grön stad - klimatsäker stad

grönblå brunnshög& dess greenfrontHållbara Lund NE/BrunnshögVision Landskap & Vatten

INTERNT ARBETSMATERIAL2009, Justerat 090626Tekniska förvaltningen i Lunds kommunPark- och naturkontoret/Agneta Persson

2

Vision för Brunnshögsområdet

Brunnshög kan bli Sveriges främsta exempel på hållbar stadsplanering, som en utveckling av BO01 och Hammarby Sjöstad. Hållbara Brunnshög kan vara så attraktivt att det lockar lundabor och besökare från hela värl-den. Det kan vara ett område som människor vill besöka, flytta till och arbeta i. Det har unika egna kvaliteter som gör att det lockar från när och fjärran. Hela stadsdelen utmärker sig di-rekt genom sin gröna och blå inramning; gröna tak, gröna fasader och glittrande vatten i öppna dagvattensystem, där de allra senaste innova-tionerna prövas i teknikutvecklingsprojektet.

Visionen tar avstamp i den ökade förståelsen för utemiljöns betydelse såväl för samhällsutveck-lingen i stort som för människans välfärd och välbefinnande. Medvetenheten om effekterna av klimatförändringarna och nya rön inom forsk-ningen innebär en ny – och önskvärd – insikt om betydelsen av den offentliga miljön, särskilt ”den gröna” miljön, för en ekologisk, ekonomisk och socialt och kulturellt hållbar samhällsutveck-ling genom mångfacetterad samverkan mellan grönska och vatten, som vardag och attraktion. Det innebär att våra framtida urbana grönområ-den och utemiljön i stadslandskapet inte bara är en väsentlig kvalité för den sociala miljön och för städers inbördes konkurrens genom att erbjuda människor omväxlande och upplevelserika ute-miljöer. De kan också komma att ha funktionen som magasin för regnvatten för bevattningen av stadens grönytor för att åstadkomma den nöd-vändiga kylande effekten under de allt varmare sommarmånaderna.

Den gröna infrastrukturen genomsyrar Brunns-hög i olika skalor; från att integreras i den täta stadsväven genom gröna tak och fasader till

större sammanhängande park/naturområden i Brunnshögs Green front. Den grönblå visionen på Brunnshög bidrar till hållbar samhällsutveck-ling genom:

• Motverkande av och anpassning till klimatförändringar • En attraktion av internationellt intresse som i sig självt bidrar till att ut veckla området i hållbar anda • Demonstrera och utveckla innova tioner för hållbar stadsutveckling (jfr Max 4 och ESS, spjutspets inom sina respektive områden) • Ökad trivsel och livskvalitet för boende och verksamma i Brunnshög och Lunds kommun (jfr Silicon Valley/ Richard Florida) • Förbättrad luftkvalitet

Professor Helga Fassbinder, stadsplanerare och chefredaktör för Biotope City Journal och med bas i Amsterdam och Paris, skriver i sin artikel Climate strategies in European Cities: Research has convincingly demonstrated that vegetation is an efficient instrument against ur-ban warming up and for cleaning urban air.It is astonishing that local governments, archi-tects and urban planners still do not use vege-tation as a prominent feature in all their designs. Why don’t we have green roofs, vertical green on buildings and trees along the roads as a standard equipment of all our planning and buil-ding activities?

Hon efterlyser ett helt nytt sätt att tänka. Det är dessutom möjligt. Vi saknar inga tekniska lös-ningar. Problemet är snarare en fråga om men-tala barriärer. I Chicago till exempel, föreskriver man gröna tak i staden. I Paris, liksom i alla an-dra täta städer, måste man gröngöra vertikalt, det vill säga skapa nya gröna ytor där även väg-garna utnyttjas. De senaste åren har 92 vertika-la trädgårdar tillskapats. Man anlägger så kall-lade Community gardens, parker som parisarna själva får sköta. De har väckt stort intresse och har långa väntelistor. Och det finns en politisk vision om att det ska finnas ett stadsträd per invånare. Centrala Paris har idag drygt två mil-joner invånare – och bara 69 000 stadsträd.

Potzdamer Platz, BerlinMuseé du Quai Branly, Paris

�

Vi har i Lund en unik möjlighet att ta fasta på Fassbinders ut-talande och bli ett framstående internationellt exempel som visar att det går att bygga hållbara stä-der med målet att reducera, absorbera och binda koldiox-id, att utjämna

temperaturhöjningar, dämpa starka vindar och att förbättra luftkvaliteten med hjälp av vegeta-tion som ett effektivt instrument. Synergieffek-terna är många. Bara genom att till exempel anlägga gröna tak minskar risken för översväm-ningar genom att de absorberar stora mängder regn, de kyler luften under sommaren, förbätt-rar luftkvaliteten och ökar biodiversiteten, men det skapar även nya arbetstillfällen.

Så tänk gröna tak, vertikal grönska på fasader-na, träd längs varje gata och en genomgående öppen dagvattenhantering som standardutrust-ning för Brunnshög. Detta sätter prägeln på om-rådet och bidrar starkt till att profilera Brunnshög som en grönblå och miljömedveten stadsdel. En mångfald träd i de privata och offentliga rummen och med en Green front, en stadsnära skog som skapar bra lokalklimat, minskar energiåtgången och med ett attraktivt innehåll. En permeabel vindskyddande avgränsning mot kulturlandska-pet, men som samtidigt ger möjligheter att ta sig ut i detta landskap, ger stadsdelen en helt unik och genomtänkt identitet.

Brunnshög och dess Green front rymmer ett centralt och lättillgängligt rekreationsområde, Lundalungan, ett stadsnära ”Skrylle”. Men ock-så ett världsarboretum, som understryker områ-dets internationella prägel. Träd från hela värl-den blir tongivande i den bebyggda miljön och fortsätter ut som exotiska gläntor i ett stadsnära och mjukt kuperat rekreationsvänligt närland-skap.

Mitt emot Science City ligger besökscentrat, en byggnad som utgör knutpunkten i kunskapsbyg-gandet och kunskapsutbytet, en kreativ plats för att visa och diskutera grönblå lösningar på håll-bar utveckling och innovation. Besökscentret byggs tidigt i projektet och fungerar också som utsiktspunkt över området. Intill besökscentrat finns Odla staden!, ett projekt som utvecklar de senaste av form, teknik och odlingar kopplat till pedagogiska värden, hälsa och rekreation. Brunnshög blir en uppskattad målpunkt, dels för Lundaborna som lockas av ett nytt rekreations-område lättillgängligt och centralt i staden. Dels för de hundratals internationella forskare som kommer att vara verksamma och förväntas bo i Science City intill Max 4 och ESS.

http://www.biotope-city.net

http://www.cabe.org.uk

www.biotope-city.net

www.cabe.org.uk

Fakta från landskapsarkitektur SLU, Info nr 2 ”Klimatanpassning av Lunds stadskärna” Eivor Bucht, Johanna Deak.

”Green infrastructure to combat climate chan-ge”, Susannah Gill, Communities forest north west.

“Climate strategies in European cities: Greening the city Paris & Amsterdam: Flagship examples of European green space urban initiatives”, Helga Fassbinder

�

Gröna Brunnshög och the Green front

En Green front anläggs i övergången mellan stadsdelen och det öppna odlingslandskapet. Här skapas en grön framsida, en stadsskog med stora kvaliteter för rekreation och friluftsliv. Ett möte lika attraktivt som kusten med möjlighe-ter för utsikt över vida vidder, vandringar längs gröna stråk, ”öar” och mötesplatser. Skogen dämpar vinden från det öppna åkerlandskapet kring Brunnshög, minskar energibehovet och ger ett behagligt lokalklimat i stadsdelen. Trä-den skapar den goda miljön. De binder koldi-oxid och partiklar och bidrar till bättre luft och att kompensera för områdets klimatpåverkan. Stora parker eller skogsområden har betydligt bättre luftkvalitet och temperaturen kan som-martid vara mellan fem och tio grader lägre än i omgivande hårdgjorda miljöer.

Men det räcker inte att enbart anlägga stora parker eller skogsområden. 3-400 m från dessa upphör mätbara effekter för lufttemperaturen. Därför kompletteras hela Brunnshögsområdet med allt ifrån enstaka träd, trädrader och alléer och mindre trädgrupper fördelade i sammanlän-kade system. Träd är kulturbärare och har en livsavgörande betydelse för oss människor. De symboliserar mer än något annat själva livet. De skapar livsmiljö för en rik biologisk mång-fald som berikar upplevelserna för boende och besökare.

LundaLungan, som inryms i Green front, blir en buffert mot Kungsmarken, som är ett värdefullt riksintresse för naturvården, mycket känsligt för slitage. Men genom Lunds nya lättillgängliga rekreationsområde kan riksintresset berikas. Inom Green front-området anläggs också en mindre sjö för fördröjning av dagvatten. Även miljön kring sjön ger möjligheter till spännande biotoper och höga rekreativa värden.

Klimatsäkring av stadenVi vet att vårt kli-mat förändras. Vi känner bland an-nat till prognosen att temperaturen kan öka med 4 grader Celsius till omkring 2080 på våra breddgrader. En forskargrupp vid Universitetet i Manchester har, mot bakgrund av detta, beräk-nat att endast

en tio-procentig ökning av gröna områden i stadslandskapet kan kompensera och minska temperaturen i våra städer med så mycket som fyra grader Celsius. Minskningen beror på vatt-nets kylande effekt när det avdunstar från blad och vegetation. Det är samma effekt som när vi människor svettas. En sådan minskning är av stor betydelse för människans välbefinnande och hälsa i våra städer. Man bör ta tillfället i akt att öka andelen gröna områden i samband med förändringar i bebyggelsestrukturen, såväl som att plantera träd och utveckla gröna tak, menar forskargruppen.

Det är ett synnerligen tänkvärt påpekande som utgör en kontrast till den pågående trenden till förtätning i våra städer. Vi kan alltså använda vegetation för att minska den lokala uppvärm-ningen. Klimatförändringarnas effekt på tempe-raturen är särskilt angelägen i städerna efter-som det kan bli betydligt varmare i staden än på landet, beroende på den värme som bygg-nader, vägar och trafik alstrar och avger till om-givningen.

Vi vet att regnen framöver kommer att bli mer intensiva, med större regnmängder som följd. En regning vinterdag kan komma att medföra nästan 50% mer regn än idag, menar forskar-gruppen i Manchester. Modellstudier visar att flödet i dagvattensystemet kan komma att öka väsentligt. Det innebär i de flesta städer kraf-tiga översvämningar i dagvatten- och avlopps-system. Redan idag är dagvattensystemen som bekant underdimensionerade. Dessvärre räcker

�

inte en tio-procentig ökning av grönytor i staden till för den upptagning av regnvatten i marken som kommer att behövas för att ta upp regnvatt-net i marken. Därför kan det behövas ytterligare tillskott av grönytor och natur i stadens närhet. För att bibehålla växternas kylande effekt under de varmare sommarmånaderna bör städerna utveckla metoder för att magasinera vatten. Det kan innebära att våra framtida urbana grönom-råden och utemiljön i stadslandskapet inte bara är en väsentlig kvalité för den sociala miljön och för städers inbördes konkurrens genom att erbjuda människor omväxlande och upplevel-serika utemiljöer. De kan också komma att ha funktionen som magasin för regnvatten för be-vattningen av stadens grönytor.

När vi planerar och bygger ett område som Brunnshög är klimatförändringarna därför en viktig aspekt att ha med sig i stadsbyggandet. Genom att lyfta upp dagvattnet till ytan kan stora vinster göras för att klimatanpassa områ-det. Öppna system har generellt sett en mycket större flexibilitet än de traditionella ledningarna. Beroende på hur systemen utformas kan man få stora volymer att utnyttja vid de riktigt kraftiga regnsituationerna. Dessa extravolymer fung-erar som ”säkerhetsventiler” i systemet och kan gömmas inne i området. Detta görs t.ex. ge-nom att man anlägger ytor som tillåts svämmas över vid extremregnen – det kan t.ex. vara en gräsyta som nyttjas för rekreation i normalfallet men kan användas som en översvämningsyta vid behov.

se länkar…..

Hälsa och välbefinnande för lundabor och gästforskareDen gröna framsidan på Brunnshög blir Lunds centrum för rekreation och friluftsliv. Naturen spelar en mycket viktig roll för folkhäl-san. Nationella och internationella studier visar att naturen inbjuder till fysisk aktivitet, minskar stress och oro, ger skärpt koncentrationsförmå-ga, sänker blodtrycket och ger bättre motorik. Tillgång till närnatur är särskilt betydelsefull ef-tersom forskning visat att ju närmre människor

••

har till parker och natur, desto troligare är det att de tar sig dit. Ligger naturen mer än en kilome-ter bort minskar motivationen att besöka den. Tätortsnära natur är en samhällsekonomisk in-vestering.

Mot bakgrund av detta är naturen på Brunnshög lättillgänglig. Lundaborna kan enkelt nå publika och spännande aktiviteter genom goda kollek-tiva förbindelser med Lundalänken. Jordmassor från byggnationen i området modulerar Brunns-högs Green front till ett lockande landskap för vandring, jogging, klättring, bmx/mountainbike, ridning och andra spännande aktiviteter. – Vi har kunnat visa att ju längre tid man spen-derar i lövskog, desto mindre stress upplever man, säger Matilda Annerstedt, forskare vid SLU i Alnarp. Det är klarlagt att naturen har en lugnande inverkan. Vi kan idag stapla studier som visar att pulsen sjunker och halterna av stresshormonet cortisol minskar när man kom-mer ut i skogen. Det finns klassiska experiment som visar att utsikt mot skog påskyndar läk-ningen efter operationer, att närhet till natur kan minska brottsligheten i ett bostadsområde och att konditionsträning ger bättre resultat i natu-ren än på ett gym.

Folkhälsomålen – sunda människor i en sund stadsdelSåväl de Nationella folkhälsomålen som Skå-nes regionala folkhälsostrategi anger inriktning och prioritering på det folkhälsoarbete som ska bedrivas. De Nationella folkhälsomålen är inde-lade i elva målområden som utgör de faktorer som i störst utsträckning påverkar hälsan och samtliga områden inryms under det övergripan-de målet att skapa samhälleliga förutsättningar

6

för en god hälsa på lika villkor för hela befolk-ningen. Ökad fysisk aktivitet är ett av dessa mål, som utifrån hälsans ojämna fördelning och ohälsosituationen är särskilt viktigt att fokusera på.

I enlighet med den regionala folkhälsostrategin, Folkhälsan i Skåne - regional strategi 2006-2009, prioriteras särskilt fem fokusområden, där fysisk aktivitet ingår i ett av dessa.

Statens folkhälsoinstituts nya rapport ”Grönom-råden för fler – en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa” (Feb 2009)

Naturen som kraftkälla, Naturvårdsverket 2006Bostadsnära natur, inspiration och vägledning, Boverket 2007

Tätortsnära natur – ett prioriterat områdeRegeringens skrivelse ”En samlad naturvårds-politik” (2001/02:173) lyfter fram den tätortsnära skogen som ett prioriterat område. Naturvårds-verket är aktivt pådrivande i arbetet med att stärka den tätortsnära naturens ställning, att verka för att det finns tillräckligt med attraktiv mark för friluftsliv i och nära tätorter och öka till-gängligheten till den tätortsnära naturen. Lund blir det goda exemplet i en sådan utveckling genom Brunnshögsprojektet. En modell för hur tätorter omgivna av värdefull jordbruksmark kan integrera hälso- och rekreationsintressen i sitt närlandskap.

Miljömålen – en angelägenhet för allaI april 1999 antog riksdagen de nationella miljö-kvalitetsmålen. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt håll-bar. De nationella miljökvalitetsmålen som kon-kretiserats i såväl som de skånska miljömålen (Länsstyrelsen och Region Skåne) och Lunds kommuns egna miljömål innehåller liknande tankar. Lunds miljömål är fastslagna i LundaE-ko antags av KF i mars 2006. Det är främst mil-jömålen under rubrikerna:

o Myllrande våtmarker o Levande skogar o Ett rikt odlingslandskap

o En god bebyggd miljö o Ett rikt växt och djurliv som påverkas av visionen för ett grönblått Brunnshögsområde. Det ska ävenunderstrykas att andra miljömål, t.ex. klimatmålet, också gyn-nas i hög grad.

Visionen stödjer därmed den inriktning som ti-digare beslutats på både lokal, regional och nationell nivå. Insatsen går helt i linje med det strategiska miljöarbete som kommunen bedrivit i decennier.

LundaEko:http://www.lund.se/upload/Kommunkontoret/miljö-strategiska/Agenda%2021/LundaEko%20antagen%20av%20fullmäktige.pdf

Skånes miljömål:ht tp : / /www. lansstyre lsen.se/NR/rdonlyres/19F8F265-07F8-4E68-9DFD-BC563826A95C/0/Skanes_miljomal_2a.pdf

Miljömålsportalen: http://www.miljomal.nu

Attraktivt boende – en konkurrensfördelVarför ska man bo och arbeta på Brunnshög och inte i Malmö eller Helsingborg, två grann-städer som målmedvetet satsar på att locka in-flyttare?

Trivsel är en väsentlig del i en hållbar utveckling. Platsen där man bor har en avgörande betydel-se för hur nöjda vi är med våra liv. Det är en vik-tig faktor i planeringen av Brunnshög. Richard Florida, professor vid George Mason University och författare till två böcker som väckt stor upp-ståndelse världen över, bedriver för närvarande

Västra hamnen, Malmö

�

forskning som bland annat omfattar en under-sökning av världens största städer i samarbete med undersökningsföretaget Gallup. Resulta-ten visar att platsen du bor på är avgörande för din tillfredsställelse. Människor svarar att det de värderar platsens skönhet, historia, äkthet och ekologi. Det är den ena viktiga faktorn. Den an-dra är hur öppen och tolerant de uppfattar sin stad.

Richard Florida beskriver en värld som lämnat den industriella eran och klivit in i den kreativa. Och som redan hunnit långt i den utvecklingen. Det han kallar den ”kreativa klassen” – de som arbetar med forskning, teknologi, kultur, konst och underhållning – består enligt Florida av upp till 40% av befolkningen. I alla fall i länder som USA och Sverige. De består av självständiga in-divider som ställer krav på de platser där de vill bo och verka. De söker sig aktivt till områden som präglas av öppenhet, tolerans, jämställd-het och social omsorg.

Därför räcker det inte med att bara skapa jobb. Det är dags att byta fokus från konkurrenskraft till kreativitet. Alla tecken tyder på att folk i allt högre grad kommer att styras mot att först söka sig till ett område som är attraktivt. Sedan låter de jobbet komma till dem. Det kräver ett sam-spel mellan politiken och näringslivet. Och den region som lyckas få störst andel av befolk-ningen att tillhöra den kreativa klassen kommer att vinna loppet om framtiden. Florida menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar att spela en ledande roll i framtidens globala tillväxt eftersom vi har ett försprång när det gäller mju-ka värden som tolerans, öppenhet, jämställdhet och social omsorg.

Se länkar••

�

Blå Brunnshög – glittret av vatten i stadsmiljön

Inom Brunnshögsområdet finns stora ambitio-ner att ge området en miljöprofil med en grön och blå inramning. Att utnyttja dagvattnet som en resurs i detta arbete ger stora möjligheter för ökade gröna och blå värden – både inne i den urbana täta bebyggelsestrukturen och i den intilliggande Green front. En genomtänkt och genomgående öppen dagvattenhantering som går igen i hela området hjälper till att sätta prä-gel på området och bidrar starkt till att profilera området som en grön-blå och miljömedveten stadsdel. Mot bakgrund av vetskapen om att regnen framöver kommer att bli mer intensiva, med större regnmängder som följd, är det ett självklart koncept för en hållbar stadsdel.

Utöver de rent tekniska fördelarna med öppna dagvattensystem finns många mervärden att vinna:

• Attraktiva vattenmiljöer skapas i både den urbana väven och i Brunnshögs mindre och större grönområden. Den stora utmaningen när det gäller utform ningen av dagvattensystemet finner man framför allt inne i den urbana miljön, där det gäller att låta dagvattnet ta sin plats i stadsbilden.

• Öppna system har generellt sett en mycket större flexibilitet än de traditionella ledningarna. Dammar och dikesstråk kan användas för att jämna ut vattenflödena vid kraftiga regntillfället, så att flödesbelastningen på de mottagande vattendragen minskas. Eftersom stora regn medför problem med flödesbelastningen i såväl Höje å

som Kävlingeån är det nödvändigt att fördröja dagvattnet inom Brunnshögs- området innan det leds vidare

• ”Säkerhetsventiler” kan skapas i syste men genom att planera för och anlägga ytor som tål att översvämmas vid extremregnen

• De kan också utnyttjas för att rena dagvattnet. Genom att använda naturens egna reningssystem minskar föroreningsbelastningen på de motta gande vattendragen

• Regnvattenmagasin kommer att behövas för bevattning av stadens grön ska för att erhålla den nödvändiga kylande effekten under de allt varmare sommarmånaderna

• De bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Våtmarker lockar till sig ett rikt fågelliv och blir därigenom populära friluftsområden

Synligt vatten ger unika rekreativa och peda-gogiska mervärden. Vattenmiljöerna fyller stora natur- och vattenpedagogiska värden för både barn och vuxna. Närheten till Brunnshög ger goda möjligheter för exempelvis skolbarn att komma ut i naturen och läsa sig mer.Sammantaget är det ett system som genomsy-ras av en långsiktig hållbarhet.Att låta dagvattnet synas i hela området blir därför ett genomgående tema och förstärker Brunnshögs gröna profil. De olika dagvatten-systemen utformas på olika sätt för att passa in i den miljö man befinner sig – från bostads-

Hammarby sjöstad, Stockholm

9

gårdar till det offentliga rummet och dess ga-tor, där det bildar allt ifrån smala kanaler med rotzonsanläggningar, blå samlingspunkter på öppna platser och torg, och bäckar, naturlika våtmarker och dammar i park- och naturmiljö-erna. Även detta ett område som omfattas av miljömålen. Att arbeta med gröna tak är också ett fantastiskt sätt att få in såväl dagvattenför-dröjning som biologisk mångfald i en annars tät urban miljö. Ambitionen inom Brunnshög är att minst 50 % av alla takytor skall vara belagda med gröna tak. Det ger en märkbar effekt efter-som de gröna taken har, förutom en fördröjande effekt, även en isolerande förmåga, såväl mot värme sommartid som kyla vintertid, de har en viss bullerdämpande effekt och bidrar till att öka den biologiska mångfalden.

Även de privata trädgårdarna/bostadsgårdarna spelar en viktig roll för infiltration och fördröjning av dagvattnet. Det är en viktig pedagogisk fråga att informera bostadsbolag, hyresvärdar och vil-laägare om hur deras mark ingår i Brunnshögs ekologiska system.

”Sjön”, med sandstränder, bryggor och gräsytor i detta nya landskap är en efterlängtad attrak-tion i Lund och en målpunkt för stadens invåna-re. Teknikutveckling här handlar om rening av dagvatten till bra kvalité, liksom hanteringen av vattnet från omgivande jordbruksmarker.

Se länkar••

10

Attraktioner för hållbar utveckling på Brunnshög, A-D:

A Besökscentrum

Det grönblå Brunnshög är en attraktion i sig som medför sidoeffekter såsom visningar, föredrag, undervisning och kunskapsbyggande. Det kom-mer att locka besökare som medför nya möjlig-heter till kunskapsutbyte och som bidrar till att utveckla området. Brunnshög blir Sveriges nya spjutspetsprojekt på temat det gröna välfärds-samhället efter BO01 och Hammarby sjöstad. Området kommer att behöva en samlingsplats, ett besökscentrum, för stora mängder av stu-diebesök från när och fjärran.

Besökscentret är en kreativ plats för forskning och demonstration, för att visa grön-blå lös-ningar på hållbar utveckling och innovation. Ett Ideon för grönska i staden som bidrar till dyna-mik och nya förutsättningar för verksamhet och forskning inom området. Därmed stärks Brunns-högs och Lunds identitet som hållbar stad/stadsdel. På en central plats, mitt emot Science Centret, ligger därför besökscentret, som por-ten till Brunnshögs Green front och som navet i hela kunskapsbyggandet. Här finns personer, utställningar och informationsmaterial som kan introducera besökare till området och hjälpa till med aktiviteter och verksamheter.

Plats för forskning och demonstrationKreativitet och innovation är nyckelorden för verksamheten i besökscentret. Ett Ideon för demonstrationsprojekt och grönska i staden bidrar till dynamik och nya förutsättningar för företagsamhet och forskning inom området. Innovations – och forskningsföretag i regionen inriktade på lösningar inom grön stadsutveck-ling bereds möjligheter att prova och visa till-lämpningar av sina produkter. En samling goda exempel både stärker Brunnshögs och Lunds

identitet som hållbar stad/stadsdel och erbjuder dessa företag en arena för att nå ut till potenti-ella marknader.

Kreativ mötesplats för kunskapsutbyte så-väl som välbefinnandeBesökare medför nya möjligheter till kunskaps-utbyte och som bidrar till att utveckla området. Det blir en kreativ plats för att visa grön-blå lös-ningar på hållbar utveckling och innovation. Att parker och grönområden påverkar vår fysiska och mentala hälsa är idag välkänt. Genom sam-la besökare i gemensamma intressen och akti-viteter påverkas också den sociala hälsan och därmed ökas möjligheterna till livskvalitet och välbefinnande.

Pedagogik och folkbildningVärldsarboretet, odlingarna, dammar och andra gröna miljöer utnyttjas till en mångfald av ak-tiviteter inom trädgård, natur och kultur. Olika events som föredrag på specialteman, föreställ-ningar, utställningar, guidade turer, rådgivning e t c har sin givna plats här. I samarbete med intresseföreningar och naturskola öppnas ytter-ligare möjligheter till utveckling av den pedago-giska verksamheten.

Kring centret kan man uppleva de gröna miljö-ernas hortikulturella och biologiska mångfald, trädgårds- och odlingstips till lundabor, besöka kaféet, butiken, se en film eller följa med på en guidning i området. I besökscentret erbjuds sä-songsvis enklare förtäring lagad av nyskördade grönsaker från det ekologiska kökslandet i od-lingsområdena intill. I butiken finns litteratur och annat som hör park och trädgård till, allt lite utö-ver det vanliga. Säsongsvis finns ett utbud av ekologiska produkter, grönsaker och blommor.

Hovdala trähus, Hässleholms kommun

11

B Odla staden!

Viljan att själv bidra till bygget av det hållbara samhället är stort i Lund såväl som på andra platser. Den hållbara staden har ett nära för-hållande till odling och kretslopp. I stadsdelen Brunnshög utvecklas nya former av odling både i privat småskalig och gemensam regi. Tillfällig såväl som permanent stadsodling i nya spän-nande former, ett folkbildningsprojekt där vi samarbetar med Lundabor, gästforskare och tu-rister, med en mångfald av etniska bakgrunder och därmed erfarenheter som tas tillvara inom området. Intresset för odling och lokal mat bara växer. ”Modern Allotment Gardening” är en idé från Holland, som nu också uppmärksammas i Storbrittannien och som ännu inte prövats i Norden. I förtätningens spår blir allt färre ytor tillgängliga för odling i städerna, medan med-vetenheten ökar om att säkra tillgången till frukt och grönt, odlad under kontrollerade former, samtidigt som intresset för ökad självförsörjning ökar.

Men det finns också ett annat spår. Intresset för att skapa sin egen trädgård i miniformat, inte till nytta utan främst till lyst, fylld av blommor och andra vackra växter och ting, ökar starkt. Brunnshögs odlingsområde blir en värdefull re-surs för stadens invånare inte bara för att odla grönsaker och frukt utan också som en tillflykt-sort från stadens brus, en oas med det senas-

te av form, teknik och odlingar anpassade för kommande generationers lustar. På Brunnshög inbjuds ett antal nationellt/internationellt kända arkitekter att tolka och designa en modern ny-skapande version av koloniträdgården med sin stuga. ESS, MAX 4 med flera företag i området ges möjlighet att finansiera egna moderna mi-nihus med tillhörande trädgårdar, att användas för gästforskare, gäster mm.

Öresundsregionen och norra Europa rymmer många fantastiska trädgårdar och parker. En del välkända och stora besöksmål, andra små, privatägda och öppna för besök vid särskilda tillfällen. Trädgårdsturism blir på Brunnshög inte bara trädgård utan besökaren lockas också med upplevelser, kunskap och välbefinnande som ett utbyte av sitt besök.

Koloniområde, Naerum

12

Centrum för odlingen är besökscentret, med en fantastisk utsikt över odlingslandskapet kring Lund. Ett minisamhälle där framtidsliv kan un-dersökas i miniformat. På samma sätt som CTH Sörensen skapade det världsberömda koloni-området i Naerum för mer än 60 år sedan, ett område som blivit en internationell mötesplats, där det sociala livet försiggår dels inne i de häckomgärdare ovala lotterna, dels på de or-ganiskt utformade gräsytorna emellan lotterna, kan ett nytt område skapas på Brunnshög och där bli grunden till livet där när det nya Lund växer fram. Här finns kunnig personal och möj-ligheter att få hjälpa till för stunden, eller att hyra in sig för en längre tid i något av de unika små husen med sina specialdesignade trädgårdar.

Odling finns även i bostadskvarteren. En av de mest uppmärksammade och populära bostads-gårdarna i Hammarby Sjöstad är Familjebostä-ders, som helt enkelt består av odlingslotter. White arkitekter i Stockholm fick uppdraget att försöka göra en så attraktiv bostadsgård att hyresgästerna stannar kvar. Det har visat sig fungera över förväntan.

Dutch allotments are a valuable resource for city dwellers - not just for growing edible crops but also as green oases for ornamentals. In The Netherlands, particularly in urban areas, allot-ments are a serious issue. Recognised as an important part of the green infrastructure of ci-ties, they are protected from development. Unli-ke most UK allotments, these popular resources are not used solely for raising fruit and vegeta-bles. Many people see them as an escape from city life, and plant them up with ornamentals, in effect creating gardens.

Se länkar••

C Lunds världsarboretum

Stadsdelens internationella prägel, framför allt genom det Science Center som planeras ligga mellan Max 4 och ESS och där hundratals fors-kare från hela världen förväntas bo och arbe-ta, får sätta avtryck i utemiljön genom ett unikt världsarboretum. Här ska finnas biotoper med träd från hela världen. I stadsdelens parker och gröna gaturum kan man vandra mellan olika världsdelar och uppleva dess speciella växtlig-het. Här kan man gå från en japansk skog över till en koreansk och vidare till en kinesisk. Mark-modelleringar, skogens vindskyddande effekt och bebyggelsens atriumgårdar m.m. skapar ett mikroklimat som även tillåter att världsdelar såsom Sydamerika och Afrika finns represente-rade. Vissa platser gestaltas som naturlika så kallade woodland medan andra blir i form av ef-fektfulla massplanteringar.

De olika internationella temana kan utvecklas till mötesplatser som speglar världens mångfald på olika sätt. Arboretet blir en internationell att-raktion med pedagogiska kvaliteter för universi-tet och turism.

1�

D LundaLungan - Lunds nya lättillgängliga rekrtionsområde

Den gröna framsi-dan på Brunnshög blir Lunds centrum för rekreation och friluftsliv. Naturen på Brunns-hög är lättillgäng-lig. Lundabor och gästforskare kan enkelt nå publika och spännande ak-tiviteter, allt nåbart genom goda kollek-

tiva förbindelser med Lundalänken. Jordmassor från byggnationen i området modulerar Green fronten till ett lockande landskap för jogging, mountainbike/bmx, ridning, klättring, vandring och andra aktiviteter.

Naturen spelar en mycket viktig roll för folkhäl-san. Nationella och internationella studier visar att naturen inbjuder till fysisk aktivitet, minskar stress och oro, ger skärpt koncentrationsförmå-ga, sänker blodtrycket och ger bättre motorik.Tillgång till närnatur är särskilt betydelsefull ef-tersom forskning visat att ju närmre människor har till parker och natur, desto tro-ligare är det att de tar sig dit. Lig-ger naturen mer än en kilome-ter bort minskar motivationen att besöka den. Tät-ortsnära natur är en samhällseko-nomisk investe-ring. Därför ligger satsningen på ett stadsnära ”Skryl-le” helt rätt.

1�

grön

blå

brun

nshö

gH

ållb

ara

Bru

nnsh

ög ä

r så

attra

k-tiv

t att

det l

ocka

r bes

ökar

e frå

n he

la

värld

en. H

ela

stad

sdel

en u

tmär

ker

sig

dire

kt g

enom

sin

a gr

öna

tak,

gr

öna

fasa

der o

ch g

littra

nde

vatte

n i

öppn

a da

gvat

tens

yste

m, d

är d

et a

llra

sena

ste

inom

utv

eckl

inge

n pr

övas

i te

knik

utve

cklin

gspr

ojek

t. Vi

sion

en ta

r av

stam

p i d

en ö

kade

förs

tåel

sen

för

utem

iljön

s be

tyde

lse

såvä

l för

sam

-hä

llsut

veck

linge

n i s

tort

som

för m

än-

nisk

ans

välfä

rd o

ch v

älbe

finna

nde.

Vi h

ar i

Lund

en

unik

möj

lighe

t att

bli

ett f

ram

ståe

nde

inte

rnat

ione

llt e

x-em

pel s

om v

isar

att

det g

år a

tt by

gga

mod

erna

, hål

lbar

a st

äder

med

mål

et

att r

educ

era,

abs

orbe

ra o

ch b

inda

ko

ldio

xid,

att

utjä

mna

tem

pera

turh

öj-

ning

ar o

ch a

tt fö

rbät

tra lu

ftkva

litet

en

med

hjä

lp a

v ve

geta

tion

som

ett

ef-

fekt

ivt i

nstru

men

t. Så

tänk

grö

na ta

k, v

ertik

al g

röns

ka

på fa

sade

rna

och

en m

ångf

ald

träd

i d

e pr

ivat

a oc

h of

fent

liga

rum

men

. B

runn

shög

s G

reen

front

, en

stad

snär

a sk

og m

ed a

ttrak

tivt i

nneh

åll i

form

av

ett v

ärld

sarb

oret

um o

ch m

ed s

tora

re

krea

tions

ytor

ska

par e

n he

lt un

ik

iden

titet

. Till

det

ta e

n ge

nom

gåen

de

öppe

n da

gvat

tenh

ante

ring

som

sä

tter s

in p

räge

l på

områ

det o

ch

förs

tärk

er o

mrå

det s

om e

n gr

önbl

å oc

h m

iljöm

edve

ten

stad

sdel

.

A B C D

Bes

öksc

entr

um- e

tt gr

önt ”

Ideo

n” m

ed

utst

älln

inga

r och

akt

ivite

ter.

Odl

a st

aden

!- e

n m

oder

n fo

rm a

v ek

olog

isk

och

mån

gkul

ture

ll st

adso

dlin

g.

Lund

s vä

rldsa

rbor

etum

- en

unik

och

exo

tisk

park

milj

ö m

ed tr

äd fr

ån h

ela

värld

en.

Lund

aLun

gan

- ett

utm

anan

de, s

tort

och

st

adsn

ära

”Skr

ylle

”.

A B

CD

grön

t = G

reen

fron

t bl

ått =

vat

ten

1�

grön

a br

unns

hög

& th

e gr

eenf

ront

En

Gre

enfro

nt a

nläg

gs i

över

gång

en

mel

lan

stad

sdel

en o

ch d

et ö

ppna

od-

lings

land

skap

et. H

är s

kapa

s en

grö

n fra

msi

da, e

n st

adss

kog

med

sto

ra

kval

itete

r för

rekr

eatio

n oc

h fri

lufts

liv.

Ett

möt

e lik

a at

trakt

ivt s

om k

uste

n m

ed m

öjlig

hete

r för

möt

espl

atse

r, ut

sikt

öve

r vid

a vi

dder

och

van

drin

gar

läng

s gr

öna

strå

k. S

koge

n dä

mpa

r vi

nden

från

det

öpp

na å

kerla

ndsk

a-pe

t, m

insk

ar e

nerg

ibeh

ovet

och

ger

ett b

ehag

ligt l

okal

klim

at i

stad

sdel

en.

Träd

en d

ämpa

r den

öka

nde

tem

pe-

ratu

ren

i sta

dsde

len

, bin

der k

oldi

oxid

oc

h pa

rtikl

ar, b

idra

r till

bät

tre lu

ft oc

h ko

mpe

nser

ar fö

r om

råde

ts k

limat

på-

verk

an. M

en d

et rä

cker

inte

att

enba

rt an

lägg

a st

ora

park

er. H

ela

Bru

nns-

högs

områ

det k

ompl

ette

ras

med

träd

-ra

der,

allé

er o

ch m

indr

e trä

dgru

pper

fö

rdel

ade

i sam

man

länk

ade

syst

em.

Häl

sa o

ch v

älbe

finna

nde

Nat

uren

inbj

uder

till

fysi

sk a

ktiv

itet,

min

skar

stre

ss o

ch o

ro, g

er s

kärp

t ko

ncen

tratio

nsfö

rmåg

a, s

änke

r blo

d-try

cket

och

ger

bät

tre m

otor

ik. T

ät-

orts

nära

nat

ur ä

r där

för e

n sa

mhä

lls-

ekon

omis

k in

vest

erin

g. I

Bru

nnsh

ög

kan

Lund

abor

enk

elt n

å pu

blik

a oc

h sp

änna

nde

grön

områ

den

till f

ots,

med

cy

kel e

ller v

ia L

unda

länk

en.

Folk

häls

omål

enS

åväl

de

Nat

ione

lla fo

lkhä

lsom

ålen

so

m S

kåne

s re

gion

ala

folk

häls

ostra

te-

gi p

ekar

på

vikt

en a

v ök

ad fy

sisk

akt

i-vi

tet.

Det

ta k

an u

ppnå

s m

ed a

ttrak

tiva

park

- och

rekr

eatio

nsom

råde

n.

Prio

riter

at o

mrå

de o

ch m

iljöm

ålR

eger

inge

n ly

fter f

ram

den

täto

rtsnä

ra

skog

en s

om p

riorit

erad

att

sats

a på

. Lu

nd b

lir g

enom

Bru

nnsh

ög d

et g

oda

exem

plet

på

god

tillg

ång

till s

tads

nära

oc

h til

lgän

glig

nat

ur.

Attr

aktiv

t boe

nde

Triv

sel ä

r en

väse

ntlig

del

i en

hå

llbar

utv

eckl

ing.

De

grön

a vä

rden

a i

Bru

nnsh

ög b

idra

r i s

tor u

tsträ

cklin

g til

l en

attr

aktiv

t boe

ndem

iljö.

16

blå

brun

nshö

g G

enom

att

utny

ttja

dagv

attn

et s

om e

n re

surs

i B

runn

shög

ges

sto

ra m

öjlig

-he

ter f

ör ö

kade

grö

na o

ch b

lå v

ärde

n så

väl i

nne

i den

täta

re b

ebyg

gels

e-st

rukt

uren

som

i de

n in

tillig

gand

e G

reen

front

. De

grön

a ta

ken

och

den

geno

mgå

ende

öpp

na d

agva

ttenh

an-

terin

gen

sätte

r prä

gel p

å om

råde

t och

bi

drar

sta

rkt t

ill a

tt pr

ofile

ra o

mrå

det

som

en

grön

-blå

och

milj

ömed

vete

n st

adsd

el.

Bru

nnsh

ögs

dagv

atte

n om

händ

er-

tas

i öpp

na s

ynlig

a sy

stem

såv

äl p

å bo

stad

sgår

dar s

om to

rg o

ch g

ator

där

de

t bild

ar a

llt if

rån

smal

a ka

nale

r med

ro

tzon

sanl

äggn

inga

r, bl

å sa

mlin

gs-

punk

ter p

å öp

pna

plat

ser o

ch to

rg,

och

bäck

ar, v

åtm

arke

r och

dam

mar

i pa

rk- o

ch n

atur

milj

öern

a.

Utö

ver d

e re

nt te

knis

ka fö

rdel

arna

m

ed ö

ppna

dag

vatte

nsys

tem

finn

s m

ånga

mer

värd

en a

tt vi

nna.

Dam

mar

och

dike

sstrå

k ka

n an

vänd

as fö

r att

rena

och

jäm

na u

t vat

tenfl

öden

a vi

d kr

aftig

a re

gn s

å at

t flöd

esbe

last

ning

-en

på

såvä

l Höj

e å

som

Käv

linge

ån

min

skas

. Attr

aktiv

a oc

h sp

änna

nde

blå

milj

öer k

an ti

llska

pas

inne

i de

n tä

ta b

ebyg

gels

en li

ksom

i om

råde

ts

grön

områ

den.

”Sjö

n” m

ed s

ands

trän-

der,

bryg

gor o

ch g

räsy

tor i

det

ta n

ya

land

skap

är e

n ef

terlä

ngta

d at

trakt

ion

i Lun

d oc

h en

mål

punk

t för

sta

dens

in

våna

re. B

iolo

gisk

mån

gfal

d, re

krea

-tiv

a oc

h pe

dago

gisk

a m

ervä

rden

ger

sa

mm

anta

get e

tt sy

stem

som

gen

om-

syra

s av

en

lång

sikt

ig h

ållb

arhe

t.

SJÖ

N

1�

Bes

öksc

entr

um -

ett I

deon

för u

rban

grö

nska

Det

grö

nblå

Bru

nnsh

ög ä

r en

attra

k-tio

n i s

ig s

om m

edfö

r sid

oeffe

kter

så

som

vis

ning

ar, f

öred

rag,

und

er-

visn

ing

och

kuns

kaps

bygg

ande

. D

et k

omm

er a

tt lo

cka

besö

kare

som

m

edfö

r nya

möj

lighe

ter t

ill k

unsk

aps-

utby

te o

ch s

om b

idra

r till

att

utve

ckla

om

råde

t. B

runn

shög

blir

Sve

riges

nya

sp

juts

pets

proj

ekt p

å te

mat

det

grö

na

välfä

rdss

amhä

llet e

fter B

O01

och

H

amm

arby

sjö

stad

. Om

råde

t kom

-

mer

att

behö

va e

n sa

mlin

gspl

ats,

ett

besö

ksce

ntru

m, f

ör s

tora

män

gder

av

stu

dieb

esök

från

när

och

fjär

ran.

B

esök

scen

tret ä

r en

krea

tiv p

lats

för

fors

knin

g oc

h de

mon

stra

tion,

för a

tt vi

sa g

rön-

blå

lösn

inga

r på

hållb

ar

utve

cklin

g oc

h in

nova

tion.

Ett

Ideo

n fö

r grö

nska

i st

aden

som

bid

rar t

ill

dyna

mik

och

nya

föru

tsät

tnin

gar

för v

erks

amhe

t och

fors

knin

g in

om

områ

det.

Där

med

stä

rks

Bru

nns-

AAttr

aktio

ner f

ör h

ållb

ar u

tvec

klin

g på

Bru

nnsh

ög:

A

Peda

gogi

k oc

h fo

lkbi

ldni

ngV

ärld

sarb

oret

et, o

dlin

garn

a,

dam

mar

och

and

ra g

röna

milj

öer

utny

ttjas

till

en m

ångf

ald

av a

ktiv

itete

r in

om tr

ädgå

rd, n

atur

och

kul

tur.

Olik

a ev

ents

som

före

drag

på

spec

ial-

tem

an, f

öres

tälln

inga

r och

gui

dade

tu

re h

ar s

in g

ivna

pla

ts h

är.

I sam

arbe

te m

ed in

tress

eför

enin

gar

och

natu

rsko

la ö

ppna

s yt

terli

gare

m

öjlig

hete

r till

utv

eckl

ing

av d

en

peda

gogi

ska

verk

sam

hete

n.

Fors

knin

gB

esök

scen

tret b

lir e

n kr

eativ

pla

ts

som

vis

ar u

pp g

rön-

blå

lösn

inga

r på

hållb

ar u

tvec

klin

g oc

h in

nova

tion.

Ett

Ideo

n fö

r grö

nska

i st

aden

som

bid

rar

till d

ynam

ik o

ch n

ya fö

ruts

ättn

inga

r fö

r ver

ksam

het o

ch fo

rskn

ing

inom

om

råde

t. D

ärm

ed s

tärk

s Lu

nds

och

Bru

nnsh

ögs

iden

titet

som

hål

lbar

sta

d oc

h st

adsd

el.

högs

och

Lun

ds id

entit

et s

om h

ållb

ar

stad

/sta

dsde

l. P

å en

cen

tral p

lats

, m

itt e

mot

Sci

ence

Cen

tret,

ligge

r dä

rför b

esök

scen

tret,

som

por

ten

till

Bru

nnsh

ögs

Gre

en fr

ont o

ch s

om

nave

t i h

ela

kuns

kaps

bygg

ande

t. H

är

finns

per

sone

r, ut

stäl

lnin

gar o

ch in

for-

mat

ions

mat

eria

l som

kan

intro

duce

ra

besö

kare

till

områ

det o

ch h

jälp

a til

l m

ed a

ktiv

itete

r och

ver

ksam

hete

r.

1�

Odl

a st

aden

!S

om e

n hå

llbar

sta

dsde

l har

Bru

nns-

hög

ett n

ära

förh

ålla

nde

till o

dlin

g oc

h kr

etsl

opp.

I nä

rhet

en a

v be

söks

cen-

tret u

tvec

klas

nya

form

er a

v od

ling

både

i pr

ivat

sm

åska

lig o

ch g

emen

-sa

m re

gi. T

illfä

llig

såvä

l som

per

ma-

nent

sta

dsod

ling

i nya

spä

nnan

de

form

er v

äxer

fram

i O

dla

stad

en !

- ett

folk

bild

ning

spro

jekt

där

Lun

da-

bor,

gäst

fors

kare

och

turis

ter o

dlar

oc

h ut

byte

r kun

skap

tills

amm

ans.

Attr

aktio

ner f

ör h

ållb

ar u

tvec

klin

g på

Bru

nnsh

ög:

B

B

I för

tätn

inge

ns s

pår b

lir a

llt fä

rre

ytor

til

lgän

glig

a fö

r odl

ing

i stä

dern

a sa

mti-

digt

som

intre

sset

för s

jälv

förs

örjn

ing,

ek

olog

iskt

och

när

odla

t öka

r. B

runn

s-hö

gs o

dlin

gsom

råde

blir

en

värd

eful

l re

surs

för s

tade

ns in

våna

re in

te b

ara

för a

tt od

la g

röns

aker

och

fruk

t uta

n oc

kså

som

en

tillfl

ykts

ort f

rån

stad

ens

brus

, en

oas

med

det

sen

aste

av

form

, tek

nik

och

odlin

gar a

npas

sade

fö

r fra

mtid

ens

stad

.

Mod

erna

kol

onitr

ädgå

rdar

Nat

ione

llt o

ch in

tern

atio

nellt

kän

da

arki

tekt

er b

juds

in a

tt to

lka

och

de-

sign

a en

mod

ern

nysk

apan

de v

ersi

on

av k

olon

iträd

gård

en m

ed s

in s

tuga

. E

SS

, MA

X 4

och

fler

a fö

reta

g i o

mrå

-de

t ges

möj

lighe

t att

finan

sier

a eg

na

mod

erna

min

ihus

med

tillh

öran

de

trädg

årda

r, at

t anv

ända

s fö

r gäs

tfors

-ka

re o

ch b

esök

are.

Här

finn

s ku

nnig

per

sona

l och

möj

lig-

hete

r att

få h

jälp

a til

l för

stu

nden

, elle

r at

t hyr

a in

sig

för e

n lä

ngre

tid

i någ

ot

av d

e un

ika

små

huse

n m

ed s

ina

spec

iald

esig

nade

träd

gård

ar.

19

Lund

s vä

rldsa

rbor

etum

Bru

nnsh

ögs

inte

rnat

ione

lla p

räge

l, fra

mfö

r allt

gen

om S

cien

ce C

ente

r dä

r hun

drat

als

fors

kare

från

hel

a vä

rlden

förv

änta

s bo

och

arb

eta,

får

sätta

avt

ryck

i ut

emilj

ön g

enom

ett

unik

t vär

ldsa

rbor

etum

. Här

pla

nter

as

träd

från

hela

vär

lden

och

i B

runn

s-hö

gs p

arke

r och

grö

na g

atur

um k

an

man

van

dra

mel

lan

olik

a vä

rldsd

elar

oc

h up

plev

a de

ss s

peci

ella

väx

tligh

et.

Här

kan

man

gå

från

en ja

pans

k sk

og

Attr

aktio

ner f

ör h

ållb

ar u

tvec

klin

g på

Bru

nnsh

ög:

över

till

en k

orea

nsk

och

vida

re ti

ll en

kin

esis

k. B

osta

dsgå

rdar

ska

par

ett m

ikro

klim

at s

om ä

ven

tillå

ter a

tt vä

rldsd

elar

sås

om S

ydam

erik

a oc

h A

frika

finn

s re

pres

ente

rade

. Vis

sa

plat

ser g

esta

ltas

som

nat

urlik

a s.

k.

woo

dlan

d m

edan

and

ra b

lir i

form

av

effe

ktfu

lla e

nhet

liga

plan

terin

gar a

v ka

rakt

ärst

räd.

Olik

a in

tern

atio

nella

te

man

utv

eckl

as ti

ll m

ötes

plat

ser s

om

speg

lar v

ärld

ens

mån

gfal

d på

olik

a

sätt.

Arb

oret

et b

lir e

n in

tern

atio

nell

attra

ktio

n m

ed p

edag

ogis

ka k

valit

eter

fö

r bar

n oc

h sk

olgr

uppe

r, un

iver

site

t, bo

ende

och

turis

ter.

C

Syde

urop

a Japa

n

Nor

deur

opa

Afr

ika

Syda

mer

ika

Kin

a

C

Väst

ra

Nor

dam

erik

aÖ

stra

N

orda

mer

ika

20

Lund

aLun

gan

Bru

nnsh

ögs

grön

a fra

msi

dan

ut m

ot

åker

land

skap

et b

lir L

unds

cen

trum

fö

r rek

reat

ion

och

frilu

ftsliv

. Nat

uren

på

Bru

nnsh

ög ä

r lät

tillg

ängl

ig. H

it ka

n Lu

ndab

orna

enk

elt n

å pu

blik

a oc

h sp

änna

nde

aktiv

itete

r gen

om c

ykel

-ba

nor o

ch g

oda

kolle

ktiv

a fö

rbin

del-

ser g

enom

Lun

dalä

nken

. Jor

dmas

sor

från

bygg

natio

nen

i om

råde

t mod

u-le

rars

till

ett s

pänn

ande

land

skap

för

mou

ntai

nbik

e, b

mx,

ridn

ing,

klä

ttrin

g,

Attr

aktio

ner f

ör h

ållb

ar u

tvec

klin

g på

Bru

nnsh

ög:

vand

ring

och

andr

a lo

ckan

de a

ktiv

i-te

ter.

En

bads

jö s

kapa

s m

ed b

rygg

or

och

gräs

ytor

för s

olba

d.Ti

llgån

g til

l när

natu

r är s

ärsk

ilt b

ety-

dels

eful

l efte

rsom

fors

knin

g vi

sat a

tt ju

när

mre

män

nisk

or h

ar ti

ll pa

rker

oc

h na

tur,

dest

o tro

ligar

e är

det

att

de

tar s

ig d

it. L

igge

r nat

uren

mer

än

en

kilo

met

er b

ort m

insk

ar m

otiv

atio

nen

att b

esök

a de

n. T

ätor

tsnä

ra n

atur

är

en s

amhä

llsek

onom

isk

inve

ster

ing.

Där

för l

igge

r sat

snin

gen

på L

unda

Lu

ngan

- et

t sta

dsnä

ra ”S

kryl

le” -

här

i B

runn

shög

hel

t rät

t.

D

D

21

Inom ramen för programmet Hållbara Lund NE/Brunnshög: redovisning av grupp Landskap & Vatten:Agneta Persson, Park- och naturkontoretPer Blomberg, Park- och naturkontoretElisabet Rudenholm, VA Syd

Peter och Stina Linder står för idén om världsarboretet resp. layout bilagorPatricia Hastman, Park- och naturkontoret, står för layout text-delenLena Ingvad, Park- och naturkontoret har bidragit till texten om Odla staden!