arm rb68 diorama hf

2011-11-22 Sida 1(27)

Arboga Robotmuseum Anläggning RB 68 diorama Underlag: Dag N H Malmström

Anläggning RB 68 diorama

under arbete av Hans Fehrnström

[email protected]

Jag heter Hans Fehrnström och har ett förflutet

som reservofficer och robotstridsledare i FV. Jag

hör också till den lilla skara av stridsledare som

fått skjuta en skarp robot på riktigt. Intresse för

modeller och att bygga modeller har jag haft i

hela livet. Som så många andra med mitt

intresse så har jag alldeles för många projekt på

gång. Jag sysslar med både modelljärnväg,

plastbygge och båtbygge i trä.

Idén att göra ett diorama med en hel RB 68

gruppering har jag haft ända sen tiden på F8 då

jag satt och byggde VK I flygplan på kvällarna.

Under senare år har idén blivit mer konkret med

inköp av byggsatser, färdiga modeller och annat

byggmaterial. Idén tog riktig fart då jag

upptäckte att den modell av Scanialastbil som vi

använde fanns att köpa som färdig modell.

(Nästan, i alla fall för den stämmer inte helt

med fönster och kräver givetvis en hel del

modifiering.) Mer om detta när jag kommer till

arbetet med lastbilarna.

När man bygger ett diorama är det viktigt med

en idé och jag har också fattat ett antal viktiga

beslut för att bli färdig med projektet inom

rimlig tid. Jag är heltidsarbetande med familj

och hus som kräver sin tid, så man måste göra

avkall på en del områden.

Dioramat ska omfatta en hel grupperingsplats med alla komponenter för att ge en bild av

hur det kunde se ut som en helhet. Avsikten är att ha Grandalen vid Västra Ed som

förebild. Detta innebär att jag måste komprimera hela området mycket kraftigt jämfört

med skalan på modellerna om det ska få plats i hobbyrummet. I skala 1:76 skulle det

annars bli ca 8x8 m.

Ett bra diorama ska helst skapa en fokusering på något som händer (action) och gärna

med lite inslag av humor. Jag tänkte bygga på en annan idé som jag kallar Pettson och

Findus. Från barnböckerna av Sven Nordqvist där man ser något nytt varje gång man

tittar på bilderna.

Jag tillåter mig att mixa skalorna 1:72, 1:76 och 1:87 för att få rätt utseende hellre än fel

modell.

Många delar finns inte som färdig modell eller byggsats, t ex robotgruppcentral (Rbgc),

radar (Rr), motorelverk (Kragg) och jag avser inte att superdetaljera alla de komponenter

jag måste ”scratchbygga”.

Jag avser att varva byggandet av byggsatser (som bara kräver modifiering) med

scratchbyggena för att få lite omväxling.

Först en liten presentation av min bygghörna och min sprutbox för målning.

Bild 1. Här är jag ”några” år yngre vid en nyss svalnad lavett. Året var 1975.

mailto:[email protected]

2011-11-22 Sida 2(27)


Bild 2.

Bygghörnan

Jag har mycket ljus och jobbar på en tjock hög vanligt vitt A4 papper (från insamlingen på

jobbet) som jag kastar när det blir kladdigt med lim, spackel eller damm från filning.

Favoritverktygen är en pincett i titan, skalpell och fil.

Bild 3.

Sprutboxen

Ett hemmabygge gjort med en gammal köksfläkt. Jag hör till dem som inte helt har gått över till

akrylfärger utan sitter med en stor samling lösningsmedelbaserade Humbrol som jag har svårt att

bara slänga. Dessutom så sitter lackfärgen så bra utan behov av tvätt för att ta bort släppmedel

eller fingeravtryck. Mina airbrush är två typer av Evolution Crescendo. Tryckluft har jag löst

genom att placera en billig verkstads-kompressor modell Biltema i en bod utanför huset och leder

in tryckluften via en slang med regulator och vattenavskiljare till vänster på sprutboxen.

2011-11-22 Sida 3(27)


Så till bygget

Första koll av inköpt material för att få en uppfattning om storleksskillnader på lastbil och robot.

Kan nog bli ganska bra vid jämförelse med bilder.

Bild 4.

Expeditionskärran

Börjar med den kanske enklaste omvandlingen till RB 68 utförande. Minns jag rätt satt dörren på

ena långsidan så här har jag fått göra mitt första avkall på att inte ägna för mycket tid åt varje

del. Har heller inga bra bilder på expeditionskärran. (Den skymtar lite svagt på en bild jag sett.)

Det som återstår här är en vädring av modellen. En vädring innebär att med olika tekniker

försöka få modellen att se ut som den varit med ett tag ute i naturen med slitage, smuts och rost

mm. Det ska inte se ut som att allt nyss har rullat av tillverkningslinan.

Bild 5

2011-11-22 Sida 4(27)


Bild 6.

Lavetterna

Från början hade jag inte tänkt göra så mycket åt de lavetter som erbjuds i Airfix byggsats med

RB 65. Efter provbygge insåg jag snabbt att det skulle skämma hela dioramat. Här krävdes det

total ombyggnad och jag har bara använt själva bottenplattan och sidostyckena från byggsatsen.

Resten är scratchbygge med inslag av både trä, metall och olika plastprofiler. Här ser ni nuläget.

Ni skymtar också betongplattorna som jag gjort av tunn plywood och plastlist. En av lavetterna

ska få lite ”action” med ett pågående robotlyft om du undrar över vinkeln på antennmasten.

Övriga 3 ska vara laddade med robot.

Just nu jobbar jag med hydraulkolven och att hitta en lämplig plastslang för robotens AC. Hoppas

du kommer att tycka det är lite roligt att följa mitt bygge. Hör gärna av dig med kommentarer,

förslag och frågor. Jag är speciellt intresserad av förslag på modell av Volvo Lastterrängbil 941.

Bild 7

2011-11-22 Sida 5(27)


Bild 8

Bild 9

Bild 10

2011-11-22 Sida 6(27)


Bild 11

Bild 12.

Bild 12a

2011-11-22 Sida 7(27)


16/11-09 Arbetet med lavetter och robotar fortsätter

Efter ett litet uppehåll i byggverksamheten pga resor med mera så har jag kommit igång igen.

Lavetterna där nästan allt blev scratchbyggt börjar komma in på slutfasen. Återstår AC-slangar

som blev svårare att ordna än jag trodde, mera kablar, smådetaljer och penselmålning av

detaljer innan de är helt klara. Sista steget blir att limma ihop överdel med underdelen som

består av trä.

Bild 13 Startlavettens rörliga överdel

Bild 14 Startlavetter

2011-11-22 Sida 8(27)


RB 68 har en ”rakare” utformning av noskonen än RB 65 och jag skulle vilja slipa av den

rundande formen för att bättre likna RB 68. Efter prov med maskinslipning på min ”testrobot”

som inte alls gick bra så har jag beslutat att inte ge mig på den operationen. I övrigt är robotarna

bara kompletterade med fena på rammotor, zonrörsantenner och det plastskydd som sitter på

utblås på rammotor. Plastkonen som ska täcka inblås har jag hoppat över. Jag använder Tamiya

maskeringstape i olika bredder, ibland kompletterad med lite vanlig maskeringstape. Vanlig

maskeringstape får man dock vara försiktig med då den lätt hugger fast för bra på färgen.

Bild 15

Bild 16

2011-11-22 Sida 9(27)


6/1-10 Lavetter, robotar och plattor klara

Jul- och nyårshelgen har gett en skön avkoppling med en hel del tillfälle för modellbygge. Av

resultatet att döma så har jag kanske inte kommit så långt. Men det beror på att jag ägnat en

mesta tiden till att färdigställa flera gamla halv och nästan färdiga VK2-modeller som fyllt

hyllorna. Jag behövde helt enkelt plats för mitt RB 68 projekt.

Färdigställandet av robotarna var mest rakt på, med ett visst inslag av massproduktion då jag gör

6 robotar. De 24 startraketerna på bilden tror jag har en total dragkraft på över 260 ton. Den 4:e

roboten som ska visa på ett robotlyft har jag inte limmat fast på lavetten.

Det som skapade största problemet var ”slangarna” för AC på lavetterna. Den tilltänkta tunna

krympslangen fungerade inte. Efter visst letande hittade jag en tunn mjuk sladd som jag efter

vissa problem fick på plats och kunde måla i aluminium för att simulera den metallstrumpa som

skyddade slangar och kablar på lavetter.

Bild 17

Bild 18

2011-11-22 Sida 10(27)


Bild 19

Bild 20

Betongplattorna som lavetterna bultas fast i är gjorda av tunt björkfaner med kantlister av

kvartsstav från Evergreen. Avslutningsvis har jag simulerat stålplattorna som täcker kabeldiket

och målat i olika färger för att simulera den målade och slitna betongen.

Nästa delprojekt blir rulltankar. Dessa finns som byggsatser i resin från Maestro Models. Det blir

premiär för mig att bygga med resin.

2011-11-22 Sida 11(27)


Bild 21

Bild 22

6/4-10 Rulltankar klara

Slut på Påskhelgen och äntligen klar med de två rulltankarna. Jag har haft en hektisk period på

jobbet så det har inte blivit så mycket byggande de senaste månaderna. Mitt första bygge i resin

gav en hel del nya erfarenheter och jag tycker inte att det var lika enkelt som med vanlig

styrenplast. Som ni ser på bilden längre ner har jag byggt två rulltankar. Men ett robot kompani

hade bara en rulltank till de två elverk som försörjde rr, rbgc, rb’ar, länk, mm med el. Mitt

diorama är inspirerat av den sista övningen jag deltog i, och då hade vi ett extra elverk med

tillhörande rulltank för komfortens skull. Komfort i detta sammanhang betyder TV, byggtorkar,

mm i förläggningsområdet.

2011-11-22 Sida 12(27)


Bild 23 Bild 24

Hur gick det med modellbygget? Jo, mycket var ganska rakt på och jag hade inte några problem

att följa monteringsanvisningen. Att skära ut delarna från ett gjutskägg som varierade mycket i

tjocklek är en skillnad mot ”vanliga” byggsatser. Spackling av luftbubblor är ju inte heller så

vanligt på vanliga byggsatser. Det som vållade störst besvär var de delar som var kraftigt

förskjutna mellan gjuthalvorna. Hjulaxlarna för hjulen som går på skenorna var så kraftigt

förskjutna att de i princip var oanvändbara. Nu ligger axlarna under tanken och hjulen på rälsen

syns så lite så jag brydde mig inte om att göra nya. Jag har limmat med både tunnflytande och

gelformigt snabblim (från Biltema). Lim i gelform ger lite mer tid för att justera positionen på

delarna. Det man snabbt lär sig med snabblim är vikten av att alltid torrpassa delarna innan man

limmar. Man kan aldrig torrpassa nog, när man jobbar med snabblim. Väl sammanfogat är det

kört.

Bild 25

2011-11-22 Sida 13(27)


Bild 26

Det som vållade största osäkerheten i placering av komponenter var en låda (syns på bild 25).

Det ser ut som den skymtar lite svagt på monteringsanvisningen bak till höger under själva

tanken. Jag lade ut en fråga på IPMS Stockholm om lådans placering men fick inget svar. Ingen

tycks veta? Jag har heller ingen aning om vad den har för funktion. Handtagen i byggsatsen var

inte så mycket att ha, då gjutformen inte var utfylld, så jag bockade en tråd istället. Handtagen

är lite för stora för att vara skalenliga.

Färgen på rulltankarna är en egen blandning av grå, grön och brun. Till däcken, som jag har

plattat till lite, så använder jag svart med inblandning av beige. Det jag är mest nöjd med är de

vita reflexerna. Jag har klippt ut dessa från en skraplott som hade precis den rätta färgen (enligt

min mening). Nästa etapp i mitt bygge är redan påbörjad och den här gången ska det inte ta så

lång tid. Det är två robot släp som är ett rent scratchbygge, förutom hjulen.

Bild 27

2011-11-22 Sida 14(27)


Bild 28

28/4-10 Robotsläp och robotställ klara

Senaste månaden har jag kunnat ägna en hel del tid åt modellbygget och jag har nu färdigställt 4

robotställ och 2 robotsläp. Jag har haft tillgång till bra underlag för robotställen med många bilder

ur olika vinklar. Dock är rb-ställens konstruktion ganska komplicerad att efterlikna i detalj varför

jag har gjort en förenklad variant som i den lilla skalan ger ett hyfsat bra intryck. Jag har använt

en fackverksprofil från Plastruct för att efterlikna förebilden. Två rb-ställ ska sitta på lastbilsflak

och två robotställ på rb-släpen

Det har varit betydligt svårare med detaljerat underlag för robotsläpen. De bilder jag hittat har

varit bakifrån och jag har fått gå en hel del på jämförelser med robot när det gäller längd- och

breddmått. Robotsläpen är helt gjorda av skivor och profiler i styren från Evergreen. Hjulen har

jag tagit från överskott från de släp jag köpt. Lite för moderna, men bättre än de plasthjul jag har

i överskott från alla Airfix rb-släp.

I mitt blivande diorama har jag tänkt mig en lastbil med påkopplat rb-släp som har robotar och

ett rb-släp som är tomt. Det 4:e rb-stället ska sitta på den lastbil som gör ett rb-lyft vid en lavett.

Bild 29

2011-11-22 Sida 15(27)


Bild 30

Bild 31

2011-11-22 Sida 16(27)


Bild 32

4/5-10 Verkstadsvagn och VW med flak klara

Nu gick det betydligt snabbare än jag trodde. Utgångsmaterialet var en lång trailer som jag

sågade itu och satte ett helt nytt underrede på (Bild 33). Har testat avkortning av plastkarosser

tidigare och kommit på hur mycket överskott som krävs för att kunna slipa ner halvorna till rätt

längd. Jag har en liten kombinerad band- och tallriks- slipmaskin som jag gör den grova

avverkningen i. Sen putsar jag för hand. Man måste slipa mycket försiktigt i maskinen för

styrenplasten smälter oerhört fort. Halvorna limmas ihop med etylacetat som jag förtjockat lite

genom att lösa upp en gjutstam av styren.

För spackling har jag hittills bara använt Tamiya Putty som jag låter torka ordentligt över natt

före slipning. I färglådan ligger en tub med Tamiya Light-Curing Putty som jag inte har testat

ännu. Enligt anvisningen ska det gå på 2 minuter med lampljus så här gäller det att spacklet

hamnar rätt direkt.

Bild 33

2011-11-22 Sida 17(27)


Bild 34

Det har inte funnits några bilder med detaljer på verkstadsvagnen utan jag har mest fått gå på

minne. Jag fick hjälp med längden ca 8 m från Dag Malmström så den ska nog inte se alltför tokig

ut i min version. Ni kan se att det finns en liten brygga vid ingången. Troligen också en ljussluss,

men den ska jag visa på Rbgc. Dekaler med militära regnr från JES-Models tycker jag skapar

riktigt bra intryck. I detta fall stämmer även skalan 1:87.

Någon VW med flak ingick inte i krigsförbandet men jag vet att vi hade en på minst en övning.

Det förekom även inhyrning av civila bilar på vissa övningar, men jag har bara tänkt att ha

”grönmålade” fordon. Som ni ser på bild 35 använder jag ofta tandpetare och häftmassa för att

frigöra detaljer vid målningen.

Bild 35

2011-11-22 Sida 18(27)


Bild 36

Vad blir det i nästa etapp? Jo, nu är jag lite sugen på scratchbygge igen och tänkte ta mig an

motorelverken. Jag har gjort lite skisser på utförandet men när det saknas ritningar och man bara

går på bilder så löser man det mesta med mått och konstruktion vid själva bygget.

15/5-10 Motorelverk och kraftfördelningsenhet färdiga

Jag har gjort tre motorelverk för att kunna ställa upp två vid radarhöjden och ha ett i reserv

antingen på släp eller uppställt. Det var lite mer jobb med motorelverken än jag trodde. Mycket

pga att jag inte fick rätt proportioner i första försöket och fick börja om från början med det

vinklade taket. Utgångsmaterialet var tre vagnar som troligen hörde till ett traktorsläp. Första

steget var att korta av hjulbasen som var för lång. Det vinklade taket ordnade jag med profiler

med olika tjocklek, slipning, spackling, slipning.

Bild 37

2011-11-22 Sida 19(27)


Bild 38

Ett av motorelverken ska ha luckorna baktill öppna. Kanske att någon form av kontroll av

generatorn ska pågå. Det krävdes två motorelverk för att driva ett komplett rb-kompani med

radar, rbgc och 4 lavetter. Elverken kopplades ihop med en fördelningsenhet som ni ser lastad på

flaket (bild 40). Det gällde att generatorerna var i fas när man skulle koppla ihop två elverk.

Annars kunde det gå illa med de nästan 5 ton tunga släpen.

Bild 39

2011-11-22 Sida 20(27)


Bild 40

Jag har bara gått på bilder och precis som med rb-släpen så har det varit dåligt med bilder

framifrån. För utsidan på hjulens stänkskärmar har jag använt 0,25 mm tjock styren som går bra

att skära med bara ett snitt om man har en alldeles ny skalpell. De galler som finns på

sidoluckorna har jag bara markerat med mörk färg. Prov att rista eller dra linjer föll inte så väl ut.

Jag använder Tamiya maskeringstape som också finns skurna i mycket smala bredder från ett

företag som heter Aizu.

Bild 41

2011-11-22 Sida 21(27)


Bild 42

Precis som med rb-släpen så är hjulen för moderna, men i övrigt tycker jag att modellerna inte är

helt olika sitt original. Jag har gjort en medveten avvikelse till och det är registreringsskylten som

är tvåradig och sitter på stänkskärmen på originalet (skymtar mycket svagt på en bild). De

dekaler jag har är för små att skära och hantera i delar, så det får duga med en enradig placerad

på mitten. Om ni undrar vad det är för träställning över avgasröret så är den bara till för att

skydda maskeringsnätet från hettan.

Bild 43

2011-11-22 Sida 22(27)


Bild 44

Jag har inte riktigt bestämt mig för nästa etapp men jag tror att jag ska sätta igång med två

Volvo Ltgb 941. Misstänker att det är ganska mycket jobb med hytt, kran, flak, antennbur, mm

även om jag utgår från en färdig Scania-modell.

6/7-10 Två Volvo Ltgbil 941D klara

Ltgbilarna användes bl a för att dra radar med rr-antennen på flaket i en speciell bur. Då jag vill

visa en radar som är i full aktion så får detta fordon stå parkerat i skogen med presenning över

tom antennbur. Den andra lastbilen ska stå vid trossen och lyfta av en låda med kranen. Det här

bygget var det mest utmanande hittills och jag har fått göra om flera steg. Som ni ser på bild 45

har jag utgått från två slaktade Scaniabilar och Volvo Viking hytter i resin. Hytterna kommer från

JES-Models http://sundlin.nu/JESmodels/ och krävde en hel del spackling och slipning för att bli

godtagbara. Det som vållade mest bekymmer var massa microbubblor som var för små för att

fyllas ut bra av spacklet (Tamiya Putty) men för stora för att fyllas ut av min primer (vanlig

ljusgrå Humbrol).

2011-11-22 Sida 23(27)


Bild 45

Bild 46

Eftersom lastbilarna användes för plogning så har de dubbel uppsättning strålkastare med tillägg

av sökarlykta och varningsblinkers på taket. Strålkastarproduktionen rationaliserade jag genom

att spänna upp rundstaven i min Dremel och forma med en fil. Jag har lagt till många smådetaljer

på både hytter och flak och det har tagit lång tid. Dessutom lyckades jag inte så bra med primern

första gången så det blev mycket putsning och ommålning.

2011-11-22 Sida 24(27)


Bild 47

Bild 48

Man ångrar alltid något på varje bygge och i detta fall så är det att jag inte byggde om kranarna.

Denna etapp tog sån tid och jag ville komma framåt så jag monterade kranarna nästan bara ”out

of the box”. De är av en betydligt större modell (Palfinger) än de Hiab som fanns på dessa

lastbilar. Nu har jag bara spacklat hål och målat dem rakt av. De typer av kranar som användes

finns inte som modell. Men nu vet jag bättre hur jag ska bygga om den blandning av kranar som

jag sparat ihop till robotlastbilarna.

2011-11-22 Sida 25(27)


Bild 49

Bild 50

För minsta rutan så testade jag något jag inte gjort tidigare. Jag använde Micro Kristal Klear. Inte

helt lyckat då det blev en bubbla på ena fönstret som jag dock kan dölja med kranen. För övriga

rutor så har jag filat till klarplast att passa och sen fäst rutorna med Kristal Klear. På bild 52 ser

Du hur jag har klippt till en pappersnäsduk som ska bli presenning. På med vatten med lite vitlim

i, så får näsduken en yta som är mycket lik en presenning.

2011-11-22 Sida 26(27)


Bild 51

Bild 52

Jag är inte riktigt klar med lastbilarna då jag avser att göra lite vädring, säkra regnr dekalerna

med klarlack och plocka på lite last på flaket.

2011-11-22 Sida 27(27)


Bild 53 Anm: Titta på lasten och stödbenet och alla detaljer/Dag

Nu när det är högsommar så blir det lite segare med modellbygge i hobbyrummet. Men, något

jag ska göra nu i juli är att snickra ihop ramen till basplattan och börja forma landskapet.

Länkmast och Opelbuss har jag också plockat fram. Är inte helt klar på hur jag ska bygga

länkmasten.

arm rb68 diorama hf

Documents