aktum 2009, nr 3

AktumEnheten för näringsliv och samverkan, ENS Kopplar ihop universitetet och omvärlden. Sid 8

ProfilenRunar Brännlund, professor i nationalekonomi, blir ledamot i Kungliga Ingenjörsakademien. Sid 14

Aktuellt vid Umeå universitet Maj 3/2009

DORUM DORUM skapar överblick över Umeå universitets forskningsdatabaser. Sid 6

Nytt lönebildnings- system Arbetets svårig-hetsgrad och individuell skicklighet avgör lönen. Sid 12

2 Aktum • Maj 3/2009

Våren är här. Underbart. Sol, ljus och värme istället för kyla, motorvärmare och isskrapor.Regeringens vårproposition innehåller som väntat ökade satsningar på arbetsmarknaden:

6,6 miljarder kronor går till ökade kostnader i arbetslöshetsförsäkringen och 2,4 miljarder kro-nor till olika program och förmedlingskostnader. Som en följd av det hårda klimatet på den svenska arbetsmarknaden söker allt fler till akademisk utbildning. Ökningen i vår är cirka 30 000, från normala 200 000 sökande till cirka 230 000 sökande. 50 000 fler än normalt skrev för övrigt vårens högskoleprov. Den enes bröd, den andres död…

Apropå det sista, så avgår vår rektor Göran Sandberg ett år i förtid. Han blir ny verkställande ledamot i Knut och Alice Wallbergs stiftelse från och med nästa sommar. Aktum lyfter på hatten och gratulerar till det nya jobbet att föra svensk forskning framåt.

Enheten för näringsliv och samhälle, ENS, berättar om sin verksamhet på sidorna sex och sju. ENS finns för att underlätta och inspirera till samverkan mellan Umeå universitet, näringsliv och samhälle. Enheten har en viktig roll som kontaktskapare, pådrivare och brobyg-gare – och står till institutionernas förfogande.

Arbetet med att skapa DORUM – Databaser och register för forskning vid Umeå universitet – är i full gång. Syftet är att åstadkomma en överblick över de register och databaser som finns tillgängliga vid vårt universitet och skapa ömsesidig nytta av dessa.

Lönen är alltid ett brännhett ämne. Nu införs ett nytt lönebildningssystem vid Umeå univer-sitet, där arbetets svårighetsgrad och den individuella skickligheten ska avgöra lönens storlek. Målet är kort och gott att lönesättningen ska bli mindre subjektiv och mer rättvis.

Vetenskaplig kollapsDet alltmer kollektiva akademiska författarskapet kan leda till i otydlighet och i värsta fall fres-ta till ett slags fusk. Läs vad rektor emeritus Inge-Bert Täljedal tycker om fenomen som kollek-tivt författarskap, gästförfattare, gåvoförfattare, hedersförfattare och spökskrivare i samband med akademiska skrivelser, artiklar, uppsatser och avhandlingar.

SynpunkterI februarinumret av Aktum skrev vi om det nya lokala kollektivavtalet om samverkan för utveck-ling vid Umeå universitet. Reaktionerna har minsann inte låtit vänta på sig. I detta nummer finner du, käre läsare, två olika synpunkter på detta nya samverkansavtal.

Färgstark profilIfrågasätt allt, säger månadens profil, Runar Brännlund, professor i nationalekonomi och nyli-gen invald ledamot av Kungl. Ingenjörsakademien. Runar är en profil från Sorsele som alltid säger vad han tycker och tänker.

Stefan Lybeck

Ledaren

Ansvarig utgivare Åsa Rudehäll

Adress InformationsenhetenUmeå universitet901 87 UmeåTel 090-786 50 00 (vx)Texttel 090-786 59 00 Fax 090-789 99 95www.umu.se

Redaktör Stefan Lybeck Tel 090-786 78 [email protected] [email protected]

Redaktion Carina Dahlberg, Stefan Lybeck

Redaktionsråd Kristina Sjögren, Barbro Renkel, Gunnel Grelsson, Dan Frost, Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet

Tryck Taberg Media Group AB

Upplaga 5 200

Omslagsbild Mattias Pettersson

Aktuellt vid Umeå universitetMaj 3/2009

Aktum • Maj 3/2009 3

[email protected]

Fler notiser och längre versioner finns på <www.anstalld.umu.se>.

Från Ledningen

Från OmvärLden

Karin Henriksson Larsén ny rektor vid GIHKarin Henriksson Larsén blir rektor för Gym- nastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

Henriksson Larsén är idag överläkare och professor och enhetschef vid den idrottsmedicinska enheten vid Umeå uni-versitet. Förordnandet sträcker sig från den 1 juli 2009 till den 30 juni 2015.Källa: Utbildningsdepartementet

Enighet bland danska lärosäten om fördelning av basresurserDe danska universiteten har enats om en modell för fördelning av basresurser. Modellen är en variant av den s.k.

Sök medel till flex- och decentraliserad utbildning!Universitetsstyrelsen fattade 2008 beslut om att avsätta medel till projektet flexut-bildningar. Flexutbildning är samlingsnam-net för decentraliserad utbildning, distans- och nätutbildning (”blendend learning” internationellt). Projektet syftar till att sti-mulera utvecklingen av flexutbildningar för att därigenom förbättra universitetets kon-kurrenskraft inom området. Inom ramarna för projektet kan man söka medel för pe-dagogiskt utvecklingsarbete med fokus på IKT i utbildningen. Aktuella stoppdatum för ansökningar är:

Flexutbildning: 17 juni 2009. Decentrali-serad utbildning: 15 september 2009.

Universitetsstyrelsens sammanträde 15 april:

Uppföljning av styrelsens strategiska ram För åren 2006–2008 har styrelsen beslutat om satsningar ur ramen på 28 projekt som totalt omfattar 56,3 miljoner kronor varav 33,7 miljoner kronor är använda. Detta motsvarar 60 procent av de beslutade medlen.

Medfinansiering SIMSAMThe Umeå SIMSAM Node Umeå – ”Micro-data research on childhood for lifelong health and welfare” erhöll i slutet av förra året 28,8 miljoner kronor för åren 2009–

2013 av Vetenskapsrådet. Forskningen in-riktas bl.a. mot sociala och miljömässiga faktorers betydelse för barns hälsa och väl-befinnande och relationen mellan sociala sammanhang och specifika sjukdomar. Universitetsstyrelsen beslutade att reser-vera 576 000 kronor årligen till forsknings-programmet. En utvärdering av miljön görs vid utgången av 2011. En positiv utvärde-ring möjliggör fortsatt motfinansiering un-der åren 2012–13. Den totala motfinansie-ringen motsvarar då 2,88 miljoner kronor.

Granskning av individuella studie- och finansieringsplanerInternrevisionen pekar i sin granskning på några punkter som bör förbättras:

Säkerställandet att fakultetsnämnden le-• ver upp till sitt tillsynsansvarSystematisk återkoppling av delegerade • beslut (saknas nu)Förbättring av den interna kontrollen • (brister finns)Otydligt syfte med forskarförberedande • kurser på grundutbildningsnivåFinansieringsformerna (oklarheter finns)•

Ett glädjande resultat är att samtligt tillfrå-gade forskarstuderande skulle välja Umeå universitet som lärosäte om de skulle börja om sina studier.

Rektor kommer att återkomma med åt-gärdsförslag till junimötet.

Resultaten av medarbetarenkätenSvarsandelen för hela Umeå universitet var 63 procent (51% 2006). Helhetsbetyget, Nöjd-Medarbetar-Index (NMI), för Umeå universitet som helhet blev 62 (63, 2006), vilket är ett godkänt betyg. Medelindex för modellens 12 arbetsplatsfaktorer blev 65. Betygsindexen för modellens arbetsplats-faktorer varierar från 38 för Lön/Belöning till 82 för Arbetstillfredsställelse.

Desto högre poäng desto nöjdare med-arbetare.

Svarsandelen för förvaltningen var 76 procent. NMI uppmättes till 65. Medelindex för arbetsplatsfaktorerna blev 69 och va-rierar från 39 för Lön/Belöning till 80 för arbetskamrater och arbetstillfredsställelse. Det är faktorerna inflytande/självbestäm-mande/delaktighet, lön/belöning, arbets-belastning och organisation/personalarbe-te som i första hand bör prioriteras vid ett förbättringsarbete.

Svarsandelen för institutionerna var 61 procent. Helhetsbetyget för institutionerna blev 61 och medelindex för arbetsplatsfak-torerna blev 64. Faktorerna varierar från 38 för lön/belöning till 82 för arbetstillfreds-ställelse. Faktorerna inflytande/självbe-stämmande/delaktighet, arbetsbelastning och framtiden är de faktorer som i första hand bör uppmärksammas för institutio-nerna för en förbättring av NMI.

50-40-10-modellen (utbildning, forskning, övrigt), men har gjorts om till en 45-45-10- modell, där mätning med hjälp av en bib-liometrisk indikator av forskningens kvali-tet och omfattning blir betydelsefull. Av den vikt som tidigare lades på utbildning kommer fem procent att fördelas om till forskningsvikten.

Den bibliometriska indikatorn är inte färdigutvecklad ännu och har hittills vållat en stor debatt i Danmark. Universiteten vill därför börja med att fördela en mindre an-del av forskningsfinansieringen baserad på bibliometri, för att med tiden öka andelen till 45 procent. Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev

Masterprogrammens utveckling i EuropaEn ny studie från European University As-sociation (EUA) beskriver utvecklingen av masterprogram under de tio år som har gått sedan starten av Bolognaprocessen. Studiens författare, Howard Davies, menar att modellen med masterprogram har ta-gits väl emot och har kommit att innefattas i många länders lagstiftning. Han tror att examen från dessa program kommer att spela en stor roll i framtiden för ökningen av att man läser grundnivå i ett land och avancerad nivå i ett annat. Det har åtmins-tone varit fallet i Storbritannien.Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev


Göran Sandberg kommer att tillträda som verkställande ledamot någon gång under andra halvan av 2010 men när det exakt blir är inte klart.

– Det beror bland annat på hur det går med rekryteringen av en ny rektor, och när hon eller han kan tillträda. Som längst kan jag vara kvar till januari 2011 och som tidigast lämnar jag juli 2010.

Rektor gör klart att han kommer att fortsätta att driva projekt som han anser är nödvändiga för universitetets utveckling samtidigt som han säger att han inte kommer att dra i gång några nya, större projekt.

– Jag kommer inte att lägga fram nya visioner eller koncept utan hålla fast vid den utvecklingsplan som finns.

Mycket på gångKonkret innebär det bland annat att satsningen på starka forsknings-miljöer, karriärbidrag, den gemensamma satsningen med fakulteterna på ekonomi, teknik och medicin, fundraisingen, omorganisationen av it-verksamheten och en eventuell utveckling av ett akademiskt och ett administrativt ledarskap på institutionsnivå, fortsätter enligt plan.

– Det är redan så mycket på gång att det vore oansvarigt att satsa på något nytt, konstaterar Sandberg.

Han räknar med att avsluta alla projekt förutom fundraisingen.– Om universitetsstyrelsen, och den kommande rektorn, vill kan jag

fortsätta jobba med fundraisingen även efter min rektorsperiod.

För stor politisk styrningSandberg beskriver det nya arbetet som ett drömjobb, ändå tackade han nej första gången.

– Det erbjudandet kom för tidigt i min rektorsperiod. Jag hade startat så många nya projekt som jag kände ett ansvar att fullfölja, förklarar han.

Det som gör jobbet hos Wallenbergsstiftelsen så attraktivt är flera faktorer, men den främsta är förstås att få vara med och dela ut omkring en miljard kronor om år till svensk forskning.

– Att jobba med vetenskap och vetenskaplig utveckling är det jag kan. Jag tycker också att det är en fördel att få jobba hos en privat finansiär

Nytt jobb för rektor – blir ansvarig för forskningsmiljarderDet har väl knappast undgått någon att Göran Sandberg kommer att lämna sin rektorspost och bli ny verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Frågan är vad som händer fram till dess? Ett är säkert någon ”lam anka” har han inte tänkt bli.

jämfört med en statlig. För konstigt nog innebär det en större frihet. Forskningsråden har blivit för politiskt styrda. Utdelningen av forsk-ningsmedel vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse styrs helt och hållet efter vetenskapliga kriterier, och så vill jag att det ska vara.

Inget Stockholmsperspektiv Han är medveten om att han sticker ut hakan men han menar att de se-naste årens utveckling gått mot att vissa forskningsområden gynnats mer av politiska än vetenskapliga skäl och att grundforskningen fått stryka på foten till förmån för den tillämpade forskningen.

– Forskningspropositionens 24 insatsområden är ett sådant exempel. Jag är stark anhängare av att forskarna ska identifiera de vetenskapliga kvaliteterna, sedan är det politikernas rätt att säga att det ska satsas mer på det ena eller det andra, men politikerna ska inte detaljstyra forsk-ningen.

Någon direkt fördel kommer inte Umeåforskarna ha av att det nu är en Umeåbo som sitter på Wallenbergstiftelsens skattkista.

– Jag kommer givetvis att vara opartisk och dessutom se till att Ume-åansökningarna får ett extra review-förfarande. Men samtidigt så vet jag att det finns mycket bra forskning här så jag tror många kommer att hävda sig väl. Fördelen är väl att jag inte bara kommer att ha ett Stock-holmsperspektiv.

Text Carina DahlbergBild Mattias Pettersson

Göran Sandberg, Umeå universitets rektor.


Hon understryker att det är viktigt med en bred rekryterings- och förankringsprocess. Exakt hur den processen ska gå till kom-mer styrelsen att ta ställning till under sitt sammanträde den 11 juni.

Mycket tyder på att processen i stora drag kommer att gå till som den förra rektorsrekryteringen, att universitetsstyrelsen utser en mindre grupp inom sig som jobbar med rekryteringsproces-sen.

– Det är ännu inte bestämt om det blir så. Det finns en fördel att jobba i en mindre grupp eftersom arbetet kräver täta kontak-ter, medger Birgitta Johansson Hedberg.

Hur samrådsförfarandet ska gå till kommer också att beslutas om vid nästa möte.

Enligt universitetsdirektör Lars Lustig säger lagstiftningen följande vid rekrytering och utseende av rektor:

• Behörig är den som är behörig för anställning som professor eller rektor och är svensk medborgare.

• Universitetsstyrelsen lämnar förslag till regeringen på den kandidat som förordas.

• Regeringen fattar det formella beslutet att utse rektor.

• Universitetsstyrelsen ska höra lärarna, övriga anställda och studenter på det sätt den själv bestämt.

• Såväl kvinnliga som manliga kandidater ska så långt som möjligt tas fram.

• Styrelsen ska redovisa till regeringen hur jämställdhets- aspekten beaktats i rekryteringsarbetet.

Själva sökprocessen, utannonseringen, förväntas ske under bör-jan av hösten.


Vad händer nu?Göran Sandbergs besked om att han lämnar rektorsposten något i förtid har satt i gång förberedelserna inför rekryteringsprocessen. – Vi har haft en väldigt bra rektor, nu gäller det att hitta en lika bra. Vi har gott om tid på oss, konstaterar Birgitta Johansson Hedberg, universitetsstyrelsens ordförande.

Birgitta Johansson Hedberg, universitetsstyrelsens ordförande.

– Göran Sandbergs namn nämns med respekt av alla. Vår nuvarande verk-ställande ledamot Erna Möller har ju under sin tid hos oss genom sin pro-fessionella bakgrund och erfarenhet starkt bidragit till stiftelsens utveckling. För oss är det därför otroligt viktigt att den som efterträder Erna har den erfarenhet och kunskap som Göran har, den närhet till universiteten och Forsknings-Sverige som han har och den integritet som han besitter. Vi be-höver hans kompetens, säger Peter Wallenberg Jr.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har under de senaste åren delat ut närmare en miljard kronor per år till forskningssverige.

– Vi känner givetvis ett stort ansvar för att pengarna hamnar i rätt pro-jekt. Där har expertpanelerna men också verkställande ledamoten en myck-et viktig roll.

På fråga om den verkställande ledamoten har någon betydelse för hur pengarna fördelas svarar Wallenberg:

– Om man tittar på stiftelsens historik kan man se att olika verkställande ledamöter har jobbat på olika sätt. Vi har inte heller sökt någon som ska vara identisk med tidigare ledamöter utan ser alltid efter vad som behövs vid varje tillfälle.

Minskat stöd till utrustningEn nyordning har redan inträtt eftersom stiftelsen aviserat att den inte längre kommer att gå in och stötta forskningsutrustning i samma utsträck-ning som förr. Fram till nu har drygt 30 procent av stiftelsens donationer gått till dyrbar forskningsutrustning inom de tekniska, naturvetenskapliga eller biomedicinska forskningsområdena.

– Universiteten måste börja arbeta in utrustningskostnaderna mer i sina egna budgetar. Vi vill hitta stora projekt som vi kan delta djupare i. Vi gör däremot inga riktade ansökningar, förutom projektet Wood Science Centre där Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola fick ett anslag förra året.

Förutom utrustning ges bidrag till särskilda forskningsprojekt av hög potential, större forskningsprojekt om utbildning och stöd till universitetens profilområden – Wallenberg Scholars. Stiftelsens har även stipendieprogram och finansierar akademiforskartjänster.

När det gäller frågan om grundforskning kontra tillämpad forskning menar Peter Wallenberg att grundforskning är universitetens kärnverksamhet.

– Den är oerhört viktig, utifrån den hittar man sedan sådant man vill fördjupa sig i. Samtidigt måste samarbetet med näringslivet öka. Produkter som ingen vill köpa är ointressanta, konstaterar han.

Text Carina DahlbergBild Orasis Foto, Mia Åkerman

”Göran Sandberg är bra för stiftelsen””Ett kap”, så sammanfattar Peter Wallenberg Jr, vice ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, rekryte-ringen av Göran Sandberg som verkställande ledamot.

Peter Wallenberg Jr, vice ordförande i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.


Syftet med Dorum är att skapa ett register över de forskningsdatabaser som finns tillgängliga vid Umeå universitet. Registret ska innehålla information om innehåll, syfte, ansvarig, forsk-ningsområde och typ av databas. Naturligtvis ska vi också skapa ett rationellt arbetsätt för underhåll och drift av registret och en plan för hur den framtida konsultverksamheten inom Dorum ska bedrivas, inleder Mattias Sandström, utredare vid Demografiska databasen (DDB) vid Umeå universitet.

Umeå universitets styrelse beslutade vid sitt möte den 20 november 2008 att avsätta totalt tio miljoner kronor till registerdataforskning vid Umeå universitet. Inom ramen för detta beslut finns en longitudinell befolkningsdatabas kallad Poplink, mer om detta längre ner i den-na artikel, och ovan nämnda Dorum.

Högre kvalitet och bättre samarbeteMålet med Dorum är bland annat att höja kva-

DORUM skapar överblick över Umeå universitets forskningsdatabaserNu startar arbetet med att skapa Dorum: Databaser och register för forskning vid Umeå universitet.

liteten på Umeå universitets hantering av be-fintliga forskningsdatabaser och att skapa bättre möjligheter för forskare från olika fakul-teter och institutioner att samarbeta med var-andra. – Vi vill skapa en plattform för forskare att komma åt information om varandras forsk-ningsdatabaser. Givetvis kommer ett intimt samarbete att ske med den forskningsdatabas som Umdac och informationsenheten idag dri-ver, förklarar Carin Hedlund, också hon utre-dare vid DDB.

Frågeformulär till forskareUnder april månad skickar Carin Hedlund och Mattias Sandström ut ett frågeformulär till ett urval av universitetets forskare, för att få in synpunkter och önskemål på det framtida Do-rum.

Vi hoppas att forskarna ska se Dorum som ett mervärde i framtiden och inte som en ny,

betungande byråkratisk och administrativ på-laga, säger Mattias Sandström, som också be-rättar att en workshop om registerforskning vid Umeå universitet preliminärt kommer att ar-rangeras under hösten 2009.

Egen hesidaEn hemsida har skapats för projektet, där man kan finna mer information om Dorum och även fylla i frågeformuläret (om man inte fått det personligen tillsänt.) Hemsidan har följande adress: www.ddb.umu.se/dorum

– Därefter kommer vi att börja fundera på de juridiska aspekterna, drift och underhåll samt hur konsultverksamheten, som ingår i projektet, ska utformas och bedrivas mot insti-tutionerna. Vi har idag resurser för en halvtids-tjänst under de kommande fem åren, tillägger Carin Hedlund.

PoplinkOvan nämnda longitudinella befolkningsdata-bas vid namn Poplink kommer att byggas upp under de närmaste fyra åren och omfatta ett tiotal församlingar i Skellefteåregionen. Under den perioden kommer den nya infrastrukturen successivt att bli tillgänglig för forskning och vara fullt utbyggd i slutet av år 2012.

När detta är gjort, kommer vi att få tillgång till ett befolkningsregister som sträcker sig över mer än 300 år och innehåller viktiga forsknings-data om nära 300 000 individer. Forskarsam-hället erbjuds en oöverträffad rikedom av in-formation om geografiska, socioekonomiska, hälso- och släktskapsförhållanden. Poplink kommer med andra ord att få ett oerhört stort värde för såväl de medicinska vetenskaperna som för samhällsvetenskap och humaniora, säger Anders Brännström, professor i historisk demografi och föreståndare vid Demografiska databasen, i en kommentar.

Text Stefan LybeckBild Mattias Pettersson

– Vi har skickat ut frågeformulär till ett antal forskare vid Umeå universitet för att ta reda på vad de har för önskemål med Dorum, förklarar Mattias Sandström och Carin Hedlund, både utredare vid Demografiska databasen, DDB.


– Våra system är radiobaserade men fungerar egentligen på samma sätt som GPS- eller GSM-system. Fördelen är att vårt system fungerar bra inomhus och är energisnålt, förklarar Thomas Malm.

Företaget håller bland annat på att utveckla ett system som skulle kunna användas för att lokalisera barn på exempelvis stora nöjesfält el-ler inomhusarenor.

– Barnen får ett armband på sig med referensnoder som gör att de går att spåra om föräldrarna tappar bort dem, förklarar Thomas.

Inbyggda system som elektronikkonstruktion, CAD och programme-ring av allt ifrån mikrokontroller till telefoner, handdatorer, GPS och trådlös kommunikation i system med säkra server- och databaslösning-ar är företagets grund. Företaget är specialiserat på inbyggda system och triangulering, där användningsområden för tekniken exempelvis kan vara positionering av gods eller fordon, synkronisering av en produk-tionslinje eller mobil styrning och övervakning av maskiner.

Belgisk mångmiljonorderI februari fick Volantic en femårig mångmiljonorder från ett belgiskt företag på ett radiobaserat styrsystem. Det belgiska företaget bygger kupor som släpper in solljus i olika typer av byggnader som till exempel sportanläggningar, fabriker, lager och butiker. Volantic ska leverera ett positioneringssystem som används så att reflektorerna hela tiden ger största möjliga utbyte av solljuset.

– Systemet ger en stor energibesparing och är därmed också miljö-vänligt.

Thomas Malm gick ut systemvetarprogrammet vid Umeå universitet 2001. Han gjorde sitt examensjobb på Skellefteåföretaget Followit som utvecklar spårutrustning baserad på GPS- och GSM-system.

– Vi jobbar med liknande saker, skillnaden är att Followit är inriktat på utomhusmiljöer och vi på inomhusmiljöer så vi konkurrerar inte rik-tigt på samma marknad, berättar Thomas.

Och tur är väl det. När examensarbetet var klart blev han anställd på Followit där han jobbade fram till dess han, tillsammans med tre andra, startade Volantic i maj 2007.

Orsaken till att han startade eget var att han kände att han hade en bra idé och att han trivdes med småföretagarkulturen på Followit.

Delas ut på TillväxtgalanFinanskrisen har hittills inte påverkat företaget i någon större utsträck-ning.

– Vi har haft tur genom att vi fått både konsultuppdrag och order på produkter. Än så länge ser det trots allt bra ut men man vet aldrig hur det ser ut i höst.

Utmärkelsen årets alumnföretag tilldelades Thomas med motive-ringen: ”Företaget är grundat på ett genuint intresse för ständig utveck-

Thomas Malm och Volantic AB årets alumnföretagareThomas Malm driver företaget Volantic AB i Skellefteå. Företaget jobbar med egna produkter och tjänster kring säkerhet, positionering och lokalisering, framförallt för inomhusbruk. Genom att fästa markörer på människor eller material kan man hålla reda på var de befinner sig.

ling av teknik. På mycket kort tid har det framgångsrikt etablerat sig på den svenska och internationella marknaden.”

– Det känns bra att få priset. Det är en uppmuntran och ger lite PR till företaget, säger Thomas.

Den officiella prisutdelningen sker den 24 april på Framgångsdagen – Skellefteås Tillväxtgala.

Text Carina DahlbergBild Liselotte Lundqvist

Till årets alumnföretagare kan den som senast tio år efter avsluta-de studier vid Umeå universitet, själv eller i kompanjonskap, driver ett framgångsrikt företag i Skellefteå kommun utses. Priset delas ut av en jury från Connect Norr, Umeå universitet i Skellefteå och Uminova Innovation AB.

Priset består av Connect Västerbottens Språngbräda, vars vär-de beräknas till 56 000 kronor. En panel sätts samman bestående av Connects partner, medlemmar och specialinbjudna experter till stöd för det företag som går in i Språngbrädesprocessen. Själva Språngbrädan kan liknas vid ett styrelsemöte, där panelens med-lemmar på ett strukturerat sätt ger företagaren råd och tips på hur företaget snabbast ska utvecklas.

Thomas Malm, gick ut systemvetarprogrammet vid Umeå universitet 2001. Nu driver han företaget Volantic AB och är årets alumnföretagare.


Enheten för näringsliv och samverkans, ENS, viktiga uppgift:

Koppla ihop universitetet och omvärlden

Enheten för näringsliv och samhälle, ENSENS bildades hösten 2003. Enheten har idag 32 anställda. ENS finns på fem orter i Norrland: Umeå, Örnsköldsvik, Skellefteå, Lycksele och Kiruna.

ENS är Umeå universitets centrala funktion för samverkan mellan näringsliv och samhälle. Enheten förmedlar forskningssamarbeten, uppdragsutbildningar, medverkar vid utvecklingen

av nya utbildningssatsningar och arbetar för att skapa kontakter mellan forskare och företag, studenter och arbetsliv.

”Huvudkontoret” finns i Samverkanshuset på Umeå universitets campus. De fyra regionkon-toren har bland annat ansvar för decentraliserade utbildningar.


Så tydligt, distinkt och klart inleder enhetschef Ingrid Fängmark presentationen av enheten för näringsliv och samhälle. Hon fortsätter:

– ENS vill öka samspelet mellan akademien – det vill säga Umeå universitet – samhället och näringslivet. Vi har en viktig roll som kon-taktskapare, pådrivare och brobyggare. Våra resurser och nätverk står till institutionernas förfogande.

ENS har med andra ord den strategiska kompetens och de personella resurser som krävs för samarbete med omvärlden. Här finns om-världskunskap, ”EU-kunskap”, nätverk och konkreta verktyg, ett sådant verktyg är den nya kundrelationsdatabasen som är under uppbygg-nad för kommande fundraising-kampanj.

– Genom ett stort antal företagsbesök, våra nätverk och kontakter med institutionerna fångar vi förslag och idéer, som efter träget ar-bete kan resultera i ny uppdragsutbildning, ny grundutbildning eller ett nytt forskarsamar-bete. Vi ordnar mötesplatser av olika slag och representerar Umeå universitet inför företag, myndigheter och organisationer. ENS har strä-van att vara en tydlig huvudingång till Umeå universitet, tillägger Ingrid Fängmark.

Långa processerBiträdande enhetschef Erika Asplund betonar att ENS roll är att skapa samarbeten genom att driva konstruktiva processer mellan universi-tetets institutioner och företagen ute i närings-livet.

– Dessa processer kräver uthållighet, krea-tivitet och nytänkande. Ofta ser man bara slut-produkten och inser inte omedelbart att resan varit lång från idé, via diskussioner och möten, till beslut, produktion och implementering. Ett gott exempel på detta är när vi var med och skapade högskoleprogrammet till processope-ratör. I den processen var många företag från Örnsköldsvikstrakten delaktiga.

Regionalt ansvar för NorrlandUmeå universitets utbildning och forskning är en viktig resurs för kunskapsutveckling och tillväxt i den region där vi verkar, det vill säga de fyra nordligaste länen. En, med europeiska mått mätt, gigantisk glesbygd med en miljon

Enheten för näringsliv och samhälle, ENS, finns för att underlätta och inspirera till samverkan vid Umeå universitet.

innevånare, där de akademiska traditionerna är mycket svagare än landet i övrigt. Här finns hinder i form av långa avstånd, bristande hög-skoleutbildning och tidskrävande resor, allt måste övervinnas för att föra ut ny kunskap till den norrländska företagen.

– Idag har ENS ett samarbete med Akademi Norr när det gäller kunskapsöverföring till små företag. Kort uttryckt är samarbetsprojektet med Akademi Norr en gränsöverskridande samverkan mellan tolv kommuner i fyra län. De tolv kommunerna är Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Kramfors, Lycksele, Malå, Sollefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Vilhelmina och Åsele. Här skapar vi ett utbyte av erfarenheter och kontakter – allt i syfte att småföretagen i dessa kommuner ska få ta del av den kunskap och forskning som finns vid Umeå universitet, berättar Erika Asplund vidare.

NätverkENS hela verksamhet bygger mer eller mindre på kontakter och nätverk. Att skapa samverkan mellan universitetets 60-talet institutioner, dess forskare, flera hundra företag och 29 000 studenter är inte möjligt på annat sätt. Exempel på nätverk är det samarbete med kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs, som ENS driver.

– Kontakterna med studenterna utvecklar vi bland annat med den vägledning som vi er-bjuder. Lärarna är en viktig målgrupp för det-ta arbete, då vi genom att arbeta med dem, kan

nå ut till fler studenter. Vi inser att dagens stu-denter i förlängningen kommer att vara mor-gondagens kontakter ute i företagen, säger Ingrid Fängmark.

EU-kompetensEnhetschef Ingrid Fängmark anser att Umeå universitet har mycket att vara stolt över. Som exempel nämner hon spontant UPSC, Handels-högskolan, Tekniska högskolan och Designhög-skolan. Men universitetet måste bli bättre på att marknadsföra sin kunskap, sin kompetens och sina unika tillgångar:

– Vi måste helt enkelt bli bättre på att skry-ta. Den som inte syns, finns som bekant inte. Här har ENS ännu en roll att kreera.

Avslutningsvis lämnar Ingrid Fängmark yt-terligare ytterst viktig information om ENS:

– Vi har en EU-funktion som är till för de forskare vid Umeå universitet som söker extern forskningsfinansiering och vi arbetar huvud-sakligen med EU:s ramprogram för forskning och utveckling. På ENS finns specialkompetens om EU och EU-frågor. Vi har personal som kan avtal, budget, ansökningar, politik, juridik och annat som gäller inom EU. ENS erbjuder ser-vice i form av information, utbildning och stöd. Syftet är bland annat att skapa förutsättningar för en ökning av universitetets externa finan-siering.

Text Stefan LybeckBild Gösta Wendelius

Enheten för näringsliv och samhälle, ENS, arbetar främst med Umeå universitets samverkansuppgift. Vi utvecklar samspelet mellan akademin, samhället och näringslivet, säger Ingrid Fängmark, enhetschef vid ENS, och Erika Asplund, biträdande enhetschef, unisont på trappan till Samverkanshuset, där ENS har sina lokaler.

10 Aktum • Maj 3/2009

Det visar en rapport från förra kanslichefen Ulla Blomqvist vid samhällsvetenskapliga fa-kulteten. Rapporten bygger på enkäter som skickats ut till utexaminerade studenter vid tre olika tillfällen: År 1996 riktade sig enkäten till studenter som avlagt examen 1987, 1990 och 1993. År 1999 gällde enkäten studenter som var färdiga 1996. År 2007 omfattade enkäten ut-examinerade från åren 2002 och 2003.

Svarsfrekvensen är generellt glädjande hög. Första enkäten uppgick den till 76 procent, andra enkäten till 65 procent och vid tredje enkäten var svarsfrekvensen knappt 60 procent. Den förhållandevis låga siffran vid tredje en-käten förklaras till viss del av att flera av de tillfrågade bodde utomlands vid svarstillfället jämfört med tidigare undersökningar, säger Ulla Blomqvist.

SlutsatserAv rapporten, som blir offentlig i april 2009, kan vi dra följande generella slutsatser:

Uppföljning på samhällsvetenskapliga fakulteten:

Studenterna nöjda med sin utbildning vid Umeå universitet95 procent av de utexaminerade vid samhällsveteskapliga fakulteten anser att studietiden vid Umeå universitet var bra eller mycket bra.

De utexaminerade studenternas sociala bak-grund har förändrats. Fler studenter har för-äldrar som läst på akademisk nivå.

I de senare examenskullarna har en allt större andel valt att stanna och arbeta i Norr-land.

Över 70 procent anser att arbetsuppgifterna motsvarar den utbildning de genomgått cirka tre år efter utbildningen. Sambandet är större bland dem som varit yrkesverksamma längre och bland dem som avlagt en yrkesinriktad examen.

Trivseln på arbetsplatsen är genomgående hög.

De flesta som utexaminerats hade tillsvida-reanställningar vid undersökningstillfället. Dock framgår det att det blivit något svårare för ny-examinerade att få tillsvidareanställningar.

Arbetsuppgifter och karriärvägar skiljer sig mellan män och kvinnor. En stor andel av kvin-norna arbetar som handläggare inom den of-fentliga sektorn cirka tre år efter examen. Re-

lativt få kvinnor har befattningar som chef eller sitter i företagsledningen. En mycket större andel av männen har en position i företagsled-ningen eller som hög chef. Karriärmönstret ändras efterhand för såväl männen som kvin-norna men mest för männen.

Nöjda med Umeå som studentstadDe utexaminerade är nöjda med Umeå som studentstad. Cirka 85 procent anser att Umeå är bra eller mycket bra som studentstad. (Mest nöjda är stockholmarna och minst nöjda är västerbottningarna.)

De flesta är nöjda eller mycket nöjda med undervisningen. Såväl män som kvinnor ”ran-kar” undervisningen högst. (I rankningen kan man också se att fler av studenterna blev nöjda med lokalerna efter förbättringarna i Samhälls-vetarhuset och tillkomsten av Beteendevetar-huset och Mit-huset.)

Cirka 95 procent av både män och kvinnor tycker att studietiden varit bra eller mycket bra. Endast 1 procent tycker att studietiden varit mindre bra.

Skillnader– Givetvis finns det skillnader mellan våra olika utbildningar. Psykologerna verkar vara den examenskategori som har den mest posi-tiva synen på sin utbildning, tätt följda av ju-risterna. Det är också de utbildningar som är längre än de övriga. Systemvetarna och idrotts-pedagogerna har en större andel, som har en något mer negativ inställning till utbildningen i de gjorda uppföljningarna. Dessa två examens-grupper är förhållandevis små varför resultaten därmed också blir lite osäkrare. Det finns andra undersökningar som ger en mer positiv bild av dessa utbildningar. Socionomerna är den grupp som i högst utsträckning verkar stanna kvar och arbeta i Norrland, avslutar Ulla Blom-qvist.


Huvuddelen av de utexaminerade studenterna från samhällsvetenskap-liga fakulteten vid Umeå universitet är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. Det visar sig i de tre uppföljningar vi gjort, säger Ulla Blomqvist, före detta kanslichef vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet. I bakgrunden, som sig bör, Samhällsvetarhuset.

Aktum • Maj 3/2009 11

Rektor emeritus Inge-Bert Täljedal sparade inte på krutet, när han fö-reläste om det akademiska författarskapets förfallstendenser. Föremål för hans kritik var främst den medicinska vetenskapen.

Det är genom att författa som forskaren gör anspråk på att tillföra mänskligheten ny kunskap. Traditionellt ska texten vara ärligt menad, sanningssyftande och inte avsiktligt vilseledande. Genom den preten-derar forskaren på respekt för sitt arbetes förtjänster och erkänner sig som legitim måltavla för befogad kritik, inledde Inge-Bert Täljedal. Ge-nom att den traditionella författarrollen tycks vara på väg att försvinna och att fenomen som kollektivt författarskap, gästförfattare, gåvoförfat-tare, hedersförfattare och spökskrivare blir allt vanligare, uppstår vik-tiga frågor om forskningens värde, sanningshalt och vetenskaplighet samt frågan om forskningsfusk.

Svart på vittInge-Bert Täljedal, professor emeritus i histologi, visade med exempel ur litteraturen att vetenskapliga uppsatser har allt fler författarnamn. Den ensamme författaren är på väg att försvinna helt inom vissa områ-den.

År 1948 skrev Ragnar Granit, finlandssvensk nobelpristagare i fysio-logi eller medicin 1967, en vetenskaplig studie om sinnesfysiologi. Han var ensam författare och skrev på ett personligt sätt. 60 år senare, i no-vembernumret av Science, är det inget konstigt med studier av bortemot tio författare. Frågan inställer sig då omedelbart: Vem har egentligen skrivit vad i dessa nutida uppsatser?

BokstavsordningTidigare presenterades författarna till vetenskapliga verk i bokstavsord-ning, om de var fler än en. Den ordningen tycks nu alldeles förlegad. Enligt Inge-Bert Täljedal säger en tyst konvention att det första namnet är den som i realiteten har gjort det mesta av undersökningen, medan det sista namnet kan vara personen bakom idén/metoden/processen. Men säker kan man inte vara. Namnen däremellan är också svårare att definiera:

Numera förekommer begrepp i den akademiska världen som gäst-författare, gåvoförfattare och hedersförfattare. I samband med dessa begrepp uppkommer följdfrågor som: Vad betyder ordningsföljden? Hur ska meriter och kritik fördelas?

Nature 1987Inge-Bert Täljedal påpekade att frågan om det kollektiva författarskapet ingalunda är ny. Redan år 1987 hade den ansedda tidskriften Nature en artikel om forskningsfusk, där redaktören delade upp misstagen i två

Det akademiska författarskapets kollapsDet alltmer kollektiva akademiska författarskapet kan leda till otydlighet och i värsta fall fresta till ett slags fusk.

grader. Grad ett, den lättare, innehöll fenomen som slarv och gåvoför-fattare. Grad två, den tyngre, bestod av värre misstag som missledande information, fusk och falsarier.

– Min egen subjektiva slutsats är att det i den vetenskapliga världen finns en ökande (och tyst) benägenhet att acceptera fenomenet falska författare, det vill säga författare som de facto inte har bidragit nämnvärt till undersökningen. När det förekommer är detta en form av lurendre-jeri, egentligen ett slags forskningsfusk. Ett nederlag för alla, menar Inge-Bert Täljedal

Den kända amerikanska medicintidskriften JAMA avslöjade förra året att ett stort företag hade använt sig av manipulerade författarnamn för att skapa större trovärdighet åt en viss medicin. Tidskriftens redak-tion såg synnerligen allvarligt på skandalen och menade att det nog inte rört sig om en enstaka händelse. Den forskande läkarkåren uppmanades av tidskriften att sluta med denna sorts missförhållanden. Med den upp-maningen från JAMA projicerad på vita duken avslutade Täljedal sin föreläsning.

Centrum för studier av vetenskap och värderingarArrangörer var Centrum för studier av vetenskap och värderingar, CSVOV, vid Umeå universitet. CSVOV ska bland annat bygga broar mellan hu-maniora och medicin.


Inge-Bert Täljedal, före detta rektor vid Umeå universitet.

12 Aktum • Maj 3/2009

Så kan man kort uttrycka syftet med arbetet att skapa ett nytt lönebildningssystem.

Umeå universitets nya lönebildningssystem har målet att på ett trovärdigt och acceptabelt sätt ligga till grund för individuella löner och samtidigt minimera riskerna för könsdiskrimi-nering och andra orättvisor. Ledstjärnan är alltså att minska subjektiviteten i lönebildning, inleder Mats Jonsson, som tillsammans med Hans Sundin arbetar som konsulter i det egna företaget Valuator AB.

Utgångspunkterna i det nya lönebildnings-systemet är två: dels en befattningsvärdering eller arbetsvärdering (det vill säga en värdering av olika arbetens svårighetsgrad), dels en be-dömning av medarbetarens individuella skick-lighet (det vill säga kompetens och uppnådda resultat). Mats Jonsson understryker samtidigt att systemen skräddarsys av Umeå universitet, utifrån metoder och tekniskt stöd som utveck-lats av Valuator.

Ambitionen är att det nya lönebildnings-systemet ska träda i kraft den 1 juli i år.

Rättvisa– Vi eftersträvar rättvisa. Två medarbetare med jobb med lika svårighetsgrad och som är lika skickliga bör enligt avtalet ha samma lön. Det-ta oavsett kön, anställningstid, facklig tillhö-righet och befattningsbenämning, fortsätter Mats Jonsson. Eftersom systemet som sådant inte ska orsaka högre sammanlagda lönekost-nader, vet vi att detta kommer att kräva en viss omfördelning och en sådan process tar tid. Här talar vi om minst tre år.

Han tillägger dock att många undersök-ningar visar att lönen INTE är det viktigaste vi har i jobbet, även om upplevda orättvisor med lönen ofta orsakar missnöje. Faktorer som in-tressanta arbetsuppgifter, utvecklingsmöjlig-heter, trygghet och social gemenskap väger dock ofta tyngre än kronor och ören i lönekuvertet.

Nytt lönebildningssystem:Arbetets svårighetsgrad och individuell skicklighet avgör lönenLönesättningen vid Umeå universitet ska bli mindre subjektiv och mer rättvis.

Umeå universitet är ETT universitet– När det gäller lönebildning – och självklart även i andra sammanhang – måste vi inse att Umeå universitet är ETT universitet och EN arbetsplats. Detta är kanske inte helt lätt, när marknadskrafterna träder in i handlingen. Tit-tar vi på de avtal som gäller mellan arbetsgi-vare och personalorganisationerna, så säger dessa att den enskilde medarbetaren har rätt att veta hur dennes lön sätts och att han eller hon har rätt att veta hur lönen kan påverkas, säger Anders Sjöström, utvecklingskonsult vid Umeå universitets personalenhet.

Nytt grundläggande synsättMats Jonsson tillägger:

– Det nya lönebildningssystemet innebär ett paradigmskifte: från fördelningspolitik till en mer utvecklingsorienterad lönepolitik. Det nya systemet innebär att lönen i möjligaste ut-sträckning sätts på saklig grund. Det ska icke handla om godtycke, slump, slentrian, medel-ler motgång i relationen till chefen. Lönen ska baseras på svårighetsgraden i arbetet och den enskilde individens skicklighet.

Mats Jonsson menar att man hittills haft fokus allför mycket på löneförändringen, inte på själva lönens storlek. Med andra ord har vi

stirrat för mycket på antal procent när det gäl-ler löneförändring – och detta har per automa-tik inneburit oönskade löneskillnader och klyf-tor mellan olika individer. I framtiden måste vi istället börja diskutera Umeå universitets fram-tida lönestruktur.

– Vår utgångspunkt är att individen i grun-den vill göra ett bra jobb. Medvetenheten om den enskilde individens betydelse för verksam-heten på en arbetsplats ökar och betonas därför också allt mer, avslutar Mats Jonsson.


– Utgångspunkten är att skapa en så objektiv och rättvis lönesättning som möjligt. Ledord är arbetets svårighetsgrad och den individuella skickligheten, sammanfattar Mats Jonsson, konsult från Valuator AB.

Systemet ValuatorSystemet Valuator består av två grundmo-duler: en för befattningsvärdering och en för individbedömning.

Befattningsvärderingen mäter svårig-hetsgraden i varje enskild befattning. Detta för att kunna tillämpa principen: ju svårare jobb, desto mer betalt.

Individmodulen skapar ett tydligt mått på det individuella arbetsresultatet i ter-mer av skicklighet, resultat och beteenden.

Valuator är inget standardiserat system, utan skräddarsys för Umeå universitets räkning.

Aktum • Maj 3/2009 13

POUUtbildning för nya löne-bildningssystemetUnder våren pågår en utbildningsin-sats avseende vårt nya lönebild-ningssystem, som presenteras på an-nan plats i tidningen. När detta skrivs har ungefär 70 procent av alla lönesättande chefer fått en duvning i hur man genomför befattningsvär-deringar, eller hur man skattar ett arbetes svårighetsgrad. Runt hälften av cheferna har också fått inblick i hur man genomför bedömningar av den individuella skickligheten hos medarbetarna. Reaktionerna har va-rit positiva. Kritiska synpunkter har kunnat användas till förbättringsåt-gärder. Min övertygelse är att detta stöd vid lönerevision och lönesätt-ning vid nyanställningar kommer att skapa större rättvisa och att bidra till ett effektivare arbete med lönebild-ningsfrågorna. Inte minst kommer möjligheten att undvika lönesättning på osakliga grunder att öka tack vare den analysfunktionalitet som är inbyggd i verktyget. De fackliga or-ganisationernas och arbetsgivarens företrädare har genomfört ett gedi-get arbete för att hitta en gemen-sam syn på befattningsvärderingen. Implementeringen av det lokala samverkansavtalet pågår också för fullt. Information och utbildning er-bjuds på alla nivåer inom vårt uni-versitet. Utgångspunkten för arbetet har hela tiden varit dels att informa-tion om viktigare beslut ska ges i samverkansgrupperna, dels att avta-let inte ska leda till mer administra-tion och byråkrati. Tillit och ömsesi-dig respekt är viktiga ledord i arbetet. Parterna har hela tiden sett vårterminen som en period då vi för-söker hitta de bästa vägarna för att kunna leva upp till andan i avtalet. Känslan är att vi definitivt är på rätt väg. Hanna Lönnerskog Nilsson vika-rierar som jämställdhetssamordnare och Pia Fredriksson som utveck-lingskonsult. De är båda mycket väl-komna i gänget.

Johnny Karlsson, Personalchef

Ett av de mest effektiva och billigaste sätten att synliggöra en verksamhet idag är att hamna högt upp i listor från olika sökmotorer, till ex-empel Google. Söker någon på ”läkarprogram-met” i Google, och din hemsida om läkarpro-grammet hamnar högst upp i träfflistan kan du vara säker på att många går in på din webbplats. Och man kan påverka Google. Några enkla knep när du skriver text för webben ökar chanserna för att din sida ska hamna högt på listan!

– Mätningar har gjorts som visar att 96 pro-cent av dem som använder Internet också an-vänder en sökmotor, oftast Google, berättar Simon Sundén, som är konsult inom Internet-marknadsföring och som har specialiserat sig på att förstå sökmotorer.

Var noga med titel och rubrikerEn sökmotor letar igenom sida efter sida på Internet, och försöker tolka vad som finns där. Texten på sidan värderas av sökmotorn för att kunna bedöma om sidan är relevant för sök-ningen. Högst värderas vad som står i sidans titel, det vill säga den text som står högst upp i webbläsarens fönster. Näst högst värderas huvudrubriken och sedan underrubriker. Efter det letar sökmotorn igenom sidans brödtext, och vilka länkar som finns till sidan.

Till exempel: Någon som är intresserad av att läsa till läkare skriver in ordet ”läkarpro-

grammet” i Google. ”Läkarprogrammet” blir då det nyckelord som Googles sökmotor letar efter. Hittar Google nyckelordet i en hemsidas titel tolkas det som att sidan är relevant. Det gäller därför att vara konkret när man ger sidan en titel. Handlar det om läkarprogrammet bör ti-teln vara något i stil med: ”läkarprogrammet vid Umeå universitet”, inte ”Här kan du läsa om en inspirerande utbildning för dig som vill jobba med människor”.

Finns nyckelordet dessutom i huvudrubrik och underrubriker blir sidan ännu mer relevant. Upprepas ordet också i brödtexten, och det finns länkar till och från sidan som går till andra hemsidor om utbildning värderas sidan högt av Google.

Anpassa språket efter målgruppenDet gäller också att använda sig av det språk som målgruppen för hemsidan söker på. Riktar sig hemsidan mot forskare kanske man bör an-vända de termer som används inom forskning-en. Riktar sig sidan mot studenter eller allmän-het är sannolikheten att de kommer att söka efter facktermer i Google ganska liten, då kan det vara bättre att använda begrepp som är mer allmänt kända. Vill du veta hur populärt ett ord är att söka på kan du titta på Googles statis-tikverktyg, som är gratis. Där kan du skriva in ett ord och se hur många som har sökt efter det. Då får du också förslag på synonymer till ordet som kanske är populärare sökord. Adressen till statistikverktyget är <https://adwords.google.com/select/KeywordToolExternal>.

Genom att skriva sin text på ett sätt som Google ”tycker om”, kan man alltså hamna hög-re upp i träfflistan. Simon Sundén sammanfat-tar vad man ska tänka på när man skriver för webben:

– Fundera på vilka ord du tror att personer som är målgruppen för hemsidan söker på. Använd de orden! Försök få med de orden så många gånger som möjligt i text och rubrik, och även i titeln. Försäkra dig om att titeln är relevant och länka till så många andra sidor som möjligt. Gör du det kommer din sida att visas högre i Googles träfflista!

Text Elin Andersson

Påverka Google med enkla knep

Så kan du öka antalet besökare till din webbplats.

14 Aktum • Maj 3/2009

– Att tänka kritiskt och självständigt, att ifrå-gasätta, att våga gå mot strömmen – allt detta är en forskares och akademikers fördömda plikt. När alla går åt ett visst håll, är det vist och klokt att stanna upp och tänka själv, att ta ställning, inleder Runar Brännlund, professor i national-ekonomi vid Umeå universitet.

Själv lever han upp till detta. Av den anled-ningen syns Runar Brännlund ofta och mycket i media och är något av en kändis, även om han själv aldrig skulle uttrycka det så. Runar Bränn-lund forskar om miljö- och klimatfrågor, de

Namn: Runar BrännlundÅlder: 51Kommer från: SorseleYrke: Professor i nationalekonomi vid Umeå universitetAktuell: Nyinvald ledamot i Kungliga IngenjörsvetenskapsakademienIntressen: Motorcyklar, stugorna på en ö i havet utanför hembyn Täfteå och i barn-domsbyn Sorsele, abborrfiske, flugfiske efter harr, gitarrspel och bluesmusik.

Frispråkig Umeåprofessor invald i Kungliga Ingenjörsakademien

Ifrågasätt allt!Sorselesonen och professorn Runar Brännlund säger alltid vad han tycker och tänker. Detta unika och eftersträvansvärda förhållningssätt har nu lett honom ända in i Kungliga Ingenjörsakademien.

definitivt hetaste och viktigaste diskussions- och debattämnen i vår tid överhuvudtaget.

Etanol– Att tillverka etanol av svensk skog är ingen briljant idé, tvärtom, det blir för dyrt. Etano-len, E-85, kostar idag runt 10 kronor per liter. Eftersom den är mindre effektiv än bensin, så måste kostnaden räknas upp till 13, 14 kro-nor per liter. Av detta är inget skatt. Bensinen där emot beskattas med cirka 8 kronor per liter.

Runar Brännlund menar att det är dyrt och slö-seri med energi att utvinna etanol ur cellulosa från svensk skog. Här är det kallt och växer lång-samt. Att producera etanol av sockerrör i Bras-lien är däremot en klokare tanke, där är det varmt och växer snabbt. Sedan måste man, enligt ho-nom, kanske reflektera över drivmedel till våra fordon och våra fordon överhuvudtaget.

Attityder till klimatpolitikRunar Brännlund är idag projektledare för ett antal projekt relaterade till miljö och naturre-

månadens prOFiL

Aktum • Maj 3/2009 15

16 Aktum • Maj 3/2009

surser, bland annat ett samarbetsprojekt med Luleå universitet, där man undersöker folks attityder till klimatpolitiken. Forskarna försöker ta fram vilka faktorer som kan tänkas vara in-citament till förändrade attityder vilket i för-längningen leder till förändrade beteenden. Hur mycket är exempelvis människor beredda att betala för att genomföra förändringar för att minska utsläppen av koldioxid? Föredrar man en skatt på utsläpp framför tvingande krav?

– Mer specifikt vill vi veta folks attityder till olika ”styrmedel” i klimatpolitiken. Är det ex-empelvis så att man föredrar en relativt dyr åtgärd, bara kostnaden fördelas ”rättvist”? Finns det skillnader i attityder och syn på klimatpo-litiken hos olika grupper i samhället? Har stads-bor en annan syn än de som bor på landsbyg-den?

SkogenRunar Brännlund bedriver även ett projekt för Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS, som enkelt uttryckt handlar om vad vi ska göra av vår skog – en av våra största och mest vär-defulla naturtillgångar. Ska vi koka den? Brän-na den? Såga den? Promenera i den?

På sätt och vis kan man säga att Runar Brännlunds akademiska karriär startade i sko-gen. Men vi tar det hela från början: Runar Brännlund gick på treårig ekonomisk linje, ka-meral gren, Tannbergsskolan i Lycksele. Till-sammans med sin klasskamrat Björn Lyxell ägnade han sig åt allt annat än studier. Men det gick bra för de två ynglingarna. Björn Lyxell är

idag professor i psykologi vid Linköpings uni-versitet och Runar Brännlund är professor i nationalekonomi vid Umeå universitet. Bus-grabbarna har med andra ord gjort karriär inom akademien, vilket kanske inte alla lärare vid Tannbergsskolan trodde på…

FotbollFotbollen ägnade den unge Brännlund mer tid. Först var det Sorsele IF, sedan Lycksele IF och Betsele IF.

– De bästa lirarna jag haft glädjen att spela med är Lyckselesonen Peter Nilsson, som seder-mera blev proffs i Brugge i Belgien och gjorde 35 A-landskamper, och landslagsmannen Stig Fredriksson från Sorsele, som fick stora fram-gångar i IFK Göteborg och även var lagkapten i det blågula svenska landslaget vid 15 matcher.

Efter genomförd militärtjänst vid åttonde kompani vid I20 i Umeå och två års arbete vid Lokala Skattemyndigheten i Lycksele fögderi, var det dags för studier i ekonomi vid Umeå universitet. (Anledningen till att Runar Bränn-lund fick jobbet vid skattekontoret var, enligt honom själv, positiv särbehandling för att han var pojke – inget annat.)

Efter att ha granskat 15 000 deklarationer per år i Lycksele i två år, kändes motivationen att studera mycket stark.

SkogisEfter slutförd ekonomexamen vid Umeå uni-versitet fick Runar Brännlund arbete som forsk-ningsassistent vid SLU, det vill säga vid Skogis

i Umeå. Där fanns profiler inom den national-ekonomiska disciplinen såsom Per-Olov Jo-hansson, Karl-Gustaf ”Kalle” Löfgren, Sören Wibe, Bengt Kriström och Tomas Aronsson.

Forskningsmiljön på Skogis var suverän. Stämningen var helt enkelt på topp.

Resultatet blev att Runar disputerade år 1988 med avhandlingen ” The Swedish Round-wood Market. An econometric analysis”, som kort och gott handlar om skogsekonomi.

Nästa steg var att i stort sett hela forskar-gruppen återvände till Umeå universitet, där Runar Brännlund blev professor i nationaleko-nomi år 1999.

ExpertUnder åren 1995 – 1997 var han tjänstledig från universitetet för att vara huvudsekreterare i den så kallade ”Skatteväxlingsutredningen”, som var en parlamentariskt tillsatt kommitté. Sedan dess har Runar Brännlund anlitats som expert i ett antal statliga utredningar inom miljöområdet. Under åren 2006 och 2007 ingick han i rege-ringens råd för klimatfrågor. Runar Brännlund är dessutom styrelseledamot i Banverket. Och nu är han invald som ledamot i Kungliga Ingen-jörsakademien. Den högtidliga installationen, med frack och specialdesignad frackkrage, sker vid en akademisk högtid i oktober.

FamiljHustru Lotta och Runar bor i Täfteå, norr om Umeå, och har tre vuxna barn. Äldsta dottern Emma studerar freds- och konfliktfrågor på Irland, närmare bestämt i staden Galway på Irlands västkust. Där finns också den yngsta dottern Frida, som för närvarande arbetar i en ekopark på en ö utanför Galway. Sonen Olle pluggar vid Chalmers i Göteborg.

Nu när våren är i antågande längtar Runar Brännlund efter att ta fram sin motorcykel av märket Honda årsmodell 1983. Men visst ägnar han tankar åt den innevarande finanskrisen, de svindlande bonusarna inom svenskt näringsliv, utvecklingen av Saabs framtid och andra stora, globala frågor.

När alla går åt samma håll – som till exem-pel vid den förra krisen och IT-kraschen 1999, då alla talade om den nya ekonomin – då gäller det att se upp, känna tvivel och våga tänka själv!


– Miljö- och klimatfrå-gor ligger mig varmt om hjärtat, säger Runar Brännlund, professor i nationalekonomi och en känd profil vid Umeå universitet.– Att tillverka etanol av svensk skog är ingen briljant idé, det blir för dyrt. Däremot är det en bättre idé att framställda etanol av sockerrör i Brasilien, menar han.

månadens prOFiL

Aktum • Maj 3/2009 17

Umeå universitet kommer 2010 att få en ny rektor. Det var med vemod som jag meddelade universitetssty-relsen att jag då går vidare till jobbet som verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Jag går från rektorstjänsten vid ett av landets mest fram-gångsrika universitet till att arbeta för en av landets vikti-gaste forskningsfinansiärer, vilket självfallet är positivt. Jag trivs oerhört bra vid Umeå universitet och kan bara konstatera att de flesta mätbara indikatorer visar att vi utvecklas väl och att vi dessutom är mycket konkur-renskraftiga. Vemodet kom-mer säkert av att jag vet att jag kommer att sakna den gemenskap och framgångs-anda som präglar arbetet i universitetsledningen och dekangruppen. Jag är över-tygad om att det finns få uni-versitet som har ett så bra arbetsklimat. Jag kommer dock alltid att vara en del av Umeå universitet eftersom arbetet i Wallenbergstiftel-sen skall kombineras med forskning som jag självfallet placerar vid en av Europas bästa forskningsmiljöer för växtforskning, Umeå Plant Science Centre. Nu är det inte slut än, jag har mer än ett år kvar vilket jag behöver för att vi ska kunna slutföra den utvecklingsplan som vi fastställde för knappt tre år sedan.

Göran Sandberg, Rektor

rektOrns rutaaktuellt i bildmuseet

Besöksadress: Gammlia • Öppet: tis–lör 12–16, sön 12-17. mån stängt

Fri entré • 090-786 52 27 • www.bildmuseet.umu.se • [email protected]

Masters of Fine Arts, Examensutställning 2009Konsthögskolan vid Umeå universitet

10 maj - 24 maj

Open Source Embroidery6 juni - 9 september

Oscar Muñoz6 juni - 20 september

It´s About Time

Becky Stern LilyPad Arduino Embroidery: A Tribute to Leah Buechley, 2008 Från utställningen Open Source Embroidery

18 Aktum • Maj 3/2009

på att plocka fram siffrorna kan istället läggas på att analysera dem. En annan fördel är att informationen inte blir lika personberoende, förklarar Maria.

Det kommer att gå att få färdiga rapporter ur systemet som bland annat kommer att un-derlätta uppföljningar, en förenkling som ock-så innebär att de går att göra oftare.

– Tillsammans med en referensgrupp har vi försökt ta fram det som är mest efterfrågat. I början kommer det inte att finnas så många rapporter men allt eftersom kommer de att byggas ut.

Uppsala universitet har jobbat med samma system i drygt två år.

De är väldigt nöjda. Vi har tagit del av deras erfarenheter i vårt arbete.

Tre miljoner kronor Konkret innebär LIS att exempelvis en pre-fekt eller studierektor kontinuerligt kan följa utvecklingen av registrerade helårsstudenter eller helårsprestationer.

Kanske inte riktigt som aktiekursen men nästan, siffrorna kommer att uppdateras varje natt och det går att få statistik på exempelvis kön och ålder eller andra parametrar som finns i Ladok.

Institutionernas ekonomiska resultat upp-delat på utbildning och forskning ska lätt kun-na plockas fram, liksom olika nyckeltal. Viss SCB-statistik kommer också att ligga i syste-met.

– Det är ett mycket bra system men som vanligt gäller det att det underlag vi får ut inte är bättre än vad som läggs in. Systemet skyddar oss inte från felaktiga siffror eller uppgifter som inte rapporteras in. Jag hoppas att systemet också ska ha kvalitetssäkrande funktion. När man går in och ser sina egna, eller andras upp-gifter, kan man lättare upptäcka fel och åtgär-da dem. Det är en erfarenhet som andra läro-säten gjort, säger Maria Hanell.


Systemet kommer att vara ett viktigt verktyg för universitetets prefekter, chefer, fakultets- och universitetsledningar. Det ska ge en över-siktlig och aktuell bild av både verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. Men alla anställda som har CAS-inloggning kommer att kunna gå in i systemet och se vissa uppgifter.

– Man kommer att få tillgång till uppgif-terna utifrån olika behörigheter. Det kommer att underlätta för många. Institutionerna kom-mer exempelvis inte att bli lika belastade med frågor, berättar Maria Hanell controller och projektledare för systemet.

Kraven på återrapportering från regering, universitetsstyrelse och universitetsledning,

skärps hela tiden, något som i sin tur skapar ett hårt tryck på organisationen. Ledningsinforma-tionssystemet, LIS, ska lätta på det trycket.

– Vi har egentligen inte haft en samlad bild av verksamhetens resultat tidigare i ett och samma uppföljningssystem, vilket de flesta andra universitet har, konstaterar Maria Hanell.

Färdiga rapporterGenom LIS kan information från andra käll-system som Primula. Ladok. Raindance och senare i höst också Opus/Diva sammanföras.

– Den informationen har vi ju haft tidigare men nu kommer den att gå att ta fram betydligt enklare och snabbare. Tiden som har lagts ner

Projektledare Johan Bergström och Maria Hanell, controller och projektledare för det nya lednings-informationssystemet, är båda mycket nöjda med att Umeå universitet får ett nytt it-system.

IT-systemet som ska ge bättre koll på siffror och nyckeltalI mitten av maj lanseras ett nytt IT-system, ett så kallat ledningsinformationssystem. Liknande system finns på många lärosäten, kommuner och landsting men Umeå universitet har fram till nu fått klara sig utan.

Aktum • Maj 3/2009 19

det är värt det. Det är inte utmärkelsen i sig som är det viktiga utan processen, före, under och efter, som i sig är kvalitetshöjande.

Samtidigt räcker han över en stafettpinne som han gärna ser att någon av miljöerna för i mål.

– Umeå universitet har fått utmärkelsen två år i rad, så det förpliktigar att lämna in en an-sökan, säger han med glimten i ögat.

Designhögskolan tilldelas, liksom historiska studier, en miljon kronor under det första året, och efter en uppföljning kan den andra miljo-nen kvitteras ut.

2007 fick dåvarande institutionen för histo-riska studier, i dag del av institutionen för idé- och samhällsstudier, Högskoleverkets utmärkelse framstående utbildningsmiljö. Uni-versitetsstyrelsen beslutade då att tilldela miljön sammanlagt två miljoner kronor för fortsatt utvecklingsarbete. Styrelsen har nu beslutat att ge Designhögskolan, som fick utmärkelsen 2008, samma villkor.

– Vi tycker att det är viktigt att premiera både framstående utbildningsmiljöer och forsk-ningsmiljöer för att universitetet ska fortsätta att utvecklas och tillhöra Sveriges främsta uni-versitet, säger prorektor Åsa Bergenheim.

Designhögskolan har i sin ansökan till sty-relsen prioriterat områden som; kompetens-utveckling av anställda, utveckling av kurser och program, flexibelt lärande, externa kontak-ter samt marknadsföring.

– Utvecklingspengarna är en bekräftelse på att universitetsledningen tar kvalitetsarbetet på allvar. Chalmers tilldelade sin miljö bara 300 000 kronor och det är en viss skillnad på vad man kan åstadkomma med de summorna. Även om vi jobbar med utbildningskvaliteten till vardags, i synnerhet under processen att söka utmärkelsen, så är de här pengarna ett välkommet tillskott eftersom de är öronmärk-ta. Kvalitet föder kvalitet, menar Tapio Alakörk-kö, prefekt vid Designhögskolan.

Ansökan som förpliktigarAlakörkkö menar att utmärkelsen är det när-maste man kan komma ett rankningssystem i Sverige i dag.

– I utlandet är det vanligt att ranka utbild-ningar. För oss har utmärkelsen hög legitimitet, det är ju trots allt Högskoleverket som delar ut den, och den ger en fördel när det gäller rekrytering av studenter och anställda både na-tionellt och internationellt. Den stärker vårt varumärke och ökar studenternas möjligheter att få jobb.

Umeå universitet står för hälften av ansökning-arna till 2009 års utmärkelse, genom genus-forskarskolans och psykologimottagningens ansökningar. KTH står för den andra halvan genom Arkitekturskolan och Skolan för data-vetenskap och kommunikation.

Tapio Alakörkkö menar att det inte spelar någon större roll hur många ansökningar som kommer in eftersom miljöerna inte tävlar mot varandra.

– Jag rekommenderar alla att söka. Det är inget enkelt jobb. Både behagliga och obehag-liga sanningar blottläggs under processen men

Maria Göransdotter, universitetslektor och Tapio Alakörkkö, prefekt, arbetar båda vid Designhög skolan vid Umeå universitet. Designhögskolan tilldelades förra året Högskoleverkets utmärkelse för framstående utbildningsmiljö. Nu får Designhög skolan och institutionen för idé- och samhällsstudier, som också fått samma utmärkelse, två miljoner kronor av universitetet för att utveckla sin verksamhet.

Två miljoner kronor till utveckling av Designhögskolans utbildningsmiljöUmeå universitet är unikt eftersom det är det enda lärosäte som två år i rad har tilldelats utmärkelsen framstående utbildningsmiljö. För att sätta ännu mer tyngd bakom utmärkelsen tilldelar universitetet miljöerna två miljoner kronor i utvecklingspengar.

Text Carina DahlbergBild Anja Hansen

20 Aktum • Maj 3/2009

Värdprogrammet 2009Nu söker vi nya värdar till Värdprogrammet. Ta chansen och berika din vardag samtidigt som du ger ett par utländska studenter en minnesvärd upplevelse i Umeå.

– Värdprogrammet har varit väldigt uppskattat av både värdar och studenter. Det betyder mycket för de utländska studenterna att få kon-takt med ”vanliga” Umeåbor och att exempelvis för en kväll sitta till bords i ett vanligt svenskt hem. Det vi ser som vardagligt och tråkigt kan vara otroligt spännande för en person från andra sidan jorden, säger Kristina Sehlin MacNeil som startade Värdprogrammet 2007.

– Studenterna är så positiva. Man smittas av deras entusiasm att se, uppleva och lära sig, säger Per Nilsson på International Office. Han har deltagit som värd i flera år och tänker göra det i år igen. Enligt honom ligger det på en la-gom nivå; eftersom de flesta har tillräckligt fullt upp med jobb och fritidsaktiviteter känns det skönt att själv få bestämma ambitionsnivå.

Jessica Bergström som har varit värd två gånger tidigare håller med Per.

– Det är en liten insats och man får så mycket tillbaka, säger hon.

Värdprogrammet arrangerar två träffar. Först bjuder vi på en lunchträff där vi berättar mer om Värdprogrammet och där du får träffa de andra värdarna. Sedan bjuder vi på en trev-lig tillställning med mat och mingel där du får träffa och lära känna dina två utländska stu-

denter. Sedan är det din tur att ordna en träff med studenterna!

Är du intresserad? Gå då in på vår hemsida och anmäl dig! Välkommen!www.umu.se/samverkan/foretag-organisationer/

samverka-studenter/vardar/

Text Nils Seye LarsenBild Mattias Pettersson

Allt fler söker till Umeå universitetAntalet personer som har sökt till höstens fristående kurser vid Umeå universitet har ökat med 14 procent, ökningen för utbildningsprogrammen är 11,5 procent.

Den totala ökningen för hela landet, kurser och program, är 11 procent, Umeå universitets totala ökning är 12,5 procent, alltså över riks-genomsnittet.

Vid samma tid i fjol hade 17 226 personer sökt till universitetets kurser; i år var motsva-rade siffra 19 700 personer. Antalet individer

som sökte utbildningsprogram var i fjol 6 580 och i år 7 337 individer.

När det gäller söksiffrorna för hela landet har nästan 325 000 personer anmält sig via webben till höstens universitets- och högsko-leutbildningar. Det är en ökning med 11 procent jämfört med höstterminen 2008.

Aktum • Maj 3/2009 21

BILDRUTAN

Nu är det drygt 400 kvadratmeter stora idrottslabo-ratoriet vid Idrottsmedicinska enheten och Umeå centrum för idrottsvetenskap vederbörligen invigt. Laboratoriet är mycket tekniskt avancerat, och ska användas för undervisning, forskning och testverk-samhet inom idrottsområdet.

– Det nya idrottslaboratoriet med det allra senaste i utrustning och apparatur ökar möjligheten för att kunna testa och analysera det mesta som är intres-sant för idrottare, till exempel kondition, styrka och snabbhet, säger Karin Henriksson Larsén, professor och enhetschef vid den idrottsmedicinska enheten, där undervisning, forskning och testverksamhet inom idrottsområdet bedrivits sedan 1989.


Invigning av toppmodernt idrottslaboratorium vid Umeå universitet

Nu upprepar vi succén från ifjol och bjuder in alla trädgårdsintres-serade till en rundvandring på Campus Umeå. Anders Glassel, landskapsarkitekt, berättar om områdets trädgårdar och dess växter samt ger dig som önskar tips och råd. Samling: onsdagen den 27/5 kl. 16.00 vid Lindellhallens entré mot dammen. För mer info, kontakta Anders Glassel på tel. 090-70 34 15 eller 070-246 68 34. Varmt välkommen!(Vid regn flyttas vandringen till den 3/6 kl 16.00).

Akademiska Hus inbjuder till parkvandring

Akademiska Hus är landets största fastighetsbolag. Vi är ledande på kreativa miljöer och skapar levande campus där studier, forskning, företag och service samverkar och ger växtkraft. Vi har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Mer information finns på www.akademiskahus.se

Valborg på campus – ny succéEtt nytt publikrekord sattes när Valborgsfirande hölls på Umeå universitets campus för fjärde året i rad. Uppskattningsvis 8 000 personer fanns på plats när brasan tändes.

Bild Gösta Wendelius

22 Aktum • Maj 3/2009

delats av våra fackliga företrädare. Så sent som i februari i år fanns på Saco/Umeås egen hem-sida följande att läsa:

… SULFs grundläggande uppfattning är att det kollegiala beslutsfattandet långsiktigt har visat sig fungera bäst och är en nödvändig del av den akademiska friheten. Att lärosätena skall ha kollegialt sammansatta fakultetsnämnder råder i stort sett enighet om. Däremot finns det lokalt olika syn på hur institutionerna skall le-das. Vissa institutioner har prefektstyre, andra har institutionsstyrelse. På institutionsnivå fat-tas beslut som bygger på inomvetenskapliga värderingar som t.ex. fördelning av resurser mellan olika kurser. Institutionsstyrelser med kollegial sammansättning är bäst lämpade att besluta i sådana frågor. …

Mot denna bakgrund är det anmärknings-värt att de fackliga organisationerna nu gått med på ett avtal som helt slår undan grunden för det reella inflytande och ansvarstagande som institutionsstyrelseformen medgav. I da-gens läge har de anställda ingen som helst möj-lighet att tydligt markera mot beslut som går dem emot. Studenterna har t.o.m. ett bättre läge än de anställda. Till det beslutsmöte som

sYnpunkten

I senaste Aktum (1/2009) presenterades huvudpunkterna i det nya samverkansavtalet, som trädde i kraft den 1 januari. Det har utarbetats i samarbete mellan arbetsgivaren Umeå universitet och de fackliga organisationerna (Saco-S, OFR/S och Seco) och ersätter det tidigare avtalet från 1996.

Representanter för de fackliga organisationer-na ger sin syn på det nya avtalet i Aktum. De är uppenbart nöjda med den nya ordningen och ser möjligheter till ökad arbetsplatsdemokrati och ökat inflytande. ”Inom Saco-S är vi nöjda med införandet av det nya samverkansavtalet. Vi har inte avtalat bort några rättigheter”, säger t.ex. SULF:s ordförande i Aktum.

Men nog innebär försvinnandet av institu-tionsstyrelserna en förlust av rättigheter – den rätt att under ansvar medverka till beslut i för verksamheten viktiga frågor. Det är också upp-enbart att den uppfattningen också tidigare

infördes enligt den nya ordningen ges studen-terna rätt att närvara och vid behov också att anteckna avvikande mening i protokollet. Nå-gon liknande rätt ges inte till de anställda.

Den nya beslutsordningen infördes som försöksverksamhet vid humanistiska fakulteten under 2008. Protester och kritiska synpunkter förekom såväl vid införandet som vid den ut-värdering som gjordes under hösten 2008 en-ligt beslut i universitetsstyrelsen. Trots det infördes den nya ordningen över hela univer-sitetet från och med den första januari i år.

Här inställer sig frågan om fackens ageran-de inför denna så väsentliga förändring av möj-ligheten till inflytande. Det borde rimligtvis ha funnits ett fackligt motstånd. Men inget tyder på att så varit fallet. De fackliga organisatio-nerna har varit tysta. Det har inte förekommit någon dialog med medlemmarna (åtminstone inte inom Saco-S) och ingen som helst infor-mation om det nya regelverket förrän det redan fanns på pappret. Inget vittnar heller om att de fackliga företrädarna haft invändningar mot den nya beslutsordningen, inga anteckningar eller inlagor i protokollen från universitetssty-relsen, t.ex. när ärendet varit uppe till beslut.

Facket, samverkansavtalet och prefektstyret

SACOMedarbetarenkätenResultatet från den medarbetarenkät som genomfördes i höstas har nu distribuerats till alla institutioner, och förhopp-ningsvis har alla anställda hunnit få ta del av resultaten.

Trots att svarsfrekvensen inte var så hög som man kunde ha förväntat sig, med tanke på att ifyllandet av enkäten är en obligatorisk arbetsuppgift för samtliga anställda, bör resultatet studeras noga. Det bör analyseras på arbetsplatsträffar, i sam-verkansgrupper, vid prefektmöten och alla andra sammanhang där utveckling och kvalitet står på agendan. Vår arbetsmiljö är av fundamental betydelse för Umeå universitets utveckling. Att låta utfallet av enkäten vara utgångspunkt för en arbets- miljödiskussion på varje arbetsställe är ett bra sätt att stimulera till konkreta förslag på åtgärder.

Förhoppningsvis kommer universitetet att avsätta resurser för en liknande medarbetarenkät hösten 2010. Det är viktigt, säkert också för benägenheten att fylla i enkäten, att vi fort-sättningsvis kan räkna med enkäter med jämna mellanrum och att det märks att resultatet tas tillvara. Arbetsmiljön vid Umeå universitet mår bra av att så många som möjligt intresserar sig för hur resultaten av medarbetarenkäten används. En av de viktigaste funktionerna med den här typen av projekt är ju att man ska kunna identifiera utvecklingsområden. Återkommande enkäter behövs för att kunna se om de åtgärder man valt att vidta (eller inte vidta) leder till önskade förbättringar.

Ingmarie Mellenius

Aktum • Maj 3/2009 23

ST

Det är alldeles riktigt att SULF förespråkar kol-legialt beslutsfattande på alla nivåer i akademin. Det är den ledningsorganisation som bäst vär-nar den akademiska friheten, menar vi. Beslu-tet i universitetsstyrelsen om en ny struktur för ledning vid Umeå universitets institutioner, s.k. prefektstyre, är alltså inte något som facket ställer sig bakom. Införandet av prefektstyre är en del av arbetsgivarens rätt att leda och för-dela arbetet. Institutionsstyrelsernas vara eller icke-vara är ingen kollektivavtalsfråga.

Sacorådet har diskuterat universitetsled-ningens förslag att ta bort institutionsstyrel-serna. Det har skett i Aktum (6/2007), på hem-sidan, vid styrelsemöten och medlemsmöten. Vi har haft invändningar mot förändringen men de framgår inte av universitetsstyrelsens pro-tokoll då personalorganisationerna inte deltar i besluten som fattas där. Facken har närvaro- och yttranderätt men har inte rätt att lägga förslag och inte heller meddela avvikande me-ning i US. De förhandlingar som föregick be-slutet skedde i centrala samverkansgruppen som är den instans där förslag till universitetets styrelse behandlas. De villkor parterna kunde kompromissa fram var, att beslutsgångar skul-le vara transparenta, att beslut på institutions-nivå skulle var väl förankrade bland personalen och att den nya ordningen skulle utvärderas under våren 2010.

Vid Umeå universitet undertecknades ett lokalt samverkansavtal redan 1996. Detta avtal

skrevs innan det centrala samverkansavtalet, ”Samverkan för utveckling”, fanns och omfat-tade då endast samverkan på fakultets- och central nivå. Under flera år har försök gjorts för att förbättra det lokala samverkansavtalet så att det också skulle gälla på institutionsnivå där de flesta beslut, som berör personalens di-rekta arbetsvillkor, fattas. På grund av lednings-organisationens förändring från 1/1 2009, såg vi det som mycket viktigt att ett nytt samver-kansavtal skulle vara klart att implementeras vid samma tidpunkt, för att mildra verkning-arna av prefektstyre och i möjligaste mån till-försäkra all personal delaktighet och inflytande på sin arbetsplats.

Ett annat skäl för Sacorådet att förhandla fram ett nytt avtal, är det centrala avtal vi nu verkar under (Ramavtal för löner i staten 2007-2010). Där har de centrala parterna enats om att göra en satsning på att ”utveckla hante-ringen av samverkan på lokal nivå”. Vi är som kollektivavtalsslutande part både skyldiga och villiga att gemensamt med arbetsgivarsidan fullfölja det ramavtal vi har. Med det nya lo-kala samverkansavtalet har anställda och de fackliga organisationerna en reell möjlighet till dialog kring institutionernas utveckling. Hur vi alla som arbetar vid Umeå universitet lyckas med dialog och medinflytande visar sig vid ut-värderingen 2010.

StyrelsenSacorådet vid Umeå universitet

Medarbetarsamtalet – årets viktigaste pratstund?Sedan årsskiftet har vi ett nytt samverkansavtal. Med tanke på de förändrade ledningsstruktu-rer som införts har ST sett det som avgörande att ett reellt in-flytande finns för medlemmar och anställda. Det nya samver-kansavtalet trycker på vikten av dialog mellan chef och medar-betare i medarbetarsamtalet och arbetsplatsträffen. Utgångs-punkten är arbetsplatsträffen där alla gemensamt deltar i verksamhetens planering. I med-arbetarsamtalet diskuteras den enskildes roll i organisationen och kompetenskraven, både nu och i framtiden. Man ska även följa upp tidigare samtal. STs mål är att säkra inflytandet och utvecklingen för medlemmar och anställda såväl som en posi-tiv utveckling av verksamheten.

Kopplat till detta finns ett an-tal frågor som är högaktuella nu i år, som nya befattningsbenäm-ningar. Ett arbete syftande till färre och enhetligare befatt-ningsbenämningar pågår cen-tralt på universitetet. Alla berör-da chefer kommer att få förslag på ändrade benämningar för ett antal av sina medarbetare uti-från arbetsinnehåll. Utan att orda mer om det centrala arbe-tet så är STs krav att alla föränd-ringar föregås av en diskussion mellan chef och anställd där du som enskild ska kunna säkra att en ny befattningsbenämning verkligen utgår ifrån ditt arbets-innehåll. Även inför kommande löneförhandlingar är dialogen viktig. Alla chefer ska inför årets löneförhandlingar använda det nya webbaserade befattnings-värderingsinstrumentet. Även där kräver ST att samtal mellan chef och anställd föregår varje fastställande så att värderingen baseras på bästa möjliga fakta och görs så objektivt som möj-ligt.

Mats-Åke Moritz LundkvistSTs sektionsstyrelse vid Umeå

universitet

Sveket mot de egna medlemmarna förefaller uppenbart och även mot den egna uppfatt-ningen (enligt ovan) om vad som bäst gagnar den arbetsplatsdemokrati man säger sig vilja värna. Det nya samverkansavtalet är ett blekt substitut för den tidigare ordningen med kol-legialt beslutsfattande inom ramen för institu-tionsstyrelsen. Det kan inte de honnörsord – dialog, delaktighet m.m. – som används för att

”sälja in” det nya samverkansavtalet dölja. Jag förväntar mig att facken vill och kan motivera för medlemmarna varför man radikalt ändrat uppfattning i denna viktiga fråga.

Eva Strangert, nybliven professor em. i fonetik

och mångårig medlem i SULF

Svar till Eva Strangert

24 Aktum • Maj 3/2009

verkansformerna är luddigt utformade och den information som spreds i februarinumret av Aktum, där det bland annat står att läsa att medarbetare ska medverka ”från idé till beslut” är missvisande. Att fackförbund och arbetsmil-jöombud m.fl. får komma in tidigt i processen är givetvis viktigt, men i och med den nya be-slutsordningen finns ingen garanti för att an-ställda eller studenter får något reellt infly-tande. Att representanter kan sitta med i utskott eller vid beslutsmöten, och där ha möjlighet att införa en avvikande avsikt i protokoll, är inte detsamma som medbestämmande – prefekten fattar själv alla beslut. Systemet skapar ett ex-tremt beroende av prefekten som person, men även om prefekten är omtyckt och lyhörd är det svårt att – med ökad arbetsbörda och i takt med att institutionerna växer – hinna med att upp-fatta varje anställds behov, intressen och ar-betssituation. Systemets inbyggda problematik kommer att bli tydlig så fort konflikter uppstår eller dekanus utser en prefekt som inte lyssnar tillräckligt på personalkollektivet. Dessutom hämmar beslutsstrukturen kritisk diskussion och mångfald – att inte stå på prefektens sida kan bli ödesdigert.

Universitetssektionen menar inte att insti-tutionsstyrelserna fungerade perfekt – de rym-de många brister och beslutsformen behövde omprövas, men lösningen är inte att avskaffa möjligheten till medbestämmande. Avvecklan-det av demokratiska strukturer vid ett av landets största universitet sänder dessutom ut nega-tiva signaler till samhället i stort – inte minst i den mån högre utbildning syftar till att garan-tera demokrati och öppenhet genom att för-medla kunskap och möjliggöra kritiska analy-ser.

Istället för toppstyrning efterlyser Univer-sitetssektionen ökade möjligheter till reellt inflytande, för både anställda och studenter. Vi har inga intressen av att passivt sitta bredvid när ledningen fattar beslut, att utgöra bered-ningsorgan utan formellt inflytande – vi vill vara med och bestämma om de frågor som be-rör oss.

Syndikalistiska Universitetssektionen vid Umeå universitet

sYnpunkten

Den första januari infördes en ny beslutsstruk-tur vid Umeå universitet. Institutionsstyrel-serna, i vilka representanter för både stude-rande och anställda ingick, avskaffades och ersattes av ett så kallat ”prefektstyre” där insti-tutionens chef, prefekten, själv fattar alla beslut. Samma månad kom resultaten av Medarbeta-renkäten, en undersökning bland universitets- anställda. Redan innan prefektstyret infördes menade 40 procent av universitetets anställda att det fanns stora brister i möjligheterna att vara ”delaktig i beslut” och att påverka ”utform-ningen av institutionens/enhetens mål”. Endast 42 procent av de anställda angav ett högt värde i fråga om huruvida ledarskapet karaktäriseras av öppenhet.

Trots missnöjet väljer universitetet att till-intetgöra de stråk av demokrati som existerat vid universitetet. Som modell för det nya sys-temet står bland annat den humanistiska fa-kulteten. Här genomfördes under 2008 två stora och relaterade förändringar – dels en större institutionssammanslagning och dels införandet av prefektstyre. Koncentreringen av beslutanderätt avsåg att skapa tydliga och ef-fektiva beslutsvägar där en person hålls ansva-rig, spara in på ekonomiska resurser genom att minska organisationens storlek och att förhin-dra att institutionsstyrelser röstar ner prefekters förslag till åtgärder för att klara institutionens ekonomi.

Sommaren 2008 gjordes en utredning av omstruktureringen, författad av Staffan Uvell, själv verksam i universitetsledningen. I utvär-deringen framkommer att representanter för personalen uttryckte tvivel gällande den nya beslutsstrukturen, framförallt i fråga om de sätt information förs ut och hur beslut tas. Vissa av de intervjuade trodde inte ”att alla beslut verk-

ligen tas vid ett beslutsmöte”, som de skall, och nämnde att arbetsplatsmöten ”inte inbjuder till meningsutbyte utan snarare präglas av infor-mation från ledningen.” Detta hindrade inte Staffan Uvell från att dra slutsatsen att sam-manslagning och införandet av en ny besluts-struktur ”med fördel” kan ske ”vid andra insti-tutioner”, ett beslut som verkställdes 1 januari 2009.

Vi i Syndikalistiska universitetssektionen, ett fackförbund som både organiserar anställda och studenter vid universitet, är djupt oroade över utvecklingen. Vi ser negativt på att svag ekonomi och effektivitetssträvan tillåts vara argument för att tillintetgöra demokrati. Om historien har lärt oss något är det att en person aldrig ska bestämma allt, hur effektivt och tyd-ligt det än ser ut på papper.

Medarbetarenkäten visar att många av uni-versitetets anställda var missnöjda med möj-ligheten till inflytande redan innan omorgani-seringen. Prefektstyret är ett stort steg i fel riktning. Maktkoncentrationen sker parallellt med att institutionsenheterna växer, eller pla-neras att växa, dramatiskt. Istället för ökad demokratisering införs ett system där makten cirkulerar hos universitetsledningen och pre-fekterna, som dessutom bestämmer över allt större enheter. Den nya beslutsstrukturen, och institutionssammanslagningarna, innebär en kraftig minskning av både anställdas och stu-denters möjlighet till medbestämmande och reellt inflytande.

För att öka de anställdas delaktighet och inflytande i det nya beslutssystemet har ett nytt samverkansavtal tecknats. Nu ansvarar arbets-givaren för att frågor som berör relationen mel-lan arbetsgivare och arbetstagare behandlas i ”samverkansgrupper” innan beslut fattas. Sam-

År 2009 ser ut att blir ett svart år för demokratin vid universitetet. All formell makt samlas kring universitetsledning och prefekter, samtidigt som anställdas och studerandes möjligheter till reellt inflytande tillintetgörs. Syndikalistiska universitetssektionen vill lyfta frågan, vända utvecklingen och öka möjligheterna till medbestämmande.

Det odemokratiska universitetet

Aktum • Maj 3/2009 25

av dialog, delaktighet och god arbetsmiljö. Kon-kret bygger avtalet på tre beståndsdelar: arbetsplats träffar, medarbetarsamtal och partssam-mansatta samverkansgrupper på central-, fakul tets- och institutionsnivå.

Sammanfattningsvis: Som arbetsgivarfö-reträdare ser vi positivt på det engagemang Syndikal i st iska universitetssektionen visar i inflytandefrågan. Vi kan försäkra att det också är vår bestämda strävan att fortsätta involvera medarbetare och studenter i såväl uni ver si tetets långsiktiga utveckling som de mer vardagsnära besluten; detta av både demo krati- och kvali-tetsskäl, liksom att vi vill uppmuntra till ett aktivt medarbetarskap. Detta behöver dock inte ställas i motsats till ett tydligt och transparent beslutsfattande och ett öppet och rättssäkert myndighetsutövande – tvärtom: det är viktigt att vi förmår kombinera inflytande i process med tydlighet i beslutsfattande där ansvar och befog en heter följs åt.

Göran Sandberg, rektorLars Lustig, universitetsdirektör

Staffan Uvell, rektorsråd Johnny Karlsson, personalchef

svar på sYnpunkten

Hösten 2008 fattades två beslut och ingicks ett avtal som bör betraktas som delar av en helhet.

För det första: Den 30 september beslutade rektor om en ny delegationsordning där de bäran de principerna är att beslutsprocessen på alla nivåer inom universitetet ska vara genom-skinlig och lättillgänglig; att beslutsordningen ska vara väl definierad och tydlig samt att an-svar och befogenheter ska följas åt.

För det andra: En enig universitetsstyrelse beslutade den 1 oktober att avskaffa institu-tionsstyrelserna från den 1 januari 2009 och uppdra åt prefekten att fatta samtliga beslut som följer av rektors delegationsordning och respektive fakultets vidaredele gation. Besluten ska fattas vid regelbundna och protokollförda besluts möten, utifrån en i för väg upprättad dagordning och föregås av samråd med såväl personal som anställda.

För det tredje: Den 25 november ingicks ett Lokalt kollektivavtal om samverkan för ut-veckling vid Umeå universitet mellan univer-sitetet och de tre fackliga huvud organisa tion-erna Saco-S, OFR/S och Seko. Parternas syfte med detta avtal är att universitetet ska präglas

UPCDen 9:e universitetspedagogiska konfe-rensen, den 25–26 februari, hade samlat cirka 80 deltagare i Humanisthuset. Då det är en lokal konferens kom de flesta naturligtvis från vårt eget universitet men vi hade också deltagare från andra svenska lärosäten och även deltagare från Norge och Finland. Konferensen var denna gång ett samarrangemang mellan universitetspedagogiskt cen-trum och humanistiska fakulteten.

Temat för konferensen var ” Under-visning på tvären“ och det var verkligen något som också märktes under konfe-rensen. Temat kom igen i de inledande plenarföredragen dag ett av rektor Göran Sandberg och dag två av huma-nistiska fakultetens dekanus Britta Lund-

gren och även i Björn Åstrands, rektor för Umeå School of Education, summerande avslutningsanförande. Det var också tyd-ligt i Svante Norrhems, institutionen för idé- och samhällsstudier, och Tapio Alakörkkös, Designhögskolan, samtal kring hur de vann utmärkelsen Framstå-ende utbildningsmiljö. Men allra tydligast var det nog ändå i de 32 intressanta och inspirerande sessionerna i en skön bland-ning av referee granskade bidrag, runda-bordssamtal och öppna paperpresenta-tioner.

Med en undervisning på tvären kanske vi kan uppnå det Björn Åstrand så klokt uttryckte det när han sa att universitetets finaste produkt är en välutbildad student!

Sven B Eriksson

Det händer mycket inom samverkanDARE-projektet som ska öka en-treprenörsandan vid vårt univer-sitet är nu inne på sitt andra år. Bland Vinnovas sju nyckelaktörer har vi en särställning eftersom vårt projekt är ett samarbete mellan två lärosäten (UmU och LTU). Det är på sätt och vis unikt eftersom det bara är vårt och göteborgarnas (Chalmers och Göteborgs universitet) som samverkar även som projekt. Jag menar att vår samverkan här i norr har speciella förutsättning-ar då vi har det geografiska av-ståndet att överbrygga. Att vi sedan tidigare har ett etablerat samarbete, där hörnstenarna är de två utvecklingsområdena Til-lämpad IT och Hållbar utveck-ling, är en av fördelarna. Med DARE som verktyg ska vi utveck-la och fördjupa det och vi ska, framför allt, lära av varandra.

Umeå universitet är ett av de lärosäten som deltar i Nyckelak-törsprogrammet som även fått i uppgift att utarbeta strategier för Innovationskontor. Innova-tionskontoren ska bl.a. verka för att forskningsresultat tillkomna vid det egna och andra lärosäten ska komma till samhällsnytta. Det blir en ny och spännande utmaning för oss och här kom-mer vi att ha stor nytta av den samverkan och de resultat som DARE-projektet skapar.

Projektets första etapp ska utvärderas i månadsskiftet sep-tember/oktober av en internatio-nell expertpanel. Utvärderas gör bland annat ett antal indikatorer som beskriver ”samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt” som vi samlat för de båda uni-versiteten. Resultatet ska relate-ras till den mätning som vi gjor-de vid projektstart.

Sist men inte minst så arbetar vi på en revidering av Umeå universitets strategier för sam-verkan. Det är mycket som hän-der inom samverkansområdet.

Ingrid Fängmark, chef för enheten för näringsliv

och samhälle

ENSInflytande i process och tydlighet i beslutsfattande – två viktiga grundbultar

26 Aktum • Maj 3/2009

Call for contributors! Are you a faculty or staff member with an international perspective? We welcome you to share your thoughts in an upcoming Aktum English Page. Please send an e-mail to the editor: <[email protected]>.

WOrds FrOm the vice-chanceLLOr

engLish page

versity management and the deans’ group. I am convinced that there are only a small number of universities that have such an exemplary working environment. Neverthe-less, I will always be a component of Umeå University, as my work at the Wallenberg Foundation will be combined with re-search. Quite naturally, I will continue to be situated at Umeå Plant Science Centre; one of Europe’s best centre’s of experimental plant biology. However, the curtain call has not yet arrived. I have more than a year re-maining and need to help us complete the development plan that we established just three years ago.

Göran Sandberg Vice-Chancellor

Name: Edward Fortrell Age: 28 Hometown: London, UK Position: Post-doctoral Research Fellow, Umeå Centre for Global Health Research Interests: Travel, music (both playing it and listening to it), cooking and exercise.

Appearances can be deceiving and rarely more so than in Umeå – it’s dark outside yet the clock says it’s only 2 o’clock! The sun is shining but it’s -10 outside! People keep breaking for ‘fika’, eating cakes and drinking coffee, but the work always gets done! All of this adds to the adven-ture of being a post-doc at Umeå University, however the misleading appearances do not stop there…

To an outsider, Umeå may seem far removed from the centre of global health issues, but working at the vibrant Centre for Global Health Research (a centre in Swedish Council for Wor-king Life and Social Research) within the De-partment of Public Health and Clinical Medi-cine, one feels right at the heart of research into health challenges that know no geographical boundaries and often affect the world’s poor disproportionately. Within the small yellow house tucked behind the hospital, you can find

Umeå University will have a new vice-chan-cellor in 2010. It was with sadness when I informed the University Board that I would move on to become executive director at the Knut and Alice Wallenberg Foundation. My departure as vice-chancellor of one of Sweden’s most successful universities to be employed by one of the country’s largest financiers of research feels genuinely posi-tive. I am overwhelmingly pleased to be here at Umeå University and can only con-clude that most measurable indicators indi-cate that we are developing successfully and that we are very competitive. This fee-ling of melancholy will likely subside and I know that I will miss the camaraderie and successful spirit that pervades at the uni-

teams of internationally renowned experts wor-king on issues as diverse as tobacco use in northern Sweden to malaria epidemiology in northern Ethiopia and domestic violence in Nicaragua. The diversity of research conducted within the centre comes together with the ulti-mate goal to consolidate a global perspective on public health problems and to improve health globally.

As a post-doc in the Centre, my particular research focuses on measuring health in popu-lations within resource-poor settings. For the majority of the world’s population we simply do not have any record of when someone dies and what they died from, making health moni-toring and effective service provision and eva-luation near impossible. The officialdom of Swedish society, its ‘person-numbers’ and civil registration systems are a far cry from the si-tuation in the world’s poorest countries where births and deaths simply aren’t counted and are unlikely to be on a wide scale in the fore-seeable future. As such, the development of alternative methods for counting individuals and recording causes-of-death is a pressing is-sue. One of the main areas in which I have been working at the Centre for Global Health has been on developing methods for retrospecti-

vely assigning causes of death through inter-views with members of the deceased’s family – a process known as “verbal autopsy”. In prac-tice the development, refinement and testing of such health measurement techniques de-mands space for creative thinking and problem-solving, as well as strong links and good rela-tionships with colleagues around the globe. Rarely does a day go by when I am not in con-tact with health professionals and researchers in Africa or Asia, with fellow academics and practitioners in universities throughout the world or with collaborators at the World Health Organization in Geneva. Our proximity to the arctic and our physical distance from the chal-lenges of daily life in developing countries clearly cannot prevent us from being at the centre of global health research. Appearances can be deceiving – as one of our international master’s students observed, Umeå is a small place, but you can see the world from here!

Text Dr. Edward Fortrell

To find out more about the Umeå Centre for Global Health Research visit: <www.globalhealthresearch.net>

An international post-doctoral researcher’s perspective

Aktum • Maj 3/2009 27

Vinnare i korsordstävlingen i Aktum Extra våren 2009 blev Rolf-Erik Nilsson, Husservice (förvaltningen). Grattis!Ditt presentkort från Akademibokhandeln är på väg.

Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen senast fredagen den 25 maj 2009.Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________

näst sist

HF -09

4ERASROK

DEBATTFORM BLICKFÅGEL MOUSKOURI PERIOD

FALSKDEKL.

OREDA

RÅVETNI

TKURFKSLAF VINDTYP

PÅ ÖBIL

KYLMEDEL

SLA NG SE

I ST.F. NAMN

SJUKDOM

EN VINYL

FRÖF.MA.

ÅKU ND ER LAG

CYKELSÄTE

MED FAMILJ

2LE

D

OMBUD

TILLV ERKA R

BBULKEIDEM

A VK OMMOR

ANSEDDAOMTAG NÄRVALUTA SMÄRTTYP OOLONG BENÅDAT PUSTARNA

UTVIKNING

VÄN I PARIS

IMEKNAGROI

KORT KÖR

RINGSPEL

BJÖRNVISTE BRICKSPEL

TUTMÄKS

ANSLAGSGIV. KOKSALTDEL

TIDSRYMD TILLGRIPER

BBOJMALKER

KUL TSÅNG

SJÖNAMN

GITTA

FINGERVISA

SKÖTDEL POEMTYP

DYKARKRAV?

BADPLATS

AMDI

KT

NOBELPRISTAG.

LEDIGTID

OMTAL A

PLEDEMDALBSDA" LOPPGIT ARR"

SNÅRNAMN

28 Aktum • Maj 3/2009

Avsändare:Umeå universitet901 87 Umeå B

Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon 786 78 90 eller via e-post <[email protected]>.

månadens kåseri

Posttidning

Jag pratade med min bästa kompis som bor i Stockholm häromdagen. Hon berättade att i Stockholm är det vår. Det är sådär 13-17 grader varmt, blommorna har slagit ut, människor solar på varmare dagar och uteser-veringarna börjar plockas fram.

Jag gillar verkligen våren, det ska sägas redan här. Men, för mig som bor i Umeå är det helt andra tecken som signalerar att våren har kom-mit. Jag har till exempel kommit på mig själv att bli helt lycklig när jag en morgon i april möts av en stark hundbajslukt när jag kliver ut genom dörren. ”Ah, det doftar vår” tänker jag och tar ett djupt andetag.

För mig som kommer från Umeå är inte vårens färg ljusgrön. Den är grusgrå, smutsgul och blekt hudskär. Ljudet av våren är inte fågelkvit-ter, utan smattret av dubbdäck mot den första torra asfalten.

”Men tofsviporna och tussilagon, sångsvanarna på väg norrut då? Det är ju vackra vårtecken som finns här i norr!”, kanske läsaren säger då. Jovisst, det är sant. Men för mig säger de alls inte lika mycket Umeå-på-väg-mot-sommaren som dagen då restaurang Droskan öppnar ”som-mardroskan” med artonårsgräns, och stans alla nyblivna artonåringar misslyckas med att sköta sig på sin allra första utekväll.

Och apropå att misslyckas, polisen står för säkra vårtecken i Umeå. Varje år uttalar sig någon barsk polis om att det inte kommer att bli nå-gon fysikgrändsfest det här året, ”för nu har vi tagit i med hårdhand-skarna och byggt stängsel kring halva Ålidhem, och kommer att begära legitimation av alla vi ser och hälla ut all öl och ringa alla föräldrar och vi kommer att ha tusen poliser på plats!” Och varje år så skiter Umeås ungdomar i polisen och har fysikgrändsfesten ändå och krossar flaskor och slänger ut tv-apparater och super. Och efteråt ojar sig alltid grannar och politiker om höga saneringskostnader och om ungdomens förfall. Det är vår för mig, jag tycker att det är underbart.

Är man inte bortskämd med en sprudlande vår så älskar man det lilla man får desto mer, och det gör Umeåborna, ”beggars cannot be choosers”, som man säger på engelska. Som alla de som går barärmade i t-shirt trots att det bara är fem plusgrader ute. Eller alla de som med en nästintill akut D-vitaminbrist sitter och äter den första glassen och lapar sol på torget, trots att snödrivorna fortfarande ligger kvar bredvid dem. Det är hardcorevår, och inget för de svaghjärtade!

Vi spelar brännboll i mössa och vantar på kalla, dyblöta ängar. När trädgårdsspalter i glossiga magasin säger att det är dags att börja påta i

Detta är våren i Umeå

landet har vi fortfarande snöhögar utanför fönstret. Vi solar på balkong-en med yllefilten tätt virad runt kroppen och ett glas rosévin i handen (rosé är ju lite mer somrigt, eller hur?). Vi kommer för sent till jobbet för att vi halkar med cyklarna i grushögar på vägen. Här är det aldrig fara för gräsbrand i maj.

Det finns de som säger att vi här i Umeå inte har någon vår, men jag säger att de har fel. Vi har visst vår, man måste bara lära sig att se teck-nen. Och jag tror att inga älskar våren som vi.

Elin Andersson, ung informatör/webbredaktör

Bild

Björn

Loh

man

der

aktum 2009, nr 3

Documents