aktum extra 2008, nr 7

AktumStaffan Normark – världsledande forskare

Nu bygger han upp en ny forskargrupp i Umeå. Sid 4

En riktig stjärna till professor

Nu blir Mathias Dahlgren adjungerad professor. Sid 6

Idrottslabb i världs- klass på gång

Mannen bakom bygget är Michael Svensson. Sid 10

Aktuellt vid Umeå universitetEn tidning om forskning och utbildning

Hösten 2008

Mitt i naturen resulterade i stora journalistpriset

Profil i detta nummer är Martin Emtenäs. Sid 14

EXTR

A

2 Aktum Extra • Hösten 2008

Umeå universitet är med och konkurrerarRegeringen har i dagarna presenterat sin forskningsproposition där man ökar den statliga forskningsbudgeten från 35 till 40 miljarder 2012. Detta är en välkommen satsning på forsk-ning som ger Sverige en möjlighet att även fortsättningsvis vara en konkurrenskraftig kun-skapsnation. Drygt en och en halv miljarder av dessa medel fördelas på landets lärosäten va-rav Umeå universitet erhåller en ökning med 94 miljoner kronor, när systemet är fullt utbyggt. Medlen har fördelats efter två så kallade kvalitetsindikatorer; totala mängden anslag och ett publiceringsmått som heter ”crown index”.

Tyvärr missgynnas samhällsvetenskap och humaniora systematiskt i denna omfördelning. Trots att man försökt kompensera för denna obalans så blir konsekvenserna förödande om omfördelningen skulle tillåtas slå igenom ned på fakultetsnivå. Umeå universitet kommer inte att låta detta ske! Samhällsvetenskap och humaniora är viktiga delar av vårt universitet oav-sett vilka räknesnurror som politikerna introducerar. Nästan två miljarder kommer att förde-las till för landet strategiskt viktiga områden inom medicin, teknik och klimatforskning. Umeå universitet avser att vara med och konkurrera om dessa medel!

Bredd och djupUmeå universitet är ett akademiskt lärosäte med imponerande bredd och djup. Detta visar om inte annat innehållet i den Aktum Extra, som du nu håller i din hand. Här kan du bland annat läsa om att den världsberömda infektionsforskaren Staffan Normark har återvänt till sin barn-domsstad Umeå. Tillsammans med hustru Birgitta Henriques Normark ämnar han bygga upp en forskargrupp kring bioinformatik.

Mathias Dahlgren, också han Umeå-son, har även han gjort ett gästspel i sin forna hemstad. Nu är Mathias adjungerad professor vid Restauranghögskolan vid vårt universitet. Stolt kan vi konstatera att Mathias har förärats en stjärna i den mycket prestigefyllda Guide Michelin. Då kan man med rätta kalla sig stjärnkock, en ära för en bondgrabb från Storliden – och alla andra.

Profil i detta nummer är TV-kändisen Martin Emtenäs, programledare för ”Mitt i naturen” och före detta student vid vårt universitet. Vid vår årshögtid nyligen fick Martin motta Norr-lands stora journalistpris, Västerbottens-Kurirens jubileumsfonds publicistiska pris.

Mer högklassig läsningAktum Extra bjuder även på läsning om vår unika företagsforskarskola, om vår psykologmot-tagning, om planerna kring vår blivande arkitekthögskola, om vårt kommande idrottslabb, om några av våra studenter som seglat jorden runt, om en hedersdoktor som ska få Nobelpris och om våra framgångsrika alumner. Vidare kan du ta del av våra ambitioner att öka antalet kvinnliga professorer vid vårt lärosäte.

Sist, men givetvis inte minst, hittar du på sista sidan ett kåseri om våra västerbottniska författare och tillika hedersdoktorer vid Umeå universitet: Sara Lidman, Torgny Lindgren och högaktuelle PO Enquist.

Trevlig och givande läsning.Göran Sandberg, [email protected]

LEdAREn

Ansvarig utgivare Åsa Rudehäll

Adress InformationsenhetenUmeå universitet901 87 UmeåTel 090-786 50 00 (vx)Texttel 090-786 59 00 Fax 090-789 99 95www.umu.se

Redaktör Stefan Lybeck Tel 090-786 78 [email protected] [email protected]

Redaktion Carina Dahlberg, Stefan Lybeck

Redaktionsråd Kristina Sjögren, Barbro Renkel, Gunnel Grelsson, Dan Frost, Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet

Tryck Taberg Media Group AB

Upplaga 12 700

Omslagsbild Mattias Pettersson

Aktuellt vid Umeå universitetHösten 2008

Aktum Extra • Hösten 2008 3

Staffan Normark – en världsledande infektions-forskare har återväntHans forskning är inriktad på mikrober och deras betydelse för sjukdom. Nu ska han till-sammans med hustru Birgitta bygga upp en ny forskargrupp vid Umeå universitet.

Sidan 4

En riktig stjärna till professorMathias Dahlgren är bond- sonen från Storliden som har en stjärna i prestigefyllda Guide Michelin. Nu har han blivit adjungerad professor vid Restauranghögskolan i sin forna hemstad.

Sidan 6

Idrottslabb i världsklass på gångNy byggs ett idrottslabb vid idrottsmedicinska enheten vid Umeå universitet, lokalise-rat i Iksu Sportcenters lokaler. Mannen bakom det unika projektet heter Michael Svensson, universitetslektor.

Sidan 10

innEhåLL

Varför har just du fått Aktum Extra?– För att vi vid Umeå universitet vill att du ska få läsa om vår verksamhet! Två gånger om året, vår och höst, förvandlas vår personaltidning Aktum till AktumExtra. Här berättar vi om ny spännande forskning, nya utbild-ningar och intressanta människor vid vårt universitet. Här utökar vi också målgruppen ordentligt och når människor långt utanför campus. Du som läser detta kanske är en av våra många före detta studenter, du kanske arbetar inom näringslivet, vid någon myndighet eller organisation, eller inom politiken. Välkommen till Aktum Extra hösten 2008!

Mitt i naturen resulterade i Norrlands stora journalistprisHan har alltid varit intresserad av natur, TV-kändisen Martin Emtenäs, som nu har fått Norrlands stora journalistpris. Martin har tidigare läst vid Umeå universitet och är profil i detta nummer av Aktum Extra.

Sidan 14

Tre sjöovana studenter från Umeå gjorde en världsomsegling: Alla sa att vi skulle döBåten Sally Blue seglade jorden runt från hösten 2005 till hösten 2007 – nu kommer boken om detta fantastiska äventyr.

Sidan 20

Ny unik företagsforskarskola vid Umeå universitet: Universitetet och företagen utbildar varandraUmeå universitet har tillsam-mans med 14 företag startat en unik forskarskola som ska ge både företaget och doktoran-den ny och aktuell kompetens.

Sidan 24


Mikrober, mikroskopiska organismer som ex-empelvis bakterier, virus, alger och jästsvampar, står i fokus för infektionsforskarna.

Vad gör vissa mikrober sjukdomsframkal-lande och andra inte? Hur påverkar olika sam-hällen –miljöer – mikrobernas förmåga att skapa sjukdom? Hur påverkar de varandra? Och hur påverkar vårt eget åldrande mikrober-nas framfart?

Frågorna är många och svaren ännu gan-ska få.

– Vi vet i dag inte ens hur många bakterier som finns. Våra egna kroppar innehåller fler mikrober än mänskliga celler. Vi vet att mik- robiella produkter och aktiviteter påverkar människan. Frågan är vad vi kan göra för att motverka negativ påverkan, säger Staffan Nor-mark.

Mikrober bakom fetmaForskare världen över tror att mikrober ligger bakom betydligt fler sjukdomar än man tidi-gare anat, och att det inte bara handlar om in-fektioner.

– Det är inte så länge sedan man förstod att magsår orsakades av en bakterie. Till fetma finns det definitivt en koppling. Vi vet också att de påverkar utvecklingen av cancer. Kanske påverkar de även psykiska sjukdomar. Det finns också teorier om att mikrober i tarmen kan påverka autism och att astma utvecklas genom ett samspel mellan det genetiska arvet och bak-terier, berättar Normark.

Det är tack vare en satsning på sju miljoner kronor från Baltics donationsfond, som univer-sitetet har lyckats rekrytera Staffan Normark. Han har en professur vid Karolinska Institu- tet, KI, där han tillsammans med sin hustru Birgitta Henriques Normark leder en forskar-grupp med ett 30-tal forskare.

– Vi vill bland annat stärka samarbetet mel-lan Umeå och KI. Jag kommer inte att flytta till

Staffan Normark – en världsledande infektionsforskare har återväntHans forskning är inriktad på mikrober och deras betydelse för sjukdom. Staffan Normark började sin forskarbana vid Umeå universitet och blev 1980 universitetets yngste professor. Via professurer i USA och Karolinska institu-tet och efter några år som vd för Stiftelsen för strategisk forskning, är han delvis tillbaka där han började – i Umeå universitets infektionsforskningslabb.

Umeå, men jag och Birgitta planerar att bygga upp en forskargrupp kring bioinformatik på tre till fyra personer här. Vi har en oerhörd mängd information om mikroorganismer som behöver systematiseras för att vi ska hitta mönster som kan leda oss vidare, berättar han.

Resistenta bakterier ett hotE. coli-bakterien har upptagit mycket av Staffan Normarks forskningstid.

– Den ena bakterien är inte lik den andra. Arbetet kräver därför oerhört mycket datorbe-arbetning, konstaterar han.

E. coli-bakterien ligger bland annat bakom urinvägsinfektioner. Staffan har varit med om att designa och ta patent på ett vaccin mot urin-vägsinfektioner som hans företag Symbicon sedan tog över. Företaget var ett av de första bioteknikföretagen som startades, senare köp-tes det upp av Astra.

– En annan forskare tog vaccinet vidare men nu tror jag att man har beslutat att inte utveck-la det, berättar Staffan.

Staffan har också studerat problemet med resistenta och multiresistenta bakterier.

– Det är ett stort hot. Jag skulle till exempel inte vilja bli inlagd på sjukhus i England. Hell-re skulle jag betala flyget hem själv. Risken för en stafylokockinfektion där är stor, och en stor del av bakterierna är resistenta mot antibiotika. I Sverige är situationen betydligt bättre.

Akademin måste ta ansvarDet finns även en stor utbredning av multire-sistenta TBC-bakterier i världen.

– Läkemedelsutvecklingen är usel eftersom det inte är lönsamt att utveckla mediciner som ska användas sparsamt. Här tror jag att akade-min måste ta ett större ansvar. Satsningen på infektionsforskningen i Umeå är ett sådant ex-empel. Vi måste hitta nya mer begåvade sätt att identifiera molekyler som påverkar bakterier

och utveckla nya substanser som tar bort de som är sjukdomsalstrande.

Även om läget är bekymmersamt, 50-60 procent av bakterierna är resistenta och risken för pandemier ökar, så menar Staffan Normark att det finns hopp.

– Vi lär oss hela tiden mer och mer. Spanska sjukan, som var en influensa, dödade många över hela världen men det fanns också vissa regioner som var speciellt utsatta som exem-pelvis Arjeplog och Arvidsjaur. Men det var inte viruset som de dog av, utan lunginflammation som orsakas av en bakterie, förklarar Nor-mark.

Hypotesen är att viruset sätter igång im-munförsvaret som då blir känsligare för bakte-rier, och att dödligheten handlar om ett samspel mellan olika mikrober, virus och parasiter men även vår genetik.

Sedan några år tillbaka har Staffan, tillsam-mans med hustrun Birgitta, inriktat sin forsk-ning på pneumokockbakterien, som orsakar lunginflammation.

– Jag tycker att man vid en epidemi bör överväga att vaccinera både mot influensa och pneumokockbakterien, för att få ett så bra skydd som möjligt.

På väg att slutaStaffan Normark beskriver en spännande och fascinerande värld av mikroskopiskt små orga-nismer och jakten på att avslöja deras hemlig-heter. Men själv var han på väg att lämna in-fektionsforskningen i mitten av 1970-talet.

– Då trodde många att infektionsforskning-en var avslutad. Jag kände att jag saknade verk-tyg att gå vidare. Men 1978 kom gentekniken och en ny och spännande tid startade. Jag, Tho-mas Edlund, Thomas Grundström och Bernt Eric Uhlin var några av dem som åkte ut i värl-den och lärde oss mer. När vi kom tillbaka blev vi bland de första i Sverige att klona en gen.


1980 utsågs Staffan till professor i medicinsk mikrobiologi vid Umeå universitet.

– Åren 1981-89 var mycket produktiva år men sedan blev jag less.

Staffan rekryterades till mikrobiologiska institutionen vid Washington University i St Louis som professor och prefekt och med ho-nom följde flera andra Umeåforskare. 1993 återvände han till Sverige, då som professor på Karolinska institutet.

Framgångsrik miljöStaffan som är född och uppvuxen i Umeå och som fått sin medicinska och vetenskapliga ut-bildning vid universitetet är nu tillbaka bland flera av de forskare som han en gång lämnade. Infektionsforskning är inte bara ett av univer-

sitetets starka forskningsområden utan också ett av de mest framgångsrika, de senaste åren har området fått 225 miljoner kronor i externa anslag.

Flera av dem som var doktorander med Staf-fan är nu framstående professorer och många av deras doktorander håller i sin tur på att bli lika framgångsrika.

Hans Wolf-Watz, Bernt Eric Uhlin, Thomas Edlund, Thomas Grundström och Sven Berg-ström är några av dem som tillhörde den första generationen fostrade av den legendariska Hans G. Boman, en av landets första moleky-lärbiologer.

Thomas Borén, Anna Arnquist, Fredrik Alm-qvist är några från de efterföljande generatio-nerna. Intressant är också att det finns en kopp-

Problemet med resistenta bakterier är som störst i Spanien. I Sverige är läget ännu ganska bra. De spanska bakterierna sprider sig snabbt över världen. Missbruket av antibiotika kan få många konsekvenser. Förutom högre dödlighet blir behandlingarna längre, tillfrisknandet minskar och kostnaderna ökar. Tänk bara på alla enkelrum som behövs på sjukhusen, säger Staffan Normark.

FAKTA INFEKTIoNSFoRSKNINg VId UMEå UNIVERSITETUmeå Centre for Microbial Research, UCMR, består av ett antal internationellt framstående forskare verksamma inom områdena mikrobio-logi, molekylärbiologi, kemi och fysik. Ambitio-nen är att bli ett av världens ledande centrum inom infektionsforskning. Inom UCMR ryms la-boratoriet för molekylär infektionsmedicin, The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS.

I januari 2007 anslog Vetenskapsrådet 77,5 miljoner kronor till uppbyggnaden av en ny forskningsenhet i molekylär infektionsmedicin, MIMS.

I oktober 2007 blir MIMS en del av The Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine. Det är ett samarbete mellan Helsingfors universitet, Universitetet i Oslo samt Umeå universitet och European Molecular Biology Laboratory, EMBL. Kempestiftelserna delar ut 4 miljoner kronor till ett två-årigt postdoktorprogram inom MIMS.

I juni 2008 tilldelades UCMR ett tio-årigt Lin-néstöd på 90 miljoner kronor från Vetenskaps-rådet.

I september 2008 satsar Baltics donations-fond 7 miljoner kronor för att professor Staffan Normark ska kunna etablera en forskargrupp inom ramen för UCMR Linneaus-programmet.

I oktober 2008 får en grupp UCMR-forskare med professor Fredrik Almqvist i spetsen 38 miljoner kronor av Wallenbergsstiftelsen för ett samarbetsprojekt med Tromsö universitet. Projektet går ut på att leta efter nya antibiotika i organismer som lever under extrema förhål-landen i Norska ishavet. Norska staten skjuter även den till 38 miljoner kronor.

Totalt har området det senaste året fått om-kring 225 miljoner kronor i externa anslag för de kommande 10 åren och utöver det har Umeå universitet satsat 50 miljoner kronor.

ling mellan den gamla mikrobiologiska miljön och den så framgångsrika växtmolekylära mil-jön vid Umeå Plant Science Centre.

– Det är svårt att sätta fingret på vad som skapar en framgångsrik miljö och det tar lång tid att bygga upp den och därför ska man vara rädd om den. I Umeå har man lyckats, menar Normark.

Men Staffan påpekar att han nu är 63 år och att många med honom börjar bli seniora.

– Det krävs nya förmågor. Det är helt avgö-rande för framtiden vilka personer vi lyckas locka hit. Förhoppningsvis kan jag bidra i den processen.

Text Carina DahlbergBild Mattias Pettersson

Docent Sun Nyunt Wai vid institutionen för molekylärbiologi och hennes gästforskare Takahiko Ishikawa från Japan är några av de som Staffan Normark kan komma att samarbeta med inom UCMR Linnaeus programmet.


En riktig stjärna till professorHans första matminne är när han som treåring följde mamma och mormor till bagarstugan och fick smaka en nybakad, varm, mjukkaka med fänkål och känna det smälta smöret rinna genom fingrarna. det är en förnimmelse som stjärnkocken Mathias dahlgren hela tiden vill återskapa i sin matkonst.

Mathias Dahlgren började sin kockbana på Östra gymnasiet i Umeå. Han jobbade sedan några år på Umeås bästa restaurang, Viktor, innan han började sin karriär i Stockholm som bland annat lett fram till en stjärna i Guide Michelin.


– Jag försöker hela tiden återvända till den känslan. För även om man har tillgång till fan-tastiska råvaror är det inte säkert att det blir bra. Det måste finnas en känsla, en närvaro i det man lagar för att man ska lyckas, förklarar Mathias Dahlgren.

Han är det senaste tillskottet i den välmeri-terade lärarstaben vid Umeå universitets Res-tauranghögskola. Sedan tidigare finns bland andra de adjungerade professorerna Gert Klötz-ke och Marcus Samuelsson.

Liksom flera gånger tidigare är det Baltic-gruppens grundare, Krister Olsson, som finan-sierar den adjungerade professuren vid hög-skolan.

– Jag känner en oerhörd stolthet över att Mathias ville ta uppdraget. Han är den ende världsmästaren Sverige har inom området, sä-ger Krister Olsson.

Han syftar på att Mathias har vunnit Bo-cuse d’Or, som också kallas för kock-VM. Ma-thias restaurang, Mathias Dahlgren på Grand Hôtel i Stockholm, har också förärats en stjär-na i den prestigefyllda Guide Michelin, vilket gör att han med rätta kan kallas för stjärn-kock.

Närvaro avgörandeBakom framgångar ligger 20 år av hårt arbete. Kockrocken är han iklädd 300-350 timmar i månaden.

– All min vakna tid tänker jag på hur jag kan förbättra mina gästers upplevelse. Jag gör ing-en skillnad på fritid och jobb.

Som tur är delar hans hustru, sedan tio år tillbaka, hans intresse. Hon har bland annat varit med om att starta restaurangen på Grand Hôtel.

Närvaro är ett ord som Mathias ofta åter-vänder till när han ska förklara hemligheterna bakom framgången.

– Det handlar inte bara om smak. Närvaro och proportion är nästan lika viktigt. Det hand-lar om en här och nu-upplevelse. Att hitta det unika tillfället när både den som äter och lagar maten är som mest mottaglig. När det är en balans i energierna. Maten behöver inte alltid

vara så märkvärdig, det kan vara något så enkelt som ett äpple eller en mjukkaka.

Mötet mellan den som levererar och tar emot maten är central för Mathias.

– Man måste vara där med stor närvaro själv. Resturangens personal måste kunna förmedla den närvaron i alla led.

Han illustrerar vad han menar genom att hämta en tallrik och demonstrerar olika sätt att servera på.

– Skillnaden är stor om man slevar upp ma-ten eller om man lägger upp den omsorgsfullt och fint i köket till den som ska servera, förkla-rar han.

det naturliga köketMathias är uppvuxen på en bondgård i Storli-den utanför Umeå. Närheten till råvaror i skog och mark menar han har varit betydelsefull. Och därför är det kanske inte konstigt att kon-ceptet för hans restaurang är det naturliga kö-ket, ett recept som bygger på naturliga råvaror och smaker producerade i Mälardalens närom-råde.

– Idéer och människor mår bra av att resa, men råvaror ska fraktas så kort som möjligt, det är min filosofi, förklarar Mathias.

Redan i åttonde klass hade han klart för sig att det var kock han skulle bli.

– Jag var väldigt nervös över att jag inte skulle komma in på Östra gymnasiets restau-rangutbildning. Jag hade elektriker som andra val och det var tur att det inte blev aktuellt. För jag tror att det är viktigt att man jobbar med det man tycker är roligt.

Och det är en del av det som han vill för-medla till restauranghögskolans studenter.

– Man måste brinna för det man gör. Som kock måste man tycka om att äta. Jag vill lära studenterna att tänka fritt och söka svaren inom sig själv. Sedan måste man tro på det man gör till hundra procent och förstås tycka om att jobba för att lyckas, konstaterar Mathias Dahl-gren.

Text Carina DahlbergBild Gösta Wendelius

En riktig stjärna till professorHängmörad svensk biff, kronärtskocka-vinaigrette

Recept för 4 personer

Biff, cirka 1,5 kg biff med ben i tjocka skivor (800 gram utan ben)SaltPeppar

Krydda biffen ordentligt med salt och peppar. Bryn köttet väl i grillpanna, stek färdigt i ugn 150 grader tills inner- temperatur är 40 grader. Tag ut köttet och låt vila, det kommer då att stiga i temperatur till cirka 50 grader.

Kronärtskocksdressing2 färska kronärtskocksbottnarOlivoljaVitvinsvinägerSaltPeppar

Koka skockan i vatten, salt och lite vinäger tills den är helt mjuk. Mixa sedan med lite av kokvattnet, olivolja och eventuellt mer vinäger till en lätt krämig konsistens. Smaka av med salt och peppar.

Råstekt kronärtsskocka6 färska kronärtskockorOlivoljaSaltPeppar

Putsa bort alla blad tills endast botten är kvar. Skiva den tunt på och råstek i olivolja tills gyllenbrun. Krydda med salt och peppar.

Vid serveringBryn på biffen igen i grillpannan för att få ytvärme, skär sedan ut den från benet och skiva tunt. Skär gärna av fettkappan och grilla på den och blanda med köttet. Vänd den stekta skockan i vinaigretten och arrangera ovanpå biffen.


Projektet ”Att bli häften vid Umeå universitet” syftar som namnet antyder till att öka andelen kvinnliga professorer. På uppdrag av prorektor Åsa Bergenheim ska en projektgrupp bestå-ende av fakulteternas jämställdhetshandläg-gare och universitetets jämställdhetssamord-nare utreda varför kvinnor inte i samma utsträckning som män går vidare i sin akade-miska karriär, och sedan hitta långsiktiga lös-ningar till problemet.

Kortsiktiga åtgärderI den första av projektets två faser ska man samla in, lägga ihop och bearbeta både befint-ligt och nytt material. Utifrån detta ska man

Målet är fler kvinnliga professorerArbetet med att öka andelen kvinnliga professorer vid Umeå universitet har pågått sedan mitten av 1990-talet då de bara utgjorde 7 procent av samtliga professorer. Idag ligger siffran på 20 procent, men än så länge är man knappt halvvägs till det nya målet.

skapa förslag på olika kortsiktiga åtgärder. Dessa ska sedan presenteras för de kvinnor som disputerat vid Umeå universitet.

– Vi vill få deras synpunkter för att kunna göra ändringar och tillägg innan vi lämnar ett färdigt förslag till rektor, säger Karin Ågren, jämställdhetshandläggare vid samhällsveten-skaplig fakultet.

På lång siktI fas två kommer man att arbeta fram förslag till hur situationen kan lösas på lång sikt. Karin Ågren berättar att andelen kvinnliga professo-rer har blivit en symbolfråga för att mäta jäm-ställdhet på universiteten. I realiteten är det

Projektet ”Att bli hälften av Umeå universitet” är ett uppdrag från Åsa Bergenheim. Åsa Bergenheim är prorektor med övergripande ansvar för grund- och forskarutbildningen vid Umeå universitet. Hon är också själv professor i idéhistoria.

dock lika viktigt att öka andelen kvinnliga dok-torer, lektorer, forskarassistenter och docenter. Könsfördelningen bland nydisputerade är re-lativt jämn, men ju högre man kommer på den akademiska stegen desto större blir andelen män.

– Vi måste hitta ett samband mellan dessa siffror, och ta reda på vilka faktorer som gör att långt färre kvinnor än män går vidare, säger hon.

Man har dock aningar om vad som kan spela in: förutsättningarna för att fortsätta en akademisk karriär är i stor utsträckning anpas-sade för män.

– Det finns uppfattningar om att det är en stressig och osäker arbetsmiljö med dåliga vill-kor – och kvinnorna vill ha trygghet.

Utmana strukturerKarin Ågren förklarar att det finns strukturer och föreställningar inom universitetet som man behöver utmana och förändra för att göra det attraktivt även för kvinnor att gå vidare på den akademiska banan. Hon tror inte att nyfiken-heten och drivkraften skiljer sig åt mellan kö-nen, så genom att undanröja de rent praktiska hinder som finns kan man öka kvinnornas vilja och motivation.

– Det är en komplex verklighet, men vi ska ta reda på vad som påverkar mest och vad vi kan göra åt det.

FöredömmenAndra universitet har tidigare försökt förbättra sig, exempelvis genom att utnämna kvinnliga gästprofessorer. Karin Ågren ser dock inte det som någon hållbar lösning:

– Vi vill ha kvinnliga professorer som finns vid Umeå universitet i undervisning och forsk-ning, och som kan agera föredömen för andra kvinnor som vill gå vidare i sin akademiska karriär.

Text Anja HansenBild Mattias Pettersson


– Målet är att identifiera våra främsta forskare i en tidig fas i karriären och stötta dem så att de stannar kvar hos oss samtidigt som de ut-vecklar sin forskning och stärker sin meritering, förklarar Marianne Sommarin, vicerektor med ansvar för forskningsutveckling och forsknings-utvärdering vid Umeå universitet.

Förutom att universitetet vill uppmuntra framstående unga forskare finns en annan bak-omliggande orsak.

– Det är ett sätt att försöka möta de framtida pensionsavgångarna som kommer att innebära att universitetet tappar många framstående fors-kare. Det är också ett sätt att stödja våra kvinn-liga forskare att satsa på en akademisk karriär och på sikt få fler kvinnliga professorer.

Karriärbidraget, Young researcher award, kan sökas av dem som avlagt sin doktorsexamen

Unik satsning på unga forskare i karriärenUmeå universitet har beslutat att inrätta upp till 60 karriärbidrag för att stödja forskare i en tidig fas av karriären. Bidraget omfattar upp till en miljon kronor per år och forskare under 2 år.

för ungefär två till tio år sedan och som är an-ställda vid Umeå universitet.

– Söktrycket blev glädjande stort. Vi hade först tänkt dela ut 30 bidrag men när vi såg söksiffrorna höjde vi till upp till 60 bidrag, be-rättar Marianne Sommarin.

44 procent kvinnorTotalt har 222 forskare ansökt om karriärbi-drag, av dessa är 44 procent kvinnor. Varje ansökan bedöms av en nationell sakkunnigpa-nel. – Panelen är mycket erfaren. De bedömer meriterna med avseende på forskningsplan, självständighet, och vetenskaplig meritering med hänsyn tagen till skilda förutsättningar avseende tid efter doktorsexamen och forsk-ningsdisciplin. Fördelningen mellan veten-skapsområdena är ganska jämn. 58 procent

– Umeå universitet har inrättat 60 karriärbidrag för att stödja unga forskare, som är i början av sin karriär, berättar Marianne Sommarin, vicerektor med ansvar för forskningsutveckling och forskningsutvärdering vid Umeå universitet.

kommer från den medicinska och naturveten-skapliga-tekniska sidan, 42 procent från hu-maniora, samhällsvetenskap och utbildnings-vetenskap.

De som till slut får bidraget kan använda det till alla former av verksamhet som är förknip-pad med den egna forskningen, till del av egen anställning, postdoktorer, material eller andra omkostnader.

Utlysningen av karriärbidrag kommer att vara en återkommande satsning vid universi-tetet.

– Vi vill att våra forskare ska känna att de har en så stimulerande forskningsmiljö att de väljer att stanna hos oss, konstaterar Marianne Sommarin.

Text Carina DahlbergBild Mattias Pettersson


Bakom det unika idrottslabbet ligger Michael Svensson, universitetslektor och idrottsfysiolog vid idrottsmedicinska enheten.

– En dröm kommer att gå i uppfyllelse när idrottslabbet invigs i vinter. Här kommer att finnas den allra senaste utrustningen för avan-cerade mätningar vid fystester, allt på en yta av cirka 400 kvadratmeter mitt i Iksu Sportcenter. Labbet byggs för både utbildning och forskning samt givetvis för samverkan med samhället och idrotten utanför universitetet, inleder Michael Svensson, som kläckte idén med ett högkvali-tativt idrottslabb för cirka tre år sedan och har allt sedan dess arbetat hårt för att förverkliga denna idé.

– Det har varit och är en spännande process som sträcker sig alltifrån fundraising, arbete med arkitekten, elektriker, ventilationsexper-ten, golvläggare och snickare till sköta upp-handling av utrustning och hålla föredrag på olika institutioner i syfte att väcka intresse till samarbete över institutions- och fakultetsgrän-serna kopplat till utveckling av utbildningsak-tiviteter i idrottslabbet.

Tre funktionerIdrottslabbet, som officiellt invigs i december eller januari, ska fylla dessa tre funktioner:

• Det primära syftet är undervisning i tilläm-pade moment, genom laborationer med fysiska mätningar. Här ska de teoretiska kunskaperna hos studenterna omsättas i praktisk handling och kritisk analys. Målet är att erbjuda studen-terna på de idrottsinriktade programmen och kurserna en utbildning i världsklass. Michael ser även en stor potential i att utveckla samarbets-projekt med lärare utanför de traditionella idrottsrelaterade utbildningarna där fysisk ar-betsbelastning i olika former kan användas som ett modellsystem. Det kan gälla mätningar och tillämpningar inom matematik, fysisk, elektro-nik, psykologi, informatik, datavetenskap, mo-lekylärbiologi och kemi som inte är direkt idrotts-relaterade.

• Forskningsplattform som på sikt kan utveck-las till ett så kallat core facility (det vill säga fakultetsgemensam forskningsresurs), för fy-

Idrottslabb i världsklass på gångNu byggs ett idrottslabb av sällan skådat slag vid idrottsmedicinska enheten, lokaliserat i Iksu Sportcenters lokaler.

siska mätningar. Forskare inom och utanför Umeå universitet ska kunna vända sig till idrottslabbet för kompetensstöd och hjälp med fysiska mätningar av hel- och delkroppsfunk-tioner, rörelseanalys, biomekanik, muskelstyr-ka och undersökningar på ämnesomsättningen under fysisk arbetsbelastning och effekter av träning.

• Utveckling av den s.k. tredje uppgiften, det vill säga samverkan med näringsliv och sam-hälle. För idrottslabbets del kommer detta främst att handla om utvecklingsprojekt och fysiska tester för idrottsrörelsen.

Sverige efter– Om man tittar på hur det ser ut i våra grann-länder så ligger Sverige en hel del efter när det gäller kunskapsutbytet mellan idrottsrörelsen och högskolan. Det finns även idéer kopplade till produktutveckling i samarbete med företag, med fokus på utveckling av varor och tjänster inom idrott och hälsa.

I idrottslabbet kommer man enkelt uttryckt att kunna utföra diverse olika avancerade fy-siska mätningar relaterade till uthållighet, styrka och rörelseanalys.

– Vi kommer att utföra analyser och studier på ”konditionsstatus” och ämnesomsättning, till exempel kroppens förmåga att transportera och omsätta syre, andningsmönster, hjärtrytm, ka-paciteten att omsätta kolhydrater och fett, i vila och under olika former av fysiskt arbete. Vidare kommer vi att utföra biomekaniska mätningar för analyser av samband mellan tek-nik, muskelstyrka, kraftutveckling och specifika rörelsemönster, förklarar Michael Svensson.

EMg och rörelseanalysMuskulaturens aktiveringsmönster i olika rö-relser och delmoment, kommer att studeras med hjälp av att kombinera mätningar av mus-kulaturens elektriska spänningsförändringar (EMG) och rörelseanalys med hjälp av höghas-tighetskameror och avancerad programvara för bildanalys.

Funktionell anatomi, teknik, kraftutveckling och uthållighet är nyckelord i de integrerade

mätningar som kommer att appliceras i olika teststationer i labbet.

Vid idrottsmedicinska enheten finns idag spetskompetens inom idrottsskador och behand-ling, benskörhet och skelettets biologi i relation till fysisk träning och inaktivitet, sensmärta och behandling, träningseffekter på muskelfunktion och ämnesomsättning, träning för barn, idrotts-nutrition och könsrelaterade skillnader i trä-ningssvaret. Denna spetskompetens är en fantastisk tillgång för vidare utveckling av idrottslabbet och dessutom kommer 2–3 nya lektorer/adjunkter att anställas inom kort.

Så här sammanfattar Michael Svensson, som tillsammans med kollegorna professor Karin Henriksson Larsén och adjunkten Tom Pietilä arbetar med uppbyggandet av idrottslabbet, sin idé och vision i nuläget:

– Målet med idrottslabbet är framför allt att ge våra studenter bästa möjliga förutsättning-ar för att utveckla sina teoretiska och praktiska kunskaper samt det kritiska tänkandet för att få goda verktyg till nytta för den kommande yrkesverksamheten eller vidare studier.

Han hoppas på deltagande av välkända elitidrottare vid den formella invigningen. Då kommer besökarna bland annat att få se tester på längdskidåkare som åker rullskidor på ett stort löpband som har en maxhastighet över 50 km/timme. Under en sådan test kan man studera tekniken med rörelseanalyssystem, kraftutveckling, syreupptagning, kolhydrat- och fettförbränning, uthållighet, mjölksyranivån, andningsmönster, hjärtfrekvens och olika mus-kelgruppers aktiveringsmönster.

Michael Svensson följer dagligen hantver-karnas arbete med att bygga upp idrottslabbet. Inte ens en stor översvämning i somras, då hela det nylagda golvet vattenskadades, har dämpat hans entusiasm. Men så är han också medel-distanslöpare från Norrbotten i grunden.

– Utan Lena Sandlin, utvecklingsledare vid Umeå centrum för idrottsvetenskap, hade dock inte idrottslabbet blivit verklighet, avslutar han.

Aktum återkommer vid invigningen.

Text Stefan LybeckBild Mattias Pettersson


Kollegorna Lennart Burlin och Erkki Jakobsson, båda biomedicinska analytiker vid idrottsmedicinska enheten, kollar syreupptagningsför-mågan hos Samuel Brännlund. Michael Svensson, idrottsfysiolog och projektledare för det nya idrottslabbet, är intresserad åskådare.


Föreståndare Britt Wiberg, universitetslektor i psykologi vid Umeå universitet, visar stolt upp psykologmottagningens nya och ändamålsen-liga lokaler på universitetets campus.

– Här har vi skapat ett skräddarsytt hus för vår verksamhet. På vår nya mottagning får psy-kologstudenterna arbeta i en helt professionell miljö, så nära den autentiska verkligheten man kan komma. Redan under termin fem får de träffa egna klienter. Psykologprogrammet är en mycket populär utbildning och omfattar idag fem års studier samt ett års praktisk tjänstgör-ing (PTP), innan studenten har den åtråvärda yrkeslegitimationen i sin hand, berättar Britt Wiberg, som också glädjer sig åt att allt fler män söker till psykologprogrammet.

Psykologmottagningen vid Umeå universitet:Här får du professionell hjälp!– Hit till psykologmottagningen är alla välkomna. Vår verksamhet omfattar utbildning, forskning, klinisk verksamhet och kvalitetssäkring.

Till psykologmottagningen anmäler sig cirka 350 personer varje år som klienter. Ett argu-ment att söka sig dit och inte till en mottagning utanför universitetet måste otvivelaktigt vara priset. För en student under 25 år kostar ett psykoterapeutiskt samtal osannolika 40 kronor, är klienten över 25 år betalar han eller hon en-dast 125 kronor för ett samtal.

Frivillighet– Allt bygger på frivillighetens grund. Alla är välkomna. Inget problem är för litet att söka för. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet – förutom Högskoleverket. Det innebär att psykologmottagningen lyder under Hälso- och sjukvårdens lagstiftning (HSL), som t.ex.

Sekretesslagen och Patientjournallagen. Detta omsätts i handling genom att alla som arbetar här har tystnadsplikt och att journaler förs. Journalföringen är idag helt datoriserad och behörighetsstyrd via vårt interna nät. Här har vi kommit långt!

Psykologmottagningen är en utbildnings-mottagning och är ingen akutmottagning. Inte heller någon remissinstans inom hälso- och sjukvården, förklarar Britt Wiberg. Vi tillämpar också de yrkesetiska principerna som finns för psykologer i Sverige och Norden, vilket innebär att vi lägger stor vikt vid varje individs person-liga integritet. Vårt motto är hög klientsäker-het.

Den psykologiska behandlingen sker indi-viduellt och i form av regelbundna samtal – som regel ett samtal per vecka på en fast tid och fast veckodag. Det terapeutiska arbetet utgår kort sagt utifrån den typ av hjälp klienten behöver och det mål som klient och studentterapeut överenskommer om utifrån den begränsade tiden som gäller (1 alt. 2 termin(er)). Vanligtvis sker start av psykoterapeutiska samtal i början av varje höst- och vårtermin. Psykologmottag-ningen erbjuder två olika psykoterapiformer: kognitiv beteendeinriktad terapi (KBT) och psykodynamisk psykoterapi (PDT).

Kognitiv beteendeinriktad terapi (KBT) hjäl-per klienten att nå ökad medvetenhet om sina känslor, tankar och handlingar. KBT kan få klienten att komma ur låsningar i känslo-, tanke- och handlingsmönster, mönster som idag inte fungerar ändamålsenligt.

Psykodynamisk psykoterapi (PdT) hjälper klienten att förstå och bearbeta hur tidigare erfarenheter i livet påverkar den nuvarande livssituationen. PDT hjälper också klienten att förstå och bearbeta hur omedvetna känslor

Vår verksamhet bygger på frivillighet. Psykolog-mottagningen vid Umeå universitet är utbildnings- och forskningsmottagning, förklarar Britt Wiberg.


Psykologstudenterna börjar med egna kliniska intervjuer under femte terminen på nya psykologprogram-met. Här ser vi psykologstudenten Martina Sundberg, ursprungligen från Karlstad, samtala med en klient.

Under år 2007 inkom cirka 350 intresse-anmälningar till psykologmottagningen. Av dessa var cirka 70 procent studenter och 30 procent förvärvsarbetande. Av de sökande utgjorde kvinnor omkring 70 pro-cent och männen omkring 30 procent. Cirka 40 procent av de sökande kom via hänvisning från andra vårdinstanser, såsom närsjukvården (25 procent), studenthälsan (8 procent), psykiatrin (4 procent) och ungdomshälsan/ungdomsmottagningen (3 procent).

De sökandes problem kan delas in i följande områden:

• Identitetsproblem• Ångestproblem• Relationsproblem • Depression• Obearbetade negativa livshändelser

27 externa leg. psykoterapeuter med hand-ledar- och lärarutbildning i psykoterapi, arbetar som handledare vid psykologmot-tagningen.

Under höstterminen 2008 arbetar totalt cirka 200 psykologstudenter på psykolog-mottagningen;

– varav 84 psykologstudenter med kvalitetssäkringsarbete – varav 115 psykologstudenter med psyko-terapeutiska samtal.

För mer information v.g. se psykologmot-tagningens hemsida <www.psy.umu.se/psykologmottagningen/index.html>.

och föreställningar påverkar honom eller henne.

Psykologstudenterna/studentterapeuterna är nybörjare vad gäller psykologisk behandling, särskilt psykoterapi och de får professionell handledning på varje samtal av erfarna legiti-merade psykoterapeuter.

– Här gäller det för varje student att hitta sig själv och få hjälp att få syn på sig själv och rymma sig själv i en framtida psykolog- roll. Handledarens uppgift är så att säga att leda psykologstudenten vid handen och bistå i studentens professionsträning. Handleda- ren är också behjälplig i att hitta studentens blinda fläckar och eventuella inlärningshin-der.

KvalitetssäkringBritt Wiberg forstätter:

– En av våra hörnstenar är kvalitetssäkring. Genom vårt kvalitetssäkringssystem ges psy-kologstudenterna vetenskaplig träning i utvärd-ering av behandling och vi får mycket god kun-skap om våra behandlingsresultat. Vi gör mätningar både före och efter de psykoterapeu-tiska samtalen i intervjuer och självskattnings-formulär.

Studenten går dessutom igenom cirka 50 timmars egenterapi från och med termin sju. Då är alltså studenten för en period både klient och terapeut.

Avslutningsvis berättar Britt Wiberg att sam-spelet mellan klient, handledare och student oftast fungerar helt friktionsfritt. Om det tera-peutiska arbetet däremot inte fungerar bra, använder vi våra upparbetade rutiner för att hjälpa både den enskilda studenten och den enskilda klienten att finna lösningar i den upp-komna situationen.

– Svårast för en student, som är nybörjare, är när klienten bara uteblir från planerade samtal – utan förklaring och utan ord. Då gäller det för oss mer rutinerade att stiga fram för stöd och hjälp.


Psykologmottagningen vid Umeå universitet


MånAdEns pRofiL

Mitt i naturen resulterade i

Norrlands stora journalistpris

Namn: Martin EmtenäsÅlder: 31Yrke: Programledare för Mitt i naturenAktuell: Vinnare av Norrlands stora journalistpris, Västerbottens-Kurirens jubileumsfonds publicistiska prisIntressen: Musik; har spelat trummor sedan tidiga tonåren

– det finns liksom ingen startpunkt för mitt natur- intresse, det har alltid funnits där. Jag minns när jag var hur liten som helst och med skräckblandad förtjusning plockade upp något äckligt litet djur och tyckte det var urhäftigt, säger Martin Emtenäs, programledare för Mitt i naturen och vinnare av Norrlands stora journalistpris.

Martin Emtenäs växte upp i Oxelösund i Sö-dermanland. Som liten gick han ofta och vände på stenar för att se vad som gömde sig därunder, och nyfikenheten på djur och natur aldrig lagt sig. Under uppväxtåren var han med i Mulle, Strövarna och Frilufsarna – de viktigaste sko-lorna för en sann naturvän.

– Ju mer man lär sig, desto häftigare och mer intressant blir det, säger han.

Till UmeåTill Umeå kom Martin 1996 för att göra lumpen och året därpå flyttade han upp för att börja plugga. Han läste molekylärbiologi i två år, och därefter fristående kurser i bland annat medie- och kommunikationsvetenskap och skapande svenska.

Under studietiden jobbade han med student-radion, och det var där grunden för hans kar-riär lades. Sin första riktiga intervju gjorde Martin med Lars Winnerbäck, som var hans stora idol vid den tiden.

– Studentradion var en grym bas och skola, säger han.

Sommarjobb2002 fick Martin sommarjobb som program-ledare på Radio P4 Västernorrland, och blev sedan kvar där i tre år. På den tiden gjordes Mitt i naturen i Sundsvall, och SR och SVT delade hus. Programmets redaktion kände på så vis till Martins talang, och när den dåva-rande programledaren skulle sluta fick Martin provfilma.


MånAdEns pRofiL

– Då visste de inte ens att jag hade läst biologi och var väldigt naturintresserad, säger han.

Nu har Martin hunnit göra fler än 100 pro-gram i det som är hans drömjobb.

– Det är både roligt och intressant, och jag har nytta av det jag har pluggat.

Hans bästa minne från programtiden är från en fullmånenatt i de värmländska skogarna. Martin berättar inlevelsefullt om hur han fick närkontakt med en varg.

– Det var helt magiskt! Jag fick gåshud över hela kroppen.

Under säsong är det dock väldigt mycket jobb; varannan vecka är han på resande fot för att filma, och varannan vecka hemma för redige-ring och för att planera och förbereda nya pro-gram. När Martin får en stund över ägnar han sig åt sitt andra stora intresse; musiken. Han är en fena på trummor, och har spelat i många band under åren.

– Att spela musik är nog det absolut roli-gaste som finns, säger han.

På somrarna är ledigheten längre, och då upplever Martin gärna naturen i lugn och ro. Han har en förkärlek för Sankt Annas skärgård utanför Norrköping, men säger att det vikti-gaste för honom inte är själva strapatsen eller utflyktsmålet, utan att bara vara i naturen.

– Jag gillar det lågmälda. Om man stannar till på en och samma plats kan man se lite mer av samspelet i naturen. Det tycker jag är myck-et mer fascinerande än att braka iväg på någon lång och svettig fjällvandring – även om det också har sin charm.

Martins sambo spenderar också gärna tid i naturen, men hon är, som han säger ”inte lika nördig i intresset”.

– Hon har inte riktigt samma fascination för småkryp. Själv kan jag bli helt lycklig av att fiska upp en salamander ur dammen vid som-marstugan, säger han och skrattar.

BlygsamAnledningen till att Martin är så framgångsrik och populär är för honom inte helt självklart. Han tänker efter innan han något blygsamt säger:

– Det kanske kan vara för att jag är genuint intresserad och verkligen tycker om det jag gör. Om det framgår i programmet, så kan det vara därför.

Det är en aning som bekräftas i den fina motivering Martin fick som vinnare till Norr-lands stora journalistpris, som han mottog vid Umeå universitets årshögtid.

– Det känns som ett erkännande på något vis, det brukar vara lite tyngre journalistik som tar hem priser. Det känns otroligt roligt för både mig, programmet och hela redaktionen som jobbar så hårt med att ständigt utveckla och förbättra Mitt i naturen.



Så sammanfattade Göran Johnsson, tidigare mångårig ordförande i IF Metall, känd samhälls-debattör och numera ledamot i styrelsen för Umeå universitet, sitt budskap vid den mycket välbesökta Teknikdagen i Örnsköldsvik.

Det övergipande syftet med denna teknikdag var att Tekniska högskolan vid Umeå universi-tet sökte närkontakt med företagen i Örnskölds-viksregionen.

Välbesökt Teknikdag i Örnsköldsvik:

Tekniska högskolan söker närkontakt med företagSamarbetet mellan samhälle, företag och universitet är nyckeln till framgång.

– I Örnsköldsvik finns många framgångs- rika industrier som är väldigt intressanta. Tek-niska högskolan bedriver sedan tidigare flera lyckade projekt i samarbete med företag i re-gionen, nu ser vi fram emot att skapa nya kon-takter under Teknikdagen, inledde Petter Gus-tafsson, ordförande i Tekniska högskolans styrelse.

Målande metaforerGöran Johnsson redogjorde på ett fängslande och spännande sätt för sin resa genom det svenska klassamhället, från cykelreparatör och verktygsmakare till mångårig och stridbar ord-förande i fackförbundet IF Metall.

Utbildningar vid Campus Örnsköldsvik

• Högskoleingenjörsprogrammet i geo- grafiska informationssystem (GIS), 180 hp• Ledarskaps – och coaching- programmet, 120 hp• Master´s Programme in Sustainable Management, 120 hp• Processoperatörsprogrammet, 120 hp• Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp• Socionomprogrammet, 210 hp• Spa-programmet, 120 hp• Turism, gastronomi och hospitality management, 120 hp

– Åter till rötterna och min hemstad Örnsköldsvik, sade Karin Fossum med ett leende. Hon är före detta student på civilingenjörsprogrammet i interaktion och design vid Tekniska högskolan, Umeå universitet. Numera är Karin Fossum anställd vid BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik. Hon betonade i sitt föredag vikten av att företagen jobbar nära studenterna.

– Sverige är ett bra industriland, men det räck-er inte. Vi måste helt enkelt bli ännu bättre i den globala konkurrensen. För att uttrycka det i klartext: Vi måste bli bättre på det vi redan är bra på. I vårt land ska det finnas bra golv – men inga tak. I detta sammanhang ser jag forsk-ningen som sättpotatis. Utan den, ingen skörd. Forskning och utbildning ska placera Sverige i industrins frontlinje, på detta sätt skapar vi höga reallöner, reell tillväxt och stabilt välstånd. Problem ska lösas enligt modell från Japanska sjön. När vattnet sjunker, spränger man suc-cessivt bort sten för sten, i den takt de dyker upp, istället för att lösa allt på en gång och ta sig vatten över huvudet.

Regionala näringslivet på platsEtt 50-tal deltagare från det regionala närings-livet var närvarande. Några exempel på företag som var med: BAE Systems Hägglunds, Hägges finbageri, Domsjö fabriker, MacGregor AB, AB Strängbetong, M-Real, Sekab, Hägglunds Drives, Processum Biorefinery Initiative AB och Övik Energi.

Under dagen fick deltagarna lyssna på spän-nande föreläsningar och träffa studenter, lä-rare och forskare vid Tekniska högskolan för att diskutera framtida samarbeten. Examens-arbeten, uppdragsutbildningar och samarbets-projekt i olika former fanns med i den utställning som visades i ljusgården.


– Sverige är ett bra industriland, men vi måste bli ännu bättre. Vägen dit heter samarbete, samarbete mellan samhälle, näringsliv och universitet, menar Göran Johnsson, tidigare mångårig ordförande i IF Metall och numera ledamot i Umeå universitets styrelse.


En konstnärlig arkitektutbildning

– Just att det var annorlunda var en av de saker som Högskoleverket tyckte var intressant när vi träffade dem i juni, berättar Thomas Olofs-son, som är föreståndare redan under uppbygg-nadsskedet.

– En annan sak var att den får en unikt fri ställning, som egen enhet – men inte institution – med teknisk-naturvetenskaplig fakultet som värdfakultet, förklarar Thomas Olofsson.

Exakt hur självständig är något universitets-ledningen ska formulera, men avsikten har bl.a. varit att ge den blivande rektorn Peter Kjaer stort inflytande över verksamhetens inriktning.

Nygammal idéTanken på en arkitektutbildning i Umeå är långt ifrån ny. En första utredning gjordes i början

När Arkitekthögskolan i Umeå öppnar portarna hösten 2009 blir den inte bara den fjärde i sitt slag, vilket är anmärkningsvärt (lite) i sig. den blir också något annorlunda jämfört de befintliga.

av 1990-talet, men bygg- och fastighetskrisen förstörde hela byggmarknaden så till den grad att man la projektet i malpåse.

Med nya tider och ny rektor för Umeå uni-versitet aktualiserades projektet. En ny utred-ning under ledning av Designhögskolans prefekt Tapio Alakörkkö – om behoven av arkitekter och om Umeå universitets förmåga att leverera – stärkte ambitionerna.

Även om de befintliga utbildningarna i Stock-holm, Göteborg och Lund nog räckte för beho-ven i storstadsregionerna fanns en brist i öv-riga landet. Och i övriga världen; mer än tio procent av studenterna i Århus fick jobb i Mel-laneuropa och/eller tigerekonomierna i Asien. Och många av de intervjuade arkitekterna var positiva till Umeå-utbildningens profil.


Integrerad designEn grundtanke är att bygga upp ett nära sam-arbete mellan de ”institutioner” som kommer att utgöra Konstnärligt campus; som förutom Arkitekthögskolan, Designhögskolan, Konst-högskolan, Bildmuseet och Humlab även ska inhysa inkubatorverksamhet, för nyföreta-gande inom området.

– Det gäller för oss att hitta en bra balans. Med kopplingar till övriga verksamheter på Konstnärligt campus och till tre fakulteter – teknisk-naturvetenskaplig, samhällsvetenskap-lig och humanistisk – är det viktigt med ett fungerande samarbete, säger Thomas Olofs-son.

Så är det också stor spännvidd mellan de ämnen som ska ingå. Med en bas i arkitektur

och arkitekturteori blir det kurser i arkitek-turhistoria, byggteknik, samhällsplanering, ekonomi, miljö och energi för att ge ett större perspektiv på yrkesrollen.

– Att ha ett stort och komplett universitet i ryggen ger ju fantastiska möjligheter, som de andra inte har, konstaterar Thomas Olofs-son.

Nya vyerAtt utbildningen ges en internationell inrikt-ning säger sig nästan självt med en rektor vars nätverk sträcker sig över hela världen. Och givetvis blir utbildningen Bologna-anpassad och bli öppen för utländska studenter, med en treårig grundutbildning och efterföljande masterprogram.

Men studenterna kommer att ges ny utsikt även rent praktiskt. Under första läsåret från Tullkammaren i centrala Umeå, där källar-våningen nu byggs om till verkstäder och en annan våning ska innehålla studieplatser.

Men redan i början av 2009 inleds bygget av nya lokaler nedanför Konsthögskolan vid Umeälven. Totalt närmare 7 000 m2 i tre plan, som kanske kan ge en fingervisning om den arkitektoniska förnyelse vi kan förvänta oss från byggnadens framtida inneboende.

Text Michael NordvallIllustrationer Henning Larsen Architects

i samarbete med White Arkitekter

Illustrationer och bilder är arbetsmaterial. Den slutliga utformningen kan bli något annorlunda.


Danjel Henriksson hade i princip aldrig seglat, när han en dag slaktade spargrisen, ringde på en annons och köpte en segelbåt – osedd!

– Målet var att segla till Medelhavet. Men projektet växte och antog oanade proportioner. Snart styrde mina studentkamrater från Umeå universitet, Kajsa Björn och Jonatan Bonthron, samt undertecknad kosan västerut och var på väg jorden runt, inleder Danjel. Vi seglade rakt söderut, tills smöret smälte, därefter vek vi av västerut. I klartext betydde det att vi seglade till Kanarieöarna och sedan siktade vi mot Cen-tralamerika och Panamakanalen. Därefter vän-tade Stilla Havet.

det omöjligaUnder 38 000 sjömil och 680 dygn genom pi-ratvatten, med många stopp, äventyr och byten av besättning, gjorde Danjel och hans kamrater det omöjliga. Alla sa ju att de skulle dö. Detta har nu blivit titeln på Danjels nyutkomna ro-man på Norstedts förlag.

Att på knappt två år segla jorden runt är kanske inte någon bedrift i sig. Men att tre ung-domar som vid hemkomsten knappt fyllt 25 år, med minimal budget, med en båt på bara 8 meter och utan egentliga erfarenheter av segling gör det, kan icke betecknas som vardagsmat. Ej heller att få ge ut en bok på ett av våra mest ansedda bokförlag som ung student.

deppadIdén till världsomsegling kan sägas ha börjat i Umeå, där Danjel pluggar energiteknik och nationalekonomi. Hans dåvarande flickvän flyt-tade till Oslo och en deppad Danjel ville bara iväg för att avleda sina tankar. Han, som är född och uppvuxen i Kalix och aldrig ägnat sig åt båtar, fick då tanken att köpa en segelbåt och dra till Medelhavet för att bada, koppla av och dricka en och annan öl.

Tre sjöovana studenter från Umeå gjorde en världsomsegling:Alla sa att vi skulle döBåten Sally Blue seglade jorden runt hösten 2005 till hösten 2007 – med tre studenter från Umeå som aldrig seglat förr.

– Via Blocket köpte jag en segelbåt – osett – för 57 000 riksdaler av en lätt förvånad dam i Sol-na. Här kan man tala om att köpa grisen i säcken. Tillsammans med min studiekamrat Jonatan seglade jag sedan båten Sally Blue från Stockholm till Kalix. I det läget kunde ingen av oss något om segling. Till exempel hade vi nå-gonstans hört att radio ombord var bra, så vi köpte en FM-radio och lyssnade till musik. Att det fanns något som hette VHF och SSB hade vi ingen som helst aning om.

Seglingens ABCEftersom Danjel inte kunde något om segling, stegade han som god och studietekniskt be-vandrad student in till biblioteket för att låna boken ”Seglingens ABC”. Den boken lärde ho-nom allt – och han rekommenderar den å det varmaste.

– Hemma i Kalix blev det vadslagning om hur långt vi skulle komma på vår färd. Många trodde inte att vi skulle lämna kajen, medan chefen för en marina som stödde oss, var djär-vast med ett tips på Ystad eller norra Tyskland. Dock hör det till historien att vi gick på grund i Kalix skärgård och missade vår avskedsfest i Umeå med drygt ett dygn. Men Kajsa var med på den festen…

ReflexionerI boken ” Alla trodde vi skulle dö” och vårt sam-tal gör Danjel en del reflexioner om sin resa jorden runt:

– Det bästa var känslan av frihet och kon-troll. Dock inser man snart att man inte har kontroll över väder och vind. Det jobbigaste var att vistas med två personer i två år på en yta av åtta kvadratmeter utan toalett. Därför känns det helt underbart att jag fortfarande är bästa vänner med Jonte och Kajsa. Det mest märk-liga är kanske förlusten av tidsuppfattning.

Vi jobbade i tre timmar och sov i tre timmar. Veckodagar och veckor försvann. Tiden styrdes av olika händelser: fiske, dåligt väder eller möte med ett lastfartyg. Värsta incidenten inträffade på Medelhavet utanför Algeriet, när förstaget gick av. Då var det allvar och kris. Bokens om-slag visar detta tillfälle, då Jonte hänger i mas-ten för att laga den avslitna vajern, förklarar Danjel.

HemkomstNär Danjel kom hem till Sverige, flyttade han in i en stuga i skogen i en månad för att få vara ensam och för att få skriva. Dessutom kände han sig motiverad för studier till 200 procent, vilket innebar att han dubbelläste energiteknik och nationalekonomi.

– Entusiasmen för studier har emellertid lugnat sig en aning. Men jag hoppas vara klar med mitt examensjobb i energiteknik och C-uppsatsen i nationalekonomi till sommaren. Dessutom har jag nu blivit föredragshållare, då många är intresserade av olika aspekter av resan.

ÄventyrVid frågan om framtida äventyr svarar Danjel:

– Efter vår ”glassresa” jorden runt vill jag nu ha en verklig utmaning. En norsk kompis har frågat Jonte och mig om vi vill följa med på en seglats runt Sydamerika och runda legen-dariska Kap Horn. Tanken lockar verkligen. Vidare skulle jag vilja göra en resa till polar-trakterna, innan isen smält helt.

Vad säger man? Den unge mannen från Kalix har seglat runt jorden och gett ut en bok. Nu vill han ha mer. Bara att gratulera till en sådan framåtanda och kreativitet.

Text Stefan LybeckBild Besättningen på Sally Blue


Besättningen ombord på världsomseglare Sally Blue: Kajsa Björn, Jonatan Bonthron och Danjel Henriksson, alla tre studenter vid Umeå universitet.

Himmel och helvete, njutning och dramatik: Bild t.v. Kajsa njuter av friheten, värmen och det underbara vattnet vid Kauehi i Franska Polynesien.Bild t.h. Fara å färde. Jonatan lagar trasigt förstag i masten. Vinden blåser 12 sekundmeter. Position: medelhavet, 700 sjömil från Malta och 200 sjömil från Algeriet.


Hur hittar vi kreativitet? Är jag kreativ? I så fall när? Och med vem? Frågan faller sig naturlig då jag en sen tisdagskväll försöker värka fram denna krönika till Aktum Extra. Men frågan är allvarligare än så. Vi behöver kreativitet i var-dagen för att hitta nya lösningar, för att komma ur gamla hjulspår och för att må bra.

Hur stimuleras då kreativiteten?Kreativitet kan födas ur tristess eller frustration, precis som för vår alumnprofil, programledaren för Mitt i naturen, Martin Emtenäs. På sin hög-tidsföreläsning på universitetet i oktober berät-tade Martin om när han efter flera timmars seriöst tentaskrivande bröt normen och gestal-tade sitt sista svar på biologitentan i form av en tecknad serie. Och fick full pott! Nöden är upp-finningarnas moder.

Att utsätta sig för nya miljöer och duscha sig med nya intryck kan också vara ett sätt att finna kreativitet. Ett extremt exempel på det

Kreativitet i vardagen

är de tre sjöovana Umeåstudenterna Danjel, Kajsa och Jonatan, som hösten 2005 gav sig ut på en tvåårig världsomsegling.

Är man kreativ ensam eller i grupp? Jag tror att kreativitet frodas i mötet med nya männis-kor. Eller som vår egen kulinariska hedersdok-tor Mathias Dahlgren förklarar: ”Idéer och människor mår bra av att resa.”

Som alumnkoordinator fascineras jag över hur mycket inspiration jag får från er alumner, era berättelser om era liv och arbeten. Ni ger mig inspiration i vardagen. För mig är kreati-vitet starkt ihopkopplat med att låta sig inspi-reras. Av andra människor, av nya situationer, av nya platser. Jag hoppas att du som alumn har mycket kreativitet i ditt liv och att berät-telserna i denna tidning kan inspirera ytterli-gare! Hör gärna av dig och berätta om hur du hittar kreativitet i ditt liv! Och glöm för all del inte bort att för att bli kreativ behöver man också tid för reflektion!

ALuMnkooRdinAToRn hAR oRdET

Jessica Bergström, ny alumnkoordinator på Umeå universitet fr.o.m. augusti 2008


– Avtalet var på plats i våras och i mitten av sep-tember lanserades vårt rapportverktyg i Öhrlings PricewaterhouseCoopers nya webbportal. Vi tolkar det som ett konkret bevis på att vår af-färsidé håller, inleder Anders Hedström, en av grundarna och numera ansvarig för försäljnings-sidan i företaget. Vår affärsidé kan enklast be-skrivas med vår egen devis: Ekonomi så att alla förstår. Vi levererar och presenterar ekonomisk information till företagare och företagsledning-ar på ett pedagogiskt och lättbegripligt sätt, ofta med grafiska inslag.

Företagsplatsens rapportverktyg på webben kan kopplas till majoriteten av affärssystem på den svenska marknaden. Den första versionen lanserades under år 2006. Sedan dess har fö-retaget vidareutvecklat sitt koncept och antalet kunder har stadigt ökat. Företaget presenterar på ett lättläst sätt den löpande redovisningen på månads-, kvartals- och årsbasis med möj-ligheter att jämföra med historiska redovis-ningsperioder. Dessutom ingår ett dokument-arkiv för bolagsdokument. Systemet är, som sagt, helt oberoende och fungerar i stort sett med alla bokföringsprogram.

Cirka 2 000 företag– I dagsläget används vår webbtjänst av cirka 2 000 företag runt om i landet. Majoriteten av dessa företag når vi genom drygt 50 redovis-ningsbyråer. I Umeå finns det två redovisnings-byråer som använder webbtjänsten: Acredo och Faktum, fortsätter Anders Hedström. Redovis-ningsbranschen är en mycket traditionsbunden bransch, så de byråer vi har som kunder är helt klart föregångare, vilket är viktigt att notera.

Företagsplatsen är grundat och drivs av fyra före detta studenter, så kallade alumner, vid Umeå universitet. Två av dem, Johan Degerfeldt och Anders Hedström, läste ekonomi vid Handelshögskolan (USBE), medan de två andra, Henrik Wallström och Mikael Hägerbro,

Umeå-alumner har skapat succén Företagsplatsen.seFöretaget Företagsplatsen.se levererar begriplig ekonomisk information till företagare. Bakom företaget står fyra alumner från Umeå universitet. Nu samarbetar man med Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

läste civilingenjörsprogrammet i teknisk data-veteskap.

– Vi har utvecklat företaget från scratch, från idé till färdig produkt och därefter en funge-rande försäljnings- och supportorganisation. Och det är absolut tack vare att vi fyra bidrar med olika kompetens som vi har nått hit. Kom-binationen av teoretiska och praktiska ekono-mikunskaper, systemutveckling och program-mering är vår styrka.

Företagsplatsen har idag kontor i Stockholm och Skellefteå. Det kommande året siktar bo-laget på att öka försäljningen och har anställt en säljare till kontoret i Stockholm. Senare i år

ska utvecklingssidan också förstärkas med en programmerare.

– Att ha möjlighet att anställa känns otroligt kul. Det har tagit fem år och vägen har inte all-tid varit spikrak men uthållighet brukar löna sig. Nu är det fortsatt fokus på den svenska marknaden men givetvis har vi förhoppningar att kunna nå andra marknader. Vi är överty-gade att samma behov finns i andra länder, företagare gillar inte balans- och resultatrap-porter, avslutar Anders Hedström.

Text Stefan LybeckBild Camilla Hagberg

Företagsplatsen.se är grundat och drivs av denna starka kvartett alumner från Umeå universitet. Från vänster: Johan Degerfeldt, vd, Anders Hedström, försäljning och support och Mikael Hägerbro, utveckling och teknisk support. (Saknas på bilden gör Henrik Wallström, utveckling.)


– Vi vill beteckna detta som en riktig vinna-vinna-situation. Universitetet får tillgång till aktuell och tillämpad kunskap från näringslivet och näringslivet tillförs genom doktoranderna och deras handledare vetenskaplig kompetens och teknikspridning genom aktuell forskning. Dessutom får doktoranderna en utbildning som är gångbar både inom akademin och inom nä-ringslivet, säger Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet. Såväl projekten som dokto-randerna har valts genom en konkurrensutsatt bedömning.

– Vi är måna om att det ska vara duktiga och representativa doktorander som kommer ut i industrin. Men vi tycker också att det är en självklarhet eftersom företagen är med och finansierar halva doktorandtjänsten, säger Petter Gustafsson, föreståndare för forskarsko-lan.

Sammanlagt handlar det om 14 doktorander, 12 är redan antagna, och ytterligare 2 kommer att antas under hösten.

Öka anställningsbarhetenFöretagsforskarskolan syftar bland annat till att öka doktorandernas anställningsbarhet.

– Utbildningen ska öka doktorandernas förmåga att leda och utveckla en verksamhet.Utbildningen ska även utveckla deras förmåga att upptäcka, skydda och utveckla innovationer och på så vis öka deras företagsamhet, förklarar Petter Gustafsson.

Han tillägger att det sker genom att ge kur-ser inte bara inom doktorandernas forsknings-områden utan även i till exempel projektledning, ledarskap, presentations- och intervjuteknik, entreprenörskap, ekonomi, patentering och konflikthantering

– Vi har eftersträvat en aktiv medverkan av företag av olika storlekar och verksamhetsin-riktningar, en blandning av traditionella verk-stads- och kemiföretag med nyare kunskaps- och tjänsteföretag och det tycker jag att vi lyckats med, konstaterar Gustafsson.

Ny unik företagsforskarskola vid Umeå universitet:

Universitetet och företagen utbildar varandraUmeå universitet har tillsammans med 14 företag startat en unik forskarskola. Företagsforskarskolan ska ge både företaget och doktoranden ny kompetens. Bland annat ingår en ett år lång industripraktik i utbildningen.

Bland de företag som ingår i projektet märks: SKF, Umetrics, Bioresonator, Umeå Energi, Processum/Domsjö/Akzo Nobel, Surgical Sciences, Logica (WM-data), Handelsbanken, Siemens Laser, Omnio Healer, Örhlings Price-waterhouseCoopers, SeQuant, Komatsu Forest, Sekab och Sveaskog.

– Nyfikenhet och drift att skaffa nya kun-skaper har gjort att jag sökt till företagsforskar-skolan, säger Amelie Tham, som är doktorand vid (USBE) Handelshögskolan vid Umeå uni-versitet och ska göra sin företagspraktik hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Amelie Tham, ursprungligen från Halmstad, ska forska om kundrelationer och marknads-föring.

– Revisions- och redovisningsbyråbranschen står inför de kanske största förändringarna sedan 1930-talet. Bland annat avskaffas revi-sionsplikten för 96 procent av alla aktiebolag samtidigt som förenklingar sker inom redovis-ningsområdet. Detta för också med sig att den marknad som tidigare varit given för branschens traditionella aktörer nu får utökad konkurrens. Att revisionsplikten förändras innebär inte att

– Företagsforskarskolan är ett utmärkt initiativ. Vi kommer att ha en fot i akademin och en fot i näringslivet, vilket givetvis ökar våra chanser att få en framtida anställning, säger Amelie Tham, som är doktorand vid USBE (Handelshögskolan vid Umeå universitet) och ska göra sin företagspraktik hos Öhrlings Pricewater-houseCoopers.

revisionstjänsten försvinner utan istället att re-visionen blir frivillig för de företag som berörs. Öhrlings PricewaterhouseCoopers är idag mark-nadsledare i branschen inom revision, redovis-ning och rådgivning och för att behålla och för-stärka denna position i en ökad konkurrens krävs ökat kundfokus och att vi kan visa att vi tillför värde och trygghet till våra kunder.

– Att utveckla vår marknads- och kund-orientering är en avgörande framgångsfaktor. När vi fick förfrågan om företagsforskarskolan kändes det spännande att ta chansen att ge-nomföra denna förändringsprocess med ett starkt inspel från den akademiska forskningen. Jag ser en utökad samverkan mellan närings-livet och akademin som en nödvändighet inte bara för att stärka vår konkurrenskraft utan också generellt för att stärka svenska företags konkurrenskraft på sikt, förklarar Jan-Olof Lindberg, företagsmentor och ansvarig för affärsutvecklingsprocessen vid Öhrlings Price-waterhouseCoopers.

Text Carina Dahlberg och Stefan LybeckBild Mattias Pettersson


På Handelshögskolan vid Umeå universitet laddar man just nu som bäst för nästa års 20-årsjubileum.

Det som redan står klart är att den år-liga Diplomeringshögtiden, första hel-gen i juni, kommer att breddas med fler samarbetspartner och skolans Internationella Advisory Board på gäst-listan. Handelshögskolan ska också stå som värd för European Foundation of Management Developments (EFMD – organisationen bakom Equis-ackre-diteringen) årliga konferens för utbild-ning på grundnivå.

– Vi är stolta över att få agera värdar för EFMD:s konferens nästa år, säger rektor Lars Lindbergh. Värdskapet vi-sar att vi är en aktör att räkna med även på den internationella arenan. Det blir en fin höjdpunkt på vårt jubileumsår 2009, som på flera andra sätt också ska synas på skolan.

Text Jakob Mjöbring

Handelshög- skolan firar nästa år

aktuellt i bildmuseet

The Map:Navigating the Present

12.10 2008 - 8.2 2009

Programverksamhet: se Bildmuseets hemsida

Umeå universitets årshögtid 2008

Vid årshögtidens ceremoni lördagen den 18 oktober promoverades 13 he-dersdoktorer, 22 professorer installe-rades och 11 pristagare prisades. Bland årets hedersdoktorer märktes bland andra författaren Yngve Ryd och mate-matikern Hans Wallin och bland pris-tagarna tv-profilen Martin Emtenäs.



Det här är andra gången på kort tid som en hedersdoktor vid medicinska fakulteten får Nobelpris. Professor Roger D. Kornberg, Stan-ford University, USA, som fick 2006 års pris i kemi, utsågs till hedersdoktor 2003.

Harald zur Hausen får Nobelpriset för sin upptäckt på 1980-talet av humant papillomvirus, HPV, som utöver vanliga vårtor – som är ett slags tumörer – också kan orsaka livmoderhals-cancer. Upptäckten har bland annat lett till de vacciner mot livmoderhalscancer som ges till unga kvinnor.

zur Hausen hade på 1980-talet ett nära sam-arbete med tre forskare vid Umeå universitet: gynekologen Eva Rylander, virologen Göran Wadell och patologen Lars Bjersing just kring papillomviruset och dess betydelse för uppkom-sten av cancer. Senare har han också haft sam-arbete med virologen Magnus Evander.

– Vi har haft ett väldigt stimulerande ut-byte av kunskap, material och diskussioner.

Ännu en hedersdoktor vid Umeå universitet får NobelprisHarald zur Hausen, som tilldelades hälften av årets Nobelpris i fysiologi och medicin, är sedan 1991 heders-doktor vid Umeå universitets medicinska fakultet.

Samarbetet med zur Hausen har förstås betytt mycket för oss i Umeå och det medförde att vi var först i Sverige med att beskriva sambandet mellan olika HPV-typer och livmoderhalscan-cer, berättar Evander. Kommer till Umeå?Åtta dygn efter tillkännagivandet av priset träf-fade AktumExtras fotograf Nobelpristagaren som var fullt sysselsatt med att besvara alla gratulationer och förfrågningar från media.

– Han hade det väldigt hektiskt. Han berät-tade att han hade väldigt varma och trevliga minnen från Umeå samt att han faktiskt sökte en professur på universitetet som han inte fick, säger fotografen Lars Öberg.

Förhoppningen är nu att Harald zur Hausen ska ha möjlighet att komma till universitetet i samband med Nobelhögtidligheterna. Det blir i så fall tredje året i rad som Umeå universitet får besök av en Nobelpristagare. I fjol höll Eric

Maskin, som tilldelades Riksbanks pris i eko-nomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, en föreläsning för en fullsatt aula. Han var i Umeå ta emot Erik Kempes pris vid Umeå universitets årshögtid. Året tidigare besökte professor Roger D. Kornberg universitetet.

Text Carina DahlbergBild Lars Öberg

Fråga olle på campus

Omkring 150 studenter hade samlats i ljusgården i Lärarutbildningshuset där han under eftermid-dagen höll en kortare föreläsning och svarade på studenters frågor om sex och samlevnad. Studenthälsans personal, som stod bakom ar-rangemanget, var efteråt mycket nöjda.

Olle Waller välkomnades med en varm applåd av publiken som samlats för att höra honom föreläsa och svara på frågor på klassiskt Fråga Olle-manér. Under två timmar hann allt ifrån könssjukdomar till sexmissbruk avhandlas. Allt genomsyrades av en avslappnad och ofta skämt-sam ton, vilket uppskattades av åhörarna; kon-centrerat lyssnande under tystnad bröts ofta av med spontana höga skratt.

Olle tror att kändisskapet underlättar när han är ute och föreläser.

– Det är lättare att få folk att lyssna när de förstår att man vet vad man pratar om.

Olle, som har 30 års erfarenhet av att jobba med sex- och samlevnadsfrågor, arbetar till vardags på Lafa, Landstinget förebygger aids, i Stockholms län. Utöver det gör han alltså tv samt medverkar i radio varje onsdag morgon. En gång i veckan föreläser han dessutom, fram-för allt i gymnasieskolor, över hela landet.

Under sina år i branschen har han märkt att vissa saker har förändrats.

– Folk känner till mycket mer idag eftersom allt är så exponerat, men det finns också fler frågor eftersom många inte har erfarenhet av dessa saker själv.

Olles hjärtefråga är dock användandet av kondom. I takt med att spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar ökar finns, som han säger, två alternativ; att minska antalet sex-partners eller att skydda sig.

– Och då förespråkar jag det senare, säger han.

Studenthälsans verksamhetschef Karina L. Sandström tyckte efteråt att det var en lyck-ad eftermiddag. Arrangemang av detta slag är ett led i deras arbete att visa att man alltid finns till för studenterna.


olle Waller, mest känd från tv- programmet Fråga olle, besökte Umeå universitet den 8 oktober.


HF -08

LAMINATTYPKOSMETIK

HUVAR OBRUTEN

LUKT

MOTKAM

MAD

SKADA

IGÅNG

KYRKODEL

LUGNSIDA EXVALUTA

PÅ ALSBIL

KLÄMTÅT RÖJA I ORD

YRKESGOLFAR

VAPENSLAG

HYVEL&B

ORSTEBO

GSPRÖT

ALLÉTRÄD

SKRATTORD

SLANGUPPSATS

LIVSLOPP

ÖVIKSLAG

VERKSCHEF

STÖT AIHOPBANK

TRÄDEN

I LINJE HÖGTON GLIDFLYGER ALLFÖRLED JÄMTBLAD UPPLAGHELGNYANS

JASÅ-ORD

RENLIGHET

VINTERDON

RENA FAKTA HÖGSITTA N.B. IRRITERAD I DET FRIA

FELNYHET GNÄLLA

TORRMA

RKER

GRUVORT LOVADE

"KULOR"

FIXAS

STOUT

KONTRO

LLORG .

A NFALL

AV-MEDIERNA

DISTRIBU

ER AD

FÖDANMÄTSI J

FJÄLLKO

MMUN

Vinnare i korsordstävlingen i Aktum 6 blev Margareta Brinkstam, institutionen för matematik och matematisk statistik. Grattis! Ditt presentkort från Akademibokhandeln är på väg.

Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen senast torsdagen den 27 november.Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________

näsT sisT

Umeå universitetInformationsenheten

SvarspostKundnummer 900020100-4908 11 Umeå

Känner du någon som skulle uppskatta att få Aktum Extra hem i brevlådan? Eller har du kanske ändrat adress? Fyll i så fall i och skicka in! Du kan även mejla till <[email protected]>.

Jag har bytt adress Jag vill att följande person ska få Aktum Extra

Jag vill inte få Aktum Extra i fortsättnigen

Namn

Adress

Tidigare adress (vid flytt)

Postadress

E-post

Frankeras ej

Adressatenbetalar portot


Avsändare:Umeå universitet901 87 Umeå B

Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon 786 78 90 eller via e-post <[email protected]>.

MånAdEns kåsERi

Posttidning

De internationellt kända författarna Sara Lid-man, Missenträsk, Torgny Lindgren, Raggsjö, och Per-Olov Enquist, Hjoggböle, är alla he-dersdoktorer vid humanistiska fakulteten, Umeå universitet. Sara Lidman blev det redan år 1978, PO Enquist nådens år 1992 och Torgny Lind-gren år 2000, just efter sekelskiftet. Underteck-nad har haft äran och glädjen att träffa dem alla tre – i vitt olika sammanhang.

Sara Lidman, som gick bort år 2004, skänk-te all sin egendom till Umeå universitet: gården i Missenträsk, manus och böcker. När det stod klart att Umeå universitet skulle ta över gården i Missenträsk, bildades en grupp för marknads-föring av denna. Här ingick bland annat skri-benten till dessa enkla rader. Följande dialog utspann sig vid en middag hemma hos Sara och Saras släktingar i Umeå:

Missenträsk blir kanske inte så lätt att mark-nadsföra ute i Europa och världen. Vad heter närmast större tätort, frågade en i marknads-föringsgruppen.

Glommersträsk, svarade Sara blixtsnabbt.

Utebliven utfrågareDen vidunderlige berättaren Torgny Lindgren besökte Umeå universitet förra hösten. Som vanligt trollband han den andäktiga publiken med sina skrönor. Bland annat berättade Torg-

Johan Berlin, vår man i verkligheten, om Möten med västerbottniska författare

ny att en journalist, en utfrågare, egentligen skulle ha varit med på scenen. Men på grund av sjukdom uteblev denne, vilket gjorde att Torgny även tog över den rollen och ställde frågor till sig själv. Ibland formulerade han en fråga, som han senare vägrade att svara på. Ingen i publiken kunde avgöra om Torgny Lind-gren drev med auditoriet eller om han var se-riös. Detta utmärker en sann berättare.

Så här skriver Torgny Lindgren i ett kåseri i Aktum Extra hösten 2007:

”Nu i mitt sjuttionde år, tänker jag ofta på begreppet och fenomenet framtiden, den som för min personliga del snart ska vara slutgil-tigt förbrukad. Jag minns framtiden.

Framtiden finns naturligtvis inte. Det är befriande för en gammal man att få påpeka det, sannolikt kommer den aldrig att finnas. Det enda som verkligen finns är nuet, och det far så fort förbi att vi aldrig hinner uppfatta det eller bli delaktiga.

Jag medger: detta är pessimism. Men en pessimism som inte saknar en viss glättighet vid sidan om det högtidliga allvaret.”

Utebliven syndPO Enquist besökte Umeå för ett par dagar sedan. Han är på resande fot, på turné, och presenterar sin självbiografiska roman Ett annat liv.

Uppmärksamheten är monumental. Massmedia i alla former har skrivit spaltmil och gjort tim-mar av reportage om PO:s alkoholproblem under 1980-talet. På bokens baksida skriver författaren själv sålunda:

”Han föds den 23 september 1934 i Hjogg-böle, en bondby i norra Västerbotten. Han lämnar sin by, blir författare, reser långt. Allt går så bra, sedan går det mycket illa. Den 6 februari 1990 börjar ett annat liv. Boken hand-lar om detta.”

Tala om sprängstoff! Orden vibrerar i sin kärvhet och karga framtoning.

PO växer upp ensam med sin mor, lärarin-nan. Hans far går bort när han bara är sex må-nader gammal. Modern är mycket gudfruktig. Hon anser att sonen skall bekänna de synder han begått.

”Problemet är bara att han, eftersom han är så snäll, aldrig har några fel att bekänna. Han är nästan kliniskt syndfri. Det är ett di-lemma för dem båda.”

För att ha något att bekänna inför sin hulda moder, ljuger PO om en karamellstöld. När dikten om den stulna karamellen avslöjas, hop-pas pojken att detta skall räknas som en synd. Men icke.

Min slutsats: att vara utan synd är inte hel-ler det helt enkelt.

aktum extra 2008, nr 7

Documents