aktum extra 2008, nr 2

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

1/36

a uma k t u e l l t v i d u m e u n i v e r s i t e t v re n 2 0 0e g o og och b g

Tillmpad IT med nringskivet

U-btsbyggaren rn Klaboda student

Prolen Jason Shogren kungens man

Vice statsministern inviger i Skellete

The orst o the orst

Skdespelaren Pia Johansson kserar

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

2/36

OmslagsbildMattias Pettersson

aktum

Ll e d a r e n

Ansvarig utgivareUlrika Bergors Kristrm

RedaktrerAnna Holmstrm, tel 090-786 65 [email protected]

Stean Lybeck, tel 090-786 78 90

[email protected]@adm.umu.se

Tidigare nummer av Aktum Extrawww.umu.se/inoenheten/umu_internt/aktum

AdressInormationsenhetenUme universitet901 87 Umewww.umu.seTel 090-786 50 00 (vx)Fax 090-786 99 95

RedaktionCarina DahlbergAnna HolmstrmStean Lybeck

RedaktionsrdKristina SjgrenCamilla NorrbinBarbro RenkelGunnel GrelssonTommy EricssonDan FrostKjell GrankvistJan Mannberg

Layout/produktion/reproPrint & Media, Ume universitet

TryckTaberg Media Group

Upplaga10 000

a k t u e l l t v i du m e u n i v e r s i t e t

v r e n 2 0 0 8

Gran Sandberg, rektor

EXTRA

Ume universitet r i stndig utvecklingu b schoo o eco bgp, pgog och

bg.lbg b h ggh. d b op

og. d b bj p g -bgpg og . m b bg och g o h b o o. u gg bg 2000 och jg gp g.

Balticgruppen ghbog u ghb p c 250 000 -. d g h o 100 jo oo u o. d bg och og g g , h gob:u h g o o och p gob b u och u o g.

Fog o p it g g cgo och h o, b g gb. i g

g, gg poo Joy Ho aj.v g kpo vboco p G H socho u og cp, o o go c . no e no . l o .

Pof Jo shog, h C Xvi G jpo ochg g p B Co v H. sg och , o.

Skellete och rnskldsviku h o b cp b s och . H -bbygg ec Wbg, kbo, o s.d c och g m Ooo pp och g y- Fgpog. d oc o h gj - bg .

d g, g o b o f u -: J- no bygg gy p Bob och h og-jbg h. rog ko pyoog u ochb j xby och pof ko, gpp o o hf o h wo o h wo.

P a ex j P Joho, u -p och o. J p ho ho rm Fb P k b p socho s.

Nu nskar jag dig trevlig och inspirerande lsning.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

3/36

aktum ex VREN 2008 3

Tillmpad IT med nringslivetDen unge proessorn Jonny Holmstrm berttar om det lyckade

samarbetet med nringslivet inom omrdet tillmpad IT ett av

Ume universitets strategiska utvecklingsomrden.

Sidan 4

U-btsbyggaren rn KlabodaHan byggde en ubt. Det ungerade i praktiken. Nu r han student

vid Ume universitet r att lra sig hur det ungerar i teorin.

Sidan 8

Marknadsring med magknslaVrt ramtida konstnrliga campus var p tapeten vid Kunskapsnoden

p Grand Hotel i Stockholm. P borden serverade Ella Nilsson 43 delikata rt-

ter rn Vsterbotten.

Sidan 14

Prolen Jason Shogren kungens manJason Shogren innehar kung Carl XIV Gustas miljproessur vid Ume

universitet. Han arbetar vanligtvis vid University o Wyoming, lskar

musik och har sina rtter i Hlsingland.

Sidan 18

Jan-ke bygger Botniabanan och fyger ultralttMt alumnen Jan-ke Nordin som r byggledare r Botniabanans

signalsystem och nyligen tagit ygcertifkat.

Sidan 27

The orst o the orst

Roger Karlson arbetar med sexualrbrytare och pedofler p ngelseri Kaliornien, kallade the worst o the worst. Norrbottningen Roger lste ti ll

psykolog vid Ume universitet p 1980-talet.

Sidan 30

Nringsminister Maud Olosson invigde FretagarprogrammetVice statsminister Maud Olosson har varit i Skellete.

Sidan 22

Skdespelaren Pia Johansson kserar: Var inte rdda!Pia Johansson r dd och uppvuxen i Ume. Nu r hon skdespelare vid

Stockholms Stadsteater och en av landets rmsta komedienner.

Sidan 36

I i n n e H l l

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

4/36

4 aktum ex VREN 2008

Tillmpad IT r ett av Ume universitets strategiska utveck-lingsomrden. Enligt Jonny Holmstrm r visionen att bildaer nya bolag baserade p orskares och studenters ider, ochatt strka omrdet Tillmpad IT, nationellt och internationellt.

Samspelet mellan mnniskor med ider ska ungera nnu btt-re, och orskningen och utbildningarna ska strkas. Vi mste ha utbildningsprogram som attraherar interna-

tionella studenter, och kunna locka internationellt ledande ors-kare att komma hit, det r enomenalt viktigt. Och vi mstehjlpa retag ut p den internationella marknaden, sger Jon-ny Holmstrm, proessor vid institutionen r inormatik.

Han menar att det aldrig r ngon brist p bra ider rnorskare och studenter, och tycker att Uminova Innovation, in-kubatorn p Uminova science park, och enheten r nrings-liv och samhlle (ENS) r alla bra p att ta tillvara arsmj-ligheter. Men potentiella produkter och tjnster mste ngasupp p ett mer systematiskt stt.

Vi r ledande inom IT tack vare ett nra samarbete mel-lan orskare, studenter och nringsliv, men vi kan bli nnu btt-re. Det fnns vldigt mycket att gra etersom till exempel vraindustrier hr uppe i norr r beroende av IT-kompetens, sgerhan.

Extra starka tillmpningsomrden inom Tillmpad IT rjust industriell IT, hlsa/sjukvrd och eScience. Att just de trer starka omrden beror, enligt Jonny Holmstrm, p ett stortantal disputerade orskare och att det fnns en rmga att dratill sig externa medel.

Man kan sga att eScience r orskning (inom i stort settalla vetenskapsomrden) med stora behov av IT-resurser. Det

Tillmpad IT med nringslivet

Visionen r fer nya bolag Vr vision r att fer nya bolag ska bildas, och att vi mer eektivt

ska ta till vara orskares och studenters ider, sger proessor Jonny

Holmstrm, ordrande r Tillmpad IT vid Ume universitet.

Poj c g 2009 och c 150

o och 1500

. l o tp it p .

kan vara datorer, lagringsutrymme och ntverk och yttra sig itill exempel simuleringar, berkningar och skningar i storadatabaser.

Ett annat tillmpningsomrde p Tillmpad IT r inom hl-

sa/sjukvrd. Det kan vara att rntgenbilder tagna i inlandetskickas digitalt r bedmning p Norrlands universitetssjuk-hus (NUS). P s stt behver inte patienten ka till NUS ratt rntgas. Men det r industriell IT som Jonny Holmstrmsjlv brinner r.

Nr man applicerar IT i industrimiljer ger det viktigaresultat, sger han ivrigt. Produktionsplanering kan gras e-ektivare och integreras med bde kunders och leverantrersverksamheter. Inom till exempel pappersindustrin kan IT varatill stor nytta. Ny teknik i lytkranar kan gra att de automa-tiskt lmnar irn sig data som visar nr det r dags r serviceoch reparationer. Istllet r att underhll utrs eter ett givettidsschema, grs det eter behov.

Tillmpad IT r otroligt viktigt regionalt. Vi har redan enetablerad samverkan med aktrer inom till exempel sjukvrdoch skola, men vi mste ska oss nnu nrmre varandra, sger

Jonny Holmstrm.TEXT MARIA HEDIN

BILD MATTIAS PETTERSSON

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

5/36


Derny Hggstrm, vd r Oryx Simulations och Jonny Holmstrm, proessor vid institutionen r inormatik.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

6/36


Jmstlldhetens pris eller glappet mellan vision och vardagJmstlldhet r ngot som mnga svenskar ser som ngot sjlvklart.

Men hur ser det ut om man skrapar lite p den retoriska ernissan?

Hur ungerar det egentligen i amiljen och i arbetslivet? Bygger de

politiska besluten r att rmja jmstlldheten p rtt antaganden?

Vad hnder nr idealen krockar med vardagsslitet?

Det r ngot som de tio orskarna bakom denpopulrvetenskapliga antologin Jmstlldhe-tens pris har studerat. I boken, som vckt storuppmrksamhet, sammanstlls era av de cen-trala resultaten rn orskningsprogrammetFamilj och arbete, ett program som fnan-sierats av FAS, orskningsrdet r arbetslivoch socialvetenskap.

Titeln har skapat en del reaktioner, menvr slutsats r att jmstlldheten aktiskt harett pris. Alla svenskar r r jmstlldhet och

just drr r det ocks viktigt att synliggraoch diskutera de problem som fnns, sgerAnne Grnlund, orskare i sociologi och enav antologins redaktrer.

Bokens rattare r orskare i sociologi, na-tionalekonomi och socialt arbete. De estafnns vid Ume universitet, andra vid Mitt-universitetet och Gteborgs universitet.

Det visar sig att mnga av de par som ors-karna intervjuat inte har tyckt att den jm-stllda lsningen alltid har knts som den rt-ta, den mest rationella. Paren vljer inte aktivt ojmstlldheten mende vljer inte heller aktiv jmstlldhet. Detfnns en restllning om att par rhandlar i

jmstlldhetsrgor men det har visats sig intestmma, sger Charlott Nyman som tillsam-mans med Lars Evertsson just har studerat r-handlingar inom amiljen.

Vi underade p om det pgick rhand-lingar och hur de i s all sg ut och vilka kon-sekvenser de fck. Det svar vi mnga gngerfck nr vi rgade var att det bara blev s.Ett par yttade till exempel rn sdra till nor-ra Sverige utan att det egentligen attat ngotbeslut om det, det bara blev s.

Charlott och Lars blev nyfkna och brjade

underska vad som lg bakom. Vardagen i amiljen handlar snarare om

samordning n om rhandling. De esta grmed autopiloten p r att allt att ungera,konstaterar Lars Evertsson.

Bland de intervjuade paren utkristallisera-des tre punkter som har betydelse r jm-

stlldheten. Det handlar om de rvntning-ar som vi har p varandra beroende p vilketkn vi tillhr, yttre aktorer som begrnsarhandlingsutrymmet och att mnga uppleversig vara eniga om arbetsrdelningen.

De esta tycker att de har en rttvis ar-betsrdelning och att de inte har ngot be-hov av eller utrymme r rhandling. De styrstill stor del av krav rn arbetslivet, dagishmt-ningar och liknade, berttar Lars.

Frhandling upplevs ota som ondigt

men ocks som ngot riskyllt som kan leda tillkonikter som kan stta rhllandet p spel.Det r otast kvinnans projekt att rndra och upp nya saker p dagordningen. Det r honsom driver p och det kan uppattas som atthon irgastter parrelation och utmanar den.Gr mannen med p det kan det ocks bli r-handling, ortstter Charlott Nyman.

Charlott och Lars menar att myten om denrhandlande amiljen dljer vad som egent-ligen sker.

Forskningen och jmstlldhetspolitikenutgr till stor del irn att olk rhandlar. Om

man ndrar rutsttningarna r pappaledig-heten s tnker sig politikerna att man gr hemoch rhandlar om det, men det ungerar rik-tigt inte s, konstaterar Anne Grnlund.

Statistiskt sett r det ortarande s att kvin-nor gr dubbelt s mycket hushllsarbete, vennr dckbyten och reparationer rknats in.

Trots det upplever mnga par att de grlika mycket, sger Anne Grnlund.

Det visar sig ocks att medan kvinnor grner p deltid nr mannen tjnar mest gr mn

Bjrn Hallerd, Lars Evertsson, Charlott Nyman

och Anne Grnlund r yra av orskarna bakom

antologin Jmstlldhetens pris.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

7/36


tvrtom: nr de tjnar mindre n sina ruarser de istllet till att jobba mer. Det gr attbara 18 procent av svenska kvinnor tjnar mern sina mn, trots att 30 procent aktiskt haren hgre timln.

Att mnnen i detta lge ser till att jobbamer beror rmodligen p hur de traditionel-la rvntningarna ser ut, att mnnen ska varaamiljens huvudrsrjare, menar Bjrn Hal-lerd, antologins andre redaktr.

Ytterligare ett intressant rhllande r att

ju mindre kvinnan tjnar jmrt med man-nen desto mer hushllsarbete gr hon. Mnsom tjnar mindre n sin partner gr dremotmindre hushllsarbete n om bda tjnar likamycket.

Tidigare orskning visar att det r rst nrmannen r heltidsarbetsls och kvinnan hel-tidsarbetande som hushllsarbetet rdelas lika,ortstter Hallerd.

Forskarna konstaterar att om man gr detsom rvntas av knsrollen vinner man i sta-tus hos omgivningen.

Det leder ocks till att vi uppmuntrarvarandra att behlla vra traditionella kns-roller.

Men det verkar som om lagom r bst, e-tersom riktigt traditionella rhllanden, drpappan tar ut lite rldraledighet, separerarotare. Trots det r det paren som strvar eter

jmstlldhet som ocks brkar mest. Det fnnsocks en klassaspekt p jmstlldheten.

Det r rmst bland de hgutbildade, drbda ska gra karrir, dr rhandlingarna skeroch dr konikterna r strst. Bland de lgut-

Fakta om Jmstlldhetens pris:

Bo o p h oc o jhp p b, po-

, oo, b, o, goj och .

Medverkande forskare:Karina Nilsson, sociologiska institutionen, Anne Grnlund, sociolo-

giska institutionen, Bjrn Hallerd, sociologiska institutionen, Charlott Nyman, sociologiska

institutionen, Lars Evertsson, institutionen fr socialt arbete, Magnus Wikstrm och Magdale-

na Norberg-Schnfeldt, institutionen fr nationalekonomi, Mikael Nordenmark, institutionen

fr hlsovetenskap och Majen Espvall, institutionen fr socialt arbete, Mittuniversitetet, Peter

Dellgran, institutionen fr socialt arbete, Gteborgs universitet.

Bora bokfrlag

b or a

VISSTE DU ATT...Mn tar strre ansvar fr hem ochfamilj sedan deras barn blivit vuxna.

www.borea.nuVem som har huvudansvaret hemmet frndrasunder livscykeln. Varfr r det s? Ls mer omdet i boken Jmstlldhetens pris!

VISSTE DU ATT...Arbetslsa mn hushllsarbetarmindre n arbetande kvinnor.

Hur gr detmed maten,

lskling?

Hur legitimerar par en ojmlik frdelningav hushllsarbetet? Det kan du lsa omom i boken Jmstlldhetens pris.

www.borea.nu

VISSTE DU ATT...Kvinnor r bereddaatt avst frnjmlikhet om detinnebr mer frihetoch oberoende.

Nu r det

min tur!!!

Varfr tar kvinnor strre ansvar fr familjensgemensamma konsumtion, trots att de tjnar mindre?Det kan du lsa om i boken Jmstlldhetens pris.

www.borea.nu

bildade ser vi inte samma mnster. Drr trorjag ocks att de politiska initiativen till r-ndring tas olika vl emot. Det r inte lika s-kert att kvinnor som inte har mjlighet attgra karrir uppskattar rsken att dela upprldraledigheten och gra den individuellr rldrarna. Min hypotes r att vi kommeratt se strre och strre klasskillnader i instll-ningen till jmstlldheten, menar Bjrn Hal-lerd.

Han varnar ocks r en annan utveckling.

Det fnns en tendens att vi bygger uppmnnens vrld som ideal. Att alla kvinnor skabli mn. Som om allt mnnen traditionelltgjort r bra medan det arbete som kvinnornagjort inte vrdestts.

TEXT CARINA DAHLBERG

BILD GSTA wENDELIUS

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

8/36


nu student vid Ume universitet i Skellete

Nr han sjsatte sin egen byggda ubt i Sike hamn,slog han hela Sverige med hpnad.

Ubten r 6,2 meter lng, 2,6 meter hg och vger 8 500 kilo. Dpt av vice statsminister och nringsminister

Maud Olosson till Isabell. Skepparen Eric westerberg r 27 r och ar till tv sm barn, den yngsta heter Isabell.

Ubtsbyggareni Klaboda

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

9/36


Detta utspelade sig i september ijol. Nulser han teknisk-naturvetenskapliga basr-et vid Ume universitet i Skellete.

Aktum Extra har hat rmnen att tr-a uppfnnaren, konstruktren, ubtsbyg-garen och studenten Eric Westerberg rn

Brnde, utanr nset i mellersta Vster-botten. Vi fck ocks ran att klttra in iden unika ubten, som idag str i Wester-bergs Smidesverkstad i Klaboda.

Frgan r given: Varr bygger manen ubt?

Eric Westerberg, som aldrig varit sr-skilt intresserad av btar och sjart, skru-var p kepsskrmen, ler och underar enstund:

Tanken slog mig r ngra r sedan, nrjag fskade med en kompis: Kanske skul-

le man bygga en ubt? Optimist som jagr, tnkte jag att det kan inte vara omj-ligt. I hela mitt liv har jag mixtrat ochbyggt specialgrejer, s en ubt tycktesvara en hrlig utmaning. Sedan gick detngra r. Inget hnde p ubtsronten.Familjen fck barn. Men s dk tankenupp igen och nu gjorde jag slag i saken.Frst rskte jag hitta inormation ochakta p ntet, men det jag ann och ls-te var alltr ytligt. S jag rskte fnnaegna lsningar.

Cirka 2500 arbetstimmar senare stodubten klar. Kostnaden vill Eric Wester-berg inte tala om. Vid den rgan svararhan, likt potentater inom politik, kultur,sport och media Inga kommentarer.Skrovet r gjort av sltplt i varierande

tjocklek, mellan 15 och 40 mm. Allt harhan gjort p egen hand: mekanik, el, in-stallationer och innovationer.

Grannarna i byn hjlpte mig medlastbilar och traktorer, nr vi skulle kraner ubten till havet och Sike hamn.Dr fck jag skriva p ett specialavtal, rkranen i hamnen var inte rskrad rlyt av ubtar, berttar Eric Westerbergmed ett leende.

Media med Vsterbottensnytt (SVT),Vsterbottens-Kuriren, Norra Vsterbot-ten och mnga andra var p plats i sep-

tember, nr Isabell, dpt av vice statsmi-nister och nringsminister Maud Olos-son eter Erics och Jennies yngsta dotter,gjorde sin lyckade jungrutur.

Den lilla lokaltidningen Vsterbot-tens Mellanbygd, som ges ut i omrdetmellan Robertsors och Bure, var rstatt skriva om ubten Isabell. Sedan harmediadrevet gtt rn hela Sverige. Tid-ningar rn Norge och Finland har ock-s varit hr. Uppmrksamhet har jag verk-ligen tt. Och erbjudanden om att fgu-

rera i olika reklam- och marknadsrings-sammanhang.

Jungruturen i Sike hamn gick medden ran. Eric gjorde sex dyk med sinubt.

Nervs var jag. Frmst r hur ba-

lansen skulle ungera, hur vikt och vo-lym skulle samspela. Men allt gick bra.Nr vi gjort ngra dykningar, kndes detbara fnt. Som lngst var vi nere i ttaminuter p 5,5 meters djup. Nsta gngska jag ner p 50 meter...

Kustbevakningen var p plats i Sikehamn. Tjnstemnnen undrade var Isa-bell hade sin nationsagga (den hade blstbort) och hur det var med lanternorna.I vrigt var man lika nyfkna och impo-nerade som alla andra.

Jag tror att det fnns sex ubtar i lan-det. Frsvarsmakten ger yra. AndersLjung i smlndska Mnsters har enegen och s har jag Isabell. Anders Ljunghar kontaktat mig, likas ubtssllskapetNordkaparen i Gteborg, som erbjuditmig medlemskap, berttar Eric.

Nu lser Erik och hans sambo JennieHultman teknisk-naturvetenskapliga bas-ret vid Ume universitet i Skellete.Sytet r att Jennie s smningom ska stu-

Motorn r en Volksagen 1,6 liter turbodiesel.

Kameran r monterad r att se nert, d

slipper man ha s stort glas. Ett strre glas r

ju knsligare r sttar...

Min rhoppning r att g ner med Isabell till 50 meters djup,

sger ubtsbyggare Eric westerberg.

Frn instrumentpanelen manvreras elmotor,

dieselmotor, ventiler ti ll ballasttankar m.m.

Propellern roterar med samma varvtal och

rotationsriktning, sedan ndras vinkeln p

propellerbladen r att ndra hastighet

och rdriktning.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

10/36


dera vid receptarieprogrammet (180 hg-skolepong) och att Erik ska lsa antin-gen hgskoleprogrammet i maskinteknik(180 hp) eller civilingenjrsprogrammeti teknisk ysik (300 hp).

Nu har jag byggt en ubt rent prak-tiskt, nu blir jag student r att se hur detgr till teoretiskt, sger Eric med ett gottskratt.

Under de senaste em ren har Ericdrivit retaget Westerbergs Smide i K-

laboda. Fretaget ligger nu i malpsen,nr garen bestmt sig r att studera.I grunden har Eric en gymnasieutbild-ning p ordonsprogrammet, inriktningmaskinteknik.

Eric har byggt sin ubt. Nu brjar hanstudera r att bli ingenjr. Vi undrarstillsamt om ubten Isabell ska rknassom hans examensarbete. Vidare undrar

Aktum Extras utsnde om det r ngotspeciellt med Klaboda, etersom det ryk-

u J-e g c

o G Fyg p,

s a g Hoc egh

g p obpg

.

n gg y cpo s-

h, yg og gg

j h. n oc g

h, b p p x. P p

f h g och h (ens) och

p p y iooh.

TEXT STEFAN LYBECK


B i l d r u t a n

RB

igg y cpo

sh

ntligen!

Date o prod. 070912.

tas att en annan innovatr dr byggt enegen sj till sina rldrar...

En sak r helt klar. Ubtsbyggarenoch studenten Eric Westerberg blir enantastisk ambassadr r Ume univer-sitet. Tnk nr han kommer i sin ubtlngs Umelven p vg till relsning pcampus.

TEXT STEFAN LYBECK


Eric westerberg sitter sknt i ett Volvo-ste nr

han kr sin ubt.

Cirka 2 500 timmar har Eric westerberg lagt

ner p sitt ubtsbygge.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

11/36


Jag r oerhrt glad ver denna dona-tion. Det r ett villkorslst std till orsk-ning och utbildning vid vrt lroste. Det

r ovanligt etersom donationer nstanundantagslst ges till specifka ndaml.Mig veterligt r detta en av de strsta r-utsttningslsa donationerna ngonsintill ett svenskt universitet, sger GranSandberg, rektor vid Ume universitet.

Balticgruppen r ett astighetsbolagsom valt att gra samtliga sina satsning-ar och investeringar i Ume. Fastighets-bestndet omattar omkring 250 000 m2och bestr i huvudsak av kommersiellaastigheter, astigheter r Ume univer-sitet samt bostder dr det senaste till-

skottet trivselboende r ldre umebornu r under konstruktion.

Drutver stttar retaget sedan e-ra r ngra av Umes rmsta kulturin-stitutioner som Norrlandsoperan, same-kulturen genom den rliga sameveckan,gastronomiutbildningen vid universite-tet r att nmna ngra exempel samtUmedalens skulpturpark vilken manger.

Fretaget bidrar sedan tidigare tillbde diabetesorskning och orskningkring hjrt- och krlsjukdomar med be-tydande belopp.

Vr verksamhet har varit ramgngs-rik och det r ngot vi r bde glada ochtacksamma ver. Vi har drr beslutatoss r att verra en del av retagetsvinst till samhllet. Vr donation r rik-

Umeretag donerar 100 miljonerkronor till Ume universitetBalticgruppens gare donerar 100 miljoner kronor till Ume universitet.

Pengarna r inte dedicerade till ngot speciellt vetenskapsomrde utan

till orskning och utbildning vid universitetet i stort. Donationen r en av

de strsta som ett svenskt universitet erhllit.

Balticgruppens huvudgare

Krister Olsson och Ume

universitets rektor Gran

Sandberg.

tad till det som varit och inom verskd-lig ramtid ortarande kommer att varamotorn i Umes utveckling, Ume uni-

versitet, sger Krister Olsson grundareoch huvudgare till Balticgruppen.I gvobrevet som Balticgruppen ver-

lmnat str det bland annat: Ume uni-versitet har ervrat en stark stllning ivrlden inom era krnomrden och viinser att det r p en global arena bdeUmes och Ume universitets ramtidkommer att avgras.

Brevet innehller mnga ormule-ringar som vrmer. Jag r speciellt glad

ver donatorernas argumentation drman anser att det som r bra r Umeuniversitet r bra r Ume och r Ume-

s nringsliv. Vi brinner r vr uppgitoch jag hoppas att Balticgruppens dona-tion blir den rsta i en rad bidrag rndet regionala nringslivet som ger ossmjlighet att skapa internationella spets-miljer som bidrar till ramtida regionaltillvxt, ortstter en mycket glad Sand-berg.

TEXT CARINA DAHLGREN

BILD SAMUEL BENGTSON

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

12/36


Genom Konstnrligt campus skapasstora mjligheter till samarbete och in-tegrering av universitetets verksamheter.En unik, kreativ milj baserad p arki-tektur, design och konst som kommeratt gynna svl universitetet som Ume,

Konstnrligt campus i okus underKunskapsnoden p Grand Htel

Fr elte ret i rad bjd Ume universitet in till

Kunskapsnoden, ett evenemang i samband med

Vsterbottensveckorna p Grand Htel. Ume

universitets planer p att etablera ett Konstnrligt

campus var temat r rets arrangemang.

Peter Kopelman, vd Microsot AB.

I vimlet under Kunskapsnoden syntes bland andra Kay Pollack,

regissr, Staan Ling, Balticgruppen, och Ella Nilsson, ansvarig

r Vsterbottensbun.

Lena Hjelm-walln, ordrande Stitelsen r

strategisk orskning och hedersdoktor vid Ume

universitet, och Krister Olsson, Balticgruppen

och hedersdoktor vid Ume universitet.

Eva Nygren, vd SwECO Sverige, och Carl Kempe,

Kempestitelserna.

Olo Johansson, ordrande KK-stitelsen, Lena Trescho-Torell,

vd Ingenjrsvetenskapsakademien, och Gran Sandberg, rektor.

I bakgrunden sa Bergenheim, prorektor.

Ul Dahlsten, European Commission, och

Anders Flodstrm, universitetskansler.

sger Ume universitets rektor, GranSandberg.

Kunskapsnoden inleddes med ettseminarium och avslutades med en Vs-terbottensbu. Bland de inbjudna gs-terna anns retrdare r nringsliv,

oentlig rvaltning, medier, politik ochandra med intresse r kunskap, utveck-ling, orskning och utbildning.

Under rets nod talade Bengt Palm-gren, rektor vid designhgskolan, Umeuniversitet, om design som en mjlighet,Ingo Vetter, proessor vid universitetetskonsthgskola, relste under rubrikenThe Functional Sculpture, Eva Nygren,vd SWECO Sverige, talade om den hll-bara staden. Seminariet avslutades medatt Gran Sandberg berttade om univer-sitetets ramtida planer och satsningar.


BILD MIA KERMARK, ORASIS FOTO

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

13/36


Det fnns behov av en arkitektutbild-ning med en tydlig konstnrlig profl, s-ger sa Bergenheim, prorektor vid Umeuniversitet. Med det nytnkande och dengedigna kompetens som fnns vid vrtuniversitet har vi unika rutsttningarr att skapa en utbildning som ger gen-klang ocks internationellt.

Hstterminen 2009 r det tnkt attde rsta 45 arkitektstudenterna ska br-

ja sin utbildning.Bygglovet r huset som ska inrym-

ma utbildningen r redan beviljat. S ort vi r klart med examensrt-

ten r det tnkt att byggprojektet ska star-ta, rhoppningen r att huset ska invi-gas hstterminen 2010, berttar IngemarEricson, rektors rdgivare.

Byggnaden kommer att vara den r-sta pusselbiten i att utvidga omrdet drDesign- och Konsthgskolan i dag liggertill ett Konstnrligt campus. En ny bygg-

Arkitektutbildning snart en verklighet vid Ume universitetFre mars mnads slut ska Ume universitets anskan om att

starta en arkitektutbildning med konstnrlig prol vara inlmnad

till Hgskoleverket om allt gr planenligt.

Peter Kjaer, Ingemar Ericson och Thomas Olosson r ngra av de som arbetat

med att orma en ny, modern arkitektutbildning med konstnrlig prol.

Eva Nygren, vd SwECO Sverige, och Johan Berglund, Bartlett

School o Architecture, var tv av deltagarna i seminariepanelen

som gav sin syn p ramtida arkitektoniska utmaningar.

nad r Konsthgskolan, en konsthallmed Bildmuseet, utstllningslokaler, res-taurang och fk samt inkubator r kre-ativa retag r andra verksamheter soms smningom ska fnnas p omrdet.

Under arbetet med att utveckla dennya arkitektutbildningen har universite-tets arbetsgrupp hat ett nra samarbetemed arkitektbranschen, genomrt semi-narier och beskt era ramstende eu-

ropeiska arkitektutbildningar. Fr att lg-ga grunden till en s bra utbildning ochanskan som mjligt har ven Peter Kjaer,tidigare rektor vid arkitekthgskolan i

rhus, ungerat som resursperson.I samband med Kunskapsnoden p

Grand Htel hlls seminariet Arkitek-tens utmaningar i ett globalt perspektiv.I panelen deltog Eva Nygren, vd SWECOSverige, Laila Strunke, ordrande i Sve-riges Arkitekter, Johan Berglund, Bart-lett School o Architecture, London och

Erik Eken, NCC. Diskussionen sombland annat handlade om att bygga hll-bart, grnt byggande, leddes av PeterKjaer.

Vi har tt input till utormningenav utbildningen p mnga olika stt. ISverige fnns det sedan tidigare ingen ar-kitektutbildning med en tydlig konstnr-lig profl. Vi vill skapa en ny, modern ut-bildning som ska kombinera det unk-

tionella och estetiska och utbilda arki-tekter som kommer att eterrgas verhela vrlden, sger sa Bergenheim.

Intresset r utbildningen r stort.Det har ocks varit ltt att nationelltoch internationellt mycket kompetentapersoneratt engagera sig tillgger Tho-mas Olosson, universitetslektor vid Umeuniversitet.



8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

14/36


Att propagera r mat lagad av prima r-varor, grna lokalt och smskaligt produ-cerade, och ramr allt tillagade med om-sorg har varit Ella Nilssons mission genomlivet. Ella r nog den rmsta matambas-sadr som Vsterbotten ngonsin har hat.Ursprungligen r hon hushllslrare rnStoruman. Men 1987 blev hon knd iCa Ume som en av de rsta tv-kock-

arna. Mnga minns nog hur hon stndigtresprkade det ettsnla och tillagadematen i genomskinliga glaskrl.

Jag har alltid jobbat r att minskaettintaget, dremot har jag aldrig gillatlightprodukter. Jag var ganska illa om-tyckt av industrin etersom jag vgradeanvnda salva (lttmargarin) p brdet.

Jag menade att lightprodukter bara r ettstt att lura oss sjlva. Mnga av minakollegor tyckte att jag var antik i minuppattning, berttar Ella.

Men man r vl sga att tiden till stor

del har gett henne rtt.

Under tv-perioden 19871996 var Ellavan att fgurera i media. Hon var hem-konsulent p hushllningssllskapet meduppgit att marknadsra smskaliga pro-dukter. Hon var en eterrgad relsa-re och kte landet runt och berttade omhur man kunde m bttre genom att tabttre. Hon gav ut kokbcker och hadebara erarenhet av positiva mediekontak-ter. Drr blev kontrasten stor d hon

Marknadsring

med magknslaVsterbottensveckorna p Grand Htel i Stockholm r rmodligen

lnets mest populra marknadsringssatsning ngonsin. Ella Nilsson

r kvinnan bakom den strsta succn maten. I 18 r har hon kom-

ponerat menyn till Vsterbottensbun och ikldd Vsterbottensdrkt

bjudit gsterna p renchips.

2000 yttade till Stockholm och tilltrd-de som vd r Svensk kttinormation.

Eter tv veckor brt galna ko-sju-kan ut och jag blev ett jagat villebrd imedia. Det var en ruktansvrd tustart.

Klimatdebatten har gjort att hon terigen har hamnat i hetluten.

Jag sger inte att vi ska ta mer ktt

men NR vi ter ktt ska det vara svenskt.Svenska djur hller landskapet ppet. Vivet ocks att kttet r kontrollerat och vikan vara trygga nr vi ter det. Men svens-ka kttproducenter mste ocks rbtt-ra kvalitn genom att lta kttet mraslngre och sortera det s konsumenternavet om det r kalv eller gamla Rosa mankper, menar Ella.

Mnga blev rvnade nr hon tog job-bet p Svensk kttinormation.

Det esta trodde att jag skulle vl-

ja grnsaksrmjandet. Etersom jag all-tid pratat om hur viktigt det r att tagrnsaker, sger hon med ett skratt.

Helt kan hon inte slppa lrarrollen.Hon har i mnga r undervisat p Umeuniversitets Restauranghgskola om norr-lndsk matkultur. Sedan 2006 gr hondet som lektor.

Det r antastiskt roligt. Jag kan pra-ta rn morgonen till sena kvllen, slnge studenterna orkar lyssna. Jag serhur de suger i sig det jag berttar.

Ella r ocks medlem i, och har ocks va-rit med om att bilda, Norrlands gastro-nomiska akademi som Ume universi-tets dvarande rektor Sigbrit Franke toginitiativ till. Hon r ocks ledamot i kung-liga skogs- och lantbruksakademien,KSLA.

Under tre veckor i slutet p januari och

brjan av ebruari r det Vsterbottensom stter sin prgel p, ja nstan tarver, det anrika Grand Htel. Och Ellahar stor del i att Vsterbottensveckornablivit en mngrig succ.

Hotellets restaurang p Verandan ruppbokad veckor i rvg och kn tilleventuellt avbokade bord r lng. Sam-tidigt bjuder lnets kommuner, organi-sationer och retag in till olika evene-mang. Till Verandan r alla som hinnerboka bord vlkomna medan evenemang-en riktar sig till speciellt inbjudna gs-

ter.

Det hela startade 1989, d dvarandelandshvding Sven Johansson drev kam-panjen Vsterbotten det kompletta l-net.

Mlet var att locka tillbaka vlut-bildade personer till lnet. Cirkus pDjurgrden hyrdes under en vecka ochylldes med arrangemang och mat rnVsterbotten. I personalmatsalarna pKarolinska institutet, Handelshgskolan

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

15/36


och andra stora utbildningsenheter bjdsdet ocks p Vsterbottensmat samtidigtsom man kunde lsa broschyrer om l-net och jobberbjudanden.

Den enda krog som serverade Vster-bottensmat under den veckan var Wer-

ner Vgelis Operakllaren. Samtidigt satt Tore Wretman i

Grands styrelse och han tyckte att det hrvar ngot r Grand Htel, berttar EllaNilsson.

Sagt och gjort. Ella konererade medkockar i lnet och p Grand och kom-ponerade en bumeny. Lnsturistnmn-den och Lnsstyrelsen satte ihop det v-riga programmet. Nr det blev dags rinvigning klippte prins Bertil banden ochhela svenska mateliten var p plats.

Det var bokstavligen som att kliva ini en del av Vsterbotten. Vi hade konst-hantverkare och lnsartister p plats. Lob-byn var omgjord till ett jllandskap medkta, renar, ripor och konstgjord sn. Jagstod dr och bjd p renchips och slde inbun till Grands gster, berttar Ella.

Succn var ett aktum och ngra m-nader senare ringde Grands ledning ochundrade om VI inte kunde komma till-baka.

Det ville vi rsts och d utkades

det direkt till tv veckor.Grand och vriga lnet ville dock tonaner sameprgeln i lobbyn. Mnga mena-de att lnet har mer n det att visa, De-signhgskolan kopplades bland andra inr presentationen av lnet. I r var tillexempel lnet representerat med en ele-gant multimedievgg.

Det tog lite tid innan olika aktrer i l-net sg Vsterbottensveckornas potenti-al men eter yra r var det s mnga somville vara med att man utkade tiden till

tre veckor. Det r en kombination av ett an-

tastiskt arrangemang och engagemangmen jag tycker ortarande att man kun-de nyttja arenan nnu bttre, er skulleskert kunna gra nnu mer, menar EllaNilsson.

Flera ln, bland andra Vrmland, Sk-ne och Gotland, har rskt kopiera Vs-terbottensveckorna.

De fck komma en gng, men vari-ationen av menyerna rckte inte till. Gs-

terna och Grand tyckte att det var rsmalt, r ett eller r tunt. Det r somkan mta sig med den bredd som Vs-terbotten och Norrland kan visa upp,konstaterar Ella Nilsson.

43 rtter, eller byttor som Ella sger,fnns p det Vsterbottniska bubor-det.

D r de rrrda lingonen och andratillbehr inrknade, rklarar Ella.

Madelpotatissoppan, den peppargra-vade lgfln, rdingtartaren och Vster-bottensostglassen tillhr Ellas avoriter.

Antingen lskar man eller avskyrglassen. Det fnns inget mellanlge.

Rtter som under ren har plockatsbort r harfln som blev r dyr, laxque-neller som tog r mycket tid att graoch klappgrten, ja, vad ska man sga?...som passerat sin glansperiod.

Trots att det r 18:e ret i rad och trotsatt hon jobbar heltid p Svensk kttin-ormation under dagen och sedan p

Grand Htel rn klockan 18 till 22, sr hon ortarande inte less p Vsterbot-tensveckorna.

Jag mter hela tiden nya gster ochstamgster som endast besker Granddenna period, och alla r s glada ochnjda. Jag har sagt att jag tminstone skahlla p till 20-rsjubileet. Min drm ratt gra en bok om Vsterbottens 20r p Grand.



Mandelpotatissoppa

600 g mandelpotatis

100 g purjolk

1 msk smr

1 liter grnsaksbuljong

150 g palsternacka

150 g morot

50 g rotselleri

50 g klrotsalt, peppar

100 g rimmat sidfsk, nhackat, ellersuovas i tunna skivorsalt, peppar och rtkryddor

1 dl grdde

s po, j pjo. s b.F och h p bjog.l o po j.mx p.sj, och f o , g.By , b p ochg o bb pphg p.B och o o go j.ky.r g.s opp go b.

R r e C e P t e t

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

16/36


Aktum Extra stllde ngra rgor:

Hur ser det nya anslagssystemet ut?

Enligt utredningens rslag skulle hl-ten av basanslaget till grundutbildning-en vara ast ver en lngre tid, tta r.Det skulle ge en strre trygghet jmrt

med dagens system, dr anslagen ompr-vas varje r. Hlten av anslaget skulle ut-sttas r konkurrens. Dessutom skulleprislappen inte lja mnena, utan hg-skolorna ges en strre rihet att sjlva lg-ga ut pengarna.

Forskningsanslagen d?

Principen hlten ast, hlten konkur-rensutsatt gller ven orskningsanslagen.

Varr nytt anslagssystem, Dan Brndstrm?Dan Brndstrm, knd Ume-prol

och riksbekant utredare, har lagt

ram ett rslag till en modell om hur

statliga medel ska rdelas till uni-

versitet och hgskolor.

Intkterna av externa medel och produk-tionen i orm av publikationer skulle av-

gra merparten av storleken p den de-len som utstts r konkurrens.

Frslaget kommer att ge Ume

universitet och andra stora lro-

sten mer medel, medan sm

hgskolor r mindre pengar?

Korrekt uppattat. Om systemet inrs,kommer det att leda till att hgskolekar-tan p sikt ritas om. En del mindre hg-

skolor kommer att lggas ner, eller usio-neras, inte av tvng utan som en naturligljd av utvecklingen.

Hur ska den utvecklingen underlttas?

Hr reslr jag en strukturond r attunderltta den hr omstllningen. Mendet skulle ortarande fnnas utrymme rs kallad nischad orskning p mindre hg-skolor, som r speciellt duktiga p ngoteller ngra vetenskapsomrden.

Varr ska systemet ndras?

Drr att det ger ett kvalitetsdrivande sys-tem. Den stora rdelen r att staten kanlgga ut pengarna, dr de ger mest vrde.

Pengar som nu anvnds p mindre kvali-tativa hgskolor skulle med rdel kun-nas satsas p sdana hgkvalitativa en-heter, som producerar mest kvalitet in-om bde utbildning och orskning. Frsanningen r den att vi inte kommer attkunna upprtthlla orskning med kon-kurrenskratig kvalitet p dagens 39 hg-skolor.

TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS BERGGREN

Det berttar Karolina Lindgren, dietist,och Jeanette Lundberg, olkhlsovetare,vid Studenthlsan, Ume universitet.

Studenthlsan arbetar r att rmjaoch rbttra studenternas hlsa svl y-siskt, psykiskt som socialt. I projektarbe-tet med Hlsodag p campus utgr arbe-tet irn Studenthlsans egen verksam-het i nra samarbete med studentprster-na och studentkrerna.

Studenternas hlsa i okus Studenthlsans ml och rhoppning

med Hlsodagen r att studenter

uppmuntras och inspireras att gra

egna hlsosamma val som rmjar

deras egen hlsa.

Vi har tilldelats pengar rn Stitelsenstudenthlsan vilket gett en extra skjutsi arbetet, d det underlttar marknads-ring av Hlsodagen samt att skapa inne-hll av programmet r dagen. Studen-terna kommer att erbjudas ett brett ochvarierat utbud genom relsningar, work-shop, monterutstllningar samt prova p-aktiviteter. Vi hoppas att utbudet ockstilltalar de internationella studenterna.

Det varierade utbudet beror p att vi sam-arbetar internt p campus med olika in-stitutioner och verksamheter samt ex-ternt med exempelvis kommun, landsting,retag och reningar.

Fr att lyta ngot ur programmet kannmnas att kostekonom Gabriella Karls-

son ska hlla i redraget Bttre ta litertt n helt el och Linda Nederbergcoachar studenter under en relsninghur de blir ledare av sitt eget liv. Sjuk-gymnaststudenter och dietiststudenterliksom Iksu och Korpen kommer att er-bjuda aktiviteter under dagen. Krleks-akuten ska bl.a. arrangera speed-datingr studenter som vill er kompisar pcampus.

TEXT STEFAN LYBECK

ILLUSTRATION RALF ELO, PRINT & MEDIA

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

17/36


Lrarutbildningen mste bli helauniversitetets angelgenhet. Den bstakompetensen ska alltid stllas till studen-ternas rogande. Mlet r att vra stu-denter ska landets bsta utbildning ochatt mnga av vra orskare ska tillhra debsta inom omrdet. Ume universitetvar regngare nr en akultet r lrar-utbildningen inrttades och jag vgar p-st att vi r det terigen, sger Ume uni-versitet rektor Gran Sandberg.

Fr att hja den vetenskapliga kom-petensen planerar universitetet bland an-nat att tillstta sju proessurer dr skan-de ska lockas med ett resurspaket sominkluderar tv doktorandtjnster och tvpostdoktorandtjnster per proessur.

En motsvarande lika kratull sats-

ning har hittills inte gjorts inom omrdeti Sverige, konstaterar Gran Sandberg.Ume universitets lrarutbildning ung-

erar i stora delar vl, men samtidigt harutvrderingar visat att det ocks fnns p-tagliga kvalitetsbrister bde vad gller ut-bildning och orskning. Mot bakgrund avdetta beslutade drr universitetsstyrel-sen om den strategiska inriktningen rett kommande utvecklings- och reorm-arbete. Ett arbete som kommer att inklu-dera stora delar av universitetet i syte atthja kvaliteten inom lrarutbildningen

och den anknytande orskningen.Till grund r det aktuella inriktnings-

beslutet ligger i huvudsak tv underlag.Den av rektor bestllda utvrderingen avden utbildningsvetenskapliga orskning-en som under jolret genomrdes av tremycket namnkunniga och internationelltrespekterade orskare: proessorerna UlP. Lundgren, Roger Slj och Sigrid Blu-meke.

Utvrdering gav en del berm menden kritik som riktades mot delar av den

Ume universitet ska bildaen School o EducationUme universitets rektor ck universitetsstyrelsensuppdrag att skapa en organisation enligt modellen

School o Education r utbildningsvetenskap,

pedagogik och lrarutbildning.

utbildningsvetenskapliga orskningen,inklusive orskningen i pedagogik, i ter-mer av svag output och lg vetenskap-lig kvalitet kan inte negligeras. Denandra utvrderingen r den som Hg-skoleverket r ett par r sedan presen-terad angende utbildningen, som blandannat pekade p bristen av orsknings-anknytning och p att kompetenseninom universitetet inte utnyttjas p sstt att den kommer studenterna bsttill del.

Problemen som vi mste lsa p ut-bildningssidan r bland andra att deninte r tillrckligt vl integrerad i det v-riga universitetet, den alltr svaga orsk-ningsanknytningen, att de mest kvalif-cerade personerna inte medverkar i ut-

bildningen och att rekryteringen av per-sonal r r intern. P orskningssidanhandlar det om ragmenterade orsknings-profler, allt r sm och svaga miljermed allt r svaga resultat. Det saknashelt enkelt en sammanhllen orskning,konstaterar Gran Sandberg.

Samtidigt har lrarakultetens arbetemed orskarutbildning varit ramgngs-rikt. Fakulteten har gtt rn 5 procenttill snart 30 procent disputerade lrareoch har dessutom 25 adjunkter i orskar-utbildning.

Det r mycket lovande r den ort-satta utvecklingen. Men det rcker inte.I dag har vi en enhet, akulteten r l-rarutbildning, som ansvarar r lrarut-bildningen samtidigt som vsentliga de-lar av utbildningen utrs av andra delarinom lrostet. Vi vill nu skapa en led-ningsorganisation, School o Education,som ansvarar r utbildningen samtidigtsom den ska utras av olika enheter inomlrostet dr den bsta kompetensen fnns,sger Sandberg.

Kortattat om planerna

p School o Education:

Enbestllarutfrarmodell

Ansvarafrgrundutbildningochfrorskning inom det utbildnings-vetenskapliga ltet

Hasomfrmstamlattutvecklaoch kvalitetsskra utbildning ochorskning

Frfogaversamtligaekonomiskaresurser r detta

IntengraegnainstitutionerEnstyrelsemedexternordfrande

Ettutbildningsutskottsombestllerutbildning

Ettforskningsutskottsomutvrderaranskningar och utrd orskningoch rdelar resurser r orsknings-tid

Storaresurserkommeratttillfrasr orskningsutveckling

Organisationen kommer att ha likhe-ter med vad som tillmpas vid tekniska

hgskolan samt vid lkarutbildningensom tillsammans har omkring 3 000 stu-denter. Men School o Educations posi-tion kommer att vara betydligt starkareinom universitetet i och med att styrel-sen r den nya organisationen sorterardirekt under universitetsstyrelsen och ge-nom att ett totalt budgetansvar ligger iorganisationen, rklarar Sandberg.



8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

18/36


Mina slktingar lmnade Sverige r ver 100 r sedan. Mingissning r att de aldrig drmt om att vr amilj skulle tervn-da till hemlandet r att beska den svenske kungen i det kung-liga slottet. I maj mnad ska jag hlla en relsning om svensk

miljekonomi r kungaparet och unga orskare i slottet.Givetvis r detta en stor ra r mig och min amilj, inleder Ja-son Shogren, som nu r verksam som proessor i miljekono-mi vid institutionen r nationalekonomi vid Ume universi-tet.

Jason Shogrens der kommer rn den lilla byn Hybo ut-anr bandystet Ljusdal i Hlsingland. Hans arars ar emi-grerade till USA, kom rst till Chicago och Minneapolis, menann dessa stder r beolkade och skte sig till en liten by inorra Minnesota, strax intill den kanadensiska grnsen.

Hr fck man stora landomrden, om man lovade att stan-na en lngre tid. Min ttling gillade landsbygd och stannade

n: Jo shog

: 49

Y: Poo o n rocCoo mg,uy o Wyog

a: ih C Xvi Gpo jp u

i: m

PP r O F i l e n

Jason Shogrenkungens manRtter i Hlsingland, uppvuxen i norra

Minnesota, rdgivare i Vita Huset,

musiker och nu innehavare av kungCarl XVI Gustas miljproessur

i miljvetenskap vid Ume universitet.

Jason Shogren har en del att bertta.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

19/36


8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

20/36


Nr bensinen i USA bli r lika dyr som den r i Sverige, d kommer det amerikanska olket

p allvar att engagera sig i debatten om miljn och klimatrndringarna, menar Jason

Shogren, innehavare av kung Carl XVI Gustas miljproessur vid Ume universitet.

kvar dr. Sjlv r jag uppvuxen i staden Duluth vid Lake Su-perior, en stad i Umes storlek. Men i Duluth r det bde kal-lare och blsigare, sger Jason, som inte r speciellt djupt im-ponerad ver rets vinter i Ume.

Miljekonomi har Jason gnat sig t i ver 20 r. Redan ren1984 och 1985 beskte han Sverige r rsta gngen. Sedandess r han bekant med profler inom den svenska national-ekonomiska orskningen som proessorerna Karl-Gustav L-gren, Runar Brnnlund, Thomas Aronsson och Bengt Kri-strm.

Nationalekonomin vid Ume universitet har ett gott in-

ternationellt rykte och det med all rtt, konstaterar Jason, sjlvStrook proessor o natural resource conservation and mana-gement vid University o Wyoming.

Vita Huset har ocks tt ta del av proessor Shogrens kun-skaper och kompetens. Han var rdgivare t president Bill Clin-ton under ret 1997.

Skillnaden mellan den akademiska vrlden och den poli-tiska vrlden r enorm. Inom vetenskapen strvar man etervara saklig, korrekt och ramra sina argument p ett logisktoch objektivt stt. Man ger sig tid att trnga djupare in i r-gorna. Inom politiken gller det att hitta snabba lsningar och

ett par brande argument, som man stndigt ska upprepa in-r media och vljare. Huvudsaken r att budskapet r enkeltoch klart, om det r rtt p lng sikt r mindre viktigt. Hrfnns inte tid och plats r djuplodande analyser eller komplexaargument. Subjektiva vinklingar r viktigare n objektiva san-ningar.

Bra rga, sger Jason, nr han r rgan om vem som vin-ner det restende amerikanska presidentvalet. Som de estaav oss tror han ocks att John McCain blir kandidat r repu-blikanerna och att kampen inom demokraterna mellan BarackObama och Hillary Clinton blir mycket jmn och oviss in idet sista.

Viktigaste r mig personligen r att milj- och klimat-rgorna ntligen har kommit upp p allvar p den amerikan-ska politiska agendan. Detta beror naturligtvis ocks p Al Go-res prisbelnta flm An Inconvenient Truth. Tidigare har detamerikanska olket och de amerikanska politikerna unisontrstat emot att skriva under Kyoto-avtalet och sklet har varit

att de tv stora lnderna Kina och Indien inte skrivit under.Men nu har milj- och klimatrgan kommit i ett annat ljus.

Jason betonar dessutom att priset p bensin och olja ocksr en mycket viktig och avgrande aktor r milj- och kli-matintresset i USA. Bensin kostar idag i USA i stort sett entredjedel av vad den kostar i Sverige. Den dagen bensinprisetover there nr den svenska nivn, kommer det att bli ett rama-skri ver den amerikanska kontinenten.

Sverige r ett redme nr det gller milj- och klimat-rgor. Landet har lett utvecklingen inom dessa omrden myck-et lng tid. Personligen har jag alltid trivts bra hr och speci-ellt i Ume.

Musiken r en mycket viktigt del i Jason liv. Det andra livet,sger han sjlv. Den musikaliske husguden lystrar till artist-namnet Bob Dylan. Jason skriver egna ltar och har ett egetband. Hr, p hans egen hemsida , kandu njuta av hans musik.

Till sist: Jason pratar svenska p torsdagar. Det har ingen-ting att gra med vare sig rtsoppa eller pannkaka, utan mermed att han vill lra sig att tala bttre svenska. Jason r enligtegen utsago ingen hejare p det svenska sprket. Dock gillarhan poeten Tomas Transtrmer:

Underbart sprk, men jag rstr inte riktigt hans bud-skap eller meningen i hans dikter, sger Jason med ett snett le-ende.

Tomas Transtrmer drabbades som bekant av en hjrnbld-ning i mitten av 1990-talet. I dikten April och tystnad, somingr i diktsamlingen Sorgegondolen rn 1996, fnns en strosom med all sannolikhet sytar p poetens hjrnbldning:

Det enda jag vill sga

glimmar utom rckhll

som silvret

hos pantlnaren.

TEXT STEFAN LYBECK


8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

21/36


Att pbrja en utbildning nrmare tusenmil hemirn r ett stort steg, men i In-dien fnns ett starkt intresse bland stu-denter att rbttra sina karrirmjlighe-ter. Ett stt r att studera utomlands.I dag vljer de esta studenterna univer-sitet i USA eller Storbritannien.

Vi vill locka en del av dessa studen-ter till Ume universitet och vra inter-nationella masterprogram. Under resanhar vi tt en vldigt positiv respons rnbde studenter och lrare som r intres-serade av att samarbeta med oss, sgerRupali Bhalerao, flosofe doktor i bio-teknik och internationell rekryterare vidden teknisk-naturvetenskapliga akulte-ten.

Under tv hektiska veckor beskte de-legationen i genomsnitt tv institutioner

per dag i orter som New Delhi, Pantna-gar, Hyderabad, Pune och Mumbai.

Satsning p samarbete med IndienI Sverige nns problem med att ylla utbildningsplatserna till master-

programmen. I Indien har studenterna svrt att komma in trots toppbetyg.

Med samarbete i sikte beskte representanter rn den teknisk-natur-

vetenskapliga akulteten ngra utvalda universitet i Indien.

De kontakter som vi tt under resanr ovrderliga och vi kommer att hjlpmed att skerstlla att studenter som s-ker vra program har rtt rkunskaper.Dessutom har vi tt en bttre insyn i detindiska utbildningssystemet, sger Ru-pali Bhalerao.

Laborationer r till exempel inte likavanliga vid de indiska lrostena och dr-r fnns planer p att vidareutveckla enrberedande laborationskurs r utlnd-ska studenter.

Vissa program ser det ocks som en klarkonkurrensrdel att kunna erbjuda svens-ka studenter ett utbyte med indiska uni-versitet.

Miljproblem r globala och detvore antastiskt om vra svenska studen-ter kunde bredda sin utbildning till ex-

empel genom att gra ltstudier i Indiensom en del av deras examensarbete, s-

ger Lars berg, programansvarig r mas-terprogrammet i miljkemi.

Frutom studentutbyte fnns ocksintresse bland lrare att kunna ortbildasig vid Ume universitet, och era lro-sten vill grna att Umelrare ska un-dervisa i Indien.

Nu brjar det riktiga arbetet. Vi harvalt ut tre lrosten som vi vill ortsttadiskussionerna med, med mlet att skri-va avtal. Ambitionen r att vi ska kunnata emot em indiska studenter per pro-gram rn vra ramtida partneruniver-sitet i Indien, sger Rupali Bhalerao.

Fr de indiska lrostena innebr ettsamarbete ocks en eterrgad mjlig-het att klttra p landets rankninglistaver de bsta universiteten.

TEXT KARIN wIKMAN

BILD LARS BERG

Delegationen ck mjlighet att tra svl

rektorer som lrare och studenter under sin

resa. P bilden syns bl.a. Petter Gustasson,Tekniska hgskolans ordrande (lngst till

vnster), Lennart Johansson, internationell

koordinator vid institutionen r molekylrbio-

logi (andra till vnster) och Tord Hagervall,

studierektor vid institutionen r molekylrbi-

ologi (andra rn hger sida). P resan deltog

ven Rupali Bhalerao, internationell

rekryterare vid teknisk-naturvetenskapliga

akulteten, Lennart Edblom, preekt vid

institutionen r datavetenskap, Lars berg,

programansvarig r masterprogrammet i

miljkemi och Karin Ljung, Ume Plant

Science Centre.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

22/36


Vice statsminister och nringsminister Maud Olosson var idet nrmaste lyrisk, nr hon invigde det nya Fretagarprogram-met vid Ume universitet i Skellete.

Fretagarprogrammet ligger helt rtt i tiden och knnsmycket inspirerande. Fretagande r grunden r vrt landsvlstnd och vlrd. Gldjande nog har antalet retag i lan-det kat med cirka nio procent det senaste ret.

Maud Olosson menade att elever i den svenska skolan somr entreprenrer, ota upplevs som strande och besvrliga. Denenskilde individen som gr egna vgar uppmuntras inte.

Av den anledningen behvs en sdan hr utbildning somFretagarprogrammet, r vi behver ta tillvara de elever ochstudenter som vill starta egna retag. Tidigare har jag sagt attdet ska bli enklare, roligare och lnsammare att driva retag ivrt land och det vidhller jag. Vi behver en vxling av vr-

Nringsminister Maud Olosson

invigde Fretagarprogrammet sg bh hj, g.

Samarbetet med vra mentorretag r guld

vrd, tycker studenterna Caroline Kristrm och

Ronny Tedestedt, bda lser andra terminen

vid det nyinvigda Fretagarprogrammet.

deringar i Sverige: det ska lna sig att arbeta, det ska vara fntatt vara retagare, det ska vara fnt att anstrnga sig och detska vara fnt att vara ramgngsrik och tjna pengar, ortsatte

Maud Olosson. Vi har ett innovationsklimat i vrldsklass, menvi r lngt irn i samma klass nr det gller att kommersiali-sera vra ider och innovationer.

Nringsminister Olosson pekade ocks p behovet av kvinn-liga rebilder bland retagare. Idag ligger Sverige bara p 23:eplats nr det gller kvinnligt retagande. Drr har regeringennu satsat 100 miljoner kronor p just kvinnligt retagande.

Strlande initiativ, tyckte studenten Caroline Kristrm,som anser att kontakten med mentorretagen och verklighe-ten r det bsta med det nyinvigda Fretagarprogrammet.

TEXT STEFAN LYBECK


Fretagarprogrammet invigdes med en klassisk triple helix, det vill sga att en representant rn akademien,

en rn samhllet och en rn nringslivet knt ihop ett blgult band. Frn vnster: Lars Lindbergh, rektor r

USBE (Handelshgskolan vid Ume universitet), Maud Olosson, vice statsminister och nringsminister, och

Anna Karin Johansson, retagare rn Skellete.

n Y H e t e r F r n C a m P u s s k e l l e F t e

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

23/36


Prisutdelningen skedde i den nydpta

Sammes trappa i Ume universitets lo-kaler i Skellete.

Stitelsen, som unnits i tio r, r irsta hand till r amiljens Lindmarksbarn och barnbarn, men emellant delarden ut bidrag till god orskning, bert-tade en av prisutdelarna, Annica Greve,dotter till Samme Lindmark.

Sammes trappa r ett tack rn uni-versitetet till en ny stitelse: Sammes sti-telse, som presenterades s sent som i ok-tober r 2007. Sammes stitelse ska rm-

Tre orskare rn USBEck pris i Sammes trappaPer Nilsson, Hkan Bohman och Jan-Erik Jaensson, alla lrare och orskare

vid Handelshgskolan vid Ume universitet (USBE), ck motta 50 000 svenska

kronor vardera ur Maud och Samme Lindmarks amiljestitelse.

Per Nilsson, Jan-Erik Jaensson och Hkan Bohman, alla tre orskare och lrare vid USBE (Handelshgskolan vid Ume universitet) ck motta

vardera 50 000 svenska kronor i stipendium ur Maud och Samme Lindmarks amiljestitelse. Utdelare var den re detta entreprenren och

retagaren Samme Lindmark och dennes dotter Annica Greve.

Sammes trappa p Campus Skellete. Ett tack till den nybildade

Sammes stitelse, som ska rmja utbildning och orskning inom

retagande vid Ume universitet i Skellete. Stitelsekapitalet

r p em miljoner kronor.

ja utbildning och orskning mot reta-

gande och utdela stipendier r inrikt-ning mot retagande inom hgskolan iSkellete kommun. Stitelsekapitalet rem miljoner svenska kronor.

Entreprenrer och retagare i allra, men allt brjar med goda lrare, slogden legendariske entreprenren och -retagaren Samme Lindmark ast i sitttal.

TEXT STEFAN LYBECK


8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

24/36


Underbart tilllle att tra de retagman r intresserad av att jobba i ngongng i ramtiden, sger studenten CarlosHernandez, hemmahrande i Husum.

Bsta sttet r oss att rekrytera per-sonal och trygga ramtiden, replikerarpersonalche Nils Hrnstrm rn AkzoNobel, ett retag med 62 000 anstlldai 80 lnder och som verkar inom ars-omrdena lkemedel, rg och kemi.

I Sverige har Akzo Nobel omkring

4 500 anstllda, varav 130 arbetar i rn-skldsvik.Studenterna hade inr mtet med -

retagen trnats av Ume universitets kar-rirvgledare att skriva CV och personli-ga brev. De fck mta sina arbetsgivare un-der 20 minuter. Varje student gavs tilll-le att mta minst yra retag. Frsta ste-get r studenterna r att skaa en prak-tikplats omattande em veckor i slutet avvrterminen, vilket rmodligen leder tillsommarjobb p samma retag.

Personligen r jag vertygad om attdenna dag gr att praktiktiden blir btt-re och mer innehllsrik r bde studen-ter och retag. Bda parter r en inblicki varandras behov och kompetenser, vil-ket gr att rvntningarna rn bda hllblir mer realistiska och sansade. Natur-ligtvis r vi vldigt glada och tacksammaver att de hr tolv retagen satsar tidoch resurser p att genomra detta ar-rangemang, sger Lars-Olo hman, pro-gramansvarig r processoperatrspro-

n Y H e t e r F r n C a m P u s r n s k l d s v i k

viksstudenter i mtemed sina ramtida arbetsgivare

I rnskldsvik har 22 studenter rn hgskoleprogrammet till

processoperatr vid Ume universitets tekniska hgskola tt

mta sina ramtida arbetsgivare, d ett antal retag gjorde

verkliga anstllningsintervjuer med dem.

grammet och proessor i kemi vid Umeuniversitet, som med emas vill pong-tera vikten av den lokala rankringenbland retagen i rnskldsviksomr-det.

Vi r engagerade i planeringen av ut-bildningen till processoperatr och det skabli spnnande att se resultatet av detta. Jagser ram emot att kunna anstlla den r-sta processoperatren rn Ume univer-sitet, kommenterar Henrik Westling, per-

sonalche vid M-real Sverige AB.David Albertsson, personalutveckla-re vid Boliden AB, Rnnskrsverken, til-lgger:

Fretag i hela Norrland samarbetarr att rndra kompetensproflen pprocessoperatrer och skapa personal rramtidens behov.

Anna Mannelqvist, samordnare vid Umeuniversitet Campus rnskldsvik, sam-manattar:

De hr anstllningsintervjuerna ren antastisk mjlighet r vra studen-ter. Dels r de handgripligen lra sig hurdet gr till att ska jobb, dels knyter devrdeulla kontakter med ramtida ar-betsgivare. Intervjuerna r ett av era n-ringslivsinslag i den hr utbildningen,som har en nra koppling till arbetslivet.

Stora pensionsavgngar under de nrms-ta ren kar eterrgan p processopera-trer. Framtiden ser med andra ord ljusut r vra studenter.

TEXT STEFAN LYBECK


De retag som anns p plats under dagen var ljande:

Akzo Nobel, Expancel, Stockvik, Akzo Nobel, Surfactans

Europ, Stockvik, Akzo Nobel Functional Chemicals, rnskldsvik Boliden Mineral, Boliden Rnnskrsverken

Domsj fabriker, rnskldsvik

Dragon Mining Sweden, Svartliden, Storuman

Eka Chemicals, Ljungaverk

Mondi Dyns AB, Kramfors

M-real, Husum

SCA Graphics Sundsvall

Ume Energi

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

25/36


Aningen nervs var jag inr min rsta

intervju med Akzo Nobel, men sedan slppte

det, sger studenten Carlos Hernandez, som

ocks skulle tra retagen M-real, Boliden

och Ume Energi.

Studenten Frans wikberg pratar bland annat arbetstider, arbetsuppgiter och skitgng med Monika Nygren och Kjell Arogn rn Mondi Dyns i Kramors.

Tidigare har jag sommarjobbat vid M-real

i Husum, s jag vet lite vad det handlar om,

menar studenten Frans wikberg.

Studenten Sandra Granberg, med retagssponsrad jacka,

diskuterar ramtid med personalrekryterare Monika Nygren

rn massa- och pappersbruket Mondi Dyns AB i Kramors.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

26/36


A a l u m n k O O r d i n a t O r n H a r O r d e t

BILDMATTIASPETTERSSON

Det r Ume universitets studenter ochorskare som med sin kunskap och sinaresultat r Ume universitet. Ringarnap vattnet r mnga eter snart 50 rsverksamhet p campus. Vi har utbildatmnga alumner som har retrdandepositioner i samhllet men ramrallt rdet mnga av samhllets byggstenar iorm av lrare, sjukskterskor och lka-re som r utbildade hr. Alumner har ochhar hat en viktig roll att spela i univer-sitetets utveckling och varumrket Umeuniversitet. Att ha rmnen att jobbamed alumnrelationer p Universitetetinnebr att jag, rutom att jobba i eninspirerande och hgintellektuell milj,r ta del av en mngd intressanta perso-ner och deras personliga historier.

Dagliga kontakter med universitetsalumner vittnar om att vra d studenterr etertraktade p arbetsmarknaden och

Vilken r din historia? att vra nuvarande studenter kommeratt intressanta karrirer och yrkesliv.Varje alumn har en viktig och personlighistoria att bertta. En speciellt intres-

sant historia har alumnen Roger Carls-son rn San Jose i Kaliornien att bert-ta. Han jobbar med att karaktriseravldsbrottslingar med utgngspunkt i skallad profling knd rn TV-seriersom CSI.

Roger bygger sin karrir p den kun-skap han inhmtade vid Ume universi-tet och drivs av en passion till att lra signya saker hela tiden. P s vis r hans his-toria en rebild r oss alla, d han drivsav en nyfkenhet och en ramtidstro somr redmlig. Karrirvalen vi stlls in-r r dock s mycket mer angenma nrman br p en historia som inbegriperen gedigen utbildning och en vilja till attortstta att lra sig. Det r antastiskt atttnka p vilka spnnande val som Rogeroch alla vra andra studenter och alum-ner har ramr sig.

ANNA HOLMSTRM, ALUMNKOORDINATOR

Som che p enheten r nringsliv ochsamhlle (ENS) vid Ume universitet ar-betar Ingrid Fngmark med mnga oli-ka samverkansrgor mellan universite-tet, nringslivet och det omgivandesamhllet. En central del i ENS arbete rde retagsbesk som grs varje r.

Fretagsbesken handlar om att vi

vill lyssna in retagens behov och viljatill samarbete med universitetet och be-rtta om vad vi kan erbjuda. ENS ska ps vis ungera som en drrppnare kamjligheterna r samverkan.

Varje r gr ENS cirka yrahundra -retagsbesk, rn Kramors i sder till Ki-runa i norr. Fretagsbesken r viktigar att identifera olika behov av exem-pelvis utbildning, orsknings- och utveck-lingsprojekt, gstrelsare, examensjobboch praktikplatser.

Fretagsbesk somgrund r samverkan Vi vill p universitetet nga upp vilkautvecklingsbehov retagen har och vadde behver r std nr det gller att taram nya produkter eller tjnster. Fre-tagsbesken ger ocks kunskap om hurvi ska inrikta Ume universitets utbild-ningar. Det kanske fnns behov av att vistartar nya utbildningar eller att vi tar

ram uppdrags- eller decentraliserade ut-bildningar. P det hela taget handlar detbde om orsknings- och utbildningsr-gor, sger Ingrid.

Det viktigaste r att vi r lyssnan-de. Vi kommer inte till retagen r attslja universitetets kompetens utan vikommer dit r att lyssna p retagensbehov r ett msesidigt utbyte och enmsesidig utveckling.

Ingrid Fngmark r doktor i milj-kemi och kommer nrmast rn FOI:s

Ume-avdelning, CBRN skydd och s-kerhet, dr hon arbetat i ett ertal roller;orskare/ projektledare, institutionsche,marknadsrare och som bitrdande cher hela avdelningen. Innan hon kom tilldvarande FOA arbetade hon p LKABslaboratorium i Kiruna.

TEXT MALIN VIKSTRM


Ingrid Fngmark, che p enheten r nringsliv

och samhlle, ENS, vid Ume universitet

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

27/36


Jan-ke bygger Botniabanan och fyger ultralttBotniabanans signalsystem, em barn hemma i Sollete,

nytt fygcertikat Jan-ke Nordin har mycket p gng just nu.

Ja, visst r det mycket att tnka p. Men det gller att ta ensak i taget, inleder Jan-ke med ett skratt.

Vi gr det samma, tar en sak i taget.

Jan-ke Nordin arbetar som byggledare r signalsystemet pBotniabanan. Signalsystemet br beteckning ERTMS, vilketbetyder European Railway Trafc Management System (niv2). Detta innebr att inga optiska signaler kommer att fnnaseter jrnvgen. Lokraren r istllet via radio (GSM-R), di-rekt till en panel i loket, all den inormation han behver ratt kra tget.

ERTMS r en standard r hela Europa och ett system somalla nya jrnvgar mste ha. Signalsystemet r i princip sistasteget i ett jrnvgsbygge.

Jan-ke r dessutom ansvarig r de teknikhus och kioskersom fnns lngs banan. Teknisk utrustning, som tele- och sig-nalsystem, ryms inom dessa teknikhus och teknikkiosker.

Botniabanan gr bra rent byggmssigt. Sedan vet ju alla,att det rekommer en del diskussioner om Umelvens deltaoch gellivets ramtid. I nulget byggs det ram till Stcke, se-dan vntar en del kompensationstgrder innan vi kan ortst-ta mot Umelven, rklarar Jan-ke Nordin.

Den hr delen av Botniabanan kommer

att tas i bruk den 15 oktober i r, d tgen

mellan Husum och rnskldsvik kommer

att rulla, berttar Jan-ke Nordin.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

28/36


Namn: J- no

lder: 41

Kommer irn: so

Yrke: Bygg gy

ertms (eop rwy tfcmg sy) p Bo-b.

Familj: F och b, 1995 och 2006. d poj, yg co.

Bor: so

Utbildning: eogjb-g u , 120 pog, 1998 2001.

Hur minns du Ume universitet:t g b och jobb h.e o -p y och o, tFe, jg pc: P-ax Po, pof vbo .

Drivkrater: eo jg h b 15 och bj , jg g o och - . Jg g o jgh och .

Intressen: Fgf och f b p o, o p. mC. Fygg, h j gygcf.

Jan-ke Nordin, alumn och byggledare r

signalsystemet ERTMS vid Botniabanan, p

plats vid banan strax norr om rnskldsvik,

nrmare bestmt i Arnsvall.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

29/36


Fr ett par veckor sedan attades beslutetatt den anslutande dalsbanan, som grmellan Sundvall och Kramors, kommeratt bli klar r 2011. Detta innebr ett rsrsening. Botniabanan, som ska trafke-ra strckan rn ngermanlven till Ume,

str klar i sin helhet i augusti r 2010.(Strckan vik-Husum ska vara klar i ok-tober 2008, strckan Vsterasby vid ng-ermanlven vik oktober 2009.)

Frseningarna av Botniabanan kom-mer att kosta cirka 55 miljoner kronor imnaden, s det r inte konstigt att olkreagerar ver detta. Men, som sagt, detrent byggmssiga gr helt enligt ritning-arna. vrigt kan vi som bygger bananinte pverka.

Jan-ke var ver 30 r, nr han brjadeplugga till elektronikingenjr vid Umeuniversitet. ret var 1998.

Innan dessa hade jag arbetat i ns-tan 15 r, vilket gjorde att jag var myck-et okuserad och motiverad inr studi-erna. Vi var mnga ldre studenter imin grupp, gemensamt r oss alla varatt vi hade jobbat en lngre tid innan stu-dierna, vilket gav oss motivation att plug-ga hrt. De yngre studenterna gick otakldda i rgglada overaller, det hade vildre redan gjort tidigare under arbets-

tid. Min tid i Ume minns jag med gld-je. En sak jag kommer ihg r att Umehar mycket bra rutsttningar r cy-klister. Cykelbanorna plogades till exem-pel mycket snabbt.

Jan-ke hade arbetat som installa-tionselektriker och signaltekniker, innanhan tog chansen att brja studera.

Komvux och Arbetsrmedlingengjorde i mitten av 1990-talet en satsningp naturvetenskap och teknik, dr mankunde lsa p heltid och fnansiera sittuppehlle. Detta medrde att jag vga-

de satsa p studier, som s smningomledde till Ume universitet och vidare tillett jobb p Botniabanan. Frsta tiden pKomvux var hrd, p ett r skulle man som gammal praktiker lsa in trerigteknisk linje.

Hemma i Sollete har Jan-ke en storamilj, som bestr av hustru Eva, utbildadsocionom vid Ume universitet, och embarn i ldrar rn tv till tolv r. De tvldsta r pojkar och de tre yngre ickor.

Nu pendlar jag varje dag mellan hem-

met i Sollete och kontoret i rnsklds-vik. Strckan r 10 mil enkel resa. Fre-dagar arbetar jag hemirn. Givetvisrsker jag gra s mycket som mjligtmed amiljen. Flugfske p sommaren,slalom och pulkakning p vintern harhg prioritet.

I somras tog Jan-ke ygcertifkat vidMellansels ygklubb. Certifkatet gllerultraltta ygplan och omattar ygningmed maximalt en passagerare. Vikten rvara totalt 450 kilo.

Drmmen om att yga till mnenhar mnga. Fr min del har den realise-rats i att jag nu yger ultraltta ygplan.Detta har kostat mig cirka 25 000 kro-nor, vilket inte r ngon rmgenhet.

Vid rgan om Jan-ke r rdd nrhan yger, svarar han lugnt.

Rdd? Nej, men rberedd. Flyg-ning handlar oerhrt mycket om plane-ring och ramrhllning. Skulle ngothnda, nr man r uppe i luten, gllerdet att hlla utkik eter krar och ngar

Det hr r hjrtat av Botniabanan, hrirn

styrs tgen via GSM-Railay, rklarar

byggledare Jan-ke Nordin.

I detta stllverk styrs bland annat radiotraken,

RBC, till lokrarna, inormerar Jan-ke Nordin.

att ndlanda p. Planets glidtal r 12 p

1, vilket innebr att om jag yger p 1000meters hjd, s har jag 12 kilometer pmig att hitta en landningsplats. Sedanska man komma ihg att re ygningska planen genomg daglig kontroll. Var25:e timme r dessutom planet ullser-vice.

Slutligen berttar Jan-ke att han un-der sin tid som student i Ume, boddeinackorderad hos legendariska Dagmar

Johansson p Generalsgatan p Haga. Dagmar Johansson, som gick bort

98 r gammal, hade studenter inneboen-de nda sedan mitten av 1950-talet, dtandlkar- och lkarutbildningen starta-de i Ume. Mnga r de studenter sombott hos Dagmar p Haga.

Jan-ke har med andra ord goda min-nen rn Ume. Och nu r ramtidenutvisa nr tgen p hans Botniabanarullar in i Bjrkarnas stad.

TEXT STEFAN LYBECK


8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

30/36


Roger arbetar med de vrsta av de vrsta.

Vldtktsmn och pedoler r hans mlgrupp,

de kallas the orst o the orst.

The orst o the orst

Namn: rog ko

lder: 40

Kommer irn: F bydo, x G.

Bor i: s Jo, ko, usa. m sco vy, b hg Goog, Yhoo, e-by, mca ochHw-Pc p g jobb.

Utbildning: Pyoogx u 1992, pyoy- s Pyoy i- 1998, Phd pyoog uy o Co, By,2005, Pooco Fowhp Fo-c Pychoogy, Po s Ho-p, 2006, f.c. p pyoog u 2006.

Yrke: svP-o ko-

. ko yc: jg oxbog o g p h b .

Drivkrater: H p g och j y p go o jg h g - bb. Pyoog -g g o jg x pp po o o xc- och b hoo .

Intressen: m p jg bo ko, g

b . s o jg , b- jg np, soo,Santa Cruz och Santa Barbara.

Senast lsta roman: th Coc-tions av Jonathan Franzens.

Lyssnar till: J jobb jg -g o g rg spo.

Filmer: G f o p g s Fcco. do c jgg Fc Coppog np, jg go h f.

Mina arbetsuppgiter r meningsulla, men mycket svra. Jag bedmer ramtiden

r en mnniska. Fr att klara det knslomssigt r humorn en bra ventil, berttar

Roger Karlsson, alumn rn Ume universitet, som idag arbetar med att bedma

ramtidsutsikterna r sexualrbrytare i Kaliorniens ngelser.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

31/36


Roger Karlssons vg rn den lilla bynDokkas utanr Gllivare i Norrbotten,

via studier till psykolog vid Ume univer-sitet, till expert p utvrdering av sexual-brottslingar i Kaliorniens ngelser ochmentalsjukhus r minst sagt spnnande.

Idag arbetar jag som SVP-Evalua-tor SVP betyder Sexually Violent Pre-dators r staten Kaliornien. Dettainnebr i korthet att jag, p uppdrag avkaliorniska domstolar, utvrderar omsexbrottslingar som sitter i ngelser, upp-yller vad som i kaliornisk lag defnierassom SVP. SVP innebr att de r vldsam-

ma sexualbrottslingar med psykiska str-ningar, som gr dem bengna att uppre-pa sina brott, nr de r ute i samhlletigen, inleder Roger Karlsson.

De personer som bedms, r otast svrtstrda pedofler eller serievldtktsmn.De har blivit dmda r sina brott och nrdet nrmar sig slutet av stratiden, blir deutvrderade av en grupp specialister, sombedmer om de uppyller kriterierna ratt vara en SVP. Roger Karlsson, utbildadpsykolog vid Ume universitet, r en av

dessa specialister som utr utredningaroch ramtrder som expertvittne vid dom-stolsrhandlingarna.

Om en nge anses uppylla krite-rierna r SVP, blir han, istllet r att blirislppt, placerad p ett mentalsjukhusi stort sett r resten av livet r attskydda samhllet. De som identiferassom SVP utgr bara en liten raktion avalla sexbrottslingar, de cirka en till tvprocent mest arliga, the worst o the

worst, ortstter Roger Karlsson.

Han betonar att man i Kaliornien haren helt annan attityd till sexualbrott n

i Sverige. Enkelt uttryckt: I Sverige r-sker man genom rehabilitering brotts-lingarna tillbaka till samhllet, medanman i Kaliornien betonar samhllets rttatt skydda sig mot sexualrbrytarna.

Naturligtvis r jag mycket ambiva-lent i mitt yrke, d jag kan se bda sidorav detta svra problem. Detta hoppas jagdock gr mig till en bttre utvrderare.

Jag r stndigt orolig r att jag ska grangon till en SVP, som egentligen intehar s hg bengenhet r terall att han

behver vara inlst resten av livet. Sam-tidigt r jag orolig r det motsatta: attjag bedmer risken r terall r lg ochatt den rislppte utr nya vldsdd, nrhan kommer ut i riheten. Arbetet inne-br med andra ord ett mycket stort an-svar, s jag r glad att vi r era utvrde-rare som samarbetar, nr vi bedmer omen person r SVP eller inte, konstaterarRoger Karlsson.

Kaliornien r en antastisk trakt att boi, berttar Roger Karlsson, som bor i San

Jose, med cirka 1,5 miljoner innevna-re. San Francisco ligger en timmes bil-rd norrut. Han har Redwood-skogaroch Stilla Havet 40 minuter vsterut. Av-stndet till nrmaste vingrd r em mi-nuter. Avstndet rn Rogers kontor tillnrmaste palm r em meter. Hr r snoch kyla oknda begrepp.

Roger Karlsson minns psykologiskainstitutionen vid Ume universitet mednostalgi och vrme. Han kommer ihglrarna Britt Wiberg, Eva Magnusson och

TEXT STEFAN LYBECK

BILD BP

Bengt-ke Armelius som engagerade,kompetenta och omtnksamma.

Tiden vid Ume universitet var r-trollande. Jag kom rn en icke-akade-misk bakgrund och hade knappt varit ut-anr Norrbotten, nr jag kom till Ume.Bjrkarnas stad var min stora krlek, tills

jag yttade till Kaliornien. Hr r detunderbart att bo och leva. Men jag kanormulera det s hr: Norra Kaliornienr den enda plats som kan konkurreramed Ume. Trots solen, beachen och pal-merna kan jag dock ibland sakna norr-skenet, kylan rn de norrbottniska vint-

rarna och blodpalten.Roger Karlsson har gjort en klassiskklassresa. Han var den rste i sin slktrn Norrbotten som tog en teoretisk ex-amen p gymnasiet och den rste sombrjade studera vid ett universitet. Ro-ger upplevde detta som ett stort steg ochhan sger att det tog mnga r, innan hanknde att han verkligen hrde hemmainom akademien.

Uppriktigt sagt, tror jag inte attmnniskor som vxer upp i akademiskahem riktigt kan rst inte ens intel-

lektuellt vilken avgrund man msteklttra ver r att brja studera, nr mankommer rn glesbygden och en icke-akademisk bakgrund. Dessutom r detsvrt att motivera detta steg med en ak-tor som lnen. I Sverige r lnen ingetincitament r att studera, medan manhr i USA har bde hgre ln och statusom man har en akademisk examen.

ng jg yc

b y, jg b o

pob. d hopp

jg oc g g

b .

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

32/36


aktuellt i bildmuseet

Besksadress: Gammlia ppet: tislr 1216, sn 12-17, mnstngt. Fri entr, tel 090-786 52 27 www.bildmuseet.umu.se

Joachim Schmid - Photoworks 1982-2007

Rosa Barba Urban Concerns

3.2 - 27.4 2008

9.3 - 13.4 20083.2 - 27.4 2008

Outwardly from Earths Center Mella JaarsmaDaniel PeltzRACA

Begrepp som ska diskuteras p mng-aldsdagen den 23 april. S hr s-ger projektledare Stina Lindholm:

Det handlar om att vi ska varaett tilltande universitet, ett univer-sitet med hgt till tak dr ven icketraditionella studentgrupper ska kn-na sig vlkomna och kunna utveck-las. Eller br vi vara s tilltande?Kanske r redan Ume universitetanpassat r de studentgrupper somvi vill ha? Om nu universitetet inter anpassat r vissa grupper av stu-denter vilka r det anpassat r?

Vad har vi att vinna p detta an-tastiska med bredd, mngald ochinternationalisering?

Deltag sjlv i diskussionen ons-dagen den 23 april, den brjar klock-an 13.00. Leila Falsaf, legitimeradpsykolog och rdgivare i mngald-srelaterade rgor r ocks p plats.

TEXT STEFAN LYBECK


mggp cp:

Fr vem

r Umeuniversitetanpassat?Mngald, breddad rekryte-

ring, jmstlldhet, interna-

tionalisering r alla begrepp

som gr hand i hand.

Stina Lindholm, projektledare r

mngaldsdagen.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

33/36


Roland Spolander, proessor i konstvetenskapvid Ume universitet, hll inte igen nr haninvigningstalade vid den hgtidliga ppning-en av Lindellhallen, som ligger mellan Sam-hllsvetarhuset och Universitetsbiblioteket.

Betydelsen av Lage Lindells mlning kaninte verskattas. Vi ska vara oerhrt stolta veratt vi har det hr unika konstverket hr vidUme universitet.

Lindellhallen har hjts elva meter, rn entill yra vningar. En antastisk glasasad p to-

talt 700 kvadratmeter ser till att ljuset darver hela hallen. Lage Lindells muralmlning,ibland kallad Ume-vggen, lper 95 meter

Lindellhallen invigdEtt av Sveriges viktigaste konstverk har tt

en imponerade och vrdig inramning.

Studenterna vljer givetvis sjlva var de har sina

mtesplatser. Men jag r helt vertygad om att de

kommer att trivas utmrkt i vr nya Lindellhall,

sger rektor Gran Sandberg.

runt yra hrsalar. Ovanr hrsalarna fnnsnu ett ca med 250 platser. Hela projektethar kostat cirka 37 miljoner kronor.

Hr skapar vi nu en makals mtesplatsr vra studenter, konstaterar en njd Sand-berg, rektor vid Ume universitet.

r 1970 pbrjade konstnren Lage Lindell sinminst sagt kontroversiella och omdebatteradevggmlning vid Ume universitet. Mlning-en r Umes strsta konstverk och en av Sveri-

ges mest omattande och omtalade oentligautsmyckningar. Muralmlningen var rn r-sta brjan reml r intensiv debatt rn de

mycket politiskt intresserade och engageradestudenterna i Ume. Enligt ryktena ville mngaskicka hem konstnren till kungliga huvudsta-den, skicka honoraret till FNL i Vietnam och

gra vggen till ett klotterplank...TEXT STEFAN LYBECK

BILD SAMUEL BENGTSON

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

34/36


P

e n G l i s H P aG eE

By royal appointment o the kingPoo Jo shog, o huy o Wyog, usa, c-

y wog h dp o

ecooc u uy by

ppo o kg C Xvi G

g poo o o

cc o 2007-2008. th pgo

poohp w bh 1996

50h bhy g o h g,

g gh og cho h

oppoy o p swh

y o cog, wh h ppo

o g swh ch -

o cc. th -

o hoo o y y, h

y. shog h c oo

g o o lj Hg,

sw. H g-gh -

g o ac o 100 y go.

aoy, c py gfc

o h . H h b w

h ow og (b hp://

jhog.co). i my, h w

c o swh o

cooc bo h oy cop

yog ch h oy pc.

H h o 20 y xpc h

f w cooc o oP B Co 1997. i g

o h o chg usa,

shog o y wh h co

po ch h h

sw. th, h ac pop

c oy p h b o

gob c chg, h .

Alumni Prole:Jan-ke builds the Bothnia Line and soars the skiesu uy J-

no cy h Cocomg o h gg y o h

Boh l, h g wy pojc

o h noc rgo. i

hgh-p, g-c wy h w

b 190 og, wh 140 bg 25

o chg o ny,

oh o s, o u. th wy

w bco opo 2010

1.3 bo sek. th gg

y o-b y c

eop rwy tfc mg

(ertms), whch c co-bo

Highlights o selected articles in Aktum Extra or our international readers

rcp o h u uy schooo r Cy a

Almond Potato Soup

Ingredients:600 g o poo100 g 1 bp b1 gb oc150 g pp150 g co50 g cy oo50 g w (yow p)100 g pc po, fy chopp, oo (o ) hcs, ppp hb1 c

To Prepare:P poo, . C opc.m h b po h gb

oc g cp.Bg o bo h poo .B o ooh p.r, p fy chop h cyoo w o y cb.Bow h po, h p qcy h oo gb .s g bo h oogb .so, o .top wh c wh goob.

wy fc wh eop. ertms

hogho eop y h w wy h,

y no. H w h h wh

h bg yg coc g-

g u uy 1998 h

y 15 y wo xpc

o cc g ch-

c. H so wh h

w e, o u , f

ch bw h g o 2 12.

th p h f og

gh cfco

o gh c, g pg

p wghg oy 450 g. J-

no h o o o u

hghy cp h y wh

co og o h Boh

l hogh h cy o bch.

Dedication o Lindell Hallth co opg o l H

o cp, bw h soc

scc Bg uy lb-

y, w by g pch

o 18 Jy by ro spo,

Poo o a Hoy u u-

y. th gfcc o lg l pg co b o.

W ho b oy po h

w h h q wo h, h

. th h ow 11 hgh

h coo g c owg

o gh o p h

cy. aoy, c wh

cpcy o 250 ow bo h

o c h, whch o

by l w pg, o

o h u w. th

pojc o o ppoxy 37

o sek. l bg wo o h

1970, h wo h bcoo w-b hogh

h y.

Applied IT a vision or morene businessesapp ioo tchoogy o

o u uy o gc

op coc h og-

o o h opo

o it. O o h o w b-

bh h w w

b h o o ch

, y Joy Ho,Ch o app it Poo

o ioc u uy. th

go o h gh h -

o app it boh oy

oy. i y po

h w h co pog

h c o

w g o ch,

w hp cop h

o , h co. Po-

o Ho cy g-

g how ogo h poc

y co c op b

cop g hogh h o it, how hy c -

op c php o c

ch .

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

35/36


HF -08

AS

KUNGEN NOBLESS PROBLEM ISBRYTARGUD ARBETSFISK UTDELAS

ENHETSTYP MORGONTID

B

TNOS FAROGRAD

GRUVTORN

NRSAMHLLET

GRUNDLAG

FALLER

MAN

FREML GULD VID TIDG

RNING

VERSM

TT

OBE

BODD

FORNTIDA

HUNDT

YP

TRDSAML.

"KAGGEN"

KNIVTYP

FILMADE LINNA

KORT

FAKTI

SKT

MEJREDSKAP

BIBELDEL

GRABB

CIVILSTND SINADE

RUNTOM

GER

SHWIN

TRYCKMTTG

NGCHEF

DRYCK

MNE

AVK

OMMA

F.D.V

ARUHUS

SKPMAT

KIN. FILOSOFI

TOMSKRYT

LITEN BOKSTAV

F

R

R

TT

NING

LOCKBETE

IDEKAL

OG

RAMLA

IHOP

F

RBAND

VA

SSB

T

OREDA

SMSJUK STRECKKOD HLL LDA TRGTEMPO RAR

DU

OCH

JA

G

KOORDINATION KUNDERLAG

Ume universitetiooh

Svarspostk 900020100-4908 11 u

n s t a n s i s tNS

sc oog ao g 4 p 2008.

d pp g po p 250 oo aboh.

n _____________________________________________________ abp __________________________________________________

k go o pp a ex h b? e h

? Fy och c ! d j .

Jg h by Jg j po a ex

Jg a ex og

n

a

tg ( y)

Po

e-po

Frankeras ejAdressaten

betalar portot

v oog a 1/2008 b B-O l u o.

d po aboh p g.

8/3/2019 Aktum Extra 2008, nr 2

36/36

a:u 901 87 u

K k s e r i e t

B

S str det p en vgg p en rikyrka, som jaggr rbi p Sder i Stockholm, varje dag, pmin vg till dagens teaterrepetition.

Just nu repeterar jag en restllning somheter Allt vi aldrig fck gra tillsammans medKatrin Sundberg (Hxan Surtant... rga erabarn.)

Jag blir alltid lika verraskad nr jag run-dar hrnet och upptcker uppmaningen. Tex-ten griper tag i mig, pminner mig om ngotdjupt och mnskligt.

Jag tycker det r s rrande och krleksulltatt ngon har satt upp den stora skylten p envgg. Frst trodde jag att det var kommunen,

som hade godheten att ingjuta mod och livs-krat i sina kommunmedborgare. Tnk omdet lite var stans stod uppmaningar som: Geinte upp! Bravo! Du r viktig! Tack! Frlt!Hur underbar r inte du!

Grt ut! Kom igen! Krlek! Skyltar som p-minner oss om det vsentliga i vr strvan idetta livet, mittemellan rbudsskyltar som;rbjudet att betrda grsmattan och enkel-

Pia Johansson Umedd

skdespelare och en av Sveriges

ledande komedienner.

Var inte rdda!Nr jag brjade improvisera, rstod jag hurviktigt det var att slppa taget om rdslan. E-tersom improvisation handlar om att vara inuet, kan du inte vara rdd samtidigt!

Rdslan r ju ett signalsystem, som vi skavara tacksamma r att vi har, som vi behver,nr det verkligen r ara vi r utsatta r, somgr att vi kan springa ortare, reagera snabbto.s.v.

Men r det mesta gnar vi vr vakna tidt att vara rdda r det som inte har hnt!T.ex att rlora jobbet, att tentan inte kom-mer att g bra, att killen jag vill dejta inte skatycka om mig, att det inte ska g bra r bar-

nen i skolan, att jag ska cancer, stingar, el-ler rynkor...Vi oroar oss r nt som har hnt eller kom-

mer att hnda...Och d kan vi inte heller vara i nuet.De esta mnniskor r rdda r att gra

bort sig, att olk ska skratta t en, att man skaverka dum, ointelligent, m.m. (Allt som jaglivnr mig p...) Man vill ha kontroll. Kunna

Ja visst. Ibland kan det vara vldigt sknt attsga nej. Det kan oss att knna oss trygga.Men det kan x vara en alsk trygghet. Attvga sga ja till det oknda, tvingar ut oss pventyr. Jag menar ju naturligtvis inte att manska sga ja till lnesnkningar, trakasserier, ochannat trkigt, utan jag pratar om de kreativatillllena.

Tacka ja om din granne bjuder p fka, gen annan vg till jobbet, ha lite estligare kl-der p dig, en annan rg n du brukar ha.Har du ett jobb dr du tvingas ha uniorm,eller kostym, s kan du ha roliga underklderp dig. Som bara du vet om. Bls upp en bal-

long, ge berm till ngon, skriv en krleks-dikt, ring det dr jobbiga teleonsamtalet ochsg rlt, byt plats i fkarummet. Utmana digsjlv! Och om du r riktigt modig, kan du gvidare och ta tag i de stora rdslorna i dig. El-ler som den uppmaning som jag lste klottratp en toalettvgg p Universitetet i Umes Hu-maniorahus;

Mod r inte orddhet hos en som brinner,

aktum extra 2008, nr 2

Documents