6 NORDISK FILATELI September 2014

Första världskriget – 100 år sedan krigsutbrottet

Slagfälten på västfronten liknade ett månlandskapefter alla bombkrevader. Här ses en kanadensiskkulsprutegrupp i sina ställningar.

06_11:Layout 1 2014-08-25 22:30 Sida 6

av Carl-Henrik Larsson

Det är i år 100 år sedan första världskriget bröt ut. De bakomliggandeorsakerna, liksom följderna av detta det värsta krig som dittills drabbat

mänskligheten, var många. Vi skall här se närmare på det krig somförändrade 1900-talets historia för alltid.

➥NORDISK FILATELI September 2014 7

Att ett krig mellan Euro passtormakter skulle bry taut sommaren 1914 var

egentligen inte oväntat. För re -dan under slutet av 1800-taletfanns det flera tecken på attett framtida krig skulle kom-ma att förhärja den europeiska

kontinenten. Trots det blev kri-gets förlopp och de fasansfullaföljderna en chock!

Artonhundratalet var natio-nalismens århundrade framförandra. Ett nationsbygge var enprocess som skapades uppifrån,där den gemensamma historien

skulle få folket att enas kringsin nation. Detta skapade kän s -lan av ”vi” och ”de”. Samtidigtutnyttjade de europeiska kolo-nialmakterna – Storbritan ni en,Frankrike och Belgien – sinakolonier till bristningsgränsen.Den industriella revolutionen

På detta frimärke som Frankrikegav ut 1958, 40 år efter krigsslu-tet, visas en fransk soldatgrav.Fortfarande skördar faktisktdetta krig offer. Mer än 250människor, mestadels bönder,har efter kriget dött då de plöjtupp, eller kommit i kontakt medgranater och ammunition frånförsta världskriget. En enhet urden belgiska militären arbetarfortfarande med att plocka bortoch oskadliggöra blindgångareoch kvarglömda granater. Förraåret (2013) plockade denna en-het bort 160 ton granater ochammunition bara från områdetkring Ypres, där ett av de störreslagen stod. Och miljoner gra-nater finns fortfarande kvar!

06_11:Layout 1 2014-08-25 22:30 Sida 7

➥ kombinerad med en ökande me -delklass som hade råd att kon-sumera, krävde naturresursersom fanns att hämta i koloni-erna.

Tysklands enande Tyskland bestod fram till dessenande under Preussen 1871,av en mängd mindre stater ochfurstendömen. Det tyska kej-sarriket (1871–1918) blev ensnabbt växande maktfaktor iEu ropa, ett land där militaris-men utgjorde en av hörnpelar-na.

Ett problem när Tysklandenades, var att alla de mestnaturresursrika kolonierna re-dan var upptagna. Detta ska-pade tidigt en konkurrens kän s -la mellan det tyska kejsarriketoch de andra europeiska stor-makterna, som vägrade släppafrån sig kolonialt utrymme tillTyskland.

Den starke mannen bakomTysklands enande var rikskans-lern Otto von Bismarck (1815–93). Realpolitiker som han varförstod Bismarck att ett krigkunde bli förödande för riket.

Västtyskland gav ut detta frimärke 1971 med anledning av att det var 100 årsedan det tyska kejsarriket (1871–1918) utropades. Före 1871 bestod Tysk -land av en samling mindre kungadömen, grevskap och furstendömen. Dettyska kejsarriket blev snabbt en maktfaktor i Europa, ett rike med imperialis-tiska ambitioner där militarismen var en av hörnstenarna. Grundaren av riket,Otto von Bismarck, var dock ingen krigsivrare. Efter att kejsaren Wilhelm II1890 tvingat Bismarck att avgå, blev Tysklands utrikespolitik alltmer aggres-siv.

svarsförbund under 1890-talet,och det skulle dröja fram tillbörjan av 1900-talet innan Stor -britannien gick med.

Skotten i SarajevoBalkankrigen som rasade 1912och 1913 medförde att Serbienfördubblade sitt territorium,samtidigt som Osmanska ri-kets dominans i området mins-kade. Ett stort Serbien var ettdirekt hot mot Österrike-Ung -erns intressesfär. Det politiskaläget i regionen kompliceradesytterligare genom att Ryss landsedan länge stod på Serbienssida.

Den 28 juni 1914 inträffadeden händelse som har gått tillhistorien som ”skotten i Sara -jevo”, den tändande gnistan tillförsta världskriget.

Den österrikiske tronfölja-ren Franz Ferdinand och hanshustru sköts ned på öppen ga-ta i Bosniens huvudstad Sara -jevo, som då tillhörde Österri-ke-Ungern.

Mördaren var den 19-årigeser biske studenten GavriloPrin cip, som var medlem i denserbiska nationalistiska orga-nisationen Svarta handen. Or -ganisationen som hade förgre-ningar upp i den serbiska mi-litärledningen, kämpade för ettstort serbiskt rike.

I Österrike mottogs dödsbu-det med bestörtning, och kravställdes genast på ett kraft-fullt handlande gentemot Ser -bien. Detta var också precis vadSvarta handen önskade, och attRyssland skulle ställa upp bak -om Serbien om en österrikisk

Men när kejsar Wilhelm II ut-manövrerade Bismarck frånden politiska arenan 1890, öpp-nades vägen för alla dem i kret -sen kring kejsaren, som mena-de att Tyskland skulle växa påbekostnad av andra länder. Ochett krig sågs som en möjlig lös-ning för att återställa maktba-lansen i Europa till Tysklandsfördel.

Kapprustning och allians-bygge Resultatet av det spända poli-tiska läget i Europa blev enkapprustning mellan stormak-terna. Lösningen för att säkraländernas framtid fann Euro -pas stormakter i att ingå alli-anser, där länderna förpliktadesig att ställa upp militärt föratt skydda sina allierade omen hotfull situation uppstod.

Redan i början av 1880-talethade Tyskland ingått en alliansmed dubbelmonarkin Österri-ke-Ungern och Italien. Dennaallians fick namnet trippelalli-ansen eller centralmakterna.

Italien lämnade dock allian-sen 1915 och gick över till denandra alliansens sida – trippel -ententen. De kvarvarande cen -tralmakterna fick istället stödav Osmanska riket, en stats-bildning motsvarande nuvar -ande Turkiet, delar av Nord af -rika, Mellanöstern och arabis-ka halvön. Även Bulgarien gavcentralmakterna sitt stöd.

Den andra alliansen, enten-ten eller trippelententen, be-stod av Storbritannien, Frank -rike och Ryssland. De två sist-nämnda hade ingått ett för-

8 NORDISK FILATELI September 2014

Militären och statsmannen Paul von Hindenburg (1847–1934) visas på dettatyska frimärke från 1933. Efter första världskrigets utbrott 1914 gick den pen-sionerade Hindenburg åter i tjänst. Tillsammans med Erich Luddendorff (1865–1937) ledde Hindenburg den tyska armén till viktiga segrar på östfronten.Slaget vid Tannenberg och vid de Masuriska sjöarna gjorde Hindenburg tillkrigshjälte. Han utnämndes 1914 till fältmarskalk. Efter kriget blev Hinden burgministerpresident (1925–34) i den bräckliga Weimarrepubliken, som slutligenomkullkastades av nazisterna.

06_11:Layout 1 2014-08-25 22:30 Sida 8

Gibraltar gav ut detta frimärke 2014 som visar en mycket be -römd brittisk rekryteringsaffisch från 1914. Motivet som förstgavs ut som tidningsframsida till en brittisk tidning, visar Stor -britanniens krigsminister lord Horatio Herbert Kitchener (1850–1916) som pekar uppfordrande och ber om deltagande i krigs -insatserna. Lord Kitchener dog 1916 efter att örlogsfartygetsom han var ombord på gått på en tysk sjömina. USA användesig av en liknande rekryteringsaffisch föreställande Uncle Sam.Den finns avbildad på ett amerikanskt frimärke från 1998.

➥

NORDISK FILATELI September 2014 9

intervention skulle genomfö-ras.

Kriget bryter ut Den österrikiska krigsmaktensåg händelsen som en lysandechans att en gång för alla kros-sa Serbien. Tre veckor efter at-tentatet i Sarajevo lämnadeÖsterrike ett ultimatum tillSer bien, som i stora drag gickut på att krig skulle bryta utom inte Österrike fick ta aktivdel i utredningen kring Svartahandens inblandning i dådet.Serbien gick visserligen medpå att utreda mordet noggrant,men någon österrikisk inbland -ning var det inte tal om.

Den rigida allianspolitikenskulle nu visa sig vara föröd -ande för utvecklingen i Euro pa!

I detta läge mobiliseradeÖs terrike-Ungern sin armé,och den 28 juli 1914 förklaradelandet Serbien krig. Detta trotsatt Tyskland hade försökt lug-na ner situationen. När intedetta fungerade mobiliseradeäven Tyskland sin armé, vilketockså Ryssland gjorde.

Den 1 augusti kom den tyska

ut veck lats 1891–1905, sågs somen mirakellösning på hur etttvå frontskrig skulle utkämpas.Den tyska armén skulle snabbtförflytta sig genom Belgien in iFrankrike och krossa det fran -ska försvaret. Därefter skulleden snabbt förflyttas österutoch där besegra ryssarna, innandessa nått fram till den tys kagränsen.

Anfallsplanen var en skriv-bordsprodukt som totalt under -skattade Rysslands militäraförmåga.

Samtidigt som den tyska ar-mén bröt in i Belgien skickadebritterna en expeditionskår tillFrankrike, men läget för en-tenten såg inte ljust ut. Tys -karna trängde tillbaka frans-männen och britterna, och i bör -jan av september 1914 hotadesParis av en tysk invasion.

krigsförklaringen motjätten i öst, följd av enfransk och brittisk mo-bilisering. Redan näst -kommande dag gick den tyskaarmén in i Luxemburg.

Storbritannien hotade attförklara Tyskland krig om lan-det inte respekterade Belgiensneutralitet, vilket inte skedde.

Samtidigt som Tyskland gickin i Belgien kom den tyskakrigs förklaringen mot Frank -ri ke, och den 4 augusti förkla-rade Storbritannien krig motTyskland.

Två dagar senare valde Ös-terrike-Ungern att deklarerakrig mot Ryssland.

Hela denna händelsekedjasom satte Europa i brand, bru-kar kallas för den svarta veck-an.

Kriget på västfronten Den tyska armén följde en se-dan länge uppgjord anfalls plan,Schlieffenplanen, som döpts ef -ter che fen för den tyskageneral staben, Alfredvon Schlieffen. Dennaanfallsplan som hade

En brittisk soldat lämnar sin familj för att åka till fronten visaspå det övre frimärket. När kriget bröt ut sommaren 1914 troddede flesta att kriget skulle vara över efter en månad eller så. Attkriget skulle pågå i mer än fyra år var det få som anade. Ju läng-re tid kriget fortgick desto mer blev också allmänheten insatt ide fasor som pågick vid fronten. Nyhetsförmedlingen från kri-gets olika frontavsnitt, som skedde genom tidningar och jour -nalfilmer före biofilmerna, gav inledningsvis en romantiseradbild av kriget. Efterhand blev rapporteringen mer verklighets -trogen. På det nedre frimärket ses brittiska soldater under trä-ning. Flertalet soldater, oavsett sida, fick en mycket enkel ut-bildning innan de skickades till fronten. Mötet med krigets verk-lighet blev en chock, och merparten av rekryterna stupade re-dan under de första veckorna vid fronten. Bortskjutna armaroch ben samt rent psykiska men var vanliga bland de överle-vande. Hundratals granatchockade brittiska soldater avrätta-des av sina egna i tron att de spelade sjuka för att slippa strida.Deras änkor fick dessutom ingen pension eftersom männenräknades som desertörer. Båda frimärkena gavs ut av Gibraltari år, och i deras nedre högra hörn ses en vallmo – ”poppy” påengelska – som är symbolen för de dödade soldaterna underförsta världskriget. Än idag bär de flesta i Storbritannien envallmo på Remembrance Day – eller Poppy Day – den 11 no-vember, dagen då kriget slutade.

06_11:Layout 1 2014-08-25 22:30 Sida 9

➥

Frankrike gav ut dessa båda frimärken 1956 respektive 1966, för att markera att det gått 40 respektive 50 år se-dan slaget vid Verdun slutade. Detta slag som pågick i tio månader, från februari till december 1916, kostade

en halv miljon soldater livet. Det ena frimärketvisar franska soldater under eldgivning i enskyttegrav vid Verdun. Skyttegravarnas helveteblev synonymt med kriget på västfronten. Miljo -ner män levde, sov och dog i dessa skyttegra-var, som sträckte sig från den schweiziska grän-sen till den belgiska Nordsjökusten. Mellan skyt-tegravslinjerna låg ingenmansland, ett landskaptotalt söndertrasat av alla de miljoner granatersom detonerat. På det andra frimärket visas endel av staden Verduns befästningsverk. Stadenoch det omkringliggande landskapet blev total-förstört under detta meningslösa slag som slu-tade oavgjort. Samtidigt som slaget vid Verdunrasade, pågick slaget vid Somme. Det inleddes ijuli 1916 som en fransk-brittisk offensiv mot detyska ställningarna. Detta slag som slutade i no-vember 1916 blev ett av historiens värsta blod-bad med 1,5 miljoner döda britter, fransmän ochtyskar!

Den främsta orsaken till att första världskriget krävde så mångaliv var vapenteknikens utveckling före och under kriget. Kapp -rustningen under slutet av 1800-talet och början av 1900-taletmellan Europas stormakter, hade fört utvecklingen framåt vadgällde alltmer effektiva vapen. Kulsprutan liksom det tunga ar-tilleriet tog miljoner liv 1914–18. Stridsgas (främst fosgen,senaps- och klorgas) introducerades under första världskriget,först av tyskarna. Britterna satte 1916 in ännu ett nytt vapenslag– stridsvagnen. Frankrike gav ut det här frimärket 1988.

Den tyska krigsmakten gjor -de emellertid bättre ifrån sig påöstfronten, och lyckades pres -sa tillbaka den ryska armén,som förlorade två viktiga slagvid Tannenberg och de Masu -ri ska sjöarna hösten 1914.

De ryska krigsansträngning-arna slutade 1917 med ett to-talt fiasko och kapitulation.

Ef ter att Italien 1915 läm -nat cen tralmakterna och gåttöver på ententens sida, spredskriget till norra Italien.

Första världskriget fördesäven i Mellanöstern, på arabis-ka halvön och i Nordafrika, därententen kämpade mot Osman -ska riket, som stod på central-makternas sida.

Även till sjöss utspelades kri -get, och inte minst orsakade detyska ubåtarna stor skada, ochde riktade sina torpeder motalla ententens fartyg. Efter attdet brittiska passagerarfarty-get Lusitania 1915 blivit sänktav en tysk ubåt och 124 ameri-kanska passagerare omkom,höj des röster i USA om att lan-det skulle gå in i kriget på en-tentens sida.

Den franska generalen Jo -seph Joffre (1851–1931) beord-rade ett kraftigt motanfall, ochmed hjälp av alla tillgängligataxibilar i Paris, lyckades frans -männen förflytta sina förstärk -ningar till frontavsnittet vidMarne innan tyskarna bröt ge -nom.

Istället tvingades tyskarnaretirera 60 km österut. Därskul le frontlinjen komma attfixeras under återstoden avkriget, längs en sträcka frånden belgiska Nordsjökusten tillschweiziska gränsen.

Detta skyttegravskrig skul-le komma att bli synonymt medkriget på västfronten. Miljonersoldater, oavsett sida, sov, åt,uträttade sina behov och dog iskyttegravarna. Den ständigafukten, gyttjan, råttorna ochalla löss, var en del av solda-ternas vardag.

Det nästan oavbrutna artil-leribombardemanget formadeett overkligt månlandskap, somskiljde de båda sidornas skyt-

tegravar från varandra,det som kallades ingen-

mansland. Växelvis stormade tyskarna,

britterna och fransmännen det -ta kraterfyllda landskap, ochresultatet blev nästan alltiddetsamma – ett blodbad. I slagefter slag, vid exempelvis Mar -ne, Somme, Verdun och Ypresdog miljoner unga soldater. Of -tast utan att en meter markerövrades!

På flera fronter Första världskriget brukar förstoch främst förknippas med kri-get på västfronten, men det varmycket större än så. Samtidigtsom Tyskland anföll Frankri keinledde Österrike-Ungern sinoffensiv mot Serbien. Det skul-le dock dröja fram till hösten1915 innan Serbien kapitule-rade, och då hade Österrike-Ungern dessutom fått militärhjälp från Bulgarien, som gåttin på centralmakternas sida.

På östfronten lyckades inteÖsterrike-Ungern hålla ståndmot den ryska armén, utan fickse sig besegrade.

10 NORDISK FILATELI September 2014

06_11:Layout 1 2014-08-25 22:31 Sida 10

NORDISK FILATELI September 2014 11

USA ville med detta frimärke från 1985 hylla landets veteranerfrån första världskriget. Efter att kriget på västfronten blev stil-lastående inledde ententen en flottblockad mot tyska hamnar.Tysklands svar på denna blockad blev att sänka alla fientliga far-tyg. Efter att en tysk ubåt 1915 sänkt passagerarfartyget Lusitaniaoch 124 civila amerikaner omkom, höjdes röster för att USA skullegå in i kriget. Tyskland avbröt då sitt oinskränkta ubåtskrig menåterupptog det 1917. USA:s inträde i kriget blev därmed ett fak-tum, och också den avgörande faktorn till Tysklands nederlag.

ansvaret låg på den ser-biska terrororganisationenSvarta handen samt Österri-ke-Ungerns sätt att agera efterskotten i Sa rajevo.

Däremot var det så att dentyska krigsledningen utnyttja-de situationen som en före-vändning för att kunna gå i

krig, och därigenom befästaTysk lands roll som stormakt.Häri låg en stor skuld!

Skuldparagrafen, kombine-rad med det enorma krigsska-destånd som Tyskland tilldöm-des att betala efter kriget, samtkravet på total nedrustning ochlandavträdelser, skapade enhämndlystnad bland mångatyskar. En strömning i sam häl-let som Hitler och nazisternasenare plockade upp och ut-nyttjade.

Det ryska krigssammanbrot-tet 1917 banade vägen för Le -nin och kommunisterna, som

Tyskland upphörde då medsitt oinskränkta ubåtskrig framtill 1917, då de tyska ubåtarnaåterigen började sänka han-dels- och passagerarfartyg un-der ententens flagg. USA:s in-träde i första världskriget blevdärmed ett faktum.

Följderna av krigetEfter att den ryska ar-mén kapitulerat i ös-ter genom freden vidBrest-Litovsk 1917,kun de tyskarna flyttaöver sina trupper tillvästfronten. Trotsenor ma krigsan-strängningar lycka-des dock inte tyskar-na komma till någotavgörande.

USA:s inträde i kri -get i kom bination medhungersnöd i Tysk -land gjorde situatio -nen allt mer ohållbarför den tyska krigsled-ningen, och i novem-ber 1918 såg man sigtvingade att under-teckna vapenstille -ståndet.

Först och främst varförsta världskriget enmänsklig tragedi av enormaproportioner. Siffrorna på an-talet stupade sol dater i krigetkan variera mellan olika käl -lor, men upp skattningsvis rördet sig om närmare nio miljo-ner totalt. Då får man inte hel-ler glömma alla de miljoner sol -dater som blev lemlästade el-ler fick psykiska men för livet.Och de eko nomiska och mate-riella förlusterna var katastro-fala!

Vid freden i Versailles 1919dömdes Tyskland som ensamtansvarigt för kriget, trots attså inte var fallet. Det yttersta

aldrig annars vunnit stöd försin sak.

Första världskriget påfrimärksutgåvor Utgivningen av frimärken medmotiv som ansluter till första

världskriget har aldrigvarit stor, men i ochmed 100-årsminnet avkrigsutbrottet har fle-ra postverk världenöver upp märksammatdetta med en eller fle-ra utgåvor.

Anledningen till attdet tidigare funnits re-lativt få utgåvor sombär motiv från förstavärlds kri get, är säker-ligen att detta kriglänge stått i skugganav andra världskriget.

Jag vill här lyftafram ett antal tidigareutgåvor på temat förs-ta världskriget. Belgi -en gav 1932 ut en se -rie (Mi chel 342–43) fö-reställande en soldatmed gevär och pack-ning och årtalen 1914–1918. Den serien har

ett högt katalogvärde. Frankrike gav ut en serie

om två frimärken 1938 (Michel423–24) med en fransk soldat ien skyttegrav som motiv.

Ett annat frimärke som jagtycker är intressant är en ut-gåva från Irland 2006 (Michel1711), som visar slaget vidSom me.

Här följer ett urval ländersom i år gett ut frimärken medförsta världskrigsmotiv:

Australien, Frankrike, Gu -ya na, Isle of Man, Jersey,Mont serrat, Nevis, Storbritan -nien och Tuvalu. ❑

Isle of Mans nationella krigsmonument över stupade sol-dater från första och andra världskriget visas på detta fri -märke utgivet 2008. Monumentet invigdes 1923 och finns inärheten av Tynwald Hill. Flertalet städer och byar i Stor -bri tannien och på de brittiska öarna har någon form avkrigsmonument, som minner om de stupade soldaternafrån de båda världskrigen. Alla kände på något vis någonsom stupade, försvann eller blev lemlästad. Mer än 1 100soldater från Isle of Man lämnade sin ö för att aldrig meråtervända levande. Tragedin var enorm!

06_11:Layout 1 2014-08-25 22:31 Sida 11