vattenfÖrsÖrjning fÖr nora-lindesberg Översiktlig ... · intressantare än projektet med...

Midvatten AB PMTel. 0243-876 20 2935

VATTENFÖRSÖRJNING FÖR NORA-LINDESBERGÖVERSIKTLIG KARTERING AV GRUNDVATTENRESURSER

Historik

I december 2011 anlitades Midvatten AB av Bergslagens Kommunalteknik för att göra en övergripande studie av möjliga grundvattentillgångar runt Nora - Lindesberg som ett alternativ till att ansluta de båda städerna till det då aktualiserade projektet med vatten från Vättern. Med den kostnadsbedömning som då var aktuell för Vätternvattnet kunde avståndet till en grundvattentillgång inte vara stort för att alternativet med grundvatten skulle vara ekonomiskt fördelaktigt. Med ledning av material som tagits fram före 2011 för att undersöka alternativa reservvattentäkter i närheten av Nora – Lindesberg framgick snart att det inte fanns några grundvattentillgångar inom detta begränsade område som bedömdes vara intressantare än projektet med Vätternvatten. Detta medförde att Nora/Lindesberg beslöt att delta i Vätternvattenprojektet.

I februari 2017 anlitades Midvatten av Samhällsbyggnadsförbundet för att göra en ny övergripande studie av möjliga grundvattentillgångar. Eftersom kostnadskalkylen för Vätternvattnet ökat sedan 2011 kunde sökradien utökas väsentligt. Föreliggande PM redovisar en översiktlig kartering av de grundvattenresurser som finns inom rimligt avstånd från Nora/Lindesberg och skulle kunna trygga vattenförsörjningen till lägre kostnad jämfört den nu aktuella kostnadsbedömningen för Vätternvattnet.

Vattenbehov

Det framtida vattenbehovet för Nora har uppskattats till ca 30 L/s (2600 m3/d) och för Lindesberg till ca 50 L/s (4300 m3/d). Allt uttryckt som medelvärden över året, vilket i föreliggande PM även anges som mått på bedömd kapacitet för de tillgängliga grundvattentillgångarna.

Det bedömda framtida vattenbehovet för Nora – Lindesberg är således ca 80 L/s, men som extra säkerhet antas att den grundvattenmängd som de eftersökta grundvattentillgångarna ska kunna producera är i storleksordningen 120 L/s, vilket är ca 50% mer än det i nuläget bedömda behovet.

Grundvattenresurser

Kunskapen om de grundvattenresurser som finns inom området varierar – De flesta är helt outredda, medan några är delvis utredda. I bilaga 1 redovisas de potentiella grundvattenresurser som bedöms vara av intresse för vattenförsörjningsändamål. Underlaget som använts är främst befintliga grundvattenutredningar, SGUs kartering av jordlager och grundvattentillgångar, brunnsarkivet, flygbilder och höjddata samt

Författare: Joel Frandsen Dokument: PM_ver1.1.odtVersion: 2017-06-16 Sida: 1(6)


länsstyrelsens databaser med förorenade områden eller områden med verksamheter som medför risk för att grundvattnets kvalitet äventyras.

Vattenresurserna är indelade i 6 områden där område 1 ligger närmast Nora/Lindesberg och sedan huvudsakligen på allt längre avstånd med stigande ordningsnummer.

Schematisk jämförelse mellan grundvattenresurser

I bilaga 2 finns ett första utkast till schematisk jämförelse mellan de olika vattenresurserna. När mer kunskap om vattenresurserna tagits fram görs en revidering av jämförelsen.

Följande aspekter finns medtagna:

• Bekräftad uttagsmöjlighet.• Bedömd total uttagsmöjlighet.• Samordningsmöjligheter och konkurrerande intressen• Vattenkvalitet och behandlingsbehov.• Skyddsförhållanden.• Att gå vidare med om alternativet ska utredas ytterligare.

Jämförelsen är förenklad för att tydliggöra skillnader, men eftersom det finns osäkerheter i faktaunderlaget kan jämförelsen delvis bli missvisande. De olika aspekterna är dessutom av olika art – en del är i varierande grad kostnadsanknutna (tex behandlingsbehov) medan andra är av mer kvalitativ art (tex skyddsförhållanden).

Den bedömda totala uttagsmöjligheten är grovt uppskattad utifrån bedömt grundvattenbildningsområde och om uttaget medför att ytvatten läcker in till grundvattenmagasinet (sk inducerad infiltration). Utöver den angivna uttagsmöjligheten kan det i många fall finnas möjlighet till konstgjord grundvattenbildning genom att ytvatten pumpas till grundvattenmagasinet och sprinklas eller infiltreras genom bassänger.

Investeringskostnader

I nuläget har endast mycket schablonmässiga investeringkostnader tagits fram. En stor kostnad ligger i behandlingsbehovet som i nuläget är okänt för flertalet alternativ. En mycket grov kostnadsbedömning för ett vattenverk med kapacitet på 50 L/s och normalt behandlingsbehov (alkalisering och frånskiljning av järn och mangan) ligger runt 30 - 40 Mkr. Vid stort behandlingsbehov (mycket höga järn- och manganhalter samt behov av fler behandlingssteg) är kostnaden betydligt mer osäker, men vi bedömer den till 50 – 60 Mkr. För en kapacitet på 120 L/s ger motsvarande kostnads-bedömningar 50 - 60 Mkr respektive 90 – 100 Mkr.



Ledningskostnaden är mycket stor för vissa alternativ. På kartan i bilaga 1 anges en mycket grov kostnad för de markerade ledningssträckningarna. Vi har räknat med 3 Mkr/km vilket baseras på kostnaderna för överföringsledningen mellan Lindesberg och Nora. I vissa ledningsalternativ kan långa sträckor sjöförläggas, vilket har en betydligt lägre kostnad. Angivna ledningskostnader avser förläggning i mark och ingen avräkning har gjorts för sjöförläggning.

Utredning och projektering för att ta fram en ny grundvattentäkt ligger i intervallet 5 – 20 Mkr.

Exempel på möjligheter

Den utförda inventeringen ger underlag för många alternativa lösningar. Här redovisas översiktligt två exempel på lösningar:

Närområdet

Inom område 1 (se bilagor 1 och 2) finns den av Örebro tidigare utredda grundvattentillgången i Mogetorp. Avståndet till den planerade förbindelseledningen mellan Nora och Lindesberg är kort. Utan konstgjord infiltration bedöms grundvattentillgången vara i storleksordningen 40 L/s, dvs betydligt lägre än behovet. Försök med konstgjord infiltration har gjorts och kapaciteten är då flera 100-tal L/s. Det största problemet bedöms vara att säkerställa och skydda tillräcklig ytvattenmängd för den konstgjorda infiltrationen.

Denna lösning skulle lösa reservvattentäktsfrågan för tätorterna Nora och Lindesberg, men inte för någon annan ort ingående i Samhällsbyggnad Bergslagens kommunalförbund.

Att denna tillgång inte beaktades vid utredningen 2011 berodde på att Örebro kommun då fortfarande undersökte och gjorde anspråk på området för sin vattenförsörjning.

På lite längre avstånd

Inom område 3 (se bilagorna 1 och 2) finns de båda grundvattentillgångarna vid Uvberget och Brunnshed där grundvattentillgången bedöms vara mycket stor och skyddsförhållandena bedöms vara mycket goda. Jämfört med det ovan beskrivna närområdesalternativet vid Mogetorp är fördelarna flera, men huvudsakligen följande:

• Denna lösning skulle innebära att förutom Nora och Lindesberg dessutom alla orter längs dalgången från Kopparberg till och med Storå får reservvatten.

• Energimässigt kommer pumpkostnaden att bli liten eftersom de tänkta vattentäkterna ligger på ca +170 möh att jämföra med förbruknings-



områdena Lindesberg på ca +70 och Nora på ca +90 möh. (Kopparberg ca +150 möh, Mogetorp ca +45 möh).

För detta exempel bedöms totala investeringskostnader inklusive undersökningar och projektering vara i storleksordningen 200 - 250 Mkr.

Förslag till översiktligt handlingsprogram

I första hand rekommenderas att alternativen Mogetorp och Uvberget/Brunnshed utreds. Som ett första steg utförs nedanstående moment. Innan det finns ett fullgott beslutsunderlag kan flera alternativ behöva utredas. I andra hand rekommenderas att område 2, Grängen/Sandfallet utreds.

Mogetorp

Förutsättningarna vid Mogetorp är väl utredda. Den största osäkerheten ligger i att säkerställa och skydda tillräcklig ytvattenmängd för den konstgjorda infiltrationen. Olika alternativ att lösa ytvattenbehovet utreds översiktligt.

Uvberget/Brunnshed

För att få en första indikation på områdenas förutsättningar utförs en inledande grundvattenundersökning som omfattar:

• Fältrekognosering• Borrning av grundvattenrör• Vattenprovtagning

Beroende på hur entydiga resultat som framkommer kan det behövas utökade undersökningar med provpumpningar och behandlingsförsök innan detta alternativ med tillräcklig noggrannhet kan jämföras med Mogetorpsalternativet.

Borlänge 2017-06-16Midvatten AB

Upprättad av Granskad av

Joel Frandsen Per-Arne Ryttar



Bilagor

1 Grundvattenresurser, skala 1:250 000

2 Jämförelse mellan vattenresurser

Referenser

SGU, 2017. K571, Grundvattenmagasinet Riddarhyttan.

SGU, 2017. http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html, 2017-05-19 Grundvattenmagasin, J1: Grundvattenmagasin i jordlager, hmag_XJdbLVRLJ7,

Länsstyrelsen i Örebro län, 2017. LST webgis örebro. 2017-05-18.

Länsstyrelsen i Örebro län, 2017. LST geodataportalen. 2017-05-18.

Länsstyrelsen i Örebro län, 2017. LST djupkartor. 2017-05-18.

Länsstyrelsen i Örebro län, 2017. LST VISS grundvatten, sjöar och vattendrag. 2017-04-23.

Midvatten AB. 2017. ”ARBETSMATERIAL, Bergslagens kommunalteknik, Sundet, Kopparbergs vattenförsörjning.”

SGU, 2015. K547, Grundvattenmagasinet Malingsbo norra.

Midvatten AB. 2014. ”Rävudden, sammanfattning av utförd grundvattenundersökning.” Borlänge 2014-10-22.

Midvatten AB. 2013. ”Bergslagens Kommunalteknik, Reservvattentäkt för Nora-Linde, Provpumpning vid den tidigare värmepumpsbrunnen Br2 vid Bottenån och undersökning av ytterligare brunnsområden.” Borlänge 2013-12-30.

Grundvattengruppen. 2011. ”Örebro kommun, Mogetorpsprojektet, Grundvattenundersökningar för ny vattentäkt för Örebro i Karlslundsåsen – Etapp 1.”

Midvatten AB. 2009. ”Bergslagens Kommunalteknik, Rya grundvattentäkt, Förslag till skyddsplan.” Borlänge 2009-04-16.

Midvatten AB. 2009. ”Bergslagens Kommunalteknik, Vasselhyttan norr, Storås vattenförsörjning.” Borlänge 2009-01-26.


http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html


Midvatten AB. 2008. ”Bergslagens Kommunalteknik, Hällefors vattenförsörjning, Utkast till miljökonsekvensbeskrivning för provpumpning vid Hedvreten inför myndighetssamråd.” Borlänge 2008-03-18.

Stockholms Tingsrätt, 1998. Lagligförklaring av grundvattentäkt och bortledning av grundvatten (Finnhyttan) Dom nr DVA 76 i mål VA 54/98. 1998-11-18.

VIAK AB. 1993. ”Lindesbergs kommun, Vasselhyttan, Hydrogeologisk undersökning.” Falun 1993-02-25.

VIAK AB. 1985. ”Lindesbergs kommun, Grundvattenvärme, Hydrogeologiska undersökningar.” Falun 1985-11-13.

Stockholms Tingsrätt, 1975. Lagligförklaring av grundvattentäkten vid Finnhyttan. Mål VA 5/75. 1975-09-25.

K-Konsult. 1973. ”Ljusnarsbergs kommun, Kopparbergs vattenförsörjning, Redogörelse för kompletterande geohydrologiska undersökningar vid Finnhyttan.” Örebro 1973-10-23.

VBB AB. 1971. ”PM angående resultat av långvarig provpumpning.” Stockholm 1971-02-01.

VIAK AB. 1970. ”Redogörelse för översiktlig grundvattenundersökning i Lindesåsen för utbyggnad av grundvattentäkten vid Vasselhyttan i Lindesbergs kommun.” Stockholm 1970-12-09.

VIAK AB. 1967. ”Redogörelse för kompletterande grundvattenundersökningar vid Lindesåsen vid Lindesberg.” Stockholm 1967-12-18.

VIAK AB. 1965. ”Redogörelse för grundvattenundersökningar för vattenförsörjningen inom Lindesbergsregionen.” Örebro 1965-08-16.

VIAK AB. 1960. ”PM angående förändringar av grundvattnets beskaffenhet i Storå-Stråssa-områdets grundvattentäkt vid Vasselhyttan i Linde kommun, Örebro län.” Stockholm 1960-12-30.

VIAK AB. 1956. ”Yttrande över grundvattenundersökningar för vattenförsörjningen inom Storå-området i Linde kommun och Stråssa i Ramsbergs kommun, Örebro län.” Örebro 1956-12-29.

VIAK AB. 1956. ”PM beträffande genomförande av provpumpning av grundvattentäkt för Storå-Stråssa samhällen, Linde kommun, Örebro län.” Örebro i februari 1956.


Bilaga 2

Samhällsbyggnad Bergslagen

LINDESBERG-NORA VATTENFÖRSÖRJNING

Vattenförsörjningsplanering

Jämförelse mellan vattenresurser

Vattenresurs

Bekräftad

uttagsmöjlighet Bedömd total uttagsmöjlighet

Andra intressenter/

samordningsmöjligheter

Vattenkvalitet och

behandlingsbehov Skyddsförhållanden

Att gå vidare med om

alternativet ska utredas

ytterligare

Rya

(grundvatten i

jord)

110 L/s110 L/s.

Klassad 25 – 125 L/s av SGU.

Lindesbergs vattentäkt.

Uttag ca 35 L/s.

I drift.

Alkalisering samt avskiljning av

järn och mangan.

Omfattande tätortsbebyggelse.

Jordbruksmark.

Kyrkogård. Småindustrier.

Bilverkstäder.

Riksväg 50.

Bottenån

(grundvatten i

jord)

80 L/s borträknat 50

L/s återföring för att

hindra

sättningsskador

110 L/s dvs 80 L/s utöver det

som tas ut för fjärrkyla (ca 30

L/s) och nödvändig återföring

(ca 70 L/s) för att förhindra

sättningsskador.


Kylvatten (28 L/s) +

reserv lasarettet

Mycket höga halter järn och

mangan.

Omfattande tätortsbebyggelse.

Samordning med

LEAB

Brunnsborrning

Provpumpning

Behandlingsförsök

Nedre Järle

(grundvatten i

jord)

20 L/s.

Klassad 5 – 25 L/s av SGU.Helt okänd

Omfattande arealer

jordbruksmark.

Grustäkter.

Anläggning för återvinning av

avfall.

Spridd bebyggelse.

Riksväg 50 inom

tillrinningsområdet.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Mogetorp

(grundvatten i

jord)

Bedömt 40 L/s av Artesia.

Väsentligt mer vid konstgjord

infiltration (>200 L/s).


Tidigare intresseområde

för Örebro

vattenförsörjning.

Eventuellt fortfarande.

Alkaliseringsbehov. Inget Järn

och mangan vid provpumpning i

Mogetorp.

Mest skogsmark.

Enstaka bebyggelse.

Torvtäkt.

Riksväg 50.

Kontakt med Örebro

och Artesia

Bälgsjön

(ytvatten)50 L/s

Noras vattentäkt

Uttag ca 25 L/sKemisk fällning.

Grecksåsar

(grundvatten i

jord)

20 L/s.


Mest skogsmark.

Enstaka bebyggelse och

jordbruksmark.

Några gamla gruvområden

perifert.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Järnboås

(grundvatten i

jord)

5 L/s om inducering från

Finnsjön.


Helt okänd

Mest jordbruksmark.

Äldre mindre gruvområde.

Kyrkogård.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Sandfallet

(grundvatten i

jord)

40 L/s

Relativt stora jorddjup enl

brunnsarkivet.


Okänd

Dock förekommer radionukleider

i berggrunden

Mest skogsmark.

Enstaka bebyggelse.

Perifert finns skjutbana och

äldre gruvhål.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Grängen

(grundvatten i

jord)

50 L/s

Inräknat trolig inducerad

infiltration.

Stort tillrinningsområde.

Stora jorddjup enligt

brunnsarkivet.

Eventuellt kan kapaciteten ökas

genom konstgjord infiltration.


Helt okänd

Mest skogsmark.

Spridd bebyggelse.

Små arealer jordbruksmark.

Bergtäkt/grustag.

Mindre verkstadsindustri.

Gamla gruvområden perifert.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Hjulsjö

(grundvatten i

jord)

20 L/s.


Mest skogsmark.

Enstaka bebyggelse.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Vasselsjön

(grundvatten i

jord)

10 L/s.

Troligen inducerad infiltration

från Vasselsjön. Eventuellt kan

kapaciteten ökas genom

konstgjord infiltration.


Helt okänd.

Stor andel inducerad infiltration.

Obebyggd skogsmark.

Grustäkt. Ett mindre gammalt

gruvområde perifert.

Riksväg 63.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Vasselhyttan

(grundvatten i

jord)

21 L/s25 L/s.


Storås vattentäkt

Uttag ca 12 L/s.

I drift.


järn och mangan.

Mest jordbruksmark.

Spridd bebyggelse.

Riksväg 50.

Vasselhyttan norr

(grundvatten i

jord)

10 L/s.


Samordning med

Storås/Lindesbergs

vattenförsörjning

Provpumpat. Alkalisering samt

avskiljning av järn och mangan.

Mest jordbruksmark.

Spridd bebyggelse.

Riksväg 50.

Skyddande finsediment.

Försök med konstgjord

infiltration

Rävudden

(grundvatten i

jord)

20 L/s.

Litet tillrinningsområde. Baseras

på inducerad infiltration. Klassad

5 – 25 L/s av SGU.

Samordning med

Storås/Lindesbergs

vattenförsörjning

Mycket höga halter järn och

mangan.

Skogsmark och åkermark.

Riksväg 50 perifert.

Stor andel inducerad infiltration

från Norrsjön som är recipient

för Kopparbergs reningsverk.

Brunnsborrning

Provpumpning

Finnhyttan

(grundvatten i

jord)

55 L/s

80 L/s, dvs 60 L/s utöver uttaget

för Kopparberg


Kopparbergs vattentäkt

uttag ca 20 L/s

I drift.

Alkalisering.

Mest skogsmark, men en del

bebyggelse och jordbruksmark.

Mindre verkstadsindustri.

Avfallsupplag eventuellt inom

tillrinningsområdet vid större

uttag.

Sundet

(grundvatten i

jord)

13 L/s

25 L/s.

Baseras på inducering från

Olovsjön.


Samordning med

Kopparbergs

vattenförsörjning

Provpumpat.


Alkalisering.

Mest jordbruksmark.

Äldre mindre gruvområde.

Järnväg.

Vattendom

Östra Born

(grundvatten i

jord)

15 L/s.


Samordning med

Kopparbergs

vattenförsörjning

Helt okänd.


Mest skogsmark. Enstaka

bebyggelse.

Gammal metalltillverkning.

Klassat som stor risk.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Brunnshed

(grundvatten i

jord)

100 L/s.


infiltration från Nittälven.





Kan eventuellt även

utgöra reservvattentäkt

för Kopparberg

Helt okänd Obebyggd skogsmark.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Uvberget

(grundvatten i

jord)

100 L/s.


infiltration.





Kan eventuellt även

utgöra reservvattentäkt

för Kopparberg

Helt okänd

Obebyggd skogsmark. Gammalt

mindre gruvområde i norra

delen

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

OM

RÅ

DE

1O

MR

ÅD

E 2

OM

RÅ

DE

3

Midvatten AB

Uppdrag 2935

Bilaga 2

Ramsberg

(grundvatten i

jord)

15 L/s

Klassad 5 – 25 L/s av SGU. Helt okänd

Skogsmark. Stora ytor nedlagda

grustäkter.

Perifert finns betongindustri och

sågverk.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Valsjöheden

(grundvatten i

jord)

40 L/s.

Klassad 5 – 25 L/s i tre områden

av SGU.

Helt okändSkogsmark. Enstaka

bebyggelse.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Allmänningbo

(grundvatten i

jord)

50 L/s.

Den södra magasinsdelen

klassad 5 – 25 L/s av SGU.

Helt okänd

Mest skogsmark, dock

jordbruksmark och en del

bebyggelse nära tänkbart

uttagsområde.

Bergtäkt. Mindre avfallsdeponi

perifert.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Riddarhyttan

(grundvatten i

jord)

15 L/s


för Riddarhyttan och behovet för

ev reservvattentäkt för

Skinnskatteberg..


Riddarhyttans vattentäkt,

uttag ca 15 L/s.


järn och mangan i bef

vattentäkt.

Skogsmark.

Gruvupplag sannolikt utanför

tillrinningsområde.

Samordning med

Skinnskatteberg.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Malingsbo

(grundvatten i

jord)

80 L/s inklusive den södra

magasinsdelen.


infiltration från Malingsbosjön.

Klassad 25 – 125 L/s av SGU

och bedömd till 60 L/s i den

norra magasinsdelen.

Okänd.

Indikation på höga järnhalter.


Mest skogsmark.

Enstaka bebyggelse.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Skatviken

(grundvatten i

jord)

15 L/s.


Samordning med

Hällefors

vattenförsörjning.

Spendrups

Lokaanläggning i samma

tillgång.

Helt okänd

Järnväg.

Gruvavfall.

Avfallsdeponi.

Spridd bebyggelse.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Hedvreten

(grundvatten i

jord)

25 L/s


infiltration från Torrvarpen.


Samordning med

Hällefors

vattenförsörjning

Helt okänd

Mest skogsmark.

Enstaka bebyggelse. Nedlagda

grustäkter.

Brunnsborrning

Provpumpning

Jeppetorp

(grundvatten i

jord)

90 L/s


för Hällefors.


Hällefors vattentäkt, uttag

ca 30 L/s.

I drift. Alkalisering samt

avskiljning av järn och mangan.

Troligen stor del inducerad

infiltration.

Riksväg 63.

Mest skogs- och myrmark. Små

arealer jordbruksmark. Spridd

bebyggelse. Bilvårdsanläggning.

Troligen stålverksområde inom

tillrinningsområdet.

Kompletterande

brunnar och process.

Hedtjärnen

(grundvatten i

jord)

15 L/s


Samordning med

Hällefors

vattenförsörjning

Helt okänd

Mest skogsmark.

Risk för påverkan från

gruvområdet vid Silvergruvan.

Motorbana.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Örlingen

(grundvatten i

jord)

80 L/s


infiltration från Örlingen.


Helt okänd.



bebyggelse. Hällefors flygplats.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Lekaråsen

(grundvatten i

jord)

120 L/s.



Helt okänd


bebyggelse och gammalt

bersbruk vid Älvsjöhyttan

perifert i området.

Provborrningar

Vattenprovtagning

Brunnsborrning

Provpumpning

Tvärånstorp

(grundvatten i

jord)

10 L/s.


Intresseområde för

Karlskoga

vattenförsörjning

Helt okänd

Högåsen

(grundvatten i

jord)

20 L/s.


infiltration till följd av

kraftverksdammen. Klassad 5 –

25 L/s av SGU.


Karlskoga

vattenförsörjning

Helt okänd

Skogsmark. Motorbanor.

Fiskodling.

Impregneringsområde.

Kedjeåsen

(grundvatten i

jord)

30 L/s.



Karlskoga

vattenförsörjning

Helt okänd

Mest skogsmark.

Enstaka bebyggelse och

jordbruksmark. Grustäkter.

Teckenförklaring

Mycket goda förutsättningar

Goda förutsättningar

Mindre goda förutsättningar

Redan taget i anspråk,

helt eller delvis

OM

RÅ

DE

6O

MR

ÅD

E 4

OM

RÅ

DE

5

Midvatten AB

Uppdrag 2935

vattenfÖrsÖrjning fÖr nora-lindesberg Översiktlig ... · intressantare än projektet med...

Documents