yrkesrollen gm tiderna

Download Yrkesrollen gm tiderna

Post on 28-Jun-2015

62 views

Category:

Education

0 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • 1. Den tidigaste knda skildringen av hur man slcker en brand r frn 850 f.v.t. En relief frn Nineve i det dtida Assyrien skildrar hur soldater slcker en eldsvda. Redan hr ser man kopplingen till krig och frsvarsmakt. Fortfarande anvnds begrepp som brandsoldat och brandfrsvar. Under antiken organiserade de strsta stderna sitt brandfrsvar genom att mot betalning anvnda sig av slavar fr brandbekmpning. Ansvaret fr brandfrsvaret vertogs senare av myndigheterna som lt militr personal skta sjlva brandbekmpningen.

2. De frsta brandskyddsreglerna i Sverige antogs mot slutet av 1200-talet. Dessa freskrev bland annat att det skulle finnas nattvktare eller tornvktare som skulle kunna upptcka brand i ett tidigt skede. Under 1600-talet s antas brandordningar i de stora stderna i Sverige. Dessa freskriver i detalj vilken utrustning som skall finnas till frfogande, och var den skall frvaras. 3. Helsingborgs brandorganisation bestod i mitten av 1700-talet av: 1 brandfrman, 2 brandfogdar, 2 sprutmstare, 4 strlmstare, 8 strlfrare, 4 slangfrestndare, 24 slangfrare, 56 pumpare, 36 vattenkrare, 15 vattenlangare, 40 stegresare, 10 man fr brandhakar, 9 svabbare, 6 man fr brandseglen, 21 frjemn. Utver detta hade man tillgng till en brgningskr om 28 man, samt mnniskor med olika specialuppdrag: rektorn, kyrko- inspektren, stadsnotarien, stadskassren, klockaredrngen och 12 brandvakter. Arbetet i brandskyddsorganisationen var fr det mesta frivilligt och oavlnat. 4. Den frsta yrkesbrandkren i Sverige uppstr i Gteborg 1872. Mot slutet av 1930-talet har alla strre stder i Sverige en fast yrkesbrandkr. Dess huvuduppgift r att slcka brnder, men det hnder ocks att man utfr polisira uppgifter eller att man transporterar sjuka eller olycks- drabbade mnniskor till sjukhus. Arvoden 1956 fr tjnstgring i stad/kping: Slutet av 1800 1930-tal 5. Olle Arvidsson berttar i sin bok om rddningstjnstens historia hur han sjlv brjade jobba som brandman. ret var 1943 och han hade ftt ett vikariat hos den lokala brandkren, mest fr att de behvde frstrkning av sitt fotbolls- och handbollslag. I likhet med Olle Arvidsson har s gott som alla brandmn varit just mn. Traditionellt har brandmn rekryterats framfr allt bland hantverkskunniga mn ur arbetarklassen, grna med idrottslig bakgrund och meriter. Det drjde nda till brjan av 1970-talet innan Sverige fick sin frsta heltidsanstllda kvinna inom rddningstjnsten. 6. Idag jobbar rddningstjnsten med s mycket mer n att bara slcka brnder och rycka ut vid trafikolyckor. Det frebyggande arbetet har blivit ett allt viktigare inslag i rddningstjnstens vardag. Delar av det frebyggande arbetet kan snarast ses som en form av socialt arbete, ofta i samverkan med andra aktrer. 7. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gjorde 2002 en sammanstllning av de projekt som rddningstjnsterna runt om i Sverige var, eller hade varit, engagerade i. I den sammanstllningen kan man, bland annat, lsa att rddningstjnsten i Hrjedalen var engagerade i ett projekt som syftade till att skapa sysselsttning och frbereda de medverkande fr ett eget liv, bryta isolering och missbruk. rddningstjnsten i Gteborg organiserade kamratstd riktat till tredje man, som gick ut p mten mellan de rddade och rddarna. i Stockholm deltog rddningstjnsten i ett projekt riktat mot ungdomar i ldern 15-20 r som befann sig i en riskzon av kriminalitet och annat asocialt beteende. De moment som ingick i verksamheten var sjukvrd, rkdykning, livrddning i vatten, idrott, rttslra, ledarskap m.m.