Regeringskansliet genom tiderna

Regeringskansliets historiaÅr 1974 ändrades grundlagen om hur den svenska staten

ska vara organiserad. Kungen lämnade över all makt till riksdagenoch regeringen. Samtidigt bytte man namn på kungens kanslifrån Kunglig Majestäts kansli till Regeringskansliet. Ordbytet

speglade en viktig förändring av det svenska statsskicket.Parlamentarismen hade slagit igenom fullt ut.

Tiden fram till Gustav Vasa 3

Den äldre Vasatiden 1521–1611 4

Stormaktstiden 1611–1718 6

Frihetstiden 1718–1772 10

Gustavianska tiden 1772–1809 15

Karl Johanstiden och den tidigaliberalismen 1809–1840 16

Tiden efter 1840 18

Kvinnor och män i Regeringskansliet 25

Regeringen och EU 26

Regeringskansliets lokaler 28

Bertil

Strandell

3

I Sveriges äldsta historia var land-skapen mer eller mindre egna”länder” med egna lagar ochegna domstolar. Först på1000-talet förenades land-skapen till ett land med engemensam kung. I det nyaSverige var visserligenkungen och hans män ensamlande kraft, men landskapenhade rätt att självständigt skötamånga egna frågor. Det säger sig självt att det varomöjligt att styra ett land utan att det fanns enadministration som kunde hjälpa till. Och ensådan hade bildats kring kungen, först med olikamilitära ledare. En av dem var jarlen. Han varkungens närmaste rådgivare och tillhörde alltidnågon av de förnämsta stormansätterna. BirgerJarl dog 1266 och var den siste jarlen. Ordet jarlmotsvarar det engelska ordet earl som är vanligtpå vikingatiden och den tidiga medeltiden. EfterBirger Jarls död ersatte man ordet jarl med her-tig.

Förmyndarregering bildasI början av 1200-talet regerar ett råd som för-myndarregering i stället för kung Erik Eriksson,som var för ung för att regera. Rådet får storbetydelse för framtiden. På 1280-talet kom rådettillbaka, även då som en förmyndarregering fören kung som var för ung för att regera. Från ochmed nu blev rådet kvar. I rådet ingick biskoparfrån den mäktiga kyrkan och stormän från defrämsta familjerna. De var de viktigaste krafternai samhället vid sidan av kungamakten. Från bör-jan var det tänkt att rådet skulle vara rådgivande

åt kungen, men rådsmedlemmarna uppfattadesig mer och mer som företrädare för kyrkan ochstormännen. Den här motsättningen skulle bliviktig i framtiden. Viktigt var också att Sverigefick en gemensam lagstiftning för hela landetunder 1300-talet. I Magnus Erikssons landslagfrån 1350 stod det bland annat hur kungen skul-le väljas och hur han skulle styra landet. På dentiden ärvde kungen inte makten.

Tiden fram till Gustav Vasa

Rikets sigill, denså kallade riks-klämman. Sigilletvar i bruk mellan1439 och 1520och användes föratt bekräfta rådetsbeslut.

Kanslern, marsken och drotsen

Kanslern var den förste riksämbetsmannen som intevar militär. En kansler fanns i rådet redan i början av1200-talet, kanske redan tidigare. Kanslersämbetethade vuxit fram ur den romerska förvaltningen. Undermedeltiden var kanslern chef för en uppsatt personskansli och var särskilt kunnig i språk och skrivande. ISverige fick kanslern en hög ställning och ett stortpolitiskt inflytande. Andra viktiga ämbetsmän undermedeltiden var marsken och drotsen, två ämbetsmänsom hade stor betydelse vissa perioder. Marsken varbefälhavare under krigen, och drotsen var ställföreträ-dare för kungen ibland.

Uppsala

Universitetsbibliotek

Uppsala

Universitetsbibliotek

En handskrift från1430-talet visaravsnittet i MagnusErikssons landslagom hur kungenväljs och hur hanska styra landet.

Under Gustav Vasas tid var det kungen somstyrde Sverige. Han styrde landet på ett mycketpersonligt sätt. Någon mäktig kansler ville handefinitivt inte veta av, särskilt inte någon somvar knuten till biskopsämbetet i Strängnäs somseden tidigare hade varit. Visserligen hade hanbåde kansler, sekreterare och skrivare, mengenom Stockholms blodbad hade adelns ställ-ning kraftigt försvagats. Gustav Vasa utnyttjadedärför de adelsmän som fanns tillgängliga vidhovet. Även annan personal arbetade närakungen.

Kanslern blev chef för kansliet, som hade sinalokaler på Stockholms slott. Där fanns ävenkammaren som var den lokal där en kammar-mästare och en kamrerare arbetade med skatter,kontroll och bokföring.

Ränte- och räknekammarenKammaren delades upp i en räntekammare somhanterade skatterna och en räknekammare somkontrollerade fogdarna. Särskilda kammarrådledde sedan 1560 kamrarna. Det var alltid med-lemmar av högadeln som utsågs till kammarråd.Chefen för räknekammaren kallades översteskattmästare från och med 1571. Räknekam-maren blev kvar under en lång tid framöver.

Under årtiondena efter Gustav Vasa blev detvanligare att högadliga män arbetade i den cen-trala förvaltningen och deltog i regeringsarbetet.Det var något som adeln själv ville, för att beva-ka sina intressen. Till exempel blev den hög-adlige Nils Gyllenstierna kansler 1561. Sam-tidigt var flera av sekreterarna, skrivarna ochnotarierna tyska. Sekreterarna fördelade ärende-na inom kansliet efter språk (tyska eller svenska).

4

Den äldre Vasatiden 1521–1611

Särskilda problem uppstod när Johan III:s sonSigismund ärvde tronen vid sin fars död 1592.Eftersom Sigismund redan var vald till kung iPolen och han bodde där, utsåg man hertig Karl(sedermera Karl IX) till riksföreståndare. Dess-utom krävde nu högadeln genom rådet att deskulle få sitta med i Sveriges styrelse. Makt-spelet som följde ledde till att Sigismund av-sattes 1598 och hertig Karl blev ny kung 1600.Många sekreterare i det svenska kansliet följdemed Sigismund till Polen. Det innebar att Karlmåste organisera om kansliet, för att kunnastyra landet. Han hade gått hårt fram mot detgamla rådet, till exempel genom Linköpingsblodbad 1600 när han lät avrätta rådsherrarsom varit lojala mot Sigismund. För att kom-pensera bristen på rådsherrar skapade han ettnytt råd, helt enligt landslagens bestämmelserom antal rådsherrar och uppgifter. Rådsherrarnafick höga titlar (drots, marsk, kansler), men detvar nu en hovkansler som var chef för kansliet.Efter Linköpings blodbad bestämde man attrådet enbart skulle råda och inte regera.

Riksdagen

Riksdagen fick allt större betydelse under 1500-talet,för att från slutet av århundradet bli ett vanligt inslag idet svenska statsskicket. I början av 1600-taletbörjade riksdagen syssla mer regelbundet med skat-ter. Det hade man bara fått göra ibland på 1500-talet,men då precis som på 1600-talet skedde det helt påregeringens initiativ. Kärnan i riksdagen var råds-herrarna.

IBL

Bildbyrå/Länsm

useetG

ävleborg

5

Gustav Vasa anklagar biskop Peder Sunnanväder inför domkapitlet i Västerås. Under hösten 1525 försökte biskop Sunnanväder uppviglaallmogen i Dalarna mot Gustav Vasa. Upproret kuvades och Sunnanväder avrättades 1527. Sunnanväder hade tidigare varit kansler och rådgivare till Sten Sture den yngre. Målning av Ernst Josephson från 1875.

Kansliet utvecklades starktunder stormaktstiden. Densom drev på utvecklingen varrikskanslern Axel Oxen-stierna. Tillsammans medGustav II Adolf skapar hanpå sätt och vis det modernaSverige. Kungen har intelängre ensam makten, utanstyrs av nya lagar och en fastoch välorganiserad central-regering. Viktiga punkter iutvecklingen var kungaförsäk-ran år 1611, en rad olikakansliordningar och slutligen1634 års regeringsform, dengrundlag som bestämmer hurSverige ska organiseras. Vidkungens sida stod fem högaämbetsmän som var chefer för varsin avdel-ning i riksstyrelsen (drots, marsk, amiral,kansler och skattmästare). De var också med-lemmar av rådet.

Axel Oxenstierna organiserade sitt kanslisom ett ämbetsverk, det vill säga en myndighetsom lyder direkt under regeringen. Han samar-betade med fyra kansliråd, som han hämtadeur rådet. Under kansliråden fanns sekreteraremed särskilda arbetsområden och med under-ordnade skrivare. Dessutom hade man en hov-kansler och ett par mer kvalificerade sekretera-re, som från och med 1629 kallas statssekrete-rare. År 1661 fick statssekreterarna ansvar förvar sin expedition, en för inrikes och en förutrikes ärenden.

I kansliet förberedde man ärenden som

kungen sedan fattade beslutom. Men i vissa frågor kundekansliet besluta självständigt.Kansliet var organiserat somett kollegium, det vill sägachefen för kansliet fattadebeslut i samråd med ett antalrådgivare. Kansliet svarade förhela regeringen med undan-tag för frågor om finanser ochkrig. Räknekammaren (senarekammarkollegiet) ansvaradeför finanserna medan krigs-rådet (senare krigskollegiet)ansvarade för krigsfrågorna.

Även de andra delarna avriksstyrelsen organiseradessom kollegier, till exempelamiralitetskollegiet (högsta

ledningen för flottan) och riksdrotsens ämbets-verk Svea hovrätt.

6

Stormaktstiden 1611–1718

Axel Oxenstiernautformade

Gustav II Adolfskungaförsäkran.

Riksarkivet

7

Axel Oxenstierna (1583–1654). Trots att han bara var 28 år blev han riksrådets ledande man 1611 när Karl IX dog. Året därpå blev han utnämnd till rikskansler.

Eftersom drottning Kristina var för ung för att regera1634, ledde Axel Oxenstierna en förmyndarregeringi hennes ställe. Hur regeringen skulle arbeta slogsfast i regeringsformen.

Statens

porträttsamling

Statens

porträttsamling

8

Förutom de höga riks-ämbetsmännen skulle ettstort antal rådgivare i kolle-gierna vara riksråd. De femriksämbetsmännen handla-de som regering i kungensnamn. Förutom de femriksämbetsmännen deltogäven andra rådsmedlem-mar i regeringssammanträ-dena. Det var med andraord rådet som var regering,särskilt när kungen var utei fält under krigen och närregenten var omyndig(1632–1672). Det är förstnu från början av 1600-talet som man kan säga attStockholm blir förvalt-ningens medelpunkt. Därfinns riksstyrelsen alltidrepresenterad, även närkungen är ute på krigståg.

Kungligt rådNär Karl XI blev myndig 1680 minskade hanrådets makt. I stället för att låta rådet själv-ständigt besluta i vissa frågor knöt han rådetnärmare till sig och de höga riksämbetena fickförfalla. Chefen för kansliet blev kanslipresi-dent och de kollegiala arbetsformerna fickmindre betydelse. Ett exempel är att statskon-toret blev en självständig avdelning inom kam-markollegiet 1680.

Kungen lyssnade på råd från dem han självhade förtroende för, och det ledde till att flertjänstemän blev viktiga rådgivare.

Bland annat gav kungen två tjänstemän ikansliet som redogjorde för viktiga ärendensamma status som de kungliga råden. De ficktiteln statsråd samtidigt som de fortsatte attvara chefer för inrikes- och utrikesexpeditio-

nerna. Detta innebar flertjänstemän fick dubblauppdrag: ansvar för kans-liet och rådgivare tillkungen.

År 1713 organiseradeKarl XII om kanslietgenom en ny kansliord-ning. Kansliets uppgift attredogöra för ärenden(föredragning) och utförauppgifter (expedition)överfördes till sex expedi-tioner som skötte allaregeringsärenden. Expe-ditionernas chefer kalladesombudsråd. Förändringeninnebar i praktiken att deföredragande och expedie-rande funktionerna blevett slags departementovanför de olika ämbets-verken. Hela den nya

organisationen föll med Karl XII:s död 1718.

1634 års regeringsform.

År 1634

Riksarkivet

”Som adelsman har jag naturligtvis fått engedigen utbildning och har studerat vid fleratyska universitet. Efter studietiden fick jag platsvid hovet och valdes snart in i rådet, trots minungdom. Man ansåg att min analytiska för-

måga, kombinerad med stark realism, skulle komma väl till pass. Att jag sedan var taktiskt skicklig och hade en enorm

viljestyrka och förmåga att hålla fast vidlångsiktigt uppställda mål, fick de lära sig. Jag hade ett mycket förtroendefullt sam-

arbete med kung Gustav II Adolf. Vi hade bådamålet att förvandla Sverige till en ledande euro-peisk makt. Det arbetet fortsatte jag när jagledde förmyndarregeringen för drottningKristina.

Både kungamakten och regeringsmakten(och riksdagen) måste följa grundlagen och haen fast organisation. Min största seger i detarbetet var 1634 års regeringsform.

För att göra Sverige till en modern stormakthar jag effektiviserat landets administration påcentral, regional och lokal nivå. Dessutom harjag sett till att adeln, som rikets ledande stånd,har fått ensamrätt till rikets högsta ämbeten.

Andra nödvändiga åtgärder har varit att för-bättra utbildningen, stärka krigsmakten, för-stärka finanserna och att föra en aktiv utrikes-politik.

Historikerna säger att mina över 30 år somrikskansler, politiker och statsbyggare ger migen unik plats i svensk historia.”

När Karl XII dog föll ocksådet kungliga enväldet. Kungenfick ge ifrån sig delar av mak-ten till de fyra stånden (adel,präster, borgare och bönder).Som en följd av det fickämbetsmännen som dominera-de i riksdagen mer makt. Hurman organiserade regerings-makten framgår av de nyaregeringsformerna 1719 och1720. Den nya organisationeninnebar att man gick tillbakatill det gamla rådet. Rådet,som nu kallades riksråd,utgjorde själva regeringen ochhade kungen som ordförande.Det fungerade också somhögsta domstol.Kanslipresidenten (som motsvarar vår tidsstatsminister) ingick i riksrådet, som bestod av

sexton medlemmar. Med-lemmarna fattade beslutengenom omröstningar därvarje riksråd hade en röstoch konungen två röster.Riksdagen kunde avsättariksråd som den var miss-nöjd med. Det visar att riks-dagen hade verklig makt.

Kansliet kallades nukanslikollegiet och ansvaradeför all offentlig verksamhetsom inte hade med rätts-skipning att göra. Det varuppdelat på två funktioner.Det skulle dels vara förval-tande (utrikes ärenden, post-väsen, skolor, akademier,arkiv och bibliotek), dels

föredragande och expedierande.

Liknar nutidens departementKanslipresidenten såg till att föredragningensköttes av fyra expeditioner för justitieärenden(Nedre justitierevisionen), utrikesärenden,krigsärenden och inrikescivilärenden (kammar-expeditionen). Expeditionerna liknade vår tidsdepartement. Cheferna för expeditionerna varstatssekreterare och såg till att särskilda revi-sionssekreterare föredrog (redogjorde för)ärendena för riksrådet. Chefen för justitie-revisionen kallades justitiekansler. I kansli-kollegiet ingick även en hovkansler och ettantal kansliråd.

10

Frihetstiden 1718–1772

1719 årsregeringsform.

Riksarkivet

”Jag började mitt yrkesliv som militär och blevsedan diplomat. Men min politiska bana börjadejag som kungligt råd i kanslikollegiet under KarlXII och därefter som kanslipresident, dvs. riks-rådets ledare, under drottning Ulrika Eleonora.Eftersom jag hade en annan åsikt om grundlagenavgick jag – jag har alltid varit motståndare tillkungligt envälde – bara för att året därpå vara till-baka på posten som kanslipresident. Den postenbehöll jag i 18 år. Många tycker att jag har variten stark regeringschef i ett starkt riksråd. Minstarka ställning berodde inte på att kungen visa-de välvilja, utan på att jag var skicklig på attmanövrera de fyra stånden. Jag balanserade för-siktigt i utrikespolitiken och var sparsam i inrikes-politiska frågor.

Med åren växte kritiken mot min politik. Engrupp yngre adelsmän, borgare och officeraretyckte att jag förde en gammaldags politik. Deorganiserade sig som opposition och kallade sighattar – hatt som symbol för frihet och mandom

– och hånade mig och min anhängare som nattmössor.Trots detta har min politiske motståndare Tessin beskrivit mig så här: ’Greve Arvid Horn hade de flesta egenskaper som skapar

en stor minister: vackert utseende, lätt talegåva, vänlighet, mod, intryckskraft,

erfarenhet, outtröttlighet och ett fantastiskt minne. Efterhängsen i sina

anläggningar, hittig i utvägar, skarp-synt i valet av arbetare; något mer hetsig än en kanslipresident vara bör;gudfruktigt hjärta med kan hända för mycket utvärtes sken.’Vid 1738–1739 års riksdag hade kritiken vuxit sig så stark att jag

blev tvungen att begära avsked. Det skedde förstås under stora

hedersbetygelser och jag fick behålla min riksrådstitel och samtliga

löneförmåner.”

12

På expeditionerna arbetade också expeditions-sekreterare, registratorer, kanslister och kopister.Statssekreterarna hade stor makt över arbetet.

Ständerna tar maktenKanslipresidenten var den främste i riksrådet,och som sådan blev han den verklige regenten.Vid 1738 års riksdag segrade oppositionen(hattarna) vid valet i riddarhuset. Det leddetill att den sittande kanslipresidenten, denmäktige ledaren för mösspartiet Arvid Horn,avgick. I samband med det avgick även fem avde gamla riksråden. Detta har betecknats somett slags genombrott för parlamentarismen, defyra stånden fick makten.

De fyra ståndens makt innebar att kansli-presidenten blev beroende av partiläget inomriksdagen. Det innebar också att det fanns enkonflikt mellan kanslikollegiet där kanslipresi-denten ingick och kansliets expeditioner.Denna konflikt varade helafrihetstiden.

Den äldsta tryckfrihetsförordningen kom 1766 och var denförsta av sitt slag i världen.

År 1720

Kungl. B

iblioteket

”Min far och min farfar var båda slottsarkitekter.Så intresset för de sköna konsterna föddes jagmed. Men mitt intresse för politik var minst likastort. Efter fem års kulturell utbildning utom-lands gav jag mig in i den svenska politiken.

Under frihetstiden, som är min tid i svenskpolitik, uppstår det vi i dag kallar partier. Efteratt ha närmat mig det holsteinska partiet anslötjag mig till oppositionen mot Arvid Horn ochhans mössparti. Jag kom senare att leda oppo-sitionspartiet – hattarna.

Jag valdes till lantmarskalk och var med ochstörtade Horn. Efter ett mellanspel som ambas-sadör i Paris återvände jag sedan till Sverige därjag hade valts till riksråd.

Mitt utrikespolitiska mål var att frigöra Sverigefrån Ryssland. Det lyckades jag med under mintid som kanslipresident, med stöd av Preussenoch Danmark.

Det resulterade också i två kungliga bröllop.Från Berlin förde jag personligen hem LovisaUlrika till Adolf Fredrik. Och senare ordnade jagförlovningen mellan deras son prins Gustav ochden danska prinsessan Sofia Magdalena.

Mitt goda förhållande till prinsparet bröts närde vid sitt trontillträde ändrade statsskicket, ut-ökade kungamakten och försvagade partiernasoch riksdagens ställning.

Jag hann också ägna mig åt konst och kultur.Visste du att det var Carl Hårleman och jag somintroducerade den franska rokokon i Sverige?Och det är min stora konstsamling som är grun-den för Nationalmuseums äldre avdelning.”

13

14

Ett spelparti hemma hos den nyblivne statssekreteraren Elis Schröderheim på Nybrogatan 9 i Stockholm. Målning av Pehr Hilleström 1782.

H Thor w

id/Statens konstm

useer

Gustav III:s statskupp 1772innebar att de fyra ståndensoch riksrådets makt mins-kade mycket starkt. År1789 förlorade de maktenhelt och hållet. Kungen,”han och ingen annan”,skulle styra Sverige.Gustav III hanteraderegeringsärendena i sär-skilda sammanträden somhan kallade kabinett ellerkonselj. Dit kallade handem han behagade, tillexempel fick flera stats-sekreterare stort inflytandeoch deras expeditionerblev lika inflytelserika somsenare tiders departement.Ett typiskt exempel pådetta är Johan Liljencrantzsom blev Gustav III:s mot-svarighet till vår tidsfinansminister.

Gustav III upphävderiksrådet 1789 och fördeöver rättsfrågorna till ennyinrättad högsta domstol.Samtidigt inrättade hanRikets ärenders allmännaberedning, som skulle

bereda handläggningenav regeringsärendena. Idenna beredning ingickbland annat statssekrete-rarna.

Riksstyrelsen organise-rade om flera gånger islutet av 1700-talet och ibörjan av 1800-talet,men det ändrade intemycket. År 1801 upp-hävdes kanslikollegiet,vilket ledde till att de treexpeditionerna fick enstarkare ställning underbeteckningen KungligMajestäts kansli. Utrikes-ärendena behandladessedan 1791 av ett särskiltkabinett för utrikes brev-växlingen med en kabi-nettssekreterare somchef. År 1808 tillkom enkunglig beredning föralla ärenden som hördetill de tre expeditionernautom så kallade kabi-nettsärenden. Men denupphörde i och med1809 års revolution.

15

Gustavianska tiden 1772–1809

År 1809

16

Karl Johanstiden och den tidiga liberalismen 1809–1840Regeringsformen 1809 slogfast att det var kungen somskulle styra riket. Det gamlariksrådet uppstod i form avett statsråd med nio med-lemmar. Av dem var tvåansvariga för vissa förvalt-ningsområden, nämligenutrikesstatsministern ochjustitiestatsministern. Entredje, hovkanslern, var när-mast en biträdande utrikes-minister med ansvar förtryckfriheten. Övriga sexstatsråd var bara rådgivare.Alla regeringsärenden skulleföredras för kungen och avgöras av honom vidstatsrådssammanträden. Undantaget var ären-den som handlade om Sveriges förhållandentill främmande makter (ministeriella mål) ochärenden som kungen avgjorde i sin egenskapav högste befälhavare för krigsmakten (kom-mandomål).

Fyra statssekreterare var chefer för var sinexpedition, nämligen krigsexpeditionen, in-rikesexpeditionen, handels- och finansexpedi-tionen samt en nyinrättad ecklesiastikexpedi-tion. Statssekreterarna var föredragande i stats-rådet och skulle ge råd och ha samma ansvarsom statsråd i de frågor de föredrog. De skulleockså delta i den förberedande beredningensom ägde rum i Rikets allmänna ärendersberedning, det nya namnet för Rikets ärendersallmänna beredning från 1789, och som av-skaffades först år 1840. Statssekreterarna fickstort inflytande i statsrådet.

En särskild kanslistyrelse tillkom 1809 somskulle granska att expeditionerna skötte sittarbete. Kanslistyrelsen bestod bland annat avutrikesstatsministern som ordförande, hov-kanslern, de fyra statssekreterarna och kabi-nettssekreteraren.

Statsråden hade även sedan 1816 förbere-dande överläggningar inför regeringssamman-trädena. Överläggningarna kallades för stats-rådsberedning. Det var ett tillfälle för statsrå-den att överlägga mer informellt innan demötte kungen i ett formellt regeringssamman-träde (konselj). Egendomligt nog var detantingen kronprinsen eller justitiestatsminis-tern som ledde statsrådsberedningen. Stats-rådsberedningens informella karaktär framgårav att den inte finns nämnd i regeringsformenoch att man inte förde protokoll.

Det fanns en tydlig konflikt mellan å enasidan statsrådens och rådgivarnas roll och åandra sidan de sakkunniga statssekreterarnasroll.

Den här konflikten präglade de första årtion-dena på 1800-talet. Riksdagen diskuterade frå-gan flitigt och riksstyrelsen förde fram fleraförslag till en omorganisation. Redan år 1833upphävdes kanslistyrelsen och utrikesstatsmi-nistern blev ensam chef för Kunglig Majestätskansli. År 1840 kom slutligen en genomgripan-de förändring av riksstyrelsen som innebar attstatsråden blev både föredragande och rådgiva-re. Reformen innebar att statssekreterarna blevde ministrar som man länge hade pläderat för iolika sammanhang. Samtidigt lade man nerRikets allmänna ärenders beredning.

1809 årsregeringsformmed Karl XIII:snamnchiffer,sigill och be-kräftelse. Tal-männen i defyra stånden harskrivit under.

Riksarkivet

1840 års reform blev mycket genomgripande.Riksstyrelsens indelning i departement gäller fort-farande i dag.

Statsrådet bestod nu av ett antal departements-chefer och några statsråd utan departement. Tvåav departementscheferna kallades statsminister –justitiestatsministern och utrikesstatsministern. Destatsråd som inte var departementschefer var bararådgivande statsråd. Hovkanslern avskaffades ochjustitiekanslern tillhörde inte längre statsrådet.Kungen skulle styra riket enligt regeringsformenoch var skyldig att samråda med statsrådet, utom iså kallade kommandomål. Det var ärenden därkungen beslutade i sin egenskap av högste befäl-havare över krigsmakten. I de ärendena skullekungen fatta beslut i samråd med chefen för detdepartement dit ärendet hörde, och behövde inteta upp frågan i statsrådet.

Cheferna för departementen var alltså statsråd,men de skulle inte styra över de gamla kollegiernaeller andra myndigheter – med undantag för ut-rikesförvaltningen under utrikesstatsministern.Innan ärenden föredrogs hos kungen i statsrådetskulle de beredas av statsråden. Det innebar attstatsråden hämtade in upplysningar från statligaämbetsverk eller myndigheter.

Statsråden hade också andra former för deinterna beredningarna, till exempel i statsråds-

beredningen som än så länge inte var formaliseradeller förde protokoll.

Expeditionscheferna stod närmast under depar-tementscheferna och hjälpte till vid beredningenav ärenden. Resten av personalen på departemen-ten arbetade med att föra protokoll, kontrolläsaavskrifter mot originaltexter (kollationering), expe-diera ärenden och skriva rent dokument.

Från början delade man inte upp arbetet inomdepartementen på något organiserat sätt. De sjudepartementet hade inte särskilt många ärenden,totalt 1 000 ärenden per år de första årtiondenaefter 1840. Jämför det med de 8 300 ärenden somRegeringskansliet hanterade 2000.

Inom departementen diskuterade man ständigtprincipen om departementens roll i förhållande tillunderlydande myndigheter och frågan om minist-rar har rätt att besluta utan att samråda med reger-ingen (ministerstyre).

17

1840 års departementalreform

Departementen 1840

Departementen och deras viktigaste ansvarsområden:

Justitiedepartementet Frågor om grundlagar och andra lagar. Tryckfrihetsärenden.Utrikesdepartementet Förhållandet till andra länder.Lantförsvarsdepartementet Lantförsvaret. Telegrafinrättningar.Sjöförsvarsdepartementet Sjöförsvaret. Lots- och fyrväsende.Civildepartementet Lanthushållning, bergsrörelse, handel, sjöfart, fabriker, hantverk och andra näringar,

allmänna vägar och andra kommunikationer. Lantregeringen.Finansdepartementet Jordeboksväsendet, beskattning, tullverket, statsregleringen, mynt- och bankväsendet,

postväsendet.Ecklesiastikdepartementet Kyrkoväsendet, undervisning, vetenskap, kultur. Medicinal- och allmän hälsovård.

Fattigvård.

Det äldstakända foto-grafiet av ensvensk reger-ing, taget1859 eller1860. I främ-re radenlängst tillvänster sitterLouis DeGeer somblev Sverigesförste stats-minister.

Kungl. B

iblioteket

StatsministerämbetetEnligt 1840 års reform fannstvå statsråd som kalladesstatsminister – justitiestats-ministern och utrikesstats-ministern. Titlarna visade attde hade de högsta posternajämfört med övriga statsråd.Problemet under tiden när-mast efter departemental-reformen var att justitiestats-ministern var så hårt bundenav sina uppgifter som chef förJustitiedepartementet att haninte hade tid att ägna sig åtallmänna politiska frågor ut-över de som departementetansvarade för.

Därför inrättade man 1876en ny post i statsrådet – statsministern. Enledamot av statsrådet utsågs till statsministeroch blev chef för regeringen utan eget depar-tement. Chefen för Utrikesdepartementetbehöll sin ministertitel, den enda ministertitelnvid sidan av statsministern i statsrådet.

Förste statsministernDen förste statsministern var Louis de Geer1876–1880. Han var mannen bakom represen-tationsreformen 1865–1866 när den gamlaståndsriksdagen ersattes av tvåkammarriksdagen.

Så länge 1809 års regeringsform gällde vardet kungen som utsåg statsministern. I dag ärdet riksdagens talmans uppgift, det slogs fast iregeringsformen 1974.

Statsministern hade ursprungligen inget

egentligt departement. Ettsådant växte fram mycketsent, eftersom Statsråds-beredningen formellt hördetill Justitiedepartementet.Först i början av 1950-taletlades grunden till det depar-tement som statsministernhar i dag. Till en börjanbestod departementet av tvåsekretariat inom Justitie-departementet: ett för stats-ministern och ett för stats-råden utan departement(granskningskonsulterna). Islutet av 1960-talet fickStatsrådsberedningen tydliga-re bestämmelser för admi-nistrationen med en egen

samling av dokument och handlingar samtregister över alla ärenden (diarium). Men fort-farande var det Justitiedepartementet somhanterade frågor om anslag tillStatsrådsberedningen.

1974 års regeringsform gav statsministernrätt att själv fatta ett antal beslut. Bland annatutser statsministern departementscheferna,kallar statsråden till regeringssammanträde ochkan förordna att en grupp ärenden som hör tillett departement ska föredras av ett annat stats-råd än departementschefen. Statsrådsbered-ningens uppgift är att hjälpa statsministernoch övriga statsråd om de inte får hjälp avnågot departement. Därmed har Statsråds-beredningen fått en starkare ställning inomRegeringskansliet.

18

Tiden efter 1840

”

19

Jag var den förste svenske regeringschef somtitulerades statsminister. Tidigare var jag justitie-statsminister och delade ledningen av regering-en med utrikesstatsministern. Dessförinnan sattjag som representant för min ätt med i ett parriksdagar.

Som politiker företrädde jag nog vad som idag kan betecknas som lagom borgerlig libera-lism. Egentligen ogillar jag partiväsendet och sermig mer som en ämbetsman.

Min största politiska insats var 1866 årsrepresentationsreform. Den innebar att stånds-riksdagen (med adel, präster, borgare och bön-der) byttes mot en folkrepresentation med tvåkamrar. Att skriva ihop förslaget krävde all mintaktiska begåvning och förmåga att kompromis-sa. Det blev tillräckligt modernt för liberalerna,tillgodosåg böndernas och medelklassens delvismotsatta krav och var ändå tillräckligt samhälls-bevarande för att kunna vinna majoritet iRiddarhuset. De motsträviga prästerna fick rösta sist och följde naturligtvis majoriteten. Reformen antogs!

Under min ledning av regeringen genomfördes även en rad andra reformer som t.ex. näringsfrihet, vidgad religionsfrihet,husagans inskränkande och möjlighet för ogiftakvinnor att bli myndiga.

Efter ett nederlag i en försvarsfråga avgick jagsom statsminister och blev kansler för landetsuniversitet. Sedan ägnade jag mig åt min ung-doms stora intresse – att skriva. Mina Minnendel 1 och 2 är en klassiker inom den svenskamemoarlitteraturen.”

De särskilda samordnings-kanslier som de borgerligakoalitionsregeringarna(Fälldin 1976–1982 ochBildt 1991–1994) inrättadehade uppgifter som i vissutsträckning kan sägas varadesamma som Statsråds-beredningens.

Sedan 1997 är Regerings-kansliet organiserat som enenda myndighet. Den bestårav Statsrådsberedningen,samtliga departement ochFörvaltningsavdelningen,som är ett gemensamtadministrativt organ för helaRegeringskansliet. Stats-ministern är chef för myn-digheten Regeringskansliet.

DepartementenEftersom departementen fick fler arbetsupp-gifter efter 1840, tyckte många att departe-menten borde bli fler. Men ingenting förändra-des förrän 1900, när man inrättade Jordbruks-departementet. Under 1900-talet har manorganiserat om departementen många gånger.Här är några av de viktigaste förändringarna:

• 1920 slogs de båda försvarsdepartementenihop till ett departement. Civildepartemen-tet ersattes av två departement: Social- ochKommunikationsdepartementen. Det tillkomockså ett helt nytt departement: Handels-departementet.

• Krigsåret 1939 bildades Folkhushållnings-departementet som bestod till 1950. Sammaår tillkom ett nytt Civildepartement1950–1969 för löne- och pensionsväsendet.Redan ett par år tidigare (1947) hadeInrikesdepartementet sett dagens ljus.

• 1969 tömdes Civil-departementet helt på sittgamla innehåll och skulle istället ansvara för länsstyrel-serna, kommunerna ochden fysiska riksplaneringen.Samtidigt tillkom Industri-departementet och åretinnan hade Ecklesiastik-departementet bytt namntill Utbildnings-departementet.• 1974 bytte Civil-departementet namn tillKommundepartementetoch Inrikesdepartementetblev Arbetsmarknads-departement. Samtidigtskapades Bostads-departementet.• 1983 blev Kommun-departementet på nytt

Civildepartement för att 1996–1998 bli tillInrikesdepartement.

• 1976–1982 delades Finansdepartementet iett Budget- och ett Ekonomidepartement föratt sedan åter slås samman 1983.

• Handelsdepartementet upphörde 1982 ochfrågorna fördes över till Utrikesdeparte-mentet.

• 1987 tillkom Miljö- och energidepartemen-tet. Namnet har varierat genom åren, mensedan regeringsskiftet 2006 heter departe-mentet Miljödepartementet.

• 1991 bröts kulturfrågorna ut ur Utbildnings-departementet och Kulturdepartementetbildades. Samma år upphörde Bostads-departementet, medan Industrideparte-mentet bytte namn till Närings-departementet (under åren 1996–1998under namnet Närings- och handelsdeparte-mentet).

20

År 1904

21

PrB

PrB

PrB

PrB

Sven-E

rik Sjöber g/P

rB

PrB

Paw

el Flato

Karl Staaff. Liberal statsminister 1905–1906 och1911–1914.

Ernst Trygger. Statsminister för höger-regeringen 1923–1924.

Tage Erlander på Harpsund. Social-demokratisk statsminister 1946–1969.

Olof Palme. Socialdemokratisk statsminister 1969–1976och 1982 fram till sin död 1986.

Centerledaren Thorbjörn Fälldin blev stats-minister för de borgerliga regeringarna1976–1978 och 1979–1982.

IngvarCarlssonutsågs den 1 mars 1986till ny stats-minister efterOlof Palme,som mörda-des på öppengata den 28februarisamma år.IngvarCarlsson varstatsministermellan åren1986–1991och1994–1996.

Efter valet 2006 fick Sverige en borgerlig majoritetsregering bestående av Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna.

Hjalmar Branting. Statsminister för denförsta socialdemokratiska regeringen 10 mars–27 oktober 1920. Statsministeräven 1921–1923 och 1924–1925.

Rolf S

öderberg/DN

/Scanpix

22

• 1999 skapades ”stordeparte-mentet” Näringsdepartemen-tet genom en sammanslagningav Kommunikations-,Arbetsmarknads- ochNäringsdepartementen ochdelar av Inrikesdepartementet(som samtidigt upphörde).

• Arbetsmarknads-departementet tillkom1974och är bland annat ansvarigtför arbetsmarknadsfrågor.Åren 1999–2006 skötteNäringsdepartementetArbetsmarknads-departementets tidigareansvarsområden. År 2006återbildade den borgerligaalliansregeringen Arbets-marknadsdepartementet.

• År 2007 inrättades Integrations- och jäm-ställdhetsdepartementet som har ansvaret förintegrationspolitik, diskrimineringslagstiftning,jämställdhet mellan kvinnor och män, demo-kratiutveckling och mänskliga rättigheter,

minoritetspolitik, folkrörelse-politik, ungdomspolitik,storstadspolitik samtkonsumentpolitik.

Av de ursprungliga sjudepartementen 1840 fannsalltså fem kvar – Justitie-departementet, Utrikes-departementet, Försvars-departementet, Finans-departementet och Utbild-ningsdepartementet.Indelningen i departementhar visat sig vara en ovanligtlivskraftig idé.

Annorlunda har det varitmed departementens inreorganisation. Arbetsbördan

för de mycket små departementen ökade helatiden. År 1874 beslutade riksdagen attdepartementsexpeditionerna skulle delas upp iett antal avdelningar (byråer), vars chefer skul-le bereda och föredra ärenden.

Resultatet av 1874 års diskussioner blev att

Några av Regeringskansliets kvarter i centrala Stockholm. Till vänster på bilden Rosenbad, till höger Arvfurstens palats och mellan dessastatsministerns tjänstebostad Sagerska huset.

Anders W

iklund/SC

AN

PIX

23

man organiserade om depar-tementens expeditioner ochutfärdade en särskildinstruktion för ämbets- ochtjänstemän i KungligMajestäts kansli. Den gälldefram till 1922.

Enligt 1878 års instruk-tion skulle departementenha en expeditionschef, ettantal kansliråd och kansli-sekreterare samt en regi-strator. Dessutom skulleman ta emot tjänstemän ibörjan av karriären (ama-nuenser) i mån av behov.Justitiedepartementet skul-le dessutom ha en revi-sionssekreterare som byrå-chef för lagärenden. Kansli-råden var chefer för byråer-na.

Med tiden fick expedi-tionscheferna ägna sig alltmer åt beredning avärenden, vilket ledde till att de i långa periodertvingades ta ledigt för att ägna sig åt att skrivapropositioner. Därför delade de flesta departe-ment 1918 upp tjänsten som expeditionschefpå två tjänster: statssekreterare och expedi-tionschef. Enligt 1921 års instruktion skulleexpeditionschefen fördela föredragningsskyl-digheter och arbetet i övrigt, där det inte fannsnågon byråindelning. Detta gällde fram till1965.

Utvecklingen ledde till att man så småning-om organiserade varje departement i avdel-ningar. Alla departement hade minst två avdel-ningar– en för statssekreterare och en förexpeditionschefer. Varje expeditionschefsavdel-ning indelades i sin tur i byråer. Vissa departe-ment delade även in statssekreteraravdelningeni byråer.

I slutet av 1930-taletbörjade även rättsavdel-ningar successivt växafram. Indelningen iavdelningar och byråervar kvar till mitten av1960-talet. Då ersatteman den med den orga-nisation som finns i dag.I dag är departementenär indelade i ett antalenheter, sekretariat ochkanslier. Dessutom haralla departement nume-ra särskilda politiskt sak-kunniga tjänstemän.

Finansdepartementetfick på 1950-talet ettserviceorgan som fram-för allt skulle syssla meddepartementens finan-ser. 1965 flyttade detöver till Statsdeparte-

mentens organisationsavdelning, men låg fort-farande kvar i Finansdepartementet. 1997 blevserviceorganet Regeringskansliets förvalt-ningsavdelning och ansvarar nu för Regerings-kansliets ekonomi- och arbetsgivarfrågor, IT-och säkerhetsfrågor, arkiv och bibliotek samtövergripande informations- och kommunika-tionsfrågor.

En mycket speciell grupp av ärenden sominte berördes av 1965 års omorganisationhandlade om regeringsrätten. Regeringsrättenhade tillkommit 1909 som en administrativhögsta domstol och ärendena bereddes i detdepartement dit de hörde. I några departementblev arbetet så omfattande att de måste inrättasärskilda regeringsrättsbyråer. Det här ledde tillatt Regeringsrätten omorganiserades till en fri-stående administrativ högsta domstol 1972.

År 2002

”De första kvinnorna tog plats i riksdagen 1922.Men det dröjde ända till 1947 innan Sverigefick sitt första kvinnliga statsråd.

Jag tillträdde som rådgivande statsråd i TageErlanders regering, för att hjälpa till vid hand-läggningen av ekonomiska frågor och ärendenrörande omfattande förändringar av näringslivet.Då passade det ju med en professor i national-ekonomi. Dessutom hade jag en stark ställninginom kvinnorörelsen och stor erfarenhet frånutredningar och kommittéer. Jag ingick tillexempel i ledningen för den stora undersök-ningen om Sveriges nationalinkomst.

Mitt intresse för sociala problem samt minkunnighet och stora arbetsförmåga speladesäkert in när jag året därpå fick ta över postensom folkhushållningsminister. Efter några årlades departementet ner. Då lämnade jagregeringen och blev chef för Statistiska central-byrån. Statistik igen! Jag arbetade faktiskt vidStockholms stads statistiska kontor en tid i minungdom, innan jag började studera ekonomi påallvar.”

24

1969 innehöll bara två kvinnor av totalt nittonstatsråd, inklusive statministern. Ola Ullstensminoritetsregering 1978 bestod av sammanlagtnitton personer, varav sex var kvinnor. I GöranPerssons regering våren 2002 var nio av totalttjugo statsråd kvinnor, en av världens mestjämställda regeringar.

25

Man vet inte när den första kvinnan anställdesi Regeringskansliet, men hon fanns säkertbland kontors- och biträdespersonalen på1800-talet. År 1870 fanns åtminstone någrakvinnor som skrivbiträden i Utrikes-departementet.

I dag är drygt hälften av Regeringskansliets 4500 anställda kvinnor. Men så har det inte all-tid varit. Tvärtom var Regeringskansliet frånbörjan en typiskt manlig arbetsplats som speg-lade samhället i övrigt. Däremot är de flestachefer fortfarande män. Först på 1970-talet(med något enstaka undantag) fick kvinnorhöga poster i Regeringskansliet som statssekre-terare, rätts- och expeditionschefer eller bud-getchefer. Från mitten av 1990-talet har anta-let kvinnliga chefer ökat.

Det första kvinnliga statsrådet var KarinKock, rådgivande statsråd 1947 och folkhus-hållningsminister 1947–1948. Men det skulledröja länge innan fördelningen av kvinnor ochmän var jämställd. Olof Palmes första regering

Kvinnor och män i Regeringskansliet

Göran Perssonflankerad av sinastatsråd utanförRosenbad 1996.

Karin Kock avlägger som första kvinna statsrådseden 9 april 1947.

PrB

Björn Larsson-A

sk/FLT-PIC

A

26

ministerrådet. Statsministern har det övergri-pande ansvaret för utvecklingen och samord-ningen av Sveriges EU-politik. I Statsråds-beredningen finns också EU-ministern ochKansliet för samordning av EU-frågor. Till-sammans med statsministerns kansli ansvararEU-kansliet för EU-frågor som berör flera län-der ansvarsområden, till exempel EU:s fördrag,långtidsbudget, bemanning av svenskar i EU:sinstitutioner, Lissabonprocessen, vissa informa-tionsfrågor och övergripande EU-rättsliga frå-gor. EU-kansliet samordnar också instruktio-nerna till Sveriges EU-representation i Bryssel.

Sverige är medlem av Europeiska unionen(EU) sedan den 1 januari 1995. Det innebärbland annat att vissa beslut som Sveriges riks-dag tidigare fattade, numera fattas gemensamttillsammans med de övriga EU-länderna. Detgäller till exempel regler för handel med län-der utanför EU, regler för stöd till jordbrukoch landsbygdsutveckling och kvoter för hurmycket fisk som man får fiska i Östersjön varjeår. Däremot beslutar EU inte om lagstiftningför skatter, sjukvård och utbildning.

Regeringens roll i EU-arbetet består av attföreträda Sverige i Europeiska rådet ochEuropeiska unionens råd, som ofta kallas

Sverige och EU

Arvfurstens palats, vid Gustav Adolfs torg i Stockholm, återfick under 1990-talet sin ursprungliga färgsättning från 1700-talet. Hit flyttade redan1906 bl.a. UD som nu disponerar hela huset.

Mark E

arthy/Scanpix

”Som politiker har du makt, men det är ettmandat som du har fått från väljarna. Man fårinte glömma att det kan tas tillbaka.

Mitt politiska engagemang började tidigt.Som 12-åring gick jag med i SSU-gruppen iTrögden i Enköpingstrakten där jag bodde. Ochjag engagerade mig i Vietnamrörelsen.

Att jag ägnat mig åt politiken beror på att jagvill vara med och påverka samhället och bidratill en bättre värld. För att få en bättre världkrävs mänskliga rättigheter, demokrati och eko-nomisk rättvisa. Grunden är alla människorslika värde, som uttrycks i FN:s deklaration omde mänskliga rättigheterna. Detta är centralt förSverige och för EU, som i dag är ett av vårafrämsta verktyg för att nå våra mål.

Jag har varit ordförande i SSU, riksdags-ledamot och kultur- och fritidsborgarråd iStockholm och fick plats i regeringen 1994,först som miljöminister och därefter som ut-rikesminister.

Den svenska utrikespolitiken bygger på enga-gemang och dialog. Att vara utrikesministeroch ha hela världen som arbetsfält var oerhörtstimulerande och spännande. Men för att göraett bra jobb som minister måste man också haen stabil politisk förankring. Man måste varaute mycket och träffa människor, samtala ochlyssna.”

28

I Regeringskansliet arbetar i dag 4 500 perso-ner, en siffra som kan ställas mot de tio- ochhundratal som arbetade i Kunglig Majestätskansli under flera århundraden från 1500-taletframåt.

Hur de äldsta kanslierna var organiserademer i detalj vet vi inte, och inte heller vet vivar de låg. Men de följde förmodligen medregenten till de platser där han befann sig.Man vet att det har funnits kanslier i Stock-holm, Gripsholm, Vadstena och Nyköping.Alla viktiga dokument förvarades till en börjani kistor för att de enkelt skulle kunna fraktasmellan de olika orterna.

Så småningom kom slottet Tre kronor iStockholm att bli en mer eller mindre fastplats för kansliet som växte fram under vasa-kungarna, och det var där som kansliets hand-lingar fanns. Gustav Vasas kansler hade sittkansli på Stockholms slott där även kammarenlåg.

Dåliga lokalerI slutet av 1500-talet bestämde hertig Karl attkansliets dokument skulle förvaras i skåp ikanslirummen. De var belägna i Tre kronorsvästra länga vid stora borggården, våningenovanpå räknekammaren. Men kansliets lokalervar inte de bästa – ibland regnade det in – ochläget blev inte bättre förrän 1626 års kansli-ordning trädde i kraft.

Denna kansliordning slog fast att det dagligakansliet och Riksarkivet skulle ligga i särskiltutvalda lokaler i Stockholms slott. Kansli-ordningen gjorde kansliet till ett regelrättämbetsverk.

Redan efter några år blev kansliet trångbottoch flyttade till nya lokaler i slottet. Den såkallade kanslilängan fanns kvar ända till denstora slottsbranden 1697. Det var en katastrofi kansliets historia och innebar bland annat attstora delar av rådsprotokollen och avskrifternaav kungliga brev och regeringsbeslut (riksregi-straturet) brann upp.

Den kungliga familjen köpte Wrangelskapalatset på Riddarholmen och kansliet medarkiv tog plats i det närbelägna Rosenhaneskapalatset. Bygget av det nya slottet pågickunder lång tid och först 1754 kunde kunga-familjen flytta in. Den nordvästra flygeln, somvar tänkt för kansliet, blev inte klar förrän1763.

Det visade sig snart att de nya lokalerna intevar tillräckliga för kansliet. Dessutom fanns enkrog i en angränsande lokal med en ständigström av löst folk. Behovet av ytterligare loka-ler löstes genom att kansliet ständigt flyttaderunt inom slottet och att delar av kansliet såsmåningom flyttade ut.

Regeringskansliets lokaler

Slottet Tre kronorpå en målning avGovertCamphuysenomkring 1660.

Mosaik frånBella Venezia,Rosenbad.

Paw

el flato

Stockholm

s Stadsm

useum

29

År 1840, departementalrefor-mens år, krävde dåvarande justitie-statsministern nya lokaler. Detåret hade de flesta departemen-ten redan lämnat slottet. Kvarfanns bara Utrikesdepartementetoch Statsrådsberedningen. Kravetresulterade i att Justitiedeparte-mentet flyttade över till mynthuset vidnuvarande Mynttorget. Där fanns redanCivil-, Finans- och Ecklesiastikdepartementen.1850 flyttade även Utrikesdepartementet ditoch kort därefter Statsrådsberedningen. Därmedhade hela Kunglig Majestäts kansli lämnat slot-tet. För att mynthuset skulle bli ett renodlatkanslihus var myntverket tvunget att flytta.Däremot fick inte alla departement rum, såkansliet förblev splittrat på olika lokaler.

År 1906 flyttade Utrikesdepartementet tillArvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg ochdär har det blivit kvar. Det innebar en tillfälliglösning på lokalproblemen men behoven var all-tjämt mycket stora. Till slut bestämde man sigför att bygga om mynthuset. Det ombyggdakanslihuset stod helt klart 1937. I kanslihuset in-rymdes nu Statsrådsberedningen och sju depar-tement. Genom köp och byte av mark medStockholms stad byggde man kanslihusannexet1945–1950 i grannkvarteren. Till annexet flytta-de Försvars- och Finansdepartementen.

I mitten av 1960-talet började man planeraför en utbyggnad av Regeringskansliet i södraKlara-kvarteren. Riksdagen hade under några årlämnat sitt hus på Helgeandsholmen, och be-stämde sig 1975 för att flytta tillbaka till sitt”eget hus”. Detta gjorde att man fick skynda påplaneringen av departementsutbyggnaden, efter-som riksdagen behövde använda kanslihuset.

Lämnar Gamla stanÅr 1981 lämnade Statsrådsberedningen ochJustitiedepartementet kanslihuset och flyttade

in i Rosenbad. Redan dessförin-nan hade flera departementlämnat Gamla stan för att flyttain i andra lokaler. Efter 1981flyttade resten av departemen-ten i Gamla stan över

Strömmen till södra Klara.Utbildningsdepartementet var det

departement som flyttade sist, 1993blev det av. Det senaste tillskottet bland

fastigheterna är det gamla Centralposthusetpå Mäster Samuelsgatan/Vasagatan där mångaStockholmare gjorde sina postärenden under1900-talet. 2008 flyttar delar avRegeringskansliet in i huset.

Efter alla omflyttningar finns nu hela Rege-ringskansliet norr om Stockholms ström –samlat, fast i olika fastigheter. De flesta depar-tement, Statsrådsberedningen och Förvalt-ningsavdelningen är förbundna med varandragenom ett underjordiskt kulvertsystem somgör att man kanske kan säga att den gamladrömmen om ett gemensamt kanslihus förregeringens kansli har gått i uppfyllelse.

Mynthuset, kol-teckning avFerdinandBoberg 1916.

Postens gamlahuvudkontor på

Vasagatan.Fasaden ritades

av FerdinandBoberg 1897och huset in-vigdes 1903.

Byggnadenköptes 2004 av

Statens fastig-hetsverk och har

renoverats förRegerings-

kansliets räk-ning. Inflyttning

sommaren2008.

Bill N

ilsson, Information R

osenbad

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer om Regeringskansliets historia i Kunglig

Majestäts kanslis historia. Del I Kansliets uppkomst, organi-

sation och utveckling intill 1840 (av O. Wieselgren m.fl.,

Uppsala 1935) och Del II (av Nils G. Wohlin, Uppsala 1934)

samt i Departementshistoriekommittén. Att styra riket.

Regeringskansliet 1840–1990 (Uddevalla 1990).

Vill du läsa mer om olika organisationsändringar, t.ex. följa

departementsindelningar, kan du gå till Svensk Författnings-

samling och Riksdagstrycket. Du kan också följa utveckling-

en under den senaste tiden på www.lagrummet.se.

På regeringens webbplats www.regeringen.se får du

aktuell information om arbetet i regeringen och Regerings-

kansliet. Du kan till exempel följa varje veckas regerings-

beslut samt ta del av utredningar, propositioner och press-

meddelanden.

Vill du fördjupa dina kunskaper om Regeringskansliets

arkiv, är Riksarkivets beståndsöversikter helt oumbärliga. Läs

i första hand Riksarkivets beståndsöversikt. Del 1. Medel-

tiden. Kungl. Maj:ts kansli. Utrikesförvaltningen. Band 1 och

band 2 (Skrifter utgivna av Riksarkivet, 8, Sthlm 1996).

Sedan 1998 ger Regeringskansliet ut en årsbok om det

gångna årets verksamhet. I den publiceras även en del

statistik. Årsboken för ett kalenderår kommer ut året efter,

vanligtvis i maj. Vill du veta mer om årsboken och övrigt

informationsmaterial kan du ta kontakt med Information

Rosenbad, Förvaltningsavdelningen.

Text: Rune HedmanTextbearbetning 2:a upplagan: Maria Sundin, TextfixarnaIllustrationer: Jakob WegeliusOmslagsbild: LantmäterietForm och layout: Svensk InformationTryck: Edita Västra Aros, Västerås 2008

Illustration av Ferdinand Boberg

Regeringskanslietgenom tidernaRegeringskansliets historia är en del av Sveriges utveckling till en moderndemokrati – från kungligt envälde tillparlamentarism.

Den här kortfattade broschyrenpresenterar milstolparna i Regerings-kansliets utveckling från KungligMajestäts kansli och dess föregångarefram till ett modernt regeringskansli.Du får också möta några personer urhistorien: Axel Oxenstierna, den mäkti-ge kanslern från 1600-talet och KarinKock som blev Sveriges första kvinnligastatsråd 1947, för att nämna några.

Tfn växel: 08-405 10 00www.regeringen.se