webbinarium 1: om samverkan · –världsledande på e-recept - 99 % av alla recept är e-recept...

2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1

WEBBINARIUM 1:

OM SAMVERKAN

Anders Persson

Åsa Söderberg

Naturvårdsverket

2020-03-05

Ur inbjudan

”Under det första webbinariet går vi tillbaka till grunderna om vad

myndighetssamverkan är och hur det kan bedrivas effektivt.

Webbinariet baseras dels på forskning kring myndighetssamverkan

från b.la. Linköpings universitet och även på erfarenheter från

annan myndighetssamverkan inom flera olika sektorer som

utbildning, högskola, företagande, hälso- och sjukvård mm.”


Välkomna till dagens webbinarium – det första i en serie

av tre om samverkansformer för Smart miljöinformation!

Vilka deltar idag?

Från Naturvårdsverket:

– Anders Persson

– Åsa Söderberg

– Amalia Broomé

…och ni som är med via Skype!


Praktiska frågor

• Vi stänger av era mikrofoner – men skriv gärna frågor och gör inspel

löpande i chatten Underlag inför fortsatt arbete

• Vid problem med uppkoppling – skriv detta i chatten.

• Vi skickar ut bildspelet i efterhand till dem som anmält sig till

webbinariet.

• Vi håller på så länge det känns meningsfullt, som längst till kl. 10.30.


Om Smart miljöinformation


10 mars 2016 fick Naturvårdsverket i

uppdrag av regeringen att vara

utvecklingsmyndighet för Smartare

miljöinformation.

Uppdraget ingick i regeringens satsning

Digitalt först och slutredovisades 28

februari 2019.


.

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-

Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2019/Digitalt-forst--smartare-miljoinformation/

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2019/Digitalt-forst--smartare-miljoinformation/


Inom regeringsuppdraget har vi…

• skapat gemensamma arbetssätt


• kommit överens om

förändringsmål och

-principer






• kommit överens om

förändringsmål och

-principer

• gått in i en långsiktig

samverkan kring Smart

miljöinformation

Nu har vi samverkat ett tag…


Samverkansformerna ses över under våren, dessa tre

webbinarier är en del av översynen


Samverkansformerna ses över under våren, dessa tre

webbinarier är en del av översynen

Tre tillfällen (Skype):

5 mars kl 9-10.30 Om samverkan – introduktion

24 mars kl 13-14.30 Arbete kring behov

23 april kl 9-10.30 Arbete kring förslag

Ni som deltar idag får inbjudningar till övriga webbinarier,

intresse att delta kan även anmälas via

[email protected].

mailto:[email protected]


Varför förväntas myndigheter samverka?

• Verksamhetsutvecklingskravet:

– Myndigheten skall fortlöpande utveckla verksamheten.

• Samverkanskravet:

– Myndigheten skall verka för att genom samarbete med

myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas

för enskilda samt för staten som helhet.


Samverkanskrav: Myndighetsförordningen

• Relevanskravet:

– En myndighet ska inom sitt verksamhetsområde samverka med

andra myndigheter.

• Samverkanskravet:

– En myndighet ska i rimlig utsträckning hjälpa den enskilde genom

att själv inhämta upplysningar eller yttranden från andra

myndigheter.


Samverkanskrav:

Förvaltningslagen

• En uppgift en gång - konsumera:

– ”En myndighet ska så långt det är möjligt använda sådana uppgifter om företag

som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna

samma uppgifter flera gånger.”

• En uppgift engång – samordna och producera:

– ”En myndighet ska, när det är lämpligt, samordna sitt inhämtande av uppgifter

från företag med andra myndigheter så att företagens uppgiftslämnande

begränsas.”

– Systemet ska också stödja ett samordnat inhämtande av strukturerade

uppgifter i statsförvaltningen.


Förordning 2018:1264:

Digitalt inhämtande av uppgifter från företag

• Det förvaltningspolitiska målet:

– Det övergripande målet för förvaltningspolitiken ska vara en innovativ och

samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har en väl

utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet

• Samverkan med medborgare och företag:

– En central förvaltningspolitisk princip är att all offentlig verksamhet ytterst syftar

till att tjäna medborgarna och att dessa därför i hög grad måste involveras i

utvecklingen av myndigheternas verksamhet.


Samverkanskrav:

Förvaltningspolitiska krav

• Samverkan behöver utvecklas för att:

– Medborgarna förväntar sig att staten uppträder samordnat

– Staten behöver blir effektivare i sin verksamhet

• Digitaliseringen (elektronisk förvaltning):

– Digitaliseringen utgör ett av de främsta verktygen för att utveckla samverkan.

– Digitaliseringen bidrar till:

▪ Förenkling för privatpersoner och företag

▪ Effektivare förvaltning

▪ Större öppenhet och transparens


Samverkanskrav:

Förvaltningspolitiska krav (2)

Målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen

på att använda digitaliseringens möjligheter.

1

6

11

16

21

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

PLA

CER

ING

ÅR

SE i EU

UPPSTICKARE

ENTREPRENÖRIELL UTVECKLINGSjälvständiga myndigheter med:• Målformuleringsmandat• Utvecklingsmandat• Ekonomiskt mandat• Juridiskt mandat

Drar fördel av självständigheten!

GEMENSAM STAGNATIONBehov av strategisk och taktisk ledning i form av: • Gemensamma digitala möten• Gemensamma processer• Gemensam grunddata• Gemensam mjuk infrastruktur• Gemensam finansiering• Lagstiftningsutveckling

Hämmas av självständigheten!

Regeringens mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.


Om samordnad utveckling:

• Ganska svårförenliga mål:

– Samordnad och enkel

– Effektiva sektorer utan fragmentering

– Professionell specialisering med helhetssyn

– Effektiv och rättssäker


Specialisering vs helhetssyn


Värden som ska uppnås genom samverkan

Utåtriktat:

Service & förenkling

Utåtriktat:

Helhetssyn & samordning

Inåtriktat:

Snabbt och kostnadseffektivt

Inåtriktat:

Professionell & rättssäker

Vilka områden är era styrkor i Smart miljöinformation?


Varför och hur samverkar myndigheter idag?

• Aktörer har integrerat digitalisering i sina ordinarie verksamhetsprocesser.

• Alla har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta miljöval.

• Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel och smidig.

• Allmänheten har insyn i och kan delta i myndighetsprocesser.

• Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att möta de stora

samhällsutmaningarna.

• Handläggare har rätt miljöinformation i sina ordinarie verksamhetsstödsystem.

• Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation.

• Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva verksamhetsprocesser och rättssäker

informationshantering.

• Myndigheter återbrukar modeller, mönster, lösningar och information från EU, offentlig

förvaltning och civila aktörer


Smart miljöinformation – förändringsmål

Vad upplever ni är fokus inom Smart miljöinformation?


Exempel på digital samverkan


• Samlad webbplats med information kring sjukdom & hälsa

med landstingsspecifika delar

• Många ägare – alla landsting/regioner (21)

• Samverkansparter – alla landsting

• Omfattande innehåll baserad på medicinsk information

• Många direkta infoleverantörer

• Välorganiserad samverkan mellan flera aktörer för att skapa

gemensamma digitala resurser

– Fungerande ägarmodell, finansieringsmodell, styrmodell,

samverkansmodell

• Genomtänkt uppdelning i gemensamma vs. separata (regionala)

informationsresurser

• Alternativet (konkurrerande resurser) blev för kostsamt för regionerna

och fragmenterat för användarna

1177 Vårdguiden

• Samlad webbplats (2009) för stöd till företag

• Samverkansaktörer: Tillväxtverket, Bolagsverket,

Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan m fl

• Omfattande innehåll – stor bredd visst djup

• Många infoleverantörer – direkta & indirekta

(andra tillståndsmyndigheter inkl kommuner)

• Konkurrerande digitala resurser – myndighetswebbar, kommunwebbar mm

• Oklar informationsanvändning/placering för användarna

• Många intressenter och roller – delvis oklart rollinnehåll

• Utveckling av webbplatsen har skett i olika steg utifrån olika delmål

• Samverkan som ständig förhandling mellan ägarna om budget, prioriterad

utveckling och inriktning

verksamt.se

• Regional gymnasieregion där elever fritt kan välja gymnasieskola inom

Stockholms län

• Gemensamt antagningskansli vid Kommunförbundet i Stockholms län för att

hantera antagningsprocessen.

– Gemensamt systemstöd för ansökan och antagning.

• Samverkanstrigger:

– Valfrihetsreformerna på skolområdet skapade ett förändringstryck mot större

rörlighet bland eleverna och motsvarande krav på kommunerna

– Elevers rörlighet mellan kommuner och olika ersättningar i de olika

kommunerna skapade en situation där kostnadskontroll och

ersättningsströmmar blev svåra att förutsäga för kommunerna.

Gymnasieantagning: Sthlms län

Gymnasieantagning: Utvecklade samverkanskrav


• Tydligt mandat till KSL att utveckla samverkansorganisationen för gymnasieantagning

• Ett gemensamt standardsystem har upphandlats och utvecklats för att kunna skapa och distribuera information från register

• Utvecklade kvalitetskontroller för att hålla hög informationskvalitet

• Standardiserade interaktionsgränssnitt för informationsutbyte mellan IT-system i det digitala landskapet (högstadiebetyg, antagningsresultat)

• KSL har mandat att se till att samverkanskraven är implementerade

• Lagstiftning som stödjer digital samverkan

– Världsledande på e-recept - 99 % av alla recept är e-recept

– Digital samverkan genom samverkande verksamhetsprocesser

– Effektiv styrning av olika leverantörssystem

– Verksamhetssidan drivande för utformningen av digitala samverkanskrav

– Tydlig värdebalansering där patientens integritet sätts i första rummet.

– Samtycke hindrar delvis en optimerad digital samverkan.

– Flera rättsliga hinder succesivt hanterade genom lagstiftningsförändringar.

– Uppdaterad information finns tillgänglig via centrala myndigheter.

– Standardiserade öppna tekniska gränssnitt

– Succesiv formalisering av samverkansstrukturen kring e-recept från informella nätverk till

formaliserade samverkansorgansiationer

E-recept

LADOK


• Samtliga högskolor ska ha ett studieregister över studenters deltagande i utbildning (LADOK).

• Utvecklad 1983 och drivs sedan 1994 som ladok-konsortiet.

• Konsortiet har som målsättning att leverera ändamålsenliga stöd. Målgrupperna säkras deltagande i kravställningen.

• Lagstiftningen normerar tydligt kraven på studieregister och aspekter som registren hanterar.

• Höggradig formalisering av konsortiet i avtal. Rollerna som ägare, utvecklare och förvaltare av LADOK samt finansiering.

• Fungerar som verksamhetssystem för högskolor och informationsförsörjare till antagning (NyA), SCN, SCB, Utbildningsdepartementet m fl

Utmaningar i digital samverkan?


• Professionsidealet – rättssäker hantering

• Effektivitetsidealet – resurseffektiv förvaltning

• Serviceidealet – förenkling för företag

• Engagemangsidealet – öppna data


Idealtyper som drivkraft i samverkan

Målstyrning av samverkan (normativ)


• Ofta en komplex och utmanande multimålsituation för gemensamma digitala resurser

• Mål som kommer i konflikt eller är svåra att realisera samtidigt

• Målkonflikter hanteras inte alltid på ett genomtänkt sätt; risk för tveksamma eller slumpartade prioriteringar

• Inte alltid god samsyn kring mål bland intressenter

• Ofta oklar normgivning från regeringen som inte ”satt ner foten”

Regelverk

■ Regelverken utgör en normativ kodifiering av värden av tre olika typer:

❑ Reglering av grundläggande verksamhetsuppgifter

❑ Reglering av registerhantering b la personuppgifter, företagsinformation etc

❑ Generella krav på ärendehandläggning, språkanvändning och förhållande till medborgare.

■ Rättslig reglering kopplad till registerhållning av personuppgifter är vanlig och detaljerad.

■ Rättslig reglering av verksamhetsuppgifter är inte vanligt förekommande.

■ Rättslig reglering beskrivs ofta som hämmande för digitalisering men lika ofta är

bristande rättslig reglering hämmande för utvecklingen av digital samverkan.

• Motstridigheter i lagstiftning

• Fragmenterad och omfattande lagstiftning

(med olika kompletterande författningar)

• Begreppsdefinitioner saknas i författningar

• Begreppslig oklarhet i lagstiftning

(t.ex avseende digital informationsöverföring, eget utrymme)

• Avvägning mellan skydd av uppgifter och tillgängliggörande är sällan klarlagd

• Oklarheter kring förbud/tillåtelse när explicit formulering om detta saknas

• Författningsbestämmelser som i onödan ger designbegränsningar

• Oklara tillämpningsområden för rättsliga regler

Rättsliga problem

• Ska lagstiftaren specificera

– vilken funktionalitet som ska vara i olika digitala resurser?

– det exakta informationsinnehållet (i informationsöverföring)?

– hur digitala informationsflöden ska gå?

• Har lagstiftaren verkligen en god överblick över olika designalternativ?

• Vilken tröghet för utveckling av e-förvaltning skapas genom legal design av IT-design?

• Klargöra det önskvärda (mål) istället för teknikegenskaper (medel)?

IT-design genom författningar:

Problem

Intressenter & samverkan


• Gemensamma digitala resurser har ofta många berörda intressenter och komplexa rollsituationer

• Otydlighet i ansvarsfördelning och roller ett vanligt problem

• Flera olika styrformer tillämpas för gemensamma digitala resurser men tillräcklig kunskap saknas om vad som är en lämplig mix för styrning av olika typer av digitala resurser

• Det råder ofta oklarhet om lämpliga principer och modeller för finansiering och fördelning av kostnader och nyttor bland berörda intressenter

• Stor variation av olika samverkansformer finns avseende gemensamma digitala resurser

– Medlemsbaserat konsortium; myndigheter som medlemmar (Ladok)

– Statlig myndighet som ensam ägare (e-recept, ekonomiskt bistånd,

Mina meddelanden)

– Gemensamt ägande av flera statliga myndigheter (verksamt.se)

– Nätverksbaserade frivilliga sammanslutningar

– Inget eller oklart/diffust ägande

• Problem i utveckling visar att samverkan kring många gemensamma digitala resurser

ofta är underorganiserad och otillräckligt formaliserad

• För framgång hos digitala resurser krävs ofta en hög anslutningsgrad

• Varierande anslutningsstrategier avseende rekrytering och möjliggörande tillämpas

– Frivillighet – obligatorium

Intressenter & samverkan

• Förvaltningsöverskridande processer inte tillräckligt välfungerande

• Ofta stannar digital sömlöshet vid organisationsgränser

• Fungerande verksamhetsprocesser underprioriteras till förmån för teknik

• Komplex och ibland föråldrad digital miljö i myndigheterna försvårar

• Fungerande informationsutbyte där många förvaltningar är berörda tar ofta

lång tid att åstadkomma

• Inte sällan svag användarorientering som skapar manuellt dubbelarbete

• Samdesign av manuella och digitala aktiviteter görs inte alltid tillräckligt

omsorgsfullt

Funktionalitet & verksamhetsprocesser

• Språklig begriplighet och tillgänglighet är fundamentalt för användning av

digitala resurser men prioriteras inte alltid i tillräckligt hög grad

• Utmaning att uppnå en balans mellan specialiserade verksamhetsspråk,

myndighetsspråk och vardagsspråklig begriplighet i digitala resurser

• Formaliserade verksamhetsspråk kräver särskild omsorg

• Etablerade informationsstrukturer i digitala register kan vara svåra att

förändra

Informationsresurser & verksamhetsspråk

Digitalt landskap


• Digitala resurser ingår i digitala landskap som ofta är komplexa med ibland konkurrerande, överlappande och motstridiga resurser

• Ofta saknas en medveten utformning av digitala landskap; de växer fram ”organiskt”

• Digitala landskap behöver explicitgöras, beskrivas och designas

• I Sverige har vi oerhört svårt att välja väg!

• Mycket överlappande funktionalitet i kundmöten och verksamhetsprocesser och stora luckor där funktionalitet saknas!

• Nyttoidentifiering – nyttorealisering – business case

– Saknas ofta och behövs som grund för kostnadsbalansering

• Identifiering och fördelning av investeringskostnader

– Ofta kan viss basfinansiering fås i regeringsuppdrag men som sedan blir gökungar

• Anpassning och anslutning (t ex kommuner)

– Är ofta inte en del av samverkan och kostnadseffektiv anslutning är underprioriterat

• Identifiering och fördelning av kontinuitetskostnader

– Vanligt att många vill vara med och utveckla men få vill förvalta och vidmakthålla!


Ekonomisk styrning av samverkan

• Samverkan tar mycket tid i anspråk

• Man fastnar i långa mål- och visionsdiskussioner som inte landar

• Kostnaderna för samverkan upplevs som olika höga av olika parter om

måluppfyllelsen blir skev mellan parterna

• Ofta har samverkan en för bred ansats vilket skapar svårigheter att

fokusera, prioritera och till sist leverera lösningar


När kostnaderna för samverkan är högaMycket dialog men lågt värdeskapande?

• Samverkan fastnar i svårigheter att koordinera svag och ojämn prioritering av olika parter!

• Inte ovanligt att koordinerings- och samverkanstid övertrumfar utvecklingstid många gånger om!


Svagheter i prioriteringVi vill men kan inte just nu!

• Regeringen styr mot samverkan genom policyuttalanden och allmänna

principer…

• …men följer upp i myndighetsdialogen på hur väl myndigheterna utvecklar sin

interna verksamhet.

• Leder till att samverkan inte prioriteras eftersom man ibland till och med

bestraffas för att man som myndighet prioriterar horisontella frågor!


Styrning och uppföljning

När styrningen pekar men uppföljningen styr

• Många samverkansinitiativ misslyckas (över 80 % internationellt)

• Egennytta är viktigt och behöver adresseras ärligt oavsett vad vi tycker

• Vanligt är att värdeskapandet inte levereras för alla parter eller är

fördelat ojämnt över tiden och samverkan inte känns relevant

• Enskilda samverkansparters bristande intresse kan då enkelt kullkasta

hela initiativet när helheten är beroende av att dessa utvecklar eller

ansluter.

• Viktigt att ärligt skapa initiativ som rymmer ett relevant

värdeskapande för alla nyckelparter inom rimlig tid!


Stakeholderperspektiv - värdeskapande

Tack för er medverkan [email protected]

www.naturvardsverket.se/smartmiljoinformation

mailto:[email protected]

http://www.naturvardsverket.se/smartmiljoinformation


Fördjupningsbilder

VM i digital förvaltning är inte EN tävling i teknik

utan en SJUKAMP

• Målstyrning av digitala resurser

• Funktionell lagstiftning för digitala resurser

• Aktörsrelationer, rollfördelning och samverkan avseende digitala resurser

• Design av verksamhetsprocesser och digital funktionalitet

• Språklig begriplighet och precision i digital informationshantering

• Organisering och design av digitala möten

• Arkitektonisk design av digitala landskap

Världsbäst på digital samverkan?

• Mål & värden

• Regelverk

• Aktörsrelationer

• Verksamhetsprocesser

• Språkbruk

Digitala resurser kan aldrig bli bättre än sina externa förutsättningar

Digitala resurser är inte bara inramade av olika

verksamhetsförutsättningar utan också bärare av dessa

Digitala resurser:Information

FunktionalitetPresentation

Teknik

Verksamhetssammanhang

Mål & värden

Regelverk Verksamhetsprocesser

Aktörsrelationer (ansvar & roller)

Språkbruk

Hur kan mål och värden påverka samverkan?

Mål och värden

Tydliga

Relevanta

Balanserade

Överenskomna

Otydliga

Föråldrade

Motstridiga

Ej överenskomna

Hur kan lagstiftningen påverka samverkan?

Regelverk

Detaljreglerande

Komplexa, fragmenterade,

motstridiga

Begreppsligt under-

kodifierade & oklara

Varierande rättstolkningar

Normativt tydliga

Strama, kondenserade,

kongruenta

Begreppsligt klara

Entydiga rättstolkningar

Aktörsrelationer & samverkan

Tydliga & drivande ägare

Tydlig & överenskommen

ansvarsfördelning

Etablerade samverkansformer

Vag ägarroll

Oklart ansvar

Fragmenterad, oreglerad,

sporadisk samverkan

Hur kan organiseringen påverka samverkan?

Verksamhetsprocesser & funktionalitet

Adekvat & rikhaltig digital

funktionalitet

Processtödjande

Digital sömlöshet

Organisationsöverskridande

processintegration

Begränsad digital funktionalitet

Svagt & otydligt processtöd

Manuella processövergångar

Processtöd som stannar vid

organisationsgräns

Hur kan utformningen av digitala processer påverka

samverkan?

Hur kan informationshanteringen påverka digital

samverkan?

Digital informationsresurs

Begriplig & lättillgänglig

Entydig

Relevant

Genomtänkt begreppsbildning

Svårförståelig

Motstridig

Irrelevant

Oklara begrepp

Hur kan utformningen av digitala kundmöten påverkas av

samverkan?

Digitalt möte

Välstrukturerat

Kongruent

Navigeringstydligt

Enkla & tydliga in- &

utgångar

Bristfällig struktur

Inkongruens

Otydlig & onödig

navigering

Svåra & otydliga

in- & utgångar

Hur kan utformningen av digitala landskap påverkas av

samverkan?

Digitalt landskap

Konkurrerande, överlappande &

motstridiga resurser

Svårt att överblicka & navigera

Digitala stuprör

Organisk & disparat framväxt

Samordnade & kompletterande resurser

Lätt att orientera sig

Välorganiserat digitalt landskap

Strategisk & samordnad utveckling

Hur står sig Smart miljöinformationi denna sjukamp?


Råd för digital samverkan

Vad är viktigt att adressera?


Hur målstyra digitala resurser

■ Målidentifiering

❑ Skapa en tydlig målbild för styrning av den digitala resursen

■ Målbalansering

❑ Klarlägg målkonflikter och att försök finna vägar som tillgodoser olika mål på ett

balanserat sätt

■ Gemensamgörande av mål

❑ Sträva mot samsyn av mål för digitala resurser krävs för att kunna bedriva samstyrning

■ Uppföljning och målbaserad utvärdering

❑ Sätt adekvata indikatorer och kriterier för mål och följ upp återkommande

Rättsliga utmaningar på kort sikt vs lång sikt

■ På kort sikt:

Forma det bästa sätt på vilket man kan anpassa digitaliserad verksamhet till gällande

rättsregler

■ På längre sikt:

Försök påverka regelverk så att digitaliseringens möjligheter för bättre verksamheter kan

uppnås

Hur hantera rättsliga utmaningar för digitala resurser

■ Identifiering och tydliggörande av rättslig reglering

❑ Skapa en tydlig bild av rättslig reglering

■ Konsekvensutredning av regulativa konflikter, oklarheter och begränsningar

❑ Klarlägg regulativa konflikter och oklarheter så att det är möjligt att skapa en så bra

anpassning som möjligt givet gällande lagstiftning

■ Förslag om förbättrade regelverk

❑ Ge konstruktiva förslag på förbättrade regelverk

❑ Pruta inte utan för en behovs- och effektorienterad dialog med departementen!

Hur organisera samstyrning

(ägande och intressentsamverkan)

■ Identifiering av intressenter

❑ Gör en bred intressentanalys och klargör roller

■ Analys och ställningstagande till ägandeform

❑ Resursägare behöver ha beslutskapacitet, förmåga att involvera

intressenter och driva utveckling

■ Analys och ställningstagande avseende samverkansformer

❑ Samverkansformerna behöver säkra beslutsfattande, delaktighet,

engagemang och kompetens för den digitala resursens utveckling

■ Analys och ställningstagande till anslutning och avveckling av intressenter

❑ Rutiner, processer, avtalsformer och finansiella villkor för anslutning är

centrala för den digitala resursens framgång

Generiska intressentkategorier (1)

■ Huvuduppdragsgivare

■ Finansiär

■ Resursägare

❑ Ägare basfunktionalitet

❑ Informationsägare

❑ Tjänsteägare

❑ Registerägare

■ Associerade

■ Anslutna

❑ Frivilligt anslutna

❑ Tvångsanslutna

Generiska intressentkategorier (2)

■ Strategiskt ledningsansvar

■ Operativt ledningsansvar

■ Strategiskt utvecklings-/förvaltningsansvar

■ Operativt utvecklings-/förvaltningsansvar

■ Driftsansvarig

■ Användare

❑ Informationsleverantör

❑ Informationsproducent

❑ Primäranvändare

❑ Interna användare

❑ Externa användare

Hur forma verksamhetsprocesser och

digital funktionalitet

■ Identifiering och analys av grundläggande digital funktionalitet

❑ Lämplig mix av digitala funktioner för att skapa maximal användarnytta och

verksamhetsnytta

■ Analys och ställningstagande avseende digitaliserade verksamhetsprocesser

❑ Förvaltningsöverskridande digital processintegration och stöd till användares processer

och livshändelser

Grundläggande digital funktionalitet

■ Har den digitala resursen adekvata funktioner för att uppfylla relevanta mål?

■ Har den digitala resursen en adekvat, rikhaltig och processtödjande digital funktionalitet.

■ Har den digitala resursen är en lämplig uppsättning av ömsesidigt stödjande digitala

tjänster?

■ Är den digitala resursen klargjord som kommunikationsinstrument mellan olika aktörer?

Vilka fungerar som sändare respektive mottagare?

■ Leder användning av den digitala resursen till förväntade användarnyttor direkt eller

indirekt?

■ Blir samtliga identifierade användares behov tillgodosedda genom användning av den

digitala resursen?

Digitaliserade verksamhetsprocesser

■ Är den aktuella digitala resursen välintegrerad i verksamhetsprocesser?

■ Har man för aktuell digital resurs uppnått en hög grad av digital sömlöshet i relation till

andra digitala resurser?

■ Har man uppnått en förvaltningsöverskridande digital processintegration?

■ Ger den digitala resursen ett adekvat stöd för medborgares processer och hantering av

livshändelser?

■ Finns klargörande beskrivningar av digitaliserade verksamhetsprocesser?

■ Har man nått idealläge för digital processintegration?

Om inte, hur långt från idealläget är man?

Vilka hinder och restriktioner kan identifieras?

Digitala landskap

■ Beskrivning och värdering av digitalt landskap

❑ Etablera en tydlig bild av den digitala resursen som del i ett större digitalt landskap

■ Strategisk design av digitalt landskap

❑ Arbeta samordnat och strategiskt vad gäller utveckling av digitala landskap

■ Informationsutbyte med andra digitala resurser

■ Delar komponent med en annan digital resurs

■ Andra digitala resurser med likartat innehåll

❑ Kompletterande

❑ Överlappande

❑ Konkurrerande

❑ Motstridiga


Diagnosdiskussion:

Smart miljöinformation

Vilka utmaningar har ni?

webbinarium 1: om samverkan · –världsledande på e-recept - 99 % av alla recept är e-recept...

Documents