wallenberg, louise - representation

8/18/2019 Wallenberg, Louise - Representation

http://slidepdf.com/reader/full/wallenberg-louise-representation 1/7

st "àllmngarom den andre. Som den briccis-

ke fdmvecaren Richard Dyer '6vertygande

p3peKar SA ar det alltid kvinnor, homo-

sexuella och icKe-vita grupper som naglas

fast i negativ och begr5nsande Atergiv-Ding: vita heterosexuella m5n, dàremot,

representeras ofca i m5ngfaldens cecKen

samtidigt som de ocKsAS`;iCtS aa represen-

tera den mànsKliga normen. Dec .acviKtigt

act inte glòmma bort act representationen

aldrig àt osKyldig utan act den alltid speg-

lat ojAmliKa maKcf6rhAllanden i vAr Kul-

cur, act dec fortfarande `;it den hàrrepre-

sentationen som tilldrar Sig sc`6rst publiK

och,Kan vi f6restklla oss, som dMmed ocK-

SAbar den st `6rsta p3verkan.s Och vidare,

den lute bara speglar en redan befmtlig

oj-amliKhet, utan dess maKt ligger àven i

h'anderna pk en mycKec licen grupp och àtsamtidigt sj.diva produkten av denna oj.am-

liKhet. Bess West direKca KonseKvens, hkv-

dar Dyer, àr act den hjàlper till act stipule-

ra vad vissa grupper och individer Kan g6`-

ra och Varai cu givet samhàlle. Den oj.:;im-

liKa representacionen for sAledes med Sig

etc m6jligg òrande for vissa och ea om6j-

ligg 'orande far andra. Med andra ord: re-

presentationer bar pAtagliga konsekvenser

far verkliga mànniskor och d.arf6r àt det

ocks5 av stor viKc act vi som filmvetare stu-

derar och KricisKc gransKar dessa bilder.

ken for and on behalf of (whether they represent,speak for themselves or noc), these all have to do

with how members of groups see themselves and

others like themselves, how they see their place in

sodety, their right to the Hghu a socies to

ensure its citizens.6

Men Dyer framhAller ocks,act vi som

3sK5dare Kan >>làsa<<och tolKa bilder pi

oliKa ska (àven om vk Iksning. allcid be-

grànsas av tid och rum och av de koder

som gàller i vAr Kultur). Filmer och bilder

som texter Kan sAledes ocKsAge upphov cill

viKcig motst3ndsl`dsning, n3got som den

feministisKa filmvetensKapen Iànge an-

vànt som metod, och denna Kan vara av

politisk KaraKtàr.7Filmtexter, àven de som

tillh6r en genre och tydligt nyttjar en ste-

reotyp representation, àt alltid ambivalen-

ca, allcid -oppna act tolKas och Iàsas pk oli-Ka sàcc.Ambivalens, viii jag betona, àt en

viKtig del av den SAkallade klassiska narra"'

tiva filmen, och ger oss som Ask&dare m6j-

lighet act analysera och f`6rscAfllmer pk oli-

Ka niv,er. Med andra ord erbjuder den hàr

cypen av film en becydligt st 6rre rikedom

.anvad som ofta cillskrivs den.

Decca f6rutsAaer fòrstAs aa vi ser Ask;5-

daren som en minst sagt engagerad och del-

aKcig sAdan. F'6r act ` 6ver huvud cagec Kun-

na tala om textens 6ppenhetmvs act vi f`6r-

stA%en ., ,Ocxc soG _etc_s~gs aKt.~,mote

Representation

Filmen,likt mAnga 3ndra visuella Wedi-

er, Kan sàgas vars en >>K`6nsuppfoscrings-

ceknologi <<.Termen refererar till vad den

italiensK-amerikanska teoretikern Teresa

de Lauretis beskrivit sow " k`6nsteKnolo-

gi <<,dec viii sàga film som etc slags tekno-

logi som repetitivt informerar, instruerar

och fostrar oss i bur vi shall framf òra,pre-

senters och >>naturligt <<vara v3ra genus,

for aa àven citera 6losofenJudith Butler. 1

Fòr act film '6ver huvud taget skall Karina

verka pk detta sàcckr5vs act vi som Ask&-

dare Kan Kknna identifikation och/eller

begàr till representationen. Och sow

;5[sK3daretill3ter vi oss ofta, wedvetet el-

let omedvetet, act f orf6ras och inspireras

av de filmstjàrnor, KaraKtàrer och repre-

sentacioner soW uppvisas pA duKen sow

etc slags ideala genusbilder. I det h.at ka-

piclec KomWer just representationen av

genus och sexualitet Worn Hollywoodfil-

men act diskuteras, och detta gòrs ucifrAn

genusvetensKapliga och queerteoretiska

perspektiv.2Set vi p,Hollywoodfilmen sAKan vi ur-

skills etc fAcal genrer, som alla bar sina tyd-

Hgt stipulerade narrativa och inneh3lls-

mkssiga ramar, alla med ratter i den tidiga

fllwen. De fiesta genrer utvecklades redan

i b'6rjan av 1900-talet och blev snabbt ve-

dercagna, och de bar genomgAct valdigt fA

f6r5ndringar, àven om variationer och

KorsbefruKtningar utvecKlats och kommit

act Konstituera egna undergenrer under

senate decennier.3 Men det àrlute bara

genrernas tydliga narrativa struKtur och

antagna begrànsning som utm`;irker den

hàr typen av film: representationen av ka-

raKtkrer och deras relationer arises OckS;3

vara f`6ga flexibel.4 Orta rat det Sig om etc

f5tal KaraKtàrstyper som erbjuds, och fler-

calet av dew Kan p5stZs vara klassiska ste-

reotyper som faller in i de sn5va lack sow

utvecklats for den eller de Bearer de tillhòr

(och soW samspelar med andra kulturella

representationer). Vasterngenrens ensam-

ma hi'altar bar mycKet gemensamt och ut-

g'6r egenthgen bara variationer av samma

figur - den vice mannen som ensamvarg -

och decsamma Kan sjàlvfallec s-agas om

femme fatalen i Im noir-genren, diet om

m6rdaren i sckfHm.

Scereotyperna nyttjas for act de under-

lkccar KisnWg av fLlmen, men samtidigt

bidrar de ocKsZ till etc faststàllande av

misogyna, homofoba och rasistisKa f6re-

144 FILM OCH ANDRA R6RLIGA BILDER

- ] 'n .AA.a a w ` ^ . A A A 'AAAAA AA..AAAAA Av.AA . .A A L .A ' A. v % CA A A A A.A AS AA A AA ' AA o

HOW a group isrepresented,presented over again engagemang och hennes tolknmg, Kan teX-

in cul <rms:how an imge of a member<of a ten Wte Stefa liom den brika

group is taken as representative of that oup, cue K jag hkvda aahowt group is representedW the sense of sp cexten bhr *<< i sj`va ìngm.s

F ` R E S T ÀLLNI N G A R 145



I: K `0N S s KI L L N A D

OCH H ETER OS EX UELL ROMANS

Den f`6rsta Iàsningen àr en re,lativt ytlig

Iàsning, en insidesl5sning, som K6per be-

rkaelse och represenrarionen ràtt av, uranart ifrAgasària Jess berydelse och utan art

nyrtja rolKningens potential. En sAdan Eis-

ning ser fllmen som en KlassisK, romanrisK

musiKalhlm med `;iKtensKap och herero-

sexuell romans som m5I och mening. De

fiesta Hollywoodgenrer àt heteronorma-

tiva och bar som mAi det hererosexuella

';iKrensKaper, med tv5 rydligr deflnierade

genus, och ofra utg`6r just stravan efrer tvA-

samher deras mesr grundl5ggande srruK-

rur. Der àr alltsA lure bara i den romantis-

Ka Komedin eller i der romanrisKa drama:

som heterosexuell tvAsamher utgòr all-

tings m3l och mening: i genrer som vks-

ternhlm, thriller, sKràckfLlm och Kosrym-

film utgòr ofra f6rening mellan Man och

Kvinna der slurgilriga mAler och derlycK-

liga Sinter.ll

Och GentLem&n f6redrar bLondiner erbju-

der deaa, pi en forsra, >>f6redragen<<och

explicit nivA. Ledsrjàrna hàr ar just par-

bildningen Man/Kvinna, der viii saga en

hereronorm som àrrydligt kopplad rill en

Russells Dorothy, fAr till slut var sin man

och i slurscenen strAlar de ikapp iKlAdda

idenriska vita spersklknningar och med

varsin ring pAfmgrer. Vagen rill Jenna cLo-mre, som gArtvia en hel del f6rvecKlingar,

f orhoppningar, dubbelspel och f6rrvivlan,

bar hela riden haft just `:iKtenskapligf6r-

cuing som enda r`dnkbara mAl: redan i in-

ledningsscenen fòrstArvi arr de tvAvànin-

Berna - som àrmindre bemedlade och

som upptràder tillsammans som under-

hAHningsflickor- jagar efrer var sin man,

och aa deras enda `6nsKan atfAbli lycKligr

gifra. Slurscenen Ikmnar oss Knappasr

undrande: sàckenknyts prydligt ihop och

vi Kan med ens sl5ppa ftlmen efrersom

Inga frAgetecKenAterstAr.Kameran g 6ren

elegant lacing mot de M brudarna och

slurbilden ramarìn deras lycKaoch befas-

rer en hereronormativ dr`6msom liKstAller

romantiK ochlycka med br6llop.

II: HOMOEROTIK

OCH LESBISK ROMANS

Men i fHmens tydligt hereronormativa be-

r5rrelse och dess representation av de M

EN FILM, TRE LASNINGAR

[ det f6ljande Kommer jag art exemplifLe-

ra ambivalensen och 6ppenheren genom

art erbjuda tre oliKa lasningar av en Klas-

sisK Hollywoodfilm, nkmRgen HowardHawks Gent/emdn f.o.redrarbLondiner(Gent-

lemen Prefer BLondes)frAn 1953, och foKus

Kommer som sagr art ligga pk representa-

rionen av genus och sexualiret.Filmen ut-

g '6r ctr utmkrKr sKolexempel pA Holly-

woodfilmen: den gjord av nAgra av Holly-

woods fràmsta 6lmmaKare, producerad

under den senate delen Hollywoods stor-

hersrid, der àren rydlig musiKaifilm, der

viii sàga den rillh6r en tradirioneH och

KlassisK genre, den bar tv5 av 1900-ralets

sr`6rsta Kvinnliga filmsrjàrnor i huvudrol-

lerna och den bar `dKtensKapet, den here-

rosexuella r omansen, som explicit m5l,

och Kan dàrmed ocKsA s-agasvara en K`6ns-

uppfostringsteKnologi.

Hawks erbjuder dock samtidigt - i sin

normativirersiver - err Kririskr uppvisan-

de av der ideala och hereronormariva K`6-

nets KonstruKtion.9 Den fungerar dàrmed

som en illustration till bur en hereronor-

mariv text Kan sàgas vara mAugrydig och

ambivalent. De tre Eisningarna àt relarera-

de till varandra men Kan sagas Fara Sig p;3

oliKa nivAer, mellan yta och djup, eller

mellan insida och utsida. Fòrst erbjuder

jag i Stuart Halls anda en sAKallad fo`redra-

gen hisning (vad som inom en anglosaxisK

forsKningsKonrext Kallas f or preferred eller

hegemonic reading), dàrefrer ger jag en om-

'Lasning(negotiade reader vilKen sàrter m6j -

Monroe och Russell som heteronormativa

Kvinnoideal - i en lesbisK romans.

liga homoeroriska inslag i foKus) och i den

rredje Iàsningen drat jag omlàsningen

Iàngre $5 aa den `blir en mothisning (opposi-

t,'onaLreading).lo S om vi sKall se sKulle 1à""

sarterna ocKs,Kunna benkmnas herero-

normativ 1àsning, homoerorisK Iàsning

och queerlàsning. De tv3 fatsra làsarrerna

r`6r tv3 oliKa - men n`dra sammanl`;inKade

`bin5m begreppspar (dikoromierna man/

Kvinna och hereto/homo) medan den

rredje srràvar efrer attlucKra upp och `6ver-

sKrida Jessa b&da diKoromier. Den f6re-

dragna Iàsningen utg5r ftAn K`6nssKillna-

den som bas far hererosexualiter, omlas-

Bingen utgAr fr5n sexualirerssKillnaden

och framhAHer en lesbisK och gayrepresen-

ration, och motlàsningen rucKar pk Kòns-,

genus"och sexualirersbinàrerna f orarr i

st5ller lyfta fram identifLKation och begàr

som flytande och flexibla.

146 F ILM O C H A ND R A R .{51R LI G A B IL D ER

terns, Marilyn Monroes Lorelei och Jane

} icKe-ifrAgasaa och efrersukvansvàrd kòns- Kònen som narurliga och som motpoler

[. . sKillnad. LycKan, vilKen beKràfras av der flans ocKs3 en inneboende Kririk som vi

lycKliga sinter, àr beràrtelsens m51, och med larrher Kan upptàcKa om vi vàljer art

Jenna lycKa representeras bast i form av oml5sa texren och gs baKom Jess yta. Via

br6llop, vilKer fHmen ocKs5 ger oss. Den en omlAsning framstAr fortfarande det

hererosexuella IycKan i der bar faller far- IycKliga slutet, ftlmens cLomre,som 6lmens

sràrKseller dubbleras genom aa vi erbjuds m3l, men `lasningenger oss en belt annan

err dubbelbr6llop: de tvA huvudkarakt3- text - och err belt annal slut. Med omI5s-

F O R E ST ìLLNING AR 147



HI

lina. Faktum, àr art hon trots sin ideala

kvinnliga sj`dlvpresentation, med svallan-

de bruna locKar, h6ga klacKar ochAtsittan-

de kreationer i srarKa f5rger, upprràder

som vole hon Man. Hennes masKuliniret,frkmsr utrrycKr via manhafriga maner och

1583 tonlàgen, tj`;inar till act posirionera

henne som Man till Loreleis Kvinna. PA en

explicit mink arde tvA bàsca v`:ininnor, men

FAden implicira niv% Kan deras homoso-

ciala relation Iàsas som tydligt homoero-

risk: den genusmaskerad de spelar upp i

relation till varandra anspelar f yndigt pA

err femme/butch-forhAllande. Monroe ut-

g 'or bar femme cm Russells butch, och trots

arr de bAda àr ute efter art Rana var sin

man s3 àrder deras forh5llande som beràt-

celsen s5vàl bildmkssigt som verbal[ sàtrer

i centrum.14 Dorothy spelar upp Jen tradi-

rionellt svarrsjuke och beskyddandc àlsKa-

rems roll nàr hon hAller Ògonen pk sin Lo-

relei: hon hAller upp d.orrar for henne och

tar henne i lawmen for arr beskydda. Is Dec

KànsIom555lS3 beg`;iret àrKopplar rill rela-

tionen mellan kvinnorna, till den kvinnh-

ga gemensKapen. Och den bkr oml.asning-

en, som sàtrer homo fore hecero, Br sin up-

penbara triumf i sj`dlva slutscenen.

Men Jet `;ir inte bars den lesbisKa ro-

mansen som gòr den bar 6lmen ambiva-

lent och òppen i frAga om homoerotisK re-

presentation: fllmen àr ocksA rill breddenfylld med gayreferenser, bade vad gàller

den ofra mAngbottnade dialogen och Jet

rent visuella i texrens mlseen-scene och iko-

nografl. FÒrutom den explicira lesbiska

Lorelei Born dominatrix i m6jligt sado-maso-

chistiskt scenario.

bindningen iscensàtter filmen fyndiga

musikalinslag som tydligt anspelar pA

gayeroriska begàr.16 Iparadnumret >>Ain't

there anyone here f or love?<< àr Dorothy

omgiven av gymnastiserande manliga at-

leter endasr iklàdda hudfkrgade badbyxor

och derra i en mill òsom anspelar pA ctr ho-

mohisroriskt och homoerociskt antikr

Grekland. Pelare och kolonner utg òr over-

mktrade fallossymboler,vilKa bidrar rill att

yrterligare òka den homoerotiska ladd-

ningen. Vid etc tillfàIle stAr mknnen p5 al-

Ia fyra i rad, uppdelade i tvA grupper pA var

sin sida om Dorothy, och viftar sins bakde-

Jar upp och Der mot hemle som om de

inbjòd henne. SAngnumrers titel stàrker

yrterligare den homoerotiska kopplingen:som Kvinna, bur maskulint kodad hon àt

m3 vara, forblir hon bland Jessa man utan

man. I s3ngnumret >>Diamonds are a girl's

best friend<< àr Lorelei - draperad i knall-

F OR E S T 'ALLNING A R 149

ningens glasogon blir den àktenskapliga

lyckan en lesbisk lycKa. Slursccnen ger oss

forvisso Jet hererosexuella sinter in absur-

darn via ctr dubbelbròllop, men sjàlva

dubbelheren och den avslurande bildeng'or detta slut minsr sagt ambivalent, och

gel oss etc slags fr ojd eller njutning, vad

som ofta kallas for joulssance eller bWS.12 Ci-

nematografLskt kritiseras allts5 den hete-

rosexuella lycKan rill form5n fòr den les-

biska relationen och deaa sKer just genom

den inAt:5kande kameraròrelsen: i scenens

inledning bar vi de tvA brudarna i mitten

av bilden med de tvA brudgummarna snett

baKom pk var sin sida, men SApl òrsligc gli-

der kameran n;5rmre Kvinnorna SAart de

hamnar i n5rbild, vilker for med Sig act

brudgummarna fOrsvinner ur bild. Sisca

bilden,fllmens verkliga c/osure, ger oss allt-

SAen lesbisK vigsel.

Vdgen flam till etc lesbisKr slut bar dock

byggts upp under fllmens g5:ng och Jet àr

inte bara i slutscenen som fllmens innebo-

ende Kritik av heteronormarivitct Kom-

mer till uttryck. Filmen belyser genomg5-

ende den heterosexuella lyckan som foga

Atr5v`drd och Jet àr fràmst via de manliga

karaKtarerna som Jenna kritiK framkom-

mer. De tv3 presumriva brudgummarna i

6lmen framscàlls som ho gst seKund5ra och

onekligen oinrressanra: de utgòr etc slags

schablonflgurer och àrlure sàrsKilt viKtigavale Sig for den narrativa utvecKlingen el-

ler for de tv3 kvinnorna.13 Art de rvA vànin-

norna òver huvud cager sKulle kunna kàn-

na àkra artraktion rill de tv5 urvalda m3n-

Br6llop som lyckligt slut och chmre - men

Vern gifter Sig med Vern?

Den framst3r lure som trov ardigr. I vAr

omlàsning Kan dàrfOr m5nnens enda ex-

iscensberàcrigande vara Jet ekonomiska

kapital och den s5krade >>normalitet<<

(gifterm3l) som de Kan erbjuda. Vidare

Kan vi se bur kritiken av den heterosexuel-

la romansen och òppenhecen for den les-

biska romansen ocKs5 m6jliggÒrs genom

fllmens egen Òverdrifr, Jess excess, i repre-

sentationen av genus och sexualitet.

Vad gàller sj`:iJvagenus6verdrifren $5 ar

Jet i synnerher Monroes karaKràr Lorelei

som framvisar kòner som etc slags maske-

rad. Kvinnligheten presenteras forvisso

som ideal,men i Jess òverdrift FAvisas ocK-

s5 konstrukcionen bakom idealec, och i

fOrlàngningen, Jess icke""narurlighet. Rus-sells karaKtar Dorothy Jigger lute l5ngr ef-

rer, men hennes genusparodi drar inre

fullr liKa mycket AtJet Òverdrive[ femini-

na, uran snarare ArJet òverdrive[ masku-

148 F IL M O C H A ND R A R ÒR L IG A B ILD ER

jg



tiska ramen anv`dnts fòr act tolka och f 6rstA

identiflKationsprocesser i f6rhAllande till

6lmduKen : psyKoanalysen erbjuder sAvàl

IàaKòpcasom intrikac Komplexa Iòsningar

p5 bur jaget f6rh5ller sig tin den Andre. Aena sidan tolKas v5r relation till filmduKen

inom en lacansk f6rst:5elseram som j-:imf6r

3sK3dare och duK med barnec som for f6r-

Sta g3ngen ser sin egen spegelbild och f6r-

stAr aa hon àr ea ensKilt subjeKt, sKilcfrAn

modern och modersKroppen; A andra si-

dan colKas 3sKAdarens relation cm duKen

utifr3n en freudiansK modeH, Worn vilKen

vi idencifLerar oss med v3rt eget Koo och

begàr Jet andra K`6net.Den tidiga feminis-

tisKa f[Imteori som utvecKlades under

1970-talet problematiserade dock den sist-

nkmnda forstAelsen genom act ifrAgasàaa

den Kvinnliga,s]KAdarens subjeKtspositionfrAn vilKen hon antas beg'ala den andre.18

UtifrAn act Kvmnor p3 filmduKen ofcasc

s-ans act utg6ra passiva objeKt, dicplacerade

for aa fOrsàKradec manliga aKtiva subjeK-

recs hecerosexualitet, frAgade man sig om

den Kvinnliga AskAdaren -over huvud cager

viii (och Kan) idenci6era Sig med sitc eget

Kan. En sAdan idencifLkation, menade man,

sKuHe ju innebàra act hon idencifierade Sig

med en passiv objeKtsposition, non vil-

Ken hon àroform6gen act handla och beg5-

ra. Den Kvinnliga AsKZdaren, precis som

den Kvinnliga karaKt-area, Kunde bars for-

stAs i termer av brisc och negation - eller i

termer av en cransvesterad man.19

I motsats till den ceoribildning som ser

Askdaren som fastlagd i sin genusti1lh6-

righec, viii jag, likt den senare feministisKa

filmceori som v5xce fram under 1990-calec,

se perception som etc sàa aa m6jligg-6ra

en multipeloch flexibel identicecsuppfacc-

ning. Under filmseendet Kan vi som Ask&-

dare frig Òraoss fl;3[ndet vardagliga, faKtis-

ka jaget och identifiers oss -6ver vha egna

genus-, sexualicets- och etnicitecsgrànser.

Mitt fysisKa Kònf6rbinder mig ince till act

endasc idencifiera mig med den kvinnliga

Karak -circapAf[lmduKen, lute heller m3s-

cc jag transvescera wig for act undKomma

den objeKcifLerade roH som hon ofcasc till-

delas. Jag Kan identifiera mig med den

manliga KaraKtàren och med den Kvinnli-

ga, och jag Kan beg;5ra b,da tvA. IdentifLKa-

tionen blir pa SAvis baserad i etc begàr ef-

cer den Andra, men ocKsR efcer densamma.

Beg&rec bar s;5ledes f6rstAs som en queer.-process i vilKen bAde hetero och homo till-

lAts existera samtidigt, vilKet medfOr act

gr5nsen mellan de bAda uppl`6ses. Inom de

fiesta kulturers oliKa yaringar verkar dec

allcid ha funnics en locKelse i K"ons-Overskri-

dander, àven om den Worn den v-ascer-

1'dndsKa mainstreamfllmens ramar mAsce

s-;ittas p,plats genom etc lycKligt hetero-

slut. KansKe visar den ulocKelsen FAen

bisexuelldr-6m eller fantasi om an fi nara i

bAda KÒnens Kl-ader och erfara bide den

Kvinnliga och den manliga sexualiteten.

Den Kan ocksA s-agas pAvisa en -onsKan om

uppluckrade kÒnsskillnader. Dec àr ince

bara en bisexuell dròm, men ocKsZ en >>bi-

k-onad<<dram: aa vara bAda och Kunna be-

g'ara bAda.

F "(\R EST 'ALLNIN G AR 151

rosa siden -likaledes omsvàrmad av mkn,

h5r Klàdds i smoking och med pAtaglig

make-up och bakAtslicKac hAr. Àvenbar

fungerar titeln som v agledande for m6jlig

KriciKav heceronormativicecen: det àrden

eKonomisKa trygghet etc àKcensKap Kan

erbjuda som àrintressant. Vidare Kan man

i den bar scenen ocKs,se heceroromansens

inneboende glapp eller revor i den drama-

tisKa chiaroscuro-liKnande miljòn som do-

mineras av svart och rosa: miljòn pAmin-

ner om en ekivoKc sado-masochistiskt sce-

nario, mycKet pk grand av Loreleisledan-

de roll som m6jlig dominatrix, men ocKs5

genom de Kvinnor som smycKar de stora

ljusKronoma i tacker, fascbundna med dia-

mantbeprydda Koppel och Kedjor.

I II: FLYTA N D E B E G ÀR

OC H ID ENTIFIKATION

Oml'asningen Kan dock cas ànnu Iàngre $3

act vi fir en motlàsning. En sAdan Iksning

framhAller fLlmens egen inneboende Kri-

ciKi relation till k-onsskillnaden och till

heceronormen, men inKluderar i Judith

Butlers anda en KriciK av synen pA identi-

6Kation, begàr och fantasi som bundna till

etc fascstàllt genus och en fascstàlld sexua-

liter.17 B-ar 'ar det upplucKringen av diKo-

tomierna som blir v agledande - tillsam-

mans med ea inKluderande av AskAdarens

relation till texten. Hàr Kan vi tknKa oss

art Jet m6jliga IesbisKa begàret str`;icKer

gig utanf6r den relation som tar plats pd

6lmduKen meHan de cv3Kvinnliga prom-

goniscerna till act àven inberàKna en m6j-

lig relation mellan Ask;5daren och de cv3

Kvinnorna. Filmen, med sitt tocala narra-

tiva och visuella foKus pk de tvA Kvinnliga

hlmscjàrnorna, inbjuder tin etc beg-ar som

KansKe Iàrrastl`:ises som lesbisKt, men del-

ta oberoende av AsK5darens kòn och/eHer

sexualitec. Den lesbisKa romansen p,fllm-

duken inbjuder allcs5 till en lesbisK ro-

mans som stràcKer sig utanfòr duKen och

sow m6jligg òr etc friare beg-at och en fly-

tande idenci6Kation. Àvende m5nga cyd-

liga gayreferenserna som n5mncs ovan

Kan utgÒra m6jliga invitationer till etc fly-

tande begàr och en obunden identihKa-

tion. Represencacionen av tvA kvmnor och

deras relation, en relation som Kan Iàsas

som lesbisK, och de tydliga gayreferenser-

na, inbjuder tin fantasi och begàr som be-grànsar uppdelningen mellan genus och

meHan sexualiteter. I seendet, under per-

ceptionen, blir dec AsK5dande jagec frict

act Kunna begàra och identihera Sig òver

de grànser som begrànsar hennes eller

bans faKtiska situation.

Den bar sista Iàsningen belyser identifL-

Kationens och begàrecs centrala roll i en

diskussion som beaKtar representation,

och Worn fLlmvecensKapen bar bAda Jessa

aspekter foKuserats i oliKa omg5ngar och

utifrAn oliKa teoretisKa vinklmgar. Intres-

set for AskAdarens inlevelse i, fascination

for och engagemang i en films beràctelse

anses bygga pA act vi som Ask3dare identi-

flerar oss med en KaraKtàr, eller en sKAde-

spelare. lute Konstigt act den psyKoanaly-

150 FILM O C H A N D R A R ÒR LI G A B ILD E R



lig skulle ocks3 iden om en narurlig och

dominant hererosexualirer komma art

upph6ra. Och àndA:Jet àr i hereronorma-

riviretens uarycK som der queers framstAr

som west tydligr, och av Jessa utrrycK àr

Jet kanske filmen som tydligasr uppvisar

der som àrqueer. Nàr hereronormen blir

'overtydlig och Dar kònsskillnaden blir allr-

far p5raglig i form av òverdriven k.6nsmas-

Kerad, som i Gentleman f6redrar blondiner,

framsr5:r de bAda som òverdrivna parodier

p5 Sig sj`dlva och i derra misslycKande Kan

de med Iàaher ocKsA Iàsas som queera.

Tradirionella hereronormativa fLlmer er-

bjuder oss sAledes mer fyndiga och sp5n-

nande queerrolKningar àn den kanske

west explicita queerrext (fr.amsr produce-

rad av och far en queerpublik), eller de

mainsrreamrexter som me&veter f6rs6kerinKludera der queera. Nkr der bar de6nie-

rats och tydliggjorrs riskerar der arr upp-

h6ra vara queert, Jet viii skga Jet fòrlorar

sin udd och sin f òrmAga art f.oràndra och

ifrAgasàrts - far arr i sr`;iller bli normarivr.

Dory, som mom 6lmverenskapen àr en av

dem som rydligasr so`kr blorrlàgga Jet

queera i Jet populàrKulrurella hereronor-

matins samh5llers fHmrexrer, skriver:

Even so, traditional narrative films, such asSylvia

Scar/ett, Gentlemen prefer BLondes, Trapae, To Live

and Die in LA, Internal AHairs, and Thelma and

Louise co straight audiences, often have greater

potential for encouraging a wider range of queer

responses than such clearly lesbian- and gayad'"

dressed films as such Smrp6o Rising, Horne Movies,

Women ]Love, and L0adS.24

Doty menar, precis som Dyer, art >>the

grain is queer<< och art Jet inom herero-

kulruren existerar en mAngd queerelemenr

som urg òrerr konsranr morstAnd gente-

mot der normativa, element som hela ri-

den g orSig g.allande far Jet `6gasom àr vil-

hgt att se. Der àrbara hererocenrreringen

som hindrar vissa av oss frAn att se der

queers. Vidare exisrerar derra morsr5nd

lute bars pi en Konnorativ Oink (f`6r der

queers Buns absolur i rexren), uran ocKs,

pk produKtionsnivA och i sjalva receprio-

nen. Vad g5ller Hollywoodfllmen blir Jet

queers yttersr cenrralt: dels med avseende

pA fokuseringen pa hereroromansen, dels

med ranKe pkbur queer Jess ìndusrri allr id

varit. Der àri dag Vida K-ant arr en sror an-

del av dem som var - och àr- verKsamma

i Hollywood var (`dr) queera pA err eller an-nat $àrr, och arr derra faKrum sj`:ilvKlarr

Kom att pAverka de f llmer som producera-

des. Trots aa Hollywoodindusrrin allrid

varit en hererosexualiterens och hereroro-

mansens KansKe st orsra fanbkrare, àrder

utifr3n queergrunder som den urvecklars

och blomsrrat. George CuKor, Dorothy

Arzner, Gilbert Adrian, Edith Head, Gre-

ta Garbo, Marlene Dietrich, Barbara Sran-

wycK, Cary Grant, Rock Hudson, Mont-

gomery Clifr - lisran Kan g`6ras 1308.25

Dessa f'or indusrrin heir oumbàrliga perso-

ner var alls queers och verkade i ea rill sy-ncs hereronormarivt system som produce-

Fade och rj5nade srora pengar p5 arr skapa,

idealisera och romantisera hereronormen

som ends m6jligher. Professionellr var de

F '0R E ST .ALLN IN G A R 153

Och vad gàller just idenrihkationen

som flyrande i f6rh3llande rill fllmduken $5

bar m3nga vittnar om arr just Gentlemdn fo`-

redrar blondiner àren film genom vilken

AsKAdarenKaninra en flytande idenriflka-

don och aven Karina err flytande, icKe-

sexualirersbunder begàr. Som gay idenri-

flerar Sig till exempel den amerikansKe

fLlmvetaren Alexander Dory òvergenus-

gr.;inserna och inrar ea flyrande seende -

ban menar arr ban i relation rill 6lmen Kan

kànna koppling till en her.artelses sAvkl

Kvinnliga protagonist som manliga, eller

rillbAda.20 Han pAvisar bur ban i de beràr-

relser som ban Iàser som lesbiska finner art

ban ofra inrar en imaginàr lesbisK kvinnlig

position i sia seende - och betonar arr ban

muter av det. Der queera i perceptionen .ar

s3ledes lure bunder rill bans fakriska posi-tion, uran erbjuder en m3ngfald av oliKa

m6jligherer. Dory st.aller Sig pg samma si-

da som den brirriska kulrursrudieforsKa-

renJackie Stacey: i motsats rill psykoana-

lysens f6rsr5else f or AskAdaren som bun-

den till sin genusposition, menar Stacey

och andra senate teoreriKer art film och te-

ve rjànar rmarr òppnaupp Jet st-angda la-

ger. Den kvinnliga AskAdarenbeh`6vervar-

Ken rransvesrera Sig heller hknge $1831

masKerad. Stacey h5vdar i sin bokStarGa-

zing fc;3D199 4 aa alls Ask_sirioner àr

flytande, arr bAde man och kvinnor Kanidenrifiera Sig `6ver genusgrknserna - u/an

arr f6rneka Sig.21 Hon bryrer h5r med den

rexruella Ask3darposirionen, der viii s`;iga

AskAdaren som reoreriskt Koncepr, och

plockar in den riKtiga AskAdaren i sin ana-

lys. Hon ger en slkng At tidigare reoreriKer

och skriver:

The reluctance co engage with questions of cine-

ma audiences, for fear of dircyillg one's handswith empirical material, has led co an inability co

chink about active female desire beyond the hm-

its of masculine posiCionings.22

Varje text och varje Karakràrerbjuder en

'oppenher far publiKen. Stacey hàmrar st -6d

hos filmforsKaren Steve Neale som redan

1983 skrev:

Cinema draws on and involves many desires,

many forms of desire. And desire itself is mobile,

fluid, constantly transgressing identities, posi-

tions, and roleS.23

Och der àr enligr Neale, och Stacey, begà.`"rer som ger idenrifikarionen. Begarer efrer

art vars, men ocKsA beg-acer efter art ha.

Idenrifikation bar som vi vet art gòra med

igenkànnande, men igenKànnandet av ja-

get i en annan beh6ver slits& inre vars

K`6nsbunder, Ilka liter som begàret beh6-

ver vars Jet.

>>THE GRAIN IS QUEER<<

Lasningarna ovan visar bur den west he-

reronormariva filmrext Kan rolKas som

queer och arr K`6nsskillnaden och den bink-ra uppdelningen mellan herero och homo

verKar vars n6dvàndiga for art hetero-

sexualiterens skall kunna framst3 som

norm. Om Kònsskillnaden gjordes onarur-

15 2 F ILM 0 C H A ND R A R .0 R LI G A B ILD ER



del av systemer, de var i systemet, men de

var samtidigt utanf6r. De var del av cen-

trum, men ocKsAdel av periferin.Art f6re-

st-alls oss dew som bide och, som loom

och utom, hjàlpeross art ocKsAfarstAfdm-

texternas ambivalens: i den heteronorwa-

tivitetsiver sow de f6resprAKar f6reKom-

mer aUtid glapp som texren sjàlvinte f6r-

m5r exKludera.Der mA vara versKapen om

eller tolKningen av en aKtris, en aKt 6reller

en regiss6r som queer, der Kan vara Bigot

i siÀlvaberkaelsen eUer i representationen

som uppfaaas och tolKas som icKe-hetero-

normativt. Periferin gòrSighela riden p5-

mind och centrum Kanlute belt exKludera

och hAllabolts denna utsida.

INSIDA/UTSIDA

TanKefLguren insida/utsida, vilKen framst

bar Kommir aa anvàndas av poststruKtu-

ralistisKa r-anKare, passar s5Jedes utmàrKr

f-or analysen av mainstreamfllmer och de-

ras inneboende queerness. Vad g`;;iller just

den KritisKa analysen av Kulturen i stort,

vale Sig der handlar om ctr feministisKt,

queer-, Klassorienterat och/eller postKolo-

Blair perspeKtiv, utgòr den hat tankeflgu-

ren ea bra verKtyg f6r att lattare Kunna

analysera maKtstruKturema.2olpoststruK-

turalismens efrerf6ljd Kan vi nyaja figuren

far att fòrst5 bur ceutrum lute belt Kan sàr-skills Sig fr;3n den periferi den f6rs6Ker

sràUa som sin motsats - och aa centrum i

sitt f6rsòK tin AcsKilluad ocKsA framstk

som starKt beroende av periferin.27 F-or att

kunna existera som centrum Kràver den

s;Aledes en periferi, men samridigt Kan den

lute belt sàrsKilja Sig frAn Jenna utsida:

element utifrAn sipprar hela tiden in och

gr5nseu mellan de tvA b6r i st allet tànKas

och f6rstAs som etc membran. Vad gàller

heteronormativiteten som centrum, som

straight iosida, flyter hela tiden dec queers

in genom deaa membran, och queerheten

'at ocks3 FA SAska med om act dehniera det

som -ar straight: utan det queera taken

straightness. Arr t`zinKaSig grànsdragningen

som err membran ger ocKsA en insiKt om

art u3got belt och hAUet bin.art lute .atmaj-

ligt. TeoretiKern Diana Fuss, som utgAtt

fr3n den h-ar flguren i sins analyser av hete-

ro/homo, av queolstrarht, pokngterar art Jet

lute -;itm6jligt aa som exKluderad vara belt

pk utsidan: >>Everyoutside is also an along-side; the distance between distance and

proximity is sometimes no distance at

aU.<<28 Och, viUjag tifKigga, der àrinre hel-

ler m6jligt aa vars belt pk insidan.TiUàm-

pat pk identiflKation som process och pA

Konstituerandet av/ager, innebkr detta art

lager alltid .arberoende av den andre.

Figuren insida/utsida Kan ocKsA direKr

Kopplas tiUdisKursbegreppet och till mot-

disKursen: KansKe.'ar det $5 art utan mot-

disKurser bar den dominerande disKursen

svArt art 113113Kvar sin dominans. Samti-

digt 'ar der ocKsA motdisKurserna somm6jliggòr en forkndring av de rAdande

diskurserna.29 Figuren àr applicerbar pA

de fiesta fenomen och relationer (K-On,et-

niciter, Klass och sexualitet) i v5r Kultur

154 FILM OCH ANDRA R ÒRLIGA BILDER

och Kan hiàlpa oss art Klarare se bur den

dominants Kulturen positionerar Sig sjàlv

som just dominant, som hegemoni, i rela-

tion rm det andra - och bur sKòrJess po-

sition ocKs5 àr. I popul`;irKulturella Rimer

blir begrànsningarna i disKursen herero-

normativitet tydliga, mycKet pk grand av

deras excessiva representation av det nor-

matins, men ocKsA i deras (medvetna?)

glapp och revor som ger utrymme for Jet

som àt queer. Inom till exempel Holly-

woods enorma 19 oo"'ralsproduKtion bar

man implicit snuddat vid det queers, àven

om det heterosexueUa (n`:istan) aUtid bar

fArr segra. Det flnns en uppsj6 av fllmer

sow handlar om f.orvecKlingar vad T-aller

k'on, med folk som spelar Jet andra K oner

och som drar till Sig det egna K-6nets at-

traKtion. TiU Jessa h6r rmexempel En f6r-

tjusande pojke (Sylvia Scarlett, George Cu-

Kor, 1935 ), Victor|Victoria (Blake Edwards,

19 82 ) och She 'sthe Man (Andy FicKman,

2 o o6).Det firms ocKsAutrymme for repre-

sentationer av manhg respeKtive Kvinnlig

vànsKap som oneKligen Kan forstAs sow

'oversKridande alls Dormer: And (Flesh

and the Devil, Clarence Brown, 1926),

Vingarna (Wings, William A. Wellman

1927 ), 055gentleman emellan (Design for

Living, Ernst Lubitsch, 1933), Drottning

Kristina (Queen Christina, Rouben Ma-

moulian, 19 34), UngRebeLl (Rebel z;Uithout ACause, Nicholas Ray, 1955 ), Purpu\rgen

(The ColorPurple, Steven Spielberg, 1985 ),

SteKta groan tomater (Fn.edGreen Tomatoes,

Jon Avnet, 199 1), Fight Club (David

Pincher, 1999) Kan nàmnas. Buddy-hlm-

genren, som Kan innehAUa bAde Kvinnliga

och manliga Kompisar, àretc bra exempel

p5 en hel genre med enK-onad vànsKap i

centrum, en vànsKap som bar tydligt

homoerotisKa undertoner.30

Men àven de west heteronormativa fLl-

merna Kan allts3 1àsas som queera. Dyer

besKriver bur ban som ung, nyttjade etc

slags bricolageteKniK, vad jag bar Kallat for

omlàsning och motlksning, far art m6jlig-

g '6ra en icKe-heteronormativ representa-

tion och dàrmed ocKs,uppleva en m6jlig

identifiKation och ea m6jligt beg`;ir.31Han

SAart saga plocKade de birar, de lucKor, i

fllmtexten som Iàmnades -oppna fòr en

queerl-:isning och d.ar bans egen identitet

som gay Kunde inKluderas. Men det -arin-

re bara i IucKorna som m òjligheren firms:

sjàlva emfasen pk bereronormariviret som

ends normalitet framst3r som pAtvingat

och Konsdat, som ea frenetisKt f6rsòK art

st5nga ute der queera. The grain,Aterigen,

is queer. Och Dory sKriver:

[T]he queerness I am discussing is Wcontrovert-

ibly in the text, and that only heterocentrist/

homophobic cultural training prevents everyone

from acknowledging this queerness.32

Queerheten hons i rexten - vale Sig der

handlar om m6jligt homoerotisKr begàr,

om ea flytande genus som utmanar Kans"sKilloaden, eUer om heteroromansen och

dess ideals K6nssKiUnad. Med eHer utan

motlàsniug SAfirms motst5ndet insKrivet i

rexten, Jet gkller bars art se borrow den

F(5R E S TALLNIN G A R 155



ytliga och explicica representationen far

arc hnna Jet.

AVSLUTNING

Dec h5r kapitlet bar genom olika Iksningars6Kcp,visa mainscreamfLlmens ambivalens

och òppenhet - trots Jess ofta envisa f6r-

s6k aa d`6lja och kvkva Jessa element i

Worn- och utomtexcliga sammanhang.

Allts,,bur icKe-normativa element Kan exi-

Stefa i hereronormaciva cexcer (men ocKs3

i v3r vardagliga Kulcur generellt), redo act

avlàsasav oss som Ask3dare och rolkare.

Genom act v`dljaact se cmJenna ambiva-

lens rucKar vi pAde antagna ramarna far

popul`drKulrurell film som begrànsad till

form och innehm och pAvisar i sràllecden

flexibilicer och mAugcydighec som ucmàr-Ker Jessa filmer. Ambivalensen och mot-

st3ndec fmns J-ar redo act upptkckas, stude-ras och analyseras och m6jligg`6rs i,,skAda-

fens engagerade mote meJfLlmtexten, som

om fllmtexten i sig vole en relation som

blir till i siccmote med lasaren/ Ask5daren.

'Avenen heceronormariv text, liKcGentle-

man f6redrarbLondiner,Kan upplevas och Ik-

sas som icKe-heceronormativ, om vi bara

v`-aljeract engagera oss i texcen och se bott-

om Jess yta. Genom actmotlàsa cexceroch

deras representationer och genom act II

l'a.sning ocKsAapplicera rankefLguren insi-da/utsida, Kan vi Klarare se bur den domi-

nanca Kulturen envist fors6Ker posicionera

sig sj"alvsom just dominant, som hegemo-ni, i relation till Jet andra och bur Jet an-

dra Lela dden flyter in och st orJenna do-

minans. Figuren hj-dlper oss ocksAdarmed

act se hegemonins begrànsning och Jess

sk`6ramaKrposirion och med den f`6rsrAcl-

sen Kommer ocks,insiKten om act Jet all-

Cidfirms potential f6r f orkndring av rAdan-de f6rhAHanden i vAr kultur.

156 F IL M O C H A N D R A R ÒR LI G A B ILD ER

wallenberg, louise - representation

Documents