världshorisont nr 3/09, tema eu

EU utbildar poliser i Afghanistan sidan 10

Trögt i EPA-förhandlingarna sidan 12

FN-förbundets kongress i Skövde sidan 22

VÄRLDSHORISONT

EU en allt tyngre aktör på den globala arenan

3/2009Utges av Svenska FN-förbundet

2 Världshorisont 3/09

FN-NOTISER

ANTAl hUNgRANdE NU övER EN mIljARd FN:s livsmedels- och jordbruksorgani-

sation FAO presenterade i juni nya siffror över hungerläget i världen. Beräkningarna visar att 1 020 miljoner människor, d v s över en miljard, går hungriga varje dag. Förra året var motsvarande siffra 915 miljoner.

Enligt FAO beror ökningen av hunger och kronisk undernäring på den ekono-miska krisen i världen. Krisen har resulte-rat i lägre inkomster och ökad arbetslös-het och därmed minskad tillgång till mat för de fattiga.

”En farlig mix av den globala ekono-miska nedgången och envist höga priser i ett flertal länder har drivit runt 100 miljo-ner fler människor än förra året in i hung-er, kronisk undernäring och fattigdom”, säger FAO:s generaldirektör Jacques Di-ouf. Han betonar vidare att fattiga länder ”måste få tillgång till den utveckling, eko-nomi och de politiska verktyg de behöver för att stärka sin jordbruksproduktion och produktivitet. Investeringar i jordbruket måste öka eftersom en sund jordbruks-sektor är nödvändig för att bekämpa fat-tigdom och hunger i majoriteten av fattiga länder och en förutsättning för en över-gripande ekonomisk tillväxt.”

FAO framhåller att medan världens länder gjorde framsteg i att minska hung-er och kronisk undernäring på 1980-talet och under den första halvan av 1990-talet, har det senaste decenniet inneburit en långsam men stadig försämring. Mellan 1995 och 2006 ökade antalet människor som led av hunger och kronisk undernä-ring i alla regioner utom i Latinamerika och Karibien. Även i dessa regioner har framstegen i arbetet mot hungern nu pressats tillbaka av höga livsmedelspriser och den nuvarande globala ekonomiska nedgången.

Få FRAmSTEg I klImATFöRhANdlINgARNA

Få framsteg gjordes under det senaste

förhandlingsmötet om klimatet i mitten av augusti i Bonn, Tyskland. Nu återstår bara 15 dagars förhandlingar före den avgörande konferensen i Köpenhamn i december. De återstående förhandling-arna äger rum i Bangkok sent i september och i Barcelona i november.

– Om vi fortsätter i den här takten kommer vi inte att lyckas i Köpenhamn, säger Yvo de Boer, chef för FN:s klimat-konventions sekretariat.

I en rapport från februari 2007 uppma-nade FN:s klimatpanel IPCC till minsk-ningar av utsläpp på upp till 40 procent fram till 2020. Men hittills har industri-länderna bara åtagit sig minskningar på 16-24 procent till 2020 och USA, som står för störst utsläpp per capita, har inte ens åtagit sig den minskningen. BAN kI-mOON kRITISERAd Av NORSk dIPlOmAT

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon fick i augusti stark kritik i en intern norsk UD-skrivelse för sitt sätt att leda världsor-ganisationen. Ban är frånvarande, svag och får ”ständiga raseriutbrott” enligt Mona Juul, en av Norges två FN-ambas-sadörer.

– Det är bra att generalsekreterarens roll debatteras, men också medlemsstaterna måste ta sitt ansvar för att FN ska fung-era, säger Svenska FN-förbundets ordfö-rande Aleksander Gabelic i en kommentar.

– Svenska FN-förbundet välkomnar en diskussion om FN-chefen och hans roll. För oss är det självklart att ställa höga krav på FN-chefen, vem det än är, säger Gabelic.

– Samtidigt kan man konstatera att Ban Ki-moon har haft positionen som gene-ralsekreterare i två och ett halvt år. Till och med Kofi Annan behövde många år för att få acceptans bland världens länder för bl a sina försök att modernisera FN. Man kan också minnas Trygve Lies ord till Dag Hammarskjöld: ”Ni övertar värl-

dens mest omöjliga arbete”. Det är för-modligen svårare än någonsin i dag med interna konflikter och återkommande globala kriser.

kRITISkT FöR FlykTINgAR I jEmEN FN:s flyktingorgan UNHCR uttryckte i

början av september allvarlig oro för situa-tionen vid den jemenitiska staden Saada. 35 000 flyktingar hade samlats i och om-kring staden på grund av strider mellan regeringsstyrkor och zayditiska rebeller och kunde inte ta sig därifrån.

UNHCR jobbade skyndsamt på att öppna humanitära korridorer i norra Jemen så att civila skulle kunna lämna stridszonen och humanitär hjälp komma in. Sedan 2004 har sporadiska strider drivit omkring 150 000 människor i om-rådet på flykt.

Ny FN-dAg hEdRAR hUmANITäRT ARBETE Den 19 augusti högtidlighöll FN för

första gången Världsdagen för humani-tärt arbete (World Humanitarian Day). Den nya FN-dagen instiftades i december 2008 av generalförsamlingen i syfte att ”öka allmänhetens medvetenhet om det humanitära arbete som sker över hela världen och om vikten av internationellt samarbete på detta område, samt för att hedra all FN- och annan humanitär per-sonal som arbetat för den humanitära sa-ken och de som har mist sina liv i tjänsten.”

Orsaken att man valt 19 augusti är att det är årsdagen för bombattentatet mot Canal Hotel i Bagdad 2003 som resulte-rade i minst 22 döda, de flesta FN-anställ-da, och över 100 skadade. Bland de döda fanns FN:s hög-kommissarie för mänskliga rättigheter och generalsekretera-rens särskilde sände-bud för Irak, Sergio Vieira de Mello.

lIByER PRESIdENT FöR gENERAlFöRSAmlINgEN

Den libyske diplomaten Ali Abdes-salam Treki har valts till president för den session av FN:s generalförsamling som inleds den 15 september 2009. Treki har tre gånger varit Libyens FN-ambassadör och var tills nyligen landets minister för AU (Afrikanska Unionen). Treki efter-träder Miguel Brockmann D’Escoto från Nicaragua.

Investeringarna i jordbruket i fattiga länder måste öka, menar FAO. På bilden skördar en man i Nyala, Sudan, durra.

En FN-dag för humanitärt arbete har instiftats.

Foto: UnhCr

Foto: Fn/Fred noy

INNEhåll

världshorisontsvenska Fn-förbundetBox 15115104 65 stockholmtel: 08 – 462 25 40Fax: 08 – 641 88 76 E-post: [email protected]: www.fn.se/varldshorisont

Redaktör: Annalena Andrews

Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi

layout: Ambition

Tryckeri: Federativ, stockholm

Annonser: Can Media, tel: 0735-035869, e-post:[email protected]

För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av svenska Fn-förbundet.

issn 0042-2134

Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr)

PlusGiro: 50990-1

tidningen säljs även i buntar. Kontakta [email protected]

Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman indivi-der och organisationer i ett gemen-samt arbete för ett starkare Fn.

Som enskild medlem i Fn-förbundet får du inbjudningar till kurser, semi-narier och studieresor; medlemspri-ser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en Fn-pin. du får möjlighet att delta i utbild-nings- och opinionsbildningsarbetet i din Fn-förening, medverka i förbun-dets kampanjer. om du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta [email protected].

Omslagsbild nr 3/09:lucky look/Alamy

Läsare, européer, världsmedborgare!”vAd SkA vI EgENTlIgEN hA EU TIll? Europas potential är enorm; livsfarlig om den missbrukas, omvälvande om den sätts i rörelse för en hållbar och jämlik värld”.

Så står det i en seminarieinbjudan som jag fick i våras. Och efter att ha gnetat mig igenom ett antal texter, samtal och intervjuer kring EU och dess roll i världen är det just den dubbla bilden som framträder. Å ena sidan EU som progressiv aktör i FN och drivande kraft för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Och å andra sidan EU som en klubb för rika och privilegierade där egenintresset går före idealen.

Samtidigt ska vi vara tacksamma för det fagra tal som kommer från EU-håll om allt gott man har tänkt sig att göra i världen. För det är just detta, de ideal man formulerar och de utfästelser som görs, som möjliggör för oss i det civila samhället att ställa EU-apparaten till svars och att kräva förändring och förbättring. Och att granska EU och ställa det till svars är vår demo-kratiska skyldighet. EU är en del av vårt politiska system och om vi inte granskar och driver på, vem ska då göra det?

Det finns dock ett stort hinder på vägen. Svenskarna har haft svårt att hänga med i svängarna och de allmänna kunskaperna om hur EU fungerar är alldeles för dåliga, menar flera bedömare som Världshori-sont talat med. Detta är illa och det borde vara en väckarklocka för alla oss som är engagerade i globala frågor. Nog är EU en komplicerad och omfattande apparat men vi får inte väja för det. Idag fattas en lång rad beslut i EU och mycket av påverkansarbetet måste göras i det samman-hanget. Vi i Sverige måste driva på för att vår regering ska driva rätt frågor i EU, och samtidigt måste vi också försöka påverka det som sker i kommissionen och parlamentet.

Samtidigt får vi självklart inte glömma bort kopplingarna till FN och det globala samarbetet. ”Man kan vara svensk och man kan vara europé, men man kan också vara världsmedborgare”, som FN-förbundets avgående generalsekreterare Bonian Golmohammadi uttrycker saken.

”Vad ska vi ha EU till?” var den inledande frågan. Svaret blir att vi mås-te använda oss av de möjligheter som EU-medlemskapet ger att driva på i de globala frågor som vi värnar. Att det finns aktiva och kunniga folkliga rörelser, som bevakar EU-apparaten och driver på i rätt riktning, är också en absolut nödvändighet för att motverka de starka särintressen som pressar EU-apparaten åt ett annat håll.

Till sist ett litet tips. Barista Fair Trade Coffee är en kaffekedja med etisk profil och kaféer på sju orter runt om i landet. Det är också en kaffekedja som samarbetar med Världshorisont. På FN-dagen den 24 oktober kan du som Världshorisont-läsare fika gratis på något av Baristas kaféer – ta med kupongen på sidan 18!

Redaktör AnnaLena Andrews [email protected] utbildar poliser

i Afghanistan sidan 10

Trögt i EPA-förhandlingarna sidan 12

FN-förbundets kongress i Skövde sidan 22

VÄRLDSHORISONT

EU en allt tyngre aktör på den globala arenan

3/2009Utges av Svenska FN-förbundet

148

4

22

12

10

7 13debatt och replik om hungern i världen och rätten till mat.

mänskliga rättigheter hamnar i kläm när egenintressen hotas.

FN och EU får allt tätare kontakter och allt fler beröringspunkter.

kongress special: tre sidor om Fn-förbundets kongress 2009.

EU:s förslag till handelsavtal gillas inte i Afrika.

världshorisont besöker EU:s polisutbildning i Afghanistan.

EU allt mer lyckad i rollen som biståndsgivare.

Fyrsidigt faktablad om EU och dess relationer till Fn.


FN OCh EUXXXXXXXXXXXXXX

Den Europeiska Unionen började som ett ekonomiskt samarbete mellan sex länder på 50-talet.

Idag har unionen 27 medlemsstater som samarbetar på snart sagt varje område i samhället. Ett avgörande steg togs 1993 då den gemensamma utrikes- och säkerhets-politiken infördes.

Unionens blotta storlek, dess viktiga marknad och dess alltmer samordnade politik har gjort att dess roll på den glo-bala arenan blivit allt tyngre. Och i takt med detta har beröringspunkterna med FN blivit allt fler och allt mer betydande.

Alexander Graf Lambsdorff från Tysk-land är ledamot av EU-parlamentet och leder där en tvärpolitisk arbetsgrupp som sysslar med EU:s relationer med FN.

– Relationen mellan EU och FN har blivit allt mer intensiv under de senaste tio åren, säger han.

– Det har dels hängt samman med att kommissionen givit mer och mer pengar till FN-systemet och dels med EU:s nya ambitioner när det gäller insatser för fred och säkerhet. Idag finns det ofta EU- och FN-missioner på samma plats vilket gör att de båda organisationerna har gemen-samma intressen och därmed ett stort behov av att samarbeta. EU har också en

politisk agenda som man driver i FN.Maria Strömvik är forskare och expert

på EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. – Att EU alltmer börjat agera globalt

gör ju att beröringspunkterna med FN:s globala arbete blir mycket mer synliga. Och då ökar också efterfrågan från båda håll på att bättre kommunicera och länka till varandra om det som görs inom EU-ramen respektive FN-ramen, säger hon.

– Det är det man ser på lite sikt och det tror jag att man kan säga gäller på de flesta områden, inte bara när det gäller säkerhetspolitiken.

RElATIONEN mEllAN EU och FN är fun-damental för multilateralismen, det inter-nationella samarbetet, framhåller Alexan-der Graf Lambsdorff vidare.

– Efter andra världskriget valde ju Eu-ropa multilateralismen som väg och man har genom skapandet av EU sett till att detta fungerar. Rent allmänt vill vi ju se fred, välstånd och frihet på den europe-iska kontinenten och det är mycket vik-tigt för oss. På den globala nivån har vi en motsvarighet som har legitimitet och det är ju FN. Därför är det i vårt allmän-na intresse att FN blir framgångsrikt.

Samma tongångar återfinns i förordet

EU som global aktör

lyckat fredsprojekt med stor potentialEU har de senaste åren blivit en allt viktigare aktör på den globala arenan. därmed har samarbetet

och kontakterna med Fn

ökat och intensifierats på

olika nivåer. Fred, utveckling

och mänskliga rättigheter

är områden som båda

organisationerna säger

sig prioritera.

Alexander graf lambsdorff

Världshorisont 3/09 5

FN OCh EU

till boken The United Nations and the European Union: An Even Stronger Part-nership, skrivet av Benita Ferrero-Waldner, EU:s kommissionär för yttre förbindelser.

“I en värld som förändras i snabb takt är en effektiv multilateralism oumbärlig. Globalisering är inte en synonym för kaos men behöver ett ramverk av regler för att fungera. Förenta Nationerna, med sitt universella mandat och legitimitet, är centralpunkten i det multilaterala syste-met. /---/ Den Europeiska Unionen är FN:s självklara partner. Vårt åtagande för multilateralismen är inte en retorisk tros-bekännelse. Det är en grundläggande princip i vår utrikespolitik”, skriver Ferrero-Waldner.

dET FINNS EN RAd jämFöRElSER man kan göra mellan EU och FN. FN är t ex en global organisation där alla fullt er-kända och självständiga stater i världen, utom Vatikanstaten, är medlemmar. För att få medlemskap krävs i princip bara att man säger sig respektera FN-stadgan.

EU är en regional sammanslutning och medlemskap föregås av förhandlingar som kan bli utdragna och komplicerade. Ansökande länder måste visa att de lever upp till vissa grundläggande krav, bl a när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter.

Ser man till de sakfrågor som priorite-ras är fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter själva grundvalen för dagens FN och brukar beskrivas som de ”tre ben” som FN:s arbete vilar på. För EU:s del har dessa områden fått allt större betydelse i takt med att de globala ambi-tionerna har ökat.

Maria Strömvik menar dock att det finns en grundläggande skillnad i de båda organisationernas förhållningssätt till dessa frågor:

– Den stora skillnaden är att FN jobbar för de här värdena eller normerna bland sina medlemmar för att hjälpa dem. Men när EU talar om dem så är det inte pri-märt situationen inom EU man tänker på utan det handlar om att hjälpa andra. EU förutsätter på något sätt att ”demokrati

och mänskliga rättigheter, det har vi re-dan klarat ut”. För man får inte bli EU-medlem om man inte har grundläggande regler på dessa områden och följer olika konventioner o s v, säger hon.

– Så de frågorna diskuteras sällan bland EU-medlemmarna som om det vore något som de själva borde bli bättre på. Det diskuteras självklart inom de olika länderna men inte på EU-nivå.

mEN dET FINNS en klyfta mellan EU:s retorik och verkligheten som organisatio-ner i det civila samhället återkommande pekar på. EU:s jordbruks- och handels-politik är ett område som har stor bety-delse globalt och som ständigt får kritik.

Bonian Golmohammadi, Svenska FN-förbundets generalsekreterare 2001-2009, tillträder hösten 2009 som generalsekre-terare för FN-förbundens världsfedera-tion WFUNA (World Federation of United Nations Associations). Den stora faran med regionala sammanslutningar, menar han, är tendensen att sluta sig samman gentemot omvärlden och sätta upp olika typer av murar.

– Multilateralismen är något som be-höver försvaras, förstärkas och argumen-teras för och det gäller att vi inte glöm-mer bort det. Om enstaka stater eller grupperingar av länder på något sätt stäl-ler sig utanför systemet för att tillgodose egna nationella eller regionala intressen, då är det ett hot mot det globala samar-betet, säger Golmohammadi.

– SvERIgE BlIR jU mER OCh mER EU-fokuserat och det är inget fel i det alls, men vi får inte glömma bort det globala. Det finns många dimensioner och frågor som EU som regional organisation inte kommer att kunna lösa.

Exempel på frågor där EU visar oro-ande tendenser är handelspolitiken och politiken för asylsökande och flyktingar, menar han.– Genom handels- och jordbrukspoliti-ken försvårar man för fattiga människor

att minska sin egen fattigdom och öka sitt oberoende, alltså det som man försöker åstadkomma med andra handen när man ger bistånd. Och man har olika restriktio-ner för människor som inte tillhör EU-länderna. Så EU kan bli ett hinder om det används på fel sätt, på samma sätt som det kan vara en god kraft om man försö-ker påverka världen i positiv riktning.

Maria Strömvik framhåller också att hon ser jordbrukspolitiken som EU:s största problem:

– EU lägger ju halva sin feta budget på en jordbrukspolitik som helt slår ut bön-der i andra delar av världen. Och därmed bidrar till att skapa konflikter. Det är obe-gripligt för mig att den frågan inte debat-terades i samband med EU-parlaments-valet, säger hon.

CONCORd äR ETT europeiskt nätverk av frivilligorganisationer med fokus på EU:s utvecklings- och biståndspolitik. På sin hemsida skriver CONCORD Sverige:

”EU är i dag en av världens största ekonomier. All verksamhet och politik EU bedriver med utvecklingsländerna kan påverka utvecklingen till det bättre. EU:s alla institutioner och medlemsstater är inblandade i utvecklingspolitiska frågor på ett eller annat sätt. EU är också världens största biståndsgivare och har med det makt och möjlighet att bedriva en ansvarsfull biståndspolitik med fattigdomsbekämpning i fokus som gör skillnad.”

– EU har enorma möjligheter att bidra till att skapa utveckling i världens fattiga länder. Men EU månar om sin interna marknad och sina interna förhållanden och det blir ett problem när man ska age-ra globalt, säger Malin Parmander, infor-mations- och medieansvarig på CON-CORD Sverige.

– I handelsfrågorna t ex säger man att EU vill främja utveckling genom handel men i sitt agerande främjar man många gånger sin egen marknad på bekostnad av utvecklingsländerna. Det finns många liknande målkonflikter och man jobbar också inom EU med att skapa en större

I takt med EU:s alltmer uttalade globala ambitioner har kontakterna och samarbetet med FN vuxit. På bilden talar FN:s generalsekreterare Ban ki-moon vid ett besök hos EU-kommissionen i Bryssel. Bakom honom står louis michel, EU:s biståndskommissionär, och Ahmed Ould-Abdallah, FN:s särskilde representant för Somalia. Till höger EU-kommissionens ordförande josé manuel Barroso. Foto: EU-kommissionen.

maria Strömvik


samstämmighet i politiken. Men även om man kan se vissa ljuspunkter är det en mycket långsam process, säger hon.

Sverige har som ordförande för EU under hösten 2009 fantastiska möjlighe-ter att visa på ledarskap i dessa frågor, fortsätter Malin Parmander.

– När det gäller utvecklingsfrågor är Sverige ”bäst i klassen” vilket gör att vi har en mycket viktig roll när det gäller att påverka andra länder. EU behöver också ett tydligare rättighetsperspektiv och här har Sverige en verklig chans att påverka under ordförandeskapet.

På OmRådET FREd- OCh SäkERhET finns en intressant jämförelse att göra mellan FN och EU. Båda organisationerna kom till i efterdyningarna av andra världskri-get med fred som en uttalad och grund-läggande målsättning. Men medan FN grundandes genom att politiker och dip-lomater författade en stadga så inleddes Europaprojektet med praktiskt samarbete mellan sex länder kring kol- och stålin-dustrin.

– Man ville bygga upp nya fabriker och få igång industrierna igen men man ville inte riskera att det skulle leda till att man skulle använda kolet och stålet till vapen igen. Fred genom ekonomisk inte-gration, det var grundtanken, säger Maria Strömvik.

Genom att välja ett tekniskt-praktiskt samarbete snarare än ett diplomatiskt så kunde man till viss del kringgå diploma-terna och det starka nationalstatsfokuset, säger hon vidare:

– Och genom att inte låta nationalsta-ten bli för stark kunde man undvika att bygga in för mycket låsningar i systemet. Så går man med i EU nu så accepterar man principen att nationalstaten inte bestämmer allt, en del bestäms gemen-samt av kommissionen, rådet och parlamentet.

I FN-SySTEmET ser man mer och mer problematiken med att nationalstaten har en så stark ställning, menar hon.

– Trots alla diskussioner om humani-tära interventioner och skyldighet att

skydda så är det ju mycket svårt för FN att ingripa, t o m när det

är risk för folkmord. Samtidigt fanns det ju knappast något alternativ till den dip-lomatiska vägen och nationalstatstänkan-det när man bildade FN. EU-metoden fungerade ju för att det var ett väldigt litet antal stater från början, bara sex stycken, och då var det möjligt att hitta former för ett praktiskt samarbete.

Att EU som fredsprojekt har lyckats är uppenbart, menar Maria Strömvik vidare.

– Idag pratar vi om EU som en organi-sation som reglerar gurkstorlekar och sådana saker. Det tas som så självklart att vi har fred inom EU att vi inte pratar om det längre. Så man kan säga att grundtan-ken med EU fungerade så väl att vi har glömt bort den!

Bonian Golmohammadi menar också att regionala samarbeten som EU har en uppenbar positiv effekt för möjligheten att undvika konflikter.

– Ju mer kontakt, samarbete, interak-tion, handel och kulturellt utbyte som man har, desto närmare kommer man varandra och desto mer avlägset ter det sig att man skulle använda våld vid kon-flikter. Och desto större blir sannolikhe-ten att man kan börja lösa en del gemen-samma problem.

– Det där tror jag gäller globalt också. Ju mer kontakt, utbyte och dialog man har med andra länder, desto bättre går det att förebygga väpnade konflikter och desto lättare kommer det att bli att förhandla.

SER mAN På EU:S ROll I FN så är det helt klart att EU tillhör de mest progressiva aktörerna, fortsätter Golmohammadi.

– Visst har EU en massa olika typer av problem. Men om man tittar på vilka som är drivande när det gäller fred och säkerhet, hållbar utveckling och mänsk-liga rättigheter så är det olika EU-länder, och oftast hela EU. Det vore fel att kriti-sera EU på det sättet.

Däremot kan en nackdel med EU-samordningen vara att EU:s linje ibland blir lika med ”minsta gemensamma nämnare”, fortsätter han.

– Många gånger är det så att vissa av EU-länderna skulle kunna gå mycket längre. Då kan man ju hoppas att de inte nöjer sig med den officiella linjen utan försöker gå tillsammans med andra för att driva en ännu mer progressiv linje.

Där tror jag att det finns stora möjligheter för organisationer i det civila samhället att driva på t ex den svenska regeringen.

Hur Sveriges röst i världen påverkats av EU-medlemskapet är en fråga som regel-bundet debatteras. Maria Strömvik och Alexander Graf Lambsdorff menar båda att även om Sveriges röst inte hörs lika tydligt längre, eftersom man verkar ge-nom EU, så har den svenska regeringens möjligheter att faktiskt påverka förhållan-den i omvärlden ökat kraftigt.

– EU kan göra väldigt mycket om man enas om en gemensam linje, så om Sve-rige får med sig de övriga 26 länderna blir genomslaget för våra idéer mycket myck-et stort, säger Maria Strömvik.

– NäR dET gällER den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken så är det dessutom så att bara en handfull länder är riktigt aktiva och vill vara med och utforma den. De tyngsta länderna är självklart Frankrike och Storbritannien men sedan kommer ett gäng med Spa-nien, Tyskland, Sverige och Holland, ungefär, som är aktiva och drivande. Så EU-medlemskapet har dramatiskt ökat Sveriges möjligheter att påverka proble-men ute i världen.

Malin Parmander å sin sida framhåller att det är ett stort problem att många svenskar inte förstått hur många beslut som faktiskt fattas i EU idag.

– För oss som organisationer innebär det att vi måste driva på för att Sverige ska lyfta fram rätt frågor i EU och samtidigt måste vi jobba på att påverka kommissio-nen och EU-parlamentet, säger hon.

– Tyvärr har många aktörer i det civila samhället inte haft möjlighet att hänga med i den utveckling som skett vilket lett till ett kunskapsglapp idag; en brist på förståelse för hur EU fungerar vilket ock-så kan leda till en brist på engagemang.

AnnaLena Andrews

Fakta om EU:s uppbyggnad, utrikespolitik och dess relationer till Fn finns på sid 13-16.

FN OCh EU

Bonian golmohammadi

malin Parmander


I början av 2000-talet var EU:s gemen-samma bistånd, som förvaltas av EU-kommissionen, hårt kritiserat.

Byråkratin hade vuxit sig så stark att det ibland kunde ta många år innan beviljade biståndspengar betalades ut. Dessutom drabbades EU-kommissionen av en stor korruptionsskandal 1999 vilket ytterligare försämrade förtroendet för biståndet.

Men under senare år har det skett stora förändringar av EU:s gemensamma bi-stånd. Enligt olika utvärderingar har ef-fektiviteten förbättrats markant och kom-missionen har förbättrat sitt rykte som biståndsgivare.

ENATS Om PRINCIPEREU har också enats om ett antal principer som även gäller medlemsstaternas bilate-rala bistånd. Detta gör att medlemssta-terna och EU-kommissionen i allt högre grad agerar som en enda stor biståndsgi-vare. Räknat på detta sätt står unionen för mer än hälften av världens bistånd och är därmed världens största biståndsgivare.

Detta innebär t ex att EU-kommissio-nen rekommenderar vilka metoder Sve-rige och andra medlemsstater ska an-vända i sitt bilaterala bistånd. Bl a vill kommissionen att medlemsstaterna slutar gynna sin egen industri med biståndet och att mottagarländerna får större infly-tande över hur pengarna ska användas.

EU-kommissionen har också antagit en plan för hur unionen ska bidra till att uppnå FN:s millenniemål till 2015. I en gemensam deklaration från 2005 (The European Concensus on Development)

förbinder sig EU och dess medlemsstater att följa överenskommelserna från FN:s millennietoppmöte år 2000, konferensen om ”finansiering för utveckling” i Mon-terrey 2002 och toppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg 2002.

EU-kommissionen kan visserligen inte straffa de medlemsstater som inte följer dessa åtaganden. Men kommissionen och enskilda medlemsstater kan i olika sam-manhang hänga ut ett medlemsland som t ex inte når upp till den fastställda nivån på sitt bilaterala bistånd.

SkA OmFöRdElASSamtidigt försöker kommissionen få medlemsstaterna att i viss mån omfördela sitt bistånd till de länder där behoven är absolut störst. År 2007 antog EU en s k uppförandekod som ska göra att bistån-det fördelas till de länder och sektorer där det behövs bäst.

Kommissionen vill undvika fall som Tanzania där det finns över 600 projekt som främst handlar om bekämpning av hiv/aids. Genom en bättre arbetsfördel-ning ser EU-kommissionen möjligheter att minska byråkratin och bli av med onödiga merkostnader.

Samtidigt finns det fortfarande brister i det gemensamma EU-biståndet. En van-lig kritik, inte minst från enskilda organi-sationer, är att det inte är tillräckligt fat-tigdomsinriktat och i allt för hög grad går till medelinkomstländer som t ex Turkiet.

PROBlEm mEd SAmORdNINgEU har också stora problem med att sam-

ordna medlemsstaternas bistånd på plats i mottagarländerna. Trots att EU oftast är den största givaren leder unionen sällan de viktiga givargrupperna. Dessa givar-grupper, som ska ena och samordna biståndet i landet, styrs i många fall av FN:s utvecklingsprogram UNDP eller av Världsbanken.

En orsak till detta är att EU-kommis-sionens fältkontor, de s k delegationerna, ofta är underbemannade och saknar mer kvalificerad personal. I vissa länder lyckas inte ens kommissionen enas med med-lemsstaterna om vilka biståndsinsatser som är mest lämpliga.

På internationell nivå fungerar däre-mot EU-kommissionen bättre. EU har varit drivande i arbetet med den s k Parisagendan som ska effektivisera hela världens bistånd. Idéerna i Parisagendan, som bl a syftar till att ge utvecklingslän-derna ett större inflytande över sin fattig-domsbekämpning, får ett allt större genomslag bland världens biståndsgivare.

Nils Resare, frilansjournalist

de 25 EU-länderna är tillsammans med EU-kommissionen världens största

biståndsgivare. Under senare år har unionen arbetat hårt för att samordna och

effektivisera biståndet, även medlemsstaternas bilaterala stöd. detta har gjort

EU till en allt viktigare aktör för att bekämpa den globala fattigdomen.

världens största biståndsgivare

allt bättre

EU:s samlade bistånd uppgick 2007 till 62 miljarder dollar (56,67 % av världens bistånd). Av detta utgjorde EU:s gemensamma bistånd 11,7 miljarder dollar. sverige och de andra medlemsstaterna bidrar till EU:s gemensamma bistånd genom medlemsavgiften och genom ett särskilt bidrag till den europeiska utvecklingsfonden.

EU:s biståndskommissionär louis michel talar vid ett möte om utvecklingsfrågor i FN-högkvarteret i New york.

FN OCh EU

Foto: Fn/ Paulo Filgueiras


FN OCh EU

mänskliga rättigheter har fått en

allt större roll i EU:s relationer med

omvärlden. Men i fallet Västsahara

har idealen fått ge vika när de krockat

med egenintresset hos tunga

medlemsländer.

Den 11 augusti i år dömdes Bur-mas oppositionsledare Aung San Suu Kyi till tre års fängelse och

hårt straffarbete av en domstol i huvud-staden Rangoon. Strax därefter mildrade militärjuntan straffet till ett och ett halvt års husarrest, i en gest som har betecknats som ”juridisk teater”. Likväl införde EU två dagar senare riktade sanktioner mot de tre domare som låg bakom domen.

Sanktionerna omfattar reseförbud och frysning av bankkonton inom EU. Sedan tidigare är liknande sanktioner i kraft mot militärjuntans medlemmar.

Det är långtifrån första gången, och säkerligen inte heller den sista, som den Europeiska Unionen använder sig av riktade sanktioner mot enskilda repre-sentanter för förtryckarregimer runt om i världen. Den sortens sanktioner har blivit ett viktigt vapen i EU:s arbete för demo-krati och mänskliga rättigheter i världen.

CENTRAl PlATSBegreppen ”frihet, demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättstatens principer” har kommit att inta en central plats i EU, både inom unionen och i dess relationer med omvärlden. Så har det inte alltid varit. Länge utgick EG-fördragen helt och hållet från ekonomis-

ka förhållanden. Det var först med Amsterdamfördraget 1999 som begrep-pen skrevs in och definierades som orga-nisationens kärnvärderingar.

År 2000 ställde sig unionens tre högsta instanser – rådet, kommissionen och parlamentet – bakom det viktigaste do-kumentet på området hittills, stadgan om de grundläggande rättigheterna. Stadgan räknar upp och beskriver i detalj en lång rad friheter och rättigheter, både indivi-duella och kollektiva, politiska, ekono-miska, sociala och kulturella. Stadgan är inte bindande för medlemsstaterna, men den kommer att bli det om och när det nya Lissabonfördraget ratificeras.

Parallellt med EU:s egen utveckling på området har organisationen börjat ställa allt högre krav på respekt för de mänsk-liga rättigheterna i andra länder. Åtmins-tone i teorin är det idag otänkbart att

Mänskliga rättigheter i kläm när

EU-intressen hotas

EU ställer allt högre krav på respekt för de mänskliga rättigheterna i länder utanför unionen. Bilden är från en konferens i EU-parlamentet förra året med anledning av mR-deklarationens 60-årsjubileum.

Foto: EU-parlamentet


länder som inte lever upp till stadgans krav skulle släppas in i unionen. Även länder som utan att söka medlemskap vill ha ett närmare förhållande till EU möter krav på respekt för grundläggande mänskliga rättigheter.

EU har dessutom utarbetat särskilda riktlinjer för att främja de mänskliga rät-tigheterna genom sina relationer med tredje land. Det gäller bl a riktlinjer om dödsstraff och tortyr samt barns och kvinnors rättigheter.

FlAgRANT EXEmPElEU:s höga krav gäller dock inte i alla situationer. Det mest flagranta exemplet är den forna spanska kolonin Västsahara. Marocko invaderade området 1975 i strid med resolutioner från FN:s säkerhetsråd och domslut från Internationella domsto-len i Haag.

Sedermera har Marocko olagligt annek-terat tre fjärdedelar av Västsaharas territo-rium och delat in det i sex provinser.

Själva ockupationen utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna enligt FN:s MR-kontor.

”Folkets rätt till självbestämmande i Västsahara är det viktigaste vid utvärde-ringen av de mänskliga rättigheterna i området”, skrev MR-kontoret i en rapport 2006.

En stor del av den västsahariska befolk-

ningen flydde ockupationen. Över 150 000 människor lever idag i flyktinglä-ger i västra Algeriet under mycket svåra förhållanden. Ockupationsmakten upp-träder brutalt. Fredliga demonstrationer slås ned med våld och det förekommer många rapporter om tortyr och försvin-nanden. Västsaharierna saknar grundläg-gande rättigheter såsom yttrande- och föreningsfrihet, påpekas ständigt i rap-porter från Amnesty International och Human Rights Watch.

Den olagliga ockupationen och över-greppen har inte hindrat EU från att sluta viktiga avtal med Marocko. Landet har ett associationsavtal med EU som trädde i kraft år 2000. Avtalets portalparagraf kräver respekt för FN-stadgan, demokrati och mänskliga rättigheter, men den har inte fått någon synbar effekt på Marockos agerande i Västsahara.

NyTT AvTAlÅr 2005 slöt EU och Marocko ett nytt fiskeriavtal. Det innebär att Marocko säljer till EU fiskerättigheter i Västsaharas vatten, som landet inte har rätt att förfoga över. Därmed utgör avtalet ett brott mot folkrätten.

– Det är främst Frankrike, Spanien och Storbritannien som ligger bakom fiskeri-avtalet, säger Sören Lindh, koordinator för Västsaharaaktionen.

– Frankrike har mycket nära relationer med Marocko, och alla tre får stora eko-nomiska fördelar genom fiskeriavtalet.

Enligt Hans Corell, FN:s tidigare rätts-chef, har även FN:s säkerhetsråd brustit i sitt ansvar att skydda Västsaharas resurser i samband med EU:s fiskeriavtal med Marocko. Frankrike och Storbritannien är permanenta medlemmar i säkerhetsrådet.

Folkrätt och mänskliga rättigheter har fått en allt större roll i EU:s relationer med omvärlden. Men fallet Västsahara visar på begränsningarna när egenintres-set hos tunga medlemsländer råkar i kon-flikt med de höga idealen.

Carlos Garat, frilansjournalist

EU

År 2005 beslutade världens stats- och regeringschefer att lägga ner FN:s

hårt kritiserade kommission för mänsk-liga rättigheter. EU förklarade sig redo att arbeta för att förse världsorganisationen med ett nytt organ, med förstärkt mandat och med uppdrag att åter höja de mänsk-liga rättigheterna till den centrala plats som de hade från början i FN-stadgan. EU:s stöd till det nya rådet för mänskliga rättigheter kunde knappast vara starkare.

ETT FlERTAl FORSkARE och observa- törer har följt EU-länderna i det nu tre år gamla rådet för mänskliga rättigheter. Det är en blandad bild som träder fram i deras rapporter och kommentarer. Ge-nomgående prisas EU-medlemmarna för att de har förmått uppträda som ett block. Trots det hävdar många att deras infly-tande har minskat.

Richard Gowan och Franziska Brantner, från European Council on Foreign Relations, hävdar att EU har blivit marginaliserat:

”AllTSEdAN mR-RådET bildades 2006 har EU och dess allierade röstats ner på vad som borde vara deras hemmaplan. Denna marginalisering har skett trots en enastå-ende sammanhållning inom EU, då med-lemsländerna har röstat lika om alla kon-troversiella resolutioner”, skriver de.

Fram till 2008 hade EU förlorat hälften av omröstningarna i rådet. I kommissio-nen vann EU de flesta omröstningarna.

Enligt Dr Karen E Smith, från London School of Economics, beror EU:s problem till stor del på dess agerande när rådet bildades.

– EU:s ståndpunkt om reformen var rätt konservativ: man lade aldrig fram

några radikala förslag utan försökte behålla så mycket som möjligt från den gamla kommissionen, säger hon.

Den amerikanska regeringen under George W Bush intog först en skeptisk hållning till rådet och valde sedan att ställa sig helt utanför. USA:s frånvaro undergrävde EU-ländernas inflytande. Mot sig har EU haft dubbelt så många röster från länderna i Islamiska konferen-sen, med en helt annan syn på mänskliga rättigheter. Och EU-länderna har förlorat principiellt viktiga omröstningar i frågor som religions- och yttrandefrihet.

NU hAR BARACk OBAmAS regering sökt och fått en plats i rådet. Förhoppningen är att USA:s närvaro kommer att för-ändra styrkeförhållandena till EU- ländernas fördel.

Carlos Garat

När egenintresset hos tunga medlemsländer hotas blir det mer problematiskt med EU:s förhållande till mänskliga rättigheter, t ex i fallet västsahara. Bilden är från ett flyktingläger i Algeriet.

Foto

: len

a th

unbe

rg, t

idsk

rifte

n Vä

stsa

hara

(www

.vas

tsah

ara.

net)

Svårt för EU att få stöd i mR-rådet

FN OCh EU


XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

För första gången så är vi nu fler svenska poliser i EU-tjänst än i FN-tjänst, säger Ulf Strahl. Till

vardags jobbar han på Göteborgspolisen. Nu sitter vi på varsin ranglig stol i ett svettigt klassrum i polishus nummer fem i Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan. Runt ett stort bord trängs 20 afghanska poliser i olika åldrar. Alla är män. De stirrar koncentrerat på Ulfs kollega Mi-

kael Hedin från Uppsalapolisen som håller i dagens lektion: ledarskap.

– Alla i ett team måste dela med sig av information till de andra, säger Mikael.

Översättaren översätter. Poliserna antecknar.

UlF STRAhl äR ChEF för de sex svenska poliserna i Afghanistan som är del av EU:s polismission EUPOL. Ulf har 25 års erfarenhet av polisutbildning utomlands, i början alltid under FN-flagg, på senare år allt oftare i EU-regi.

Efter talibanernas fall 2001 hamnade frågan om att förbättra landets polis långt ner på dagordningen. Enkelt uttryckt tog USA hand om det militära och polisfrågan lämnades åt européerna. 2007 skapades EUPOL med målet att förvandla den af-ghanska poliskåren till en styrka som både kan tjäna folket och stoppa terrorister.

– Det var väldigt svårt i början, säger Ulf Strahl. Men det har börjat gå bättre.

Efter två år av motgångar, nya chefer och allmän förvirring om vem som ska utbilda vem till vad, så tycker EUPOL nu själva att de kommit igång och fått snurr

på hjulen. Ny utrustning, bättre fung-erande löneutbetalningar och bättre ut-bildning ska ha börjat gjuta mod i den afghanska poliskåren.

Det behövs. Att vara polis är ett ytterst farligt yrke här. Sedan början av 2008 har över 1000 afghanska poliser dödats i at-tacker från talibanerna. I takt med att den afghanska armén blivit bättre riktar taliba-nerna alltmer in sig på att attackera polis-stationer som har svårare att försvara sig.

– Säkerhetsläget i stort gör det svårt för oss eftersom vi inte kan röra oss som vi vill, säger Ulf Strahl. Sedan är vi inte så många heller. Det här är en förhållande-vis liten mission med bara 230 internatio-nella representaner.

NäR lEkTIONEN äR SlUT åker vi iväg för lunch på Camp Northern Light, där de svenska soldaterna finns. Vi skumpar dit i en bepansrad jeep och passerar de sed-vanliga säkerhetskontrollerna med speg-lar som ska avslöja bomber under bilen och höga murar av sandsäckar, taggtråd, fordonshinder och betongfyllda oljefat.

Snart sitter vi i något som ser ut som en

Afghanistan Tuffa villkor när EU utbildar poliser

Ulf Strahl från göteborgpolisen har 25 års erfarenhet av polisutbildning utomlands.

Ett gäng unga poliser från olika delar av norra Afghanistan deltar i EUPOl:s utbildning. de får lära sig allt från att skriva rapporter till att skjuta och öva på olika situationer.

FN OCh EU


svensk skolmatsal och äter panerad torsk med kokt potatis och rårivna morötter. De svenska och finländska soldaterna ser uttråkade ut. Inte heller de är här på FN-uppdrag utan tillhör ISAF som är en NA-TO-ledd mission. Precis som med poli-serna så har det aldrig förr varit så få svenska FN-soldater i tjänst. Av 863 svenska soldater i utlandstjänst under juli 2009 var det bara 26 som hade en blå hjälp på huvudet.

– dET häR mEd samordningen mellan olika utbildningsinsatser har varit ett stort problem, säger Ulf Strahl.

Förutom EUPOL så är även USA, Nya Zeeland, Kanada, Japan och Norge på plats för att utbilda poliser – var och en med en egen vision om vad som bör göras.

För att reda ut den här trassliga situa-tionen finns det sedan januari i år ett litet samordningskontor i Kabul. I en barack gömd bakom den sedvanliga taggtråden, sandsäckarna och ett gäng säkerhetsvak-ter från Nepal hittar jag fransmannen Olivier Neoda. Hans jobb går ut på att få alla som sysslar med polisreform i Afgha-nistan att samarbeta och först och främst att överhuvudtaget känna till varandras existens.

– dET hAR INTE vARIT Så läTT, säger han nästan urskuldrande, men nu finns äntli-gen en kultur av att dela med sig av infor-mation. Det är ju en väldig massa aktörer inom polisreformområdet.

Nyligen fick Olivier av en slump veta att Nya Zeelands uppbyggnadsteam i Bamiyan-provinsen också håller på med polisutbildning.

– Det svåra för mig är att hålla koll på vad alla gör och att få alla att dela med sig av information. Sedan är det ju väldigt olika poliskulturer. USA vill ha mer ter-roristbekämpning medan européerna

satsat mer på att bygga upp en civil polis. Norrmännen håller på med genderfrågor. Det gäller att foga samman alla viljor, sammanfattar Olivier Neoda.

De enda som inte bryr sig om vem som håller i polisutbildningen är talibanerna.

– Talibanerna gör ingen skillnad på EU, FN, USA eller någon annan organisa-tion utan skjuter på alla, säger Ulf mellan tuggor av panerad fisk.

Ännu har dock ingen polisutbildare strukit med. Kanske för att de är så få. När maten är uppäten bär det av i konvoj några mil söderut till den lilla staden Aybach. Här ligger ännu ett nedgånget polishus.

POlISChEFEN, ABdUl SAmAd, visar upp resultatet av sitt arbete. Inlåsta på en gam-mal toalett på ett övergivet exercisfält förvaras militära pansarskott och raketer som konfiskerades vid en razzia dagen innan. De internationella utbildarna backar undan när de afghanska kollegerna slarvigt kastar ut troféerna på marken.

Men Abdul Samad berättar också att hans mannar inte fått sin lön på tre må-nader. Nu oroar han sig för att folk ska börja desertera.

Det finns gott om exempel på hur ambi-tiösa utbildningsinsatser slagit fel. Poliser som utrustats med datorer och radiout-rustning, vapen och bilar – som sedan bara försvunnit, för att istället gå med i någon väpnad grupp där de får bättre betalt.

– Om jag istället för 100 dollar får 200 eller 300 i månaden på andra sidan så är det inte så svårt att räkna ut vad som sker, säger tyske kriminalpolisen Hans Günter Albrecht som varit här i ett år nu.

måNgA Av dElTAgARNA i missionen är frustrerade. Dels över att de p g a säker-hetsläget tvingas bo på en militärcamp och inte i ett vanligt hus. Det enda man

kan göra på kvällarna är att dricka öl på det lilla torget mitt i campen.

Missionen är också kraftigt underbe-mannad. Det har varit svårt att rekrytera folk som vill tjänstgöra i Afghanistan. Visionen att bli 800 man är långt borta. Idag kommer man inte ens upp i de be-slutade 400 utan ligger på 230.

– Och av dem så sitter 140 i Kabul och förvaltar sig själva, muttrar Hans Günter Albrecht.

hAN TyCkER ATT AFghANERNA själva har fått alldeles för lite inflytande över hur utbildningen utformats. Man har inte tagit hänsyn till lokala förhållanden och seder.

– Om fem år kommer vi inte att vara kvar här i Afghanistan, lyder hans dom.

De afghanska polis- och militärstyr-korna utbildas i rask takt och förbereds för att de allt mer ska kunna ta över efter ISAF – samma process som i Irak där amerikanarna lämnat över ansvaret till irakierna. Men frågan är om några få år räcker för att verkligen hjälpa den af-ghanska poliskåren på allvar.

– Den allra första svenska polismissio-nen började på Cypern 1969. Där blev man kvar i 29 år. Vi måste ju tro och jag tror att det går att lyckas här, men det kommer att ta tid. Det är inget vi löser på ett par tre år, säger Ulf Strahl.

Text och foto: Marcus Hansson

XXXXXXXXXXXXXXXX

Unionen har för närvarande poliser på plats i Kosovo, Bosnien, Demo-

kratiska Republiken Kongo, Palestina, Georgien, Albanien samt gränsområdena mellan Moldavien och Ukraina liksom mellan Gaza och Egypten. EU-militärer

finns just nu i DR Kongo, Tchad, Bosnien samt i Adenviken vid Afrikas horn.

Sammanlagt 63 svenska poliser var sommaren 2009 i EU-tjänst. Motsvarande siffra för FN-tjänst var 39. På den militära sidan var totalt 863 svenska soldater och

militära observatörer i utlandstjänst. Av dem var 157 i EU-tjänst och bara 26 i FN-tjänst. Inte på ett halvt sekel har antalet svenska FN-soldater varit så lågt.

Det är framförallt NATO som tagit över FN:s roll att skicka ut fredsbevarande styr-

EU allt viktigare när FN:s roll minskar

Afghanistans flagga mellan EU:s och USA:s.

EU ser sig själv som en regional militärmakt och har satt 6 000 km från Bryssel som bortre gräns för sina aktioner.

insatser kan med andra ord bli aktuella i Europa och Mellanöstern och delar av Afrika och Asien.

EU

Forts på nästa sida

FN OCh EU


FN OCh EU

EU hade helst sett att de s k Ekono-miska Partnerskapsavtalen (EPA)

skulle vara färdigförhandlade i år, men tidsplanen har ännu en gång spruckit. Förhandlingarna har komplicerats av de tillfälliga avtal om varuhandel som kom till på initiativ av EU mot slutet av 2007. Under hot om försämrade handels-villkor för sin export till EU ingick en del afrikanska länder och regioner i all hast sådana avtal. Dock är det fortfarande mindre än hälften av de afrikanska län-derna (19 av 48) som ingått tillfälliga av-tal. Förhandlingsregionerna i Afrika har splittrats och i flera fall har avtalen ingåtts med enskilda länder istället för regioner.

Parterna har också haft svårt att enas i förhandlingarna om de färdiga, breda EPA-avtalen som utöver varuhandel även ska omfatta områden som tjänstehandel, patenträtt, investeringar och offentlig upphandling. Man verkar fortfarande vara långt ifrån färdiga avtal. Många län-der är exempelvis oroade för att ett inves-teringsavtal inom EPA skulle innebära att de inte kan ställa krav på utländska inves-teringar för att försäkra sig om att dessa ska gynna den lokala ekonomin.

EU driver också på hårt för att få med en princip om att alla handelspartners

måste behandlas lika. Om afrikanska län-der vill erbjuda fördelar till en handels-partner så måste även EU ges lika förmån-liga villkor, menar EU. Afrikanska länder anser att detta skulle påverka deras handel med andra länder i syd, t ex Kina som är en viktig handelspartner för många.

En annan knäckfråga är hur stor del av sin handel som de afrikanska länderna ska liberalisera och under vilken tidspe-riod. EU har drivit att de ska öppna upp 80 procent av sin handel inom loppet av 15 år, medan västafrikanska länder exem-pelvis skulle vilja ha en liberalisering på 60-70 procent över 25-30 år.

EPA-avtalen har kritiserats starkt av breda grupper inom det afrikanska sam-hället för att de skulle ha en negativ inver-kan på utvecklingen i Afrika. Med en ny handelskommissionär sedan förra året har EU-kommissionen uttalat en större vilja att lyssna på de afrikanska parterna och att visa flexibilitet i förhandlingarna. Ännu syns dock inga konkreta tecken på en förändrad hållning i de verkliga för-handlingarna.

Karin Gregow

Artikelförfattaren är handläggare för bistånds- och handelspolitiska frågor vid Forum syd

EU och Afrikatrögt i förhandlingar om frihandelsavtal

EU:s förslag till handelsavtal med afrikanska länder har stött på starkt motstånd. På bilden arbetar en kvinna ghana med ananas somska exporteras till Europa.

Foto: Annalena Andrews

kor, men även EU blir allt aktivare.– Skillnaden är marginell om det är

EU eller FN som sköter en insats. Ett FN-mandat ligger ju alltid i botten. EU är dessutom en regional aktör och FN är global, säger Gunilla Herolf, expert på EU:s säkerhetspolitik vid fredsforsknings-institutet SIPRI.

Mellan tumme och pekfinger skickar Sverige 4-5 gånger så många soldater på NATO-missioner som på EU-missioner, och där har det legat de senaste åren. Men jämförelsen haltar.

– Fokuset på EU blir tydligare om man räknar in vad Sverige har lovat att göra, nämligen att leda en av EU:s Battle Groups, som sedan aldrig sattes in. Då syns den inte i statistiken. Men det är resurser som skulle ha kunnat användas bättre i en FN-mission, säger Jens Petersson, FN-förbundets expert på säkerhetsfrågor.

Kvar i FN-regi blir då soldater från fattigare länder. Att FN betalar ut ersätt-ning till hemlandet för varje soldat bidrar till dessa länders intresse. Av de tio länder som idag bidrar med flest soldater till FN kliver Italien in på tiondeplatsen som enda västland. I topp ligger Pakistan, Bangladesh och Indien vars soldater lig-ger långt efter t ex de nordiska i fråga om utbildningsnivå och teknisk utrustning. I den bemärkelsen kan man hävda att blå-hjälmarna har förvandlats till de fredsbe-varande styrkornas B-lag.

Men FN har självt velat ha det så här.– 2003 vädjade man till EU om att

skicka trupp till DR Kongo, operation Artemis, eftersom det skulle gå snabbare än om man själv skulle göra det, förklarar Gunilla Herolf.

Misslyckade militära operationer under 90-talet i forna Jugoslavien och i Rwanda har visat att FN har stora svårigheter när det gäller att leda omfattande militära aktioner. Nu tycks det som om FN är på väg att tappa – eller släppa – greppet även om polismissionerna.

Text och foto: Marcus Hansson

Kritiken mot de frihandelsavtal som EU förhandlar med afrikanska länder om är fortfarande stark. Förhandlingarna är kraftigt försenade och de afrikanska förhandlingsregionerna har splittrats.

FN OCh EURäTTvIS hANdElFN-fakta FN OCh EU

EU:s förslag till handelsavtal med afrikanska länder har stött på starkt motstånd. På bilden arbetar en kvinna ghana med ananas somska exporteras till Europa.

sex länder (Belgien, Frankrike, italien, luxemburg, nederländerna och Västtyskland) började på 50-talet samarbeta kring en gemensam marknad för kol och stål. 1958 utökades samarbetet till fler områden och namnet Europeiska gemenskaperna (EG) antogs. 1993 beslutade EG (på engelska EC, European Community) att fördjupa samarbetet ännu mer och Europeiska Unionen (EU) bildades.

Som begrepp finns EG fortfarande kvar och utgör den del av EU:s verk-samhet som man brukar kalla första

pelaren; det ekonomiska samarbete som unionen började med. Där ingår idag det som rör den inre marknaden, miljö- och jordbrukspolitiken samt den ekonomiska och monetära unionen (EMU).

I den första pelaren är samarbetet över-statligt och medlemsländerna fattar oftast beslut med kvalificerad majoritet. I pelare två finns den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och i pelare tre polisiärt och rättsligt samarbete. I pelare två och tre fattas besluten genom enhällighet; alla medlemsstater måste acceptera ett beslut.

UNIONENS dOmSTOl heter EG-domstolen och kan bara döma i ärenden som berör EG/första pelaren. Om Lissabonfördraget träder i kraft kommer strukturen med tre pelare att upplösas och de tre verksam-hetsområdena att förenas under en enda beteckning: EU.

EU har idag 27 medlemsländer. Sverige blev medlem den 1 januari 1995 men har hittills valt att stå utanför valutaunionen EMU där euro är den gemensamma valutan. 16 länder är i dag medlemmar i valutaunionen.

För att EU-ländernas samarbete ska fungera finns fem grundläggande institu-

tioner som har olika uppgifter när det gäller att lägga förslag, fatta beslut och se till att EU:s gemensamma regler följs. De är: Ministerrådet, Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, EG-domsto-len samt revisionsrätten.

EUROPEISkA UNIONENS Råd (även kallat ministerrådet eller bara ”rådet”) består av en minister från varje medlemsland. Det är EU:s högsta beslutande organ och har som främsta uppgift att besluta om nya lagar. De frågor som ministerrådet ska behandla avgör vilken minister som del-tar. När EU t ex ska fatta beslut om jord-brukspolitik är det jordbruksministrarna som träffas. I vissa frågor fattar minister-rådet självt beslut, i andra beslut måste ministerrådet vara överens med Europa-parlamentet innan det beslutar.

mEdlEmSläNdERNA TURAS Om att vara ordförande i ministerrådet enligt en bestämd turordning. Det medlemsland som innehar ordförandeskapet är också ordförande i Europeiska rådet (se nedan). Ordförandens uppgifter är att leda minis-terrådets arbete, att representera rådet gentemot andra institutioner i EU och att representera EU gentemot omvärlden, inklusive i FN. Sverige är ordförandeland andra halvåret 2009.

EUROPAPARlAmENTETS ledamöter väljs

vart femte år direkt av folken i medlems-länderna. EP beslutar tillsammans med ministerrådet om nya lagar men i vissa frågor är parlamentet bara rådgivande till rådet. Parlamentet ska också kontrollera hur kommissionen arbetar och hur den förvaltar budgeten.

EUROPEISkA kOmmISSIONEN består av en kommissionär från varje medlemsland med ansvar för vissa sakfrågor. Kommis-sionens huvudsakliga uppgifter är att läg-ga fram förslag till nya lagar, genomföra lagstiftningen i samarbete med medlems-länderna och övervaka att medlemslän-derna följer den gemensamma lagstift-ningen. Kommissionen förvaltar också EU:s budget och kan förhandla med andra länder eller internationella organi-sationer på mandat av rådet. Margot Wall-ström har sedan 2004 varit Sveriges EU-kommissionär. En ny kommission kom-mer att utses hösten 2009.

Eg-dOmSTOlEN består av en domare från varje medlemsland. Den har två huvud-sakliga uppgifter: att döma i tvister som rör EG-rätten och att lämna s k förhands-avgöranden till nationella domstolar om hur EG-rätten ska tolkas. Vid sidan om EG-domstolen finns förstainstansrätten, som dömer i mål mellan enskilda perso-ner eller företag och EU:s institutioner.

Foto: Europaparlamentet

Fortsätter på nästa sida.

detta är Europeiska Unionen

Europaparlamentets ledamöter väljs vart femte år direkt av folken i de 27 medlemsländerna.

Under de 16 år som gått sedan Euro-peiska Unionen bildades har relatio-nerna mellan EU och FN utvecklats

till ett omfattande nätverk av kontakter och samarbete. De frågor som FN prioriterar – fred och säkerhet, utveckling och mänsk-liga rättigheter – är också viktiga för EU och stora ansträngningar görs för att samordna EU-ländernas ståndpunkter så att EU kan tala med en röst i FN och andra internatio-nella sammanhang.

EU:S NäRvARO I FN tar sig många olika ut-tryck och sker genom flera av EU:s organ:

• de 27 medlemsstaterna • ordförandeskapet • ministerrådet• kommissionen

Dessa aktörer träffas regelbundet för att samordna sina positioner i olika frågor. Enligt EU-fördraget ska medlemsländerna sträva efter gemensamma ståndpunkter för att öka sitt inflytande i världen. Samord-ningen inom FN-systemet sker idag främst i generalförsamlingen och dess utskott samt i ECOSOC (Ekonomiska och sociala rådet) och dess underkommissioner.

Eftersom endast stater kan vara medlem-mar i FN representeras EU nästan alltid av den stat som för tillfället är ordförandeland. För att säkerställa en viss kontinuitet från ett ordförandeskap till nästa representeras EU även i vissa fall av den s k trojkan; en grupp bestående av ordförandeskapet, kommissio-nen samt ministerrådets sekretariat.

SEdAN 1994 har ministerrådets sekretariat i Bryssel filialer i New York och Genève. Kon-toret i New York (Council of the European Union’s Liaison Office in New York, NYLO) fungerar i första hand som en stödfunktion för ordförandelandet när det gäller EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, GUSP. Kontoret deltar också i de dialogmö-ten som ”trojkan” håller. Ministerrådets kontor i Genève etablerades redan i slutet av 1960-talet och har idag till syfte att stödja ministerrådet och ordförandelandet på olika sätt. I Genève finns en lång rad internatio-nella organisationer och FN-kontor som alla har stor betydelse för EU. Särskilt gäller detta Världshandelsorganisationen WTO, Världshälsoorganisationen WHO, Interna-tionella arbetsorgansationen ILO samt

UNCTAD (när det gäller utvecklingsfrågor) och UNHCR (i fråga om immigrations- och asylfrågor). Inom ramen för GUSP har EU kontakter med bl a FN:s råd och högkom-missarie för mänskliga rättigheter och FN:s nedrustningskonferens.

mINISTERRådET möTS På TRE NIvåER: med tjänstemän i arbetsgrupper, med ambassa-dörer i Coreper (de ständiga representanter-nas kommitté) och med ministrar på råds-möten. På tjänstemannanivå finns en lång rad arbetsgrupper och kommittéer som har till uppgift att förbereda alla frågor innan de går vidare till Coreper och slutligen till mi-nisternivå. Bland dem alla finns Rådsarbets-gruppen för FN-frågor, CONUN.

CONUN möts en gång i månaden för att diskutera aktuella FN-frågor, exempelvis prioriteringar och övergripande positioner inför möten i FN:s generalförsamling och andra viktigare möten samt FN:s budget. Arbetet omfattar ett stort antal politikområ-den: fred och säkerhet, utveckling, mänsk-liga rättigheter och folkrätt. Vanligen förs de mer detaljerade substansdiskussionerna i andra rådsarbetsgrupper.

margot Wallström är Sveriges EU-kommissionär. I kommissionen är hon en av fyra vice ordföranden och ansvarar för kommunikationsstrategi och kontakter mellan institutionerna. På bilden besöker hon FN och hälsar på Asha-Rose migiro, biträdande generalsekreterare. Foto: FN/Evan Schneider

Europadagen den 9 maj 2009: Empire State Building i New york lyser med EU:s färger.

EU och FN: omfattande samarbete och kontakter

Foto: EU-komm

issionen/lori Berkowitz

REvISIONSRäTTEN består av en ledamot per medlemsland och har till uppgift att granska institutionernas räkenskaper och förvaltning.

UTövER dE FEm institutionerna ovan finns även Europeiska rådet och andra organ som är rådgivande och reglerande. Europeiska rådet kallas de toppmöten där medlemslän-dernas stats- eller regeringschefer och kom-missionens ordförande deltar. Europeiska rådet lägger upp riktlinjerna för EU och beslutar på ett övergripande plan om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Det träffas upp till fyra gånger om året.

EU ARBETAR mEd många olika frågor, men inte med allt. EU kan bara ägna sig åt de områden som medlemsländerna har be-stämt. Medlemsländerna har också bestämt vad EU får besluta om inom varje enskilt område. EU-länderna har t ex enats om att utveckla en gemensam asyl- och invand-ringspolitik. EU-reglerna anger bl a vem som ska betraktas som flykting och hur medlemsländerna ska handlägga asylären-den. EU har också en gemensam jordbruks-politik och en stor del av EU:s budget an-vänds till detta.

I utrikespolitiska frågor ska politiken samordnas så långt som möjligt, men medlemsländerna har samtidigt kvar sin nationella utrikespolitik.

CONUN ger strategisk ledning i frågor som samordnas av EU-kretsen i New York och i andra städer där FN-organ finns represente-rade. Sverige representeras vanligtvis av tjänstemän från utrikesdepartementet, som har huvudansvar för CONUN.

Inom EU-parlamentet finns en informell arbetsgrupp för ”relationer med FN” (Parlamentary Working Group on Relations with the UN). Arbetsgruppen består av par-lamentariker med särskilt intresse för FN och sorterar under utskottet för utrikesfrå-gor. Den träffas en gång i månaden och har medlemmar från alla politiska grupperingar. Gruppen är ovanlig så tillvida att det är en

öppen arbetsgrupp där medlemmar i andra utskott kan delta som de vill.

I mAASTRIChTFöRdRAgET, vars antagande 1993 innebar att EU bildades, finns riktlinjer för hur EU-samarbetet ska gå till i förhål-lande till FN och andra internationella orga-nisationer. Varje år hålls över tusen interna EU-samordningsmöten i både New York och Genève. EU:s medlemsstater arbetar tillsammans med ministerrådet och kom-missionen för att formulera gemensamma uttalanden. Ordförandelandet lägger sedan fram EU:s position i form av ett uttalande.

Länder som söker medlemskap i EU eller kan komma att göra det ansluter sig oftast till EU:s uttalanden. I allmänhet ansluter sig nästan en sjättedel av FN:s medlemsländer till EU:s uttalanden i FN:s generalförsam-ling. De 27 EU-länderna besitter tillsam-mans över en åttondel av rösterna i general-församlingen.

Viss EU-samordning sker numera även i FN:s säkerhetsråd. EU-medlemmarna Stor-britannien och Frankrike är permanenta medlemmar i rådet och för närvarande (hösten 2009) sitter även Österrike i rådet. EU-medlemmar i säkerhetsrådet förväntas i sina ställningstaganden reflektera EU:s ståndpunkter. Under säkerhetsrådets öppna debatter presenteras dessutom samordnade EU-uttalanden. Frågor på säkerhetsrådets agenda diskuteras regelbundet vid olika interna EU-möten.

När det gäller handel, jordbruk och fiske (EU:s ”första pelare”) är det kommissionen som förhandlar och gör uttalanden i FN å EU:s vägnar. Kommissionen kan också göra det i andra sammanhang som rör EG-frå-gor/första pelaren (läs mer om EG, Europe-iska gemenskaperna, under ”Detta är Euro-peiska Unionen”).

Kommissionen har delegationer i alla städer där FN har större kontor såsom New York, Genève, Wien, Rom, Paris och Nairobi.

EG har status som permanent observatör

inom FN sedan 1974. Som sådan har man ingen rösträtt, men EG har som enda icke-statliga medlem anslutit sig till över 50 FN-konventioner och andra multilaterala över-enskommelser.

EG har tillerkänts status som fullvärdig deltagare i många stora FN-konferenser och har även denna status i permanenta fora som Kommissionen för hållbar utveckling (CSD) och IFF, Intergovernmental Forum on Forests. EG:s relationer med FN tar sig ock-så formen av ekonomiska bidrag till olika FN-program och projekt.

EU samarbetar med alla FN:s organ, en-heter och program över så gott som hela vidden av frågor, från utvecklingsfrågor och fredsbyggande till humanitär hjälp, miljö, mänskliga rättigheter och kultur. Samarbe-tet äger rum både på central och nationell nivå och alltså över hela världen.

TIllSAmmANS är EU:s medlemsstater den största finansiären av FN-systemets verk-samhet. EU betalar 38 procent av FN:s re-guljära budget, över två femtedelar av de fredsbevarande operationerna och omkring hälften av bidragen från FN:s medlemsstater till FN:s fonder och program.

På sin webbsida skriver den svenska regeringen: ”Regeringens övergripande målsättning är att EU i sina förbindelser med omvärlden ska främja de gemensamma värden som bygger på frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. EU bör ta sitt globala ansvar för att bidra till en mer rättvis ut-veckling och fattigdomsbekämpning. EU bör även fortsatt verka för internationell säkerhet och aktivt bidra med fredsfräm-jande insatser. Regeringen anser vidare att EU bör agera till stöd för FN och andra multilaterala organisationer samt agera för att stärka folkrätten, främja frihandel samt att värna och utveckla öppna, enkla, rättvisa och legitima ramvillkor för internationell handel och investeringar. Att avveckla både inre och yttre handelshinder har hög prioritet.”

EUROPARådETEuroparådet är en fristående organisation som inte har med EU-samarbetet att göra. det grunda-des 1949 med uppgift att utveckla gemensamma demokratiska principer över hela Europa med de mänskliga rättigheterna som grund. redan 1950 antog Europarådet en europeisk konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och bildade en domstol för att övervaka efterlevnaden av kon-

ventionen. Europarådet har idag 47 medlemslän-der över hela Europa. Både Europarådet och Euro-padomstolen för de mänskliga rättigheterna har sina lokaler i strasbourg. (Jämför med Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet eller rå-det, och Europeiska rådet, se föregående sida).

se www.coe.int

NATOnato (North Atlantic Treaty Organization) är en militär allians som bildades 1949 och har hög-kvarter i Bryssel, Belgien. organisationen bygger på tanken om kollektivt försvar vilket innebär att medlemsstaterna är överens om att gå till gemen-samt försvar om en medlem attackeras av extern part. totalt ingår idag 28 medlemsstater i

NäRlIggANdE ORgANISATIONER

margot Wallström är Sveriges EU-kommissionär. I kommissionen är hon en av fyra vice ordföranden och ansvarar för kommunikationsstrategi och kontakter mellan institutionerna. På bilden besöker hon FN och hälsar på Asha-Rose migiro, biträdande generalsekreterare. Foto: FN/Evan Schneider

EU och FN: omfattande samarbete och kontakter

Fortsätter på nästa sida.

FN-fakta nr 3/09: FN och EU · text: Annalena Andrews.huvudkälla: EU-upplysningen vid sveriges riksdag. Faktabladet kan beställas från Fn-förbundet (upp till 10 ex gratis). · E-post: [email protected] · telefon: 08 – 462 25 40

Webb: www.fn.se

När Maastrichtfördraget antogs 1993 och EU bildades införde unionen

samtidigt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP).

GUSP stärker EU:s identitet i interna-tionella sammanhang och ger medlems-länderna möjlighet att agera tillsammans. EU-länderna har ingen gemensam armé men däremot har EU har både civila och militära resurser till sitt förfogande för krishantering.

Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet inom EU är mellanstatligt. Det innebär att EU:s medlemsländer inte har avstått suveränitet till de gemensam-ma institutionerna och att varje land yt-terst har kvar sin vetorätt.

Av EU-FöRdRAgET FRAmgåR ATT målEN mEd gUSP äR ATT: • Skydda unionens gemensamma värden och grundläggande intressen och på alla sätt stärka unionens säkerhet.• Bevara freden och stärka den internationella säkerheten.• Främja det internationella samarbetet. • Utveckla och befästa demokratin samt respekten för grundläggande mänsk- liga rättigheter och friheter.Enligt fördraget ska medlemsländerna utan undantag stödja GUSP. När det gäl-ler krishantering beslutar de dock i varje enskilt fall om de vill delta aktivt eller inte. Vidare ska medlemsländerna avstå från att agera på ett sätt som strider mot unionens intressen eller som kan skada den interna sammanhållningen.

dEN gEmENSAmmA utrikes- och säkerhets-politiken utformas och verkställs av mi-nisterrådet. Ministerrådets generalsekre-terare är även ”hög representant” för GUSP. Denne ska biträda ordförandelan-det med utformning, förberedelse och genomförande av utrikespolitiken. Hon eller han fungerar som EU:s utrikespoli-tiske talesperson. För närvarande (sep-tember 2009) är spanjoren Javier Solana generalsekreterare och hög representant.

I GUSP ingår inte de utrikespolitiska områdena handel och bistånd. Däremot ingår handelssanktioner som EU beslutat om i utrikespolitiskt syfte. GUSP omfat-tar inte heller relationerna mellan EU:s medlemsländer eller eventuella konflikter inom medlemsländerna.

I december 1999 hölls ett EU-toppmöte i Helsingfors där EU:s stats- och reger-ingschefer beslutade att utveckla unio-nens militära och civila resurser för kris-hantering. EU ville på detta sätt stärka sin kapacitet för att på egen hand genomföra humanitära insatser, räddningsinsatser, fredsbevarande insatser och militär kris-hantering.

När det gäller internationell fred och säkerhet erkänner dock EU att det är FN som har det främsta ansvaret. EU:s kris-hantering sker därmed i enlighet med principerna i FN-stadgan och Organisa-tionen för säkerhet och samarbetes (OSSE) stadga för säkerhet i Europa.

Sedan EU antog GUSP har unionens medlemsstater i allt högre grad koordine-rat sitt agerande i internationella organi-sationer, inklusive i FN. EU kan inte vara medlem i eller observatör vid en interna-tionell organisation eftersom EU inte är en juridisk person. Det är däremot EG, Europeiska gemenskapen, som har en observatörsplats i bl a FN och WTO (läs mer om detta under ”Detta är Europeiska Unionen”).

vId BEhOv kan EU-länderna formellt slå fast sin hållning i en viss fråga genom att besluta om en gemensam ståndpunkt (ett rättsligt instrument inom GUSP). Det innebär att medlemsländerna förbinder sig att utforma sin utrikespolitik, inklu-sive sitt agerande i internationella organi-sationer, i linje med ståndpunkten.

EU har bl a beslutat om gemensamma ståndpunkter om den Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) och inför internationella förhandlingar om kärnvapen och rustningskontroll.

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

FN:s generalsekreterare Ban ki-moon samtalar med javier Solana, ministerrådets generalsekreterare och ”hög representant” för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

försvarsalliansen, varav 21 är medlemmar i EU. sverige är inte medlem i nato men är knuten till organisationen genom dess samarbetsprogram Partnership for Peace (PfP). se www.nato.int

OSSEorganisationen för säkerhet och samarbete i Europa, förkortat ossE, arbetar med tidiga varningar, konflikthantering, riskhantering och återuppbyggnad i Europa. till 1995 hette organisationen Europeiska säkerhetskonfe-rensen (EsK). EsK bildades under kalla kriget som ett forum för dialog mellan väst och öst. sedan 1993 är ossE genom Fn-stadgans kapitel 8 en regional organisation inom Fn. den har sitt säte i Wien. ossE har 56 deltagande stater: alla stater i Europa, de före detta sovjetrepublikerna i Kaukasien och Centralasien samt UsA och Kanada. se www.osce.org

väSTEUROPEISkA UNIONEN Västeuropeiska unionen (Western European Union, WEU) är en europeisk organisation för försvars- och säkerhetspolitik. den grun-dar sig på Brysselpakten från 1948 och har idag tio medlemsstater och sex ”associerade medlemmar”. En samordning av funktioner med EU sker vilket föranlett diskussioner om en sammanslagning av Västeuropeiska unio-nen med EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. se www.weu.int

Forts. Närliggande organisationer

Foto: Fn/Mark Garten


Läkarmissionen är en fristående svensk organisation som hjälper människor i nöd sedan 1958. Insatserna genomförs via lokala eldsjälar och projekten besöks regelbundet för att bekräfta att hjälpen verkligen når fram.

Besöksadress: Siktgatan 8, Vällingby. Telefon: 08-620 02 00Gåvogiro: 90 00 21-7 Hemsida: www.lakarmissionen.se

SKÄNK MER ÄN EN TANKE

Välgörenhetmed ett klick!

Vi har koll på världen!Globala nyheter från svenska organisationer

Lediga jobb i Sverige och utomlands Utbildningar inom globala frågor

Global trygghet och säkerhetPolisens internationella utvecklingssamarbete

Visste du att: Svensk polis har varit med och skapat särskilda familjevåldsenheter i Nicaragua för att bättre kunna stödja och hjälpa kvinnor som blivit utsatta för våld. Familjevålds-enheterna arbetar enligt ett nytt koncept som innebär ett nära samarbete mellan polis, sociala myndigheter och lokala organisationer.

Svensk polis stödjer införandet av en underrättelsemodell för ledning och styrning av all polisverksamhet i Serbien. Det innebär att man arbetar metodiskt för att förebygga brott och planera polisiär operativ verksamhet.

Svensk polis ingår i ett trepartssamarbete med sydafrikansk polis för att stödja utvecklingen av en demokratisk och effektiv rwandisk polis. Tillsammans har man tagit fram en nationell plan för hela polisverksamheten i landet.

Läs mer om Polisens internationellt utvecklingssamarbete

Gå till www.polisen.se/utvecklingssamarbete

Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Under senare år har bistånds�ågor debatterats livligt. EU-länderna är tillsammans med EU-kommissionen världens största biståndsgivare. EU är därmed en central aktör inom det internationella utvecklingssamarbetet. Inom EU spelar kommissionen en allt större roll vad gäller samordning och utformning av unionens bistånd.

EU:s bistånd står inför stora utmaningar. Världens länder måste göra en kra�ansträngning om FN:s millenniemål ska kunna uppnås. Inom ramen för Parisagendan, som sy�ar till att göra biståndet mer e�ektivt, har EU gjort stora åtaganden för att förbättra sitt bistånd och tagit på sig en ledande roll bland världens givare. Samtidigt har EU länge kritiserats för brist på en samstämmig politik, vilket gör att biståndsinsatser o�a motverkas av något annat politikområde.

I EU – världens största biståndsgivare beskrivs de viktigaste förändring-arna av EU:s gemensamma bistånd som skett under de senaste åren samt de utmaningar biståndet står inför. De åtaganden EU har g jort för att öka e�ektiviteten på sitt bistånd och för att leva upp till FN:s millenniemål diskuteras. Studien visar också på vilka möjligheter som �nns att påverka EU:s gemensamma bistånd och vad Sverige liksom civila samhället har g jort hittills. Studien innehåller även en faktaguide, som visar hur EU:s utvecklingssamarbete är uppbyggt, hur biståndet styrs och �nansieras.

NILS RESARE är journalist med inriktning på bistånds- och utveck-lings�ågor. Han är medförfattare till boken ”�e European Community´s External Actions” �ån 2005 och har lång erfarenhet av EU:s utvecklings-samarbete.

EUVÄRLDENS STÖRSTA BISTÅNDSGIVARE

Mänskligheten står inför sin kanske största utmaning någonsin – att för-hindra en klimatkatastrof. Inom en mycket snar �amtid måste utsläppen av växthusgaser minska radikalt, samtidigt som samhällen världen över måste anpassas till det redan förändrade klimatet.

Kostnaderna för att motverka klimatförändringarna och anpassa samhäl-len till dem beräknas bli enorma. En stor del av de �era hundra miljarder US dollar som årligen kommer att krävas, behövs i utvecklingsländerna. I enlighet med Klimatkonventionen är det �amförallt de rika länderna som genom sitt historiska ansvar för klimatförändringarna ska stå för notan.

Men hur ska resurserna mobiliseras? Och vem ska fatta beslut om hur de enorma summorna ska fördelas? Frågorna kring den utlovade �nansie-ringen är många och inte sällan mycket politiskt känsliga. I KLIMATNO-

TAN – DE RIKAS ANSVAR OCH DE FATTIGAS RÄTT TILL

UTVECKLING sammanfattas de �nansieringsmekanismer som idag �nns tillgängliga samt de som kan bli aktuella i ett �amtida klimatavtal.

GÖRAN EKLÖF är biolog och skribent med mångårig erfarenhet av att arbeta med miljö�ågor i ett utvecklingsperspektiv. Han har tidigare bland annat granskat Klimatkonventionens marknadsmekanismer och publice-rat studier av hur miljö�ågor hanteras inom internationella �nansinstitu-tioner, i export�ämjandet och i WTO. Under de senaste åren har han bi-stått OECD i arbetet kring civilsamhällets roll för ett e�ektivare bistånd.

KLIMATNOTANDE RIKAS ANSVAR OCH DE FATTIGAS RÄTT TILL UTVECKLING

KLIMATNOTANDE RIKAS ANSVAR OCH DE

FATTIGAS RÄTT TILL UTVECKLING

GÖRAN EKLÖF

KOOPERATION UTAN GRÄNSER FORUM SYD DIAKONIA NATURSKYDDSFÖRENINGEN

Aktuella skrifter under Sveriges EU-ordförandeskap

EU-biståndet under luppSom världens största biståndsgivare har EU ett stort ansvar gentemot fattiga länder. Vilka åtaganden har EU gjort för att förbättra och effektivisera sitt bistånd? Vilka utmaningar står EU:s bistånd inför? Pris 80:-

Klimatnotan Världens fattigaste kommer att drab-bas hårdast av klimatförändringarna. Kostnaderna för klimatfinansiering be-räknas till hundratals miljarder dollar varje år. Hur ska resurserna mobilise-ras? Vem ska fatta besluten? Pris 80:-

Globala Studier är en skriftserie som tar upp aktuella internationella frågor som rör handel, bistånd och de internationella finansinstitutionerna. Globala Studier ges ut av Forum Syd i samarbete med svenska enskilda organisationer. Beställ på www.forumsyd.org. Där finns hela listan över utgivna Globala Studier.

F ör sjätte året i rad har Röj-en-mina arrangerat en designtävling på temat

minor bland landets gymnasieelever.Första pris gick till Annika Brandt på

Polhemsgymnasiet i Göteborg. Uppdra-get i årets tävling var, liksom förra året, att designa en T-tröja. ”The world is mindless, make it mineless” löd texten på det vinnande bidraget.

Övriga vinnare i årets tävling var Jenna Gustavsson, Skolstaden Olympia-skolan, Helsingborg; Louise Follin, Viktor Rydbergs gymnasium, Djursholm; Lina Samuelsson, John Bauergymnasiet, Växjö samt Pontus Hallin, Röllingby gymnasium, Åkersberga. Röj-en-minas ambassadörer Lasse Åberg och Elin Lanto samt skriben-ten och programledaren Alexandra Pascalidou utgjorde tävlingens jury.

Elin Lanto deltog vid prisutdelningen på restaurang Gondolen i Stockholm och menar att juryn hade ett svårt arbete.

– Det var väldigt hög kvalitet på alla bidragen. Många av dem är underfundiga och man kan knappt förstå att eleverna

lyckats komma på så bra saker, säger hon. Juryns motivering för det vinnande

bidraget var ”Ett tydligt typografiskt bud-skap som drar till sig uppmärksamheten. En snygg design med smart hänvisning till det militära formspråket.”

Nästa års tävling drar igång hösten -09.

göteborgselev vann designtävling

Annika Brandt (till höger) vann första pris i Röj-en-mina:s designtävling; en presentcheck på en resa värd 3000 kr. Flickan till vänster tillhör den dansgrupp från Stockholms estetiska gymnasium som vid prisutdelningen i Stockholm presenterade de 15 finalbidragen.

världshorisont och Barista Fair Trade Coffee har sedan tidigare ett samarbete med blädderex av tidningen på alla Baris-tas kaféer runt om i sverige. nu utökas samarbetet med ett erbjudande på Fn-dagen den 24 oktober. Alla Världshorisonts läsare bjuds på en gratis kaffe/te/choklad på Barista vid inlämning av denna kupong.

Barista har även ett omfattande samarbete med Fn-förbundets kampanj skolmat blir kunskap, bl a i form av ett ”stammiskort” som innebär att ett skolbarn i Etiopien får mat varje gång du fikar med kortet.

se www.baristafairtrade.com (FN-förbundet).

FIRA FN-dAgEN

På BARISTA!

Kupongen gäller som betalnings-medel för en kaffe/te/choklad (värde 32 kr) på Barista Fair Trade Coffee lördagen den 24/10 2009. Adresser och öppettider: www.baristafairtrade.com

Ny lEdNINg FöR FN-FöRBUNdETSvenska FN-förbundets generalsekrete-rare Bonian Golmohammadi blir ny generalsekreterare för WFUNA, FN-förbundens världsfederation. Det beslu-tade WFUNA:s plenarmöte i Seoul i augusti.

Linda Nordin Thorslund, tidigare biträdande generalsekreterare på Svenska FN-förbundet, tillträdde 1 juli tjänsten som tillförordnad general-sekreterare. Som vikarierande biträdande generalsekreterare har Christer Gustavsson anställts. Gustavs-son har tidigare varit aktiv i Östergötlands FN-distrikt och har suttit i FN-förbundets styrelse (1996-2006). Han kommer när-mast från en tjänst på Integrationsverket.

Rekryteringen av ny generalsekreterare påbörjas i september.

Vad är Bonian nöjd med efter nio år som generalsekreterare och vilka utmaningar tycker han att förbundet står inför? läs en längre intervju på www.fn.se/bonian.

Foto

: lar

s Be

rggr

en


Vi har koll på världen!Globala nyheter från svenska organisationer

Lediga jobb i Sverige och utomlands Utbildningar inom globala frågor

Global trygghet och säkerhetPolisens internationella utvecklingssamarbete

Visste du att: Svensk polis har varit med och skapat särskilda familjevåldsenheter i Nicaragua för att bättre kunna stödja och hjälpa kvinnor som blivit utsatta för våld. Familjevålds-enheterna arbetar enligt ett nytt koncept som innebär ett nära samarbete mellan polis, sociala myndigheter och lokala organisationer.

Svensk polis stödjer införandet av en underrättelsemodell för ledning och styrning av all polisverksamhet i Serbien. Det innebär att man arbetar metodiskt för att förebygga brott och planera polisiär operativ verksamhet.

Svensk polis ingår i ett trepartssamarbete med sydafrikansk polis för att stödja utvecklingen av en demokratisk och effektiv rwandisk polis. Tillsammans har man tagit fram en nationell plan för hela polisverksamheten i landet.

Läs mer om Polisens internationellt utvecklingssamarbete

Gå till www.polisen.se/utvecklingssamarbete

Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Under senare år har bistånds�ågor debatterats livligt. EU-länderna är tillsammans med EU-kommissionen världens största biståndsgivare. EU är därmed en central aktör inom det internationella utvecklingssamarbetet. Inom EU spelar kommissionen en allt större roll vad gäller samordning och utformning av unionens bistånd.

EU:s bistånd står inför stora utmaningar. Världens länder måste göra en kra�ansträngning om FN:s millenniemål ska kunna uppnås. Inom ramen för Parisagendan, som sy�ar till att göra biståndet mer e�ektivt, har EU gjort stora åtaganden för att förbättra sitt bistånd och tagit på sig en ledande roll bland världens givare. Samtidigt har EU länge kritiserats för brist på en samstämmig politik, vilket gör att biståndsinsatser o�a motverkas av något annat politikområde.

I EU – världens största biståndsgivare beskrivs de viktigaste förändring-arna av EU:s gemensamma bistånd som skett under de senaste åren samt de utmaningar biståndet står inför. De åtaganden EU har g jort för att öka e�ektiviteten på sitt bistånd och för att leva upp till FN:s millenniemål diskuteras. Studien visar också på vilka möjligheter som �nns att påverka EU:s gemensamma bistånd och vad Sverige liksom civila samhället har g jort hittills. Studien innehåller även en faktaguide, som visar hur EU:s utvecklingssamarbete är uppbyggt, hur biståndet styrs och �nansieras.

NILS RESARE är journalist med inriktning på bistånds- och utveck-lings�ågor. Han är medförfattare till boken ”�e European Community´s External Actions” �ån 2005 och har lång erfarenhet av EU:s utvecklings-samarbete.

EUVÄRLDENS STÖRSTA BISTÅNDSGIVARE

Mänskligheten står inför sin kanske största utmaning någonsin – att för-hindra en klimatkatastrof. Inom en mycket snar �amtid måste utsläppen av växthusgaser minska radikalt, samtidigt som samhällen världen över måste anpassas till det redan förändrade klimatet.

Kostnaderna för att motverka klimatförändringarna och anpassa samhäl-len till dem beräknas bli enorma. En stor del av de �era hundra miljarder US dollar som årligen kommer att krävas, behövs i utvecklingsländerna. I enlighet med Klimatkonventionen är det �amförallt de rika länderna som genom sitt historiska ansvar för klimatförändringarna ska stå för notan.

Men hur ska resurserna mobiliseras? Och vem ska fatta beslut om hur de enorma summorna ska fördelas? Frågorna kring den utlovade �nansie-ringen är många och inte sällan mycket politiskt känsliga. I KLIMATNO-

TAN – DE RIKAS ANSVAR OCH DE FATTIGAS RÄTT TILL

UTVECKLING sammanfattas de �nansieringsmekanismer som idag �nns tillgängliga samt de som kan bli aktuella i ett �amtida klimatavtal.

GÖRAN EKLÖF är biolog och skribent med mångårig erfarenhet av att arbeta med miljö�ågor i ett utvecklingsperspektiv. Han har tidigare bland annat granskat Klimatkonventionens marknadsmekanismer och publice-rat studier av hur miljö�ågor hanteras inom internationella �nansinstitu-tioner, i export�ämjandet och i WTO. Under de senaste åren har han bi-stått OECD i arbetet kring civilsamhällets roll för ett e�ektivare bistånd.

KLIMATNOTANDE RIKAS ANSVAR OCH DE FATTIGAS RÄTT TILL UTVECKLING

KLIMATNOTANDE RIKAS ANSVAR OCH DE

FATTIGAS RÄTT TILL UTVECKLING

GÖRAN EKLÖF

KOOPERATION UTAN GRÄNSER FORUM SYD DIAKONIA NATURSKYDDSFÖRENINGEN

Aktuella skrifter under Sveriges EU-ordförandeskap

EU-biståndet under luppSom världens största biståndsgivare har EU ett stort ansvar gentemot fattiga länder. Vilka åtaganden har EU gjort för att förbättra och effektivisera sitt bistånd? Vilka utmaningar står EU:s bistånd inför? Pris 80:-

Klimatnotan Världens fattigaste kommer att drab-bas hårdast av klimatförändringarna. Kostnaderna för klimatfinansiering be-räknas till hundratals miljarder dollar varje år. Hur ska resurserna mobilise-ras? Vem ska fatta besluten? Pris 80:-

Globala Studier är en skriftserie som tar upp aktuella internationella frågor som rör handel, bistånd och de internationella finansinstitutionerna. Globala Studier ges ut av Forum Syd i samarbete med svenska enskilda organisationer. Beställ på www.forumsyd.org. Där finns hela listan över utgivna Globala Studier.


Nr 1/2009 av Världshorisont var ett fullspäckat temanummer om mat och hunger. I förordet kon-

staterades helt korrekt att maten räcker och blir över. FAO, FN:s organisation för jordbruk och livsmedel, konstaterar: ”Det är inte brist på mat som orsakar hunger och undernäring utan fattigdom och brist på demokrati och rättvisa.”

Just det! Men jag skulle vilja tillägga att det framför allt är brist på respekt för

rätten till mat som är huvudorsaken. Mat är ju

en mänsklig rättighet!

Om alla län-ders regeringar skulle respektera,

skydda och i sista hand tillgodose alla

invånares rätt att kunna försörja sig, något de åtog sig då

de skrev under ESK-konventionen (konven-

tionen om de ekono-miska, sociala och kul-

turella rättigheterna), så skulle inte män-niskor vara kroniskt undernärda. Maten finns ju, men alla har inte tillgång till den. FAO har sent omsider också börjat arbeta med Rätten till mat. Det är bra, men det verkar inte som om man riktigt har för-stått vilken viktig och framgångsrik väg detta skulle kunna vara. Tvärtom!

Några rader längre ner i förordet kan man läsa att FAO:s generaldirektör Diouf kräver 30 miljarder dollar per år i jord-bruksinvesteringar för att fördubbla mat-produktionen till år 2050 och trygga den grundläggande rätten till mat för alla människor.

Men hur var det nu… Hungern be-rodde ju på fattigdom och brist på demo-krati och rättvisa. Varför ska vi då öka produktionen? Det finns ju ingen garanti för att en ökad produktion kommer hungriga människor till godo. Tvärtom! En ökad produktion går ju huvudsakligen till dem som har köpkraft, till oss över-viktiga, till våra husdjur, till uppfödning av djur för köttproduktion, till odling av kaffe, bomull, snittblommor, vin och exotiska frukter som vi som har råd un-nar oss. Produkter som är framtagna av

fattiga lantarbetare som till usla löner arbetar i transnationella företag som inte låter sig beskattas och vars vinster oftast går till ägare långt borta.

Om FAO verkligen vill minska hung-ern borde man arbeta mer med det fan-tastiska verktyg som mänskliga rättighe-ter är. Och om FN-förbundet förstod sam-ma sak skulle inte insamlingar bli allt vikti-gare. Det är inte utländska biståndsgivare som kan lösa hungerproblemet med gåvor utifrån. Det är i första hand varje regerings respekt för alla invånares rätt till mat som på ett avgörande sätt kan leda till att det första millenniemålet uppnås, att utrota extrem fattigdom och hunger.

Jag är mycket glad åt FN-förbundets beslut på kongressen i juni att arbeta för att Sverige ska skriva under det nya til-läggsprotokollet till ESK-konventionen. När det har trätt i kraft kommer individer att kunna klaga på sina regeringar då deras ekonomiska, sociala och kulturella rättig-heter har kränkts. Det går att bekämpa hungern med mänskliga rättigheter!

Lena Klevenås ordförande för FiAn sverige (Food First Information and Action Network)

Efter många års arbete och förhandlingar lyckades FAO:s medlemsstater 2004 enas om frivilliga riktlinjer för Rätten till mat. Många av dem som varit mest tveksam-ma återfinns bland OECD-länderna, inte bland de s k utvecklingsländerna. Rätten till mat är ett utmärkt verktyg och de 30-tal utvecklingsländer som prioriterat tillgång till mat för alla medborgare har en statistiskt fastställbar ökning av sin BNP med 2,6 procent per år under en 10-årsperiod. Att satsa på mätta medbor-gare ger tillväxt.

Redan utsatta grupper drabbas hårdast av de utmaningar som följer med klimat-förändringarna och satsningarna på bio-bränslen från spannmål, de kraftigt höjda matpriserna och nu senast den ekono-miska krisen. Sammantaget medför detta att förutsättningarna försvårats ytterli-gare. De flesta småbönder idag har inte råd med högkvalitativt utsäde, moderna redskap, bevattningsteknik, gödsel och andra insatsvaror. Det är, som påpekas av

Lena Klevenås, inte brist på mat som utgör huvudproblemet utan att maten inte kommer alla till del. FAO vill satsa 30 miljarder US-dollar per år för att stärka människors möjligheter att själva produ-cera sin mat. Samtidigt arbetar FAO ock-så för att minska de strukturella hindren, framförallt handelspolitiken och jord-bruksstödet som OECD-länderna ger sina bönder.

Det har aldrig funnit så många hung-riga i världen som nu. De senaste beräk-ningarna från FAO visar att över en mil-jard människor är drabbade. Därför mås-te vi tillsammans arbeta på flera fronter samtidigt.

Christina Engfeldt och Jakob Lundberg, FAo norden

Rättighetsperspektivet är viktigt, men det är inte det enda sättet att arbeta med hungerfrågan. Till dess att världens reger-ingar ser till att alla människor garanteras sina rättigheter krävs matbistånd genom bland andra FN.

FN lever med ständig underfinansie-ring och behöver därför hjälp inte bara av stater, utan också av organisationer, nä-ringsliv och enskilda. Svenska FN-för-bundet bidrar till WFP:s verksamhet med gratis skolmat. Det är ett väl beprövat projekt som ända sedan 1960-talet möj-liggör för barn i fattiga länder att få mat i skolan. Tack vare projektet går fler barn i skolan och framför allt flickor får en chans att göra livsval som de inte annars hade kunnat göra.

Lena Klevenås har rätt i att varje reger-ing måste förmås att respektera mänsk-liga rättigheter – men även innan vi når dit måste människor få mat på bordet.

Linda Nordin Thorslund, tf generalsekreterare svenska Fn-förbundet

Bekämpa hungern med rätten till mat!

Sverige nobbar nytt FN-protokoll sidan 7

Biobränslen – hot eller möjlighet? sidan 10

FN-förbundet satsar på insamling sidan 19

VÄRLDSHORISONT

MatHunger i en rik värld

1/2009

Utges av Svenska FN-förbundet

Replik av FAO, Fn:s livsmedels- och jordbruksorganisation

Replik av svenska Fn-förbundet

dET hAR AldRIg FUNNITS Så måNgA

hUNgRIgA I väRldEN SOm NU.

de senaste beräkningarna från

FAo visar att över en miljard

människor går hungriga varje dag.

dE

BA

TT

· d

EB

A T T · d E B A T T


NATIONAl mOdEl UNITEd NATIONS NEW yORk (NMUN NY) är en av världens största FN-simulationer för universitets-studenter. Konferensen arrangeras årli-gen i New York och attraherar tusentals studenter och lärare.

Till vårens konferens kom delegationer från över 300 universitet i hela världen, däribland en från Sverige och Internatio-nella Handelshögskolan i Jönköping. Den svenska delegationen bestod av 16 stu-denter och läraren Gabriel Bake. Delta-gandet stöttades av bl a Högskolan i Jön-köping, Internationella Handelshögsko-lan i Jönköping, Sparbanksstiftelsen Alfa och Trollhättans FN-förening.

NMUN NY har varit ett projekt för handelshögskolans studenter under flera år men fick högre status i år då projektet tog form av två poänggivande kurser.

Den svenska delegationen hade till uppgift att representera Tunisien. För att förbereda sig besökte man tunisiska am-

bassaden i Stockholm där tre delegater fick chansen att ställa frågor om landets policy i olika frågor. Föreläsningar om FN arrangerades också med riksdagsle-damoten och ordföranden för OSSE-delgationen Walburga Habsburg Douglas och FN-förbundets ordförande Aleksan-der Gabelic.

kONFERENSEN I NEW yORk ägde rum på Sheraton Hotel. Vissa sessioner, som öpp-nings- och avlutningsceremonin, hölls dock i FN:s högkvarter. Kommittén ”ge-neralförsamlingens plenar” fick avsluta sina förhandlingar i den riktiga general-församlingens sal.

Under vistelsen i New York fick delega-tionen även tillfälle att besöka både Sveri-ges och Tunisiens ambassader och repre-sentationer. På den svenska representa-tionen i New York gav Staffan Hermrå en kort presentation av representationens verksamhet.

Före konferensen skickade delegation -

erna in rapporter om det representerade landets policy i specifika frågor. Den svenska delegationen var en av 33 som prisbelönades för sin rapport.

Efter hemkomsten till Sverige skrev delegationen en rapport och höll en muntlig presentation om konferensen.

Cigdem Günes Artikelförfattaren studerar vid internationella

handelshögskolan i Jönköping och var huvuddelegat för delegationen till nMUn nY

matilda Evaldsson och Cigdem günes från den svenska delegationen som representerade Tunisien vid rollspelet.

300 universitet deltog vid FN-rollspel i New york

Replik av svenska Fn-förbundet

skolmatskampanj söker samarbete med restauranger

På många svenska restauranger kommer man framöver att kunna plussa på sin nota med två kronor och därigenom bjuda ett barn på skollunch.

160 000 UNgA RöSTAdE FöR EN BäTTRE väRld. FN-förbundet och ungdomssajten Bilddagboken lät i våras Sveriges unga rösta fram vilken svensk kändis de skulle vilja se som talesperson för FN:s millenniemål. En kvarts miljon besökare och totalt 160 000 röster gav allra störst stöd till (i storleksordning) Björn Gustafsson, Adam Tensta, EMD samt Timbuktu.

Foto: Gabriel Bake

Fn-förbundets kampanj skolmat

blir kunskap kommer under hösten

att satsa stort på samarbete med

restauranger och serveringar

runt om i landet.

Under beteckningen ”PLUS-menyn” kommer restauranggäster att kunna välja att betala två kronor extra för sin mat. Pengarna går direkt till Skolmat blir kunskap, som slussar dem vidare till FN:s livsmedelsprogram WFP och dess väl inarbetade skolmatsprojekt.

Två kronor räcker till en skollunch för

ett barn i Etiopien eller Kambodja, de två länder som FN-förbundet kommer att stödja genom PLUS-kampanjen. Ett om-fattande informationsmaterial har tagits fram av FN-förbundet som nu försöker nå ut till landets restauranger med idén.

– Det finns fyra olika nivåer av engage-mang som restaurangerna kan välja mel-lan. Så oavsett om man driver ett litet fik eller har en stor lunchmatsal så finns det en lösning som passar, säger Eva Brattan-der, kampanjansvarig.

läs mer på www.fn.se/restaurang.

Fn-förbundet/Marcus oliveras


Svenska FN-förbundet ska verka för ett svenskt erkännande av Västsa-hara, SADR (Saharawi Arab Demo-

cratic Republic). Det beslutades vid för-bundets kongress i Skövde den 13-14 juni. Lidköpings och Örnsköldsviks FN-fören-ingar samt Stockholms FN-distrikt hade alla motionerat i samma ärende. Styrel-sen, representerad av förbundets ordfö-rande Aleksander Gabelic, menade att frågan är komplicerad och ville i stället att kongressen under kommande kon-gressperiod skulle utreda den närmare.

– vAd äR dET för vänta-och-se-attityd som brer ut sig i olika sammanhang, svarade Anita Harning från Örn-sköldsvik och påpekade att Västsahara har väntat sedan 1966 på att avkoloniseras. Idag är området till största delen ockuperat av Marocko.

– Uppgivenheten och besvi-kelsen på FN ökar hela tiden i flyktinglägren och FN-styrkan MINUR-SO har börjat gå under beteckningen United Nothing. Ett erkännande av allt fler stater kan bidra till att det äntligen börjar hända något. Det finns redan ett 20-tal svenska organisationer och riks-dagspolitiker från alla partier som stödjer ett erkännande, fortsatte Harning.

Frågan blev en av de mer debatterade under kongressen och i slutändan fick alltså styrelsen se sig besegrad.

EN ANNAN FRågA däR kongressen drev igenom en annan linje än förbundsstyrel-sens handlade om genmodifierade grödor (GMO). Motionären Gunaino Enqvist, Laholms FN-förening, pekade på de stora

riskerna med genmodifiering och krävde bl a att FN-förbundet ska verka för ett förbud mot GMO-produkter och för bildandet av GMO-fria zoner. Hon fick medhåll av andra ombud som bl a pekade på att detta är en mycket viktig fråga där debatten i Sverige är så gott som obefintlig.

Styrelsen, representerad av Marianne Andersson, menade att FN-förbundet inte har den specialkompetens som krävs för att på ett trovärdigt sätt driva opinion i frågan. Kongressens majoritet var dock av en annan uppfattning och röstade enligt motionärens förslag.

EN vIkTIg principiell fråga rörde det til-läggsprotokoll till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättig-

heterna (ESK-konventionen) som antogs av FN:s generalförsamling den 10 decem-ber 2008. Sveriges regering har tillkänna-givit att den för närvarande ”inte kom-mer att underteckna eller ratificera proto-kollet”. Både Jönköpings läns FN-distrikt och Alingsås FN-förening hade motione-rat till kongressen om att FN-förbundet ska verka för att Sverige snarast under-

tecknar protokollet, ett yrkande som bifölls av både förbundssty-relsen och ombuden.

EN ANdRA mOTION från Alingsås FN-förening ledde till en av de mer omfattande debatterna under kongressen. Motionärerna Kenth Östlund och Lena Klevenås ville att FN-förbundet skulle påta sig uppgiften ”att initiera, sam-ordna och ta huvudansvar för att skapa en svensk allians mot hungern”. I sin motion framhöll

de att hungern i världen ökar katastrofalt och att de krafter i Sverige som arbetar med dessa frågor skulle behöva sam-ordna sig för att bli mer effektiva.

Styrelsen, representerad av avgående generalsekreteraren Bonian Golmo-hammadi, menade att FN-förbundet gärna deltar om en allians mot hungern bildas, men att förbundet i dagsläget inte har kapacitet att självt starta och ta

huvudansvar för en sådan allians. – Hungern i världen är självklart en

kärnfråga för FN-förbundet men vi vet att det är oerhört mycket administration för den som leder ett nätverk. Vi vill själ-va driva sakfrågor på detta område och inte lägga de begränsade resurser vi har på administration, sa Golmohammadi.

dESSUTOm finns det ett stort motstånd hos många riksorganisationer mot att gå med i flera nätverk och ett befintligt nät-verk, Concord, har redan detta som hu-vudfråga, menade Golmohammadi vi-dare. Lena Klevenås, som även är ordfö-rande för FIAN Sverige (Food First Infor-mation and Action Network), frågade vilken organisation som skulle passa bätt-

glada miner och kompromissvilja på FN-förbundets kongressFn-förbundets kongress i skövde i juni gick som på räls. det var idel glada

miner och inga uppslitande strider utbröt under behandlingen av de 32

motioner som inkommit. Förbundsstyrelsen fick med sig kongressen i de flesta

frågor men på några punkter drev ombud från olika Fn-föreningar igenom en

annan linje, bl a i fråga om Västsahara och genmodifierade grödor.

FN-FöRBUNdETS kONgRESS 2009


FN-FÖRBUNDETS KONGRESS 2009

Hamid ZafarGöteborgs och Bohus Fn-distrikt(har inte varit på förbundets kongress tidigare.)

det har flutit på jättebra, det har varit mycket intressant. särskilt har man känt att Fn-förbundet är en folk-lig rörelse, att många av de frågor som tagits upp kommer från gräsrötterna. samtidigt riktar sig många av besluten till den svenska regeringen, kongressen vill att sverige ska agera.

Gerd GunnarssonJönköpings läns Fn-distrikt(har varit på en kongress tidi-gare.)

det har varit gemytligt och bra, man känner

samhörigheten. En återkommande fråga har varit om Fn-förbundet måste ha spetskompetens för att kunna driva en fråga. Kongressen har menat att vi inte

behöver vara experter för att informera och bilda opinion, t ex när det gäller gen-modifierade grödor.

Moa HerrgårdVästerås Fn-förening(har inte varit på förbundets kongress tidigare.)

det har varit intressant med alla diskussioner.

det är kul att det var så stor variation på motionerna, det har varit många olika ämnen och olika typer av frågor. så har det varit trevligt att träffa folk från så olika delar av sverige också!

Rutger Fridholmlerums Fn-förening(har varit på minst sju kongresser tidigare, bl a 1968 då ingrid segerstedt-Wiberg valdes till ordförande.)

det har varit en bra kongress på det stora

hela. det har varit bra diskussioner om viktiga frågor och inga stora strider, inga personstrider heller. Allting har också varit väl ordnat och det var fint att komma in i skövde och mötas av Fn-banderoller på stolparna!

Linn SnarsetGöteborgs och Bohus Fn-distrikt(har inte varit på förbundets kongress tidigare.)

det har varit jätteroligt! Jag har fått många tips och idéer på nya saker man kan göra. Men den största behållningen är att man fått en sådan motivation! Känslan efter kongressen är att ”nu är vi ett lag, vi ska kämpa tillsam-mans!” Jag känner mig mycket taggad!

Glada miner och kompromissvilja på FN-förbundets kongress

re än FN-förbundet att leda en allians mot hungern i Sverige och hon uppre-pade behovet av att olika aktörer förenar sina krafter. Trots att hon fick medhåll från flera ombud gick dock kongressen på styrelsens linje och förslaget röstades i slutändan ner.

EN mOTiON från Niklas Carlsson från förbundsstyrelsen handlade om nedrust-ning av kärnvapen. I motionen yrkade Carlsson på att förbundet ska göra kärn-vapen till en fokusfråga och att kampan-jen skrotakärnvapen.nu ska tas över från Kalmar läns FN-distrikt och drivas vidare på nationell nivå. Motionären kom dock överens med övriga styrelsen om att for-mulera om sina att-satser och kongres-sens beslut blev därmed att FN-förbundet under de kommande tre åren ska priori-tera frågan om kärnvapennedrusning, ”ta tillvara” initiativ som skrotakärnva-pen.nu, samarbeta med andra organisa-tioner i frågan samt genom WFUNA, FN-förbundens världsfederation, verka för att andra länders FN-förbund engage-rar sig för kärnvapennedrustning.

ANDRA BESlUT som fattades under motionsbehandlingen var bl a följande:• FN-förbundetskaarbetaförattmigra- tionsöverdomstolen får en större roll än migrationsverket i bedömningen av olika flyktingars och asylsökandes fall.

• FN-förbundetskadrivaklimatfrågan inför Köpenhamnsmötet i december och utnyttja sina möjligheter att skicka dit delegater/observatörer.

• FN-förbundetskaverkaförattbarn- konventionen inkorporeras i svensk lag.

• FN-förbundetskastödjahandikapp- rörelsen i dess strävan att inkludera tillgänglighet som en fråga om mänskliga rättigheter.

• AntaletplatserpåFN-förbundetårliga ungdomsläger ska utökas.

• Inbetalningskortenförmedlemskap i FN-förbundet ska skickas ut i början av januari.

Text: AnnaLena Andrews Foto: Markus Asp/FN-förbundet

Vad t

yckt

e du o

m år

ets k

ongr

ess?

läs mer om Västsahara på sid 8-9.

läs mer om kongressen, se foton och filmer på www.fn.se/kongress2009.


Friidrottaren Carolina Klüft är se-dan 2007 ambassadör för FN-för-bundets kampanj Skolmat blir

kunskap. Hennes starka engagemang för förbundets frågor märktes tydligt när hon öppningstalade vid FN-förbundets kon-gress. Sin tävlingsvana fick hon stor nytta av när hela församlingen på över 200 personer något senare drog iväg till torget i centrum för att slå insamlingsrekord.

Kongressdeltagarna samlades runt en färgglad fallskärm som spändes upp i mitten och Carolina tog plats på ett bord intill. Nyfikna Skövdebor strömmade till. Lokala journalister skrev och plåtade.

– Jag gillar att slå rekord, och nu ska vi slå rekord i insamling, ropade Carolina

till deltagarna och började med att leda en uppvärmning med kindklappande och armviftande.

– Nu laddar vi upp, nu är det dags att slå rekord, nu ska vi kasta i våra mynt! Är ni beredda?

– Jaaaa, vrålade folkmassan, alla rus-tade med guldtior i händerna.

Carolina räknade ner –”två, ett, KÖR” – och på KÖR började guldtior och andra mynt regna in över fallskärmen.

Uppflugen på ett kiosktak intill satt FN-förbundets vikarierande webbredak-tör Gustav Julander med en videokamera. Tanken var att föreviga det hela och se-dan lägga ut filmen på Youtube. En annan intressant position hade förbundets in-

samlingsansvarige, Jonas Nyström, som låg på ryggen under fallskärmen med en hink på magen. De insamlade pengarna landade i hinken genom ett hål i fallskärmens mitt. Efter 45 sekunder blåstes aktionen av och pengarna kunde räknas. Resultatet blev 5 804 kronor vilket räcker till 2 902 skol-luncher till fattiga barn. Pengarna går via FN-förbundet till WFP, FN:s världslivs-medelsprogram, och dess skolmatspro-jekt i Etiopien.

Aktionen blev mycket uppmärksam-mad av lokala medier.

– Carros medverkan bidrar till att skapa medvetenhet om att FN saknar stora delar av de resurser som krävs för det humani-tära hjälparbetet, kommenterade förbun-dets ordförande Aleksander Gabelic.

AnnaLena Andrews

A leksander Gabelic omvaldes till ord-förande för Svenska FN-förbundet

vid förbundets kongress i Skövde. Gabelic inleder därmed sin femte period som ordförande sedan han tog över klubban efter Viola Furubjelke år 2000.

Gabelic var valberedningens förslag och inga andra kandidater till ordföran-

deposten var nominerade. Därmed kun-de han väljas enhälligt.

– Det ska bli roligt att fortsätta att vara med och utveckla FN-förbundets arbete för ett starkare FN. Att få med flera aktö-rer och bevaka Sveriges FN-engagemang hör till FN-rörelsens viktigaste uppgifter framöver, säger Gabelic.

Till ordinarie styrelseledamöter i för-bundets styrelse valde kongressen Mari-anne Andersson, Vårgårda, Lars Bengts-son, TCO, Niklas Carlsson, Kalmar, Ida Cronquist, Härnösand, Bo Engdahl, Karlskrona, Anette Garney, Luleå, Kio-mars Heydar, Uddevalla, Zinaida Kajevic, Lund, Eric Knutson, Uppsala, Tanja Mi-tic, Linköping, Carina Nilsson, Svenska Kyrkan, Hanna Rådberg, Uppsala samt Karl-Gunnar Wigforss, Halmstad.

Till suppleanter valdes Gabriel Bake, Jön-köping, Ursula Falkringe, Mariefred, Da-niel Frelén, Malmö, Kestin Junker, Smedje-backen och Rebecca Åblad, Skövde.

Flera personer avgick efter lång och trogen tjänst. Marianne Sjövall, som suttit i styrelsen som ordinarie ledamot i 29 år, avgick men valdes i stället in i den nya valberedningen. Birgitta Glennåker, val-beredningens ordförande sedan 2002, avgick även hon. Till ny ordförande för valberedningen valdes Hans Forsberg och övriga ordinarie ledamöter blev Josefin Sundkvist, Magnus Nordahl, Linda Fors-sén samt Marianne Sjövall. Ersättare blev Jamie Bolling och Carina Almgren.

Även förbundets revisor sedan många år, Olle Svedman, tackade för sig och lämnade över till nya krafter.

Mandatperioden för samtliga sträcker sig till nästa kongress 2012.

klüft ledde insamlingsaktion på torgetFörst talade hon inspirerande och personligt till kongressen. sedan ledde

hon en fartfylld insamlingsaktion på torget i skövde. Carolina Klüft hade fullt

upp under Fn-förbundets första kongressdag.

valberedningens ordförande Birgitta glennåkerpresenterar förslaget till ny styrelse för kongressen.

gabelic omvald som ordförande

Foto

: Mar

kus

Asp/

sven

ska

Fn-f

örbu

ndet

.

Stämningen var hög när kongressdeltagarna under ledning av Carolina klüft samlade in 5 804 kronor på 45 sekunder.

Foto

: Mar

kus

Asp/

Fn-f

örbu

ndet

kONgRESS 2009

se aktionen på www.fn.se/kongress2009 (filmer)

Världshorisont 3/09 25 A k t i v i t e t e r i F N - F ö r e N i N g A r o c h - d i s t r i k t

redaktör: Anita seidel. texten till landet runt är skriven av Anita seidel om annat ej anges.

E-post: [email protected] · telefon: 08 – 462 25 53

ronnEBY-KArlsKronA

FN-FöRENINg På SAIlET I kARlSkRONA När ”sailet” genomfördes i Karlskrona i augusti fanns FN-föreningen på plats vid ett informationsbord. Sailet är ett årligt återkommande evenemang där man bland annat får information om Karls-krona som världsarv.- Vi propagerade för Skolmat blir kunskap och Röj en mina och delade ut tatuering-ar, ballonger och FN-knappar till barn och vuxna. Många stannade för att ställa frågor och stoppa pengar i våra insam-lingsbössor och vi fick tillfälle att berätta både om föreningen, våra kampanjer och om FN, säger Patric Siesing, ordförande i Karlskrona-Ronneby FN-förening.

Varbergs FN-förening är en av de äldsta FN-föreningarna i Sverige. Under årens lopp har föreningen informerat om FN, gjort insamlingar, arrangerat fredsveckor och olika ungdomsaktiviteter. Det senaste stora ungdomsprojektet var att samla in pengar och förnödenheter till ett barn-hem i Litauen.

Med god mat från Irak, tal, musik och sång firade föreningen i maj 50 årsjubiléum.

- Vi var cirka 40 personer som fick friska upp minnet och lära oss mer om FN och Varbergs FN-förening genom att vid minglet gå en tipsrunda och se ett

spännande bildspel om föreningen. Sam-tidigt visades en intressant fotoutställning om Darfur. Alla njöt av den goda och läckra maten som våra vänner från Irak tillagat. Sång och musikinslagen var från Sverige, Spanien och Irak. Under kvällen samlade vi in pengar till Skolmat blir kunskap. Vår lyckade kväll avslutades med att sprakande tårtor bars in av våra FN-ungdomar. Nu ser vi fram mot en lika lysande och arbetsfylld framtid som för-eningen haft de gångna 50 åren, säger Gunilla Grunditz, ordförande i Varbergs FN-förening.

PARTIllE FN-FöRENINgS UNgdOmS- OCh dEmOkRATIPROjEkTDen 1-10 maj genomfördes etapp 2 av Partille FN-förenings demokratiprojekt med totalt 54 ungdomar från Chrudim i Tjeckien och Partille. Under en vecka lärde de känna varandras kulturer och samhällen och diskuterade likheter och olikheter mellan de båda länderna. Ett par frågor var hur det är att leva i Europa idag och vilka ungdomars möjligheter att påverka är. Detta var en uppföljning av Partilleungdomarnas besök i Chrudim hösten 2008. Under majveckan varvades friluftsaktiviteter med grupparbeten och diskussioner om ungdomars inflytande i Tjeckien och Sverige, där båda ungdoms-grupperna redovisade sitt arbete med att påverka sin närmiljö. Det förslag som de svenska ungdomarna arbetat fram hade

presenterats för Partille kommun, som inkluderat synpunkterna i sin översikts- och detaljplan för Partille.

Stoppa bombenKarlskoga FN-förening genomförde en manifestation för en kärnvapenfri värld på torget i Karlskoga den 1 augusti. Maj-Britt Theorin medverkade som kompetent och engagerad huvudtalare och 14-årige Ludde Blomquist visade upp sin färgsprakande grafittibanderoll med budskapet STOPPA BOMBEN. Lokalt från Karlskoga deltog kyrkoherde Paul Henriksson, ungdomar från teaterföreningen Lyset framförde en tankeväckande kort pjäs med rubriken Sandlådan och Julia Sjöberg sjöng ”A song for the world”.

Christina ErikssonOrdförande i Karlskoga FN-förening

A k t i v i t e t e r i F N - F ö r e N i N g A r o c h - d i s t r i k t

Varbergs Fn-förening 50 år

Att lära av varandra i Europa


Anslagstavlan iNFormAtioN FråN sveNskA FN-FörbuNdet

dISTRIkTSORdFöRANdEkONFERENSOrdförandena i FN-distrikten och ledamöter i styrelsen samlas till distriktsordförandekonfe-rens den 17-18 oktober. Kallelse och program samt information om plats skickas ut till be-rörda personer. För information kontakta [email protected].

STANd UP ANd TAkE ACTION!Den 16-18 oktober reser sig hela världen i en gemensam manifestation mot fattigdomen och för FN:s millenniemål. Förra året deltog över 116 miljoner människor världen över och rekordet finns med i Guinness världsrekord. Målet för 2009 är att slå de tidigare rekorden och att bud-skapet ännu tydligare ska höras över världen. På FN-förbundets UNg-sida på webben kan du läsa mer om hur du kan aktivera dig som ung i en FN-förening eller som FN-elevförening, se www.fn.se/ung. Stå upp du också!

Fn och Afghanistan

Välkomna till Fn-förbundets traditionella

seminarium inför Fn-dagen!

Tema: Fn och Afghanistan. tid: 23 oktober klockan

10.30-13.00

Plats: stockholms Konserthus

Vi bjuder på Fn-bakelsen.För information och

anmälan kontakta Anita seidel: [email protected]

eller 08-462 25 53.

Internationell

NGO-konferens för

nedrustning

6-8 november, Stockholm

Bland talarna: Hans Blix, f d chef för

IAEA och WFUNA samt Sergio

Duarte, FN:s högste representant

för nedrustningsfrågor.

Arr: Nätverket för kärnvapenned-

rustning i samarbete med

bl a Svenska FN-förbundet.

se: www.nucleardisarmament.se.

Kursen ger dig baskunskaper i mänskliga rättigheter varvat med praktiska

övningar som kan användas direkt i klassrummet. För mer information sänd

e-post till [email protected].

lärarkurs i mänskliga rättigheter

i samarbete med röda Korset och

den Globala skolan. 2-3 november, Stockholm

kICk-OFF FöR FN-SkOlORS ElEvFöRENINgAR

13 NOvEmBER, STOCkhOlm

24 OkTOBER: Seminarium med flera intressanta talare och paneldebatt för att uppmärksamma FN-dagen. Plats: Göteborgs Konserthus, Stenhammarsalen.Inbjudan med program kommer att skickas ut. För information kontakta Maria Svensson: [email protected]

För FN-skolor som valt att starta elevföreningar arrangeras kick-off.

Mer information från Sanna Wolff på [email protected]

ABC-kURSER vINTERN-våREN2009/2010 B2-kurs: 7 november, Stockholm samt 27 februari, Göteborg.Heldagskurs som behandlar Millenniedeklaration; bakgrund, innehåll och betydelse för FN:s arbete idag.A1-kurser som berör FN:s arbete på ett övergripande plan: 12 november, Luleå; 27 november, Kalmar; 5 december, Stockholm; 15 januari, Göteborg samt 25 mars, Malmö.

UNg09Under helgen 18-20 september deltog 70 ungdomar på Ung09, Fn-förbundets årliga ungdomsläger. För att läsa mer om helgen och se bilder gå in på www.fn.se/ung.

UNg-bloggen du kan nu följa ungdoms-sekreterarens dagliga arbete på Fn-förbundet genom Ung-bloggen: http://ung-bloggen.blogspot.com.

Bok & Biblioteksmässan i Göteborg

24-27 september

FN-förbundet finns på plats med monter på Internationella Torget –

kom och hälsa på! Dessutom arrangerar FN-förbundet följande på

Stora Scenen:24 sept kl 16.20 - 16.40: Aldrig mer. inga mer folkmord och brott mot mänsk-

ligheten. Vad hände med skyldigheten att skydda? staffan de Mistura, WFP

och Cecilia Uddén, sveriges radio.

25 sept kl 16.00 – 16.20: Världens kriser. Finans, klimat och mat. Bryr sig

rika länder längre om fattiga? Bryr de sig om millenniemålen? Eller? Annika

söder, FAo; stefan de Vylder, nationalekonom samt torgny holmgren, chef för

Ud:s enhet för utvecklingspolitik.

STUdIEBESök FöR FN-SkOlORS

BIBlIOTEkARIER 2009Studiebesök och fördjupning i databasen

DagDok. 7 oktober kl 13.30-16.30.

Dag Hammarskjöldbiblioteket i Uppsala.

För mer information kontakta [email protected].

FN-ROllSPElSkURS för lärare och

elever som vill lära sig mer om rollspel

som undervisningsmetod i internationella

relationer. Stagneliusskolan i Kalmar,

21-22 oktober.

Anmälan och information: [email protected].

inspiration,vitalisering och dialogVitaliseringsträff för medlemmar

i Dalarnas FN-distrikt den 21-22 november. För information kontakta Anita seidel: [email protected]

12 december: Seminarium för att uppmärksamma MR-dagen.

Plats: Göteborgs Konserthus, Viktor rydbergsalen.

inbjudan med program kommer att skickas ut.

NyANSTälldA På FN-FöRBUNdET Christer Gustavsson har anställts som vikarierande biträdande generalsekreterare.Helena Larsson har anställts som skolhandläggare.Sonay Jalili har anställts som ungdomssekreterare.

möTE mEd

FN-FöRBUNdETS

STyRElSE

4 dECEmBER kl 10.00


Aktivt EU behövs i världen

klimatförändringarna är en av mänsklighe-tens absolut största ödesfrågor. Redan idag drabbas människor i olika delar av världen av klimatförändringarnas negativa effekter. Forskarvärlden, med Fn:s klimatpanel iPCC i spetsen, är så gott som överens om att de till största delen beror på människans utsläpp av växthusgaser.

Under hösten 2009 pågår ett intensivt arbete för att ena världens länder kring ett nytt och kraftfull globalt klimatavtal. den 7-18 december träffas man i Köpenhamn för att slutföra förhandlingarna. sverige spelar

som ordförande i EU en mycket viktig roll i processen.

Vilka effekter märks redan av klimatför-ändringarna, hur går förhandlingsprocessen till och vad säger olika aktörer om möjlighe-terna att verkligen nå ett kraftfullt klimatav-tal? det är några av de frågor som tas upp i nästa nummer av Världshorisont.

Använd tidningen för att nå ut med information och skapa debatt i denna livsav-görande fråga!

aleksander gabelicordförande i svenska fn-förbundet:

av Världshorisont kommer ut den 3 december och blir ett temanummer om Klimat.

Nästa nummer

Foto

: FAo

/Giu

lio n

apol

itano

Förhållandet mellan EU och FN är gott. Det borde vara möjligt att förena ambitionerna om en bättre värld genom samarbete mellan två organisationer som båda byg-

ger på idén om fred genom kollektiv säkerhet. Sverige har flera möjligheter att göra en insats i den riktningen under höstens EU-ordförandeskap.

Det svenska ordförandeskapet sammanfaller med FN:s klimat-toppmöte i Köpenhamn i december. Under hela året har ett febrilt förhandlingsarbete pågått för att få med motsträviga län-der i arbetet för ett nytt avtal mot växthusgaser. Alla goda kraf-ter måste nu medverka till att världens länder verkligen samlas kring en gemensam linje i Köpenhamn.

EU måste bli mer aktivt på den utrikespolitiska scenen. Sverige har under hösten möjlighet att ange tonen. Flera europeiska ledare har tillsammans med USA börjat ställa krav på Israel att ompröva sin bosättningspolitik på ockuperade områden. Det är hög tid att EU börjar ställa krav också på Marocko, som trots tre decenniers ockupation av Västsahara välkomnats som handels-partner.

FN-devisen skyldighet att skydda måste ges konkret innehåll. EU-länderna har hittills inte i tillräcklig utsträckning uppmärk-sammat de skrivningar i FN-stadgan som säger att medlem-

marna med kort varsel ska bidra med militära styrkor när så krävs. Också på utvecklingsområdet måste EU ta nya tag. Fort-farande är det bara Sverige, Danmark, Holland och Luxemburg som uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7 procent av bruttonatio-nalinkomsten. Sverige måste inte bara hålla fast vid sina egna biståndsåtaganden utan också verka för att övriga EU-länder uppfyller sina löften om en ökning.

Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Våld mot kvinnor, sexhandel och en repressiv abortlagstiftning hör inte hemma i Europa. Katolska kyrkans starka inflytande i flera EU-länder kräver uppmärksamhet. I flera länder i EU:s absoluta närhet möts homosexuella av förbud och trakasserier. Ändå råder tyst-nad från många europeiska politiker i HBT-frågor.

Migrationspolitiken har av Sveriges regering pekats ut som en profilfråga under EU-ordförandeskapet. FN:s flyktingkommis-sariat UNHCR övervakar så att harmoniseringen av den euro-peiska flyktingpolitiken inte hotar den grundläggande rättighe-ten att söka asyl och få en rättvis prövning.

Låt oss hoppas att EU under Sveriges ledning orkar ta sitt ansvar för arbetet för fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättig-heter. Det vore till gagn både för alla de människor som bor i Eu-ropa och för de globala ansträngningarna på samma områden.

Beställ extra tidningar hos [email protected] eller 08 – 462 25 40.


POSTTIdNINg BAvsändare svenska Fn-förbundetBox 15 115104 65 stockholmBegr. eftersändning

handla för en bättre världdu har väl inte missat FN-förbundets webbshop. Här hittar du fina och användbara kvali-tetskläder och produkter toppat med höstens nyheter. Med ditt köp stödjer du också FN-förbundets arbete för ett starkare FN och en bättre värld. Vi ses på www.fn.se

T-ShIRT I hög kvAlITET. RAk mOdEll IgRåTT mEd TRyCk. Pris: 150 kr

BAgAgEBRICkAPris: 40 kr

låNgäRmAd TRöjA EllER väST I SlITSTARkT mATERIAl. Pris: 450 kr

USB-mINNE, 518 kBPris: 110 kr

PIkÉTRöjA I hög kvAlITET. dAmmOdEll Pris: 250 kr

Medlem

spris:

380 k

r Medlemspris:

120 kr

Medlemspris: 200 kr

Medlemspris: 100 kr

Medlemspris:

30 kr

världshorisont nr 3/09, tema eu

Documents