56 SVENSK ÅKERITIDNING NR 6 • 201456 SVENSK ÅKERITIDNING NR 6 • 2014

KameleontenI höstas investerade Bertil Gustavssons Åkeri AB i en

Volvo FH16 750 med Joab Cameleont snabblåssystem.

Idag kör man entreprenad ena skiftet och i skogen nästa.

TEXT OCH FOTO: BOSSE NORVINGE

TEKNIK SMARTA BYGGEN PÅ ELMIA

SVENSK ÅKERITIDNING NR 6 • 2014 57

Kameleonten

I Ishult tre mil norr om Oskarshamn rullar en skogsbil som inte är som alla andra. Med de dåliga tiderna i skogstransportnäringen fattades beslutet att satsa på

en bil med snabblåssystem för att bättra på flexibiliteten. Under hösten investerade åkeriet så i en Volvo FH16

750 med Joab Cameleont snabblåssystem. Till det ett nytt timmerrede från Bergs Fegen, HIAB Loglift kran och kranhytt från Thyréns Kran & LV i Oskarshamn. Samtidigt köptes en begagnad 16-tons Joab-krok från 1992 som renoverades.

Ovanligt i sammanhanget är att bygget är försett med dubbla VBG-drag, ett på bilens ram och ett på timmer-redet. Som tippbil används bilens drag på dragbalken bakom boggin. Som skogsbil används draget på timmer-redets överhäng vilket kräver en speciell och godkänd låsning utöver Cameleontens eget låssystem.

– I somras och framför allt under hösten var det inte mycket fart på virket in till industrierna men nu börjar det öka och helt plötsligt känns det som det är ont om bilar. För att få ekonomi på körningen är det nödvändigt med byten åkerierna i mellan. Förr var det plus med returlass. Idag är det för vår överlevnad, berättar Börje Gustavsson och förklarar också att det kräver mer pla-nering för att sy ihop allt på bästa sätt för att inte få för tuffa arbetspass.

Åkeriets två ekipage bemannas förutom av Börje, hans son Daniel, ytterligare en anställd och en inhyrd förare.

– Vi kör tvåskift på båda bilarna, så vi behöver en gubbe till så vi kan gå in på variabelt treskift, berättar Daniel Gustavsson.

Åkeriet har avtal med Sydved, vilket till största del innebär massavedtransporter till bland annat Stocka-ryd, Nymölla, Skärblacka, Braviken, Mönsterås och Aspa Bruk. Timmer går till Orrefors, Mörlunda, Nybro Kärhs, Wallnäs och Hjältevad. Periodvis kan det också bli hamntransporter från Oskarshamns och Sölvesborgs hamnar.

PÅ MORGONTIMMARNA åker vi med på ett uppdrag i skogsbilen och slingrar oss in i skogen med 750:an som närmar sig 9 100 mil på mätaren. Chauffören Nick-las Gunnarsson som delar timmerbilen med Daniel Gustavsson har varit på åkeriet i tio år och trivs bäst i skogen, så ännu håller han sig ifrån krokredet och den andra typen av körning.

Framme i Mönsterås på Södras anläggning vägs las-set in och vi konstaterar att totalvikten låg så nära 60 ton man kan komma. Lasten kranas av utanför området på terminal Träsket, deras tillfälliga lagringsplats för mas-saved.

Tillbaka på åkeriet är det dags att skifta mellan bygg-nationerna, vilket går smidigt. Det kraftiga låset för att kunna ha skogsbilsramen godkänd med släpvagnsdrag lossas manuellt, därefter skjuts redet bakåt så det går ur sina lås. Kranens stödben släpps ner och för säkerhets skull ställs också en pall under underkörningsskyddet.

I framkant sätts stödben i sina konsoler. Efter att en del hydraulslangar och elkablar kopplats bort är det bara att köra ut ur timmerredet. Krokredet är däremot mer okomplicerat med ett löst stödben i varje hörn. Något särskilt ramlås behövs inte heller eftersom lastbilens eget drag används. Till kroken finns bland annat en flisbalja men nu var det ett lass vägmaterial som var i kikaren. Efter att dragit på flaket och kopplat den två-axliga tippkärran är skogsekipaget redo för anläggning.

Det här att köra grus med skogsbilar är inget nytt hos Gustavssons. De har länge kunnat erbjuda kunderna att fixa till skogsbilvägar, vändplaner och dylikt.

– Vi har en tio kubiks balja som vi lägger mellan stöt-torna och lastar vägmaterial i, berättar Daniel Gustavs-son.

På timmergripen monteras sedan plåtar vilket ger olika skopor från två ner till en halv kubik. Med skog-skranen pytsas gruset sedan ut där kunden vill och där det behövs, något som är svårt med en vanlig tippbil.

– Det är svårt att få ut budskapet vad vi gör och många skogsmarkägare förstår ännu inte vilka möjlig-heter detta ger, säger Daniel Gustavsson som anser att många skogsvägar är för dåliga och bör förbättras.

– Det behövs inte mycket för att få dem bättre. Det är en långsiktig investering som ökar värdet på skogsmar-ken och fastigheten.

Det är svårt att få ut budskapet vad vi gör och många skogsmarkägare förstår ännu inte vilka möjlig-heter detta ger.

DANIEL GUSTAVSSON

58 SVENSK ÅKERITIDNING NR 6 • 2014

TEKNIK SMARTA BYGGEN PÅ ELMIA

VOLVO FH16 750, ÅRSMODELL 2013

Globetrotter XL, Full-luftfjädring, dubbla hydraulpumpar, viktindikator, STS Centralsmörjning på hela ekipaget. Skiftessystem: JOAB Cameleont. Timmerrede: Bergs Fegen, 4x ExTe A5 aluminiumbankar, ExTe LuftMan spännare. Kran: Fast monterad HIAB Loglift 96S kortvirkeskran, räckvidd 9,7 meter. HIAB C912 kranhytt. Drag: 2x VBG 795PA. Timmersläp: MVB-vagnen 10-FLS4, 2014, luftfjädring, 4:e axeln lyftbar, 6x ExTe A9 aluminiumbankar, vågklockor. Lastväxlarkrok: 16-tons JOAB Tippkärra: Växjö Släp VN2TB, 1981, trevägstipp.

Han vill ändå understryka att fokus ligger på skogs-körningarna och att de inte är ute efter anläggningsjob-ben, utan att det är att man kan hjälpa till när det är mycket att göra. Åkeriet marknadsför därför inte detta utan låter istället djungeltelegrafen få verka.

Börje Gustavsson tar oss med på en liten tur för att visa Volvons funktion i sin nya skepnad med en två-axlad kärra med trevägstipp. På Ragges Grus utanför Vena lastas ett fullt lass 0-18 som ska spridas på en kunds grusväg till dennes husbygge.

– Flaket på bilen är egentligen för långt, erkänner Börje och förklarar att flaket som köptes begagnat tar i dragstången på släpet om man tippar det för högt.

Till byggnationens nackdelar hör vikten, något som inte går att undvika. Ungefär ett ton extra väger snabb-låssystemet och hela ekipaget hamnar då på drygt 23 ton i tomvikt jämfört med 22 ton som det andra ekipaget väger. Men hit hör också att vikten inte är det primära vid valet av bil utan nyttjandegraden och robustheten.

– Vi har den filosofin att det ska hålla istället för att svetsas, förklarar Börje.

– På släpet från MVB har vi också sex ExTe-bankar och fyra på bilen då vi kör mycket kortvirke. Vi kör ektimmer, kubb och klenvirke också, så då måste man ha lite fler bankar.

ÅKERIETS SNABBLÅSBIL klarar mycket och ytterligare möjligheter finns. Det diskuteras om allt från stycke-gods kran till underbett för att hyvla skogsvägar. Vidare är ju inte steget heller så oerhört långt till andra möjlig-heter som betongroterare och vändskiva.

– Vi får se vilken utvecklingspotential det finns i branschen, om det går mot 74 ton eller 18 meters trailer-ekipage. Det är Sverige och EU som bestämmer vad det ska bli av det, säger Daniel Gustavsson.

Så här i efterhand är de nöjda med beslutet att bygga en snabblåsbil, det går inte säga annat. Omöjligt är det heller inte att systemet kommer att införas även på nästa bil när 700:an ska ersättas.

– Annars är det tänkt att denna dagtid ska gå med exempelvis grus och nattetid med skog, men om det blir i år eller om tio år har jag ingen aning om, förklarar Börje Gustavsson.

– Jag har sett stockarna nu i många år. Det är trevligt att kunna göra något annat också, man måste ha lite nya utmaningar. Sedan blir det ju mindre slitage när man kör grus, konstaterar Börje Gustavsson, som om san-ningen ska fram även ser den som sin ”pensionärsbil” när det är dags att dra sig tillbaka en smula.

Men det är då det. Ännu är det full fart och Börje Gustavsson ger sig

iväg för ett nytt uppdrag med tippekipaget.bosse.norvinge@akeri.se

Fotnot: De nordiska påbyggarna håller hög internationell standard. Tack vare en ständigt pågående dialog med åkarna och den höga andelen en- och fåbilsåkerier ligger de nordiska påbyggarna i toppklass när det gäller att ta fram och förverkliga nya smarta fordonsidéer. På årets Elmia Lastbil 20-23 augusti kommer de smarta byggnationerna att få extra uppmärksamhet.