Ammoniakavgång från jordbruket

Johan Malgeryd

Jordbruksverket, Linköping

Växtnäringsförluster

Fem goda skäl att minska förlusterna

Ekonomi ”En sparad krona är en tjänad krona”

MiljöHav

Sjöar och vattendrag

Grundvatten (brunnar m.m.)

Biologisk mångfald

Klimatsmart att hushålla med kvävet!

Goodwill

Internationella överenskommelser/krav

Undvika tvingande regler

Ammoniakavgången i siffror

Totalt 48 330 ton i Sverige 2009 enligt SCB

(NV anger en något högre siffra - 51 370 ton 2012)

Jordbruket står för nästan 86 % (44 050 ton)

Djurhållningen svarar enligt SCB för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jordbruket

Mellan 1995 och 2009 minskade ammoniakavgången från jord-bruket med 25 % (övriga sektorer ökade med 8 %)

Det innebär att…

30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak

Sveriges bönder förlorar kväve för 326 Mkr per år (räknat på kvävepriset 9 kr/kg)

På gårdsnivå:13,50 kr per ton stallgödsel

362 kr per hektar stallgödslad åkermark

Kväve – ett svårfångat näringsämne

”Försvinner” i form av:NH3 (ammoniak)

NO3- (nitrat)

NOx (kväveoxider)

N2O (lustgas)

N2 (kvävgas)

Bidrar till:Övergödning, försurning, indirekt lustgasavgång

Övergödning, (hav, grundvatten)

Försurning, övergödning

Växthuseffekten

Ofarlig (78 % i atmosfären)

Vad händer i atmosfären?

Utsläpp: Reagerar med: Omvandlas till:

NH3 H2O NH4+ + OH-

NOx O2, H2O HNO3 H+ + NO3-

SO2 O2, H2O H2SO4 2H+ + SO42-

NH4NO3, (NH4)2SO4

Nedfall i form av:

Torrdeposition (partiklar)

Våtdeposition (löst i vatten)

I marken:

NH4+ +2O2 NO3

- + 2H+ + H2O (nitrifikation)

Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medel-värden 2003-2007 baserat på mätningar i krondropps-nätet. Källa: IVL, rapport B1980 (2011)

Kvävenedfall i Sverige

Total våtdeposition av kväve (NOx-N och NHx-N) per hektar 2011. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se

Mätning av kvävenedfall

Mätningar inom Krondroppsnätet

Mätnät för luftföroreningar: IM (Integrerad monitoring),EMEP, LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och KD-nätet (Krondroppsnätet). Källa: IVL, rapport B2030 (2012)

Mätningar inom KrondroppsnätetKälla: www.krondroppsnatet.ivl.se

Ammoniakavgång – källor och trender

Källa: Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP 2014 (SMED), www.naturvardsverket.se

EU:s takdirektiv (NECD) – Sveriges åtaganden

Förorening Utsläppstak 2010,

tusen ton

Utsläpp 2011, tusen ton

Ungefärligutsläpps-

minskning1990-2011, %

Svaveldioxid, SO2 67 30 71

Kväveoxider, NOX 148 146 46

Ammoniak, NH3 57 52 5

Flyktiga organiskaämnen, NMVOC

241 177 51

Källa: Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

Ammoniakavgång – var sker utsläppen?

Utsläpp av ammoniak till luft 2011 – fördelning mellan olika län. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se

Vad kan man göra för att minska ammoniakavgången?

Anpassa fodret till djurens behovÄndra gödselns egenskaper

Surgörning (sänkt pH genom syratillsats)Spädning med vattenSeparering

Bättre stallgödselhanteringStall

UrinavskiljningVal av strömedel (mängd, typ)Temperatur (sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln)Gödselyta (vid ny- eller ombyggnad)

LagerTäckning av lagringsbehållareBehållarens utformningVal av strömedel

SpridningTidpunkt (lämplig väderlek)Myllning av flytgödsel och urinSnabb nedbrukning

ReningsanläggningarRening av frånluft från djurstallar

Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m3

(4 m djup behållare, N-pris 9 kr/kg, ränta 4 %, spridningskostnad 22 kr/m3)

Nötflytgödsel(90 kor, 12 mån)

Svinflytgödsel(1000 slaktsvinspl)

Nöturin(150 kor, 12 mån)

Spänntak (15 års avskr.)

Värdet av sparat kväve 6 583 6 853 17 010

Minskad spridningskostnad 3 300 3 300 3 300

Summa besparing, kr/år 9 883 10 153 20 310

Investeringsutrymme, kr 111 000 114 000 229 000

Flytande plastduk (10 års avskr.)

Värdet av sparat kväve 6 583 6 853 17 010

Ökad spridningskostnad -1 650 -1 650 -1 650

Summa besparing, kr/år 4 933 5 203 15 360

Investeringsutrymme, kr 41 000 43 000 126 000

7 tips för minskad ammoniakavgång…

1. Anpassa fodret till djurens behov

2. Vid ny-, till- och ombyggnad – välj i första hand flytgödsel-system

3. Rensa urindräneringen regelbundet

4. Sänk temperaturen i stallet

5. Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djup-strösystem

6. Täck urinbehållaren

7. Mylla eller bruka ned stallgödsel

och andra organiska gödselmedel

snabbt där det är möjligt