www.soren.nu/sopskola

SophiasSopskola

p

2 3

SorteringshjälpenVi samlar dagligen på oss en mängd saker som ska slängas, både på jobbet, i skolan och när vi kommer hem. Hemma kanske det redan fi nns rutiner för hur familjen sorterar sina sopor, och nu är det dags att införa samma goda vanor i skolan. Därför har vi tagit fram en Sorteringshjälp för att underlätta den dagliga sorteringen.

Se avfallet som en värdefull resurs

Avfall är inte bara det som blir över - avfall är också en värdefull resurs. Mycket av det avfall som samlas in går att återvinna. Det krävs mindre naturtillgångar och energi att framställa produkter från återvunnet material än att ta fram helt nytt produktmaterial. Varje gång vi lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning gör vi ett aktivt bidrag. Schampoflaskan blir till en diskborste, tvättmedelspaketet blir en skokartong osv. Det material som inte går att återvinna tas om hand på annat sätt. Genom förbränning kan till exempel energi genereras, energi som blir till fj ärrvärme, fj ärrkyla eller el.

För att kunna använda avfallet som en resurs krävs bara två saker från er; att avfallet sorteras rätt och lämnas till rätt ställe. Till er hjälp har ni Sören som visar oss hur ni sorterar rätt. Gå in på www.soren.nu och ställ din sorteringsfråga till Sören. På webbsidan fi nns även Sophias sopskola med bra information för både lärare och elever. Där får ni tips om hur ni kommer igång med sopsortering i skolan.

Vad är SÖRAB?

Initiativtagare till den här Sorteringshjälpen är Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB, tillsammans med ägarkommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. SÖRAB tar emot allt hushållsavfall i regionen och ser till att det kommer till rätt behandling. Bolaget driver ett fl ertal anläggningar i regionen och tar gärna emot studiebesök. Mer information om detta fi nns på www.soren.nu/sopskola.

Frågor och svarVad händer med det sorterade avfallet?

Ert sorterade avfall hämtas av de entreprenörer som ni har tecknat avtal med och körs till olika hanteringsanläggningar. I hela hanteringen ser entreprenören till att fraktionerna inte blandas. Avfall som går att återvinna hämtas av olika materialbolag som slutligen tillverkar nya produkter av materialet. Avfall, som hushållsavfall, som kan energiåtervinnas transporteras till bland annat kraftvärmeverk där avfallet förbränns till ånga som blir till elektricitet och värme. Utsorterat matavfall återvinns genom biologisk behandling, då produceras både biogas och biogödsel av matavfallet. Biogasen används sedan som fordonsbränsle och biogödseln återför näringsämnen till kretsloppet.

Vad händer om vi inte sorterar?

Om vi inte sorterar vårt avfall går en mängd resurser till spillo, resurser som skulle kunna återvinnas istället för att nya tas från jorden. Dessutom sparas det väldigt mycket energi när vi använder återvunnet material istället för helt nytt. Därmed minskar också farliga utsläpp till miljön.

Sådant som klassas som farligt avfall kan vara rent skadligt för både hälsa och miljö om det inte omhändertas på rätt sätt, det vill säga på en miljöstation. Slänger vi sådant material som inte brinner så bra i soppåsen, till exempel glas och metall, hamnar materialet i botten på förbränningsugnen som så kallat slagg. Av det som förbränns blir ca 20 procent slagg som måste läggas på tipp. Skulle alla i SÖRAB-regionen sluta lägga i sådant i soppåsen som inte är brännbart, skulle vi kunna lägga 20 000 ton mindre slagg på tipp varje år.

www.soren.nu/junior

densamat

s

ull eter

Vag

elst

er

vålpu

pskni

håJärby

sgg

m d

på jobbet, is rutiner för mma goda tt underlätta

s

tr frånarjegör vi ett spaketet as om hand

reras, energi

å saker från p har ni

och ställ din kola med bra i kommer

ållningsverk rfälla,

y och er till att

gningar i detta fi nns

SophiasSopskola

4 5

MatavfallMatavfall är de rester som uppstår vid bland annat matlagning och som kommer från växt- eller djurriket. Om matavfall sorteras separat kan det brytas ned biologiskt genom rötning och omvandlas till biogas och biogödsel.

Biogas är ett förnybart biobränsle och klassas som ett av våra renaste fordonsbränslen. Om biogas används som fordonsbränsle istället för bensin minskar utsläppen och användningen av fossil olja. Genom användning av biogödsel återförs dessutom näringen från matavfallet tillbaka till odlingsmarken.

Råa eller tillagade matrester av grönsaker, frukt, fi sk, fågel, kött, ägg och spannmål. Bröd, kex, kakor, bullar och godis. Kaffesump, kaffefi lter, tepåsar och hushållspapper.

Vad händer efter sortering?

Matavfallet hämtas och körs till en rötningsanläggning där det förbehandlas med ånga. Materialet rötas sedan i en syrefri miljö och i den processen bildas en gas bestående av metan och koldioxid. Gasen renas från koldioxid och kvar är då en gas bestående av 97 procent metan som kan användas som fordonsbränsle (biogas). Det överblivna materialet behandlas och blir till biogödsel, som är ett jordförbättringsmedel.

Ta inte mer mat än du orkar äta upp. Att slänga mat innebär en stor och onödig miljöpåverkan.

Flera undersökningar visar att så mycket som 20-30 procent av svenskarnas mat åker i soporna. Det blir 900 000 ton mat som slängs helt i onödan. Matproduktionen orsakar utsläpp av två ton växthusgas per person, vilket innebär att den slängda maten orsakar ett halvt ton växthusgaser per person och år. Genom att planera inköpen så att maten inte står och blir gammal i kylen kan vi få ner svinnet. Ett annat sätt är att smaka och lukta på maten istället för att enbart gå efter bäst-före-datumet på förpackningarna.

HushållsavfallHushållsavfall är det som blir över när vi har sorterat bort det material som kan återvinnas eller är miljöfarligt. Genom förbränning kan hushållsavfall omvandlas till värme och el.

Att så pass många hushåll är anslutna till fj ärrvärme i Sverige gör att energin från avfallsförbränning kan tas tillvara på ett eff ektivt sätt jämfört med många andra länder. Värmen från förbränning av avfall motsvarar drygt en femtedel av det totala behovet av fj ärrvärme i Sverige.

Aska, bindor, blöjor, CD-skivor, dammsugarpåsar, diskborstar, fotografi er, kuvert, overhead-fi lm, vykort, plåster, post-it-lappar, tandborstar, tops och trasiga leksaker som inte innehåller batterier.

Vad händer efter sortering?

Hushållsavfallet samlas in och körs till omlastningsstationer. Där paketeras avfallet i stora containrar och transporteras vidare till förbränningsanläggningar där värmen tas tillvara och blir till energi. I Sverige fi nns avfallseldade kraftvärmeverk, som producerar både värme och el, samt värmeverk med enbart värmeproduktion. I kraftvärmeverk överförs värmen från rökgaserna till vatten, som bildar ånga och som i sin tur driver en turbin för elproduktion. Den resterande energin överförs till fj ärrvärmesystemet. I ett värmeverk överförs all energi till fj ärrvärmenätet.

Innan rökgaserna når skorstenen renas de från olika föroreningar, bland annat stoft, väteklorid, svaveloxider, kväveoxider, metaller och organiska föreningar. Efter förbränning återstår slagg eller bottenaska. Dessa innehåller alla de gifter och obrännbara föremål som felaktigt lagts i hushållsavfallet. Merparten av slaggen deponeras under kontrollerade former, men kan också användas vid exempelvis konstruktion av vägar.

I soppåsen för brännbart hushållsavfall ska bara sådant kastas som inte går att behandla på annat sätt.

Visste du att...Visste du att...SÖRAB-regionen förbränns ca 100 000 ton hushållsavfall på ett år. Ungefär en fjärdedel av detta, 25 000 ton, består av förpackningar och tidningar. De hade gjort större nytta om de lämnades på en återvinningsstation och kunde återvinnas istället för att brännas upp.

Visste du att...Visste du att...Om vi tar tillvara maten bättre gör vi en klimatvinst, dessutom finns pengar att spara. En tvåbarnsfamilj skulle kunna spara upp till 7 000 kronor om året genom att inte slänga mat i onödan.

6 7

GlasförpackningarGlasförpackningar är fria från miljöfarliga ämnen och går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. När vi återvinner glas sparar vi naturtillgångar både i form av råvaror och energi. För att möjliggöra återvinning måste glasförpackningar sorteras separat. Färgat och ofärgat glas ska sorteras var för sig i olika behållare, detta för att glaset används till olika saker.

Glasburkar och glasfl askor så som syltburkar, saftfl askor och matoljefl askor.

Vad händer efter sortering?

Det insamlade glaset hämtas ofta av lastbilar med tvådelat fl ak, som kan ta både färgat och ofärgat glas samtidigt. En första sortering av glaset görs för hand. Det färgade glaset delas upp i grönt och brunt med hjälp av fototeknik.

Därefter krossas glaset, för att sedan användas som råvara till nya produkter som glasförpackningar, glasull (material för värmeisolering) och skumglas (grundförstärkning vid byggnation av vägar och hus).

Porslin, keramik och kristallglas slängs som hushållsavfall, eller vid större kvantiteter som grovavfall, och glödlampor sorteras som el-avfall. Pantfl askor ska tas med till affären.

Ta av skruvkorkar, lock och kapsyler av plast eller metall och lägg dem i respektive insamlingsbehållare. Du behöver inte knipsa av metall- eller plastringen som blir kvar runt fl askan efter korken. Skölj ur förpackningen.

Tidningar och papper (returpapper)

Returpapper omfattar mer eller mindre använt papper som går i retur för återanvändning som fi berråvara för papperstillverkning. Denna tillverkning

förbrukar mindre energi jämfört med tillverkning baserad på ny råvara. Till detta kommer också att returpapper ofta är en billigare råvara än ny.

Returpapper lämpar sig bara för tillverkning av vissa papperskvaliteter och därför är det viktigt att tidningar och papper sorteras separat från pappersförpackningar.

Dags- och veckotidningar, magasin, reklamblad, kataloger, broschyrer och skriv- och ritpapper.

Vad händer efter sortering?

Det insamlade pappersmaterialet sorteras och lastas om vid återvinningsanläggningen för vidare transport till olika pappersbruk. Returpappret genomgår sedan en process där trycksvärtan tas bort och pappret blir till massa. Pappersmassan formeras till nytt papper i pappersmaskinen.

Efter tillverkningen rullas pappret upp på stora rullar. De skärs ner till mindre rullar som levereras till tidningstryckerier för produktion av nya tidningar. En viss del av det insamlade returpappret återvinns till hushålls- och toalettpapper.

Kom ihåg att ta bort plastomslag runt reklam och tidningar.

Häftklamrar på tidningar och spiraler på kollegieblock separeras bort i processen på pappersbruket, så du behöver inte ta bort dem.

Kuvert och post-it-lappar ska slängas som hushållsavfall, eftersom minsta lilla limrest kan sabotera hela återvinningsprocessen.

Omslag, presentpapper, kassar, kartonger och påsar i papp läggs i behållaren för pappersförpack-ningar.

Visste du att...Visste du att...Om man ställer alla glasförpackningar, som samlats in under ett år, i en lång rad skulle de räcka ett helt varv runt jordklotet.

Visste du att...Visste du att...Under 2009 lämnade vi i Sverige in 420 000 ton tidningar till återvinning. Det motsvarar 45 kg tidningar per invånare. På www.ftiab.se kan man hitta statistik på hur mycket material som lämnats till återvinning i varje kommun. Solnaborna var exempelvis bäst i SÖRAB-regionen på att återvinna tidningar 2009.

förp knin nförpackningen.

urpavändenergr en bara

ras se

och riv-

so

et sorRet

massapappktionttpap

Kom ihåg a

Retuåteranv

förbrukar mindre eockså att returpapper ofta är

Returpapper lämpar sig att tidningar och papper sorter

Dags- ooch skr

VVVad händer efter

Det insamlade pappersmaterialetransport till olika pappersbruk. papapppprerett blblirir till massa. Pappersm

Efter tillverkrkniningngen rullas ptitillll t tididningstryckerier föför r prprodukåtåtervinnns s till hushålls- ochch t toaoalet

8 9

MetallförpackningarGenom att materialåtervinna metall minskas förbrukningen av både energi och råvaror. Generellt sett kan metaller återvinnas hur många gånger som helst utan att kvalitén försämras. I behållaren för metall ska förpackningar av stål, plåt och aluminium lämnas. Metallförpackningar som sedan genom återvinning kan bli till nya förpackningar eller andra metallföremål.

Förpackningar i metall som konservburkar, tuber, formar och urskrapade färgburkar. Kapsyler, lock, värmeljushållare och aluminiumfolie.

Vad händer efter sortering?

Metallförpackningarna hämtas och transporteras till en anläggning där olika metaller skiljs åt. Material som hamnat fel, till exempel stekpannor och motordelar, sorteras bort för hand. De olika metallsorterna pressas sedan samman för att lättare kunna transporteras till olika smältverk.

På smältverken smälts metallerna ned till tackor som till exempel byggnads- och fordonsindustrin använder i sin tillverkning av nya produkter.

Skölj ur förpackningen och platta ihop den om det går. Ta bort lock, kapsyler och andra detaljer som inte är av metall och sortera dessa efter materialslag. Ett undantag är till exempel kaviartuber som är svåra att göra rena. De sorteras som de är. Sätt på korken, även om den är av plast.

Metallburkar med exempelvis färgrester, lim och lösningsmedel sorteras som farligt avfall. Sprayfl askor ska vara helt tomma, annars lämnas det också som farligt avfall. Metalliknande påsar, till exempel chipspåsar, sorteras som mjukplast. Om du är osäker på om det är plast eller metall - knyckla ihop påsen till en boll. Vecklar den ut sig är det plast, om inte är det metall.

Metallskrot, VVS-detaljer, stekpannor och andra metallprodukter som inte är förpackningar sorteras som grovsopor. Dryckesburkar av aluminium lämnas mot pant i butiker.

Pappersförpackningar, kartong och wellpappPappersfi brer är så starka att de tål att återvinnas fem till sju gånger utan att styrkan försvinner. Att återvinna pappersförpackningar, kartong och wellpapp är både billigare och mer miljövänligt än att producera helt nytt. När fi brerna är utslitna hamnar de i förbränningsanläggningar, där de energiåtervinns till el och fj ärrvärme.

Pastakartonger, frukostfl ingepaket, mjölk-, fi l-, yoghurt- och juiceförpackningar, socker- och mjölpåsar, äggkartonger, hundmatsäckar, toalettrullar, papperskassar, omslagspapper och wellpapp.

Vad händer efter sortering?

Efter tömning körs pappersförpackningarna, kartongen och wellpappen till en sorteringsanläggning. Materialet kvalitetssäkras genom att skräp sorteras bort. Därefter pressas materialet samman till balar som transporteras till pappersbruk.

Balarna löses upp tillsammans med vatten så att pappersfi brer kan separeras och sorteras efter kvalitet. Slitna fi brer går till förbränning medan bättre fi brer pressas samman till kartong som sedan efterbehandlas. Den färdiga kartongen rullas upp på stora valsar och levereras till företag som använder kartongen till tillverkning av bland annat pappersförpackningar.

En pappersförpackning med skruvkork av plast sorterar du på samma sätt som när det inte fi nns en skruvkork. Den enda skillnaden är att du ska ta av själva korken och sortera den som plast. Plastdelen som sitter fast i kartongen separeras senare bort från pappret i återvinningsprocessen.

Vik ihop, platta till eller dela förpackningen, så tar den mindre plats. Du kan även lägga mindre förpackningar i större. Förpackningarna ska vara tomma och ursköljda när du slänger dem.

Tidningar, kataloger och liknande ska läggas i behållaren för tidningar. Kuvert ska läggas i den vanliga soppåsen för hushållsavfall.

Visste du att...Visste du att...Var tredje pappersförpackning som finns i din livsmedelsbutik är tillverkad av återvunna pappersförpackningar.

Varje år återvinns pappersförpackningar i Sverige motsvarande en miljon träd.

Visste du att...Visste du att...Om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning, räcker stålet till 2 200 nya personbilar varje år.

Det tar cirka 500 år för en aluminium-burk att brytas ned i naturen.

10 11

Farligt avfall och el-avfallFarligt avfall är allt avfall som är farligt för människans hälsa eller miljön, för att det är giftigt, frätande, brandfarligt eller på något annat sätt skadligt. De farliga komponenterna fi nns oftast i små mängder men gör stor skada om de hamnar fel. El-avfall kan också innehålla miljöfarliga ämnen som bly, kadmium och PCB. Eftersom farligt avfall och el-avfall kan skada om det hanteras felaktigt är det viktigt att avfallet sorteras separat och inte slängs i soppåsen eller spolas ned i avloppet.

Farligt avfall är exempelvis målarfärg, batterier, lösningsmedel, kemi-kalier, lack, olja, parfymer, nagellack, kvicksilvertermometrar och asbest.

El-avfall är saker som drivs med sladd eller batteri som datorer, mobiltelefoner, radioapparater, tv-apparater och leksaker. Till el-avfall räknas även glödlampor, lysrör och lågenergilampor.

Vad händer efter sortering?

Farligt avfall behandlas på olika sätt; det som går att rena återvinns och används igen, annat bränns i särskilt godkända förbränningsanläggningar. Det som inte kan tas omhand på dessa sätt slutförvaras under kontrollerade former på en deponi som är särskilt godkänd för detta.

El-avfall skickas till certifi erade demonterare som tar bort de farliga komponenterna ur produkterna och hanterar detta som farligt avfall. Resten plockas isär för att återvinna det som går att återvinna. El-avfall består till 99 procent av material som kan återvinnas, endast en procent utgörs av farliga ämnen.

Lysrör och lågenergilampor innehåller kvicksilver som måste omhändertas. Det sker genom att man först kapar lysrören i ändarna och sedan blåses det kvicksilverhaltiga lyspulvret ut och glaset krossas, renas och återvinns. Övriga ljuskällor såsom lågenergi-, halogen- och glödlampor krossas och fraktioneras i en sluten process. Därefter separeras lyspulvret som kan återanvändas vid nytillverkning av lysrör och lågenergilampor. Batterier tas om hand och sorteras efter kemiskt innehåll innan de olika metallerna på olika sätt återvinns. Idag återvinns dock inte kvicksilver, utan det slutförvaras istället under strikta förhållanden.

Många produkter du använder till vardags klassas som farligt avfall. Produkter märkta med varningstexter som ”Brandfarligt”, ”Hälsovådligt” eller ”Förvaras oåtkomligt för barn” innehåller oftast farliga ämnen. Om du är osäker på vad som är farligt avfall är det alltid bättre att lämna in för mycket än för lite. Läkemedel ska lämnas till ett apotek.

Mjuka och hårda plastförpackningarSedan 2008 ska mjuka och hårda plastförpackningar sorteras i samma kärl. Detta tack vare en teknik som gör det ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt att materialåtervinna även mjuka plastförpackningar. Plasten i en förpackning kan återvinnas upp till sju gånger innan den är utsliten och går till energiutvinning.

Nyproduktion av plast kräver olja, vilket är en begränsad naturtillgång. Så i takt med att oljekällorna töms blir det allt viktigare att vi sorterar ut vårt plastavfall.

Plastförpackningar som schampo-, tvål- och diskmedelsfl askor, margarinaskar, kesoburkar, glassbyttor, påsar och refi llpaket. Korkar, lock, sugrör, plastfolie och mindre frigolitdelar.

Vad händer efter sortering?

Den insamlade plasten hämtas och körs till ett uppsamlingsställe. Därifrån transporteras det vidare till sorteringsanläggningar eller direkt till återvinningsanläggningar.

Via en automatiserad sortering skiljs mjuka och hårda plastförpackningar åt med hjälp av luft. Genom denna teknik kan återvinningsgraden av det insamlade materialet öka. Efter bearbetningen är materialet en ny råvara som säljs vidare till företag som tillverkar plastprodukter som sopsäckar, blomkrukor och möbler.

Plastprodukter som leksaker, pulkor, möbler, tvättkorgar och större mängder frigolit sorteras inte som plastförpackningar utan istället som grovsopor. Mindre plastprodukter som diskborstar, CD-fodral och innerkrukor sorteras som hushållsavfall.

Det optimala är att alla plastförpackningar ska vara tomma och fria från rester, töm och skölj därför ur förpackningen. Ett undantag är till exempel tandkrämstuber som är svåra att göra rena. Plocka bort sådant som inte är av plast och lägg dessa delar där de hör hemma.

Om du har sorterat dina plastförpackningar i en plastpåse behöver du tömma påsen i sorteringskärlet, detta för att förpackningarna kommer att eftersorteras innan återvinning.

PET-fl askor tas med till aff ären och pantas.

Visste du att...Visste du att...I Sverige återvinns 92 procent av all an-vänd plast, med det är vi trea i Europa.

Ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till ca 84 000 blomkrukor.

Visste du att...Visste du att...Om varje hushåll i Sverige slänger en lågenergilampa i soppåsen varje år skulle det innebära att 25 kg kvicksilver sprids i miljön. Detta kan jämföras med att en tesked kvicksilver räcker till att förgifta en medelstor sjö.

12 13

GrovavfallGrovavfall är sådant som är för stort för att stoppa i soppåsen. Även föremål som du har en stor mängd av och saker som är gjorda av material som inte brinner så bra räknas som grovavfall.

Möbler, husgeråd, verktyg utan sladd eller batteri, madrasser, mattor, stekpannor, porslinstallrikar, cyklar, barnvagnar, leksaker, pulkor, metallskrot och större mängder frigolit.

Vad händer efter sortering?

Grovavfallet sorteras vid en sorteringsanläggning så att allt material som kan återvinnas tas tillvara. Brännbart avfall som trä och plast krossas och fl isas innan det förbränns för energiutvinning. Wellpapp och metaller går till återvinning. Det grovavfall som inte går att återvinna eller förbränna läggs på deponi.

Det miljösmartaste sättet att göra sig av med brukbara gamla föremål är att skänka dem till välgörande ändamål eller att sälja dem. De saker som är för trasiga för att sälja eller ge bort lämnas på återvinningscentralen alternativt hämtas av någon entreprenör.

Gräsklippare och motorer samt fasta inventarier som badkar, dörrar, element, golv, heltäckningsmattor och värmepumpar defi nieras inte som grovavfall utan sorteras som byggavfall. Till skillnad från grovavfall hämtas inte byggavfall av kommunen, utan ni får ordna med egen transport av det till återvinningscentralen.

Julgranar, grenar, kvistar och andra växtdelar är inte heller grovavfall utan ska sorteras som trädgårdsavfall på återvinningscentralen. Visste du att...Visste du att...

Vissa loppmarknader kan komma och hämta upp möbler och dylikt hos er. Kolla upp vilka loppmarknader och andra secondhandbutiker som finns i kommunen och hör med dem om de erbjuder denna tjänst.

Avfallsminimering och återbrukI Sverige är vi ganska duktiga på att ta hand om vårt avfall. Det mesta blir material till nya produkter eller används som energi. Men mängderna avfall fortsätter trots detta att öka. Att få avfallet att istället minska är nästa stora utmaning. Arbetet med att förebygga mängden avfall och farliga ämnen i avfallet är prioriterat av EU. Avfallsminimering är det högsta steget i EU:s avfallshierarki. Även i den nationella och den regionala avfallsplanen för SÖRAB-kommunerna är avfallsminimering en prioriterad fråga.

Varför avfallsminimering?

Mindre mängder avfall är positivt för miljön på fl era sätt. Att minska mängden avfall ger miljövinster i form av lägre energibehov, mindre tärande på jordens resurser och mindre utsläpp av växthusgaser. Forskning visar att de årliga utsläppen av växthusgaser kan minska med 300 000 ton om mängden hushållsavfall i Sverige blir drygt fem procent lägre. Det motsvarar de årliga utsläppen av växthusgaser från en medelstor svensk kommun. Att förebygga gifter i avfallet bidrar till att minska giftspridningen i samhället. Avfall som inte innehåller giftiga ämnen återförs enklare till kretsloppet.

Avfallsminimering får dock inte förväxlas med sopsortering, eftersom mer sopsortering inte innebär att den totala mängden avfall minskar. Sopsortering leder till miljöförbättringar eftersom mer avfall kan återvinnas, men minskar inte mängden avfall som uppkommer.

Att återbruka eller återanvända saker är det näst högsta steget i EU:s avfallshierarki. Det som du tröttnat på eller tycker är skräp kan vara värdefullt för någon annan. Sådant som går att använda igen kan man med fördel lämna till en organisation som arbetar med secondhand eller bistånd.

Hur gör man?Hur gör man?Hur man kan minska avfallsmängden i samhället kan sammanfattas i följande övergripande punkter:

• Bättre konsumtion

• Längre livslängd för produkter

• Mindre avfall som kastas

• Bättre produktion

Mer detaljerade tips finns på www.soren.nu/avfallsminimering

14 15

”I Sverige fi nns gott om skog, därför behöver vi inte återvinna pappersförpackningar och tidningar.”

Det är både billigare och mer energieff ektivt att återvinna pappersförpackningar än att göra nytt papper av ny råvara.

Myter om återvinning

”Det är ingen idé att sortera,

allt blandas ju ändå bara ihop

och läggs på tippen.”

Inget av det som läggs i behållarna på

återvinningsstationerna blandas ihop, allt

skickas till återvinning eller energiutvinning.

De entreprenörer som har i uppdrag att

samla in förpackningar och tidningar får sin

ersättning för materialet när de har lämnat

ifrån sig det till de platser materialbolagen

anvisat. Kravet för att de ska få betalt är att

förpackningarna och tidningarna är sorterade

och håller en viss kvalitet. Skulle materialet

vara hopblandat tas det inte emot och

entreprenören tvingas åka till soptippen med

förpackningarna där de i stället måste betala en

deponiavgift för att få lämna materialet. Det

vore ingen god aff är.

”Det är ingen mening att sortera

färgat och ofärgat glas. Lastbilen

lägger ändå allt tillsammans.”

Det kan se ut som om alla glasförpackningar

töms och blandas hop, men de lastbilar som

hämtar glas har två fack på fl aket. Ett för färgat

och ett för ofärgat glas. Glaset hålls separerat

ända tills det är återvunnet. Felsorterat glas kan

sabotera återvinningsprocessen.

”Aluminium och stål fi nns i stora mängder och kan knappast betraktas som ändliga resurser och motivera återvinning.”

Miljövinsten av att återvinna aluminium och stål består framförallt av att man sparar stora mängder energi om man återanvänder gammalt material jämfört med att tillverka nytt. Vid återvinning av aluminium förbrukas endast fem procent jämfört med den energi som går åt vid nytillverkning. Motsvarande siff ra för stål är 25 procent. Både aluminium och stål går dessutom att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras.

”Energiåtgången för att diska ur förpackningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.”Nej, så mycket energi går det inte åt för att rengöra en förpackning. För att inte slösa energi är det naturligtvis bra att inte rengöra förpackningarna under rinnande varmvatten. Förpackningarna behöver inte heller vara kliniskt rena, det räcker med att ta bort det värsta för hygienens skull. Många förpackningar räcker att bara tömma och skaka ur. Det är de som innehåller kladdiga matrester som behöver en noggrannare rengöring.

”Energiåtgången för att

transportera förpackningarna och

tidningarna äter upp miljönyttan

med återvinningen.”

I regeringsutredningen ”Resurs i retur” SOU 2001:102 konstateras att återvinning av förpackningar är miljömässigt bra, det sparas både energi och material. Den miljöbelastning som uppstår av extra transporter motiveras av de miljövinster som uppnås. Slutsatserna grundas på sju olika livscykelanalyser som genomfördes 1998-2001. I samma regeringsutredning konstateras även att återvinning av tidningar är miljömässigt bra, slutsatserna grundas på tre olika forskningsrapporter genomförda 1999-2001.

Källa: www.ftiab.se

Beställ

Du kan beställa denna sorteringshjälp, dekalset för hemmet, dekalset för skolan samt en affisch med sorteringsguiden från SÖRAB, tel 08-505 804 00, e-post avfall@sorab.se eller via www.soren.nu/sopskola.

Sorteringsguide

Skilj på färgat och klart glas Glasfl askor • Matoljefl askorSyltburkar

Färgade & ofärgade

glasförpackningar

Mjölkförpackningar • Mjölpåsar Äggkartonger • Toarullar Papperskassar • Wellpapp

Pappersförpackningar,

kartonger & wellpapp

Schampofl askor • Margarinaskar Glassbyttor • Frigolit • Sugrör Plastpåsar • Kesoburkar

Mjuka & hårda

plastförpackningar

Aska • Blöjor • CD-skivor • Tops Dammsugarpåsar • Disk-borstar Kuvert • Plåster • Post-it lappar

Hushållsavfall

Grönsaker • Frukt • Kött • Fisk Ägg • Spannmål • Bröd • Tepåsar Kaff esump • Hushållspapper

Matavfall

Dagstidningar • Veckotidningar Reklam • Kataloger • Ritpapper

Tidningar & papper

Konservburkar • Kaviartuber Värmeljushållare • Kapsyler Aluminiumfolie • Lock

Metallförpackningar

Målarfärg • LösningsmedelBatterier • Termometrar • Lysrör Fjärrkontroller • Glödlampor Batteridrivna leksaker • Nagellack

Farligt avfall & el-avfall

Här hittar du en översikt över de olika sorter-ingsfraktionerna och en bild på dekalen som hör till respektive fraktion. Ibland finns det underkategorier inom varje område och det ser du också här. Då finns det mer än en dekal för för varje punkt. För grovavfall finns ingen dekal. Dekalerna kan du beställa från SÖRAB, se nedan.

SÖRAB, Söderhalls Renhållningsverk AB • 08-505 804 00 • www.sorab.se • info@sorab.se

SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Gå in på

www.soren.nu

och fråga oss om hur

du ska sortera så

hjälper vi dig!