Årsredovisning 2015 · riksbankens reporäntebeslut i juli 2015 sänktes reporäntan från -0,25 %...

ÅRSREDOVISNING 2015

INLEDNING

Högsby kommun Årsredovisning 2015

1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FFEEMMÅÅRRSSÖÖVVEERRSSIIKKTT 22

FFÖÖRRDDEELLNNIINNGG AAVV SSKKAATTTTEEPPEENNGGAARRNNAA 33

KKOOMMMMUUNNSSTTYYRREELLSSEENNSS OORRDDFFÖÖRRAANNDDEE 44

OOMMVVÄÄRRLLDDSSAANNAALLYYSS 55

HHUUSSHHÅÅLLLLNNIINNGG OOCCHH MMÅÅLLUUPPPPFFYYLLLLEELLSSEE 99

EEKKOONNOOMMIISSKK ÖÖVVEERRSSIIKKTT OOCCHH AANNAALLYYSS 1122

RREEDDOOVVIISSNNIINNGGSSPPRRIINNCCIIPPEERR 1177

DDRRIIFFTTRREEDDOOVVIISSNNIINNGG 2200

IINNVVEESSTTEERRIINNGGSSRREEDDOOVVIISSNNIINNGG 2200

RREESSUULLTTAATTRRÄÄKKNNIINNGG 2211

KKAASSSSAAFFLLÖÖDDEESSAANNAALLYYSS 2211

BBAALLAANNSSRRÄÄKKNNIINNGG 2222

NNOOTTEERR 2244

RREEDDOOVVIISSNNIINNGG AAVV AAFFFFÄÄRRSSVVEERRKKSSAAMMHHEETT –– VVAA 3300

PPEERRSSOONNAALLRREEDDOOVVIISSNNIINNGG 3322

SSAAMMMMAANNSSTTÄÄLLLLDD RREEDDOOVVIISSNNIINNGG 3366

KKOOMMMMUUNNEENNSS OORRGGAANNIISSAATTIIOONN 3388

KKOOMMMMUUNNSSTTYYRREELLSSEENN 4400

KKOOMMMMUUNNLLEEDDNNIINNGGSSUUTTSSKKOOTTTT 4422

UUTTBBIILLDDNNIINNGGUUTTSSKKOOTTTT 4455

SSOOCCIIAALLTT UUTTSSKKOOTTTT 5522

MMYYNNDDIIGGHHEETTSSNNÄÄMMNNDD 6600

RREEVVIISSIIOONN 6633

ÖÖVVEERRFFÖÖRRMMYYNNDDAARREE II SSAAMMVVEERRKKAANN 6644

LLÖÖNNEESSAAMMVVEERRKKAANN -- HHUULL 6688

BBIILLAAGGAA –– ÖÖSSTTRRAA SSMMÅÅLLAANNDDSS KKOOMMMMUUNNAALL--TTEEKKNNIIKKFFÖÖRRBBUUNNDD ((ÖÖSSKK)) 6699

INLEDNING


2

FEMÅRSÖVERSIKT

2015 2014 2013 2012 2011

Folkmängd, per den 31/12 5857 5782 5 718 5 730 5 768

Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas) 5803 5742 5 696 5 721 5 740

Antal anställda med månadslön Högsby kommun 595 558 576 601 577

Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 33,47 33,47 32:97 32:58 32:33

varav kommunen* 21:71 21:71 21:71 21:71 22:12

Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 333,0 319,9 302,8 293,3 296,3

Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) 56 853 55 326 52 952 51 189 51 376

Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 97,1% 97,1% 96,5% 97,7% 97,3%

Nettokostnader per kommuninvånare (kr) 53 028 53 716 51 109 50 018 49 978

Årets resultat (mkr) 11,3 13,2 12,9 7,1 6,2

Årets resultat per kommuninvånare (kr) 2 252 2 281 2 258 1 241 1 077

Driftbudgetutfall (mkr) 0,2 7,5 -3,5 -0,8 1,0

Nettoinvesteringar (mkr) 6,3 9,5 20,7 9,0 5,5

Låneskuld (mkr) 89,6 127,6 131,6 131,6 131,6

Låneskuld per kommuninvånare (kr) 17 518 22 068 23 015 22 967 22 816

Borgensåtagande (mkr)

inom koncernen 183,1 183,6 153,0 145,5 145,5

pensionsskuld inklusive löneskatt 165,8 176,6 185,9 177,4 182,9

Emådalens Trygga Hem 40,0 40,0 0,0 0,0 0,0

övrigt 3,4 4,5 3,0 3,9 4,5

Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) 66 974 69 993 59 790 57 041 57 704

Totala tillgångar (mkr) 543,3 525,0 475,9 456,5 449,9

Finansnetto (mkr) 1,6 3,9 2,4 0,4 -1,9

varav pensionsförvaltning (mkr) 8,6 7,6 6,3 4,4 3,1

Eget kapital (mkr) 132,1 120,8 107,6 94,7 87,6

Soliditet 24,3% 23,0% 22,6% 20,7% 19,5%

Likviditet 156% 201% 168% 105% 139%

INLEDNING


3

FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA

Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner samt finansiella intäkter.

HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR…

…OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER 2015

Ungefär 80 % av Högsby kommuns totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individ- och familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, renhållning, snöröjning och halkbekämpning samt till räddningstjänst och turistinformation.

28,7% Vård & omsorg

26,4% Förskola & grundskola

10,1% Gymnasie- och vuxenutbildning

9,1% Individ- och familjeomsorg

8,0% LSS-verksamhet

7,8% Kommunövergripande verksamhet

3,3% Kultur, fritid och turism

3,1% Teknisk verksamhet

1,9% Räddningstjänst

1,1% Politisk verksamhet

0,2% Miljö- och hälsoskyddsverksamhet

0,2% Plan- och bygglovsverksamhet

INLEDNING


4

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Sedan jag valdes till kommunstyrelsens ordförande har det varit mitt mål att ta till vara på den erfarenhet och styrka som finns i en kommuns historia och samtidigt försöka forma något som skall klara 2020-talets utmaningar. De drivkrafter som finns i näringslivet borde kunna kombineras med den samhällsnytta våra invånare skall ha. En attraktiv blandning och ett framgångskoncept rätt använt. I början på ett nytt år är det viktigt att reflektera över det år som gått men också titta framåt. 2015 blir ett resultatmässigt starkt år för oss, 10 miljoner i positivt resultat, trots den turbulens vi sett i omvärlden. I verksamheterna har vi tuffa utmaningar kring rekrytering av medarbetare med rätt kompetens, frisknärvaro som sjunker och svårt att hitta vikarier. Vi skall genomföra våra investeringar. Det vi inte gjorde 2015 vad gäller tio miljoner på Lillebos två nya avdelningar, kommer att genomföras 2016. Visionsarbetet i stort och integrationsstrategin börjar ta form och det är roligt att se den positiva energi som finns inför 2016. Det skall finnas en röd tråd i vårt arbete. En viktig fråga är hur vi arbetar med vår ekonomi när vi får stora tillskott (29,3 milj.) men kortsiktiga sådana. Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har gjort en genomlysning av vår ekonomi. De tycker att vi sköter oss bra och ska känna gott självförtroende i vårt arbete med ekonomin för framtiden. På det hela taget ser jag ljust på framtiden. Om det är något vi politiker i Högsby särskilt uppskattar så är det lokalsamhällets ideella engagemang och allmänhetens intresse. Kommunen är per definition alla vi som bor här och även de som verkar hos oss som anställda eller företagare är viktiga för oss. Stihna Johansson Evertsson Kommunstyrelsens Ordförande

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


5

OMVÄRLDSANALYS

Kommunens ekonomiska förutsättningar påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Det kan vara förändringar internationellt när det gäller det ekonomiska läget, konjunkturläget i Sverige, arbetsmarknadens utveckling samt utvecklingen för Sveriges viktiga exportmarknader runt om i världen. Bedömningar av ekonomiska nyckeltal nedan är hämtade från SKL:s cirkulär 15:15 och 15:23.

LÅNGSAM ÅTERHÄMTNING

Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis, efter ett antal år av långsam tillväxt. Samtidigt som euroområdets BNP-tillväxt beräknas lyfta något så förväntas den relativt starka utvecklingen i USA och Storbritannien fortsätta. Även i Tyskland har arbetslösheten minskat även om tillväxten i produktionen inte ökat i motsvarande takt. Ser man till stora delar av euroområdet är arbetslösheten fortsatt mycket hög och där gör SKL bedömningen att det kommer att ta tid innan en konjunkturell balans nås. Marknaden släppte under sommaren oron för att Grekland ska lämna eurosamarbetet. Dock dök ett nytt orosmoment upp på den internationella marknaden gällande läget för ekonomin i Kina. De devalverade under augusti sin valuta och marknaden tolkade det som att Kinas ekonomi var på väg att bromsa in med lägre tillväxt som följd. Det skapade oro på de finansiella marknaderna under augusti med kraftiga börsfall världen över.

En ökad tillväxt i euroområdet i kombination med en fortsatt gynnsam utveckling av den amerikanska och brittiska ekonomin gör att framtiden ser någorlunda ljus ut för svensk del. Ett orosmoln för svensk export är att den norska ekonomin pressas av nedgången i oljepriset.

Svensk ekonomis relativt svaga utveckling de senaste åren kan i huvudsak förklaras med en svag utveckling i vår omvärld. Det har lett till att den svenska exporten utvecklats svagt men även utvecklingen av den inhemska efterfrågan har varit dämpad de senaste åren. Enligt SKL så kommer antagligen inte exporten upp i samma nivå som under återhämtningsåren 2004 – 2007, men trots detta är de svenska industriföretagen positiva enligt statistik från SCB.

INHEMSK EFTERFRÅGAN OCH TILLVÄXT

Som nämnts ovan så ser utvecklingen i vår omvärld relativt ljus ut, vilket också speglar sig i den svenska ekonomin. Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar förväntas öka. Även kommunsektorns investeringar beräknas öka. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan.

Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar snabbt också i år. Hushållens konsumtionsutgifter har inte hängt med inkomsterna, vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer.

SKL gör fortfarande bedömningen att hushållens konsumtionsutgifter kommer att växa, även om utvecklingen varit sämre än väntat hittills i år, i snabbare takt och att nivån på sparandet minskar efterhand. Detta förväntas ge ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sveriges BNP ökade med 3,6 % 2015 och beräknas stiga till 3,8 % 2016 för att sedan sjunka något till 3,3 % år 2017.

ARBETSMARKNAD OCH SYSSELSÄTTNING

De senaste årens tämligen starka utveckling av sysselsättningen och arbetade timmar har medfört att arbetsmarknadsgapet, skillnaden mellan uppmätta antal arbetade timmar och den skattade nivån för arbetade timmar i konjunkturell balans, successivt har minskat.

SKL menar att den allt starkare BNP-tillväxten ger förutsättningar för en fortsatt sysselsättningsökning, vilket kommer att pressa ned arbetslösheten mot 6,5 %. Sysselsättningsökningen och växande pensions-inkomster gör att skatteunderlagstillväxten accelererar under 2016. SCB har publicerat en ny befolkningsframskrivning som visar på en kraftig ökning av befolkning i arbetsför ålder de närmaste åren. SKL förklarar det med att prognosen för flyktinginvandringen har reviderats upp, vilket gör att SKL gör en upprevidering av arbetade timmar från och med 2016. Prognosen för arbetade timmar beräknas stiga från 1,0 % 2015 till 1,6 % 2016.

Enligt SCB:s rapport i juli låg arbetslösheten på 6,5 %. Arbetslösheten vid årets slut hade stigit till 7,5 %, trots ökad sysselsättning. Anledningen förklaras av ökad invandring.

2015 2016 2017 2018 2019

BNP 3,6% 3,8% 3,3% 2,4% 1,6%

Sysselsättning 1,0% 2,0% 2,1% 1,2% 0,3%

Arbetslöshet 7,4% 6,9% 6,5% 6,5% 6,7%

KPI 0,0% 0,9% 2,0% 3,4% 3,5%

Reporänta -0,35% -0,25% 0,75% 1,75% 2,75%

Prognos indikatorer

Källa: SKL samt Konjunkturinstitutet



6

INFLATION OCH RÄNTA Inflationstakten, d.v.s. förändringen i KPI under 2015, var 0,0 %, vilket var en uppgång sedan juli då den var -0,1 %. Detta kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2 %. Det är den svaga konjunkturen i Sverige och omvärlden som har gjort att inflationen varit mycket låg de senaste åren. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att inflationen kommer att hamna på 1 % under 2016 och att inflationsmålet på 2 % kommer att nås först 2018.

Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att hålla inflationen låg och stabil. För att understödja konjunkturen och få en inflation i linje med målet på 2,0 % behöver räntenivåerna vara fortsatt låga. Vid Riksbankens reporäntebeslut i juli 2015 sänktes reporäntan från -0,25 % till -0,35 %. På denna nivå har reporäntan sedan legat resterande del av 2015. Konjunkturinstitutet bedömer att i slutet av 2017 kommer konjunkturläget vara stabiliserat och reporäntan vara 0,75 %.

SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen, och då framför allt antalet arbetade timmar. I år tilltar skatteunderlagstillväxten betydligt jämfört med 2014. Det beror på en ökning av antalet arbetade timmar i förhållande till BNP-tillväxten. Skatteunderlaget påverkas även positivt av större löneökningar och bättre pensionsutbetalningar än vad som förutsågs tidigare. Skatteunderlaget påverkas även av ändrade avdragsregler för t.ex. pensionssparande. SKL reviderade i slutet av 2015 upp sina skatteunderlagsprognoser för de nästkommande åren. Förändringen förklaras till stor del av att de nu förutsätter en fortsatt ökning av sysselsättningen efter att arbetsmarknaden nått balans under 2016 och att balansen dessutom nås på en högre sysselsättningsnivå än de tidigare räknat med.

SKL gör bedömningen att skatteunderlaget i faktiska termer växer med 5,6 % 2016 och 2017, 5,2 % under 2018 för att sedan falla ned till 4,4 % under 2019.

I takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. För 2016 beräknas löneökningstakten ligga runt 3,2 % och för 2017 beräknas lönerna i genomsnitt att stiga med 3,4 %. För 2018 och 2019 har löneökningstakten beräknats till 3,6 % respektive 3,7 %.

Den svenska ekonomin har under 2015 växt i en snabb takt. BNP uppgick för 2015 till 3,6 % och förväntas växa minst lika mycket under 2016, enligt SKL. De demografiska behoven ökar kraftigt, vilket gör att kommunerna inte förväntas förbättra sina resultat trots

ökade skatteintäkter. SKL menar att det förutsätts att statsbidragen ökar i samma takt som skatteunderlaget för att resultaten ska utvecklas positivt. Annars blir skattehöjningar eller lägre ambitionsnivå i verksamheterna konsekvenser av detta.

NYTT UTJÄMNINGSSYSTEM I maj 2011 presenterade utjämningskommittén ett nytt förslag på system för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för samtliga kommuner och landsting att kunna tillhandahålla service till sina invånare, oberoende av nivå på skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Enligt det förslag som utjämningskommittén lämnade ifrån sig var Högsby kommun den kommunen med högsta bidragsökningen per invånare. Finansdepartementet presenterade i januari 2013 ett nytt förslag till utjämningssystem. Förslaget utgick från utjämningskommitténs tidigare förslag, men med mildrande omständigheter för de stora marginaleffekter som skulle uppstå i vissa kommuner. I slutet av november 2013 fattade Riksdagen beslut om reviderat system för kommunalekonomisk utjämning. Beslutet följde regeringens förslag i budgetpropositionen och lagrådsremissen. Därmed sänktes avgifter för de avgiftspliktiga kommunerna respektive landstinget i inkomstutjämningen. Ändringar i kostnadsutjämningen blev i enlighet med utjämningskommitténs förslag. För Högsby kommun innebar detta ökade statsbidrag om ca 13 mkr per år.

KOMMUNSEKTORN Under de senaste åren har kommunernas resultat varit goda, vilket till stor del berott på tillfälliga intäkter såsom återbetalning av premier från AFA Försäkring samt tillfälliga konjunkturstöd. Under 2015 har kommunsektorn fått intäkter i form av återbetalning av premier från AFA Försäkring samt intäkter från staten i form av en engångsersättning för att underlätta och förbättra integrationen i kommunerna. Under kommande år spår SKL stora utmaningar för kommunerna. De demografiska förändringarna innebär ett fortsatt ökat tryck på att kunna omprioritera mellan verksamheter samt att det ökade asylmottagandet leder till ökat tryck på integrationsarbetet. Många kommuner står också inför stora investeringar under kommande år. Ytterligare ett dilemma som SKL nämner är det stora antalet statliga reformer som leder till försämrade planerings-förutsättningar.



7

KOMMUNALSKATT

Inför 2015 har den kommunala skatten behållits oförändrad för samtliga kommuner i Kalmar län i förhållande till föregående års utdebitering bortsett från Emmaboda, där de höjt skatten med 50 öre.

Kommunalskatt 2015, Kalmar län

Kommun Kommun

Västervik 21,16 Borgholm 21,58

Emmaboda 21,71 Högsby 21,71

Mönsterås 21,41 Kalmar 21,81

Mörbylånga 21,41 Nybro 21,83

Torsås 21,43 Vimmerby 21,86

Oskarshamn 21,51 Hultsfred 21,91

Den genomsnittliga kommunalskatten i riket har ökat något, från 20,65 % för 2014 till 20,7 % för 2015. Den genomsnittliga kommunalskatten i Kalmar län uppgår till 21,61 % (21,57 %) för 2015.

KÄNSLIGHETSANALYS

Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. Högsby kommun är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen.

Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas ekonomiska konsekvenser för Högsby kommun i händelse av olika tänkbara förändringar.

Känslighetsanalys

Händelse Påverkan +/-

Befolkningsförändring 1,0 % 3,2 mkr

Löneförändring 1,0 % 2,4 mkr

Ränteförändring 1,0 % 0,4 mkr

Förändrade skatteintäkter 1,0 % 2,1 mkr

Förändrad kommunalskatt 10 öre 1,0 mkr

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

Arbetsmarknaden i Högsby kommun kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. Högsby kommun är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 600 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är mer än dubbelt så stor som inpendlingen till Högsby kommun. De arbetstillfällen i Högsby kommun som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de

arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård, socialtjänst samt utbildning. Större andel av de yrkesverksamma männen i kommunen innehar ledningspositioner medan större andel av kvinnorna har yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Av de registrerade arbetsställena i Högsby kommun är nästan hälften verksamma inom jord- och skogs-bruksnäringarna samt till dessa relaterade verksamheter. Näst störst när det gäller antalet registrerade arbetsställen är handelsnäringen. Arbetslösheten i Högsby kommun uppgår till 11,6 % av befolkningen mellan 16-64 år. Hultsfred, Högsby, Torsås och Nybro är de kommuner som har den största arbetslösheten i länet medan den lägsta arbetslösheten finns i Ölandskommunerna. Den totala arbetslösheten i Kalmar län uppgår till 7,0 % och för riket till 7,6 %, enligt statistik från Arbetsförmedlingen.

BEFOLKNING Högsby kommuns befolkning har minskat med drygt 18 % sedan mitten av 1990-talet. Under 2015 ökade dock Högsby kommuns befolkning med 75 personer.

Under året har det fötts 40 barn i Högsby kommun medan 84 personer har avlidit. Födelsenettot för kommunen är därmed negativt med 44 personer. Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen har varit positivt medan inrikes flyttningsnettot varit negativt. Den ökade befolkningen under året beror alltså enbart på invandringen. Medelåldern i Högsby kommun är 45,9 (46,1) år, vilket är betydligt högre än medelåldern i Kalmar län (44,1 år) samt i riket som helhet (41,2 år). Detta speglar det faktum att de äldre åldersgrupperna utgör en stor del av kommunens befolkning.



8

BALANSKRAV Enligt kommunallagen har varje kommun i Sverige ett balanskrav att förhålla sig till. Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är för att förhindra en fort-löpande urgröpning av kommunens ekonomi. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt bestämmelserna ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. Högsby kommuns tidigare negativa kapital återställdes i och med de positiva resultaten under 2009 och 2010. Detta innebär att det inte funnits något negativt balanskravsresultat att hantera de senaste åren. Resultatet för 2015 innebär att det inte heller kommer att finnas något balanskrav att hantera de kommande åren.

BUDGETUPPFÖLJNING UNDER ÅRET I november 2014 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2015, plan 2016-2017. Resultatnivåerna budgeterades till 10,7 mkr för 2015, 10,1 mkr för 2016 och 13,0 mkr för 2017. Delårsrapporter och ekonomiska uppföljningar har under året visat på avvikelser från budgeterat resultat. Apriluppföljningen visade ett prognostiserat budgetöverskott på totalt 2,4 mkr. Verksamheterna visade ett underskott på -0,1 mkr medan finansredovisningen beräknades ge ett överskott på 2,5 mkr. I delårsbokslutet för augusti prognostiserades ett resultat på 20,7 mkr, vilket motsvarade en positiv budgetavvikelse om ca 10,0 mkr. Verksamheterna visade ett överskott på 3,8 mkr och den största förändringen jämfört med apriluppföljningen var att utbildningsutskottets prognos förbättrats med 1,7 mkr. Myndighetsnämndens och ÖSK:s prognoser för helåret hade även de förbättrats något. Finansredovisningen beräknades i augusti-uppföljningen ge ett överskott på 6,9 mkr.

I oktoberuppföljningen prognostiserades sedan ett budgetöverskott på 7,8 mkr. Verksamheterna visade då ett underskott på -1,1 mkr, där de största förändringarna jämfört med delårsbokslutet låg i att sociala utskottets prognos försämrats. Finansredovisningen i oktober beräknades ge ett överskott på 8,9 mkr, vilket var en förbättring med 2,0 mkr jämfört med delårsbokslutet. Prognoserna för skatteintäkter och statsbidrag har inte genomgått några större förändringar under året. I april var prognosen jämfört med budget -0,1 mkr, i augusti +1,5 mkr och vid bokslutet hamnade resultatet till sist på +3,5 mkr.

SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Under 2015 har kommunens verksamheter varit hårt pressade med anledning av den stora flyktingströmmen. Ett anläggningsboende öppnade i Berga, kommunen har blivit tilldelade 75 ensamkommande barn under året, samt att många egenbosatta flyktingar kommit till kommunen. Under året har kommunen även öppnat två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Med anledning av det höga trycket på ensamkommande barn, togs i november ett beslut om ett tillfälligt stopp i mottagandet av just ensamkommande barn utan anknytning. Rekryteringsfrågan har varit ett dilemma under året. Flyktingströmmen har lett till att fler tjänster har behövt tillsättas, men vi har inte lyckats att rekrytera i full utsträckning. Skolan stod redan inför detta vid höstterminens start, då en skolklass stod utan lärare. Lösningen blev att eleverna fick bussas in till Högsby och Fröviskolan. Förutom lärare har även sjuksköterskor och socialsekreterare varit svår-rekryterade. Det ökade elev- och invånarantalet har lett till att lokalerna inom skolan, men även inom vissa övriga verksamheter har blivit trångbodda, varför stor energi har fått läggas på att hitta nya alternativa lokaler. På grund av stor efterfrågan på barnomsorgsplatser har moduler för två förskoleavdelningar satts upp på Fröviskolan. Utbyggnationen av Lillebo förskola har under året projekterats klart och byggarbetet kommer igång i början av 2016. Den första etappen av ny- och ombyggnationen av våra äldreboenden startades under senare delen av året. Det är en nybyggnadsdel på Mogården som är först ut. En minskad volym av assistansärenden har inneburit uppsägningsprocesser av personliga assistenter inom LSS-verksamheten.

Balanskravsavstämning (mkr) 2015 2014 2013 2012

Årets resultat 11,3 13,2 12,9 7,1

Kvar att återställa enl. balanskravet 0,0 0,0 0,0 0,0



9

HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE

STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning.

Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga Högsby kommuns vision.

Högsby kommuns övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling.

Högsby kommun tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling.

Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål.

Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen;

Underkänt Varning OK Bra Utmärkt

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion.

God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov idag mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv.

Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning.

FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för Högsby kommun;

Verksamhetens nettokostnader uppgår till maximalt 96,5% skatteintäkter och statsbidrag

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8% Utfall

Finansiellt mål



10

Under 2015 har 97,1 % av skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 96,5 % av skatteintäkter och statsbidrag har således inte uppnåtts för 2015, vilket beror på att extra medel tillsköts till avsättningen för sluttäckning av deponin. Under perioden 2009-2015 har Högsby kommun uppnått målet med undantag för 2012 då kostnaderna var något större än erhållna skatteintäkter och statsbidrag.

Inflationssäkrad förmögenhet

Högsby kommuns resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Inflationstakten i Sverige uppgick till 0,0 % under 2015, vilket innebär att ett oförändrat eget kapital leder till måluppfyllelse för Högsby kommun. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 11,3 mkr och kommunen uppnår därför med god marginal det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för 2015.

Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 4,7 % per år

För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har Högsby kommun placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2015 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 11,0 %, vilket innebär att målet på 4,7 % avkastning uppnåtts för 2015.

Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag

Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,90 % av skatteintäkter och statsbidrag

Högsby kommuns investeringsbudget beräknas i normalfallet utifrån ovanstående två mål, men med anledning av beslutade investeringar samt kommande årens stora investeringar frångås målen tillfälligt vid beslut om volymer på investeringarna. Vid uppföljningar gör vi ändå en bedömning av målnivåerna. Skattefinansierade investeringar uppgick i 2015 års budget till 8,2 % av skatteintäkter och statsbidrag och

avgiftsfinansierade investeringar uppgick till 5,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till 1,65 % medan utfallet av de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 0,2 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att kommunen trots allt uppnår båda dessa mål.

Högsby kommun ska arbeta för att långsiktigt stärka kommunens soliditet Högsby kommuns soliditet uppgår i bokslutet 2015 till 24,3 %. I bokslut 2014 uppgick soliditeten till 23,0 %. Målet får därmed anses som uppnått för 2015. Fem av sex finansiella mål uppnås därmed under 2015, vilket innebär 83 % måluppfyllelse. Måluppfyllelsen under 2015 är därmed lika hög som under 2014.

VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.

▪ Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt

▪ De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen

Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 41. Tre av fem, eller 60 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda.

Målet är

uppfyllt

Målet är ej

uppfyllt

5 0

1 4

4 1

Myndighetsnämnden 3 2

Revision 1 0

5 0

2 0

Utbildningsutskottet

Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål

Kommunledningsutskottet

Sociala utskottet

Överförmyndare i samverkan

HUL Lönesamverkan



11

Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av 28 inriktningsmål har 21 av målen eller 75 % uppfyllts under året, vilket innebär en försämring jämfört med 2014. Under respektive verksamhetsberättelse (sida 43-69) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I tabellen till höger sammanfattas samtliga mål.

Den totala måluppfyllelsen för 2015 är sämre jämfört med 2014. Det är verksamhetens inriktningsmål som under året har försämrats. För verksamhets-perspektivet är det den fortsatt höga sjukfrånvaron som gör att medarbetarperspektivet inte uppfylls, samt att utskotten, förutom sociala utskottet, inte lyckats hålla sin budgetram under 2015. Sedan 2010 har måluppfyllelsen förbättrats årligen, men nu faller den alltså tillbaka.

(2014)

Finansiella perspektivet 5 av 6 83% (83%)

Verksamhetsperspektivet 3 av 5 60% (80%)

Verksamhetsmål 21 av 28 75% (85%)

Total måluppfyllelse 29 av 39 74% (84% )

Måluppfyllelse

Sammanfattning av måluppfyllelse



12

EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS

ÅRETS RESULTAT Högsby kommun uppvisar ett positivt resultat på 11,3 mkr för 2015. Detta kan jämföras med det budgeterade resultatet på 10,7 mkr och innebär en positiv budgetavvikelse på 590 tkr. Verksamheterna redovisar ett budgetöverskott på sammanlagt 236 tkr medan finansverksamheten redovisar ett budgetöverskott på 354 tkr.

Under den senaste 10-årsperioden har resultaten för Högsby kommun varierat kraftigt. Både stora underskott och stora överskott har redovisats. De senaste sju åren har resultaten varit positiva.

Under 2012 och 2013 har återbetalning av AFA-pengar skett, vilket till stor del förklarar överskottet. Under 2014 berodde överskottet dels på vakanser i organisationen och överskott inom VA- och renhållningsverksamheten. Även under 2015 har vi fått återbetalning av AFA-medel, avkastningen på KLP-placeringarna har varit större än förväntat och statsbidragen har varit högre än budgeterat. Vi har även tillskjutit medel till deponiavsättningen, samt gett kapitaltillskott till HEAB.

Utskottens och nämndernas verksamheter uppvisar ett överskott på 236 tkr, enligt sammanställning ovan.

Negativa budgetavvikelser finns hos utbildnings-utskottet och kommunledningsutskottet medan sociala utskottet samt övriga nämnder gör positiva avvikelser.

Finansbudgeten för 2015 visar ett överskott på 0,4 mkr. Budgeterade löneökningsmedel ger ett överskott på 0,1 mkr medan förändringen av semesterlöneskulden ger ett underskott på 0,8 mkr, då semesterlöneskulden ökat under 2015. Skatteintäkter och statsbidrag ger ett överskott på sammanlagt 3,5 mkr, där 2,3 mkr avser en trettondel av det tillfälliga statsbidrag som kommunen i slutet av 2015 erhöll för mottagning av flyktingar.

De finansiella intäkterna visar en positiv budgetavvikelse på 10,5 mkr. Totalt sett beror budgetavvikelsen på högre avkastning på KLP-placeringarna än budgeterat. Finansiella kostnader visar en negativ avvikelse om 5,2 mkr. Avvikelsen beror på att HEAB har fått tillskjutande kapital för att täcka upp förluster för 2014 och 2015 under året. Kommunen har också skrivit ned aktievärdet på aktier i HEAB som påverkar finansiella kostnader.

Avskrivningarna visar ett underskott vilket beror på att kommunen gått över till komponentredovisning för anläggningstillgångar som avser fastigheter. Underskottet från kapitaltjänst beror på lägre investeringsnivåer än budgeterat under tidigare år, vilket får till följd att verksamheterna inte debiteras för kapitaltjänstkostnad i den utsträckning som budgeterats. Posten övrigt visar ett överskott, vilket avser återbetalning av AFA-medel avseende 2004, men även ökade kostnader för löneskatt, samt att en avsättning för politikers pensioner har gjorts under året.

RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Kommunfullmäktige i Högsby kommun fattade i januari 2013 beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). RUR kan användas för att utjämna intäkter och kostnader över en konjunkturcykel, vilket innebär att täcka underskott i samband med framtida lågkonjunkturer.

-15,0

-10,0

-5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0 Årets resultat (mkr)

2015 2014 2013 2012 2011

-0,3 2,1 0,3 0,6 -0,6

-1,8 0,8 -4,3 -1,2 3,4

0,1 -0,4 -0,3 0,6 -1,3

1,0 4,2 0,5 -1,0 -0,6

1,2 0,5 0,4 0,2 0,1

0,0 0,1 0,0 0,0 0,0

0,0 0,2 0,0 0,0 0,0

0,2 7,5 -3,5 -0,8 1,0

Revision

Summa

Valnämnden

Driftsavvikelser (mkr)

Kommunledningsutskottet

Utbildningsutskottet

Sociala utskottet

ÖSK (fd. tekniska utskottet)

Myndighetsnämnden

Budget Bokslut

2015 2015

Löneökningsmedel -149 0 149

Förändring semesterlöneskuld -411 -1 238 -827

Skatteintäkter 201 467 199 651 -1 816

Statsbidrag 127 978 133 337 5 359

Finansiella intäkter 1 535 12 051 10 516

Finansiella kostnader -5 200 -10 397 -5 197

Avskrivningar -7 800 -8 797 -997

Kapitaltjänst 13 339 10 389 -2 951

Övrigt -3 537 -7 422 -3 885

Summa 327 221 327 575 354

FINANSREDOVISNING (tkr) Avvikelse



13

Hittills under åren 2012-2014 har Högsby kommun avsatt ca 11,9 mkr till RUR. Dessa redovisas som en delpost under kommunens egna kapital. Årets resultat, som uppgår till 3,4 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning efter balanskravsjusteringar, innebär att det även för 2015 finns möjlighet att göra en avsättning till resultatutjämningsreserven. Enligt riktlinjerna får den del av årets resultat som överstiger 2,2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag reserveras till RUR. Det finns dock begränsningar i riktlinjerna gällande storleken på den totala avsättningen. Den får maximalt uppgå till 5 % av fem års genomsnittliga skatteintäkter och statsbidrag. Detta gör för 2015 att vi maximalt kan göra en avsättning om ytterligare 3,5 mkr. Den totala avsättningen till RUR uppgår i och med denna avsättning till 15,4 mkr, vilket motsvarar maxtaket efter beräkning av åren 2011-2015.

BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret.

Sedan 2010 har balanskravsresultaten varit positiva och Högsby kommun har inte haft några krav på återställning under perioden 2011-2015. Årets positiva resultat innebär att det inte heller finns något krav inför budgetåret 2016.

FINANSNETTO Högsby kommuns finansnetto, det vill säga skillnaden mellan totala finansiella intäkter och totala finansiella kostnader uppgår till 1,6 mkr. Budgeterat finansnetto är -3,6 mkr vilket betyder en positiv avvikelse om 5,2 mkr.

EGET KAPITAL Högsby kommuns egna kapital har tidigare år minskat som följd av negativa resultat. Det egna kapitalet har också påverkats negativt av den avsättning för återställande av deponeringsanläggning som gjordes under 2008. De senaste årens positiva resultat har stärkt kommunens egna kapital. Under perioden 2009 - 2014 har det egna kapitalet ökat med 55,8 mkr och genom 2015 års positiva resultat har det egna kapitalet förbättrats ytterligare och uppgår till 132,1 mkr.

LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra omsättningstillgångar exklusive varulager med kortfristiga skulder.

Högsby kommuns likviditet uppgår till 156 % vilket innebär en försämring sedan föregående år då likviditeten uppgick till 201 %. Den stora skillnaden beror på att kommunen har amorterat på lån under 2015.

SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt.

Vid bokslutet 2015 uppgick Högsby kommuns soliditet till 24,3 %, vilket kan jämföras med en soliditet på 23,0 % vid bokslutet 2014. Utvecklingen

Balanskravsutredning (mkr) 2015 2014 2013 2012 2011

Årets resultat 11,3 13,2 12,9 7,1 6,2

Realisationsvinster (-) -0,2 -2,5 0,0 -0,1 0,0

Rea.vinster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Rea.förluster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Orealiserade förluster i värdepapper (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Återf. orealiserade förluster i värdepapper (-) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Återställande av balanskravsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar 11,1 10,7 12,9 7,0 6,2

Medel från/till resultatutjämningsreserv (+/-) -3,5 -2,7 -6,2 0,0 0,0

Balanskravsresultat 7,6 8,0 6,7 7,0 6,2

0

5

10

15Finansnetto (mkr)

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader



14

av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den förbättrade soliditeten beror på att det egna kapitalet har ökat i snabbare takt än kommunens skulder. Högsby kommuns soliditet ligger dock fortfarande långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 47,7 %.

SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 75,7 %. Jämfört med 2014, då skuldsättningsgraden uppgick till 77,0 %, har kommunens skuld-sättningsgrad minskat något genom att skulderna inte ökat i samma takt som tillgångarna.

LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick Högsby kommuns låneskuld till 89,6 mkr, vilket innebär en lägre låneskuld jämfört med föregående år. Under 2015 har 29 mkr amorterats av på lånen och ytterligare 13 mkr kommer att amorteras under 2016. Dessa är i bokslutet omförda till kortsiktig del av kommunens långfristiga skuld och påverkar total låneskuld med motsvarande belopp.

Per 2015-12-31 låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 1,92 %, vilket kan jämföras med samma tidpunkt föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 2,57 %.

Enligt Högsby kommuns finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan 25-75 %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 34,1 % medan 65,9 % av låneskulden ligger med bunden ränta. För koncernen gäller att 37,8 % av låneskulden ligger med rörlig ränta medan andelen lån med bunden ränta är 62,2 %.

Det totala låneförfallet för kommunen respektive kommunkoncernen ser ut enligt följande:

INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån Högsby kommuns finansiella mål, som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att investeringsbudgeten utifrån de finansiella målen för 2015 skulle uppgått till 8,7 mkr. Pga. stora behov i verksamheterna har kommunfullmäktige beslutat om en investeringsbudget som överstiger detta mål. Investeringsbudgeten för 2015 uppgick därför till 30,1 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har investeringsmedel gällande ej utförda investeringar tidigare år överförts till 2015, vilket ger en total investeringsbudget om 45,0 mkr.

Bruttoinvesteringarna för 2015 uppgår till 6,3 mkr, vilket innebär att 14 % av beslutad investeringsbudget har förbrukats. De enskilt största investeringarna under året avser investeringar i fastigheter, där takomläggning på delar av Fröviskolan, uppgradering av kommunens IT-teknik, och inventarieinköp under utbildningsutskottet i samband med inflytt av elever till Fröviskolan, är de största posterna. En mer omfattande investeringsredovisning finns på sida 21.

BORGENSÅTAGANDEN Kommunens totala borgensåtaganden under 2015 uppgår till 215,8 mkr. Jämfört med föregående år är detta en minskning med 12,0 mkr som beror på att pensionsskulden har minskat. Borgensåtaganden innefattar pensionsskuld inklusive löneskatt, PBF förtroendevalda, leasingåtaganden, samt att kommunen beslutat att såsom för egen skuld ingå borgen för Emådalens Trygga Hem och Emåbygdens Vind AB. Det totala borgensåtagandet för Emådalens Trygga Hem är 240 mkr, men den del som tas upp som borgensåtagande i årsredovisningen är den faktiskt upplånade summan. I takt med att byggnationerna ökar, så kommer detta åtagande att växa. De lån som Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB har, ses inte här som ett borgensåtagande då det är kommunen som lånar upp dessa och i sin tur lånar ut till bolagen. Utöver detta har Högsby kommun genom sitt medlemskap i Kommuninvest ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Högsby kommuns ägarandel i Kommuninvest uppgår till 0,12 %.

Förfall av låneskuld Kommun Koncern

Inom ett år 55% 51%

1 - 4 år 33% 44%

5 - 10 år 13% 4%



15

RISKANALYS Enligt Högsby kommuns finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge.

Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts.

Högsby kommun har tidigare haft en stor andel lån med rörlig ränta vilket gjort att kommunens resultat i stor utsträckning påverkats av ränteförändringar. Under de senaste åren har dock ett flertal lån bundits till fast ränta vilket gör att kommunen inte längre påverkas lika mycket av ränteförändringar som tidigare. En genomsnittlig ökning av den rörliga räntan med 1 % -enhet skulle för Högsby kommun innebära en ökad räntekostnad på 350 tkr per år. Detta kan jämföras med Högsby kommuns situation för några år sedan, då en ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet skulle innebära en ökad årlig räntekostnad på nästan 1,0 mkr.

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Kommunkoncernen Högsby kommun består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, HögsbyNät AB och Emåbygdens Vind AB. I den sammanställda redovisningen ingår även Högsby kommuns andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund.

Årets resultat för koncernen Högsby kommun uppgår till 12,1 mkr, vilket är något bättre än föregående års resultat på 11,1 mkr. Bolagens verksamheter uppvisar följande resultat efter finansiella poster;

Bolag 2015 2014

Högsby Bostad AB 61 tkr 180 tkr Högsby Energi AB -1 496 tkr -2 019 tkr ÖSK - - HögsbyNät AB 186 tkr 74 tkr Emåbygdens Vind AB -354 tkr 0 tkr

För utförligare beskrivning och analys av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna 37-38.

SAMMANFATTNING/FRAMTID Under 2015 stabiliserades det finansiella läget något och tillväxten tog fart. Detta ser ut att pågå under 2016 också. Högsby kommun har även under 2015 haft en god ekonomisk utveckling. Årets resultat är positivt med 11,3 mkr. Den totala måluppfyllelsen ser något sämre ut i år jämfört med föregående år.

Arbetet med uppföljning utifrån balanserad styrning fortsätter. Uppföljningen innebär en större helhetsbild av de respektive verksamheterna genom att förutom de ekonomiska måtten följa upp respektive verksamhet utifrån de övriga fyra perspektiven; medarbetare, service/medborgare, processer samt framtid/utveckling. Måluppfyllelsen när det gäller verksamheterna har försämrats jämfört med föregående år. Målformuleringarna kan på vissa håll behöva konkretiseras för att lättare kunna följas upp och förankras i verksamheten. Kommunens soliditet har under året förbättrats något genom att en större andel av de totala tillgångarna finansieras med eget kapital. Under året har kommunen amorterat av delar av lånen. Totalt har 25,0 mkr amorterats under 2015 och ytterligare 13,0 mkr kommer att amorteras under 2016. De senaste åren har andelen lån med rörlig ränta minskat till förmån för bunden ränta, vilket gör att Högsby kommun lättare kan budgetera framtida räntekostnader och blir mindre känslig för ränteförändringar. Med dagens ränteläge gör detta dock att vi på dessa lån har förhållandevis hög ränta. Högsby kommun har en svag balansräkning, som visas då soliditeten beräknas. Största delen av kommunens tillgångar är finansierade med lånade medel istället för eget kapital. Detta behöver kommunen rätta upp för att kunna hålla en god ekonomisk hushållning i framtiden. Därför kommer stora resultat krävas även i framtiden, så att vi bygger upp det egna kapitalet.

En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2015 har verksamheternas nettokostnader ökat med 3,9 % jämfört med kostnaderna 2014, och skatteintäkter och statsbidrag har ökat med lika mycket. Att verksamheternas nettokostnader har ökat lika mycket som skatteintäkter och statsbidrag beror på att en

Budgetavvikelse, drift (mkr) 0,2 7,5 -3,5 -0,8

Borgensåtagande (mkr)

inom koncernen 6,6 6,6 0,0 0,0

pensionsskuld inkl. löneskatt 165,8 176,6 185,9 177,4

Emådalens Trygga Hem ek.för. 40,0 40,0 0,0 0,0

övrigt 3,2 4,5 3,0 3,9

Låneskuld kommun (mkr) 89,6 127,6 131,6 131,6

Låneskuld inkl bolag (mkr) 266,1 304,6 284,6 239,1

Soliditet 24% 23% 23% 21%

201320142015Risk och kontroll 2012



16

utökning av avsättningen för sluttäckning av deponin gjordes under 2015. Då en ny kostnadsberäkning av denna sluttäckning togs fram behövdes ytterligare medel sättas av till denna. Under 2015 fanns utrymme att göra denna extra avsättning på 4,9 mkr varför detta beslut togs. Detta medför att Högsby kommun inte kommer att uppnå det finansiella målet som gäller verksamhetens nettokostnader för år 2015. Befolkningsantalet i Högsby kommun har ökat de två senaste åren. 2014 ökade befolkningen med 64 personer och under 2015 ökade den med 75 personer. Ökningen härrör enbart från invandring. Befolkningsutvecklingen har direkt påverkan på kommunens verksamhet genom att demografiska förändringar i olika åldersklasser orsakar resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna. Under året har organisationen varit hårt ansträngd med anledning av den stora flyktingströmmen och vi har stått inför problem som vi inte mött på ett tag; att våra lokaler inte räcker till. Det svåra i sammanhanget är att göra bedömningen om situationen kommer att hålla i sig och att verksamhetsutökningar behöver permanentas. I slutet av 2015 fick kommunerna ett tillskott för att kunna göra extra insatser i och med flyktingmottagandet. Högsby kommun var en av de kommuner som fick mest per invånare och totalt fick vi 29,3 mkr. Inga särskilda direktiv medföljde statsbidraget. Pengarna skulle användas för att täcka kostnader som redan uppstått under 2015 och resterande del användas under 2016. I Högsby kommuns fall har vi behov av nyanställningar, men då pengarna är ett engångsbelopp är det näst intill omöjligt att anställa personal då finansiering efter 2016 inte finns. Vi kommer därför att fördela pengarna på tre år, för att kunna planera bättre. Problematiken med rekryteringar kvarstår dock. Nu finns medel för att tillsätta personal, men då det är brist på behörig personal i, i stort sett, hela landet så finns ingen personal att få tag i. Integrationsfrågan har under året varit det stora diskussionämnet i kommunen och kommer antagligen att få stort fokus fortsättningsvis också. Kommunen behöver den folkökning vi sett under de två senaste åren, men för att få folket att vilja stanna i vår kommun så krävs en väl fungerande integration där samverkan mellan kommunens verksamheter, men även den ideella sektorn, måste fungera. SKL har gjort en analys av kommunens ekonomi, där de berömde de senaste årens arbete då vi uppvisat goda resultat och där verksamheterna har visat god budgetdisciplin. De framhävde dock att vi inte skulle slå oss till ro nu, utan fortsätta i samma anda, då vi har

stora utmaningar framför oss. Enligt analyser från SKL kommer resursförskjutningar mellan verksamheterna att behövas inom de närmsta åren och det är då främst SU som kommer att behöva tillskott då den äldre befolkningen blir allt fler. Skatteunderlaget ser de närmsta åren bättre ut för kommunen, men kostnadsutvecklingen är svår att förutspå. SKL menar att den offentliga konsumtionen kommer att öka inom de närmsta åren, med anledning av årets stora invandring. Kommunerna förväntas inte klara dessa ökade kostnadsnivåer utan skattehöjningar. Även om man kan se en ljusning i svensk ekonomi med minskad arbetslöshet och löneökningar som inom den närmaste framtiden genererar ett starkare skatteunderlag, så påverkar ändå befolkningsutvecklingen i Högsby kommun nivån på skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att det fortsatt kommer att krävas arbete för att skapa effektiva och flexibla verksamheter som kan förändras utifrån ständigt nya förutsättningar.

Anna Emrin Ekonomichef



17

REDOVISNINGSPRINCIPER

Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer i redovisningsfrågor som är av principiell betydelse eller av större vikt för kommunsektorns redovisning.

Högsby kommuns årsredovisning innehåller resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. För kommunens interna redovisning tillkommer drift- och investeringsredovisning.

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar de bolag i vilka Högsby kommun har ett betydande inflytande. Vidare upptas Högsby kommuns andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund i den sammanställda redovisningen.

Koncernens årsredovisning innehåller resultat- och balansräkning samt noter. Samtliga koncerninterna transaktioner har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi.

Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen ingående bolag saknas. För de bolag som ingår i koncernen gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer. I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

Med anledning av ovanstående finns det skillnader i redovisningssätt mellan de i koncernen ingående enheterna och någon exakt avstämning är därmed inte möjlig att göra. I sammanhanget bedöms skillnaderna dock som marginella och bedöms inte påverka den rättvisande bilden av koncernens ekonomiska resultat och ställning.

REDOVISNING AV KOMMUNALSKATT

I enlighet med RKR: s rekommendation nr 4.2 ”Redovisning av skatteintäkter” har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att Högsby kommun i bokslutet för 2015 har bokfört den definitiva

slutavräkningen för 2014 samt en preliminär slutavräkning för 2015. Slutavräkningen för 2014 uppgår till -70 kr per invånare 2013-11-01. Vid bokslutet 2014 bokfördes en preliminär slutavräkning på 7 kr per invånare, vilket innebär att en korrigering med -77 kr per invånare har påverkat resultatet för 2015.

Den preliminära slutavräkningen för 2015 uppgår till 43 kr per invånare 2014-11-01. Beräkningen utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. I februari 2016 reviderade SKL prognosen för slutavräkning 2015 till 40 kr per invånare, vilket innebär en korrigering med 3 kr per invånare. Enligt RKR: s rekommendation nr 4.2 ska dock uppbokning ske utifrån den prognos som presenterades i december 2015. STATSBIDRAG

Under 2015 fick kommunen tillfälligt statsbidrag som avsåg att täcka kostnader som uppstått i samband med flyktingmottagandet. Statsbidraget fick användas under 2015 och 2016. Enligt rekommendation från RKR skulle minst en trettondel av statsbidraget fördelas på 2015, vilket är gjort och ca 2,3 mkr har förbättrat årets resultat.

AVSÄTTNING DEPONI

Nya krav gällande deponeringsanläggningar innebär att all deponi i princip upphört efter år 2008. Under 2008 gjordes en avsättning för sluttäckning av deponeringsanläggning. Därefter har kalkylen för avsättningen uppdaterats årligen.

Under 2015 har ingen del av avsättningen tagits i anspråk men per 2015-12-31 har en uppdaterad nuvärdesberäkning gjorts och avsättningen har justerats upp med 329 tkr. Eftersom avsättningen gjorts direkt mot eget kapital och inte belastat den berörda verksamheten har inte heller justeringen gjorts mot verksamheten utan redovisas som en finansiell kostnad. En ny beräkning av kostnaden för sluttäckningen har tagits fram. Denna visade att ytterligare medel behöver avsättas för att kunna täcka kostnaderna. I bokslutet 2015 har ytterligare avsättning gjorts med 4,9 mkr.

PENSIONSSKULD

RKR: s rekommendationer nr 7.1 samt nr 17 angående upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser tillämpas. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensionsförpliktelser redovisas dels som avsättning och dels som kortfristig skuld.



18

De individuella medlen redovisas som en kortfristig skuld. Beräkning av kommunens pensionsskuld bygger på Skandias beräkningar per 2015-12-31 samt de förutsättningar som anges i RIPS regelverk. Pensionsåtagandena inkluderar löneskatt med 24,26 %. Sedan 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som en ansvarsförbindelse.

Sveriges kommuner och landsting beslutade under 2013 att sänka diskonteringsräntan i RIPS från och med 2014, vilket innebar effekter för 2013 på kommunens avsättning till pensioner samt för ansvarsförbindelsen. Effekterna redovisas som försäkringstekniska grunder i noterna till dessa poster. AVTALS- OCH VISSTIDSPENSION

Högsby kommun följer PBF som reglerar avgångsersättning till förtroendevalda. Avtalet ger rätt till pension för förtroendevald som fyllt 50 år men inte 65 år samt varit politiker med en tjänstgöring på minst 40 %. Vid bokslutet 2015 beräknas kommunens åtagande för eventuell avtalspension till 1,2 mkr. Under 2015 har en omföring mellan PBF och politikeravsättning gjorts. I juni 2014 antog Kommunfullmäktige bestämmelserna i OPF-KL att gälla från förtroendevalda som nytillträdde efter valet 2014. I balansräkningen har en avsättning upprättats gällande denna avsättning.

PLACERADE PENSIONSMEDEL (KLP)

Högsby kommuns finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som en omsättningstillgång och värderingen är gjord enligt lägsta värdets princip samt enligt portföljmetoden.

TILLGÅNGAR Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt basbelopp exklusive moms och som har en ekonomisk livslängd på minst tre år.

Exploateringstillgångar redovisas som omsättnings-tillgångar. Färdigexploaterade områden värderas till marknadsvärde medan exploateringsområden med pågående planarbeten värderas till anskaffningsvärde.

AVSKRIVNINGSMETOD

Under 2015 har komponentredovisning införts gällande fastigheter. Fastigheter som tagits med i komponentberäkningarna är fastigheter som vid 2014-12-31 hade ett bokfört värde på över 1,0 mkr. Vi inkluderade ytterligare en fastighet där det bokförda värdet understeg 1,0 mkr, men där investeringar har påbörjats under 2015 som kommer föranleda till ett bokfört värde över 1,0 mkr. Nyinvesteringar gällande fastigheter har under 2015 fördelats enligt komponentredovisning.

På övriga anläggningstillgångar görs avskrivningar med linjär avskrivning på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och beräknas på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är beräknad enligt RKR:s rekommendation. Inga avskrivningar sker på tillgångar i form av mark och pågående arbete. Aktivering av investeringar sker årsvis. KOMPONENTREDOVISNING

I komponentredovisningen har följande komponenter och avskrivningstider valts på fastigheter: Stomme inkl. grund 75 år Fasad 60 år Fönster, dörrar 40 år Tak 35 år Våtutrymmen 20 år Värme och sanitet 20 år Ventilation 20 år El 25 år Transportsystem, hiss 33 år Ytskikt, lokaler 10 år Övrigt 10 år

AVSKRIVNINGSTIDER På övriga anläggningar tillämpas följande avskrivningstider inom Högsby kommun:

Markanläggningar 10-33 år Tekniska anläggningar 10-50 år Maskiner 5-10 år Övriga inventarier 5-10 år

I vissa fall kan en mer individuell bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) göras, vilket kan leda till avvikelse från kommunens normala avskrivningstider enligt ovan.

Följande avskrivningstider tillämpas inom de kommunala bolagen:

Högsby Energi AB Fjärrvärmeledning 25 år Byggnader 20 år

Högsby Bostad AB Byggnadsinventarier 10 år UER-investeringar 10 år Maskiner och inventarier 5 år

Samtliga fastigheter i Högsby Bostads bestånd skrivs från och med 2012 av med 2,0 % per år.

KAPITALKOSTNADER I den interna redovisningen beräknas kapitalkostnader enligt nominell metod. Avskrivningar ingår tillsammans med internränta i den totala kapital-kostnaden. Avskrivning beräknas på respektive tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde.



19

SEMESTERLÖNESKULD Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets förändring har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter på 38,46 %. Semesterlöneskulden uppgår till 14,1 mkr.

LEASINGAVTAL Leasingavgifter har redovisats som operationella leasingavtal enligt RKR: s rekommendation nr. 13.1. Upplysningar angående framtida förfallobelopp lämnas i not. Inga framtida förfallobelopp ligger senare än fem år. Beloppen är inte nuvärdesberäknade. Kommunen blockförhyr två äldreboenden av en ekonomisk förening. Detta är enligt vår tolkning en form av operationell leasing då Emådalens Trygga hem ek.för. har ansvar för byggnaden under leasing-perioden. Förvaltning och kostnader som hör direkt till byggnaden finansieras av föreningen och kommunen betalar en fastställd hyra.

LÅNEKOSTNADER Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR: s rekommendation nr. 15.1. Lånekostnaderna belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till.

LÖNEKOSTNADER

Periodisering av lön i december för timanställda genomförs inte utan kontantprincipen tillämpas.

FORDRINGAR

Kortfristiga fordringar har skrivits ner utifrån principen att ett år gamla fordringar tas upp till 75 % av ursprungligt värde, två år gamla fordringar till 50 % och tre år gamla fordringar till 25 %.

ÅTERBÄRING KOMMUNINVEST

Återbäring från Kommuninvest har behandlats enligt RKR: s yttrande (december, 2012) och har inte påverkat kommunens resultaträkning.

REDOVISNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH

SKULDER

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras enligt RKR:s rekommendation nr 20. Långfristiga skulder som förfaller till betalning inom tolv månader från balansdagen redovisas i bokslutet som långfristig skuld då den ursprungliga löptiden var längre än tolv månader, kommunen har för avsikt att refinansiera skulden långfristigt och denna avsikt stöds av en överenskommelse som träffats innan årsredovisningen avlämnats. NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Aktievärdet i HEAB har skrivits ned under 2015, då värdet upptaget i kommunens balansräkning ej är rimligt marknadsvärde. Nedskrivningen påverkar resultat-räkningen i form av en finansiell kostnad.



20

DRIFTREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING

Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 0,2 mkr för 2015. Detta kan jämföras med utfallet för 2014 då verksamheterna redovisade ett överskott på 7,5 mkr. Under de senaste åren har verksamheterna lyckats att skapa bättre balans i budgeten.

Utbildningsutskottet är det utskott som har den största negativa avvikelsen i år. Detta förklaras med att det varit fler barn i verksamheten än vad man kompenserats för i demografimodellen. Övriga utskott har klarat sin totala ram, trots att det finns stora variationer inom utskottens verksamheter. ÖSK och Myndighetsnämnden lämnar överskott, där ÖSK’s överskott till största delen förklaras med en mild vinter och lägre elkostnader för gatubelysning. Myndighetsnämnden har haft ökade intäkter för bygglovsärenden.

De största budgetavvikelserna för verksamhetsåret 2015 kan sammanfattas i följande punkter;

▪ Gemensam administration, +1 753 tkr ▪ Familjehemsvård - barn, -1 874 tkr ▪ Institutionsvård vuxna, -2 116 tkr ▪ Kontaktgruppen, +1048 tkr ▪ LSS, +2957 ▪ Förskola, -1 830 tkr ▪ SFI, -872 tkr ▪ Gator och vägar, +1 854 tkr ▪ Avfallshantering, -2 060 tkr ▪ Bygglovsverksamhet, + 419 tkr.

För ytterligare information om respektive utskotts verksamhet och utfall för 2015, se sidorna 43-69.

Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån Högsby kommuns finansiella mål avseende volymerna på avgiftsfinansierade investeringar respektive skattefinansierade investeringar. Omslutningen för 2015 uppgick till totalt 8,7 mkr. Pga. stora behov inom verksamheterna har det beslutats om större investeringar än inom ramarna för de finansiella målen. Investeringsbudgeten uppgick för 2015 till 30,1 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har kommunstyrelsen beslutat om en överföring av investeringsmedel avseende ej genomförda investeringar under 2014. Summan av överförda investeringsmedel uppgår till 14,9 mkr. Total investeringsbudget för 2015 uppgick därmed till 45,0 mkr.

Under 2015 har investeringar på 6,3 mkr genomförts, vilket innebär att 14 % av den totala investeringsbudgeten förbrukats under året. De största investeringarna under året består av takomläggning av delar av Fröviskolan, uppgradering av vår IT-plattform och inventarieinköp till utbildningsutskottet i samband med inflytt av elever från Berga skola.

Förbrukad investeringsvolym för 2015 innebär att Högsby kommun klarar målet för både de avgiftsfinansierade och skattefinansierade investeringarna.

-9

-6

-3

0

3

6

9 Driftbudgetutfall (mkr)

Budget Bokslut Diff Budget Bokslut Diff

2015 2015 2015 2014 2014 2014

33,1 33,4 -0,3 37,3 35,2 2,1

123,8 125,6 -1,8 114,3 113,6 0,8

145,7 145,6 0,1 140,7 141,1 -0,4

302,6 304,6 -2,0 292,4 289,9 2,5

10,9 9,9 1,0 9,7 5,5 4,2

2,6 1,4 1,2 2,5 2,0 0,5

0,4 0,3 0,0 0,4 0,2 0,1

0,0 0,0 0,0 0,4 0,2 0,2

316,5 316,3 0,2 305,3 297,9 7,5

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

316,5 316,3 0,2 305,3 297,9 7,5

Driftsammandrag (mkr)

Socialt utskott

Totalt

Kommunledningsutskott

ÖSK (fd. tekniskt utskott)

Utbildningsutskott

Verksamhetens nettokostnader

Revision

Valnämnd

Myndighetsnämnden

Driftresultat

Finansiella poster

Budget Bokslut

2015 2015

Avgiftsfinansierade investeringar 14 136 804 13 332

Skattefinansierade investeringar 6 002 4 958 1 044

varav löpande investeringar 2 157 1 545 612

Socialt utskott 346 0 346

Utbildningsutskott 346 871 -525

ÖSK 929 0 929

Kommunledningsutskott 536 674 -138

Investering byggnader & anläggn. 0

Omstruktureringar 1 029 962 67

Omläggning elledningar vägbelysn 400 466 -66

Mindre investeringar fastighet 157 157 0

Bredbandsutbyggnad 909 902 7

Räddningstjänst 1 350 0 1 350

Utbyggnad Lillebo förskola 10 000 562 9 438

Ombyggnation Ruda skola 0 25 -25

Övrigt 0 340 -340

Total investeringsbudget 30 138 5 762 24 3760Överförda investeringsmedel från 2014 14 888 537 14 351

Totalt 45 026 6 299 38 727

INVESTERINGSBUDGET (tkr) Avvikelse

Budget Bokslut Budget Bokslut

2015 2015 2014 2014

Avgiftsfinansierade investeringar 27 120 804 14 411 8 025

Skattefinansierade investeringar 17 906 5 495 11 846 7 391

varav löpande investeringar 2 357 1 667 8 697 4 661

varav byggnader & anläggn. 15 549 3 828 3 149 2 729

Total investeringsbudget 45 026 6 299 26 257 15 416Budget 2015 inkluderar överförda investeringsmedel från 2014

Investeringssammandrag (tkr)



21

RESULTATRÄKNING Kommunen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen

(tkr) Not Budget 2015 2015 2015 2014 2014

Verksamhetens intäkter 1 80 335 128 589 178 561 90 695 131 793

varav jämförelsestörande intäkt 3 0 3 118 3 118

Verksamhetens kostnader 2 -387 593 -443 115 -485 568 -380 765 -413 534

varav jämförelsestörande kostnad 3 0 0 0

Avskrivningar -7 800 -8 797 -17 223 -20 513 -26 781

Verksamhetens nettokostnader -315 058 -323 322 -324 230 -310 584 -308 522

Skatteintäkter 4 201 467 199 651 199 651 193 678 193 678

Generella statsbidrag 4 127 978 133 337 133 337 126 215 126 215

Finansiella intäkter 5 1 535 12 052 9 116 12 299 7 899

Finansiella kostnader 5 -5 200 -10 406 -6 287 -8 419 -8 192

Resultat efter finansnetto 10 722 11 312 11 587 13 190 11 078

Skattekostnad 0 0 550 0 60

Årets resultat 6 10 722 11 312 12 138 13 190 11 138

KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen

(tkr) Not 2015 2015 2014 2014

Löpande verksamhetÅrets resultat efter finansnetto 6 11 312 12 138 13 190 11 138

Justering av eget kapital 0 273 0 22

Avskrivningar 8 797 17 223 20 513 26 781

Förändring pensionsavsättning 7 1 684 1 638 -108 -108

Förändring övriga avsättningar 8 7 659 7 110 1 054 993

Reaförlust / reavinst -213 -1 208 -2 455 0

Förändring kortfr. fordringar 9 -19 311 4 980 -11 142 17 431

Förändring förråd mm. 10 7 250 -197 2

Förändring kortfristiga skulder 11 36 127 15 360 15 021 -12 250

Löpande verksamhet 46 062 57 764 35 876 44 009

InvesteringsverksamhetBruttoinvesteringar 14, 15 -6 299 -19 089 -9 512 -36 906

Omföring exploateringsmark 0 0 0 0

Försäljning anläggningstillgångar 14, 15 1 234 2 083 13 656 3 268

Erhållna investeringsbidrag 14, 15 0 0 0 0

Investeringsverksamhet -5 065 -17 006 4 144 -33 638

FinansieringsverksamhetNyupptagande/omsättning av lån 12 3 000 -42 500 20 000 30 620

Amortering av lån 12 -41 500 0 0 0

Förändring av långfr. fordringar 16 -3 385 2 442 -18 397 -65

Finansieringsverksamhet -41 886 -40 058 1 603 30 555

Summa årets kassaflöde 13 -889 700 41 623 40 926



22

BALANSRÄKNING Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen

Not 2015 2015 2014 2014

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter, fjärrvärmeutbyggnad 0 0 0 0

0 0

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader & anläggningar 14 146 742 343 723 151 326 319 163

Pågående nyanläggningar & förskott 0 4 486 0 30 494

Maskiner & inventarier 15 9 086 12 729 8 022 11 926

155 829 360 938 159 348 361 583

Finansiella anläggningstillgångar

Värdepapper mm 16, 17 20 318 2 063 20 517 762

Övriga långfristiga fordringar 16 178 452 2 352 174 868 4 414

198 770 4 415 195 385 5 176

Summa anläggningstillgångar 354 599 365 353 354 733 366 759

Omsättningstillgångar

Förråd, exploateringsfastigheter mm 10 1 881 2 115 1 888 2 365

Kortfristiga fordringar 9 31 002 14 676 20 262 28 228

Kortfristiga placeringar, Kalmar Läns Pension. 9 86 171 86 171 77 599 77 599

Likvida medel 13 69 670 73 744 70 559 73 044

188 724 176 706 170 308 181 237

Summa omsättningstillgångar 188 724 176 706 170 308 181 237

SUMMA TILLGÅNGAR 543 323 542 059 525 041 547 996

Eget kapital 18 132 098 138 560 120 786 126 149

Avsättningar

Avsättningar till pensioner 7 5 571 5 571 3 888 3 888

Övriga avsättningar 8 19 742 19 742 12 082 12 632

25 313 25 313 15 970 16 520

Skulder

Långfristiga skulder 12 266 080 272 700 304 580 311 200

Kortfristiga skulder 11 119 832 105 486 83 704 94 127

385 912 378 186 388 284 405 327

Summa skulder 411 225 403 499 404 255 421 847

SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 543 323 542 059 525 041 547 996

EGET KAPITAL & SKULDER (TKR)

TILLGÅNGAR (TKR)

Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen

2015 2015 2014 2014

Egna hem och statligt reglerade bostadslån 20 20 29 29

Borgensåtagande inom koncernen 19 6 620 0 6 620 0

Pensionsskuld intjänad före 1997-12-31 20 133 443 133 443 142 127 142 127

Löneskatt på pensionsskuld 20 32 373 32 373 34 480 34 480

Emådalens Trygga Hem Ek. för. 40 000 40 000 40 000 40 000

Avgångsersättning enl. PBF 21 1 233 1 233 1 762 1 762

Leasingavtal 22 2 120 2 120 2 733 2 703

Summa borgens- och ansvarsförbindelse 215 789 209 169 227 751 221 101

Borgens- och ansvarsförbindelser (tkr)



23

BORGENSFÖRBINDELSE – KOMMUNINVEST

Högsby kommun har i januari 1997 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB: s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten för Högsby kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB: s totala förpliktelse till 325 620 mkr och totala tillgångar till 319 574 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 328 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 322 mkr.



24

NOTER Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen

2015 2015 2014 2014

1. Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter 150 637 207 144 112 441 170 742

Interna poster -22 048 -28 583 -21 746 -38 949

Summa 128 589 178 561 90 695 131 793

2. Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader -483 199 -534 769 -421 558 -470 466

Interna kostnader 22 048 33 083 21 746 38 949

Personalförsäkring & pension -59 292 -61 212 -55 894 -56 400

Kalkylerade kapitalkostnader 10 389 10 389 11 864 11 500

Kalkylerade personalkostnader 66 941 66 941 63 078 62 883

Summa -443 115 -485 568 -380 765 -413 534

3. Jämförelsestörande poster

AFA Försäkring, återbetalning för 2004 3 118 3 118 0 0

Summa 3 118 3 118 0 0

4. Skatteintäkter & generella statsbidrag

Kommunalskatt 199 843 199 843 194 261 194 261

Slutavräkning föregående år -593 -593 -624 -624

Prel. slutavräkning innevarande år 400 400 40 40

Summa skatteintäkter 199 651 199 651 193 678 193 677

Inkomstutjämning 86 342 86 342 80 589 80 589

Kostnadsutjämning 30 542 30 542 27 789 27 789

Utjämningsbidrag/avgift LSS 4 379 4 379 6 190 6 190

Regleringsavgift -222 -222 1 214 1 214

Fastighetsavgift 9 028 9 028 9 842 9 842

Slutavräkn. fastighetsavg, föregående år -17 -17 -1 -1

Strukturbidrag 597 597 594 594

Kompensation höjda soc. avg. 433 433 0 0

Generella statsbidrag (ändringsbudget) 2 256 2 256 0 0

Summa generella statsbidrag 133 337 133 337 126 215 126 217

5. Finansiella intäkter och kostnader

Utdelning kommunala bolag

Ränta på likvida medel inkl. oblig.

Ränta/inkasso på fordringar 22 22 23 23

Ränta från koncernbolag 3 003 0 4 113 0

Värdeökn. avsatta pensionsmedel 8 572 8 572 7 579 7 579

Övriga finansiella intäkter 455 522 584 297

Summa finansiella intäkter 12 052 9 116 12 299 7 899

Ränta på långfristiga lån -5 496 -5877 -7 206 -7 388

Värdesänkn. avsatta pensionsmedel -32 -31 -118 -118

Övriga finansiella kostnader -4 879 -379 -1 095 -686

Summa finansiella kostnader -10 406 -6 287 -8 419 -8 192

(tkr)



25

Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen2015 2015 2014 2014

6. Årets resultat

Budgeterat resultat 10 722 0 5 153 0

Budgetmässig avvikelse 590 0 8 038 0

Finansiellt resultat 11 312 12 138 13 190 11 138

7. Pensionsavsättningar

IB Pensionsavsättning 3 129 3 129 3 216 3 216

Årets pensionsavsättning 1 005 1 005 -87 -87

Försäkringstekniska grunder 0 0 0 0

Ingående löneskatt 759 759 780 780

Årets löneskatt 244 244 -21 -21

Summa pensionsavsättning 1 249 5 137 5 137 3 888 3 888

IB Pensionsavsättning till politiker 0 0 0 0

Årets pensionsavsättning 130 130 0 0

Visstidspension 220 220 0 0

Ingående löneskatt 0 0 0 0

Årets löneskatt 85 85 0 0

Summa pensionsavsättning 435 435 435 0 0

Specifikation - avsatt till pensioner

Särskild avtals/ålderspension 0 0 0 0

Förmånsbestämd/kompl.pension -3 309 -3 309 -2 756 -2 756

Ålderspension -671 -671 -373 -373

Visstidspension -154 -154 0 0

Pension till efterlevande 0 0 0 0

Summa pensioner -4 134 -4 134 -3 129 -3 129

Löneskatt -1 003 -1 003 -759 -759

Summa avsatt till pensioner -5 137 -5 137 -3 888 -3 888

Antal visstidsförordnanden

Politiker 1 1 2 2

Tjänstemän 0 0 0 0

8. Övriga avsättningar

IB Sluttäckning deponi 12 082 12 082 11 029 11 029

Årets avsättning 4 900 4 900 0 0

Årets ianspråktagande 0 0 0 0

Nuvärdesjustering 330 330 1 054 1 054

Summa avsättning deponi 17 312 17 312 12 082 12 082

IB Avsättning VA 0 0 0 0

Årets avsättning 2 430 2 430 0 0

Summa avsättning VA 2 430 2 430 0 0

IB avsättning uppskjuten skatt 0 550 0 610

Årets avsättning 0 -550 0 -60

Effekt förändrad skattesats 0 0 0 0

Summa avsättning uppskj. skatt 0 0 0 550

Summa övriga avsättningar 7 659 19 742 19 742 12 082 12 632

Plan för upplösning av deponianläggning innebär fyra utbetalningar på vardera 4,3 mkr under respektive år 2016-2019, för att avsättningen ska vara helt återställd 2019.



26


9. Kortfristiga fordringar & placeringar

Kundfordringar 4 601 9 852 4 082 5 356

Interimsfordringar 23 255 1 176 14 344 17 279

Mervärdesskatt 3 145 3 145 1 787 1 787

Övrigt (avräkningskonto) 0 503 50 3 806

31 002 14 676 20 262 28 228

Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB 86 171 86 171 77 599 77 599

Summa 19 311 117 173 100 847 97 861 105 827

Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB

Bokfört värde 86 171 86 171 77 599 77 599

Marknadsvärde 94 963 94 963 89 957 89 957

10. Förråd, exploateringsfastigheter

Exploateringsfastigheter 1 669 1 669 1 664 1 664

Råvaror & förnödenheter 0 233 0 303

Gatukontoret, förråd 0 0 0 173

Centralförrådet 213 213 225 225

Summa -7 1 881 2 115 1 888 2 365

11. Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 12 758 2 456 6 921 21 473

Anställdas skatter 3 647 3 647 3 352 3 352

Arbetsgivaravgifter 4 451 4 451 4 001 4 001

Semesterlöneskuld 14 120 15 102 12 882 12 882

Amorteringar nästa år, Högsby kommun 13 000 13 000 4 000 4 000

Skulder till kommunala bolag 503 0 503 503

Interimsskulder (kto 2991-2993) 51 399 55 653 31 706 36 798

Upplupen pensionskostnad 7 807 8 223 7 407 7 862

Upplupen särskild löneskatt 1 894 2 094 1 797 2 119

Mervärdesskatt 0 0 301 301

Avstämning internbank 10 160 0 10 741 0

Övrigt 93 860 94 836

Summa 36 127 119 832 105 486 83 704 94 127

12. Långfristiga skulder

Högsby kommun 89 600 89 600 127 600 127 600

Högsby Bostad AB 103 480 103 480 100 480 100 480

Högsby Energi AB 73 000 73 000 76 500 76 500

Östra Smålands Kommunalteknikförbund 0 0 0 0

Emådalens Vind AB 0 6 620 0 6 620

Summa -38 500 266 080 272 700 304 580 311 200



27


13. Likvida medel

Postgiro, kassa 0 0 0 0

Handkassor 0 0 34 34

Bank 69 670 73 744 70 525 73 010

Summa -889 69 670 73 744 70 559 73 044

14. Mark, byggnader och anläggning

Markreserv

Ingående anskaffningsvärde 25 557 25 557 25 787 25 787

Årets anskaffningar 10 10 0 0

Årets försäljningar 0 0 -230 -230

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 25 567 25 567 25 557 25 557

Utgående bokfört värde 25 567 25 567 25 557 25 557

Verksamhetsfastigheter

Ingående anskaffningsvärde 114 158 114158 142 517 142 517

Årets anskaffningar 2 186 2186 3 631 3 631

Årets försäljningar 0 0 -31 990 -31 990

Årets utrangeringar 0 0 0 0


Ingående avskrivningar -56 182 -56 182 -73 522 -73 522Årets avskrivningar -3 452 -3 452 -3 682 -3 682

Årets återförda avskrivningar 0 0 21 021 21 021

Utgående ackumulerade avskrivningar -59 634 -59 634 -56 182 -56 183


Fastigheter för affärsverksamhet


Årets anskaffningar 804 804 2 288 2 288

Årets försäljningar 0 0 0 0

Årets utrangeringar 0 0 -5 941 -5 941


Ingående avskrivningar -58 285 -58 285 -56 469 -56 469

Årets avskrivningar -2 845 -2 845 -3 080 -3 080

Årets återförda avskrivningar 0 0 1 264 1 264



Publika fastigheter


Årets omföring till exploatering 0 0 0 0


Årets försäljningar 0 0 0 0


Ingående avskrivningar -17 555 -17 555 -10 289 -10 289

Årets avskrivningar -1 025 -1 025 -969 -969

Årets återförda avskrivningar 0 0 0 0

Årets nedskrivningar 0 0 -6 297 -6 297





28

Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen 2015 2015 2014 2014

14, forts. Mark, byggnader och anläggning

Fastigheter för annan verksamhet



Årets försäljningar -3 158 -3 158 0 0

Årets omklassificeringar 0 31 475 0 0

Årets utrangeringar 0 -1 471 0 7 638


Ackumulerade av- och nedskrivningar -8 326 -73 746 -7 954 -56 871

Årets avskrivningar -122 -6 659 -186 -5 626

Årets nedskrivningar 0 0 -185 0

Årets återförda avskrivningar 2 137 2 546 0 -11 249



Summa Mark, byggnader & anläggning 146 742 343 722 151 326 319 347

15. Maskiner & inventarier


Årets anskaffningar 2 418 2 949 1 945 3 700

Årets försäljningar 0 -531 0 0

Årets utrangeringar 0 -50 0 -735


Ackumulerade avskrivningar -7 792 -10 694 -6 354 -9 195

Årets avskrivningar -1 353 -2 097 -1 438 -2 577

Årets återförda avskrivningar 0 532 0 1 078



16. Långfristiga fordringar

Högsby Bostad AB 103 480 0 100 480 0

Högsby Energi AB 73 000 0 70 300 0

Andelar i Högsbynät AB 0 380 0 326

Förlagsbevis Kommuninvest 1 288 1288 1 288 1 288

Förskottering Trafikverket 0 0 0 0

Förskottering Stångådalsbanan 684 684 2 800 2 800

178 452 2 352 174 868 4 414

Värdepapper, spec i not 17. 20 318 2 063 20 517 762

Summa 3 385 198 770 4 415 195 385 5 176

17. Värdepapper

Högsby Bostad AB 13 500 0 13 500 0

Högsby Energi AB 4 600 0 6 100 0

Högsbynät AB 73 73 73 73

Emådalens Vind AB 200 0 200 0

Kommuninvest ek.förening 1 450 1451 251 251

Övrigt 494 539 393 438

Summa 20 318 2 063 20 517 762



29


18. Eget kapital

Ingående eget kapital 120 786 126 149 107 595 114 989

Andel i Högsbynät AB 0 273 0 2

Årets resultat 11 312 12 138 13 190 11 158

Utgående eget kapital 11 312 132 099 138 561 120 786 126 149

varav resultatutjämningsreserv 15 390 15 390 11 890 11 890

varav övrigt eget kapital 116 709 123 171 108 896 114 259

19. Borgensåtagande inom koncernen

Emådalens Vind AB 6620 0 6 620 0

Summa 6620 0 6 620 0

20. Pensionsförpliktelser, intjänade tom. 1997-12-31

KAP-KL och PFA aktiva 63 730 63 730 68 972 68 972

KAP-KL och PFA pensionärer 54 640 54 640 55 904 55 904

PA-KL aktiva 1 252 1 252 1 548 1 548

PA-KL pensionärer 13 820 13 820 15 703 15 703

133 443 133 443 142 127 142 127

Särskild löneskatt på pensioner 32 373 32 373 34 480 34 480

Summa 165 816 165 816 176 607 176 607

20. Förändring av pensionsförpliktelser, tom. 1997-12-31

Ingående ansvarsförbindelse 142 127 142 127 149 592 149 592

Årets utbetalningar -5 567 -5 567 -5 860 -5 860

Ränte- och basbeloppsuppräkning -1 381 -1 381 -985 -985

Personalförändringar 1 408 1 408 1 539 1 539

Nyintjänande -1 884 -1 884 -1 616 -1 616

Försäkringstekniska grunder 0 0 0 0

Ändrad status -860 -860 -1 347 -1 347

Övrig förändring -401 -401 803 803

133 443 133 443 142 127 142 127

Särskild löneskatt på pensioner 32 373 32 373 34 480 34 480

Utgående ansvarsförbindelse 165 816 165 816 176 607 176 607

Andel av pensionsförpliktelsens som tryggats genom försäkring

Ansvarsförbindelse (intjänad före 1998) 0 0 0 0Pensionsavsättning (intjänad from 1998) 4 712 0 0 0Totalt

Utredningsgrad (aktualiseringsgrad) 97% 95%

21. Avgångsersättning förtroendevalda

Avgångsersättning enligt PBF 1 233 1 233 1 762 1 762

1 233 1 233 1 762 1 762

22. Leasingavgifter

Inventarier - framtida leasingavgifter 814 814 938 938

varav förfall inom ett år 55 55 27 27

varav förfall inom 1-3 år 340 340 503 503


Bilar - framtida leasingavgifter 1 306 1 306 1 795 1 795

varav förfall inom ett år 96 96 53 53

varav förfall inom 1-3 år 1210 1210 1 742 1 742


Totala framtida leasingavgifter 2 120 2 120 2 733 2 733

1

1 Lån till koncernbolag har tidigare redovisats i denna not. Dessa finns redan upptagna i kommunens balansräkning och ska därför inte ses som ett

borgensåtagande.



30

REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET – VA

RESULTATRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET

Verksamhetens intäkter 2015 2014

VA-avgifter 17 871 15 619

varav brukningsavgifter 17 871 15 619

varav anslutningsavgifter 0 0

Övriga intäkter 186 0

Avsättning till framtida investeringar -2 430 0

Summa verksamhetens intäkter 15 627 15 619

Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader -11 784 -9 961

varav interna kostnader -595 -593

Summa verksamhetens kostnader -11 784 -9 961

Avskrivningar -2 849 -3 105

Nedskrivningar 0 -4 677

Verksamhetens nettokostnader 994 -2 124

Finansiella poster 0 0

Internränta -1 028 -1 178

Resultat efter finansnetto -34 -3 302

Extraordinära poster 0 0

Resultat efter extraordinära poster -34 -3 302

Skattefinansiering enligt budget 34 0

Årets resultat 0 -3 302

Det negativa resultatet för VA-verksamheten tidigare år är skattefinansierade till 100 %.

BALANSRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET

TILLGÅNGAR 2015 Förändring 2014 Förändring 2013

Materiella anläggningstillgångarFastigheter och inventarier 32 263 -2 014 34 277 -5 441 39 718

Övriga materiella anläggningstillg. 26 -31 57 -53 110Summa anläggningstillgångar 32 289 -2 045 34 334 -5 494 39 828

OmsättningstillgångarFörråd m.m. 0 -31 31 -165 197Kortfristiga fordringar 3 877 344 3 533 -6 3 540

3 877 313 3 564 -172 3 736

Summa omsättningstillgångar 3 877 313 3 564 -172 3 736

SUMMA TILLGÅNGAR 36 166 -1 732 37 898 -5 665 43 564

EGET KAPITAL & SKULDER

Eget kapital 0 6 243 -6 243 -3 302 -2 942

Avsättningar Övriga avsättningar 2 430 2 430 0 0 0

SkulderLångfristiga skulder 31 351 -10 828 42 179 -1 057 43 236Kortfristiga skulder 1 020 352 668 621 47Leverantörsskulder 865 -31 895 -1 684 2 579

Utgiftsrester 501 102 399 -244 64333 737 -10 405 44 142 -2 364 46 505

Summa skulder 36 166 -10 405 44 142 -2 364 46 505

SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 36 166 -4 162 37 898 -5 665 43 564

Ytterligare information om VA-verksamheten i Högsby kommun finns i särskild VA-redovisning som presenteras av ÖSK, Östra Smålands Kommunalteknikförbund.



31

PENSIONSREDOVISNING

För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har Högsby kommun placerat medel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP). KLP är ett pensionskapitalförvaltningsbolag som bildades 1996 och har till uppgift att utföra kapitalförvaltningstjänster åt bolagets aktieägare. Bolagets placeringspolicy grundar sig på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning.

KLP-placeringarna har stigit i värde under 2015 och avkastningen för året uppgår till 8,6 mkr (bokfört värde enligt lägsta värdets princip). Detta innebär att avkastningen för året uppgår till 11,0 %. Kommunens finansiella mål avseende avkastning på pensionsplaceringarna uppgår till 4,7 % per år. Återlåningen i verksamheten har minskat under året från 90,5 mkr till 77,2 mkr, vilket innebär att pensionsplaceringarna ökat mer i värde än pensionsförpliktelserna.

Högsby kommuns marknadsvärde på KLP-portföljen uppgick per 2015-12-31 till 95 mkr, vilket kan jämföras med föregående år då marknadsvärdet uppgick till 90,0 mkr. En värdeökning av marknadsvärdet på 5,0 mkr eller 5,6 % har skett under året. Marknadsvärdet ligger betydligt högre än det bokförda värdet på kommunens KLP-placeringar.

Per 2014-12-31 uppgick den räntebärande delen av Högsby kommuns KLP-portfölj till 43,5 %, medan aktiedelen uppgick till 56,5 %. Under året har den räntebärande delen av marknadsvärdet minskat med 0,8 mkr medan aktiedelen ökat med 5,8 mkr. Den räntebärande delen av Högsby kommuns portfölj har minskat något och uppgick per 2015-12-31 till 40,4 %, medan aktiedelen uppgick till 59,6 %. KLP: s totala portföljvärde uppgår per 2015-12-31 till 3 016 mkr, vilket innebär en ökning med 604 mkr sedan 2012. Insättning under året har skett på totalt 115 mkr. Det är Oskarshamns kommun och Landstinget i Kalmar län som satt in 65 mkr, respektive 50 mkr. Det innebär att den verkliga värdeökningen uppgår till 489 mkr. Aktieandelen uppgår till 59,6 % av de totala tillgångarna och följer bolagets placeringspolicy att aktieandelen får variera mellan 20-60 % av de totala tillgångarna. Tio av Kalmar läns tolv kommuner samt Landstinget i Kalmar län är delägare i KLP. Högsby kommuns andel i KLP uppgår till 3,15 % per 2015-12-31.

Avsättning för pensioner 4 134 3 129

Löneskatt på avsättning 1003 759

5 137 3 888

Pensionsskuld intjänad före 1997-12-31 133 443 142 127

Löneskatt på pensionsskuld 32 373 34 480

165 816 176 607

Totala förpliktelser 170 953 180 495

Finansiell placering (bokfört värde) 86 171 77 599

varav aktiedel 47 795 39 141

varav räntebärande del 38 375 38 458

Finansiell placering (marknadsvärde) 94 963 89 957

Marknadsvärde -Bokfört värde 8 792 12 358

Pensionsmedelsförvaltning (tkr) 2015 2014



32

PERSONALREDOVISNING

Personalredovisningen innehåller statistik och uppföljning av nyckeltal som kan användas för att studera trender och som underlag för analyser och personalstrategiska bedömningar. Redovisningen innehåller även analys av medarbetarperspektivet i den balanserade styrningen.

PERSONALSTRUKTUR

I tabellen nedan redovisas antalet anställda per anställningsform i Högsby kommun 31 december 2015, samt vid samma tidpunkt åren dessförinnan.

Anställningsform 2015 2014 2013

Tillsvidareanställda 476 481 488

Visstidsanställda m månadslön

89 45 52

Deltidsanställda brandmän 30 32 31

Anställda i arbetsmarknads-politiska åtgärder

0 0 5

Högsby kommun har 476 tillsvidareanställda medarbetare. Antalet tillsvidareanställda har minskat med fem medarbetare medan antalet visstidsanställda har ökat med 44 medarbetare. Ökningen har främst skett på barn- och utbildningsförvaltningen (25 medarbetare) och socialförvaltningen (18 medarbetare). 60,7 % av de tillsvidare- och visstidsanställda har heltid. Av de tillsvidareanställda är 87,6 % kvinnor. Detta är en marginell minskning jämfört med föregående år.

Timtid 2015 2014 2013

Socialförvaltningen 122 038 109 927 103 702

Barn- och utbildningsförvaltningen

17 060 13 607 11 406

Övriga (KLK, Miljö- o bygg överförmynderi) 143 675 429

Totalt 139 242 124 209 115 538

Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade medarbetare som under året arbetat i kommunen. Flest timavlönade finns inom socialförvaltningen. Antalet timmar de timavlönade arbetat motsvarar totalt 70,3 årsarbetare (en årsarbetare motsvarar 1 980 timmar/år) för hela kommunen. Jämförelse visar att timavlönade fortfarande ökar. 2014 var det 62,7, 2013 var det 58,4 och 2012 var det 57,5 årsarbetare. Den största ökningen har skett inom socialförvaltningen där ökningen av timavlönade motsvarar drygt sex årsarbetare, men även på barn- och

utbildningsförvaltningen har det ökat mycket. En del av förklaringen till ökat behov av timavlönade inom socialförvaltningen är framför allt den ökade sjukfrånvaron men också att bemanningen inom äldreomsorgen har förstärkts mot bakgrund av regeringens satsning på förstärkt bemanning inom äldreomsorgen. Den främsta orsaken till ökat antal timavlönade på utbildningsförvaltningen beror främst på bristen på legitimerade lärare. Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda är 48,3 år, vilket är i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år. Medelåldern för tillsvidareanställda kvinnor är 48,3 år och för män 48,2 år, vilket är en liten sänkning mot föregående år. Av kommunens tillsvidareanställda är 51 % av kvinnorna och 53 % av männen över 50 år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön är 89,6% (oförändrat sedan 2014). Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda skiljer sig åt mellan könen där kvinnor i genomsnitt har en sysselsättningsgrad på 89,5% och män 97 %. För 2014 var motsvarande siffror 89,1% för kvinnor och 95,8 % för män. Av kommunens samtliga medarbetare (tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier) är det 60,71 % som har tjänst motsvarande heltid. Detta är en minskning i jämförelse med 2014 då andelen var 61,41 %. Att arbeta med höjda sysselsättningsgrader är en strategiskt viktig fråga för att kunna rekrytera nya medarbetare på sikt.

LÖN

Medellönen för tillsvidareanställda har vid årsskiftet ökat med totalt 2,62 % jämfört med medellönen vid samma period 2014. Tillsvidareanställda kvinnors medellön har ökat med 2,7 % och männens med 1,3 %. En sammanställning efter löneöversyn i april visade att kommunens löner för tillsvidare- och visstidsanställda höjts med 3 %. Resultatet av lönerevision lägger grunden för justering av politikernas arvoden varje år enligt beslut i kommunfullmäktige.

PERSONALKOSTNADER

Lönekostnaderna för 2015 uppgår till 252,2 mkr. I detta ingår löner och arvoden på 176,1 mkr, pensioner på 16,5 mkr samt arbetsgivaravgifter på 57,2 mkr. Semesterlöneskulden har ökat sedan föregående år med ca 1,2 mkr och uppgår till 14,1 mkr. I semesterlöneskulden ingår innestående komptid, semesterdagar samt arbetsgivaravgifter.



33

Kostnaderna för timavlönade uppgick till 16,4 mkr exklusive personalomkostnader under 2015 (motsvarande kostnad för 2014 var 14 mkr).

Mertid 2015 2014 2013

Fyllnadslön i timmar 15 505 14 122 13 871

Övertid i timmar 3 995 3 461 2 814

Mertid (fyllnadslön) är den tid som en deltidsanställd medarbetare arbetar utöver sin ordinarie arbetstid upp till heltid. Ersättningsnivån för mertid uppgår till 120 %. Övertid är den tid en hel- eller deltidsanställd medarbetare arbetar utöver heltid. Ersättningsnivån för enkel övertid uppgår till 180 % och för kvalificerad övertid till 240 %. Delar av denna tid redovisas inte som mertid eller övertid utan registreras som flexibel arbetstid, vilket tillämpas inom främst administrationen. Antalet övertidstimmar under 2015 var 3 995 vilket motsvarar 2,02 årsarbetare (2014 var motsvarande siffra 3 461). Kostnaderna för övertiden uppgick till drygt 1,2 mkr exklusive personalomkostnader. Mertiden omfattade 15 505 timmar, vilket motsvarar drygt 7,8 årsarbetare. Det är en ökning med nästan en årsarbetare i jämförelse med 2014 (14 122). Kostnaderna för mertid uppgick till drygt 1,8 mkr exklusive personalomkostnader. Personalomkostnader, det vill säga arbetsgivaravgifter, är 38,46% och innefattar exempelvis försäkringar och pension.

PERSONALENS ARBETADE TID OCH FRÅNVARO

Den totala sjukfrånvaron för 2015 är 9,2 %. Sjukfrånvaron har ökat en procentenhet i jämförelse med 2014. Personalavdelningen har under året tagit fram nya riktlinjer och rutiner för att förebygga ohälsa och agera snabbare vid sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaro 2015 2014

Total ordinarie arbetstid i timmar

858 902 850 410

Total sjukfrånvaro i timmar 79 211 70 069

Total sjukfrånvaro 9,2% 8,2%

Sjukfrånvaro 1-59 dgr av total sjukfrånvaro

38,4% 40,3%

Sjukfrånvaro över 60 dgr av total sjukfrånvaro

61,6% 59,7%

Kvinnors andel av sjukfrånvaron

88,2% 90,7%

Mäns andel av sjukfrånvaron 11,8% 9,3%

Sjukfrånvaron i åldersgruppen 1-29 år

7,4% 5,9%


8,0% 6,0%


10,6% 10,4%

Sjukfrånvaron i åldersgruppen 66 år -

1,8% 5,9%

Under 2015 hade 49 medarbetare fler än sex sjuk-frånvarotillfällen. Det är en minskning jämfört med år 2014 då det var 58 medarbetare Det är viktigt att kartlägga och åtgärda orsaker till upprepad korttidsfrånvaro då den kan vara ingången till en längre sjukskrivning. För att vi snabbare ska kunna uppmärksamma dessa och förhindra att de övergår i en längre sjukskrivning har vi under andra halvåret av 2015 förändrat arbetssättet och rutinerna för medarbetare som har mycket upprepad korttidsfrånvaro. Arbetsgivaren har numera för avsikt att ha ett samtal med medarbetaren redan efter tre frånvarotillfällen under sex månader istället för som idag efter sex tillfällen på en tolvmånaders period. Företagshälsovården kontaktar även de chefer som enligt uppgift från personalavdelningen har medarbetare med mycket upprepad korttidsfrånvaro. Vid den kontakten erbjuder företagshälsovården råd och stöd till chefen om hur chefen kan agera för att minska på korttidsfrånvaron för medarbetaren. Av kommunens medarbetare har 30,5 % inte varit sjuka någon gång under 2015. Motsvarande siffra för 2014 var drygt 34 %. Kostnaderna för sjuklön uppgår till tre mkr exklusive personalomkostnader. En ökning med drygt 300 000 i jämförelse med 2014. Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 2-14 och 10 % under dag 15-90. Arbetsgivaren betalar också utfyllnad enligt kollektivavtal till medarbetare som tjänar över 62,5% av prisbasbeloppet.



34

PERSONAL- OCH KOMPETENSPLANERING

Under 2015 har 20 medarbetare avgått med pension. Av Högsby kommuns anställda medarbetare beräknas 80 medarbetare gå i pension de närmaste fem åren (2016-2020). Med pensionsavgångar menas i detta sammanhang det år arbetstagaren fyller 65 år. En medarbetare har dock möjlighet att kvarstå i anställning till 67 års ålder. Ovanstående innebär att 17 % av kommunens tillsvidareanställda medarbetare kommer att gå i pension de närmaste fem åren. Under året har 108 annonser publicerats för lediga tjänster. Detta är exklusive annonser där kommunen annonserar semestervikariat. 10 av dessa tjänster har bara annonserats internt. Det är fler vakanser som blivit annonserade under 2015 jämfört med 2014 och 2013.

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA

2015 är första hela året med de nya friskvårdsreglerna. De nya reglerna innebär att friskvårdskorten har tagits bort och istället ersatts med ett bidrag som följer skatteverkets regler för skattefri motion. Syftet med regeländringen är att underlätta användandet av friskvård då det inte längre begränsar sig till något specifikt företag eller någon specifik ort. Dessutom är utbudet av tillåtna aktiviteter avsevärt större än tidigare. Förmånen inkluderar även massage. Målet är att öka nyttjandet av friskvård. Regeländringen infördes på prov i ett år och utvärderades under andra halvåret. I utvärderingen framkom att många tycker det är svårt att nyttja friskvårdbidraget på grund av arbetstiderna och att medarbetarna inte riktigt vet vad friskvårdbidraget innebär och att det upplevs komplicerat att få bidraget utbetalt. De som inte nyttjar bidraget anger som orsak bland annat att bidraget är för litet och att reglerna är krångliga. Första halvåret (hösten 2014) var det 93 medarbetare som nyttjade förmånen och andra halvåret (våren 2015) var det 73 medarbetare som nyttjade förmånen. Personalutskottet beslutade hösten 2015 om en fortsättning av förmånen.

UPPFÖLJNING AV HÖGSBY KOMMUNS

SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETE

Alla företag är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra miljön, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. I Högsby kommuns årsplan för planering av det systematiska arbetsmiljöarbetet framgår att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ske fortlöpande under året utefter en fastställd plan. Planen ska sedan överlämnas till närmaste chef tillsammans med de arbetsmiljöproblem som inte kan åtgärdas i verksamheten. Årsplanen kan med fördel användas för planering av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.

Alla medarbetare ska delta i arbetsmiljöarbetet, på samma sätt som alla på en arbetsplats deltar i verksamheten och dess utveckling. Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare, även chefer och arbetsledande personal. Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud. Elever företräds av elevskyddsombud. Skyddsombuden och elevskyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten där arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Ansvaret gäller också för inhyrd personal med undantag av frågor som rör kompetensutveckling och rehabilitering. Enligt AFS 2001:01 § 11 skall arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Sammanställningen nedan är en sammanfattning utifrån de uppgifter som lämnats till personal-avdelningen från respektive förvaltning. Kommunledningskontoret Förvaltningen uppger att de i stort sett följer rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det saknas dock konkreta arbetsmiljömål som är skriftligt dokumenterade. Det anses också oklart om kraven gällande uppgiftsfördelning av arbetsuppgifter uppfylls. På förvaltningen kontrolleras inte heller om genomförda åtgärder som behövs för att förebygga arbetsrelaterade skador genomförs. Barn- och utbildningsförvaltningen På barn- och utbildningsförvaltningen saknas konkreta arbetsmiljömål som är skriftligt dokumenterade. På förvaltningen saknas också uppgifter om kraven gällande uppgiftsfördelning av arbetsuppgifter uppfylls. Likaså om uppgiftsfördelningen är skriftligt dokumenterad. Förvaltningen ställer sig också frågande till om medarbetarnas kunskaper är tillräckliga enligt de krav som ställs. Tillbud Totalt 26 rapporterade tillbud under 2015. Av dessa 26 är 19 tillbud från äldreomsorg och LSS, 5 från städverksamheten och 2 tillbud från skolan.



35

Arbetsskador Under 2015 har 23 arbetsskador rapporterats till Försäkringskassan. Tio av dessa arbetsskador har även rapporterats till AFA. Av dessa 23 är 2 inom skolan, 1 i städverksamheten, 19 inom äldreomsorg och LSS, samt 1 arbetsskada från räddningstjänsten (deltidsbrandman).

ÅRETS VERKSAMHET

Inledningen av 2015 ägnades åt att uppdatera fördelning av arbetsmiljöuppgifter i och med organisationsförändringarna 2014. Personalavdelningen har under året arbetat med att införa en chefshandbok digitalt som ett stöd till chefer. Handboken innehåller arbetsrättsliga regler och riktlinjer.

Årets löneöversyn är klar och nya löner utbetalades i april.

Upphandlingen tillsammans med Uppvidinge och Lessebo avseende HR-system slutfördes under 2015, avtal undertecknades med Aditro i januari. En förstudie inför övergången till HR-systemet har pågått under andra halvåret. Driftsstart är planerad till maj 2016. Flera medarbetare i kommunen har deltagit och varit berörda av arbetet med förstudien. Högsby kommun vill uppmärksamma medarbetare, enskilda eller arbetslag, som i vardagen gör en insats utöver det vanliga. Syftet med priset är att uppmärksamma och belöna medarbetare eller arbetsplatser som har bidragit med verksamhetsutvecklande förslag, skapat arbetsglädje, entusiasmerat brukare och/eller medarbetare, visat på goda resultat och visat helhetsperspektiv. Personalutskottet har utsett och uppmärksammat ”Årets arbetsplats” under året. För 2014 utsågs Lindens förskola som ”årets arbetsplats”. Upphandlingen av företagshälsovård blev klar under året. Nytt avtal ingicks med Previa första april. Personalavdelningen har härefter tillsammans med företagshälsovården arbetat fram nya rutiner för att stödja cheferna i rehabiliteringsarbetet, främst för medarbetare som har upprepad korttidsfrånvaro. Främst under andra halvåret har mycket tid ägnats åt sjukfrånvaron där personalavdelningen har stöttat cheferna i rehabiliteringsarbetet. En ny rehabiliteringspolicy med nya riktlinjer och rutiner har tagits fram under året. En rehabiliteringsutbildning med bland annat en genomgång av de nya riktlinjerna genomfördes i september som en del av arbetsmiljöutbildningen. En grundläggande arbetsmiljöutbildning på fyra halvdagar genomfördes i september för kommunens alla chefer.

En utvärdering av hur policyn för rökfri arbetstid efterlevs genomfördes under hösten. Av utvärderingen framkom att det finns arbetsplatser där policyn om rökfri arbetstid inte efterlevs. Enligt policyn är det respektive chefs ansvar att se till så att policyn efterlevs på arbetsplatsen. Högsby kommun har i år två medarbetare som deltar i ledarutvecklingsprogrammet ”Ledarutveckling över gränserna”. Utbildningen genomförs tillsammans med 10 andra kommuner från Kalmar, Kronoberg och Jönköpings län. I vissa delar av kommunen har det varit stor omsättning av personal under perioden. Rekryteringar och personalomsättning samt sjukfrånvaro tar tid och påverkar utvecklingstakten i organisationen.

MÅLUPPFYLLELSE

Inriktningsmål ▪ Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete

och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap

▪ Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål

▪ Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i Högsby kommun och vara goda ambassadörer för kommunen

Resultatmål ▪ Förbättrad hälsa ▪ De anställda i kommunen ska uppleva en god

arbetsmiljö och känna sig mer delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål

▪ Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten

▪ Ledningsorganisationen ska ge möjlighet att skapa delaktighet och ansvar för förbättringar i hela organisationen.

Varning

Mikael Jonnerby(c), Ordförande i personalutskottet Christina O. Axelsson, Personalchef



36


Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Koncernen Högsby kommun består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, HögsbyNät AB och Emåbygdens Vind AB. Se även organisationsschema, sida 39.

Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar Högsby kommun, de bolag i vilka Högsby kommun har ett bestämmande inflytande samt Högsby kommuns andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund.

Årets resultat för koncernen Högsby kommun uppgår till 12,1 mkr, vilket är en förbättring jämfört med föregående års resultat för koncernen, 11,1 mkr.

HÖGSBY BOSTAD AB Högsby Bostad AB är ett bostadsbolag som bygger och förvaltar bostäder i Högsby kommun. Fastighetsbeståndet finns lokaliserat till Högsby tätort. Från 1998 till våren 2010 var bolagets verksamhet under styrelsen organiserad genom ett samverkansavtal med Bygge Bo i Oskarshamn AB. Sedan maj 2010 sköter dock Högsby Bostad AB själva administrationen.

Bolaget har två personer anställda på totalt 1,2 tjänst och en VD som arbetar på konsultbasis. Skötsel av bolagets fastigheter utförs av Östra Smålands kommunalteknikförbund.

Under året har det varit hög efterfrågan på lägenheter i centrala Högsby som kan härledas till flykting-strömmen. Det totala antalet bostäder uppgår till 291 stycken. Utöver lägenheter har bolaget 15 lokaler samt 42 garage och bilplatser i sin ägo. Två av bolagets fastigheter har under året rivits. Då renovering av dessa två fastigheter skulle blivit mycket kostsamt, valde man att riva dem. Nyproduktion har skett av två nya lägenheter och en avsiktsförklaring med SBO, Statens Bostadsomvandling, har tecknats. SBO kommer att köpa två hyreshus av HBAB för att bygga om dem till bostäder för äldre. Bolaget kommer sedan att blockförhyra dessa fastigheter. En fastighet på Storgatan har under året byggts om för att HBAB under våren 2016 ska flytta sitt kontor dit. I

fastigheten finns ytterligare en affärslokal, samt två lägenheter.

Avskrivningskostnaderna för fastigheterna har ökat de senaste åren med anledning av styrelsens beslut att från och med 2012 göra avskrivning på 2,0 % per år för samtliga fastigheter i biståndet. I förhållande till föregående år är avskrivningskostnaden lika stor.

Av den totala lånestocken har 62 % lång räntebindning och resterande del av lånen är bundna till kort ränta. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare, Högsby kommun. Under året har ett nytt lån om 3 mkr upptagits. Den genomsnittliga räntan var vid årsskiftet 1,5 %. Den kan jämföras med den genomsnittliga räntan vid föregående årsskifte som var 2,1 %.

Resultatet för verksamhetsåret uppgår till 61 tkr.

HÖGSBY ENERGI AB Högsby Energi AB bedriver produktion, distribution och handel med fjärrvärme. Bolaget ska även bedriva handel med energi- och miljörelaterade produkter och tjänster för kommunkoncernens behov samt har till uppgift att i egen regi eller i samverkan med partners verka för energieffektiviseringar.

Högsby Energi AB startade sin verksamhet under 2008 och under de första verksamhetsåren har fokus legat på utbyggnad av fjärrvärmenät i Högsby tätort. Bolaget har under 2015 mest fokuserat på att sänka kostnaderna, då resultaten ännu inte visat positiva siffror. I och med 2014 års negativa resultat fick bolaget ett aktieägartillskott av Högsby kommun under 2015 och ytterligare ett kommer att betalas ut under 2016. Produktionen i nya pannan har fungerat bra och kostnader för bränsle, jourtimmar och reparationer har minskat som det var tänkt. Ingen utbyggnad av fjärrvärmenätet är genomförd under 2015 och ingen större utbyggnad är planerad under 2016 heller. Produktionskapaciteten är idag 6,6 MW flis, 1 MW pellets och 5,5 MW olja. Nuvarande energiproduktion av trädbränsle håller mycket hög standard och kapaciteten räcker för en stor utbyggnad av nätet. Den totala försäljningen uppgick under 2014 till 8 800 MWh. Av förbrukningen avser 95 % flis, 4 % pellets och 1 % olja. Detta kan jämföras med föregående år då förbrukningen var 80 % flis, 13 % pellets och 1 % olja.

Högsby Bostad AB 61 180 85 -601

Högsby Energi AB -1 496 -2 019 -1 983 -1 799

ÖSK - - - -

Högsbynät AB 186 74 - 80Emåbygdens Vind AB 354 0 - -

2015Kommunala bolag

Årets resultat (tkr)2014 2013 2012



37

En verkställande direktör är anställd på deltid, motsvarande en dag per vecka. Ingen övrig personal finns i bolaget. Driftsorganisation och jourverksamhet har under 2015 köpts från ÖSK.

Högsby Energi AB redovisar en förlust på -1,5 mkr. Även 2015 har varit ett ovanligt varmt år, vilket slår hårt mot bolaget. Jämfört med ett normalår har bolaget haft 14 % mindre energiförsäljning, vilket motsvarar ca 0,5 mkr.

Högsby Energis totala lånestock uppgår till 73,0 mkr. 44 % av lånestocken ligger med kort ränta medan 56 % har lång räntebindning. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare, Högsby kommun. Under året har bolaget amorterat totalt 3,5 mkr. Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet till 1,4 %, vilken kan jämföras med 1,9 % som genomsnittliga räntan uppgick till 2014.

HÖGSBYNÄT AB HögsbyNät AB är en heltäckande operatör av Internet, nät- och telefonitjänster och kan tillhandahålla dessa tjänster till nästintill 100 % av Högsby kommuns invånare. HögsbyNät AB är öppet för andra operatörer och bolaget samarbetar med övriga ledande operatörer. Bolaget har även driftsansvaret för Högsby kommuns IT-verksamhet. Under 2015 har dotterbolaget Hem-El i Högsby AB upplösts genom en fusion och uppgår nu i moderbolaget Högsbynät AB.

Bolaget ägs gemensamt av Bergelmer AB, Högsby kommun samt Högsby sparbanks näringslivsstiftelse. Högsby kommuns andel är 29 % och Högsby sparbanks näringslivsstiftelses andel är 10 % medan resterande del ägs av Bergelmer AB.

HögsbyNät AB har brutet räkenskapsår, och resultatet för räkenskapsåret 2014/2015 uppgick till 186 tkr.

ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND

Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) är ett gemensamt förbund mellan Högsby och Hultsfreds kommuner avseende de tekniska verksamheterna, fastigheter, VA-verksamhet, avfallshantering, gator, vägar och parker.

Ytterligare redovisning om ÖSK finns i Bilaga i årsredovisningen.

EMÅBYGDENS VIND AB Under 2014 bildades ett gemensamt bolag tillsammans med Mönsterås kommun och Hultsfreds kommun, vars syfte är att äga och producera vindkraftsel. Högsby kommun äger 20 %, och Mönsterås och Hultsfreds kommun äger 40 % vardera. Ett vindkraftverk har under året upphandlats till en kostnad av totalt 33,1 mkr. Produktionen av vindkraftsel startades i december 2014 och produktionen uppgick under denna första månad till 600 MWh.

Finansieringen av vindkraftverket sköts i bolaget genom upptaget lån. Högsby kommun har gått i borgen för lånet motsvarande kommunens ägarandel. Lånets räntor och amortering betalas via elproduktionen. Inga skattemedel används som finansiering. Bolagets vinster kommer dock att gå tillbaka till ägarkommunerna på sikt. Omsättning för bolaget under 2015 var 2,2 mkr och resultatet blev -354 tkr.

NYCKELTAL KONCERNEN

Koncernens investeringsvolym för 2015 uppgår till 8,0 mkr jämfört med 21,7 mkr föregående år. Bolagen uppvisar följande investeringsnivåer; Högsby Bostad AB 3,1 mkr, Högsby Energi AB 2,0 mkr och Östra Smålands kommunalteknikförbund 0,5 mkr.

Koncernens soliditet uppgår till 25,5 %, vilket innebär en förbättring jämfört med föregående år då soliditeten uppgick till 23,0 %. Förbättringen beror på att koncernens skulder har minskat under året och därmed utgör egna kapitalet större andel i förhållande till totala tillgångar.

Koncernens långfristiga skulder uppgår till 272,7 mkr vilket innebär en minskning med 42,5 mkr sedan föregående år. Minskningen beror på att kommunen under året amorterat på låneskulden.

Högsby kommun fungerar som internbank inom kommunkoncernen och 176,5 mkr avser egenfinansierad utlåning till koncernbolagen. Anledningen till den egenfinansierade utlåningen är att minska den finansiella risken i koncernen.

Särskilda upplysningar avseende koncerninterna engagemang under 2015:

De koncerninterna inköpen och försäljningarna (kommunens handel med koncernbolagen) uppgår under 2015 till 28 583 tkr och de koncerninterna räntorna uppgår under året till 3 266 tkr.

Ägar- Koncern-

Bolag tillskott bidrag Utdelning

Högsby kommun 0 0 0

Högsby Bostad AB 0 0 0

Högsby Energi AB 3 000 0 0

ÖSK 0 0 0

Högsbynät AB 0 0 0

Emåbygdens Vind AB 0 0 0

Tillskott, bidrag & utdelningar (tkr)

Bolag Lån Borgen

Högsby kommun 176 480 0

Högsby Bostad AB 103 480 0

Högsby Energi AB 73 000 0

ÖSK 0 0

Högsbynät AB 0 0

Emåbygdens Vind AB 0 6 620

Lån & borgen (tkr)

VERKSAMHETSBERÄTTELSE


38

KOMMUNENS ORGANISATION

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kommunfullmäktige i Högsby kommun består av 35 ledamöter. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av större vikt eller av principiell beskaffenhet samt ansvarar för och fastställer reglemente för kommunstyrelsens och utskottens uppdrag. Kommunfullmäktige fastställer budget, inriktningsmål och riktlinjer för kommunens verksamheter samt beslutar om bland annat den kommunala utdebiteringen och om folkomröstningar.

REVISION Revisorerna prövar årligen om kommunens verksamheter sköts ändamålsenligt, om verksamheten är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontrollen inom nämnder och utskott är tillräcklig.

VALBEREDNING Valberedningen lämnar förslag till kommun-fullmäktige på ledamöter och ersättare i styrelser, nämnder och utskott.

KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen är kommunens verkställande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen ansvarar för Högsby kommuns utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter.

Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens samtliga verksamheter och angelägenheter med undantag för myndighetsnämndens, valnämndens och överförmyndarens uppgifter enligt speciallagstiftning och fastställda reglementen.

ÖVRIGA NÄMNDER

Gemensam nämnd HUL ansvarar för lönehantering. Myndighetsnämndens uppgifter omfattar bland annat miljö- och hälsoskyddsfrågor, bygglovsverksamhet, livsmedelsfrågor, avfall och renhållning samt natur-vård. Valnämndens uppgift är att administrera valen.

UTSKOTT Inom kommunstyrelsen finns fyra utskott; personalutskott, kommunledningsutskott, socialt utskott, samt utbildningsutskott. Respektive utskott består av tre ledamöter och tre ersättare. Från och med 2011 ingår kommunens tekniska verksamheter tillsammans med Hultsfreds kommuns tekniska verksamheter i Östra Smålands Kommunalteknikförbund, ÖSK.

Utskottens huvudsakliga uppgift är att följa upp och utvärdera verksamheterna. Utskotten skall ta initiativ till utveckling av verksamheterna. Utskotten bereder ärenden som rör mål och riktlinjer samt taxor och avgifter samt beslutar i frågor där kommunstyrelsen delegerat sin beslutanderätt till respektive utskott.

Kommunfullmäktige

35 ledamöter

Revision

5 ledamöterNämnder

Gemensam nämnd HUL

3 ledamöter

Myndighetsnämnd

3 ledamöter

Kommunstyrelse

11 ledamöter

Personalutskott

3 ledamöter

Kommunledningsutskott

3 ledamöter

Socialt utskott

3 ledamöter

Utbildningsutskott

3 ledamöter

Överförmyndare

1 ledamot

Valnämnd

5 ledamöter

ÖSKKommunala

bolag

Högsby Bostads AB

100 % ägande

Högsby Energi AB

100 % ägande

Högsby Nät AB

29 % ägande

Emåbygdens Vind AB

20 % ägande

Valberedning



39

FÖRVALTNING Högsby kommuns förvaltning har tidigare bestått av två sektorer; en mjuk sektor som omfattar skola och omsorg samt en hård sektor som omfattat teknisk verksamhet. Utöver mjuk sektor finns ett kommunledningskontor som bedrivs under ledning av kommunchefen.

BOLAG Högsby kommun har två helägda bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, Högsbynät AB och Emåbygdens Vind AB.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE I nedanstående verksamhetsberättelse presenteras inledningsvis en totalbedömning av kommunens verksamhet enligt modellen för balanserad styrning baserade på respektive utskotts egen bedömning av sin verksamhet. Av de fem perspektiv som ingår i den balanserade styrningen; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling väger alltid ekonomi och service tyngst i helhetsomdömet.



40

KOMMUNSTYRELSEN

Stihna J Evertsson (C) Jonas Erlandsson (S) Ordförande Vice ordförande

KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Kommunfullmäktiges antagna vision för Högsby kommun lyder:

Vi vill bevara och utveckla den lilla kommunens fördelar såsom närhet, engagemang, trygghet och småskalighet

Vi vill att alla skall känna Högsby kommun som mycket trivsam, där medborgarna bryr sig om sin bygd och sina medmänniskor och där invånarna och den kommunala servicen står i fokus.

Vi vill bli den gröna miljökommunen som brukar utan att förbruka.

Visionen utgör ett fundament för vad kommunen strävar mot att uppnå. Konkretiseringar har gjorts i visionen och kommunfullmäktige har fastställt övergripande inriktningsmål för den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen gör en övergripande sammanvägning av hur utskotten och verksamheterna klarar respektive inriktningsmål och lämnar bedömning till kommunfullmäktige huruvida kommunen uppnår fastställda mål eller inte under budgetåret. Kommunens slogan är ”Högsby kommun – kulturbygd, vildmark och småländsk gästfrihet”.

BALANSERAD STYRNING För att öka tydligheten i mål- och uppföljningsarbetet används den balanserade styrningens fokusperspektiv. Högsby kommun har valt perspektiven ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer samt utveckling/framtid för att gruppera fastställda inriktningsmål och därtill hörande resultatmål från verksamheterna. För att bedöma om kommunens verksamheter bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med god ekonomisk hushållning och övriga fokusperspektiv görs sålunda en helhetsvärdering och en gradering av måluppfyllelsen av de olika inriktningsmålen. Som grund för bedömningen används en femgradig skala där gult som visas i grafen

är ett godkänt resultat. Slutligen görs en totalbedömningen av kommunens måluppfyllelse där KF:s balanserade styrkort, det vill säga fullmäktiges inriktningsmål grupperade enligt de fem perspektiven; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling, vägts

samman i en övergripande helhetsbedömning kallad måluppfyllelse. Verksamheternas resultatmål som beskrivs under respektive utskott är de politiska inriktningsmålen omsatta i konkreta uppföljningsbara mål.

MÅLUPPFYLLELSE

Genom att väga samman målen i de fem olika perspektiven enligt modellen för balanserad styrning blir ekonomimålet en del av helheten tillsammans med de övriga fyra perspektiven. När den totala resultatredovisningen för kommunens verksamheter summeras visar denna på ett överskott på 236 tkr. Resultatet för Högsby kommun som helhet uppgår till 11,3 mkr. Den balanserade styrningens perspektivområden och resultatmål uppvisar överlag positiva målbilder som innebär att den övergripande måluppfyllelsen för KS blir godkänd.

EKONOMI

▪ Hållbar budget ▪ Effektivt resursutnyttjande ▪ God förvaltning av kommunens

anläggningstillgångar

Det samlade resultatet för 2015 visar att utskottens verksamheter gör ett underskott på -2,0 mkr. Kommunledningsutskottet och utbildningsutskottet redovisar negativa avvikelser medan sociala utskottet redovisar positiv budgetavvikelse.

Budget Bokslut

2015 2015

Kommunstyrelsen

Kommunledningsutskottet 33 068 33 351 -283

Utbildningsutskottet 123 830 125 637 -1 806

Sociala utskottet 145 725 145 635 90

Totalt Kommunstyrelsen 304 639 306 637 -1 999

DRIFTBUDGET (tkr) Avvikelse



41

FINANSIELLA MÅL

▪ Verksamhetens nettokostnader uppgår maximalt till 96,5 % av skatteintäkter och statsbidrag

▪ Inflationssäkrad förmögenhet ▪ Pensionsplaceringarna ska generera en avkastning

på 4,7 % per år ▪ Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt

till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag ▪ Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt

till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag ▪ Soliditeten ska stärkas De finansiella målen följs upp i kapitlet ”Ekonomisk översikt och analys” i början av årsredovisningen.

SERVICE/MEDBORGARE

▪ Kommunens kärnverksamheter skall hålla en god kvalitet

▪ Infrastrukturen och kommunikationerna måste utvecklas för att möjliggöra flexibilitet kring arbetsliv och utbildning och bättre möjligheter till in- och utpendling och där hänsyn tas till miljö- och säkerhetsaspekter samt äldres behov

▪ Kommunen skall stimulera och öka rörligheten på bostadsmarknaden och inflyttningen till kommunen genom att satsa på olika boendeformer

▪ Kommunen skall bedriva en aktiv näringspolitik Den samlade bedömningen av utskottens verksamheter under året är att service- och kvalitetsmålen uppnås, men med tveksamhet eftersom resultaten i grundskolan ännu inte är helt tillfyllest.

MEDARBETARE

▪ Framsynt personalpolitik och god arbetsmiljö ▪ Verksamhetens mål ska vara väl kända och varje

medarbetare ska förstå sin roll och uppgift för helheten

Den totala sjukfrånvaron för år 2015 ligger på 9,2 %, vilket innebär en ökning med en procentenhet under året. Under året har förändrade rutiner kring hantering av korttidsfrånvaro införts för att snabbare kunna sätta in åtgärder för att förhindra långtidssjukskrivning. Även ny företagshälsovård är upphandlad som ett led i att minska sjukfrånvaron.

PROCESSER

▪ Kommunen skall ha en effektiv organisation med klara och tydligt interna och externa rutiner för sin politiska beredning och för sina verksamheter

Som helhet är processarbetet stadd i utveckling och nytänkande på flera nivåer pågår som kan leda till bättre service och en effektivare verksamheter.

UTVECKLING/FRAMTID

▪ Säkra servicen i kärnverksamheterna utifrån en förändrad kund- och behovsutveckling

Samma bedömning som kommunens processer görs också för frågorna kring utveckling/framtid vilket innebär att måluppfyllelsen blir godkänd.



42

KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT

Stihna J Evertsson (C) Anders Johansson Ordförande Kommunchef

VERKSAMHETSOMRÅDE Kommunledningsutskottet har ansvar för kommun-övergripande frågor och policys, ska planera kommunstyrelsens verksamhet samt har ansvar för ekonomiska ramar, budget och bokslut. Utöver detta arbetar utskottet med näringslivsfrågor och kommunikationer, EU-frågor, fysisk planering och samhällsbyggnad, byutveckling och lokal service, miljö- och naturvård, räddningstjänst, köp och försäljning av fastigheter, arkivfrågor samt egna lokalers hantering. Kansli, IT, ekonomi, personal, växel, vaktmästeri, miljö, bygg, räddningstjänst, ÖIS.

SÄRSKILDA HÄNDELSER Mönsterås kommun och Högsby kommun har

utvärderat samverkan inom Miljö- bygg, räddningstjänst och krisberedskap. Avtalen löper vidare med vissa utökningar av tid för chefer i Högsby kommun.

Ett program för fördjupad samverkan kring IT-verksamhet har drivits tillsammans med Hultsfred och Oskarshamn kommun.

Förberedande planering av införande av nytt ekonomisystem har genomförts. Likaså för nytt HR-system tillsammans med HUL och Växjö kommun. Upphandlingen slutfördes under 2015.

Mittpunkt har upphört vid årsskiftet. Uppgifter som utförts där är fördelade.

Avsiktsförklaring om omfattande renovering av bostäder för äldre har tecknats med Statens Bostadsomvandling

Arbete med att ta fram underlag för avsiktsförklaring om förstärkt asylboende i kommunen har genomförts i samverkan med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen

Integrationsfrågorna har genomsyrat kommunledningsutskottets verksamhet på olika sätt. Anläggningsboende vid Solhöjden i Berga har öppnats. 75 Ensamkommande barn har tilldelats kommunen. Kommunen har tvingats ta ett lagvidrigt beslut om att stoppa mottagningen av ensamkommande barn enligt steg 4. En integrationssamordnare har rekryterats

EKONOMI

Inriktningsmål ▪ Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort

och lång sikt ▪ Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett

effektivt sätt

Resultatmål ▪ Rambudgetering med budgetavvikelse som

uppföljningsmått Målet är 0 kr eller överskott i avvikelse. Ram-budgetering gäller fortfarande för kommunledningsutskottets verksamhet. ▪ Jämförande prestationsvolymer Uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer sker i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner som Högsby. Målet är att ligga i paritet eller bättre än dessa kommuner. ▪ Ständiga förbättringar och processkartläggningar

med delaktig personal

Utveckla modeller (LEAN-metoden, systemtänkande etc.) för förbättringar och initiera på samtliga nivåer i verksamheterna

Kommunledningsutskottet gör ett underskott på ca 283 tkr på årsbasis. Anledningen till avvikelsen är dels en ökad kostnad för insatser från företagshälsovården. Detta har en naturlig koppling till de höga sjukskrivningstalen. Intäkterna för kommunens skog har varit lägre än budgeterat. Kostnader för fysisk

Budget Prognos

2015 2015

Nämnds- & styrelseverksamhet

Nämnds- & styrelseverksamhet 2 162 933 2 143 623 19 310

Stöd till politiska partier 135 750 135 750 0

Övrig verksamhet 863 000 859 251 3 749

Överförmynderiverksamhet 791 641 791 149 492

Medlemsavgifter 0 43 560 -43 560

Konsumentvägledning 40 000 39 707 293

Totalt Nämnds- & styrelseverksamhet 3 993 324 4 013 040 -19 716

Strategiskt arbete

Fysisk planering 0 117 498 -117 498

Bostadsförbättring 0 48 520 -48 520

Näringslivsfrämjande åtgärder 712 176 772 741 -60 565

Gator och vägar. Övrigt 0 112 726 -112 726

Markförsörjning 22 876 21 876 1 000

Krisberedskap 0 -119 879 119 879

Övrig gemensam verksamhet 0 0 0

Totalt Strategiskt arbete 735 052 953 481 -218 429

Kommunikation, skog

Skogsverksamhet -693 665 -558 375 -135 290

Exploatering bostadsområde 38 577 38 577 0

Buss-, bil- & spårbunden trafik 100 000 66 032 33 968

Fjärrvärmeförsörjning 0 0 0

Totalt Kommunikation, skog -555 088 -453 766 -101 322

Räddningstjänst

Räddningstjänst 6 251 369 6 093 605 157 764

Totalt Räddningstjänst 6 251 369 6 093 605 157 764

Gemensamma administration

Arbetsområde och lokaler 0 0 0

Övrig fastighetsförvaltning 859 820 701 052 158 768

Ekonomiavdelningen 2 656 711 2 743 188 -86 477

Personalavdelningen 2 989 065 2 921 936 67 129

Växel 1 088 875 1 074 488 14 387

ADB 8 995 724 8 965 315 30 409

Övrig gemensam verksamhet 6 053 391 6 338 810 -285 419

Totalt Gemensamma administration 22 643 586 22 744 789 -101 203

Totalt KLU 33 068 243 33 351 150 -282 907

AvvikelseKommunledningsutskottet (kr)



43

planering har varit högre. Uppgraderingen av ekonomisystemet har varit högre än budgeterade medel.

SERVICE/MEDBORGARE

Inriktningsmål ▪ Förbättra och utveckla kommunens

näringslivspolitik ▪ Utveckla boendefrågor och inflyttarverksamhet för

en positiv befolkningsutveckling ▪ Förbättra och utveckla kommunikationer och

infrastruktur ▪ Förbättrad medborgardialog Resultatmål NÄRINGSLIV

▪ Utveckla och konkretisera Högsby kommuns nya näringslivsstrategi med målet att förbättra den kommunala servicen till näringslivet

Huruvida målet uppnås mäts i officiella rankinglistor från Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting (SKL). De aktiviteter som kommer att företas utifrån näringslivsstrategin ska resultera i att nuvarande värde på rankinglistorna ska förbättras årligen under kommande år.

I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet avancerade Högsby 12 placeringar jämfört med tidigare år. Den sammanfattande bedömningen och nyföretagandet har fått de högsta omdömena.

Föreningen Mittpunkt har avslutat sin verksamhet. Kommunens näringslivsråd har beslutat att hålla sina sammanträden tillsammans med företagar-organisationen Företagarna. Uppgifter som utförts av Mittpunkt har fördelats till representanter från Företagarna, kommunala tjänstemän och samarbetspartners. Kommunen är medlem i Trinova Akademi och Företagsutveckling. Föreningens ändamål är att arbeta för ett mångsidigt näringsliv i den region som utgörs av Högsby, Mönsterås och Oskarshamns kommuner. BOENDE

▪ Tillskapa attraktiva boendemiljöer och boendeförutsättningar för nybyggnation

Målet är att färdigställa attraktiva tomter för bebyggelse samt agera i frågan om senior-/mellanboende. Avsiktsförklaring har tecknats med Statens Bostadsomvandling, SBO för renovering av lägenheter för äldre. Samarbete har inletts med Migrationsverket för tecknande av avsiktsförklaring för förstärkt mottagande av asylsökande.

▪ Konkretisera strategier för nettoinflyttning

Utvärdera det länsövergripande projektet om inflyttning och inflyttarservice till Kalmar län och dess effekter för Högsby kommun. Arbeta fram en strategi för inflyttning.

De positiva befolkningssiffrorna fortsätter att öka, då kommunen ökat sin befolkning till och med sista oktober med 25 personer. Ökning härrör enbart till invandring då födelseöverskottet visar minus 40. Inrikes flyttöverskott visar minus 109, medan invandringsöverskottet är 172. Totalt har kommunen nu 5 807 invånare.

INFRASTRUKTUR

▪ Bevaka och bidra till genomförandet av den övergripande regionala infrastrukturstrategi som finns för Kalmar län, ur Högsby kommuns perspektiv

Fokus har under året varit Stångådalsbanan. Resandet har ökat bl.a. då asylsökande rest med tåg till Migrationsverket i Högsby. Infrastrukturkansliet har arbetat aktivt för att förmå Trafikverket att genomföra de beslutade investeringarna på 200 miljoner kronor fullt ut. Höghastighetsbanans dragning och dess påverkan på anslutningen i Linköping har diskuterats. Arbete har gjorts för att påverka Åtgärdsvalsstudien som ska vara klar 2016. KOMMUNIKATIONER

▪ Ökade möjligheter till arbetspendling samt förbättrade kommunikationer inom och utom kommunen

Arbeta för att möjliggöra arbetspendling med kollektiva färdmedel, dels till kommunens största arbetsplatser och inom kommunen samt arbeta för att förbättra kollektiva kommunikationer västerut mot Kronobergs län. Mäta volymer av in- och utpendling till kommunen. Marknadsföring av närtrafiken pågår. MEDBORGARDIALOG

▪ Genomföra ett antal åtgärder för förbättrad dialog och kommunikation med kommunens medborgare

Göra ett förtydligande avseende kommunens inriktning samt vilka åtgärder som behövs för att förbättra medborgardialogen. Exempel härvidlag kan vara förbättring av kommunens hemsida, dialogmöten med medborgarna i respektive kommundel, lokalradion samt ungdomsfrågor. Följa upp den medborgarenkät som genomfördes under 2011 och ta fram en handlingsplan med åtgärder kopplat till de negativa attityder som framkom i undersökningen. Målet är att hamna på ett värde lika eller bättre än genomsnittskommunen i landet. Ett förbättringsarbete av hemsidan och kommunens Facebook sida pågår kontinuerligt. En revidering av



44

kommunens vision har genomförts med deltagande av kommunbygderådet, näringslivsrådet, pensionärsrådet och funktionshinderrådet.

MEDARBETARE





Resultatmål ▪ Sjukfrånvaron ska minska

Sjukfrånvaron ligger redan lågt inom utskottets verksamheter och det generella målet är därför att bibehålla denna låga nivå.

Sjukfrånvaron under året är 2,8% ( 3,1 %). ▪ 90 % av de anställda i Högsby kommun ska uppleva

en god arbetsmiljö ▪ 90 % av de anställda i Högsby kommun ska känna

sig delaktiga i antagna mål

Upphandling av företagshälsovård blev klar under året med Previa. I samverkan med Previa har personalkontoret arbetat fram rutiner för att stödja cheferna. Ny rehabiliteringspolicy har tagits fram. Grundläggande arbetsmiljöutbildning i fyra halvdagar är genomförd med alla chefer.

PROCESSER

Inriktningsmål ▪ Effektivt resursutnyttjande, bedriva ändamålsenlig

verksamhet Resultatmål ▪ Uppdatering av fördelning av arbetsmiljöuppgifter

har genomförts. ▪ Digital chefshandbok som stöd till chefer har införts.

Handboken innehåller arbetsrättsliga regler och riktlinjer.

▪ Utvärdering av friskvårdsrutiner och rökfri arbetstid har genomförts.

▪ Stor omsättning av personal i vissa delar av kommunen. Rekryteringar, introduktion och sjukskrivningar tar tid och påverkar utvecklingstakten i kommunen.

▪ Triotjänst för IT Helpdesk har skapats. ▪ Förstudie inför upphandling av telefonifunktion

tillsammans med länets kommuner har påbörjats. Kommunens teleadministratör har en central funktion.

UTVECKLING/FRAMTID

Inriktningsmål ▪ Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna ur

ett framtidsperspektiv Resultatmål VERKSAMHETERNA

▪ Skapa en helhetssyn för utvecklingen av kommunens respektive verksamheter

Under året har en process med framtagande av en vision för kommunen bedrivits med stort inflytande från medborgare. ▪ Arbeta med ständiga förbättringar i dialog och

samverkan och där kommunens anställda ges möjligheter till aktivt deltagande

Personalutskottet har utsett och uppmärksammat ”årets arbetsplats” Lindens förskola. Två medarbetare deltar i ledarutveckling över gränserna tillsammans med 10 andra kommuner från Kalmar, Kronoberg och Jönköpings län. Kommunledningskontoret har behov av personalförstärkningar t.ex. inom ekonomi, personal, IT, växel och arkiv. Samverkan med Mönsterås kommun gällande Räddningstjänst, miljö- och byggverksamheten och krisledning har utvärderats. En del justeringar har genomförts med anledning av det.

▪ Årets löneöversyn genomfördes tidigt och nya löner utbetalades i april.



45

UTBILDNINGUTSKOTT

Tuva Bojstedt (kd) Magnus Bengtsson Ordförande Skolchef

Stellan Lindeberg Vik Skolchef

VERKSAMHETSOMRÅDE Utbildningsutskottet ansvarar för barnomsorg, fritidshem, utbildning av barn och ungdom, utbildning av vuxna och invandrare, kulturskola, kultur och turism, biblioteksverksamhet, fritidsfrågor, simskola samt stöd till studieförbund och ideella föreningar.

SÄRSKILDA HÄNDELSER

Under hösten 2015 skulle den politiska diskussionen om kommunens framtida skolorganisation påbörjas. Detta hade föregåtts av ett remissarbete bland de politiska partierna i kommunen. Utbildningsutskottet hade också en studiedag med samtlig personal där dessa frågeställningar dryftades och hur vi skulle kunna åstadkomma förbättringar i skolan. Denna diskussion finns också redovisad skriftligen. Men på grund av den stora tillströmningen av nya nyanlända elever, kom diskussionen av sig helt då kommunen plötsligt stod med överfulla skolor. Diskussionen kom istället att handla om behov av nya lokaler, fler lärare, mer administration och skolledning. Kommunstyrelsen och utbildningsutskottet beslutade i november om omfattande åtgärder för att lösa uppkommen situation, med utökning av rektorstjänst, IKT-pedagog, förstärkningar av elevhälsan med kurator, utökning av administrativ personal och fritidsledare, inrättandet av förberedelseskola för nyanlända elever i Berga, samt efter behov tillsätta pedagogisk personal. Detta arbete påbörjades i slutet av året för att kunna starta till nästkommande termin

2015 har generellt präglats av ansenliga svårigheter med att rekrytera lärare. Något som kulminerade till höstterminens skolstart då en skolklass ifrån Fagerhult skulle behöva flyttas till skolan i Fågelfors, just på grund av en akut lärarbrist. Lyckligtvis kunde situationen lösas genom stora rekryteringsansträngningar ifrån skolledningens sida.

Rekryteringsstrateg och åtgärder för att kunna säkra lärartillgång har därför påbörjats under året i utbildningsutskott och med skolledning och personalorganisationerna. Några konkreta resultat har inte uppvisats ännu och frågan har också lagts över på kommunens personalutskott. Svårigheter att rekrytera behörig personal finns även inom förskolan där endast ett fåtal utlysta tjänster kan besättas med utbildade förskollärare.

På grund av stor efterfrågan på platser inom barnomsorgen har två förskolemoduler med två

avdelningar satts på plats på Fröviskolan för att ta emot ökningen av antalet barn.

Projekteringen av utökningen av två avdelningar på Lillebo har slutförts och byggarbetet kommer igång efter årsskiftet. Byggnaden skall stå klar till ht 2017. I projekteringen har ingått att förbereda för nattdagis om så skulle behövas. Ett omfattande renoveringsarbete av gamla Lillebo kommer också att göras.

Skyttebo förskola i Berga skall efter renoveringsarbete också återöppnas efter nyår för asylsökande barn.

SFI undervisningen har fått utökade lokaler i Lions lokaler i Högsby tätort på grund av det ökande antalet elever.

Under året har skolan behövt ha fokus på lokalfrågor i allmänt utifrån ökade behov och för att särskilt kunna möte de behov som förväntas uppkomma till höstterminen 2017 på grund av asylsituationen. Förutom att verksamheterna behövt mer lokaler har också under året investeringar gjorts i utrustning av lokaler, särskilt sporthallar och gymnastiklokaler Ett omfattande logistikarbete är påbörjat för att lösa situation kring utökade lokalbehov och det är ett arbete som inbegriper samverkan i stort sett mellan alla verksamheter i kommunen.

Skolinspektionen besökte skolorna under våren och innan sommaren fick kommunen deras beslut. Dessa beslut lyfter fram ett antal områden som kommunen behöver arbeta vidare med. Det har handlat om att skolan måste kunna erbjuda mer elevhälsa, bli bättre på att anmäla och dokumentera kränkande yttringar, förbättra vissa lokaler, säkra hemspråksundervisning, säkra kvalitets- & ledningssystem. Kommunens svar till inspektionen har godkänts. Vissa påpekanden är redan åtgärdade medan för några av synpunkterna ifrån skolinspektionen behöver budgetmedel för 2016 tas i anspråk. Det kan handla om förstärkningar av t ex elevhälsan

Årskurserna 4-6 i Berga, 15 elever, har från ht flyttats över till befintliga klasser på Fröviskolan på grund av lärarbrist. Denna flytt bedöms ha fallit väl ut.

Statliga medel för att minska barngrupper inom förskolan och fler lärare i grundskolan samt särskilda medel till gymnasieskolan och komvux har sökts och erhållits.

Projektmedel ifrån Tillväxtverket har också erhållits för gymnasieskolans svetsutbildning. Tanken är här att nyanlända skall kunna kombinera svenskundervisning och svetsutbildning för att snabbare kunna etablera sig på arbetsmarknaden eftersom det finns stor efterfrågan på kompetenta svetsare i regionen.

Tidigare förslag om samverkan med Hultsfred kring kultur och fritid har inte kunnat verkställas.



46

Däremot har kommunerna nu en gemensam bibliotekschef.

Generellt gäller för all verksamhet inom utbildningsutskottets ansvar att den har utsatts för stora påfrestningar under året genom det stora antalet nyanlända. I skolan är detta särskilt påtagligt med många elever med olika modersmål och skiftande bakgrundskunskaper. Det finns forskning som visar att det finns ett läge när undervisningen inte går att upprätthållas längre om klasserna blir alltför heterogena. I en nyligen presenterad OECD-rapport visas det dessutom att det skett en dramatisk ökning av andel lågpresterande i Sverige. I denna rapport har man fokus på de elever som inte klarar mer än de enklaste uppgifterna i läsning, matematik och naturkunskap. I Sverige som är sämre än genomsnittet är det 34 procent eller var tredje elev som inte klarar baskraven. Gäller detta Högsby kommun också, kommer det att ställa oerhörda krav på organisation, ledning och personal framöver. Har kommunen beredskap för en sådan uppgift?

EKONOMI

Inriktningsmål God ekonomisk hushållning, budget i balans är ett

överordnat mål, samt att verksamheterna ska anpassas efter givna ekonomiska resurser

Kommunens ska höja verkningsgraden genom ett optimalt nyttjande av tillgängliga resurser

Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Verksamheterna ska bedrivas så att ett nollresultat eller ett överskott i förhållande till tilldelad budgetram kan uppnås. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á-priser ska redovisas. Jämförande prestationsvolymer Förändrade kundunderlag ska kunna följas upp månadsvis. Uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer såsom kostnad per elev etc. görs i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner. Målet är att ligga i paritet med eller bättre än dessa kommuner.

2015

Totalt UU 122 372 082 124 372 082 -2 000 000

Måluppfyllelse Totalt gör utbildningsutskottet ett underskott i förhållande till sin budgetram på -1,8 mkr I augustiuppföljningen konstaterades att det skulle bli ett underskott på -0,3 mkr. Försämringen beror till stor del på att ett flertal elever som man tidigare hade bedömts som ersättningsberättigade inte är det enligt gällande schablonintäkt. Man har också haft mycket högre kostnader för reparationer av lokaler än förväntat under höstterminen i grundskolan. Dessa kostnader skulle egentligen ha bokförts som investeringskostnader men har istället bokförts på driften då investeringsmedlen varit slut. Personalkostnaderna och kostnaderna för undervisningsmaterial har också ökat under sista kvartalet 2015, samt att kommunen fått fler elever med interkommunal ersättning under höstterminen. BARNOMSORG

Barnomsorgen gör ett underskott på -1,9 mkr. Detta underskott innehåller ett ofördelat sparbeting på 1,3 mkr som inte kunnat genomföras, kostnader för Paviljongen på Fröviskolan samt att det under november och december tillkommit kostnader för Asylförskolan Skyttebo. Dessa kostnader har inte kunnat prognostiseras. I sammanhanget är det värt att notera att den fördelningsmetod som används för att fastställa utskottets budgetram i den s.k. demografimodellen visar att verksamheten borde ha

Budget Bokslut

2015 2015

Kultur, fritid, turism

Turistverksamhet 605 954 525 336 80 618

Besöks- och inflyttarservice 20 000 13 508 6 493

Allmän fritidsverksamhet 2 282 928 2 062 122 220 806

Stöd till föreningar 1 942 147 1 964 301 -22 154

Allmän kulturverksamhet 311 710 358 112 -46 402

Stöd till kulturella för. 87 400 87 200 200

Utställningar, teater 16 900 0 16 900

Stöd till studieorg. 237 000 237 000 0

Bibliotek 2 902 510 2 991 975 -89 465

Sporthallar 678 650 584 788 93 863

Friluftsanläggningar 533 507 475 414 58 093

Fritidsgårdar 521 631 472 921 48 711

Badplatser 557 692 532 917 24 775

Totalt Kultur, fritid, turism 10 698 029 10 305 593 392 437

Barnomsorg

Förskola 18 935 662 20 765 737 -1 830 075

Familjedaghem 781 373 870 856 -89 483

Totalt Barnomsorg 19 717 035 21 636 593 -1 919 558

Skolbarnomsorg

Skolbarnomsorg 8 905 622 8 657 402 248 220

Totalt Skolbarnomsorg 8 905 622 8 657 402 248 220

Grundskola

Grundskola 51 388 306 51 538 608 -150 302

Obligatorisk särskola 1 851 529 1 635 367 216 162

Totalt Grundskola 53 239 835 53 173 975 65 860

Gymnasieskola

Gymnasieskola 28 118 589 28 070 027 48 562

Gymnasiesärskola 0 0 0

Grundläggande vuxenutbildn 981 787 840 055 141 732

Gymnasial vuxenutbildning 1 668 204 1 613 872 54 332

Särvux 450 197 415 655 34 542

Svenska för invandrare 50 979 923 381 -872 402

Totalt Gymnasieskola 31 269 756 31 862 990 -593 234

Totalt UU 123 830 277 125 636 552 -1 806 275

AvvikelseUtbildningsutskottet (kr)



47

ytterligare 3,5 mkr, då fler barn är inskrivna i verkligheten än vad modellen visar. Förskolans underskott beror som konstaterats ovan på avvikelse i demografimodellen samt att ytterligare fler barn tillkommit till verksamheten.

SKOLBARNOMSORG

Skolbarnomsorgen (fritidshem) gör ett mindre överskott på ca 250 tkr. Verksamheten har dock haft ökade kostnader för fler elever med interkommunal ersättning. GRUNDSKOLA

Grundskolan gör ett litet överskott på 65 tkr men verksamheten har dock fått högre kostnader än vad som förväntades under höstterminen. Man har tvingats till reparationer i byggnaderna och behövt bokföra dessa kostnader på driften då investeringsmedlen varit slut. Man har också haft ökade personalkostnader sista kvartalet 2015. Kostnader för undervisningsmaterial och fler interkommunala elever har också haft sin del i de ökade kostnaderna för grundskolan. Sammantaget ger detta ett sämre utfall än som tidigare prognostiserats. Särskolans lägre kostnader uppväger dock ovanstående negativa utfall för grundskolan. GYMNASIESKOLA

Totalt sett går gymnasieskolan med ett underskott på - 0,6 mkr i delårsbokslutet hade det prognostiserats med ett överskott på ca 1 mkr. Vad som upptäckts under höstens budgetarbete var att många av de elever som pluggade på SFI d.v.s. inte flyktingar, hade klassats som ersättningsberättigade enligt den schablon för ersättningar som kommunen får för personer som fått permanent uppehållstillstånd. Verksamheten fick således för stora ersättningar och detta har nu rättats till. Även felbokföringar av personal har nu korrigerats. Detta gör att verksamheten får en negativ budgetavvikelse på - 0,9 mkr medan övrig del av gymnasieskolan går med plus. KULTUR, FRITID OCH TURISM

Kultur, fritid och turism – verksamheten lämnar ett överskott på 0,4 mkr beroende främst på att det funnits en del personalvakanser under året.

SERVICE/MEDBORGARE

Inriktningsmål Det dagliga mötet i skolan skall präglas av glädje,

respekt, empati, ansvar och samhörighet. Förutsättning för detta är att det finns ett levande forum för värdegrundsfrågor väl förankrade i vardagen

Elevernas kunskap skall kontinuerligt förbättras och hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov

Ett rikt kultur- och fritidsliv ger människor möjlighet till personlig utveckling, skapar god

hälsa och goda livsvillkor för kommunens invånare samt främjar lokal service. Detta oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning och trosuppfattning

Verksamheten ska präglas av ett kreativt och hälsofrämjande perspektiv

Resultatmål UTBILDNING

Barns och elevers hälsa såväl fysiskt som mentalt ska förbättras

Normer och värden mäts bl.a. genom trygghetsaspekter och möjlighet till arbetsro i skolan samt om åtgärderna för att motverka mobbning ger resultat

Ansvar och inflytande beskriver elevernas delaktighet och ansvarstagande

Alla elever ska få den hjälp och det stöd de behöver utifrån sina behov

Kunskapsmålen följs upp genom nationella prov och betygssammanställningar.

Jämförelsevärde för kunskapsmålen är att elevernas kunskaper ligger som lägst på samma nivå som genomsnittet av landets landsbygdskommuner. Mätningar presenteras varje höst av Skolverket. Måluppfyllelse BARNOMSORG

I förskolan ca har tjugosju procent av de inskriva barnen i verksamheten minst en förälder med annat modersmål. Detta medför stora utmaningar för pedagogerna, både att kunna få till en fungerade kommunikation med föräldrar och barn och att hinna med att arbeta med fokus på språkutveckling med barnen. Forskning visar att barn med annat modersmål tar större resurser i anspråk. Ett memento är här att detta faktum borde påverka resurstilldelningen vilket det inte gör idag. Alla förskolor upplever dock att de har en bra vardaglig kontakt med vårdnadshavarna vid hämtning och lämning. Den mest nödvändiga informationen kring barnets vardag hinner man utbyta här. Dock framkommer även här svårigheter att kommunicera med vårdnadshavare med annat modersmål. Alla föräldrar erbjuds ett utvecklingssamtal varje år

eller oftare om vårdnadshavarna så önskar. Samtliga förskolor arbetar med teknik, språk, matematik, och naturkunskap. Man gör en nulägesanalys på var barnen befinner sig och en målformulering utifrån läroplanen vart man vill komma med arbetet. För att se att man är på väg åt rätt håll tar man hjälp av pedagogisk dokumentation och reflektioner. Att använda sig av pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna, men ett bra sätt att få syn på vilket lärande som sker i verksamheten. Man bedömer aldrig



48

barnens kunskaper, utan tittar på vad förskolan gör för att erbjuda barnen att ta del av det läroplanen innehåller. Pedagogerna tittar också på hur miljön är anpassad, hur de själva agerar och vilket förhållningssätt de har. Flera av förskolornas lokaler är inte anpassade för förskoleverksamhet. Det är stora f.d. klassrum utan möjlighet till delning av grupper och det finns inga smårum där barnen kan leka ostört. I stort sett alla förskolor har slitna lokaler i stort behov av renovering. Kalla golv och kalla rum är också ett stort problem. Sammantaget visar föräldrarnas uppfattningar i barnomsorgsenkäten genomgående goda eller mycket goda värden kring barnens trivsel och personalens engagemang. Vissa frågetecken finns kring övergripande information och omsorgens öppettider ifrån föräldrarna. GRUNDSKOLA

De allra flesta av kommunens elever tycks trivas i skolan vilket är mycket glädjande. Det är också, jämfört med förra året, en något större andel som anser att de trivs. Det är dock inte bra att det är ca 20 elever som anser att de trivs sämre i skolan. En viktig förutsättning för att kunna utvecklas och lära i skolan är att man känner sig trygg, vilket vår elevenkät pekar på att de allra flesta av våra elever gör. Vi kan se att vi jämfört med förra året också har något fler elever som anser sig trygga i skolan. När det gäller huruvida eleverna anser sig få arbetsro i skolan så har vi redan förra året skrivit fram den som ett viktigt utvecklingsområde. Vår elevenkät pekar på att det fortfarande är ett angeläget område. Som helhet kan årets resultat vara något sämre jämfört med förra året. Elever som anser att arbetsron inte är tillräckligt bra finns på såväl mellanstadiet som högstadiet. På mellanstadiet är det någon skola där fler anser att arbetsron kunde vara bättre. Frågan behöver diskuteras i klasserna, vad arbetsro betyder för var och en och hur man kan uppnå det för individen. Skolan måste också tänka på agerandet när det gäller pojkar och flickor så att skolan upplevs som mer rättvis. Majoriteten av våra elever anser att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att vi gör tillräckligt för att förhindra mobbing. Trots detta är det ett arbete som måste utvecklas på alla våra enheter och på någon enhet är det särskilt angeläget. Mycket görs dock, men det är inte synligt för alla. Det kan också konstateras att likabehandlingsplanen inte uppfylls på högstadiet när det gäller inköp av utrustning för rastaktiviteter. Detta kommer att framöver diskuteras i elevrådet för att man ska få veta vad eleverna önskar, så att inköp kan göras därefter. Inte heller uppfylls det som står i

likabehandlingsplanen om ”Att arbeta aktivt med värdegrundens viktiga begrepp genom rollspel, moral och etikdiskussioner, värderingsövningar” till fullo. Tydligare rutiner skall utarbetas och en plan för detta arbete skall tas fram. En stor andel av våra elever anser att de är nöjda med ordningsregler/trivselregler på skolan. Det är glädjande och sannolikt även viktigt för såväl elevers trivsel som deras motivation att följa dessa regler. Vi kan dock se elever som inte alls är nöjda. Dessa återfinns i två-tre av våra mellanstadieklasser. Barns och elevers möjlighet till inflytande och delaktighet i undervisningens planering och genomförande är en viktig faktor vid skapandet av en undervisning som kan leda till goda resultat. Det är en stor andel av våra elever som tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Det är också jämfört med förra året en ökad andel. De flesta eleverna anser även att lärare och elever diskuterar tillsammans hur undervisningen ska utformas. De allra flesta av våra elever anser att de får hjälp av lärarna om de behöver det. Oroande är dock att det är 15-16 elever som anser att påståendet stämmer ganska dåligt eller inte alls. Det är några fler jämfört med förra året. Detta är elever i 2-3 klasser på mellanstadiet samt även några elever på högstadiet. Det finns all anledning att analysera vad detta beror på samt åtgärda. GYMNASIESKOLA

Elevenkät ifrån HUC uppvisar i sin helhet goda värden kring trivsel och bemötande. På detaljnivå finns det flera frågor att arbeta vidare, något som redan tagits tag i genom skolinspektions påpekande. Resultatmål kring kunskaper GRUNDSKOLAN

De sammanställningar som vi gjort kring meritvärde i årskurs nio visar att kommunens meritvärde ökat samt och att det framförallt är flickornas meritvärden som ökat. Vi ligger dock fortfarande under såväl ett rikssnitt som under, enligt SCB, jämförbara kommuner. Meritvärde för åk 9 VT 2015 (SALSA-beräknat) 219 svenskfödda

142 utlandsfödda 2014 (SALSA-beräknat) 217 2013 (SALSA-beräknat) 184 2012 (SALSA-beräknat) 187 2011 (SALSA-beräknat) 208 2015 (utan SALSA) 193,5 2014 (utan SALSA) 199,8, Grundskolan är bra på att få eleverna att trivas i skolan, men är mindre bra på att omvandla denna trivsel till motivation att arbeta och anstränga sig. Det är särskilt tydligt när det gäller pojkars resultat. Många



49

nyanlända tas emot varje läsår och skolan är inte bra på att kartlägga deras kunskaper i enskilda ämnen på grund av bristande kompetens inom området. Kompetens som dessutom är svår att hitta i närområdet. Pedagogerna sätter i ganska stor utsträckning högre slutbetyg än vad resultaten på de nationella proven visar. Det kan bero på att vissa elever upplever en stor stress och ett obehag inför proven och därför gör sämre ifrån sig än vad de brukar göra. För att förbättra resultaten behöver skolan mer tydlighet, struktur, direkt feedback, samarbete mellan ämnen och goda relationer. Detta är framgångsfaktorer pedagogerna själva lyfter fram då de utvärderat och analyserat resultaten. Förbättringsmöjligheter som lyfts fram är; mer samplanering och individanpassad undervisning. Skolan ska bli ännu bättre på att vara en lärande organisation, d v s lära av varandra genom kollegialt samarbete. Syftet är att skolan ska hitta en gemensam grundsyn och bli medvetna om och bättre på vad som kan göra i och utanför klassrummet för att eleverna ska nå längre GYMNASIESKOLA

Gymnasieelever från Högsby kommun ligger bättre till jämfört med riket när det gäller andel elever som fullföljer sin gymnasieutbildning såväl inom tre år som inom fyra år med introduktionsprogrammet inräknat. Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till högskolan samt elevernas genomsnittliga betygsvärden ligger på ett rikssnitt. Betygsvärdena för de gymnasieelever som går på HUC ligger dock under ett rikssnitt. Avslutningsvis kan konstateras att grundskolan har en alltför hög andel elever som inte når målen i alla ämnen. Nyanlända elever utgör en stor andel av dessa. Det finns också en tendens att andelen elever i behov av särskilt stöd, didaktiskt såväl som socialt ökar. Detta är något vi märker av i alla stadier. Skolan behöver arbeta mer för att motivera våra elever och här behöver vi kompetenshöjningar för att lyckas med detta. Detta arbete har nu påbörjats och omfattar även gymnasieskolans fortbildningssatsningar. I lärarförbundets rapport (sept. 2015) som handlar om elevresultat, likvärdighet, resursanvändning, löner och behörighet hösten 2015 hamnar Högsby på 225 plats av landets 290 kommuner. Beträffande resurser och resultat hamnar vi på 266 plats respektive 200 plats. Utbildningsutskottet har framöver stora utmaningar att ta sig an.

FRITID, KULTUR OCH TURISM

Kommunen ska stödja föreningar så att deras verksamheter leder till god hälsa, goda livsvillkor och lokal service

Skapa arenor/mötesplatser för besöksnäringen Biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt

funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter

Biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning

Måluppfyllelse Särskild uppmärksamhet ägnas åt funktionshindrade och invandrare genom att bl.a. erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Under årets första månader har vi genomfört en mängd aktiviteter och arrangemang i egen regi samt tillsammans med andra aktörer såsom studieförbund, förenings- och näringsliv samt andra kommunala verksamheter. Som exempel kan nämnas: -Kulturprogram för alla åldrar på biblioteket Misteln - Kulturbruket – frivilliga kulturaktiviteter för barn och unga på fritiden - Sommarsimskola - Lägerverksamhet - Olika föreningsträffar

- Information - prova på olika digitala hjälpmedel - Stöd och hjälp till invandrare - Läsfrämjande projekt för barn och vuxna

Många av dessa aktiviteter utgör ett led i måluppfyllelsen för fritid, kultur och turism och är som sådana mycket positiva, men på grund av att målen är oprecisa är det svårt att yttra sig över om verksamheterna sammantaget når adekvata resultat. En översyn av målen bör därför ske och att de görs uppföljningsbara för verksamheterna till nästkommande år.



50

MEDARBETARE

Inriktningsmål Kommunens medarbetare ska trivas med sitt

arbete och kunna utvecklas i detta genom en modern personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap

Resultatmål Förbättrad hälsa De anställda i kommunen ska uppleva en god

arbetsmiljö och känna sig mer delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål

Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten

Ledningsorganisationen ska ge möjlighet att skapa delaktighet och ansvar för förbättringar i hela organisationen

Måluppfyllelse Sjukfrånvaron är 6,70 % totalt inom UU. Den varierar något mellan enheterna, men de är samtidigt så små att statistiken kan bli missvisande. Däremot är det oroväckande att sjukfrånvaron nu totalt ökat de senaste två åren med ca två procentenheter. Detta behöver analyseras.

Under året har många nyanlända kommit till kommunens skolor och barnomsorg. De flesta pedagogernas arbetssituation har därför varit ansträngd vilket ytterligare har accentuerats genom att det dessutom har varit och är svårt att rekrytera behörig personal till alla poster. Särskilt svårt är det att rekrytera lärare i SvA, lärare till inskolningsklass, modersmål och studie- handledning. Undervisningen och resultaten vid 7-9 utvecklas och går framåt, men vi måste – inom hela kommunen – bli bättre på att ta tillvara de kunskaper de nyanlända eleverna har med sig och se till att alla pedagoger får ordentlig fortbildning inom språkutvecklande arbetssätt.

Kompetensutvecklingen som har varit inriktad på att nå en högre måluppfyllelse har sett lite olika ut på olika enheter. Vi har haft de pedagogiska samtalen i fokus och försökt att utveckla och prioritera dessa. Områden som varit i fokus på dessa samtal är exempelvis den formativa bedömningen. Vi har även på förskolor och skolor på olika sätt främst arbetat med att skapa gemensam tid till reflektion, planering och utveckling samt arbetslagsarbete. På ytterskolorna har tillfällen för gemensamma träffar med förskola, fritidshem och skola ökat efter önskemål från personalen på några av skolorna. Detta för att öka samsyn och pedagogiska diskussioner som ska utveckla verksamheterna. På

förskolorna har gemensamma arbetsplatsträffar genomförts. På grund av den stora tillströmningen av nyanlända är lokalfrågorna akuta. Platsbrist på någon av våra skolor kan leda till stress och oro i arbetslaget då mycket tid går åt till att hitta lösningar på schemat och lokaler vilket tar tid från de pedagogiska diskussionerna och arbetet med eleverna. Även klasser i c-form och stor in- och utflytt av elever påverkar lärarnas arbetsmiljö. Detta diskuteras och man försöker hitta lösningar på för att skapa en så trygg och bra verksamhet som möjligt. Från flera enheter kommer signaler om en allmänt ökad stressnivå. Vi har även någon förskola som inte fullt ut är anpassad till förskoleverksamhet vilket kan leda till att ljudnivån ökar med risk för stress. Sammanfattningsvis behöver stora ansträngningar göras framöver kring rekrytering och arbetsmiljö för utskottets personal.

PROCESSER

Inriktningsmål UTBILDNING

Vara en ”lärande organisation”, vilket innebär en vilja att hela tiden utvecklas, att pröva nya tankemodeller, att föra kontinuerliga diskussioner om skolans gemensamma visioner, utvecklas tillsammans och att arbetet präglas av en helhetssyn på individen och lärandet

Arbetet ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt FRITID, KULTUR OCH TURISM

Utveckla plattformar för samverkan för att skapa gynnsamma förutsättningar för hur kommunövergripande frågor kan hanteras inom ramen för kultur-, fritids- och turismfrågorna

Att ge föreningar mål och medel är en framgångsfaktor för en positiv utveckling


Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen för utbildningen Andelen elever som når målen ska öka.

Resultat som elever uppnår ska analyseras, åtgärder ska vidtas och resultaten ska mätas Kunskapsmålen följs upp genom nationella prov och betygssammanställningar.

Måluppfyllelse Förskolans arbete har handlat mycket om språk och matematik och vi har till stor del arbetat tematiskt och strävat mot att synliggöra barnens lärprocesser. Vi har i temat vävt in barns delaktighet och reflekterat över pedagogernas roll för en bra måluppfyllelse. Våra pedagogiska dokumentationer samt reflektioner i arbetslagen pekar på att vi på många håll har en hög



51

måluppfyllelse. Vi har under 2015 försökt tydliggöra angelägna utvecklingsområden. I årskurs sex klarar ungefär 80 % av våra elever de lägsta kunskapskraven i alla ämnen men variationen mellan skolorna är stor. Generellt är det i matematikämnet som flest elever har svårigheter, men på några enheter är det även många elever som har svårigheter med svenska/svenska som andra språk. Det är i årskurs sex få elever som når kunskaper motsvarande de högsta betygen. Vi har 19 A-betyg och 361 E-betyg. Detta är ett faktum som vi måste agera kring. FRITID, KULTUR OCH TURISM

Resultatmål Bygga upp nätverk av olika intressenter i

kommunen för samverkan kring kultur-, fritid- och turismfrågorna Resultat från föreningars aktiviteter ska redovisas.

Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder

Stödja såväl självstudier som formell utbildning Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig

utveckling Stimulera barn och ungas fantasi och kreativitet Främja kontakten mellan olika kulturer och

stimulera en kulturell mångfald Måluppfyllelse Målformuleringarna behöver utvecklas för att bli mätbara vilket de inte är idag, utan här redovisas enbart de nätverk som verksamheterna är deltagande i. Lokala nätverk; grundskola–gymnasieskola, barnomsorg, miljö/bygg, äldreomsorg, socialtjänst, förenings- och näringsliv, studieförbund, kyrka och polis. Externa nätverk; Regionförbund, Regionbibliotek, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Landsting, Länsstyrelse, länets kulturinstitutioner, Kungliga biblioteket, Kulturrådet, Folkhälsocentrum, Emåförbundet, Smålandsidrotten, föreningen Astrid Lindgrens Hembygd samt länets kommuner.

FRAMTID/UTVECKLING

Inriktningsmål Kommunens utveckling kommer framöver att ställa stora krav på förändringar. Resurser måste snabbt kunna anpassas till nya förutsättningar och förhållanden, inte minst ses det i perspektivet av alla nyanländas behov. Teknik och IT är ämnen och funktioner som ska utveckla pedagogiken så att bättre resultat uppnås. Allmänt behöver målformuleringarna också bli tydliga och konkreta om verksamheterna skall ta till sig framtidsfrågorna. Detta behöver göras under 2016.

UTBILDNING

Verksamheterna skall präglas av en entreprenörsanda

Ett hälsoperspektiv ska finnas i verksamheterna där hänsyn tas till hela människan

FRITID, KULTUR OCH TURISM

Mistelns roll som kunskapsnav för information och utveckling ska stärkas

Underlätta utnyttjandet av informations- teknologi och förbättra kunskaperna om dess användning


Förmågan att kommunicera krav och förväntningar på teknik och IT ska utvecklas.

Här har inte hänt mycket under året. Rekrytering av IKT-pedagog har startat i slutet av året. FRITID, KULTUR OCH TURISM

Lyfta fram de strategiska frågorna för kunskapsutveckling och som kan gynna bygden

Måluppfyllelse Nya förslag till målformuleringar för 2016 har tagits fram. Översyn av föreningsbidragen pågår och blir klar under 2016. En del i utvecklandet av verksamheten finns i de frågor som verksamheten arbetar kontinuerligt med. Exempelvis: -Digidel, riktade insatser för digital delaktighet -Läsfrämjande insatser för barn och ungdom -Språk- och läsfrämjande insatser för invandrare -Läsprojekt inom RELÄ (regionen läser) -Stöd till nyanlända i form av service vad gäller scanning, kopiering, mejling m. m -Utbildningsinsatser för besöksnäringen inom länsövergripande projekt -Det Goda Mötet – länsomfattande värde- grundsarbete för fritidsledare -Utbildningar för föreningslivet i samarbete med SISU -Föreläsningar med olika teman -Digitala plattformar för allmänheten, Arena inom bibliotek, Visit Småland inom turism, FRI för

bokning av sporthallar samt inflyttardatabas. Se även under rubriken service och kvalitet



52

SOCIALT UTSKOTT

Marcus Schön (M) Teresa Tolic´ Trossmo Ordförande Verksamhetschef

VERKSAMHETSOMRÅDE

Sociala utskottet ansvarar för äldreomsorg, handikappomsorg, hemsjukvård och bostadsanpassningar, individ- och familjeomsorg, flyktingverksamhet, arbetsmarknadsverksamhet, serveringstillstånd för alkoholutskänkning, bemanningscentra, städ- och måltidsverksamheterna samt egna lokalers hantering.

SÄRSKILDA HÄNDELSER

Byggnationen av äldreboenden i Högsby kommun kom igång i november. Invigning av ny- och ombyggnationen skedde den 2 november.

En värdegrund inom äldreomsorgen har tagits fram. Projekt pågår för införande av värdegrunden.

Ett resursfördelningssystem inom äldreomsorgens alla verksamheter kommer att vara i hamn i samband med att det nya personalsystemet införs. I det nya systemet finns verktyg för resursfördelning.

Minskad volym av assistansärenden inom LSS-verksamheten har inneburit uppsägningsprocesser av personliga assistenter.

Utbyggnation av 2 gruppbostadslägenheter på Konvaljegränd går mot färdigställande.

Stora svårigheter att rekrytera inom vissa områden som sjuksköterskor och socialsekreterare.

Två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn har öppnats under året.

Många egenbosatta nyanlända flyktingar. Asylboende har öppnats på Solhöjden. Sammantaget har det inneburit extremt hög arbetsbelastning inom individ- och familjeomsorgen.

Under november beslutades om tillfälligt stopp i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn utan anknytning med anledning av platsbrist på HVB-hem och familjehem samt av arbetsmiljöskäl för socialsekreterare.

Måltidsverksamheten är först i landet med att nyttja IT-tjänsten Måltidsoptimering via grundskolans lärplattform InfoMentor. Genom att fånga upp elevernas frånvaro vid dagens första lektion har tusentals portioner lyckats omdirigeras från överproduktion.

EKONOMI

Inriktningsmål ▪▪ Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort

och lång sikt Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt

Resultatmål ▪▪ Rambudgetering med budgetavvikelse som

uppföljningsmått Målet är 0 kr eller överskott i budgetavvikelse. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á-priser ska redovisas. ▪▪ Jämförande prestationsvolymer Göra uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner som Högsby kommun. Målet är att ligga i paritet med eller bättre än liknande kommuner. Socialutskottet har under året prognostiserats att gå med ett större underskott 2015. Osäkerhet har varit stor då det varit svårt att beräkna intäkter från Migrationsverket, kostnader för införande av digitala larm, antalet insatser inom individ- och familjeomsorg som pågår över tid m.m. Bokslutet visar dock ett litet överskott på 90,3 tkr. Arbete har lagts ner på återsökning av medel hos Migrationsverket och även andra omständigheter i verksamheten har bidragit till att det till slut blir ett litet överskott. Administrationen inom socialutskottet visar ett överskott till största del mot bakgrund av demografimodellen.

Budget Bokslut

2015 2015

LSS, omsorgerna

Personlig service LSS 10 033 095 7 076 471 2 956 624

Omsorg gruppbostäder 18 218 118 18 350 659 -132 541

Totalt LSS, omsorgerna 28 251 213 25 427 130 2 824 083

Bostadsanpassning

Bostadsanpassningsbidrag 523 000 502 528 20 472

Totalt Bostadsanpassning 523 000 502 528 20 472

Vård, behandling & service

Vård, behandling & service 57 905 766 57 745 305 160 461

Hemtjänst 19 648 364 19 516 615 131 749

Hemsjukvård 11 673 782 11 934 390 -260 608

Dagverksamhet 1 242 487 1 210 746 31 741

Administration SU 4 524 020 2 770 523 1 753 497

Övrig gemensam verksamhet 0 0 0

Totalt Vård, behandling & service 94 994 419 93 177 579 1 816 840

Individ- och Familjeomsorg

Institutionsvård, vuxna 1 300 000 3 415 998 -2 115 998

Institutionsvård, barn & ungdom 380 000 1 084 604 -704 604

Familjehemsvård, barn 2 394 000 4 268 334 -1 874 334

Öppen vård & behandling 6 782 023 7 109 894 -327 871

Kontaktgruppen 2 465 849 1 417 812 1 048 037

Rådgivning 65 000 22 200 42 800

Enskilt bistånd 4 900 512 5 121 724 -221 212

Totalt Individ- och Familjeomsorg 18 287 384 22 440 566 -4 153 182

Arbetsmarknad, flykting

Flyktingmottagande admin 20 552 20 552 0

Ensamkommande barn 17 694 231 385 -213 691

Beredskapsarbeten 359 996 379 038 -19 042

Offentligt skyddade anställningar 0 0 0

Lönebidrag 1 641 558 1 391 396 250 162

Sysselsättn.befrämjande åtgärder 1 661 600 1 525 975 135 625

Totalt Arbetsmarknad, flykting 3 701 400 3 548 346 153 054

Måltid- och städverksamhet

Måltidsverksamhet -32 372 599 848 -632 220

Städverksamhet 0 -61 222 61 222

Totalt Måltid- och städverksamhet -32 372 538 626 -570 998

Totalt SU 145 725 044 145 634 775 90 270

AvvikelseSociala utskottet (kr)



53

ÄLDREOMSORG

Grundbemanningen inom våra särskilda boenden och hemtjänsten har inte förändrats under de senaste åren. De som får bistånd i form av boende på särskilt boende idag har större behov av stöd och hjälp än för några år sedan. Det innebär att insatserna hos varje individ blir mer resurskrävande. Under året har det därför skett en personalförstärkning vilket har inneburit ökade lönekostnader. Detta har kompenserats genom statsbidrag för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Hemtjänstens budget har belastats särskilt av två ärenden, där assistansbolag utför SoL-insatser. Båda ärendena har under året avslutats, varför resultatet har förbättrats. Dessutom blev kostnaden för införande av digitala larm mindre än vad som budgeterats. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSVERKSAMHETEN

Hälso- och sjukvårdsverksamheten har de senaste åren redovisat ständiga underskott varav en stor del går till övertidsersättning, så även 2015. Verksamheten beräknas vara underbemannad med 1,5 årsarbetare utifrån genomförd vårdtyngdsmätning. Prognosen visade på ett större underskott än tidigare år men det uteblev p.g.a. vikariebrist, vakanta tjänster och flera avslag på tekniska hjälpmedel.

LSS-VERKSAMHETEN

Trots viss övertalighet inom personlig assistans under större delen av året, p.g.a. avgående ärenden, visas ett stort överskott. Det förklaras av demografi, obesatta tjänster inom poolen och att verksamheten har budgeterade medel kvar för ärenden som avslutats.

BOSTADSANPASSNING

Visar ett litet överskott mot bakgrund av att färre ärenden kom till avslut än beräknat innan årsskiftet.

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

Inom individ- och familjeomsorgen finns flera ärenden för behandling av vuxna missbrukare, insatser till barn och ungdomar och familjehem som beräknas pågå över tid. Kostnaderna för insatserna är större än budgeterade medel. Även kostnaderna för enskilt bistånd har ökat. Det finns i högre omfattning än tidigare nyanlända med permanent uppehållstillstånd som går ur etableringsersättningen. Det bedöms bli ännu fler under 2016. Bokslutet totalt visar ett stort underskott 2015, - 4,2 mkr.

FLYKTINGMOTTAGANDE OCH ARBETSMARKNADS-

INSATSER

Underskottet som befarades i prognosen uteblev eftersom budgeterade medel för arbetslösa ungdomar inte nyttjades. Uppstartskostnaderna för HVB har varit högre än budgeterade medel och ersättningen från Migrationsverket täcker inte kostnaderna.

MÅLTIDS- OCH STÄDVERKSAMHETEN

Måltidsverksamheten går med ett stort underskott. Det beror delvis på ökade vikariekostnader p.g.a. hög sjukfrånvaro men framför allt beroende på ökade livsmedelskostnader med anledning av ökat elevantal i skolorna. Jämförande prestationsvolymer och kostnader 2015: Måltid skola, personalkostnad/port 18,5 Måltid skola, livsmedelskostnad/port 10,12 Måltid skola, kostnad/port 28,62 Andel ekologiskt inköp, nationellt mål 25%. Andel ekologiskt inköp totalt kommunen 30,93% Städverksamheten går med ett litet överskott.

SERVICE/MEDBORGARE

Inriktningsmål ▪▪ Brukaren är en nöjd kund och som har en kompetent

och flexibel socialtjänst ▪▪ Arbetar förebyggande och målinriktat utifrån en

gemensam värdegrund och ett helhetsperspektiv ▪▪ Hänsyn tas till den enskildes integritet ▪▪ Verksamheten skall präglas av god kvalitet där den

enskilde garanteras en individuellt utformad vård och omsorg

▪▪ Personer med funktionsnedsättning ska genom stöd, hjälp och service ges möjlighet att leva som andra. Med respekt för självbestämmanderätt och integritet ska ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet främjas

▪▪ Städ- och måltidsverksamheterna ska ha nöjda kunder

Resultatmål ÄLDREOMSORG

▪▪ Den kvalitet som Högsby kommun vill uppnå är att ligga lika med eller bättre än medelvärdet för länets kommuner eller liknande kommuner

Kvalitet mäts dels genom att mäta aktiviteter utförda i omsorgstagarnas genomförandeplaner som ska uppgå till minst 95 % av beslutade aktiviteter. Dels sker jämförelse med landets deltagande kommuner i SKL:s öppna jämförelser, där nöjdkundindex mäts.



54

Servicegarantier för äldreomsorgen är framtagna och ska efterlevas.

Nyckeltal från Kolada 2014:

- Brukarbedömning hemtjänst helhetssyn 2014, 95% (2013, 95%), i jämförelse med snitt för Kalmar län 92%.

- Personalkontinuitet hemtjänst 13,86 , i

jämförelse med snitt i Kalmar län 14.

- Brukarbedömning särskilt boende helhetssyn 2014, 92% (2013, 87%), jämförelse med snitt i Kalmar län 83%.

Resultat av andra målinriktade insatser:

- 100% av alla som bor i särskilt boende har bistånd i form av insatser i särskilt boende.

- En värdegrund för äldreomsorgen är framtagen. Värdegrundsombud har utsetts inom respektive enhet samt inom hälso- och sjukvårdsverksamheten. Ett värdegrundsprojekt har påbörjats med titeln Värdig äldreomsorg i Högsby kommun.

- Hemtjänsten har under året arbetat med ett nytt planeringsverktyg för att förbättra personalkontinuitet, effektivitet samt säkerställande att brukarna får beslutade insatser.

- Möjligheten att välja utförare av hemtjänst upphörde under hösten då den privata hemtjänstaktören sa upp avtalet med kommunen.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSVERKSAMHETEN

Nuvarande bemanning innebär förvaltande arbete på daglig basis gentemot medborgarna. Förebyggande och utvecklande arbete uteblir till stora delar. Prioriteringar har tagits fram utifrån patientsäkerhetsarbetet. I verksamheten har även fokus funnits på att få arbetet att fungera med nationella kvalitetsregister och samverkan med andra verksamheter. I slutet av 2015 återupptogs arbetet med senior alert. Arbetet ska leda till att patientsäkerheten förbättras. Patientsäkerhetsberättelse för 2014 redovisades för första gången i kommunen. Det stärker möjligheten till kontinuerligt förbättringsarbete framöver.

LSS-VERKSAMHET

▪▪ Den kvalitet som Högsby kommun vill uppnå är att ligga lika med eller bättre än medelvärdet för länets kommuner eller liknande kommuner

Kvalitet mäts dels genom att mäta aktiviteter utförda i omsorgstagarnas genomförandeplaner som ska uppgå till minst 95 % av beslutade aktiviteter. Dels sker jämförelse med landets deltagande kommuner i SKL:s öppna jämförelser, där nöjdkundindex mäts. SKL:s öppna jämförelser inom området har de senaste åren förändrats. Några reella tal i jämförelse med andra kommuner kan inte redovisas eftersom undersökningen presenteras utifrån uppfyllelse av givna kvalitetsområden med ja/nej-svar. Resultat av jämförelsen sammanfattas enligt följande:

Kommunen uppfyller målen vad gäller kunskapsbaserad verksamheten i fråga om handläggares kompetens, trygghet och säkerhet i fråga om uppföljning av beslut gällande bostad med särskild service och ledsagarservice samt helhetssyn och samordning i fråga om extern samverkan och då i förhållande till landstinget där vi har samordnad individuell plan som verktyg.

Kommunens utvecklingsområden är tillgänglighet i fråga om tillgänglig information på webbplats, trygghet och säkerhet i fråga om uppföljning av beslut gällande daglig verksamhet, självbestämmande och integritet i fråga om brukarundersökningar, habiliteringsersättning och arbetsmarknad samt helhetssyn och samordning i fråga om samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassan.

Resultat av andra målinriktade insatser:

Alla upprättade genomförandeplaner är uppdaterade.

Svårigheter att verkställa viss beslut om insats p.g.a. svårigheter att rekrytera personer till uppdragen.

Handikapplan för 2016-2018 är under revidering.

Funktionshinderrådet har haft fyra möten under 2016.

Tillbyggnad av 2 platser inom särskilt boende på Konvaljegränd är under färdigställande.



55


▪▪ Nyckeltal för kvalitet Resultat av insatser utifrån inriktningsmål:

Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Kalmar län har undertecknat en överenskommelse om hälsoundersökning och munhälsoundersökning avseende de barn och unga som med stöd av Socialtjänstlagen eller med stöd av Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga utreds och placeras eller är placerade i familjehem, jourhem eller hem för vård och boende.

Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Kalmar län har undertecknat en överenskommelse om att gemensamt förbättra stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer, 1976:511).

Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Kalmar län har undertecknat en överenskommelse om barnpsykiatri för att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för barn och ungdomar 0-17 år.

Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Kalmar län har undertecknat en överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet är bl.a. att ge förutsättningar för god kvalitet i vård och omsorg och förbättrad hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Utbildning för familjehem har startat i samverkan regionalt.

Samverkan mellan IFO, elevhälsan, gymnasium, arbetsförmedling och försäkringskassa inleddes under hösten för att fånga elever med behov av extra stöd och meningsfull sysselsättning.

Start av två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn.

Psynksamverkan (barn och ungas psykiska hälsa) mellan IFO, elevhälsa, BUP, HAB, MHV, BHV, hälsocentral och tandvård har fortsatt under året och där bl.a. en gemensam utbildning hölls om SIP (Samordnad Individuell Plan).

STÄD OCH MÅLTIDSVERKSAMHET

▪▪ Målet för städ- och måltidsverksamheterna är att ha 90 % nöjda kunder

Målet följs upp i kundenkäter. Kundundersökning av städverksamhetens kunder visar att 93,55 % av dessa är nöjda med den service och bemötande de får.

Frukost erbjuds till alla elever på Fröviskolan till självkostnadspris. Prov på införande av två rätter på Mogården har genomförts. Utvärdering visar negativt resultat av kundernas nöjdhet.

MEDARBETARE

Inriktningsmål ▪▪ Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete


▪▪ Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål

▪▪ Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i Högsby kommun och vara goda ambassadörer för kommunen

Resultatmål ▪▪ Sjukfrånvaron ska minska ▪▪ 90 % av de anställda i Högsby kommun ska uppleva

en god arbetsmiljö ▪▪ 90 % av de anställda i Högsby kommun ska känna

sig delaktiga i antagna mål Den totala sjukfrånvaron inom socialtjänsten samt måltid- och städverksamheten var vid årsskiftet 2014 9,58%. Vid uppföljning i april 2015 hade sjukfrånvaron ökat till 12,87%. I augusti hade frånvaron sjunkit något till 11,41%. Vid årets slut var talet 10,9%. Totalt sett en ökning från föregående år.

De arbetsmiljöproblem som framträder utifrån de skyddsronder som genomfördes under hösten 2014 handlar om hög arbetsbelastning, lokal- och konflikthanteringsfrågor. Nya rehabiliteringsrutiner infördes 2015 och arbete med dessa pågår. Arbetsmiljöutbildning för alla chefer har genomförts. En krisberedskapsplan har tagits fram inom äldreomsorg, hälso- och sjukvårdsverksamhet och LSS-verksamhet som stöd till medarbetarna.

ÄLDREOMSORG

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har gjort en inspektion hos kommunens biståndshandläggare. Där framkom att varje biståndshandläggare har ca 200 ärenden var och de hinner inte med uppföljningar på ett adekvat sätt. Arbetsbelastningen konstateras vara för hög. Snittet i landet på antal ärenden hos varje handläggare ligger på ca 160 ärenden. En tillfällig förstärkning på handläggarsidan infördes från och med maj 2015 som 2016 övergår i en fast tjänst.



56

De förebyggande och hälsofrämjande insatser som har genomförts inom äldreomsorgen är:

Arbete med årssnurra för systematisk uppföljning av bl.a. arbetsmiljöarbetet och kvalitetsarbetet.

Processinriktad handledning inom några enheter med anledning av samarbets- och konfliktproblematik.

Brandombudsutbildning samt utrymningsövningar har genomförts.

Framtagande av en krispärm för att stärka tryggheten för medarbetarna i agerandet av krissituationer.


Sjukfrånvaron har under året minskat. Psykosocial skyddsrond har genomförts som visar att medarbetarna upplever att arbetsbelastningen är för hög. En handlingsplan har tagits fram och som man sedan har arbetat med. Det är stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor vilket under året har inneburit att man inte har kunnat rekrytera i takt med behovet. Det har bl.a. visat sig i den höga övertidsersättningen som har betalats ut inom verksamheten. Kartläggning av vårdtyngd har genomfört och visar att verksamheten är underbemannad med motsvarande 1,5 årsarbetare, vilket även visar sig i utbetalning av övertidsersättning. En krispärm har tagits fram för tryggheten att veta hur man som medarbetare ska agera i olika krissituationer. LSS-VERKSAMHET

Hög sjukfrånvaro p.g.a. långtidssjukskrivningar. Fysisk arbetsmiljöproblematik på en enhet där extra insatser från företagshälsovården har beställts. Förebyggande och hälsofrämjande insatser som har genomfört inom LSS-verksamheten är:

Uppföljning av medarbetardagarna från 2014 har fortsatt i arbetsgrupperna.

Medarbetare på vissa enheter har haft handledning.

Brandombudsutbildning har genomförts. En krispärm har tagits fram för tryggheten att

veta hur man som medarbetare ska agera i olika situationer.

Arbetsmiljöarbetet har följts upp med hjälp av en årsplan i respektive enhet.


Personalsituationen inom individ- och familjeomsorgen är oerhört ansträngd med anledning

av flyktingsituationen och arbetsbelastningen är mycket hög. Flera medarbetare har varit sjukskrivna. Personalomsättning har förekommit vilket medför ökad arbetsbelastning i samband med introduktion av nyanställda för dem som har arbetat längre i verksamheten. Det är mycket svårt att rekrytera medarbetare till verksamheten som är utbildade socionomer. Omstruktureringar av personalresurser har gjorts inom ramen för verksamheten för att möta den ökade ärendemängden och ökad administration. Konsult från bemanningsföretag har fått anlitats för att till viss del täcka personalbehovet. Förebyggande och hälsofrämjande insatser som har genomförts inom IFO är:

Förebyggande samtal för medarbetare hos företagshälsovården.

Tillfälligt stopp i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn utan anknytning.

Kompetensutveckling. STÄD OCH MÅLTIDSVERKSAMHET

Städ- och måltidsverksamheten har under året emellanåt haft en ansträngd personalsituation med anledning av ökad sjukfrånvaro och svårigheter att få vikarier. Vid Fröviskolans kök ökade arbetsbelastningen när höstterminen började med anledning av ökat elevantal inom skolan. Tillfällig personalförstärkning sattes in som en förebyggande åtgärd. Hygienkörkort har förnyats för alla medarbetare inom kök 2015. Brandskyddsutbildning har genomförts för alla medarbetare.

PROCESSER

Inriktningsmål ▪▪ Utskottets verksamheter skall ha en ändamålsenlig

och kostnadseffektiv organisation med klara och tydliga interna och externa rutiner men samtidigt kunna tillgodose kraven på kvalitet och integritet

▪▪ Utveckla ett flexibelt arbetssätt utifrån varierande behov

▪▪ I samband med förändrade förutsättningar för enskilda ska samverkan ske för att ge stöd av god kvalitet på mest kostnadseffektivt sätt

▪▪ Rutiner kring försörjningsstödet samt åtgärder för att öka människors förutsättningar till självförsörjning genom arbetsmarknadsåtgärder ska utvecklas



57

Resultatmål ▪▪ Antalet igångsatta utvecklingsarbeten samt

processanalyser under budgetåret. Bedömning kommer att ske inom respektive verksamhetsområde huruvida inriktningsmålet för processperspektivet uppnås. I verksamheterna skall finnas ett utrymme för ständiga förbättringar och där uppnådda resultat beskrivs. 2015 inleddes med en organisationsförändring inom socialtjänsten. Fyra områdeschefer blev två. En för äldreomsorg, LSS, och HSL-verksamhet samt en för individ- och familjeomsorgen. Enhetschefsledet utökades med två enhetschefer, en för HSL samt en inom äldreomsorg.

ÄLDREOMSORG

Resultat av igångsatta utvecklingsarbeten och processer:

Ny- och ombyggnation av kommunens äldreboenden startade i november. Planering av byggandet har pågått i olika arbetsgrupper.

En projektsamordnare har börjat arbeta som mellanhand mellan kommunen och entreprenörerna som arbetar med ny- och ombyggnationen. Projektsamordnaren har även påbörjat arbete med att sätta ihop arbetsgrupper med baspersonal som tittar på olika områden för planering och delaktighet i byggandet.

Fortsatt arbete med systemtänkande processutveckling har fortgått i olika takt på enheterna.

Arbete med att utveckla genomförandeplanerna för samtliga medborgare som har biståndsbedömda insatser inleddes och kommer att fortgå under 2016.

Hemtjänsten har infört ett planeringsverktyg som skall förbättra personalkontinuiteten, effektiviteten samt säkerställa att brukarna får beslutade insatser. Det nya planeringsverktyget kan utvecklas och förfinas i fråga om olika typer av statistik. Möjligheten finns att bl.a. följa upp att brukare får de insatser som de är beviljade.

Förstärkningen av biståndshandläggare har bidragit till att alla som bor på särskilt boende nu har fått insatsbeslut i särskilt boende.

Digitala trygghetslarm har införts. Projekt nattfrid pågår gällande test av digitala

stödinsatsen nattillsyn via kamera. Utvecklingsarbete har genomförts mellan

bemanningscentra och enhetschefer för att förtydliga roller och uppdrag.

Ett värdegrundsprojekt startades under hösten och kommer att pågå till och med april 2016.

Ett utvecklingsarbete har startat för att möta den nya lagstiftningen om samverkan vid utskrivning från slutenvården, då betalningsansvarslagen upphör. Den tillsatta utvecklingsgruppen består av representanter från organisationens alla nivåer för att få ett helhetsperspektiv.

Rekryteringsprocesser av enhetschefer i olika omgångar under året.

Medverkan i regionalt utvecklingsarbete i fråga om införande av ÄBIC (Äldres Behov I Centrum).

Arbete har pågått för att ta fram ett resursfördelningssystem. Det förväntas vara klart till sommaren 2016.



Vårdtyngdsmätning är genomförd. Arbete med att uppföra rutiner och riktlinjer

pågår. Införande av mentorskap för studenter och

nyanställda. Omfattande rekryteringsprocess gällande

sjuksköterskor. LSS-VERKSAMHETEN


Arbete med delaktighet genom årsplan och kontinuerlig uppföljning samt fokus på arbete med genomförandeplaner.

Uppsägningsprocesser av personliga assistenter fortsatte till och med september 2015.

Tillbyggnationen av två lägenheter på Konvaljegränd påbörjades och förväntas var färdigställda under början av 2016.

LSS-verksamheten har gått in i bemanningscentra när det gäller vikarietillsättning och har inneburit en utvecklingsprocess i fråga om riktlinjer och rutiner.

Arbete enligt handlingsplan gällande fysisk arbetsmiljöproblematik inom en enhet.


Verksamheten har under det senaste året involverats i en stor och ständigt pågående förändringsprocess med anledning av tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn och nyanlända flyktingar. Nya utmaningar och ställningstaganden har tillkommit varje vecka vilket har inneburit att verksamheten har fått hitta nya arbetssätt. Utvecklingsarbete pågick inom verksamheten under årets första del tillsammans med konsult för att



58

kartlägga processer, kvalitetssäkra arbetssätt och utveckla system för systematisk kvalitetsledning. Arbetet har inte kunnat slutföras. Resultat av andra utvecklingsarbeten och processer:

Ökad användning av tekniska lösningar och mobilitet.

Införande av tjänstemannaberedskap. Start av två HVB-hem för ensamkommande

flyktingbarn. Deltagande i arbete med regionala

överenskommelser i Kalmar län mellan socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård inom en rad områden.

STÄD OCH MÅLTIDSVERKSAMHET

▪▪ Under budgetåret utvärdera den verksamhetsförändring som genomförts sedan 2012, då verksamheterna blev självständiga resultatenheter

Måltidsverksamheten är först i landet med att nyttja IT-tjänsten Måltidsoptimering via grundskolans lärplattform InfoMentor. Det har inneburit att de har lyckats omdirigera tusentals portioner och tillika avfall genom att fånga upp elevernas frånvaro redan vid dagens första skollektion. Städverksamheten rapporterar avvikelser på daglig basis som sedan tas upp på arbetsplatsträffar och som sammanställs i slutet av året. Försök att införa två rätter på Mogården har genomförts. En utvärdering visar negativt resultat.

UTVECKLING/FRAMTID

Inriktningsmål ▪▪ Anpassa resurser efter nya förutsättningar med

anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer

▪▪ Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna Resultatmål Övergripande

Samverkan ska leda till ökad kvalitet för kunden och minskad sårbarhet för verksamheten.

ÄLDREOMSORG

▪▪ Teknik och IT ska öka kundernas möjlighet och förmåga till självständighet.

▪▪ Lokalerna ska utvecklas så att de understöder ett modernt arbetssätt.

Redovisning av resultat utifrån mål:

Ny- och ombyggnation av kommunens äldreboenden kommer att pågå under fem år. Utvecklingsprocesser har påbörjats och kommer att pågå under hela byggprocessen för att säkra service och kvalitet i verksamheten.

Projekt Nattfrid, nattkameror, har fallit väl ut. Under 2016 behöver beslut tas om permanent införande av insatsen.

Digitala trygghetslarm har införts. Kompetenskartläggning pågår mot bakgrund

av Socialstyrelsens allmänna råd i fråga om kompetens i verksamheten. En kompetensutvecklingsplan kommer att sammanställas under 2016 som ett led i att säkra kvaliteten i verksamheten samt som en möjlig åtgärd i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att förbättra frisknärvaron.

Hemtjänsten har infört planeringsverktyget Laps Care för att förbättra personalkontinuiteten, effektiviteten samt säkerställa att brukarna får beslutade insatser. Utvecklingsarbete med verktyget kommer att fortsätta.

Ett regionalt utvecklingsarbete har inletts i fråga om ÄBIC där kommunen har medverkat. Under 2016 kommer ett utvecklingsarbete att inledas i kommunen. Implementering av ÄBIC kommer att pågå ett par år framöver, förhoppningsvis inklusive mobilitet och digitala verktyg.



Psykosocial skyddsrond och vårdtyngdsmätning visar att arbetsbelastningen är hög och att enheten är underbemannad. Ställningstagande behövs gällande utökning av resurser till verksamheten för att stärka patientsäkerhet och arbetsmiljö.

På Tema Hälso- och sjukvård på ett sammanträde för Socialutskottet lyftes frågan om APO-dosinförande när det gäller läkemedelshanteringen som en viktig utvecklingsfråga för patientsäkerheten, vilket utskottets ledamöter ställde sig positiva till. Arbete med frågan kommer att fortgå under 2016.

Ta upp och fortsätta arbetet med Senior alert på särskilda boenden.



59

HANDIKAPPOMSORG

Personer med funktionsnedsättning ska på ett naturligt sätt delta i samhällslivet i högre utsträckning.

Måtten i ovanstående mål är att redovisa vidtagna åtgärder, utredningar, etc. som utvärderas. En nära dialog med sociala utskottet är en förutsättning för att uppnå målen. Redovisning av resultat utifrån mål:

Revidering av handikapplanen har inletts och kommer att färdigställas under våren 2016.

Funktionshinderrådet har under året haft 4 sammanträden.

Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet har en planeringsdag genomförts för att kartlägga kommunens behov av LSS-insatser ett par år framöver.

Utbyggnationen av Konvaljegränd har pågått under 2015 och är under färdigställande i början av 2016.



Flera regionala överenskommelser i Kalmar län mellan socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård inom en rad områden som berör målgrupper inom IFO:s verksamhet.

Arbete med kartläggning av processer, kvalitetssäkra arbetssätt och utveckling av ett system för systematisk kvalitetsledning påbörjades men kunde inte slutföras. Arbetet kommer att fortgå under 2016.

Ett analysarbete har genomförts för att belysa behov av resurser i verksamheten mot bakgrund av den aktuella flyktingsituationen med anledning av de medel som kommunen tilldelats från Riksdagens beslut om extra ändringsbudget.

STÄD- OCH MÅLTIDSVERKSAMHETEN

Fortsatt arbete med måltidsoptimering inom Fröviskolans kök. Diskussion pågår om städverksamhetens lokaler och lokalisering mot bakgrund av att nuvarande lokaler är i dåligt skick. Verksamheten planerar att genomföra utbildning i kost, hälsa och sömn för all personal i början av 2016 som ett led i förebyggande insatser för en högre frisknärvaro.



60

MYNDIGHETSNÄMND

Lars Elmborg (KD) Anneli Nielsen Ordförande Miljöchef Anders Andersson Plan- Byggchef

MYNDIGHETSNÄMNDENS UPPGIFTER Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande enligt vad som i särskild lagstiftning anges för miljö- och hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken, Livsmedelsfrågor enligt livsmedelslagen, avfall och renhållning enligt miljöbalken och renhållningsordningen, naturvård enligt miljöbalken, räddningstjänsten enligt lag om skydd mot olyckor, bygglovsverksamheten enligt plan- och bygglagen samt kommunens planarbete som regleras i plan- och bygglagen och miljöbalken. Myndighetsnämnden har dessutom ansvar för tillsyn av detaljhandeln tobaks-, folköls- och läkemedelsförsäljning.

Myndighetsnämnden beslutar, med stöd av lagar och förordningar i ärenden som utgör myndighetsutövning såväl gentemot enskilda som gentemot kommunens verksamheter. Verksamheten som miljö- och bygglovskontoret bedriver har fastställts i reglemente som har antagits av kommunfullmäktige. Myndighetsnämnden har det övergripande ansvaret för att ett konsekvent miljöarbete bedrivs i kommunen. I detta ingår att se till att kommunens övriga verksamheter fullföljer de uppgifter som åläggs dem i detta hänseende.

SÄRSKILDA HÄNDELSER ▪ Ärendeflödet beträffande bygglov håller samma

nivå som tidigare år. Detaljplanearbetet fortgår med att omarbeta och förnya gamla inaktuella planer för att tillskapa ytterligare byggrätter samt skapa nya.

▪ Det övergripande arbetet för miljön och en hållbar utveckling i kommunen, på uppdrag av KLU har fått tonas ned i årets budget på grund av resursbrist.

▪ Arbetet med geografiska informationssystem (GIS) fortsätter att utvecklas och ny information arbetas in i systemen.

▪ Den stadsarkitekt som delades med Mönsterås kommun har ersatts av konsult en dag i veckan.

▪ Tillsynsarbetet avseende miljöverksamheten går i enlighet med upprättade planer.

▪ En miljöhandläggare med inriktning på livsmedel, 60% tjänst delas med Mönsterås kommun.

▪ Saneringsarbetet i Björkshults glasbruk är avslutat. Efterkontroll och rapportskrivning är kvar.

▪ Myndighetsnämnden har deltagit i Miljösamverkan sydost, projekt/temadagar ”skärvätskor i verkstadsindustrin”, ”buller” ”förorenade massor” och ”kontrollprojekt om livsmedelsinformation”.

▪ Tillsyn har utförts inom Jordbruksverkets och Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt om integrerat växtskydd.

▪ Handläggning av ärenden avseende äldre enskilda avloppsanläggningar har prioriterats.

▪ Tillsyn av rökfria miljöer och skolgårdar. Uppföljning 2016.

▪ Handläggning av dispensansökningar, ca 100 st., utifrån nya renhållningsordningen har tillkommit jämfört med tidigare år.

MÅLUPPFYLLELSE

I sin helhet räcker inte de personella resurserna inom miljö- och bygglovskontoret till för att uppfylla de ambitioner som centrala organ ställer på verksamheten kring kommunens övergripande arbete. Under året har detta legat nere och någon miljöredovisning har inte heller tagits fram till bokslutet. Däremot har verksamheterna klarat sina löpande åligganden förtjänstfullt även om processfrågorna inte kunnat få något större fokus under året.

618 497 519 470

394 226 248 239

99 97 112 84

2013 2012

Nya ärenden

Varav delegationsärenden

Beslut i myndighetsnämnd

Ärenden Miljö- och

bygglovskontoret2015 2014



61

EKONOMI

Inriktningsmål ▪ Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort

och lång sikt ▪ Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett

effektivt sätt

Resultatmål

▪ Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått.

Verksamheterna under myndighetsnämnden redovisar ett överskott för 2015 på ca 1,2 mkr, vilket innebär en budgetavvikelse med ca 46 % Största överskottet finns på plan- och bygglovssidan med 419 tkr. Det nya taxesystemet och en ökad ärendemängd har medfört ökade intäkter där.

På miljö- och hälsoskyddssidan finns också ökade intäkter i tillsynsverksamheten på ca 200 tkr.

Det har även genererats ett betydande överskott beroende på lägre personalkostnader. Nämnden har sålt GIS-samordnartjänst till Mönsterås kommun och tjänster har inte ersatts fullt ut vid sjukdom och förändringar i personalgruppen.

SERVICE/MEDBORGARE

Inriktningsmål ▪ Servicen ska hålla hög kvalitet och där den enskilde

eller näringsidkaren ska få ett positivt bemötande och känna sig delaktig.

▪ Kvalitetsmålen utgår från den servicegaranti som kommunstyrelsen beslutat om.

Resultatmål ▪ Miljö- och bygglovskontorets förhållande gentemot

kunderna präglas av kompetens och professionalism. All handläggning sker med utgångspunkt från att kunderna ska känna att man blivit bra bemött och fått en god vägledning i sitt ärende samt en god förståelse

för de eventuella beslut som fattats av myndighetsnämnden. Verksamhetsuppföljning av antal ärenden och uppgifter lämnas i verksamhetsplanen en gång per år. I kommunens servicegarantier beskrivs en minimigräns för den service som ska tillhandahållas gentemot medborgare beträffande bygg-, miljö- och hälsoskyddsfrågor.

MEDARBETARE





Resultatmål ▪ Sjukfrånvaron ska minska

Sjukfrånvaron ligger högt beroende på långtidssjukdom Sjukfrånvaron inom verksamheterna ligger på 15,4 %. ▪ 90 % av de anställda i Högsby kommun ska uppleva

en god arbetsmiljö ▪ 90 % av de anställda i Högsby kommun ska känna

sig delaktiga i antagna mål ▪ Arbetsplatsmöten hålls regelbundet på kontoret ▪ Myndighetsnämndens verksamhetsplan tas fram i

samarbete med personalen

PROCESSER

Inriktningsmål ▪ Utveckla det förebyggande arbetssättet inom

nämnden ▪ Förtydliga preciseringar av nämndens verksamhet

mot bakgrund av given resurstillgång Resultatmål ▪ Utarbeta en plan för hur miljöarbetet skall utvecklas ▪ Fortsatt se över sina huvudprocesser vad som avser

avdelningens kapacitet.

Budget Bokslut

2015 2015

Plan & Bygg

ADB 779 347 399 820 379 527

Bygglovsverksamhet 506 186 87 570 418 616

Fysisk planering 391 893 297 201 94 692

Totalt Plan & Bygg 1 677 426 784 591 892 835

Miljö & hälsoskydd

Miljöskydd 323 854 154 332 169 522

Kalkning 40 802 88 666 -47 864

Tobak, alkohol & livsmedel 20 906 22 382

Hälsoskydd 252 300 110 124 142 176

Livsmedel mm 77 732 44 345 33 387

Gemensamt Miljö & Byggnad 184 937 184 686 251

Totalt Miljö & hälsoskydd 900 531 604 534 295 997

Totalt Miljö- och byggverksamhet 2 577 957 1 389 125 1 188 832

AvvikelseMiljö- och byggverksamhet (kr)



62

UTVECKLING/FRAMTID

Inriktningsmål ▪ Anpassa resurser efter nya förutsättningar med

anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer

▪ Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna

Resultatmål ▪ Samverkan med Mönsterås kommun omfattar

gemensamma tjänster; plan- och byggchef, miljöchef, GIS-samordnare, miljöinspektör och kalkningshandläggare.

▪ Utveckla samarbetet med Mönsterås kommun ytterligare, med andra arbetsuppgifter. Ska godkännas av KLU.



63

REVISION

Margareta Lundgren-Johansson (S) Ordförande

REVISIONENS UPPGIFTER Revisionen ska granska kommunens, styrelsens och nämnders verksamhet samt genom utsedd lekmannarevisor i Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB även verksamheterna i dessa bolag. Granskningen utgår från bestämmelserna i kommunallagen, revisorernas reglemente samt god revisionssed. Revisionen har fem ledamöter.

ÅRETS VERKSAMHET Under år 2015 har tre fördjupande granskningar genomförts, som visade följande resultat:

Granskning av lönehanteringen Granskningen gjordes gemensamt med de förtroendevalda revisorerna i Lessebo kommun och i Uppvidinge kommun.

Bedömningen är att lönehanteringen i stort sett är säker och tillförlitlig. Det baseras på att det finns ett personal- och lönesystem som stödjer lönehanteringen, att det finns dokumenterade rutiner och stödjande dokument i form av manualer samt att det utförs kontroller av inrapporterade värden i lönesystemet. För att stärka den interna kontrollen ytterligare har ett antal förbättringsområden identifierats.

Granskning av kommunstyrelsens hantering av sjukfrånvaron Bedömningen är att kommunstyrelsen till stora delar arbetar ändamålsenligt för att reducera sjukfrånvaron. Det baseras på att det finns övergripande policys och strategier som stöd för en låg sjukfrånvaro, det finns mål för att minska sjukfrånvaron, vissa åtgärder i syfte att minska sjukfrånvaron har vidtagits och första linjens chefer har huvudsakligen ett tillräckligt stöd att arbeta med både kort- och långsiktig sjukfrånvaro. Vi anser dock att en kartläggning och analys av orsakerna till sjukfrånvaron är en förutsättning för att formulera ändamålsenliga övergripande mål, aktiviteter och insatser för att sänka sjukfrånvaron. Likaså bedömer vi att en kontinuerlig uppföljning av efterlevnaden av gällande styrdokument, såsom policy och handlingsplan för rehabilitering och det personalpolitiska programmet, bör göras inom ramen för kommunstyrelsen interna kontrollarbete.

Granskning av informationssäkerhet Bedömningen är att kommunstyrelsen till viss del har ändamålsenliga rutiner och processer för att hantera informationssäkerhet. Det grundar vi på det arbete som sker med informationssäkerhet tillsammans med Regionförbundet samt kommunerna Hultsfred och Oskarshamn. Vi har även funnit att det på senare tid vidtagits olika åtgärder för att förstärka informationssäkerheten.

Vi bedömer vidare att det finns ett flertal brister som behöver åtgärdas för att informationssäkerheten ska nå en tillfredsställande nivå:

▪ Det saknas en utpekad funktion för arbetet med informationssäkerhet. Funktionen bör tillförsäkras möjligheten att arbeta med informationssäkerhet när det gäller mandat, budget, arbetstid och kompetens.

▪ Det saknas en klassning av information och system som utgår från den egna verksamhetens behov och externa krav. Klassningen bör ske avseende informationens tillgänglighet, integritet, spårbarhet och konfidentialitet. En utgångspunkt för klassningen bör vara systematiska riskanalyser som genomförs för kritiska verksamhetsprocesser, tjänster och system. Med klassningen av information som grund bör det upprättas ett kommunövergripande register över skyddsvärd information som visar informationens ägare, lokalisering samt krav på säkerhet och kontroller.

▪ Det bör genomföras en regelbunden översyn av framtagna styrdokument och krav för att säkerställa att dessa efterlevs. Informationssäkerhetspolicyn har inte uppdaterats sedan den antogs år 2010.

▪ Det saknas formaliserade krav på leverantörer när det gäller informationssäkerhet, vilket kan leda till att risker kopplade till leverantörens hantering av kommunens information inte upptäcks och åtgärdas inom rimlig tid.

▪ Det saknas en IT-strategi baserad på verksamhetens behov och prioriteringar. Strategin bör stödja den planerade verksamhetsutvecklingen och tydliggöra vilka projekt och aktiviteter som ska genomföras inom IT-området.

EKONOMI

Inriktningsmål

▪ Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått

Målet är 0 kr eller överskott i budgetavvikelse

Revisionen lämnar i år ett överskott på ca 4,2 tkr.

Budget Bokslut

2015 2015

Revision 350 000 345 833 4 167

Totalt 350 000 345 833 4 167

Revision (kr) Avvikelse



64

ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN

Anita Holm Susanne Ohlsson Överförmyndare Ersättare

ANSVARSOMRÅDE Överförmyndaren är en kommunal förvaltnings-myndighet som utövar tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare (ställföreträdare med ett gemensamt namn). Lagar och förordningar som styr verksamheten Kommunfullmäktige beslutar om reglemente för överförmyndaren. Utöver vad som föreskrivs i reglementet lyder överförmyndaren som alla myndigheter under förvaltningslagen. Verksamheten regleras i första hand i föräldrabalken (FB) 19 kap. Överförmyndaren ansvarar för att överförmyndar-verksamheten i kommunen bedrivs i enlighet med vad som föreskrivs i föräldrabalkens 19 kap, förmynderskapsförordningen (1995:379) samt andra författningar som reglerar frågor knutna till överförmyndarens tillsynsverksamhet. Överförmyndaren är också ansvarig för att underlag för kommande budget lämnas till kommunfullmäktige och att information om överförmyndarens verksamhet sprids till allmänheten. Överförmyndaren är registeransvarig för de personregister som myndigheten för i sin verksamhet. Överförmyndaren är arkivansvarig inom sitt verksamhetsområde. Omfattning på verksamheten Kommunerna Högsby, Hultsfred, Oskarshamn och Mönsterås samverkar kring överförmyndar-verksamheten. Verksamheten drivs från ett gemensamt kontor i Högsby. Var och en av de samverkande kommunerna har fort-farande en egen överförmyndare. Överförmyndarna har delegerat sina beslutsbefogenheter (med undantag av vissa beslut) till tjänstemännen på det gemensamma kontoret. Tjänstemännen är anställda av Högsby kommun och det är tjänstemännen som besvarar alla verksamhetsfrågor.

Namnet på samverkansorganisationen är Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås.

SAMVERKANSMÅL

Kvalitetssäkring. Säkerställa att verksamheten lever upp till

nuvarande och framtida lagkrav. Uppfylla kravet enligt 5§, förvaltningslagens

på två timmars öppettid. Minskad sårbarhet.

Kontinuitet. Säkerställa tillgången till erforderlig

kompetens. Renodla och tydliggöra överförmyndarens

uppgift och verksamhet. Underlätta rekrytering och fortlöpande

kompetensutveckling av medarbetare och ställföreträdare.

Bidra till att minska kommunernas kostnader för försörjningsstöd, vård/omsorg samt andra samhälleliga kostnader.

Benämningen överförmyndaren avser myndigheten, d.v.s. i texten nedan avses överförmyndarkansliet.

ÅRETS VERKSAMHET Organisationen omfattar 5,5 heltidstjänster för samtlig handläggning, administration och arbets-ledning.

SÄRSKILDA HÄNDELSER Ställföreträdarna lämnar redovisning över det gångna årets förvaltning senast 1 mars varje år. Detta innebär en hög arbetsbelastning med granskning av redovisningarna under våren. Inför den årliga granskningen har informationskvällar genomförts i samtliga kommuner. Ärendemängden har ökat med 37 %, varav 28 % avser ensamkommande barn. Den kraftiga ökningen av antalet ärenden har förutom extra arbetade timmar, medfört ständiga omprioriteringar av arbetsuppgifter i arbetsgruppen. Till skillnad mot övriga ärenden så granskas och arvoderas ärenden avseende ensamkommande barn månadsvis. Den stora ärendeökningen har, främst under hösten, medfört hög arbetsbelastning. Samtliga barn har förordnats en god man. Överförmyndaren är, till skillnad, mot socialtjänsten, ansvarig för de barn som vistas i kommunen, vilket innebär tillsyn även för

Antal ärenden 2015-12-31 1 1262014-12-31 822

2013-12-31 764

2012-12-31 734

2011-12-31 725



65

barn som placeras av andra kommuner. Vid årsskiftet fanns placeringar gjorda av tio andra kommuner, vilket innebär kontakt med sammanlagt fjorton olika kommuner. Vid årsskiftet uppgick antalet ärenden till 321.

EKONOMI

Inriktningsmål ▪ God ekonomisk hushållning med budget i balans är

ett överordnat mål samt att verksamheten ska anpassas efter givna ekonomiska resurser.

▪ Höja verkningsgraden genom ett optimalt nyttjande av tillgängliga resurser.

Resultatmål ▪ Verksamheten skall bedrivas så att ett nollresultat i

förhållande till tilldelad budgetram kan uppnås. Måluppfyllelse ▪ Hållbar budget, budget i balans.

Överförmyndaren och tjänstemannaorganisationen följer sina budgetar. Tjänstemannaorganisationens budget omfattar personal-, lokal- och övriga administrativa kostnader. Överförmyndarens budget består av arvoden till gode män och förvaltare.

SERVICE/MEDBORGARE

Inriktningsmål ▪ Tillsynen ska skydda underåriga och vuxna som helt

eller delvis saknar beslutskompetens från rättsförluster. Väl utarbetade rutiner som kontinuerligt utvecklas av tjänstemännen gemensamt, ska ge en lika och rättssäker handläggning av ärenden.

Resultatmål ▪ Verka för god service och tillgänglighet genom ett

flexibelt arbetssätt. Uppfylla förvaltningslagens krav på 2 timmars öppettid genom bemanning alla vardagar. Utöver expeditions- och telefontid tillgängliga för ställföreträdare och myndigheter på direktnummer, via mail och fax. Planering av bemanningsschema efter fasta besöksdagar i samverkanskommunerna.

▪ Genomföra årliga träffar med gode män, förvaltare och godmansföreningarna. Arbeta för att goda relationer för informations-utbyte med andra enheter i och utanför kommunen upprätthålls. Kontinuerliga informationsträffar med personal inom socialförvaltningen, främst omsorgen och banker. Information om verksamheten ska tillhandahållas

genom framtaget material (broschyr, handbok) och via hemsidan.

▪ Tillförsäkra allmänheten en för hela landet så enhetlig och aktuell rättstillämpning som möjligt inom området dels genom kontinuerlig uppdatering av den egna handboken för gode män och förvaltare och genom medlemskap i föreningen Sveriges Överförmyndare. Tjänstemännen ska via medlemskapet genom information och erfarenhetsutbyte hållas informerade i frågor gällande verksamhetsområdet.

▪ Registrering av ett ärende eller skrivelse ska ske omgående och handläggning ska ha påbörjats inom tre arbetsdagar från det ärendet eller skrivelsen kom in.

▪ Tillsättande av god man för ensamkommande barn ska ske inom 24 timmar från det att anmälan inkommit.

▪ Blanketter och information inför årsredovisning ska vara utskickade senast den 31 januari varje år. Första påminnelsen ska skickas ut andra veckan i mars och den andra påminnelsen 14 dagar därefter. Inkomna årsredovisningar ska vara åtgärdade senast den 1 september varje år

▪ Utbildning av gode män och förvaltare ska ske årligen, helst genom länssamarbete.

▪ Samverkan med godmansföreningarna genom stöd till utbildning och eventuellt mentorskap för att säkra rekryteringen av ställföreträdare.

▪ Verka för att fler ställföreträdare deltar på våra utbildningar/informationer. Införa deltagarbevis (certifikat).

▪ Årlig kontroll av samtliga ställföreträdare i Kronofogdens register ska genomföras under hösten

▪ Våra beställare d.v.s. samverkanskommunerna ska genom sina representanter kontinuerligt uppdateras angående verksamheten

Måluppfyllelse Kvaliteten vi vill uppnå är att ligga på en högre nivå än medelvärdet för landets kommuner. För att mäta nivån använder vi oss av länsstyrelsens årliga tillsyn. Årets tillsyn har skett genom inlämnande av den årliga skriftliga redogörelsen. Tillsynen föranledde ingen kritik. För att tillsynen ska skydda underåriga och vuxna från rättsförluster utvecklar vi kontinuerligt våra rutiner vid månatliga arbetsplatsträffar. Under året har fjorton träffar genomförts. Vi tillförsäkrar allmänheten en för hela landet så enhetlig rättstillämpning som möjligt inom området genom dels, prenumeration på aktuell lagstiftning och aktuella rättsfall, samt genom medlemskap i Föreningen Sveriges Överförmyndare. Vi uppdaterar kontinuerligt vår framtagna handbok för gode män och förvaltare. Handboken delas ut inför första uppdraget. Den tillsänds även berörda personalgrupper inom omsorgen. Vi verkar för att fler och fler kommuner ska



66

ställa sig bakom informationen. Vi har idag tjugoen kommuner som står bakom informationen i handboken, vilket stärker en enhetlig rättstillämpning. Vi upprätthåller tillgängligheten genom att medarbetarna självständigt och flexibelt fördelar telefon- och expeditionstider sig emellan mot bakgrund av aktuell bemanning. Fördelning av större åtaganden sker återkommande vid arbetsplatsträffar. Målet att registrering av ett ärende eller skrivelse ska ske omgående och handläggning ska ha påbörjats inom tre arbetsdagar från det ärendet eller skrivelsen inkommit har uppfyllts. Tillsättande av god man för ensamkommande barn inom 24 timmar (en arbetsdag) från det att anmälan inkommit har uppfyllts under åtta av årets månader. Den stora ärendeökningen under hösten ger ett medelvärde för året på 2,5 arbetsdagar, vilket är ett mycket bra resultat men det uppfyller inte vårt mål. Målen för utskick av material inför redovisning och påminnelser är uppfyllda. Likaså målet för slutförd granskning. Granskningen slutfördes den 3 augusti. Den årliga utbildningen för gode män och förvaltare, genomfördes i samverkan med länet den 17 oktober. Utbildningen var förlagd till Högsby och samordnades av oss. Det totala deltagarantalet uppgick till 74. Samtliga deltagare erhöll kursintyg. Gode män för ensamkommande barn utbildas genom personliga möten så snart vi får en intresseanmälan. Varje ny god man för ensamkommande barn får tillgång till en mentor som introducerar dem i uppdraget. Vi har genomfört våra årliga informationsträffar för gode män och förvaltare i kommun-, stadshusen i samtliga samverkanskommuner under vecka 5. Överförmyndaren har deltagit vid godmans-föreningarnas årsmöten. Informations- och utbildningsträffar för gode män för ensamkommande barn har genomförts vid fem tillfällen varav två i samverkan med Migrationsverket. Under året har informationsutbyte skett vid tre tillfällen med Migrationsverket och boende för ensamkommande barn. Överförmyndaren har vid besök, informerat personalen vid de nya boendena i Högsby och Hultsfred. Personal från boenden och gode män träffas var åttonde vecka/återkommande i tre av våra kommuner. Överförmyndaren har deltagit vid samtliga träffar förutom en. Överförmyndaren har varit och informerat personalgrupper inom omsorgen vid tre tillfällen.

Vi har under året uppdaterat vårt informationsmaterial. Årlig kontroll av samtliga ställföreträdare mot Kronofogdens register genomfördes i september. I november skedde avstämning med representanter från samverkanskommunerna.

MEDARBETARE

Inriktningsmål ▪ Medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna

utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap

Resultatmål ▪ Förbättrad hälsa ▪ Medarbetarna ska uppleva en god arbetsmiljö och

känna sig delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål.

▪ Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten.

Måluppfyllelse Sjukfrånvaron ligger redan lågt inom verksamheten och det generella målet är därför att bibehålla denna låga nivå. Sjukfrånvaron ligger under 1 % och medarbetarsamtalen visar att medarbetarna upplever sig friska. Medarbetarsamtal genomfördes i december. Arbetsplatsträffar genomförs vid behov men minst en gång per månad. Under året har fjorton arbetsplatsträffar genomförts. En stående punkt på agendan är rapportering av tillbud. Medarbetardagarna genomfördes i december förra året och vi har under 2015 fortsatt arbetet med team-utveckling för att uppnå bästa effektivitet och ökad delaktighet. Vi har genomfört tre tillfällen. Arbetet har utmynnat i framtagna sociala normer. Arbetsmiljöarbetet följs upp enligt vår verksamhetsplan. Psykosocial och fysisk arbetsmiljörond har genomförts, följts upp och avslutats under hösten. Individuella handlings-, utvecklingsplaner är framtagna för medarbetarna. Medarbetarna har deltagit i den årliga kursdagen om överförmyndarnyheter och i Föreningens Sveriges Överförmyndare (FSÖ)s studiedagar samt vid den årliga träffen med tingsrätten. Under hösten har alla medarbetare genomgått en webbaserad kurs i processrätt, Sveriges första godkända e-Learning inom juridik genom Blendow Group.



67

PROCESSER

Inriktningsmål ▪ Ändamålsenlig organisation med klara och tydliga

interna och externa rutiner samt bedriva ett kostnadseffektivt arbete med hänsyn tagen till kommunens övergripande miljömål om en hållbar och uthållig kommun.

▪ Kontinuerligt utveckla förutsättningarna för befintlig och utökad samverkan med andra kommuner inom verksamhetsområdet.

Resultatmål ▪ Utveckla samverkan genom fortsatt ansvarstagande

för gemensam information från länet och övriga intresserade kommuner för att stärka synen på en enhetlig och rättssäker verksamhet.

Måluppfyllelse Det är nu tjugoen kommuner som står bakom vår egenframtagna handbok vilket stärker en enhetlig rättstillämpning. Arbetet med att överföra våra framtagna rutiner för ärendehantering i flödesscheman för effektivisering pågår. Vid arbetsplatsträffarna arbetar vi med förändring av processer, information eller ett flöde. Uppföljning sker i enlighet med vår verksamhetsplan.

FRAMTID/UTVECKLING

Inriktningsmål ▪ Planera för att säkra servicen och trygga

rättssäkerheten i verksamheten utifrån den förändrade ökningen av mängden ärenden avseende godmanskap för ensamkommande barn. Utvecklingen ställer stora krav på förändringar. Resurser måste snabbt kunna anpassas till nya förutsättningar och förhållanden.

Resultatmål ▪ Skapa en ställföreträdarenhet av professionella gode

män för ensamkommande barn genom samverkan med flera, helst alla, kommuner i länet med stationeringsort Högsby.

Måluppfyllelse Genom ständiga omprioriteringar och extrainsatser har målen uppnåtts. Handläggningstiden har under året varit relativ kort och samtliga ensamkommande barn har förordnats god man. Förutsättningarna för anordnande av en i länet gemensam ställföreträdarenhet ändrades under året. Fokus på samverkan kring ställföreträdarenhet har legat inom ramen för våra samverkanskommuner. Vi har vid våra länsträffar verkat för att stärka synen på en enhetlig och rättssäker verksamhet.

Det har under året genomförts två länsträffar, varav en förlagd till Högsby. Vi har under året haft tre andra kommuner på studiebesök hos oss. Överförmyndaren har medverkat till sammanslagning av godmansföreningarna för Högsby/Hultsfred och Oskarshamn/Mönsterås till en gemensam förening. Föreningen heter nu Föreningen för frivilliga samhällsarbetare i Oskarshamn/Mönsterås/Högsby/Hultsfred. I höstas genomförde överförmyndaren och föreningen en gemensam upptakt för alla gode män och förvaltare med anledning av sammanslagningen. Föreningen är medlem i Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS). Detta innebär att alla medlemmar får försäkringsskydd och att förutom gode män och förvaltare kan alla som har ett lagreglerat frivilliguppdrag vara med i föreningen, såsom lekmannaövervakare, kontaktperson, kontaktfamilj, stödfamilj och våra särskilt förordnade vårdnadshavare. Genom medlemskapet i riksförbundet ges även tillgång till jurist. Flera ställföreträdare har uppdrag i mer än en av samverkanskommunerna. Tillgången, till en gemensam förening, stärker ett enhetligt synsätt och likabehandling av ärenden.



68

LÖNESAMVERKAN - HUL

Ingrid Hugosson (C) Cecilia Karlsson Ordförande Verksamhetsledare

Högsby, Uppvidinge och Lessebo kommuner har gått samman i en gemensam nämnd kallad Lönesamverkan HUL. Uppvidinge kommun är värdkommun. HUL ska ansvara för lön, pensions- och försäkringsadministration.

ÅRETS VERKSAMHET Lönesamverkan HUL administrerar ca 3 500 löner per månad för de tre kommunerna och för Räddningstjänsten Östra Kronoberg, UppCom AB och AB LesseboHus. Verksamheten är placerad i Åseda och består av fyra ordinarie medarbetare. Ingrid Hugosson (C) Uppvidinge kommun är ordförande och övriga ledamöter är Ingemar Svanström (C) Högsby kommun samt Monica Widnemark (S) Lessebo kommun. Lönesamverkan har deltagit i en gemensam upphandling av personalsystem tillsammans med övriga kommuner i Kronobergs län. I januari 2015 lämnades tilldelningsbeslut att anta anbudet från Aditro Public AB (numera Visma Enterprise AB). Det innebär ett byte av personalsystem till Personec P fr o m den 1 maj 2016. Avtalet med nuvarande leverantören CGI löper ut den 12 mars 2016 och kommer att förlängas några månader. I samband med bytet av personalsystem, kommer kommunerna att få tillgång till flera nya funktioner. Time Care AB är tredjepartsleverantör och deras produkter Time Care Planering och Time Care Pool ingår i avtalet. Time Care Planering är ett avancerat behovs- och bemanningssystem som kan integreras med andra system. Time Care Pool är ett vikariehanteringssystem som underlättar administrationen vid vakanser. WinLas AB är också tredjepartsleverantör med integration till tidigare nämnda system. Rekryteringsmodulen Visma Recruit ingår också i avtalet. Arbetsbelastningen har ökat avsevärt under införandet av det nya personalsystemet, vilket har lett till att Lönesamverkan har förstärkt sin organisation fr o m maj med en heltidsanställning under drygt ett år. På grund av längre tids sjukfrånvaro i ordinarie personalstyrka, har även en vikarie anställts fr o m augusti. Internkontrollplanen för 2015 innebar granskning av manuella underlag, behörigheter och avtalsändringar.

Dessa har utförts av lönekonsulterna/system-förvaltaren och rapportering har skett till lönechefen. Under hösten har PwC utfört en granskning av lönehanteringen i kommunerna. Gransknings-rapporten har besvarats av respektive kommunfullmäktige och Lönenämnden.

EKONOMI Lönenämnden genererar ett överskott på 515 tkr 2015. Överskottet, tillsammans med tidigare års överskott reserveras till 2016 vilket innebär att nämnden redovisar ett nollresultat. Det upparbetade överskottet uppgår till 971 tkr och kommer att användas för finansiering av kostnader för införande av nytt personalsystem. Det är lönenämnden som beslutar hur över- eller underskott hanteras. Överskottet 2015 förklaras av att kapitalkostnaderna vid införande av personalsystemet vid start av verksamheten nu har upphört. Lönenämnden beslutade i budgeten för 2015 att inte sänka priset per lönespecifikation till följd av de minskade kostnaderna, utan att det överskott som uppstår ska användas till införandekostnader. Kostnaden per lönespecifikation har minskat med 2,8 procent i jämförelse med föregående år. Antalet lönespecifikationer har ökat med cirka fem procent i jämförelse med föregående år.

FRAMTID

HUL kommer att arbeta vidare med olika processer för att effektivisera och säkerställa personalsystemet. HUL kommer att arbeta vidare mot målet att samla all kunskap och bygga upp en spetskompetens inom verksamheten. Under 2016 kommer HUL:s arbete att präglas av införandet av det nya personalsystemet.

Driftredovisning, tkr Budget Bokslut Avvikelse

Intäkter -4 447 -4 567 120

Personalkostnader 2 325 2 352 -27

Lokalkostnader 85 85 0

Kapitalkostnader 0 0 0

Övriga kostnader 2 037 2 130 -93

Totalt 0 0 0

2013 2014 2015

109,20 110,70 107,51

Kronor per lönespecifikation



69

BBIILLAAGGAA –– ÅÅRRSSRREEDDOOVVIISSNNIINNGG ÖÖSSTTRRAA SSMMÅÅLLAANNDDSS KKOOMMMMUUNNAALL--TTEEKKNNIIKKFFÖÖRRBBUUNNDD ((ÖÖSSKK))

Förbundsdirektionen och förbundschefen för Östra Smålands Kommunalteknikförbund, org. nr. 222000-2899, får härmed avge årsredovisning för verksamheten under tiden 1 januari – 31 december 2015. Förbundets ledning Förbundsdirektionen Direktionen, utsedd av Hultsfreds och Högsby kommuner, har haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Åke Nilsson, ordförande Anders Svensson, vice ordförande Per-Inge Pettersson Åke Bergh Rosie Folkesson Magnus Gabrielsson Gunilla Schollin-Borg Lennart Persson Ersättare Jonas Erlandsson Lars Rosander Jonny Bengtsson Mikael Lång Tomas Söreling Sabina Bergeskans-Skogh Stihna Johansson-Evertsson Lina Danlid-Burke Ordinarie revisorer Gilbert Carlsson Lars Axetun Margareta Lundgren-Johansson Ersättare Staffan Leijon Tore Carlsson Mats Persson Förbundschef Helena Grybäck-Svensson

Verksamhet Under 2010 beslutade kommunfullmäktige i Hultsfreds och Högsby kommuner att de tekniska kontoren i de båda kommunerna ska bilda ett kommunalförbund med namn Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK). Det nya förbundet övertar ansvaret för teknisk verksamhet inom nämnda kommuner från och med 2011-01-01. Förbundet har sitt säte i Hultsfreds kommun. Förbundets syfte är att bedriva en ekonomiskt effektiv verksamhet inom området kommunalteknik i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande författningar och frivilliga åtaganden samt samnyttja och säkra kompetens inom dessa områden. Förbundet har sedan 1 januari 2011 driftansvaret för medlemskommunernas verksamhetsfastigheter gator och vägar parker och lekplatser vatten- och avloppsanläggningar och svarar för medlemskommunernas om- och nybyggnadsverksamhet inom de

områden man har driftansvar för renhållningsverksamhet energirådgivning energieffektivisering samt administrerar och verkställer uppgifter avseende markförsörjning och markförvärv Förbundet handlägger bostadsanpassningar åt Hultsfreds kommun och förvaltar Hultsfred kommuns skogar.

Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed - i överensstämmelse med den Kommunala redovisningslagen och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Tillägg och avdrag på lön som avser redovis-ningsåret, men utbetalas senare har skuldbokförts. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, som tillhör redovisningsåret har skuldbokförts. Semesterersättningar och övertidsersättningar har för de delar som avser redovisningsåret, men utbetalas senare, skuldbokförts. Kostnadsräntor som avser redovisningsåret har skuldbokförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procen-tuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Skulden för december har periodiserats. Personalomkostnadspålägg har interndebiterats med följande procentsatser: - anställda med kommunal kompletteringspension 38,46 - förtroendevalda och uppdragstagare 31,42 Utställda fakturor efter årsskiftet, som tillhör redovisningsåret har fordringsförts. Statsbidrag som tillhör årets verksamhet har periodiserats. Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden. Investeringsbidrag, anslutningsavgifter, och gatukostnadsersättningar tas från och med 2010 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Kapitalkostnader beräknas efter nominell metod. Avskrivningarna ingår tillsammans med intern ränta i de totala kapitalkostnaderna. Avskrivningar beräknas som regel på till gångarnas ursprungliga anskaffningsvärde och sker efter plan med följande huvudsakliga avskrivningstider:

3 år - datautrustning. För kommunen kostnadsförs persondatorer direkt. 5 och 10 år – maskiner, inventarier och bilar med vissa undantag. För ÖSK kostnadsförs direkt, utöver person-datorer ovan, alla anskaffningar till ett värde lägre än ett prisbasbelopp. Leasingavtal maskiner och inventarier. Enligt RKR 13:1 skall hänsyn tas till aktuella leasingavtal vid upprättande av bokslut. Indelas i finansiell leasing, vilken redovisas som tillgång/skuld i balansräkningen, samt operationell leasing vilken tas upp som ansvars-förbindelse. Hyresåtaganden. Betraktas som en typ av operationell leasing och tas upp som en ansvarsförbindelse. (Se mer under avsnittet ”leasingavtal maskiner och inventarier”.) Anläggningstillgångar är fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Avskrivningar är planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar och avser även erforderliga nedskrivningar då bokfört värde väsentligt understiger verkligt värde och man kan anta att värdenedgången är bestående. Balansräkning är en översiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Den visar den ekonomiska ställningen och hur den förändrats under året. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) resp. hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Eget kapital. ÖSK:s totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m m) samt rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål).

Årsredovisning 2015 Östra Smålands Kommunalteknikförbund Org nr 222000-2899

3

Kassaflödesanalys är en översiktlig samman-fattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till förändring av likvida medel Kortfristiga skulder omfattar kortfristiga lån, skulder, och checkräkningskrediter hänförliga till den löpande verksamheten. Likviditet betyder betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder omfattar skulder överstigande 1 år. Nettoinvesteringar. Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Nettokostnader. Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Nyckeltal mäter förhållandet mellan två storheter, t.ex. likvida medel i % av kortfristiga skulder (likviditet). Omsättningstillgångar. Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering är en fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning är en översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat eget kapital. Den visar hur förändringen av det egna kapitalet under året har uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av balansräkningen. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Soliditet är andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten.

Finansiella tillgångar omfattar bankmedel. Finansiella skulder omfattar en skuldrevers till Hultsfreds kommun. Reversens förfallodag är 2015-12-31. Räntan är 1,37 % per år. Anpassning till Kommunbas 13 har gjordes under 2014. Pensioner De anställdas tjänstepensioner betalas via försäkringspremier vilka kostnadsförs i takt med intjänandet. Intjänade pensionsavgifter med inklusive löneskatt redovisas som kortfristig skuld. Avgiften betalas under mars 2015. Löneskatten är 24,26 %. ÖSK har inga visstidsförordnanden.

Ekonomi ÖSK Hultsfred ÖSK Hultsfred redovisar ett positivt resultat jämfört med budget med 3 637,5 tkr per 2015-12-31. Avvikelse mot budget tkr 2015 2014 Fastighet -383,9 -2 921,0 Gator och vägar 1 971,2 3 921,9 Parker och lekplatser -1 565,2 -1 253,0 Vatten och avlopp 6 005,5 3 988,8 Renhållning -2 984,1 3 558,4 Bostadsanpassning -1 196,6 -941,6 Administration 1 215,3 -150,1 Skogsbruk 392,1 -110,8 Finans 183,2 2 512,0 Summa 3 637,5 8 604,6 Överskottet för ÖSK Hultsfred har återförts till Hultsfreds kommun genom ett minskat driftbidrag. Ekonomi ÖSK Högsby ÖSK Högsby redovisar ett positivt resultat jämfört med budget med 3 471,6 tkr per 2015-12-31. Avvikelse mot budget tkr 2015 2014 Fastighet 414,0 33,3 Gator och vägar 1 759,5 1 608,7 Parker och lekplatser -456,8 -982,1 Vatten och avlopp 3 078,0 1 932,9 Renhållning -2 072,8 1 637,5 Administration 820,2 544,7 Finans -70,5 -538,6 Summa 3 471,6 4 236,4 Överskottet för ÖSK Högsby har återförts till Högsby kommun genom ett minskat driftbidrag. Investeringar Från och med 2015 hanteras investeringar i fast egendom direkt i respektive kommuns redovisning. ÖSK fungerar liksom tidigare som kommunernas ombud i investeringsprocessen. I ÖSKs verksamhet har under året investeringar i form av inköp av fordon och diverse redskap gjorts för 2,9 mnkr. Nedskrivning har gjorts med 50 tkr.

Fastigheter I Hultsfreds kommun har en ny servicebyggnad etablerats på campingen, innehållande WC och duschar. Ombyggnaden av etapp två på Ekliden har slutförts. En modul har etablerats på Albäckskolan. Furuängens förskola drabbades av en brand och detta medförde återställningsåtgärder. Flera av kommunens kök har under sommaren åtgärdats avseende krav som ställts vid tillsynsbesök. Mycket utredningsarbete har lagts på att fastställa åtgärder på ytterskolor. Beslut har tagits att ny förskola ska byggas och ersätta befintliga Evahagens förskola. Projektering pågår. Åtgärder för att höja brand och utrymningssäkerheten vid skolor och förskolor har genomförts under året. Ett byte av ventilationssystem på Gymnasiets C-hus har påbörjats under hösten och färdigställs under februari 2016. Det har också tagits beslut att ny förskola ska byggas och ersätta befintliga Evahagens förskola. Projektering och upphandling av två tält, ett för fotboll och ett för skateboard med placering vid Hagadal har genomförts. Vidare har en utredning av kommunens samtliga kök genomförts för att fastställa nuvarande och framtida behov. En upphandling av äldreboendeutredning är genomförd, och planeras att beställas och genomföras under 2016. I Högsby kommun har en modul vid Fröviskolan etablerats. Ombyggnad av ett befintligt hemkunskapsklassrum till ordinärt klassrum har genomförts. Vissa yttertak på Fröviskolan har bytts ut, och renovering av lärarrum i sporthallen på Fröviskolan har utförts. Också en ombyggnation av ett rum på räddningsstationen har genomförts där rummet har anpassats till tvättrum för brandkläder. Utredning om att bygga till för två avdelningar vid Lillebo förskola har genomförts och upphandling och genomförande kommer att ske under 2016. Vid Fågelforsskol har en ny hiss för matvarutransporter installerats. Samtliga ytterdörrar vid Rönnen på Fröviskolan har ersatts. I Hultsfred redovisas ett mindre underskott mot budget som främst härrör från uteblivna budgeterade hyresintäkter för tomma lokaler. I Högsby redovisas ett överskott mot budget beroende på ett gynnsamt utfall när det gäller


5

akuta underhållsåtgärder under senare delen av året.

Gator och parker I Hultsfreds kommun har Telia under året avslutat fiberprojektet i Hultsfreds tätort och i princip färdigställt projektet i övriga orter. Vissa besiktningar och återställningar av grönytor kvarstår till våren 2016. Dessa projekt har varit väldigt tidskrävande för gatuavdelningen. ÖSK genomför via kontrakterad entreprenör samtliga asfaltslagningar efter fibern. Ekonomiskt har detta medfört en stor omsättning av medel för asfaltsåterställningar. Dessa återställningar har varit subventionerade delvis i kronor per kvm men även via kommunens bredbandsprogram. Det har inneburit att gatuavdelningen har fått frångå asfaltsplanen för toppbeläggningar och istället lagt stora medel på återställning av trottoarer och rivning av en hel del trottoarer. Trots att bredbandsprogrammet har varit kostnadstäckande för gatuavdelningen har fiberprojekten inneburit att vi fått ett underskott på asfaltsbudgeten under 2015 med cirka 500 tkr då det medfört att åtgärder tidigarelagts till 2015. För båda kommunerna har det under hösten 2015 pågått arbete med olika entreprenadupphandlingar. Bland annat gatubelysningsdriften som vi fick en ny entreprenör för från och med 2016 i båda kommunerna. Vinterväghållning är en annan upphandling som påbörjats under året som kommer gälla från och med säsongen 2016/2017. I Hultsfreds kommun har många investeringsentreprenader genomförts eller påbörjats under 2015. Bland annat ny gatubelysning i Mörlunda, Gång- & Cykelväg i Målilla, GC-väg Strandlyckan, gatubelysning strandpromenaden i Hultsfred, gångväg i Virserum och GC-väg Silverslätten. I Högsby kommun har många förbättringsåtgärder genomförts på det enskilda vägnätet som ÖSK förvaltar. De flesta åtgärderna har finansierats via bidrag från Trafikverket.

I Högsby kommun har Trafikverkets projekt med upprustning av Tingebro genomförts vilket medfört förbättringar på omledningsvägar som är både kommunala och enskilda utöver gångvägen över Tingebro. Vintern efter årsskiftet blev av mer normal karaktär än föregående år. Det blev inte så många utryckningar men en blöt och kall vår innebar en del förseningar med sandsopning jämfört med tidigare år. I Högsby har en stor del av personalstyrkan pensionerats under året vilket inneburit att många nya personer har anställts på gata/park. I Hultsfred har en långsiktig projektering av VA-sanering påbörjats och det finns nu bra underlag för kommande projekt i egen regi. Under året har sanering genomförts i Rosenfors och ett större projekt har påbörjats i Silverdalen. Utöver dessa projekt har även en del beläggningsarbeten från 2014 års saneringar genomförts. Gata/Park avdelningen redovisar i Hultsfred ett överskott främst beroende på lägre kostnader för Gatubelysning. De närmsta åren kommer dock utbyte av belysningskällor innebära kostnader som gör att överskottet inte kommer att upprepas. Verksamheten Parker och lekplatser gör underskott då nya ytor tillkommit de senaste åren men detta vägs upp av ett överskott på verksamheterna Gator samt yttre skötsel av fastigheter (ingår i posten ”Gator och vägar” i resultatsammanställningen ovan). I Högsby redovisas ett överskott mot budget. Detta härrör främst från lägre kostnader för Gatubelysning tack vare lägre elkostnader. Realisationsvinster på avskrivna sålda fordon uppgående till ca 400 tkr påverkar också resultatet positivt.

Vatten- och avloppsanläggningar VA-policy för Hultsfreds kommun har antagits under året. Framtagande av VA-plan för Hultsfreds kommun pågår med hjälp av upphandlad konsult. VA-planen kommer att utgöra underlag vid utformning av verksamhetens investeringsplan. Projektet med

att bygga om luftningen i det biologiska reningssteget på Hultsfreds avloppsreningsverk är slutfört. Slutbesiktning kommer att ske i januari 2016. Projektet har resulterat i en teknikutveckling som ska ge en energibesparing i framtiden. Uppdatering sker för närvarande av styr- och reglerutrustning i samtliga avloppspumpstationer i Hultsfreds kommun. Förhandlingar med ägare av mark vid Målilla vattenverk pågår för att få möjlighet att anlägga nya råvattentäkter enligt investeringsplanen. Arbetet med nya skyddsområdesföreskrifter samt ny vattendom för ny råvattentäkt i Silverdalen samt reservvattentäkt för Hultsfred pågår också. Sammanträde och syn på plats angående överföringsledningen Ruda-Högsby genomfördes 2015-11-16. Dom från Mark- och miljödomstolen förväntas under januari 2016. Renspolning av ledningar Berga etapp 3 är nu klart och har visat sig ge bra resultat. Undersökning för att hitta nya vattentäkter i Långemåla, Fågelfors och Björkshult pågår. Den befintliga vattentäkten i Fågelfors har under tiden kompletterats med ett Dynasandfilter under en testperiod. Filtret har visat sig ge ett gott resultat, varför detta nu byggs in och permanentas. Detta ger ett bättre dricksvatten för kunderna i väntan på en ny råvattentäkt. En ny djupborrad brunn har anlagts inne på vattenverksområdet. Tester pågår för att utvärdera om denna kan användas som framtida råvattentäkt. Arbetet med att minska inläckaget i spillvattenledningar i Högsby och Ruda fortgår, liksom arbetet med att minska utläckaget i dricksvattenledningar i framförallt Berga. Högsby kommun har uppdragit åt ÖSK att även upphandla konsult för framtagande av VA-plan för Högsby kommun. VA-planen kommer att utgöra underlag vid utformning av verksamhetens investeringsplan. Det tidigare påbörjade samarbetet med Mönsterås, Oskarshamn och Vimmerby kommuner fortgår. Samarbetet gäller uppströmsarbete för att försöka minimera föroreningar som hamnar i det kommunala

spillvattenavloppet, och att hitta en bra framtida avsättning av avloppsslammet. Arbete med att ta fram nödvattenplaner för Hultsfred och Högsby kommun pågår. En miljöbesiktning av Högsby avloppsreningsverk har utförts av konsult. Rapport från besiktningen kommer i januari 2016. Samtliga övriga reningsverk i båda kommunerna har fått tillsynsbesök av miljö- och byggnadsförvaltningen med godkänt resultat. Både i Högsby och Hultsfred redovisar VA-verksamheten ett stort överskott. Respektive Kommuns VA-verksamhet och VA-bokslut kommer dock att redovisa resultat nära noll då en avsättningar för framtida investeringar görs i respektive kommuns redovisning.

Avfallshantering 2015 var det första året med den nya renhållningsordningen för Hultsfreds och Högsby kommuner. Renhållningsordningen består av en gemensam avfallsplan och i det närmaste identiska föreskrifter om hantering av avfall för båda kommunerna. Under året har arbetet påbörjats med att implementera de nya reglerna. En ny upphandling har skett av insamling, omlastning och transport av avfall, vilken innefattar införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall från hushåll, som kommunerna beslutade om 2013. Insamlingen ska ske enligt ”flerfacksmodellen” där insamling sker via två stycken kärl med fyra fack i varje. Även denna upphandling överklagades av en anbudsgivare i flera omgångar. I december beslutade Kammarrätten att inte meddela prövningstillstånd vilket innebär att Förvaltningsdomstolens avgörande står fast och ansökan om överprövning avslås därmed. I januari 2016 har avtal tecknats med entreprenören RenoNorden som tar över avfallshämtning och transport i båda kommunerna från 1 juli 2016. Införandet av det nya insamlingssystemet kan därmed påbörjas våren 2017. Utfallet av upphandlingen medför att en omlastningsanläggning ska iordningsställas på Kejsarkullens avfallsanläggning. Anläggningen ska stå klar våren 2017 då entreprenören i


7

samband med införandet av det nya insamlingssystemet ska börja lasta om insamlat avfall från Hultsfred, Högsby och Vimmerby kommuner på den nya anläggningen. Under hösten har utredning skett av olika metoder för tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar. Utredningen omfattar samråd med entreprenörer, miljökontor med flera, som även bjudits in till ett studiebesök med information om tömningsmetoder. Syftet är att uppfylla avfallsplanens mål om bland annat återföring av vattenfasen vid slamtömningen. Utredningen kommer att färdigställas under början av 2016 då även en ny upphandling ska ske av slamtömning i både Hultsfred och Högsby kommuner. Utredning och upphandling görs i samarbete med Vimmerby Energi och Miljö AB och med hjälp av konsult. På Kejsarkullens återvinningscentral påbörjades i juni en insamling av användbara saker och textilier för återanvändning och återvinning i samarbete med organisationen Human Bridge. Allt ekonomiskt överskott går till välgörande ändamål. Insamlingen utvärderades under hösten och har fallit mycket väl ut. I Högsby kommun har insamlingen av grovsopor som sker två gånger om året i samarbete med Tegelbruket utökats till att även omfatta användbara saker för återanvändning. De insamlade användbara sakerna omhändertas och distribueras vidare av Tegelbruket. Två nya medarbetare på Kejsarkullens återvinningscentral har anställts, dels en ettårig nystartsanställning och dels en provanställning för att ersätta en pensionsavgång. En ny och större dieselcistern har köpts in till Kejsarkullen vilket innebär att leveranser av diesel numera kan ske direkt från leverantören och att de egna dieseltransporterna mellan gata/parks förråd och Kejsarkullen upphör. En större service och reparation har utförts på Kejsarkullens lastmaskin. En ny packarm till lastmaskinen har köpts in för komprimering av avfall i containrar. Detta har gett både förbättrad funktion och ökad säkerhet. För att förbättra

säkerheten har även en brygga med en fast monterad stege installerats i lakvattendammen. Det har också beställts en vildsvinsfälla för att minska den åverkan som vildsvinen i perioder ställer till med på anläggningen. Vi väntar fortfarande på skriftligt svar från Länsstyrelsen på den tidigare inlämnade rapporten med förslag till alternativa material att använda i sluttäckningen av den avslutade deponin på Kejsarkullen. I november utförde länsstyrelsen ett tillsynsbesök då bland annat dessa frågor diskuterades. Inga brister som kräver uppföljning noterades. Kejsarkullens egenkontrollprogram har uppdaterats under året och nya rutiner för mottagning av täckmassor har formulerats. Verksamheter som lämnar större mängder täck/konstruktions-massor har informerats om att vi numera ställer krav på en enkel dokumentation vid leveranser av täckmassor som ska användas till sluttäckning av den gamla deponin. I juni lämnades efter överenskommelse mellan ÖSK och Gilbert Gustafssons Entreprenad ca 1700 ton överskottsmassor från Sjöhagen i Hultsfred till Kejsarkullen. På Kolsrums återvinningscentral har ett antal förbättringsåtgärder utförts; anslutning för reservkraftaggregat, inbrottslarmet har förbättrats m.m. Uppröjning har skett av en övervuxen metallskrothög i anslutning till anläggningen. En ny kostnadskalkyl för den planerade sluttäckningen av deponin inom Kolsrums avfallsanläggning har tagits fram med hjälp av konsult. Utredning och diskussion angående behov av kompletterande lakvattenrening, lakvattendamm samt lagringsytor för material till sluttäckningen på Kolsrum fortsätter. I både Hultsfred och Högsby redovisas ett underskott motsvarande föregående års överskott. Detta hänger ihop med att en skuld till avgiftskollektivet i respektive kommun i form av förutbetalda intäkter har bokförts (4,8 mkr i Hultsfred och 3,9 mkr i Högsby). Beloppet motsvarar det överskott av intäkter som uppstått under 2014 och 2015 utöver vad som krävts för att täcka de nödvändiga

kostnaderna för avfallshanteringen. Skulden kommer att återföras till avgiftskollektivet under de närmaste åren. Bostadsanpassning Under året har totalt 120 ansökningar inkommit. Motsvarande antal 2014 var 101 ansökningar. 98 ansökningar har beviljats, 7 har avslagits, 2 har delvis avslagits, 11 är återtagna och 2 ärenden har hänskjutits till förvaltningsrätten. Underskottet mot budgeten beror på ett antal kostsamma ärenden, samt att antalet ansökningar har ökat kraftigt. Administration Utbildning för ÖSK:s arbetsledare har fortsatt under 2015. Bl.a. har utbildning inom arbetsmiljö BAS P/U genomförts. ÖSK:s risk och sårbarhetsanalys har reviderats. Stickprov har gjorts avseende körjournaler och bränsleförbrukning. Inga avvikelser har hittats. Administrationen visar ett överskott bland annat tack vare en vakant tjänst och samordningsvinster.

Skogsbruk Ytterligare en etapp gällande föryngring av björkarna längs strandpromenaden i Hultsfred har genomförts på campingområdet. Avverkning av tätortsnära skog har gjorts vid Hagadalsinfarten, runt skolan i Järnforsen, vid Evahagens förskola och längs med Hullingen mellan Björkudd och Herrstorpet. Sista etappen vid södra infarten är genomförd. Gallring runt vattentornet i Silverdalen är genomförd. Högre intäkter på rotposterna gör att verksamheten redovisar ett stort överskott. Finans I finansen redovisas avskrivningar och pensionskostnader. I Högsby redovisas ett mindre underskott och i Hultsfred ett överskott beroende på lägre pensionsförsäkringspremier jämfört med budget.

Måluppfyllelse Målet för perspektivet ekonomi är totalt sett uppfyllt. Den medborgarenkätundersökning som utfördes 2014 avseende perspektivet invånare och brukare hade så låg svarsfrekvens att den inte kunde användas. Detta föranledde ändringar av nyckeltalen för att öka mätbarheten. I merparten av ÖSKs

verksamheter har målen uppfyllts. Målet för perspektivet verksamhet och medarbetare är uppfyllt. Målet för perspektivet utveckling är uppfyllts. Nyckeltalet medarbetarförslag har utgått. Nya nyckeltal har ersatt dessa. Stickprov Stickprov har genomförts under året. Kontroll av att kostnaderna och intäkterna har förts på rätt kommun alternativt gemensam verksamhet har utförts framför allt i samband med bokslut. Felaktigheter som hittats har rättats.


9

Personal Antal anställda i olika kategorier 2015

Kvinnor/mänTillsvidare Visstid Summa

Kvinnor 7 0 7

Män 57 3 60

Totalt 64 3 67

AvdelningTillsvidare Visstid Summa

Stab 7 0 7

Gata/park 25 0 25

Fastighet 17 2 19

VA/renh. 15 1 16

Totalt 64 3 67

Antal årsarbetare i förbundet

Antalet årsarbetare var 62,5 vid utgången av 2015. Åldersfördelning, antal per femårsklass

Med tanke på de stora pensionsavgångar som svensk arbetsmarknad står inför de kommande 10 åren visar diagrammet ovan, för förbundets del, att de som fyllde 55 år eller mer under 2014 utgör 34 % av de anställda. Alltså kommer 22 av förbundets anställda de närmaste tio åren att lämna sina anställningar förutsatt att alla avgår vid 65 år fyllda. Önskad sysselsättningsgrad Inga önskemål om förändrad tjänstgöringsgrad har inkommit under året.

Mertid och tillgänglig tid 2015 Mertid

Timmar tkr

Fyllnadstid 182 28,0

Enkel öt 920 274,7

Kval öt 2 169 889,0

Fördelning av tillgänglig tid

2015 2014

Sjukdom 1,1 % 2 %

Semester 6,5 % 10 %

Föa 2,6 % 0,5 %

Övrigt 2,6 % 1,5 %

Närvaro 87,2 % 86 %

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid

2015 2014

60 dagar eller mer 0,00 29,18

Kvinnor 0,92 1,36

Män 1,99 3,66

29 år och yngre 2,02 1,41

30-49 2,15 1,63

50 år och äldre 1,66 4,66

Totalt 1,86 3,40 Sedan 1 juli 2003 ska redovisning av sjukfrånvaro ske på ett sådant sätt att jämförbarhet ska uppnås mellan arbetsmarknadens sektorer samt att informationen förtydligas och förbättras. Sveriges kommuner och landsting (SKL) rekommenderar sju olika mått (se ovan). Notera att måttet ”60 dagar eller mer” sätts i relation till den totala sjukfrånvaron. Övriga mått sätts i relation till ordinarie arbetad tid. Den totala sjukfrånvaron för 2015 i procent av ordinarie arbetstid är 1,86 %.

0

2

4

6

8

10

1214

16

18

20

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

ÖSK:s ekonomi i framtiden

1 januari 2011 bildades Östra Smålands Kommunalteknikförbund för att samordna och driftoptimera Hultsfreds och Högsbys tekniska verksamheter. Vidare skapas bättre förutsättningar för backup och att stärka kompetensen genom mer specialisering. Underhållet av fastigheter, gator och va-ledningar är eftersatt i båda kommunerna fortgår. Vattenförsäljningen har minskat betydligt under senare år. Långsiktigt bedöms vattenförsäljningen minska ytterligare. Detta och det eftersatta underhållet på VA-ledningar kan medföra behov av att höja VA-taxan. Arbetet med att optimera lokalanvändningen i respektive medlemskommun har prioriterats under flera år. Det finns mer att göra främst genom en konsekvent långsiktig lokalplanering. Internhyressystemet uppmuntrar kommunens verksamheter till prövning av standardkrav och lokalytor. Nya myndighetskrav kommer hela tiden. Utrymme saknas att i det korta perspektivet finansiera dessa åtgärder på annat sätt än att skjuta på planerat underhåll. Trafikverket har aviserat att de vill ta bort vissa vägar och broar ur allmänt- underhåll. Trafikverket ser gärna att kommunen tar över driften. Detta kan innebära stora ökade driftkostnader för kommunerna om inte samfällighetslösningar kan göras. För ÖSK:s ekonomiska framtid är fortsatt den viktigaste faktorn förmågan att planera och genomföra förändringar av verksamheten, förändringar vars syfte är att anpassa kostnaderna till invånarantalet.


11

Resultaträkning Östra Smålands Kommunalteknikförbund

Kronor Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter 190 751 074,44 187 777 800,00 225 980 538,45 Avgår interna poster -5 079 854,53 -4 862 500,00 -53 268 806,89

Verksamhetens intäkter exkl. interna poster mm

Not 1 185 671 219,91 182 915 300,00 172 711 731,56

Verksamhetens kostnader -188 801 821,63 -186 137 800,00 -224 217 138,85 Varav: pensionskostnader -1 920 330,63 -1 986 200,00 -1 675 925,34 Avskrivningar -2 009 728,00 -1 640 000,00 -1 817 792,00 Avgår interna poster 5 079 854,53 4 862 500,00 53 268 806,89 Verksamhetens kostnader exkl. interna poster mm

Not 2 -185 731 695,10 -182 915 300,00 -172 766 123,96

Verksamhetens nettokostnader -60 475,19 0,00 -54 392,40 Skatteintäkter 0,00 0,00 0,00 Generella statsbidrag och utjämning 0,00 0,00 0,00

Finansiella intäkter Not

3 83 574,19 0,00 95 537,40 Avgår interna poster 0,00 0,00 0,00 Värdeökning/minskning pensionsmedel 0,00 0,00 0,00 Finansiella kostnader

Räntekostnader lån mm Not

4 -23 099,00 0,00 -41 145,00 Uppräkning pensionsskuld 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 0,00 0,00 0,00 Resultat exkl. jämförelsestörande poster 0,00 0,00 0,00

Kassaflödesanalys Östra Smålands Kommunalteknikförbund 2015-01-01 2014-01-01 - 2015-12-31 - 2014-12-31 Den löpande verksamheten

Årets resultat 0,00 0,00 Justering för av- och nedskrivningar Not 5 2 009 728,00 1 817 792,00 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 50 000,00 0,00 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 2 059 728,00 1 817 792,00 Ökning (-) minskning (+) varulager 174 709,96 201 332,81 Ökning (-) minskning (+) korta fordringar 5 204 729,95 -7 235 167,96 Ökning (+) minskning (-) korta skulder 2 950 616,01 3 396 792,99

Medel från den löpande verksamheten

10 389 83,92 -1 819 250,16

Investeringsverksamheten Inköp av immateriella anläggningstillgångar 0,00 0,00 Inköp av materiella anläggningstillgångar Not 6 -2 850 816,00 -2 587 710,00 Finansiell leasing maskiner och inventarier 0,00 0,00 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 Förvärv aktier, andelar mm 0,00 0,00

Medel från investeringsverksamheten -2 850 816,00 -2 587 710,00

Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga fordringar 0,00 0,00 Återbetald utlåning 0,00 0,00 Upptagna lån Not 9 0,00 0,00 Långfristiga skulder/statliga investeringsbidrag 0,00 0,00 Ökning/minskning långfristig skuld leasing maskiner och inventarier 0,00 0,00 Amortering av låneskulder 0,00 0,00

Medel från finansieringsverksamheten 0,00 0,00

Direktbokning mot eget kapital

Årets kassaflöde 7 538 967,92 -4 406 960,16

Likvida medel vid årets början 11 505 818,43 15 912 778,59

Likvida medel vid årets slut 19 044 786,35 11 505 818,43

Rörelsekapitalets förändring 15 869 023,84 -8 044 002,32

Förändring likvida medel 7 538 967,92 -4 406 960,16


13

Balansräkning Östra Smålands Kommunalteknikförbund

Tillgångar Bokslut 2015 Bokslut 2014

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill 0,00 0,00 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar 0,00 0,00

Maskiner och inventarier Not

6 8 355 791,00 7 564 703,00 Leasing av maskiner och inventarier 0,00 0,00

Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar mm 0,00 0,00 Långfristiga fordringar 0,00 0,00 Summa anläggningstillgångar 8 355 791,00 7 564 703,00

Förråd 0,00 174 709,96

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar Not

7 31 053 010,32 36 257 740,27 Placering pensionsmedel 0,00 0,00

Kassa och bank Not

8 19 044 786,35 11 505 818,43 Summa omsättningstillgångar 50 097 796,67 47 763 558,70

Summa tillgångar 58 453 587,67 55 502 971,66 Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital Ingående eget kapital 2 643 063,71 2 643 063,71 Årets resultat 0,00 0,00 Summa eget kapital 2 643 063,71 2 643 063,71

Avsättningar Avsättning för pensioner 0,00 0,00

Skulder

Långfristiga skulder Not

9 4 859 600,00 4 859 600,00 Långfristiga skulder leasing maskiner mm 0,00 0,00 Långfristiga skulder, statliga inv. bidrag 0,00 0,00 Semester och övertidsskuld 2 857 596,78 2 897 309,16 Kortfristiga skulder leasing maskiner mm 0,00 0,00

Övriga kortfristiga skulder Not 10 48 093 327,18 45 102 998,79

Summa skulder 55 810 523,96 52 859 907,95

Summa Eget kapital, avsättningar och skulder 58 453 587,67 55 502 971,66

Panter och ansvarsförbindelser 2015 2014 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 0,00 0,00 Särskild löneskatt på pensionskostnader 0,00 0,00 Privata medel 0,00 0,00 Borgensförbindelser och övriga ansvars- förbindelser Borgen gentemot kommunens företag 0,00 0,00 Kommunalt borgens- och förlustansvar för egnahem 0,00 0,00 Övriga förpliktelser 0,00 0,00 Operationell leasing inventarier mm 1 131 214,00 940 798,00 Hyra av lokaler och bostäder 395 064,00 484 236,00

ÖSK ÖSK


15

Not 1 Verksamhetens intäkter 2015 2014 Försäljningsmedel 4 537 167,50 3 300 586,04 Taxor och avgifter 60 664 422,83 61 909 016,91 Hyror och arrenden 64 104 945,68 67 511 544,61 Bidrag 2 142 825,54 2 544 305,57 Försäljning av verksamheter och entreprenader 54 221 858,36 37 446 278,43 Summa 185 671 219,91 172 711 731,56

Verksamhetens intäkter är justerade med kommuninterna resp. koncerninterna poster Not 2 Verksamhetens kostnader ÖSK ÖSK 2015 2014 Pensioner inkl. löneskatt 1 920 330,63 1 675 925,34 Personalkostnader 33 880 827,89 33 843 034,50 Övriga verksamhetskostnader 147 920 808,58 135 429 372,12 Summa 183 721 967,10 170 948 331,96

Verksamhetens kostnader är justerade med kommuninterna resp. koncerninterna poster Not 3 Finansiella intäkter ÖSK ÖSK 2015 2014 Räntor på likvida medel mm 83 574,19 95 537,40 Summa 83 574,19 95 537,40 Värdeminskning pensionsmedel Not 4 Finansiella kostnader ÖSK ÖSK 2015 2014 Låneräntor mm 23 099,00 41 145,00 Summa 23 099,00 41 145,00 Not 5 Just för ej likviditetspåverkande poster ÖSK ÖSK 2015 2014 Just för avskrivningar 2 009 728,00 1 817 792,00 Just för nedskrivning/återföring 50 000,00 0,00 Summa just för av- och nedskrivningar 2 059 728,00 1 817 792,00

Ökning/minskning pensionsskuld 0,00 0,00 Ökning/minskning övriga avsättningar 0,00 0,00 Resultat av sålda anläggningstillgångar 0,00 0,00 Uppskjuten skatt 0,00 0,00 Summa just för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,00 0,00 Summa 2 059 728,00 1 817 792,00

Not 6 Maskiner och inventarier ÖSK ÖSK 2015 2014 Ackumulerade anskaffningsvärden 14 069 102,00 11 481 392,00 Nyanskaffningar 2 850 816,00 2 587 710,00 Årets försäljningar/utrangering 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar -6 504 399,00 -4 686 607,00 Årets avskrivningar enl. plan -2 009 728,00 -1 817 792,00 Årets upp/nedskrivningar -50 000,00 0,00 Leasing av maskiner och inventarier 0,00 0,00 Summa 8 355 791,00 7 564 703,00 Not 7 Kortfristiga fordringar ÖSK ÖSK 2015 2014 Interimsfordringar 8 769 753,35 17 518 955,75 Fakturafordringar 21 198 040,38 12 956 286,28 Övrigt 1 085 216,59 5 782 498,24 Summa 31 053 010,32 36 257 740,27 Not 8 Kassa, bank mm ÖSK ÖSK 2015 2014 Transaktionskonto, Swedbank 19 044 786,35 11 505 818,43 Transaktionskonto, Handelsbanken 0,00 0,00 Postgiro 0,00 0,00 Övriga 0,00 0,00 Summa 19 044 786,35 11 505 818,43 Not 9 Långfristiga skulder ÖSK ÖSK 2015 2014 Lån i kreditinstitut 0,00 0,00 Lån Hultsfeds kommun 4 859 600,00 4 859 600,00 Summa 4 859 600,00 4 859 600,00 Not 10 Kortfristiga skulder ÖSK ÖSK 2015 2014 Interimsskulder 29 766 131,36 14 652 943,15 Leverantörsskulder 15 622 572,10 27 376 340,81 Skuld leasing av maskiner och inventarier 0,00 0,00 Övrigt 907 900,72 1 035 927,83 Pensionsavgifter individuell del PFA98 1 213 039,00 1 192 917,00 löneskatt på individuell del 583 684,00 844 870,00 Summa 48 093 327,18 45 102 998,79


17

Viktiga händelser under året Furuängens förskola drabbades av en brand och

detta medförde återställningsåtgärder.

Mycket utredningsarbete har lagts på att fastställa åtgärder på ytterskolor. Beslut har tagits att ny förskola ska byggas och ersätta befintliga Evahagens förskola.

En modul har etablerats vid Fröviskolan.

Utredning och beslut om att bygga till för två

avdelningar vid Lillebo förskola har genomförts och upphandling och genomförande kommer att ske under 2016.

I Hultsfreds kommun har Telia avslutat

fiberprojektet i Hultsfreds tätort och i princip färdigställt projektet i övriga orter. ÖSK genomför via kontrakterad entreprenör samtliga asfaltslagningar efter fibern och dessa projekt har varit väldigt tidskrävande för gatuavdelningen.

I Högsby kommun har många förbättringsåtgärder genomförts på det enskilda vägnätet som ÖSK förvaltar där de flesta har finansierats via Trafikverket.

En upprustning av Tingebro har skett med förbättringar på omledningsvägar.

Arbete för att ta fram VA-planer har påbörjats i båda kommunerna.

Beslut om framtagande av VA-plan har tagits i Högsby medan man i Hultsfred har påbörjat arbetet med planen.

Samtliga övriga reningsverk i båda

kommunerna har fått tillsynsbesök av miljö- och byggnadsförvaltningen med godkänt resultat.

Nyckeltal ÖSK 2015 2014 Bostadsanpassningsbidrag

- kostnader (tkr) 3 377 2 814 - beviljade bidrag (st.) 98 66 - avslag (st.) 7 11

Debiterat dricksvatten, tkbm 1 078 1 029 Hämtade sopkärl, st. 242 012 245 456 Avfall till förbränning, ton 6 316 6 254 Ljuspunkter för väg- och gatubelysning, st. 8 485 8 485 Kostnadstäcknings-

grad va, % - enligt budget 120,4 110,9 - enligt bokslut1 146,5 125,4

Kostnadstäcknings- grad avfall, %

- enligt budget 113,6 93,9 - enligt bokslut2 85,5 117,2

1 I kommunernas respektive VA-bokslut redovisas en kostnadstäckningsgrad nära 100 % då man gör avsättningar för framtida investeringar i kommunernas redovisning 2 En skuld till avgiftskollektivet har tagits upp i redovisningen som motsvarar det överskott av intäkter som uppstått under 2014 och 2015 utöver vad som krävts för att täcka de nödvändiga kostnaderna för avfallshanteringen. Det innebär att kostnadstäckningsgraden för 2014 och 2015 tillsamman är 100 %.

18

PRODUKTION: EKONOMIENHETEN, HÖGSBY KOMMUN

TRYCK: GRAFISKT TRYCK AB

Årsredovisning 2015 · riksbankens reporäntebeslut i juli 2015 sänktes reporäntan från -0,25 %...

Documents