11111

Räddningsverket

Räddningstjänstvid olycka medradioaktiva ämnen

Tor-Leif Runesson

22222

Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen ersät-ter brandmannaskolans paket:– Olycka med radioaktiva ämnen,

beställningsnummer U26-499/95.– Olycka med radioaktiva ämnen, Lärarhandledning,

beställningsnummer U26-500/95.– Olycka med radioaktiva ämnen, Elevhäfte,

beställningsnummer U26-501/95.

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnenFörfattare: Tor-Leif Runesson, Räddningsverkets centrum förrisk- och säkerhetsutbildning, SkövdeProjektledare/sakgranskning: Leif Alfredsson, risk- och miljöav-delning samt Ingemar MalmströmRedaktör: Anna-Lena Göransson/Kristina Malmstedt SvenssonBoken Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen harutarbetats i samverkan med lärare vid Räddningsverkets skolor.Statens strålskyddsinstitut och kemkoordinatorer i kommu-nernas räddningstjänster har medverkat med sakgranskning.Form och original: Lena MårtenssonOmslagsfoto: Thomas JohanssonUtgivningsår: 2003Räddningsverket avser att trycka boken under 2004.Tillsvidare finns boken tillgänglig som pdf-fil i RIB.

33333

Innehåll

Förord 5

Vad är radioaktivitet? 9Atomens uppbyggnad 9

Beteckningar för grundämnen 12

Joniserande strålning 13

Strålslag 15

Halveringstid 21

Kol-14 metoden 23

Biologisk halveringstid 24

Storheter och enheter 25

Strålningens biologiska verkan 28

Stråldoser 29

Strålkällor i samhället 35Kärnreaktorer 36

Industrin 38

Hemmet 38

Exempel på strålkällor i samhället 40Nivåvakt 39 • Tjockleksmätare 40 • Ytviktsmätare 41 •Materialkontroll 41 • Fyllnadskontrollapparat 41

Användning av strålkällor i sjukhusmiljö 42Röntgenapparater och acceleratorer 43 • Apparaterför extern strålbehandling 43 • Strålkällor för diagnos-tiska ändamål 43

Var finns strålkällorna i samhället? 44

Märkning och förvaring 45Transportbestämmelser 45

44444

Föreskrifter 47 • Transporthandlingar 48• Märkning av kollin 50 • Märkning av transporter 52

Taktik 54Ansvaret för räddningstjänsten 54

Generella åtgärder vid insats 54Strålskydd 55

Åtgärder vid framkörning till skadeplats 57

Beslutsstöd 57

Åtgärder vid räddningsinsats 57

Teknik 61Skyddsutrustning och utrustning vid larm 61

Mätning av joniserande strålning 62

Metodbegränsning vid olycka med radioaktivt material 67Metod vid sanering 68

Statistik 70

Radiakskydd vid höjd beredskap 73Hotbild 73

Mätning vid nedfall 74

Ansvar 75

Referensmätning av strålnings-bakgrunden var sjunde månad 75

Mätning i referenspunkt 75

Ordlista 78

Källförteckning 98

Litteraturtips för vidare läsning 99

Bildförteckning 99

Exempel på checklista vid olycka med radioaktiva ämnen 100

55555

FörordUnder historiens gång har människan lärt sig utnyttja de till-gångar jorden ställer till hennes förfogande. Hon har ständigthittat nya lösningar för att utvinna markens, luftens ochvattnets resurser. De har i sin tur skapat nya sätt att hanteraoch förvara olika ämnen vilket medfört nya problem att lösa.

I Sverige har det lyckligtvis inte inträffat så många olyck-or med radioaktivt material eller olyckor i anläggningar medjoniserande strålning. Det är ett gott betyg åt alla som hanteraroch transporterar radioaktivt material. Men vi vet att olyckorkan inträffa. Därför är det viktigt att vara väl förberedd. Påsenare tid har också en ny hotbild uppträtt, terrorism. Det gårinte att utesluta att terrorister eller kriminella skulle kunnaanvända kärnvapen eller att de med konventionella spräng-ämnen skulle kunna sprida kärnbränsle och andra radioakti-va ämnen som cesium eller kobolt i omgivningen så kalladeDirty bombs. Så kallas de bomber som medför att det inte upp-står någon kärnreaktion.

Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva äm-nen vill ge läsaren fakta om radioaktiva ämnen. Syftet är attge ökade kunskaper om vilken teknik och taktik som lämparsig bäst för att insatsresultatet ska bli så bra som möjligt, omdet inträffar en olycka med sådana ämnen. Boken ger för detförsta en översikt över vad radioaktivitet är för något ochredogör för det andra för vilken teknik och taktik som skaanvändas vid olycka med radioaktiva ämnen.

Mängden radioaktiva ämnen som transporteras på väg,luft, sjö och järnväg är mycket större än vad som i allmänhetär bekant. Det förekommer till exempel ofta transporter tillsjukhus. Detta medför att de flesta räddningstjänster kankomma i beröring med transporter av radioaktiva ämnen.Det finns dessutom strålkällor av olika slag på sjukhus, ut-bildningsanstalter och industrier.

För att kunna arbeta i riskområdet på en skadeplats ärdet viktigt att känna till vilka följder som kan uppstå. Valetav skyddsutrustning baseras i stor utsträckning på sådanakunskaper. Strålningen påverkar människan på olika sätt.Därför är det viktigt att visa vilka risker som finns vid olikainsatser och hur människans kropp kan påverkas. Ett radio-

66666

aktivt ämne kan skada kroppen på olika sätt. Det kan skegenom inandning och förtäring, via slemhinnor och hud, el-ler genom extern bestrålning. Radioaktiva ämnen kan ävenspridas till miljön vid olyckor där det sedan kan vandra ge-nom näringskedjan till människan. Vissa radioaktiva ämnenhar mycket lång halveringstid, vilket påverkar människa ochmiljö under lång tid.

Olyckor och olyckstillbud med radioaktiva ämnen väck-er oro hos allmänheten. De får därför också stort massmedi-alt utrymme. Detta gäller även olyckor med mycket småkonsekvenser.

Räddningstjänsten måste planera för räddningsinsatservid olyckor där radioaktiva ämnen är inblandade. Vid en in-sats mot ett radioaktivt ämne gäller lagar som inte utnyttjasvid en normal räddningsinsats, bland annat strålskyddslagenoch strålskyddsförordningen. Detta måste en räddningsleda-re tänka på. Räddningsledaren får inte heller glömma att ra-

Faror som hotar vidkemikalieolyckor.

77777

dioaktiva ämnen också kan medföra andra risker än den jo-niserande strålningen. Vissa ämnen har exempelvis stora tox-iska effekter.

I boken beskrivs också sanering och radiakskydd (radio-aktivt nedfall från kärnladdningsexplosioner) vid höjd be-redskap på lokal nivå (kommun). Endast de vanligaste strål-slagen tas upp.

Boken vänder sig framför allt till befäl i utryckningstjänstvid Räddningstjänsten. Den kan också användas av andragrupper av läsare, men dessa bör då förstå att boken riktar sigtill kommunal räddningstjänst. För statlig räddningstjänstrekommenderas boken Kärnenergiberedskap (SRV, beställ-ningsnummer R79-218/00).

I slutet av boken finns litteraturhänvisningar för fördju-pad läsning. Där finns också ett avsnitt med ordförklaringar.

Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva äm-nen ingår i den litteraturserie som Räddningsverket för när-varande tar fram för kemutbildning.Serien omfattar följande titlar:Räddningstjänst vid olyckor med explosiva ämnenRäddningstjänst vid olycka med gaserRäddningstjänst vid olyckor med brandfarliga vätskorRäddningstjänst vid olyckor med brandfarliga fasta ämnen

Räddningstjänst vidolycka med radio-

aktiva ämnen är en avtitlar i litteraturserien

för kemutbildning.

88888

Räddningstjänst vid olyckor med oxiderande ämnenRäddningstjänst vid olyckor med giftiga ämnenRäddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnenRäddningstjänst vid olyckor med frätande ämnenRäddningstjänst vid olyckor med övriga farliga ämnenTeknik vid kemikalieolyckaInsats vid olycka med kemikalierKemi – Översikt för räddningstjänstpersonal

Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva äm-nen kommer att revideras vart femte år. Uppdatering av sak-uppgifter görs fortlöpande på Räddningsverkets hemsida:www.srv.se

Räddningsverket

99999

Vad är radioaktivitet?Det inledande kapitlet beskriver kortfattat atomens upp-byggnad och olika strålslag och andra viktiga begrepp somdet behövs kunskap om för att förstå och hantera riskernavid en olycka med radioaktiva ämnen.

För att kunna svara på frågan om vad radioaktivitet ärbörjar vi med att beskriva atomens uppbyggnad.

Atomens uppbyggnadVarje atom har en kärna som består av protoner och neutroner.Protonerna är positivt laddade, neutronerna är oladdade,neutrala.

Runt kärnan finns ett eller flera så kallade elektronmoln,eller skal, av rörliga elektroner. Elektronerna är negativtladdade.

Om det finns lika många negativa elektroner runt en kär-na som det finns positiva protoner i själva kärnan, så tarladdningarna ut varandra och atomen i sin helhet blir elek-triskt neutral.

Atomens massa finns till största delen i kärnan. Protonenoch neutronen är ungefär lika stora. De har vardera ca 1.800gånger större massa än elektronen.

Väteatomen är den enklaste atomen. Den består av en-dast en proton och en elektron. Atomer består till störstadelen av tomrum. Det går att visa genom ett tankeexperi-ment: Om själva atomkärnan kunde förstoras till en centi-meter skulle elektronen komma att sväva ungefär 100 meterfrån kärnan.

1 01 01 01 01 0

Varje grundämne innehåller ett bestämt antal protoner.Idag känner man till ca 110 grundämnen. Skillnaden mellanolika grundämnen består i vilket antal protoner de har. Jäm-för man med legobitar, där de olika färgerna kan representeraolika grundämnen, så kan man med samma uppsättninglegobitar bygga slott, bilar eller mycket annat. På samma sättkan grundämnen bilda olika andra ämnen. Kol och väte kant.ex. bilda antingen metan, etan eller något annat kolväte.....

Atomen på bilden ovan är en kolatom. Den innehåller 6protoner. Detta betyder att det att det är fråga om kol, ingetannat grundämne. Syre innehåller 8 protoner, helium inne-håller 2 protoner och så vidare.

Antalet neutroner i atomkärnan kan däremot variera.Ändå kan det fortfarande vara fråga om samma grundämne.I kolatomer kan många olika neutronantal förekomma, meni naturen återfinns tre olika kolisotoper som innehåller 6, 7respektive 8 neutroner. Ett annat exempel är grundämnetväte (H) som har tre olika isotoper:

Kolatom

Det är antaletprotoner i kärnansom bestämmervilket grundämnetär. Atomer som inne-håller samma antalprotoner bildarsamma grundämne.

Vanligt väte (H-1)har en proton. Tungtväte, deuterium,(H-2) har en protonoch en neutron.Tritium, (H-3) har enproton och tvåneutroner.

1 11 11 11 11 1

Det är fortfarande fråga om samma antal protoner i kär-nan och elektroner i skalet. Men det är antalet neutroner somvarierar.

Alla grundämnen har isotoper. Grundämnet kol har all-tid 6 protoner i sin kärna (annars vore det inte kol), men an-talet neutroner kan variera.Neutronerna är neutrala och har en sammanhållande funk-tion i atomkärnan. De fungerar som murbruket i en tegelmur:

Bilden ovan visar de åtta olika isotoper som förekommerhos grundämnet kol. Av dessa åtta finns det bara två isotopersom har ”rätt sammansättning” av protoner och neutroner.Dessa två är de stabila isotoperna, vilket innebär att de kanexistera hur länge som helst.

Tre av de övriga isotoperna har underskott på neutroneroch de tre övriga har överskott. Dessa blir då instabila.

Instabila kärnor gör sig av med sitt energiöverskott ge-nom att sända ut strålning, dvs. radioaktivt sönderfall.Atomkärnor som har ”fel sammansättning” av protoner ochneutroner är alltså radioaktiva.

Isotoper är atomer avsamma grundämnemed olika antalneutroner.

Sammansättningenav kärnan i olika

isotoper av kol.....

1 21 21 21 21 2

Ett annat namn på atomkärna är nuklid. Ordet kommerav det latinska ordet nucleus, som betyder kärna. Om enatomkärna är radioaktiv kallas den radionuklid, vilket ärden korrekta benämningen på radioaktiva ämnen.

Beteckningar för grundämnenDet finns olika sätt att beteckna grundämnen. Varje grund-ämne har getts en beteckning som består av en eller två bok-stäver. Tecknet är en förkortning av ämnenas namn på latin.Sådana förkortningar blir nödvändiga när man skriver långakemiska formler.

Exempel på några beteckningar för grundämnen:Väte H (hydrogen) Kol C (carbon)Kväve N (nitrogen) Helium HeSyre O (oxygen) Uran U

Vid beteckningarna kan dessutom ämnets masstal anges.Masstalet är summan av antalet partiklar (protoner och neu-troner) i kärnan. Väte har en proton i kärnan, vilket kan skri-vas H-1. Det är också korrekt att skriva väte-1.

I beteckningen H-3, tritium, står H för väte och 3 för anta-let partiklar i kärnan. Tritium är alltså en isotop av väte med1 proton (grundämnet väte har alltid en proton i sin kärna)och 2 neutroner.

Ett annat exempel är uran, som är ett av de tyngsta grund-ämnena i naturen. Uran har 92 protoner i sin kärna. Det finnstre olika isotoper av uran i naturen. De innehåller 142, 143och 146 neutroner. Masstalen för dessa isotoper blir då 234,235 och 238. Vi skriver U-234, U-235 och U-238.

Om det finns ett över-skott eller underskottav murbruk så hållerinte konstruktionenihop. Muren fallersönder. Neutronernahåller så att säga ihopkärnan.

1 31 31 31 31 3

Joniserande strålningJoniserande strålning innebär partikelstrålning eller elektro-magnetisk strålning, som kan slå ut elektroner från atomer.En jon är en atom som av olika anledningar blivit av med enelektron, eller som har fått en extra elektron i det yttersta ska-let. Man kan säga att strålning är en form av energi. Radiovå-gor, infraröd strålning, röntgen, mikrovågor, ultraviolett strål-ning osv. är olika exempel på strålning, vissa av dessa kan intejonisera. Joniserande strålning är den sammanfattande be-nämningen på sådana energirika slag av elektromagnetiskstrålning och partikelstrålning, som är tillräckligt energirikaför att slå loss elektroner. Den strålningen kan inte uppfattas avvåra sinnen. Den varken luktar, hörs, syns, smakar eller känns.Joniserande strålning liknar i de flesta fall all annan strålning,men det finns ett stort undantag den är rikare på energi.

En elektriskt neutral atom måste, som sagt var, ha likamånga plusladdningar som minusladdningar, eller med an-dra ord lika många elektroner som protoner. När joniserandestrålning passerar en elektron får elektronen ett så stort energi-

Våra sinnen kan inteuppfatta joniserande

strålning.

1 41 41 41 41 4

överskott att den kan frigöra sig från atomen. När nu atomenblir av med en elektron, så har den plötsligt ett överskott påplusladdning. Atomen har blivit en jon.

En atom som tidigare varit elektriskt neutral men nuplötsligt saknar en elektron, blir mycket reaktiv. Den vill hatillbaka den saknade elektronen för att bli elektriskt neutraligen. Det finns olika sätt för atomen att bli neutral. Ett sätt äratt förena sig med en annan atom eller molekyl.

När jonerna återgår till att bli neutrala molekyler uppstårinvecklade reaktioner. En del av dessa reaktioner leder till attdet bildas så kallade (fria) radikaler. Dessa är mycket reaktivaoch deltar i nya reaktioner tillsammans med varandra ochandra molekyler. Överskottsenergin hos radikalerna är till-räckligt stor för att bryta kemiska bindningar. Det är dettasom gör att den joniserande strålningen kan vara farlig förmänniskan. Det kan t.ex. uppstå skador på olika molekyler icellen, t.ex. i arvsmassan. Detta kan i sin tur ge upphov tillcancerceller.

Joniserande strål-ning har en förmågaatt jonisera atomersom den passerar påsin väg.

Na (11 protoner och 11 elektroner ), atom avgrundämnet natrium.

Na+ (11 protoner och 10 elektroner),positiv jon av rundämnet natrium.

1 51 51 51 51 5

Den joniserande strålningen har också en förmåga att ex-citera atomer. När en atom exciteras flyttas en av elektron-erna till ett yttre elektronskal, som har högre energi. Men denenergi som elektronen tillförts av den strålning som passeratblir inte tillräckligt stor för att elektronen ska kunna frigörasig helt från atomen, vilket blir fallet i jonisationer. I ställetflyttar sig elektronen ut till ett yttre elektronskal. Där kom-mer den inte att bli kvar, utan istället strävar den att kommatillbaka till sitt ursprungliga elektronskal. När elektronenåtervänder till sitt grundtillstånd utsänds överskottsenerginsom synligt ljus eller karakteristisk röntgenstrålning.

Använd begreppet joniserande strålning när du talar omdenna typ av strålning. Begreppet ”radioaktiv strålning” ären språklig tautologi. Ordet radioaktiv betyder nämligenjust ”strålande” och ”strålande strålning” är knappast ettkorrekt uttryck.

StrålslagDen joniserande strålning som radioaktiva ämnen sänder utkan delas upp i olika strålslag beroende på uppkomst ocheffekt. Dessa är:

AlfastrålningAlfastrålningAlfastrålningAlfastrålningAlfastrålningVid alfastrålning (α-strålning) utslungas en partikel som be-står av två protoner och två neutroner från atomkärnan. Par-tikeln är uppbyggd som en atomkärna av grundämnet heli-um. Det är framförallt tunga och instabila atomer, som plu-tonium och uran, som sänder ut alfastrålning. Vid sönderfal-

Ämnen som sänderut joniserandestrålning kallas förradioaktiva ämnen.

Exciterad atom dären elektron har

flyttats till ett yttreskal. När elektronen

faller tillbaka till sittursprungliga skalutsänds ljus eller

karakteristiskröntgenstrålning.

Alfapartiklar kommeraldrig långt i luft.

1 61 61 61 61 6

Alfastrålning:Räckvidd i luft någracentimeter.

Betastrålning:Räckvidden i luft ärmellan någracentimeter till flerameter.

Gamma- ochNeutronstrålning:Räckvidden i luft ärhundratals meter.Det finns andrastrålslag som före-kommer och användsinom viss forskning,men de behandlas intei denna bok.

Genomträngnings-förmågan hosalfastrålning.

1 71 71 71 71 7

Alfastrålningen ärinte gränssättandeför räddningsarbetet.Det räcker med attskydda sig medbranddräkt ochandningsskydd.

Alfastrålningen kanskada kroppens cellerom man förtär ellerandas in ämnen somsänder ut alfa-partiklar.

let försvinner två protoner, vilket innebär att ett nytt grund-ämne bildas.

För plutonium 239 beskrivs sönderfallet på följande sätt:239Pu → 235U + αα visar att förändringen sker under alfasönderfall. Plutoni-umkärnan har blivit av med två protoner och två neutroner.Vid plutoniets alfasönderfall bildas uran-235. Denna isotopär inte heller stabil utan sönderfaller i sin tur ytterligare.Då alfapartiklar passerar genom materia åstadkommer de ettstort antal jonisationer per längdenhet. Alfastrålning rör sigrätlinjigt (jämför med betastrålning). Efter några hundratu-sentals jonisationer har alfapartikeln förlorat hela sin rörelse-energi. Därför blir räckvidden i luft endast någon centimeter,och i kroppsvävnad blir räckvidden mindre än 0,1 mm.Kroppens överhud är normalt så tjock att alfastrålningeninte tränger igenom denna.

När alfapartikeln bromsats upp, fångar den upp två elek-troner från omgivningen och bildar en neutral heliumatom.

Om vi får in alfastrålande material i kroppen, så avgeralfapartiklarna hela sin energi i vävnaden, om än inom ettmycket begränsat område. Detta gör att alfastrålningen kanvålla mycket mer skada än motsvarande dos av beta- ellergammastrålning.

En alfapartikelsjonisation av en

atom.

1 81 81 81 81 8

BetastrålningBetastrålningBetastrålningBetastrålningBetastrålningVid betasönderfall (ß-sönderfall) utslungas en laddad parti-kel från kärnan. Partikeln är lika stor som en elektron ochuppstår genom att det omvandlas en proton eller en neutroni kärnan. Partikeln kallas betapartikel och kan antingen haminus eller plusladdning.Förutom att betapartikeln joniserar atomer har den förmå-gan att excitera atomer som den passerar. Betapartiklar harbetydligt längre räckvidd än alfapartiklar. Detta beror bl.a.på att betapartikelns massa är ca 7.000 gånger mindre än al-fapartiklen. Den lilla massan innebär att betapartikeln lättändrar riktning när den kolliderar med atomer. En betaparti-kel rör sig alltså inte rätlinjigt som en alfapartikel, utan i ensicksackbana.

Betastrålningen kan leda till bestrålning av hud och ögon.Betastrålande ämnen kan därför ge upphov till strålskador.

Genomträngnings-förmågan hosbetastrålning.

Betastrålning är integränssättande förräddningsarbetet.Branddräkt ochandningsskyddräcker för att stoppastrålningen.

Vänster bild:Alfastrålningenspåverkan på materia.Höger bild:Betastrålningenspåverkan på materia.

Betastrålning stop-pas till stor del avglas eller tjockklädsel.

1 91 91 91 91 9

Gamma- och röntgenstrålningGamma- och röntgenstrålningGamma- och röntgenstrålningGamma- och röntgenstrålningGamma- och röntgenstrålningEfter ett alfa eller betasönderfall har atomkärnan ofta kvarett visst energiöverskott. Detta överskott sänder kärnan utsom gammastrålning. Gammastrålning (γ-strålning) är inte,som alfa- och betastrålning, en partikelstrålning. Den äristället en elektromagnetisk strålning, som består av snabbtvarierande elektriska och magnetiska fält. Den elektromag-netiska strålningen omfattar ett brett område av våglängder,från radiovågor på långvågsfrekvenserna, över synligt ljus,och ända till den kortvågiga gammastrålningen. När våg-längden minskar och närmar sig atomernas storlek, så kom-mer den att innehålla allt högre mängd energi. Ju kortare våg-längd, desto större mängd energi.

Gamma- och röntgenstrålning utgör de mest energirikaformerna av elektromagnetisk strålning.Man brukar säga att gammastrålningen är indirekt jonise-rande. Sättet att jonisera atomer är mycket mer kompliceratän alfa- och betastrålningen, och vi nöjer oss därför med attkonstatera att gammastrålning är en elektromagnetisk våg-rörelse med hög energi.

Gamma- och röntgenstrålning kallas ibland för foton-strålning. Fotonstrålning har mycket större genomträng-ningsförmåga än alfa- och betastrålning.

Våglängder avelektromagnetisk

strålning. (Gränsernaför de olika våglängd-

erna är i praktikeninte alls så knivskarpa

som bilden visar.)

På grund av gamma-strålningens storagenomträngnings-förmåga sätter dettastrålslag gränser fören räddningsinsats.Teknik och taktik viden räddningsinsatsmåste anpassas tillgammastrålningensverkan.

2 02 02 02 02 0

Genom luften når gammastrålningen hundratals meter,och för att minska strålningen till ungefär en tusendel av denursprungliga nivån kan det krävas ett upp till 20 cm tjocktblyskikt eller ett betongskikt på 90 cm. Strålningen stoppasbara delvis av människokroppen, och den bromsas obetyd-ligt i luft. För röntgenstrålning kan det krävas mindre än enmillimeter bly för att strålningen ska minska till en tusendel.Dessa värden är ungefärliga eftersom räckvidden är energibe-roende (mer energi = längre räckvidd).

Röntgenstrålning är en elektromagnetisk vågrörelse, pre-cis som gammastrålning, men den har i regel lägre energi ochdärmed mindre genomträngningsförmåga. Strålningenframkallas i speciella apparater, röntgenrör, genom att manbombarderar en anod av metall med elektroner. Apparatenutsänder ingen strålning om strömmen är frånslagen.När elektronerna bromsas i anoden utsänds röntgenstrålar.Strålningen kan fås att passera exempelvis en hand, för attdärefter träffa en fotografisk plåt. När strålningen svärtar fil-men kommer en bild att framträda på plåten. Benet absorbe-rar en del av strålningen och därför framträder det som en ljussiluett.NeutronstrålningNeutronstrålningNeutronstrålningNeutronstrålningNeutronstrålningNeutronstrålning betecknas med bokstaven n. Sådan strål-ning avges bara av ett fåtal radioaktiva ämnen. Den före-

Genomträngnings-förmågan hosgammastrålning

En röntgenapparatutsänder ingenstrålning om ström-men till apparaten ärfrånslagen.

2 12 12 12 12 1

kommer också i kärnreaktorer vid drift, men kan inte nå ut-anför reaktorinneslutningen och upphör när kärnklyvning-arna avbryts. Neutronstrålning kan också förekomma i fukt-haltsmätare, som används inom industrin, samt i vissa medi-cinska bestrålningsapparater. Neutronstrålning uppkommerockså i samband med kärnladdningsexplosioner. Även satel-liter kan innehålla kärnreaktorer som kan avge neutronstrål-ning vid en olycka. Vid en kärnvapenexplosion kan neutron-strålningen svara för en betydande del av strålskadorna.

Neutronstrålning kan vara mer problematisk ur strål-skyddssynpunkt än annan strålning som nämnts här. Andramaterial måste väljas för att skärma av strålningen. Denbromsas nämligen effektivare av lättare atomkärnor, t.ex. vä-tehaltigt material såsom vatten eller paraffin, än av bly ochbetong. Vid kärnkraftverk används vatten.

HalveringstidAktiviteten hos ett radioaktivt ämne minskar så småningomoch i takt med att instabila atomkärnor blir stabila. Halve-ringstiden för ett radioaktivt ämne är den tid det tar fram tillatt aktiviteten sjunkit till 50 % av den ursprungliga. Hälftenav det ursprungliga antalet atomer har då sönder fallit. Halv-eringstid kallas också avklingningstid.

Principbild på röntgen

Neutronstrålning ärinte gränssättandeför räddningsarbetetmed undantag av enkärnladdnings-explosion i när-området.

2 22 22 22 22 2

Efter två halveringstider är hälften av hälften kvar, dvs.1/4, och efter ytterligare en halveringstid är hälften av 1/4kvar, dvs. 1/8.

Halveringstiden är alltså ett mått på hur snabbt aktivite-ten avtar och INTE något mått på hur farlig den strålning ärsom ämnet sänder ut.

Halveringstiden för ett ämne kan också illustreras med enkurva. Bilden nedan visar cesium-137, som har en halverings-tid på 30 år. Efter 30 år har den ursprungliga aktiviteten sjun-

Bild 1: Nu, 24 st.sönderfall.Bild 2: Efter enhalveringstid, 12 st.Bild 3: Efter tvåhalveringstider, 6 st.Bild 4: Efter trehalveringstider 3 st.Halveringstiden äralltså ett mått på hursnabbt aktivitetenavtar och INTE någotmått på hur farlig denstrålning är somämnet sänder ut.

Halveringstiden förCesium –137

2 32 32 32 32 3

kit till hälften. Efter 60 år har den sjunkit till en fjärdedel, ochefter 90 år har den sjunkit till en åttondel. Det tar 300 år innanaktiviteten sjunkit till en tusendel av den ursprungliga.

Halveringstiden är mycket olika för olika ämnen. Denkan variera från bråkdelen av en sekund upp till flera miljar-der år. Ett stabilt ämne kan sägas ha oändligt lång halverings-tid. Halveringstiden är en fysisk konstant, som är karaktäris-tisk för varje ämne, ett slags fingeravtryck för olika ämnen.

De radioaktiva ämnen som finns kvar i naturen är långli-vade. När jorden bildades fanns det mycket flera radioaktivaämnen, men de kortlivade har hunnit klinga av.

Några ämnens halveringstiderNågra ämnens halveringstiderNågra ämnens halveringstiderNågra ämnens halveringstiderNågra ämnens halveringstiderUran-238 238 U 4 500 miljoner årPlutonium-239 239 Pu 24 400 årCesium-137 137 Cs 30 årCesium-134 134 Cs 2 årJod-131 131 I 8,05 dygn

Kol-14 metodenKol-14 metoden används för att åldersbestämma organisktmaterial. Den bygger på vilka halveringstider materialen har.Det finns och har alltid funnits kol-14 i luften omkring oss.Den radioaktiva kol-14 isotopen bildas kontinuerligt i denövre atmosfären. Levande organismer, en människa, ett djureller en växt, består bl.a. av kolatomer. Eftersom vanligt kol(C-12) och radioaktivt kol (i detta fall C-14) beter sig på sam-ma sätt ur kemisk synpunkt kan organismerna inte skiljadem åt. Därför tas C-14 upp i vävnaderna med den halt somfinns i omgivningen.

När organismen dör slutar upptaget. Då råder balans mel-lan andelen C-14 och omgivningen. Emellertid minskar den-na andel eftersom det radioaktiva sönderfallet hos C-14 ledertill att det radioaktiva kolet hela tiden minskar. Genom attmäta halten C-14 i ett prov kan ett ämnes ålder bestämmas,eftersom man vet att halveringstiden för C-14 är på 5600 år.

Halveringstiden kaninte påverkas.

2 42 42 42 42 4

Biologisk halveringstidNär man andas in kan det fastna radioaktiva partiklar i lung-orna. Sedan transporteras dessa ut i kroppen. En del av deradioaktiva ämnen som finns i mat och dryck passerar raktigenom mag- och tarmkanalen, medan annat tas upp avkroppen och förs ut till olika organ.

Den biologiska halveringstiden är den tid det tar för ettradioaktivt ämne att utsöndras till hälften ur ett organ elleren levande organism.

De radioaktiva ämnen vi får i oss följer alltså kroppensämnesomsättning och utsöndras ur kroppen, samtidigt somde minskar genom radioaktivt sönderfall. Båda processernapågår samtidigt, dvs. man får en effektiv biologisk halve-ringstid.

Den biologiska halveringstiden kan inte uttryckas likaexakt som den fysikaliska utan varierar med ålder, kön ochindividuella olikheter.Ett exempel:

Ett ettårigt barn får inte högre stråldos än en vuxen vidintag av t.ex. cesium, trots att barnet väger mycket mindre.Det beror bl.a. på att barnets utsöndring av cesiumet gårmycket snabbare än hos den vuxne.

Storheter och enheterAktivitetAktivitetAktivitetAktivitetAktivitetEn storhet är en egenskap som man vill mäta eller uppskatta,t.ex. i antal sönderfall/sekund. Enhet är det mått som manmäter eller som man beräknar storheten i. Aktiviteten mätsi becquerel (Bq).

Den strålning en radioaktiv källa utsänder beror på detantal atomkärnor som sönderfaller per tidsenhet. Ju fleratomkärnor, desto större är aktiviteten.

Aktivitet är antalet sönderfall per sekund hos en givenmängd av ett radioaktivt ämne. 1 Bq = 1 sönderfall/s.

Enheten curie (Ci) användes tidigare, enligt formeln1 Ci = 37x109 sönderfall/s.

Enheten Bq är mycket liten, och ofta anger man därför

2 52 52 52 52 5

aktiviteten i multiplar av Bq, T.ex. 1 kilobecquerel (1 kBq = 1000 Bq), eller 1 megabecquerel (1MBq = 1 miljon Bq).

Översättningstabell:1 kBq 103 (kilobecquerel)1 MBq 106 (megabecquerel)1 GBq 109 (gigabecquerel)1 TBq 1012 (terabecquerel)1 PBq 1015 (petabecquerel)1 EBq 1018 (exabecquerel)

Gränsvärden för födoämnen anges i Bq per vikt/volym. Närman påvisar radioaktivt cesium-137 i t.ex. fisk, så anger manett visst antal Bq av cesium-137 per kg.

Exempel på biologiskhalveringstid.

2 62 62 62 62 6

Antalet Bq är inte ett direkt mått på hur farlig själva strål-ningen är. För att ta reda på detta måste man veta vilket ämnesom avses, eftersom olika radioaktiva ämnen strålar på olikasätt. Man måste därför ange ämnet och antalet Bq i förhål-lande till en volym eller vikt av ämnet.

Absorberad dosAbsorberad dosAbsorberad dosAbsorberad dosAbsorberad dosAbsorberad dos kallas den mängd strålningsenergi per vikten-het som en bestrålad kropp tar upp. Den räknas i energimängdper kilogram kroppsvikt. Absorberad dos mäts i Gray, Gy (1 Gy= 1 Joule/kg). Rad är en tidigare använd enhet, 1 Gy = 100 rad.

Ekvivalent dosEkvivalent dosEkvivalent dosEkvivalent dosEkvivalent dosEkvivalent dos tar hänsyn till de olika strålslagens biologiskainverkan. Sannolikheten för att joniserande strålning ska or-saka en skada beror på vilken dos som absorberas och vilkentyp av strålning det rör sig om. Olika typer av strålning harolika biologisk verkan trots att de kan visa ett och sammavärde på dosen. (Jfr alfastrålning med gammastrålning.) Ek-vivalent dos mäts i sievert, Sv (1 Sv = 1 Joule/kg. Rem är entidigare använd enhet, 1 Sv = 100 rem).

Både absorberad dos och ekvivalent dos kallas i dagligttal för dos eller stråldos.

Effektiv dosEffektiv dosEffektiv dosEffektiv dosEffektiv dosStråldosen kan fördelas mycket ojämnt i kroppen. För attändå kunna bedöma hur riskabla olika slags stråldoser kanvara, viktar man dem i relation till olika organ och i förhål-lande till organens strålkänslighet. Det blir då möjligt att sät-ta ett gränsvärde för hur mycket strålning en människa kanta emot utan att riskera skador. Man kan då också jämföraolika dosers skadeverkningar.

IntensitetGammastrålningen är den typ av strålning som är gränssät-tande för räddningstjänstens arbete. För att kunna agera påett riktigt sätt blir det nödvändigt att mäta strålningen styr-ka (dock bör man börja med att använda tumregler, se kapi-tel 4 om taktik). Styrkan kallas för intensitet eller dosrat(doshastighet). Intensiteten uttrycks i sievert per timme, Sv/t

2 72 72 72 72 7

(Sv/h). En äldre enhet för intensitet är röntgen per timme,R/t. (1 Sv/t. motsvarar 100 R/t.).

För stråldos och intensitetsangivelser i sievert användsföljande prefix:

1 Sv = 1 sievert = 1 Sv1 mSv = 1 millisievert = 0,001 Sv1 µSv = 1 mikrosievert = 0,000001 Sv

Dos och intensitet kan enkelt beskrivas genom en jämförelsemed kilometer- och hastighetsmätarna i en bil. Dosmätarenvisar hur stråldosen (Sv) ökar med mängden tid, likt bilenskilometermätare som mäter vägsträckans längd. Vid mät-ning av strålningsintensiteten anger man strålningens styrkavid ett visst tillfälle (Sv/h,) på motsvarande sätt som bilenshastighetsmätare visar bilens hastighet i ett visst ögonblick.

Vid räddningsarbete gäller att dos ska anges i Sv, mSv,eller, µSv samt att intensitet anges i Sv/h, mSv/h eller µSv/h.

Strålningens biologiska verkanNär strålningen passerar en biologisk cell överförs energin tillcellens olika molekyler. Det kan leda till komplicerade för-ändringar. Fria radikaler kan till exempel bildas, och dessa äroerhört reaktiva. Via kemiska reaktioner kan de fria radika-lerna skada den viktigaste delen i cellen, dess arvsmassa –

Dosimetern kan liknasvid en bils kilometer-

mätare och intensi-meter med bilens

hastighetsmätare.

I räddningstjänst-sammanhang an-vänds sievert (Sv)som enhet för dosoch intensitet somsievert per timme(Sv/h).

2 82 82 82 82 8

DNA (se ordlistan). I samband med celldelningen drabbascellerna lättast av skador. Foster är extremt strålkänsliga, ef-tersom cellerna oftare delar sig under fostrets utveckling. Så-dana vävnader som har snabb cellomsättning är mycketkänsliga för joniserande strålning.

När ett stort antal celler förstörts får organ eller vävnad-er svårt att fungera. Det finns därför tröskelvärden för akutskada. Om stråldosen ligger under tröskelvärdet märks inteskadan omedelbart. Men cellen kan få en skada som märkssenare.De blodbildande organen har en snabb cellbildning och hördärför till de mest strålkänsliga organen i vår kropp. Varjesekund bildas miljoner vita och röda blodkroppar. De vitahar en livslängd på några dygn, medan de röda kan levabortemot hundra dygn. De vita blodkropparna ger oss ettimmunskydd, de försvarar oss mot infektioner. De rödatransporterar syret till kroppens olika delar.

En hög stråldos, som stoppar bildandet av nya blodkrop-par, ger inte någon omedelbar effekt. Det är först när blod-kropparna har förbrukats och nått sina lägsta värden, somkroppen får svårt att klara alla påfrestningar. I tarmar ochbenmärg produceras ca 20 miljarder celler per dygn. Sådanaorgan är därför mycket strålkänsliga.

Mycket strålkänsliga organ: BlodbildandeorganKönskörtlarMag och tarmkanalen

Måttligt strålkänsliga organ: Hud, Slemhinnor

Minst strålkänsliga organ: Nervvävnad, Fett

Cellens förmåga attreparera skador påDNA-molekylen äravgörande för dessöverlevnad.

DNA är molekyler icellerna som bärarvsanlagen, vilkaibland kallas förgener. Om DNAskadas och därefterrepareras felaktigteller inte reparerasalls av cellen kan enstrålskada uppstå.

2 92 92 92 92 9

StråldoserDet går att beräkna chanserna att överleva vid strålskador.Allmänt gäller att enskilda organ klarar högre doser än helakroppen. När hela kroppen bestrålas utifrån, blir stråldosenolika stor i olika organ. Detta beror på att organen liggerolika djupt i kroppen och därför skärmas i varierande grad.

Ju högre stråldosen är, desto större blir skadorna på väv-naden. Ges en stråldos över längre tid, blir skadorna mindreomfattande än om en lika hög dos ges vid ett tillfälle.

En dödlig dos för människor (med 50 % risk för dödsfall)anses vara 3 Sv. Men med rätt behandling går det att överlevadoser upp till ca 5 Sv. Vid stråldoser över 10 Sv stoppas nybil-dandet av celler i tunntarmens slemhinna. Tunntarmens insi-da blir ett stort sår, som inte kan ta upp vare sig vätska ellernäringsämnen. Döden inträffar efter ungefär 4 dygn. Stråldo-ser över 15 Sv påverkar centrala nervsystemet. Då inträffarockså döden ännu snabbare.Observera att bilden nedan visar en gammastråldos över helakroppen under kort tid. Man vet att cancerrisken är propor-tionell mot dosens storlek. Det finns statistiskt material som

Den lodräta axelnvisar tiden i t = tim-

mar, d = dygn, v =vecka och m = månad.

Den vågräta axelnvisar från 250 mSv

(0,25 Sv) till 100 Sv

Kurvorna visar 50 %respektive 100 % död-

lighet. Aktuell dos kanavläsas enligt den våg-

räta axeln. Om mandrar en tänkt linje

utifrån dosen rakt uppmot kurvan kan manutläsa symptom. Den

lodräta axeln visartidsintervallet.

3 03 03 03 03 0

styrker detta, bl.a. genom olika djurförsök och erfarenheterfrån fällandet av atombomber över Japan under andravärldskriget.

För lägre doser saknas statistiskt material. Effekterna ärofta så små att de så att säga ”drunknar” bland effekter somhar andra orsaker än just strålning. Man antar därför att sam-bandet mellan cancerrisk och dos följer en rät linje också vidsmå doser. Men man är inte säker på detta. Det beror på svå-righeterna att statistiskt urskilja de differenser som uppträder.

Jämförelse av olika stråldoserJämförelse av olika stråldoserJämförelse av olika stråldoserJämförelse av olika stråldoserJämförelse av olika stråldoser

Sievert40 Sv Lokal strålbehandling, t.ex. vid cancerbehandling.6 Sv 100 % dödlighet vid helkroppsdos.1 Sv Förmodat tröskelvärde för akut strålsjuka.

0 % dödlighet vid helkroppsdos.500 mSv Dosgräns för händer och fötter.100 mSv Bestrålning i nödläge (frivillig räddningsinsats).50 mSv Maximal tillåten yrkesdos, helkroppsdos/år

(planerad verksamhet t.ex. räddningsinsats).1 mSv Dosgräns (helkropp) för allmänheten per år, pga.

verksamhet där strålning förekommer.3 mSv Radon i bostäder, genomsnitt per år.1 mSv Normal bakgrundsstrålning på ett år.900 µSv Dostillskott 1986 pga. Tjernobyl. Medelvärde för

Gävleområdet.300 µSv Dostillskott 1986 pga. Tjernobyl. Medelvärde för

Sverige.200 µSv Lungröntgen, en bild.100 µSv Konstruktionsgräns för utsläpp från svenska

kärnkraftsverk (per år).10 µSv Tandröntgen, en bild.

Gränsen för akut strålsjuka befinner sig vid 1 Sv. Denna gränskan emellertid variera för olika människor, beroende på ål-der, kön, hälsa m.m.

I fred får inte räddningstjänstens personal under normalaförhållanden utsätta sig för mer än 50 mSv per år vid rädd-ningsarbete. De får inte heller exponera sig för mer än 100 mSv

3 13 13 13 13 1

effektiv dos sammanlagt under fem på varandra följande år.Alla människor utsätts för ständig bestrålning från källor

i omgivningen. I strålningsmiljön ingår den naturliga strål-ningen, som kommer dels från rymden och radioaktiva äm-nen i berggrunden, luften och vattnet, och dels från radioak-tiva ämnen i kroppen.

Kosmisk strålning har, som namnet visar, sitt ursprung iyttre rymden och i solen. I denna strålning ingår en del tyngrepartiklar, t.ex. atomkärnor av kol, kväve, helium, syre ochprotoner. Den kosmiska strålningen träffar jordens atmosfärmed hög energi. Där reagerar den med andra atomer och gerupphov till sekundärpartiklar.

I berggrunden finns ofta uran, torium och dotterproduk-terna radium och radon. Ren kalksten ger lägre halter, urbergoch en del skiffrar ger högre halter. Detta gäller framför alltalunskiffer och vissa graniter, som har höga halter av radio-aktiva ämnen.

Den lodräta axelnvisar antal cancerfall

på hundra. Denvågräta axeln visar

stråldos i mSv.

Räddningsinsatser får bara utföras av frivilliga omstråldosen på grund av arbetet beräknas överstiga års-gränsen för effektiv dos, 50 mSv. Kvinnor i fertil ålder fårbara delta i räddningsarbete om de själva kan utesluta attde är gravida. En räddningsinsats som kan medföra att deneffektiva dosen överstiger 100 mSv får bara utföras ilivräddande syfte, av personer som har god vetskap ominsatsens strålrisker.

Mer om dosgränser finns att läsa i StatensStrålskyddsinstituts (SSI) föreskrift om dosgränser.

3 23 23 23 23 2

Doser och dosgränser.

3 33 33 33 33 3

Bland de radioaktiva ämnen i berggrunden, som har sålång halveringstid att de inte har förbrukats alltsedan jordenstillkomst finns uran-238.

Genom sönderfall av uran, vilket sker i flera steg (s.k.seriesönderfall), bildas olika produkter innan slutgiltigt sta-bila ämnen erhålls.

Ädelgasen radon, med sin alfastrålning, kan ge högastråldoser i bostäder. Radondöttrarna (radonets sönderfalls-produkter) fastnar lätt på det damm som rör sig i luften. Närman andas in sådan luft, fastnar en del radondöttrar i lungor-na. Strålningen kan bidra till att det uppstår lungcancer. Ra-dondotterhalterna i inomhusluften varierar beroende påmarkförhållanden, husets utseende, byggnadsmaterial, plan-lösning, ventilation m.m. Höga radondotterhalter motver-kas av ett väl fungerande ventilationssystem. Informationom radonmätning i hus får man i första hand av kommunensmiljö- och hälsoskyddskontor.

Intern bestrålning kallas den bestrålning en kropp fårfrån radioaktiva ämnen som finns inne i kroppen. Sådana

En svensk får utsättasför ca 1 mSv/år från

naturliga strålkällor.

3 43 43 43 43 4

ämnen är kalium-40, som finns fördelat i alla mjukdelar. Iskelettet finns strontium och i musklerna finns cesium.

Stråldoserna från radioaktiva ämnen inne i kroppenkommer från alfa- och betasönderfall. Dessa har så kort räck-vidd i kroppsvävnaderna att strålenergin till största delenavges inom det organ där det radioaktiva ämnet finns. I ge-nomsnitt har en vuxen person ca 4,5 kBq kalium-40 och ca2,7 kBq kol-14 i kroppen. Dessa ger genom internbestrålningen människa ca 0,2 mSv/år. Totalt ger sådana naturliga strål-källor en människa i Sverige en stråldos på i genomsnitt 1mSv/år (100 Bq/kg kroppsvikt).Utöver de uppräknade strålkällorna tillkommer stråldoserfrån sådana strålkällor som skapats av människan. Dit hört.ex. viss medicinsk användning av strålkällor.

I genomsnitt får en svensk motta en stråldos från 0,6 mSv/år av medicinska undersökningar.

De strålkällor som används inom industrin ger ett myck-et litet dostillskott.

Sönderfallsserien förUran- 238 visar hur vikan få radon i vårabostäder.

Exempel: Industriellstrålkälla för ytvikts-mätning. Denna typav strålkällor germycket litet dos-tillskott.

3 53 53 53 53 5

Strålkällor isamhälletDet är viktigt att du håller reda på vilka strålkällor som finnsi din kommun och vilken aktivitet de har, t.ex. i fabriker ochi sjukhusmiljö. Detta är förutsättningar för att du agerar påett riktigt sätt vid en olycka. I detta kapitel beskrivs var såda-na strålkällor kan påträffas. Det ges också exempel på ettantal strålkällors aktiviteter.

KärnreaktorerKärnreaktor kallas utrustningen för kontrollerade kärn-klyvningar i kärnkraftverk. Vid kärnklyvningarna, som skermed hjälp av neutroner, utvecklas värme, som i sin tur kanomvandlas till elenergi.

Reaktorer finns i olika utföranden och för olika ändamål.Energiproduktion har redan nämnts, men dessutom an-vänds reaktorer, för forskningsändamål och för produktionav radioaktiva ämnen.

De viktigaste komponenterna i en kärnreaktor utgörs avkärnbränslet, moderatorn, styrdonen och kylmedlet.

Kärnbränslet i energiproducerade reaktorer består oftastav uran, där halten av den klyvbara isotopen uran-235 haranrikats, dvs. höjts till 2-5 %. Bränslet ligger inkapslat imetallrör.

Moderatorns uppgift är att bromsa neutronernas hastig-heter. Som moderator används t.ex. vatten eller grafit. ISverige används endast vatten.

Med styrstavar reglerar man antalet kärnklyvningar per

3 63 63 63 63 6

Kokvattenreaktor

tidsenhet och därmed reaktorns effekt. Styrstavarna innehål-ler ämnen som absorberar neutroner. Kylmedlet sänker härd-ens temperatur och transporterar den värmeenergi som upp-står vid kärnklyvningarna. Som kylmedel används vatten.

I svenska kärnreaktorer används vanligt vatten som mo-derator, typ lättvattenreaktorer. Av denna reaktortyp finnsdet två varianter, kokvattenreaktorer och tryckvattenreak-torer. I kokvattenreaktorer (BWR, Boiling Water Reaktor)övergår kylmedlet i ånga när det pumpas genom härden.Ångan driver en turbin, som i sin tur driver en generator.

I tryckvattenreaktorer (PWR, Pressurized Water Reactor)övergår kylmedlet inte i ånga. Vatten förångas i stället i enyttre krets via en värmeväxlare, ånggenerator. Det är dennaånga som driver turbinen och generatorn.

3 73 73 73 73 7

Nästan alla radioaktiva ämnen inom industri och sjuk-vård är framställda i kärnreaktorer. Strålkällorna framställsgenom att icke radioaktiva ämnen förs in i reaktorhärden.De stabila atomkärnorna tillförs neutroner i det intensivaneutronflödet i härden. Dessa blir då instabila pga. ett förstort neutronantal. Ämnena bildar radioaktiva isotoper.

Ett exempel på detta är kobolt-59, som i reaktorhärdentillförs en neutron och bildar kobolt-60, som inte är ett stabiltämne utan sönderfaller. Denna isotop används bland annattill nivåvakter. Halveringstiden för kobolt-60 är ca 5,3 år.

Tryckvattenreaktor

3 83 83 83 83 8

Strålkällan är svår-åtkomligare i nyabrandvarnare.

IndustrinDe flesta strålkällorna som används inom industrin är välstrålskärmade och utgör normalt ingen större strålrisk. Deraskonstruktion är sådan att de även efter ett missöde eller enbrand uppfyller vissa säkerhetskrav. Vid en eventuell brandkan blyet i strålskärmen smälta och rinna ut men strålkällanmåste bli kvar i sitt läge inne i strålskärmen. Även om riskernamed industristrålkällor är små kan det dock vara lämpligt atträddningstjänsten vet var sådana strålkällor finns.

HemmetEtt annat exempel på strålkälla finns i många hem, nämligenbrandvarnare. Dessa strålkällor är mycket svaga och riskernaför människa och miljö är därför mycket små. Strålkällan ärsvåråtkomlig och sluten, så att direktkontakt eller spridningav det radioaktiva ämnet förhindras. Ett vanligt ämne ibrandvarnare är americium-241. Brandvarnare får innehållamax 40 kBq.

3 93 93 93 93 9

Märkning av apparater med strålkällorAlla apparater som innehåller en strålkälla ska vara förseddamed en apparatskylt. Skylten ska gå att läsa även efter enbrand. Strålkällans aktivitet och nuklidbeteckning ska kun-na ingraveras i skylten. I annat fall måste apparaten försesmed en separat nuklidskylt.

Dessutom ska det finnas en manluckeskylt vid fast mon-terade apparater, typ nivåvakter. Den ska sitta vid alla man-luckor eller andra öppningar, där man kan gå in i den nivå-övervakade behållaren. En föreskriftsskylt ska finnas intillvarje fast monterad apparat. Lämpligt avstånd mellan skyltoch apparat anses vara cirka 1 meter.

Exempel på strålkällor i samhälletNivåvaktNivåvakter används för styrning eller mätning av nivån ifickor, pannor, tankar och andra typer av ogenomskinligabehållare. Objekt som mäts kan vara malm, syra, flis, vattenoch olja. Många gånger förses en behållare med två eller fleranivåvakter för att man ska kunna övervaka olika lägen.

Nivåvakten utgörs av en strålkälla i en mantlad bly-skärm, som fästs på ena sidan om tanken. På andra sidantanken sitter en detektor. Om nivån inne i tanken befinner sigöver nivåvakten dämpas strålningen, eftersom passagen blirliten genom ämnet i tanken. Om nivån står under nivåvaktenträffar strålningen detektorn så gott som odämpad, och dåger den ett stort utslag.

Nivåvakten manövreras med ett handtag, så att strålenantingen avskärmas (stängd slutare) eller släpps fram odäm-pad (öppen slutare). Slutaren ska vara låsbar i stängt läge ochfår vara låsbar även i öppet läge. Detta är något som skiljernivåvakten från alla andra typer av industristrålkällor. Orsa-ken är att nivåvakter ofta har en säkerhetsfunktion. En okyn-nesavstängning kan få allvarliga konsekvenser.

I Sverige finns idag ca 2.500 nivåvakter i bruk inom indu-strin. De nuklider som används till nivåvakter är Co-60 eller Cs-137. Företag med nivåvakt ska ha tillstånd som utfärdats av SSI.

Nuklidskylt

Föreskriftsskylt

Manluckeskylt

4 04 04 04 04 0

TjockleksmätareVid tillverkning av papper, plast- eller metallfolie, valsadplåt, spånplattor m.m. kan man mäta och styra tjocklekenpå det som tillverkas, t.ex. vid tillverkning av metallband.Bandens tjocklek kontrolleras automatiskt med hjälp av ettgammastrålande preparat. Om banden blir tjockare än deska vara, absorberas strålningen i högre grad. En elektriskimpuls går då över till nästa par valsar, som pressar ihop ban-det mer.

Nivåvakt

Tjockleksmätare

4 14 14 14 14 1

YtviktsmätareVid t.ex. papperstillverkning använder man termen ytvikt is-tället för tjocklek när man kontrollerar hur tjockt pappers-skiktet blir.

Ytviktsmätare kan vara fast installerade eller portabla.Den installerade typen av ytviktsmätare kan ha antingen ettfast monterat mäthuvud riktat över mätobjektet, eller ettmäthuvud som rör sig över det. I den portabla ytviktsmäta-ren är strålkälledelen och detektordelen inte fixerade vid var-andra, utan de rör sig synkront (se nedre bilden på sidan 34).

MaterialkontrollFör att kontrollera att material och svetsar, t.ex. i trycktan-kar, fartygsskrov, brokonstruktioner och flygplansdelar ärfria från defekter, är det vanligt att man röntgar eller radio-graferar materialet. Metoden bygger på principen att röntgensvärtar fotografisk film. Filmen placeras på ena sidan om fö-remålet som ska provas. På andra sidan placeras en strålkällai form av ett röntgenrör eller ett radioaktivt preparat. Hålig-heter, sprickor etc. släpper igenom mer strålning än omkring-liggande homogena material, och de kommer därför attframstå på filmen som mörkare partier och fläckar.

FyllnadskontrollapparatPå många bryggerier kontrolleras fyllnadsgraden i burkar ochflaskor med en fyllnadskontrollapparat. Metoden kan också

Ytviktsmätare

4 24 24 24 24 2

användas för att mäta fyllnadsnivån i tvättmedels- och fling-paket m.m. Metoden kan således jämföras med nivåvakt.

Exempel på vanliga radionukliderExempel på vanliga radionukliderExempel på vanliga radionukliderExempel på vanliga radionukliderExempel på vanliga radionuklider

NNNNNuuuuukkkkkllllliiiiiddddd HalveringstidHalveringstidHalveringstidHalveringstidHalveringstid AnvändningsområdeAnvändningsområdeAnvändningsområdeAnvändningsområdeAnvändningsområdekol-14 5 760 år Forskningkobolt-60 5,3 år Medicin; strålterapi,

Industrin; nivåvakterteknetium-99m 6 timmar Medicinjod-131 8,05 dygn Vanlig inom medicin för

diagnostik och behandlingcesium-137 30 år Vanlig som sluten strål-

källa i t.ex. nivåvakter ochdensitetsmätare, bestrål-ningsapparater samtkalibreringskällor

uran-235 704 milj. år Kärnreaktorer, kärnvapenamericium-241 460 år Brandvarnare (ca 40 kBq),

kalibreringsstrålkälla förröntgenfilm, nivåmätare,densitetsmätare, fukt-haltsmätare.

Anm. Ytterligare information om strålkällorna kan fås hos SSI.

Användning av strålkällor isjukhusmiljöInom sjukvården används radioaktiva ämnen både vid un-dersökningar och behandlingar. De radioaktiva preparatsom förekommer inom sjukvårdsinrättningar och även vidforskningslaboratorier kan delas in i två kategorier, öppnaoch slutna strålkällor.

I slutna strålkällor är det radioaktiva ämnet varaktigtinneslutet i en tät kapsel och vid normal användning ska detradioaktiva ämnet inte komma ut ur kapseln. Strålningenfrån det radioaktiva ämnet kan dock tränga ut ur kapselnoch strålkällorna måste därför normalt förvaras i någonform av strålskärm, vanligen av bly.

Exempel på vanliga slutna strålkällor är cesium-137 ochkobolt-60.

4 34 34 34 34 3

Öppna strålkällor består av vanligen av lösningar som förva-ras i glasampuller. Vid användning av öppna strålkällor ärdet vanligt att lösningen sugs upp i en injektionsspruta för attsedan ges till en patient eller tillsättas ett prov som ska ana-lyseras. Strålningen från det radioaktiva ämnet kan tränga utgenom flaskan och även dessa strålkällor måste därför normaltförvaras i någon form av strålskärm, vanligen av bly. Exempelpå vanliga öppna strålkällor är jod-131 och teknetium-99m.

Såväl slutna som öppna strålkällor kan variera i styrkafrån mycket svaga strålkällor till mycket starka. Det kan där-för vara lämpligt att ta reda på var starka strålkällor finns.

Röntgenapparater och acceleratorerEtt röntgenrör består av två elektroder, en katod med glöds-piraler och en anod. Mellan elektroderna ligger en högspän-ning. Från katoden, som är upphettad, frigörs elektroner.Elektronerna accelereras mot anoden. När elektronerna träf-far anoden bildas röntgenstrålning. I acceleratorn accelerarman upp elektroner i hög hastighet för att på motsvarandesätt producera röntgenstrålning av hög energi. Bestrålningenupphör när strömmen bryts.

Apparater för extern strålbehandlingDen vanligaste utrustningen för extern strålbehandling ärlinjeaccelaratorer vilka inte medför någon risk när manstänger av strömmen. Tidigare användes koboltkanoner.Numera används koboltkanoner endast till att kalibrera de-tektorer. Koboltkanonerna är extremt starka strålkällor. Detär därför viktigt att räddningstjänsten känner till var detfinns sådana apparater.

Strålkällor för diagnostiska ändamålFör vissa undersökningar av olika organ används kortlivaderadioaktiva ämnen. Exempel på sådana ämnen är jod-131och teknetium-99m (m betyder metastabilt). Dessa kan inji-ceras i kroppen tillsammans med en ”transportör”, som manvet tas upp av det organ man vill undersöka. Från detta organutsänds då strålning, som kan ses med hjälp av en specialka-

Strålningen från enröntgenapparatupphör omedelbartnär strömmen bryts.

4 44 44 44 44 4

mera. På så sätt kan man studera hur organet fungerar ellerser ut. Stråldosbidraget från sådana undersökningar blir of-tast litet.

Var finns strålkällorna i samhället? Det säkraste sättet att ta reda på vad som finns på din hemortär att kontakta SSI, som är den myndighet som ger tillståndatt använda strålkällor och radioaktiva preparat.

4 54 54 54 54 5

Märkning ochförvaringDetta kapitel innehåller bestämmelser för transport av radio-aktiva ämnen samt för hur fordon och förpackningar skavara märkta. Här beskrivs också vilka upplysningar som kanfinnas i transporthandlingarna. Sådana upplysningar kanvara av stort värde vid en olycka. Märkning av radioaktivastrålkällor vid förvaring beskrivs under avsnittet Strålkällor isamhället.

Gällande lagtext finns på Riksdagens hemsida, www.riksdagen.se

TransportbestämmelserAlla transporter av farligt gods regleras av FN (UN) enligt ettsärskilt regelverk. Detta regelverk har sedan brutits ner tilltillämpningar för varje transportslag (väg, järnväg, sjö ochluft).

Transportbestämmelserna regleras i regelverken ADR/ADR-S och RID/RID-S. ADR är en förkortning av ”AAAAAccordeuropéen rélatif au transport international des marchandisesDDDDDangereuses par RRRRRoute” (European Agreement Concerningthe International Carriage of Dangerous Goods by Road),vilket är namnet på den europeiska överenskommelsen omtransport av farligt gods på väg. RID är en förkortning avRéglement concernant le transport international ferroviairedes marchandises dangereuses, vilket är reglementet för inter-nationell transport av farligt gods på järnväg.

ADR-S och RID-S är de nationella versionerna av be-

4 64 64 64 64 6

stämmelserna ADR och RID, med kompletteringar till de in-ternationella bestämmelserna i bilaga S för Sverige.

På Räddningsverkets hemsida www.srv.se kan man finnaden senaste utgåvan av ADR-S och RID-S.

IMDG är en förkortning av International MaritimeDangerous Goods code, vilket är regelverket för transporterav farligt gods till sjöss.

ICAO-TI är en förkortning av International Civil Avia-tion Organization - Technical Instructions for the Safe Trans-port of Dangerous Goods by air, vilket är regelverket för civi-la flygtransporter.

Följande svenska myndigheter utfärdar föreskrifter förtransporter:

Statens räddningsverk utfärdar föreskrifter om inrikes ochutrikes väg- och terrängtransporterav farligt gods (ADR-S) samt utfär-dar föreskrifter för inrikes ochutrikes transport av farligt gods påjärnväg (RID-S).

Luftfartsverket ICAO-TI för flygtransporter.Sjöfartsverket IMDG-koden för sjötransporter.

De myndigheter i Sverige som har till uppgift att utöva tillsynöver att transportslagen efterlevs, har utsetts till tillsynsmyn-digheter. Dessa tillsynsmyndigheter är:

Polismyndigheten vägtransporterJärnvägsinspektionen järnvägstransporterSjöfartsverket sjötransporterKustbevakningen sjötransporter (efter avtal med

Sjöfartsverket)Luftfartsverket flygtransporterTullmyndigheterna gränskontroll av fordon, och

kontroll av fordon och andra las-tenheter som inkommer med fartyg

Det finns också tillståndsgivande myndigheter för transportav radioaktiva ämnen enligt ADR-S, RID-S och IMDG-koden.

Statens Strålskyddsinstitut (SSI) är behörig myndighetför transporter av inte klyvbara radioaktiva ämnen. Statenskärnkraftinspektion (SKI) är behörig myndighet för trans-

4 74 74 74 74 7

porter av klyvbara radioaktiva ämnen. Klyvbara radioaktivaämnen utgörs av isotoper, t.ex. uran-235 och plutonium-239samt kombinationer av dessa.

De behöriga myndigheterna är expertmyndigheter inomrespektive verksamhetsområde, och de utfärdar erforderligatillstånd enligt transportföreskrifterna. SSI och SKI har inteförordnats som behöriga myndigheter för flygtransporter,men hjälper till med rådgivning i lufttransportfrågor.

Föreskrifterna i ADR-S, som behandlar radioaktiva äm-nen i klass 7, är sorterade efter UN-nummer. Man måste kon-trollera i en tabell vilket UN-nummer ett kolli får. Kontrolle-ra ämnets UN-nummer i senaste utgåvan av ADR-S. UN-numret beror på flera kriterier, bl.a. ämnets tillstånd.

Undantag från dessa regler utgör radioaktiva ämnen medaktivitetskoncentration och total aktivitet i hel sändning un-derskridande de gränsvärden som gäller för respektive nuklid.

Enstaka konsumentartiklar som innehåller radioaktivtmaterial i små mängder och som är godkända av SSI, t.ex.klockor, brandvarnare och kompasser, är också undantagnafrån transportreglerna vid transport till slutanvändare efterförsäljning.

FöreskrifterNågra viktiga föreskrifter för hanteringen av radioaktivaämnen är:Lagen och förordningen om transport av farligt gods,SFS 1982:821 och SFS 1982:923ADR-S 2003 (SRVFS 2002:1)RID-S 2003 (SRVFS 2002:2)Miljöbalken SFS 1998:808Strålskyddslagen SFS 1988:220Strålskyddsförordningen SFS 1988:293

Strålskyddslagen och strålskyddsförordningen innehållerbestämmelser om skydd mot strålning. Syftet med strål-skyddslagen är att skydda människor, djur och miljö motskadliga strålningseffekter. Lagen gäller all verksamhet medstrålning, och tillsynsansvaret finns hos SSI. Den som bedri-ver verksamhet där strålning ingår ska ansvara för att perso-

Föreskrifter ändras.Kontrollera att du harsenaste utgåva.

4 84 84 84 84 8

nalen har god kännedom om förhållanden, villkor, föreskrif-ter och risker med verksamheten.Räddningstjänstlagen SFS 1986:1102Räddningstjänstförordningen SFS 1986:1107

Räddningstjänstlagen och räddningstjänstförordningeninnehåller bestämmelser om vilket ansvar som stat och kom-mun har för samhällets räddningstjänst. Här kan man läsaom de insatser som stat eller kommun ska genomföra vidolyckshändelser och vid överhängande fara, för att hindra ochbegränsa skador på människor och egendom - eller i miljön.Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160. IAEA, Regulations for theSafe Transport of Radioactive Material.

TransporthandlingarFöljande transporthandlingar ska medfölja transporter avradioaktiva ämnen, enligt ADR:• Godsdeklaration, som anger vad lasten innehåller, och

som skrivs på fraktsedeln.• Skriftliga instruktioner, s.k. ”transportkort”, som anger

för chauffören på vilket sätt det transporterade godset ärfarligt.En godsdeklaration anger vad det är som transporteras,

och den ska också redogöra för varje enskilt kolli som trans-porteras. Godsdeklarationen skrivs på fraktsedeln och skainnehålla vissa specifika uppgifter om ämnet som transporte-ras, enligt ADR.

Exempel på innehåll i godsdeklaration:Exempel på innehåll i godsdeklaration:Exempel på innehåll i godsdeklaration:Exempel på innehåll i godsdeklaration:Exempel på innehåll i godsdeklaration:UN-nummer: UN 2915Officiell transportbenämning: Radioaktivt ämne,

kolli av typ AKlass: 7Namn på nuklid, antal, typ av kolli, Cs-137, 1 st kolli typ Afysikalisk och kemiskt tillstånd: sluten keramisk

strålkällaAktivitet: 3700 MBqKategori: II-GULTransportindex: 0,4Avsändarens namn och adress: N, X-stadMottagarens namn och adress: NN, Y-stad

4 94 94 94 94 9

UN nummer ska föregås av bokstäverna ”UN”. Dessut-om ska namnet eller beteckningen på varje radioaktivt ämnevara angivna, eller vid blandningar namnet på den mest bety-delsefulla nukliden. Man ska också beskriva vilken fysikaliskoch kemisk form ämnet har, till exempel om det har vätske-form, eller uppgifter om ifall det är en strålkälla av speciellbeskaffenhet. Av godsdeklarationen ska man alltså kunnaläsa ut om sanering är nödvändig efter en insats.

Även den maximala aktiviteten, uttryckt i enheten Bqmed tillämplig förled (kBq, MBq, GBq, TBq, PBq), ska kunnautläsas.Kollits kategori, I-VIT, II-GUL eller III-GUL, skrivs också igodsdeklarationen. Dessa kategorier hänger samman medkollits etikettmärkning.

För klyvbara ämnen ska även kriticitetssäkerhetsindex(CSI) anges.

Fraktsedeln ska också innehålla namn och adress på av-sändare och mottagare, vilket är viktiga upplysningar viden olycka.

Skriftliga instruktioner (transportkort) är främst till föratt informera räddningspersonal och fordonsförare. De skaupplysa om:

• På vad sätt godset är farligt och vilka säkerhetsåtgärdersom är nödvändiga.

Exempel pågodsdeklaration ochtransportkort.

5 05 05 05 05 0

I-VIT (etiketten harbeteckning 7A.)Strålningsnivån påkollits yta får inteöverstiga 5 µSv/h (UN2911 instrument ochföremål som äroförpackade får ha enintensitet på högst 0,1mSv/h på 10 cmavstånd).

• De åtgärder som ska vidtas, om människor kommit i kon-takt med det farliga godset.

• De åtgärder som ska vidtas vid brand, och vilka släckme-del som inte får användas.

• De åtgärder som ska vidtas vid skador på emballaget, sär-skilt om innehållet har spridits ut i omgivningen.

De skriftliga instruktionerna ger också räddningsledarenviktiga upplysningar vid en olycka med radioaktiva ämnen.

VVVVVaaaaarrrrrnnnnniiiiinnnnngggggsesesesesetttttikikikikikeeeeetttttttttteeeeerrrrrVid transport av ett radioaktivt ämne är det viktigt, att intepersonal i onödan exponeras för joniserande strålning.Oframkallad film kan förstöras, när den transporteras till-sammans med ett radioaktivt ämne, etc. För att underlättahantering och stuvning finns det därför krav på varningseti-ketter. Sådana etiketter anger vilket radioaktivt ämne det ärsom finns i kollit och vilken aktivitet ämnet har.

Varje kolli, som tillhör kategorierna I-VIT, II-GUL ellerIII-GUL, måste vara försett med varningsetiketter för respek-tive kategori. Etiketterna ska fästas på utsidan av två motstå-ende sidor på kollit eller ytterhöljet. Etiketternas storlek är100 x 100 mm (Speciella regler gäller för containrar och tank-fordon.).

Transportindex, som anges på etikett II-GUL och III-GUL, avgör på vilket avstånd från människor som en försän-delse får placeras. Ingår flera försändelser är det summan avtransportindex som bestämmer avståndet. Vid räddnings-tjänst har transportindex en betydelse (se vidare i ordförkla-ringarna i slutet av boken). Kriticitetssäkerhetsindex (CSI)anges på etiketten vid transport av kollin som innehållerklyvbart material (se vidare i ordlista).

Märkning av kollinSamtliga typer av kollin ska förses med avsändare och /ellermottagare. Kollin av IP-2 (Industrial package), IP-3 och A skamärkas med landskod och tillverkare. Kollin som innehållerbegränsade mängder radioaktivt ämne ska märkas med”UN” och UN-nummer utom undantaget kolli. Övriga kol-

II-GUL (7B)Strålningsnivån påkollits yta får inteöverstiga 500 µSv/h.På en meters avståndfrån kollit får strål-ningsnivån inteöverstiga 10 µSv/h.

5 15 15 15 15 1

lin ska märkas med både UN-nummer och officiell trans-portbenämning. Vikten ska anges när kollin väger 50 kg ellermer.

FörpackningFörpackningFörpackningFörpackningFörpackningDet ställs olika krav på förpackningar för de olika nukleider-na. För de lägsta aktiviteterna i ADR-S gäller de allmännaförpackningskraven. För industrikolli, dvs. en kraftig låda el-ler kartong (IP1-3), alternativt undantaget kolli. Vid högrestrålningsaktiviteter ställs större krav på förpackningen.Samtidigt krävs det att förpackningen är godkänd och typ-godkänt. Tre typer av förpackningar finns, typ A, B och typ C.

Kolli av typ A används främst för industritransporter, med-icinska isotopundersökningar, forskning och undervisning.

Kolli av typ B används främst för kvalificerade transpor-ter, som av koboltkanoner och vid gammaradiografi. Typ B-kollin finns i två versioner, U (unilateral) och M (multilate-ral).

Kolli av typ C ska kunna klara kraven för kolli B (U).Några kollin av typ C finns inte i Sverige i dag.

UUUUUnnnnniiiiilllllaaaaattttteeeeerrrrraaaaalllllt gt gt gt gt gooooodkändkändkändkändkännnnnnaaaaannnnndddddeeeeeMed unilateralt godkännande avses ett godkännande av enkonstruktion, som behöver utfärdas endast av behörig myn-dighet i konstruktionens ursprungsland. Är ursprungslandetinte fördragspart till ADR så måste godkännandet bekräftasav behörig myndighet i det första ADR-land som nås av sänd-ningen.

Kolli med etiketter

III-GUL (7C)Strålningsnivån påkollits yta får inteöverstiga 2000µSv/h(2 mSv/h). På enmeters avstånd frånkollit fårstrålningsnivån inteöverstiga 100µSv/h.

7E är en etikett förklyvbart ämne.Denna etikett.kompletteraretiketterna I-VIT tillIII- GUL. Vilketkriticitetssäkerhetsindexkollit har ska fyllas irutan på etikett 7E .

5 25 25 25 25 2

MMMMMuuuuullllltttttiiiiilllllaaaaattttteeeeerrrrraaaaalllllt gt gt gt gt gooooodkändkändkändkändkännnnnnaaaaannnnndddddeeeeeEtt multilateralt godkännande är ett godkännande som ut-färdas av berörd behörig myndighet, både i konstruktionensursprungsland och i varje annat land, genom eller till vilketsändningen ifråga ska transporteras.

Märkning av transporterNär fordon transporterar kollin enligt ADR-S måste de varaförsedda med både fordonsetiketter och orangefärgade skyl-tar för farligt gods. Om lasten däremot består av kollin somundantas från ADR-S, dvs. transport av undantagna kollin,ska fordonet varken ha etiketter eller orangefärgade skyltarför farligt gods.

Vid transporter i tankfordon, tankcontainer, cisternvagnpå järnväg eller vid bulktransport, dvs. om godset inte är för-packat, ska orangefärgade skyltarna vara försedda medKemmlerkod. Detta innebär att den övre halvan av skyltenska vara försedd med faronummer (farlighet) och den undredelen med UN-nummer. Faronumret består av två eller tresiffror och ger en första anvisning om ämnets risker genom attförsta siffran anger både vilken klass ämnet tillhör och vilkenden dominerande risken är.

Ett fordon kan trans-portera radioaktivaämnen utan att varamärkt.

Märkning av fordon

5 35 35 35 35 3

Faronummer klass 7Faronummer klass 7Faronummer klass 7Faronummer klass 7Faronummer klass 770 Radioaktivt material72 Radioaktiv gas723 Radioaktiv gas, brandfarlig73 Radioaktiv vätska, brandfarlig

(flampunkt högst 61ºC)74 Radioaktivt fast ämne, brandfarligt75 Radioaktivt ämne, oxiderande (brandunder-

stödjande) ämne76 Radioaktivt ämne, giftigt78 Radioaktivt ämne, frätande

Fordonsetiketter ska finnas på båda långsidorna och baktillpå fordonet. Etiketten har beteckningen 7 D och storleken250 x 250 mm. Om så stora etiketter inte får plats får de istället vara i formatet 100 x 100 mm. Fordonsetikett 7 D an-vänds också till järnvägstransporter och har då storleken 250x 250 mm ( får minskas till 150 x 150 mm när det gäller järn-vägsvagnar).

Vid vägtransport avskadat gods kanräddningstjänstenanvända det undan-tag som finns i ADRenl. 1.1.3.1.

5 45 45 45 45 4

TaktikDetta kapitel handlar om hur man taktiskt ska agera på enolycksplats. Ett felaktigt taktiskt beslut kan få återverkning-ar för hela insatsen. Vid alla insatser där joniserande strålningkan förkomma ska man sträva efter att minimera risken förintern och extern bestrålning. Extern bestrålning innebär be-strålningen från strålkällor utanför kroppen. Intern bestrål-ning utgår från radioaktiva ämnen inuti kroppen. Alfastrål-ning är i regel helt ofarlig vid extern bestrålning men kan gestrålskador vid intern bestrålning. Radioaktiva ämnen i gas-,vätske- eller pulverform medför alltid speciella risker efter-som de kan komma in i kroppen.

Ansvaret för räddningstjänstenLänsstyrelserna har det operativa ansvaret för räddnings-tjänsten om det sker utsläpp av radioaktiva ämnen från enkärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen ska också svara förräddningstjänsten vid överhängande fara för sådant utsläpp.

För andra olyckor med radioaktiva ämnen har den kom-munala räddningstjänsten ansvaret.

Generella åtgärder vid insatsHåll alltid uppsikt efter förbuds- och varningsskyltar. Om duträffar på varningsskylt, blyskärm eller blybehållare kan det-ta vara tecken på att radioaktiva ämnen förekommer. Då gäl-ler det att iaktta försiktighet. Särskilt försiktig måste manvara om smält bly påträffas, eftersom detta kan medföra atten strålkälla inte längre har någon skärmning.

5 55 55 55 55 5

StrålskyddHåll största möjliga avstånd till strålkällan, arbeta medlämplig skyddsutrustning under så kort tid som möjligt iriskområdet och vistas i övrigt på skyddad plats!

Strålning utsänds lika mycket åt alla håll, vilket medföratt man utsätts för högre stråldos ju närmare strålkällan mankommer. På motsvarande sätt avtar strålningen snabbt frånstrålkällorna. Om avståndet ökar till det dubbla minskarstrålningen till en fjärdedel, trefaldigas avståndet minskar in-tensiteten till en niondel, osv. Detta kallas för kvadratlagen(avståndslagen).

Exempel: Exempel: Exempel: Exempel: Exempel: Om man vet intensiteten – till exempel genommätning – från en strålkälla är 25 µSv/h (I1 ) då man mäter på2 meters avstånd (A1), kan man enkelt beräkna vad intensite-ten borde vara på 1 meter genom att sätta in siffrorna i for-meln enligt: 25µSv/h x (2 m)2 = I2 x (1m)2 . Intensiteten 1 meterfrån strålkällan är alltså 25 x 4/1= 100 µSv/h

Beroende av vilka ingångsvärden man har kan formelnanvändas antingen för att söka intensiteten på ett visst av-stånd eller för att söka avståndet för en viss intensitet. Exem-plet visar att avståndet har stor betydelse för att minimerastråldosen.

Avstånd, tid ochskärmning!

KvadratlagenFormel: I

1 x A

1 2 = I

2 x A

2 2

I1 = Intensiteten på avståndet A

1

I2

= Intensiteten på avståndet A2

A1

= Avstånd till strålkällan vid mätningA

2 = Beräknad avstånd till strålkällan vid mätning

5 65 65 65 65 6

Tiden har också stor betydelse. Den stråldos man taremot är proportionell mot bestrålningstiden. Fördubblas ti-den så fördubblas stråldosen.

Material med hög densitet (täthet) ger bäst skydd (skärmning).En betongvägg ger därför bättre skydd än en trävägg.

Ännu bättre skydd ger metaller av olika slag. Bly brukar of-tast användas som strålskärm.

Överväg riskerna för att radioaktiva ämnen kan spridassom gas eller stoft. De kan spridas ut i omgivningarna genomavdunstning eller som inslag i rök och brandgaser.

Ett bra skydd för personal utan andningsskydd är att gåinomhus när det finns risk för radioaktiva partiklar i t.ex. rök.Byggnadsmaterialet ger skydd. Det skärmar av strålningenoch byggnaden i sig minskar mängden radioaktiva ämnen iluften, stråldosen kan minska med ca 50 %. Är det inte möj-ligt att gå inomhus ska man uppehålla sig på byggnadensläsida för att minska risken av kontakt en strålkälla med ra-dioaktiva partiklar. För personal med andningsskydd ochskyddsutrustning gäller att agera som vanligt på skadeplats.

Hantera aldrigstrålkällor medhänderna. Användtång, skyffel ellermotsvarande när duflyttar ett skadat kollipå en olycksplats.

Tunga, täta materialskyddar bäst motjoniserande strålning.

5 75 75 75 75 7

Åtgärder vid framkörning tillskadeplatsFörutom rutinåtgärder vid framkörning till skadeplats börman tidigt upprätta kontakt med någon strålskyddsexpert.En sådan resurs kan förmedlas av SSI via SOS eller annanlarmcentral redan under framkörningsskedet, vilket innebäratt räddningsledaren kan få beslutsstöd redan vid ankom-sten till skadeplatsen, samt att SSI blir förvarnat om att enolycka har skett redan i ett tidigt skede.

BeslutsstödHjälp med beslutsstöd kan fås från SSI. För att få rätt råd avSSI underlättar det att man har tillgång till frakthandlingar,eftersom dessa innehåller viktig information.

En tjänstgörande strålskyddsinspektör (TSI) på SSI harständig beredskap och kan nås via SOS-centralen. Strål-skyddsinspektör bör kontaktas

• vid brand i isotoplaboratorium på sjukhus ellerforskningsinstitution

• vid brand i samband med trafikolycka där radioaktiva ämnen förekommer

• när kolli med radioaktivt ämne skadas vid omlastningeller transport

• vid olycka på industri där radioaktiva ämnen ärinblandade

• i övrigt när man anser sig vara i behov av beslutsstödi samband med räddningsinsats där radioaktivtmaterial förekommer.

Strålskyddsinspektören (TSI) kan ge råd om hur man börhantera det material som varit inblandat i olyckan. Han kän-ner också till hur strålskyddsexperter närmare olycksplatsenkan nås.

Åtgärder vid räddningsinsatsEn insats vid olycka där radioaktiva ämnen förekommer kanjämställas med en insats vid kemikalieolycka. Samma ruti-ner, organisation och taktik kan användas.

5 85 85 85 85 8

Flyttning av kolli medspade

Vid insats i en anläggning bör det på insatsplanen finnas mar-kerat var strålkällorna är placerade, hur de är avskärmade,vem som är ansvarig m.m.

Rekommenderade handlingsregler vid insats mot en tra-fikolycka med radioaktiva ämnen är:1. Kör in rätt i förhållande till vindriktningen.2. Bär andningsskydd.3. Livrädda och för undan skadade från riskområdet.4. Släck brand. Detta är viktigt då strålskärmar ofta består

av bly, som smälter redan vid 327°C. Använd släckme-del som har anpassats till vad som brinner. I isotoplabo-ratorier på sjukhus kan radioaktiva lösningar förvaras,varför torra släckmedel om möjligt bör användas för attförhindra spridning.

Avspärrning vid entrafikolycka

Observera att mät-instrument somnormalt finns iräddningstjänstendast registrerargammastrålning.

Även om instrumen-tet visar låga värdenkan det råda högastrålnivåer om ettbetastrålande ämneläckt ut.

5 95 95 95 95 9

Inventera skade-platsen med stöd avtransportdokumen-ten och samla ihoposkadade kolli för sigoch skadade för sig.Om ett skadat kollivid mätning ellervisuell kontroll visartecken på läckage skaplatsen märkas ut föreventuell senaresanering.

Arbetet på skade-platsen ska ske isamråd med TSI, dettagäller särskilt ommätningar utförs.

5. Avspärra inledningsvis minst 5 m åt alla håll från denskadade strålkällan/ kollit.

6. Mät med intensimeter om det förekommer strålning(om du har möjlighet att göra mätningar). Om strålin-tensiteten överstiger 100 µSv/h (mikrosievert/timme)inom ett område eller i ett utrymme, ska avspärrninggöras. Beakta att strålintensiteten kan variera både medtid och plats, varför en avspärrning på en väl tilltagenyta, med god säkerhetsmarginal, bör eftersträvas.

7. Bär om möjligt intensimeter SRV-2000 eller direktvisan-de dosimeter när du uppehåller dig innanför avspärr-ningen. Detta är viktigt för att bedöma vilken stråldosdu kan ha utsatts för. Läs av dosimetern kontinuerligtunder insatsens gång.

UUUUUtttttdddddrrrrraaaaag ug ug ug ug ur SSr SSr SSr SSr SSI:s förI:s förI:s förI:s förI:s föreeeeessssskkkkkrrrrriiiiiffffft:t:t:t:t: SS SS SS SS SSI FS 1998:4 §18I FS 1998:4 §18I FS 1998:4 §18I FS 1998:4 §18I FS 1998:4 §18”Vid räddningsarbete i nödläge gäller inte de dosgränser sommeddelas i dessa föreskrifter. Sådant räddningsarbete får barautföras av frivilliga om stråldosen på grund av arbete beräk-nas överskrida årsgränsen för effektiv dos (50 mSv). Kvinnor ifertil ålder får bara delta i räddningsarbetet om de själva kanutesluta att de är gravida. En räddningsinsats som kan med-föra att den effektiva dosen överstiger 100 mSv får bara utfö-ras i livräddande syfte av personer som har god vetskap ominsatsens strålrisker.” Denna föreskrift trädde i kraft 1 januari,2000. Kontrollera alltid på SSI:s hemsida att du har den se-naste versionen av föreskrifterna.

När dosimetern registrerar en dosrat utöver bakgrunds-strålningen ska räddningsledaren omedelbart underrättas. Enkontrollista på den personal som arbetar inne i riskområdetska föras. I listan antecknas uppehållstid och dos för varjeperson. Rökdykarprotokoll kan användas för detta ändamål.

8. Sanering måste göras om det radioaktiva ämnet är ipulver- eller vätskeform. Sanering ska ske på lämpligsaneringsplats (se avsnitt: Metod vid sanering).

Räddningsinsatsenska normalt avbrytasför personal som harexponerats för endos av 50 mSv ellermer.

6 06 06 06 06 0

9. Rådgör med strålskyddsexpert och ansvarig på platsenmedan insatsen pågår. Det är till stor hjälp om de somansvarar för det radioaktiva materialet så snart sommöjligt kan komma till skadeplatsen. Vid en transport-olycka ger frakthandlingarna upplysningar om avsän-dare och mottagare.

10. Förbered information till press och allmänhet i samrådmed strålskyddsexpert.

Åtgärder vid olycka med radioaktiva ämnen bör övas, seexempel på checklista vid olycka med radioaktiva ämnen,sist i boken.

Under en räddnings-insats ska alltidstrålskyddsreglernaavstånd, tid ochskärmning beaktas!

6 16 16 16 16 1

TeknikDetta kapitel handlar om skyddsutrustning och teknik vidinsats vid en olycka där radioaktiva ämnen är inblandade.Detta är särskilt viktigt för dig som hanterar utrustning förindikering (mätning) och sanering på en olycksplats.

Skyddsutrustning ochutrustning vid larmVid räddningsinsats, där det förekommer radioaktiva äm-nen, ska branddräkt med andningsskydd (tryckluftsappa-rat) bäras. Om ämnena uppträder i vätske- eller pulverformbör skyddet kompletteras med ett stänkskydd. Detta ger ettbra skydd mot direktkontakt. Andningsskydd ska bäras in-till dess att man är säker på att inga radioaktiva ämnen kanandas in.

I vissa lägen där det finns risk för kraftig kontaminationkan man behöva bära kemskyddsdräkt. Rådgör med strål-skyddsexpert.

Vid larm ta med både intensimeter, om det finns en sådan,och direktvisande dosimeter, om detta är möjligt.

Det kan vara en bra idé att ta med filterskyddsmasker(filterklass P3), om det finns tillgång till sådana, eftersom fil-termasker ger tillräckligt skydd mot radioaktivt stoft (t.ex.skyddsmask 90 och filter 90). Filtermask kan bäras av perso-nalen på plats och av skadade som inte omedelbart kan förasut ur riskområdet.

6 26 26 26 26 2

Geiger-Müllerrör(GM-rör)

Mätning av joniserande strålningEftersom våra sinnen inte kan uppfatta joniserande strålningmåste den göras ”synlig” på annat sätt. Detta kan vi göragenom olika mätinstrument. Vi kan använda strålningensförmåga att jonisera en gas, eller en vätska, eller att svärta enfilm.

Mätning vidtrafikolycka

6 36 36 36 36 3

Detektorplaceringmed mätområden i

intensimeterSRV-2000

Mätprinciper och mätinstrumentMätprinciper och mätinstrumentMätprinciper och mätinstrumentMätprinciper och mätinstrumentMätprinciper och mätinstrumentDet finns olika typer av mätinstrument. Några passar för vissaslag av joniserande strålning, men fungerar inte alls för andrastrålslag. Några är konstruerade för vissa bestämda mät-situationer. För räddningstjänsten är instrument som regist-rerar intensitet (dosrat eller strålnivå) och instrument som re-gistrerar dosmängden aktuella. Intensitet visas i mikrosie-vert/timme (µSv/h) eller millisievert/timme (mSv/h). Dos vi-sas i mikrosievert (µSv) eller millisievert (mSv).

En intensimeter (dosratinstrument) innehåller ofta Gei-ger-Müllerrör (GM-rör) som detektor. Den används för attmäta beta- och gammastrålning. GM-röret kan kopplas tillen högtalare, där varje jonisation hörs som en knäppning. Devanligaste instrumenten har funktion för ljud. Detta kan varabra i en rökdykningssituation, när man vill höra när strålin-tensiteten ökar. Observera dock att ljudnivån inte är relate-rad till en viss strålnivå.

6 46 46 46 46 4

Exempel på film- ochTL-dosimetrar

Ju mer strålning som träffar detektorn, desto fler pulser/se-kund skapas, och desto större utslag får man på instrumentet.Instrumenten kan göras känsliga för olika strålslag och ener-gier i strålningen, beroende på detektorns utformning, höl-jets material och tjocklek.Strålningen joniserar atomerna i gasen. Gasen blir ledandeoch varje sönderfall ger en strömimpuls som registreras ochvisas som ett mätvärde på mätaren.

Detektorn är oftast känsligast i en speciell mätriktning.Det är därför viktigt att man har klart för sig inom vilkensektor som instrumentet ”tar in” strålningen.

Dosimeter kallas det instrument som mäter hur mycketstrålning en person har tagit emot. Det finns olika typer. Enkallas filmdosimeter och innehåller en fotografisk film, sompåverkas av joniserande strålning. När man framkallar fil-men kan man se hur mycket den har svärtats och utifrån det-ta beräkna stråldosen. Filmdosimetrar används av personersom arbetar med röntgenapparater och radioaktiva ämnen.

En annan typ av stråldosmätare kallas TL-detektor (ter-moluminiscens-detektor). Den baserar sig på ämnen somkan lagra energi från joniserande strålning. När detektornvärms upp kan energin frigöras i form av ljus. Ljusstyrkanmäts och på så sätt fastställs stråldosen. Denna typ av strål-dosmätare används av personal vid sjukhus och kärnkraft-verk.

6 56 56 56 56 5

För räddningstjänsten är ingen av ovanstående dosimetrarsärskilt lämpliga, eftersom det tar för lång tid att få fram ettmätvärde. Det man använder i stället är så kallade direktvi-sande dosimetrar. Med dem kan man direkt avläsa vilkenstråldos bäraren av dosimetern har tagit emot.

Det finns även elektroniska persondosimetrar. De använ-der ett GM-rör som detektor och är utrustade med en larm-funktion.En del intensimetrar har dosimeterfunktion inbyggd i instru-mentet. För räddningstjänsten kan ett instrument av den härtypen vara lämpligt.

När man använder en intensimeter bör man veta att dos-värdet kan bli missvisande då instrumentet vid mätning of-tast är närmare strålkällan än personen som hanterar instru-mentet. Det kan medföra ett högre dosvärde än det som per-sonen faktiskt har erhållet som registreras av instrumentet.

De krav som räddningstjänsten bör ställa på en intensi-meter är att:

– instrumentet mäter gammastrålning, och ev. ocksåkan mäta betastrålning med yttre sond (används vidpersonsanering)

– instrumentet har ett stort mätområde (Exempelvis 0,1µSv/h - 10 Sv/h)

– instrumentet har ett energiområde på 50 keV - 3 MeV– instrumentet är lättavläst, gärna med digital presenta-

tion– instrumentet har inbyggd dosimeterfunktion– instrumentet har upplyst display– instrumentet är bärbart samt tål ”hård” användning

(vattenstänk, fukt, rök mm)– instrumentet är om möjligt anpassat till rökig miljö.

Det instrument som är vanligast inom räddningstjänsten iSverige är intensimeter SRV-2000. Instrument är i första handavsedd för kommunens sjumånaders mätningar (se Radiak-skydd vid höjd beredskap). Instrumentet kan även användasför mätning av joniserande strålning vid räddningstjänst. In-strumentet kan kompletteras med betasond.

Direktvisandedosimeter

6 66 66 66 66 6

Intensimeter SRV-2000 och RNI 10 medinbyggd dosimeter

Indikering och mätningIndikering och mätningIndikering och mätningIndikering och mätningIndikering och mätningVid mätning med intensimeter måste man vara väl förtrogenmed instrumentets sätt att presentera mätresultatet. De somska hantera instrumentet måste noga kunna ”sitt instru-ment”. En felläsning av exempelvis ett kommatecken ger heltfel mätresultat, vilket naturligtvis kommer att påverka be-slutsunderlaget för insatsen.

När man mäter vid en strålkälla är det viktigt att låtainstrumentet räkna färdigt innan man läser av det. Detta gäl-ler speciellt ”långsamma” instrument t.ex. SRV-2000. Instru-mentet måste hållas stilla på samma avstånd från strålkällanunder hela den tid det tar att stabilisera sig. Det kan dröjamellan 5-10 minuter, vilket medför att man måste närma sigstrålkällan försiktigt för att inte få för hög dos. Om det är riskför att instrumentet kan komma i direktkontakt med det ra-dioaktiva ämnet, exempelvis en radioaktiv vätska, bör manha en plastpåse runt instrumentet, så att det inte blir förore-nat. Risk finns annars för att det radioaktiva ämnet påverkarinstrumentet, som kommer att visa fel mätvärden.

Mätningar ska alltidgöras i samverkanmed strålskydds-expert.

6 76 76 76 76 7

Exempel på mätningav kolli på en

olycksplats

Vid saneringskontroll efter en insats, där man misstänker attdet finns personer som kan ha kommit i kontakt med radio-aktiva ämnen, är det lämpligt att ha ett instrument som kanmäta både gamma- och betastrålning. Betastrålande ämnenkan, om de hamnar på huden, ge upphov till strålskador. Enintensimeter som bara kan mäta gammastrålning kan inte”upptäcka” betastrålningen. Intensimetrar som mäter gam-mastrålning kan ibland kompletteras, med yttre anslutningför en betasond.

Metodbegränsning vid olycka med radioaktivtmaterialSom en allmän grundregel gäller: Gör inte något utan att hakontaktat strålskyddsexpert. Enda undantaget är vid livrädd-ning! Vid brand används lämpligt släckmedel, beroende påvad det är som brinner. Man ska vara medveten om att släck-medlet kan späda ut det radioaktiva ämnet och risken finnsatt det radioaktiva ämnet kan transporteras till avlopp ochut i miljön. Vid sorption av radioaktivt material måste manockså vara medveten om det radioaktiva materialet enbarthar förflyttat sig till sorbenten och inte neutraliserats på nå-got annat sätt, se under rubrikerna ”Vad är radioaktivitet”samt ”Taktik”.

Mätning med inten-simeter SRV-2000kräver god kunskapom instrumentet ochgod förmåga attutvärdera mät-resultatet.

6 86 86 86 86 8

Metod vid sanering

PPPPPeeeeerrrrrsssssooooonnnnnsasasasasannnnneeeeerrrrriiiiinnnnng eg eg eg eg efffffttttteeeeer ir ir ir ir innnnnsasasasasatststststsSaneringsplats bör upprättas på samma sätt som vid en ke-mikalieolycka.

Vid misstanke om att en person har fått radioaktiva äm-nen på kläderna eller på huden måste sanering utföras. Perso-nen ska så snart som möjligt byta kläder samt tvätta hudennoga med tvål och vatten. Kontroll av saneringsresultatet börske med en intensimeter utrustad med betadetektor. Person-sanering ska ske enligt anvisningar av strålskyddsexpert.Klädbyte efter sanering ska göras sedan personalen harduschat och noggrant tvättat sig (glöm inte naglarna).

SSSSSaaaaannnnneeeeerrrrriiiiinnnnng ag ag ag ag av mav mav mav mav mattttteeeeerrrrriiiiieeeeel ol ol ol ol occccch yh yh yh yh ytttttooooor er er er er efffffttttteeeeer ir ir ir ir innnnnsasasasasatststststsRadioaktivt kontaminerade föremål (förorenat) förpackas iplastsäck och förvaras på avskild plats. Man bör rådgöramed strålskyddsexpert om hur omhändertagandet av plast-säckar och övrigt radioaktivt material ska ske. I övrigt gällerdet att uppsamlat vatten ska omhändertagas och mätas. Ärstrålningsnivån för hög ska vattnet tas omhand enligt anvis-ningar av strålskyddsexpert.

Öppna sår hos skadade personer som misstänkts ha kon-taminerats bör rengöras av sjukvårdspersonal. Hos kontami-nerade personer kan det ha fastnat radioaktiva partiklar påkläder och skor. Torra partiklar borstas bort eller sugs bort

För att förhindra attradioaktiva ämnenkommer in i kroppenunder insatsen fårpersonalen intedricka, äta, röka ellersnusa innan kontrolloch eventuell sane-ring har skett.

Exempel påuppbyggnad av ensaneringsplats försanering av personal

6 96 96 96 96 9

med dammsugare. På så sätt kan mellan 50 - 90 % av de radio-aktiva ämnena avlägsnas. Stoft på våta kläder spolas ochtvättas bort. I en del fall kan kläderna behöva kasseras och tasom hand som radioaktivt avfall.

Strålskyddsexpertis ska kunna bistå räddningspersona-len vid saneringsåtgärder efter en olycka.

Sanering av mark och egendomSanering av mark och egendomSanering av mark och egendomSanering av mark och egendomSanering av mark och egendomSanering av mark och egendom som är kontaminerat inne-bär stora ingrepp i många människors liv och medför högakostnader. Av sociala och ekonomiska skäl är det därföromöjligt att sanera alltför stora områden samtidigt. Samhäl-let måste prioritera vad som ska göras med hänsyn till vilkenolyckstyp det är och vilken omfattning olyckan har.

NNNNNaaaaatttttuuuuurrrrrllllliiiiig sag sag sag sag sannnnneeeeerrrrriiiiinnnnngggggI samband med nederbörd avlägsnas en stor del av den kon-taminering av radioaktiva ämnen som skett på byggnader,mark och vegetation. Detta kallas naturlig sanering. Hurmycket som tvättas bort beror naturligtvis på den mängdnederbörd som fallit och när och var den faller.

YYYYYttttttttttrrrrre sae sae sae sae sannnnneeeeerrrrriiiiinnnnngggggOm kontamineringen är så kraftig att den utgör en hälsoriskför människor som bor och arbetar i ett område, kan det bliaktuellt med yttre sanering. Detta innebär att man komplet-terar den naturliga sanering som nederbörden svarar för medmekaniska hjälpmedel. Man kan bl.a. använda högtrycks-spolning och sandblästring, eller att skala av och forsla bortmarkens ytskikt. Om man skulle sanera ett stort område pådetta sätt, t.ex. en stad, uppstår det svåra problem att hanteradet radioaktiva avfall som uppstår. Hur stor del av en radio-aktiv beläggning man kan avlägsna beror bl.a. på hur storaoch lättlösliga partiklarna är, hur de kontaminerade ytornaär beskaffade, och på vilken metod man använder. Marksa-nering i stor skala är alltså oerhört arbets- och kostnadskrä-vande och kan bara komma i fråga när det råder synnerligenstarka skäl.

Syfte med en sane-ring är att reducerastråldoser och attåterställa det somblivit kontaminerat,så att det kan använ-das igen. Samhälletsverktyg för planeringav saneringsåtgärderkan läsas påRäddningsverketshemsida www.srv.se

7 07 07 07 07 0

StatistikI nästan varje större industri och sjukhus finns strålkällor avolika slag. Varje år inträffar olyckor av varierande storleks-grad. Statistik om radioaktiva ämnen i samhället ger oss enuppfattning av hur stora mängder det är som verkligen han-teras och hur stora mängder som transporteras.

Men det finns bara tillgänglig statistik för kollin på väg,typ A. I normala fall transporteras inget radioaktivt materialpå inrikes sjövägar, med det enda undantaget MS/Sigyn, somtransporterar använt kärnbränsle från de svenska kärnkraft-verken till CLAB i Oskarshamn. Radioaktivt material trans-porteras också till Sverige med flyg (framförallt material medkorta halveringstider, som ska användas på sjukhus). Sådanakollin får sedan också transporteras vidare på vägnätet. Ävenper järnväg transporteras betydande mängder.

Här följer den statistik som idag finns om transporter avradioaktivt material.

Fysisk form i procent av innehåll i transporteradeFysisk form i procent av innehåll i transporteradeFysisk form i procent av innehåll i transporteradeFysisk form i procent av innehåll i transporteradeFysisk form i procent av innehåll i transporteradeförförförförförpppppaaaaaccccckkkkknnnnniiiiinnnnngggggaaaaarrrrr.....

Flytande 66 %Fast 33%Gas 1 %

AAAAAnnnnntttttaaaaal tl tl tl tl trrrrraaaaannnnnssssspppppooooorrrrrttttteeeeerrrrraaaaaddddde före före före före förpppppaaaaaccccckkkkknnnnniiiiinnnnngggggaaaaar pr pr pr pr peeeeer årr årr årr årr år.....

Undantagna kollin 100 000IP (Industrial package) 1000A- kollin 12000B- kollin 1000

7 17 17 17 17 1

FörFörFörFörFörpppppaaaaaccccckkkkknnnnniiiiinnnnngggggssssskkkkkaaaaattttteeeeegggggooooorrrrriiiiieeeeerrrrr,,,,, i p i p i p i p i prrrrroooooccccceeeeennnnnttttt

I-VIT 10 %II-GUL 64 %III-GUL 26 %Källa: Assessments of the Radiological risk from Road Trans-port Accidents Involving Type A packages in Sweden. B. Hed-berg, P. Simenstad och B. Svahn, SSI 1995 och 2002.

Inträffade olyckorHär följer några exempel på olyckor som har inträffat sedan1987:

Göteborg 1987Göteborg 1987Göteborg 1987Göteborg 1987Göteborg 1987En olycka med tallium, TI-201 inträffade. Det skedde vidlossning av en godsvagn på Göteborgs centralstation. Ett pa-ket föll ned på perrongen och krossades av trucken. Truckfö-raren tog upp paketet med händerna, lade det på vagnen ochkörde därefter till lastkajen. Vad som därefter skedde var atträddningstjänsten fick märka ut och hägna in platsen förolyckan och dessutom sanera och mäta truckförare, truck,vagn och perrong. Det trasiga paketet och saneringsavfalletfördes till sjukhuset för att tas omhand där. Ingen person blevskadad.

Hallsberg 1991Hallsberg 1991Hallsberg 1991Hallsberg 1991Hallsberg 1991Två flickor stal ett paket i en godsvagn. De trodde att det varen freestyle i paketet, men paketet innehöll i stället I-131 meden aktivitet av 2,1GBq. En av flickorna tog en glasflaska sominnehöll jod ur paketet. Som tur var öppnade hon aldrig flas-kan, utan den hittades senare oskadd. Men den flicka som barmed sig flaskan i jackfickan fick en uppskattad dos mot hu-den på 15Gy, vid könskörtlarna 300 mGy, och en effektiv dospå sammanlagt 100mGy.

7 27 27 27 27 2

Utomlands har flera olyckor inträffat. Här redovisas någrasom har inträffat de senaste åren:

TTTTToooookkkkkaaaaai-Mi-Mi-Mi-Mi-Muuuuurrrrra i Ja i Ja i Ja i Ja i Jaaaaapppppaaaaan,n,n,n,n, 30 S 30 S 30 S 30 S 30 Seeeeepppppttttteeeeemmmmmbbbbbeeeeer 1999r 1999r 1999r 1999r 1999En olycka skedde i en mindre bränslefabrik vid tillverkningav bränsle för en experimentell bridreaktor. På grund av fel-aktig hantering överfördes det en för stor mängd klyvbarturan till en behållare och kriticitet uppstod. Denna kundeinte stoppas förrän efter flera timmar. Tre personer fick myck-et höga stråldoser, 17, 10 respektive 3 Sievert

GGGGGlllllooooogggggooooovvvvvaaaaac i Kc i Kc i Kc i Kc i Kooooosssssooooovvvvvo 22 do 22 do 22 do 22 do 22 deeeeeccccceeeeemmmmmbbbbbeeeeerrrrr,,,,, 1999 1999 1999 1999 1999I den skadade Ferro-Nickel fabriken (brand och korrosion)upptäckte kanadensiska trupper inom KFOR ett antal strål-källor. De mest skadade delarna uppvisade en dosrat på13000 µSv/h (mikrosievert/timma) intill strålkällan.

Bangkok Thailand 21 februari 2000Bangkok Thailand 21 februari 2000Bangkok Thailand 21 februari 2000Bangkok Thailand 21 februari 2000Bangkok Thailand 21 februari 2000Nio personer skadades sedan de försökt såga upp en behållaremed kobolt –60, trots att behållaren var märkt på riktigt sätt.

7 37 37 37 37 3

Radiakskydd vidhöjd beredskapKapitlet handlar om vilka uppgifter räddningstjänsten i enkommun har när det gäller radiakskydd (radioaktivt nedfallfrån kärnladdningsexplosioner) vid höjd beredskap och krig.Kapitlet beskriver också hur mätningar ska ske i referens-punkter i fredstid, en åtgärd som ska utföras var sjunde må-nad av kommunerna.

HotbildDe som arbetar med det svenska radiakskyddet får numeraförbereda sig för ett nytt scenario. Den hotbild ett stort kärn-vapenkrig utgör blir alltmer osannolik, beroende på nedrust-ningen av kärnvapen samt avspänning mellan stormakterna.Kärnvapen behöver inte användas direkt mot Sverige för attlandet ska drabbas av vapnens verkningar. Sverige kan drab-bas av radioaktivt nedfall efter användning av kärnvapen ivår omgivning, s.k. åskådarfall. Riksdag och regering har be-slutat att planläggningen för beredskapen vid radiakskyddska gälla sådana fall (Försvarsbeslut). I åskådarfallet alstrastvå typer av effekter som kan drabba Sverige:• radioaktivt nedfall• höghöjds-EMP (elektromagnetisk puls)Skulle kärnvapen användas i vår närhet kan Sverige drabbasav radioaktivt nedfall över stora områden. Hur kraftigt ned-fallet blir beror på:• den samlade kärnvapen-

insatsen• explosionshöjden

• avståndet till explosionen• väder- och vind-

förhållanden

7 47 47 47 47 4

Mätning vid nedfallMätningen av radioaktivt nedfall under höjd beredskap ochi krig grundar sig på samma mätorganisation som finns ikommunerna i fredstid. Kommunens miljö- och hälsokontorär ansvariga. Personal från räddningstjänsten deltar i mätor-ganisationen. I utredningen om Mål och inriktning för funk-tionen Befolkningsskydd och räddningstjänst med delfunk-tioner under perioden 2000-2007 påpekas att samtliga kom-munala räddningstjänster ska ha kapacitet att identifieraoch varna för nukleära ämnen. Där påpekas också att dennuvarande förmågan att kontinuerligt mäta joniserandestrålning ska bibehållas i varje kommun, och att dessa resur-ser också ska kunna användas i internationella insatser.

Utöver de två till fyra kommunala mätställen, där mangör s.k. referenspunktsmätningar var sjunde månad, har dettillkommit en ny mätpunkt vid kommunens räddningscen-tral eller huvudbrandstation. Vid det nya mätstället kan ensond monteras på en mast eller motsvarande utomhus. Ge-

Hotbild”Åskådarfallet”

7 57 57 57 57 5

nom att dra en kabel till räddningscentralen kan avläsningav intensimeter SRV-2000 ske från skyddad plats.

AnsvarRäddningsinsatserna kan utföras av antingen statlig ellerkommunal räddningstjänst, vilken det blir beror på orsakentill nedfallet. Detta regleras i räddningstjänstlagen. Statligräddningstjänst tar över om nedfallet kommer från en olyckai en svensk eller utländsk kärnteknisk anläggning. I detta fallhar länsstyrelsen ansvaret. Kommunal räddningstjänst griperin om nedfallet kommer från en kärnvapenexplosion.

Referensmätning av strålnings-bakgrunden var sjunde månadMätning av dosraten i referenspunkter var sjunde månad skeri varje kommun. Räddningstjänsten bör medverka vid dessamätningar. Syftet är att:

• skapa en bakgrundsdatabas för att kunna identifierasmå ökningar av strålningsnivån vid ett nedfall

• kontrollera strålningsnivån i den egna kommunen• fortlöpande kontrollera instrumentets funktion• fortlöpande öva personal och rapporteringsrutiner

Mätning i referenspunktReferensmätning sker under fredstid. Vid referensmätning varsjunde månad mäts dosratens tiominuters-medelvärde i allareferenspunkter i kommunen. Rapportering sker till länssty-relsen sedan mätningarna genomförts. Länsstyrelsen vidare-befordrar mätresultat till SSI.

Mätning vid nedfall sker under höjd beredskap. Vid ned-fall av radioaktiva ämnen mäts dosratens tiominuters-med-elvärde samt uppnådd dos i en referenspunkt i kommunen påklockslaget varje hel timme. Rapportering sker till länsstyrel-sen efter varje mätning. När nedfallet har upphört mäts övri-ga referenspunkter i kommunen. Länsstyrelsen vidarebeford-rar mätresultaten till SSI.

IntensimeterSRV- 2000

Vid kraftigt nedfallgörs mätningen iskyddat läge med enmätsond placeradutanför räddnings-central eller huvud-brandstation.

Sonden ska monteraspå öppen plats, 2,5 möver marken. Stolpen

skall jordas. Får ejplaceras under tak.

Intensimeter SRV-2000 monterad i

räddningscentral vidkommun.

7 67 67 67 67 6

Mätning ireferenspunkt.

Exempel på mätprotokoll från en kommun.

7 77 77 77 77 7

Instruktion för mätning i referenspunktInstruktion för mätning i referenspunktInstruktion för mätning i referenspunktInstruktion för mätning i referenspunktInstruktion för mätning i referenspunkt1. Sök upp exakt plats för referenspunkten.

Ställ upp stativet.2. Skruva fast intensimetern lodrätt på stativet. Skydda

intensimetern med en plastpåse vid nederbörd ochvid risk för radioaktivt nedfall. Skotta inte undansnön om marken är snötäckt.

3. Justera stativhöjden. Intensimeterns övre svarta delska vara 1 meter över marken.

4. Starta intensimetern genom att trycka på den övrevänstra knappen.

5. Om dosminnet ska nollställas – tryck på dosknap-pen när instrumentet visar ”dos Clr”.

6. Vänta drygt tio minuter. Är dosraten högre än 0,30µSv/h (mikrosivert/timme) vänta drygt fem minuter.

7. Läs av dosratens tiominuters-medelvärde genom atthålla ∑ knappen intryckt. Anteckna dosratvärdet imätprotokollet. Vid radioaktivt nedfall ska avläs-ning ske på klockslaget hel timme. Var uppmärksampå om utslaget visar µSv/h (mikrosievert/timme) lågdosrat eller mSv/h (hög dosrat). Vid hög dosratblinkar skalutslaget.

8. Vid radioaktivt nedfall – läs av dosvärdet genom atthålla DOS knappen intryckt. Anteckna dosvärdet imätprotokollet.

9. Anteckna viktiga iakttagelser i mätprotokollet, t.ex.nederbörd, snötäcke, och tidpunkten för nollställ-ning av dos.

10. Rapportera uppmätta värden till länsstyrelsen. Närmätningarna sker var sjunde månad rapporteras deefter mätningarnas slut. Vid nedfall rapporteras deomedelbart efter varje avläsning.

7 87 87 87 87 8

OrdlistaAbsorberad dos: Absorberad dos är den mängd strålnings-energi per viktenhet som en bestrålad kropp tar upp. Enhetenför absorberad dos är gray (Gy). 1 Gy = 1 joule/kg (J/kg).

Absorption: Process som åstadkommer energiförlust hosstrålning när den passerar genom materia.

ADR: Europeisk överenskommelse om vägtransporter avfarligt gods. Franska: Accord européen rélatif au transportinternational des marchandises par route. Engelska: Euro-pean Agreement Concerning the international Carriage ofDangerous Goods by Road.

ADR-S: Räddningsverkets föreskrifter om inrikes väg-transporter av farligt gods i Sverige.

Anrikat uran: Med anrikat uran avses uran som har enhögre andel (viktprocent) uran-235 än naturligt uran. Jfrnaturligt uran.

Aktivering: Omvandling av ett stabilt ämne till ett radioak-tivt ämne genom neutronbestrålning. Aktivering förekom-mer i härden och i närheten av den i en kärnreaktor.

Aktivitet: Den fysikaliska storhet som anger antalet radio-aktiva sönderfall per tidsenhet. Enheten för aktivitet ärBequerel (Bq). 1 Bq = 1 sönderfall per sekund. Tidigareanvändes enheten Curie (Ci).

Akut strålsjuka: Uppstår när levande vävnad får en stråldossom är så hög att ett stort antal celler förstörs och organetseller vävnadens funktion skadas.

ALARA: Förkortning av engelska As Low As ReasonablyAchievable. ALARA-principen utgör grunden för alltstrålskyddsarbete. Stråldoserna ska hållas så låga som detrimligt är möjligt.

Alfastrålning: Alfastrålning är en ström av alfapartiklar.Denna partikelström sänds ut från vissa tunga atomkärnorsom då kallas alfastrålare.

Alfapartikel: En alfapartikel består av två protoner och tvåneutroner, vilket är detsamma som en heliumatomkärna.Alfapartikeln slungas ut med hög energi, men når endastnågon centimeter i luft. Alfastrålning tränger inte genom

7 97 97 97 97 9

huden, men utgör en stor strålningsrisk om det alfastrål-ande ämnet kommer in i kroppen. Kan betecknas med dengrekiska bokstaven ”alfa”α.

Alunskiffer: Lerskiffer med svart färg som, jämfört medvanliga lerskiffrar, innehåller relativt höga halter av metal-ler, t.ex. uran, vanadin och molybden.

Americium: Grundämnet americium (Am) förekommerinte fritt i naturen. Det bildas i en kärnreaktors härd genomneutronbestrålning av uranbränslet. Americium -241 är enav de vanligaste industristrålkällorna. Den används också ibrandvarnare. Halveringstiden av 433 år och den sänder utalfastrålning.

Anrikning: Anrikning: Anrikning: Anrikning: Anrikning: Höjning av ett ämnes halt. I kärnkrafts-sammanhang anrikas uran-235 från den naturliga halten0,7 % till 2,5-4,9 %.

Atom: Den minsta del av ett grundämne som uppvisar deför grundämnet karaktäristiska kemiska egenskaperna.Innehåller protoner, neutroner och elektroner.

Atomnummer: Antalet protoner i atomkärnan.

Atomvikt: Viktat medelvärde av atomernas massor i ettgrundämne, uttryckt i atomära massenheten u.

Avklingning: Minskningen av ett radioaktivt ämnes aktivi-tet med tiden. Jfr. halveringstid.

Avståndslagen: Avståndslagen, innebär att gamma- ochröntgenstrålningens intensitet avtar med kvadraten påavståndet till strålkällan. För beta- och alfastrålning ärluftabsorptionen betydande och enbart avståndslagenbeskriver inte hur strålningen avtar.

Bakgrundsstrålningen: Strålning från omgivningen, t.ex.den kosmiska strålningen och strålningen från berg-grunden.

Bandvåg: Mätutrustning för att mäta den mängd materialsom transporteras på ett transportband. En gammastrål-källa och en detektor används som mätutrustning.

Betapartikel, betastrålning: Elektriskt laddad partikelsomslungas ut från atomkärnan vid radioaktivt sönderfall.

8 08 08 08 08 0

Bequerel (Bqi): Det radioaktiva ämnets aktivitet anges ienheten Bq, sönderfall/sekund. Anges ofta i Bq/kg, Bq/l.eller Bq/m3. Henri Bequerel, 1852-1908, fransk fysiker,upptäckte den naturliga radioaktiviteten år 1896.

1 Bq = 1 sönderfall per sekund1 kBq = 103 Bq = 1 000 Bq1 MBq= 106 Bq = 1 000 000 Bq1 GBq = 109 Bq = 1 000 000 000 Bq1 TBq = 1012 Bq = 1 000 000 000 000 Bq1 PBq = 1015 Bq = 1 000 000 000 000 000 Bq1 EBq = 1018 Bq = 1 000 000 000 000 000 000 Bq

Behörigmyndighet: Den behöriga myndigheten ärexpertmyndighet inom sitt verksamhetsområde. EnligtADR/ADR-S, RID/RID-S och IMDG är Statens strålskydds-institut behörig myndighet för transporter av radioaktivaämnen som inte är klyvbara och Statens kärnkrafts-inspektion är behörig myndighet för transporter av klyv-bara ämnen. Luftfartsverket är behörig myndighet förflygtransporter.

Biologisk halveringstid: Avser den tid det tar för ett radio-aktivt ämne att utsöndras till sin halva mängd ur ett organeller en levande organism.

Brandvarnare: En brandvarnare med jonisationskammareinnehåller max 40 kBq av det alfasönderfallande ämnetamericium-241. Luften i kammaren blir elektriskt ledandeeftersom alfastrålningen joniserar luften. Två elektroder ijonisationskammaren ser till att det flyter en ström genomkammaren. När rök tränger in i kammaren påverkasjonisationen, så att strömmen genom kammaren ändras.Elektroniken känner av detta och ger larm. Brandvarnareninnehåller larmenhet och strömförsörjning, till skillnad frånen rökdetektor som får ström från en larmcentral och gerlarm till den.

Cesium: Metalliskt grundämne med liknande egenskapersom kalium. Flera radioaktiva cesiumisotoper bildas vidklyvning av uran och plutonium. Cs-137 är en av de domi-nerande klyvningsprodukterna i det högaktiva avfallet. Cs-137 avger beta- och gammastrålning. Halveringstiden är 30år. Cs-137 är mycket vanlig inom industri och medicin.

8 18 18 18 18 1

Curie, Ci: Äldre enhet för aktivitet. Numera anges aktivitet iBequerel (Bq). 1 Ci = 37 GBq.

Coulomb: Enhet för elektrisk laddning. Förkortas C.

cps: Förkortning av engelskan counts per second, impulserper sekund.

Dekontaminering: Rengöring (sanering), att avlägsna enkontamination.

Densitetsmätare: Industriell utrustning som mäter densitetmed hjälp av gammastrålning.

Detektor: I strålskyddssammanhang instrument somregistrerar strålning.

Deuterium: Tungt väte. En isotop av väte med en protonoch en neutron i kärnan.

DGR: Regler för transport av farligt gods med flyg. DGR,Dangerous Goods Regulation, ges ut av IATA.

Direktjoniserande strålning: Laddade partiklar, t.ex. alfa-och betapartiklar, som genom direkt elektrisk växelverkankan slå ut elektroner från atomernas elektronbanor

DNA: Molekyler i cellerna som bär arvsanlagen. Ett annatnamn för arvsanlagen är gener. DNA är en förkortning avdeoxyribonuklinsyra. DNA är uppbyggda av dubbelsträng-ade spiraler, där baserna utgör byggstenarna. Basernabetecknas A, T, G och C, efter ämnena adenin, tymin,guanin och cytosin. Man kan likna DNA-molekylen vid enspiraltrappa, där varje steg består av de parvisa baserna. Vidcelldelningen delar sig DNA-strängen mitt itu och komplet-terande strängar växer till.

Dos: Se stråldos.

Doshastighet: Äldre uttryck för stråldos per tidsenhet. Sedosrat.

Dosimeter: Se dosmätare.

Dosmätare: Apparat som registrerar den stråldos dos-mätaren utsätts för. Persondosmätare används vid arbetemed joniserande strålning för att persondoser ska kunnaregistreras. Det finns filmdosmätare, penndosmätare,larmdosmätare m.m. Se även filmdosmätare och TLD.

8 28 28 28 28 2

Dosrat: Stråldos per tidsenhet, strålningens intensitet. Denanges t.ex. µSv/h (mikrosievert/timma) eller mSv/h(milliesievert/timma) eller Sv/h (sievert/timma).

Dotterkärna: Sönderfallsprodukt vid en radioaktiv kärnassönderfall.

Effektiv dos: För omräkning av organdos till det som urrisksynpunkt motsvarar helkroppsbestrålning. Genom attmultiplicera dosekvivalenten med de viktningsfaktorer somär ekvivalenta för de bestrålade organen och adderadoserna, erhåller man den effektiva dosen.

Ekvivalent dos: En storhet där man tar hänsyn till de olikastrålslagens biologiska verkan. I dagligt tal används beteck-ningen stråldos. Mäts i enheten Sv.

Elektronskal: Elektronerna i en atom delas in i olikaenerginivåer, skal. I skalet närmast kärnan, K-skalet, ärelektronerna starkast bundna. Utanför K-skalet finnsL-skalet, M-skalet osv.

Elektronvolt, eV En elektronvolt är den rörelseenergi somen elektron vinner då den accelereras genom en spän-ningsskillnad på en volt. Ofta används energibeteck-ningarna kiloelektronvolt, keV, och megaelektronvolt,MeV. 1 eV = 1,602 x 10-19 joule. (joule = wattsekund).

Elektromagnetisk strålning: Elektromagnetisk strålning ärett samlingsbegrepp för olika typer av strålning som har detgemensamt att de utgörs av en elektromagnetisk vågrörelse.Elektromagnetisk strålning omfattar ett brett område avvåglängder från radiovågor över vanligt ljus till röntgen-strålning och gammastrålning.

EMP: Elektromagnetisk puls, inträffar framför allt vidkärnvapensprängningar, och är till sin natur som åska.Påverkar elektronisk utrustning, framför allt mikrochips ochliknande, som främst finns i datorer. Räckvidden är mycketstor.

eV: Förkortning för enheten elektronvolt. Se elektronvolt.

Exa-: Prefix eller förled, används i samband med måtten-heter. Förkortas E. Exa = 1018 (1 000 000 000 000 000 000).

8 38 38 38 38 3

Excitera: När en atom tillförs energi till en elektron, somdärigenom flyttas till en bana med högre energi. Närelektronen går tillbaka till sitt grundtillstånd utsändsöverskottsenergi i form av elektromagnetisk strålning, somkan vara synligt ljus. Detta utnyttjas t.ex. i lysfärg.

Exponering: När levande eller döda objekt utsätts förjoniserande strålning.

Extern bestrålning: Bestrålning från strålkällor som finnsutanför kroppen.

Filmdosmätare: Eftersom fotografisk film svärtas av jonise-rande strålning, kan ljustätt innesluten film användas sompersondosmätare. Filmens svärtning blir en funktion avstråldosen. Genom att den placeras i en speciell hållare medolika metallfilter kan även strålningens energi uppskattas.

Fission: Atomkärnans klyvning i fragment, med mindremassor.

Fria radikaler: Molekyler eller atomer med oparade elektro-ner. Fria radikaler är ytterst reaktiva i förhållande tillvarandra eller andra atomer eller molekyler.

Fusion: Kärnsammanslagning, reaktion mellan två lättaatomkärnor, som leder till att en ny atomkärna med störremassa bildas. Samtidigt frigörs stora mängder energi. Tvåatomkärnor av tungt väte kan t.ex. genom fusion bilda enheliumkärna.

Gammastrålning: Elektromagnetisk strålning vid radioak-tivt sönderfall. Betecknas med grekiska bokstaven”gamma” γ.

Glesjoniserande: Strålslag som ger upphov till mindre antaljonisationer per längdenhet. Betastrålning, gammastrål-ning, röntgenstrålning och neutronstrålning är gles-joniserande.

Geiger Müllerrör (GM-rör): Detektor för joniserande strål-ning.

Giga-: Prefix i namn på måttenheter. Förkortas G. Giga =109 (1 000 000 000).

Gray: SI-enheten för absorberad dos. Den energi, som tagitsupp per massenhet av den bestrålade kroppen, är joule/kg,

8 48 48 48 48 4

men beteckningen gray (Gy) får användas. 1 Gy = 1 J/kg.(Louis Harold Gray, 1905-1965, engelsk strålbiolog.)

Halveringstid: En strålkällas aktivitet avtar i takt med attatomkärnorna sönderfaller. Aktiviteten avklingar. Denfysikaliska halveringstiden är ett mått på hur snabbtavklingningen sker. Under en halveringstid minskar aktivi-teten till hälften. Biologisk halveringstid är den tid det tarför kroppen att utsöndra hälften av ett tillfört ämne.Effektiv halveringstid anger den tid som krävs för attkroppsinnehållet av ett radioaktivt ämne efter ettengångsintag ska sjunka till hälften, dels genom biologiskutsöndring, dels genom radioaktivt sönderfall. Båda dessaprocesser pågår samtidigt. Därför är den effektivahalveringstiden kortare än både den fysikaliska och denbiologiska.

Helkroppsdos: Stråldos som givits till större delen avkroppen.

IAEA: Internationella atomenergiorganet, InternationalAtomic Energy Agency. Rekommendationer från IAEAligget till grund för ADR, RID, IMDG och ICAO-TI.

IATA: Förkortning av International Air Transport Associa-tion, ett samarbetsorgan mellan de största flygbolagen.

IATA-DGR: Se DGR.

ICAO-TI: Internationella regler för transport av farligt godsmed civilt flyg. Reglerna ges ut av ICAO International CivilAviation Organization. TI en förkortning av TechnicalInstructions for the safe transport of dangerous goods by air.

Icke joniserande strålning: Strålning som inte ger upphovtill jonisation. Ickejoniserande strålning omfattar optisk,radiofrekvent och lågfrekvent strålning, elektriska ochmagnetiska fält samt ultraljud.

ICRP: Förkortning för International Commission onRadiological Protection, den internationella strålskydds-kommission, som bildades i Stockholm 1928. ICRP:srekommendationer ligger till grund för föreskrifter omstrålskydd över hela världen, när det gäller joniserandestrålning.

8 58 58 58 58 5

IMDG-CODE: Internationella regler för transport av farligtgods på sjön. Förkortning av International MaritimeDangerous Goods Code. (IMDG-koden)

IMO: Förkortning av International Maritime Organisation,ger ut IMDG-CODE.

Infraröd strålning: Optisk (elektromagnetisk) strålning,vars våglängder ligger mellan det synliga röda ljuset ochmikrovågor. Infraröd strålning indelas i tre underavdel-ningar IRA (780-1400 nm), IRB (1400-2600 nm) och IRC(2600 nm -1mm).

Intensimeter: Mätinstrument för joniserande strålning.Mäter intensitet (dosrat).

Intern bestrålning: Bestrålning från radioaktiva ämnen,som kommit in i kroppen t.ex. genom andningsvägarnaeller med födan. Även i kroppen sönderfaller konstant deradioaktiva ämnen som vi har i muskler, mjukdelar ochskelett.

Isotop: Grundämnet bestäms av antalet protoner i atom-kärnan. Hos varje grundämne kan dock antalet neutroner iatomkärnan variera. De olika varianterna av grundämnetkallas isotoper. Jfr även ordet ”nuklid”.

Jodtablett: Tabletter som innehåller vanlig icke radioaktivjod (i Sverige förut på 200 mg, nu enl. WHO´s riktlinjer65 mg). Tabletten dämpar eller förhindrar sköldkörtelnsupptag av radioaktiv jod, som kan finnas i luften efter enkärnkraftsolycka eller på laboratorium på grund av konta-mination, där radioaktiv jod används. Något annat skyddmot joniserande strålning ger inte tabletten.

Jonisation: Alstrande av joner.

Joniserande strålning: Elektromagnetisk strålning ellerpartikelstrålning, som är så energirik att den kan slå bortelektroner från de atomers elektronbanor som den passerar.Eftersom elektronen har en negativ elektrisk laddning, fåratomen ett överskott på positiv elektrisk laddning, närelektronen slås bort. Man säger då att atomen är en positivtladdad jon. Alfa-, beta-, gamma-, röntgen- och neutron-strålning är joniserande strålning. Man skiljer mellan direktjoniserande och indirekt joniserande strålning. Med direkt

8 68 68 68 68 6

joniserande strålning menas laddade partiklar, alfa- ochbetapartiklar, som genom direkt elektrisk växelverkan kanslå ut elektroner från atomernas banor. Indirekt joniserandestrålning, gamma-, röntgen- och neutronstrålning, kangenom andra former av växelverkan slå ut elektroner frånatomernas banor.

Jonpar: När den joniserande strålningen slår bort en elek-tron från en atom, blir atomen en positivt laddad jon. Denpositivt laddade jonen och den utslagna elektronen kallasett jonpar.

Joule: Enheten för energi. Förkortas J.1 Joule = 1 wattsekund (Ws).

Karaktäristisk röntgenstrålning: Elektromagnetisk strål-ning som utsänds från elektronskalen - när en vakans (etthål) i ett inre skal fylls igen av en elektron från ett yttre skal.En elektron i den yttre banan har högre energi änelektronen i den inre. Skillnaden i energi utsänds i form avelektromagnetisk strålning, s.k. karaktäristisk röntgen.Dess energi är karaktäristisk för grundämnet.

Kategori Kollin indelas i tre olika kategorier beroende påstrålningsnivån intill ett kolli och transportindex:I-VIT, II-GUL och III-GUL.I-VIT: Strålningsnivån intill kollits yttersidor får inteöverstiga 5 µSv/h (mikrosivert/timme).II-GUL: Strålningsnivån intill kollits yttersidor får inteöverstiga 500 µSv/h (mikrosivert/timme). Transportindexfår inte överskrida 1.III-GUL: Strålningsnivån på kollits yttersidor får inteöverstiga 2 mSv/h. Transportindex får inte överstiga 10.

Kedjereaktion: Inom kärnfysik avses med kedjereaktion enserie kärnreaktioner, där initieringssteget är en kärnklyv-ning (fission) av en tung atomkärna, t.ex. uran 235U, varvidvanligen två eller tre neutroner utsänds. Dessa neutronerkan i sin tur förorsaka fission av ytterligare urankärnor,varvid nya neutroner frigörs osv. När varje reaktion i kedjanåstadkommer i medeltal en ny fission sägs reaktionen varakritisk.

keV: Förkortning för kiloelektronvolt, tusen elektronvolt,103 eV.

8 78 78 78 78 7

Kilo-: Prefix i namn på måttenhet. Förkortas k. Kilo = 103

(1000).

Kinetisk energi: Rörelseenergi.

Klyvbart ämne: Med klyvbart ämne avses Uran-232 och235, Plutonium-238, 239 och 241 samt varje kombinationav dessa.

Klyvbart material: Fissilt material, nuklider av tunga grund-ämnen, t.ex. uran-235 och plutonium-239, som efterinfångande av neutroner kan genomgå kärnklyvning.

Klyvningsprodukter: Fissionsprodukter, de radioaktivaämnen som bildas vid en kärnklyvning.

Kokvattenreaktor: Den i Sverige vanligaste reaktortypen. Ireaktortanken omges bränslet av vanligt vatten. Vattnettjänstgör både som moderator och kylmedel. Pga.kärnklyvningar i bränslet, får bränslet så hög temperaturatt vattnet kokar. Därav namnet kokvattenreaktor. Denånga som bildas driver en turbin, som i sin tur drivergeneratorn. Efter turbinen passerar ångan en kondensator,som kyler ångan till vatten. Vattnet pumpas sedan åter in ireaktortanken. Som bränsle används anrikat uran. Detfinns ca 100 ton bränsle i reaktorhärden.

Kol-14: Metod för att åldersbestämma organiskt material.Den radioaktiva nukliden kol-14 bildas kontinuerligt närkväve-14-atomer påverkas av högenergetisk kosmiskstrålning. Det finns därför alltid kol-14 i luften. Kol-14metoden bygger på att mängden kol-14 har varit konstant ialla år. Växter tar upp koldioxid. Djuren äter växter och äterandra djur som ätit växter. Alla levande organismer tardärför upp en liten andel kol-14 tillsammans med stabiltkol. När organismen dör, upphör upptagandet och kol-14sönderfaller med halveringstiden 5 760 år. Genom attbestämma den kvarvarande koncentrationen kol-14 kanman beräkna föremålets ålder. Användbarheten sträcker sig70 000 år tillbaka.

Kollektivdos: Den genomsnittliga dosen i en grupp,multiplicerad med antalet personer i gruppen. Kollektivdosanges i enheten mangray eller mansievert.

8 88 88 88 88 8

Kontamination: I dessa sammanhang betyder uttrycketradioaktiv nedsmutsning. Kontamination anges ofta iBequerel per kvadratcentimeter (Bq/cm2).

Kosmisk strålning: Joniserande strålning från yttre rymdenoch solen. Består av energirika partiklar, till största delenprotoner och alfapartiklar och till ca en procent av andratyngre atomkärnor.

Kovalentbindning: Elektronparbindning dvs. en bindnings-typ i en molekyl, där ett eller flera par av elektronerna iatomernas yttersta skal är gemensamma för atomerna.

Kriticitet: När en tillräckligt stor mängd klyvbart materialsamlats kan en självgående kärnklyvning påbörjas, mate-rialet har blivit överkritiskt.

Kvadratlagen: Annan beteckning för avståndslagen.

Kärnklyvning: Fission, den process som kan uppkomma,när klyvbara atomkärnor träffas av neutroner. Atomkärnanklyvs då i två nästan lika stora atomkärnor, se fission.

Kärnkraftverk: Kraftverk som använder kärnreaktorer förproduktion av elenergi. Värmeenergin, som frigörs vidkärnklyvningar i kärnbränslet, får i form av ånga en turbinatt rotera, vilket i sin tur driver en elgenerator. Det finnselva kärnreaktorer i Sverige, en vid Barsebäck, vardera trereaktorer vid Oskarshamn och Forsmark, och fyra vidRinghals. Totalt finns det ca 400 kärnrektorer i världen.Ungefär hälften av reaktorerna finns i Europa.

Kärnvapen: Den 16 juli 1945 exploderade världens förstakärnladdning i södra New Mexico, USA. Idag har världenssamlade kärnvapenarsenal en sprängkraft motsvarande20.000 megaton trotyl. Det motsvarar 5 ton trotyl till varjemänniska på jorden. Man skiljer mellan fissions- ochfusionsladdningar. För att fusion ska kunna ske, krävstemperaturer på flera tiotals miljoner grader. Av detta skälkallas också fusionsladdningar för termonukleäraladdningar. Ofta talar man också om vätebomber. I fusions-laddningen upphettas det termonukleära bränslet medhjälp av gammastrålningen från en fissionsladdning.

Larmdosmätare: Persondosmätare, som vid en inställd dos/dosrat larmar. Kan också ställas in på strålnivåer, och när

8 98 98 98 98 9

strålnivån överstiger det värde som ställts in larmar instru-mentet. Larmdosmätaren är känslig enbart för gamma- ochröntgenstrålning.

LSA: LSA är en förkortning för low specific activity (lågspecifik aktivitet). LSA transporteras i kollityper, som kallasindustrikollin och transporteras i tre olika typer avindustriemballage.

Lysfärg: Självlysande färg, som används på visare i klockoroch instrument, och som lysprickar på t.ex. kompasser. Ilysfärgen ingår ett radioaktivt ämne vars strålning exciteraratomerna i lysfärgen. När atomerna återgår till grund-tillståndet, utsänds den av strålningen tillförda energin somsynligt ljus. I moderna klockor med lysfärg ingår tritiumsom radioaktivt ämne. Tritium utsänder betastrålning medså låg energi att betastrålningen bara når några få mm i luft.Strålningen går inte ens igenom glaset framför urtavlan.Tidigare användes radium-226 eller strontium-90 i lysfärg.Intensiteten intill en sådan klocka kunde vara 50 µSv/h(mikrosievert/timma).

Mansievert: Enhet för både kollektivdos och kollektivdosinteckning, dvs produkten av antalet bestrålade personeroch deras genomsnittliga stråldos. Dosen anges i ekvivalentdos eller effektiv dos. Tidigare användes enheten manrem. 1mansievert (manSv) = 100 manrem.

Marinepollutants: Ämnen som är farliga för den marinamiljön. Radioaktiva ämnen klassas inte som marinepollutants.

Masstal: Summan av antalet protoner och neutroner i enatomkärna.

Mega-: Prefix till olika måttenheter. Förkortas M. Mega =106 (1 000 000).

Metastabil: När vissa nuklider sönderfaller stannar dotter-kärnan en viss tid i ett tillstånd med överskottsenergi, innandenna överskottsenergi lämnar kärnan i form av strålning. Ensådan dotter brukar betecknas med m, som efterföljer nuklid-beteckningen, t.ex. Tc-99m. Tc-99m är en dotter till Mo-99.

MeV: MeV: MeV: MeV: MeV: Förkortning för megaelektronvolt = miljonerelektronvolt (106 eV).

9 09 09 09 09 0

Mikro-: Prefix till måttenheter. Förkortas µ (grekiskabokstaven ”my”). Mikro = 10-6 (0,000 001).

Mikrovågor: Elektromagnetisk strålning i frekvensområdet300 MHz - 300 GHz. Mikrovågsområdet delas in i treunderavdelningar:UHF, Ultra High Frequency, 300 MHz - 3 GHz.Våglängd 1 mm – 1 cm. Används inom astronomi ochmeteorologi. SHF, Super High Frequency, 3 - 30 GHz.Våglängd 1 cm – 1 dm. Används för flyg- ochfartygsradar och för satellitkommunikation.EHF, Extra High Frequent, 30 - 300 GHz.Våglängd 1 dm – 1 m. Används till TV, radar, telekom-munikation, medicin och mikrovågsugnar.

Miljödosekvivalent: Är en ny mätbar storhet, som kanersätta ekvivalent dos. SSI rekommenderar att strålskydds-instrument är kalibrerade i miljödosekvavilent. Miljödos-ekvivalent anger stråldosen till vävnad på 10 mm djup.Enheten är sievert, Sv.

Milli-: Prefix till måttenheter. Förkortas m.Milli = 10-3 (0,001).

mR/h: Milliröntgen per timme. En äldre enhet.1 mR/h. = 10 mSv/h.

mSv/h, µµµµµSv/h: Strålningens intensitet anges i millisievert pertimme, mSv/h eller mikrosievert per timme, µSv/h. Modernastrålskyddsinstrument är graderade i dessa enheter.

Molekyl: Sammansättning av atomer som är kemisktbundna till varandra.

Nano-: Förled i namn på måttenheter. Förkortas n.Nano = 10-9 (0,000000001).

Naturlig strålning: Strålning från strålkällor som ingår somen naturlig del av miljön.

Naturligt uran: Med naturligt uran avses kemiskt separeraturan som innehåller den i naturen förekommande fördel-ningen av uranisotoper (ca 99,28 % uran-238 och 0,72 %uran-235).

Neutron: Elektrisk neutral partikel. Den ingår i atomkärnormen kan också förekomma fritt. I fritt tillstånd har neu-

9 19 19 19 19 1

tronen en begränsad livslängd. Den sönderfaller med 10minuters halveringstid till en proton och till andra element-arpartiklar.

Neutronstrålning: Indirekt joniserande partikelstrålning,som uppstår vid kärnklyvning.

Nivåvakt: Industriell mätutrustning som utnyttjar gamma-strålning för nivåbestämning.

Nukleon: Proton eller neutron som är beståndsdel i enatomkärna eller som är fri partikel.

Nuklid: Atomslag, varje typ av atomer med helt lika kärnor,dvs som innehåller lika många protoner och lika månganeutroner. Nuklider med olika antal neutroner men medsamma antal protoner, vilka alltså tillhör samma grund-ämne, kallas isotoper. Ungefär 1 500 olika nuklider ärkända; av dessa är över 1 200 radioaktiva (radionuklider).

Organdos: Stråldos som givits till ett enskilt organ. Genomatt multiplicera den absorberade dosen med en speciellviktningsfaktor erhålls ekvivalent dos.

Persondosmätare: Persondosmätare, används för att mätastråldoser till personal. Registrerar dos den utsätts för.

Peta-: Prefix i namn på måttenheter. Förkortas P.Peta = 1015 (1 000 000 000 000 000).

Piko-: Prefix i namn på måttenheter. Förkortas p.Piko = 10-12 (0,00 000 000 0001).

Plutonium: Plutonium är ett grundämne med den kemiskabeteckningen Pu. Det är en metall och är kemiskt närabesläktat med uran. I naturen finns bara mikroskopiskamängder.

Proton: Positivt laddad partikel i atomkärnan. Det ärantalet protoner i kärnan som bestämmer grundämnet.

Rad: Tidigare använd enhet för absorberad stråldos.1 rad = 0,01 j/kg. Har i SI-systemet ersatts med enhetengray (Gy). 1 Gy = 100 rad.

Radiak: Försvenskning av den amerikanska förkortningenRADIAC. (Radiation Identification And Computation).

Radiofrekvent strålning: Sammanfattande benämning förmikrovågor och radiovågor. Radiofrekvent strålning är

9 29 29 29 29 2

elektromagnetisk strålning med våglängder över 1 mmvilket motsvarar frekvenser under 300 GHz.

Radionuklid: Radioaktiv nuklid, dvs. ett radioaktivtatomslag. Vissa radionuklider förekommer i naturen, t.ex.kaliumisotopen 40K, som finns i människokroppen i småmängder. Andra radionuklider framställs genom bestrål-ning av ett stabilt ämne i t.ex. en kärnreaktor. Vissa har fåttstor användning för medicinska ändamål och vid forskninginom olika områden.

Radiotoxitet: Giftigheten hos ett radioaktivt ämne medhänsyn till dess strålverkan på kroppen. Risken för strål-skador vid intern bestrålning beror på många faktorer, t.ex.kroppens förmåga att ta upp ämnet, vilket organ ämnetlagras i och hur länge det stannar där, samt ämnets egenska-per, såsom strålslag, halveringstid och kemisk form.

Radium: Radioaktivt grundämne. Radium-226 har ca 1600års halveringstid. och ingår i uranserien. När radium-226sönderfaller bildas radon-222. Radium-224 ingår isönderfallskedjan för torium-232. När radium-224 sönder-faller bildas radon-220.

Radon: Radon-222 ingår i uranserien. När radium-226sönderfaller bildas radon. Radon är en ädelgas och kandärför sippra upp ur marken eller ut från byggnadsmaterial.När radon sönderfaller bildas nya radioaktiva ämnen, des.k. radondöttrarna. När gränsvärden anges, avses oftastradonhalten per kubikmeter luft, t.ex. 200 Bq/m3. Radonhar 3,8 dygns halveringstid.

Radondöttrar: När radon sönderfaller bildas polonium-218som sönderfaller och bildar vismut-214, som i sin tursönderfaller och bildar polonium-214. Dessa ämnen brukarkallas radondöttrar. Till skillnad från radon, som är enädelgas, är radondöttrar partiklar av metaller. De fastnar pådammpartiklar och aerosoler och följer med andnings-luften in i lungorna, där de kan fastna.

Rem: Tidigare använd enhet för Ekvivalent dos. Har ersattsav SI-enheten Sievert (Sv). 1 Sv = 100 rem.

RID: Internationell överenskommelse om transport avfarligt gods på järnväg. RID är förkortning av Reglement

9 39 39 39 39 3

concernant le transport international ferroviaire des march-andises par chemin de fer.

RID-S: Räddningsverkets föreskrifter om inrikes järnvägs-transporter av farligt gods i Sverige.

Röntgen: Röntgen (R) är en äldre enhet för exposition, dvs.strålningens förmåga att jonisera luft.(Wilhelm ConradRöntgen, 1845-1923, tysk fysiker.)

Röntgenrör: Ett röntgenrör innehåller två elektroder, katodoch anod. Mellan elektroderna ligger en högspänning. Frånkatoden, som är upphettad, utsänds elektroner. Elektrone-rna accelereras av högspänningen mot anoden. När deträffar anoden, uppstår främst bromsstrålning, men ocksåen del karaktäristisk röntgenstrålning. Energin hosröntgenstrålningen beror på högspänningen och av anod-ens sammansättning.

Röntgenstrålning: Genomträngande elektromagnetiskstrålning alstrad när energirika elektroner hastigt bromsasin utanför atomkärnan och med våglängd mycket kortareän våglängden hos synligt ljus.

SI-enhet: Måttenhet som ingår i det internationella enhets-systemet SI, Systéme International d´Unités.

SCO: SCO är en förkortning för Surface contaminated objects(ytkontaminerade föremål) och är ett industrikolli.

Sievert, Sv: Enhet för Ekvivalent dos. 1 Sv = 1 000 mSv, 1mSv = 1 000 µSv, vilket är den absorberade stråldosen medhänsyn tagen till strålningens biologiska verkan. (RolfSievert, 1896-1966, svensk fysiker. Sievert var chef förSvenska strålskyddsmyndigheten 1941-1965. Han var medoch grundade ICRP 1928).

Sigyn: M/S Sigyn är ett specialkonstruerat fartyg för trans-port av använt kärnbränsle och annat radioaktivt material.Sigyn är 90 m långt och har dubbel sidbordläggning ochdubbelbotten samt ett flertal vattentäta skott för attsäkerställa mycket hög flytbarhet. Maskineriet består av tvåav varandra oberoende system. M/S Sigyn transporterar alltradioaktivt avfall direkt från hamnar vid de svenskakärnkraftverken till centrala mellanlagret CLAB i Oskars-hamn och slutförvaret för reaktoravfall SFR i Forsmark.

9 49 49 49 49 4

SKI:SKI:SKI:SKI:SKI: Förkortning för Statens kärnkraftsinspektion, centralförvaltningsmyndighet under Miljö- och naturresurs-departementet. Kärnkraftsinspektionen prövar frågor omtillstånd enligt kärntekniklagen. En av huvuduppgifternaär att utöva tillsyn vid projektering, uppförande och driftav kärnkraftverk, särskilt beträffande tekniska säkerhets-frågor.

Sluten strålkälla: Sluten strålkälla: Sluten strålkälla: Sluten strålkälla: Sluten strålkälla: Radioaktivt ämne som är varaktigtinnesluten i en kapsel eller tät inneslutning.

SSI: SSI: SSI: SSI: SSI: Förkortning för Statens strålskyddsinstitut, centralförvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människor,djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande och ickejoniserande strålning. Myndigheten ansvarar inte förklyvbara radioaktiva ämnen.

Stokastisk: Stokastisk: Stokastisk: Stokastisk: Stokastisk: Betyder slumpmässig. Stokastiska skador ärslumpmässiga skador t.ex. cancer, som kan uppträda förstmånga år efter en bestrålning

Stråldos: Stråldos: Stråldos: Stråldos: Stråldos: Eller dos, ett sammanfattande namn på fleraolika storheter, absorberad dos, ekvivalentdos och effektivdos.

Strålkänslighet: Strålkänslighet: Strålkänslighet: Strålkänslighet: Strålkänslighet: Graden av känslighet hos levande väv-nad för joniserande strålning. Mest strålkänsliga är vävna-der med snabb omsättning på celler. Dit hör de blod-bildande organen och tunntarmens slemhinna.

Strålning:Strålning:Strålning:Strålning:Strålning: Överföring av energi. Från strålskyddssynpunktskiljer man mellan joniserande och icke joniserande strål-ning. Joniserande strålning är så energirik att den kan slå utelektroner från atomernas elektronbanor. Alfa-, beta-,gamma-, neutron- och röntgenstrålning är exempel påjoniserande strålning. Till icke joniserande strålning räknasultraviolett strålning, ljus, infraröd strålning, mikrovågoroch radiovågor.

SSSSStrålsktrålsktrålsktrålsktrålskadoradoradoradorador::::: Höga stråldoser, som erhållits under kort tid,kan ge upphov till akut strålsjuka vid helkroppsbestrålningeller lokala skador om endast en del av kroppen blivitbestrålad. Strålsjuka beror på att de blodbildande organenoch slemhinnan i tunntarmen blivit skadade. Strålsjukakan uppstå vid ca 1 Sv. Vid stråldosen 3 Sv är risken för attdö 50 %.

9 59 59 59 59 5

Strålskyddsföreskrift: Strålskyddsföreskrift: Strålskyddsföreskrift: Strålskyddsföreskrift: Strålskyddsföreskrift: Statens strålskyddsinstitut harenligt strålskyddsförordningen rätt att utfärda föreskriftermed stöd av strålskyddslagen. Sådana föreskrifter ska ges uti Strålskyddsinstitutets författningssamling.

Strålskyddsförordningen: Strålskyddsförordningen: Strålskyddsförordningen: Strålskyddsförordningen: Strålskyddsförordningen: Strålskyddsförordningen(SFS 1988:293) är regeringens föreskrifter och bildar ettkomplement till strålskyddslagen. I förordningen angesockså vilka undantag som gäller från strålskyddslagen.

Strålskyddslagen: Strålskyddslagen: Strålskyddslagen: Strålskyddslagen: Strålskyddslagen: Reglerar användningen av joniserandeoch icke-joniserande strålning, och av hur radioaktivastrålkällor och röntgenutrustningar används. Den nuva-rande strålskyddslagen, SFS1988:220, trädde i kraft den 1juli 1988.

Sönderfall:Sönderfall:Sönderfall:Sönderfall:Sönderfall: Spontan omvandling av en atomkärna ellerelementpartikel till en eller flera kärnor eller element-partiklar.

Sönderfallsserie: Sönderfallsserie: Sönderfallsserie: Sönderfallsserie: Sönderfallsserie: Den följd av radioaktiva sönderfall sompågår till dess att en stabil nuklid bildats. Den ursprungliganukliden kallas modernuklid. De nuklider, som bildas isönderfallsserien, kallas dotterprodukter.

TTTTTererererera-:a-:a-:a-:a-: Prefix i namn på måttenheter. Förkortas T. Tera =1012 (1 000 000 000 000).

Tjernobylolyckan: Tjernobylolyckan: Tjernobylolyckan: Tjernobylolyckan: Tjernobylolyckan: Den 26 april 1986 skedde en explosioni bränslehärden i ett av reaktorblocken i Tjernobyls kärn-kraftverk. Explosionen orsakades primärt av personalensfelgrepp. Vid olyckan dödades ett flertal människor och enstor del av härden kontaminerade stora landområden.Ca. 9 PBq Cs-137 föll ner över Sverige. Olyckan beräknas försvensk del ge kollektivdosen 6000 mansievert under en 50-års period. Enligt SSI:s uppskattning kan ca 300 svenskarkomma att dö i cancer under 50-årsperioden på grund avolyckan.

Tjockleksmätare:Tjockleksmätare:Tjockleksmätare:Tjockleksmätare:Tjockleksmätare: Industriell mätutrustning för kontrollav materialtjocklek i tillverkningsprocesser.

TjänstTjänstTjänstTjänstTjänstgörgörgörgörgörande strålskande strålskande strålskande strålskande strålskyyyyyddsinspddsinspddsinspddsinspddsinspektörektörektörektörektör,,,,, TTTTTSI:SI:SI:SI:SI: Beredskaps-funktion vid strålskyddsinstitutet för rådgivning vidstrålningsolyckor . Under kontorstid ska man ringa

9 69 69 69 69 6

Strålskyddsinstitutets växel, tel. 08-729 71 00. Under ickekontorstid nås TSI via larmnummer 112.

TTTTTererererermoluminiscmoluminiscmoluminiscmoluminiscmoluminiscensdosimetrensdosimetrensdosimetrensdosimetrensdosimetri ,i ,i ,i ,i , TLD:TLD:TLD:TLD:TLD: Användandet av enTermoluminiscensdosmätare.....

TTTTTererererermoluminiscmoluminiscmoluminiscmoluminiscmoluminiscensdosmätarensdosmätarensdosmätarensdosmätarensdosmätareeeee,,,,, TL-dosmätarTL-dosmätarTL-dosmätarTL-dosmätarTL-dosmätare:e:e:e:e: Den idag vanligaste formen av persondosmätare för att mäta denabsorberade stråldosen över en viss tid. TL-dosmätarenbestår av en liten tablett, som har förmågan att lagra denenergi som strålningen avger. När sedan tabletten värmsupp avger den energin i form av ljusblixtar. Avläsning görs ien särskild avläsningsenhet. TL-dosmätaren kan användasflera gånger.

TTTTToooooxicitxicitxicitxicitxicitet:et:et:et:et: Giftighet. Radiotoxicitet är den giftighet somhärrör från strålningens påverkan på kroppen.

TTTTTrrrrranspanspanspanspanspororororortindetindetindetindetindex :x :x :x :x : Transportindex används för olikastrålskyddsbedömningar. Transportindex (TI) angerstrålningsnivån på 1 m avstånd från ett emballage eller lastoch anges i mSv/h multiplicerat med 100. Modernastrålskyddsinstrument kan visa både µSv/h (mikrosivert/timme) och mSv/h. För att få rätt transportindex dividerasavläst värde i µSv/h (mikrosievert/timme) med 10. Därefterrundas värdet uppåt till en decimal.

TTTTTrrrrranspanspanspanspanspororororort kt kt kt kt kororororort :t :t :t :t : De skriftliga instruktioner som fordons-föraren ska medföra vid transport av farligt gods.Transportkortet ska ange på vad sätt godset är farligt, ochvilka säkerhetsåtgärder som är nödvändiga. Dessutomanges vilka åtgärder som ska vidtas om människor kommeri kontakt med det radioaktiva ämnet och vilka åtgärdersom ska vidtas vid brand och vilka släckmedel som inte fåranvändas. Slutligen anges hur sanering ska utföras om detradioaktiva ämnet kommer ut.

TTTTTrrrrritium:itium:itium:itium:itium: En radioaktiv väteisotop. Dess kärna består av enproton och två neutroner. Tritium är en av de vanligastenukliderna inom forskningen. Den är betasönderfallande.Halveringstiden är 12,3 år.

TTTTTungt vungt vungt vungt vungt vaaaaatttttttttten:en:en:en:en: Benämning på vatten i vilket vätet bestårav deuterium.

9 79 79 79 79 7

TTTTTrrrrryyyyyckvckvckvckvckvaaaaattttttttttenrenrenrenrenreakteakteakteakteaktororororor,,,,, PWR -: PWR -: PWR -: PWR -: PWR -: Två av reaktorerna vidRinghals är tryckvattenreaktorer. På grund av högt tryck ireaktortanken når inte vattnet kokpunkten. Det hetavattnet leds genom ånggeneratorer, där sekundärkretsenhar lägre tryck, så att ånga bildas. Ångan driver sedanturbinen. En fördel med tryckvattenreaktorn är att detaktiva reaktorvattnet inte passerar genom turbinen.Trycket i primärkretsen är ca 150 bar.

Tätjoniserande strålning: Tätjoniserande strålning: Tätjoniserande strålning: Tätjoniserande strålning: Tätjoniserande strålning: Ett strålningsslag som gerupphov till stort antal jonisationer per längdenhet. Alfa-strålning är tätjoniserande strålning, till skillnad från beta-,gamma- och röntgenstrålning, som är glesjoniserande.

TTTTTSI:SI:SI:SI:SI: Se tjänstgörande strålskyddinspektör.

UUUUUndanndanndanndanndantaget ktaget ktaget ktaget ktaget kolli:olli:olli:olli:olli: Kolli, som innehåller begränsadeaktiviteter och som har låga strålnivåer på utsidan, ochdärför kan sändas utan utvändig märkning av kollin(paket).

Uranserien: Uranserien: Uranserien: Uranserien: Uranserien: En radioaktiv nuklid strävar efter att övergåtill ett stabilt tillstånd genom radioaktivt sönderfall. Oftaär det så, att det bildas en ny radioaktiv nuklid vid sönder-fallet. Ibland är det fråga om långa serier av sönderfall,innan atomkärnan når ett stabilt tillstånd. Uranserien ärden mest kända av seriesönderfallen. Uran-238 har 4,5miljarder års halveringstid och finns därför kvar i naturensedan jorden bildades för ca 4,6 miljarder år sedan. Båderadium-226 och radon-222 ingår i dess sönderfallsserie.

VVVVValenselektralenselektralenselektralenselektralenselektroneroneroneroneroner::::: Atomens yttersta elektroner, som ärdelaktiga i den kemiska bidningen.

X-ray: X-ray: X-ray: X-ray: X-ray: Engelska adjektivet för röntgen.

X-rays: X-rays: X-rays: X-rays: X-rays: Engelska substantivet för röntgenstrålning.

Öppen strålkälla: Öppen strålkälla: Öppen strålkälla: Öppen strålkälla: Öppen strålkälla: Radioaktivt ämne i vätske-, pulver-eller gasform. Det radioaktiva ämnet är här inte inneslutet ien kapsel.

9 89 89 89 89 8

KällförteckningJohansson Karl-Johan 2000 Strålskydd,Stockholm Natur och Kultur.Lars Upphed 1994 Joniserande strålning,Stockholm SSI utbildning.Magne Alpsten 1990 Kärnfysik för fotgängare,Radiofysiska institutionen, Göteborgs universitet.Torkel Bennerstedt Industriapparater SSI 84-11,Stockholm SSI.Vattenfall AB Radioaktivitet och strålning.Ulf Ivarsson 1990 FOA orienterar om kärnvapen,Försvarets forskningsanstalt Umeå (FOI).Kärnkraft säkerhet och utbildning, Broschyrer (KSU).NE Nationalencyklopedin och språkdata 2002.Hedberg 1998 Assessment of the radiological risk from roadtransport accidents involving type A packages in Sweden,Stockholm SSI.SSI 1991/5 Strålskyddsnytt, Stockholm SSI.SRV ADR-S 2003 (SRVFS 2002:1),SRV RID-S 2003 (SRVFS 2002:2).SRV 1995 Olycka med radioaktiva ämnen. U26-499/95SRV 2001/5 SirenenSRV 2000 Kärnenergiberedskap R79-218/00 ISBN 91-7253-072-3

9 99 99 99 99 9

Litteraturtips för vidare läsningJohansson, K-J, 2000, Strålskydd ISBN 91-27-082328, 2000

Räddningsverket, 2000, Kärnenergiberedskap Beställnings-nummer R-79-218/00, ISBN 91-7253-072-3.

IAEA Safety standards series, 2000. ISBN 92-0-100500-8,Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material.1996 Edition (Revised).

ADR-S, Statens räddningsverks föreskrifter om transport avfarligt gods på väg och i terräng SRVFS 2001:1.

RID-S, Statens räddningsverks föreskrifter om transport avfarligt gods på järnväg SRVFS 2001:2.

Strålskydd 79 EU 1998, ISBN 92-828-1170-0.

Teknik vid kemikalieolycka Räddningsverket 1999,Beställningsnummer U-30-582/99, ISBN 91-88891-67-4

Länkar:http://www.riksdagen.se/debatt/lagar_forordningar.asphttp://www.srv.se (Räddningsverket)http://www.ssi.se (Strålskyddsinstitutet)http://www.ski.se (Kärnkraftinspektionen) http://www.safkeg.com (Croft - Transport ofRadioactive Material )http://www.krisberedskapsmyndigheten.se

BildförteckningIllustrationer: Per HardestamFoto: Yvonne Finck (sid 76)Övriga bilder: Thomas Johansson, Räddningsverket.

100100100100100

Exempel på checklista vid olyckamed radioaktiva ämnen

Förberedelser före utryckning· Kontrollera regelbundet kårens mätinstrument. Klara ut vad man kan

mäta med det egna instrumentet (intensimeter för mätning av alfa-,beta- eller gammastrålning) samt dosmätning.

· Genomför kompletterande utbildning med insatspersonalen.

Vid larm om olycka med radioaktiva ämnen· Tag med mätinstrument (tex. intensimeter SRV-2000) för att mäta

joniserande strålning (dosmätning) vid insatsen.· Kontakta tjänstgörande strålskyddsinspektör (TSI) vid SSI.

Under utryckning· Fundera på följande: Vilken typ av olycka är det? Typ av ämne?

Läckage? Vindriktning? Skadade? Avspärrning? Är polis larmad?· Ta på branddräkt och andningsskydd (= tät klädsel) om det inte

tidigare är gjort.· Starta intensimetern för dosmätning under insatsen.

Under insats· Rädda liv och för undan skadade (ska ske på kort tid).· Släck brand.· Rör aldrig ett skadat kolli med händerna. Om ett skadat kolli måste

flyttas använd en spade eller motsvarande.· Spärra av minst 5 meter runt ett skadat förpackning/kolli.

Om dosraten överstiger 100 µSv/h (mikrosievert/timme) flyttaavspärrningen så att den ligger under nivån.

· Vid transportolycka – sök igenom skadeplatsen eftertransportdokument.

Efter insats· Rådgör med TSI eller annan strålskyddsexpert om det fortsatta arbetet

(omhändertagande av kolli m.m.)· Sanera vid behov (enligt råd från strålskyddsexpert).• Avläs erhållen dos för insatspersonalen och anteckna den.

101101101101101

102102102102102

Mängden radioaktiva ämnen som transporteraspå vägar, sjöar, järnvägar och i luften är mycketstörre än vad som i allmänhet är känt. Dessut-

om kan det finnas strålkällor av olika slag på sjukhus, iskolor och industrier.Räddningstjänsten måste därför veta hur man handskasmed ämnen av det här slaget. Det är viktigt att veta vilkarisker som finns vid olika insatser och hur människanskropp kan påverkas. Räddningstjänst vid olyckor med ra-dioaktiva ämnen syftar till att ge läsaren fakta om radioak-tiva ämnen, hur dessa påverkar människan och vilken tek-nik och taktik som lämpar sig bäst för att resultatet vid eninsats ska bli så bra som möjligt. Boken vänder sig framförallt till befäl inom den kommunala räddningstjänsten.

651 80 Karlstad www.srv.seTelefon 054-13 50 00 Telefax 054-13 56 00