E n t i d n i n g f r å n P r i n f o C o m m u n i C a t i o n g r o u P

Nr 12012

Hur fattar vi köpbeslut?

så lyckas du i dagens reklamklimatGlöm köpintentioner - det är varumärket som säljer. Sid 8

bilden säger1 000 rätt luddiga ordVad tillför bilden – och hur väljer du rätt bilder? Sid 26

mobil

boomInternet har lämnat datorskärmen på riktigt. Sid 12

Och vad har ”riskaversion” med saken att göra?Sid 18

Vilse i pappersdjungeln?Hos Antalis finns landets största pappersfauna, med allt från branschens stora elefanter tillsällsynta och mycket exklusiva arter. Våra Papperskonsulenter guidar dig gärna i sortimen-tet och hjälper dig med goda råd och prover när du har en trycksak på gång. Ring direkt tillMonika Sundstedt 010 – 707 70 04 eller Signe Gabrielsson 010 – 707 70 05 i Stockholm.I Göteborg finns Charlotta Folkelind 010 – 707 72 31 och i Malmö Patrik Persson somsvarar på 010 – 707 70 46.

antalis.se

PR INT ING AND OFF ICE PAPER | V ISUAL COMMUN ICAT ION SUPPORT MATER IAL | PACKAG ING | LOG IST I CS SOLUT IONS

Se filmen!

prinfo_pappersdjungel_0919:Layout 1 11-09-19 18.12 Sida 1

Välkommen till Prinfo Communication group

Hos oss finner du specialister och generalister som tillsammans skapar helhetslösningar inom marknads-kommunikation, från strategi till produktion.

Vår arbetsmodell utgår från en kompetent kundansvarig/projektledare som tar ansvar för hela processen.

Vi finns nära dig. Vi förbättrar dina affärer.

Prinfo Scandinavia ABHolländargatan 21A111 60 Stockholmtel +46 8 441 86 91

www.prinfo.se

anSVarig utgiVarEAnders AvenbergPrinfo Communication Group

rEdaKtÖrErKarina Persson Parasto Sazvar

SKribEntPer TorbergerOne Man Show

adJohan LionellPCG Raymond Sweden

omSlagSilluStrationEmily Ryan

trYCKwww.lekatryck.se

PaPPErFrån AntalisOmslag: Colorit Linne vit, 225 g Inlaga: Galerie Art Matt, 150 g

Prinfo Communication magazine är en klimatkompenserad tidning. Klimatkompensationen görs tillsammans med pappersgrossisten Antalis, och innebär att vi betalar en extra avgift baserad på mängden koldioxid som producerats vid tillverkningen och transporten av papperet i tidningen. Läs mer om klimatkompensationen på www.antalis.se

LedareAnders AvenbergVD PRINFO COMMUNICATION GROUP

inom Prinfo CommuniCation grouP har vi bland annat märkt ett behov av att för-utom att hantera den rena kommunikationen också förstå och ta ansvar för frågor som är mer affärsorienterade. När vi tillsammans med kundföretaget ser på dessa frågor kan man förvånansvärt ofta finna områden som behöver förtydligas och kanske rent av förbättras vad gäller just kundens affärsprocess eller affärs-modell.

Det kan också finnas mycket värdefulla åsikter att hämta hos kundens säljkår eller den lokalt affärsansvarige som gör att marknads-kommunikationen utformas, produceras och distribueras på ett bättre sätt.

Vissa av de företag som ingår i Prinfo Communication Group har medvetet valt att rekrytera konsulter som förutom ett gedi-get kommunikationskunnande också har ett tydligt organisations- och affärskunnande. Vi ser att de behövs och att de får en allt viktigare roll. De sprider kunskap internt och är en bra resurs att plocka in i ett team i de fall kunden behöver se över hur säljarbetet bedrivs samt vilka delar i organisationen som samverkar i affärsprocessen.

Förutom affärskonsulter så har vi andra kollegor som har spetskompetens inom många

områden. De allra flesta uppdrag löses lokalt men när det krävs expertis inom ett special-område vet vi att vi kan plocka ihop ett team för alla tillfällen. Allt från kreativ och strategisk marknadsföringskompetens till produktionsre-surser och kapacitet för web och print.

Vi är lokala på många platser och har samlad erfarenhet från många branscher. Vi erbjuder helhetslösningar. När kunden behöver det förstärker vi med en eller flera experter alltmedan de vanliga uppdragen fortgår och den nära relationen består.

Expertkunskap När det behövs

Inom Prinfo Communication Group jobbar vi Nära våra kunder och erbjuder helhetslösningar. För att göra det fullt ut går det inte att vara ensam och lokal, man måste SamarbEta och dela på kompetens. När tid till publicering eller leverans krymper och valmöjligheterna ökar, när kunden ställer krav på ExPErtkuNSkaP går det inte att förena helhet och spetskompetens. Därför jobbar vi tillsammans.

Vilse i pappersdjungeln?Hos Antalis finns landets största pappersfauna, med allt från branschens stora elefanter tillsällsynta och mycket exklusiva arter. Våra Papperskonsulenter guidar dig gärna i sortimen-tet och hjälper dig med goda råd och prover när du har en trycksak på gång. Ring direkt tillMonika Sundstedt 010 – 707 70 04 eller Signe Gabrielsson 010 – 707 70 05 i Stockholm.I Göteborg finns Charlotta Folkelind 010 – 707 72 31 och i Malmö Patrik Persson somsvarar på 010 – 707 70 46.

antalis.se

PR INT ING AND OFF ICE PAPER | V ISUAL COMMUN ICAT ION SUPPORT MATER IAL | PACKAG ING | LOG IST I CS SOLUT IONS

Se filmen!

prinfo_pappersdjungel_0919:Layout 1 11-09-19 18.12 Sida 1

De projekt Incoord jobbar med finns inom vitt skilda verksamhets­områden, men har oftast en sak gemensamt – de är speciella. Läs mer på www.incoord.se

En byggnad ska hålla värmEn – ävEn när dEt är så kallt att dEt är myggfritt

Så lyckas du i dagens reklamklimat, sid 8 Varumärket säljer – reklam säljer genom att bygga varumärken. Det säger forskningen i dag. Men ökad transparens i samhället och bristande kunskap om varumärken gör det svårt för företagen att leverera.

Här är vår vardag på internet, sid 12Internetanvändandet ökar stadigt i både Norge och Sverige. Vi använder nätet för fler och fler uppgifter och spenderar varje år ytterligare några minuter mer där. Det visar undersökningen Svenskarna och internet, som också visar åtta olika användarmönster. avbilda kärnvärdet, sid 16I dag har de flesta organisationer kärnvärden. Men abstrakta värden är ofta svåra att uttrycka i bild. Klarar du att kombinera kärnvärde och bild på det sätt som vi tänkt oss?

Vad är det som påverkar oss i våra beslut? sid 18Att vi människor skulle fatta särskilt förnuftiga beslut är en önskedröm. Det hävdar åtminstone de som forskar inom beslutsfattande. Istället är det känslorna som styr i de allraflesta fall. Att det gäller också reklam, visar brittiske effektspecialisten Les Binet.

bildad kommunikation, sid 26Bilder är en viktig ingrediens i reklam och kommunikation. Vad tillför bilden – och hur väljer du rätt bilder?

– S I D 5 –

InnehållP r i n f o C o m m u n i C a t i o n m a g a z i n E

18

8

612

16

Nr 12012

Andelen av befolkningen i olikaåldersgrupper som dagligen använder Internet

3-5 år 6-8 år 9-11 år 12-15 år 16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75- år

Dagligen 2009

Dagligen 2010

Dagligen 2011

förändring av det dagliga

användandetunder de senaste

tre åren

%

3

10

45

76

88

81

6764

53

37

1212 14

46

81

92 90

79

67

57

43

1613

26

52

86

9188

83

72

64

51

22

100%

26

16

– S I D 6 –

äntligen drar cykelsäsongen igång för de flesta. För dem som inte uthärdar is, kyla och mörker på cykel, alltså – för dem som gör det är det alltid säsong. men cykling är i dag något helt annatän ett enformigt flåsande på mormors gamla monark. med cykeldator, rätt delar och kläder, blir du en av alla dem som stilar förbi bilisterna i kö. Här är några tips inför vårens turer.

Foto: Mattias Lindbäck

Byt spinningpasset mot joBBresanDags att lufta däcken och smörja kedjan

Tips! Bra cykel-appar

CykelAppen hjälper dig att enkelt mäta dina träningsrundor. Du får koll på hur långt, hur fort och var du kört. Allt sparas direkt till Cykla.se

Punkapp hittar snabbt närmsta ställe där du kan få hjälp med din cykel, från gratis luft till tillbehör och service.

– S I D 6 – – S I D 7 –

01: Bakhjul hybrid, Shimano, Cykloteket, 1.400 kr. 02: Multiverktyg, Topeak Hexus, Cykloteket, 290 kr. 03: Minipump, Lezyne Pressure, Cykloteket, 350 kr. 04: Sadel, Brooks Team Pro, Cykloteket, 1.200 kr. 05: Kedjeolja, Weldtite, Cykloteket, 80 kr. 06: Ekernyckel, Park Tool, Cykloteket, 100 kr. 07: Pedaler PSD & Normal plattform, Cykloteket, 470 kr. 08: Cykeldator, Knog Nerd 9, Cykloteket, 700 kr. 09: Handskar, Bianchi Pave, Bianchi, 495 kr. 10: Extraslang, Schwalbe, Cykloteket, 70 kr. 11: Hjälm, Bianchi Genesis, Bianchi, 1.895 kr. 12: Sadel, Fizik Airone, Bianchi, 1.295 kr. 13: Länklås, Abus Bordo X-Plus, Cykloteket, 1.150 kr. 14: Långärmad tröja, Dam, Gore Power Thermo, Cykloteket, 950 kr. 15: Strumpor, Bianchi Asfalto, Bianchi, 95 kr. 16: Vattenflaska 500ml, Bianchi, 55 kr. 17: Cykelskor PSD, Pearl Izumi Fuel, Cykloteket, 1.000 kr. 18: Tröja, Dam, Bianchi Eddi, Bianchi, 795 kr. 19: Tröja, Herr, Bianchi Edoardo, 899 kr. 20: Sadelväska, Topeak Mondopack XL, Cykloteket, 480 kr. 21: Sadelväska 0,5L, Bianchi, 195 kr.

Inköpsställen: www.cykloteket.se www.bianchicafecycles.com

– S I D 8 –

– Det ställs helt nya krav på din kommunikation i dag. Samhälle och företag är mer transparenta, vilket gör att det vi säger, måste vi verkligen leva upp till.

Eva Eliasson

– Jag tror att det finns ett intresse på kundsidan att få veta hur människor fungerar och reagerar. Det är kommunikationsbyråernas uppgift att få kunderna att lita på forskningen och de resultat som finns.

Det säger Eva Eliasson, varumärkesstrateg och kommunikationsplanner på Plannerfed och designbyrån Ohlsonsmith. Det är hennes yrke att följa med i forskningen och att hålla sig och arbetsgruppen uppdaterad på vad som händer, både där och i samhället där kommunikationen ska fungera. Hon talar om hur förutsättning-arna för företagen har förändrats. Utvecklingen sker stegvis, men är trots det tydlig.

– Det ställs helt nya krav på din kommu-nikation i dag. Samhälle och företag är mer transparenta, vilket gör att det vi säger, måste vi verkligen leva upp till, säger hon.

Ett varumärke byggs upp av många olika de-lar. Förr kunde företag relativt ostört driva vissa principer i sin reklam och handla efter andra principer bortom strålkastarljuset.

– Det är inte längre möjligt. Varumärkeslöftena måste genomsyra allt vi gör, från forskning och design, till medarbetare och produktutveckling. Det krävs att vi tar större hänsyn till dessa frågor, säger Eva Eliasson.

Företag som arbetar på detta sätt kallas ofta värderingsdrivna, något som ofta ställs emot produktdrivna eller teknikdrivna företag. Några exempel på värderingsdrivna företag Eva Elias-son nämner är Ikea och Apple.

– Ikea jobbar mycket med medarbetare, att alla ska leva varumärket. Det ger företaget trovärdighet hela vägen, säger hon.

EVa EliaSSon är intE EnSam om dessa insikter. Branschförbundet Sveriges Kommu-nikationsbyråers vd Jessica Bjurström håller samma linje.

– Det börjar slå igenom att varumärkeslöftena måste finnas med överallt. Inte bara i kommuni-kationen, utan i hela företaget, säger hon.Den bild företaget målar upp i sin externa kommunikation, måste avspeglas också internt. Produktutveckling, personalpolitik, forskning, kund-tjänst – alla avdelningar måste omfattas. – Det kan inte stå en sak i en annons, sedan när jag ringer kundtjänsten får jag en helt annan upplevelse. Alla i företaget måste vara med på varumärkeslöftet, säger Jessica Bjurström.

Sker inte detta, finns risken att företaget skapar en negativ aura kring sig självt. Internet har givit vanliga människor en publicerings-plattform där de berättar och uttrycker åsikter. Bloggar och andra sociala plattformar är en slags gräsrotsversion av medierna, men utan filter och etiska regler.

– Vi lever i en värld där vi hela tiden ska poängsättas. Det går inte längre att hejda missnöjda kunder. Och missnöjet får effekter. – Negativ kritik kan sänka en kampanj på 48 timmar, utan att marknadschefen hinner göra någonting åt det. Vi pratar om konsumenter som känner av sin konsumentmakt, säger Jessica Bjurström.

lEV VarumärKEt, alltSå. Men är det verkligen möjligt att åstadkomma denna föränd-ring i företagen?

– Det finns inget alternativ längre. För oss kommunikatörer har det länge varit en våt dröm att få upp kommunikationsfrågorna på ledningsnivå. I dag är det istället många företag som själva inser att det går inte att jobba med varumärkeslöften om inte alla är engagerade. Det börjar på ledningsnivå helt enkelt, säger Jessica Bjurström.

Risken är emellertid stor att de allra flesta företag inte alls har insett detta, om vi får tro

Det är dags att gå från ord till handling och se till att VarumärkESlöFtEt genomsyrar hela organisationen. kONSumENtmakt och ökad traNSParENS är två av de nya

förutsättningar som både företag och reklambyråer har att anpassa sig till. Prinfo Communication magazine har tagit reda på vad som gäller.

så lyckas du i dagens reklamklimat

Insikt – problemlösning – varumärke:➳

Carin Fredlund, en av Sveriges mest uppskattade reklamjournalister. Hon har följt utvecklingen i branschen i närmare 30 år och har sett utveck-lingen bölja fram och tillbaka. Trots att så gott som samtliga förutsättningar för reklambransch-en har förändrats om och om igen, har det fun-nits en faktor som hållit sig konstant: företagens bristande kunskaper om varumärkesfrågor.

– Majoriteten av ledningarna tänker knappt på varumärkesaspekter. Detta trots att det finns bevis på att företag som gör det kan fördubbla sin lönsamhet, säger hon och hänvisar till varu-märkesundersökningen Brand Orientation Index.

Av den framgår att företag som jobbar lång-siktigt med sitt varumärke hade en rörelsemarginal på 14 procent i genomsnitt. De som inte gjorde det låg på 8 procent.

Carin frEdlund skräder inte orden kring vad som krävs av reklamkunderna i dag. – Fatta vad du håller på med. Ditt jobb är att vårda, utveckla och stärka ditt varumärke. Du ska kommunicera för att skapa försäljning, men för att klara det måste du ha ett starkt varumärke, säger hon.

Skulden för att den här kunskapen saknas är emellertid inte bara företagens. Det börjar redan på högskolorna, där varumärkesfrågor fortfa-rande för en allt för undanskymd tillvaro. Den tillvaron hamnar dock ännu mer i skymundan ute i företagen.

Här borde ägarna gå in och ta en mer aktiv roll, enligt Carin Fredlund.

– Ägarna ska tala om vad de vill och styrelsen ska formulera det i sin vd-instruktion. Sedan får vd se till att uppfylla det, säger hon och fortsätter:

– Alla ska veta att detta är vårt varumärke och det vi ska sträva efter.

KraVEn har intE bara ÖKat På företagen. Även reklambyråerna behöver ställa om och agera på ett annat sätt för att kunna tillföra det affärsvärde de säger sig kunna bidra med.

Å ena sidan handlar det om vilken typ av reklam som faktiskt fungerar i dag. Det är bara två sorter som gör det, enligt Jessica Bjurström.

– Antingen ska den lösa ett problem, eller så ska den underhålla. Resten är ”mördande reklam”, säger hon.

Detta beror på att vi gärna känner oss som användare, men ogärna som en målgrupp.

– Vi är inte lika negativa till saker som löser ett problem, även om det är en reklamsak. Löser den ett problem slutar det vara reklam och blir en tjänst, säger Jessica Bjurström.

I en annan artikel i detta nummer av Prinfo Communication Magazine kan du läsa om andra viktiga faktorer för att nå framgång med din reklam – känslor.

Å andra sidan handlar det om hur du skapar förutsättningar för att lyckas skapa fungerande reklam.

– I dag handlar reklam om att nå in, inte att nå ut. Du måste känna konsumenterna på ett helt annat sätt, du måste förstå dem.

För att öka förståelsen för människor – kring behov, önskemål, handling och beslutsvägar – har kommunikationsplanning en viktig roll att fylla, enligt Carin Fredlund. Hon får medhåll av Eva Eliasson.

– Det nya klimatet ställer större krav på insikter och förståelse för vad folk vill ha.

Forskningen visar att vi väljer emotionellt, inte rationellt. Därför måste vi förstå mer, säger hon.

Men för att förstå krävs andra typer av undersökningar, baserade på observation istället för på till exempel frågeformulär.

– S I D 8 – – S I D 9 –

– Vi lever i en värld där vi hela tiden ska poängsättas. Det går inte längre att hejda missnöjda kunder. Och missnöjet får effekter – negativ kritik kan sänka en kampanj på 48 timmar, utan att marknadschefen hinner göra någonting åt det. Vi pratar om konsumenter om känner av sin konsumentmakt.

Jessica Bjurström

Det beror på att vi vanligtvis döljer våra emotio-nella val med rationella efterkonstruktioner. Vi anser att vi köper en bil på grund av dess pre-standa, antal liter bagageutrymmet rymmer och säkerhetsanordningar – inte för att vi har expo-nerats för tillverkarens reklam gång efter annan. Vore det helt sant, skulle väldigt lite reklam ha någon effekt och varumärken som Absolut Vodka och Nike, som båda ofta omnämns som varu-märken skapade med reklam och inte produkt-skillnader, inte skörda samma framgångar.

– Först observation och mer kvalitativa un-dersökningar, men det är också viktigt att följa upp resultaten i själva kommunikationen, säger Eva Eliasson.

Ett exempel kan vara en design som upplevs som tilltalande. För att medvetet kunna göra den, måste du först veta vad som attraherar människor.

– Electrolux är ett företag som gått långt med sin design. Förr kommunicerade de med funk-tionalitet. När det visade sig att vi inte gör dessa rationella val, ställde de om och satsade mer på design. I dag ser vi deras produkter och tänker kanske att ”den var snygg, den kan jag tänka mig att använda”. De tar tänket med upplevelser för konsumenterna väldigt långt och har lyckats bra, säger Eva Eliasson.

SnabbhEtEn i dagEnS mEdiEVärld ställer högre krav på både byrå och kund.

– Ska du göra bra reklam i dag kan du inte sitta med en medieplan för tre månader framåt och bara följa den. Det kan ju hända saker un-der tiden som påverkar, säger Carin Fredlund.

Det kan vara händelser i omvärlden, som kryssningsfartyget som förliste i Medelhavet, en nyhet som hamnade bredvid kryssningsannonser i vissa tidningar, en diskussion på Facebook eller Twitter eller något annat. Det kan både handla om bra tillfällen att kommunicera och kriser som behöver hanteras.

– En skicklig kreatör är mer intresserad av sin omvärld än av bara reklam. Du måste vara mer alert i dag, säger Carin Fredlund.

Hon pratar också om vikten av kommunika-tionsplanning, men lyfter också fram betydelsen av kreativa lösningar.

– Bra kreatörer är viktigare än någonsin tidi-gare. Det är bra planning, strategi och kreativitet som reklambyråerna ska leverera till sina kunder – produktionen kan egentligen skötas av specia-liserade enheter, säger hon, och fortsätter:

– Byråerna måste ha spetskompetens för att tänka utanför boxen på alla möjliga sätt. Den behövs för att kunna skapa den dialog som krävs för att du ska kunna nå den marknad du är ute efter. Resultatet av det byråerna levererar till sina kunder är ekonomi – men den byggs upp av kreativitet.

– S I D 1 0 – – S I D 1 1 –

– bra kreatörer är viktigare än någonsin tidigare. Det är bra planning, strategi och kreativitet som reklambyråerna ska leverera till sina kunder ...

Carin Fredlund

– S I D 1 1 –

Sveriges mest kompletta sortiment avstandardkuvert med grått innertryck.

Finns hos ditt Prinfoföretag.

www.kuvertteamet.se

åtta tYPEr aV intErnEtanVändarE

STIFTELSEN .SE har utkristalliserat ett antal användningsmönster i sin undersökning. Mönstren sträcker sig från den avancerade entusiasten till den försiktiga användaren.

Trots att de allra flesta svenskar använder inter-net, sker det på många olika sätt. Genom att gruppera frågor och svar enligt vissa principer, har .SE kunnat skönja vissa återkommande mönster. Dessa åtta mönster återkommer gång på gång och har sina individuella karak-tärstecken.

De flitigaste användarna har ett mönster som kallas avancerade entusiaster. Medelåldern i gruppen med detta mönster är 30 år, de spenderar drygt 25 timmar i veckan på nätet, både från dator och mobilt, och rankar internet som en viktig informationskälla.

Typiskt för de avancerade entusiasterna är att de utnyttjar alla olika möjligheter på internet i stor utsträckning, från sociala medier via underhållning till att e-handla.

– S I D 1 2 –

andel som dagligen använder mobilt internet

Andel av de med mobiltelefon i olika åldersgrupper som dagligen använder sig av mobilt internet.

50%

40%

30%

20%

10%

0%

22

3 38

57

42 42

34

15

73

0 0

12-15 år 16-25 år 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 66-75 år 76+ år

Dagligen 2010

Dagligen 2011

11

internet – mer vardag för var dag

trender & tendenser i internetanvändandet

63% 46% 46% 46%

37% 14% 8% 8% 8%7% 7%

Besöker Facebook

Besöker communities

Statusuppdaterar

Läser blogg

Kommenterar på öppna diskussionsfora

Diskuterar politik på Facebook

Skriver blogg

Besöker dejtingsajt

Söker upp politiker(Facebook, Twitter)

Använder Twitter

Spelar socialt nätverksspel

aktiviteter i sociala medier

0,6

Hur lång tid ägnar man sig åt internet?Hemma, på arbetet och i mobilen

Genomsnittlig tid (tim/vecka) hemma, på arbetet och via mobil bland dem som arbetar.

14

12

10

8

6

4

2

0

26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år

Hemma Arbete Mobil

12,8

9,7 9,88,2

9,8 9,3

6,7

2,82,1

1,1

7,1

tim/vecka

utvecklingen av internetanvändning har på flera områden börjat lugna ner sig, både i Norge och Sverige. I båda länderna växer dock mObIl internetanvändning kraftigt.

Norge har sedan flera år en något högre in-ternetpenetration i hemmen – 94 procent 2010 jämfört med 91 procent i Sverige samma år. På samma sätt är en större andel av norrmännen medlemmar på Facebook.

Totalt sett är norrmän lite flitigare inter-netanvändare än svenskar, bortsett från i ett fall: svenskarna använder sociala medier lite mer än norrmän. I de flesta fall skiljer sig

dock användandet bara med någon procenten-het. Svenska Stiftelsen för Internetinfrastruktur, .SE, gör varje år undersökningen Svenskarna och internet. I den syns trender och tendenser i internetanvändandet. Undersökningen är gedigen och intressant läsning och eftersom vi tror att resultaten hade blivit så gott som snarlika i Norge, ger vi dig här de viktigaste resultaten.

– S I D 1 2 – – S I D 1 3 –

dE fÖrSiKtiga är de avancerade entu-siasternas raka motsats. Gruppen med detta beteendemönster har en medelålder på 61 år och spenderar inte ens fem timmar i veckan på nätet.

När de avancerade entusiasterna använder internet till fullo, gör de försiktiga det till ett minimum. Visserligen används de flesta möjligheter, även om sociala medier och det som kallas deltagande i undersökningen bara är marginellt närvarande, men i genomgående liten utsträckning.

mEllan dE tVå ExtrEmErna finns sedan sex andra beteendemönster. Bortsett från hur lång tid användarna med dessa mönster lägger på internet, finns det andra intressanta skillnader.

Medan de två extremmönstren följer varandra ganska väl vad gäller hur de fördelar tiden på olika aktiviteter, är det typiskt för de övriga sex mönstren att de har en betoning på vissa typer av aktiviteter.

Hur många besöker de sociala nätverkenEn jämförelse 2005–2011

Andel av internetanvändarna som besöker sociala nätverk.

10 %

27%

39%

53%

62%

20112010200920082005

till vad används mobilen?

Tillgång och användning av mobiltelefon i befolkningen (12+ år)

Publicera var du ärInternetradio

HandlaLyssna/ladda musik

BanktjänsterPublicera bild/video

Söka tidtabellerSkicka e-post

Söka telefonnrTV/videoklippSociala nätverk

E-postSöka fakta

Karta/vägbeskrNyheter/väder

Har smartphoneMobilt internet

MMSSMS

Har mobiltelefon

9 % 9 % 11 % 13 % 13 % 13 % 15 % 16 % 17 % 18 % 23% 23% 25% 27% 27% 27% 36% 54% 85% 97%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Andel av internetanvändarna (12+ år) som med olika frekvens utför olika aktiviteter på internet.

vad gör svenska folket på internet?

dagligen någon gång ibland

100% 0% 20% 40% 60% 80% 100%80% 60% 40% 20% 0%

1%

14%

16%

20%

18%10%

21%

Hemma, arbeteeller mobilt

Hemma & skola

Hemma & arbete

Enbart skola, arbete eller mobilt

Använderej internet

Använderhemma

Hemma & mobilt

varifrån kopplar manupp sig på internet?

Andel av befolkningen (12+ år) som på olika sätt och platser använder internet.

vad passar bäst för internetmobilen?

Internet Mobilt internet

Andel av dem med tillgång till smart mobil som ägnar sig åt olika aktiviteter mobilt och på internet totalt.

97

9284

9282

9977

7974

7463

9747

6744

40

40

37

5929

89

86

91

86

Nyheter & väder

Karta/vägbeskrivning

Söka fakta

E-post

Sociala nätverk

TV/videoklipp

Söka telefonnummer

Publicera bild/video

Banktjänster

Lyssna & ladda musik

Handla

Internetradio

20%0% 40% 60% 80% 100%

– S I D 1 4 –

Mönstret traditionalister lägger till exempel proportionerligt mycket mer tid på att söka information och kunskap, jämfört med extremerna – detsamma gäller de aktiva traditionalisterna.

Mönstret underhållningssökande modernister har istället sin topp på underhållning, men lägger också mycket tid på sociala medier och kommunikation.

Ett mönster som nästan går på tvärs med detta är de sociala modernisterna, som lägger väldigt mycket tid på sociala medier och kommunika-tion, men förhållandevis lite på underhållning.

fÖr fÖrEtag som vill kunna kommunicera med människor via internet kan kunskap om mönster som dessa fungera som ett stöd när kommunikationen ska planeras. Vilken grupp

av människor vill man nå? Vilka typer av sajter når vi dem bäst på?

Stiftelsens undersökning ger inte på något sätt alla svaren – men den kan ge en fingervisning.

Och har du läst artikeln på sidan 8-10 så vet du att varje liten bit information som hjälper oss förstå våra kunder, är ett litet steg till på vägen till framgångsrik kommunikation.

internetanvändningens inneHållEn jämförelse mellan 2009 och 2011

Andel av internetanvändarna (12+ år) som 2009 resp 2011 utförde olika aktiviteter på internet.

Soc

ialt

nät

verk

Mus

ik

Slå

upp

ord TV

Sur

fa

Vid

eo

ip-t

elef

oni

Läs

a ti

dnin

g

Inst

ant

mes

sagi

ng

21%25%

22%

9%

21%

39%

49%

26%

15%

50%57%

36%

25%

8%17%

52%44%

34%

2009 2011

Hur många besöker sociala nätverk? En jämförelse mellan 2010 och 2011

Andel av befolkningen i olika åldersgrupper som är medlem i ett socialt nätverk 2010 och 2011.

10 0%

80%

60%

40%

20%

12-15

2010

2011

16-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76+

Andel av befolkningen i olikaåldersgrupper som dagligen använder internet

3-5 år 6-8 år 9-11 år 12-15 år 16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75- år

Dagligen 2009

Dagligen 2010

Dagligen 2011

förändring av det dagliga

användandetunder de senaste

tre åren

%

3

10

45

76

88

81

6764

53

37

1212 14

46

81

92 90

79

67

57

43

1613

26

52

86

9188

83

72

64

51

22

100%

– S I D 1 4 –

Dagligen 2009

Dagligen 2010

Dagligen 2011

Moderna golv i äkta trä

Lightwood - ett smartare trägolvDet är gjort av riktigt trä, med alla de goda egenskaper

som bara äkta trä ger. Varmt, mjukt och med natu-

rens variationsrika karaktär. Men Lightwood har

ett lite tunnare träskikt än traditionella trägolv.

Därför kostar det också mindre, särskilt när du vill

ha moderna mönster och riktigt exklusiva träslag.

> Läs mer på www.golvabia.se

Alla Lightwood-golv tillverkas i vår egen fabrik i Anderstorp.

Det är

so

r

e

D

h

>

Moderna golv i äkta trä

Lightwood - ett smartare trägolvDet är gjort av riktigt trä, med alla de goda egenskaper

som bara äkta trä ger. Varmt, mjukt och med natu-

rens variationsrika karaktär. Men Lightwood har

ett lite tunnare träskikt än traditionella trägolv.

Därför kostar det också mindre, särskilt när du vill

ha moderna mönster och riktigt exklusiva träslag.

> Läs mer på www.golvabia.se

Alla Lightwood-golv tillverkas i vår egen fabrik i Anderstorp.

Det är

so

r

e

D

h

>

Ja, VEm EgEntligEn? Nej, kärnvärden är inte helt enkelt. Ännu svårare blir det när kärn-värdena ska omsättas i bilder. För hur illustrerar man egentligen ”kompetens” med ett fotografi? Kan en bild som ska säga ”pålitlighet”, lika gärna kommunicera ”respekt”?

Här hittar du ett antal kärnvärden, plockade från olika företags manualer. Dessa har bildsatts av vår Art Director Johan Lionell.

Nu är det upp till dig att para ihop bild och kärnvärde. Gör du det likadant som Johan? Svaret hittar du när du jämför med facit.

En VarumärkESPlattFOrm är naturligtvis inte komplett utan en uppsättning kärnvärden. Och alla företag har naturligtvis unika kärnvärden: säger vi krEatIVItEt, kOmPEtENS och DIalOG tänker du naturligtvis direkt på…

Kärnvärdes-bingo

– S I D 1 6 –

1

2

3

4

5

6

7

PålitligEffektivitetJordnäraNyfikenlagandarespektresultatfokus

8

9

10

11

12

13

14

kreativitetInnovativärlighetkompetenslönsamhetGlädjeDialog

– matcha ord med bild!

kombinera rätt kärnvärde med rätt bild!

Foto: Fredrik NymanFoto PlattformFotograf: Ojo

– S I D 1 7 –

Visst, vi driver lite med kärnvärden. Men vi vill inte säga att kärnvärden inte behövs – bara att det kräver en hel del eftertanke innan värdena sätts.

Kärnvärden ska vara hämtade ur en organisa-tion, alternativt ur en vision, och användas i den vardagliga verksamheten. Då kan de bli utmärkta riktlinjer och måttstockar, som både hjälper till att styra och kan användas för att utvärdera verksamheten.

Om du tänkt ”rätt” hamnar sifforna för respektive värdeord i denna följd (vänd på tidningen):

Kärnvärdes-bingo

– S I D 1 6 –

6, 11, 13, 12, 1, 4, 8, 2, 9, 3, 7, 5, 14, 10

kreativitetInnovativärlighetkompetenslönsamhetGlädjeDialog

Foto: Patrik Engquist Foto: Lars Trangius

Foto: Andreas Kindler

Foto: Elliot ElliotFoto: Peter Carlsson Foto: Elliot Elliot

Foto: Juliana Wiklund

Foto: Tobias Duveskog

Foto: Ragnar OmarssonFoto: Kentaroo Tryman

Foto: Jonn

gLöm förnuftet– beslut fattar du med känslorna

Illustration: Emily Ryan

1700-talEtS upplysningstid blev början på förnuftets era i västerlandet. Upplysning-ens företrädare vände sig bort från religiösa dogmer och diktatoriska påbud, mot veten-skapens rationella förklaringar och empiriska slutledningsmetoder.

Förnuftet har alltsedan dess stått högst i kurs i västerlandets civilisation. Vi söker logiska förklaringar, rationella idéer. Skapelsens krona har förvandlats från bara människan, till na-tionalekonomins ”ekonomiska människa”, som objektivt utvärderar alla tillgängliga alternativ för att sedan fatta det rätta beslutet.

Men de senaste decennierna har förnuftets högborg nåtts av ett och annat slungskott. Vid slungans spak står just sådana vetenskapsmän som hyllats i det rationella samhället. Just vad gäller beslutsfattande och hur vi människor gör våra val, har dessa vetenskapsmän visat att nej, vi är inga ”ekonomiska människor” – vi är nog bara ”människor”, trots allt. Inte styrda av förnuftet i första hand, utan av våra känslor och instinkter.

2002 gick Sveriges Riksbanks pris i eko-nomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, allmänt kallat Nobelpriset i ekonomi, för första

gången till en icke-ekonom. Det årets vinnare, Daniel Kahneman, är psykolog. Han fick priset för sin forskning kring hur människor fattar ekonomiska beslut när de ställs inför olika riskabla alternativ, så kallad prospekt-teori. Prospektteorin anlägger kognitiva och psykologiska perspektiv på beslutsfattande inom ekonomi.

Vad Kahneman och hans kollega Amos Tversky kunde visa, var att människor av olika skäl ofta fattade beslut som inte följde det ob-jektivt förutsägbara. Några centrala begrepp i deras forskning är riskaversion och heuristik.

– S I D 1 8 –

Forskningsresultaten om hur vi fattar beslut har börjat få fäste inom marknadsföringen. De visar att vi käNNEr Fram beslut, inte resonerar fram dem.

Detta är något som kraftigt påverkar reklam och avgör vilken typ av reklam som är EFFEktIV på riktigt. – De vanligaste strategierna som byråer och kunder

använder, är de mINSt effektiva, säger les binet på analysbyrån DDb matrix, som grävt ner sig i reklameffekt.

– S I D 1 8 – – S I D 1 9 –

• riSKaVErSion handlar om att vi i större utsträckning försöker att undvika risk än vi är beredda att öppna för möjliga vinster. Till exempel är de flesta människor obenägna att lägga 25 kronor på en lott, trots möjligheten att vinna miljoner. Vi vet vad vi har och kan förlora, något vi ogärna gör.

• hEuriStiK handlar om vår vana att fatta beslut baserade på våra tidigare erfarenheter och existerande kunskap. När vi fattar ett beslut heuristiskt, väger vi inte objektivt för- och nackdelar mellan de aktuella alternativen, utan gör det snarare mot bakgrund av vad vi vet sedan tidigare. Till exempel, när du går för att köpa ett par byxor, så provar du dig inte igenom alla tillgängliga alternativ och jämför – oftast har du redan smalnat av din alterna-tivrymd avsevärt, med hjälp av olika färdiga scheman. Dessa kan innehålla sådant som butiksval, färg, storlek, skärning, material.

Så, VarfÖr SKriVEr Vi om dEtta i Prinfo CommuniCationS?

Jo, prospektteorin och det område den tillhör, psykonomi (eng. behavioral economics), är högrelevant för alla som jobbar med mark-nadsföring. Målet med reklam och andra typer av marknadsföring är att påverka människors köpbeslut. För att kunna göra det, behöver vi veta hur människor fattar beslut.

I den heuristiska processen ingår också yt-terligare en faktor som hjälper människor att fatta omedvetna beslut – varumärket.

Och psykonomin har letat sig in i reklamen. För några år sedan publicerade den austra-liensiske marknadsundersökaren Michael F.

Cramphorn tre artiklar som samlas under rubriken ”The Gear Model of Advertising – Modelling Human Response to Advertising Stimuli”. Artiklarna redovisar resultaten av en jättelik undersökning med över 100 000 respondenter i 48 länder, som svarat på frågor om 350 varumärken under 1991 och 2009. En ovanligt gedigen undersökning, alltså.

Undersökningens slutsatser följer väl de upptäckter som gjorts inom psykonomin, bland annat om heuristik. Några av dessa slutsatser är:

• Watchability, alltså hur sevärd reklam är, är den avgjort viktigaste framgångsfaktorn för reklam. Reklamen måste alltså underhålla oss för att vi ska bry oss.

• Reklam måste stärka människors känslo-mässiga band till ett varumärke, för att kunna öka köpintentionen.

• Klassiska reklammodeller som bygger på en hierarki i informationsbearbetning, som AIDA, stämmer inte. Vi processar och hanterar inkommande information på ett komplext och parallellt sätt, inte i turordning.

• Musik kan förstärka vissa aspekter av reklamen, men skapar inte i sig köpintention.

bortSEtt från att avliva ett antal falska sanningar om reklam, klarlägger Cramphorns undersökning ett väldigt tydligt faktum:

Vi fattar köpbeslut baserat på våra käns-lomässiga band till varumärken – därför ska reklam eftersträva att stärka dessa band.

Reklamens uppgift är alltså inte i första hand att få folk att faktiskt gå ut och köpa nå-gonting. Reklamens uppgift är att skapa band mellan människor och varumärken, så att när

samma människor väl ska köpa något, så väljer de just dessa varumärken.

Resultaten i Cramphorns undersökning verkar bekräfta att bra reklam klarar att påverka våra heuristiska beslut åt rätt håll. Det innebär att reklam som når fram till våra känslor, bygger känslomässiga band till varumärket. Nästa gång vi ska fatta ett beslut, gör vi en heuristisk grundsortering av våra al-ternativ: varumärken vi har band till, kommer då att lyftas fram gentemot sådana vi saknar band till.

Det finns dock ännu starkare bevis för att emotionell reklam är att föredra framför rationell reklam.

lES binEt är europa-chef för DDB Matrix, en reklamundersökningsbyrå som knoppats av från internationella reklamnätverket DDB. För några år sedan fick han ett tillfälle som är få givet – att undersöka reklamen som tävlat i brittiska IPA:s effekttävling.

IPA står för Institute of Practitioners in Advertising och arrangerar den brittiska mot-svarigheten till svenska reklameffekttävlingen 100-wattaren. Skillnaden mellan IPA:s tävling, IPA Effectiveness Awards, och 100-wattaren är dock stor. Kraven på att bevisa effekterna av reklamen är skyhögt högre i den brittiska täv-lingen, och de tävlande företagen och byråerna avkrävs en diger lunta information om både sig själva och kampanjerna.

IPA Effectiveness Awards har hållits sedan 1980 och är öppen för tävlande internationellt. Alla bidrag som kommit in genom åren har samlats i en stor databas, där det i dag finns mer än 1 100 tydligt beskrivna reklamfall.

Just vad gäller beslutsfattande

och hur vi människor gör

våra val, har dessa vetenskapsmän

visat att nej, vi är inga ”ekonomiska

människor” – vi är nog bara ”människor”,

trots allt.

– S I D 2 0 –

– Nu bad IPA mig att tillsammans med Peter Field gräva oss ner i databasen för att ta reda på vad som skiljer väldigt effektiv reklam från mindre effektiv reklam, berättar Les Binet.

Det var ingen fråga som krävde närmare eftertanke för Binet, som ägnat 25 år åt att försöka ta reda på vilken reklam som fungerar – ”vad säljer saker, vad tjänar pengar åt kunderna?”, som han säger.

Les Binet och Peter Field sammanställde all data och började sedan bena i den. De jämförde på olika sätt och skar databasen i olika snitt. Resultaten de fann låg ibland i linje med vad de redan visste – andra gånger var de rena uppen-barelser.

– Den största uppenbarelsen gäller känslo-mässig och rationell reklam. Vår utgångspunkt var att reklam som skapar känslor är bra, eftersom den förstärker det rationella budskapet. De sam-arbetar, säger Les Binet.

– Men det är INTE vad vi upptäckte. Det är visserligen bättre att blanda emotionella och rationella ingredienser i reklamen än att bara vara rationell. Men det är ännu bättre att bara ha det emotionella.

– Det handlar inte om att lära ut, inte om att kommunicera – det handlar om mönster av stimuli och respons. Som när du tränar en hund. Det är omstörtande resultat från vårt eget per-spektiv som yrkesutövare. Ur kundens perspek-tiv är det revolutionerande, säger Les Binet.

En annan vanlig föreställning bland kommu-nikatörer och kunder är att varumärkeslojalitet har stor betydelse. Det har den inte. Åtminstone inte i den betydelsen att det är lättare att få ef-fekt med reklam riktad till existerande kunder (lojala).

Skillnaden i effektivitet mellan kampanjer som riktade sig till nuvarande kunder och de kampanjer som riktade sig brett, till potenti-ella kunder, var 49 procentenheter. Reklam mot potentiella kunder hade alltså nästan tre gånger så hög effekt, som den som riktade sig till nuva-rande kunder. Ännu effektivare var dock reklam som riktade sig till båda grupperna, som nådde ytterligare 15 procentenheter upp i effekt.

– Undersökningen visar alltså att de vanligaste strategierna som kunder och byråer använder, är de minst effektiva, säger Les Binet.

VarumärKEt har trots allt betydelse. När vi ställs inför ett reklambudskap, kommer det inte ensamt. Det vi står inför i stunden, läggs till allt vi redan vet eller tycker om ett varumärke. Det kan vara en del av förklaringen bakom den absolut viktigaste framgångsfaktorn – berömmelse.

– Berömmelse är ett symtom på att du har gjort något riktigt bra. Effekten blir att människor sprider din reklam vidare, säger Les Binet, och fortsätter:

– Men frågan om vad som skapar berömmelse är en hård nöt att knäcka. Det förändras hela tiden. Människor blir uttråkade, så att det är nytt är en ingrediens. Att det påverkar känslomässigt är en annan.

– Men en väldigt stor del av berömmelse är kreativitet. Det handlar om att göra saker män-niskor inte har gjort förut. Saker de inte har tänkt på.

Ett viktigt råd Les Binet ger är att i alla fall göra det enkelt att sprida reklamen vidare. Han nämner ett exempel ur det egna arkivet, Budweiser-reklamen från tidigt 2000-tal, där några killar ringer varandra och inleder samtalet med ”Whassup?”. Det blev snabbt en enkel fras som spreds från mun till mun.

– Det blev en catch phrase i Sydamerika redan innan vi hade börjat visa reklamen där. Det blev ett meme. Sådant kräver en del kreativt tänkande.

Det finns en hel del emotionell kommuni-kation redan i dag. Ofta begränsar den sig till konsumentmarknadsföring. Det behöver den inte göra, enligt Les Binet.

– De resultat vi fått fram gäller alla branscher, alla storlekar på företag, alla typer av försäljning och kommunikation. Vi har inte lyckats hitta några tydliga avvikelser, bortsett från en – direktreklam. Där är rationell reklam fortfarande det bästa alternativet, säger han.

lES binEt aVSlutar med några råd till den som ska köpa eller skapa reklam. Till att börja med – sätt tydliga mål. Det ska vara affärs-mål – vad vi vill uppnå, helst i siffror. Nästa steg är att bestämma sig för vad man vill uppnå. Hur vill vi förändra människors beteende? Hur vill vi få dem att känna?

– Något som är viktigt att komma ihåg är att reklamen inte i första hand ska sikta på volym, utan på att hålla prisnivån på ens varor uppe. Reklamen ska påverka människor så att de är beredda att betala ett högre pris för dina varor än för konkurrenternas, säger Les Binet.

Slutligen – tala till så många du kan, inte bara till dina nuvarande kunder.

– Många gillar inte detta, för det innebär att du måste spendera en massa pengar. Men i slutänden kommer dina resultat att spegla hur mycket pengar du spenderar, om du inte lyckas vara fantastiskt smart. Du måste överrösta kon-kurrensen, helt enkelt, säger Les Binet.

I sommar räknar Les Binet att komma ut med en uppdaterad version av undersökningen. Vill du redan nu fördjupa dig i de resultat Binet och Field kom fram till 2007, läs rapporten ”Marketing in the era of accountability”.

Les BinetTitel: Europachef DDB MatrixUtbildning: Oxford.Les Binet har arbetat för kunder som Unilever, Heinz, Nestlé, Volkswagen, Kraft, Sony och Anheuser Busch.

Han har arbetat med reklameffektivitet i 25 år och har vunnit fler priser i IPA Effectiveness Awards än någon annan.

KÄLLORMichael F. Cramphorn; The Gear Model of Advertising – Modelling Human Response to Advertising StimuliLes Binet; Everything you know is wrong (presentation)Dan Landin; När gräset växer, pdf.

– Det handlar inte om att lära ut, inte om att kommunicera – det handlar om mönster av stimuli och respons. Som när du tränar en hund.

Les Binet

– S I D 2 0 –

PREMIERE 25. MAI - SPELAST I JUNI OG JULI - KONTAKT: 95204620 - 53400072

JAN OTTO

VIK ANNE KATHRIN

SVANES

REBECCA

HAMMERSLAND

ARNE

TORGET

NILS TRYGVE

MARKHUS

RANNVEIG

STEINSBØ

TINA

INDREVÆR

– S I D 2 3 –

autoliv gjorde bästa redovisningen!Autoliv vann NASDAQ OMX Stock-holms tävling ”Bästa Redovisningen 2010”. Motivering: ”För modet att kom-binera det traditionella med att våga röra sig utanför ramarna.” Autolivs årsredo-visning har formgetts av PCG Sthlm.

Kort sagtNyheter i korthet

garage24 väljer vinna!

Nr 12012

SJ tappade 13,8 procent i anseende hos svenskarna 2011 jämfört med 2010. Detta trots att företaget ökade sina reklaminvesteringar med 43 procent under 2011.

För juice-märket Bravo gick resan åt andra hållet. Dess anseende växte med 1,8 procent under 2011, trots att medieinvesteringarna beräknas ha minskat med 28 procent.

De två varumärkena är några av dem som går på tvärs med sunt reklamförnuft. De flesta följer dock mallen – ökade investeringar ger ökat anseende.

Källa: Dagens Media

motströms varumärkesresorgamification ökar – ocH minskar

Garage24 driver trafik omfattande 50 000 produkter till 800 återförsäljare inom cykel, moped, cross, street, vinter, ATV och skog & trädgård. Vinna har förpackat ett DR med tema cross för lansering via adressregister och åf-butiker, lagom till tävlingen”Gotland Grand National”.

Ökningen för annonsörernas mobilinvesteringar 2011. I år väntas ökningen bli 70 procent, till 280 Mkr.

Källa: Dagens Media/IRM.

+17O%

Gamification är ett begrepp som varit populärt det senaste året. Det handlar om att använda grund-läggande spelteori i andra sammanhang än just spel. Ett exempel är platstjänster som Foursquare och Gowalla, där användare som checkar in på olika platser, belönas med olika märken och titlar.

Intresset för gamification är stort och många marknadsförare testar det i större och mindre utsträckning för olika syften.

Samtidigt stängde nyligen en av de tjänster som först på ett tydligt sätt använde sig av gamification – just nämnda Gowalla. Trots spelteorin blev konkurrensen från Foursquare och kanske Facebook för stor, alltså.

– S I D 2 5 –

Kort sagtNyheter i korthet

– S I D 2 4 –

– Förlåt Sverige. Jag vet att jag varit lite gapig i våra reklamfilmer, men jag brinner bara för mitt jobb.

Så börjar en reklamfilm från Siba som släpp-tes i början av 2012, där vd Fabian Bengtsson på ett humoristiskt sätt svarar på kritiken mot företagets reklamfilmer inför julen.

Smart eller platt fall?Meningarna går i sär. Vissa röster lyfte fram

likheten med ett avsnitt av brittiska serien The Office och menade att det var ett plagiat. Andra tyckte att det var ett roligt grepp som blev plås-ter på såren efter ”skiten de sände i julas”.

Om filmen ökat försäljningen på Siba eller ej är höljt i dunkel. Att den lyckades få folk att tycka både på nätet och i andra medier, går inte att förneka.

Filmen har plockats bort från Youtube, men kan ses här: http://feber.se/pryl/art/236313/sibafa-bian_frlt_mig/

De norska reklaminvesteringarna första halvåret 2011 är på 222 euro per invånare. Det placerar dem i täten bland de nordiska länderna. I Sverige och Danmark spende-rades omkring 35 euro mindre per invånare, i Finland 90 euro mindre än i Norge.

kan förlåt-reklam lyfta försäljningen?

norge spenderar mest på reklam

”kvinnor säger: – ska vi ut på stan för att seom det är något vi beHöver?män går ut först när de vet att de beHöver något.”

När du får ett uppdrag – säg för en kemtvätt – får du snabbt många bilder i huvudet. Vi har alla fördomar. Mitt förslag är att du glömmer alla bilder som dyker upp, att du glöm-mer allt du vet om kemtvättar. Istället för att sitta vid din da-

tor, istället för att titta i en massa böcker, gå till en kemtvätt och sätt dig där. För att få en bra idé, måste du gå till källan. Stanna på kem-tvätten tills du har kommit på något intressant om kemtvättar. När du har gjort det – lyssna på idén, så kommer den att ta form av sig själv.

Reklamlegenden Bob Gill på ett föredrag i London.

Boris Lennerhov, tv-känd vd på Gekås i Ullared, i intervju om handel.

Den totala ökningen av antalet mobila internetanvändare i Sverige 2011 jämfört med 2010.

Källa: Svenskarna och internet 2011

+14 %

– S I D 2 5 –

– S I D 2 4 –

Nr 12012

Engelska i reklam? Nej tack! Åtminstone om de 52 procent av tillfrågade norrmän i en undersökning får som de vill. De tycker nämligen att det är för mycket engelska i norsk reklam. Gruppen motståndare mot engelskan har ökat snabbt – med 13 procent på två år. Bakom mätningen står Norsk Språkråd.

Branschförbunden Sveriges Annonsörer och Sveriges Kommunikationsbyråer, Komm, har lanserat gemensamma pitch-rekommendationer. Syftet är att ”skapa en urvalsprocess som ger uppdragsgiva-ren bättre förutsättningar att hitta den kommunikationsbyrå som bäst tillgodo-ser de behov man har definiera”.

Bakom pitch-rekommendationerna ligger ett missnöje. Dels på byråerna, som ofta lägger ner många timmars obetalt arbete på en pitch. Dels hos an-nonsörerna, där 76 procent sade sig vara missnöjda med sin byråupphandling i en undersökning från 2010.

Därför har de två förbunden nu ska-pat gemensamma rekommendationer. För uppdragsgivarna handlar det om tolv punkter med riktlinjer kring behov, process, presentationer och arvodering till pitchande byråer.

Företag och reklambyråer missar en vik-tig målgrupp när de ständigt glömmer bort pensionärerna i sin kommunika-tion. Det hävdar Per Lager, strateg och analytiker med bakgrund som vd på reklamskolan Berghs i Stockholm, i en krönika i Resumé. Han skriver:”Seniorer (över 55) och pensionärerna har den i särklass högsta disponibla inkomsten i Sverige – mellan 60 och 70 procent av köpkraften. … Vi kan sammanfatta den äldre målgruppen med att de har större inkomster, större förmögenheter och mindre skulder jämfört med den yngre delen av befolkningen.”

Han avslutar med att konstatera att ”det grå guldet” är en fantastisk och utmanande marknad som kommer att kräva mycket nytänk kring tjänster och produkter – något som också ska mark-nadsföras på ett smart sätt.

kan förlåt-reklam lyfta försäljningen?

norrmän vill Ha reklam på norska

byråpitcH? så Här gör du

äldre en bortglömd målgrupp med pengar

Rekommendationerna kan laddas ner från Komm:s hemsida: http://reklamvarlden.se/dokument/Pitchrekommendationer%20SvA%20Komm%202011-10.pdf.

Ökningen av andelen dagliga mobila internetanvändare i åldrarna 26–35 år.

Källa: Svenskarna och internet 2011+39%

Så stor var tillväxten i den norska reklammarknaden 2011, enligt IRM Norge. För 2012 spår de en tillväxt på 0,9 procent.

4 %

Så mycket växte den svenska reklammarknaden 2011, enligt IRM. För 2012 spår de en svag minskning av marknaden, –0,1 procent.

4 ,2%

bilder kan roa, utmana, oroa och uppmärksamma. De har en självklar plats i kommersiell kommunikation – men vilken roll spelar bilden i kommuni-kationen? Och hur får du tag i rätt bild?

– S I D 2 6 –

dEt går trEndEr i rEKlam. Ett tag är det långa texter i annonser som gäller. Sedan är det korta eller inga texter alls. Stora bilder. Inga bilder. Konstig reklam. Rak reklam.

Men även om innehållet skiftar i utförande, manér och kanaler, består text och bild som de två grundpelarna för kommunikation. Oavsett om det är kommersiell eller privat kommunika-tion; fundera på hur ofta du ”pratar” med vän-ner och familj i sms, mejl eller andra textkanaler.

Spenderar du en del tid på webben, så vet du att både text och bild fortsätter att följas åt. Ofta med lite olika funktioner, eller åtminstone med lite olika effekter. På Facebook, till exempel, sprids bilder många gånger extremt snabbt. An-tingen rena bilder, eller bilder där någon lagt till en bildtext. Ofta handlar det om humor.

De här bilderna har en tendens att spridas som en löpeld. Hur ofta händer det med en textsnutt?

lotta SChwartz är fotograf och ord-förande för Sveriges Fotografers Förbund, en intresseorganisation för yrkesfotografer. Hon ser bilden som en möjlighet att snabbt förmedla något.

– Går du förbi en reklampelare kan du få ut något direkt av bilden, utan att stanna upp, säger hon.

Bilden har också förmågan att överföra mycket information på ett ögonblick.

– En bild kan innehålla många informationslager. Tänk dig att du har en reklamkampanj för klä-der. Då kan det ju räcka att du sätter modellen på en viss slags stol, så vet betraktaren direkt vilken typ av kulturellt sammanhang annonsen är tänkt att rikta sig till. Det är små signaler, som en bild kan få med i kommunikationen, säger Lotta Schwartz.

Även Alex Pacheco, designer och studierek-tor på Grafiska Institutet vid Stockholms univer-sitet, lyfter fram bildens snabbhet.

– Bild är mer direkt. Du lär dig att se, att titta, från att du föds. Först senare lär du dig att reflektera och att sätta ihop bild och text. Att läsa och förstå texter är en inlärd process, säger han.

Ibland sägs att bilder kommunicerar på ett emotionellt plan, till skillnad från text som kom-municerar på ett rationellt. Så måste det inte alls vara, enligt Alex Pacheco.

– Är du bildmänniska kan du uttrycka dig både emotionellt och rationellt med bilder. Samma sak gäller för text, säger han.

Bäst blir det också oftast när text och bild får samverka.

– Vill du nå kommunikation som sker på ett djupare plan, krävs både text och bild. Bara en bild kan bli väldigt platt. När du lägger ihop text och bild kan du få en reflektion, och när du börjar reflektera fastnar det ännu mer, säger Alex Pacheco.

biLden– 1 000 svårfångade ord –

AnnonsgåtorMånga gånger innehåller bildbaserade annonser en gåta för mottagaren. Dessa exempel är inte självklara vid första anblicken, men vi känner oss smarta när vi hittar lösningen.

– S I D 2 6 – – S I D 2 7 –

Sydsvenskan gav sig på världens mäktigaste man för att marknads-föra sin Ipad-tidning. En annons som väckte uppmärksamhet.

En tEKniK Som Kan lära oSS en hel del om bilder är ögonrörelsekameror, eller eye tracking. Mätningar med ögonrörelsekameror har traditionellt gått till så att en person sitter framför en datorskärm och tittar på bilder av tidningssidor, förpackningar, webbsidor eller något annat. Med hjälp av infrarött ljus kan kameror registrera ögonens rörelser och matcha detta mot den bild som betraktas. Resultatet blir en karta över ögonens rörelse över bilden, där de punkter som ögonen fastnar på markeras extra markant.

Ett vanligt format på dessa kartor är vär-mekartor, där fixeringspunkter får olika färger beroende på hur länge ögonen fastnat. På bilden här intill kan du se ett exempel på en sådan värmekarta, där olika betraktares ögonrörelser finns registrerade. Röda punkter är där betraktarna tittat längst.

När du upptäcker mönstret för ögonens fix-eringar blir det väldigt tydligt vilka bilder som väcker mest intresse; människor eftersträvar uppenbarligen ögonkontakt. Modebilden på höger sida har en modell som tittar rakt in i kameran. Annonsen under har en blundande modell – trots att ögat är stängt, har betrak-tarna uppenbarligen sökt ögonkontakt. Bilden som nästan ligger i mitten på uppslaget har fått absolut mest uppmärksamhet där en man tittar in i kameran.

Till och med den bild där vi ser en mans nacke – den nedre på vänstersidan – har fått relativt mycket uppmärksamhet. En enkel slutsats är att människor har registrerat att det är ett huvud, tittat dit, men snabbt tittat bort igen när det inte funnits några ögon att möta.

En annan undersökning, av två liknande annonser för hårschampoot Sunsilk, ger mer konkret nytta för reklammakare. Båda an-nonserna har en rubrik, en bild på schampoo-flaskan och en modell. I den ena annonsen tittar modellen rakt in i kameran – i den andra riktar hon ögonen på flaskan.

Effekten är att i den första annonsen tittar människor på rubriken och modellens ögon. I den andra annonsen tittar de på rubriken, modellen – och flaskan. Vilken av annonserna skulle du helst publicera?

Det är viktigt att poängtera att den värme-karta vi visar här, inte ger generella, absoluta

sanningar. Att döma av den forskning som finns redovisad på webben, finns det många faktorer som påverkar vad vi tittar på. Många av de undersökningar som redovisas, i större eller mindre utsträckning, antyder ändå att människor tenderar att titta på människors ansikten.

Dessa värmekartor visar var och hur länge testpersonerna tittat på ett tidningsuppslag. I den vänstra bilden är det tydligt att ögon-kontakt är något vi gärna söker.

absolut Vodka byggde under 20 år sina annonser på bildgåtor, mer eller mindre tydliga. att det gick att göra berodde på en enskild sak – en vodkaflaska som inte såg ut som någon annans.

– s I d 2 9 –

ÖgonrÖrElSEmätningar är en intres-sant typ av undersökningar som berättar sådant som kan vara svårt att få veta via frågeformulär. Tekniken har också gått snabbt framåt de senaste åren. Ett av världens ledande företag inom ögonrörelseteknik är svenska Tobii Technology, som har tagit fram en ögonrörelsekamera inbyggd i ett par glasögon. Det öppnar upp för helt nya typer av undersökningar – till exempel för att se vad människor tittar på i en tidningshylla eller butikshylla.

Vill du veta mer om ögonrörelsemätningar är det enklast att googla ”eye tracking research” och börja där.

Ofta sägs att en bild säger mer än 1 000 ord. Det är en sanning med modifikation. Vad som däremot är säkert är att det kan vara svårt att säga vilka ord en bild säger, oavsett vilken bild det är. Lotta Schwartz nämnde en stol i en an-nonsbild som en informationsbit bilden bär med sig; exakt hur den informationsbiten tolkas, vet vi trots allt inte. Så hur gör jag för att få bilder som säger det jag vill säga?

Alex Pacheco igen.– Tänk på vad du vill få ut av det hela. Bilder

kan vara komplexa och väldigt bra och de kan vara enkla och väldigt bra. Du ska välja bild be-roende på hur du vill kommunicera, säger han.

Vill du åstadkomma snabb kommunikation, är enkla bilder ofta att föredra, enligt Pacheco.

– Det är lättare att fastna för enkla bilder, bilder som har ett ansikte eller ögon som är lätta att uppfatta, säger han.

Han ger också ett tips för hur du ökar sanno-likheten att få en bra bild till din kommunikation.

– Det är viktigt att någon som förstår bilder är med i beställningen. Kunden kan förstå en innebörd av en bild, men en som läser av bilder varje dag har sannolikt bättre koll. Därför är det bra att hitta en samarbetspartner att bolla bilder med, säger han.

På reklambyrån är det ofta art directorn som har arbetat mest med bilder. En duktig fotograf kan också vara rätt person att diskutera med. Det finns också professionella bildredaktörer att ta hjälp av – kanske inte i vardagen, men för större bildjobb kan det vara värt investeringen.

Trots att en bild kan se ut hur som helst och visa nästan vad som helst, finns det tydliga trender i bilders utseende och innehåll.

– Det handlar om att många väljer samma väg, inte om att det är den enda vägen. Speg-lingar har till exempel varit på mode länge, på sista tiden har det varit gryniga bilder på lite skitigt papper. Plötsligt gör alla så, säger Alex Pacheco.

Han är skeptisk till bilder med tillagda ef-fekter.

– Om de förstärker bilden har jag inget emot dem. Men om jag går in på Skandiabanken och ser deras logotyp med en spegling … jag fattar inte varför det ska vara en spegling där? Det är sällan befogat, säger han.

– s I d 2 8 –

– s I d 2 9 –

joHan Wig PCG Stockholm, Sverige

säsongsriktlinjer Kund: Peak PerformanceRiktlinjerna är en slags manual till butiksägarna som visar hur butiken ska jobba med olika teman under året. Den grafiska formen är avskalad och minimalistisk för att inte ta fokus från plaggen.

Run to the BeatKund: IMG World Ett halvmarathon i Malmö där olika artister framträdde på scener som var utplacerade längs med löpsträckan. Forskare hade nyligen bevisat att musik får oss att prestera bättre, så det här var ett sätt att göra en halvmara-thon lite roligare. Jag tog fram ny logotyp och ett helt nytt grafisk manér.

Prinfo Communications IpadKund: Prinfo scandinaviaUppdraget består i att visa hur Prinfo Com-munication skulle kunna se ut i digital form på Ipad. Tidningen byggs upp i det svenska systemet Mag+.

Vinn en resa till MexikoKund: Taco BarDenna stora kampanj för Taco Bar bestod av t-baneskyltar, material i restauranger, flyers och en kampanjhemsida. Genom att handla på Taco Bar samlade man på sig stämplar i ett pass som vi tagit fram. När passet var fullt med stämplar, kunde man lösa in sitt pass mot en biljett som innehöll en personlig kod som gjorde att man kom åt frågetävlingen på kampanjhemsidan.

Visual Merchandising ManualKund: Peak Performance Visual Merchandising Manual bygger på samma form som säsongsriktlinjerna, men är mer utförlig och berättar bland annat om hur Peak Performance grundades.

– 3 medarbetare visar upp sig –

PortfoLio

Johan Wig är art director på PCG Stockholm. Hans specialitet är finansiell information och business to business-företag, alltså företag som har andra företag som kunder.

Johan Wig arbetar också mycket med att utveckla byråns erbjudande inom sociala medier och digital publicering, två områden han intresserar sig mycket för. Varför är reklam och design viktigt?– Bra formgivning och design förenklar och hjälper dig i vardagen. Det kan handla om hur du ska hitta på flygplatsen med tydliga skyltar, hur du ska navigera på en hemsida eller hur du fyller i ett formulär till ett försäkringsbolag.

– Reklam driver marknadskonkurrensen och hjälper konsumenter att fatta beslut. Det tycker jag är positivt.

Vad är bra reklam för dig?– Det är reklam som känns i bröstet för att det träffar så bra. Det vill säga reklam som bygger på verkliga insikter.

– Sedan gillar jag när reklamen låter betraktaren dra egna slutsatser. Jag har väldigt svårt för reklam som är fördum-mande.

WELCOME TO SPRING/SUMMER 2012!

It’s finally time to start working with the 1201 Spring and 1203 Summer collections. Both are true to our he-ritage and reflect the long-lasting quality and innova-tive design that we stand for.

The ACTIVE collection is the most technically ad-vanced collection we’ve ever made. The Training line features fantastic technical and innovative garments and the Outdoor line is characterized by great light-weight and functional pieces.

The CASUAL collection is inspired by Lake Lands and characterized by a modern take on both utility wear and classic sports by the lake . This year we love authentic styles that reflect our heritage, worn-in cotton and washed and faded looks.

If you have any questions – please contact your local field merchandiser. Have a great spring and summer and good luck with this season’s sales!

Be adventurous!

//Your Visual Merchandising Team

VM THEMES 12.01 & 12.03

All Casual garmentsSelected Active

garments

Training

Assortment will vary depending on each

store’s buy and stock.

All Active garments Women Look #1Olivia CoatHeather LS

Nicky DenimWomen Look #2

Judit Check DressW Luck BeltMen Look #1Miller Jacket

Ossi TeeMaxwell Chinos

Men Look #2Cameron Cardigan

Original teeBarrow Denim

Women Look #1Beata Cardigan

Mirage ShirtKate Shorts

Vintage Canvas BagWomen Look #2

Marta JacketBecky Toothpick

Men Look #1Jake Crew

Eric Oxford ShirtMarine Check Shorts

Men Look #2Clifford Jacket

Ossi TeeShifty Pant

CASUAL21/3 - 27/3

SPRING LAUNCH29/2 - 20/3

SALE ACTIVE9/2 - 28/2

SKI 110718/1 - 8/2

SALE CASUAL26/12 - 17/1

THEME

DATE

A-WINDOW

B-WINDOW

WINDOWSTICKER

DIGITAL NEWSLETTER

ONLINE

DIRECT MARKETING

Golf Swimwear EquipmentSwimwear

Women Look #1Beata Cardigan

Mirage ShirtKate Shorts

Vintage Canvas BagWomen Look #2

Marta JacketBecky Toothpick

Men Look #1Jake Crew

Eric Oxford ShirtMarine Check Shorts

Men Look #2Clifford Jacket

Ossi TeeShifty Pant

W Helium Hood Jacket

W Dixie Capri PantsHelium Jacket

Dex Pattern Shorts

Go Hood JacketDex Pattern Shorts

Move HoodStark Jacket

Dex ZO PantsW Stark Jacket

W Dixie Capri PantsEquipment

Ester CrewAyolo HotpantsCorey toothpick

Corey shortsJoss quarter sleeve

Pia short sleeve, checked

Rovan CrewPrince BD Oxford

Matwau ShortsIndigo shirt

Rowan Crew

Matwau ShortsBixby ShortsPerry ShortsSting PiqueJim Shorts

Corey ShortsKate ShortsAyolo shorts

Summer Pique

All Casual garmentsSelected Active

garments

CASUAL21/3 - 27/3

HELIUM28/3 - 17/4

OUTDOOR18/4 - 8/5

SUMMER9/5 - 5/6

PIQUES & SHORTS

6/6 - 24/6SALE

25/6 - 5/7

Ma

lMö

RTTB_Flyer_v2.indd 1 09-02-27 09.16.30

13

Our vision is to “Inspire People to be Adventurous”. If we succeed in doing this, we will be happy. But success will take more than producing great clothes and accessories: we have to be truly inspirational in eve-rything we do. We must be even more committed to showing the way, to identifying opportunities, and to taking the lead. We have to walk the talk, and actually “Be Adventurous”.

2.1 Our visiOn

– s I d 3 0 –

daniel nilsson

MusikvideoUp’s and down’sVid sidan om arbetet på Prinfo gör jag även en del personliga filmprojekt. Den här musikvideon gjordes för en bekant till mig. Här användes mycket tekniker som jag lärt mig på Interaktiva Akademin. Bland annat har några klipp gjorts om från dag till natt.

Alla filmer finns att se på: www.vimeo.com/prinfobergs.se

FilmKund: HultsfredsfestivalenFilmen användes för att marknadsföra Hultsfredsfestivalen 2011 på Facebook och den egna hemsidan. Utgångspunkten var ägget med Hultsfreds-logon på. Utifrån den skapade vi en idé om en tjej som lagar frukost, och lade dit de olika bandnamnen på olika frukost-tillbehör. Namnen sattes dit i efterhand med hjälp av motion tracking.

FilmKund: Nybro BostadEn färgglad och varm film med känsla av samhörighet och gemenskap. Vi fick använda oss av statister som faktiskt bor i deras bostäder, vilket kändes viktigt för att skapa en personlig och ärlig känsla. Vi filmade videoporträtt mot green screen för att få full kontroll på de olika bakgrundsfärgerna som smidigt kunde bytas ut i redigeringen.

FilmKund: smålands TurismEn cirka tre minuter lång film som ska marknadsföra norra Småland på hemsidan och på mässor. Att åka runt och filma på de olika platserna i landskapet var riktigt roligt, och jag upptäckte en hel del nytt trots att jag bor här.

Prinfo bergs, Sverige

Daniel Nilsson är grafisk formgivare, filmare och fotograf. Rörliga medier är hans specialitet, och han har utbild-ning från Interaktiva Akademin i Eksjö. Utbildningen hade inriktning på digital animation och compositing (compositing innebär att du sätter samman olika typer av material, som film, 3D eller annat).

Varför är reklam och design viktigt?– Reklam är företagens bästa chans att synas och att förmedla vad de står för. På samma sätt är design viktigt i dag för att lyckas sticka ut och synas i bruset. Vad är bra reklam för dig?– Bra reklam är emotionell. Om den är spännande, rolig eller något annat spelar mindre roll, men den måste vara ärlig. Då får den folk att reagera och dela med sig av sin upplevelse till andra.

– s I d 3 0 –

nicole stroop donnelly

Bok – Takt og Tonar – soga om folkemusikken og folkedansen i NumedalKund: Numedal spel- og dansarlagBokens grafiska form ska spegla det historiska innehållet. För varje kapitel har typsnitt och form valts för den tidsperiod det handlar om. Berättarkonsten är omhuldad i folkmusikmiljö, något som kommer fram i de många anekdoter och historier som berättas i boken.

Grafisk profil och broschyrKund: Kongsberg skisenter Vi har tagit fram den grafiska profilen och arbetar med allt från texter till layout i ”Vinterbyn Kongsberg”.

Bilden visar en broschyr för Kongsberg Turistser-vice och Kongsberg Skisenter, som har gått samman för att marknadsföra området. Broschyren har i år gått ifrån informationsblad till en mer säljfokuserad utformning med större bilder och mindre text.

DELÅRSRAPPORT�. kvartal

(urevidert)

����

TAKT OG TONARAnne Svånaug Haugan

I eit kaffi lag i Svene ein gong var det ein kar som var så uheldig at han sette seg på fela til Gullik Sandbek. Det var den beste fela han hadde ått. Gullik plukka opp felebetane og gret som ein unge. Han spela ikkje så godt etter den hendinga, blei det sagt.

Sentrale spelemenn:

Gudbrand Skjellerud (1818–1901)

Torstein Gullekson Spellemann

(f. 1828)

Eivind Spellemann (1830–1883)

Narve Knutson Hytta (1837–1925)

Hellek Levorson Rud (1849–1913)

Ole Andresson Haugan (1854–1907)

Halvor Larson/Laggaren (1861–1901)

2011/2012

VinterbyenVinterbyen

En time fra Oslo, Vestfoldbyene og Grenland.To timer fra Østfold.

En dag

ekstra

kr 100,–

2 for 1på fredagerpå fredager

20 %familierabatt

heldag Skipass

59.66246° N 9.62217° Ø

www.kongsberg-skisenter.no

15 %på sesongkort

før 1.12.

2 for 1 på fredager

Kart og avstander

Blefjell 30 kmOslo 80 kmDrammen 40 kmLarvik 90 kmSkien 85 kmFredrikstad 130 km Kristiansand 260 kmGöteborg 350 kmKøbenhavn 650 km

Velkommen til

kongsberg!

Kom og opplev vinterbyen!

Bruk skisenteret som et utgangspunkt for en tur til Knutehytta

Et mangfold av engasjerende aktiviteter og spennende arrangementer

kontor: 32 71 70 70www.kongsberg-skisenter.no

Kongsberg Vandrerhjem Bergmannen

Best Western Gyldenløve Hotell

Quality Hotel Grand Kongsberg

2011/2012

Vinterbyen Vinterbyen

En time fra Oslo, Vestfoldbyene og Grenland.To timer fra Østfold.

En dag

ekstra

kr 100,–

2 for 1på fredager på fredager

20 %familierabatt

www.kongsberg-skisenter.no

15 %

Overnatting

transport

leiligheter i Funkelia

Prinfo Vanberg, Norge

Nicole Stroop Donnelly är grafisk designer på Prinfo Vanberg i Norge. Där har hon varit i fyra år, och arbetar med allt från strategi till färdig produkt.

Just nu arbetar hon med att strukturera upp reklammanéret för rekrytering och employer branding hos FMC Technologies.

Parallellt med arbetet bygger Nicole Stroop Donnelly på sin kandidatexamen i visuell kommunikation med en masterexa-men i samma ämne.

Varför är reklam och design viktigt?– Det ger produkter och företag en identitet som gör det enklare för konsumenten att bli intresserad och förstå vad det handlar om. Bra design och reklam kan vara ett lönsamt sätt att skilja ut sig från konkurrensen och kommunicera till kunden.

Vad är bra reklam för dig?– Bra reklam skapar intresse och väcker en reaktion, antingen positiv eller negativ. Den får mottagaren att stanna till.

– Bra reklam ska också fungera som en bekräftelse på att det köp man just har gjort är det rätta valet.

delårsrapportKund: spareBank 1 Buskerud-Vestfold Jag arbetar mycket med SpareBank 1 Buskerud-Vestfold, bland annat med års- och kvartalsrapporter. Prinfo Vanberg har ansvar för bankens design.

BroschyrKund: Best WesternFör kunden Best Westerns nya möteskoncept, Best meeting, har Prinfo Vanberg tagit fram en broschyr där bland annat kedjans alla hotell presenteras. De enskilda sidorna fungerar som produktblad för de enskilda hotellen, när de gör sina säsongsbaserade DR-utskick. I konceptet finns också pennor, block, annonser och annat.

Best Meeting– Unike møteplasser i Norge

Antall gjesterom: 33Konferansekapasitet: 50 Avstand Oslo: 130 kmRestaurant: på bestillingAnnet: Som første BEST WESTERN PLUS-hotel i Skandinavia er vi spesielt opptatt av å kunne tilby våre gjester høy standard både når det gjelder design, service, mat og alt av tjenestetilbud.

Vårt hotellEt velrenommert etablissement, gjennomført stilmessig design og et vertskap som gjør alt for å yte gjestene førsteklasses service. BEST WESTERN PLUS Grand Hotel ligger midt i sentrum av Halden, i umiddelbar nærhet av jernbane og busstasjon. Moss Lufthavn Rygge og Oslo er i komfortabel kjøreavstand til Halden.

Kulinariske opplevelserVi kan anbefale en bedre middag i vårt Kruttlager. Det hvelvede taket og anene tilbake til 1720-tallet gir et historisk sus over kvelden. Etter middagen kan dere samles i hotellets engelskinspirerte lobbybar Chesterfi eld, der dere kan avslutte kvelden.

KonferanseI den nye kurs- og konferanseavdelingen vår har vi videreført hotellets opprinnelige stil, samtidig som vi har lagt vekt på mye lys og en lun atmosfære. Tenketanken vår er et ekstraordinært møterom som virkelig trigger kreativitet og stimulerer til å tenke nytt. I tillegg til kurs- og konferanseavdelingen har vi lokaler inne på hotellet som kan brukes hvis deltagerne skal deles opp i større grupper.

Unike omgivelserDen sjarmerende empiriebyen Halden ligger ved foten av Fredriksten Festning, ved Iddefjorden, kjent fra blant annet Allsang på grensen. Byen kan by på unike kulturtilbud, historiske severdigheter og herlige naturopplevelser. Hotellet ligger et steinkast unna indre havn og Brygga Kultursal. Vi hjelper dere gjerne med å planlegge spennende aktiviteter som avveksling i en hektisk møtehverdag. Fjord- og festningsbyen Halden ønsker velkommen!

Familien Gjerdalen med personal ønsker varmt velkommen!

1700-TALLSAFTENOpplev en fantastisk 1700-tallsaften i Kongshallene på Fredriksten Festning. Maten står klar på bordet og det er bare til å bruke fi ngrene, mens dere koser dere med festningens eget øl.

ULIKE AKTIVITETERI samarbeid med SYD:VENT kan vi anbefale ulike aktiviteter som:- 3 BARER PÅ 3 TIMER med rib, en rundtur i den norske og svenske skjærgården.- I Karl XIIs fotspor: Rebus med historisk innhold

For fl ere forslag ta kontakt med hotellet, vi hjelper dere gjerne!

Jernbanetorget 1,1767 HaldenTlf.: 69 18 72 00grand@bestwestern.nowww.grandhotell.net

BEST WESTERN PLUS Grand Hotel– Haldens eldste hotell, med sjel og atmosfære!

BEST WESTERN PLUSGrand Hotel

Aktiviteter

FREDRIKSTEN FESTNINGUtforsk festningen med en guidet tur mellom bastioner og museer. For de litt mer aktive; Hva med førstemann opp til Klokketårnet, 120 m.o.h.?

kurs &

konferanseLa deg inspirere av vår og sommer!

Helpensjonspakke Dagpakke

VÅR/SOMMER2012

La deg inspirere av vår, sommer og lys og ta med deg energien i din egen jobb-hverdag. Legg ditt kurs, konferanse, samling, messe, internmøte eller kundemøte på BEST WESTERN Oslo Airport Hotell og nyt samtidig en lunsj eller middag basert på vårens beste råvarer!

fra kr 1450,– p.p./natt fra kr 470,– p.p.

• Møtelokale med standard teknisk utstyr• Kaffe, te og isvann hele dagen• Tilgang til trådløs nettverk• Frisk frokostbuffet• Overnatting i hyggelige gjesterom• 3-retters middag eller buffet på kvelden• 2-retters lunch eller buffet• Gratis parkering

• Møtelokale med standard teknisk utstyr• Kaffe, te og isvann hele dagen• Tilgang til trådløs nettverk• 2-retters lunch eller buffet• Gratis parkering

Vi har også kveldsmøtepakker og frokostmøter fra kr 150,– pr. person. Ta gjerne kontakt for mer informasjon og ledig kapasitet.

BEST WESTERN Oslo Airport HotellVelkommen til vårt moderne og hyggelige hotell kun 5 minutter fra Oslo Lufthavn. Hotellet har 151 fl otte rom i forskjellige kategorier. De 8 topp moderne møterommene og 4 gruppe-rommene med plass for alt fra 2-160 personer, passer de fl este kurs og møter. Vi har en hyggelig restaurant for 200 gjester, samt mulighet for selskaper i egne lokaler. Gjør gjerne middagen til en annerledes og spennende opplevelse.

AktiviteterMulighet for selskaper i egne lokaler. Gjør gjerne mid-dagen til en annerledes og spennende opplevelse på Flymuseet som ligger rett ved hotellet.

MatopplevelserSom yrkesreisende har vi gode avtaler og priser fordeg og dine ansatte. Som yrkesreisende har vi godeavtaler og priser for deg og dine ansatte.

BEST WESTERNOslo Airport Hotell

– s I d 3 1 –

– S I D 3 2 –

kommunikativ

kraft Vad har ett äpple med elproduktion att göra?

Väldigt mycket, visade det sig, när Inmedia i Norge gjorde ny profil för energibolaget Sognekraft. Vi bad projektledare

Christin aare berätta historien bakom.

Fruktsamt samarbete ger

– S I D 3 2 – – S I D 3 3 –

Vad var bakgrunden till uppdraget?

– Sognekraft hade en bra grafisk profil, utveck-lad av en professionell byrå. Men det fanns ingen riktigt stark tanke bakom profilen. Sognekraft kunde inte riktigt identifiera sig med den. Det gjorde att de inte använde pro-filen fullt ut, och inte heller fick ut maximal nytta av den.

– Konceptet var det inget fel på, men det hade kunnat passa vilket energibolag som helst. En sådan profil blir otillräcklig. Vilka målsättningar hade kunden?

– Sognekraft ville ha en uppstädning och vässning av konceptet. De ville ha ett ramverk som verkligen kommunicerade det speciella med Sognekraft. Dessutom skulle profilen fungera i alla sammanhang – i företagspre-sentationer, på nätet, på deras bilar, kläder, mässmontrar och så vidare.

Vilka mål satte ni upp för ert arbete?

– Sognekraft särskiljer sig inte i pris, kanske inte heller så mycket i produkten. Men det är en samhällsaktör som sponsrar idrottslag och ett nyckelföretag i Vik och Sogndal. Deras kunder är lojala både med företaget och sam-hället.

– Det här ville vi lyfta fram, att när kunden köper av Sognekraft, så är de också med och ger något tillbaka till samhället.

Vilka andra idéer diskuterades innan ni kom fram till äpplet?

– Redan tidigt i arbetsprocessen förstod vi att vi var tvungna att hitta något som sym-boliserar Sogn, som är Sognekrafts primära marknad. Men vad skulle det vara? Fjord, fjäll, natur, fotboll, squash … ?

– Ganska tidigt började vi prata om frukt. Också vatten kom tidigt. Några i arbetsgrup-pen ville ha ett päron som symbol, men majo-riteten tyckte att ett äpple var bättre.

– En viktig sak var att äpplet skulle komma ifrån Sogn. Med hjälp av lokala trädgårdsmäs-tare letade vi oss fram till en typ av Transparent Blanche, som vi hittade i en trädgård i Vik. När äpplena hade mognat fick vi några levererade till vår fotograf Johan Holmquist, som tog bilderna av ett friskt, grönt äpple som roterar i ett ”vattenfall”. På vilka sätt är äpplet en bra symbol för Sognekraft?

– Sogn är ett fruktområde, mycket norsk frukt kommer härifrån. Så har det alltid varit. Äpplet är en del av den lokala historien.

– Det gröna äpplet, det friska vattnet och äpplets rotation i vattnet visar att Sognekraft är nytänkande, att de tänker på miljön och bidrar till samhället genom sitt samhällsengagemang.

Hur reagerade kunden på ert förslag?

– De flesta reagerade positivt. De som inte gjorde det direkt, gillade det bättre och bättre ju mer de fick se av konceptet.

Vilka resultat har ni sett av ert arbete?

– Vi får ständigt positiv feedback på det här arbetet, också när vi träffar andra kunder och visar Sognekraft som referens. Kunden har också fått mycket positiv feedback från sina kunder.

– Men det viktigaste är att de har ett bra verktyg som är både resurs- och tidssparande i all deras kommunikation. Allt är klart att användas, och allt de gör har en mening.

– Det gröna äpplet, det friska vattnet och äpplets rotation i vattnet visar att Sognekraft är nytänkande,

att de tänker på miljön och bidrar till samhället genom sitt samhällsengagemang.

Christin aareProjektledare

dEt Jag Såg var en formgivare som tog upp ett visitkort ur en ask och gned det frenetiskt mellan fingrarna. Konsekvensen var enkel att räkna ut; en missmodig blick, svärtad tumme och en plågad produkt. På kvällen hade jag bilden klar för mig, det var inget stresstest av ett litet papper, inte heller oro för en tvivelaktig prestation av tryckeriet. Det jag bevittnat var jakten på perfektion – millimeterprecisionen. Oj tänkte jag, till vilken nytta?

Det fick mig att fundera på livscykeln hos ett vanligt visitkort. Under kundmötet, som för-hoppningsvis är framgångsrikt, uppstår vid nå-got tillfälle visitkortsbytarstunden. De kort som jag får med mig åker oftast ned i min byxvarma plånbok och stannar där ett tag. Nästa steg är att mata in kontaktuppgifterna digitalt och då är kortets viktigaste egenskaper att det inte är borttappat och att e-post och telefonnummer finns. Efter det har visitkortet spelat ut sin roll och åker i papperskorgen eller i någon avdankad mapp där det glöms bort. Livstiden, en till tre dagar i mottagarens ägo, exponerat någon minut, sedan är saken klar, förlorad, förspilld.

åtta år tidigarE satt jag sent en kväll hos en byrå i Stockholm, denna gång som beställare av marknadsmaterial – en så kallad kund. Vårt uppdrag var att slutföra ett DR som skulle bladas i Dagens Nyheter. En ren och skär säljdrivande kampanj med stort K inom datorbranschen. Med röda ögon satt vi tillsammans för att se till att allt blev perfekt. En formgivare med en något besvärad blick, påpekade försiktigt att produktbilderna på vissa ställen var något ”grova” i sin upplösning. Jaha, tänkte jag, gjorde en översyn och kunde till min tillfredställelse konstatera att samtliga priser var fantastiska, budskapen stora och tilltalande, kategorierna låg helt rätt och första sidan pryddes av ett - som vi då i branschen sa - kioskvältarerbjudande. Att några av bilderna inte hade perfekt upplös-ning hade jag aldrig tänkt på. Det blev ingen ändring av bilderna, inte heller någon korrige-ring av eventuella färger, vi flyttade inte några rubriker eller några storlekar på något. Allt kän-des perfekt, en fullständigt grym kampanj, rätt budskap och som nådde kunderna perfekt i tid. Jag var mycket nöjd med byrån men insåg att vi

ibland definierar en perfekt produkt på lite olika sätt. Byrån tänker på mig som kund, jag tänker på mina kunder. Hur gick det med kampanjen? Jo, det blev en kioskvältare!

min PErSonliga uPPlEVElSE av den traditionella byrån är att de strävar efter att skapa perfekta lösningar och enastående upple-velser, vilket har bidragit till en ambitionsnivå som i många stycken är mördande. Allt måste vara perfekt…inte bara perfekt utan PERFEKT i varje del och detalj.

Ambitionen att skapa en lösning och pro-dukt som är perfekt skiljer sig ibland mot vad som är nödvändigt och hur det i slutänden uppfattas av den som det är avsett för. Förmå-gan att lägga ansträngningarna på en rimlig nivå berusas av skickligheten i att kunna skapa ett perfekt resultat. Är då detta ett problem överhu-vudtaget? Absolut!

Jag är övertygad om att det i varje enskild produktion gäller att hitta den perfekta nivån och inte alltid det perfekta resultatet. Visitkor-tet bildar ett förenklat resonemang om att en produkts omsorgsfulla bakgrund inte motsvarar hur det kommer att användas, uppfattas och hur livscykeln ser ut. Det i sin tur bidrar till att ganska omfattande resurser läggs på att skapa den ”sista touchen” och det absoluta tillrättaläg-gandet vilket många gånger blir mätbart men knappast märkbart. Mätbart, såtillvida att det kostar tid, resurser och skapar vid vissa tillfäl-len merarbete. Effekten av detta är att det kan bli fördyrande, ineffektivt i projekthantering, onödig korrekturhantering och så vidare; på den mjuka sidan, irritation och stress.

Den perfekta nivån bör sättas tillsammans med kunden, för att med slutkunden i fokus, förstå exakt hur idén, produkten eller lösningen kommer att användas. Detta avgör helt om det skall lyckas eller ej. Jag tror att branschen måste våga låta den perfekta nivån styra ambitionsnivån. Då får vi ett effektivt nyttjande av resurser, god ekonomi och en lönsam affär för alla parter.

//Tobias – en före detta kund och en högst aktuell slutkund

– S I D 3 4 –

KröniKaTobias DyseniusPRINFO BERGS

De avgörande millimetrarna …eller jakten på den perfekta nivån

ambitionen att skapa en lösning och produkt som är perfekt skiljer sig ibland mot vad som är nödvändigt och hur det i slutänden uppfattas av den som det är avsett för.

Jag fick en skymt av en annor-lunda företeelse för en tid sedan som just vid det tillfället inte fångade min uppmärksamhet. men längst bak i huvudet malde en omedveten form av analytisk bearbetning som till slut blev en medveten tanke. tanken om den perfekta nivån hade sett dagens ljus.

– S I D 3 4 –

Huvudkontor, Holländargatan 21A, 111 60 Stockholm, tel 08-441 86 91

Prinfo Communication Group är Nordens största nätverk av kommunikations-byråer. Nätverket består av närmare 45 reklambyråer, webbyråer och tryckerier

i Sverige, Danmark, Norge och Lettland. Därför kan vi hjälpa dig med hela ditt marknadsföringsbehov, samtidigt som vi ser till att den lokala förankringen finns på plats oavsett var i Skandinavien du vill kommunicera. Våra tre affärsområden

är reklam och strategisk kommunikation, produktion och tryck samt systemlösningar. De har valts för att fylla hela marknadsföringsbehovet hos företag verksamma

på den nordiska marknaden. Flertalet av våra kunder är i dag mellanstora företag som täcker delar eller hela sitt marknadsföringsbehov via oss.

För mer information besök www.prinfo.se

SVErigE

Alingsås BlowUp Verkstadsgatan 4 0322-194 02Anderstorp Prinfo Anderstorp Allégatan 47 0371-58 89 00Bollebygd Prinfo Alfredssons Rinnavägen 17 033-29 00 90Bollebygd Folkbyrån Rinnavägen 17 033-29 06 92Bollnäs Prinfo I&N Skidvägen 5 0278-63 65 00Gävle PCG Gävle Drottninggatan 34 026-420 68 00Jönköping Kommunikationsbyrån Vinna Brunnsgatan 24 036-30 51 20Kalmar Prinfo Bergs Dagövägen 1 0480-515 60Malmö Prinfo Grafiskt Center Stortorget 8 (Lejonetpassagen) 040-650 97 00Oskarshamn Prinfo Bergs Varvsgatan 14 0491-76 96 50Stockholm Pluto Stockholm Gamla Brogatan 34 08-33 53 70Stockholm PCG Stockholm Holländargatan 21A 08-441 86 80Stockholm PCG Ray Östgötagatan 67 0 070-728 28 22Sundsvall Prinfo Sundsvall Östra Långgatan 3 060-64 70 70Tranås Tranås Tryck & Media Vasagatan 1 0140-38 55 60Vetlanda Prinfo Bergs Östra Nygatan 19 0383-56 61 00Virserum Prinfo Bergs Verkstadsgatan 3 0495-24 94 80Vårgårda Prinfo Vårgårda Parkgatan 16 0322-66 70 60Vårgårda Studio´81 Parkgatan 16 0322-64 40 80Växjö Prinfo Bergs Kungsgatan 6 B 0470-57 13 10Ystad Prinfo Ystad Stallgatan 4-8 0411-736 10Örebro Prinfo Welins Dialoggatan 10 019-25 44 00Österlen Prinfo Österlen Lindhagagatan 8 0414-146 00

norgE

Bergen PCG Bergen Skuteviksboder 17 +47 92 43 43 00Brønnøysund Prinfo Rønnes Havnegata 32 +47 75 00 91 50Haugesund DHR Reklamebyrå Oasen Storsenter 3 etg. Austbøveien 16 +47 52 84 54 84Haugesund Nils Sund Trykkeri Fjellveien 1A +47 52 70 33 70Horten Prinfo Unique Bromsveien 5 +47 33 02 01 00Kongsberg Prinfo Vanberg Myntgaten 9 +47 32 72 51 50Larvik Prinfo Unique Borgejordet 21 +47 33 13 22 00Mosjøen Prinfo Rønnes Kirkegata 22 +47 75 17 53 00Nordfjordeid InMedia Øyane 11 +47 57 88 56 80Oslo PCG Oslo Sagveien 21A +47 22 38 70 50Rosendal Prinfo Media Kyrkjevegen 50 +47 53 47 02 40Sandvika Prinfo Profflink Hamang Terrasse 55 +47 67 55 03 92Sofiemyr Prinfo Kolbotn Sofiemyrveien 4 +47 66 89 29 80Stjørdal Reklamehuset Teglgaten 5 +47 92 62 93 97Stord Ibox Reklamebyrå Bjellandsvegen 92 +47 53 45 67 50Ølen Grafisk Idé Sentrum +47 53 76 60 80

danmarK, finland & lEttland

Helsingfors Kaktus Sjömansgatan 26 +358 9 681 18 20Köpenhamn Integral Bredgade 20 +45 33 11 26 00Riga Balthaus Poligrafija Lauvas street 9 +371 67 28 38 39

EN DEL SägEr att DE kaN ALLt...

Som Nordens största kommunikationskedja vet vi att vi kan leverera det våra kunder efterfrågar. Våra 400 medarbetare finns representerade på 42 platser i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Lettland. genom specialkompetenser inom reklam, strategisk kommunikation, produktion och tryck kan vi erbjuda ett team av expertis som passar just dig.

Ska du kunna allt, blir du lätt generalist. Du kan lite om mycket. Men för att kunna kommunicera

effektivt i alla kanaler, krävs att du är specialist. Du kan allt om lite. Ett moment 22 för den enskilda byrån. En kakbit för ett nätverk

av specialistbyråer, där varje byrå tar hjälp av andra när de inte själva kan allt. Det tycker vi är en generellt bra idé.

För mer information besök www.prinfo.se

Vi kan allt!