E n t i d n i n g f r å n P r i n f o C o m m u n i C a t i o n g r o u P

Nr 22011

InsIkten som räddar reklamen

Så lyckas du trots brus och kidnappade

budskap

Sid 16

bevIsat:kreatIvItet

säljer bättreHåkan Engler:

”Det handlar inte om mod” Sid 12

kultur-krockar &

falska vänner– eller varför danskar

inte bollar idéer

Sid 8

fotbolls-laget fkHtar byrån tIll Hjälp

Sid 32

snabba manualer

lyfter skandIas

kundtjänstSid 30

blI en bättre

beställareSid 20

– S i D 3 –

LedareAnders AvenbergVD PRINFO COMMUNICATION GROUP

i dEtta nummEr har vi fokuserat på den nordiska marknaden för att se hur marknads-chefer med nordiskt ansvar resonerar. När en internationell marknad delas upp geografiskt brukar ofta Sverige, Norge och Danmark hamna under samma ansvarsområde. Ibland inkluderas Finland men ofta slås den finska marknaden ihop med den baltiska som ett område.

Funkar det att använda samma marknads-upplägg i olika länder? Ja, Apples framgång med samma stenhårt styrda koncept och budskap över hela världen är ett exempel bland många på att det går. Men för ett mindre företag utan samma ekonomiska muskler blir upplägget ett annat. Någonstans börjar resan - kanske med en stark hemmamarknad som har nått en viss mognad när beslutet att ex-pandera utanför landets gränser tas. Hur etable-ringen ska gå till kräver svar på en mängd frågor: Hur ser den nya marknaden ut? Vilka fördelar ska lyftas fram gentemot de befintliga konkurrenterna? Hur agerar konsumenterna? För att finna svar och göra rätt val kan det vara klokt att ha en partner som kan både den befintliga och den nya marknaden.

Här kan vårt nyetablerade reklambyrånätverk PCg, www.pcgnordic.se, göra nytta. Vi har bildat ett nordiskt specialistnätverk av reklambyråer inom det stora nätverkat Prinfo Communication Group. Byrånätverkets mål är att genom sam-arbete vara ledande inom marknadskommuni-kation för företag och organisationer som har sin marknad i Norden. Det innebär att även ett medelstort företag som normalt inte har resurser att anlita en global byrå, eller flera lokala byråer ändå kan nå ut i flera nordiska länder via en kontakt.

För att underlätta för våra läsare att ta fram bra underlag inför mötet med byrån har vi tagit fram en guide om vad en brief ska innehålla. Hoppas att den kommer till nytta.

Mycket nöje!

ANDerS AVeNBerG

Välkommen till Prinfo Communication group

Hos oss finner du specialister och generalister som tillsammans skapar helhetslösningar inom marknads-kommunikation, från strategi till produktion.

Vår arbetsmodell utgår från en kompetent kundansvarig/projektledare som tar ansvar för hela processen.

Vi finns nära dig. Vi förbättrar dina affärer.

Prinfo Scandinavia ABHolländargatan 21A111 60 Stockholmtel +46 8 441 86 91

www.prinfo.se

anSVarig utgiVarEAnders AvenbergPrinfo Communication Group

rEdaKtÖrKarina Persson

SKribEntPer TorbergerOne Man Show

adJohan Lionellraymond Sweden AB

omSlagSilluStrationemily ryan

trYCKwww.lekatryck.se

PaPPErFrån AntalisOmslag: Tom&Otto Gloss, 240 gInlaga: Tom&Otto Silk, 130 g

Prinfo Communication magazine är en klimatkompenserad tidning. Klimatkompensationen görs tillsammans med pappersgrossisten Antalis, och innebär att vi betalar en extra avgift baserad på mängden koldioxid som producerats vid tillverkningen och transporten av papperet i tidningen. Läs mer om klimatkompensationen på www.antalis.se

Vilse i pappersdjungeln?Hos Antalis finns landets största pappersfauna, med allt från branschens stora elefanter tillsällsynta och mycket exklusiva arter. Våra Papperskonsulenter guidar dig gärna i sortimen-tet och hjälper dig med goda råd och prover när du har en trycksak på gång. Ring direkt tillMonika Sundstedt 010 – 707 70 04 eller Signe Gabrielsson 010 – 707 70 05 i Stockholm.I Göteborg finns Charlotta Folkelind 010 – 707 72 31 och i Malmö Patrik Persson somsvarar på 010 – 707 70 46.

antalis.se

PR INT ING AND OFF ICE PAPER | V ISUAL COMMUN ICAT ION SUPPORT MATER IAL | PACKAG ING | LOG IST I CS SOLUT IONS

Se filmen!

prinfo_pappersdjungel_0919:Layout 1 11-09-19 18.12 Sida 1

Det kan vara klokt att ha en partner som kan både den befintliga och den nya marknaden.

Reklamtävlingar handlar trots

allt kanske inte bara om inbördes

beundran. En undersökning gjord

av brittiska IPA och amerikanska

Gunn REPoRt, visar tydligt att

kreativ reklam ger större effekt.

Men effekten skulle kunna ökas

ännu mer.

Undersökningen, The Link between creativity

and effectiveness, bygger på de kombinerade

vinnarlistorna från Gunn Report och IPA

Effectiveness Awards. Gunn Report samman-

ställer sedan 1999 vinnarna i ett stort antal

nationella och internationella reklamtävlingar

världen över, för att på så sätt vaska fram de

mest framgångsrika byråerna över året. IPA

är den brittiska varianten på svenska effekti-

vitetstävlingen, men med mycket högre krav

på kvalitet i effektredovisning och annat för de

inlämnade bidragen.

Vad undersökarna har gjort är att sam-

manställa vinnarlistorna från de olika tävling-

arna, för perioden 2000-2008. På detta sätt

har de sett att en viss andel av tävlingsbidra-

gen har prisats både för sin kreativitet och för

den effekt reklamen har haft.

Sedan har de jämfört effekten hos de

dubbelprisade bidragen, med effekten hos de

bidrag som prisats i endast IPA Effectiveness

Awards.Resultatet kan sedan peka på om erkänt

kreativ reklam har någon annan effekt än

reklam som inte har uppmärksammats för sin

kreativitet.

I undersökningen dras två tydliga

slutsatser:

• Kreativ reklam har större effekt på

måttet Effektivitetsframgång, vilket är ett mått

som innehåller ett stort antal ekonomiska

nyckeltal.

• Mer kreativ reklam ger större effekt än

mindre kreativ reklam.

Skillnaden i effektivitet mellan reklam som

bedömts vara kreativ och sådan som inte har

gjort det är anmärkningsvärd. Den genom-

snittliga ökningen av marknadsandel för den

icke-kreativa reklamen var 0,5 procentenheter

per 10 procent styrka utöver företagets nor-

mala Share of voice.

För de kreativt belönade kampanjerna var

ökningen av marknadsandel för motsvarande

satsning i genomsnitt 5,7 procentenheter – hela

elva gånger högre än för den icke-kreativa

reklamen.

SlutatSen är ingenting som Håkan

Engler, planner på reklambyrån TBWA,

förvånas över.

– Nej, det blir jag inte. Det är egentligen

den klassiska motiveringen för att göra kreativ

reklam, att det blir billigare för kunden som

slipper köpa så mycket media, säger han om

resultatet.

Denna gamla sanning bekräftas också i un-

dersökningen, men med två viktiga tillägg.

För det första finns det en nedre gräns för

hur liten budget som krävs för att reklamen

ska få effekt, oavsett hur kreativ den är. Fak-

tum är att en kreativ kampanj med för liten

budget, till och med kan ge sämre effekt än

en icke-kreativ kampanj med samma budget.

Detta har att göra med förmågan att skapa

berömmelse – något som vi återkommer snart.

För det andra är det inte någon särskilt

smart idé att ersätta medieinvesteringar med

kreativitet, om pengarna ändå finns där. Efter-

som den kreativa reklamens effekt är så pass

mycket större, innebär en större budget också

en avsevärt större effekt på avkastningen av

investeringen (ROI). Att hålla onödigt hårt i

pengarna innebär alltså att du går miste om

en del av avkastningen.

Storleken på medieinveSteringen

är något som tydligt skiljer de kreativa kam-

panjerna från de icke-kreativa kampanjerna åt.

Genomgående har de icke-kreativa kampan-

jerna haft större mediebudgetar än de kreativa.

Därmed går en stor del av den kreativa effek-

ten förlorad. Med samma mediebudget som de

icke-kreativa kampanjerna, hade genomslaget

för de kreativa blivit knappt dubbelt så stor. I

relation med den icke-belönade reklamen hade

effekten varit mer än dubbelt så stor.

Mer kreativitet ger också högre effekt, en-

ligt undersökningen. Detta kommer de fram

till genom att jämföra effekten hos reklam

som fått höga poäng i kreativitetstävlingar

med effekten hos dem som fått lägre poäng i

samma tävlingar.

The link between creativity and effectiveness

ger också möjliga förklaringar till resultaten.

Förklaringen bygger på tidigare forskning

som konstaterat att emotionell reklam, alltså

reklam som spelar på känslor, har högre effekt

än rationell reklam, alltså reklam som talar till

förnuftet med till exempel information.

När de analyserat reklamen som fun-

nits med i undersökningen har de kunnat

konstatera att den kreativa reklamen i större

utsträckning är emotionell.

Detta ligger sedan till grund för en annan

viktig skillnad som kan förklara skillnaderna

i effekt. Den kreativa reklamen har i större

utsträckning nått berömmelse – 47 procent

rapporterar stor berömmelse för kreativa

kampanjer jämfört med 24 procent för de icke-

kreativa. Berömmelse innebär bland annat att

människor diskuterar och sprider reklamen

vidare. Liksom emotionella argument har

berömmelse tidigare visats ha stor betydelse

för en reklams effekt.

Däremot lyckas de icke-kreativa kampan-

jerna i större utsträckning bygga kännedom

– något som dock inte i samma utsträckning

ökar effektiviteten. Däremot har välkända fö-

retag och produkter en fördel gentemot min-

dre kända konkurrenter när det gäller att över

huvud taget få effekt i sin marknadsföring.

Kännedom är alltså till skillnad från

berömmelse någonting du kan påverka direkt

genom dina medieköp.

Nordisk marknad – lokala förutsättningar / sid 8Finland, Danmark, Sverige, Norge: mycket är sig likt mellan de olika länderna. Alla är välfärdsstater, i alla länder uppskattas avskalad design och böjträmöbler. Gör du reklam i hela Norden, gör du också bäst i att hålla reda på skillnaderna mellan länderna. För även om mycket är sig likt, är det fortfarande fyra egna kulturer. Oavsett om du gör reklam mot företag eller konsument, kan du behöva anpassa din reklam. Vi har tagit reda på några av skillnaderna.

”Kloka kunder köper kreativitet” / sid 12Håkan Engler, planner på reklambyrån TBWA, tycker inte att det krävs mod för att köpa kreativ reklam. Det krävs istället klokhet. Men det är inte helt enkelt att göra det.

Undersökningen som bevisar att reklambyrån har rätt / sid 14Kreativitet är ett av reklambyråernas favoritord. En sliten klyscha, kan tyckas. Den brittiska undersökningen ”The link between creativity and effectiveness” visar emellertid att de har rätt. Kreativ reklam är uppenbarligen mer lönsam för kunderna.

Samhället tar plats i reklamen / sid 16Dagens konsumenter hanterar reklam på ett annorlunda sätt än sina föräldrar. Reklam tolkas, används, diskuteras. När gårdagens marknadsförare kunde nöja sig med att diskutera reklamens betydelse för företagets affärer, krävs idag andra perspektiv för att lyckas. Det hävdar forskaren Sara Rosengren, som tillsammans med Henrik Sjödin skrivit ”Reklam – förståelse och förnyelse”.

Få ut mer av din reklam / sid 20Har du någon gång upplevt att du fått en kampanj presenterad för dig, där byrån inte alls har förstått ditt företag eller din affär? Eller där lösningen är okej, men att det skaver lite? Det är inte helt ovanligt att det händer. Ett sätt att underlätta för reklambyrån att lyckas och samtidigt höja värdet på din reklaminvestering är att briefa byrån ordentligt. Här är guiden till hur du gör.

– S i D 5 –

innehållP r i n f o C o m m u n i C a t i o n m a g a z i n E

128

620

16 30

Nr 22011

14

01: iPad Smart Cover Läder, digital Inn, 649 kr. 02: iPad fodral skinn P.A.P, digital Inn, 998 kr. 03: Lap top fodral Cote et Ciel, digital Inn, 398 kr. 04: iPad fodral ”skinn” Wera, Åhlens, 249 kr. 05: iPad fodral ”ormskinn” Wera, Åhlens, 249 kr. 06: Lap top fodral Orla Kiely, digital inn, 629 kr. 07: iPhone fodral skinn P.A.P, digital Inn, 349 kr. 08: Lap top fodral Cote et Ciel, digital Inn, 398 kr. 09: Lap top fodral Orla Kiely, digital inn, 629 kr. 10: Lap top fodral Orla Kiely, digital inn, 629 kr. 11: Lap top fodral Samsonite Aramon2, 15 tum, 399 kr. 12: iPad Neoprene fodral,

InCase, digital inn, 398 kr. 13: iPad Neoprene fodral, InCase, digital inn, 398 kr. 14: iPad Smart Cover Polyuretan, digital Inn, 379 kr. 15: Lap top fodral Cote et Ciel, digital Inn, 398 kr. 16: iPad Neoprene fodral, InCase, digital inn, 398 kr. 17: Lap top fodral Kamouflage, www.laptop-skydd.se, 260 kr. 18: iPad fodral zebra print, digital inn, 295 kr. 19: Lap top fodral Samsonite Aramon2, 17 tum, 499 kr. 20: Lap top fodral Samsonite Aramon2, 13 tum, 349 kr. 21: Lap top fodral logos, www.laptop-skydd.se, 260 kr. 22: Lap top fodral fleece rosa, digital inn, 99 kr.

Inköpsställen: www.digitalinn.se, www.ahlens.se, www.laptop-skydd.se, www.samsonite.se

– S i D 6 – – S i D 7 –

Underhållning, förströelse, arbete – idag kan vi samla alla behov i EN pryl. Bara smaken avgör om det sedan är läsplattan, telefonen eller den bärbara datorn som blir favoriten. Tyvärr är våra bärbara vänner KäNSliga typer. Ett läcKErT FoDral skyddar prylen – och ger dig en möjlighet att STicKa UT.

11

12

13

16

17

18

19

20

21

22

23

14

15

08

07

05

02

01

0409

10

06

03

Skön pryLi lyxförpackning

Foto: Mattias Lindbäck

– i danmarK gillar vi att leka oerhört mycket med språket. Vi gör hittepå-ord hela tiden, även i reklamtexter. Det är ett vänligt sätt att närma sig någon, tycker vi, säger Hanne Klintøe, affärsutvecklare och copywriter på egna byrån Fortyfour i Danmark.

Hon jobbar ofta med pan-nordisk kom-munikation i rollen som dansk representant för svenska kommunikationsföretaget Citat. I samband med ett uppdrag för Lantmännen blev hon medveten om att det finns två grupper i nordisk kommunikation.

– I en diskussion med de fyra nationellt marknadsansvariga såg vi att språket och tonaliteten i Danmark och Finland ligger ganska nära varandra, medan Sverige och Norge ligger nära. I Norge och Sverige är det nedto-nat, vänligt och mjukt. I Danmark och Finland är det rakt och direkt, säger hon.

Hanne Klintøe nämner en kampanj hon var inblandad i, för tvålmärket Dove.

– Det fanns jättefina bilder från england, med snygga, bruna, fina vanliga kvinnor, som skulle bli en stortavla. På svenska hade de skrivit copyn ”sommar-fräsch”. När de frågade vad vi skulle skriva på danska sa jag att ”ja, inte ska det stå sommar-fräsch i alla fall”, säger Hanne Klintøe.I Danmark hade det helt enkelt blivit för mesigt,

det hade blivit väldigt mycket reklamspråk, enligt Hanne Klintøe.

– Jag föreslog ”sommarläcker”, något den svenska marknadschefen tyckte var för fräckt, men kunden tyckte var perfekt, säger hon.

Språkfrågorna i all ära – den stora skillnaden mellan de nordiska länderna är kulturen. Det handlar om vad du får säga, hur du ska säga det och var du ska säga det, bland annat. enligt Hanne Klintøe

är det till exempel stor skillnad på den digitala utvecklingen i de olika länderna.

– I utbredningen av sociala medier ligger Sverige och Norge långt fram, medan Danmark ligger mycket längre bak, säger hon.

en annan skillnad hon lyfter fram är storleken på landet. I stora Sverige sitter man mer i bil än i

lilla Danmark, något som till exempel påverkar hur effektivt radioreklam når ut.

Även Mats Rönne, kommunikationskonsult med bakgrund som kommunikationsansvarig på bland annat Ericsson och Electrolux, tycker att det finns vissa skillnader.

– Men det går inte att generalisera. Mycket är gemensamt, men man ska inte tro att all re-klam funkar lika bra i hela Norden, säger han.

en vanlig konflikt i Sverige är med dansk

reklam. Bland annat klädkedjan Jack & Jones har flera gånger fått sin reklam anmäld till svenska reklamombudsmannen för att den varit för vågad eller sexistisk, enligt anmälarna. Det är ett öde som drabbat också annan dansk reklam – nyligen har ett danskt it-företag retat upp svenskarna med en rätt korkad reklamfilm med rappande anställda (män) och dansande, avklädda kvinnor.

Mats rönne lyfter fram en annan aspekt av kulturella skillnader från en av sina nuvarande uppdragsgivare, byggföretaget Skanska.

– Hur man bor, vilka villkor som gäller när man köper bostad, hur lagen kräver att man presenterar en bostad – det är saker som skiljer sig åt mellan länderna.

HannE KlintøE tar ett annat exempel där olika lagstiftning påverkar.

– Jag har gjort mycket reklam för läkeme-delsföretaget Astrazeneca. Det är nästan helt omöjligt att samordna mellan olika länder. reg-lerna för vad du får skriva om läkemedel, vilka plikttexter som måste vara med och så vidare skiljer sig helt från land till land, säger hon.

Bortom lagarna finns istället vardagen, som också kan lägga krokben för en kampanj.

– Jag jobbade med en kampanj för Knorr där en svensk kock tagit fram recept. Men recepten innehöll Västerbottenost, något som inte finns i Danmark. en annan gång var det en sopp-broschyr helt baserad på svamp. Men danskar plockar inte mycket svamp, säger hon.

– S i D 8 – – S i D 9 –

”Språkfrågorna i all ära – den stora skillnaden mellan de nordiska länderna är kulturen.”

nordIsk reklamEn lokal fråga

Visst finns det måNga liKHETEr mellan de nordiska länderna. men precis som danskarna kan tycka att det är konstigt att en svensk

vill Bolla EN Fråga och att norrmannen riskerar att Komma FElKläDD när svensken sagt att frack är rätt klädsel, kan nationell marknadsföring

Slå SliNT i de nordiska grannländerna.

Sommarfräsch!

1. Rengör 2. Smörj in 3. Låt torka

nyanser2

Bygger upp en jämn, solbrun färg och återfuktar huden.

Sommerlækker !

1. Vask 2. Smør ind 3. Lad tørre

Giver en jævn, solbrun glød mens den fugter huden.

nuancer2

Hanne Klintøe

– Så om du jobbar med mat är det viktigt att redan från början ha ett team med personer från alla länder där man ska publicera. Då slipper du risken att stå med en reklamenhet som inte fungerar i ett av länderna i slutänden, säger Hanne Klintøe.

ett vanligt grepp i reklam är att använda humor. Många gånger fungerar samma skämt i hela Norden, men det finns ändå tydliga skillna-der och en del fallgropar.

– Den danska rättframheten gör sig påmind också i humorn. Vi är också väldigt sarkastiska och ironiska i dansk humor. Det funkar inte alls i Sverige, men går ganska bra i Norge, enligt Hanne Klintøe.

– Humor är ett bra verktyg, men bygger ofta på lokal förankring och lokala associationer. Humor bygger ofta på att bryta en förväntan. Gör du inte det blir det inte bra humor. Då kan det plötsligt vara stor skillnad på vad som är acceptabelt att skämta om i olika länder, säger Mats rönne.

Skillnaderna mellan de olika länderna är mer eller mindre närvarande i olika situationer. Vissa produkter verkar till exempel kunna säljas med samma reklam i alla länder. Det intygar Christina Nilsson, nordisk marknads-chef på Kodak.

– För oss är skillnaden liten, säger hon angående deras reklam mot konsument.

Varken i sin B2C- eller B2B-marknadsföring skiljer det sig mycket åt mellan länderna, även om Christina Nilsson håller med om att Finland är mer korrekt och att det är mer rakt i Danmark. Mot B2B är det dessutom deras olika pr-byråer som oftast har den direkta kontakten med annonsproducenterna och har bäst inblick i vilka justeringar som görs.

Förklaringen kan vara den Mats rönne ger. – Ibland är produktgemenskapen mellan

olika länder större än de kulturella skillnaderna mellan länderna. Användarna i olika länder har ofta samma krav och önskemål för en viss

produkt, även om de i övrigt skiljer sig mycket åt rent kulturellt, säger han.

Inom B2B-marknadsföring, alltså marknads-föring mot andra företag, är skillnaderna ibland tydligare än inom marknadsföring mot konsu-ment, B2C.

– B2B bygger mycket på en förståelse för hur beslutsprocesser ser ut på köparsidan. I Norden är det många med i besluten, utanför Norden är det ofta annorlunda. Finland är kanske lite mer hierarkiskt än de andra nordiska länderna, men det är skillnader som inte ska överdrivas, säger Mats rönne.

något annat Som PåVErKar och kräver förståelse är hur marknaden ser ut. Konkur-renters reklam kan ibland sätta en standard som man måste känna till och förhålla sig till, enligt Mats rönne. – I Sverige har ju till exempel ica satt en stan-dard för hur livsmedelskedjornas reklam ser ut.

Det är svårt för andra att göra reklam som inte jämförs med dem, säger han.– Det här finns i alla länder – i Norge äger till exempel Elgiganten halva marknaden – och är något du som reklamproducent eller annonsör

– S i D 1 0 – – S i D 1 1 –

måste vara medveten om finns, och att din re-klam kommer att jämföras med deras.

Detta kan också påverka designen av rekla-men. en aspekt är färger.

– Färger uppfattas ibland olika. Om ett företag använder en färg väldigt mycket, kopplas färgen samman med dem även om någon annan använder den, säger Hanne Klintøe.

Generellt finns det ändå ett designmanér som fungerar i hela Norden, tycker Mats rönne.

– Ja, det gör den. I alla nordiska länder är designen ren och avskalad. Det syns inte minst inom möbler och heminredning, oavsett om det gäller designikoner som Alvar Aalto, Arne Jacobsen eller Bruno Matthsson eller mer mo-derna producenter.

Som reklamköpare kan du minska riskerna för att få reklam som bara fungerar i ett land genom att tänka till i tid. Det börjar redan vid valet av byrå.

– Välj en byrå med dokumenterad erfarenhet av att jobba nordiskt. Kontakta byråns kunder och be dem berätta varför de valt just den här byrån och vilken skillnad det gör på det nordiska planet, säger Hanne Klintøe.

Byrån själv kan få svara på varför den är bra på att jobba nordiskt.

– ett av svaren du får ska vara att de förstår kulturen och språket i de andra länderna, säger Hanne Klintøe.

I slutänden handlar det också om samarbete. – Det går absolut att ha olika enheter i olika länder, att byrån har kontor i både Oslo, Stockholm och Köpenhamn till exempel. Men det är viktigt att de som ansvarar för varje land förstår språket och kulturen i de andra länderna. Dessutom ska representanterna ha gemensamma möten. Annars tycker inte jag att de jobbar nordiskt, avslutar Hanne Klintøe.

Mats Rönne

”För oss är skillnaden liten, säger hon angående deras reklam mot konsument. Varken i sin B2c- eller B2B-marknadsföring skiljer det sig mycket åt mellan länderna.”

Christina Nilsson

– Humor är ett bra verktyg, men bygger ofta på lokal förankring och lokala associationer. Humor bygger ofta på att bryta en förväntan. gör du inte det blir det inte bra humor.

– S i D 1 2 – – S i D 1 3 –

Kunder som köper kreativ reklam är inte modiga – de är helt enkelt kloka, säger Håkan Engler, planner på reklambyrån TBWa.

kLokt Foto: Mattias Lindbäck

Håkan engler har lång erfarenhet i reklambran-schen. Han har hunnit med jobb som copywriter, creative director och nu planner, men också drivit egen byrå.

Det pratas mycket om kreativ reklam och gunn och ipas undersökning säger att kreativ reklam är mer effektiv. men vad är egentligen kreativ reklam?

– Det är inte helt enkelt att svara på den frågan. Den enda rimliga definitionen är att det är reklam som överraskar och väcker mottagarnas intresse.

– en viktig del är också att kreativiteten ska vara kopplad till budskapet. Kreativiteten ska inte finnas för sin egen skull, den ska förstärka det du vill ha sagt och dra folk till varumärket.

Som reklamköpare – hur vet jag när reklam är kreativ och kreativ på rätt sätt?

– Då är det viktigt att känna till sin egen marknad och produkt väl. Du måste kunna se reklamen med mottagarnas ögon, något som inte alltid är så lätt.

– Som köpare måste du också bedöma mo-tiveringen till den föreslagna reklamlösningen. Vilka insikter om målgruppen bygger den på? Är insikterna bra och stämmer lösningen med dessa?

ofta sägs att reklamköpare måste bli modigare för att köpa mer kreativ reklam. Stämmer inte det?

– Personligen tycker jag att ordet mod är överexploaterat och övervärderat i reklamsam-manhang. Jag tycker snarare att det handlar om klokhet.

– För att få kraft i ett budskap måste man överraska människor med en ny vinkel eller ge-nom att berätta något nytt för mottagarna. Det är mer klokt än modigt att göra kreativ reklam.

– Samtidigt vet man aldrig i förväg riktigt hur väl en reklamkampanj lyckas. På det sättet är mod inblandat. Det är både tjusningen och det lite trista i det vi gör. Men kompetens är viktigare än mod.

För att öka sannolikheten att en kampanj lyckas är det många som förtestar reklam. är det inte en bra metod att ersätta mod med trygghet?

– Vissa tester tycker jag verkligen att man ska göra, som att testa förståelse av reklamen eller hur en målgrupp tänker kring ett visst ämne till exempel. Däremot är jag skeptisk till mycket annat som testas, som likeability (gillande eller attityd till re-klamen, reds. anm.). Jag tror inte riktigt på att folk ska sitta runt ett bord och säga vad de vill se eller om de tycker om det de ser i form av tuschskisser. Det kan göras, men man måste vara försiktig med slutsatserna, annars är det lätt att man betalar dyrt för falsk trygghet.

– Det krävs stor kommunikativ kompetens hos dem som genomför testerna för att resultatet ska bli rättvisande. Jag har varit med om både otroligt bra och otroligt dåliga tester.

Hur ska jag som reklamköpare tänka om jag vill bli bra på att köpa reklam?

– Det absolut viktigaste är att du kan din egen marknad och att du förstår dina egna kunder på djupet. Det är A och O.

– Sedan behöver du ett visst mått av empati och fantasi så att du törs köpa reklam utan att veta hur det kommer att gå. empati för mottagarens tankar och känslor, fantasi för att kunna föreställa dig hur den färdiga reklamen kommer att bli och för att kunna bedöma resultatet i förväg.

Kan du ge exempel på några bra och dåliga aktuella kampanjer?

– Jag tycker att Saatchi & Saatchis reklam för Ariel, Ariel Fashion Shoot, som gått på Stock-holms Centralstation och Facebook är väldigt bra. Det är smart, modernt och kreativt på ett relevant sätt.

– Samma byrå gör också i mitt tycke otroligt ointressant reklam för Toyota. I tidningsannonser visar de snapshots av vardagsmänniskor, längst ner i högra hörnet är det en bild på bilen. Folk verkar alltid ha tyckt att ju mindre bilen är, desto mer kreativ är bilreklamen. Vilken insikt det bygger på har jag aldrig förstått.

reklambranschens praT om KrEaTiViTET verkar aldrig ta slut. men uppenbarligen finns EN poäNg med att eftersträva kreativa lösningar för reklam.

– inte ”modigt” att köpa kreativitet

– S i D 1 4 – – S i D 1 5 –

reklamtävlingar handlar trots allt kanske inte bara om inbördes beundran. En undersökning gjord av brittiska ipa och amerikanska gUNN rEporT, visar tydligt att kreativ reklam ger större effekt. men effekten skulle kunna ökas

ännu mer.

Undersökningen, The Link between creativity and effectiveness, bygger på de kombinerade vinnarlistorna från Gunn report och IPA effectiveness Awards. Gunn report samman-ställer sedan 1999 vinnarna i ett stort antal nationella och internationella reklamtävlingar världen över, för att på så sätt vaska fram de mest framgångsrika byråerna under året. IPA är den brittiska varianten på den svenska ef-fektivitetstävlingen, men med mycket högre krav på kvalitet i effektredovisning och annat för de inlämnade bidragen.

Vad undersökarna har gjort är att samman-ställa vinnarlistorna från de olika tävlingarna för perioden 2000-2008. På detta sätt har de sett att en viss andel av tävlingsbidragen har prisats både för sin kreativitet och för den effekt reklamen har haft.

Sedan har de jämfört effekten hos de dub-belprisade bidragen med effekten hos de bidrag som endast prisats i IPA effectiveness Awards.

resultatet kan sedan peka på om erkänt kreativ reklam har någon annan effekt än reklam som inte har uppmärksammats för sin kreativitet. i undersökningen dras två tydliga slutsatser:

• Kreativ reklam har större effekt på måt-tet Effektivitetsframgång, vilket är ett mått som innehåller ett stort antal ekonomiska nyckeltal.

• Mer kreativ reklam ger större effekt än mindre kreativ reklam.Skillnaden i effektivitet mellan reklam som

bedömts vara kreativ och sådan som inte har varit det är anmärkningsvärd. Den genom-snittliga ökningen av marknadsandelen för den icke-kreativa reklamen var 0,5 procent-enheter per 10 procent styrka utöver företagets normala Share of voice.

För de kreativt belönade kampanjerna var ökningen av marknadsandel för motsvarande satsning i genomsnitt 5,7 procentenheter – hela elva gånger högre än för den icke-kreativa reklamen.

SlutatSEn är ingenting som Håkan engler, planner på reklambyrån TBWA, förvå-nas över.

– Nej, det blir jag inte. Det är egentligen den klassiska motiveringen för att göra kreativ reklam, att det blir billigare för kunden som slipper köpa så mycket media, säger han om resultatet.

Denna gamla sanning bekräftas också i un-dersökningen, men med två viktiga tillägg.

För det första finns det en nedre gräns för hur liten budget som krävs för att reklamen ska få effekt, oavsett hur kreativ den är. Fak-tum är att en kreativ kampanj med för liten budget, till och med kan ge sämre effekt än en icke-kreativ kampanj med samma budget. Detta har att göra med förmågan att skapa berömmelse – något som vi återkommer snart.

För det andra är det inte särskilt smart att ersätta medieinvesteringar med kreativitet om pengarna ändå finns där. eftersom den krea-tiva reklamens effekt är så pass mycket större, innebär en större budget också en avsevärt större effekt på avkastningen av investeringen (ROi). Att hålla onödigt hårt i pengarna innebär alltså att du går miste om en del av avkastningen.

StorlEKEn På medieinvesteringen är nå-got som tydligt skiljer de kreativa kampanjerna från de icke-kreativa kampanjerna åt. Genom-gående har de icke-kreativa kampanjerna haft större mediebudgetar än de kreativa. Därmed går en stor del av den kreativa effekten förlo-

rad. Med samma mediebudget som de icke-kreativa kampanjerna, hade genomslaget för de kreativa blivit nästan dubbelt så stor.

I relation med den icke-belönade reklamen hade effekten varit mer än dubbelt så stort.

Mer kreativitet ger också högre effekt, en-ligt undersökningen. Detta kommer de fram till genom att jämföra effekten hos reklam som fått höga poäng i kreativitetstävlingar med effekten hos dem som fått lägre poäng i samma tävlingar.

The liNk beTweeN creativity and effectiveness ger också möjliga förklaringar till resultaten. Förklaringen bygger på tidigare forskning som konstaterat att emotionell reklam, alltså reklam som spelar på känslor, har högre effekt än rationell reklam, alltså re-klam som talar till förnuftet med till exempel information.

När de analyserat reklamen som funnits med i undersökningen har de kunnat konsta-tera att den kreativa reklamen i större utsträck-ning är emotionell.

Detta ligger sedan till grund för en annan viktig skillnad som kan förklara skillnaderna i effekt. Den kreativa reklamen har i större utsträckning nått berömmelse – 47 procent rapporterar stor berömmelse för kreativa kampanjer jämfört med 24 procent för de icke-kreativa. Berömmelse innebär bland annat att människor diskuterar och sprider reklamen vidare. Liksom emotionella argument har berömmelse tidigare visat sig ha stor betydelse för en reklams effekt.

Däremot lyckas de icke-kreativa kampan-jerna i större utsträckning bygga kännedom – något som dock inte i samma utsträckning ökar effektiviteten. Däremot har välkända före-tag och produkter en fördel gentemot mindre kända konkurrenter när det gäller att över huvud taget få effekt i sin marknadsföring.

Kännedom är alltså till skillnad från berömmelse någonting du kan påverka direkt genom dina medieköp.

Forsk arna: kreativ reklam lönar sig

För de KrEaTiVT belönade kampanjerna var ökningen av marknadsandel för motsvarande satsning i genomsnitt 5,7 procentenheter – hela ElVa gåNgEr högre än för den icke-kreativa reklamen.

Prisbelönta och nominerade bidrag från Guldägget 2011

nya tider kräver ny rekLam

illustration: Emily RyandiSKuSSionEn kring reklamens vara rullar ständigt i högre och lägre vågor. reklamens roll i samhället, hur den påverkar miljö och utveck-ling, hur den påverkar människor och förändrar våra gemensamma platser är några av ämnena som ofta avhandlas.

För dem som arbetar med reklam har den en viktig roll att fylla, i första hand för företagen, men också i samhället. Vissa reklamkreatörer har gått så långt att de hävdar att reklamen ska vara en del i populärkulturen, något en del reklamkampanjer faktiskt lyckas bli. Hur är det till exempel med Icas såpa?

För andra är detta snarare en skräckvision. De vill istället begränsa reklamen så mycket som går, med hänvisning till reklamens negativa effekter. Det är, enligt dem, för mycket reklam. reklam som förstör både kulturella upplevelser och allmänna platser i samhället genom sin blotta förekomst.

Någonstans här tar Sara rosengren och Henrik Sjödin avstamp i sin bok Reklam – förståelse och förnyelse.

– Det vi vill göra med boken är att inspirera till bättre reklam. reklam som inte bara fyl-ler företagets syfte, utan också fungerar i ett vardags- och samhällsperspektiv, berättar Sara rosengren när vi ses över en kopp kaffe.

Hon berättar att bokens innehåll i sig inte är nytt. Det som är nytt är struktureringen och hur informationen betraktas. Hon och Henrik Sjödin har velat sammanställa, strukturera och skapa ett språk för att diskutera utvecklingen. Men det finns också en ambition att få både reklammakare och reklamköpare att se på reklamen ur nya perspektiv.

– Det finns en medvetenhet om och ett ifråga-sättande av reklamen idag. Det går inte längre att bara titta på reklamen ur företagets perspektiv, du måste ha ett bredare intresse för människor och samhället idag, säger Sara rosengren.

De båda forskarna presenterar till exempel tre olika perspektiv på reklam. Affärsperspektivet är det traditionella och handlar om vad reklam betyder för företag. Vardagsperspektivet handlar om vad reklam betyder för enskilda individer, medan samhällsperspektivet handlar om vad reklamen betyder för ekonomi och kultur.

Medvetenhet om de olika perspektiven gör det enklare att diskutera reklam. reklamens betydelse ur ett affärsperspektiv är inte nödvän-digtvis relevant i en diskussion om reklam ur ett samhä llsperspektiv, till exempel.

Perspektiven kan också vara nyttiga för den som behöver hantera de förändrade attityderna till reklam idag – något många byråer gör.

– Det märks att de bättre byråerna har det här bredare intresset för människor och samhälle som krävs idag. Fingertoppskänsla har alltid varit viktigt i reklam, men eftersom mottagarna idag tittar på din kommunikation på ett annat sätt, är det viktigare än någonsin, säger Sara rosengren.

dEn fÖrändring forskarna diskuterar i boken handlar mycket om synen på reklam. reklam är idag både en välkommen och oväl-kommen gäst. Människor tittar på och värderar reklam på ett annat sätt idag, de tar in reklam och reklambudskap i sin vardag på ett annat sätt – på gott och ont.

en viktig aspekt som författarna lyfter fram är också hur reklambudskap förändras av mot-tagaren. När vi möter reklam, tolkar vi den på olika sätt, mer eller mindre omedvetet. Det är långt ifrån säkert att mottagarna tar till sig budskapet på det sätt som var tänkt från början. Sammanhang, varumärke, tajming och annat spelar in och kan förändra eller förvränga ett budskap eller en reklam.

ett exempel kan vara teleoperatören Halebops annorlunda reklam, som fick ungdomar att spela in egna versioner av de reklamfilmer som sändes.

– S i D 1 6 – – S i D 1 7 –

Dagens rEKlamVärlD skiljer sig på många sätt från gårdagens. ändå är reklammakarnas pErSpEKTiV ofta Samma gamla.

Det är dags att ändra på det, anser Sara rosengren och Henrik Sjödin, som skrivit boken ”reklam – förståelse och förnyelse”.

Vissa reklamkreatörer har gått så långt att de hävdaratt reklamen ska vara en deli populärkulturen, något en del reklamkampanjer fak-tiskt lyckas bli.

– S i D 1 8 –

Sara rosengren och Henrik Sjödin presenterar också två sätt att se på reklam som gör det lättare för marknadsförare att hantera dagens situation. Med hjälp av de båda logikerna värdestödjande reklam respektive värdeskapande reklam, menar de att reklamskapare kan bryta traditionella tankemönster och skapa ny reklam som fungerar bättre i dagens reklamlandskap.

De skriver:”För att ta ansvar för den egna reklamen ur ett bredare perspektiv krävs en annan utgångspunkt än den traditionella. Genom att ta sitt avstamp i mottagarens uppfattning om värde hjälper logikerna till att bryta med invanda tanke-mönster.”

De två logikerna är dessutom medieoberoende och ett bra verktyg för reklamförnyelse, enligt författarna.

Värdestödjande reklam är reklam som hjälper till att åstadkomma, eller köper in sig i, något som mottagarna ändå vill ha. Några exempel är hyrcyklarna i Stockholm som blir billiga tack vare sponsring, eller reklamen på sportarenor.

Värdeskapande reklam är istället reklam som marknadsföraren själv skapar och som konsu-menterna mer eller mindre aktivt söker upp. ett exempel kan vara alla webbtjänster som i en tidig fas erbjuder begränsad tillgång till tjänsten för en utvald skara. Dessa, ofta early adopters, ser denna möjlighet som ett tydligt värde och ”betalar” genom att sprida kännedom och kunskap om tjänsten. Andra typer av värdeska-pande reklam är rena produkter eller redaktio-nellt innehåll.

VärdESKaPandE rEKlam har varit en snackis de senaste åren.

– För några år sedan pratade många varu-märken om att göra värdeskapande reklam. Nu har fokuset på just detta minskat något, säger Sara rosengren.

ett skäl kan vara att det inte är självklart att all värdeskapande reklam ger effekt.

– När det lyckas är det typiskt att det är just ett specifikt varumärke som ligger bakom. ett exempel är Red Bull som lyckats bli en auktoritet inom extremsporter och i dag kan stå som ga-rant för kvalite i ett event, säger Sara rosengren.

reklamen förändras ständigt, precis som det samhälle reklamen finns i. Frågan är hur mycket reklamen kan sammanflätas med populärkultu-ren och ersätta andra kulturella uttryck.

– Det har mycket att göra med trovärdighet och hur människor tolkar vad man gör. ica-Kuriren började som ett reklamblad men blev en egen produkt – det finns fler sådana exempel, säger Sara rosengren.

Mediebranschen har också förändrats och det finns ett intresse för att ta emot innehåll som andra betalar. Denna möjlighet måste alltid vägas mot risken att mottagarna reagerar negativt.

– Men det verkar som om ungdomar är to-leranta för detta. Så länge avsändaren är tydlig, spelar det mindre roll vem det är, säger Sara rosengren.

en utveckling mot värdeskapande reklam är dock inte nödvändigtvis positiv för reklamska-parna.

– Nej, egentligen inte. Det kräver helt andra resurser och kompetenser hos reklammakaren. Dessutom är till exempel en egen kundtidning bra för att kommunicera med trogna kunder, men den har svårare att nå nya, säger Sara rosengren.

Sara RosengrenDocent i företagsekonomiForskat sedan 2002. Doktorerade 2008 med: ”Facing clutter - on message competition in marketing communications”, där hon undersökte budskaps förmåga att tränga igenom reklambruset.

Undervisar på marknadsföringsutbildningen MCXL på Handelshögskolan i Stockholm.

:viking designEtt helvitt lyxigt kuvert

Finns hos ditt Prinfoföretag

Flödesschema: Per Torberger

byråns mål: hitta insiktenDet är inte lätt att skapa reklam som verkligen får ge-nomslag. För att lyckas, försöker reklambyrån att hitta kärnan i kundens problem. Detta problem försöker de sedan att omformulera till en insikt – det problem de vill lösa i sitt arbete.

Insikten handlar om behov. Till exempel att en motorcykel inte är ett transportmedel – en motorcykel är frihet. eller att smink inte är färg på burk – smink är självförtroende.

Sätt upp ramarFinns det medier du inte vill använda? Vilken är budgeten? Finns det måsten eller förbud av olika slag som byrån måste förhålla sig till?

ramverket ska helst sortera bort det förbjudna, inte peka ut det önskvärda.

Du levererar nyckeln Den insikt byrån vill ha är inget fantasifoster. Insikten finns hos dig. Det är bara det att den inte alltid är så lätt att hitta.

Ditt jobb som beställare är därför att ge byrån så mycket information som möjligt inför uppdraget. Kunddata, produktdata, processer, personer, historia… Ju mer byrån vet, desto större är möjligheten att hitta den verkliga kärnan.

Skapa underlagetDessa frågor ska du besvara i ditt underlag till byrån:• Vem köper produkten och varför, hur går köpet till?• Vilka fördelar och nackdelar har produkten? Hur står den sig i jämförelse med konkurrenterna?• Hur ser kundgrupperna ut? Vilken marknadsandel har din produkt?• Hur sker distributionen?• Vilken roll spelar reklam, internet och annan marknadskommunikation för affären?• Hur stor är budgeten för denna marknadsföringsinsats?

briefa uppdragNär påven skulle måla taket i Sixtinska kapellet sa han inte ”måla Gud, Jesus, 12 lärjungar och 17 änglar”. Han sa: ”Måla vårt tak till Guds allt större ära och som lärdom och inspiration till hans folk.”

Precis som påven ska du med din brief till byrån ge ett tydligt uppdrag. Det kan antingen formuleras som påven gjorde det genom att besvara frågan ”Vad vill du att reklamen ska åstadkomma?”.

eller så kan du vända på det och formulera det som ett behov: ”Vi behöver XXX för att XXX.”

briefens jobbDin brief till byrån ska ge ett tydligt uppdrag, ett ramverk eller en avgränsning, ett bra underlag och några mätpunkter.

Mätbart är braFör din egen skull – fundera igenom vilka mått du kan använda för att mäta effekten av den bli-vande aktiviteten. Är det hur många som känner till din produkt? Hur många som har testat den? Är det försäljningsförändringen under en viss period? Berätta för byrån hur du vill mäta effekten.

klart!Har du levererat det här, har du gjort allt som kan förväntas av dig.

Nu är det bara att se om byrån lever upp till dina förväntningar. Vänta och se – förhoppningsvis blir du slagen med häpnad.

1

2

3 4

5

6

7

8

genom att lägga lite mer av din tid på ett Bra UNDErlag till reklambyrån, kan du både Spara pENgar och få större aVKaSTNiNg på din reklaminvestering.

Här berättar vi hur du

Briefar Byrån

– S i D 2 1 – – S i D 2 0 –

b e r g e n

A once in a lifetime experience

NorwayFo

to: S

. Ulv

und

For lovers of the outdoors, Norway offers an especially outstanding experience. Adventurous travelers can go heli-skiing, paragliding and bungee jumping. For a more mellow experience, hire a private boat on the fjords and go to little hotels that you can’t get to by road, or stay at the Amot Opera Farm for an unusual combination of accommodations and music.”

Martin Rapp, CNN travel expert

“

www.thetraveldesigner.com

– S i D 2 3 –

kort SagtNyheter i korthet

Nr 22011

tränIngsklassIker I ny skrud

Incoord jagar folk I tunnelbanan

lysande tIder för pcg stockHolm

Nyligen fick träningscentret Aktiv365 i Bergen en helt ny grafisk profil. Bakom profilen står PCG Bergen, som tillsammans med kunden skapat en ny logotyp både för Aktiv365 och systervarumärket Aktiv Xpress i Kokstad, utanför Bergen. Inom kort lanseras också en ny sajt på Aktiv365.com.

Nyligen genomförde vvs-konsulten incoord en kampanj på stortavlor i Stockholms tunnelbana. Målet var inte att få nya kunder, det har incoord gott om. Kampanjens syfte var istället att rekrytera personal för att kunna ta hand om alla beställningar. Bakom kampanjen låg PCG Stockholm.

PCG Stockholm har fått två nya kunder, båda i belysningsbranschen. Mora Mast producerar lyktstolpar och omsätter cirka 100 Mkr. De valde PCG Stockholm för att de hade behov av att städa upp sitt varumärke. PCG Stock-holm har bland annat sett över Mora Masts grafiska profil och reklam och levererat en mässmonter.

Thorn, som är en global leverantör av belysningsarmaturer och belysningsprojekt, valde nyligen att inleda ett samar-bete med PCG Stockholm.

Byråns första jobb heter Energy saving och handlar om att byta ut lampor inne och ute för att spara energi, säger Björn Melin, vd på PCG Stockholm.

Sommaren 2011 fick den svenska klassikern Hultsfreds-festivalen en nystart. Tillsammans med arrangörerna tog Prinfo Bergs fram en reklamfilm för festivalen, en film som utgjorde en viktig del i marknadsföringen. Filmen tog sin utgångspunkt i festivalens symbol ägget. Prinfo Bergs tog det hela ett steg vidare och gav ett sammanhang som både skapar igenkänning och nyfikenhet.

http://vimeo.com/24256423

fIlm lanserar nystartad festIval

Kreativitet är en färsKvara. vi måste fylla på med energi hela tiden. vi jobbar ju med sport!

Lars-Johan Strand, marknadschef på Stadium, om marknads-avdelningens arbete på ett seminarium.

– S i D 2 4 – – S i D 2 5 –

reklammarknaden har haft en kraftig tillväxt i hela Norden under 2010 och första halvåret 2011. I Sverige har tillväxten varit som störst, med en tillväxt på 9 procent 2010 och 7,2 procent första halv-året 2011, enligt IrM. I början av sommaren bröts dock trenden och en dämpning i tillväxten märktes.

För Sveriges del sätter tv-reklamen rekord med en omsättning på 1,5 miljarder kronor under andra kvartalet. Även sökordsmark-nadsföring och radioreklam satte nya rekord under perioden. Störst ökning finns dock i mobilmarknadsföringen, som ökade inte mindre än 200 procent under andra kvartalet 2011. Källa: iRM

Svenska reklamombudsmannen fick under årets första halva fler anmälningar än den någonsin fått tidigare – inte ens på helår. Hela 609 anmälningar kom in. 385 av anmälningarna gäller två kampanjer – norska dejtingsajten Victoria Milans lanseringskampanj och danska Jack & Jones reklamfilm Fitness club. Victoria Milan har dragit på sig 225 anmälningar, Jack & Jones 179 stycken.

För Victoria Milans del har reklamombudsmannen redan fällt sitt yttrande, i vilket reklamen frias. Anmälningarna mot Jack & Jones reklamfilm väntar fortfarande på behandling.

Under 2010 spenderade svenskarna i princip lika mycket tid på internet som året innan. Mediedagen domineras av radio, tv och internet, som tillsammans står för 73 procent av tiden.

Källa: Nordicom, Mediebarometern 2010

Södras nycklar är ett helt nytt koncept för Södra Skogsägarnas skogliga tjänster. Det lanserades i mars 2011 och innebär både en förändring av tjänste- och produktutbudet och ett helt nytt sätt att kommunicera med medlemmar och marknad.

Prinfo Bergs fick i uppdrag att hitta det kon-cept som bäst kunde beskriva och marknadsföra Södras skogliga tjänster. resultatet blev ”Söd-ras nycklar gör nytta i din skog”, där nycklar och nyckelknippan är centrala symboler för Södras möjligheter att hjälpa skogsägaren till lönsamhet.

I konceptet har Prinfo Bergs utarbetat en kommunikationsplattform och en intern hand-bok för konceptet. Därefter har budskap och ett grafiskt uttryck för broschyrer, Dr-utskick, annonser, vepor och profilkläder skapats. Flera filmer har producerats i samarbete mellan Södra, Prinfo Bergs och Teknomedia, där Prinfo Bergs ansvarat för idé, manus och speakertexter. Under våren 2012 kommer Södra också att stripa sina lastbilar med budskap om Södras nycklar.

reklammarknaden sämre efter styrkeperIod

dansk ocH norsk reklam upprör svenskar

Internet, radIo, tv populärast I sverIge

södras nycklar Hjälper skogsägarna

1. Avser genomsnittlig tid för papperstidningen.2. Avser genomsnittlig tid för vanlig TV

2 1

1

Television 27%

Text-TV 1%

Video/DVD 2%

internet 22%

Bok 6%

Dagstidning 7%

Radio 24%

CD-skiva 3%

Mp3 5%

Tidskrift 4%

kort SagtNyheter i korthet

Nr 22011

Intresset för QR-koder ökar lavinartat. Detta om man får tro företaget Moppers, som låter kunder ta del av erbjudan-den genom att skanna Qr-koder med sin mobiltelefon. Antalet skanningar av deras koder mer än fördubblades under sommaren, jämfört med mars–maj i år.

Fortfarande handlar det dock om väldigt få skanningar. Sommarsiffran, juni–augusti, var 24 398 skanningar av just Moppers koder. Det finns ingen totalstatistik för använd-ningen av Qr-koder, men att de förekommer allt oftare i annonser och på andra ställen går inte att ta miste på.

QR står för Quick Response och är ursprungligen något som användes för att hålla reda på delar i bilindustrin. Med hjälp av ett program kan du använda din mobiltelefon för att skanna Qr-koder. en Qr-kod kan innehålla tusentals tecken och kan länkas till mängder av olika medier eller tjänster på internet.

Qr-kodad marknadsförIng växer

För dig som fortfarande optimerar din webbsida för internet Explorer är det hög tid att tänka om. Webbläsaren är idag bara den tredje mest använda läsaren. 22 procent av användarna har explorer, 30 procent använder Chrome och 40 procent Firefox.explorer har tappat 1/3 av användarna det senaste året. Chrome har istället ökat med 50 procent, medan Firefox sakta har backat några procent. Källa: w3schools.com

explorer ocH fIrefox tappar mark – google cHrome vInnare

8 tImmar 15 mInuter

Så stor andel av Sveriges små företag skippar sociala medier, enligt SvD.

Så mycket tid spenderar kvinnor i Stockholm i genomsnitt i sociala medier varje vecka, enligt Metropolitan Report 2011. 35 procent av hela befolkningen mellan 9 och 79 år använder sociala medier en genomsnittlig dag, enligt Nordicom.

81%

– S i D 2 6 – – S i D 2 7 –

espen devold Strateg & kommunikationsrådgivareDHr

MNeTMaskineringsnettverk som förstår varumär-kesbygge. För MNET har DHR utvecklat en komplett varumärkesstrategi och kommunika-tionskoncept. Målet var att hitta något unikt som både särskiljde från konkurrenterna och tilltalade inköparna på de stora företagen.

En utmaning var att hitta starka egenskaper som fanns hos samtliga medlemmar i företags-nätverket. Lösningen blev symbolik. Kanada-gässen har, precis som MNET, samarbete och synergi som sin styrka.

haugli bakeriDHR har utvecklat varumärkesstrategi, visuell profil och ny webbplats. Målet har varit att skapa ett starkare varumärke och att staka ut riktningen för framtiden. Vägen dit gick via historien, ur vilken DHR hämtade fram närmare 100 års bageritradition. Traditionen integrerades med en modern profil, vilken har gett Haugli ett lyft på marknaden.

Goto Regionens största reseportal. För Goto har DHR tagit fram varumärkesstrategi, webb-plats och lanseringskampanj. Målet var att öka klick-frekvensen och skapa mer trafik till webbsidor och Gotos beställningskontor. Lösningen blev en mer inspirerande visuell profil och en anpassning av varumärket till en kvinnlig målgrupp. Resultatet är efter ett par månader en ökning i klick-frekvensen med 30 procent.

– 3 prinfo-medarbetare visar upp sig –

portfoLio

espen Devold är kommunikationsråd-givare och strateg på DHr i Karmsund, Norge. Han har mångårig erfarenhet inom ledarskap och kommunikation på bland annat Kavli, Helly Hansen och Adidas europa. Hans expertis ligger inom intern och extern varumärkesstra-tegi och relationer mellan företag och konsumenter.

Varför är reklam och design viktigt?– För att få fram ett budskap på ett så tydligt och intressant sätt som möjligt.

Vad är bra reklam för dig?– Bra reklam är när man använder kreativitet för att få effekt. reklam som gör att målgruppen stannar upp och inspireras och går vidare till handling är den typen av reklam vi försöker skapa.

torger bjørnstad

handelsbanken kortHandelsbankens kortinlösen är en väldigt speciell och nästan osynlig produkt. Det finns stora spar- och intäktsmöjligheter när miljon-tals transaktioner ska fördelas mellan olika

korttyper, banker och kundkonton på bara sekunder. Vi synliggjorde detta i en kampanj som gav större genomslag än förväntat.

Presentation av Oslo stads budgetEn stads budget i byråkratisk originalform är stor, omfattande och viktig – men tråkig läsning för alla utom politiker och siffernissar. Vi översatte hundratals sidor av Oslo stads information till 24 sidor, sidor som invånarna faktiskt läste. Resultatet blev toppbetyg.

Sve profilprodukterNorges framgångsföretag nummer ett inom företagspresenter och profilprodukter hade hamnat i otakt med tiden. Namnet Sve Gourmet, logotyp och webbsida var inte längre talande för verksamheten.

Tillsammans genomförde vi en omfat-tande revision som gav ett nytt namn, vässad strategi, ny logotyp och kommunikations-plattform. Allt presenteras och knyts ihop i en profilmanual och på webben.

Strateg & skribentpcg oslo

Torger Bjørnstad är strateg och skribent på PCG Oslo – Huset kommunikasjon & design. Han har under många år arbetat med allt från internationella varumärken till egenföretagare.

Under resans gång har han kommit till insikt att utan en bra plan som dess-utom följs, når man aldrig målet. Därför litar han hellre på sin långa erfarenhet av vad som faktiskt fungerar än att experi-mentera för kundernas pengar.

Varför är reklam och design viktigt?– Det ger möjligheter. Ofta nya, spän-nande möjligheter som är nödvändiga för att lyckas. Vad är bra reklam för dig?– Jag gillar intelligent reklam som attra-herar och överraskar mig. Produkter och tjänster ska också samspela – positione-ring på fackspråk. eleganta lösningar och ju djärvare, desto bättre!

Når du er ute etter noe unikt• Websider • Søkemotoropt. • Webkampanjer • Facebook

• Sosial media • Strategi • Film • Foto

Ta kontakt med Markedssjef Espen Devold espen@dhr.no 98 45 81 00

Foto av Geir Akselsen - digilOl

bo erIksson

incoordVVS-konsulten incoord har ett problem – de har för mycket att göra. Eller, omvänt: de har svårt att hitta fler personal med tillräckligt hög kompetens.

incoords specialitet är intelligenta hus, el-ler anläggningar med väldigt höga krav. Sjuk-hus, laboratorier och andra komplexa projekt är vad de jobbar med.

PCG Stockholm valde att utmana för att hitta rätt personal. i en stortavlekampanj i tunnelbanan ställs frågor som ”Har du vad som krävs?”. Stortavlorna följs upp med en kampanj på webben, som är anpassad för att funka bra i mobilen. Tanken är att när människor står där på perrongen och ser af-fischerna, ska de direkt kunna besöka sajten i mobilen utan problem.

kG knutssonPCG Stockholm gör sedan flera år reklamen för KG Knutsson, Sveriges största grossist för bilrelaterade produkter. Senast var det en kampanj för extraljus från Hella.

intresserade kan ladda ner appen ”Hellas provhytt”. i den kan de ta en bild på sin bil eller lastbil framifrån, sedan kan de testa olika extralampor på bilen i appen.

Appen kombineras med annonser, banners med mera. Mottagandet har varit varmt: ”bilnördarna älskar det här”, säger Bo Eriksson.

ThornThorn är specialister på utomhusbelysning, bland annat för landsvägar, och blev nyligen kund hos PCG Stockholm. Byråns första jobb var att göra en kampanj för Thorn Energy Saving – en ny helhetslösning som kan minska en fastighets energianvändning med upp till 80 procent per år. Kampanjen bestod av ett DR-utskick, material till säljarna samt en monter på Elmiamässan i Jönköping. Affischen föreställer en Thorn Energy Saving Expert, en person i naturlig storlek som kan hängas upp på väggen under säljmötet. Ett udda grepp i den här bran-schen, ett grepp som har väckt uppmärksamhet och uppskattning.

Redo för nya utmaningar?Incoord är SverIgeS ledande energI- och InStallatIonSkonSultIncoord arbetar för närvarande med många spännande och krävande projekt. Nu behöver vi utöka vår styrka. Men vi söker inte vem som helst. Vi och våra kunder ställer extremt höga krav – dessutom ställs du även inför andra tuffa utmaningar. Eller vad sägs en vandring på glödande kol. Har du det som krävs?

Har du det som krävs?Incoord är SverIgeS ledande energI- och InStallatIonSkonSultNyligen tilldelades ett Incoordprojekt EU:s miljöpris Green Building Award Year 2011. Nu behöver vi utöka vår styrka. Men vi söker inte vem som helst. Vi och våra kunder ställer extremt höga krav – dessutom ställs du även inför andra utmaningar. Vad sägs om ett besök på Monte Rosa 2 883 meter över havet. Var går din gräns?

Var går din gräns?Incoord är SverIgeS ledande energI- och InStallatIonSkonSultPå Incoord gör vi allt vi kan för att bidra till en positiv effekt på miljö och klimat. Nu behöver vi utöka vår styrka. Men vi söker inte vem som helst. Vi och våra kunder ställer extremt höga krav – dessutom ställs du även inför andra utmaningar. Vad sägs om att delta i ett överlevnadsläger med enbart lava som föda? En utmaning i din smak?

Tror du att du är någon?Incoord är SverIgeS ledande energI- och InStallatIonSkonSultIncoord arbetar med många spjut­spetsprojekt inom forskning, läkemedel, sjukvård och industri. Nu behöver vi utöka vår styrka. Men vi söker inte vem som helst. Vi och våra kunder ställer extremt höga krav – dessutom ställs du även inför andra utmaningar. Vad sägs om en kajakpaddling i tuffa vattendrag. Hur tålig är du?

Ja tack!

Jag vill gärna boka ett möte med en Thorn Energy Saving Expert. Kontakta mig omgående.

namn

Företag

mobi lnummer

e - post

Posta det ifyllda svarskortet eller faxa till 0418-265 74. Du kan även e-posta till: info.se@thornlighting.com

Thorn Energy SavingEtt helhetskoncept för bättre ljus och lägre energianvändning

Den mest värdefulla kilowattimmen är den som aldrig används

Strateg pcg Stockholm

Bo eriksson är egentligen en gammal branschräv, men är relativt ny strateg på reklambyrån PCG Stockholm. Dit kom han i våras, efter att under 18 år ha drivit egen byrå, senast eriksson med flera. Det kunde ha slutat där: under en period hade han ledsnat och gick i tankar om att börja med något annat.

– Så händer det saker, man träffar människor som gör en motiverad igen. Det klimat som finns här på PCG Stockholm är otroligt inspirerande, så jag har fått en nytändning, säger Bo eriksson.

Bo erikssons erfarenhet och kunskap är några av hans styrkor. Att han verkar i en snabbrörlig bransch där det ofta är yngres värderingar som gäller har han en bra lösning på.

– Genom att umgås med folk i mål-gruppen kan jag hålla mig aktuell. Det är därför man måste ha olika åldrar på en byrå, säger han.

– S i D 2 8 –

5

HE

LL

A E

XT

RA

LJU

S

5

HE

LL

A E

XT

RA

LJU

S

4

HE

LL

A E

XT

RA

LJU

S

Nyhet!Luminator LED - dagsljus utan glödlampor.Får vi presentera en riktigt ljus nyhet! Luminator LED har en unik design, med trippel­reflektorer, högpresterande LED samt positionsljus med Kartoval®­linsoptik, allt för en lång och jämn ljusbild. Med lysdioder (LED) som ljuskälla behöver inte längre några glödlampor bytas och strömförbrukningen blir endast 30W.

Tack vare datoroptimerad finjustering av lysdioderna och friform­reflektorerna får detta extraljus en ljusfärg och ljusbild som slår xenontekniken i prestanda. Det är mer vilsamt för ögat och minskar förarens trötthet.

Luminator LED har ett stabilt, pressgjutet mattsvart metallhus och högglansförkromad sarg. Stadig fot som går att vända så att strålkastaren kan monteras hängande. Multivolt 12­24V. Referenstal 40, E­godkänd.

SE

SID

36

F

ÖR

ME

R

INF

OR

MA

TIO

N

Luminatorstrålkastarna är inte anpassade för montering på Hella extra ljushållarsatser.

Björn melin, vd pcg Stockholm: vad var Skandias uppdrag?

– Skandia hade två interna dokument, riskhand-boken och Tjänstepensionshandboken, som be-skrev deras produkter ur olika perspektiv. De två pdf-dokumenten var tillsammans på över 500 sidor. För personalen som sökte svar på specifika frågor från kunder, var det ofta ett tidsödande arbete att hitta rätt.

– Vårt uppdrag var att göra dokumenten sökbara och mer lättanvända.

Vilka problem var de viktigaste?

– De två dokumenten var dels svåra att söka i – sökte du på ett ord fick du ofta många träf-far på alla sidor ordet förekom. Dels fick du all upptänklig information om en viss produkt samlad, alltså även sådan information som inte var relevant för tillfället. Dels var språket onödigt invecklat.

– För oss var det viktigt att göra det lättare att hitta rätt information i rätt läge. Du ska få svar på den fråga du har, utan att behöva läsa igenom allt som finns att säga om en viss produkt eller tjänst.

Vilka mål har ni haft?

– Vi har velat korta tiden användarna behöver lägga på att leta efter rätt information. Dess-utom är det här ett verktyg för att göra Skandia mer attraktivt att jobba med för externa part-ners, som försäkringsmäklare. När det är enkelt för mäklarna att arbeta med Skandias produkter, blir de mer intressanta att sälja.

Hur ser er lösning ut?

– Vi har sett till hela försäkringscykeln och de-lat upp den i fyra steg: teckna, inneha, ändra

och utnyttja. Det är fyra tydliga faser med sina individuella frågeställningar.

– För att hitta svaret på en fråga väljer användaren olika kategorier i fyra steg. Varje steg smalnar av svaret. Den som har en fråga kring en viss produkt i fasen ändring, kommer alltså att få svar om precis den här produkten och vad som gäller vid ändringar – inte vid nytecknande, inte vid utnyttjande. Och inte om alla produkter i samma kategori.

Hur har ni gjort för att användaren ska få rätt svar?

– Vad vi gjorde var att vi gick igenom de gamla dokumenten, klippte isär informationen och ka-tegoriserade den på olika sätt. När användaren nu går in och steg för steg avgränsar sin fråga, hämtas rätt informationsbitar upp ur databasen och till slut presenteras för användaren.

Vad har varit svårast i projektet?

– Det var inledningsvis svårt att ta fram taxonomin. Sedan har det varit svårt att vara konsekvent och inte avvika från taxonomin längs vägen. Det har varit frestande att hitta speciallösningar ibland.

Vad är ni mest nöjda med i er lösning?

– enkelheten för användarna och spinoff-effek-ten som skett internt. Vårt livscykeltänk har fått Skandia att tänka i lite nya banor.

– För vår egen del var det intressant att se att livscykeltänket fungerar också i mer infor-mativa sammanhang, inte bara i reklamsam-manhang där vi brukar använda det.

– S i D 3 0 – – S i D 3 1 –

max Thäberg, Skandia Björn melin, pcg Stockholm

Ett udda reklamjobb

för Skandiareklambyråns arbete brukar synas för omvärlden mer än internt.

pcg STocKHolmS senaste jobb för SKaNDia kommer iNTE aTT SES av någon som inte jobbar med försäkringsbolaget.

Foto: Johan Larsson

skandIa om pcg stockHolms lösnIng

max Thäberg, affärsspecialist på Skandia: Varför valde ni att gå på pcg Stockholms lösning?

– På det här sättet blir det mycket smidigare än tidigare. Dels blir det kortare texter vid varje tillfälle, dels samlas all aktuell informa-tion på ett ställe, istället för som tidigare då man fick leta på olika ställen.

Vilka är de största fördelarna?

– en viktig del är att du har all information på samma sida, både grundläggande infor-mation, regler och annat. När du tittar på nå-gon av delarna i högerspalten kommer texten upp som popup, när du sedan stänger den är du fortfarande kvar på svarssidan.

– Det ser också enkelt och trevligt ut för den som använder det. Det är roligt att gå in på den här sidan.

– en stor skillnad är också att det är busenkelt för redaktörerna att ändra i eller att lägga till texter. Det är en stor skillnad mot tidigare.

Kund: Skandia

Ansvarig hos kund: Max Thäberg

Byrå: PCG Stockholm

Arbetsgrupp: Björn Melin,

Karina Persson och Maria Luthelius

Teknikpartner: Ted & Gustaf

bit för bit. Genom att svara på fyra frågor avgränsar användaren sin fråga. Det gör det möjligt att tanka ut ett precist och relevant svar ur databasen.

Samlat. Svaret är en relativt kort, rak och enkel text. Tillsammans med svaret på frågan får användaren också relaterad information, till exempel om regler eller aktuella erbjudan-den kring en produkt.

dHr rEKlambYrå aS och FKH har ingått ett samarbete för att stärka FKH ytterligare som varumärke och fotbollsklubb i framtiden. DHr kommer att vara en strategisk kommunikations-partner och tillsammans med FKH:s ledning förstärka vad klubben står för. Samarbetet syftar till att klargöra läget i klubben i regionen och göra det ännu mer relevant för FKH:s alla fans.

- FKH har vuxit till att bli det starkaste och mest synliga varumärket i regionen. Detta behöver vi förvalta på ett bra sätt, samtidigt som vi fortsätter att lyfta fram klubbens värderingar, säger marknadschef Asle Skjærstad.

För att bli ett stabilt lag i Tippeligan, behö-ver FKH kombinera sina idrottsliga prestationer med ännu bättre hantering av sponsorer och partner, enligt Skjærstad.

– Målet är att ha lojala spelare, lojala fans och lojala sponsorer. För att få det, krävs att du är tydlig om var du står värderingsmässigt och

anstränga sig för att kontinuerligt underhålla deras intresse.

Ansvarig för FKH på DHr är espen Devold. Devold har lång erfarenhet av varu-märkesstrategi och har arbetat i många år med starka sportvarumärken som Adidas och Helly Hansen. Adidas har i flera år sponsrat några av världens största fotbollsklubbar och Devold är väl medvetna om hur viktig marknadsföring har blivit.

- Idag måste du kunna kombinera idrottslig utveckling med kommersiell verksamhet för att lyckas, säger han.

– Som klubb behöver du nå goda resultat både på marknaden och på fotbollsplanen. Därför krävs en tydlig riktning som kan skapa intresse inom sportvärlden, men samtidigt vara relevant och attraktiv för såväl publik, fans, sponsorer och andra, säger espen Devold.

– S i D 3 2 –

att Bygga lojaliTET och att vidareutveckla varumärket: det står i FoKUS när norska fotbollslaget FKH inleder samarbete med pcg-byrån DHr.

Vi er et lag for hele regionen. Vi ønsker å underholde, engasjere og vise vei. Vi ønsker å være en inspirasjon for alle i regionen uansett

hvilke drømmer de har.

Vi ønsker Thomas, Sten Ove og Jacob lykke til med nye drømmer!

www.fkh.no

Läs mer på www.sparbankenalingsas.se

Våra kunder är experter på det de gör och säljer. Och vi är experter på det vi gör. Att hjälpa

företag ta tag i det som måste göras och ofta är svårt att få grepp om. Som finansiering,

kapitalplaceringar, pensionssparande, försäkringar, avtalsskrivningar och annan juridik.

Sådant du får sota för imorgon – om du inte gör det ordentligt idag.

Välkommen.

Vi vet inte hur man sotar en skorsten.Men vi är bra på att rensa upp i ekonomin.

Fotbollslaget

tar byrån till hjälp

FKH:s marknadschef Asle Skjærstad kommer att samarbeta med Espen Devold på DHRför att utveckla klubbens varumärke.

allt Var uPPlagt för att Beerenberg skulle bli en succé inom högprofilerade och tekniskt avancerade kläder för skidåkare. Så blev det inte.

Idéerna var goda, designen proffsig, ma-terialvalen avancerade, webben utmanande och investerarna var villiga. Men butikerna som skulle sälja läckerheterna och kunderna som skulle köpa ställde samma fråga: vad sjutton är Beerenberg?

Jag vill varken kritisera eller lägga mig i de bedömningar och prioriteringar Bereenberg gjorde. Jag följde dem från sidlinjen och såg att de gjorde det onödigt svårt för sig själva, vilket de inte var ensamma om att göra. Många går i samma fälla. De hade nämligen ingen tydlig produkthistoria. en historia som kunde skänka dem identitet, trovärdighet och uppmärksamhet inom den kundgrupp de vände sig till.

Istället fick de plocka ned skylten, bita i grä-set och ta en förlust på några miljoner ...

troVärdig oCH ÖVErtYgandE

I dagens marknadssituation råder tuffa krav och det finns ingen garanti för framgång, oavsett hur mycket du satsar. Det räcker tyvärr inte att uppkalla ett varumärke efter ”någonting” utan att samtidigt knyta övertygande band – och paketera alltsammans med en trovärdig historia.

Produkthistorien måste vara stark och tyd-lig - det finns alltid något att hänga upp den på. erfarna och begåvade marknadsföringsstrateger gör det varje dag.

ett tydligt och välkänt exempel är Levi Strauss som ville sy extra slitstarka byxor för guldgrävare eller den farmaceut som uppfann receptet på Coca-Cola. De som följer utveckling-en av det norska klädmärket Moods of Norway ser hur skickliga de är på varumärkes- och produktidentitet.

Många varumärken är efternamn. Sunlight, Prada, Benetton, Gillette, Nestlé, Bacardi, Jack Daniels. Listan kan göras lång. Det de har gemensamt är att de har odlat sin marknadsfö-ring, sin identitet och historia. Kombinationen med bra produkter har gett dem världssuccé.

EntuSiaStEn Som blEV iKon

Jack O´Neill föddes i Denver 1923. Han älskade de utmaningar som vatten gav och tillbringade mycket tid med att surfa - speciellt i Kalifor-nien. Under andra världskriget blev han pilot. Tiden i det militära gjorde honom bekant med många nya material. Bland annat polyvinyl-klorid (PVC) skum som användes till isolering i flygplan. Voila! Jack fick idén till sin första våtdräkt.

Året är 1952. Jack, som hade flyttat till Kalifornien, tar steget och öppnade den första Surf Shop i en liten verkstad på andra sidan av Great Highway. endast den - och en sanddyn - skilde honom från havet. Han var den förste som använde namnet Surf Shop och fick patent på det.

The Surf Shop blev en mötesplats och antalet surfare ökade. Ny business samtidigt som sporten utvecklades. Då ändrar han namnet till O´Neill Surf Shop. O´Neill har etablerats som va-rumärke, affärerna blomstrar och har utvecklats till en miljardindustri.

René Lacoste är rikemanssonen som 1925 både blev fransk mästare i tennis och vann Wimbledon tureringen.

Krokodilen fick sitt utseende i Lacostes liv när han år 1923 var i Boston för att spela för det franska Davis Cup laget. I en butik såg Lacoste en vacker resväska gjord av krokodil-skinn. Han frågade lagkaptenen om han kunde få väskan om han vann sin tennismatch. Han förlorade, men berättade historien för en jour-nalist på tidningen Boston Globe. Nästa dag stod det i tidningen att visserligen förlorade Lacoste väskan av krokodilskinn, men faktum kvarstår att han spelade som en riktig alligator. Därmed var det avgjort.

Tja - tillbaka till ”vår” klädtillverkare ... För dem som inte vet det är Beerenberg – världens nordligaste aktiva vulkan och ligger på ön Jan Mayen. Det kunde varit grunden för en mycket bra produkthistoria - som kanske bidragit till ett annat resultat för entusiasterna med det djärva initiativet - som slutade med magplask ...

– S i D 3 4 –

krönikaTorger BjørnstadPCG OSLO

Kontaktuppgifter till alla prinfo communication groups kontor i Sverige, Norge, Danmark, Finland och lettland.

Här finnsprinfo CommuniCaton group

Huvudkontor, Holländargatan 21A, 111 60 Stockholm, tel 08-441 86 91, www.prinfo.se

chanslös utan tydlig produktberättelse

idéerna var goda, designen proffsig, materialvalen avan-cerade, webben utmanande och investerarna var villiga. men butikerna som skulle sälja läckerheter och kunder-na som skulle köpa ställde samma fråga: vad sjutton är Beerenberg?

Beerenberg

moods of Norway

SVErigE

Alingsås BlowUp Verkstadsgatan 4 0322-194 02Anderstorp Prinfo Anderstorp Allégatan 47 0371-58 89 00Bollebygd Prinfo Alfredssons rinnavägen 17 033-29 00 90Bollebygd Folkbyrån rinnavägen 17 033-29 06 92Bollnäs Prinfo I&N Skidvägen 5 0278-63 65 00Gävle PCG Gävle Drottninggatan 34 026-420 68 00Göteborg Linderoths Aröds industriväg 78 031-50 69 00Jönköping Kommunikationsbyrån Vinna Brunnsgatan 24 036-30 51 20Kalmar Prinfo Bergs Dagövägen 1 0480-515 60Malmö Prinfo Grafiskt Center Stortorget 8 (Lejonetpassagen) 040-650 97 00Oskarshamn Prinfo Bergs Varvsgatan 14 0491-76 96 50Stockholm Plutoedenvik Gamla Brogatan 34 08-545 839 70Stockholm PCG Stockholm Holländargatan 21A 08-441 86 80Stockholm PCG ray Östgötagatan 67 0 070-728 28 22Sundsvall Prinfo Sundsvall Östra Långgatan 3 060-64 70 70Tranås Tranås Tryck & Media Vasagatan 1 0140-38 55 60Vetlanda Prinfo Bergs Östra Nygatan 19 0383-56 61 00Virserum Prinfo Bergs Verkstadsgatan 3 0495-24 94 80Vårgårda Prinfo Vårgårda Parkgatan 16 0322-66 70 60Vårgårda Studio´81 Parkgatan 16 0322-64 40 80Växjö Prinfo Bergs Kungsgatan 6 B 0470-57 13 10Ystad Prinfo Ystad Stallgatan 4-8 0411-736 10Örebro Prinfo Welins Dialoggatan 10 019-25 44 00Österlen Prinfo Österlen Lindhagagatan 8 0414-146 00

norgE

Bergen PCG Bergen Skuteviksboder 17 +47 92 43 43 00Brønnøysund Prinfo rønnes Havnegata 32 +47 75 00 91 50Haugesund DHr reklamebyrå Oasen Storsenter 3 etg. Austbøveien 16 +47 52 84 54 84Haugesund Nils Sund Trykkeri Fjellveien 1A +47 52 70 33 70Horten Prinfo Unique Bromsveien 5 +47 33 02 01 00Kongsberg Prinfo Vanberg Myntgaten 9 +47 32 72 51 50Larvik Prinfo Unique Borgejordet 21 +47 33 13 22 00Mosjøen Prinfo rønnes Kirkegata 22 +47 75 17 53 00Nordfjordeid InMedia Øyane 11 +47 57 88 56 80Oslo PCG Oslo Sagveien 21A +47 22 38 70 50rosendal Prinfo Media Kyrkjevegen 50 +47 53 47 02 40Sandvika Prinfo Profflink Hamang Terrasse 55 +47 67 55 03 92Sofiemyr Prinfo Kolbotn Sofiemyrveien 4 +47 66 89 29 80Stjørdal reklamehuset Teglgaten 5 +47 92 62 93 97Stord Ibox reklamebyrå Bjellandsvegen 92 +47 53 45 67 50Stryn InMedia Tinggata 3 +47 57 87 54 62Ølen Grafisk Idé Sentrum +47 53 76 60 80

danmarK, finland & lEttland

Helsingfors Kaktus Sjömansgatan 26 +358 9 681 18 20Köpenhamn Integral Bredgade 20 +45 33 11 26 00riga Balthaus Poligrafija Lauvas street 9 +371 67 28 38 39

Det svåra tar vi itu med direkt, det omöjliga tar bara lite längre tid.

Vi ser möjligheterna, löser problem och skapar värden tillsammans med våra kunder. PCG består av över 80 kunskapsmedarbetare fördelat på sammanlagt 12 kontor i Danmark, Sverige, Norge och Finland.

Illus

trat

ion:

Sus

anne

Flo

din,

Vin

na K

omm

unik

atio

n

Läs mer om vårt reklambyrå-nätverk www.pcgnordic.se