plan mot krÄnkande behandling ......1.5 ansvarig för planen rektor katya wedjesjö 1.6 förankring...

2019

PLAN MOT

KRÄNKANDE

BEHANDLING,

DISKRIMINERING OCH

TRAKASSERIER LÄSÅR

19/20 Genarps skola

3

Innehållsförteckning

1 Bakgrund .................................................................................................. 4

1.1 Följande verksamheter omfattas av planen ................................................................ 4

1.2 Förskolans och skolans ansvar ..................................................................................... 4

1.3 Rutin för arbete då elev kan ha/har utsatts för kränkande behandling,

diskriminering eller trakasserier .............................................................................................................. 5

1.4 Vision ............................................................................................................................ 6

1.5 Ansvarig för planen ...................................................................................................... 6

1.6 Förankring av planen ................................................................................................... 6

2 Utvärdering av föregående läsårs arbete och kartläggning av nuläge ......... 7

2.1 Utvärdering .................................................................................................................. 7

2.2 Deltagande i genomförd kartläggning av nuläge ......................................................... 9

2.2.1 Elevers delaktighet ....................................................................................................... 9

2.2.2 Vårdnadshavarnas delaktighet .................................................................................. 10

2.2.3 Personalens delaktighet ............................................................................................. 10

2.3 Kartläggning av nuläge ............................................................................................... 10

3 Analysera ................................................................................................ 11

4 Nya mål, insatser och åtgärder ................................................................ 12

5 Bilaga 1: Begrepp och definitioner ........................................................... 18

6 Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder ............................................................. 20

Bilagor

Bilaga 1: Rutiner vid akuta situationer - Genarps skola

4

1 Bakgrund

1.1 Följande verksamheter omfattas av planen

Genarps skola 4-9 och fritidshem 4-6.

1.2 Förskolans och skolans ansvar

Nedan följer utdrag ur skollagen och diskrimineringslagen som tydliggör verksamhetens ansvarsområden. I Lunds kommun har huvudmannen delegerat dessa ansvarsområden till rektor.

Målinriktat arbete Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (6:6 skollagen). Det målinriktade arbetet omfattar att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda kränkande behandling.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (6:7 skollagen)

Plan mot kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (6:8 skollagen)

Förbud mot kränkande behandling Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling (6:9 skollagen)

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävasför att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser (6:10 skollagen)

Diskrimineringslagen - aktiva åtgärder Enligt diskrimineringslagen kapitel 16, 18-20 §§ ska utbildningsanordnare arbeta med aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom

5

en verksamhet motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.

Varje verksamhet ska ha riktlinjer som markerar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Vidare ska varje verksamhet ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ska ansvara för att händelsen eller påståendena utreds.

Utgångspunkten är att alla barn och elever ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (se även bilaga 1 om begrepp och definitioner).

1.3 Rutin för arbete då elev kan ha/har utsatts för kränkande behandling,

diskriminering eller trakasserier

Barn- och skolförvaltningen har tagit fram en förvaltningsgemensam rutin som förvaltningens samtliga verksamheter ska följa i det fall ett barn eller en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Rutinen används när förskolan/skolan fått kännedom om att barn/elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier av ett annat barn/elev eller av personal. I dessa fall inträder en skyldighet för personalen att informera rektor omgående i enlighet med 6 kap 10 § skollagen, eller 2 kap 7 § diskrimineringslagen (anmälningsplikt). All personal inom verksamheten omfattas av bestämmelserna.

Rutinbeskrivning när ett barn eller en elev upplevt sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering:

6

1.4 Vision

Lund skapar framtiden – med kunskap, innovation och öppenhet

I Lund har kunskap förändrat världen i mer än 1000 år. Nytänkande och problemlösande ligger i vår natur. Vi hämtar kraft i historien för att tillsammans med andra skapa framtiden.

Lund är en plats där du kan vara dig själv, där du vill bo, utvecklas och bidra till framtiden. Här finns en unik kunskapskultur där olikheter berikar. Vi vågar tänka stort och visa handlingskraft. Genom öppenhet och tillit till varandra låter vi idéerna växa till hållbara lösningar på dagens och morgondagens utmaningar.

Tillsammans kan vi mötas, skratta och lösa världsproblem. Genom att visa vägen och inspirera andra visar vi att Lund är ett levande och ledande kunskapscentrum som gör skillnad. Då, nu och i framtiden. Här och i världen.

1.5 Ansvarig för planen

Rektor Katya Wedjesjö

1.6 Förankring av planen

Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier (likabehandlingsplanen) lyfts med vårdnadshavare, elever och personal när den är färdigställd, i början av läsåret.

Vi förklarar hur skolan arbetar främjande och förebyggande och informerar om rutinerna kopplat till skolans arbete då elev utsätts för kränkande behandling, diskriminering, eller trakasserier.

7

2 Utvärdering av föregående läsårs arbete och kartläggning av nuläge

2.1 Utvärdering

Aktiv åtgärd 1: Likabehandlingsplanen ska aktualiseras kontinuerligt för samtlig personal.

Mål: Alla anställda ska känna till sina och verksamhetens skyldigheter utifrån lagstiftningen samt vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen. Info om lagstiftning som gäller elever och vad som gäller personal.

Åtgärd: Information om likabehandlingsplanen ges på utvecklingsdag inför nytt läsår eller på första arbetsplatsträff, APT.

Genomförande: Pågående.

Ansvarig: Skolledningen.

Utvärdering: Genomförd.

Aktiv åtgärd 2: Eleverna ska få information om lagstiftningen mot kränkande behandling och diskriminering samt verksamhetens likabehandlingsplan.

Mål: Alla Elever ska känna till sina och verksamhetens skyldigheter utifrån lagstiftningen.

Åtgärd: Varje mentor informerar sina elever. Information ges om barnkonventionen. Polis informerar elever i 7-9 som ytterligare förtydligande.

Genomförande: Pågående åtgärd Information till elever ska ges senast vecka 36.

Ansvarig: Arbetslag.


Aktiv åtgärd 3: Vårdnadshavare ska få information om lagstiftningen mot kränkande behandling och diskriminering samt verksamhetens likabehandlingsplan.

Mål: Alla vårdnadshavare ska känna till verksamhetens skyldigheter utifrån lagstiftningen.

Åtgärd: Varje arbetslag informerar vårdnadshavarna.

Genomförande:Information till vårdnadshavare ska göras på ett föräldramöte under hösten, dock senast vecka 43.

Ansvarig: Arbetslagen.


Aktiv åtgärd 4: I riskbedömningen framkommer att eleverna upplever risk för kränkningar i elevgrupperna i de situationer då personal inte är närvarande.

Mål: Ökad trygghet.

8

Åtgärd: All personal måste reagera och agera. Arbeta med värdegrunden i personalgrupp och med elever. Rastvärdsuppdraget ska vara tydligt för personal och elever. Tydlig personalnärvaro på skolgården och skolans allmänna utrymmen. Reflexväst ska användas av samtlig personal som är ute på raster och på fritids. Personal ska sprida ut sig mer när det är rast eller utefritids.


Ansvarig: All personal.

Utvärdering: Pågående.

Aktiv åtgärd 5: Relationsskapande arbete mellan elever och personal.

Mål: Ökad trivsel och trygghet.

Åtgärd: Att hälsa och att samtala en stund vid möten.



Utvärdering: Pågående

Aktiv åtgärd 6: Behov av aktivare arbete med likabehandlinsplanen och skolans värdegrundsarbete.


Åtgärd: Värdegrundsgruppens uppdrag förtydligas.


Ansvarig: Elevhälsa, skolledning och all personal.

Utvärdering: Genomförd under läsåret men arbetet är fortfarande pågående.

Aktiv åtgärd 7: Gäller skola och fritids. Kränkningar via nätet ökar.

Mål: Ökad trygghet och kunskap.

Åtgärd: Vi hanterar kränkningar på nätet på samma sätt som övriga kränkningar. Det förebyggande arbetet behöver fördjupas och förstärkas i samtliga årskurser med återkommande samtal kring värdegrunden. Vi har återkommande utbildningar för personal, elever och vårdnadshavare samt aktivt arbete på mentorstid och kommunikation med vårdnadshavare.



Utvärdering: Genomförd och behov kvarstår.

Aktiv åtgärd 8: Eleverna upplever att det finns risk för kränkningar i omklädningsrummen i Genarps idrottshall.

Mål: Ökad trygghet i omklädningsrummen.

9

Åtgärd: Elevrådet och Esko arbetar fram ordningsregler för ökad trygghet i omklädningsrummen. Mentor för samtal med eleverna i början av terminen. Planering och schemaläggning för ökad personalnärvaro utifrån elevernas ålder görs. Personalnärvaron ska öka.

Genomförande: Arbetet ska påbörjas Ht-18.

Ansvarig: Skolledning, Esko, elevråd, mentorer, idrottslärare och arbetslag.

Utvärdering: Ej genomfört fullt ut.

Aktiv åtgärd 9: Eleverna upplever risk för kränkningar vid elevskåpen. Elever i 4-6 upplever det obehagligt att passera högstadieelever som är vid skåpen då mellanstadieeleverna t ex går till biblioteket.


Åtgärd: Personalnärvaro.


Ansvarig: Arbetslag.


Aktiv åtgärd 10: Eleverna upplever risk för kränkningar, framförallt verbala kränkningar, på fotbollsplanen.


Åtgärd: Klassråden i varje klass i samverkan med personalen kommer överens om regler.

Genomförande: Arbetet påbörjas Ht-18

Ansvarig: Arbetslagen.

Utvärdering:Genomförd och behov kvarstår.

2.2 Deltagande i genomförd kartläggning av nuläge

Kartläggning av nuläge görs genom en månatlig uppföljning av skolans kränkningsanmälingar samt en tät dialog i olika forum där både elever och personal i olika konstellationer medverkar och synpunkter och information från vårdnadshavare framkommer.

2.2.1 Elevers delaktighet

Trygghetsspanare på mellanstadiet träffar vuxen Tryggve (trygghetsvärd)

10

regelbundet. Trygghetsvandringar inomhus och utomhus. Rastaktiviteter på mellanstadiet; eleverna får vara med och påverka innehållet i

rasterna LUNK-enkät i årskurs 5 och 8. Samtal på mentorstid. Ordningsregler; eleverna är delaktiga i framtagandet av skolan ordningsregler Elevråd på högstadiet och klassråd på mellanstadiet. Klassråd mellanstadiet ESKO (elevskyddsombud) i åk 6-9 Mentorstid; schemalagd tid varje vecka då eleverna arbetar med och diskuterar

värdegrundsfrågor. Utvecklingssamtal varje termin. Hälsosamtal med skolsköterska. Övriga enskilda samtal med elever. Riktad gruppverksamhet; t.ex tjej och killgrupper.

2.2.2 Vårdnadshavarnas delaktighet

Föräldramöte Information på skolans hemsida och UNIKUM Utvecklingssamtal varje termin Övriga enskilda samtal

2.2.3 Personalens delaktighet

Utifrån den månatliga sammanställningen av kränkningsanmälningar som eht delger lärarna på arbetslagskonferensen, analyseras resultaten och åtgärder vidtas.

Information ochsynpunkter av vårdnadshavare bidrar också till kontinuerlig kartläggning av nuläget.

Skyddsronder

2.3 Kartläggning av nuläge

Under läsåret 18/19 har vi arbetat med vuxna Tryggvar på mellan- och högstadiet samt trygghetsspanare i klasserna på mellanstadiet. Under hela läsåret har värdegrundsgruppen och tryggvarna, kontinuerligt träffats och stämt av med varandra kring stämningen och läget på skolan kopplat till vad som visas i kränkningsanmälningar. Statistik har förts månad för månad för att snabbare kunna identifiera utsatthet och platser där kränkningar förekommer och vidta åtgärder.

Under läsåret 18/19 har vi arbetat med tjej- och killgrupper på högstadiet. Ämnen som tagits upp i grupperna har bland annat varit tankar och funderingar inför avslut och förväntningar inför framtiden, sömn, stress, prestationsångest, mobbing, utanförskap, droger, mansroller, maktstrukturer, sexualitet, rättigheter, skyldigheter och påföljder.

Arbetet med värdegrund och uppföljning av likabehandlingsplanen behöver fortsatt utvecklas och omfatta hela skoldagen och fritidshemsverksamheten.

11

3 Analysera

Vårt förebyggande arbete med månatlig uppföljning av kränkningsanmälningar upplever vi har bidragit till ökad upplevelse av trygghet och trivsel på skolan. Eleverna upplever att de vuxna reagerar och agerar. Det förebyggande arbetet har också blivit bättre då vi snabbare fångar upp riskmiljöer och beteenden och sätter in insatser i takt med att vi blir varse dem. Vårt arbete med elevinflytande har också gett positiv effekt vad gäller vårt elevråd, som aktivt engagerat sig i skolans miljöarbete och bidragit till utvärdering av skolans arbete med hur väl vi motarbetar sexuella trakasserier. Elevrådets representanter var helt eniga i att detta inte utgjorde något problem på skolan; vi kunde dock konstatera att vuxna och elever upplever jargongen på skolan olika, där vi vuxna i högre utsträckning än eleverna menar att det är kränkande. Detta arbete kommer fortgå under kommande lå inom ramen för vårt värdegrundsarbete.

Ett behov av att få överblick kring det systematiska värdegrundsarbetet finns. Ett årsjul för när aktiviteter ska utföras och tvärderas kan göra det mer överskådligt. Årshjulet bör innehålla konkret riktat värdegrundsarbete men även andra insatser av förebyggande och hälsofrämjande karaktär.

Baserat på våra utvärderingar ser vi ett mönster, att flest konflikter uppstår under rasterna. En åtgärd var att arbeta med styrda rastaktiveter, vilket uppskattade av eleverna. Vi hoppas kunna fortsätta med detta kommande läsår.

Skolbiblioteket/mediateket kommer inför nästa läsår 2019/2020 flyttas till högstadieelevernas uppehållsrum, Chilikum. Elever på mellanstadiet har uttryckt oro över att gå igenom Chilikum för att komma till biblioteket och vi har också sett att flera högstadieelever undvikit uppehållsrummet. Vi tänker att återförflyttning av mediateket till detta utrymme kommer bidra till ökad trivsel för alla elever på Genarps skola.

12

4 Nya mål, insatser och åtgärder

Mål Namn på insats/åtgärd

Områden som berörs av insats/åtgärd

Typ av insats/åtgärd (främjande eller förebyggande)

Förväntat resultat Ansvarig funktion

Metod för utvärdering

Planerad datum för utvärdering

Personal, elever och vårdnadshavare ska känna till innehållet i likabehandlingsplanen. (1, 2, 3)

Likabehandlingsplanen

Kränkande behandling, diskrminering och trakasserier.

Förebyggande och främjande.

Minskade kränkninggsanmälningar och ökad upplevelse av trivsel och trygghet.

Skolled. och mentorer

Oktober

Eleverna ska vara delaktiga i utarbetandet av ordninsreglerna (4)

Skolans ordnignsregle

Studiero och trygghet

Främj. Färre konflikter mellan elever och lärare/personal.

Skoled. och mentorer

Oktober

Vårdnadshavare ska informeras om skolans ordningsregler (4a)

Skolans ordningsregler

Studiero och tryghhet

Främj. Skolled. Oktober

Personal och elever ska få en ökad samsyn kring skolans värdegrund (5)

Skolans värdegr.

Kränk. behandling och diskriminering

Främjande

Ökad samsyn och minskade kränkninggsanmälningar och ökad upplevelse av trivsel och trygghe.

eht:kurator och mentorer

Lunk åk 5 och 8, elevintervjuer åk 4 och 7

nov, mars, maj

Ökad elevinflytande (5a)

Elevinflytande Elevinflytande och delaktighet

Främjande ökad delaktighet Mentorer


november,mars

Kunskap om barnkonventionen. (5b)

Arbete med barnkonventionen.

Inflytande, mänskliga rättigheter

Främjande.

Ökad kunskap och minskade kränkningsanmälningar.

eht: syv och Mentorer

Februari 2020

Kunskap om lagar och regler kopplade till diskriminering och trakasserier. (5c)

Polisbesök åk 6-9

Lagar, regler kring diskriminering och kränkningar

Främjande

Ökad kunskap och minskade kränkningsanmälningar.

Eht: skolsköt. och mentorer

ht 2019

Stärka grupp-klassgemenskaper (5d)

Temadagar Likabehandling

Främjande eht: skolsköt samt utsedd grupp

oktober och mars

Stärka elevernas upplevelse av att bli sedda (6)

Likabehandling

Främjande Öka känslan av trygghet och trivsel

alla


november, mars, juni

Stärka elevernas upplevelse av gemenskap (7)

Rastaktiviteter åk 4-6

Likabehandling

Främjande

Ökad upplevelse av att bli sedd, känna sig trygg och trivas

fritidspedagog, lärare, rektor 4-6


december, juni

Minska elevernas upplevelse av oro

Omklädningsrummen

Kränkningar och

Förebyggande

Ökad upplevelse av trygghet och

eht, idrottslärare,

Lunk samt elevintervj

oktober, januari,

13

Mål Namn på insats/åtgärd

Områden som berörs av insats/åtgärd

Typ av insats/åtgärd (främjande eller förebyggande)

Förväntat resultat Ansvarig funktion

Metod för utvärdering

Planerad datum för utvärdering

för kräningar (8) trakasserier

trivsel mentorer uer april

Minska verbala kränkningar på fotbollsplanen(9)

Fotbollsplanen

Kränkningar och trakasserier-språk

Förebyggande

Förbättrat språkbruk

Tryggve,mentorer och lärare

Elevsamtal i åk 4,5,6

varje månad

Eleverna blir bemötta med respekt av alla (10)

Uppföljning av ränkningsanmälningar

Kränkningar och trakasserier

Förebyggnade och främjande

Minskade kränkninggsanmälningar och ökad upplevelse av trivsel och trygghet.

eht: kurator och syv


varje månad samt november, mars, juni

Aktiv åtgärd 1: Likabehandlingsplanen ska aktualiseras kontinuerligt för samtlig personal.

Mål: Alla anställda ska känna till sina och verksamhetens skyldigheter utifrån lagstiftningen samt vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen. Info om lagstiftning som gäller elever och vad som gäller personal.

Åtgärd: Information om likabehandlingsplanen ges på utvecklingsdag inför nytt läsår eller på första APT.

Genomförande: Augusti-September.

Ansvarig: Skolledningen.

Utvärdering: Oktober.

Aktiv åtgärd 2: Eleverna ska få information om lagstiftningen mot kränkande behandling och diskriminering samt verksamhetens likabehandlingsplan.

Mål: Alla elever ska känna till sina och verksamhetens skyldigheter utifrån lagstiftningen.

Åtgärd: Varje mentor informerar sina elever. Information ges om barnkonventionen. Polis informerar elever i 7-9 som ytterligare förtydligande om behov bedöms finnas.

Genomförande: September.

Ansvarig: Arbetslagen och skolledningen.


Aktiv åtgärd 3: Vårdnadshavare ska få information om lagstiftningen mot kränkande behandling och diskriminering samt verksamhetens likabehandlingsplan.

Mål: Alla vårdnadshavare ska känna till verksamhetens skyldigheter utifrån lagstiftningen.

Åtgärd: Varje arbetslag informerar vårdnadshavarna.

14

Genomförande:Information till vårdnadshavare ska göras på föräldramöte under hösten.

Ansvarig: Arbetslagen och skolledningen.


Aktiv åtgärd 4:Elever och personal deltar i upprättande av nya ordningsregler för skolan.

Mål: Lugn och trygg arbetsmiljö.

Åtgärd: Arbetet sker på SKVAL/elevensval-tid samt på arbetslagskonferenser och arbetsplatsträffar.

Genomförande: September- oktober 2019

Ansvarig: Skolledningen och mentorerna.

Utvärdering: December 2019-januari 2020.

Aktiv åtgärd 4a: Vårdnadshavare får hem information om skolans nya ordningsregler för underskrift.

Mål: Göra föräldrar delaktiga och medvetna om vilka förhållningsregler som deras barn har när de vistas i skolan samt öka kommunikationen mellan hem och skola.

Åtgärd: Skicka hem ordningsreglerna.

Genomförande: September-oktober 2019.

Ansvarig: Skolledningen och mentorer.

Utvärdering: November 2019.

Aktiv åtgärd 5: Värdegrundskonferenser med personalen.

Mål: Ökad samsyn om skolans värdegrund

Åtgärd: Främjande och förebyggande arbete kring värdegrundsfrågor.

Genomförande: Kollegialt lärande om skolans värdegrund, en konferens/månad Skolverkets material.

Ansvarig: Eht (tidigare värdegrundsgruppen) tillsammans med skolledningen

Utvärdering: Maj 2020.

Aktiv åtgärd 5: Schemalagd mentorstid på skolans val (SKVAL) och elevens val-tid för arbete med värdegrundsarbete i alla klasser.

Mål: Samsyn kring skolans värdegrund och ökad upplevelse av trivsel, gemenskap och trygghet i våra verksamheter och i förlängningen i det övriga samhället.

Åtgärd: Varje mentor skall på schemalagd tid arbeta med riktat värdegrundsarbete.

Genomförande:Varje vecka.

15

Ansvarig: Mentorer.

Utvärdering: Maj 2020.

Aktiv åtgärd 5a: Öka eleverna upplevelse av delaktighet och inflytande.

Mål: Ökad upplevelse av elevinflytande och delaktighet.

Åtgärd: Genomförande av klassråd.

Genomförande: Var tredje vecka på Skal-elevens val-tid.I 7-9 träffas elevrådet i anslutning till klassråden.

Ansvarig: Mentorer.

Utvärdering: Maj 2020

Aktiv åtgärd 5b: Elevernaska få utbildning om barnkonventionen.

Mål:Eleverna ska känna till sina rättigheter och skyldigheter utifrån lagstiftningen.

Åtgärd: Arbete med barnkonventionen.

Genomförande: Vt 19 på skval-tiden.

Ansvarig:Mentorer med stöd av Eht.

Utvärdering: december/januari

Aktiv åtgärd 5c Eleverna i åk 7-9 ska få utbildning om lagstiftningen mot kränkande behandling och diskriminering samt nätkränkningar.

Mål: Eleverna ska känna till sina rättigheter och skyldigheter utifrån lagstiftningen.

Åtgärd: Närpolis bjuds in för information till och samtal med elever i 6-9.

Genomförande: ht 19

Ansvarig: Eht (inbjudan), mentorer (genomförande)

Utvärdering: November, mars

Aktiv åtgärd 5d Återkommande gemenskapande aktiviteter över hela skolan i form av temadagar (frilufts-miljö-mentorsdagar)

Mål: Stärka klass-grupp- skol- gemenskaper och öka upplevelsen av gemenskap och trivsel.

Åtgärd: Schemabrytande aktiviteter

Genomförande: 1-2 tillfällen per termin

Ansvarig: Utsedd ansvarig och mentorer

Utvärdering: oktober och mars

Temadag 1 kring

16

Mål: Kunskap om människans påverkan på miljön

Åtgärd: Miljötemadag

Genomförande: ht 19 27 september

Ansvarig: Utsedd ansvarig och mentorer

Utvärdering: ht

Temadag 2 kring

Mål: Minskad stress och ökad ork och koncentration

Åtgärd: Temadag kring hälsa, matvanor, sömnrutiner, skärmtid och motion

Genomförande: vt 20

Ansvarig: Eht: skolsköterska och utsedd grupp och mentorer (genomförande)

Utvärdering: vt

Aktiv åtgärd 6: Relationsskapande arbete mellan elever och personal.


Åtgärd: Att hälsa och att samtala en stund vid möten.



Utvärdering: Pågående.

Aktiv åtgärd 7: Schemalägga planerade rastaktiviteter.

Mål: Öka trygghet, gemenskap och trivsel på rasterna.

Åtgärd: Planera i dialog med klasserna via klassråden under terminerna.

Genomförande: Fem dagar i veckan.

Ansvarig: Fritidspedagoger gör planeringen och rastvärdar genomför det som är planerat.

Utvärdering: December 2019 och maj 2020.

Aktiv åtgärd 8: Minska upplevelsen av oro för kränkningar i omklädningsrummen i Genarps idrottshall.

Mål: Ökad trygghet i omklädningsrummen.

Åtgärd: Utarbetande av riktlinjer för ökad trygghet i omklädningsrummen. Planering och schemaläggning för ökad personalnärvaro utifrån elevernas ålder görs.

Genomförande: Arbetet ska påbörjas september 2019.

Ansvarig: Skolledning,idrottslärare, mentorer och elever/elevråd

Utvärdering: December 2019.

17

Aktiv åtgärd 9: Minska de verbala kränkningarna på fotbollsplanen 4-6.


Åtgärd: Klassråden i varje klass i samverkan med personalen kommer överens om regler och samtalar om språkbruk.

Genomförande: Arbetet påbörjas augusti 2019.

Ansvarig: Tryggve och lärarna i 4-6.


Aktiv åtgärd 10: Fortsatt regelbunden uppföljning av kränkningsanmälningar, identifiera riskområden och stärka skyddsfaktorer.


Åtgärd: Månatlig uppföljning och genomgång av kränkningsanmälningar

Genomförande: Arbetet påbörjas augusti 2019.

Ansvarig: Eht (sammanställning), mentorer (arbete med elever)


18

5 Bilaga 1: Begrepp och definitioner

Begrepp

Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. En pojke nekas arbeta med pärlplattor pga sitt kön.

Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar eleven på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de barn/elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker elevens värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att barn/elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker elevens värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker elevers värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både personal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:

• Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

• Lisa är stökig i barngruppen och vill inte lugna ner sig, pedagogen ger Lisa en örfil.

• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på gården/rasterna. Han är hellre

19

ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans/skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger pedagogernan. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när eleven, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

20

6 Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunder

Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]

• Pedro blir retad av kompisarna på förskolan för att han är den ende killen som valt att vara med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i förskolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]

• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sin skola för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]

• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola/skola med många barn/elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra barnen/eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Personalen avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De

21

menar ju inget illa”. [trakasserier]

• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria A, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några barn. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]

• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på slöjden med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

• Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]

• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra barn/elever ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]

• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från samlingen/klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar förskolan/skolan inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå här!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]

• Det har gått bra i förskolan/skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med och leka.

• James vill inte vända sig till sin pedagog eftersom pedagogen ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

22

Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av

ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan/skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina kamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]

• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes barngrupp/klass. Hon blir sårad när de andra kamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

plan mot krÄnkande behandling ......1.5 ansvarig för planen rektor katya wedjesjö 1.6 förankring...

Documents