portalenasa.files.wordpress.com€¦ · web viewÅsaskolans. plan mot diskriminering och....

Åsaskolans

Plan mot diskriminering och

kränkande behandling

2015

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Fritidshem och Grundskola

Ansvariga för planen:Rektorer för ÅsaskolanPia Hjertström, Bengt Nilsson, Ulrika Jansson

1

Innehållsförteckning

1. Åsaskolans vision sid. 32. Åsaskolans kärnvärderingar sid. 43. Inledning och syfte sid.54. Framtagande av plan sid. 65. Utvärdering sid. 66. Främjande arbete sid. 97. Kartläggning sid. 138. Förebyggande åtgärder sid. 149. Rutiner för akuta situationer sid. 1810. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever sid. 1911. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal sid. 20 12. Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningar inte upphör sid. 2013. Rutiner för dokumentation sid. 2214. Definitioner av begrepp sid. 2215. Händelserapport sid. 25

2

ÅSASKOLANS VISION

På Åsaskolan har vi ett positivt, tryggt och tillåtande klimat. Här uppmuntras alla att föra fram sina åsikter, att prova sina idéer och att ta ansvar för sitt livslånga lärande. För att lära och komma vidare låter vi eleverna prova och prova igen så att de får möjlighet att lyckas.

Vi har ett positivt förhållningssätt till elevernas idéerVi tar tillvara på och uppmuntrar elevernas kreativitet och nyfikenhet genom att vara lyhörda och ha ett positivt förhållningssätt till deras idéer. Vi ser möjligheter istället för hinder. För att kunna förverkliga elevernas idéer samverkar vi ofta med andra delar av samhället, exempelvis åker vi på studiebesök och använder oss av de kontakter in i arbetslivet som föräldrarna har. Detta gör Åsaskolan inspirerande och positiv att lära och arbeta i.

En väl fungerande organisation skapar trygghetVi arbetar i en väl fungerande organisation och är indelade i arbetslag F-3, 4-6 och 7-9. I varje arbetslag är eleverna uppdelade i ett antal mindre grupper för att skapa trygghet och en bra miljö att lära i. På så sätt kan vi också på ett tidigt stadium identifiera enskilda elevers behov av hjälp och stöd och fördela resurserna efter de behov som finns.

Alla elever får utvecklas efter sina förmågorVi har tydliga rutiner för hur återkoppling i elevärenden ska ske, vem som ansvarar för vad och vilka resurser som ska sättas in. Kommunikationen mellan pedagoger och elevhälsoteamet är snabb och tydlig. Alla elever på Åsaskolan ges därmed möjlighet att utvecklas efter vars och ens bästa förmåga – för att lära, för att lyckas, för att trivas och för att känna sig trygg, sedd och lyssnad på.

Ledningen ger personalen goda förutsättningarSkolans ledning arbetar efter en tydlig struktur och verkar aktivt för att skapa goda förutsättningar för personalen. Det finns tid och möjlighet för pedagogiska samtal och reflektion i alla led – pedagoger emellan, mellan pedagoger och elever samt mellan pedagoger och ledning. Personalen har även tid till individuell planering, samplanering med kollegor och tid för gemensam bedömning av elevresultat – allt för att skapa den bästa skolan för eleverna, där deras lärande och resultat står i fokus.

Ledningen är delaktig i den vardagliga verksamheten. Detta ger dem möjlighet att få ett tydligt grepp om verksamheten och att ge respons och återkoppling till pedagogerna på ett positivt sätt. Skolan främjar personalens välmående i form av återkommande sociala aktiviteter med inslag av friskvård.

Vår information är alltid uppdateradVi kommunicerar information och idéer med elever och föräldrar via en användarvänlig digital plattform. Skolans hemsida är vårt ansikte utåt. Den är ständigt uppdaterad med aktuell information om vår verksamhet.

Skolledning och Personal

3

Åsaskolans kärnvärderingar

På Åsaskolan tror vi på DIG och DIN förmåga Det visar vi genom att: - Vi ger varandra feedback - Vi stöttar och hjälper varandra - Vi ger varandra beröm

Goda relationer med ömsesidig respekt.Det visar vi genom att: - Vi finns till för varandra och hjälper varandra - Respektera alla oavsett kön, ålder, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet

Acceptans för varandras olikheter.Det visar vi genom att: - Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade - Alla får säga vad de tycker och vi tycker alla åsikter är viktiga - Vi behandlar alla lika

4

Inledning och syfte

Varför behövs en plan?

Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen 2011 6 kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

I läroplanen konkretiseras den värdegrund som ska genomsyra allt vi gör i skolan:Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Skolinspektionen, via Barn och elevombudet (BEO)(www.skolinspektionen.se/beo) och Diskrimineringsombudsmannen (DO) (www.deo.se) är de två myndigheter som ser till att lagarna kring likabehandling följs. Det är till dessa myndigheter en elev eller förälder kan vända sig om man tycker att skolan inte följer lagen trots att man har påpekat det. På myndigheternas respektive hemsida kan du läsa mer om lagarnas och kraven på skolans likabehandlingsarbete.

Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. Det är alla vuxnas ansvar i skolan att levandegöra likabehandlingsplanen i vardagen, främja likabehandling genom ett målinriktat arbete, förhindra kränkningar och, om det redan har hänt, agera om någon blir kränkt. Även om ansvaret ligger hos de vuxna som arbetar i skolan behövs allas medverkan för att skolan ska bli en plats där alla kan känna trygghet, trivas och utvecklas. Elevers och föräldrars medverkan är därför ovärderlig! Detta återkommer vi till i planen.

Denna plan mot kränkande behandling och diskriminering har syftet att skapa större trygghet för elever, föräldrar och personal på följande sätt:

För elever:

genom att den beskriver vilken skolmiljö du har rätt till, vill vi att du ska känna dig trygg och att du ska ha likvärdiga möjligheter som andra elever på skolan oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

genom att den visar hur rutinerna ser ut om du skulle anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, så att du kan vara trygg med att dina rättigheter tas tillvara och att du får hjälp

5

http://www.do.se/

http://www.skolinspektionen.se/beo

För föräldrar:

genom att den beskriver vad du kan förvänta dig av skolan gällande likabehandling och förebyggande arbete mot kränkningar, samt hur du kan vara med och påverka arbetets utformning

genom att du får reda på vem du kan vända dig till om du känner oro för ditt barn i skolan och du vet vad som händer om du anmäler diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

För personal:

genom att den beskriver planen för vårt värdegrundsarbete under året, så att vi kan arbeta mot gemensamma mål, prioritera och följa upp arbetet

genom att den tydliggör hur du ska agera om kränkningar sker.

Framtagande av planen

Eleverna har varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen genom att de besvarar en trivselenkät en gång per läsår som sedan analyseras av berörda pedagoger. Resultatet av denna analys står till grund för framtagandet av den nya planen. Vårdnadshavarna blir delaktiga i framtagandet av planen genom att den presenteras och diskuteras med föräldrarådet. Föräldrarna ger synpunkter och kommer med förslag inom ramen för skolans föräldraråd. Personalen har även varit delaktig i kartläggningen av risker för diskriminering. Vi har i denna kartläggning använt DOs materiel ”Husmodellen”.

Förankring av planen Läsåret startas upp med att pedagogerna diskuterar likabehandlingsarbetet och planen med eleverna. Likabehandlingsplanen lyfts vid höstens föräldramöten. Planen lyfts och förankras i klassråd/elevråd, Lilla Trygghetsgruppen, föräldraföreningen samt i de olika arbetslagen vid en arbetsplatsträff. Nyanställda informeras om likabehandlingsarbetet av arbetslagens representant/er från trygghetsgruppen.

Om någon kränkning sker ska eleverna göras medvetna om att det är likabehandlingsplanen som skolans personal följer under ärendets gång.

GiltighetstidPlanen gäller från 2015-01-01Planen gäller till 2015-12-31

UtvärderingFormer för utvärdering av planenArbetslagen utvärderar planen mot diskriminering och kränkande behandling via representanterna i Stora Trygghetsgruppen. Eleverna (åk f-9) har utvärderat det sociala klimatet och deras upplevda trygghet genom skolans trivselenkät. Lilla Trygghetsgruppen har

6

utvärderat sin verksamhet. Årets plan ska utvärderas på samma sätt. Årets plan ska utvärderas senast 2015-12-31. Ansvarig för att planen utvärderas är rektor

Utvärdering av Främjande arbete 2014Stora Trygghetsgruppens arbete har utvärderats. De åtgärder för utveckling som man såg har förts in under det främjande arbetet.

Lilla Trygghetsgruppen har utvärderat sitt arbete. Det framkom att upplägget på mötena var bra. Man kör ju nu lite mer positivt och förebyggande prat och inte bara tar upp det som inte fungerar.Eleverna önskade dock lite mer varierande tider på mötena, så att det inte alltid är samma tid och samma lektioner som drabbas.Brevlådan på andra våningen i Portalen kom upp. De tyckte att den inte syns och att ingen vet om att den finns.

Värdegrundgrundsarbetet F-3 har utvärderats. Det har fungerat bra med att ta i de situationer som kommer upp och att i anslutning till dem anknyta till skolans värdegrund. Alla klasser har arbetat med gruppstärkande övningar och arbetslagen är nöjda med detta arbete. Vissa klasser har gjort detta främst i anslutning till läsårsstart. Andra klasser har arbetat med detta i perioder beroende på behovet i klassen.

Skolcafét fungerade bra under vt 2014 men vissa utvecklingsbehov har noterats och utifrån dessa har förändringar gjorts inför ht 14. Bland annat har skolan ökat vuxennärvaron i caféet. Alla pedagoger som arbetar i åk 7-9 har schemalagt 20 min i caféet. Caféet yta har också ökats och eleverna som arbetar där har fått förändrade uppdrag. Sortimentet i caféet har utökats.

Rastvärdar åk f-5 har fungerat bra, pedagogerna har positionerat sig på de av eleverna otrygga platserna. De har också haft målet att vara aktiva och försöka ligga steget före för att kunna lösa konflikter innan de blir stora. Bussvaktssystemet har fungerat ganska bra. Vid vissa tillfällen har inte bussvakten varit på plats i rätt tidpunkt och det har eleverna upplevt som otryggt. Här gjordes en ny genomgång inför ht 14 och under höstterminen har det fungerat bättre.

Utveckla pedagogernas medvetenhet och kunskap om diskriminering och kränkande behandling. En halv kompetensutvecklingsdag i samband med kartläggningen inför framtagandet av ny plan har genomförts. Mycket uppskattat av pedagogerna som också önskar mer tid för att samtala kring dessa frågor och öka sin kompetens.

Utveckla elevernas medvetenhet om diskriminering och kränkande behandling. Detta arbete har skett i viss mån i samband med arbetet kring positivism och respekt, men detta arbete behöver fördjupas ytterligare. Vi behöver också marknadsföra vår plan mot diskriminering och kränkande behandling i högre grad än idag.

Elevråden har fungerat bra. Möten har hållits i den utsträckning som planerat och elevrepresentationen har varit bra.

7

Utvärdering av Förebyggande arbete 2014Arbetet med att motverka otrygghet har fått god effekt. I den kartläggning som genomfördes i slutet av höstterminen 2014 var det färre platser utomhus som upplevdes som otrygga. Generellt sett kunde man se i både yngre och äldre elevers svar att de upplevde att miljön på skolan är tryggare nu än för ett år sedan.

Arbetet med att pedagogerna ansvarar för alla gruppindelningar på skolan har fungerat ganska bra. Fria gruppindelningar har skett i några fall. Vi fortsätter med detta som ett förebyggande arbete.

Före och efter rasten samtal har inte förekommit i alla klasser. Vissa klasser har använt detta som en modell för att öka elevernas trygghet och trivsel i samband med rast och då har det fungerat bra.

Blanketten för dokumentation av händelser har utvärderats. Utifrån denna utvärdering har några formuleringar i blanketten förtydligats.

8

Främjande insatser hela Åsaskolan

Namn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig Tidpunkt

Stora Trygghetsgruppen Att alla elever på skolan ska känna sig trygga. Motverka diskriminering och kränkande behandling på skolan.

Stora Trygghetsgruppen träffas varje vecka och lyfter enskilda fall samt det främjande arbetet. Leder arbetet med Lilla Trygghetsgruppen.

Rektor

Stora Trygghetsgruppen

Pågående arbete. Utvärderas vid årets slut.

Utveckla Stora Trygghetsgruppens arbete

Att gruppens arbete ska bidra till att fler elever upplever Åsaskolan som en trygg skola.

Utse ytterligare en representant från 4-6. Ha en fast mötesordf. Utveckla fler kartläggningsmetoder. Bli tydligare i ärendegången.

Rektor

Stora Trygghetsgruppen


Ordningsregler/Kärnvärderingar

Skapa trygghet och ett positivt klimat för att på skolan. Alla ska känna till våra ordningsregler och kärnvärderingar.

De ska finnas synliga på skolan i samtliga gemensamma utrymmen. De ska levandegöras genom ett aktivt arbete av samtliga medarbetare på skolan genom samtal i vardagen.

Samtliga medarbetare på skolan.

Pågående arbete. Utvärderas vid läsårets slut.

Faddergruppsverksamhet Skapa trygghet, förståelse och gemenskap över åldrarna. Från F klass till årskurs 9.

Schemalagd tid avsätts för planering och genomförande av faddergruppsträffar.

Rektorer tillsammans med mentorer.

Avsatt tid under tid under läsår, två tillfällen per termin.

Rastaktiviteter Att det erbjuds en meningsfull rasttid med vuxenledda aktiviteter

Planerad och regelbunden verksamhet.

Rektor

Aktivitetsvärdar

Cafévärdinna

Pågående

Arbete under läsåret. Utvärder

9

där eleven kan känna delaktighet och positivism.

as i årets slut.

Rastvärdar/Bussvärdar Skapa trygghet genom vuxennärvaro

Schemalagda rastvärdar och bussvärdar som är aktiva och placerar sig där det finns behov. Som rastvärd agerar man förebyggande samt vid situationer som uppstår.

Rektor

Rastvärdar och bussvärdar

Pågående Utvärderas vid läsårets slut.

Elevråd Skapa delaktighet och främja det demokratiska inflytandet.

Vi har ett elevråd F-3 ett för 4-6 och ett för 7-9. Elevråden leds av pedagoger. Rektor medverkar. I åk 7-9 finns ett samarbete med fritidsgården.

Rektor Ansvariga pedagoger

Pågående Möten en gång per månad. Utvärderas vid läsårets slut.

Lilla Trygghetsgruppen Skapa trivsel och en god atmosfär på skolan. Att eleverna blir sedda och lyssnade på.

Två representanter från varje klass i åk 3-9 träffas regelbundet för att diskutera läget på skolan och ta fram positiva saker att lyfta i klasserna och på skolan generellt.

Personal representanter från Stora Trygghetsgruppen.

Gruppen träffas en gång i månaden. Arbetet utvärderas i samband med att en ny plan tas fram.

Främjande insatser F-3

Namn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig TidpunktPlan för övergång mellan förskola och skola

Att eleven ska känna sig trygg vid övergången till ny

Planen som finns hålls aktuella av berörda pedagoger. Planen följs upp och utvärdas årligen.

Rektor

Berörda pedagoger

Kontinuerligt arbete.

10

verksamhet.Värdegrundsarbete F-3

Förankra och levandegöra skolans värdegrund.

Arbetar med gruppstärkande övningar.

Pedagoger F-3


Klassregler Skapa ett positivt klimat i de olika grupperna.

Utifrån skolans regler och kärnvärderingar tar varje klass fram regler för hur man ska ha det i sin klass.

Pedagoger F-3

Utvärderas och tas fram nya i samband med skolstart.

Före rasten samtal Öka tryggheten på rasterna och minska risken för ensamma elever.

Pedagog samtalar med gruppen inför rast om vilka aktiviteter som man kan välja. Detta kan ske i olika former.

Pedagoger F-3

Utvärderas i samband med framtagande av ny plan.

Främjande insatser 4-6 och 7-9

Namn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig TidpunktSkolcafé Caféet ska vara en

samlingsplats för elever i åk 7-9 där personal närvarar. Främja elevernas känsla av delaktighet, ansvarstagande och bemötande.

Elever i åk 8-9 deltar i verksamheten tillsammans med en skolvärdinna. All personal åk 7-9 skall schemalägga 20 minuter/vecka i cafeet.

Rektor

Skolvärdinna


Elevens val vecka

Främja elevernas kreativitet,delaktighet och ansvarstagande samt stärka gemenskapen mellan årskurserna.

Eleverna skapar egna kurser utifrån kursplanerna i lgr 11 för att sedan redovisa i slutet av veckan.

Rektor

Pedagoger

Sista veckan av varje termin.

Strukturer för lektionens uppstart och avslut

Att alla pedagoger utgår från samma struktur så att eleverna känner igen sig och målet med lektionerna blir tydligt. Skapa studiero.

Alla pedagoger startar och avslutar lektionerna på samma sätt.

Rektor

Pedagoger

Pågående arbete.

Gemensamma aktivitetsdagar

Främja känslan av samhörighet bland elever och personal i kombination med att göra något trevligt.

Olika former av skolutflykter som friluftsdagar, uppstartsdagar.

Rektor

Pedagoger

En gång per termin.

Samarbete Stärka vi-känslan bland Olika aktiviteter i Rektor Vid uppstart

11

med Fritidsgården

eleverna och det sociala samspelet mellan elever.

samverkan med Fritidsgården t ex utflykt till Sundsjön.

Pedagoger

Personal Fritidsgården

åk 7.

Pågående arbete.

Främjande insatser Fritidshem

Namn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig TidpunktSamlingar Fritidshemmet

Alla elever ska känna sig sedda och bekräftade på fritidshemmet.

Vid samlingar så blir alla sedda och hörda.

Fritidspersonalen Pågående arbete. Utvärderas vid varje läsårsslut.

Gruppstärkande övningar

Starka och trygga grupper på fritidshemmet.

Vi jobbar med gruppstärkande lekar, vid olika tillfällen.


Fokus på inkludering och tillhörighet

Ingen ska känna sig ensam på fritidshemmet.

Uppmärksammar så att ingen är utanför eller får sitta själva.


Stärka elevernas förmåga att säga ifrån och lösa konflikter.

Öka elevernas förmåga att lösa konflikter.

Fritidspersonalen uppmuntrar eleverna att våga säga ifrån och om inte det hjälper så ber man fritidspersonal om hjälp att reda ut konflikten. Vi tar i det direkt, alla delaktiga får komma till tals och vara med och komma till en lösning av problematiken.


Elevintervjuer för utveckling av verksamheten.

Kartlägga elevernas trivsel och mående på fritidshemmet.

Vi gör intervjuer två gånger per läsår med alla fritidsbarn, där de får svara på frågor bland annat om trygghet med barn och vuxna, kompisrelationer,


12

intressen m.m.

KartläggningKartläggningsmetoderÅrliga trivselenkäter där eleverna har identifierat otrygga platser. Sammanställningen av klassens svar har sedan samtalts om i klassen för att pedagogerna ska få en klarare förståelse för hur eleverna upplever sin vardag på Åsaskolan. Eftersom eleverna i åk F-3 har sitt fritidshem i samma lokaler och till stora delar tillsammans med samma personal som i skolan har man gjort kartläggningen gemensamt fritidshem och skola. Därför beskrivs det förebyggande arbetet i åk F-3 gemensamt för fritidshem och grundskola och omfattar båda verksamheterna. Möten var tredje vecka med Lilla Trygghetsgruppen, där personal från Stora Trygghetsgruppen får del av hur elevrepresentanterna upplever tryggheten på skolan. Stora Trygghetsgruppen träffas varje vecka. Lärarna på skolan har även gjort en kartläggning av risker för diskriminering. Vi har i denna kartläggning använt DOs materiel ”Husmodellen”. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen:

Eleverna genomför en trivselenkät en gång per år. Målet med enkäten är att se hur eleven trivs i klassen, på fritidshemmet och på skolan i stort samt att få en fingervisning om den upplevda studieron för eleven.Trivselenkäten ger även möjlighet för eleven att peka ut fysiska områden på skolan där det upplever sig vara mindre trygga. Elevernas svar på klassens trivselenkäter analyseras och samtalats om klassvis där eleverna har möjlighet att ge förslag på åtgärder.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Stora Trygghetsgruppen har ansvar för att ta fram trivselenkäten samt informera all personal om när och hur den ska genomföras. Klasslärarna/mentorerna har ansvar för att genomföra och diskutera trivselenkäterna i respektive klass och vidarebefordra resultatet och förslag på förbättringar till Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen har ansvar för att analysera resultaten på skolnivå samt ge förslag på åtgärder.

Kartläggningen har identifierat utvecklingsbehov. Dessa utvecklingsbehov samt vilka åtgärder som är kopplade till dem återfinns här nedan.

13

Förebyggande insatser hela Åsaskolan

Utvecklingsbehov utifrån kartläggning

Mål Åtgärd/Insats Ansvarig Tidpunkt

Förbättra miljön i omklädningsrummen i idrottshallen.

Eleverna ska känna sig bekväma och trygga i omklädningsrummen

Skiljevägg i omklädningsrum för att förhindra insyn. Skiljeväggar mellan duscharna så att man kan vara naken utan att tänka på att andra ser.

Rektor Mål att vara färdigställt under ht 15.

Genomtänkta gruppindelningar

Skapa trygghet och gemenskap för alla elever. Ingen elev blir indelad i grupp endast på grund av sitt kön.

Pedagoger tänker igenom syfte med gruppindelningar. Det är pedagogen som bestämmer gruppindelningen.

Pedagoger I det dagliga arbetet. Utvärderas vid läsårets slut.

Förebyggande insatser åk 1-3 samt tillhörande Fritidshem.



Förbättrad trygghet på toaletterna

Alla elever ska uppleva att det är tryggt att gå på toaletten.

Samtal med eleverna om hygien och kroppens behov och att låta den som är på toan vara ifred samt om känslan av att bli inlåst. Tipsa eleverna om att sitta på toaletten. Se över låsen och spolknappen. Förbättra toalettmiljön generellt.

Pedagoger

Rektor

I slutet av mars 2015.

14

Påfyllning av toapapper i högre grad.

Förbättrad trygghet på rampen

Alla elever som har lov att vistas på rampen ska känna att det är tryggt att vara där.

Ett ”rampenmöte” för att diskutera förhållningsregler mm.

All personal Till våren 2015 när rampen öppnas igen.

Förbättrad trygghet i A-hallen.

(Detta är ett förslag. Eleverna i 7-9 får prövotid fram till sportlovet för att visa att de kan vara i A-hallen utan att eleverna i åk 2 känner sig otrygga och illa bemötta.)

Alla elever ska känna sig trygga i A-hallen.

De äldre eleverna har inte A-hallen som uppehållsrum de ska hämtas i Portalen av lärarna.

Vid längre raster ska de äldre vara i caféet eller i Portalen.

Mer samarbete mellan yngre och äldre elever.

All personal Pågående insats utvärderas vid årets slut.

Busshållplatsen Att alla ska känna sig trygga vid busshållplatsen.

Se till att det alltid finns bussvakter. Prata i klasserna om kösystemet vid busshållplatsen.

Rektor/Pedagoger

Pågående insats utvärderas vid årets slut.

Många barn vid grusplanen

Det ska vara roligt och tryggt vid grusplanen.

Alltid bemanning av pedagog. En pedagog delar upp lagen. Grusplansfri dag för varje årskurs. Blir det ojämna lag kan de justeras. Prata med eleverna om hur man ska vara mot varandra. De som spelar fult får välja annan aktivitet resten av rasten.

Rastvärdar

Elever

Pågående insats utvärderas vid årets slut.

Elever från andra klasser i omklädningsrummet

Alla ska känna sig trygga i omklädningsrum

Prata med eleverna.Pedagogen går in först i

Pedagoger Pågående insats utvärderas

15

men. omkl rummet. vid årets slut.

Förebyggande insatser 4-6 och 7-9



Elever och pedagoger behöver få en ökad förståelse för risker på internet men också om dess fördelar.

Upplysa, informera och med det medvetandegöra om farorna på internet.

Föreläsning om nätmobbing för elever i åk 4-9 och personal F-9.

Föreläsning för elever, pedagoger och föräldrar. Förberedelse och efterarbete.

Rektor, pedagoger, Stora trygghetsgruppen

I början av vt 15.

Utvärdering i anslutning till föreläsningarna.

Klimatet mellan pojkar och flickor i åk 7 behöver förbättras.

Förbättra klimatet mellan pojkar och flickor i åk 7.

Genuspedagogen Astrid Tengelin träffar regelbundet pedagogerna och handleder dem utifrån genusfrågor.

Rektor, pedagoger åk 7

Regelbundet under läsåret 14/15. Utvärdering i samband med insatsens avslut.

Det sociala samspelet och vikänslan i åk 7 behöver förbättras.

Stärka vi-känslan och det sociala samspelet inom elevgruppen.

Fritidsledarna träffar regelbundet eleverna i åk 7 och gör olika samarbetsövningar och har olika samtalsgrupper.

Rektor och fritidsledarna

Regelbundet under läsåret 14/15. Utvärdering i samband med insatsens avslut.

Elevernas ansvarskänsla för sin arbetsmiljö behöver utvecklas.

Utveckla elevernas ansvarskänsla för sin arbetsmiljö.

Städuppdrag för caféets personal. Elever åk 8-9 som ”står” i caféet ser till att det är rent och fint i caféet samt ”hänga upp” stolarna i bamba efter avslutad lunch.

Rektor och cafévärdinna

Pågående Utvärdering i samband med läsårets slut.

16

Öka tryggheten på rasterna för eleverna i åk 4-5.

Tryggheten på rasterna för eleverna i åk 4-5 ska öka.

Se över schemat för att utöka vuxennärvaron under rasttid.

Rektor Ht 2015

Förebyggande insatser Förskoleklassen samt tillhörande Fritidshem



Ökad trygghet på toaletterna

Alla ska känna sig trygga när de går på toaletten.

Tillverka upptagetskyltar att hänga på dörren. Tända ljuset på morgonen och låter det vara tänt hela dagen. Påminna eleverna om att spola efter sig.

Pedagoger Följs upp under vecka 6 genom en enkät och med uppföljande samtal.

Ökad trygghet i omklädningsrummen.

Alla ska känna sig trygga i omklädningsrummen.

Bestämda platser för eleverna i omklädningsrummen. Samtala med eleverna om förhållningssätt i omklädningsrummen eftersom det är trångt där.

Pedagogerna och eleverna

Följs upp under vecka 6 genom en enkät och med uppföljande samtal.

Eleverna upplever att det är stökigt kring grusplanen och det skapar oro för både de som spelar fotboll och de som vistas runt omkring.

Eleverna ger uttryck för att de är rädda för de äldre eleverna.

En ökad trygghet vid grusplanen

Vuxennärvaro hela tiden.

Pedagogerna arrangerar aktiviteter så att de yngre och äldre eleverna lär känna varandra.

Pedagogerna

Följs upp under vecka 6 genom en enkät och med uppföljande samtal.

Eleverna efterfrågar regler vid fotbollsspel.

En ökad trygghet vid grusplanen

Pedagogerna för samtal kring regler med de andra berörda pedagogerna och

Pedagogerna

Följs upp under vecka 6 genom en enkät och med

17

med eleverna. uppföljande samtal

Rutiner för akuta situationer

PolicyVi som arbetar på Åsaskolan har en skyldighet att agera så snart vi får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som har hänt och snarast vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.

Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Åsaskolan.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal på skolan har en skyldighet att ha uppsikt över vad som sker på skolan och ingripa direkt vid eventuella incidenter.

All personal har rasttillsyn och cirkulerar bland eleverna. Extra uppsikt hålls på de platser som framkommit som otrygga i trivselenkäter. Skolgården ska utformas på ett sådant sätt att man har god uppsikt. Åk 7-9 Personal har uppsikt över skolbussarnas ankomster och avgångar.

Eleverna i den Lilla Trygghetsgruppen förmedlar händelser/oro bland elever till personalrepresentanterna i Stora Trygghetsgruppen på skolan.

Skolcafét hålls öppet för åk 7-9. Det är en naturlig samlingsplats där skolans personal finns närvarande.

Stora Trygghetsgruppen har en brevlåda som finns uppsatt vid expeditionen. Där kan elever och personal lämna information om händelser som personalen i Stora Trygghetsgruppen behöver veta om. Där kan man också anmäla kränkningar.

Foto på medlemmarna i Stora Trygghetsgruppen är uppsatt på strategiska platser i skolan så att eleverna ska ha god kunskap om vilka de kan vända sig till.

Personal, elever och föräldrar kan vända sig till: Ansvarig pedagogTrygghetsgruppen.Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog, speciallärare).Rektor.

18

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Tillvägagångssätt:

Alla elever och deras vårdnadshavare på skolan ska ha god kännedom om vad som menas med en kränkning och vilka åtgärder som görs på skolan när en sådan sker, samt att det åtgärdas från första kränkningen.

Vid varje ärende ska det bedömas om ärendet är av en sådan allvarlig karaktär att anmälan till Socialtjänst och/eller polis ska göras.

1. Ansvarig medarbetare som ser eller hör ett händelseförlopp där en elev blir kränkt eller diskriminerad enligt någon av diskrimineringsgrunderna, ansvarar för att utreda och dokumentera händelsen. Dokumentation ska ske på särskild blankett.

2. Ansvarig medarbetare utreder händelsen genom att fylla i en händelserapport, som finns digitalt på Fronter och i blankettstället utanför expeditionen. Rapporten lämnas efter utredning till Rektor. Under utredningen bestäms även åtgärder för förbättring samt när och hur händelsen ska följas upp.

3. Ansvarig medarbetare samtalar med den/de som blivit utsatt och den/de som utsatt. Ansvarig medarbetare återkopplar till elevernas mentor/mentorer. Vårdnadshavarna till de inblandade kontaktas av respektive mentor. 4. Stora Trygghetsgruppen tar upp de händelserapporter som varit under veckan på sitt möte för att se om mönster finns och utifrån dessa analyserar om ytterligare åtgärder behövs.

Rutiner för uppföljning

1. Medarbetaren följer upp ärendet efter cirka en vecka och dokumenterar i händelserapporten, del två.

2. Om det utsättande beteendet inte har förbättrats lämnar medarbetaren ärendet till Trygghetsgruppen för beslut om nya åtgärder.

3. Trygghetsgruppen följer upp ärendet med den/de utsatta och den som utsatt kontinuerligt tills ärendet kan avslutas.

4. Ärendet avslutas och händelserapporten arkiveras.

19

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Tillvägagångssätt:

1. Den elev som upplever sig kränkt av personal på skolan ska kontakta sin rektor och berätta om sin upplevelse. Eleven kan också kontakta en annan personal på skolan som den känner förtroende för. Den medarbetare som på något sätt får kännedom om att elev/elever kränks av personal på skolan ska skyndsamt kontakta ansvarig rektor.

2. Medarbetaren fyller i en händelserapport, som finns digitalt på Fronter och i blankettstället utanför expeditionen. Rapporten lämnas till ansvarig rektor.

3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.

4. Rektor informerar verksamhetschefen.

5. Rektor ansvarar för att utredning sker:

Samtal förs med samtliga berörda parter.Samtalen dokumenteras.Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas.

Åtgärder som sätts in ska leda till långsiktiga lösningar. Det ska alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras.

Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet.Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.Uppföljningen dokumenteras.

Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett

Händelseblanketten används först och utifrån den:

OrganisationsnivåFortbildning av personalAllmänt föräldramöteAll personal medvetandegörs om vikten att reagera och ingripa. Aldrig bagatellisera eller förneka mobbning eller andra negativa beteende.Vuxennärvaro på raster

20

Den fysiska miljönPolisanmälan

Gruppnivå Observationer, samspelRegler mot kränkningar och trakasserier som elever och lärare formulerar gemensamt.Regelbundna klassrådRegelbundet arbete på mentorstid KompissamtalLäsa – samtala – skriva – ritaStödja och uppmuntra elevernas positiva beteendeStöd från ledargestalterMedvetandegöra eleverna om sitt beteende och dess konsekvenserTydliga gränssättningarGruppsammansättningFöräldrasamarbete Gruppdiskussioner

IndividnivåSamtal med aktörenSamtal med den utsatta elevenSamtal med aktörens förälderSamtal med den utsatte elevens föräldrarGe den utsatta eleven stödTro på den utsatta eleven, men förstå att det finns andra tolkningarByte av grupp – klass – skola för eleven/aktören

Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningarna inte upphör trots åtgärder

Dessa åtgärder/konsekvenser kan användas för att få kränkningar att upphöra och har stöd i skollagens 5 kap. Dessa åtgärder kan vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Samtal med elev Samtal med elev tillsammans med föräldrar Möte sammankallas elev/elever, vårdnadshavare, rektor, representant från

Trygghetsgruppen och klasslärare/mentor för vidare åtgärder/uppföljning. Stöd i ordinarie undervisning/raster/fritidshem Enskild undervisning Tillfällig omplacering i annan skola. Skriftlig varning. Avstängning Anmälan till socialtjänst Anmälan till polis.

21

Rutiner för dokumentation

För tillvägagångssätt se ovan.Alla händelserapporter samlas i en pärm, som arkiveras på skolan.

Rektor har det övergripande ansvaret för att rutinerna för dokumentation följs. På sikt tänker vi oss att använda det digitala systemet PMO för dokumentation av arbetet.

Definitioner av begrepp

Klasslärare/mentor= Den lärare som har huvudansvaret för klassen/del av klassen.

Pedagoger: Lärare, Förskollärare, Fritidspedagoger Stora Trygghetsgruppen= Grupp som arbetar med tryggheten på skolan på ett övergripande plan. Funktioner som ingår i gruppen: Pedagoger, kurator, specialpedagog, rektor

Lilla Trygghetsgruppen= Grupp med elever i åk 3-9 som arbetar för att öka tryggheten på skolan.Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog, speciallärare).Rektor.

Trakasserier/Kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på

olika webbcommunities).

Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns, en elevs eller en vuxenstuderandes värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det kan även vara fråga om ignorerande, utfrysning eller att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

22

Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kräkande. Det kan också handla om sexuell jargong.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämnskränkande behandling:

Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner.En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

23

Indirekt diskriminering

Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Mobbning

Mobbning finns inte längre med som begrepp i lagstiftningen som styr likabehandlingsarbetet, men eftersom begreppet fortfarande används i dagligt tal så är det viktigt att definiera det och förklara varför vi inte längre använder det. Orsaken att begreppet mobbning inte längre används i lagstiftningen eller läroplanen är att det blir för snävt. En elev som känner sig kränkt av en negativ handling från någon annan har rätt att bli hjälpt även om handlingen inte upprepas. Det är också viktigt att se att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ske även på gruppnivå. Vi som arbetar i skolan måste därför vara öppna i vår tolkning och se händelsen ur olika perspektiv för att hitta den bästa lösningen. Därför använder vi numera begreppet kränkning som är vidare än mobbning och innefattar både trakasserier och kränkande behandling.

Konflikter

Ibland kan det vara svårt att skilja kränkningar från konflikter och bråk. Därför är viktigt att definiera skillnaden mellan konflikt och kränkningar.

Konflikt betyder ursprungligen sammanstöta, råka i strid, kämpa. Generellt handlar konflikter om att två eller flera eftersträvar samma resurser (saker, bekräftelse, inflytande). Parterna i en konflikt ser varandra som jämbördiga. Konflikter upplevs ofta som ansträngande av inblandade och omgivningen. Konflikter kan utvecklas till mobbning eller kränkningar, men de kan också bli konstruktiva och skapande om de hanteras rätt. Konflikter kan hanteras genom att de inblandade ändrar uppfattning om alternativen, hittar nya alternativ eller lägger konflikten åt sidan (Nationalencyklopedin)

För att konflikter ska bli konstruktiva och givande är det viktigt att eleverna lär sig konflikthantering.

24

HÄNDELSERAPPORT

Datum för händelsen Plats för händelsen

Utsatt elev/elever

Namn Klass

Namn Klass

Elev/elever som varit inblandade i händelsen

Namn Klass

Namn Klass

Namn Klass

Namn Klass

Detta har hänt

25

Bedömning av händelsen

Diskriminering/trakasserier utifrån:

Kön

Funktionshinder

Sexuell läggning

Religion/annan trosuppfattning

Etnisk tillhörighet

Könsöverskridande identitet/uttryck

Ålder

Kränkande behandling Annat, dvs ej kränkning/diskriminering

Datum

Medarbetarens underskrift Namnförtydligande

Detta kan vi göra för att förbättra situationen

Kontakt med vårdnadshavare

Datum

Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2

Tid för uppföljning

Datum Plats

26

Rektors underskrift Namnförtydligande

UPPFÖLJNING AV HÄNDELSERAPPORT

Datum

Elever

Namn Klass

Namn Klass

Namn Klass

Namn Klass

Förändring som skett

Ärendet avslutas Ärendet fortgår

Det här ska förändras ytterligare

27

Kontakt med vårdnadshavare

Datum

Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2

Tid för eventuell uppföljning

Datum Plats

Underskrift av elever

Underskrift Namnförtydligande




Underskrift av ansvarig vuxen


29

portalenasa.files.wordpress.com€¦ · web viewÅsaskolans. plan mot diskriminering och....

Documents