[Skriv här]

Upprättad 2019-09-27

Plan för arbetet mot

diskriminering och kränkande

behandling

Lunnaskolan

2019/ 2020

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, fritidshem,

grundskola och grundsärskola

Lunnaskolan är en F-3-skola i Landvetter med fritidshem och grund-

särskola. Eleverna kommer från närområdet, Önneröd och Tahult. Skolan

består av tre byggnader och en skolgård som inbjuder till många olika lekar

och aktiviteter.

På skolan går ca 405 elever i årskurserna F-3 och fördelat på fyra

förskoleklasser, fyra ettor, fyra tvåor, fyra treor samt Grundsärskola. På

skolan finns 10 fritidshemsavdelningar och en Flexenhet.

Det finns en hög kompetens bland pedagogerna vilket ger förutsättningar för

en god kvalitet. Vi strävar efter att ta tillvara barnens lek och kreativitet.

Vi har planerade rastaktiviteter varje dag för att inspirera eleverna till nya

lekar och aktiviteter.

Skolan ligger i en villabebyggelse i Landvetter med naturen in på knutarna.

Det är femhundra meter till vår egen skolskog och Landehofs motionsspår.

Några av våra elever åker skolskjuts till skolan.

Skolans skyldigheter

Skolans arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling,

diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier regleras i skollagen

(2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Skolan ska ha ett

målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, diskriminering

och trakasserier. Arbetet ska bestå av förebyggande åtgärder och främjande

aktiviteter för att eleverna på skolan inte ska bli utsatta för kränkningar,

diskriminering eller trakasserier. Om personalen på skolan ändå får reda på

att en elev kan ha blivit utsatt för kränkningar, diskriminering eller

trakasserier så är personalen skyldiga att anmäla det till rektorn. Rektorn är

sedan skyldig att utreda vad som hänt samt sätta in eventuella åtgärder för

att det inte ska hända igen.

Vanliga begrepp

Diskriminering: Diskriminering innebär att någon vuxen i skolan

missgynnar eller behandlar en elev sämre än någon annan elev.

Diskrimineringen ska vara kopplad till någon av de sju

diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,

sexuell läggning eller ålder.

Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs

värdighet och som har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.

Både personal och andra elever kan utsätta en elev för trakasserier.

Sexuella trakasserier: Sexuella trakasserier är kränkande behandling av

sexuell natur. Det kan exempelvis vara tafsningar eller ovälkomna blickar

och kommentarer. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för

sexuella trakasserier.

Kränkande behandling: Kränkande behandling är ett uppträdande som

kränker en elevs värdighet men som inte har en koppling till någon av

diskrimineringsgrunderna. Det kan exempelvis vara slag, knuffar, elaka

kommentarer eller utfrysning. Både personal och andra elever kan utsätta en

elev för kränkande behandling. För att något ska vara kränkande behandling

enligt skollagen måste det hända i skolan eller under skoltid eller ha en

koppling till skolans verksamhet.

Mobbning: Ordet mobbning finns inte med i skollagen eller

diskrimineringslagen men det betyder att en elev blir utsatt för trakasserier

eller kränkande behandling av en eller flera personer vid flera olika

tillfällen.

Kränkningar på internet: Kränkningar och trakasserier på internet och

sociala medier kallas ofta för nätmobbning. Om kränkningar och

trakasserier på internet har en koppling till skolans verksamhet ska de

hanteras på samma sätt som kränkningar och trakasserier som sker på

skolan.

Riktlinjer

Lunnaskolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper

och färdigheter, utan även med förståelse om social kompetens och för ett

bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och

kränkningar. Lunnaskolans bas är demokratiska värderingar och en atmosfär

som präglas av ömsesidig respekt.

Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt

präglar umgängestonen. Vi ser olikheter som en tillgång, och pratar med

varandra om vikten av människors lika värde.

På Lunnaskolan arbetar vi aktivt för att alla elever skall känna sig trygga,

trivas och må bra.

Uppnår vi detta har vi en god grund och goda förutsättningar att nå

kunskapskraven och hög måluppfyllelse.

Vi vill att alla elever, personal, och föräldrar känner sig sedda och att ingen

utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Vi vill att samtliga på skolan ska vara väl bekanta med planen mot

kränkande behandling och dess innehåll.

Utvärdering av arbetet från föregående läsår

Rektorer och elevhälsoteamet samt alla pedagoger på skolan har varit

delaktiga i utvärderingen.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Det formulerades två mål för likabehandlingsarbetet i förra årets plan om

diskriminering och likabehandling:

· Planen mot diskriminering och kränkande behandling är känd

bland personal, elever och föräldrar

· Eleverna ska uppleva trygghet i matsalen, vid idrottssituationen och

vid utevistelse hela skoldagen

Utvärdering av föregående läsårs arbete mot kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling är känd bland

personal, elever och föräldrar

Planen gås igenom med alla arbetslag i början av terminen. Rektor

ansvarar.

Planen tas upp på föräldramöten under höstterminen, på brukarrådet

och laddas upp ut på skolans hemsida. Rektor ansvarar.

Planen tas upp i alla elevgrupper på ett sätt som är lämpligt utifrån

ålder och mognad. Arbetslaget ansvarar.

Vikarier informeras. Rektor ansvarar.

Arbetet med att informera vikarier om skolans Plan för arbetet mot

diskriminering och kränkande behandling behöver följa med in i

nästa års arbete.

Eleverna ska uppleva trygghet i matsalen och vid utevistelse.

Rastvärdskap med aktiva rastvärdar, där rastvärdarnas ansvar är klart

definierat. Arbetslaget och rektor ansvarar.

Alla elever går vid läsårsstart runt på skolgården tillsammans med

sina ansvariga pedagoger, dels för att markera skolgårdens gränser,

dels för att visa var de gärna är och leker.

Matvärdar befinner sig i matsalen. All personals ansvar.

Vikarier informeras. Detta gäller vikarier med längre vikariat.

Rektor ansvarar.

Arbetet med att informera vikarier om skolans Plan för arbetet mot

diskriminering och kränkande behandling behöver följa med in I nästa

års arbete.

Eleverna upplever att det finns ett gemensamt bemötande från alla

vuxna på skolan.

Vid terminsstart berätta om rastvärdarna och att de har gula västar så

att de syns lätt. Arbetslaget ansvarar.

De prioriterade målen följs upp och planen ska förankras i alla

klasser.

Utvärdering av föregående läsårs arbete mot diskriminering,

trakasserier och sexuella trakasserier

Eleverna skall uppleva trygghet vid idrottssituationen

Det finns en extra vuxen med vid idrottssituationen.

Det finns vuxen närvaro i omklädningsrummen.

Kartläggning och analys av risker - grundskolan

Samtal i elevgrupperna har gjorts. Samtalen har handlat om värdegrund och

relationer. Klassarbetet har utförts i olika konstellationer för att eleverna ska

lära känna varandra. Det har utförts samarbetsövningar, olika värderings-

eller dramaövningar. Pedagogerna samtalar regelbundet med enskilda

elever, med mindre grupper och med hela klassen för att stärka relationen

elev – vuxen och barn- barn.

Samtalen kan vara rent förebyggande, dvs. handla om principer, regler och

exempelsituationer som eleverna kan möta. Aktuella situationer har

diskuterats och konflikter som uppkommit har eleverna fått hjälp med att

lösa. Samtalen ska inte bara lösa den aktuella frågan utan ge verktyg att

hantera liknande situationer i framtiden.

Skolan har också ett elevråd. En eller två representanter deltar från varje

klass och har till uppgift att föra klassens talan.

Kartläggning och analys av risker – grundsärskolan

Pedagogerna på grundsärskolan arbetar kontinuerligt för att vara en skola

med gemensamt förhållningssätt.

Med varje enskild elev sker dagliga samtal genom dramatiseringar,

kroppsspråk, bilder och ritprat om det som rör deras vardag. Genom dessa

samtal blir eleverna mer delaktiga. Vid exempelvis idrott och

naturupplevelser får eleverna tillfälle att samverka i grupp för att stärka

relationen elev-vuxen och barn-barn.

Pedagogerna tar hjälp av varandra och spelar upp händelser för att få

eleverna på grundsärskolan att förstå sig själv och andra.

Det kontinuerliga arbetet för fortsatt fokus på elevernas utveckling och

välmående fortskrider. Vi vill utveckla elevernas förmåga att kommunicera

via bilder, tecken, ritprat och dramatiseringar.

Förebyggande åtgärder bidrar till att ge eleverna på grundsärskolan tryggare

miljö vid förflyttningar och när de vistas utanför särskolans lokaler.

Hur våra elever bemöts är centralt i hur de upplever sin skolgång och detta

behöver kopplas till deras förmåga till kommunikation och

funktionsnedsättning.

Samverkan med eleverna

Förra läsåret besvarade eleverna en elevenkät med frågor kopplade till

trivsel, trygghet och studiero.

Denna enkät besvarades av eleverna HT-18 och VT-19. Pedagogerna fick

återkoppling på höstens enkät på kategorimöte och vårdadshavare via

Forum för samverkan.

Vårterminens enkät sammanställdes sent men lade grunden till enhetens

fortsatta prioriterade mål under kommande läsår.

HT-18 genomförde skolans skolsköterska en enkät med alla elever i åk1,

utifrån elevernas trivsel och trygghet. Pedagogerna fick återkoppling på

enkätsvaren, dels i grupp men även enskilt. Klasserna fick som åtgärd

utifrån enkätsvaren, att arbeta med trivsel och trygghet. Arbetet följdes upp

med ytterligare en enkät. I den andra omgången kunde man se en klar

förbättring.

Skolsköterskan och kuratorn på skolan genomförde också ett

värdegrundsarbete med åk 3 under våren. Arbetet kopplades till

självkännedom, stopp min kropp, nätsmarthet och BRIS.

Alla klasser har klassråd. Där fattar klassen beslut bland annat om

klassreglerna och eleverna kan ta upp sådant som berör klassen enskilt eller

skolan/skolmiljön. Frågor av det senare slaget förs vidare till elevråd av

klassens elevrådsrepresentanter – vid behov hjälper ansvarig lärare till.

Klassrådet är viktigt ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom

det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika

mycket värd.

Skolan har också ett elevråd. En eller två representanter deltar från varje

klass och har till uppgift att föra klassens talan. Ett par pedagoger utses för

att under läsåret närvara på elevråden och bistå eleverna med det formella

och det praktiska, som till exempel kontakter med aktuella vuxna på skolan.

Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för

demokratiska principer.

Elevråd hålls på skolan en gång i månaden.

Pedagogerna på fritidshemmens alla avdelningar för dagligen vardagliga

samtal med eleverna utifrån värdegrundsfrågor och hur vi är mot varandra.

Vi samverkar också med eleverna för att skapa goda lärmiljöer.

Resultat och analys av kartläggningen

Resultatet från elevenkäten visar på tre förbättringsområden där siffrorna

inte var tillfredsställande. De tre områden är studiero, trygghet i

omklädningsrummet och hur eleverna upplever rasterna. Skolans

utvecklingsgrupp har tagit fram fördjupningsfrågor kopplat till de områden

där svaren inte var tillfredsställande. Dessa frågor skall vi fortsätta arbeta

med för att definiera vad bland annat, begrepp som studiero innebär för

varje elev. Det är också viktigt att enkäten följs upp för att se effekten av

insatser som gjorts.

Vi har arbetat vidare med frågorna dels genom att omklädningsrummen där

eleverna ska byta om är krokarna färgmarkerade och numrerade.

Det blir då tydligt var varje elev ska byta om. Vi har schematekniskt sett

över övergången för klasserna för att undvika att klasser möts i

omklädningsrummet. Vi har även pedagog som går emellan och finns med i

omklädningsrummen.

Vi fortsätter att arbeta för att öka arbetsro, matro, elevinflytande och

vuxennärvaro på skolan enligt följande:

Under lunchen följer alla klasser en regel om tysta minuter när man går in

i matsalen och tills man satt sig.

Pedagoger arbetar med individuella lösningar kopplat till respektive klass

för att öka arbetsro i klassrummen. Exempel på detta är arbete i mindre

grupper och andra gruppindelningar, samtal om arbetsro och gruppstärkande

aktiviteter. Under året kommer vi fortsätta arbeta för god studiero genom

bland annat Kooperativt lärande. Kooperativt lärande är både ett

förhållningssätt och en metod. Eleverna har informerats om att pedagoger

har gula västar på sig och rör sig aktivt utomhus på raster. Pedagoger har

uppmanats att alltid bära västar och att rikta sin uppmärksamhet till plaster

där eleverna känner otrygghet. Vi har organiserad rastverksamhet fem

gånger i veckan. Eleverna är också informerade om att de kan gå till alla

pedagoger med västar, inte bara de som tillhör deras klass. Elever deltar på

klassråd och elevråd där de arbetar med frågor kopplat till elevinflytande,

demokrati, likabehandling. Pedagoger arbetar också med elevinflytande i

klassrummet på olika sätt. Exempelvis genom samtal och omröstningar.

Förebyggande åtgärder i arbetet mot kränkande behandling

Insatser inför kommande läsår För att förebygga kränkande behandling i skolan kommer eleverna få

besvara en elevenkät, en trygghetsenkät med frågor kopplade till trygghet,

välmående och likabehandling på skolan.

Enkäten besvaras en gång per termin. Målet med enkäten är att följa upp

svaren för att se hur eleverna trivs på skolanSvaren ger också en indikation

på hur likabehandlinsarbetet på skolan utvecklas från år till år.

Första enkäten besvaras under HT-19 innan v. 44 och andra enkäten under

VT-20, innan v. 13.

Åtgärd 1

Rastaktivitet

Målet med rastaktiviteter är att erbjuda eleverna varierade lekar/aktiviteter

som främjar samarbete, sammanhållning och rörelse. Vi vill att eleverna får

inspiration som stimulerar fantasin i leken. Rastaktiviteterna är ett sätt att

förebygga utanförskap och otrygghet på rasterna.

Två fritidspedagoger har från HT-17 startat upp strukturerade rastaktiviteter.

De arbetar aktivt och målinriktat med att ha organiserade aktiviteter. Från

och med detta läsåret, 2019/ 2020, har vi utökat rastaktiviteterna till fem

dagar i veckan. Det är fyra pedagoger, två och två som håller i dessa

aktiviteter. Dessa värdar bär rosa västar.

Åtgärd 2

Elevhälsoteamet

Elevhälsoteamet består av rektorer, specialpedagoger, speciallärare,

skolpsykolog, skolsköterska och skolkurator. Pedagoger möter

elevhälsoteamet regelbundet för att diskutera elevhälsoärenden på individ-

och gruppnivå.

Elevhälsoteamet arbetar aktivt för att förebygga sociala problem på skolan,

och arbetar för att främja elevernas sociala och pedagogiska utveckling.

Elevhälsoteamet möts varje vecka för att tillsammans hitta lösningar på

sociala, pedagogiska, psykiska och fysiska problem som kan uppstå på

gruppnivå och individnivå på skolan.

Arbetet pågår hela läsåret.

Åtgärd 3

Vuxennärvaro vid utevistelse på fritids

Lärare och pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga vid utevistelse

för att säkra elevernas trygghet och trivsel på fritids.

När det är utevistelse på fritidshemmet är pedagoger ute bland eleverna,

tydligt markerade med gula västar.

Ansvariga för denna åtgärd är pedagoger på fritidshemmen och aktuell

personal. Denna åtgärd pågår under hela läsåret.

Åtgärd 4

Bussvärdar

Bussvärdar är närvarande vid av- och påstigning för att bidra till elevernas

trygghet och säkerhet i starten och slutet av skoldagen.

En pedagog möter vid busshållplatsen när eleverna kommer med

skolbussarna på morgonen. En pedagog står vid till busshållplatsen på

eftermiddagen när bussarna går hem igen.

Ansvariga

Pedagoger på skolan, åtgärden pågår under hela läsåret.

Åtgärd 5

Rastverksamhet- rastvärdskap

Pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga under varje rast för att

säkra elevernas trygghet och trivsel under raster.

Pedagoger som är ute ansvarar för alla elever som befinner sig på

skolgården.

Rasterna är en viktig del av elevernas skoldag. Under varje rast finns

pedagoger ute bland eleverna, tydligt markerade med gula västar.

Rastvärdskapet är schemalagt och pedagogerna följer i elevgrupp och

arbetar förebyggande.

Ansvariga är arbetslag och rektor.

Dessa insatser på går under hela läsåret.

Åtgärd 6

Ordningsregler Genom att upprätta ordningsregler på skolan bidrar detta till att främja ett

gemensamt förhållningssätt på skolan och stärka elevers och personals

trygghet och välmående på skolan.

Lunnaskolan har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och

pedagoger. Förslag lyfts på klassråd och sedan tas de i elevrådet, därefter

fastställer ansvarig rektor ordningsreglerna för sin enhet. Ordningsreglerna

kommuniceras med vårdnadshavare via Unikum och på Forum för

samverkans möten. Reglerna utvärderas och uppdateras i början av läsåret.

Ansvariga för reglerna är rektorer, pedagoger och övrig personal.

Förebyggande åtgärder i arbetet mot diskriminering och

trakasserier

Åtgärd 1

Bussvärdar

Bussvärdar är närvarande vid av- och påstigning för att bidra till elevernas

trygghet och säkerhet i starten och slutet av skoldagen.

En pedagog möter vid busshållplatsen när eleverna kommer med

skolbussarna på morgonen. En pedagog står vid till busshållplatsen på

eftermiddagen när bussarna går hem igen.

Ansvariga

Pedagoger på skolan, åtgärden pågår under hela läsåret.

Åtgärd 2

Ordningsregler

Genom att upprätta ordningsregler på skolan bidrar detta till att främja ett

gemensamt förhållningssätt på skolan och stärka elevers och personals

trygghet och välmående på skolan.

Lunnaskolan har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och

pedagoger. Förslag lyfts på klassråd och sedan tas de i elevrådet, därefter

fastställer ansvarig rektor ordningsreglerna för sin enhet. Ordningsreglerna

presenteras för vårdnadshavare på lämpliga möten. Reglerna utvärderas och

uppdateras i början av läsåret.

Ansvariga för reglerna är rektorer, pedagoger och övrig personal.

Åtgärd 3

Rastverksamhet

Lärare och pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga under varje

rast för att säkra elevernas trygghet och trivsel under raster.

Pedagoger som är ute ansvarar för alla elever som befinner sig på

skolgården.

Rasterna är en viktig del av elevernas skoldag. Under varje rast finns

pedagoger ute bland eleverna, tydligt markerade med gula västar.

Rastvärdskapet är schemalagt.

Ansvariga är arbetslag och rektor.

Dessa insatser på går under hela läsåret.

Åtgärd 4

Vuxennärvaro vid utevistelse på fritids

Pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga vid utevistelse

för att säkra elevernas trygghet och trivsel på fritids.

När det är utevistelse på fritidshemmet är pedagoger ute bland eleverna,

tydligt markerade med gula västar.

Ansvariga för denna åtgärd är pedagoger på fritidshemmen och aktuell

personal. Denna åtgärd pågår under hela läsåret.

Åtgärd 5

Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet består av rektorer, specialpedagoger, speciallärare,

skolpsykolog, skolsköterska och skolkurator. Pedagoger möter

elevhälsoteamet regelbundet för att diskutera elevhälsoärenden på individ-

och gruppnivå.

Elevhälsoteamet arbetar aktivt för att förebygga sociala problem på skolan,

och arbetar för att främja elevernas sociala och pedagogiska utveckling.

Elevhälsoteamet möts varje vecka för att tillsammans hitta lösningar på

sociala, pedagogiska, psykiska och fysiska problem som kan uppstå på

gruppnivå och individnivå på skolan.

Arbetet pågår hela läsåret.

Främjande aktiviteter

Aktivitet 1

Skolstart Under första skolveckan arbetar hela skolan med begreppen Respekt,

Inflytande, Kunskap, Trygghet och Ansvar.

Första skoldagen firar vi gemensamt att skolan börjar. Vi firar med tal från

rektorer, dans och glass.

Aktivitet 2

Lunnavarvet

Aktiviteten är en del i skolans arbete för att motverka: Kränkande

behandling och/eller diskriminering/trakasserier och/eller sexuella

trakasserier. Gemensamma aktiviteter enar skolan och bidrar till att eleverna

träffas tillsammans i olika aktiviteter och lära känna varandra genom

aktiviteterna. Aktiviteten genomförs också för att stimulera välmående och

sammanhållning.

Lunnavarvet genomförs med alla elever i samarbete med skolans

idrottslärare. Det är ett lopp som eleverna springer uppe vid Landehof.

Vi börjar med gemensam uppvärmning. Lunnavarvet är en tradition som vi

haft i många år. Syftet är mångsidigt. Vi vill att eleverna ska få en positiv

naturupplevelse av att vistas i skogen som finns i vår närmiljö. Vi har också

med ett hälsoperspektiv i detta. Att lära sig att röra sin kropp och hur

ansträngning och avslappning fungerar. Att vi gör det tillsammans tror vi

bidrar till en bättre sammanhållning och ökad trygghet. Lunnavarvet

kommer att genomföras den 18:e september.

Aktivitet 3

Vi uppmärksammar FN-dagen den 24:e oktober. I samband med FN dagen lyfter vi alltid de mänskliga rättigheterna och

barnkonventionen. Vi berättar om hur det kom sig att FN bildades och

varför FN:s artiklar är så viktiga.

Skolans spec team beställde boken "Värdefulla Sagor" i anslutning till FN-

dagen förra året. Vi använder oss av lite olika exempel under begreppen;

demokrati, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och

alla människors lika värde. Boken ”Värdefulla sagor” samt boken om

”Barnens Lag/FN:s barnkonvention” har vi fortsatt tillgång till och kan

använda oss av, samt de tillhörande frågeställningarna som

värdegrundsunderlag.

Eleverna skriver fredsbudskap eller arbetar mer kring text och bild gällande

barns rättigheter utifrån både skolans likabehandlingsplan och

barnkonventionen.

Materialet erbjuds och varje klass arbetar med det på något sätt.

Aktivitet 4 Lunnaskolan har sedan ett antal år tillbaka, en gemensam adventsamling,

innan första advent, som sker i samband med mörkrets inbrott och väntans

tid. Eleverna tillverkar ljuslyktor. Tillsammans går vi ut på fotbollsplanen,

ställer upp på våra anvisade platser där och sätter ner alla ljuslyktor i mitten.

Vi sjunger några gemensamma advetssånger och rektor håller ett litet tal.

Aktivitet 5

Lunnaskolan firar Lucia tillsammans på något sätt, kan se olika ut från år till

år. Luciatåget genomförs av skolans treor och är en fin samlingsstund för

Lunnaskolans elever och pedagoger.

Aktivitet 6 Under vårterminen planerar vi gemensamma aktiviteter för hela skolan.

Dessa aktiviteter vill vi ska främja samarbetet över gränserna mellan skola

och fritidshem. Vi vill också att eleverna skall känna samhörighet och en vi

- känsla som på sikt skapar gemenskap och trygghet. Ex på sådana är skidor och skridskor.

Aktivitet 7

Fritidshemmets dag Fritidshemmet gör elevernas skoldag komplett. Vi uppmärksammar årligen

denna dag i samverkan med klasslärare. Eleverna slutar sin skoldag tidigare

för att i grupper utföra diverse aktivieter som syftar till att stärka

gemenskapen och sätta fokus på lek och rörelse under luststyrda former.

Aktivietet 8

Hälsoarbete

Under läsåret kommer vi arbeta med hälsoarbete kontinuerligt.

Pedagogerna får material för att kunna arbeta med i sin undervisning

utifrån ämnen som kost, hälsa, motion och sömn mm.

Aktivitet 9

Rocka sockorna

Den 21 mars är det den internationella Downs syndrom dagen som

skolan uppmärksammar. Genom att delta i denna aktivitet främjas

vikten av alla människors lika värde och rättigheter.

Tillsammans tror vi på att vi kan förändra människors attityder och att

alla är välkomna i vårt samhälle.

Aktivitet 10

Pride veckan

Vi uppmärksammar kommunens årliga Mångfaldsvecka genom att

lyfta Regnbågsflaggans betydelse.

Rutiner vid misstanke om kränkande behandling,

diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier

Om du misstänker att någon elev på skolan är utsatt för kränkande

behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier så kan du

kontakta någon personal på skolan. All personal som arbetar på skolan har

skyldighet att anmäla misstänkta kränkningar, diskriminering och

trakasserier till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla misstanken till

huvudmannen (ansvarig nämnd i Härryda kommun). Rektorn och skolans

personal är sedan skyldiga att utreda de misstänkta kränkningarna,

diskrimineringen eller trakasserierna. Om utredningen visar att en elev är

eller har blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller

diskriminering så är rektorn och skolans personal skyldiga att göra något för

att det inte ska hända igen.

Alla som verkar på Lunnaskolan ska motverka alla tendenser till

diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska

utsättas för det på skolan.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande

behandling Alla pedagoger som rör sig i skolan bland eleverna har god uppsikt över vad

som sker i skolans lokaler. Rastvärdar finns ute på raster och har uppsikt

över vad som händer på skolgården.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Ansvariga pedagoger, elevhälsoteam, övrig personal på skolan och rektor.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra

elever

Vid enstaka tillfälle:

Den pedagog som upptäcker en kränkning ska omedelbart reagera och

ingripa. När den akuta situationen klarats ut meddelas berörda mentorer

som sedan pratar med sina elever. Mentorer eller ingripande pedagog

dokumenterar (anmälan om kränkande behandling, skada och/eller tillbud)

det inträffade och tar kontakt med hemmet. Anmälan lämnas till rektor, som

i sin tur anmäler vidare till huvudmannen (Härryda kommun-Registrator).

Vid upprepade tillfällen (mobbning):

Anmäl till rektor.

Rektor ansvarar för att samtal förs med den utsatte eleven och

Utreder (utredningsblankett) vad som har hänt. Man informerar om

att detta inte får förekomma och att det ska åtgärdas. Om det ändå

skulle hända något är det viktigt att den utsatte omedelbart säger till.

Ansvarig personal och/eller rektor talar med den som utfört

kränkningen. (Om det är flera utövare har man enskilda möten

istället för i grupp). Den som håller samtalet förklarar att

kränkningen måste upphöra omedelbart. Kränkningar är inte tillåtet

enligt svensk lag och därför också olagligt på skolan. Därefter görs

det upp en plan över hur problemen ska lösas (på

utredningsblankett). Ansvarig personal och rektor bestämmer en tid

med eleven för uppföljning (1 vecka). Samtalet dokumenteras.

Ansvarig personal tar kontakt med de inblandades föräldrar samma

dag och berättar vad som hänt. EHT informeras om aktuella

kränkningar.

Efter att ha hållit uppsikt under en veckas tid, tar ansvarig personal

eller rektor kontakt med de inblandade eleverna för avstämning och

uppföljning. Eleverna hålls under uppsikt även fortsättningsvis.

Samtalet dokumenteras (utredningsblankett/uppföljning). Samlade

dokument arkiveras hos rektor. Anmälan till skolhuvudman görs.

Om kränkningarna inte upphört: Rektor kallar elev och vårdnadshavare till ett möte på skolan där man

upprättar en plan för att komma till rätta med problemet. Rektor gör en

bedömning om det ska göras anmälan till socialtjänst eller polis. Tid för

uppföljning bokas in. Samtalet dokumenteras. Om skolan inte klarar av

utredning och åtgärder på egen hand, kontaktas UTK Härryda kommun.

Handlingsplan när vuxen utsätts för kränkande behandling av elev:

Tillbudsanmälan skrivs av den utsatta vuxne.

Rektor blir informerad och vidtar åtgärder.

Målsmän blir informerade.

Handlingsplan vid kränkning och trakasserier på nätet:

Om nätkränkningarna har en koppling till skolan, om det exempelvis

påverkar elevernas relationer, har skolan ett ansvar att reagera.

Rektor informeras.

Utredningsblankett skrivs.

Vårdnadshavare kontaktas.

Rektor beslutar om åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst).

Händelsen försöker lösas med de inblandade och deras

vårdnadshavare.

Rektor anmäler till skolhuvudman.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Händelsen anmäls till rektor.

Vårdnadshavare informeras.

Rektor utreder det inträffade, för att sedan åtgärda och följa upp

ärendet med samtal och dokumentation.

Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.

Rektor har regelbundna samtal med den personal som kränkt eleven

och tar upp hur nuvarande kontakt med berörd elev fungerar.

Rektor rapporterar till skolhuvudman.

Rutiner för uppföljning Rektor har uppföljningsmöten med elevhälsoteam varje månad för att få

översikt över kränkningsärenden och följa upp dessa på ett lämpligt sätt.

Rutiner för dokumentation Berörda pedagoger dokumenterar aktuell händelse. Aktuell kontakt med

berörda parter (elev, vårdnadshavare, övrig personal osv.) dokumenteras och

arkiveras i pärm för kränkningsärenden på rektors kontor.

Ansvarsförhållande Rektor dokumenterar och följer upp kränkningsärenden som kommer in i

samråd med elevhälsoteam och berörd personal. Detta gäller när elev

kränker elev men också kränkningar kopplat till ärenden där personal

kränker elev eller elev kränker personal.

Samverkan

Vi involverar eleverna i frågor kring deras skoldag. Vi har ordningsregler

som gäller hela skolan och är framtagna genom klassråd och elevråd och

arbetsplatsträff.

Vi arbetar mycket med språket och attityder genom bland annat ett

gemensamt förhållningssätt.

Eleverna besvarar enkäter som vi sedan följer upp. Vi ser till att eleverna

skall känna sig trygga och sedda när de är ute på rast. Vi medvetandegör

eleverna om en god nätetik och förespråkar en mobilfri skoldag.

Vi kommunicerar med hemmet och gör vårdnadshavare delaktiga i arbetet

kring Likabehandling på Brukarråd och föräldramöte.

Elevernas besvarade enkäter följs upp och vårdnadshavare får information

om dessa.

Hur vi arbetar med vår plan för arbetet mot diskriminering och

kränkande behandling

Likabehandlingsplanen behandlas först i Elevhälsoteamet. Därefter

presenteras den för pedagogerna och tillsammans revideras den. Den lyfts

också på elevrådet. När det är klart pratar pedagogerna med klasserna och

informerar om planen. Vårdnadshavare får ta del av planen på Forum för

samverkansråd och föräldramöten. Planen läggs också ut på skolans

hemsida.

All personal får kännedom om att när kränkande behandling förekommer

skall åtgärder vidtas. Genom schemaläggning görs det möjligt för fler

pedagoger att vara ute på rasterna. Vi ser till att pedagogerna får tillfällen att

diskutera förhållningssätt, värdegrund, normer och värden.

Elevhälsoteamet på skolan går varje vecka igenom ärenden och arbetar för

att förhindra kränkande behandling.

Alla personal, elever och vårdnadshavare informeras om skolans

ordningsregler. Detta görs minst en gång per år. Arbetet följs kontinuerligt

upp.

Utvärdering av läsårets arbete mot kränkande behandling,

diskriminering och trakasserier

Årets plan ska utvärderas senast 2020-06-13

Beskriv hur årets plan ska utvärderas Resultaten från trivselenkäter och brukarenkäter ska analyseras i

personalgruppen och elevrådet samt redovisas i Forum för samverkansråd.

Diskussion kring de olika punkterna i förebyggande och främjande arbetet i

elevhälsoteamet, arbetslagen och i elevrådet.

Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektorer.