GRÖNDALSSKOLAN

Med glädje lär och växer vi tillsammans

Gröndalsskolans plan mot diskrimineringoch kränkande behandling 2019

GrunduppgifterVerksamhetsformer som omfattas av planen:Grundskola F-5 och grundsärskola F-2 samt fritidshem och mellanstadieklubbAnsvariga för planen:Håkan Ahlkvist rektor, Marianne Söderholm biträdande rektor samt skolans likabehandlingsgrupp.

Vår visionAtt alla elever och föräldrar ska trivas och känna trygghet.Gröndalsskolan strävar mot att eleverna ska få en allsidig utveckling och stärkas både individuellt och i grupp. Att lära eleverna visa respekt, ta ansvar och ta hänsyn till varandra och sin omgivning är en process som ständigt är pågående.Pedagogerna strävar mot att eleverna visar en förståelse för alla människors lika värde och en hög tolerans för olikheter. De är tydliga med att alla elever har samma rättigheter och skyldigheter.I sitt arbetssätt tänker pedagogerna på att motverka all form av diskriminering och kränkande behandling. Pedagogerna synliggör och förtydligar situationer som utvecklar elevernas empatiska förmåga.Utvärdering av likabehandlingsarbetet sker fortlöpande.

Planen gäller från: 2019-01-30Planen gäller till: 2020-01-30

Elevernas delaktighet: Klassråd, elevråd, matråd, brukarundersökning, enkät.

Vårdnadshavares delaktighet: Underlag från brukarundersökning, föräldramöte.

Personalens delaktighet: Likabehandlingsgrupp med representanter från lärare, skolbarnsomsorg och ledning. Diskussioner på arbetslagsmöten och APT:n och utvärderingar.

Förankring av planen:Elever: Elevråd, klassråd, matråd, värdegrundsveckor och i det dagliga arbetet.Vårdnadshavare: föräldramöte, hemsidan, brukarundersökning.Personal: Arbetslagsmöten, pedagogiskt forum, APT.

Tidsplan: V. 5 Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling revideras av likabehandlingsgruppen.

V. 7-8 Den omarbetade likabehandlingsplanen förankras hos elever, vårdnadshavare och samtlig personal. Planen läggs upp på skolans hemsida. Vårdnadshavare ges möjlighet att via ett utskick ge respons på planen.

V. 2-8 Stockholms stads enkät genomförs för 2:or och 5:or.

V. 10-12 Likabehandlingsgruppen ansvarar för att en analys av enkäterna görs och presenteras för elever, vårdnadshavare och arbetslag. Eventuella åtgärder vidtas.

V. 21 Utvärdering av likabehandlingsarbetet och de eventuella åtgärder som har vidtagits sker i klassråd som förs vidare till elevråd samt under arbetslagsmöten. Vårdnadshavare får möjlighet att mejla åsikter gällande utvärderingen av arbetet kring likabehandling. Likabehandlingsgruppen och mentorerna ansvarar.

V. 34 Likabehandlingsgruppen tar beslut om ny kartläggning. Samtliga elever skall medverka i undersökningen. Eleverna är med och beslutar vilka frågor som ska tas upp i undersökningen, genom elevrådet.

V. 34-35 Mentorerna går igenom skolans likabehandlingsplan i sina klasser. Information ges om förestående kartläggning.Vi arbetar med värdegrundsfrågor, skolans regler och trivselmål under inskolningsveckorna. All ny personal får genomgång av LIP – lösningsinriktad pedagogik vid terminsstart. Föräldrarna informeras vid föräldramöte vid terminsstart och via hemsidan om likabehandlingsplanen.

V. 41-43 Kartläggningen av husmodellen påbörjas, den kompletteras med frågor till eleverna. Likabehandlingsgruppen

ansvarar för att den genomförs samt att en sammanställning och analys görs.

V. 46 På arbetslagsmöten informerar likabehandlingsgruppen skolans personal om kartläggningen.

V. 47-48 Elever informeras på klassråd om kartläggningens resultat. På elevrådet tar man upp förslag på konkreta åtgärder med eleverna. Arbetet med åtgärderna sätts igång i arbetslagen.

Del 1

Kartläggning och resultat

Under hösten gjorde skolans likabehandlingsgrupp en kartläggning utifrån upplevd trygghet och trivsel. Frågorna har tagits fram tillsammans med eleverna (Se bilaga 1)

En förenklad presentation av likabehandlingsplanen och arbetet runt den har gjorts och presenterats för eleverna.

På elevrådet har likabehandlingsplanen tagits upp och diskuteras, därefter har frågor skickats tillbaka till klassråden.Resultatet av 2018 års kartläggning visade ett överlag positivt resultat. Eleverna upplever att det känns bra att vistas i skolans lokaler och på skolgården. Tryggheten fortsätter att öka i omklädningsrum efter våra åtgärder som t.ex. duschdraperier. Det finns olika utvecklingsområden i de flesta klasser som t.ex. arbetsro, prata inför grupp och våga säga fel, detta får man lyfta och arbeta vidare med i respektive klass.

I år har år 4 och 5 gjort enkäten digitalt, detta vill vi försöka genomföra med år 1-3 nästa år. Vi ska också se över frågorna då de upplevs som alldeles för många.

Majoriteten av eleverna vet hur de ska agera om de blir kränkta eller ser någon annan som blir utsatt.Eleverna i år 4-5 har besvarat frågor om utsatthet på nätet och sms (se bilaga1)och enkäten visar att det förekom väldigt få kränkningar där, tre elever hade känt sig utsatta någon gång.

Utifrån vårens brukarundersökning 2018 var det 95 % av eleverna i år två och 97 % av eleverna år fem upplevde sig trygga på skolan och 93 % av föräldrar till elever i förskoleklass upplevde att de var trygga. Detta var en ökning från föregående år.

Analys:Gröndalsskolans elever känner sig trygga och trivs på skolan. Tryggheten i förskoleklassen är fortsatt hög. Skolan har fortsatt att utveckla sin rastverksamhet för att alla elever ska känna sig trygga under rasterna. Pedagogerna fortsätter att arbeta med en god lärmiljö. Även då kartläggningen visade goda resultat vill pedagogerna främja arbetet med talutrymmet i klassen genom t.ex. att arbeta mer med kooperativt lärande. Och ha ett klimat där man vågar säga/göra fel i klassrummet.

Det främjande arbetet

Det utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och kan utvecklas.

En bas för detta arbete är lösningsinriktad pedagogik (LIP), vilket är en av skolans hörnstenar. I detta gemensamma förhållningssätt fokuserar på det som fungerar och arbetar efter att hitta lösningar på det som inte fungerar. Positiv feedback har också en central roll i förhållningsättet, den används bl a som en förstärkare av positivt beteende. Förhållningssättet förutsätter ett respektfullt bemötande och ett synsätt och en tilltro till att alla har positiva intentioner med det man gör. Vi förutsätter att samarbete är mer kreativt än konfrontation. Vi anstränger oss att alltid skapa bra relationer med elever och föräldrar och tillsammans bygger vi lösningar i stället för att älta problem.

Personalen har också ett normkritiskt arbetssätt, de tittar på vilka normer som finns på skolan och hur de kan arbeta för att förändra dem. Pedagogerna går igenom skolans verksamhet, lokaler, böcker och annat material med ett normkritiskt perspektiv för att göra dessa tillgängliga för alla.

Personalen arbetar för:

Ett tillåtande klimat – där alla vågar fråga om det man inte förstår, och där alla vågar misslyckas utan att bli utsatt för skratt eller kommentarer.

Tillitsfulla relationer – mellan elever/pedagoger, elever emellan, pedagoger emellan, pedagoger/föräldrar.

Inkludering- skolan bejakar mångfald och ser olikheter som en tillgång.

Främjande insatser mot kränkande behandling

Mål och uppföljning: En god skolmiljö, som utmärks av värme, intresse och engagemang från alla vuxna i skolan. Alla eleverna oavsett grupptillhörighet ska känna sig trygga inom hela skolans område. Elever, personal och föräldrar har god kännedom om skolans värdegrund och regler. Målen lyfts i klassråd och på elevråd. Likabehandlingsgruppen följer upp arbetet.

Konkreta åtgärder: Pedagogerna arbetar fördjupat med värdegrundsfrågor, skolans regler och trivselmål under inskolningsveckorna. Därefter genomsyrar skolans demokratiska, lösningsinriktade förhållningssätt vardagen såväl i undervisningen, på fritidshemmen, och i möten och övriga aktiviteter. All ny personal får genomgång av LIP – lösningsinriktad pedagogik vid terminsstart. Föräldrarna informeras vid föräldramöte vid terminsstart och via hemsidan om likabehandlingsplanen.All personal verkar för en god skolmiljö som utmärks av tydliga gränser mot icke-önskvärda beteenden av alla vuxna, genom att vänligt men bestämt tillrättavisa de som passerar gränserna.

Skolan har en fungerande rastverksamhet där pedagogerna leder lekar och andra aktiviteter, hjälper elever att bygga relationer och finns till hands. Eleverna medverkar aktivt i det förebyggande arbetet genom att hålla i aktiviteter för att skapa en god atmosfär.

Främja att alla elever har samma möjlighet oavsett kön

Mål och uppföljning: Att alla elever gör val utifrån sina egna intressen och behov och inte gör val utifrån traditionella könsroller. Ingen elev trakasseras på grund av kön. Ingen elev ska utsättas för sexuella trakasserier. Alla elever ska få lika bemötande, uppmärksamhet, uppmuntran och bedömas lika oavsett kön. De ska möta lika acceptans för sitt beteende oavsett kön. Likabehandlingsgruppen gör uppföljning genom enkät. Klassråd.

Konkreta åtgärder: Pedagogerna har samma höga förväntningar och krav på alla elevers skolarbete. Lärarna arbetar medvetet med att alla delar på talutrymmet i klassen eller använder vi glasspinnar för slumpmässigt dela ordet. Pedagogerna tar aktivt ansvar för att göra alla nyfikna på icke traditionella kunskapsområden, samt uppmuntrar alla att prova och utforska många olika aktiviteter. Skolan erbjuder material/miljöer som stimulerar till lek utanför de traditionella könsrollerna.Lärarna för diskussioner i klasserna, där eleverna tränar sig i att argumentera och stå upp för sin åsikt och sätta gränser. Pedagogerna väljer böcker och filmer utifrån genusperspektiv. Personalen uppmuntrar eleverna att välja utifrån intresse.

Främja att alla elever har samma möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Mål och uppföljning: Alla elever kan delta i skolan på lika villkor oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Eleverna ska känna till att man ska värderas och behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet. Likabehandlingsgruppen följer upp arbetet.

Konkreta åtgärder: Skolan arbetar aktivt med barnkonventionen under läsåret. Rasism och främlingsfientlighet lyfts i undervisningen utifrån elevernas ålder och mognad. Alla elever har rätt att fira sina religiösa högtider. Skolan bejakar mångfald och ser det som en tillgång. Pedagogerna väljer och visar filmer och läser böcker utifrån ett mångfaldsperspektiv.

Främja att alla elever har samma möjligheter oavsett funktionsnedsättning

Mål och uppföljning: Ingen elev ska diskrimineras på grund av sin funktionsnedsättning. Alla skolans lokaler ska vara tillgängliga för alla

skolan elever. Alla elever ska delta utifrån sina förutsättningar. Alla elever ska få det stöd de behöver för att nå målen. Uppföljning: Var sjätte vecka på arbetslagsmöte, EHT

Konkreta åtgärder: Skolan arbetar aktivt med barnkonventionen. Pedagogerna anpassar våra lokaler och vår undervisning för att på bästa sätt underlätta för våra elever. De elever som har behov får tillgång till tekniska/ digitala hjälpmedel, ex datorer, iPads, smartboard, pedagogiska program. Främja att alla elevers rättigheter oavsett sexuell läggning, könsöverskridande identitet och/ eller uttryck

Mål och uppföljning: Alla elever ska behandlas lika oavsett sexuell läggning. Stereotypa föreställningar om sexuell läggning motverkas i arbetslaget. Eleverna ska känna till att man ska värderas och behandlas lika oavsett könsidentitet och sexuell läggning.

Konkreta åtgärder: Eleverna i år 4- 5 har haft samtal kring puberteten och kroppen där belyses likheter och olikheter. På skolan arbetar vi mycket med drama där man får prova olika roller/identiteter. En dramapedagog är anställd på skolan. Skolan arbetar aktivt med barnkonventionen. Skolan bejakar mångfald. Vid behov lyfts dessa frågor.

Främja alla elevers rättigheter oavsett ålder.

Mål och uppföljning: Alla elever har rätt till inflytande oavsett ålder. Alla behandlas med respekt oavsett ålder.Bitr. rektor följer upp att alla klasser har klassråd och håller i elevrådet.

Konkreta åtgärder: Elevråd där alla klasser är representerade. Eleverna får samarbeta med elever i andra årskurser t.ex. vid temaarbeten inom arbetslagen, på idrottsdagar, och genom fadderverksamhet. Vi samverkar från F- år 5 med tema, läsgrupper.

Förebyggande åtgärder utifrån kartläggningar.Skolan har ett gemensamt förhållningssätt LIP – lösningsinriktad pedagogik där man fokuserar på det som fungerar och ändrar på det som inte fungerar. Skolan skickar kontinuerligt personal på utbildning inom LIP. Skolan använder sig av supportgrupper om någon elev känner sig utanför. Personalen tar alltid elevernas oro på allvar.Pedagogerna arbetar aktivt med att skapa en god lärmiljö då detta är ett framlyft mål på skolan. Skolan fortsatt att utveckla sin rastverksamhet under 2019 för att öka tryggheten på rasterna.

Prioriterade områden:Omklädningsrummet: Då några klasser fortfarande upplever det otryggt i omklädningsrum arbetar vi vidare med att öka tryggheten i genom att

fortsätta att se till att det finns personal närvarande. Skolan vill fortfarande förändra miljön med skärmar och ev. bås till duscharna. Lärarna arbetar med LIP skalan i de klasser där det finns behov. Vissa klasser har infört tysta minuten i omklädningsrummet – detta har gjort det lugnt och mindre stressande i omklädningsrummet.

Våga göra/säga fel: Lärarna arbetar med talutrymme i klassrummen för att främja ett tillåtande klassrumsklimat. De påpekar att det är genom att göra fel man lär sig, det är viktigt att våga göra fel. Pedagogerna vänder fel svar till positiva svar. Pedagogerna gör också fel ibland och påvisar detta. Eleverna har möjlighet att säga pass vid teachers pick/glasspinnar. Eleverna börjar öva tidigt på att prata inför klassen. Pedagogerna har trygghetsövningar i klassen. Det kooperativa lärandet främjar talutrymmet eftersom man ges möjlighet att tala i mindre grupper i olika konstellationer.

Rastverksamhet: Gröndalsskolan har en bra rastverksamhet och en fin skolgård, vi har nu fått en multiarena på skolgården och arbetar för att vi ska få en likvärdig rastverksamhet på hela skolan.

Övrigt: Vi ska göra enkäten digitalt för alla elever år 1-5. Vi kan fortfarande se att vissa klasser behöver arbeta med arbetsro samt tryggheten i omklädningsrum men resultatet har överlag blivit bättre.

Del 2

Rutiner och åtgärdsplaner

För att förebygga kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering vill vi utveckla skolans sociala miljö så att en trygg och säker skola skapas och att gemenskapen stärks. Varje enskild elev som upplever sig bli behandlad på ett kränkande sätt, skall uppleva att han eller hon får ett tillräckligt stort stöd från skolan. Dels för att kunna bearbeta sina upplevelser och se att skolan vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att kränkande behandling, trakasserier och diskriminering upphör.

Åtgärdsplan vid kränkande handlingar/trakasserier mellan eleverLågnivå intervention:Eleverna behöver veta att deras oro alltid kommer att tas på allvar. Om en elev klagar över att blivit utsatt för någon form av kränkning kan det vara lämpligt med en lågnivå intervention.

1. En försäkran till den utsatte att du kommer hålla ett extra vaksamt öga, (ev. nyttja stöd från kamrater) samt prata med den som kränkt.Ansvar: Den pedagog som ser/blir informerad/får kännedom om kränkningen och/eller trakasserierna, har skyldighet att agera.

2. Prata med den som kränkt för att väcka medvetenhet om att någon blivit upprörd över vad han/hon sagt eller gjort – oavsett om det inte varit medvetet.Ansvar: Den pedagog som ser/blir informerad/får kännedom. En rapport skrivs på avsedd mall (bilaga 2). Rapporten skall arkiveras

3. Elevernas föräldrar/vårdnadshavare informeras. Rektor/bitr.rektor informeras. Ansvar: Pedagogen.

4. Följ upp med den utsatte om att allt är bra.

Steg 2-4 dokumenteras av den som hållit samtalen. Rektorn ansvarar för att dokumentationen diarieförs och förvaras på lämpligt sätt.

Om det vid uppföljningen eller vid annan tid visar sig att kränkningarna/trakasserierna ej upphört skall vårdnadshavare informeras på nytt samt elevhälsoteamet kopplas in.I elevhälsoteamet ingår rektor, bitr. rektor, specialpedagog, skolsköterska och skolläkare. Det kan då tas beslut om att starta en supportgrupp.

Anmälan av kränkande behandlingEnligt skollagen ska kränkningar anmälas skyndsamt. Det betyder att anmälan till rektor ska ske samma dag eller dagen efter och att rektorn ska anmäla till huvudman inom en vecka. Skolan ska inte göra någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till huvudmannen.

Åtgärdsplan vid upprepade kränkningar/trakasserier/diskrimineringAtt använda supportgrupper:Om problemet inte löstes genom lågnivå intervention eller om problemet är allvarligt använder vi oss av supportergrupper. Informera vårdnadshavare först. Görs av personal som fått utbildning eller handledning i ”Nya lösningar mot mobbning”.

1. Intervjua den utsatte eleven för att få namn på de som utsatt eleven, vilka som varit åskådare och vilka som är elevens vänner. Använd dokument och samtalsmall.

2. Sätt samman en supportgrupp. Använd dokument och samtalsmall/checklista.a) Väck empatib) Fråga efter förslagc) Lämna över ansvaret till supportgruppen och arrangera en ny träff.

3. Nytt möte med den utsatte. Använd dokument och checklista.4. Nytt möte med supportgruppen. Använd dokument och checklista.5. Om mobbningen inte upphör sammankallas de inblandade (elev,

vårdnadshavare och lärare) till elevhälsokonferens. Ansvar: Rektor.6. Om mobbningen upphört avslutas utredningen. Inblandade

informeras. Dokument om att mobbning upphört skrivs under av vårdnadshavare (bilaga 3).

Åtgärdsplan när skolpersonal kränker/trakasserar/diskriminerar elev1. Personalen angriper problemet omedelbart.Ansvar: Den pedagog som ser/blir informerad/får kännedom om kränkningen, trakasserierna, diskrimineringen har skyldighet att agera. 2. Rektor/bitr.rektor informeras. Skulle rektor/bitr.rektor vara inblandad träder skolchef in. Ansvar: Den som kontaktades/ser/blir informerad.3. Rektor har samtal med inblandade parter. Berörda vårdnadshavare kontaktas liksom facklig representant för den vuxne. Skolans huvudskyddsombud informeras.

Ansvar: Rektor.4. Uppföljning skall genomföras inom två veckor.Steg 2-4 dokumenteras av den som hållit samtalen. Rektorn ansvarar för att dokumentationen diarieförs och förvaras på lämpligt sätt.

Åtgärdsplan när elever kränker/ trakasserar/diskriminerar skolpersonal1. Personalen angriper problemet omedelbart. Ansvar: Den pedagog som ser/blir informerad/får kännedom om kränkningen, trakasserierna, diskrimineringen har skyldighet att agera. 2. Rektor/bitr.rektor informeras. Enskilda samtal med den som är utsatt och den/de som utsätter.Ansvar: Rektor/bitr. rektor.3. Bitr.rektor/rektor pratar med elevens vårdnadshavare samma dag.Ansvar: rektor/bitr. rektor.4. Händelserna dokumenterasAnsvar: Bitr. rektor/rektor tillsammans med den utsatte.5. Om kränkningarna upprepas, kallas elev och vårdnadshavare till elevhälsokonferens där åtgärdsprogram upprättasAnsvar: Rektor.

Del 3

Diskrimineringslagen och skollagenDen 22 juni 2010 beslutade riksdagen om en ny skollag, SFS 2010:800. Lagen trädde i kraft 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildningar från och med den 1 juli 2011. Bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling som i nuvarande skollag, SFS 1985:1100 finns i kap. 14 a har i den nya lagen flyttats till kapitel 6.  Likabehandlingsarbetet regleras av två regelverk:

Diskrimineringslagen Skollagen kapitel 6.

Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och trakasserier och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.Skollagen innehåller regler som avser annan kränkande behandling.

I 6 kap.10 § har införts en förtydligande avseende personalens skyldighet att informera rektor och huvudmannen: Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är nu skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen.

Definitioner av nyckelbegrepp

Likabehandling = alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund.

Diskriminering = skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och att missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Detta kan ske direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering = en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön.

Indirekt diskriminering = all behandlas lika. Det kan ske när skolan tillämpar bestämmelser eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar - alla elever serveras samma mat.

Trakasserier = uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling = uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och

sociala medier).  Diskrimineringsgrunderna

• Kön• Könsidentitet eller könsuttryck• Etnisk tillhörighet• Religion eller annan trosuppfattning• Funktionsnedsättning• Sexuell läggning• Ålder

Handlingsplikt och krav på aktiva åtgärder och anmälningsskyldighet

HandlingspliktSkolan har en skyldighet att utreda och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.

Krav på aktiva åtgärder”verksamheterna åläggs att bedriva ett målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter och möjligheter, dels för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.

AnmälningsskyldighetSkolpersonal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudman.

Befogade tillsägelserSkolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.

Uppgiftsskyldighet

Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, har skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder i denna lag är skyldig att på begäran av Diskrimineringsombudsmannen lämna uppgifter.

Skyldighet att utreda och vidta åtgärder

När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling eller att vuxna har registrerat detsamma skall skolan utreda och förhindra fortsatt kränkning. Det är den personal på skolan som mottar rapporten om kränkning/mobbning som är skyldig att utfärda en redogörelse för händelsen.Utredning och åtgärder skall genomföras så snabbt som möjligt.Vårdnadshavare informeras om den rapporterade händelsen. Om personal misstänks för kränkande behandling av en elev skall rektor vara med vid utredningen.Om ledningen misstänks för kränkande behandling av en elev skall skolchefen vara med vid utredningen.

Ärendet avslutas med en rapport till alla berörda vårdnadshavare och dokumentation förvaras i skolans arkiv.

Ansvarsfördelning

Rektor har ett övergripande ansvar för enhetens likabehandling av alla barn/elever samt att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat. Alla anställda på enheten har skyldighet och ett ansvar för att likabehandlingsplanen följs och förankras barn/elever, personal och föräldrar i verksamheten.

Förankringsprocessen

Rektor ansvarar för:

Att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

Pedagogerna ansvarar för:

Att likabehandlingsplanen aktualiseras på samtliga föräldramöten under höstterminen och vid behov.

Att alla elever har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att planen efterlevs.

Elevers ansvar: Att engagera sig för att leva upp till likabehandlingsplanen samt

medverka vid uppföljning och omarbetning av planen.

Enkät arbetslag: år: 2018 Flicka [ ] pojke [ ]hen [ ]Sätt ett kryss på skalan där 0 = Nej, stämmer inte alls och 10= Ja, stämmer precis

Jag trivs i skolan. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag trivs på fritids. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag känner mig trygg i klassrummet. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag känner arbetsro i klassrummet. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag vågar prata inför klassen. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag vågar säga/göra fel i klassrummet 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag vet vad jag ska göra om någon retar mej eller mina kompisar:

Ja Nej

Jag känner mig trygg med mina kompisar 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag säger ifrån om jag blir retad.(Händer det ofta ?Varför har du blivit retad?)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ja Nej

Jag känner mig trygg på skolgården.Gå igenom, bergen, gräsplanen osv

Ja Otrygg (var):

Jag känner mig trygg inne på (arbetslaget)Finns det något ställe som är otryggt?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nej Ja (Var):

Jag känner mig trygg i bibliotek. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag känner mig trygg i musiksalen. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag känner mig trygg i matsalen. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag känner mig trygg i idrottssalen. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag känner mig trygg i omklädningsrummet/duschrum.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag känner mig trygg med min lärare och fritidspersonalen

JA Nej

Jag kan prata med min lärare eller fritidspersonalen om jag behöver

JA Nej

Jag trivs i min klass. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Det känns bra när vi arbetar i grupp i skolan

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag kan leka/ arbeta med alla oavsett kön 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag känner mig trygg när jag går hem 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Känns allt bra i skolan? JA NEJ, vad:Känns allt bra på fritids? JA NEJ, vad: