offentliga affärer nr-5 2012

FOKUS: KRAFT TEMA: E!FÖRVALTNING

Mikael vässar sitt ledarskap

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R

20årsjubilerar

Nr 5 2012 | Pr is 99 k r | 20 :e årgången|U p phandl ing | E konomi | Jur id ik | E - för va l tning | L e d arsk ap | Mi l jö

>>> Kammarkollegiet ilsknar till

Leverantörer svarar inte på avrop

>>> Inte utan problem

Sociala investeringar i allt !er kommuner

Stora pengar kan sparas på rätt el-avtalLäs mer på sidorna 28-29

Smartare kontext-baserade tjänster att vänta, säger framtidsspanarenLäs mer på sidorna 16-17

Rädslan för mutor bakbinder upphandlareLäs mer på sidorna 34-35

UPPHANDLING

20 000 lärare k an inte ha fel.Alla kloka argument för att köpa Smart Board™

rätt, har vi samlat på det här uppslaget. Det är innehållet i det Skolpaket du får på köpet. Det enda du behöver tänka på är att handlaav en auktoriserad återförsäljare.

SK

OLPAKET

SM

A

R T-C E R T I F I ER

AT

™

Svensk uppgradering av mjukvaran ett antal gånger under

varje läsår, i direkt samarbete med leverantören SMART Technologies™.

Handlar du av en auktoriserad Netsmart-återförsäljare så riskerar du inte att få uppdateringen

på ett främmande språk. Medlemskap i nätverket Smartklubben med 13000 svenska

lärare och för närvarande 1500 lektionsupplägg. Alla skolans användare registreras

för ett levande interaktivt och pedagogiskt utbyte. Medlemskapet är kostnadsfritt för alla

som handlar SMART Board™ av en auktoriserad Netsmart-återförsäljare. (värde 5000:- per

tavla). Smartklubben finns även som app på appstore. Lokala återförsäljare över hela landet

som genomgått utbildning och auktoriserats. Detta i ett direkt samarbete med

Netsmart och tillverkaren SMART Technologies™. Auktoriseringen gäller såväl

användarutbildning som support och service. Tillgång till certifierad och

diplomerad utbildning, under ledning av SMART-pedagoger, i fyra steg. SMART Start, SMART

Diplomerad skola, SMART Lärare och SMART LPP. Endast en av Netsmart godkänd utbildare har

rätt att utfärda diplom till skolledare, lärare och utbildare, som formell peda-

gogisk merit. Tillgång till utbyte i ett internationellt nätverk, med möten över hela Europa.

Här kan skolan ta del av nya pedagogiska erfarenheter och bli en SMART Showcase School

(SSS) eller en SMART Exemplary Educator. (SEE). Återkommande kostnadsfria workshops

i bl a Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlskrona och Umeå för inspiration, tips och det

senaste inom användarutveckling. Registrera dig i Smartklubben så ser du nästa utbildnings-

tillfälle. Kostnadsfria Interaktiva On Line workshops där användare kan ställa frågor och

svar, och få en direkt återkoppling. Skräddarsydda inspirationsvisningar på önskad

behovsnivå för skolor och kommuner. Netsmart, eller någon av våra auktoriserade

återförsäljare, kommer gärna till din skola och håller kostnadsfria inspirationspass. Nära

och aktivt samarbete med lärarförbund och Sveriges ledande förlag inom framtida pedago-

giska läromede. Snabba leveranser direkt från vårt centrallager i Malmö, och

snabb installation av SMART-utbildade experter kopplade till den auktoriserade

återförsäljaren. Alltid den senaste versionen av SMART Board™, med full

trygghet och garanti. Direkt lokal support av certifierade SMART-tekniker på plats, vid

eventuella driftstörningar. Inga väntetider eller långa transporter av produkter som

behöver översyn eller reparation. Möjlighet att utveckla användandet av produkter kopplade

till SMART för att få en helhetslösning i skolan med SMART Board, SMART Response,

SMART Sync och SMART Dokumentkamera. Se urvalet på smartboard.se/produkter.

Ett auktoriserat samarbete direkt med tillverkaren SMART Technologies™

som garanterar lagstadgat producentansvar för hantering av elektroniska produkter.

Handla av en auktoriserad återförsäljarewww.smartboard.se/af

SK

OLPAKET

SM

A


AT

™

Interaktiv skrivtavla

20 000 lärare k an inte ha fel.Alla kloka argument för att köpa Smart Board™

rätt, har vi samlat på det här uppslaget. Det är innehållet i det Skolpaket du får på köpet. Det enda du behöver tänka på är att handlaav en auktoriserad återförsäljare.

SK

OLPAKET

SM

A


AT

™

Svensk uppgradering av mjukvaran ett antal gånger under

varje läsår, i direkt samarbete med leverantören SMART Technologies™.

Handlar du av en auktoriserad Netsmart-återförsäljare så riskerar du inte att få uppdateringen

på ett främmande språk. Medlemskap i nätverket Smartklubben med 13000 svenska

lärare och för närvarande 1500 lektionsupplägg. Alla skolans användare registreras

för ett levande interaktivt och pedagogiskt utbyte. Medlemskapet är kostnadsfritt för alla

som handlar SMART Board™ av en auktoriserad Netsmart-återförsäljare. (värde 5000:- per

tavla). Smartklubben finns även som app på appstore. Lokala återförsäljare över hela landet

som genomgått utbildning och auktoriserats. Detta i ett direkt samarbete med

Netsmart och tillverkaren SMART Technologies™. Auktoriseringen gäller såväl

användarutbildning som support och service. Tillgång till certifierad och

diplomerad utbildning, under ledning av SMART-pedagoger, i fyra steg. SMART Start, SMART

Diplomerad skola, SMART Lärare och SMART LPP. Endast en av Netsmart godkänd utbildare har

rätt att utfärda diplom till skolledare, lärare och utbildare, som formell peda-

gogisk merit. Tillgång till utbyte i ett internationellt nätverk, med möten över hela Europa.

Här kan skolan ta del av nya pedagogiska erfarenheter och bli en SMART Showcase School

(SSS) eller en SMART Exemplary Educator. (SEE). Återkommande kostnadsfria workshops

i bl a Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlskrona och Umeå för inspiration, tips och det

senaste inom användarutveckling. Registrera dig i Smartklubben så ser du nästa utbildnings-

tillfälle. Kostnadsfria Interaktiva On Line workshops där användare kan ställa frågor och

svar, och få en direkt återkoppling. Skräddarsydda inspirationsvisningar på önskad

behovsnivå för skolor och kommuner. Netsmart, eller någon av våra auktoriserade

återförsäljare, kommer gärna till din skola och håller kostnadsfria inspirationspass. Nära

och aktivt samarbete med lärarförbund och Sveriges ledande förlag inom framtida pedago-

giska läromede. Snabba leveranser direkt från vårt centrallager i Malmö, och

snabb installation av SMART-utbildade experter kopplade till den auktoriserade

återförsäljaren. Alltid den senaste versionen av SMART Board™, med full

trygghet och garanti. Direkt lokal support av certifierade SMART-tekniker på plats, vid

eventuella driftstörningar. Inga väntetider eller långa transporter av produkter som

behöver översyn eller reparation. Möjlighet att utveckla användandet av produkter kopplade

till SMART för att få en helhetslösning i skolan med SMART Board, SMART Response,

SMART Sync och SMART Dokumentkamera. Se urvalet på smartboard.se/produkter.

Ett auktoriserat samarbete direkt med tillverkaren SMART Technologies™

som garanterar lagstadgat producentansvar för hantering av elektroniska produkter.

Handla av en auktoriserad återförsäljarewww.smartboard.se/af

SK

OLPAKET

SM

A


AT

™

Interaktiv skrivtavla

Utställare på

eFörvaltningsdagarna

SOMLIGA PÅSTÅR ATT KUNSKAP ÄR DYRT MEN HAR DE PROVAT OKUNSKAP?

PROGRAMRÅDET INFÖR UPPHANDLINGSDAGARNA 2013: Gunnar Stålberg Landstinget Dalarna, Urban Nilsson, Hexanova Publikationer, Inger Ek Upphandlingsbolaget Göteborgs Stad, Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv, Kent Mossheden, Hexanova Media Group, Helen Arneving Upphandlingsbolaget, Göteborg Stad, Mathias Sylwan, SKL, Thomas Wedegren SLL, Ulf Hornegård Skatteverket, Niklas Kåvius Stockholms Handelskammare, Tess Benschner Johnsson, Hexanova Media Group, Hans Jeppson, Upphandlingsstödsutredningen, Kristina Malm Jansson, Vårdförbundet, Susanne Lång, Miljö-styrningsrådet, Ann-Mari, Fineman, VINNOVA, Nina Widmark, VINNOVA, Annie, Palm, VINNOVA, Kerstin Wiss-Holmdahl, SKL, Anna Fridén, Energimyndigheten, Nizze Gustavsson Posten Meddelande AB, Karin Ottosson Vision, Johanna Åberg, SILF, Mats Brink, NCC, Axel Hansson, Lantbrukarnas Riksförbund, Emma Johansson, NCC, Kjell Sjöblom Skattever-ket, Anna Lirén, Vision, Agneeta Andersson, Kammarkollegiet, Thomas Bergfeldt, NCC, Björn Bergström, Riksbanken, Carina Dahllöf, Silf Competence, Gunilla Gruvegård,

Läs mer på www.upphandlingsdagarna.se

För att kunskap är källan till goda affärer

Läs mer

på vår hemsida

och anmäl dig

redan idag!

Uppslag.indd 1 2012-09-25 10.21

Utställare på eFörvaltningsdagarna

INNEHÅLL Offentliga Affärer nr 5 2012

10 ”Tillförordnad partiledare”Man kan få uppfattningen att Socialdemokraterna är ett parti där det inte !nns några hugade ledare. Men det är fel – där !nns ju Mikael Damberg.

15 TEMA: E-förvaltningSenare i höst väntas IT-minister Anna-Karin Hatts e-förvaltningsstrategi, men redan nu har vissa initiativ presenterats.

24 JuridikReglerna om avtalsspärr har ökat leverantörernas möjligheter att överpröva offentliga upphandlingars tilldelningsbeslut. Är det då inte rimligt att kräva att de formella kraven i ansökan är uppfyllda, frågar sig advokat Johan Kennemyr från Lindahl.

38 Leverantörer svarar inte på avropVid ett par tillfällen har det hänt att inte ett enda anbud lämnats vid avrop på ramavtalet IT-driftstjänster. Nu överväger Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet vilka åtgärder man ska vidta.

41 Från Arvidsjaur till TanzaniaArvidsjaurs kommun har i samarbete med ett lokalt företag hjälpt en kommun i Tanzania att installera en maskin för tillverkning av gräsbriketter.

44 Tidiga insatser är en god affärEn stark trend i Kommunsverige är tillämpningen av sociala investeringar för att !nna resurser till tidiga insatser. Men innan formerna för modellen har satt sig uppstår vissa problem.

60 Jubileumskrönikören LG WolmesjöDet största som hänt i vår närhet de senaste 20 åren är införandet av. En gemensam valuta för 17 stater är ett ekonomiskt experiment av ett mått världen aldrig förut upplevt. Men det ser ut att gå illa.

63 AVTALSNYTTVi presenterar aktuella ramavtal i bilagan Avtalsnytt.

10

4126

Utställare på


Utställare på


9 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012 9

LEDARE

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiLina Akyuz, [email protected]

RedaktionsledningMalin [email protected]

JournalisterArne Öster, Mona Sundquist, Malin Ulfvarson, Fredrik Moback, Annika Wihlborg

LayoutNadja Törnblad

OmslagsfotoHenric Lindsten

TryckV-tab, www.v-tab.se

FörsäljningschefPia Bohlin [email protected]

Projektledning GöteborgMartin [email protected]

Projektledning StockholmAnita [email protected]

Mikael Cornelius [email protected]

Kent [email protected]

[email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group ABFiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00Fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group ABDrakenbergsgatan 2117 41 StockholmTel: 031-719 05 00Fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

76 läsvärda sidorSamtidigt som den här tidningen kom-mer färsk från tryckeriet inleder vi årets eFörvaltningsdagar i Nacka Strandsmäs-san.

Politiker, tjänstemän och leverantörer möts för att utbyta erfarenheter kring IT-baserade smarta tjänster och arbetssätt för dagens och morgondagens samhällsbygg-nad och verksamhetsutveckling i o!entlig förvaltning. För tredje året i rad delar O!entliga A!ärer ut priset eDiamond Award, till den organisation som under året utvecklat den bästa e-förvaltnings-tjänsten. I den här tidningen kan du läsa vilka de nominerade till priset är!

Äntligen en medborgarhubb?En av talarna under dagarna presenterar Citizen eHub, en plattform där myn-digheter, organisationer och företag ska kunna erbjuda sina e-tjänster i ett och samma gränssnitt. Ett antal svenska kom-muner har anmält intresse för att delta i utvecklingen. Projektet som får "nan-sieringsstöd från Vinnova bedrivs hos Fujitsu. Men tyvärr får vi vänta till tidigast 2014 på resultatet. Tanken är att Citizen eHub ska erbjuda användarna en enkel inloggning till alla möjliga tjänster som man själv väljer e#er behov, till exempel att anmäla sjukda-gar till Försäkringskassan, boka tid hos tandläkaren, köpa teaterbiljetter eller se veckans skolmatsedel – beroende på vilka aktörer som har anslutit sina tjänster.

En framtidsspaning på e-förvaltningSmartare tjänster, mänskligare myndighe-ter och mer delaktiga medborgare – det blir e!ekterna av framtidens e-förvaltning, enligt framtidsstrateg Peter Siljerud. Ökade krav på insyn och delaktighet, realtidskommunikation med korta, snab-ba svar. Ständig uppkoppling, teknikvana medborgare som förväntar sig att o!entlig sektor ska använda tekniken på samma sätt som näringslivet gör. En teknik som också ger ökad individuell frihet, med större utrymme att anpassa kraven utifrån individer.

Det "nns förstås även ekonomiska aspekter. Exempelvis pensionssystemet som blir alltmer ansträngande för stats-"nanserna. E-förvaltningen blir en stor pusselbit för att lösa situationen – det handlar om kostnadse!ektiviseringar.

Dags att debatteraSom gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen har han en ny roll jämfört med sin företrädare. O!entliga A!ärer porträtterar Mikael Damberg som o#a påtalar vikten av att utöva ett gott ledarskap, både för de närmaste medarbetarna, för ledamöterna i riksdagen, för partiet i stort likväl som för nationen. Det är uppenbarligen en fråga som upptar mycket av hans tankar sedan han tog över som gruppledare för Social-demokraterna i riksdagen. Och det är troligtvis ingen enkel uppgi# – de 112 socialdemokratiska ledamöterna ska styras att fungera som en enhet. Ett axplock av det som "nns att läsa i den här utgåvan av O!entliga A!ärer.

Urban NilssonAnsvarig utgivare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distribution-

slista, kontakta vår annonsavdelning.

SmartStart alkolås

TWIG personlarm telefon med GPS.

Utställare på


10 Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

PROFILEN | Mikael Damberg”Tillförordnad partiledare”

En socialdemokrat att hålla ögonen på är Mikael Damberg. Han är den som sköter partiledardebatten i riksdagen, i Stefan Löfvens frånvaro.

”TILLFÖRORDNAD PARTILEDARE”

... förebilder?– Det !nns "era – man kan ha förebilder inom olika områden. Men jag växte upp med Olof Palme som gjorde socialdemokraterna så mycket större. Han hade en enorm energi och ett engagemang som jag inspirerades av. Det handlar inte bara om att ha rätt, utan även att förmedla en känsla av att det är viktigt och att du brinner för det. Han skapade engagemang hos andra människor.

…arbetet i riksdagen.– Riksdagen som arena har blivit mer intres-sant idag, det är helt enkelt roligare att vara i opposition, vi kan påverka mer och få igenom våra förslag. Vi har en minoritetsregering se-dan förra valet vilket öppnar för en konstruktiv oppositionspolitik där vi kan få upp bra förslag på bordet.

…han har trä!at Mauro Scocco någon gång?– Haha, i något sammanhang har jag kanske stött på honom. Jag har fått höra många gånger att jag är lik honom. En gång satt jag mittemot ett par på tunnelbanan som trodde att jag var Mauro Scocco och trots att jag förklarade vem jag var ägnade de hela resan åt att berätta för mig om hans musik och vilka låtar de tyckte bäst om. Jag sjunger inte så bra, tillägger han.

…tips för att utmana sig själv?– Jag kommer lätt utanför min comfort zone när jag trä#ar intressanta människor. Jag trivs med att lära mig nya saker – och inspireras att ta ett steg till. Rent konkret har jag en lista i min telefon som jag tittar på med jämna mel-lanrum. Listan visar vilka mål jag har satt upp för mig själv, långsiktiga mål som hjälper mig att komma ur vardagslunken.

Mikael Damberg om...

11 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012 11

PROFILEN | Mikael Damberg”Tillförordnad partiledare”

E#er vår intervju re$ekterar jag över hur många gånger Mikael Damberg påtalade vikten av att utöva ett gott ledarskap, både för de närmaste medarbetarna, för ledamöterna i riksdagen, för partiet i stort likväl som för nationen. Det är uppenbarligen en fråga som

upptar mycket av hans tankar sedan han tog över som gruppledare för Socialdemokraterna i riksda-gen. Och det är troligtvis ingen enkel uppgi# – de 112 socialdemokratiska ledamöterna ska styras att fung-era som en enhet. – Inför ett beslut måste vi kunna dry#a våra olika uppfattningar. Annars blir det inga bra beslut, det "nns $era dimensioner i alla frågor. Men när vi har enats i en fråga, om vi till exempel går in i en upp-görelse med ett annat parti, då måste alla ledamöter rätta sig e#er det lö#et till dess vi gemensamt byter inriktning. Det är viktigt att hålla ihop i besluten, det får vara lite ordning och reda, säger Mikael Damberg. Han berättar att han gärna vill väga in alla olika uppfattningar inför ett beslut, men att han skulle vara kon$ikträdd – det håller han inte med om. – När jag var ung tyckte jag det var jobbigt när alla inte var överens, men jag har lärt mig att det inte är negativt. Jag är bra på att se möjligheter och lösningar i en situation, och det gör att jag uppfattas av en del som diplomatisk. – Andra kan ha en gammal bild av mig som mycket bestämd, men den stämmer inte längre. Vem då? – Tja, det är en bild från förr.

Dags att debatteraSom gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen har han en ny roll jämfört med sin företrädare. – E#ersom Stefan Löfven inte sitter i riksdagen är det jag som företräder Socialdemokraterna i riksdagens partiledardebatter. Det är ett spännande uppdrag, säger Mikael Damberg.Han genomförde sin första debatt i juni, och omdömet i media blev ”lugn och säker men utan överraskningar”. Är det viktigt att man som politiker är omtyckt som person? – Valforskning visar att politiska program och värderingar fort-farande spelar stor roll, mer så i Sverige jämfört med andra länder. Men forskningen visar samtidigt att personerna blir allt viktigare. Personerna visar vad partiet står för, du prövas även som människa för att se om du lever upp till de värderingar du säger dig företräda. – Men det "nns en negativ aspekt och det är att vissa media, framförallt kvällstidningarna, ger en lite väl enkel bild av politiken genom att fokusera för mycket på personerna. Men det är något vi får leva med.

PR i maktens korridorer När vår intervju görs i september är Mikael Damberg fullt sysselsatt med arbetet med socialdemokraternas skuggbudget. Han tar tillfäl-let att säga några ord om de strategiska frågor som partiet valt att retoriskt fokusera på, nämligen kunskap och arbete. Som politiker kan man inte föra fram allt i debatt, man väljer sina frågor. – Vi väljer att fokusera på utbildning och jobb, och där ryms $era viktiga frågor utöver skolan och arbetslösheten, även satsningar på forskning, utveckling av näringslivet, tillväxt och arbetsmarknad, säger Mikael Damberg.

”TILLFÖRORDNAD PARTILEDARE”

Hur utformas det strategiska arbetet som om-gärdar politiken – och av vem? PR-konsulter och marknadsförare används alltmer för att sälja in politikernas idéer. – Både företag och partier är idag medvetna om marknadsföringens betydelse. Hur ett förslag säljs in påverkar hur debatten kommer att föras under $era veckor framöver, och detta präglar det poli-tiska livet, säger han. Men han tycker att vi har nått en gräns för vad man kan åstadkomma med smart marknadsföring. – Ytterst måste man ha något bra att sälja. Ett riktigt bra förslag får betydligt större genomslag än vad man lyckas åstadkomma med hjälp av mark-nadsföring. Politiker som tror att man kan vinna val genom marknadsföring tror snett! Det handlar istället om att komma med relevanta frågor som människor tycker är viktiga.

Gå hem med gott samveteHur hanterar du en yrkesroll som innebär att du

ständigt blir värderad och kritiserad? – Man lär sig leva med det. Jag har varit aktiv i många år och har lärt mig hur man ska hantera det. Det gäller att vara sann mot sig själv och stå för det man säger och tycker så att man kan gå hem e#er dagen med ett gott samvete. Då vinner man dessutom förtro-ende hos de som lyssnar. – Man får inte heller ta allting så personligt. Ibland har folk rätt att kritisera, det "nns alltid olika intressen och man bör skilja på sak och person. I början tog jag mer illa vid mig men jag har blivit bättre och tryggare i min roll idag.Har du någon mentor? – Jag har en person som jag trä!ar, det är inte min mentor men han agerar ändå lite som mentor. Han har varit med förr, men be"nner sig inte just där jag själv be"nner mig idag. Han hjälper till att re$ektera, bolla idéer och komma med åsikter. Han vill inte berätta vem personen är e#ersom vederbörande inte är tillfrågad. Jag undrar förstås tyst för mig själv om det kan vara Göran Persson. Mikael Damberg arbetade bland annat som talskri-vare åt honom under slutet av 1990-talet. – Att stanna upp en timme och re$ektera – det får man mång-dubbelt igen. Och får man dessutom hjälp att bolla sina tankar är det ännu mer värt, säger han. Man kan få uppfattningen att Socialdemokraterna är ett parti där det inte "nns några hugade ledare. Men det är fel – där "nns ju Mi-kael Damberg. Och i väntan på nästa chans till en plats i regeringen arbetar han för fullt på att stärka sin ledarpro"l.

Malin Ulfvarson

Mikael Damberg om...

Namn: Mikael DambergÅlder: 40 årBor: Bergshamra, SolnaFamilj: Fru och två döttrarUppdrag: Riksdagsledamot och grupp-ledare för Socialdemokraterna i riksdagen.Favoritämne i skolan: MatematikGillar: Löpning, fredagsmys och fotboll.

Fakta

Ytterst

måste man

ha något bra

att sälja.

Ett riktigt bra

förslag får

betydligt större

genomslag än

vad man lyckas

åstadkomma

med hjälp av

marknadsföring.

”


KRÖNIKA

Det är slöseri med skattemedel när potentiellt mycket lämpliga leverantörer tvingas dra sig

ur en upphandling av närmast administrativa skäl, skriver Johan

Trouvé, vd på Västsvenska Handelskammaren och lämnar sina synpunkter på vad som behö-ver förändras i lagen om o!entlig upphandling. Varje år sker det o!entlig upphandling för cirka 500 miljarder kronor i Sverige. Enbart Göte-borgs Stads Upphandlingsbolag upphandlar varor och tjänster för 3 miljarder per år. En svindlande summa för de $esta av Handelskammarens medlems-företag. Självklart vill de också vara med och dela på kakan, men för många utgör lagen om o!entlig upphandling ett hinder.%Krångligt och onödigt dyrtLagen om o!entlig upphandling (LOU) be-hövs för att stävja svågerpolitik. Men samtidigt måste det drygt 200 paragraf tunga regelverket ses över. Reglerna är krångliga och medför onö-digt dyr administration för både upphandlare och leverantör. Att direktupphandlingsgränsen måste höjas är de $esta överens om. Dessutom bör möjligheten till trefaldig överprövning ses över då den o#a leder till förseningar och dyr-bara processer för alla parter. Inte minst i takt med att $er och $er leverantörer använder sin rätt och begär överprövning "nns det anled-ning att se över reglerna kring detta. Handelskammaren tycker också att de van-ligtvis tu!a kraven på certi"ering av exempelvis miljöledningssystem och kvalitetsledningssys-tem kan ifrågasättas. Sy#et med de tu!a kraven är gott men konsekvensen blir många gånger att mindre företag inte har råd med den dyra certi"eringen och därmed tvingas avstå från att delta i upphandlingen. Det är slöseri med skattemedel när potentiellt mycket lämpliga leverantörer tvingas dra sig ur en upphandling av närmast administrativa skäl.

Företagen är inte nöjdaDet krävs också bättre kunskap om LOU hos myndigheter, kommuner och landsting. I syn-nerhet gäller det i kommunerna. Många företag drabbas av att kommunen köper direkt av sin leverantör istället för att upphandla. Svenskt Näringslivs årliga företagsklimatundersökning visar med all tydlighet att företagarna inte är nöjda med kommunernas sätt att sköta sina upphandlingar. Inte en enda kommun får be-tyget ”godtagbart”. Till företagarnas missnöje med kommunerna bidrar också en känsla av stelbenthet och avsaknad av kundperspektiv

200 paragrafer krångel

från myndighetsutövarnas sida. Men kanske "nns det en koppling mellan de två problemen. Ju mindre kunskap och erfarenhet myndighets-utövaren har, desto lättare är det att gömma sig bakom någon av LOU:s 200 paragrafer istället för att anamma ett perspektiv där kunderna och i förlängningen skattebetalarna sätts i fokus.

Individer viktigare än paragraferMed eller utan förändringar av LOU förblir individerna viktigare än paragraferna. Dialog är därför grunden för att skapa goda a!ärer, vilket ju är sy#et med o!entliga upphandlingar. Det är till exempel viktigt att upphandlande myn-dighet bjuder in till dialog med de leverantörer vars anbud inte antogs och berättar varför. Det borde rimligen minska antalet överprövningar och öka chansen att leverantören återkommer i framtida upphandlingar. Som en bekrä#else på vår övertygelse om mötets och dialogens betydelse arrangerar Handelskammaren den 19 november Väst-svenska Upphandlingsdagen tillsammans med Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Där trä!as och nätverkar leverantörer, specia-lister och representanter från upphandlarsidan. Dessutom bjuds det på intressanta seminarier och nyheter från upphandlingsområdet. Väl-kommen dit du också!

Johan TrouvéVd Västsvenska Handelskammaren

UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE

Spara i goda tider, från och med 2013Regeringen har lagt propositionen om kommunala resultatutjämnings-reserver, som ska ge kommunsektorn möjlighet att spara i goda tider för utjämna e#ekterna av konjunkturva-riationer. Skattesänkningar kompenserasRegeringens förslag om höjt grund-avdrag för personer som fyllt 65 år beräknas medföra en minskning av kommunernas och landstingens skatteintäkter med 717 respektive 383 miljoner kronor, vilket regleras genom en höjning av bidraget Kommunaleko-nomisk utjämning med dessa belopp.

Etisk kod bör styra välfärdssektornLåt fack och arbetsgivare komma över-ens om välfärden, anser arbetsgivaror-ganisationen Almega som organiserar en del av de privata företag verksam-ma inom välfärdstjänster.

Databas fylls med miljökravFör att göra det enklare för upphand-lare att ställa miljökrav och andra hållbarhetskrav i upphandling kom-mer Miljöstyrningsrådet att lansera en kriteriedatabas.

Den o#entliga sektorn växerAntalet anställda i o#entlig sektor ökade med 0,7 procent under andra kvartalet i år jämfört med motsva-rande kvartal i $ol.

Hot vanligare i staten än privat sektorTillfredställelsen över arbetssituatio-nen fortsätter att vara mycket hög inom den statliga sektorn. Samtidigt avviker sektorn negativt i förhållande till arbetsmarknaden totalt när det exempelvis gäller hot och våld, visar undersökningen ”Arbetsmiljön i statlig sektor 2011”.

Sysavärendet nerlagtEU-kommissionen har lagt ner målet mot de kommuner som anmäldes för brott mot lagen om o#entlig upp-handling när de lät de egna bolagen ta hand om kommunernas hushållsavfall.

Hemtjänst via videoVästerås stad har beslutat erbjuda så kallad eHemtjänst till sina vårdtagare med behov av hemtjänst. Därmed kan enstaka besök ersättas med en kontakt via bildtelefoni.

Kommuner återtar verksamhet från det privataEn europeisk rapport visar på en ny trend - kommuner i "era länder återtar driften av o#entliga tjänster från privata entreprenörer för att spara pengar och höja kvaliteten.

200 paragrafer krångel

På väg mot e-Förvaltning och e-Samhälle

Sentensia hjälper dig att välja och införa!Det är svårt att välja rätt. Sentensia är ett oberoende konsultföretag som fokuserar på offentlig sektor. Genom en beprövad metodik baserad på bransch-standard och seniorkonsulter som har lång erfarenhet och brett kunnande kan vi bistå i att välja, utveckla och införa e-Förvaltning och nya e-Tjänster.

Vår erfarenhet är att störst nytta och effekt i anskaffning och införande av e-Förvaltning och e-Tjänster skapastillsammans med en aktiv verksamhets- och organisa-tionsutveckling. Vi bistår med vårt kunnande i alla delar från analys, anskaffning och införande för att garanterauppfyllelse av verksamhetens mål.

Välkommen till vår monter! Kontakta gärnavår vd Jörgen Samuelsson.

0733-210 [email protected] [email protected]

www.sentensia.se

Möt oss påeFörvaltnings-dagarna 2012

Utställare på


15 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

TEMA: E-FÖRVALTNING

Senare i höst väntas Anna-Karin Hatts e-förvaltningsstrategi, men redan nu har vissa initiativ presenterats. Och regeringen trappar upp engagemanget, och tar delvis över facklan från landstingen.

ur ska Sverige bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjlighe-ter? Det är titeln på Henrik Ishiharas framförande under e-Förvaltning-dagarna. Han är politiskt sakkunnig hos IT-minister Anna-Karin Hatt på

Näringsdepartementet. – Om vi verkligen ska dra nytta av digi-taliseringens alla möjligheter är olika former av e-tjänster a och o. Däremot måste det inte nödvändigtvis vara det o!entliga som står bakom. Minst lika viktigt är det att vi ser till att det "nns bra förutsättningar, genom att använda oss av öppna standarder, tillhanda-hålla öppna data och standardiserade gräns-snitt, säger Henrik Ishihara. Regeringens höstbudget innehåller extra anslag till e-förvaltningsfrågorna – 10 mil-joner kronor extra vilket ger en sammanlagd budget för 2013 på 38,5 miljoner kronor. Satsningarna går till projekt som exempelvis e-legitimation och e-beställ, men även för att dra igång nya förstudier till e-förvaltnings-projekt av strategisk betydelse. IT-minister Anna-Karin Hatt lovar att satsningarna kommer att sättas i sitt sammanhang senare i år när hon ska presentera regeringens nya strategi för e-förvaltning.

Vi får vänta på beskedArbetet med denna e-förvaltningsstrategi pågår för fullt och därför är Henrik Ishihara förtegen i svaren på några av våra frågor, men viss försmak har trots allt redan presen-terats av regeringen. Där ingår bland annat beslutet om att alla myndigheter med mer än 50 anställda ska införa e-beställningar under nästa år, vilket man beräknar ska spara 3,2 miljarder kronor över en nioårsperiod. Skatteverkets arbete med Mina meddelanden, har också resulterats i ett regeringsuppdrag att fort-sättningsvis driva och ansvara för tjänsten.

H

Regeringen trappar upp sitt e-ngagemang

Mina meddelanden ska vara en gemensam infrastruktur för digital och säker myndig-hetspost till privatpersoner, företag och an-dra organisationer.Portalen Öppnadata.se väntas också ingå i e-förvaltningsstrategin. Öppnadata.se ska bli en innovationsportal som underlättar för de som vill bygga produkter och tjänster, till exempel i form av appar, baserat på de öppna data myndigheter sitter på. Portalen ska ha tre huvudsakliga funktioner, en gemensam tjänstekatalog för publicerade öppna data-källor, en öppen katalog med de tjänster och appar som har utvecklats med hjälp av resur-ser från tjänstekatalogen samt en gemensam utvecklingsmiljö för utvecklare. En första pilotversion av den tekniska plattformen ska "nnas publicerad i slutet av 2012 och sedan vidareutvecklas fram till 2014.

Personligt hälsokontoI budgetpropositionen presenterades också planerna på en plattform för personliga

hälsokonton, i statlig regi. Landstingen har under ett par års tid arbetat med Mina vård-kontakter, men alla landsting har inte satsat lika mycket varför tjänsten varierar stort i landet. En statlig satsning ska garantera samma tjänst till alla medborgare – som vill. Varje invånare beslutar själv om vilken informa-tion som ska "nnas tillgänglig på hälsokon-tot. Ett fullt utbyggt personligt hälsokonto ska "nnas tillgängligt under 2014. Regering-en avser att under 2013 avsätta 40 miljoner kronor och däre#er 100 miljoner kronor per år för detta ändamål. Vad landstingen anser om att staten tar över initiativet med elektroniska hälsotjäns-ter framgår inte. Finns det något du skulle vilja uppmana landets alla kommun- och landstingspoliti-ker?% – Om vi verkligen ska bli en digital nation att räkna med, då hänger väldigt mycket på att kommun-, landstings/regionpoliti-ker och myndighetschefer tar sitt ansvar. Vårt arbete sy#ar till att vi ska få o!entliga e-tjänster som bidrar till en enklare vardag för medborgare och företag, en öppnare och mer innovativ förvaltning och en e!ektivare förvaltning som ger oss mer i utväxling för våra skattemedel. Ska vi kunna uppnå detta måste alla vara med och bidra. Vilka är de mest – enligt din personliga mening – intressanta projekten på gång inom svensk e-förvaltning just nu? – Jag vill väl egentligen inte välja e#ersom de alla är viktiga, men om jag måste välja något så blir det nog öppnadata.se, portalen som Vinnova har fått i uppdrag att ta fram. Jag är övertygad om att många nya jobb och företag kan komma till om vi kan bli bättre på att tillhandahålla öppna data. Finns den någon e-tjänst från myndighet/kommun/landsting som du som privatper-son skulle önska dig? – En app som varnar mig om jag går in i en restaurang med allvarliga hygienproblem vore inte helt fel, säger Henrik Ishihara.

Malin Ulfvarson

Henrik Ishihara, politiskt sakkunnig hos IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.



Smartare tjänster, mänskligare myndigheter och mer delaktiga medborgare – det blir e#ekterna av framtidens e-förvaltning, enligt framtidsstrateg Peter Siljerud.

lera tydliga trender pekar på en utveckling av den digitala o!entliga sektorn, säger Peter Siljerud, framtidsstrateg på Futurewise. Han ger en snabb uppräkning. Ökade krav på insyn och delaktighet, realtidskommunikation med korta, snabba svar. Ständig uppkoppling, teknikvana medborgare som förvän-

tar sig att o!entlig sektor ska använda tekniken på samma sätt som näringslivet gör. En teknik som också ger ökad individuell frihet, med större utrymme att anpassa kraven utifrån individer. – Det "nns förstås även ekonomiska aspekter. Exempelvis pen-sionssystemet som blir alltmer ansträngande för stats"nanserna. E-förvaltningen blir en stor pusselbit för att lösa situationen – det handlar om kostnadse!ektiviseringar. – Näringslivet pratar om att bygga strukturkapital – det vill säga att skapa plattformar som vi kan återanvända gång på gång, utan nya stora utvecklingskostnader. Det här är precis samma. Men teknikutvecklingen går snabbt – hur ska en sådan plattform kunna leva någon längre tid? – Ett sätt att komma runt problemet är att öppna tillgången till data$öden så att andra aktörer kan bygga tjänsterna. Det löser inte alla problem, men en del.

Smartare tjänsterSå kommer vi då in på framtiden, vad kan vi vänta oss? – Det "nns en del intressanta spår. Det produceras idag en väldig mängd data och information. Bara räknat de senaste åren har 90 procent av all be"ntlig data producerats – det är en enorm utveckling. Det innebär ett informationsproblem men också stora möjligheter. Hur kan vi hantera informationen på ett produktivt sätt och hitta svar på frågor? IBMs superdator Watson utmanade de två största stormästarna inom frågetävlingen Jeopardy för snart två år sedan. Datorn vann vilket visar hur intelligent tekniken är på väg att bli. – Den här datakra#en kommer vi börja använda mer i näringsli-vet och o!entlig sektor. IBM har i år lanserat tjänsten Watson-as-a-service, en intelligent söktjänst som erbjuds via molnet. Bland kunderna "nns det amerikanska företaget Wellpoint, dit i dagsläget var tionde amerikan har anslutit sig. De driver en hälso- och sjukvårdstjänst dit all patientdata kan kopplas och fungerar som ett beslutsstöd för läkare. Cirka 1500 patienter har i dagsläget fått diagnoser med hjälp av Watson-as-a-service. – Systemet ger läkaren förslag på diagnos. Tanken är inte att överta läkarens roll men det är ett mycket bra verktyg. Det blir allt svårare för läkare att hålla koll på ny forskning och nya rön – ett bra beslutsstöd är viktigt, säger Peter Siljerud. Och läkarkåren är bara ett exempel på funktion i o!entlig sektor som kan ha nytta av intelligent datorkra#. Medborgare som behö-ver hjälp med sin skatt, med sin deklaration eller andra komplexa myndighetsärenden, kan erbjudas intelligent hjälp via internet.Peter Siljerud kallar det sammanhangsbaserade tjänster, på engelska context aware services.

F

En framtidsspaning på e-förvaltning

– Tjänsten bygger på data om vem användaren är, vilken ålder, var man bor, be"nner sig för stunden, vilken kunskapsnivå man har el-ler andra förutsättningar. Ju mer information användaren har delat desto bättre tjänster kan utvecklas. Till detta kan information inhämtas från exempelvis sensorer. – Där har vi sett en snabb utveckling inom hälso- och sjukvården. Sensorer som mäter temperatur, puls, hur du sover på natten med mera. I USA "nns produkten Jawbone Up, ett armband som håller reda på din sömn, din träning, dina aktiviteter och till och med dina matvanor genom att du fotograferar maten du äter. – Armbandet bärs dygnet runt och ger användaren goda hälso- och kostråd. Den kan också väcka dig när du be"nner dig i rätt sömnstadium på morgonen. – Vi får ett väldigt dataintensivt samhälle som förstås måste hanteras varsamt med tanke på integritetsaspekter, påpekar Peter Siljerud.

Mänskligare myndighetYtterligare en utmaning är den enorma transparens vi ser i dag. Vi kan ta del av vilka betyg lärare ger, vad föräldrar tycker om en speci"k förskola eller vilken vårdcentral som har de mest nöjda patienterna. – Det "nns ingen gräns för vad som kan bli publikt, allt kan vär-deras och publiceras. Det är en utmaning för o!entlig sektor som jag tror måste bemötas genom att förändra sitt tilltal – att inte vara så högtravande, myndig och auktoritär i kontakten med medbor-garna.Sociala medier driver också fram en mer mänsklig kommunikation, det går inte att gömma sig bakom paragrafer. – Det kommer att leda till mer mänskliga myndigheter, en varma-re och mer involverande dialog med medborgarna.En annan intressant poäng, enligt Peter Siljerud, är att det inte handlar om användare – utan om deltagare.



Vi går till roten med det ondaNär du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss bistå dig på både bredden och djupet om något har gått snett. Till din hjälp finns 200 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att göra din affär till en god affär.

www.glimstedt.se

En framtidsspaning på e-förvaltning – Tidigare var gränsen för myndighetsutövningen väldigt skarp och medborgarna var mottagare. Jag tror inte att det kommer att vara lika tydligt framöver, utan medborgarna deltar, bidrar med information och man för en dialog tillsammans. Det skapar starkare band. Inom näringslivet har det här ski#et gjorts sedan länge och med-borgarna förväntar sig samma behandling av o!entlig sektor. – Vi som medborgare är trots allt mer vana i konsu-mentrollen än i medborgarrollen.

Det tredje jobbetAtt snegla på näringslivet kan även ge intressanta upp-slag för e!ektivisering. – Företagen lägger ut alltmer av arbetet på sina kun-der, att montera IKEA-möbler är ett gammalt exempel på det och banker som låter kunderna sköta sina egna ärenden via internet. Peter Siljerud kallar detta för det tredje jobbet – det ingår inte i vår yrkesroll och har inte varit en del av hemarbetet, utan är en ny och växande uppgi# som läggs på oss. Vi som kunder ser fördelar, antingen i minskade kostnader eller ökad kontroll och e!ektivare hantering. Därför är det en utveckling vi kommer att se mer av e#ersom det även ger en ekonomisk besparing för företa-gen.

– Här har o!entlig sektor ganska stora besparingar att hämta. Medborgarna är aktiva och tar en del av arbetet, men det kommer att innebära ett ökat ansvar – du får inhämta information och söka dig fram genom tjänsterna. Vad händer med dem som står utanför? – Det är en viktig fråga, det kan bli problematiskt. Under en överskådlig tid kommer alla tjänster att erbjudas på papper.

Men det handlar inte bara om tillgången till elek-tronisk kommunikation. Med en ökad delaktighet och dialog med myndigheter kan det få betydelse hur verbal du är som medborgare? – Det ser man redan nu, personer som är duktiga på att uttrycka sig har en större förmåga att få igenom sina önskemål.

Läser nyheter långsamtHur arbetar du som framtidsstrateg? – Jag försöker se vad det är som förändras i vår om-värld och hur det kommer att påverka hur framtiden ser ut. Det handlar om att knyta samman informa-tionsfragment för att se helheter. Jag brukar säga att jag läser tidningen väldigt långsamt, säger Peter Siljerud.

Malin Ulfvarson

Peter Siljerud, framtidsstrateg Futurewise

ÅRETS STÖRSTA MÖTESPLATS – för Sveriges fastighetsförvaltare21-22 november 2012 – Stockholm

FastighetsFörvaltning är mötesplatsen för dig som berörs av det senaste inom fastighetsbranschen. Här trä!ar du bland annat chefer, beslutsfattare och ägare från Sveriges fastighetsbolag på ett och samma ställe. Under konferensen kommer vi att beröra områden som ekonomisk förvaltning, teknisk förvaltning, ägande, skötsel och praktikfall. För mer info besök www.fastighetsforvaltning2012.se



Har o#entlig sektor någon chans att attrahera den IT-kompetens som krävs för utvecklingen av e-förvaltningen? Vi ställde frågan till Daniel Wägerth, employer brandingspecialist på Univer-sum.

ör ett antal år sedan var det många kommuner som tyckte att det var svårt att attrahera IT-kompetens. I Universums barometer-rankningar har det historiskt också varit främst det privata näringslivet som place-

rat sig som de mest attraktiva arbetsgivarna, men på senare år är det $era organisationer i o!entlig sektor som mer målmedvetet ar-betat med att attrahera ingenjörer och har lyckats väldigt bra. Polisen placerar sig bäst i o!entlig sektor med en 12e plats över listan med mest att-raktiva arbetsgivare inom Data/IT och både Försvarsmakten och Skatteverket hamnar på topp 50. Stockholms stad har letat sig upp på topp 50 över listan för ingenjörer, men i övrigt ly-ser kommunerna med sin frånvaro. – Men om man skulle starta ett aktivt em-ployer branding-arbete skulle man absolut lyckas med det, säger Daniel Wägerth, på Universum. Och han anser att det är helt avgörande för att nå framgångar framöver. – Konkurrensen om IT-kompetensen är för hård. Stora företag och organisationer har insett vikten av att attrahera och behålla rätt personal. Människor har blivit en vik-tigare framgångsfaktor. Vi har gått från att säga att det är så – till att faktiskt menar det.

Alla vill ha IT-kompetensDaniel Wägerth anser att just IT-kompeten-sen är den mest avgörande framöver, och det krävs av organisationer att vara framsynta i sina rekryteringsplaner. – Redan för ett antal år sedan var exem-pelvis IKEA väldigt o!ensiva i sina ambitio-ner att rekrytera IT-personal och ingenjörer. Då var det många som reagerade och und-rade vad IKEA skulle med den kompeten-sen till. Men IKEA utvecklar och innoverar ständigt sina produkter. – Jag vill mena att IT-kompetens är en nyckel för de $esta organisationer idag. Man har mycket att vinna på att inse det och börja arbeta för det redan nu, säger Daniel Wägerth.

F

Den viktiga IT-kompetensen

Han påpekar dock att han pratar om IT ur ett brett perspektiv. – IT "nns inom alla teknikgrenar, inte bara bland ingenjörerna. Titta på hur de unga växer upp idag, ständigt omgivna av informationsteknik. Det är en helt annan integrerad del av samhället. Och det är också därför en utslagsfaktor som man måste lyck-as med.

Behåll viktig kompetensKraven på o!entlig sektor att outsourca IT har varit höga de senaste åren. En hel del pengar "nns att spara, säger ekonomerna. Men Daniel Wägerth uppmanar till en viss försiktighet. – Det beror på vilken typ av verksam-het som avses. Dri# och hantering av per-sonaldatorer eller support kan med fördel outsourcas – och det sker också enligt min uppfattning. – Men mer långsiktiga IT-projekt, som bär känslig information, kanske bör hante-ras inhouse, säger han. Han gör en liknelse med banksektorn. – Bankerna har gjort en intressant resa, de har gått från outsourcing till att sköta myck-et själva. De ser IT som en av de viktigaste kompetenserna för att kunna växa. SEB gick för ett par år sedan ut med en annons med budskapet ”Vi är 800 IT-med-arbetare och vi behöver bli $er”. Annonsen var säkert en ögonöppnare för en och annan och dessutom hakade alla stora banker på i samma fotspår.

Många spännande projektVad är det som skapar en attraktiv arbetsgi-vare? – O!entlig sektor har en starkt drivande faktor och det är tryggheten. Men det "nns många faktorer, och det behöver inte vara lö-nen. Företag som IKEA och H&M hamnar högt som attraktiva arbetsplatser inom IT, och det är inte tack vare höga löner. Arbetsplatsen, vad man erbjuder i termer av gemenskap och lokaler är en faktor. Vilka typer av uppdrag arbetsgivaren erbjuder är en annan. – Beskriv arbetsuppgi#erna ingående. Det "nns många spännande utvecklingspro-jekt att ly#a fram i o!entlig sektor.

Malin Ulfvarson

De 10 största drivkrafterna när IT-studenter väljer arbetsgivare:Kreativ och dynamisk arbetsmiljöVänlig arbetsmiljöGoda referenser för framtida karriärProfessionell utbildning och utvecklingRespekt för medarbetareLedare som stöttar min utvecklingTrygg anställningHög framtida inkomstKonkurrensmässig grundlönAttraktiva/spännande produkter och tjänster

Källa: Företagsbarometern 2012, Universum. Totalt 2 348 IT-studenter besvarade enkäten.

De 10 största drivkrafterna när IT-studenter väljer arbetsgivare:

Daniel Wägerth, employer brandingspecialist på Universum.



Citizen eHub är en plattform där myndigheter, organisationer och företag ska kunna erbjuda sina e-tjänster i ett och samma gränssnitt. Projektet som får !nansieringsstöd från Vinnova bedrivs hos Fujitsu. Men tyvärr får vi vänta till tidigast 2014 på resultatet.

ör användarna kommer Citizen eHub erbjuda en enkel inloggning till alla möjliga tjänster som man själv väljer e#er behov, till exempel att anmäla sjukdagar till Försäkringskassan, boka tid hos tandläkaren, köpa teaterbiljet-

ter eller se veckans skolmatsedel – beroende på vilka aktörer som har anslutit sina tjäns-ter. – Just nu är vi inne i en utvecklingspe-riod som handlar om att ta fram ett säkert och attraktivt gränssnitt för användaren. Vi utvecklar detta för $era olika format, för smartphones, paddor och en portal för webbläsare, säger Urban Bertling, projekt-ansvarig på Fujitsu.

Tre miljoner invånareProjektet har fått anslag från Vinnova be-drivs parallellt i Sverige, Island och Estland. Totalt kan Citizen eHub komma att om-

F

ÄNTLIGEN EN

MEDBORGARHUB

B!?

fatta tre miljoner invånare. Ett antal svenska kommuner har anmält intresse för att delta i utvecklingen. En första full integration har gjorts för att se att alla komponenter samverkar. – Vi är en bra bit på väg men vi har gott om tid, projektet löper på under hela nästa år och ska vara klart 2014, säger Urban Bert-ling. Känner ni ingen tidspress? – Jo, vi hade helst sett att det skulle vara klart i morgon, att bara trycka på en knapp.

Vi följer hela tiden utvecklingen och ser till att anpassa till eventuellt nya format som dyker upp. Men vi använder oss av be"ntliga öppna standarder för hur man ska kommu-nicera, vilket gör det enklare. Samtidigt ser vi att utvecklingen i den o!entliga världen inte går lika snabbt, så vi håller ett jämför-bart lagom tempo. Finns det andra liknande plattformar, från andra aktörer? – Inte som vi känner till. Det "nns lik-nande hubbar, när det gäller att till exempel samla all världens tidningar eller alla radio-kanaler. Vi vill bygga en hubb där medbor-garna kan nå alla de e-tjänster de e#erfrågar med en säker inloggning, säger Urban Bert-ling. Hur löser ni mobil inloggning? – I Sverige använder vi lösningen för mobilt bank-id, men marknaden kommer säkert med $er alternativ. I Estland är förut-sättningarna bättre, de har kommit längre än vi. Där har alla samma nationella e-id vilket gör det lite enklare att utveckla gränssnittet.

Synka sin familjHubben ska vara kon"gurerbar för använ-darna, så att man kan göra sitt eget urval av tjänster och även synka med sin egen ka-lender. Det ska vara möjligt att skapa egna grupper, och till exempel kunna synka sin kalender med vissa utvalda personer, som sin familj. – Hubben är även tänkt fungera ihop med

Urban Bertling, ansvarig för Open Source E-Goverment Solutions på Fujitsu.



Om ni har en webbstrategi så skall ni ha en mobilstrategi. Hur anpassar din organisation sig till det faktum att många av dina anställda och kunder idag använder sin smartphone mer än sin dator? Hör av dig till oss för att mobilanpassa din organisation med appar och mobil hemsida.

Ladda ner eFörvaltningsdagarnas app till din Android eller iPhone. Och missa inte att besöka Nindev i monter A11.

Schema Tidsrapportering Bokning Inventering

Information Platstjänster Dokumentation Feedback

sociala media, det ska till exempel vara möj-ligt att använda sin Facebook-inloggning om man skulle vilja det. Nu är det ju inte alla e-tjänster som kommer att fungera med Facebook-inloggning dock, myndigheterna accepterar till exempel inte det.Blir det enkelt för leverantörer att ansluta e-tjänster? – Ja, e#ersom vi bygger enligt gemensam-ma standarder blir det enkelt. De som är tänkt ska lägga sina tjänster här – hur intresserade är de? – Det blir ett uppdrag för förvaltningen av Citizen eHub – i respektive land är det tänkt att en central organisation ska hantera förvaltningen. I dagsläget "nns det ingen tydlig sådan organisation i Sverige, det "nns det däremot i Estland och Island. Men det pågår en diskussion om att etablera en så-dan myndighet, alternativt lägga ett sådant uppdrag på en be"ntlig myndighet. Jag vet att till exempel Sveriges Kommuner och Landsting driver denna fråga, säger Urban Bertling.

Pilot nästa årAv de svenska kommunerna är det framfö-rallt Stockholms stad som är aktiv partner i utvecklingsprojektet. Ytterligare ett antal kommuner har visat intresse. – Vi räknar med att ha ett antal tjänster igång i en pilot i början av nästa år. Den ska testas på en rätt så stor målgrupp och det kan ju framförallt Stockholm erbjuda, säger Urban Bertling.

Malin Ulfvarson

Vi vill bygga en hubb

där medborgarna kan

nå alla de e-tjänster

de efterfrågar med en

säker inloggning.

”

Utställare på



Natalie Svensson, Advokat, Advokat!rman Lindahl

Pia Hedström, chefsjurist, SKL Kommentus

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige AB

En ny internettjänst har lanserats, O#2o# hjälper o#entlig sektor att ta tillvara materiella resurser som annars riskerar bli stående i förråd. Exempelvis kan en skola spara stora pengar på att köpa begagnade skolbänkar och stolar från en skola i en annan kommun. Fördelarna är förstås inte bara ekonomiska utan även miljömässiga.

EXPERTPANELEN SVARAR

Sätter LOU begränsningar för detta förfarande?

Om värdet understiger gränsen för direktupp-handling (ca 284%000kr) kan en myndighet köpa begagnade varor på nätet genom en di-rektupphandling, om inget annat följer av even-tuella interna riktlinjer. Även i det fall värdet på varorna skulle vara över beloppsgränsen kan det "nnas möjlighet att göra en direktupphand-ling – om det föreligger synnerliga skäl. Ett exempel på synnerliga skäl är om en upphand-lande myndighet kan göra ett extra förmånligt köp, exempelvis i samband med en auktion. Den upphandlande enheten måste i sådana fall kunna visa att det varit fråga om ett erbjudande väsentligt under marknadsvärdet.

LOU begränsar förfarandet såtillvida att huvudregeln, oavsett huruvida det som köps in är nytt eller begagnat, är att upphandling ska ske genom ett annonserat förfarande. Direkt-upphandling enligt LOU får dock ske om värdet understiger direktupphandlingsgränsen (284 000 kr) eller om det föreligger synnerliga skäl. Det kan argumenteras för att väldigt låga försäljningspriser, till exempel under marknads-värdet, kan anses utgöra sådana synnerliga skäl.

LOU är tillämplig vid köp, hyra eller leasing av varor. Det "nns inget undantag för begagnade varor, men det "nns heller inga särskilda be-gränsningar. Om en upphandlande myndighet således vill köpa begagnade möbler eller andra begagnade produkter ska en upphandling enligt LOU genomföras. Vilket förfarande som kan användas är beroende av värdet på upphand-lingen. Det "nns i undantagsbestämmelser i LOU vissa möjligheter att, utan föregående an-nonsering, anska!a varor till särskilt förmånliga villkor från en leverantör som t.ex. har gått i konkurs, men annars ska LOU gälla fullt ut.

Jag hittar inget undantag i LOU för begagnade varor och det borde i så fall upphandlas.

Är det i regel godtaget att köpa begagnat även om det "nns ramavtal för de aktuella produkterna?

Huruvida ramavtal är bindande är en komplex fråga som dessvärre inte ryms i detta format. Upphand-lingsstödet kommer under hösten att publicera en vägledning om ramavtal där bland annat frågan om bundenhet kommer att tas upp. De ramavtal som upphandlas av Statens inköpscentral ska användas om myndigheten inte "nner att en annan form av avtal sammantaget är bättre. Vi anser att ett avtal kan anses vara sammantaget bättre om det kan fås till ett extra förmånligt pris. Vid avsteg från dessa ramavtal ska Statens inköpscentral underrättas. Formulär för detta "nns på avropa.se.

Nej, det "nns ingen sådan huvudregel för begagnade produkter. I själva verket måste aktuella ramavtal granskas för att utröna hur omfattande ramavtalet är och huruvida exklusivitet eller andra förpliktelser ifråga om inköp av vissa volymer gentemot ram-avtalsleverantören/leverantörerna föreligger. Om exklusivitet inom ett ramavtal föreligger kan det innebära avtalsbrott att köpa produkterna från en annan leverantör.

Det kan vara riskabelt för en upphandlande myndig-het som har gjort en egen upphandling och tecknat ramavtal med en leverantör, att strunta i att tillämpa sitt eget upphandlade ramavtal. Om det som myn-digheten ska köpa omfattas av ramavtalet skulle en förfördelad leverantör kunna väcka skadeståndstalan mot myndigheten. För att vinna framgång behöver leverantören göra sannolikt att han skulle ha fått kontraktet. %

%Jag håller inte med om att det bara är att köpa. Det beror helt på vad som överenskommits i ramavtalet.

Petter Florwald, Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet

23 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012 EXPE

RTPA

NEL

EN S

VAR

AR "

stäl

l DIN

fråg

a til

l bre

v@he

xano

va.s

e

Finns det vissa produkter som du skulle avråda från att köpa begagnat, av avtalsmässiga skäl?

Naturligtvis kan det vara mindre lämpligt att köpa produkter som mobiltelefoner, medicintekniska produkter, datorer eller liknande där garanti och leverantörsansvar kan vara av stor betydelse.Vi tycker för övrigt att O!2o! har hittat en intressant a!ärs-idé som kan bidra till att våra kommuner och landsting tar tillvara på de resurser som "nns tillgängliga.

Det kan naturligtvis vara förenat med större risker att köpa in produkter med kort teknisk eller ekonomisk livslängd eller där leverantören inte erbjuder några garantier. Beställare har dock i vanlig ordning stora möjligheter att ställa krav på produktstandard samt att reglera frågor om reklamation och garantier i ett köpeavtal med leverantören ifråga.

Om det är lämpligt att köpa begagnade varor eller inte beror naturligtvis på vad som ska köpas. När det gäller köp av utbytbara varor som t.ex. begagnade möbler ser jag inga större problem med avsaknad av garantier och annat. För mer komplexa varor eller verksamhetskritiska varor skulle jag vara mer försiktig och ta särskild hänsyn till hur viktig varan är för den upphandlande myndigheten. Om myndigheten vill ha en vara som ska fungera över tid är det kanske mindre lämpligt att köpa begagnat om garantier inte kan ges.

Om det görs en upphandling för begagnade varor, är det ing-en skillnad för köp av begagnat eller nytt. Då står det köparen fritt att avtala om garantivillkor och leverantörsansvar. Finns det ramavtal och man vill börja köpa motsvarande varor begagnade. Veri"era då innan upphandlingen påbörjas, att det inte "nns åtaganden eller utfästelser i ramavtalet som kan påverka möjligheten att upphandla begagnat.


JURIDIK

Reglerna om avtalsspärr har ökat leverantörernas möjligheter att överpröva o#entliga upphand-lingars tilldelningsbeslut. Är det då inte rimligt att kräva att de formella kraven måste vara upp-fyllda inom avtalsspärren, frågar sig advokat Johan Kennemyr från Lindahl.

praktiken har det genom reglerna om avtalsspärr (i kra# sedan den 15 juli 2010) blivit lättare för leverantörerna att förhindra att en upphandling avslu-tas och därmed möjliggöra domstols-prövning. Idag krävs endast att ansökan

lämnas inom avtalsspärren för att automa-tiskt utlösa förlängd avtalsspärr. Inget for-mellt interimistiskt beslut behöver numera utverkas.

I

Vad händer om en ansökan om överprövning inte är undertecknad?

Advokat Johan Kennemyr är verksam på Lindahls kontor i Stockholm sedan 2009 och ledamot i advokatsamfundet sedan 2010. Han ingår i Lindahls kompetensgrup-per för o!entlig upphandling samt tviste-lösning. Han arbetar med såväl rådgivning som tvistelösning vid allmän domstol och vid förvaltningsdomstol.

En annan ändring som införandet av av-talsspärr medfört är att dess utgång stänger möjligheterna att få till stånd en överpröv-ning. Tidigare kunde även en ansökan som inkom e#er tiodagarsfristen leda till att upp-handlingen stoppades genom interimistiskt beslut om upphandlande myndighet ännu inte hade ingått avtal. Sådan möjlighet sak-nas idag oavsett om myndigheten ingår avtal omedelbart e#er avtalsspärrens utgång eller avvaktar. Överprövningsmöjligheten är idag direkt kopplad till avtalsspärrens utgång och inte till huruvida upphandlingen rent fak-tiskt har avslutats genom ingående av avtal.

Osäkerhet uppstårI konsekvens med att möjligheten att få upphandlingen stoppad lättats upp inom avtalsspärren, borde det rimligen ställas krav på att leverantören åtminstone därinom uppfyller de formella kraven på ansökan. Ambitionen borde vara att lagen ska såväl lätta upp leverantörernas möjligheter att stoppa upphandlingen, som ge myndighe-terna tryggheten att veta att om en korrekt iakttagen avtalsspärr löper ut så får kontrakt ingås. Mittemellan dessa två goda sy#en uppstår osäkerhet när en under avtalsspärren inkom-men ansökan saknar undertecknande. I för-arbetena1 anges: ”Om en ansökan om överprövning som har kommit in till förvaltningsrätten inte upp-fyller de formkrav som ställs på en överkla-gandehandling, exempelvis vad gäller egen-händigt undertecknande, kan domstolen kontakta leverantören för komplettering och domstolen har även möjlighet att före-lägga leverantören att komplettera sin ansö-kan vid äventyr av avvisning. Med hänsyn till upphandlingsmålens karaktär är det na-turligtvis viktigt att tidsfristen för komplet-tering är kort. Detta […] blir särskilt viktigt mot bakgrund av att en inkommen ansökan om överprövning automatiskt utlöser en för-längd avtalsspärr. Om domstolen har anled-ning att tro att leverantören exempelvis un-danhåller sig delgivning av föreläggandet i sy#e att fördröja processen och ansökan om överprövning uppenbarligen saknar grund "nns möjligheten för domstolen att upp-häva den förlängda avtalsspärren”.

Är detta rätt sätt?Närmaste slutsatsen av förarbetenas stad-gande är att förlängd avtalsspärr alltid ska infalla oavsett om formkraven är uppfyllda vid ansökans inlämnande eller inte och att det alltid går att åtgärda brister genom kom-plettering e#er den initiala avtalsspärrens utgång. Dock betonas å ena sidan vikten av att domstolarna är aktiva och snabbt (vid hot om avvisning) erhåller komplettering, men att det å andra sidan är först om leve-rantören obstinat vägrar komplettera som en förlängd avtalsspärr bör upphävas. Men är detta verkligen rätt sätt att hantera pro-blemet?

Ett aktuellt målHur hanterar förvaltningsdomstolarna frå-gan idag? Kammarrätten i Stockholm har nyligen ha# den uppe i ett mål2 som rör För-svarets materielverks (”FMV”) avropsför-farande under Kammarkollegiets IT-dri#s-ramavtal. EDB Business Partner Sverige AB (”EDB”) tilldelades kontrakt den 4 januari 2012. Logica Sverige AB (”Logica”) ansökte om överprövning på grunden att EDB:s an-bud inte uppfyllde skall-kraven att tydligt lämna information om teknisk prestanda. Logicas ansökan ingavs inom avtalsspär-ren, men saknade underskri#. Avtalsspär-rens sista dag inföll den 16 januari 2012. Logica kompletterade med undertecknad ansökan den 30 januari 2012. FMV:s förstahandsyrkande var avvisning av talan då ansökan saknat såväl underskri# inom avtalsspärren, som underskri# av be-hörig företrädare. I andra hand yrkades att ansökan skulle avslås då EDB:s anbud upp-fyllde skall-kraven. Förvaltningsrätten gick dock på Logicas linje i sin dom av den 15 mars 2012 och för-ordnade om rättelse i form av ny utvärdering där EDB:s anbud inte skulle beaktas. FMV överklagade till Kammarrätten i Stockholm som biföll FMV:s andrahands-yrkande och upphävde förvaltningsrätts-domen. Domen har i skrivande stund inte överklagats. Men Kammarrätten avslog alltså FMV:s förstahandsyrkande som pekade på att un-derskri# inte skett inom avtalsspärren.

Regleras inte i LOU


JURIDIK

Vad händer om en ansökan om överprövning inte är undertecknad?

Kammarrätten anför att Lagen om o!entlig upphandling (LOU) är en speciallag som har företräde framför Förvaltningsprocesslagen (FPL), men att detta endast gäller i de fall en speci"k fråga regleras i LOU. Kammarrätten kommer fram till att LOU inte innehåller regler om vilken formalia som gäller vid an-sökning om överprövning. FPL:s formella regler om ansökningar är därför tillämpliga på ansökningar enligt LOU. Enligt 3 § FPL ska ansökan från enskild som vill föra fram ett mål vara egenhändigt undertecknad. Saknas undertecknande ska sökanden enligt 5 § FPL föreläggas att inom viss tid åtgärda bristen, påföljden kan annars bli att hans talan inte tas upp till prövning. Stöd för att inte tillämpa FPL-reglerna för att avhjälpa brister i mål enligt LOU saknas. Kammar-rätten konstaterar att kravet på egenhändigt undertecknande gäller även för LOU. Dock har Logica den 30 januari 2012 inkommit med en undertecknad ansökan varför bris-ten bedöms avhjälpt och inte föranleder nå-gon åtgärd. Kontentan av Kammarrättens bedöm-ning är att det är egalt när en komplettering inkommer – inom eller e#er avtalsspärren. Har den överhuvudtaget inkommit är det alltid tillräckligt. Enligt min mening har Kammarrätten därmed tyvärr undvikit den egentliga frågan som FMV rest; måste form-kraven, med stöd av LOU och FPL, vara uppfyllda inom avtalsspärren? Istället kon-staterar Kammarrätten endast att det någon gång under målets handläggning inkommit

ett egenhändigt undertecknande och nöjer sig därmed.

Oönskad konsekvensOm Kammarrättens uppfattning förblir den förhärskande riskerar dock reglerna om av-talsspärr förlora en del av sitt sy#e – näm-ligen att tydligt markera att utgången av en korrekt iakttagen avtalsspärr utgör den ab-soluta slutpunkten för möjligheterna att få upphandlingen överprövad. Jag vill understryka att jag förordar den gällande ordningen att en ansökan auto-matiskt utlöser förlängd avtalsspärr, men kan ändå inte lösgöra mig från känslan att Kammarrättens bedömning medför en oön-skad slagsida. Om det räcker med att ansö-kan inges utan att det på något sätt behöver styrkas vem som står bakom den, kan en upphandlande myndighets rätt att få klart besked om när avtal får ingås komma att bli avhängigt ett illojalt agerande där avtalsspär-ren kan förlängas trots att egentligt sanktio-nerande från behörig sökande saknas. Såväl lagsti#aren som Kammarrätten tycks anse att det räcker med ingivande av en icke-undertecknad ansökan för att fördröja upphandlingens avslutande. Det behöver inte ens säkerställas att det verkligen är den anbudsgivare i vars namn överprövningen begärs som står bakom den. Konsekvensen av detta är att vem som helst, till exempel en helt utomstående person, kan ansöka i en viss leverantörs namn och förhindra av-talslutande utan att ha någon som helst be-

hörighet därtill. En sådan konsekvens kan lagsti#aren inte ha velat åstadkomma.

Hårdare krav behövsUtifrån upphandlingsmålens karaktär är det både rimligt och ändamålsenligt att det, av-seende formkrav för ansökan om överpröv-ning, ställs hårdare krav än vad gällande rättsläge ger vid handen. E#ersom det nu-mera är lättare att stoppa upphandlingar för att möjliggöra en överprövning, bör det åt-minstone ske någon form av säkerställande av att den leverantör i vars namn ansökan görs verkligen har vetskap om och står bak-om åtgärden innan den förlängda avtalsspär-ren verkställs. Detta sker lämpligen genom att det kontrolleras att ansökan verkligen undertecknats inom avtalsspärren. Det skul-le inte heller innebära någon faktisk dishar-moni med FPLs föreskri# om att vid behov avhjälpa bristen ”inom viss tid” (5 § FPL) att även omfatta ”inom den tid avtalsspärr löper”. Om detta skulle anses vara för tu&, måste domstolarna åtminstone bli betydligt snabbare med inkrävande av komplette-ringar. I Kammarrättsmålet ovan ansågs det tillräckligt att komplettera två veckor e#er avtalsspärrens utgång. Sådan tidsutdräkt bör inte accepteras.

Johan Kennemyr, Advokat!rman Lindahl

1. Prop. 2009/2010:180, s. 1232. Mål nr 2304-12, dom meddelad den 5/9 2012


DEBATT

För att göra kampen mot mutor e#ektiv bör näringsliv och myn-digheter samarbeta. I en debatt-artikel krävde vi nolltolerans mot mutor. Helena Rosén Andersson på advokat!rman Lindahl anser att beskrivningen av vårt arbete var för vag. Vi vill därför berätta mer om det arbete som pågår.

en artikel i O!entliga A!ärer kom-menterar Helena Rosén Andersson på advokat"rman Lindahl vår debattarti-kel i Dagens industri, publicerad i maj i år. Hon instämmer i vår åsikt att ett samhälle byggt på korruption hotar de-

mokratins grundvalar. Samtidigt anser hon att vi är alltför vaga i hur vi kan ta ett tyd-ligare ansvar i kampen mot korruption. Vi välkomnar Helena Rosén Anderssons inlaga och en fortsatt dialog om hur vi gemensamt kan bekämpa korruption, karteller, skatte-fusk och fusk med upphandlingsreglerna. Samarbetet mellan Konkurrensverket, Skat-teverket och Riksenheten mot korruption innebär bland annat att våra myndigheter utbyter information för att ta reda på om exempelvis en kartell som Konkurrensverket utreder innehåller inslag av korruption eller svartjobb, och därför är något som Riksen-heten mot korruption eller Skatteverket bör ta del av. Det är inte ovanligt att ett företag som är involverat i korruption också fuskar på andra sätt. I och med den kunskap vi får

I

Nolltolerans mot mutor – vägen framåt

Replik

genom myndighetssamarbetet kan vi för-medla en mer övergripande problembild än den egna myndighetens avgränsade rättsom-råde när vi föreläser och utbildar företag och myndigheter. Vi är övertygade om att vi på detta sätt kan förbättra samhällets möjlighe-ter att upptäcka och lagföra fuskare. Vi konstaterar i vår artikel att o!entliga ak-törer bör ta ett gemensamt ansvar med de privata företagen i det förebyggande arbetet mot fusk och mutor. Helena Rosén Anders-son menar att detta är etiskt tveksamt och att om den o!entliga sektorn börjar sam-arbeta med vissa privata företag i jakten på andra företag ligger det nära till hands att betrakta det samarbetet som korrupt. Det förekommer inget samarbete för att jaga fö-retag, utan den gemensamma kampen hand-lar om att påverka attityder och beteenden genom ökad information och bättre kun-skap om problemen. Ett sådant samarbete kan i sig aldrig betraktas som korrupt. Vi är beredda att samverka med alla som vill fö-rebygga och motverka korruption och som vill verka för en sundare konkurrens och ett sundare samhälle.

Stöd till upphandlareDet är svårt för upphandlare att göra rätt. Helena Rosén Andersson e#erfrågar vägle-dande riktlinjer. Vi instämmer helt i att upp-handlare är hårt pressade och därför behöver tydligare vägledning om när de exempelvis kan utesluta en leverantör. Konkurrensver-ket har därför startat ett projekt som ska analysera problembilden och bidra med stöd rörande vilket handlingsutrymme upphand-larna har att utesluta leverantörer.

Sanktioner underlättar E!ektiva sanktioner och möjlighet att lag-föra aktörer som inte håller sig till reglerna har en avskräckande e!ekt på fuskarna. På så sätt är lagföringen oerhört viktig i det fö-rebyggande arbetet. Helena Rosén Anders-son menar att de $esta sanktionerna i detta sammanhang riktar sig mot upphandlande myndigheter, inte mot leverantörer. Detta stämmer inte. Böter, konkurrensskadeavgi# och näringsförbud är sanktioner som alla riktar sig mot företag eller individer. Dess-utom kan kontrakt till följd av en otillåten direktupphandling komma att ogiltigförkla-ras, vilket också drabbar leverantören. Helena Rosén Andersson frågar också om vi önskar att upphandlande myndigheter ska bedriva förundersökning om brott eller agera utanför sin behörighet. Naturligtvis önskar vi inte det. Det är att hitta fuskarna vi behöver hjälp med, utredningarna bedriver vi själva. Upphandlare är redan i dag duktiga på att ly#a luren och tipsa myndigheter. Ex-empelvis startas många kartellutredningar med ett tips från upphandlare. Korruption, mutor, skattefusk, karteller och fusk med upphandlingsreglerna är nega-tivt för seriösa företagares konkurrenskra# och samhället i stort. Om näringsliv och myndigheter kan samarbeta i att motverka fusket blir kampen mot fuskarna mer e!ek-tiv.

Dan Sjöblom, generaldirektör KonkurrensverketGunnar Stetler, överåklagare och chef för Riksenheten

mot korruption Ingemar Hansson, generaldirektör Skatteverket

Detta är en replik på artikeln Nolltolerans, visst! Men hur?! i O!entliga A!ärer nr 4-2012.


DEBATT

Fastighetsentreprenören Kurt Waltersson från Bravida reage-rar mot upphandlares kreativa avtalsformuleringar som leder till att ansvaret för eftersatt underhåll på fastigheter läggs på entreprenören istället för på för-valtaren. Här listar Bravida några egna skall-krav för en bättre fungerande upphandling inom fastighetsdrift.

Bravida TSM har vi stor erfarenhet av o!entlig upphandling inom vårt om-råde, det vill säga totalentreprenader för teknisk fastighetsdri#. Vi ser många exempel på LOU-upphandlingar som fungerar men även exempel på motsat-

sen. Att motverka usla processer är viktigt för samhället då outsourcing i grunden är samhällsekonomiskt lönsamt. Kvaliteten i leveransen blir många gånger högre men till lägre pris. Det handlar om skattepengar – upphandlingsförfarandet ska vara $äckfritt!I vår bransch är begreppen i upphandlingar knutna till vårt styrdokument ABFF (All-männa bestämmelser för entreprenader inom fastighetsförvaltning och verksam-hetsanknutna tjänster). Det fungerar riktigt bra och tanken är att skapa en god kalky-lerbarhet. Trots det dras vi dagligen med problem som mer är kopplade till hur verk-ligenheten ser ut i våra fastigheter än till vårt styrdokument.

Vem betalar underlåtenhet?Petra Hållander, redaktör för JP Upphand-lingsnet, värderar i O!entliga A!ärer mark-naden kring o!entlig upphandling till 500-600 miljarder per år. Den del som tillfaller upphandling av fastighetsdri# är enligt mig mycket större än marknadsvärdet. ENOR-MA summor står på spel då upphandlingen inte enbart handlar om summan som regle-ras i avtalet utan vem som ska betala för den underhållsskuld som exempelvis o!entliga lokaler som skolor och sjukhus dras med, en skuld som vi entreprenörer o#a väntas ta risk för genom upphandlingskonsulternas ”krea-tiva” avtalsskrivningar. Hållander påpekar att svårigheten för upphandlaren är mål i kon$ikt. Jag vill gärna spetsa till det lite. Jag menar att det "nns förutsättningar som beställaren faktiskt vill dölja med hjälp av jäviga upphandlingskon-

I

Här är våra skall-krav, säger leverantören

sulter (beställaren betalar deras arvode). Detta är en problematik bortom ”skall-krav” då det handlar om en kortsiktighet där man skjuter ett misskött underhåll framför sig. Vems är ansvaret? Underhållsskuld sky#as på entreprenörenABFF har tagit form utifrån perspektivet att fastighetsägaren har för avsikt att sköta sina fastigheter och utföra planerat underhåll för att säkerställa värde över tiden. I verklighe-ten är det få som gör detta. Här börjar pro-blematiken. Underhållsskulden läggs över på leverantören via en snårig upphandling där felavhjälpande förväxlas med långsiktig skötsel. Hur ska någon kunna gissa vilka fel som kommer uppstå framåt i ett misskött fastighetsbestånd? En del fastighetsägare sköter inte ens så allvarliga saker som brand och el. Här "nns myndighetsanmärkningar av så allvarlig karaktär att det uppstår risk för tredje man. Självklart blir det stridigheter!

Vilken utveckling vill vi ha?Den som sätter agendan är den upphand-lande enheten då de faktiskt till 100 procent bestämmer innehållet i förfrågan och själva styr sy#e. Verkar de för kalkylerbarhet utan ”smarta” skrivningar så blir det inga problem – vi får ett väl fungerande avtal. Jag håller dock helt med Petra Hållander i att det krävs en god dialog mellan alla berör-da parter men hävdar bestämt att dialogen måste ske utifrån en transparens där våra mål är gemensamma – att ta hand om våra bygg-nader och skapa värde över tiden. Vi måste fråga oss vilken utveckling vi vill ha. Vill vi vara tydliga och veta vad vi är överens om och lägga vår energi på att utveckla samhäl-lets fastighetsbestånd eller vill vi slösa skatte-betalarnas pengar på att bråka om innehållet i avtalen?

Kurt Waltersson, regionchef på Bravida TSM

Ta chansen att förbättra Se upp-handlingsfasen som en möjlighet att komma tillrätta med driften. Lyft fram svagheter som en del i själva upphandlingen.

Ta hjälp Bjud in några av de branschledande leverantörerna redan i samband med framtagande av förfrågningsunderlaget för att ta del av erfarenheter.

Arbeta långsiktigt Köp tillsyn & skötsel och betala sedan för det felav-hjälpande som uppstår. Värdesätt en aktiv leverantör som levererar avvikelserapporter som kan användas som underlag för det plane-rade underhållet. Målet måste vara att få bort de återkommande felen och att utveckla fastigheterna.

Sätt mål Utarbeta ett långsiktigt syfte med upphandlingen. Belys status, involvera alla som kommer påverkas, sälj in varför och vilka möjligheter som !nns framåt.

Förbered organisationen Driftorganisationen måste ställa om till beställarorganisation vilket kräver att man lär om. Extern hjälp krävs när intern drift blir extern. Se till att organisationen är insatt i hur det kommande upplägget påverkar arbetssättet. Beställarorganisationen bör inte vara densamma som haft driften i egen regi. Den ser nämligen ofta förändringen som ett ifråga-sättande av deras tidigare arbete vilket kan motverka samarbete med leverantören.

Oberoende konsulter Engagera oberoende upphandlingskonsulter med integritet som håller sig till stan-dardtexter och standardupplägg.

Skapa transparens Förfrågningsun-derlaget måste bli så tydligt att det är fullt kalkylerbart. Saknas underlag för ett tydligt fast pris, ta in ett à-pris att reglera mot. Det är viktigt att bestäl-laransvaret framgår. I de fall man vill lägga över ansvaret på utföraren ska det vara tydligt. All insikt kring underhållsskulder måste redovisas i upphandlingen.

Trä!as Innan undertecknandet, håll en genomgång så att parterna har samma bild av förfrågan. Avtalet bör startas med en Workshop där man ge-mensamt går igenom avtalet. Viktigt är att båda parter arbetar prestigelöst.

Färre tvister i upphandlingar – våra ”skall-krav”

Kurt Waltersson, regionchef på Bravida TSMNolltolerans mot mutor – vägen framåt


FOKUS:KRAFT

El-marknaden är under stark utveckling alltsedan avregleringen på 1990-talet. Marknaden präglas av hård konkurrens, snåriga avtalsvillkor och en prisutveckling som skapar debatt. Vi har tagit hjälp av el-inköpsspecialist Magnus Kjellin för at lära oss lite mer om el-marknaden.

ilken el-fråga är mest intressant just nu, anser du? – Att se till att den som köper el inte betalar mer än absolut nödvändigt. Här "nns det stora pengar

att hämta, säger el-inköps-specialist Magnus Kjellin. Hur stora?% – Jag skulle säga att det ligger i häradet kring 5-10 öre per kWh. Det motsvarar för en medelstor kommun några miljoner kronor per år. Varför är det svårt att köpa el? – Till stor del därför att alla säljare mer eller mindre vill framstå som rådgivare till kunderna. Men i praktiken är de inget annat än säljare som vill sälja sin produkt till så god marginal som möjligt. I banksektorn "nns en debatt om detta relativt bedrägliga försäljningstrick. Det är stor skillnad på att vara rådgivare och att vara säljare och kunderna får väldigt "na förslag men också väldigt olika förslag beroende på vilken säljare de talar med. Detta gör att marknaden upplevs som svår. Egentligen är den inte svår, e#er att man själv satt sig in i fakta och genom detta kunnat genomskåda säljarens försälj-ningstrick.Kan du kommentera prisutvecklingen på marknaden den senaste tiden.

V

Goda råd vid upphandling av el – Otroligt snabbrörlig prisutveckling. Från extremt höga till extremt låga på mycket kort tid. Detta faktum betraktas av den initierade el-inköparen som ett normalläge. Däremot används o#a denna extrema prisrörlighet som skrämselpropaganda av de säljare som vill framstå som rådgivare.

UrsprungsgarantiMånga kommuner formulerar policys kring inköp av

grön el. Har vi ett tillförlitligt system för att garan-tera hur elen producerats?

– Ja, nu har vi faktiskt fått det i och med att det "nns en lag som reglerar området,

säger Magnus Kjellin. Det är ganska nytt. Tidigare kunde man köpa och

sälja ursprungsgarantierna $era gånger. Det är oerhört viktigt för

förtroendet på marknaden att vi har ett fungerande system. Systemet med ursprungs-garantier ska säkerställa att

det inte säljs mer el av en viss typ än vad det produceras. Alla typer av elproduktion

kan tilldelas ursprungsgaranti och el-producenten får en ur-

sprungsgaranti per producerad megawattimme el. Ursprungs-

garantier kan säljas på en öppen marknad i eller utanför Sverige.

Priset sätts av utbud och e#erfrågan. Ursprungsgarantier annulleras omgående vid

användning eller e#er 12 månader.

Vintersäkra avtal?Bör man som kund i o!entlig sektor vintersäkra el-

avtalen? – Begreppet ”vintersäkra” är ett försäljningstrick. Som kund i o!entlig sektor bör man säkra elkostnaden så att man uppnår rätt fördelning av å ena sidan jämn kostnads-utveckling och å andra sidan följsamhet mot marknadspri-set på el. Detta tillsammans med ett bra och transparent elinköpsavtal sörjer för en låg elkostnad. Tyvärr är det

många inköpare som låter sig påverkas av alla försälj-ningstrick som o#a leder till ökade kostnader, Vintersäkra

är en sådan, att köpa till inköpspris är en annan. Ställs det tillräckligt o!ensiva krav på nationell nivå, eller

är det de enskilda kommunerna som är drivande i kravställningen vid el-upphandling, anser du?’ – Kraven bör alltid utgå från respektive kommuns förutsättning-ar och önskemål. Ansvaret för a!ären ligger lokalt, så också kravet på att göra en korrekt och bra el-a!är.%Stor upp"nningsrikedomDet är mycket hög konkurrens på el-marknaden vilket har lett till en stor upp"nningsrikedom för att tjäna pengar på kunderna. Mag-nus Kjellin kan reta sig på en del av den missvisande reklam som förekommer, till exempel ”Köp el till inköpspris”, ”Låt oss hantera dina el-inköp – vi är pro!s.”

1.%Ta hjälp av någon som kan genomskåda alla försäljningstrick och guida genom elinköpsprocessen . Återbetalningstiden på denna investering är väldigt snabb.2.%Engagera medarbetare från Ekonomi, Inköp, Miljö, Finans och Drift i inköpet. Alla har kopplingar till resultatet av elavtalet. Låt alla påverka avtalet inom det område där de berörs.3.%Lär er grunderna i hur marknaden fungerar och vilka konsekvenser olika inköpsstrategier ger.4.%Välj strategi – genomför elinköp och var noga med uppföljning.

Magnus listar sina viktigaste råd

FOKUS:KRAFT

29www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

Nyckelfärdiga flerbostadshusi 3–8 våningar, exkl. tomtModernaHus är konstruerade för lägre byggherrekostnad, bättre drifts ekonomi och kortare byggtid, d v s låga kreditivkostnader och snabb inflyttning. I grunden ligger förutsägbarhet och totalkostnadskontroll, kombinerat med modern arkitektur, effektiva ytor, hög standard i teknik- och materialval och en energianvändning som är minst 25 procent lägre än normen.

389 029

Läs mer om ModernaHus, våra fem hustyper och de färdigbyggda Kv Tändstickan och Kv Stationsmästaren, på skanska.se/modernahus.

Hustyp Johanna, 8 våningar med terrass exkl. mark, markarbeten och moms.

Från 13 549:-/m2 BOA

skanska.se

Magnus Kjellin, el-inköpsspecialist och vd på Magnus Kjellin Elhandels-utveckling AB.

– Eventuellt behövs det hårdare regleringar kring hur man får lov att sälja. Jag har läst utkast på avtalsförslag som är rent bedrägliga i sin konstruk-tion. De får ett carte blanche direkt in i kundens kassakista, säger han. Konkurrensen har varit hård under en längre tid, vissa har menat att marknaden kommer att omstruktureras men det händer i så fall otroligt långsamt. – Varför blir det aldrig allmänt känt när kun-derna gör riktigt dåliga a!ärer – så att kunskapen sprider sig till andra? Man kanske skäms, eller så har man ingen aning om att man har gjort en dålig a!är, spekulerar Magnus Kjellin.

Malin Ulfvarson

Ofta används denna extrema

prisrörlighet som skrämsel-

propaganda av de säljare som

vill framstå som rådgivare.

”

Energiforskning får fortsatt stödI budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen att energiforskningssatsningen ligger kvar på dagens nivå på cirka 1,3 miljarder kronor per år. Tidigare har regeringen aviserat att sänka stödet till energiforskningen, något man nu alltså inte gjort. – Världen be"nner sig mitt i en global klimatutma-ning. Vår generations moraliska uppgi# är att ställa om till ett hållbart samhälle, för en hållbar framtid. Det förutsätter att vi minskar användningen av fossil energi, ställer om till förnybar energi och att vi utvecklar nya tekniker som gör att vi kan producera och använda en-ergin mer e!ektivt än idag, säger IT- och energiminister Anna-Karin Hatt. Tidigare satsningar på energiforskning har bidragit till de svenska framgångarna med till exempel värmepum-par, smarta elnät och biodrivmedel. De kommande åren kommer energiforskningen riktas mot olika strategiska områden där vi har möjligheter att göra klimat- och energipolitisk skillnad, samtidigt som grunden läggs för nya exportframgångar. Det handlar till exempel om att utveckla e!ektiv solcells- och vågkra#steknik, och om att ta fram framtidens el- och hybridbilar som på sikt kan göra oss oberoende av fossila bränslen.


FOKUS:KRAFT

På Lindholmen Science Park i Göteborg är solcellerna i drift se-dan den 30 november förra året. Fram till den 21 augusti 2012 har de levererat 15%600 kilowat-timmar, som är 15 procent mer än beräknat. Men totalt bidrar de med cirka en procent av hela husets elenergiförsörjning.

et är tacksamt för oss som fastig-hetsbolag att ha utrustning som ska fungera i 25 år, utan något omfat-tande underhåll, säger Peter Erics-son, energisamordnare vid Älvstran-den Utveckling AB som äger och

förvaltar fastigheten.Det är bara solceller och växelriktare som sitter där tillsammans med några små kom-ponenter. Modulerna sitter fast i 30 graders vinkel mot det platta taket. Kostnaden för solcellselen blir, om man räk-nar med bidraget, bara 98 öre per kilowat-timme. För närvarande får man 55 procent i bidrag upp till en maxgräns av den totala in-vesteringskostnaden. Man ansöker för detta hos Länsstyrelsen.

D

Goda erfarenheter av solceller All solcellsel används i huset. Den kom-mer att visas på www.alvstranden.com för att se hur mycket el solcellerna levererar. Det "nns också en stor informationstavla i gatu-planet där man kan se solcellerna och hur mycket el de ger. Solcellerna sitter i tre rader med 84 mo-duler totalt. Ytan är 136 kvadratmeter. Alla vetter åt söder. De sitter fast i LE Lundberg-plattor, som är anpassade för just det här ta-ket som har gummiduk. Modulerna sitter på en ställning och är bultade med plattorna. Sedan ligger det förstärkningsduk runt in-stallationen. Det är viktigt att montaget blir bra. Sol-cellerna måste klara snö- och vindlaster. Montagetiden för infästning tog cirka två till tre veckor med infästning. Montaget av själva modulerna tog bara två dagar. Solcellerna håller sig rena av regnet. Blir de smutsiga, kan man spola av dem med vatten. De tappar inte mer än ett par procent i ef-fektivitet under sin livslängd.

Fördelar– Det är en pilotanläggning för oss. Vi vill testa teknik och montage och har rätt mycket tak där vi har möjligheter att bygga på solceller i framtiden. Det är en enkel teknik utan rörliga delar, utan något direkt servicebehov. Solcellerna är väldigt hållbara.

Erfarenhetsmässigt så håller de i 20 till 25 år, säger Peter Ericsson och fortsätter: – Sedan kan ju någon enstaka komponent gå sönder men då kan man ju byta den. An-läggningen sköter ju i princip sig själv och levererar el utan att du behöver justera eller övervaka olika parametrar eller dri#lägen. Detta är en fördel om man jämför med an-dra systemlösningar där du o#a måste ha en löpande övervakning av dri#lägen och där-till justering av parametrar.

Nackdelar– De fordrar en del plats givetvis, men det kommer solceller som man exempelvis kan klä in i fasader, som man jobbat med rätt mycket nere i Tyskland, säger Peter Ericsson.

Plusenergihus?På framtida $erbostadshus kommer troligen solceller att "nnas med i planeringen. Det "nns även andra förstudier på fastigheter, som om de blir av kan komma att få riktigt stora installationer av solceller. – Alltså i princip sätta på så mycket som det går, både på tak och även inarbetat i fa-saden, för att det totalt sett ska bli ett noll- eller till och med ett plusenergihus, säger Peter Ericsson.

Fredrik Moback

Totalt beräknas solcellerna på Lindholmen leverera 17"600 kilowattimmar per år. Investering exklusive bidrag: 770"000 kronor. Med bidrag: 345"000 kronor. Solceller med leverans och montage: 400"000 kronor. Elinstallation, förutom solcellerna: 65"000 kronor. Byggkostnader: 305"000 kronor.

Fakta Peter Ericsson, energisam-ordnare på Älvstranden Utveckling, som testar solceller på taket till Lindholmen Science Park i Göteborg. Alla solcellerna vetter åt söder. I bakgrun-den skymtar Läppstiftet, ritat av Ralph Erskine. Foto: Fredrik Moback.

FOKUS:KRAFT

31www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positio-nen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

järrvärmemarknaden avreglerades i samband med elmarknadsreformen 1996 och trots att den be"ntliga in-frastrukturen leder till en monopol-situation för leverantörerna har man inte infört någon prisreglering. Men

det kommer troligtvis från och med nästa år.Flera aktörer har kritiserat de senaste årens prishöjningar, bland annat SABO. – Under den senaste tioårsperioden har 'ärrvärmebolagen höjt priserna med 42 procent. Det är nästan tre gånger så mycket som konsumentprisindex under samma pe-riod. Så någon begränsad prisökning har vi inte sett, säger Per Holm, ordförande i Nils Holgersson-gruppen som presenterar en jämförelseundersökning av dri#skostnader för $erbostadsfastigheter i landet. Energimarknadsinspektionen har fått regeringens uppdrag att ta fram en modell för att pröva prisförändringar på 'ärrvär-

FStora förändringar av marknaden för #ärrvärme att vänta

memarknaden. De ska också föreslå hur det ska gå till när $era aktörer vill leverera 'ärr-värme till samma 'ärrvärmenät. Regeringen vill att leverantörer av spillvärme och andra 'ärrvärmeproducenter i ökad utsträckning ska få möjlighet att leverera 'ärrvärme till 'ärrvärmenäten. Målet är att ha en ny lagsti#ning på plats under 2013. Ytterligare en förändring på 'ärrvärme-marknaden är att kunderna inte längre ska behöva betala för en preliminär förbruk-ning. Fjärrvärmeföretagen blir skyldiga att en gång i månaden mäta kundens värmeför-brukning och meddela kunden mätresulta-tet. Fjärrvärmeföretag får endast fakturera kunden baserat på mätresultaten, och faktu-reringen ska ske minst fyra gånger per år.Bestämmelserna gäller från den 1 januari 2015. Motsvarande regler har tidigare in-förts för mätning av el.

Ökade priser på 'ärrvärmenotan drabbar i första hand de boende, men även skolor, sjukhus och andra lokaler värms med 'ärr-värme. Till det kommer ett antal badhus och simbassänger, samt fotbollsplaner, trottoa-rer och cykelvägar som värms under vintern för att hålla dem isfria. Fjärrvärme är vatten som värms upp i ett värmeverk och sedan överförs via rörsystem och värmeväxlare till en fastighets element och varmvattenkranar. Åttio procent av bo-stadsuppvärmningen i Sverige kommer från 'ärrvärme. Det är den vanligaste uppvärm-ningsformen för $erbostadshus och lokaler.

Prisreglering av !ärrvärme kommer 2013

Fakta


FOKUS:KRAFT

Kvicksilverlamporna fasas ut om tre år. De uppfyller inte kraven på energie#ektivitet i EU:s eko-designdirektiv. Det har Norrkö-pings kommun tagit fasta på, som redan har bytt 4%000 kvick-silverarmaturer.

örbrukningen kommer att minska med minst 40 procent, säger Paul Lundmark, elingenjör på tekniska kontoret i Norrköpings kommun.

9$500 kvicksilveramaturer bytsTotalt kommer man att byta 9% 500

kvicksilverlampor och använder de gamla stolparna. Vid nyproduktion kan man sätta stolparna med större mellanrum, e#ersom de nya armaturerna lyser starkare. Fördel-ningen blir 3 500 armaturer för metallha-logenljuskälla, 1 000 induktionsarmaturer, samt 2 300 LED armaturer. Prismässigt är metallhalogen billigast induktion mitt emellan och LED är dyrast. – LED är lite dyrare, men ger mycket ljus till liten e!ekt. De håller i 12 till 15 år och är då nere på 70 procent av den ursprungliga e!ekten, säger Paul Lundmark. Den LED-armatur Norrköping byter till

F

drar 26 Watt. Lamporna ger mer ljus än 125 Watts kvicksilver. I kommunen vill man inte heller ha det kalla vita ljuset utan varmvitt. Men det är inte bara kvicksilverarmaturerna som ski#as, utan äldre högtrycksnatriumar-maturer också. – Vi blir klara med bytena nästa år. Då har vi totalt bytt 18% 000 armaturer, säger Paul Lundmark.

Snabb utvecklingUtvecklingen när det gäller belysning utom-hus är explosionsartad. De första LED-ar-maturerna hade dålig färgåtergivning. Men samtidigt som e!ekten hos LED-lamporna har minskat, så har ljus$ödet ökat. Även re-$ektorerna blir bättre och bättre.Inför bytet tog Norrköpings kommun fram en belysningsplan som visar hur det är tänkt. E#er det togs konsulter och leverantörer in. Steg tre var att prova olika entreprenörers och leverantörers varor och tjänster. – Det gäller att vara noggrann med färg-temperatur och färgåtergivning, säger Paul Lundmark. Att välja armaturer som inte bländar är viktigt. Ska lamporna sitta vid gång- och cy-kelvägar gäller det att dessa belyses och inte husen bredvid. Om belysningen ska sitta i en park, kan man däremot ha rundstrålande belysning, men den får inte blända och kasta sig över husfasader där folk ligger och sover.

Så ljusfördelningen är viktig. – Sedan gäller det att göra egna prover, så man ser och inte lyssna på försäljarna. Ens egen uppfattning är viktig, säger Paul Lund-mark.

Miljövänliga fordonDe gamla armaturerna och ljuskällorna tas om hand av Sita i Norrköping som delar upp det i farligt avfall och metallåtervinning, en-ligt miljölagsti#ningen. I Norrköpings kommun har man en väl utvecklad miljöplan. Fordonen som används vid bytena drivs av förnyelsebara drivmedel såsom biogas, eller är euro 5 klassade och drivs av RME.

Bättre färgåtergivning– Det blir en trevligare miljö i staden med ett varmvitt ljus, färgåtergivningen blir bätt-re; man ser vad det är för färg på bilar och människornas kläder i mörker, och grönt blir grönt och det ökar tryggheten, som gör att det blir en vänligare stad att leva i, avslu-tar Paul Lundmark.

Fredrik Moback

Norrköpings kommun byter totalt 9 500 kvicksil-

verlampor till en varmvit belysning med bättre

färgåtergivning.

Nu ska kvicksilver-lamporna bort!

Nu ska kvicksilver-lamporna bort!


UPPHANDLING

Vi kan se en ökad medvetenhet om korruptionsbrott i o#entlig sektor. Frågan har varit på tape-ten en tid och ett omfattande arbete pågår, på "era fronter. Ett verktyg för att stävja förekom-sten av mutor är en policy för inköp och upphandling, men restriktionerna är i vissa fall så hårda att det slår mot professio-nella upphandlares möjligheter till goda a#ärer.

öteborgs stad, som oförtrutet arbe-tar vidare med att etablera en etiskt sund verksamhet, har nyligen inrät-tat både en ny policy mot mutor och en upphandlings- och inköpspolicy.Jan Persson, stadsjurist på Göteborgs

stad är inbjuden att tala på Upphandlings-rättsliga föreningens möte i september. Han berättar att en av $era punkter i stadens handlingsplan har varit att se över be"ntliga styrdokument. – En genomgång visade att vi hade totalt 120 gemensamma styrdokument. Sådana do-kument växer gärna över tid, när en angelägen fråga uppkommer är det en enkel åtgärd att lägga till en punkt i ett styrdokument. Men om de blir för omfattande är det till slut ingen som bryr sig om dem, säger Jan Persson. Men vissa styrdokument behövs och må-let var att skapa ett hanterligt antal.

NolltoleransOch stadens nya policys har relativt hårda restriktioner. – Vi har infört i princip nolltolerans mot gåvor och förmåner i samband med upp-handling och myndighetsutövning. Alla for-mer av gåvor och tjänster från be"ntliga och potentiella leverantörer bör undvikas, säger Jan Persson. Anställda som har någon form av person-ligt intresse i leverantörsföretag ska inte vara inblandade i upphandlings- eller inköpspro-cesser om det kan påverka utgången av upp-handlingen eller inköpet. – En leverantör som man har frekvent kontakt med i arbetet får dessutom inte an-litas i privata a!ärer. Det sy#ar framförallt

G

Rädslan för mutor bakbinder upphandlare

till tjänsteleverantörer ska jag tillägga, inte butiker till exempel, säger Jan Persson. – E#ersom jag som upphandlare tecknar avtal med de bästa leverantörerna innebär det att jag som privatperson är hänvisad till de nästbästa, skojar publiken. Publiken påpekar dock att mutrisken är större vid själva avropet än vid upphand-lingen. Det är först vid avropet som själva a!ären sluts. Ytterligare en åsikt är att upp-handlingspolicyn angett väl snäva gränser. – Vi måste fortsätta våga ha relationer med leverantörerna. Så länge det sköts pro-fessionellt borgar det för de goda a!ärerna. Jan Persson kan hålla med om att restriktio-nerna är strikta.

– Vi tar till kra#fulla åtgärder för att ga-rantera att vi får alla i organisationen med oss, säger han. Hur långt räcker en policy för att stävja mutor och korruption i staden? – En policy räcker inte hela vägen, medger Jan Persson. Vilket är det viktigaste arbetet i er hand-lingsplan skulle du säga? – Den största utmaningen är att förändra kulturen, att arbeta med etik och moralfrå-gor.

Malin Ulfvarson

All anska!ning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där stadens gemen-samma bästa har företräde framför varje enskild verksamhets intresse.De upphandlade ramavtalen ska användas i första hand.– Det är en policy vi haft sedan tidigare, och vi mäter avtalstroheten, säger Jan Persson.Direktupphandlingar ska genomföras så att konkurrensen tillvaratas.– Det är inte tillåtet att vända sig till en leverantör, minst tre säger våra riktlinjer, säger Jan Persson.Skälen till en direktupphandling och hur den har genomförts ska dokumenteras av den som ansvarar för upphandlingen.Krav på miljöhänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av staden.Vid all upphandlings- och inköpsverksamhet ska relevanta sociala och etiska krav ställas.För alla upphandlingar som avser tjänster eller entreprenader ska en antidiskrimineringsklausul införas som särskilt kontraktsvillkor i förfrågningsunderlaget och avtalet.

Göteborgs stads nya inköps- & upphandlingspolicy

Helena Rosén Andersson, ordförande i Upphandlingsrättsliga föreningen, Jan Persson, stadsjurist Göteborgs stad samt Patrik Örnsved, Justitiedepartementet.


UPPHANDLING

www.ekan.com

Hör gärna av dig så berättar jag mer 0736-170432/Petter

Ekan har 25 års erfarenhet av nytänkande. Modeller får aldrig bli lag – gamla tankebanor får aldrig bli eviga. Helt enkelt därför att inget uppdrag är likt något annat. Just nu är nytänkande särskilt viktigt inom den offentliga sektorn. Pengar är en bristvara och du behöver finna nya sätt att effektivisera verksamheten. Vår verktygslåda är fylld med flexibla redskap. Tillsammans kan ni och vi förverkliga stra-tegin – gå från ord till handling.

Folktandvården i Västra Götalandsregionen är ett exempel på organisation som gått från ord till handling för att säkra en effektiv och ändamålsenlig verksamhet även i framtiden. Samarbetet har blivit så framgångsrikt att vi delar monter på Kommek 22-23 augusti i Malmö.

Rädslan för mutor bakbinder upphandlare

En reformerad mutbrottslagstift-ning trädde i kraft den 1 juli i år. Samtidigt initierades arbe-tet med en uppförandekod för näringslivet – som även omfattar o#entliga bolag.

atrik Örnsved är ämnesråd vid Justitie-departementet och var huvudman för det lagsti#ningsarbete som ledde fram till reformeringen av lagen. – Det fanns $era skäl till att lag-sti#ningsarbetet sattes igång. För

det första var det rent allmänt dags att se över reglerna, som var drygt 30 år gamla. All stra(agsti#ning utvärderas med jämna mellanrum. Men regleringen hade också kritiserats för att den var otydlig, uppdelad på olika kapitel i brottsbalken och tekniskt komplicerad. På $era håll hade man dessut-om ansett att den krets av personer som kan trä!as av ansvar för att ha tagit emot eller gett en muta var alltför snävt angiven, säger Patrik Örnsved. En nyhet med den nya regleringen är att mutansvar kan trä!a inte bara arbetstagare, utan också alla typer av uppdragstagare. I fråga om uppdragstagare har det tidigare gällt en begränsning till bara vissa katego-rier. Det har lett till att det ibland förekom-mit att en uppdragstagare som tagit emot en muta har frikänts, när han eller hon – för exakt samma beteende – skulle ha fällts till

P

Näringslivets uppförande-kod – till nytta för alla

ansvar om det i stället varit fråga om ett ar-betstagarförhållande. – Med den nya lagen är förhoppningen att man kan undvika sådana luckor. En nyhet är alltså att alla slags uppdragstagare ska omfat-tas av stra!ansvaret, säger Patrik Örnsved.

Och en uppförandekodParallellt med den reviderade mutbrotts-lagsti#ningen har en uppförandekod för näringslivet utarbetats. Problemet inom näringslivet har främst varit svårigheter att dra gränsen mellan vad som kan anses vara muta och vad som är godtagbara relations-främjande förmåner i a!ärslivet. Koden är en del av näringslivets självreglering och har som sy#e att vara ett komplement till lag-sti#ningen. – Kampen mot korruption måste föras på $era plan, säger Patrik Örnsved. Upp-förandekoden ska förvaltas och vid behov vidareutvecklas av näringslivet, via närings-livsorganisationen Institutet mot mutor, IMM. Koden, som omfattar också o!entligt ägda företag, kan även ge o!entligt anställda ledning om vilka förmåner som är accepta-bla. Dokumentet "nns att läsa på www.insti-tutetmotmutor.se/naringslivskod.

All mutlagstiftning har samlats i samma kapitel, nämligen kapitel 10 i brottsbalken.Nya brottsbenämningar har införts som ska göra lagen tydligare. Den krets av personer som kan dömas för mutbrott har också vidgats. Stra! ska nu kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdrags-tagare. I fråga om uppdragstagare har tidigare gällt en begränsning till bara vissa kategorier.Genom lagändringarna införs också två nya stra!bestämmelser om ”handel med in#ytande” respektive ”vårdslös $nansie-ring av mutbrott”. Handel med in#ytande avser till exempel en situation då en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta i syfte att påverka beslutsfattaren att vidta en viss åtgärd vid myndighetsutövning eller o!entlig upphandling. Både den som ger och den som tar emot mutan kan stra!as för handel med in#ytande.Bestämmelsen om vårdslös $nansiering av mutbrott gör det möjligt att åtala en näringsidkare som till exempel ger pengar till en anlitad försäljningsagent i ett annat land och då inte tillräckligt noga kontrolle-rar agentens arbetsmetoder. Om agenten använder näringsidkarens pengar till att betala mutor, kan näringsidkaren dömas för vårdslös $nansiering av mutbrott. En fällande dom förutsätter att näringsidka-ren kan anses ha varit grovt oaktsam.

Nyheter i mutbrotts-lagstiftningen


UPPHANDLING

– Vi har fått se var innovations-fronten i Sverige be!nner sig, säger Helene Vogelmann från Lunds universitet, som i år har upphandlat konsulter inom inno-vation och innovationssystem.

unds universitet har upphandlat kon-sulter inom innovations och innova-tionssystem för totalt fem lärosätens räkning. – Det här är troligtvis den första upphandlingen av detta slag som görs

bland högskolorna i Sverige och vi har bli-vit kontaktade av vissa andra lärosäten som vill använda sig av våra erfarenheter i egna upphandlingar, berättar Helene Vogelmann, från Lunds universitets avdelning innova-tionssystem. – Vi ville få till en konkurrensutsättning av marknaden och se vilka innovationskon-sulter vi har här i Sverige. Genom upphand-lingen får vi in mer kunskap kring innova-tion i våra organisationer, tillägger hon. Högskolorna bedriver förstås egen forsk-ning kring innovation. Sy#et med upphand-lingen är att få in innovationskonsulternas praktiska perspektiv, att bidra till processen att omsätta kunskaperna till nytta. Vilket är ett område som ingår i högskolornas tredje uppgi#, att nyttiggöra kunskap. – Det handlar om att förmedla, förklara och förbättra kunskapen som "nns på hög-

L

Gräddan av innovations-konsulter på ramavtal

skolorna så att den bidrar till samhällsut-vecklingen, säger Helene Vogelmann. Dessutom ser hon att förväntningarna på Sveriges lärosäten ökar när det kommer till att bidra med Sveriges innovationsförmåga och kunskapsbas. – Vi kan se en trend på högskolorna, att innovationsarbetet ökar. Vi behöver och vill bli mer aktiva. Det är en av de viktigaste fak-torerna för Sveriges framtida välfärd, säger Helene Vogelmann.

Ovärderlig hjälpUpphandlingen genomfördes i samarbete med inköpsenheten på Lunds universitet.– Vi har fått en ovärderlig service och ex-perthjälp från inköpsenheten. Upphandling och inköp har inte alltid så hög status i våra organisationer utan ses mer som ett nödvän-digt ont. Men vi måste sätta värde på deras kompetens – utan den här typen av hjälp hade vi inte fått så bra avtal, säger Helene Vogelmann. Gabriella Manieri är inköpschef på Lunds universitet. Hon berättar att tjänsteupp-handlingar har sina speci"ka utmaningar och i det här fallet var en av utmaningarna att precisera tjänsteområdet. Tjänstebeskrivningarna har Helene Vo-gelmann ansvarat för, e#er en kartläggning av marknaden. Upphandlingen delades upp i fem delområden för att ringa in de olika typer av konsulttjänster som kan komma att e#erfrågas. – Att göra en uppdelning är viktigt för att få så många anbud som möjligt. Vi vill till exempel inte riskera att tappa bort leve-rantörer som har specialinriktning. Det är många småföretag i branschen, ibland till och med enmansföretag, säger Gabriella Manieri. En annan viktig aspekt var att inte utvär-dera på pris. – Priset är helt ointressant i en sådan här upphandling. För att ta ett exempel, om konsult 1 tar ett timpris på 1500 kronor och konsult 2 tar 1000 kronor per timme, men konsult 1 behöver en timme för att göra uppdraget medan konsult 2 gör jobbet på två timmar – ja då blir den billigare konsul-ten ändå dyrast, säger Gabriella Manieri.

Många leverantörer på avtaletDärför utvärderade man inte alls på pris,

istället får leverantören, vid en förnyad konkurrensutsättning i avropet, lämna en o!ert med en prisuppgi# för just det spe-ci"ka uppdraget. I avropet utvärderas pris, leveranstid om det inte redan är givet, och bemanning – ibland e#erfrågas till exem-pel senior projektledning. Det kan även ef-terfrågas ett nätverk, där leverantören kan knyta till sig expertkunskap. – Vi var tvungna att bygga in lite spänst i avropet, e#ersom området är så brett – vi kände ju inte till det speci"ka behovet som kommer att "nnas i avropssituationen. Även om vi har ringat in tjänstekategorierna, säger Gabriella Manieri. – Vi speci"cerade inte heller de olika rol-ler som leverantörerna använder sig av i sina organisationer, ex projektledare, seniorkon-sult, mm. Det varierar så stort beroende på företag. Ni har tecknat avtal med relativt många leverantörer, delområdet processtöd har till exempel elva leverantörer – det är trots allt bara fem myndigheter som kan avropa ram-avtalet.

De fem lärosätena Lunds universitet, Malmö högskola, Blekinge tekniska högskola, Kristi-anstad högskola, Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp samt Mobile Heights har gemensamt upphandlat konsulter inom innovation och innovationssystem.

De fem delområdena i upphandlingen :AnalysUtveckling och projektledningFinansieringsstrategierProcesstödKommunikation och marknadsföring

Ramavtal för innovationskonsulter

Gabriella Manieri är inköpschef på Lunds uni-versitet som är Skandinaviens största enhet för utbildning och forskning. Hon tillträdde 2011 och kommer närmast från tjänsten som vd för det kommunala upphandlingsbolaget Kommunupphandling Syd AB.


UPPHANDLING

Gräddan av innovations-konsulter på ramavtal

– Vi hade bestämt att teckna avtal med alla leverantörer som klarade skall-kraven vad avser kvali"cering av anbudsgivare, tjänst och leveranskapacitet. Vi hade ställt ganska höga krav ändå. Upphandlingen drog alltså in många an-bud, och anbuden höll hög kvalitet. – Jag blir alltid glad när vi får in så många kvalitativa anbud, det är roligt för mig som upphandlare, tillägger Gabriella Manieri.

UtvärderingenAnbudsgivarna "ck beskriva ett referens-uppdrag – ett case, och även ange omfatt-ningen av uppdraget. Genomgången av refe-rensuppdragen var tidskrävande och gjordes av Helena Vogelmann och en kollega. – Det har varit roligt och kan betraktas lite som en trendspaning för oss. Det är väl-digt intressant att se var innovationsfronten i Sverige ligger. Vi valde även att trä!a alla för att få en ännu bättre uppfattning om vad de kunde leverera, säger Helene Vogelmann.Erfarenheten hos den konsult som genom-fört caset skulle även dokumenteras i utbild-ning och kompetens, och minst två referen-skunder anges. – Det enda vi krävde konkret var minst tio års erfarenhet av motsvarade arbetsuppgif-ter. Det kan tyckas lite luddigt men vi ville

inte speci"cera för hårt, säger Gabriella Ma-nieri. Konsultens kompetens betraktades uti-från förmågan att skapa och designa inno-vationsprocesser, visa på kopplingen till forskning, hur det empiriska underlaget såg ut, uppdragets nyhetsvärde och kvalitet, den analytiska och logiska kompetensnivån, hur resonemang kring innovation och verktyg speglas och vilka metoder som används. – Bedömningen är i betraktarens öga, köparen bestämmer, men våra bedömnings-grunder var mycket speci"ka anser jag, säger Gabriella Manieri.

Leder till ökad innovationstaktTvå avrop har hittills gjorts från avtalen. Dels har Lunds universitet upphandlat så kallad följeforskning, där en konsult stu-derar ett av universitets innovationsprojekt från start till avslut, följer upp, återkopplar och slutrapporterar till Tillväxtverket som är "nansiär. Det andra avropet har Malmö Högskola gjort. – Nu måste vi marknadsföra att det här ramavtalet "nns och uppmuntra till använd-ning. Därför planerar vi ett event den 30 oktober där samtliga leverantörer bjuds in att presentera sig, och potentiella köpare av

tjänsterna får en chans att klämma lite på le-verantörerna, säger Helene Vogelmann. Kommer innovationsprojekten hos de här högskolorna att öka nu när ramavtalet "nns? – Absolut, och framförallt för att lärosä-tenas roll inom den tredje uppgi#en kom-mer att öka och då behövs den här typen av tjänster som kan avropas på ramavtalen, säger Helene Vogelmann.

Malin Ulfvarson

Helene Vogelmann arbetar på Lunds uni-versitets avdelning innovationssystem, som hjälper forskare med a!ärsrådgivning. Upp-draget är att starta innovationsprojekt, skapa nätverk, designa projekten och förmedla kontakter med näringslivet. Hon kommer närmast från Vinnova där hon arbetade med behovsmotiverad forskning och tjänstein-novationsfrågor och var även tidigare vd för Mobile Heights (ett klusterinitiativ inom mobil kommunikation).

– Vi är naturligtvis oerhört glada och stolta över att ha blivit antagna inom två av de områden där vi upplever att vi är starkast och även skiljer oss från andra strategiska kommunikationsbyråer. "Vi har se-dan några år tillbaka medvetet nischat oss mot att driva a!ärsprocesser med strategisk kommunikation som kraftfullt verktyg, säger Monica Thomasson, VD på Aktiv Kommunikation Öresund." Dessutom är vi väl bekanta med innovationsfrågor och arbetar operativt i det o!entliga innovationssystemet sedan #era år tillbaka.

– Det var oerhört givande att få fokusera på vad vi gjort och kan i anbudsskrivandet, och inte våndas över matematiska formler. De har ju fortfarande all möjlighet att vikta priset högt i den förnyade konkur-rensutsättningen, så jag ser inte att de förlorat något på detta. Ser man till de valda företagen i de olika kategorierna så har de fått både bredd och mycket hög kvalitet, och en rejäl spridning i referenspriserna.

Röster från två av leverantörerna

En nationell strategi för innovationI höst lanserar regeringen Sveriges nationella innovationsstrategi. Regeringen arbetar med att ta fram en nationell innovationsstra-tegi och att steg för steg förbättra innovationsklimatet i Sverige för goda förutsättningar för jobb och tillväxt. Strategin planeras kunna vara på plats hösten 2012. Arbetet leds av Näringsdepar-tementet men involverar samtliga departement. Regeringen har som en del i arbetet med att forma strategin ha# en bred dialog med berörda aktörer från det o!entliga, näringsliv och det civila samhället.

Ny skrift om innovations-vänlig upphandling Publikationen ”Innovationsvänlig upphandling - erfarenheter från kommuner, landsting och regioner” beskriver genom exem-pel och intervjuer hur kommuner, landsting och regioner aktivt kan stimulera nytänkande och innovation i upphandlingsproces-ser.Innovationsvänlig upphandling handlar om att inte utesluta nya lösningar i den traditionella upphandlingen. Att man inte av slentrian upphandlar det ”gamla vanliga” utan aktivt strävar e#er att handla e!ektiva tjänster som löser verksamhetens behov.Skri#en är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting och "nns att ladda ner från deras webb.

www.skl.se


UPPHANDLING

Leverantörerna på ramavtalet IT-driftstjänster är dåliga på att besvara avropsförfrågningar från myndigheter. Vid ett par tillfäl-len har det hänt att noll anbud lämnats. Nu överväger Statens inköpscentral vid Kammarkolle-giet vilka åtgärder man ska vidta.

UKammarkollegiet ilsknar till

nder året har ett antal myndigheter lämnats helt utan anbud när de för-sökt avropa IT-dri#stjänster från Kammarkollegiets ramavtal. Det är delområdet Helhetsdri# som drab-bats, andra delområden i ramavtalet

fungerar i stort sett bra. Det har framförallt varit de mindre myn-digheterna som har svårt att få in anbud men nyligen drabbade det även en mellan-stor myndighet – Region Gotland. – Det är mycket allvarligt, säger ramav-talsansvarig Per-Erik Andersson på Statens inköpscentral på Kammarkollegiet. – När det drabbar de mindre myndighe-terna kan man misstänka att de större leve-rantörerna inte svarar för att lönsamheten är för låg. Det är något vi har fått synpunkter på tidigare, men det är inte giltigt skäl för att avstå. De kan ha en tillfällig svacka i leveran-skapacitet, men om en leverantör ständigt avstår att svara har vi rätt att utesluta dem, säger han. När denna artikel skrevs hade Statens in-köpscentral ännu inte beslutat om åtgärder för leverantörerna på IT-dri#sramavtalen. – Vi håller på att analysera ärendet. Vi överväger att säga upp ramavtalen i förtid för de leverantörer som varit inaktiva på avtalet men ett annat alternativ är att inte utnyttja den förlängningsoption som "nns. Beslutet kommer hur som helst inom kort.

Måste motiverasOm en leverantör inte tänker lämna anbud på ett avrop måste han motivera detta. Re-gion Gotland mottog sådana motiveringar från sex av de totalt tio leverantörerna på avtalet. – Det är främst tre skäl som förekommer: att de inte ser någon möjlighet att lämna ett konkurrenskra#igt anbud, att de inte har någon etablerad verksamhet på Got-land samt att de inte bedömer det möjligt att i dagsläget överta de drygt 50 personal som Region Gotland har i dri#en, berättar Christine Edström, utvecklingschef på Re-gion Gotland. Hon ifrågasätter om leverantörernas mo-tiveringar är godtagbara utifrån det avtal som tecknats med Kammarkollegiet. Hur reagerade ni på avsaknaden av an-bud? – Det är klart vi är förvånade. Vi lade ner ett stort arbete på förfrågningsunderlaget, säger Christine Edström. Vad kommer ni att göra nu?

– Regionstyrelsens arbetsutskott har be-slutat att vi ska fortsätta med dri#en i intern regi. Det är det alternativ vi ser nu när vi inte "ck in några anbud på vårt avrop, säger Christine Edström.

Vad gör man då?Även myndigheten ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, har råkat ut för att avro-pet inte lockade några anbud. Myndigheten valde då att göra ett nytt avrop, där vissa punkter i förfrågningsunderlaget togs bort. – Enligt min mening var förfrågnings-underlaget bra redan från början, men e#er korrigeringen blev förutsättningarna ännu bättre och nu har man fått svar på sitt avrop och tecknar avtal i dagarna, säger Per-Erik Andersson på Statens inköpscentral. Vad har myndigheterna annars för alter-nativ, om de inte få in några anbud? – De kan välja att göra en egen upphand-ling. Då får de skriva en avstegsanmälan till oss. Det kan ju hända att det "nns andra le-verantörer som kan ta hand om uppdraget – utöver de som "nns med på våra avtal, säger han.

Små leverantörer okejStatens inköpscentral har genomfört en re-vision av leverantörerna och den visar att de mindre aktörerna på avtalet är mer svarsbe-nägna än de stora. Några stora leverantörer har faktiskt inte svarat på anbud en enda gång under avtals-perioden. – Alla leverantörer utom tre är aktiva och lämnar anbudssvar. En har upphört med af-färsområdet och två leverantörer påstår att de inte kan uppfylla våra avtalade skade-ståndskrav. De backar, trots att de skrivit på avtalet, säger Per-Erik Andersson. – När avtalen skrevs hade vi inte kun-nat föreställa oss att de skulle avstå från att lämna anbud, det har vi inte varit med om tidigare. Han tillägger att 25 avropande myndighe-ter trots allt har tecknat leveransavtal inom området e#er förnyad konkurrensutsätt-ning.

En leverantör svararTieto är den leverantör som omsätter mest på ramavtalet, cirka 200 miljoner kronor per år, men de besvarar inte alla avrop. Ulf Ny-gren, Tietos marknadsdirektör för o!entlig sektor, svarar att det "nns $era faktorer som förklarar varför det blir så. – På ramavtalen för helhetsdri# "nns i hu-

Per-Erik Andersson, ramavtals-ansvarig på Statens inköpscentral på Kammarkollegiet.

Ulf Nygren, Tietos marknads-direktör för o!entlig sektor.


UPPHANDLING

skolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.se

TEL 044-20 17 00 Fax 044-699 20

[email protected] www.skolinredning.se

Vi inreder hela din skola- från vaktmästeri till klassrum

I BRANSCHEN Beställ vår katalog!

Orderinvest AB - Lejongatan - Box 37 - 289 21 KNISLINGE

Kammarkollegiet ilsknar tillvudsak de stora leverantörerna med. Vi pri-oriterar a!ärer e#er storlek – där det "nns störst potential. Vi har inte obegränsat med resurser så vi måste prioritera även där, vilket innebär att vi ibland väljer bort någonting, säger Ulf Nygren. Storleken på myndigheten respektive le-verantören har betydelse även för kunden menar han. – En liten kund är inte alltid lämplig hos en mycket stor leverantör, de kan uppleva att de hamnar i kläm. En annan aspekt är hur avropsunderlagen är utformade. – Ibland är de så omfattande och kom-plexa att vi bedömer att det är för mycket jobb att besvara dem. Vi måste alltid göra våra a!ärsmässiga bedömningar, säger Ulf Nygren. Tycker ni att förfarandet med avropen är för omfattande? – Avsikten med ramavtalen är att under-lätta upphandlingsprocessen och det tycker vi också att de gör. Men ibland upplever vi att vissa myndigheter är väldigt ambitiösa i sina krav till avropet. Det är stor bredd på utformningen, allti-från ett formulär med 13 skall-krav och upp-

maning om att uppge ett pris – till uppemot 400 skall-krav och uppmaning om att be-skriva hur tjänsten kommer att genomföras. – I ramavtalet "nns det mesta som behövs i form av avtalsvillkor, tjänstebeskrivningar och SLA-förslag, men vissa myndigheter vill lägga till, förändra och ställa egna krav, säger Ulf Nygren.

IT-driften på GotlandNär det gäller Region Gotlands avrop var platsen också en faktor. – Vi tittar också på vad det "nns för po-tential i den aktuella regionen. Om vi tar över en verksamhet gör vi det med planer på att e!ektivisera och expandera, säger Ulf Nygren. På Gotland "nns endast Regionen och i övrigt inga större företag vilket gör möjlig-heten för vidare expansion av verksamheten begränsad. Detta i kombination med andra konkurrerande a!ärer låg till grund för vårt beslut, säger Ulf Nygren. – Jag kan tycka att det är tråkigt att de inte "ck in ett enda anbud. Om vi hade vetat att vi skulle vara ensamma anbudslämnare hade vi eventuellt kunnat göra en lönsam a!är. Det är en väldigt konkurrensutsatt bransch

vi arbetar i. Samtidigt vill vi göra a!ärer som är bra för båda parter, tillägger han. Har ni bedömt riskerna för att ni begår avtalsbrott? – Vi försöker alltid att svara på de avrop som kommer och vi meddelar alltid myn-digheten om vi inte avser att lämna in ett anbud. – Avropen på detta ramavtal är en stor del av vårt levebröd, tillägger Ulf Nygren.

Malin Ulfvarson

”Ramavtalsleverantörens leveranskapacitet skall hållas intakt under hela ramavtalsperioden.” ”Anska!ningar under Ramavtalet skall präglas av ett storkundsförhållande mellan Ramavtalsle-verantören och o!entlig förvaltning. Detta skall gälla även vid mindre anska!ningar. Kund som är berättigad att göra Avrop får inte vägras leve-rans av tjänster som omfattas av Ramavtalet. I tider av stor efterfrågan och förlängda leverans-tider skall Kund tillhöra Ramavtalsleverantörens högst prioriterade Kunder. ”

I avtalet mellan Kammar-kollegiet och leverantören står bland annat:

Riksbyggen har tagit ett tydligt strategiskt beslut att bli ett hållbart företag. Vi ska helt enkelt med våra grundvärderingar om långsiktighet, trygghet och samverkan jobba för att som organisation vara hållbara. Men också skapa lösningar som gör att människor både kan bo bra i hållbara miljöer och själva bidra till ett hållbart samhälle. Det är vår framtidsvision men också vad vi gör idag. Som företag har vi arbetat långsiktigt, ansvarsfullt och hållbart i över !" år, både med bostäder, men även genom våra förvaltningstjänster. Vill du veta mer om hur vi jobbar med planeten, ska du gå in på riksbyggen.se redan idag.

Vi utvecklar, förbättrar och förvaltar rummen som du bor och arbetar i.

Planeten ska med!


HÅLLBART

Arvidsjaurs kommun har i sam-arbete med ett lokalt företag hjälpt en kommun i Tanzania att installera en maskin för tillverk-ning av gräsbriketter. Briketterna ska användas i stället för ved och träkol i traktens skolkök.

ommuner som engagerar sig i inter-nationellt biståndsarbete ifrågasätts emellanåt men Sida, som "nansierar verksamheten, menar att det är ett viktigt verktyg i Sveriges bistånd. Svenska kommuner och landsting

har värdefulla kunskaper och erfarenheter att dela med sig av till sina motsvarigheter i utvecklingsländer. Alla kostnader i pro-jekten "nansieras av Sida, genom organisa-tionen ICLD, Internationellt Centrum för Lokal Demokrati.

Behov av bioenergiArvidsjaurs kommun startade sitt utvecklings-samarbete med Mwanga i Tanzania 2009 och har hunnit genomföra två projekt. Det ena handlar om utveckling av bioenergi och det andra om kunskapsöverföring och utbildning. – Det hela började på initiativ från oss. Vi behövde lära oss mer om de afrikanska län-derna e#ersom vi har en hel del nysvenskar i Arvidsjaur från de länderna, berättar kom-munchef Johnny Högberg som nyligen kommit hem från ett besök i Mwanga. När kontakten med Mwanga väl var tagen identi"erades bioenergi som ett viktigt behov. I den här delen av innersta Tanzania är

K

De gör energi av gräselektriciteten inte utbyggd, endast någon procent av befolkningen har ström. De eldar med ved och kol, bland annat för matlag-ning, och avverkningen av skog går hårt åt närmiljön. – Vi har kompetens inom bioenergi hos lokala företag, bland annat Glommers Mil-jöenergi som tillverkar pelletts och briketter som bioenergikälla, berättar Johnny Hög-berg. I juni 2010 åkte vd:n Bo Lundmark till-sammans med representanter från kommu-nen till Mwanga och hittade där ett gräs som kunde användas för brikettillverkning. I sep-tember i år installerades en anläggning som ska leverera briketter till traktens skolkök.

Lokal demokratiDe kommunala partnerskapen är inriktade på lokal demokrati, något som svenska kom-munerna har lång erfarenhet av. I Tanzania är styret annorlunda organiserat.

– De agerar inte lokalt i samma utsträck-ning som vi gör. Det är ett centralt styrt land där man sitter och väntar på order. Men nu har de tagit tag i den lokala utvecklingen i Mwanga – vi kan se att något har skett där-nere, säger Johnny Högberg. Under projektets gång har det blivit ett $ertal trä!ar mellan de båda kommunerna, både i Arvidsjaur och i Mwanga. Senast i somras var representanter från Mwanga på besök och deltog under kommunfullmäk-tiges sammanträde. Då "ck de också ta del av hur Arvidsjaurs lärcenter arbetar med distansundervisning. Det "nns dock inget internet i Mwanga, endast en anslutning i kommunhuset. Det försvårar arbetet med att införa distansutbildningar. – Lärcentrum handlar inte bara om en distributionskanal, det "nns andra viktiga verktyg att bygga upp. I ett lärcentrum upp-

Artikeln fortsätter på nästa sida...

– Det känns bra att vi kan hjälpa dem i Afrika med hållbar utveckling, vi har ju kunskap i hur vi nyttjar bio-massa på ett hållbart sätt. Att brikettera outnyttjat gräs till bränsle för matlag-ning är ju ett sätt att spara skogen. Vi ska veta att tre miljarder människor lagar sin mat över öppen eld i dag. Om all skog förbrukas blir det öken, och det blir obeboeligt för all framtid, säger Bo Lundmark, vd på Glommers Miljöenergi AB. Foto: Andreas Sidkvist

Foto

: And

reas

Sid

kvist


HÅLLBART

rättas kunskap för vidareutbildning av exem-pelvis lärare och omsorgspersonal. Tanken är att utbilda personer som kan vi-dareutbilda, utarbeta kursutbud för sjukvård och skola baserad på lokala behov och eta-blera nya lärcentra. Och arbetet i Mwanga har startat, beslutet är lokalt förankrat, en inventering av behoven görs och i första ske-det ska kompetenshöjning av be"ntlig per-sonal och utbildning av ny personal ske. – Och den dagen de har större tillgång till internet kan vi erbjuda mer, säger Johnny Högberg.

Inte biståndHan påpekar att deras arbete inte är något biståndsprojekt, utan om ett utbytesprojekt. – Tanken med kommunala partnerskap är ett utbyte, vi ska få ut något av samarbetet i båda ändar. Visst fanns det kritiker initialt som undrade vad vi hade i Afrika att göra, även jag var tveksam, men kritiken har kom-mit på skam. Samarbetet har gett oss $era intressanta resultat. Det viktigaste är de nya a!ärskontakter som har skapats för lokala företag i Arvid-sjaur. Flera regioner i Tanzania har visat in-tresse för bioenergitekniken. – Vi får också ökade internationella erfa-renheter. Vår representant från Lärcentrum

till exempel får en fantastisk utbildning i in-ternationell projektledning.Johnny Högberg hoppas att det kan bidra till att göra kommunen mer attraktiv som arbetsgivare på hemmaplan och få medarbe-tarna att stanna kvar i organisationen.

Fantastiskt värdskapHan har varit imponerad över det värdskap som tanzanierna har visat, trots de begränsa-de resurser man har. Det har de kompenserat med personligt engagemang. – Jag har suttit väldigt många timmar i bil tillsammans med Mr Willy Njau som är

Mwangas motsvarighet till kommunchef, District executive o)cer. Det är en äldre man med stor erfarenhet och som jag – trots att vi har mycket olika förutsättningar – ha# stort erfarenhetsutbyte med. Ledarskapsfrå-gorna är desamma, oavsett vilket BNP våra respektive länder har. Hur lyckas man göra ett kommunalt part-nerskapsprojekt framgångsrikt? – En viktig del är att ha en transparent redovisning av informationen. Förklara hur det "nansieras och vilka resultaten är. Svens-ka kommuner sitter inne med kunskaper som vi kan exportera. Utbytet ska bygga på de behov som "nns i partnerkommunerna och vara inriktade på konkreta projekt. ICLD ställer krav på idé och redovisning för att godkänna en ansö-kan. För Arvidsjaurs del är projekten snart av-slutade. – Men vi har $er nya idéer. Exempelvis kan brikettmaskinen i Mwanga få bli kun-skapscentrum i den här delen av Afrika – för att sprida kompetensen. Vi är också inne på att starta ett projekt kring återvinning och sophantering. Det är ett hyfsat e#ersatt om-råde i Tanzania och det har vi arbetat med i 50 år här i Sverige – vi kan det här, säger Johnny Högberg.

Malin Ulfvarson

Det moderna utvecklingsbiståndetSvenska kommuner och landsting har värdefulla kunska-per och erfarenheter att dela med sig av för att utveckla lokal demokrati i utvecklingsländer. Därför !nansierar Sida genom organisationen ICLD, internationellt cen-trum för lokal demokrati, ett stort antal så kallade kom-munala partnerskap.

ICLD är en organisation där Sveriges Kommuner och Landsting har majoritet i styrelsen, med ett uppdrag att främja lokal demokrati i utvecklingsländer i Asien, Afrika och Östeuropa. Kommunala partnerskap är ett av verkty-gen. – ICLD har tre verksamhetsområden, utöver de kom-munala partnerskapen har vi ett kunskapscentrum med inriktning på lokal demokrati samt fyra internationella ut-bildningsprogram i några av Sidas samarbetsländer, säger Karin Norlin Bogren som är ansvarig för verksamheten med kommunala partnerskap på ICLD.

Från vänort till partnerICLD bildades 2009 och tog över verksamheten från dåvarande Sala-ida. Gradvis skärptes kraven på att projekten skulle vara resultatinriktade och inte som tidigare i form av vänortssamarbeten. – Samtliga projekt måste idag vara resultatorienterade där målet är att utveckla den lokala demokratin, säger Karin Norlin Bogren. Och i somras beslutade Sida om nya riktlinjer för programmet Kom-munalt Partnerskap, vilka ytterligare stärker fokus på resultat. – Vi höjer ribban ytterligare ett snäpp med fokus på resultat genom att höja kraven på ansökan, och samtidigt erbjuder vi utbildning för att stödja kommunerna i genomförandet. Men för pågående projekt kommer detta inte att innebära någon för-ändring, e#ersom beslut togs i enlighet med de gamla riktlinjerna. Däre-mot kommer ICLD förbättra och förenkla blanketter, ansöknings- och redovisningsmallar under hösten 2012 för att underlätta för alla parter.

Samtliga kommunala partnerskap redovisas årligen skri#-ligt till ICLD som ansvarar för uppföljning av projektens mål och resultat. – Vi tar del av projektredovisningarna och återkopplar till kommunerna. Ibland behövs kompletteringar, ibland tipsar vi om vad kommunen bör fokusera på i det fortsatta arbetet och vi ger förstås positiv återkoppling också. Men att läsa redovisningar på papper ger bara en del av bilden – att kunna utvärdera projekten på plats skapar större förståelse för resultatet. – Det "nns några olika metoder för att göra bra stickprov och vi ser över hur vi, tillsammans med vårt Kunskapscen-trum, kan lägga upp en strategi för detta utan att dra på oss för stora kostnader, säger Karin Norlin Bogren. Den ekonomiska redovisningen av kommunens utgif-ter hanteras av ICLDs ekonom som granskar underlagen innan kommunen ersätts för sina utlägg.

– En projektansökan kan inledningsvis beviljas en viss summa pengar, men om utläggen understiger får de bara ersättning för den faktiska kost-naden. Med stark hjälp från kommuner och landsting bidrar Sverige till en rättvis och hållbar global utveckling – och samtidigt får kommunerna å sin sida nya kunskaper, kontakter och erfarenheter. Läs mer om detta i artikeln om Arvidsjaur och Tanzania här intill.

Idag är 62 kommuner, regioner och landsting aktiva i programmet Kommunala Partnerskap, några av dem driver #era olika projekt. Under 2011 betalade ICLD ut cirka 23 miljoner kronor i bidrag till projekt, förberedelsefaser och lednings- och samordningsfunktioner inom ramen för kommunala partnerskap.

Fakta

Karin Norlin Bogren, chef för programmet Kommunala Partner-skap på ICLD.

...fortsättning från föregående sida

Arvidsjaurs kommunchef Johnny Högberg och Mwangas District commissioner Mr Ndoe, $rar den första etappen av brikettfabriken.


HÅLLBART

Jämn tjocklek och kvalitet på linjen Ålders och ljusbeständigt Livstids garanti på tryckmekanismen Vattenfast

Skriver 8000 meter Tillverkad i Sverige Finns i regnbågens alla färger Även som stiftpenna

BALLOGRAF_Rondo_annons_SE.indd 1 2011-08-19 07.42

Fakta


EKONOMI

För varje ung människa som för-hindras till missbruk, kriminali-tet, utanförskap sparar samhället miljoner. En stark trend i Kom-munsverige är tillämpningen av sociala investeringar för att !nna resurser till tidiga insatser. Men innan formerna för modellen har satt sig uppstår vissa problem.

ör att förhindra utanförskap måste insatser göras tidigt, men trots det är det vanligt att kommuner väljer bort den typen av satsningar till förmån för mer kortsiktiga behov. Det problemet vill man komma åt genom att anlägga

ett nytt perspektiv på kommunens resursal-lokering. Det kallas sociala investeringar och allt$er kommuner i landet har börjat införa modellen i sin verksamhet. Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrkö-ping, var först i landet med att initiera socia-la investeringar i en kommun. I Norrköping vill man bland annat minska långtidsarbets-lösheten som ligger på höga 13 procent. – Vi har gjort kalkylen att vi sparar cirka 1000 kronor per invånare som sätts i arbete. Det handlar bland annat om minskat för-sörjningsstöd. Det "nns en utväxling om vi med tidiga initiala insatser kan minska den här kostnaden, säger Lars Stjernkvist under konferensen Kommek i augusti. – Vi har satt ett mål att få ner arbetslös-heten åtminstone till riksgenomsnittet. Det skulle frigöra cirka 130 miljoner kronor i kommunen. När vinsterna uppstår återinvesteras de i nya sociala insatser. Kapitalet återförs ge-nom utgi#sminskningar för berörda verk-samheter. – Det förutsätter att varje insats måste ut-

F

Tidiga insatser är en god a$ärredas och följas upp noga så att vi vet om det blir några ekonomiska vinster. Så kravet för att få pengar från den sociala investerings-fonden är att redovisa en plan för hur det ska utvärderas, tillägger han. Har man inte utvärderat förebyggande in-satser tidigare? – Ambitionsnivån varierar. Vi bedriver en hel del verksamhet på goda grunder för att vi vet att det är bra. Men en så omfattande uppföljning som de här projekten kräver skulle vi inte mäkta med att göra på all verk-samhet, säger Lars Stjernkvist. Om insatserna visar sig lyck-ade kommer de ly#as in i den ordinarie verksamheten.

Ekonomerna är skeptiskaNågon som inte är lika förtjust i fenomenet som nu sprider sig bland landets kommuner är Jan Åke Troedsson, ekonomichef Malmö stad. Han vänder sig framförallt mot att använda be-greppen investering och fond i det här sammanhanget. – Det känns som om någon kör en oljeborr rakt ner i vår balansräkning. Man tror sig ha hittat en källa för att "nansiera verksamhet vi inte ansett oss ha råd med tidigare, säger han och tillägger att det inte är ekonomerna som förhindrar – det är vår lagsti#ning, säger Jan Åke Troedsson. – Att använda ordet investering är fel och får debatten att kantra. Det handlar om förebyggande insatser, något som vi alltid bedrivit inom vår verksamhet. Vi har redan be"ntliga system för att ta sådana initiala kostnader som ska löna sig på sikt. Lars Stjernqvist medger att begrepp är viktiga och ska helst inte användas fel. – Men idag har vi ingen mekanism för hur vi ska räkna på framtida vinster. Det måste rimligen vara därför vi avstår från att göra kloka investeringar. Det är ett systempro-blem vi har och vi behöver ekonomernas hjälp att hitta en lösning, säger Lars Stjern-kvist. Begreppet sociala investeringar myntades av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. De anser att användning-en av ekonomiska termer har en pedagogisk poäng – man vill skapa ett perspektivski#e. Lyckade förebyggande satsningar har alla kommuner gjort tidigare – medan arbetet med sociala investeringar förhoppningsvis ska förnya sättet att allokera resurser. Och de är kritiska till hur arbetet sköts

idag. Finns det till exempel styr- och upp-följningssystem som stödjer långsiktighet och helhetssyn? Nej, är svaret på den frågan enligt Ingvar Nilsson.

Svårt med kalkylernaUppföljnings- och utvärderingsprocessen är en nyckelfråga i sociala investeringar. Men det är inte helt enkelt att räkna på avkast-ning av sociala insatser. Kalkyler över sam-hällsnyttan summerar visserligen snabbt upp till höga belopp – men det är inte ovanligt att si!rorna skiljer sig beroende på vem som

räknar. Många variabler krävs för att få fram en kalkyl. Många kommuner har hört av sig till Sveriges Kommu-ner och Landsting, SKL, och vill veta mer om sociala investe-ringar. SKL arbetar med frågan och ska utreda vilka möjligheter som "nns. På deras webb "nns idag ett kalkylverktyg som kan hjälpa kommuner att visualisera vad olika scenarier kostar för samhället och fördela ner det på enskilda budgetposter. Kal-kylverktyget bygger på de båda nationalekonomernas mång-åriga arbete, men är en förenk-lad modell och kan komma att för"nas.

Staten tjänar mestDe kommuner som hittills startat sociala investeringsfonder har i regel gjort det ur be"ntligt överskott. Det är inte alla kommu-ner som visar överskott – hur ska de agera i frågan? – Egentligen borde staten vara med och bekosta en del av verksamheten e#ersom en stor andel av besparingarna som kommer ur åtgärderna hamnar hos dem, exempelvis hos Polisen och Försäkringskassan, säger SKLs chefsekonom Stefan Ackerby. Stefan Ackerby kan se att initiativen är sprungna ur en brist: – Det behövs större långsiktighet i de eko-nomiska besluten. Det kan vi åstadkomma genom bättre beslutsunderlag för resursallo-kering som tar in de långsiktiga aspekterna. Samt genom att binda upp medel till de här verksamheterna över en längre period, säger Stefan Ackerby. Men budgettekniskt måste man hålla isär begreppen. – Det går att använda sig av begreppet in-vestering internt, men i den externa redovis-ningen får en kostnad inte redovisas som en investering.

Malin Ulfvarson

Politisk enighet i kommunen är en förutsättning.Involvera ekonomichefen.Tillsätt en tvärsektoriell beredningsgrupp.Utarbeta tydliga kriterier för beslut om insatser.Låt både nämnder och förvaltning lyfta ansökningar till fonden.Varje insats ska ha en plan för löpande uppföljning, hur resultatet ska mätas och när.

Tips för att lyckas med en social investeringsfond

Lars Stjernkvist, kommunalråd Norr-köping, pionjär inom sociala investeringar. Foto: Norrköpings kommun.

Prova världsnyheten Ferrara i 14 dagar med ett klimat kompenserat kaffe från Arvid Nordquist, socker samt Fair tradechoklad från Van Houten. Vi levererar allt till ditt kontor helt utan kostnad!

Med Ferrara får du en maskin som tar fram de allra bästa egenskaperna hos kaffebönan. Oavsett om du föredrar en distinkt espresso, skummad latte eller en kopp färskbryggt kaffe.

Bli din egen Barista med den nya kaffe- maskinen Ferrara

Ja tack, jag vill gärna prova Ferrara i 14 dagar

På www.selecta.se/vara-maskiner/kaffemaskiner/ kan du läsa mer om nya Ferrara och att prova maskinen med bl a klimatkompenserat kaffe från Arvid Nordquist Classic. Fyll i uppgifterna nedan så att vi tillsammans kan planera när din Ferrara kan installeras hos dig!

FÖRETAG

KONTAKTPERSON

POSTNUMMER TELEFON

ANTAL ANSTÄLLDA

Du kan också ringa 0770-85 85 85 så ser vi till att du får prata med rätt person.

FRANKERAS EJSELECTA BETALAR

PORTOT

Selecta

Svarspost Kundnummer 120 419 301 120 20 STOCKHOLM

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ KulspetspennaFärg: Blå. SvartTillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mmFärg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. BlåTillverkad av 74% återvunnet material

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

www.bicecolutions.com


EKONOMI

Under ett par dagar i slutet av augusti trä#ades närmare 3000 kommunekonomer på Kommek för att kompetensutveckla, nät-verka och utbyta erfarenheter.

låsten kring nya Malmömässan i Hyllie var stark och slet i besökarnas kappor och portföljer. Den pågående mäss-san Kommek, som var konkurshotad för två år sedan visade upp ett impo-nerande arrangemang med seminarier

och utställare. De ämnen som lockat dit be-sökare var berörda aktuella frågor kring re-gionindelning, utjämningspolitiken, sociala investeringar, korruption och logistiker som förbättrar vården.

Årets tillväxtkommunUnder invigningen delades priset Årets Tillväxtkommun ut av Arena för tillväxt. Falkenbergs Mari-Louise Wernersson, kom-munstyrelsens ordförande, fanns på plats för att svara på frågan om varför just Falkenberg lyckats så bra med tillväxtfrågor? – Vi har en bra kommunal service, sam-arbeten med näringslivet och ser till att vi drar åt samma håll. Vi har täta möten i vårt näringsråd och vi går igenom vilka frågor som är aktuella. Vi kan också tala om vad vi behöver från näringslivet, exempelvis i form av praoplatser och annat. Vi diskuterar också Destination Falkenberg, säger Mari-Louise Wernersson. Vad är det exakt i Falkenberg som växer? – Framförallt är det de be"ntliga företa-gen som växer. I samarbete med näringslivet

B

Fullspäckat – på alla sättkan det hända att vi uppmanar expande-rande företag att ta till ordentligt med mark, och det händer att de ett par år senare tackar oss för tipset. Det är viktigt att vårda be"nt-liga företag. Är det något ni inte levererar? – Vi har ett gemensamt bekymmer i att ungdomarna inte vidareutbildar sig på högre nivå. Vi har ett samarbete med Högskolan i Halmstad. Kompetensfrågan är viktig, och det gäller även att hitta bra boendemiljöer. Finns det några politiska oenigheter? – Vi är eniga i 90 procent av alla frågor, men man ska inte vara överens om precis allt. Men vi är måna om att vara eniga i nä-ringslivsfrågor.

Årets kommunalekonomYtterligare en pristagare fanns på plats på Kommek. Myrna Palmgren, som arbetar med bemanningsfrågor på Region Skåne. Hon berättade att hon var mycket stolt över utmärkelsen men även aningen överraskad, e#ersom hon inte är ekonom utan matema-tiker. – Mitt jobb är att hjälpa cheferna att mäta och styra sin verksamhet så att rätt kompe-tens används på rätt sätt. Att vi "nns på plats när och där vi behövs, säger Myrna Palm-gren. Hon arbetat med frågan sedan 2005 och pekat på bristerna, men ser också att det har hänt en del under dessa år. Man använder nya begrepp och nya arbetssätt. – Vi kan inte längre utgå ifrån medarbe-tarna när vi planerar verksamheten. Hon ger ett belysande exempel. – När jag frågar hur man planerar in ope-rationstid får jag o#a svaret att man först

tittar på läkarnas scheman för att däre#er se om det "nns några väntande patienter som de här läkarna, med viss kompetens kan ope-rera. Det måste vara tvärtom, anser Myrna Palmgren. Kommek arrangeras av Föreningen Sveri-ges Kommunalekonomer, Sveriges Kommu-ner och Landsting, Region Skåne och Mal-mö Stad i samarbete med Malmömässan.

Försenat om utjämningKommun- och "nansmarknadsminister Peter Norman "ck svara på frågor om den pågående översynen av det kommunala ut-jämningssystemet. Utredningen är klar men en tillämpning dröjer till tidigast 2014. – Vi har två problem att lösa först, säger Peter Norman. För det första behövs ett enklare förslag. Det förslag utredningen presenterar är extremt komplext och det vill vi undvika. Det andra problemet är att det "nns risk att detta förslag hämmar tillväxtre-gioner och det är ingen betjänt av. På vilket sätt kan förslaget hämma till-växt? – Om sådant som tjänar som tillväxtfak-torer inte premieras i ett utjämningssystem är risken att kommunerna avstår från dessa åtgärder. Det vill vi inte riskera. Han är enig med utredningen om att da-gens utjämningssystem har vissa stora orätt-visor, men kommuner som kritiserar försla-get avfärdas. – Ur nationens synvinkel är det ett noll-summespel och de kommuner som förlorar på förslaget vill förstås inte ha det. De kom-mer att tvingas höja skatten, säger Peter Norman.


LEDARSKAP

För att undvika att dina möten blir ovälkomna tids- och energitjuvar !nns det mycket du kan göra för att e#ektivisera, minimera och göra mötena roligare för alla inblandade. Tipsen kommer från mötesexperten Caroline Dunne på Möteslabbet.

öten är o#a en nödvändighet för att göra af-färer. Förtroende mellan kund och leveran-tör är grunden för en bra a!ärsrelation och när man trä!at varandra är det lättare att bygga en personlig relation. Men möten kan också förvandlas till en tidstjuv om man inte

ser upp. Smart mötesteknik, tydliga mål och ett resul-tatinriktat förhållningssätt gör mötena både kortare och mer e!ektiva. – O#a följer vi upp och planerar vår tid noggrant, men mötestiden hamnar på undantag. Den följs sällan upp, för många företag blir det en dyr historia e#ersom möten och resorna till och från mötet kan stjäla tid då du skulle kunnat åstadkomma resultat. Dessutom kan dåliga möten göra oss frustrerade, säger Caroline Dunne, som driver Möteslabbet, där hon hjälper företag till e!ektivare möten.

Slentrianmässiga möten utan agendaHon har märkt att antalet möten har ökat de senaste åren. Det gör att vi sällan hinner förbereda oss eller fundera på vad vi vill ha ut av ett möte innan det bokas in. Slentrianmässiga möten utan någon

M

Konsten att skapa e$ektiva mötenordentlig agenda hör o#a till vardagen för en företagare. Visst är det bra att ses, men se till att alltid ha ett tydligt mål med varje möte, ett uttalat skäl till varför ni behöver ses just idag. – Mitt råd är att satsa på att ha så få och så korta möten som möj-ligt och att förlägga dem så tidigt som möjligt på dagen. Fokusera inte så mycket på att försöka övertala andra mötesdeltagare om att din åsikt är den ”rätta”, inrikta dig istället på att nå en lösning som

passar er båda, säger Caroline Dunne.

Varje möte är direktsändning– Varje möte är ”direktsändning”, det gäller därför att verkligen vara närvarande och hålla fokusförmågan på topp. Man får sällan en andra chans att kommunicera sitt budskap eller nå en överenskommelse, så undvik långa mötessittningar som gör att du tappar energi, säger Caroline Dunne. Hon menar att många slarvar med förberedelserna på grund av tidsbrist, men påpekar att den tid man spar på att skippa förberedelserna går förlorad när man i slutet av mötet upptäcker att man egentligen inte kommit fram till någon konkret slutsats. – Tillämpa en ”p-ruta” där ni parkerar inlägg och idéer som inte hör hemma på mötet. Även om du har något på hjärtat som känns angeläget så är det bättre att ventilera frågor som inte hör till ämnet utanför

möteslokalen. Det gör att övriga mötesdeltagare slipper lyssna på irrelevant information och bidrar dessutom till att ni behåller fokus på de frågor som är mest relevanta på agendan, säger Caroline Dunne.

Annika Wihlborg

Mötesexpert Caroline Dunne


LEDARSKAP

Registratorsforum 201222-23 oktober, Stockholm

Nämndsekreterarforum30-31 oktober, Göteborg

Webb-, service- och tjänsteutveckling i offentlig sektor13-14 november, Stockholm

Forum för kommunsekreterare10-11 december, Stockholm

Hur kan din offentliga verk sam het bli mer lättillgänglig?– Framgångsrik kompetensutveckling genom praktiska exempel

För mer information om våra konferenser besök vår hemsida www.conductive.se

Konsten att skapa e$ektiva möten

Förebered, förbered och förbered. Slarva inte med hemläxan och se till att alla mötesdeltagare har möjlighet att göra detsamma. Långa utläggningar och möten som spårar ur och fokuserar på allt utom de frågor som står på agendan beror oftast på att man inte förberett vad man vill ha sagt och klargjort syftet mötets syfte. Förberedelser gör att ni slipper långa omvägar för att komma fram till ett gemensamt beslut.

Avbryt storsnackaren. Oavsett vilken typ av möte man deltar i så åter!nns vissa personligheter så gott som alltid. En av dem är storsnackaren, vars mål är att bre ut sig och bli så långrandig som möjligt, till de andra mötesdeltagarnas förtret. Våga avbryta om en person haft ordet i mer än fem minuter, kom överens om att ringa i en klocka om någon överskrider den angivna tidsgränsen. Eller be personen att ”parkera” frågan så den kan tas upp vid ett annat tillfälle.

Gör det till en utmaning att halvera mötestiden. Tidsbegränsa mötet och sätt av ett par minuter i början för att komma överens om målet och sätta en gemensam agenda. Ofta avsätter vi en halv-timme eller en timme av gammal vana, trots att mötets kärnfrågor många gånger kan avhandlas betydligt snabbare än så. Bryt så snart ni är klara och undvik att försöka fylla ut den resterande tiden med småprat eller med diskussioner om irrelevanta frågor som inte står på agendan.

Testa ett utomhusmöte. Om ni tröttnat på det gamla vanliga mö-tesrummet så kan ett miljöbyte ha stor e#ekt. Pröva att ha mötet ute om vädret tillåter, eller varför inte testa ett promenadmöte. När man får frisk luft och går samtidigt som man tänker så når kreativiteten och energinivån nya nivåer.

Mötesexpertens Caroline Dunnes tips på hur du får e#ektiva möten:

Dåliga möten gör oss frustrerade, säger

Caroline Dunne, som driver Möteslabbet, där

hon hjälper företag till e!ektivare möten.


FORDON

Sedan 1994 har Gröna Bilister varje år utsett Miljö-bästa Bilar, de senaste åren i samarbete med fyra jurygrupper. I år är fokus mer än någonsin på att bistå o#entlig sektor i sitt bilval.

rbetet med Miljöbästa Bilar 2013 inleds, precis som en stor festival, direkt e#er att vinnaren 2012 korats – gasdrivna Volkswagen Passat. I år är utgångspunkten den nya miljö-bilsde"nition som enligt regeringens förslag ska börja gälla 1 januari 2013. Därtill krävs att bilarna ska ha fått högsta säkerhetsbetyg hos Euro NCAP.

– Det var hög tid att miljöbilsde"nitionen skärptes och vi vet att många behöver vägledning bland de bilar som klarar de nya kraven. Totalt "nns det drygt trettio bilmodeller att välja på, så det "nns ingen anledning att inte kräva miljöbilar, men man behöver komplettera med säkerhetskrav, vilket vi alltså gör i Miljöbästa Bil, förklarar Jakob Lagercrantz, Gröna Bilisters ordförande.

Fyra jurygrupper avgör Det slutgiltiga beslutet fattas inte av Gröna Bilister själva, utan av fyra jurygrupper som får testa bilarna i Göteborg: barnfamiljerna, 65-plussarna, miljöcheferna och motorjournalisterna. Därmed blir det fyra klassvinnare samt en totalvinnare. –%Vi står för grundselektionen och ser till att jurygrupperna har all information, sen är det upp till dem att utse Miljöbästa Bil. En barnfamilj har andra krav än en pensionär, men o#ast är grupperna förvånansvärt eniga om vilken bil som är Miljöbäst, säger Jakob.Gröna Bilisters ranking är internationellt sett ledande, andra gröna rankingar görs vid ett skrivbord utifrån fordonsdata, medan Årets Bil-utmärkelsen inte låter brukarna själva komma till tals.

Hela listan intressantGenom att utse Miljöbästa Bilar 2013 redan under hösten 2012 kan importörer, bilhandlare, uppköpare och enskilda konsumen-ter använda sig av utmärkelsen under ett helt år, vilket ytterligare stärker utmärkelsens betydelse. Inte minst inom o!entlig sektor används utmärkelsen $itigt. – Medan media fokuserar på vinnarbilen, använder många före-tag och kommuner hela nomineringslistan som en inköpsguide för miljösmarta bilar, till exempel som checklista för Göteborgs Stads miljödiplomering, konstaterar Jakob Lagercrantz.

Att utmärkelsen har betydelse visar inte minst försäljningen av den trefaldige vinna-ren, gasdrivna Volkswagen Passat, som rusat upp som bästsäljande miljöbil. I år utmanas den av ett helt koppel elbilar, laddhybrider, gas- och etanolbilar och diesel- och bensinbi-lar som är så snåla att de kvalar in.

Mattias Goldmann

A

Miljöbästa Bilar 2013 – världens största miljöbilsgranskning

Volvo V60 Plug-in är en av de nominerade till Miljöbästa bil i kategorin Laddhybrid. Modellen är beräknad att nå den svenska marknaden i november.


FORDON

Miljöbästa Bilar 2013 – världens största miljöbilsgranskning

Nominerade Miljöbästa Bil – hela listan Diesel: Citroën C4, Ford Focus, Hyundai i20, Peugeot 208, Peugeot 308, Renault Megane, Volvo V40Etanol: Renault Clio, VW Golf, VW Passat, Volvo S60/V60, S80 och V70Gas: Fiat Punto, Mercedes E200, Opel Za!ra, Subaru Legacy/Outback, VW Passat, VW Touran, VW Up, Volvo V70 Hybrid: Citroën DS5, Lexus CT 200h, Peugeot 3008 2.0 4WD och 508 RXH,Toyota Auris 1.8, Prius 1.8, Prius Plus och Yaris HybridLaddhybrid: Chevrolet Volt, Opel Ampera, Toyota Prius Plug-in, Volvo V60 Plug-inEl: eCar 500 EV, Nissan Leaf, Volvo C30För ytterligare information om bilarna, se www.gronabilister.se

Kriterier för Miljöbästa Bilar 2013

Regeringen: E85 skattebefrias 2013I budgetpropositionen anger regeringen att ”En mins-kad skattebefrielse för E85 kan leda till att $er väljer att tanka bensin”, och föreslår därför att biogas, E85 och biodiesel skattebefrias helt 2013.

Tra"kantveckan 20121992 städer/kommuner i hela Europa medverkade i Europeiska Tra"kantveckan, varav 91 svenska. Totalt hade 125 svenska kommuner aktiviteter.

Dubbdäcksavgift i Stockholms länLänsstyrelsen föreslår att kommuner i Stockholms län ska få ta ut dubbdäcksavgi# från bilisterna, som en del i paketet för bättre lu#miljö, istället för dubbdäcksför-bud. Fler gång- och cykelbanor, e!ektivare godstran-sporter och bättre kollektivtra"k ingår också.

Swedavia: Parallella de"nitionerPå Arlanda och Bromma godkänns enbart miljöfordon, som rankas e#er CO2-utsläpp. Nu stärks konkurrens-fördelen för bilar på förnybara drivmedel, nya taxi måste uppfylla nya de"nitionen medan be"ntliga har 2 år på sig att ställa om.

1 miljard bilarI höst passeras en miljard bilar i världen, vid förra årsski#et var det 621 milj personbilar och 288 milj transportfordon och i år förväntas 80 milj personbilar och transportfordon produceras. Det är högst någonsin, allt enligt Worldwatch institute.

Åtta av tio vill minska sin bilkörning80 % av bilisterna vill köra mindre för att spara pengar och minska miljöpåverkan, men 70% tar ändå bilen lika o#a eller o#are idag än för fyra år sen, främst av tidsskäl. 80 % menar att de vet hur man kör bränslesnålt och 63 % vill gärna prova nya biodrivmedel, enligt OKQ8.

IBM: Sveriges innovationspartnerensmartareplanet.se

Tillsammans bygger vi en smartare infrastruktur för Sverige !IBM är tillbaka som partner och leverantör inom det nya ramavtalet gällande servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012.

Vi och våra återförsäljare ser fram mot ett fruktbart samarbete med Sveriges myndigheter, kommuner och landsting.


KONFERENS

Nu delar O#entliga A#ärer ut eDiamond Award igen, till den organisation som varit mest framgångsrik med att utveckla medborgarnära e-förvaltnings-tjänster.

et är tredje året eDiamond Award de-las ut, tidigare vinnare är Migrations-verket respektive Stockholms stad. Vinnaren av årets eDiamond Award presenteras under e-Förvaltningsda-garnas middag i Svenska Bilfabriken,

Nacka Strandsmässan, den 11 oktober.Följande nio bidrag är nominerade.

Allmänna reklamationsnämnden– webbaserad tvistlösning Konsumenter anmäler via webb och kan följa upp och komplettera ärendet. Anmälda näringsidkare kan besvara och följa ärendet via webben. Som ett resultat av tjänsten har anmälningarna till ARN ökat med drygt 25 procent vid årets början, jämfört med mot-svarande period ett år tidigare.

Transportstyrelsen– mina fordonEn mobil app där fordonsägare kan uppda-tera sina uppgi#er. Tjänsten har förenklat hanteringen av de årligen miljontals änd-ringar som görs.

D

Vem vinner eDiamond Award 2012?Polismyndigheten Gotland– sociala medierPolispionjärer på sociala medier, vilket fått spridning till andra polismyndigheter runt om i landet med resultatet ökad närvaro och större insyn i det dagliga arbetet. Medbor-garna, som även kan vara med och påverka polisens prioriteringar, har varit mycket po-sitiva.

Västerås stad– e-hemtjänstFör det visionära beslutet att erbjuda e-hem-tjänst som en del i det ordinarie utbudet av vård- och omsorgstjänster. En satsning för den stora grupp äldre som o#are står utan-för e-samhället.

Försäkringskassan– webbtjänster Försäkringskassans webbplats erbjuder sina totalt 23 miljoner besökare ökad kontroll över sin egen situation. Några av de tjäns-ter man har utvecklat är ”Mina sidor” och ”Kassakollen”. Tjänsterna sparar tid för an-vändarna, och underlättar för personalen på Försäkringskassan.

Haparanda stad– det papperslösa kontoretStadens nya e-förvaltningslösning har kor-tat handläggningstiderna, ökat kvaliteten samt transparensen mot medborgarna. Lös-ningen har även besparat kommunen både

tid och pengar, vilket har gjort att man kan fokusera på verksamhetsfrågorna.

Skatteverket, Bolagsverket, Tillväxtverket– mina meddelandenNu "nns ett ramverk för säker e-post mellan myndigheter, bolag och privatpersoner. Två myndigheter med tiotusentals användare är idag anslutna men på sikt erbjuder Mina meddelanden en enorm e!ektivisering för både o!entlig förvaltning och medborgare.

1177.se– sjukvårdsrådgivningErbjuder kvalitetssäkrade och användarvän-liga tjänster% som underlättar den egna och närståendes kontakter med vården, dygnet runt. Med hela 2,5%miljoner besök per må-nad avlastar webbplatsen den svenska vård-apparaten och stärker patientens ställning.

Tra"kverket– REMM – resfria möten i myndigheter En satsning som vidgar gränserna för vad vi traditionellt räknar som miljöteknik. Nyt-tan med en högre andel resfria möten är odiskutabel. Resultat och erfarenheter från projektet sprids mellan myndigheterna men också till näringslivet, nationellt och inter-nationellt.

Välkommen till eFörvaltningsdagarna den 10-11 oktober på Nacka Strandsmässan.

Hej, eFörvaltningsdagarnas moderator Carin HjulströmVad har du för tankar kring e-förvaltning? – Ur ett medborgarperspektiv tänker jag vad positivt och viktigt det är att myndigheterna gör kommunikationen enklare och tydligare och därmed minskar avståndet till medborgarna. På sikt tror jag det kan leda till ökad demo-krati. – Ur det o!entligas perspektiv kan e-förvaltning tvinga beslutsfattare att sluta gömma sig inne på sina kontor och ägna sig åt dem de är till för, medborgarna. Jag tror att räds-lan för myndigheter som auktoriteter kommer att försvin-na. Men vi kommer inte dit förrän vi har användarvänlig kommunikation som alla klarar av att hantera.

E-förvaltning i glesbygdCarin Hjulström har under många år synts $itigt i tv-rutan, senast i program som Carin 21.30, TV-huset och Carin med C. Nu har hon inte gjort tv på ett par år utan skriver krönikor, leder debatter och ägnar sig åt sitt författarskap – hennes tredje bok kommer ut i december. Du har skrivit en bok som utspelar sig på den "ktiva lilla orten Bruseryd, vad skulle e-förvaltning kunna betyda för människorna där, i glesbygden? – Det skulle innebära kortare vägar till det o!entliga. Människorna i glesbygd kan komma nära beslutsfattare och myndigheter lika enkelt och o#a som människorna i storstaden och det blir lättare att väcka angelägna frågor.

Jag tror att man på en mindre ort kan ha en tendens att förringa sina problem e#ersom man är så få, och människorna i storstäderna är så många. Vad kommer du bidra med som moderator på E-förvaltningsdagarna? – Jag brukar alltid e#ersträva tydlighet och få fram kärnan i ämnet – vad handlar det om egentligen? Vilka är problemen och vad kan vi göra åt dem? Det ska vara konstruktivt, sy#et med att trä!as är inte bara att prata utan att faktiskt nå resultat. – Jag brukar inte driva till konfrontation för dess egen skull, utan fokuserar på att vi ska komma fram-åt och nå resultat. Hon ser fram emot E-förvaltningsdagarna som brukar bjuda på ett innehållsrikt program. – Att få medverka på mötesplatser och konferenser tycker jag är spännande och det ger mig möjlighet att lära mig mer om samhället. Dessutom ger det ibland uppslag till krönikor, säger Carin Hjulström. Till sist, vad kommer din tredje bok att handla om? – Det är en historisk roman, jag har skrivit en skönlitterär berättelse utifrån en mycket dramatisk sann historia som utspelade sig i Sverige för ungefär hundra år sedan. Jag är förvånad över att ingen tidi-gare har skrivit om denna händelse.

Namn: Carin HjulströmÅlder: 48 år.Familj: Man, två barn och hundar.Bor: I villa utanför Göteborg.Gör: Journalist och författare, krönikör i GP. Leder debatter och modererar konferenser.Aktuell: Moderator på E-förvaltningsdagarna i oktober. Släpper sin tredje bok i december.

Lanseringar I Bock och mastlyft I Maskin!yttningar I Maskinmontage I Riggning

Vi är experter på lyft. Vi lyfter allt från kassaskåp till broar och hela hus. Vi har helhetslösningar till er.

Våra kunskaper kommer till pass inom alla typer av verksamheter och industrier. Våra helhetslösningar förekommer vid servicestopp, nyinvesteringar eller förändringar i produktion.

Vår teknik och våra tjänster lämpar sig väl där för-utsättningarna är annorlunda och lösningarna inte är självklara. Varje lyftuppdrag är unikt, har sina speciella förutsättningar och kräver där-för ett nära samarbete mellan oss och er som kund.

Tillsammans med er identi"erar och analyserar vi problem och skapar lösningar som innefattar alla eller vissa av våra tjänster: lyft, montage, transport, lansering, konsultation, konstruktion, projektering och lyftledning.

Givetvis "nns det även en ekonomisk aspekt med vår helhetslösning. Vår erfarenhet är att det lönar sig att låta en leverantör sköta ett lyftuppdrag med allt vad det innebär.

Förmodligen är det så även i ert fall. Och det kanske är det riktigt stora lyftet.

Tunga Lyft med stor precision och säkerhet

www.tungalyft.se

Tunga Lyft i Sverige ABMalmö: Göteborg: Stockholm: Karlstad:

Tunga Lyft Annons A4.indd 1 2011-12-04 12:45:33

KONFERENSGUIDEN

Historia och kultur på Fars Hatt


LEDARSKAPKONFERENSGUIDEN

Hotell Fars Hatt i Kungälv är ett stadshotell med anor långt bak i tiden. Från början låg här ett värdshus som öppnades 1684. Numera erbjuder man ett brett program för konferens- och a#ärsgäster, privatboende, men har också en trevlig restaurang liksom ett spännande nöjesutbud.

i har ett brett utbud med många lokaler för konferensgäster, som vi erbjuder en god konferensservice, säger Magdalena Berg, hotellchef på Fars Hatt.Konferensbeställaren får här goda möjligheter att själv påverka upplägget, både rent praktiskt, men också när det gäller maten.– Vi lyssnar på vad konferensgästerna vill ha och anpassar oss

e#er det. Vi är inte statiska, utan lyhörda, säger Magdalena Berg.

Väl tilltagetHotellet serverar väl tilltagna portioner med mat och för gästerna "nns det alltid ka!e, te och bräck ifrån Bräckboden, den a!är där ett större kexföretag säljer direkt från fabrik. Vill man få en extra kopp ka!e, "nns det alltid i hotellets lounge. Grupperna som bokar konferens varierar, från både privat och of-fentlig sektor. Den största konferenslokalen tar 180 konferensgäster, men det "nns $era mindre rum för fem till tio konferensdeltagare och uppåt.

V

– Vi byter säsong, allte#ersom, från slutet av augusti till början av juni har vi mycket konferensgäster, men under sommaren är det ett mer familjebetonat hotell med privatgäster, säger Magdalena Berg, som tillägger att de har en stor restaurang, dit alla sorters gäster kommer året om. Hotellet har också festvåningar för till exempel bröllop och andra högtidsstunder. Festvåningarna är ett bra komplement till konfe-rensverksamheten, e#ersom konferensgästerna kan sitta enskilt där, om de så önskar. – Om det är större grupper på konferens har de också tillgång till scen och dansgolv i vår stora restaurang, säger Magdalena Berg.

Familjärt värdshusAtmosfären på hotellet beskrivs som familjär med värdshuskänsla. Medarbetarna är ett väl sammansvetsat gäng, som tar hand om gästerna. – Vi har mycket stamgäster som kommer tillbaka. Vi är inte det nyaste och mest moderna hotellet men vi har en lång tradition och mycket kunskap ryms inom våra väggar, säger Magdalena Berg. Huvudbyggnaden på Fars Hatt invigdes år 1958, e#er att den tidigare Stadskällaren brunnit. Hotellet "ck sitt namn e#er en namntävling i Göteborgs-Posten. Men för historiskt intresserade konferensgäster "nns bland annat kommendanthuset från 1700-ta-let att tillgå. – Närheten till Bohus Fästning är en klar fördel. Vi jobbar mycket med guidade visningar, medeltida femkamper och skattjakter där, vilket också utgör en stor del av våra aktiviteter, säger Magdalena Berg.

Tidsenligt 1700-tal1700-talsa#on är en annan trevlig aktivitet, då en traditionell 1700-talsmiddag serveras av medarbetare i tidsenlig klädsel. Gyck-lare, magiker och en trubadur brukar också förgylla en sådan a#on. E#er det blir det hasardspel i kommendanthuset.

Historia och kultur på Fars Hatt

Konferens - Möte - UtbildningHelpension: 1778:- exkl. moms

Pris enligt statligt ramavtal, 25% rabatt på konferenslokal

Naturskönt läge på norra Lidingö - nära Stockholm city

Kontakta oss tel. 08-506 180 00 [email protected] www.lovik.se Tel 08-611 41 41 [email protected] www.friibergh.se

DITT VÄLBEFINNANDE VÅR PASSION

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stock-holm. Välkommen till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.


LEDARSKAP

På baksidan av hotellet "nns en stor utomhuspool, som är öppen sommartid och två utomhusbubbelpooler som används året runt. Här "nns också en stor trädgård, där man bland annat kan spela kubb. Ett bra tips till någon som vill boka konferens på Fars Hatt är att vara ute i god tid och fundera några minuter extra på hur man verkligen vill ha det och vad man har för sy#e med sin konferens. Om medarbetarna på Fars Hatt får denna information "nns alla möjligheter att genomföra en riktigt lyckad konferens. – Kom gärna hit och titta. Ser man med egna ögon blir det lättare att binda ihop säcken och det ger också en chans att trä!a oss som jobbar här, säger Magdalena Berg. För den som är intresserad av choklad, whisky-, champagne- eller vinprovningar, "nns möjligheter att e#er middagen ordna en prov-ning i stenkällaren från 1812. – Vi har en bred meny med god mat, säger Magdalena Berg. Till lunch serveras dagens bu!é. Den innehåller bland annat rik-ligt med sill, sallad, två varmrätter, soppa, lättöl, ka!e och hemba-kad kaka. För konferensgästerna är det alltid en trerätters middag, där konferensbokaren själv väljer menyn. – Frukosten är riklig med både varmt och kallt, mycket nötter, müsli och fröer, som gästen själv får blanda, säger Magdalena Berg.Till frukosten "nns också hemgjorda smoothies, färskt bröd, ägg-röra, bacon, ost, salami, skinka, ka!e, te, småkakor, "l, bär, russin och fruktsallad.

Fredrik Moback

Konferenskapacitet: 8 konferenslokaler med plats för 180 personer i den störstaAntal grupprum: 12 stycken för 8 personer/rumHotellbäddar: 200 fördelande på 114 rumAntal sviter: 6Antal restaurangplatser: 450Avstånd: 17 km till Göteborgs centrum, 17 km till Göteborg City Airport, 40 km till Landvetter, 280 km till Oslo

Fakta

KONFERENS,

SPA & WEEKEND

I ROSLAGEN

WWW.HOTELLHAVSBADEN.SE TEL 0175!309 30

Spa" INSPIRATION SOM MOTIVERARKONFERENS MED


LANDETRUNT

Västkustkommuner: Bildar gemensamt bolag Kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv har bildat ett ge-mensamt bolag för samarbete kring service och administra-tion. – Kommunerna måste se till att de tjänster vi utför görs på ett hushållande sätt. Inom framförallt stöd- och servicetjänster "nns $era fördelar med att samverka över kommungränserna, säger Martin Johansen, kommunstyrelsens ordfö-rande i Tjörns kommun. Det viktiga är att vi får mer resurser till kärnverksamheten och då är samarbete viktigt. Mycket service och administration kan utföras obe-roende av kommungränser. Vi kan

också få ökad kvalitet genom att vissa specialister kan verka över gränserna.– För kustkommuner som Orust är det

intressant att kunna få hjälp på som-maren då befolkningen mångdubblas, säger Lars-Åke Gustavsson, kommun-styrelsens ordförande i Orust kommun.

Under hösten går arbetet vidare med att kartlägga $er möjliga sam-arbeten. Bolaget kommer att starta första januari 2013.

Kil: ”Peppar peppar…” – kampanjdag för äldres säkerhet

N har utropat den 1 oktober till internationel-la äldredagen. Den uppmärksammas över hela

Sverige med kampanjdagen ”Peppar peppar…” för seniorers säkerhet. I Kils kommun blir det bland an-

nat utställning med information och balansövningar.Varje år skadas närmare 200 000 seniorer (från 65 år

och uppåt) i Sverige så allvarligt att de måste uppsöka akutsjukvård. Av dessa olyckor sker mer än häl#en genom

olyckor i bostaden. Målet med ”Peppar peppar…” är att genom information och upplysning minska antalet olyckor bland äldre i Sverige. Kampanjen ”Peppar peppar…” leds nationellt av

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med en rad lokala samarbetspartners runt om i hela Sverige.

Nynäshamn: prisas för arbete med mänskliga rättigheterNynäshamns kommuns arbetsgivaravdelning har tilldelats fackför-bundet Visions så kallade MR-pris som går till en arbetsgivare som ”på ett föredömligt sätt arbetat med mänskliga rättigheter”. – Det är verkligen jätteroligt att vi får ett så "nt pris. Det ger oss inspiration att fördjupa arbetet med likabehandling, säger Nynäs-hamns kommuns personalchef Annette Måhlstedt.För femte året i rad delar fackförbundet Vision ut priset för mänsk-liga rättigheter. I år tilldelas Nynäshamns kommuns arbetsgivaravdel-ning utmärkelsen med motiveringen:”Kommun i framkant inom likabehandlingsområdet”. Likabehand-ling har blivit en naturlig del i alla förvaltningars samverkansarbete i kommunen.

Falun: Nu öppnas volontärportalenVM-organisationen söker nu volontärer till skid-VM 2015.– Intresset är mycket stort, vilket är bra. Vi kommer att behöva cirka 2 000 volontärer, säger Gunilla Back, som är volontäransvarig.Och det är inte bara själva VM-dagarna i Falun 2015 som hägrar. De som önskar kan få vara med om en oförglömlig skidresa som börjar redan med skid-SM i Falun (januari 2013) och fortsätter med backhoppningstäv-lingar i Örnsköldsvik (mars 2013), världscupavslutningen i Falun (mars 2013), för-VM i Falun (2014) samt ytterligare ett antal tävlingar i backhoppning på hög nivå.– Vi kan inte garantera att alla får vara volontärer vid samtliga tävlingstillfällen, men för många "nns möjlighet att få uppleva så mycket mer än enbart mästerskapsdagarna 2015, säger Gunilla Back. På www.falun2015.com/volontarer kan du anmäla intresse för att bli volontär.


Gislaved: Tvättmetoder testas på kommunhusetFasaden på kommunhuset har blivit allt smutsigare med åren. Orsaken är att porerna i materialet, öppnar sig ju mer man tvättar det. Det har lett till att byggnaden blivit mer smutsig för varje gång man har tvättat det, berättar Kjell Sjöblom på fastighetskontoret.Nu ska tre olika tvättmetoder testas för att rengöra en del av kommunhusets fasad. Tanken är att se vilken metod som är bäst för att tvätta hela kom-munhuset utvändigt.– Sy#et är att hitta rätt, så vi i slutändan kan få ett kommun-hus som är rent. E#er testet ska vi utvärdera vilken som är bäst, ur olika aspekter, berättar Kjell Sjöblom.Arbetet kommer att påbör-jas den 24 september och utförs av fastighetskontorets personal.

Umeå: Chatta med Barnombudsmannen i höstHar du full koll på barnkonventionen? Om inte kan du få svar på det du undrar över av Sveriges egen barn-ombudsman. Umeå kommun bjuder in alla invånare under 18 år att chatta med Barnombudsmannen, Fredrik Malmberg, i höst. Tre tillfällen är bokade. Den första chatten äger rum tisdag den 25 september kl 10-11. Då pratar vi om din rätt till en identitet. Torsdagen den 25 oktober, dagen e#er FN-dagen, är det dags igen. Samma tid kl 10-11. Då är du välkommen att fråga om allt du undrar över som rör barnkonventionen. Årets sista chatt har vi tisdagen den 4 december kl 10-11 på temat familj. Den som inte har möjlighet att sitta framför datorn just när chatten pågår kan ställa sin fråga i förväg. Chatten öppnar alltid en vecka tidigare.

Söderhamn: App ger svar om förskolans matEn ny app med förskolans matsedel ger dig snabbt

svar på vad dina barn äter under dagen.– Helt perfekt, tycker småbarnsföräldern

Tove Stenquist som laddat hem gratisappen och därmed snabbt kan planera kvällens middag.%%– Appen gör det enklare för mig som förälder. Med en knapptryckning på min smartphone dyker matsedeln upp direkt

och jag behöver inte riskera att åka hem med samma mat som barnen "ck till lunch.

Söderhamns kommun lägger upp sina mat-sedlar i den databas som förmedlar informa-

tionen till appen. Har man ingen smartphone går det %bra att titta på kommunens matsedlar via

Internet på www.soderhamn.se

Linköping/Norrköping: East Sweden presenterar Ostlänken Ostlänken och regionens investeringsmöjligheter låg i fokus när East Sweden gästade mötesplatsen Business Arena i Stockholm. Kom-munerna gav beskedet att Ostlänken, en ny dubbelspårig järnväg blir verklighet. På seminariet medverkade kommunalråden Ann-Cathrine Hjerdt från Linköping och Eva Andersson från Norrköping, som analy-serade vad Ostlänken kan komma att innebära för kommunerna när det gäller tillväxt, sysselsättning och fastighetsmarknad. Dessutom visade kommunerna upp sina aktuella investeringsmöjligheter med hjälp av visualiseringsverktyget Urban Explorer Table.


VI JUBILERAR # 20 år i det o$entligas tjänst

VI FIRAR 20 ÅR I DET OFFENTLIG

AS

TJÄ

NST

OF

FENTLIGA AFFÄRER 20 ÅR

20

Svensk Kommuninformation, nr 1 1994Ur tidningen: Ratingin-stitutet Standard & Poors påpekar att svenska kom-muner i en internationell jämförelse har en stor andel kortfristig upplåning. Det innebär större risker när lånen ska re"nansieras. När "nanskrisen slog till 2009 "ck också $era kommu-ner problem att hitta nya kreditgivare på utlöpta lån. Sveriges kommuner har dock höga betyg hos ratinginstitutet.

Svensk Kommuninformation, nr 4 1997Ur tidningen: Monika Andersson avgick som Banverkets generaldirektör i protest mot att regeringen vägrade ge ekonomiska garantier för byggandet av Citytunneln i Malmö. Jag skulle blivit sjuk om jag skrivit på avtalet, sa hon i intervjun. Senare gav både Riksdagens revisorer och Riksgäldskontoret henne rätt.

Gemensam valuta för 17 stater är ett eko-nomiskt experiment av ett mått världen aldrig förut upplevt. Det ser ut att gå illa.

Men av politiska skäl lär upplösningen dröja till nästa höst.

Det största som hänt i vår närhet de senaste 20 åren är införandet av euron - 300 miljoner människor har nu samma mynt i sina "ckor. Men det innebär också att 17 länder lever med samma valutakurs och samma styrränta. I debatten för och emot en svensk övergång till euron varnades för att ”externa chocker” blir svåra att parera utan egen valuta och styrränta. Men det är inga yttre störningar som drabbat ett enskilt land som fått eurozo-nen att krackelera. Det är istället ”interna chocker”, som Nobelpristagaren Paul Krugman påpekat.

Sverige undslipper utgifterDet största ekonomiska hotet mot vårt grannland Finland har blivit de åtaganden landet tvingats till för att rädda andra euroländer. Ett svenskt ja till euron hade inneburit att också vi fått ställa upp med stora belopp i den permanenta stödfond (ESM) som nu är i vardande. För svensk del hade det handlat om runt 200 miljarder kronor – ett betydande utrymme för o!entliga sektorn. Än mer hade riskerat att gå förlorat i de mer dolda mel-lanhavanden som sker inom Europeiska centralbanken,

Eurokraschen dröjer – tills efter tyska valet

där krisländernas nationella centralbanker byggt upp stora skulder visavi sina starkare kolleger.

Usla fordringar och slarviga bankerDe pengar Tyskland och andra nordländer ställt upp med får till stor del betraktas som förlorade. Vad som egentligen pågått de senaste åren, genom alla rädd-ningspaket, är att o!entliga sektorn i euroländerna övertagit usla fordringar som slarviga banker gett krisländerna. Men de skuldsattas betalningsförmåga blir inte bättre för att fordringsägarna byts ut. Jag har som ekonomi- och utrikesjournalist på Göteborgs-Posten rapporterat om den eskalerande eurokrisen ända sedan starten hösten 2009. Då berät-tade en nyvald grekisk "nansminister för perplexa kolleger i euroländerna att han hittat stora hål i de räkenskaper han satts att ta över. Sedan dess har krismöten avlöst varandra. Rädd-ningspaket har satts ihop – bara för att visa sig otillräckliga.

Då hjälper inga räddningspaketGrundproblemet är inte misskötta o!entliga "nanser utan att euroländernas konkurrenskra# utvecklats så olika. Det intressantaste nyckeltalet är inte statsskul-den utan bytesbalansen – handeln med omvärlden.

Lars-Gunnar Wolmesjö har i drygt 20 år varit"ekonomi- och utrikesreporter på Göteborgs-Pos-ten,"som korrespon-dent stationerad i Bryssel 1998-2002. Han har nu övergått till frilansverksam-het. Under 1995 var han gästskribent i våra utgåvor av Svensk Kommunin-formation.


Svensk kommuninformation, nr 3 1999Ur ledaren: Något har hänt i Sverige. Det är som om någon vänt på handen och plötsligt är det högkon-junktur. Det känns som om det bara var några nummer sedan som den här ledaren handlade om arbetslös-het, rationaliseringar och sviterna e#er det glada åt-tiotalet. Nu snurrar hjulen igen. Det är härligt att få använda den gamla klichén ännu en gång.

Stat- och kommuninforma-tion, nr 3 2002Ur tidningen: Intervju med Noel Sheehy som $yttade från Irland till Sverige för att arbeta och stötte på problem hos immigrations-myndigheten. ”Om det är så här mycket avspärrnings-tejp runt Sverige för en arbetande EU-medborgare så kan jag inte annat än känna med de stackare som kommer från länder utanför Europa.”

Eurokraschen dröjer – tills efter tyska valet

Där har nordländerna stora överskott, inte minst Sverige. Sydlän-derna ligger back. Kan inte den obalansen utjämnas hjälper inga räddningspaket. Tyskland är genom sin storlek och sitt handelsöverskott nyckel-spelaren i krisen. Men förbundskansler Angela Merkel är nu inställd på att skjuta eländet framför sig. Tysk press rapporterar när jag skriver detta att den övervakande trojkan hittat nya stora hål i Greklands stats"nanser. Men initierade rapporter från Berlin berättar också att Tyskland gör allt för att skjuta fram trojkans o)ciella utvärdering till mitten av novem-ber. Skälet är påtryckningar från president Obama i USA. Hans kampanjstab tror att största hotet mot ett återval är att en slutlig grekisk krasch, med eventuellt utträde ur eurozonen, utlöser samma genomklappning som "nanshuset Lehmans Brothers kollaps inför förra presidentvalet 2008. USA:s "nansminister Timothy Geithner besökte i somras sin tyske kollega Wolfgang Schäuble i dennes fritidshus på ön Sylt. Budskapet var tydligt: se till att inget händer före presidentvalet 6 november.

Inga risker före tyska valetAngela Merkel vill försöka samma sak – att skjuta avgörandet till e#er tyska valet nästa höst. Innan dess får inga förluster realiseras på de stödlån Tyskland gett via ESM eller indirekt via ECB. Hon vet också att det vore politiskt självmord om Tyskland genom så kall-lade euroobligationer tar på sig ansvaret för andra länders skulder.Vad hon tvingas till e#er ett vunnet val är en annan sak. Merkel vacklar mellan vad som i Tyskland kallas kedje- och dominoteorier-na. Enligt den ena blir eurozonens kedja starkare om dess svagaste länk försvinner, alltså bort med Grekland. Enligt den andra skulle röran e#er Greklands fall få andra svaga brickor som Spanien och Italien att tippa över, alltså ska Grekland räddas till varje pris.Merkel har börjat luta åt dominoteorin, enligt tysk press. Hon vill i vart fall inte ta några risker före sitt återval. Därför skjuts uppstädningen fram i tiden - men den kommer. Och i den villervallan blir det tu& för svenska exportföretag, där-med också för kommuner och landsting. Var beredda!

Lars Gunnar Wolmesjö


VI JUBILERAR # 20 år i det o$entligas tjänst

VI FIRAR 20 ÅR I DET OFFENTLIG

AS

TJÄ

NST

OF

FENTLIGA AFFÄRER 20 ÅR

20

O!entliga A!ärer, nr 4 2007Ur tidningen: Nyligen kom den statliga IT-standardise-ringsutredningen med sitt betänkande /bland annat kring behovet av bättre samordning mellan myn-digheter/. ”Idag saknas en tydlig rollfördelning mellan de olika aktörerna, så det är därför svårt att peka ut vem som kan ta ställning till arbetsfördelningen i stort mellan de olika aktörerna.”

O!entliga A!ärer, nr 1 2009Pro"len: Christian Orsing i Helsingborg är Sveri-ges yngsta ordförande i kommunstyrelse. Han intervjuas bland annat om kommunens felsatsning på amerikanska obligationer: ”Vi gick tidigt på pumpen men vi var samtidigt snabba att agera innan det slog till ordentligt, vilket bidrar till att vi hann gå över till större andel räntebärande produkter.”

För 20 år sedan var den svenska statsskulden bland de högsta i Europa och Sverige placerade sig i den ekonomiska bottenligan i Europa, före Italien men efter Grekland. Vägen upp till toppen möjliggjordes genom att föränd-ra budgetprocessen.

är regeringen i dagarna har lagt sin budgetproposition, och vi sam-tidigt sitter med den spännande självpåtagna uppgi#en att blicka tillbaka 20 år i tiden (då denna pu-blikation en gång startade) kan det

vara intressant att fördjupa sig lite i hur det "nanspolitiska budgetarbetet har utvecklats. Det gör vi genom att ta del av Statskontorets antologi Den e!ektiva staten, och speci"kt fd riksrevisor Eva Lindströms artikel Det "-nanspolitiska ramverket, som publicerades i maj i år.

En ohållbar situationÅr 1993 motsvarade den o!entliga sektorns underskott 11,6 procent av BNP. Statsskul-den ökade snabbt och uppgick till närmare 80 procent av BNP 1994. Situationen var ohållbar och den svenska statens kreditvär-dighet var klart ifrågasatt.

N

Från botten till toppen på 20 år I internationella studier hade sambandet mellan budgetprocessens utformning och statsskuldens nivå påvisats och en jämförelse visade att stramheten i den svenska budget-processen var mycket låg i ett internationellt perspektiv Vid en jämförelse med de 12 dåvarande EU-länderna låg Sverige i bottenligan, före Italien men e#er Grekland. Slutsatsen var att en stramare budgetprocess skulle kunna bidra till att stärka de o!entliga "nanserna. Samtidigt pågick ett arbete inom riksdagen för att se över formerna för riksdagsarbetet med inriktning på budgetberedningen. Pro-blemen som pekades ut var bland annat att budgetprocessen var utdragen, att det sak-nades en sammanhållning av budgetarbetet i riksdagen, att detaljeringsgraden var för hög och att för lite tid ägnades åt uppföljning av resultatet. Förslaget som mynnade ur arbetet var att göra budgetpropositionen fullständig och heltäckande och att budgetförslaget skulle lämnas på hösten. Ekonomiska riktlinjer skulle lämnas i en vårproposition och den tidigare kompletteringspropositionen skulle avska!as. Budgetåret skulle avse kalenderår vilket redan var en etablerad ordning i den kommunala sektorn. Finansutskottet sam-ordnande roll skulle stärkas. Vidare före-slogs införande av den s.k. rambeslutsmo-dellen. Den innebär i korthet att riksdagen fattar beslut om budgeten i två steg. I det

första steget fastställer riksdagen, e#er be-handling i "nansutskottet, det samlade bud-getutrymmet och fördelar detta på de 27 utgi#sområdena. När ramarna har beslutats behandlas utgi#sområdena och de enskilda anslagen i de olika fackutskotten. Det inne-bär att fackutskotten inte kan höja ett anslag utan att samtidigt föreslå en "nansiering inom samma utgi#sområde. E#er utskotts-behandlingen fattar riksdagen ett beslut per utgi#sområde, där varje sådant beslut avser alla anslag inom utgi#sområdet. Förslagen antogs av riksdagen och rambeslutsmodel-len tillämpades första gången i budgetarbe-tet 1996 avseende budgetåret 1997.

Viktig krismedvetenhetDessa förändringar, tillsammans med den förlängda mandatperioden, sy#ade till att skapa bättre förutsättningar för en lång-siktigt hållbar ekonomisk politik och att undvika nya stats"nansiella kriser. Med stor sannolikhet hade dessa viktiga reformer inte varit möjliga utan det krismedvetande som skapats av de ekonomiska problem som präglade1990-talets första år. Detta hade skapat en insikt hos det politiska etablisse-manget att man inte kan bryta mot grund-läggande ekonomiska lagar i längden utan att bli stra!ad.

Källa: Det !nanspolitiska ramverket, av Eva Lindström i Statskontorets antologi Den e#ektiva staten, 2012.

TELE

FONIP

ROD

UK

TER

201

2 MOBIL

TELE

FON

ER 2

012 KO

NFE

REN

S &

KU

RS

GÅR

DAR

65 TELEFONIPRODUKTER 2012

69 MOBILTELEFONER 2012

72 KONFERENS & KURSGÅRDAR 2012

AVTALSNYTT NR 2 2012

AVTALSNYTT

64 Avtalsnytt 2 2012 | www.offentligaaffarer.se

I sin förstudie vid namn Komet tog Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet ett helhets-grepp på produktområdet IT-kommunikation. Det mynnade ut i totalt sju upphandlingar som nu, en efter en, börjar bli klara. Först ut är Telefoniprodukter 2012 och Mobiltelefoner 2012.

et är en utmaning att upphandla ramavtal för IT-kommunikation e#ersom området typiskt har en snabb produktutveckling med nya användningsområden och allt kor-tare livscykler. Fem produktområden

identi"erades i förstudien Komet, nätverk, telefoni, mobiltelefoner, AV-utrustning och videokonferens, och för att skapa så använd-bara avtal som möjligt är de dessutom inde-lade utifrån myndigheternas olika inköpsbe-hov.

Tre köpbeteendenÖnskemålen från myndigheterna visade att man behövde olika typer av avtal för olika situationer. Både långsiktiga leverantörsre-lationer med fokus på kringtjänster e#erfrå-gades, liksom snabba enstaka avrop av enkla produkter med snabb leverans. För att tillgodose detta gör Statens inköps-central upphandlingar utifrån tre köpbete-enden.

D

Ett samlat grepp1. Köp av produkter med tjänster i form av specialkompetens inom området där pro-duktkompetensen värderas högt.2. Köp av produkter som spänner över $era ramavtalsområden där integrationskompe-tens värderas högt.3. Köp av produkter utan tjänster med en-kelt avropssätt och snabb leverans.

Många miljonerStatens inköpscentrals ramavtal är populära och starkt e#erfrågade av statliga myndighe-ter, kommuner och landsting. Ramavtalen inom området för kommunikationsutrust-ning och telefoni hade sammanlagt under år 2010 en redovisad omsättning på 429 mil-joner kronor. Mobiltelefoner och utrust-ning stod för cirka 153 miljoner kronor och Statens inköpscentral gör prognosen att av-talen kommer att fortsätta att omsätta stora belopp, troligtvis även öka. Inte helt oväntat anger myndigheterna ett ökat behov av att avropa smartphones och

pekplattor. Mobiltelefoner blir ett eget av-talsområde under IT-kommunikation, men pekplattor har man valt att slå ihop med upphandlingarna av datorer i upphandlings-projektet Klienter.

Kommunikation som tjänstKommunikation som tjänst ingick inte i upphandlingarna som initierades e#er förstudien Komet. Däremot har Statens inköpscentral nu i sommar påbörjat en för-studie inför en eventuell kommande ram-avtalsupphandling. Nuvarande ramavtal ”Kommunikation som tjänst 2008” löper ut i mars nästa år. Förstudien planeras bli fär-digställd under hösten 2012. Däre#er kan en eventuell upphandling påbörjas. Målet är att en eventuell upphandling kan avslutas under kvartal ett, 2013, så att färdiga ramav-tal ska "nnas tillgängliga för avrop när nuva-rande går ut den 17 mars 2013.

Nätverksprodukter - överprövadTelefoniprodukter 2012 - ramavtal har tecknats med 6 leverantörerMobiltelefoner 2012 - ramavtal har tecknats med 6 leverantörerAV-produkter - överprövadVideokonferensutrustning - planerad till vintern 2012/2013Helhetslösning för IT-kommunikation - planerad till sommaren 2013Webborder för IT-kommunikationsprodukter - planerad till sommaren 2013

Status för de sju upphandlingarna IT-kommunikation

Green IT AwardI september startade tävlingen Green IT Award som drivs av Västerås stad, SIS, TCO Development och Miljörapporten. Alla är inbjudna att delta: privatpersoner, skolor, föreningar, företag, o!entliga organisationer. Sy#et är att vaska fram produkter, tjänster, idéer som med hjälp av IT minskar miljöbelastningen. Tävlingen har fått stöd av Vinnova för att den drivs som ett inno-vationsforum, vilket innebär att bidragen läggs ut direkt och att juryns och andras kommentarer kan följas under tävlingens gång. Ju tidigare bidragen kommer in desto mer feedback får de – och det går att modi"era sitt bidrag! Priserna blir också unika – juryn beslutar om priser utifrån bidragens behov. Kanske vinner de ett möte med en riskkapita-list, en studieresa, en server eller ett tårtkalas. Priset delas ut på konferensen Green IT Summit den 6 november i Västerås.

Källa: www.greenitsummit.se

Innovationsvänlig upphandlingMissa inte Upphandlingsstödets vägledning i innovationsvänlig upphandling som väntas bli klar i november. Med vägledningen vill Upphandlingsstödet medverka till att $er inköp av upphand-lande myndigheter och enheter genomförs på ett sådant sätt att hänsyn tas till alternativa och innovativa lösningar för varan eller tjänsten som upphandlas. Förhoppningen är att även beslutsfat-tare, leverantörer till o!entlig sektor eller övriga intressenter har nytta av vägledningen. Upphandlingsstödet har knutit en referensgrupp till projektet som består av representanter från Almega, Energimyndigheten, Företagarna, Inköp Gävleborg, Konkurrensverket, Miljöstyrningsrådet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges O!entliga Inköpare (SOI), Tillväxtverket samt Vinnova.

Källa: www.upphandlingsstod.se

65www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 2 2012

TELEFONIPRODUKTER 2012

Ett samlat greppTrots att myndigheterna i större utsträckning har gått eller vill gå mot mobila lösningar samt kom-munikation och telefoni som tjänst eller som funktion, !nns det ett fortsatt tydligt behov av de produkter inom nätverks- och telefoniområdet som det föregå-ende ramavtalet erbjöd.

nom detta område har ett stort utbud av telefoniprodukter och system upphand-lats. Med telefoniprodukter och system avses exempelvis, växlar och stödsystem till dessa, telefoner och tillbehör till dem mm. Upphandlingen omfattas även av

vissa konsulttjänster i form av produktnära tjänster. Olika nivåer av kompetens kommer att kunna avropas för olika tjänstetyper samt ibland även inom samma tjänstetyp. Sy#et med avropen på de kommande ramavtalen inom Telefoniprodukter 2012 är i första hand att skriva kontrakt med en ”te-lefonipartner”. Produkter som avropas ska ägas i sin helhet av den avropande kunden och produkterna kan inte köpas som tjänst, hyras eller leasas.

Exempel på telefoniprodukter som omfattas:Fasta anknytningar, mobila anknytningar, virtuella anknytningar, mjukvaruanknyt-ningarHårdvara inklusive tillbehör för telefonilös-ningarKontaktcenterProgramvaror för övervakning och hante-ring av abonnentväxelRuggad utrustningStödsystem, standardiserade integrationerTelefoner, fasta och mobila, telefontillbehör, kablage och kontaktdon för telefoniproduk-terUni"ed Communication

Exempel på tjänster som omfattas:Design av telefonilösningar, teknisk analys av användarkravÅtertagande/återvinning av produkt

I

Fortsatt stort behov av telefoniprodukter

Dri#sättning, test, installation, integration, kon"gurationFelrättning, service, support, underhåll, uppgraderingarInformationssäkerhetAnpassning till eget inköpssystemLeverans, lagerhållning, leveransbevakningProjektledning, rådgivning, utbildning

OmsättningRamavtalen inom området för kommunika-tionsutrustning och telefoni hade samman-lagt under år 2010 en redovisad omsättning på 429 miljoner kronor. Nätverksprodukter samt telefoniprodukter var sammanslagna i dessa tre ramavtalsområden och detaljerad redovisning per produktområde "nns inte att tillgå. Försäljningsvolymer garanteras inte av Statens inköpscentral utan beror på o!entlig sektors verkliga behov och övriga omständigheter under avtalsperioden. När det gäller hur behovet kommer att förändras på 1-3 års sikt uppskattar 44 procent av i för-studien tillfrågade myndigheter att behovet kommer att öka.

Leverantörer:Åtta företag lämnade anbud och avtal teck-nades enligt målsättningen med sex av dem.Atea Sverige ABCygate ABRelacom ABSourcecom Svenska AktiebolagTDC Sverige ABTeliaSonera AB

RamavtalsansvarigHans-Olov ÖhrnerTel: [email protected]

När det gäller

hur behovet kom-

mer att förändras

på 1-3 års sikt

uppskattar 44

procent av i

förstudien tillfrå-

gade myndigheter

att behovet kom-

mer att öka.

”


AVTALSNYTT / KAMMARKOLLEGIET» TELEFONIPRODUKTER 2012 «

SOURCECOM

FAKTA

Omsättning:Antal anställda:

Etablerat år:Huvudkontor:

Aktuellt ramavtalsområde:Giltighetstid:

Referenser:

Hemsida: Kontaktperson:

Telefon:Mobil:

E-post:

73 miljoner (2011)281993Stockholm

Telefoniprodukter 20122012-05-25 till 2014-05-31 Förl.option max t.o.m. 2016-05-31Kontakta oss för referenser

www.sourcecom.se Peter Linnér08-562 230 350709-99 71 [email protected]

tvecklingen inom kommunikations-området går väldigt fort och påverkar din organisation i allt högre grad. Det skapar stora möjligheter, men också risker. Att bara blunda för utveckling-en eller att förlita sig på turen att inget

händer som påverkar organisationen negativt är inte att rekommendera. Den snabba utveck-lingen skapar behov av specialister som kan se runt hörnet, som kan komponera lösningar som klarar sig en bra bit in i framtiden. Organisationer måste snabbt kunna anpassa sig för att möta dessa förändringar. Genom att erbjuda enkla alternativa kontaktvägar till kun-der stärker man då sin konkurrensfördel men det är även ett medel för att hålla nere exempel-vis personalomsättningen i företaget. Och inte minst - någon som ser sammanhang och kan erbjuda säkra lösningar som inte bara är för stunden. Sourcecom kan både och. Sourcecom erbjuder smarta, säkra och kostnadse!ektiva kommunikationslösningar med garanterad tillgänglighet inom bland annat Telefoni.

U Vår långa erfarenhet är din trygghet. Men det räcker inte. Ska det gå riktigt bra krävs ock-så ödmjukhet inför uppgi#en och ett stort en-gagemang - och inte minst ett nära samarbete med våra kunder. Då drar vi nytta av varandras kompetens och når de bästa resultaten.

Varför Sourcecom?De organisationer som har valt Sourcecom som leverantör ställer höga krav, man har o#a egen kompetens inom organisationer men ser värdet av att anlita en specialist vid förändring-ar för att garantera den bästa tänkbara funk-tionaliteten. Den höga tekniska kompetensen och det personliga engagemanget är de två en-skilt främsta anledningarna till att organisatio-ner väljer oss. Sourcecoms ambition är att vara den partner våra kunder värdesätter mest och rådfrågar om utveckling och e!ektivisering av sin kommunikation. Visst är det onödigt att förlita sig på turen när det "nns skicklighet?

Sourcecom – Tur att det %nns skicklighet

Hänger ni med i utvecklingen?Det är en snabbväxande trend att telefonilösningar behöver kompletteras med nya sätt att kommunicera för att hänga med i marknadens utveckling. Till exempel genom sociala medier och video.

Vi erbjuder smarta tjänster inom kommunikation, IT-säkerhet och telefoni till organisationer i Sverige. Vår långa erfarenhet är din trygghet.

www.sourcecom.se

?

Sourcecom_Annons.indd 1 2012-08-08 15:26:43

Sourcecom – Tur att det %nns skicklighet

AVTALSNYTT


Medborgarna använder snart mobilen oftare än datorn för att gå ut på internet. Men myndig-heter och kommuner/landsting har inte fullt ut hunnit med. En undersökning från analysföre-taget Web Service Award visar dock en kraftig satsning på det mobila under 2012.

rognosen visar att hela 75 procent av statliga myndigheter kommer att ha en mobilanpassad webbplats under 2012! För kommuner/landsting kom-mer andelen vara 58 procent. 2012 kommer med andra ord att

vara genombrottsåret för de mobila webb-platserna även inom den o!entliga sektorn.

Ligger efter i startenAnalysföretaget Web Service Award har in-tervjuat 492 webbplatsansvariga varav 206 inom den o!entliga sektorn om hur de ar-betar med den mobila kanalen idag samt om de planerar att ta fram en mobil webbplats eller app under 2012. Resultat presenteras i rapporten ”2012 Mobilens år även inom det o!entliga?” Det är en betydligt högre andel som upp-ger att de inte har en mobillösning bland statliga myndigheter och kommuner än det är inom företag och organisationer. 31 pro-cent av de svarande som arbetar inom stat-liga myndigheter och 29 procent inom kom-muner/landsting uppger att de har någon

P

2012: Mobilens år – även inom den o$entliga sektorn?

form av mobillösning. Detta kan jämföras mot gruppen företag där 44 procent uppger att de har en mobillösning och organisatio-ner där andelen är 49 procent. Mobilappar har fått en stor genomslag-skra#. I genomsnitt uppger 22 procent av alla i undersökningen att de har ska!at en mobilapp. Bland statliga myndigheter och kommuner/landsting är andelen 16 procent vardera. Att ta fram en mobilplats med så kallad responsiv design, som tillåter layouten att förändras beroende på vilken skärmupplös-ning besökaren har, verkar ha slagit starkare bland statliga myndigheter där 13 procent uppger att de har en sådan webbplats. Detta kan ställas i relation till att ta fram en mobil-sajt vilket 7 procent har gjort. För kommu-ner är det mer jämnt, 10 procent uppger att de har en webbplats med responsiv design och 9 procent uppger att de har tagit fram en mobilsajt.

Hetaste trendenDen hetaste förändringstrenden under 2012 är att införa mobilsajter och appar. Andelen som planerar att göra en mo-bilanpassad webbplats under 2012 är stor i alla segment. Hela 56 procent inom statliga myndigheter planerar att göra en mobilan-passad webbplats under 2012. Bland kom-muner/landsting är andelen 40 procent. Inte fullt lika många har aviserat att de planerar nya mobilappar, men det kommer ändå ske en mycket stor ökning bland stat-liga myndigheter under 2012, där hela 34 procent uppger att de planerar att ta fram en mobilapp under året. Det är även många (18

procent) bland kommuner/landsting som kommer att göra en mobilapp under 2012. Det ger oss en prognos som visar att när-mare häl#en av alla statliga myndigheter kommer att ha en mobilapp i slutet av 2012. Motsvarande si!ra för kommuner/landsting är var tredje. År 2012 kommer att vara mo-bilens år!

Glöm inte användarnaWeb Service Award, som arbetar med an-vändbarhetsfrågor, påpekar att det är viktigt att ha med användarperspektivet vid utveck-ling av såväl en webbplats som en mobilsajt. De rekommenderar att göra användartester och mätningar under utvecklingen för att kvalitetssäkra resultatet. Tyvärr glöms allt-för o#a just testning och användarstudier bort vilket kan leda till att resultaten inte alltid blir som det är tänkt. Att ha en organisation som kan förvalta mobilsatsningen är också viktigt och att det "nns tid avsatt för förvaltningen.

Källa: Web Service Award

Andelen som planerar att göra en mobilanpassad webbplats under 2012 är stor i alla segment. Hela 56 procent inom statliga myndigheter planerar att göra en mobilanpas-sad webbplats under 2012. Bland kommuner/landsting är andelen 40 procent. Baserat på 492 enkätsvar. Källa: Web Service Award


MOBILTELEFONER 2012

Statens inköpscentral har valt att upphandla mobiltelefoner separat trots att smartphones till sin karaktär alltmer liknar klien-ter. Detta för att huvudfunktio-nen med produkten fortfarande är att ringa. Däremot ingår inte pekplattor på detta ramavtal, utan dessa har upphandlats tillsammans med Klienter.

nom detta område har ett stort utbud av mobiltelefoner och tillbehör upp-handlats. I begreppet mobiltelefoner inkluderas alla sorters mobiltelefoner inklusive smartphones. Upphandlingen omfattas även av vissa konsulttjänster i

form av produktnära tjänster. Olika nivåer av kompetens kommer att kunna avropas för olika tjänstetyper samt ibland även inom samma tjänstetyp.Sy#et med avropen på de kommande ramav-talen inom Mobiltelefoner 2012 är i första hand att skriva kontrakt med en ”mobiltele-

I

Mobiltelefoner – för att ringafonpartner”. Upphandlingen avser produk-ter med eget ägande samt tillhörande kon-sulttjänster. Ramavtalen är giltiga till 2014-05-31 med en option om förlängning på 24 månader.

OmsättningBe"ntliga ramavtalsområden ”Telefoner, kommunikationsutrustning och tillbehör 2008” hade en omsättning om cirka 153 miljoner kronor under år 2010. Nätverks-produkter samt mobiltelefoner var sam-manslagna i detta ramavtalsområde och detaljerad redovisning per produktområde "nns inte att tillgå. Försäljningsvolymer ga-ranteras inte av Statens inköpscentral utan beror på o!entlig sektors verkliga behov och övriga omständigheter under avtalspe-rioden. Statens inköpscentral gör prognosen att avtalen kommer att fortsätta att omsätta stora belopp, troligtvis även öka.

AvropAvrop från detta ramavtal sker genom en Förnyad konkurrensutsättning, och ska föregås av en skri#lig avropsförfrågan till samtliga leverantörer inom ramavtalsom-rådet. Statens Inköpscentral har tagit fram

en vägledning för avrop av Mobiltelefoner 2012 som "nns på www.avropa.se. Där "nns även en kravkatalog som kan användas av myndigheter vid avropet. I arbetet med att kartlägga myndighetens behov är det möjligt att kontakta ramav-talsleverantörerna för att informera sig om vad de kan erbjuda, att tänka på är att likabe-handla alla och ge alla samma information.

LeverantörerSex leverantörer lämnade anbud vilket också var det antal som Kammarkollegiet högst hade avsett teckna ramavtal med.Atea Sverige ABBKE TeleCom ABStjärna Fyrkant Com System ABEVRY Less Wire Solutions ABTDC Sverige ABTeliaSonera Sverige AB

RamavtalsansvarigHans-Olov ÖhrnerTel: [email protected]

2012: Mobilens år – även inom den o$entliga sektorn?


AVTALSNYTT / KAMMARKOLLEGIET» MOBILTELEFONER 2012 «

STJÄRNA FYRKANT

FAKTA

Företagsnamn: Omsättning:

Antal anställda i Sverige: Etablerat år:

Huvudkontor:

Regional representation:

Avtalsområde: Referenser:

Kontaktperson:

Telefon:Fax:

E-post:Hemsida:

StjärnaFyrkant Cirka 200 mkrCirka 1001987Sundsvall

Hudiksvall, Kista, Linköping, Malmö, Skellefteå, Sollefteå, Solna, Sundsvall, Umeå, Örebro, Örnsköldsvik samt via kundanpassad webbshopMobiltelefoner och tillbehör Uppsala Läns Landsting, Västernorrlands Läns Landsting, Sundsvalls kommun, Sollentuna kommun, Värmdö kommun, Vaxholms kommun, Stockholm stad, Tonie Strömberg060-16 64 00060-663719 [email protected]/avropa

MobilserviceTelefonen blir allt viktigare för att e!ektivt kunna hantera vardagen, oavsett om det hand-lar om jobb eller fritid. Om oturen är framme och telefonen går sönder kan StjärnaFyrkant erbjuda en snabb reparation tack vare en servi-cebyrå i egen regi.

SäkerhetI takt med att telefonens användningsområden utökas, innehåller telefonen alltmer känslig information. På StjärnaFyrkant tar vi infor-mationssäkerhet på största allvar. Vi erbjuder

förutom mjukvara som mobile device mana-gement och antivirus även säkra tjänster såsom säkerhetsklassad service och destruktion. Att vi är säkerhetsklassade innebär att vår service-personal löpande genomgår säkerhetspolisens registerkontroll, att servicearbetet måste följa bestämda rutiner som även dokumenteras och bevittnas. Våra lokaler är speciellt utrustade och besiktigade av säkerhetspolisen.

Alla operatörerStjärnaFyrkant har samarbetsavtal med samt-liga större operatörer i Sverige och vi hjälper er gärna med hantering av abonnemang, oavsett operatör.

MMSMobile Management Systems™ är ett support- och e#ermarknadserbjudande som innehåller funktioner framtagna för att hjälpa företag att ta och behålla kontrollen över hela den mobila a!ären. Vår lösning anpassas e#er företagets behov och omfattar hela den mobila a!ären från konsultation vid utformning av interna policys och inköpsrutiner till att beställd ut-rustning levereras i rätt tid på rätt platsProva oss - utmana oss, inget är för svårt för oss!

På StjärnaFyrkant har vi som vision att ha världens mest lojala kunder. Ett första steg mot den visionen är att ha de nöjdaste kunderna. En undersökning* genomförd bland 4 662 företag i Sverige visar att StjärnaFyrkant hamnar i toppen när inköpare och beslutsfattare inom it och telefoni själva får välja leveran-tör.

StjärnaFyrkant – ett säkert val med nöjda kunder!

*Undersökningen genomfördes på uppdrag av Custice AB genom telefonintervjuer. Totalt har beslutsfattaren för it- och telekom på 4 662 före-tag blivit till"ågade och StjärnaFyrkant ham-nade totalt på 3:e plats.

Operatörsoberoende

SäkerhetstjänsterStjärnaFyrkant – ett säkert val med nöjda kunder!

AVTALSNYTT


Den årliga upphandlingen av konferenshotell och kursgår-dar är genomförd. Ett antal nya orter har därmed tillkommit på avtalet, dessa är Orust, Skurup, Filipstad, Leksand, Rättvik, Ro-sersberg, Kista och Timrå.

å webbplatsen avropa.se, portalen för Statens inköpscentral på Kammar-kollegiet, "nns dokumentation kring ramavtalen och information om vilka anläggningar som utgått respektive tillkommit. Där hittar du till exem-

pel Snabbguide 2012, med samtliga gäl-lande anläggningar listade och uppgi# om antal bäddar, konferenskapacitet och pris.

GiltighetstidDe nya ramavtalen gäller till 2013-12-31 med en option om förlängning på 24 månader.

P

31 nya konferenshotell på avtalAvropAvrop av konferens sker genom rangord-ning, vilket innebär att förfrågan ställs till den leverantör som är högst rangordnad inom respektive kategori, vilka är:EndagskonferensKonferenshotellKursgårdSlott/herrgårdBokningsbolag, resebyrå eller motsvarande ska inte anlitas, då detta medför extra provi-sionskostnader om inte myndigheten slutit avtal med bokningsförmedlaren om annan ersättningsmodell. Det är inte möjligt att avropa enbart logi enligt dessa avtal. Avtalet gäller utvalda avropsberättigade myndigheter och inte kommuner och landsting.

Avbokning av konferensVid avbeställning senare än fyra veckor före konferensens början ska beställaren ersätta hotellet/kursgården med 75 procent av det avtalade priset för helpension, konferenslo-kaler och måltider. Vid avbeställning senare

än två veckor före konferensens början ska beställaren till fullo ersätta företaget det avtalade priset. Dessa klausuler gäller dock endast under förutsättning att hotellet/kursgården e#er skäliga ansträngningar inte har kunnat återsälja lokalerna till någon tredje part. Vid genomförd kurs/konferens får dock deltagarantalet utan kostnad avbokas med 10 procent i förhållande till bokat antal. För avbokad kurs/konferens debiteras enligt ovan.Om hotellet/kursgården kan visa att hotel-let/kursgården ha# särskilda kostnader orsakade genom avbeställningen, avbok-ningen eller minskningen, ska beställande myndighet till fullo ersätta dessa.

RamavtalsansvarigIngela Mildton PatzeltTel: [email protected]

AVTALSNYTT


KONFERENSHOTELL & KURSGÅRDAR 2012

31 nya konferenshotell på avtalSödra Sverige:Hjortsbergagården i AlvestaHotel Fars Hatt i Kungälv

Quality Hotel Prisma i SkövdeScandic Billingen i SkövdeBohusgården Hotel & Konferens i UddevallaBokenäs Hav Spa Möten i Uddevalla

Mellersta Sverige

Smådalarö gård i HaningeScandic Klarälven i KarlstadKrusenberg Herrgård i Knivsta

IFL Kämpasten i Sigtuna

Best Western Plus Sthlm Bromma i Stockholm-BrommaScandic Alvik i Stockholm-BrommaUlfsunda slott i Stockholm-BrommaAlviks Strand Konferens i Stockholm-Bromma

Kista Science Tower Conference i Stockholm-KistaScandic Victoria Tower i Stockholm-KistaB W Täby Park Hotel & Conference i TäbyScandic Täby i TäbyThoresta Herrgård i Upplands-BroRunö Möten & Events i Österåker/Åkersberga

Norra Sverige

Söråkers Herrgård i TimråHoliday Club Spahotel i ÅreClarion Hotel Grand Östersund i Östersund

Konferenshotell som har tillkommit 2012 är:

Torget 2, 442 31 Kungälv Tel: 0303-109 70 Fax: 0303-196 37

e-post: [email protected] www.farshatt.se

Börja konferensen med ett bra beslut.Kontakta oss så ordnar vi allt ni behöver för en lyckad sammankomst.Välkommen med din förfrågan!

Varmt välkommen under årets fyra årstider till Hjortsbergagården. Här kan Du boka för

läger, kurser, retreater och konferenser.

0472-550136 | [email protected] | www.hjortsbergagarden.se

Personligt boutiqehotell

i centrala Göteborg.

Kungsportsavenyn 6 031-767 34 00 mornington.seRamavtal med Statliga verk och mydigheter.

AVTALSNYTT / PLANERADE/PÅGÅENDE UPPHANDLINGAR


Skrivare, kopiatorer och tjänster 2012 Be"ntliga ramavtal Skrivare, kopiatorer och tjänster2009 (SKT09),%gäller t.o.m. den 31 oktober 2012.En förstudie har genomförts för att under-söka förutsättningarna för ny ramavtals-upphandling inom området. Förberedelser pågår inför en planerad upphandling. Ny benämning kommer att vara Doku-menthantering 2012 – skrivare, MFP, programvaror och tjänster. Den planerade upphandlingen avses omfatta skrivare, mul-tifunktionsprodukter (MFP) programvaror och tjänster. Den beräknas vara färdig vid årsski#et 2012/2013. Kontorsstöd som molntjänst 2010 Kammarkollegiet har i sin förstudie Pro-gramvaror och tjänster 2010 kunnat kon-statera att det "nns ett behov av särskilda ramavtal för programvaror som molntjäns-ter och då särskilt kontorsstödsprogramva-ror. Man har därför beslutat att påbörja en ramavtalsupphandling av just Kontorsstöd som molntjänst. Upphandlingen förbereds för närvarande. Pro"l- och presentartiklar En förstudie har påbörjats för att undersöka förutsättningarna för en ny ramavtalsupp-handling inom området pro"l- och present-artiklar.

Planerade/pågående upphandlingar vid Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet

Flygresor utrikesEn förstudie ska beskriva nuläge och erfa-renheter av användningen av avtalen inom det aktuella ramavtalsområdet. Förstudien ska därutöver klargöra omfattning, inrikt-ning, utformning och upplägg av eventuellt kommande upphandling. Den planeras bli färdigställd under oktober 2012. Däre#er kan en eventuell upphandling påbörjas, med mål att avslutas senast 2013-04-30, så att färdiga ramavtal ska "nnas tillgängliga för avrop när be"ntliga ramavtal går ut 2013-05-31.

IT-konsulttjänster 2012 En förstudie inför nästa ramavtalsupphand-ling inom området IT-konsulttjänster har påbörjats och avses bli färdig under hösten. Däre#er kan upphandlingen startas sent hösten 2012. Målet är att upphandlingen kan avslutas under första halvåret 2013. Fär-diga ramavtal kommer då att "nnas tillgäng-liga för avrop tidigast våren 2013.

Operatörstjänster och transmissionstjänsterEn förstudie inför en eventuell kommande ramavtalsupphandling av operatörstjänster och transmissionstjänster är påbörjad och planeras bli färdig under hösten 2012. Målet är att en eventuell upphandling kan avslutas under kvartal två, 2013, så att färdiga ram-avtal ska "nnas tillgängliga för avrop när nu-

varande går ut den 5 maj 2013. Förstudien omfattar en del i ramavtalsområdet Data-kommunikation, nätverk och telefoni.

FlyttjänsterBe"ntligt ramavtal för Flyttjänster gäller till och med 2012-09-30. En förstudie genom-fördes under våren och en ny upphandling annonserades e#er sommaren. Tilldelnings-beslut beräknas kunna fattas i november.

Personaluthyrning Arbete med kvali"cering och utvärdering pågår.% Tilldelningsbeslut beräknas kunna fattas i mitten av oktober. Sy#et med upp-handlingen är att förse avropande organisa-tioner med bemanningstjänster inom yrkes-områdena: kontorsadministration, ekonomi och personal samt IT.

SKL Kommentus Inköpscentral, SKI, beslutade i juni att avbryta ett antal pågående upphandlingar med anledning av Konkurrensverkets yttrande om att inköpscentralen bör inhämta intresseanmälningar innan en upphandling annonseras i eget namn. Detta berörde både pågående annonseringar, och upphandlingar där utvärderingsarbete påbörjats. SKI har däre#er uppmanat intresserade kommuner, landsting och regioner att inkomma med förstärkta intresseanmälningar, för att kunna ta upp de berörda upphandlingarna på nytt. Uppslutningen har varit god, rapporterade SKI i augusti, inte mindre än 97 procent av alla kommuner, landsting och regioner

Ny upphandlingsplan för SKL Kommentus Inköpscentral

skickade in en förstärkt intresseanmälan att man vill ha möjlig-het att avropa från inköpscentralens ramavtal. Drygt 70 procent av de som anmält intresse har dessutom uttryckt att man vill ha möjlighet att avropa från samtliga avtal från SKI. – Vi startar nu nya annonseringar av upphandlingar och avser att successivt under hösten arbeta ikapp den liggande upphand-lingsplanen. Det kommer att bli förseningar men vi prioriterar de viktigaste upphandlingarna och hoppas därmed kunna mini-mera e!ekten för våra kunder, avslutar *omas Idermark, VD SKL Kommentus Inköpscentral.

ETT AFFÄRSRÅD SKA VARA GLASKLART. INTE GÖMMAS I EN HÖG AV PAPPER.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavse! komplexiteten i problemet. Vi har hela a"ärsjuridiken i ryggmärgen och spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrä!, teknologi, media och telekom.

www.lindahl.se

OffentligaAffärer_210x297.indd 1 2012-05-03 12.47

Planerade/pågående upphandlingar vid Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet

Ny upphandlingsplan för SKL Kommentus Inköpscentral


LEDARSKAP

Möt oss som älskar ditt jobb!

Som chefsmedlem i Vision har du en egen personlig ombudsman somcoachar dig i ditt ledarskap och personliga utveckling. Dessutom får dupersonligt stöd i chefsfrågor. Ni kan bolla ledarskapsfrågor, prata omdin lön, anställningsvillkor och arbetsmiljö. Vision kommer att ! nnas på plats under eFörvaltningsdagarna den10-11 oktober. Du trä" ar oss i monter A22 och på Visions seminarium”e i praktiken – från planer till nytta!”.

Erbjudande! Är du inte medlem? Just nu kan du prova oss 3 månader utan kostnad. Sms:a vision till 72 672

Returadress: Hexanova Media Group AB

Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORGposttidning

offentliga affärer nr-5 2012

Documents