offentliga affärer nr-4 2012

FOKUS: FaStighet teMa: PerSOnal/leDarSKaP

nytt avtal ger trygghet vid uppsägningLäs mer på sidorna 14-15

e-Förvaltning

e-id ska förlösa e-förvaltningenLäs mer på sidan 51

Carlos vägrar vänta på politikerna

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R

20årsjubilerar

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O Rnr 4 2012 | Pr is 99 k r | 20 :e årgången|U p phandl ing | E konomi | Jur id ik | E - för va l tning | L e d arsk ap | Mi l jö

>>> Tar vi vårt miljöansvar?

Ny tjänst uppmanar till återanvändning

>>> Göm er inte bakom beslutet!

Eftersnacket som förhindrar överprövning

Är det kommunernas fel att det byggs för få bostäder?Läs mer på sidorna 30-31

God morGon rIKSdAGEn!Vi hoppas att ni sovit gott. Kanske drömt om avfall? Inte? Det har vi. Precis som Lulzim ”Zaggi” Zogejani på bilden. Han arbetar på en återvinningscentral. Varje dag hjälper Zaggi och hans kolleger runt om i Sverige till att återvinna och återanvända 6 miljoner kilo avfall. Men Zaggi förverkligar också många av våra drömmar. Som den om att vi svenskar varje år kan lasta bilen full med 173 kilo cyklar, gamla stekpannor, trasiga leksaker och barnvagnar. Och lämna allt på en återvinningscentral så att de kan återvinnas till nya material, eller el och värme. Som den mest naturliga sak i världen. Det hade nog inte många hade drömt om för några decennier sedan. Effektiv och miljöriktig avfallshantering kräver helhetssyn – med kommunen bakom ratten och med många kartläsare. Vi behövs alla för att få en ren välfärd. Så när ni somnar ikväll hoppas vi att ni drömmer om oss, om Zaggi och om avfall. Och att ni vill dela vår dröm och vision – det finns inget avfall! Läs mer om Zaggis arbete och kommunernas roll i avfallsarbetet på avfallsverige.se

Avfall Sverige är branschorganisation för avfall och återvinning. Våra medlemmar ser till att avfall tas om hand och återvinns i alla landets kommuner. Vår vision är “Det finns inget avfall”.

Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår. Kommunerna och deras bolag är motorn och garanten för omställningen.

Vi skapar ren välfärd

INNEhåLL Offentliga Affärer nr 4 2012

8 ”Förändra utan politiker”Det är parollen för initiativet Miljardprogrammet. Carlos Rojas startade folkrörelsen som en konsekvens av politikernas bristande engagemang i miljonprogrammens bostadsområden. Vi fångade honom för en intervju om demokrati, mångfald och politiker.

14 Trygghet vid uppsägningLärare, personliga assistenter och barnskötare är de yrkeskategorier som drabbas oftast av uppsägningar i kommuner och landsting. Sedan årsskiftet finns trygghetsåtgärder även för dem.

28 Nolltolerans, visst! Men hur?!Tre myndighetschefer kräver nolltolerans mot mutor, karteller och fusk med upphandlingsreglerna. Ingen protesterar mot det, men samma myndigheter bör erbjuda vägledning till upphandlande myndigheter, anser advokat Helena Rosén Andersson från Lindahl.

30 FOKUS: FastighetKommunerna slår ifrån sig: Staten har makten över planprocessen. Bostadsminister Stefan Attefall och Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, drabbade i Almedalen samman i en debatt kring frågan om bostadsbyggandet.

40 Debriefing – det betydelsefulla eftersnacketMånga gånger är det mycket värt att träffa respektive anbudsgivare och gå igenom tilldelningsbeslutet efter en upphandling. Då visar man god vilja, en bra attityd och kanske kan man till och med lyckas avvärja en överprövning.

48 Secondhandmarknad för offentlig sektorIdag läggs mängder av överblivna hjälpmedel, kontorsmöbler och utrustning på lager hos kommuner och landsting. Tack vare en ny webbtjänst, off2off kan utsorterat material förmedlas vidare till andraverksamheter.

55 Servicejämföraren – för vem?Största nyttan med dagens servicejämförare verkar ligga internt och inte alls hos medborgarna. Den uppfattningen får man om man läser SKLs förstudie inför frågan om man bör utveckla en nationell jämförelsetjänst.

8

4814

När är det tillåtet att direktupphandla?

Hur går man tillväga?

Vilka konsekvenser får en otillåten direktupphandling?

Svar på dessa frågor, samt aktuella case och nyheter från bl.a.

Konkurrensverket, får du den 12 oktober på Upphandlingsstödets

halvdagsseminarium med tema direktupphandling.

Plats: Summit, Grev Turegatan 30, Stockholm Tid: 11.30-16.00

Anmäl dig idag på upphandlingsstöd.se

Direktupphandling - vilka är spelreglerna?

Nu är programmet klart! – Några av årets höjdpunkter är:

Från jävla skitsystem till skitbra system!I den digitala arbetsmiljön är det männi-skan som tvingas anpassa sig till maski-nerna istället för tvärtom. Hur ändrar vi på det? Hur skapar vi enkla system och e-tjänster som stärker människans kompe-tens istället för att begränsa den? Jonas Söderström, Författare till boken ”Jävla skitsystem” och Thomas Petersson, Styrelseordförande, Usify.

regeringens syn på framtidens e-förvaltningHur ska Sverige bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter? Ta del av regeringens planer och visioner för framtidens e-förvaltning. Henrik Hansson, Politisktsakkunnig hos IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Nästa generations eFörvaltningHur kan vi anpassa oss efter människors sätt att ständigt förändra sin kommunikation? Citizen eHub är ett projekt som syftar till att skapa framtidens e-förvaltning med hjälp av en digital plattform för myndighets-kontakter. Projektet är ett samar-bete mellan Fujitsu Sweden och representanter från tre länder. Urban Bertling, Ansvarig för eGovernment Solutions, Fujitsu Sweden AB och Claes Johannesson, Utbildnings-förvaltningen, Stockholms Stad.

erfarenheter från It-haverietDen 25 november drabbades Nacka kommun av ett stort IT-haveri som tog mer en två månader innan allt var återställt. Är det rätt eller fel att lägga alla system hos en leverantör? Hur säkerställer man en fungerande kommunikation när krisen är framme? Ta del av erfarenheterna.

Debatt – Håller vi på att förlora informationen?Hur säkerställer vi digital lagring på lång sikt? Hur minskar vi kostnaderna för lagring och hantering av information? Vad kan vi göra redan idag för att förhindra att information försvinner?

Svar direkt!Vilka frågor återstår?Ställ dem direkt till vår expertpanel!

Expertpanelen svarar på dina frågor. Pär Hedén, Enhetschef inom informations-försörjningen, Lantmäteriet, Anna Kelly, E-förvalt-ningsexpert, PwC och Jörgen Sandström, IT-strateg på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.på SKL, Fia Ewald, på Enhet för samhällets informationssäkerhet MSB med flera.

laDDa Ner programmet!Gå in på www.eforvaltningsdagarna.se och boka din plats redan nu så gör du en bra affär!

eDiamond award 2012 – årets e-förvaltningsprisMissa inte utdelningen av eDiamond Award under festkvällen den 10/10. Rösta fram t o m den 21 september. Gå in på www.eforvaltningsdagarna.se

Från vision till handling och konkreta tips. Politiker och tjänstemän har fortsatt fokus på att skapa enklare och effektivare tjänster för Sveriges invånare i sina olika roller. eFörvaltningsdagarna skall ses som ett initiativ för att ge en årlig injektion till detta arbete och för tredje året i rad belyser vi vikten av strategiskt planerande i samklang med taktiskt och praktiskt införande. eFörvaltnings-dagarna 2012 går av stapeln den 10-11 oktober och är mötesplatsen för dig som berörs av IT-baserade smarta tjänster och arbetssätt för dagens och morgondagens samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning.

Årets moderator är Carin Hjulström, journalist och författareCarin Hjulström är sedan många år en ofta anlitad moderator och debattle-dare. Hon har under många år synts flitigt i tv-rutan, senast i program som Carin 21.30.

Namnlöst-1.indd 1 2012-08-22 11.20

www.komlitt.se

Böcker som förändrar – stora och små världar

Konsten att vända ett missnöjesklimat

Skapa samsyn!

Du kan bli ännu bättre som chef!

Salutogent ledarskap

Så blir ditt projekt framgångsrikt

Ta rätt beslut!

7 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2012 7

LEdarE

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiLina Akyuz, [email protected]

RedaktionsledningMalin [email protected]

JournalisterArne Öster, Mona Sundquist, Malin Ulfvarson, Fredrik Moback

LayoutNadja Törnblad

OmslagsfotoHenric Lindsten

TryckV-tab, www.v-tab.se

Projektledning GöteborgMartin [email protected]

Projektledning StockholmAnita [email protected]

Mikael Cornelius [email protected]

Kent [email protected]

[email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group ABFiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00Fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group ABDrakenbergsgatan 2117 41 StockholmTel: 031-719 05 00Fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

Offentlig upphandling– varför går det så fel ibland...Ett lyckat upphandlingsresultat kräver kompetens och resurser – inte bara hos upphandlingsenheten utan också i den övriga organisationen. Det kräver också viss förståelse och kompetens hos anbudsgivarna, vilket inte lika ofta lyfts fram i debatten, skriver Petra Hållander, redaktör på JP Upphandlingsnet. Fokus måste vara att få ett för båda parter bra kontrakt, som följs upp och förvaltas på bästa sätt. För att upphandla detta goda kontrakt krävs en bra dialog med marknaden och förståelse från samt-liga berörda.

Debriefing – det betydelsefulla eftersnacketDet kan ge god utdelning att efter en upphandling träffa respektive anbudsgi-vare och gå igenom tilldelningsbeslutet. Då visar man god vilja, får in relevanta synpunkter och eventuellt kan man lyckas avvärja en överprövning. I affärsvärlden används termen deb-riefing av inköpare som ger återkoppling till anbudsgivare som förlorat en upp-handling. Syftet är att upprätthålla goda relationer och att hjälpa dem att förbättra sitt nästa anbud. Kontakten kan tas så snart tilldelningsbeslutet är fattat.

Debatten hettar tillDen pågående Upphandlingsutredningen, framför allt kring frågorna om möjlig-heten att ta sociala och miljöhänsyn i samband med upphandling, diskuterades under en debatt som arrangerades under Almedalsveckan av tidningen Offentliga Affärer tillsammans med Advokatfirman Lindahl och fackförbundet Vision.

Carlos vägrar vänta på politikernaProfilen Carlos Rojas startade folkrörelsen Miljardprogrammet som en konsekvens av politikernas bristande engagemang i miljonprogrammens bostadsområden.

Utöver arbetet med Miljardprogrammet erbjuder han konsulttjänster till myndig-heter, kommuner och företag som vill öka sin kompetens om miljonprogrammens invånare. Vi fångade honom för en intervju om demokrati, mångfald och politiker.För att ta ytterligare några exempel så skriver vi också om debetten om bostadsbyggandet i Sverige, om nyttan av olika energieffektiviseringsåtgärder i den offentliga sektorns fastighetsbestånd och utvecklingen när det gäller e-legiti-mationer. Rekrytering och uppsägning är två sidor av samma mynt som vi tar upp i denna utgåva av Offentliga Affärer. Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och landsting att integrera tjänster för elektronisk identifiering och signering, och de ska inte behöva ha egen kompetens på området för att inkludera dessa funktioner i sina e-tjänster. Dagens e-legitimationer är dessutom dyra för offentlig sektor att använda. Därför finns även ett förslag till ny af-färs- och prismodell som ska leda till mer förutsägbara, och förhoppningsvis lägre, kostnader. Men arbetet med en svensk e-legitimation för offentlig sektor är försenat med minst ett år, kanske mer.

Urban NilssonAnsvarig utgivare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distribution-

slista, kontakta vår annonsavdelning.

SmartStart alkolås

TWIG personlarm telefon med GPS.

Tel. 0660-29 29 00 • www.malux.se • [email protected]

www.komlitt.se

Böcker som förändrar – stora och små världar

Konsten att vända ett missnöjesklimat

Skapa samsyn!

Du kan bli ännu bättre som chef!

Salutogent ledarskap

Så blir ditt projekt framgångsrikt

Ta rätt beslut!

8 Offentliga Affärer 4 2012 | www.offentligaaffarer.se

PrOFilen | Carlos rojas ”Förändra utan politiker”

Det är parollen för initiativet Miljardprogrammet. Carlos Rojas startade folkrörelsen som en konsekvens av politikernas bristande engagemang i miljonpro-grammens bostadsområden. Vi fångade honom för en intervju om demokrati, mångfald och politiker.

”Förändra utan politiker”

Namn: Carlos RojasArbete: Miljardprogrammet, konsultföretaget Miklo. ”Jag jobbar inte så mycket, cirka 35 timmar/vecka, inkl. tanketid.Ålder: 29 år Familj: Tre barn, tvillingar som är 5 år samt ett bonusbarn 12 år.Bor: I Stockholmsförorten Alby.Uppväxt: Norsborg, Vårby gård.Fritid: Sover gärna, vara med barnen, läsa. ”Jag är en ganska random dude.”

Fakta

Foto: Henric Lindsten

9 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2012 9

PrOFilen | Carlos rojas ”Förändra utan politiker”

C”Förändra utan politiker”

arlos Rojas tog plats i samhällsdebatten när han tillsammans med ett antal kollegor startade tidningen Gringo år 2004. Tidningen som presenterade miljonprogrammens invånare fick stort genomslag och bidrog till att bredda svenska folkets självbild. Miljonprogrammen är hans hjärtefråga och han har under

åren efter Gringo byggt på sina kunskaper i ämnet. Utöver arbetet med Miljardprogrammet erbjuder han konsulttjänster till myn-digheter, kommuner och företag som vill öka sin kompetens om miljonprogrammens invånare. Till exempel har Göteborgsoperan anlitat konsultföretaget för tips om hur de kan bredda sin kund-grupp, och Hedemora kommun har fått konsulthjälp för att minska utflyttningen av invandrare från kommunen.

Rätten att ta platsHan är även en flitig skribent av debattartiklar och blir anlitad till föredrag och seminarier. Under Almedalsveckan har han framträ-danden varje dag, även som moderator. Vad har du haft för egenskaper för att slå igenom? – Det är tyvärr de ytliga detaljerna som avgör. Jag var tillräckligt ljushyad, verbal, snabb att fatta frågorna och uttrycka mig tydligt. Dessutom fanns det ett intresse för ämnet vi förde fram, säger han. Gringo gjorde sig känd för att använda förortsungdomarnas språk i tidningen, men Carlos Rojas pratar inte själv så idag. Har det betydelse för om man lyckas eller inte? – Jag har dialekten kvar, när jag talar med andra från områdena, barndomsvänner, folk man stöter på. Men i offentliga sammanhang är det omöjligt, jag kan inte frammana det ens på beställning. Vi har fått lära oss att vi är körda om vi pratar så, för att vi blir identifierade som mindre intelligenta. Miljonsvenskan går inte hem i de etable-rade debattforumen. Att representera en minoritet i debattsammanhang innebär inte bara motstånd, berättar han. – Jag upplever att jag ofta blir inbjuden med en god vilja, och att jag får extra applåder om jag säger något smart, oftare än om exem-pelvis en vanlig debattdeltagare säger något liknande. Ni fick viss kritik för att Gringo gav en felaktig bild, en för smal bild, av miljonprogramsbefolkningen. – Vi pratade inte för alla, och vi sa heller aldrig att vi förde allas talan. Men det spelar ingen roll, eftersom det inte var någon annan som fick plats. Det är en svår och inte alldeles ovanlig situation. En kvinna får plats i en styrelse och blir därmed en grindvakt som sitter där och täpper till för andra kvinnor. Hon får uppdraget att repre-sentera alla kvinnor. Det är inte mitt fel att jag blev en av mycket få som lyckades göra sin röst hörd. I teorin kan fler göra samma sak, men förutsättningarna är olika. – Antingen kan man delta och hjälpa till att bredda bilden eller ta på sig representationshandsken. Jag kan inte göra något som är för alla. Jag gör det jag tror på. Vad får du för respons från beslutsfattare i offentlig sektor – annat än att du blir anlitad för att höras? – Väldigt lite genuint intresse, extremt lite. Och ännu mindre som jag ser leder till handling. Det beror på att det inte finns människor med vår bakgrund i beslutsfat-tande positioner. Visst, det är delvis en åldersfråga, vi får se hur det ser ut år 2020. Vi tar makten om 15 år, tillägger han och ler.

Avskaffa integrationsministernNär integrationsminister Erik Ullenhag under våren 2012 bestämde sig för att flytta sitt kontor till Rinkeby under en vecka för att visa att politikerna inte lämnar utsatta områden i sticket, skrev Carlos Rojas en kritisk debattartikel och menade att det var dags att avskaffa integrationsministern. – Jag tror att syftet från regeringens sida bara var att bli av med frågan. En vecka i Rinkeby, vad ger det?

Jämför med den bakgrund man kräver av en försvarsminister! En integrationsminister ska inte behöva spendera en vecka i Rinkeby – kännedomen om livet där ska vara ett baskrav. Skulle du tacka ja till uppdraget som integrationsminister? – Nej, det skulle jag inte. Jag anser inte att jag är bäst lämpad för uppdraget, jag har inte den kompetens och den erfarenhet som jag tycker att en minister ska ha. Finns det någon politisk post du skulle kunna tänka dig? – Hellre statsminister eller statssekreterare. Men inte idag – om fem-tio år kanske jag skulle tacka ja till en ministerpost. Och sen statsminister på 30-talet, säger han och ler. Han anser att det finns för många inkompetenta politiker idag. – Ingen statsminister sedan 80-talet har haft ett riktigt jobb bakom sig, alltså ett jobb utanför partiet. Inte sedan före Palme, han hade alltså inte heller det. Jag gick igenom alla cv:n för en tid sedan eftersom jag var nyfiken. Det är märkligt och så tycker jag inte att det ska vara.

Kompenserat motgångarnaBerätta något om det motstånd du mött i livet. – En terapeut har sagt att jag är besatt av respekt, att vara res-pektfull och att få respekt. Jag är uppfostrad på ett sätt som varit respektlöst och det har blivit en röd tråd i mitt liv. För mig är det en grundprincip att bemöta människor värdigt och att bidra till att frigöra deras kraft. Det lyckas jag själv inte alltid med tyvärr. – Jag har kompenserat motgångar med att överprestera. Jag har ett gott självförtroende men inte särskilt stark självkänsla. Därför har jag blivit allergisk mot alla exempel på bristande respekt i sam-hället. – Alla våra lärare tillhörde en annan socialgrupp än vi som var elever. Jag hade en lärare en gång som gjorde en bedömning av mig som dålig på svenska. Det resulterade i en framgångsstory eftersom jag som 16-åring startade en nättidning som lockade till sig många läsare. – Jag hade klasskompisar som hanterade motståndet med att skolka istället. Det händer väldigt många, samhället accepterar en hel del kränkningar på skolor och jobb. Men jag hade energin att göra något av det. Han anser att slumpen till viss del avgör vem som klarar sig. – Det faktum att jag hade energi då berodde på faktorer som jag var lyckligt lottad över att ha, som många syskon till exempel.

Hon plockade upp migCarlos Rojas är yngst av sex syskon och har fått mycket stöd från dem. – Min syster Helena har varit mitt största stöd. Hon är 18 år äldre och min gudmor. Hon plockade upp mig, om man säger så. Alla mina syskon fanns där för mig, men hon var den mest aktiva.

Hans syster Helena arbetar som utvecklingschef i Bot-kyrka kommun. – Hon säger att jag påverkar henne också. En hel del av Botkyrkas utvecklingsarbete kan komma från våra diskussioner. Vi är överens i mycket, men har olika sätt att arbeta. Skulle du inte på sikt vilja ha ett liknande jobb? – Jag passar inte i den rollen, jag fixar inte auktoriteter. Jag är mer av entreprenör, men det är inspirerande att se hennes arbete som bland annat har fokuserat på att mäta och belöna tolerans bland kommunens 6000 anställda. Framtidsplanen är istället att plugga nationalekonomi, så småningom, och ta en anställning. – Jag skulle hellre arbeta på departementsnivå än på en kommun.

Malin Ulfvarson

Miljardprogrammet är en folkrörelse

som knyter samman medborgarinitiativ

bland de fler än hundra miljon-

programområden som finns runt om i landet. Projekten drivs helt på lokala idéer och resurser

och berör skilda frå-gor, exempelvis om närmiljö, kontakter med skolan, ökad

samhällsdialog eller att hjälpa nyan-

lända flyktingar in i samhället.

10 Offentliga Affärer 4 2012 | www.offentligaaffarer.se10

e-Förvaltning

Möt oss som älskar ditt jobb!

Som chefsmedlem i Vision har du en egen personlig ombudsman somcoachar dig i ditt ledarskap och personliga utveckling. Dessutom får dupersonligt stöd i chefsfrågor. Ni kan bolla ledarskapsfrågor, prata omdin lön, anställningsvillkor och arbetsmiljö. Vision kommer att fi nnas på plats under eFörvaltningsdagarna den10-11 oktober. Du träff ar oss i monter A22 och på Visions seminarium”e i praktiken – från planer till nytta!”.

Erbjudande! Är du inte medlem? Just nu kan du prova oss 3 månader utan kostnad. Sms:a vision till 72 672

12-0735rf-Vision_Annons_OffentligaAffärer_a4_120704 2.indd 1 7/6/12 2:12 PM

11 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2012

NyhETEr

ny certifiering från SOi igångFem upphandlare först ut med ny certifiering från Sveriges Offentliga Inköpare, SOI.

SOI har tidigare haft en typ av certifiering för genomgångna utbildningar men har nu valt att ersätta dessa med en testbaserad certifiering, en ren validering av personens kunskaper. I den vill man bredda de kompetensområden som ingår för ett certifikat, tidigare har de främst fokuserat på juridisk upphandlingskompetens, och då har kompetens kring affärsmässighet hamnat i skym undan. Den nya certifieringen inriktas dessutom på att mäta och certifiera faktisk kunskap och förmåga genom ett heldagstest. Att gå en ut-bildning är endast en metod för att införskaffa kunskaper, medan relevant praktik är en annan väg till kunskap som nu alltså kan leda till certi-fiering. Certifieringsprocessen kostar 7000 kronor

och inleds med en förprövning, där SOI be-dömer om kandidaten uppfyller kraven. Syftet med förprövningen är att begränsa antalet som inte klarar certifieringen. Därefter kallas kan-didaten till en heldag med tester, dels skriftligt test och ett problemlösningstest. Utifrån re-sultaten från testerna kan kandidaten bli god-känd, underkänd alternativt bli hänvisad att komplettera vissa kunskaper.

1 Affärsmannaskap2 Juridik3 Organisationskunskap4 Ekonomi/kalkyler5 Utredar- och kommunikationskompetens

Fem kompetensområden:

trafikverket konkurrensutsätter iCt– På det här sättet säkerställer vi kostnadseffektiva it- och telekomleveranser till Trafikverket på kort och lång sikt, säger generaldirektör Gunnar Malm.Trafikverket ICT blir kvar som en resultatenhet inom Tra-fikverket. It- och telekomverksamheten kommer successivt att upphandlas i konkurrens med övriga marknaden. Lösningen är en del i Trafikverkets strävan mot en standardisering och mark-nadsanpassning av all it- och telekomverksamhet.

Under det närmaste året räknar Hög-landssjukhuset i Eksjö med att kunna minska sina kostnader drastiskt när det gäller hyrläkare. Nya utländska läkare är nämligen beredda att börja arbeta. – Tittar vi på psykiatriska kliniken så räknar de med att under mitten av nästa år inte ha några hyrläkarkostnader, säger Bo Edlund som är personalchef på Höglandssjukhuset till Sveriges Radio Jönköping.

Framgångsrecept för valfrihetssystemI en rapport från Konkurrensverket presente-ras fyra faktorer som är avgörande för om ett valfrihetssystem ska bli framgångsrikt.

Rapportförfattare är ekonomie doktor Karl Lundvall vid Copenhagen Economics som haft Konkurrensverkets uppdrag att kartlägga för-utsättningarna för kvalitetshöjande konkurrens inom de valfrihetssystem som har införts på vissa välfärdsområden. Det är helt avgörande att brukarna har incita-ment att aktivt välja kvalitet och att leverantörer har incitament att aktivt satsa på sådan kvalitet som bäst tillgodoser brukarnas behov. Själva utformningen av valsituationen för bruka-ren är avgörande om det kommer att göras några

aktiva och medvetna val överhuvudtaget. Att tvingas välja vid ”fel” tillfälle fungerar inte. Det krävs en hög ambitionsnivå hos huvud-mannen vad gäller tillsyn. Utförare måste ges tillräckligt med utrym-me att finna nya vägar och nya lösningar på hur man bäst möter brukarnas behov. För hårt ställda krav på hur saker och ting ska utföras snarare än vad tjänsterna ska uppnå hämmar utvecklingen av kvaliteten, och i slutändan nya tjänster och nya företag. Ett valfrihetssystem enligt lagen om valfri-hetssystem (LOV) är ett alternativ till tradi-tionell upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).

Källa: Konkurrensverket

De fem första som erhöll SOI-certifikatet ”Strategisk upphandlare 2012” i våras. Anders Berg, Sven Bohlin, Martin Magnusson, Jonas Lundin och Pia Sundell. Foto: Gunnar Lyckhage.

riksrevisorernasrapportI Riksrevisorernas årliga rapport presenteras bland annat iaktta-gelser från granskningen av myndigheternas årsredovisningar och arbete med intern styrning och kontroll. Den generella bedöm-ningen i årets rapport är att merparten av årsredovisningarna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av verksamheten. Granskningen visar samtidigt att många myndigheter har svårt att tillämpa lagen om offentlig upphandling. Ett särskilt problemområde är upphandling av lokaler, där bristen på kunskap är tydlig.

Certifieringen dateras och kan behöva upp-dateras med enklare tester kring förändringar inom kunskapsområdet. Den nya certifiering finns till en början en-dast i en nivå, som kan komma att följas av en eller två kompletterande nivåer efter några år. Det kan i så fall handla om en lägre, till övervä-gande delen operativt inriktad, och en högre, ledarinriktad nivå.

Källa: SOI

Dyra hyrläkare på väg bort


kröNIka

Att man inte vågar träffa näringslivet ens över en bricklunch av oro för att bli anklagad för korruption.

I två av tre kommuner försämrades företagsklimatet förra året. Den slutsatsen drog Svenskt Näringsliv i våras i sin årliga ranking av Sveriges kommuner.

Något entydigt svar på varför finns inte, men den för-sämrade dialogen mellan företag och kommunledning

som både företagare och politiker vittnar om har del i förklaringen. Hur näringslivet uppfattar dialogen med kommunen har betydelse. Våren är en härlig tid. Sveriges alla trädgårdsmästare sätter spaden i marken, och det gör även kommunernas gatukontor. Det är positivt att gator och torg rustas upp men tyvärr missar kommunerna ofta att i god tid informera de företagare vars verksamhet påverkas av arbetet. I Västsverige har vi vid upprepade tillfällen de senaste månaderna kunnat läsa och höra om företagare som ena dagen beviljats tillstånd att ha uteservering av kommunen för att nästa dag se kommunens gatukontor påbörja ett omfattande arbete på eller i direkt anslutning till den plats där serveringen var planerad. Det här är typexempel på hur det kan se ut när dialogen och kommuni-kationen mellan företagare och kommun brister. För de drabbade företagarna kostar det tid och pengar, inte minst i form av uteblivna inkomster. I det korta perspektivet betalar kommunen med sitt an-seende. I ett längre perspektiv kan konsekvenserna bli att företagare väljer att etablera sin verksamhet i en annan kommun där dialogen och företagsklimatet är bättre. Exemplet visar också hur företagare kan drabbas när kommunens interna kommunikation inte fungerar, när ena förvaltningen inte vet vad den andra gör.

Goda exempelFör att komma tillrätta med den bristande dialogen och haltande kommunikationen krävs en rad åtgärder där både näringsliv och kommun måste dra sitt strå till stacken. Alldeles uppenbart måste kommunerna lägga mer resurser på kommunikation och informa-tion. När Handelskammaren tog kontakt med kommuner som gått mot strömmen och förbättrat sitt företagsklimat så var en ökad satsning på kommunikation och information en återkom-mande förklaring. Lösningarna varierade, en förbättrad hemsida, mer målgruppsanpassade nyhetsbrev är exempel på åtgärder som kommunerna hänvisade till. Den gemensamma nämnaren var att kommunerna hittat vägar att nå ut till företagarna med information som berör dem.

Vi behöver kommunala tjänstemän som vågar och vill möta näringslivet

Fler personliga möten mellan näringslivs- och kommunrepre-sentanter är en annan pusselbit som måste på plats. Att skapa och underhålla sådana nätverk är en av Handelskammarens insatser i de västsvenska kommuner som vi sedan hösten 2011 samarbetar med i syfte att hjälpa dem att förbättra sitt företagsklimat. Genom att mötas river man murar och bygger förtroenden som underlättar framtida kontakter mellan parterna. Det gör de facto skillnad att ha ett ansikte på den man kommunicerar med.

De räddaSamtidigt möter jag allt oftare rädsla och försiktighet hos kom-munala tjänstemän, inte minst i Göteborgs kommun. Det yttrar sig till exempel genom att man inte vågar träffa näringslivet ens över en bricklunch av oro för att bli anklagad för korruption eller slöseri med offentliga medel. Bakgrunden är förstås alla de affärer som avslöjats. Det är bra att missförhållanden avslöjas men anställda inom kommunala bolag och förvaltningar får inte vara så rädda för att göra fel att de inte vågar fatta beslut eller väljer att avstå från att träffa personer som är relevanta för deras tjänsteutövning. Han-delskammaren skulle välkomna en översyn av reglerna för repre-sentation. Det skulle tydliggöra gränsen mellan det tillåtna och det otillåtna och minska rädslan för att göra fel. Vi behöver kommunala tjänstemän med beslutskraft och framtidstro och som vågar och vill möta näringslivet.

Johan TrouvéVd Västsvenska Handelskammaren

PERSONLIG – INNOVATIV – KOMPETENT

NICE TO MEET YOU WWW.CAPERIO.SE

Före, under och efter en förändring finns vi som stöd så att din IT-miljö förvaltas och utvecklas.

Sofie Ericsson, Caperio

Bäst i Sverige enligt Radar Groups “Leverantörskvalitet i Sverige 2011”

PERSONLIG – INNOVATIV – KOMPETENT

NICE TO MEET YOU WWW.CAPERIO.SE

Före, under och efter en förändring finns vi som stöd så att din IT-miljö förvaltas och utvecklas.

Sofie Ericsson, Caperio

Bäst i Sverige enligt Radar Groups “Leverantörskvalitet i Sverige 2011”


TEMa: PerSOnal & leDarSKaP

Lärare, personliga assistenter och barnskötare är de yrkeska-tegorier som drabbas oftast av uppsägningar i kommuner och landsting. Sedan årsskiftet finns trygghetsåtgärder även för dem.

januari 2012 fick drygt en miljon an-ställda i kommuner, landsting, kom-munalförbund och företag med kom-munala avtal (medlemmar i Pacta) sin egen omställningsorganisation för uppsagd personal. Målet är att hjälpa

anställda som blir uppsagda på grund av ar-betsbrist till ett nytt jobb. Kommuner och landsting är den sista sektorn där arbets-marknadsparterna lyckats ingå avtal om omställ-ningsåtgärder. Det mer kända Trygghetsrådet, som verkar för tjänstesektorn, bildades redan 1974 och därefter har den ena sek-torn efter den andra slutit avtal och bildat liknande or-ganisationer. – Bildandet av Omställ-ningsfonden har föregåtts av långa förhandlingar mellan arbetsgivarna genom SKL och Pacta å ena sidan och facket, där Kommunal är den största organisationen, berättar nybildade Omställningsfondens vd Lars Hallberg. Verksamheten bekostas via en avgift från arbetsgivaren, 0,1 procent på lönesumman

I

Trygghet vid uppsägning(Pacta-företag betalar 0,3 procent) och det är en mycket stor del av arbetsmarknaden som nu omfattas, närmare 1,1 miljoner per-soner. – Vi är den största omställningsorganisa-tionen i Sverige och vi sitter i en bra sits, vi går inte någon parts ärenden utan syftet är att hjälpa individer, säger Lars Hallberg.

Inte konjunkturkänsligSedan starten i januari har man hjälpt 771 personer till ny anställning. Alla yrkeskate-gorier i sektorn omfattas förstås men den frekventaste gruppen är lärare, personliga assistenter och barnskötare. Dessa arbetstill-

fällen på-

verkas mest av förändringar i demografin. – Vår sektor styrs inte så mycket av kon-junktur, utan snarare av demografi, vilket till exempel resulterar i minskat elevunderlag. Trygghetsrådet är då betydligt mer konjunkturkänsliga. De organiserar cirka 700 000 anställda, och kan behöva hjälpa cirka 25 000 personer till ny anställning under lågkonjunktur, vilket går ner till cirka 8000 personer per år under högkonjunktur.

Flera vägar till jobbVanliga åtgärder är till exempel att få till-gång till en jobbcoach, att kartlägga indivi-dens kompetens och finslipa sina kunskaper i hur man bäst söker jobb.

– Vägen till nytt jobb kan även inbegripa utbildning som under

vissa omständighe-ter kan bekostas av Omstä l l n ing sf on-

den. Men bara om det tydligt leder till

en ny anställning. Ett annat alternativ kan vara praktikplats där vi kan betala inskol-

ningslön, säger Lars Hallberg.

En ledstjärna i ar-betet är att komma in

tidigt – det är något som även står inskrivet i

avtalet. Kontakt tas med jobbsökaren redan under

uppsägningstiden. Omställningsfonden är ett

komplement till andra aktörer som finns, exempelvis Arbetsför-

Färre ur den politiskaeliten får toppjobbKonstitutionsutskottet granskar regelbundet hur regeringen utö-var utnämningsmakten, främst hur stor andel av de nya myndig-hetscheferna som har politisk bakgrund och fördelningen mellan kvinnor och män. Årets granskning avser 2001 – 2011, vilket innebär fem år med socialdemokratisk utnämningspolitik och fem år med Alliansens utnämningspolitik. Man ser två tydliga trender: andelen utnämnda myndighetschefer med politisk bakgrund har minskat kraftigt och andelen kvinnor som utnämnts har ökat kraftigt. – Myndighetscheferna ska inte rekryteras inom en sluten elit. Alla ska kunna anmäla intresse för höga statliga tjänster, kompe-tens ska vara avgörande vid tillsättandet, skriver Per Bill,vice ordfö-rande i konstitutionsutskottet samt Andreas Norlén, riksdagsleda-mot i konstitutionsutskottet i en artikel i Smålandsposten.

Krus avvecklasRegeringen har beslutat att avveckla myndigheten Krus från och med årsskiftet. Krus bildades 2009 med uppdraget att stödja och samordna myndigheternas arbete med strategisk kompetensförsörjning. – Vi kan glädjas över att ha hunnit långt och fått en bred förankring i statsförvaltningen inom de områden som reger-ingen har prioriterat. Arbetet med statliga värden är ett exempel, utveckling av jämställda karriärvägar ett annat, säger myndig-hetschef för Krus. Krus verksamhet har varit finansierat med ett litet basanslag och en förhållandevis stor del tillfälliga medel för prioriterade uppgifter. – Beslutet om avveckling är taget mot bakgrund av att model-len bedöms som sårbar, en bedömning som vi från Krus sida delar, säger Lärke Johns.



skolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.se

TEL 044-20 17 00 Fax 044-699 20

[email protected] www.skolinredning.se

Vi inreder hela din skola- från vaktmästeri till klassrum

I BRANSCHENBeställ vår katalog!

Orderinvest AB - Lejongatan - Box 37 - 289 21 KNISLINGE

Orderinvest 185x132.indd 1 2012-03-08 09.50

Trygghet vid uppsägningmedlingen, men Lars Hallberg framhåller att de har en styrka i att kunna agera snabbt. – I bästa fall upplever du aldrig din första dag som arbetslös. En annan viktig detalj är att ha ett indi-viduellt förhållningssätt. Stiftelsen förfogar över sina medel så att de kommer till bästa nytta. – Alla jobbsökare kostar oss inte lika mycket, vi kan fördela medel till de som har en besvärligare sits. Omställningsfonden samverkar också med arbetsgivaren för att se till att de erbju-der en bra omställning. Om medarbetarna får god insyn i bakgrunden till uppsägningar blir de i regel enklare att hantera. Och man erbjuder även ekonomiska för-måner. – Syftet är att undvika en dramatiskt helt förändrad ekonomi och där fyller vi upp till 80 procent av den gamla lönen under 200 dagar och sedan 70 procent av lönen under

ytterligare 100 dagar, säger Lars Hallberg. Men det finns en gräns för hur länge stö-det från Omställningsfonden räcker – två år från avgångsdatum.

Även om verksamheten är helt nystartad finns det god kompetens i organisationen. Lars Hallberg har till exempel sin bakgrund från Trygghetsrådet. Omställningsfonden har bildats i stiftelseform och har tio rådgi-vare anställda på sex platser runt om i landet, men de utför inte all rådgivning. – Att bli av med jobbet är tungt idag. En del av dem mår dåligt och då är inte första åtgärden att få hjälp att skriva sitt cv. Vi är inte terapeuter, vi konsulterar då en psyko-log. Inte för någon långsiktig terapi men för att erbjuda en första hjälp. – Våra rådgivare är mer att jämföra med allmänläkare. Vi gör en behovsinventering och hänvisar jobbsökaren till lokala tjäns-televerantörer, både stora och små. Vår or-ganisation ska vara liten och slimmad, säger Lars Hallberg.

Malin Ulfvarson

Lars Hallberg, vd Omställningsfonden.



Lean ledarskap i offentlig sektor17-18 september Stockholm

Ny som chef9-10 oktober Stockholm

Konfl ikthantering och besvärliga beteenden6-7 november Göteborg och 20-21 november Malmö

Bli en bättre ledare – vi har kurser som utvecklar dig som chef eller ledare

För mer information om våra konferenser besök vår hemsida www.conductive.se

Våga utvecklas i din roll som chef!– Höstens chans till framgångsrik kompetensutveckling

Göteborgs Stad har, liksom många kommuner, hög medelålder på sina medarbetare, med stora pensionsavgångar inom en snar framtid. För att möta kraven på framtiden och för att attrahera nya medarbetare arbetar staden med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke.

är Lisskulla Lindström anställdes som personaldirektör 2004 slogs hon av hur många kompetenta medarbetare det fanns i staden. Människor som inte själva ansåg att det de gjorde var-je dag var så märkvärdigt. – Vi måste förändra bilden av oss

själva. Det finns så mycket som är bra som måste lyftas fram. Göteborgs Stad är trots allt en av Sveriges största arbetsgivare med 48 000 medarbetare, säger Lisskulla Lind-ström. År 2009 startade Göteborgs Stad ett em-ployer branding-projekt som inkluderar samtliga medarbetare på alla nivåer. Syftet har varit att bli en attraktivare arbetsgivare och att engagera medarbetarna så att de bi-drar till att förmedla budskapet. En konkret del i arbetet har även varit att se över sådan information som beskriver Göteborgs Stad som arbetsgivare, exempelvis i annonser, un-der arbetsmarknadsdagar och på hemsidan.

N

Employer branding kräver uthållighet

Ett imageproblemInför projektet fördes en dialog med med-arbetare om vad de uppfattade som positivt med Göteborgs Stad som arbetsgivare och ansåg var viktigt för att attrahera medarbeta-re i framtiden. De fick även beskriva sådant som de tyckte att staden kunde bli bättre på som arbetsgivare, som exempelvis bristande intern rörlighet och hur timavlönade upp-fattar sin arbetssituation. – Att känna till sin målgrupp och sina potentiella medarbetare är centralt för att lyckas i sitt employer branding-arbete. Det säger Petter Spanne, managementkonsult på Ekan AB och ansvarig projektledare för att ta fram Göteborgs Stads målgruppsanalys. – Vi måste lyssna och ifrågasätta, men individen har också ett ansvar att själv söka sig vidare när arbetsuppgifterna inte känns stimulerande längre. När man själv betraktar sig som anställd av Göteborgs Stad, kan man förhoppningsvis också lättare se alla de jobb-möjligheter som finns, och då ökar den in-

terna rörligheten, säger Lisskulla Lindström.En stor utmaning framöver är att unga män-niskor väljer bort utbildningar inom de yr-ken som behövs inom kommunen, exempel-vis lärare och undersköterskor. – Samtidigt vet vi att unga idag vill arbeta med människor och känna meningsfullhet i arbetet – delar som vi i kommunen kan erbjuda. Kommunen har ett imageproblem som inte bara Göteborgs Stad kan påverka. Det är ett imageproblem i hela Sverige. Där-för tror vi att kampanjen ”Sveriges viktigaste jobb”, som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, kan få effekt på sikt. Det är på ti-den att kommuner och landsting börjar be-skriva alla de intressanta, stimulerande och meningsfulla jobb som finns i sektorn och samtidigt öka stoltheten bland befintliga medarbetare, säger tidigare projektledare Maria Tuvegran.

Gott betyg men ingen stolthetI den årliga medarbetarenkäten får Göte-

Här är några tips som Maria Tuvegran och Lis-skulla Lindström gärna delar med sig av.

Inse att ett employer branding-projekt inte är en ”quick fix”. Det är viktigt att inte bara fokusera på människorna utanför orga-nisationen som man vill attrahera. Man måste också arbeta med befintliga medarbetare och chefer. Cheferna är viktiga! Ledarskapet sätter sin prägel på hela organisationen och cheferna måste få rätt förutsättningar för att utöva sitt ledarskap.

Se till att HR och kommunikation tillsammans driver frågan. Det är två professioner som mår bra tillsammans.Stärk och kommunicera allt gott som finns att erbjuda som arbetsgivare och våga utveckla det som kan bli bättre. Det skapar trovärdig-het och engagemang i organisationen.Äg frågan och för agendan själv. Konsul-ter kan stötta i arbetet, men släpp aldrig ansvaret.

Tips och rekommendationer

Jag har lösenordet till Anjas GöteborgSom medarbetare hos oss får du ett jobb där du betyder något för andra och en möjlighet att påverka stadens utveckling.Vi bygger it-system som stödjer nytänkande, underlättar lärande och gör det gott att leva och arbeta i Göteborg. Som du förstår söker vi inte vilka it-tekniker som helst.

IT-tekniker till Göteborgs Stad

IT-tekniker behövs på Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret,Lokalförvaltningen, Göteborg Vatten, Intraservice, Trafikkontoret, Renova, Göteborgs Spårvägar, Park- och naturförvaltningen och Göteborg Energi.

Vårt jobb är att skapa en bra vardag för alla göteborgare och att utveckla Göteborg för framtiden. I Göteborgs Stad finns 48 000 medarbetare i 100 olika yrken. Du kan välja

många intressanta jobb och ta nya utmaningar på en stor intern arbetsmarknad.Hitta jobben på goteborg.se/ledigajobb

Foto

: Col

ourb

ox

En konkret del i arbetet har även varit att se över sådan information som beskriver Göteborgs Stad som arbetsgivare, exempelvis i platsannonser.



Lean ledarskap i offentlig sektor17-18 september Stockholm

Ny som chef9-10 oktober Stockholm

Konfl ikthantering och besvärliga beteenden6-7 november Göteborg och 20-21 november Malmö

Bli en bättre ledare – vi har kurser som utvecklar dig som chef eller ledare

För mer information om våra konferenser besök vår hemsida www.conductive.se

Våga utvecklas i din roll som chef!– Höstens chans till framgångsrik kompetensutveckling

borgs Stad ett gott betyg. Många finner sina arbeten intressanta, utvecklande och enga-gerande. Men man är inte stolt. – Att man inte känner stolthet beror sna-rare på allmänhetens syn på yrken inom of-fentlig sektor. Det finns många myter som vi kanske själva är med och förstärker, menar Lisskulla Lindström. Genom sin satsning på kommunikation i arbetet försöker man successivt ändra den gängse bilden av hur det är att arbeta i kom-munen. – Det är viktigt att få medarbetarna att bli ambassadörer för sin arbetsgivare, då vi människor lägger stor vikt vid andras åsikter, säger Maria Tuvegran.

Effekter av projektetHur mäter man effekterna av ett employer branding-projekt? Det finns flera sätt att mäta arbetet men först och främst måste man formulera gemensamma mål för arbetet så att alla strävar åt samma håll. I Göteborgs Stad har man bland annat mätt och följt upp frågorna i medarbetarenkäten och gjort ex-terna attitydundersökningar kring staden som arbetsgivare. – Bilden av Göteborgs Stad har börjat förändras, bland annat tack vare nya rekry-teringsannonser, som uppfattas som kaxi-gare. Vi har tagit helt nya grepp och blivit bättre på att kommunicera generellt för hela staden, menar Lisskulla Lindström.

I motsats till många andra aktörer inom offentlig sektor har Göteborgs Stad inte några problem att rekrytera chefer. Chefen är en viktig kugge i employer branding-ar-betet och förutsättningar att vara just chef har Göteborgs Stad arbetat med på flera sätt. Man har tagit fram ett verktyg, Ledstången, till attraktiv arbetsgivare innehållande sex steg: attrahera, rekrytera, introducera, ut-veckla, behålla samt avsluta. – Hur vi agerar i de sex stegen är kritiskt för hur vi uppfattas som arbetsgivare, menar Maria Tuvegran, som ser och upplever en tydlig skillnad hos HR i attityd och förhåll-ningssätt till arbetsgivarpolitiken. Dialogen har öppnats upp och det har blivit en ny-tändning för HR inom Göteborgs Stad. Göteborg har formulerat devisen ”en stad för alla”. De kommunala bolagen och för-valtningarna ska arbeta närmare varandra och känna sig delaktiga i den stora organisa-tionen. – Allt fler säger idag att man arbetar inom Göteborgs Stad snarare än på en specifik funktion, säger Maria Tuvegran.

Ett framtidsjobbStaden har i en undersökning frågat avgångs-klasser vad eleverna vill arbeta med i fram-tiden. Viktigt för dagens unga är att kunna påverka utvecklingen och göra skillnad och att arbetet upplevs som meningsfullt, saker som just staden kan erbjuda. Göteborgs Stad

har också blivit högt rankad bland landets kommuner i Universums årliga ranking över attraktiva arbetsgivare. Att staden parallellt med employer bran-ding har arbetat med gemensamma förhåll-ningssätt gentemot medborgarna är också viktigt i det gemensamma byggandet av va-rumärket. – Hur vi förhåller oss till göteborgaren, dem vi är till för, påverkar i allra högsta grad bilden av oss som arbetsgivare, det hänger ihop. Stadens förhållningssätt är ”vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för”, ”vi bryr oss”, ”vi samarbetar” och ”vi tänker nytt”, säger Maria Tuvegran. – I arbetet med våra förhållningssätt måste vi hela tiden ifrågasätta vad vi gör. Tänker vi nytt nu eller gör vi som vi brukar? Nya idéer som avfärdades för några år sedan är kanske rätt i tiden nu, tillägger Lisskulla Lindström. Göteborgs Stads employer branding-projekt är avslutat men arbetet fortsätter i organisationen. Maria Tuvegran tycker att det har varit positivt att se att så många med-arbetare har blivit engagerade och intresse-rade. – Vi känner en slags stolthet i organisatio-nen som vi inte kan sätta ord på, säger hon. Det känns och syns lång väg!

Anneli Egestam

KAFFELÖSNINGEN från oss på Selecta för att vi:•vill förändra bilden av automatkaffe•är störst i Sverige inom vending•har servicekontor nära dig•utlovar smakgaranti•störst sortiment på både certifierade och

andra kafferelaterade produkter

helsida_offentliga.indd 1 2012-05-10 15:55:36



Inom de närmaste tio åren kommer behovet av att attrahera och rekrytera nya medarbetare öka.

ffentlig sektor har flera angelägna utmaningar framför sig där de stora pensionsavgångarna under de när-maste åren är en av de mest priorite-rade. Arbetet måste organiseras om då det ställs högre krav på effektivi-

tet och produktivitet utan att organisatio-nerna får förlora sin medmänsklighet eller tumma på rättsäkerheten. – Varje rekrytering är ett steg på väg till framtiden, till att nå målen – ett steg när-mare visionen, säger Christian Nyhlén, chef över affärsområdet Offentlig Sektor på Mercuri Urval.

Vad är det du behöver – och vem?För att lyckas med rekryteringsuppdrag behöver man sätta sig in i verksamhetens förutsättningar, strategin framåt och vilka förmågor som behövs för att nå målen. Det är en sak att definiera vilken kunskap och erfarenhet som behövs, men en annan sak att förstå vad som krävs av personen för att passa in i just din verksamhet. – En lyckad rekryteringsprocess startar med förståelse för det resultat som ska upp-nås i rollen och vilka insatser som ska till för att nå det resultatet. Förståelse för förutsätt-ningar, utmaningar och möjligheter – och i vilken miljö man ska verka. Först därefter kan man bedöma vilken kompetens, vilken förmåga och vilka drivkrafter som behövs för en specifik position, säger Christian Nyhlén. Genom strukturerade och effektiva inter-vjuer med nyckelpersoner tydliggörs:- Vilket resultat ska uppnås i positionen?- Vilka insatser behövs för att uppnå resul-tatet?- Vilken erfarenhet och kompetens behövs?- Vilket arbetssätt och vilka drivkrafter le-der till framgång?

Att attrahera och motivera rätt kandidaterIdag är det inte bara arbetsgivaren som stäl-ler krav i rekryteringsprocessen. När en stor grupp lämnar arbetsmarknaden blir det svå-rare att hitta rätt kompetens och då behöver man söka den så brett som möjligt.

O

konsten att rekrytera rätt

– Förr var det hyggligt enkelt att hitta ar-betskraft med hjälp av platsannonser. Det räcker inte till idag, alla kanaler som är re-levanta kan användas för att nå de kandida-ter som kan vara aktuella för tjänsten. Inte bara sök, annonser eller sociala medier, säger Christian Nyhlén. För att attrahera arbetskraften måste man dessutom kunna presentera ett bra erbju-dande. – Att beskriva sig själv som arbetsgivare har blivit viktigare.

Att välja rättAtt genomföra personbedömningar mot bakgrund av de förväntningar och krav på personen som verksamheten mål och stra-tegier innebär, är en avgörande del i rekry-teringsprocessen. Urval är inte att välja ett perfekt CV. Det är inte heller att genomföra och återkoppla personlighetstester. Inte ens att förstå en människas arbetssätt och mo-tivation. – För oss är urval kopplingen mellan in-dividen och verksamheten. Insatsen och affären. Människan och strategin. Vi har utvecklat metoder och verktyg och vi har konsulter med förmåga att förstå sig på människor, med lång erfarenhet av att också förstå verksamhet, framtida utmaningar och omvärld. För utan förståelse för både män-niskan och de förutsättningar som männis-kan ska verka inom, är urvalet meningslöst, säger Christian Nyhlén.

Mercuri Urval genomför personbedöm-ningar mot bakgrund av de förväntningar och krav på personen som kundernas mål och strategier innebär. – Vi använder all vår erfarenhet i kom-bination med psykometriska tester, tester av logisk, verbal och konceptuell förmåga, karriärprofilering och strukturerade djupin-tervjuer. Vi identifierar den personliga för-måga, motivation och utvecklingspotential som du behöver och vill ha, tillägger han.

En flygande startNär man har hittat sin kandidat och avtalet är påskrivet tror många att rekryteringsarbe-tet är avklarat, men det är ett misstag enligt Christian Nyhlén. – De första tre månaderna är avgörande för att få medarbetaren att trivas och få goda förutsättningar att prestera bra på sin nya arbetsplats. Se till att ha en plan och en bra struktur för att introducera en ny medarbe-tare. Fundera till exempel på vilka personer han eller hon behöver träffa för att få en bra inblick i verksamheten. En genomtänkt introduktion med ut-gångspunkt i de förväntningar som finns från båda håll skapar förutsättningar för snabbare resultat.

Malin Ulfvarson

Christian Nyhlén, chef över affärsområdet Offentlig Sektor på Mercuri Urval.

- Lägg ner tid och kraft på att skapa en an-vändbar krav/framgångsprofil. Låt verksam-hetens strategi och behov genomsyra kraven och resultatförväntningarna.- Fokusera på att matcha individens förmå-gor mot de utmaningar som finns i rollen och verksamheten BÅDE nu och på sikt.- Tänk på att ett bra track record inte per automatik innebär att man är lyckosam i nästa roll.- Var realistisk gentemot kandidater kring hur organisationen och rollen beskrivs – översälj inte… det är bättre att fånga upp reflektioner kring verksamhetens verkliga utmaningar hos kandidater.- Var noggrann och genomtänkt i hur integrationen i verksamheten ska se ut när personen väl börjar – skapa tydlighet i förväntningar i rollen från början.

Fem tips från rekryteringsexperten

– specialist på den statliga sektornJobbar du inom en statlig verksamhet, kanske på en myndighet, ett bolag eller inom universitet och högskola? Då är ST facket för dig. ST är det enda fackförbund inom de statliga verksamheterna som välkomnar alla anställda på arbetsplatsen. Vi tror på idén en arbetsplats - en fackförening. Det ger styrka, gemenskap och ökar sammanhållningen. Det finns ingen facklig organisation på de statliga verksam-heternas område som har samma bredd som ST.

Därför STInkomstförsäkring i medlemskapetStöd och råd i din karriär och utvecklingPersonlig rådgivning alla vardagar 8–20 Juriststöd, rättshjälp och stöd i löneförhandlingarFörmånliga försäkringar och medlemslån

Nyfiken och vill veta mer?Du hittar oss på st.org

Välkommen!

Fackförbundet ST

Utställare på eFörvaltningsdagarna



Frågor om socialt ansvarsta-gande och hållbarhet behöver lyftas i alla organisationer och det enda sättet att nå framgång är att involvera medarbetarna. Kanske kan ett kortspel vara ett bra verktyg i arbetet?

tt framgångsrikt arbete med hållbar-hetsfrågor kräver att alla medarbeta-re är engagerade. Det kan inte hänga på en enda redovisningsansvarig. – Vi ser att de organisationer som lyckats med sitt hållbarhetsarbete

har fokuserat på att få medarbetarna med sig. Först då blir arbetet trovärdigt, säger Kristina Sandberg, verksamhetsområdes-chef på SIS, Swedish Standards Institute.

E

Spela er till insikt om socialt ansvarstagande

SIS har tagit fram ett verktyg som bjuder in alla i organisationen att medverka – Håll-barhetsspelet. Det är ett kortspel baserat på den internationella standarden ISO 26000 som låter medarbetarna gestalta de etiska di-lemman som kan uppstå i den dagliga verk-samheten i en organisation.

Komplexa frågorI kortspelet får man följa ett fiktivt företag där deltagarna spelar olika roller, bland an-dra vd:n Victor, inköparen Siv och kom-munikatören Xavier. Under spelet får de, utifrån respektive ansvar och befogenhet, diskutera olika sociala, miljömässiga och ekonomiska frågor. Syftet är att skapa förstå-else inför de utmaningar som organisationer ställs inför i sitt hållbarhetsarbete. Med standarden ISO 26000 som underlag utforskas till exempel frågor som: Hur skulle du reagera om du fick höra att er inköpschef

tagit emot dyrbara gåvor från leverantörer? Kan arbetsgivaren beordra deltidsarbetande personal övertidsarbete inför en pressad deadline? Räcker det med att klimatkom-pensera om CO2-utsläpp är företagets värsta miljörisk? Svåra frågor som inte har några ensidiga svar utan förhoppningsvis leder till intres-santa diskussioner runt bordet. Det kan säkert vara en fördel om åtminstone någon av medspelarna är inlästa på den 240 sidor långa standarden för att få flyt i spelet. ISO 26000 kan användas av företag och organisationer i såväl offentlig som privat sektor. Hållbarhetsarbetet kan förvisso inom några områden, exempelvis inköp, skilja sig mellan privat och offentlig sektor, exempelvis på grund av det regelverk kring upphandling som den offentliga sektorn är bunden att följa. Men de etiska frågeställ-ningarna är i stort desamma.

Det räcker inteHållbarhetsspelet har utvecklats av kommu-nikationsbyrån Wonderworld Sustainability Communications i samarbete med SIS. – Det finns ett stort behov av konkreta verktyg som engagerar medarbetarna i håll-barhetsfrågor. Hittills har företag produce-rat hållbarhetsrapporter och annan extern kommunikation, men detta räcker inte. Många upplever även att sociala och etiska frågor mest handlar om leverantörsfrågor och vi vill peka på de här frågornas bety-delse i ett svenskt sammanhang, säger Ruth Brännvall på Wonderworld. Spelet kostar 995 kronor och kan anting-en köpas separat eller i ett paket tillsammans med standarden ISO 26000.

Malin Ulfvarson

ISO 26000 är en standard som ger vägled-ning i socialt ansvarstagande och hållbarhet. Standarden har tagits fram av 99 länder och 42 internationella organisationer och publi-cerades i slutet av 2010.

Vägledning

– specialist på den statliga sektornJobbar du inom en statlig verksamhet, kanske på en myndighet, ett bolag eller inom universitet och högskola? Då är ST facket för dig. ST är det enda fackförbund inom de statliga verksamheterna som välkomnar alla anställda på arbetsplatsen. Vi tror på idén en arbetsplats - en fackförening. Det ger styrka, gemenskap och ökar sammanhållningen. Det finns ingen facklig organisation på de statliga verksam-heternas område som har samma bredd som ST.

Därför STInkomstförsäkring i medlemskapetStöd och råd i din karriär och utvecklingPersonlig rådgivning alla vardagar 8–20 Juriststöd, rättshjälp och stöd i löneförhandlingarFörmånliga försäkringar och medlemslån

Nyfiken och vill veta mer?Du hittar oss på st.org

Välkommen!

Fackförbundet ST

I kortspelet får man följa ett fiktivt företag där deltagarna spelar olika roller, bland andra vd:n Victor, inköparen Siv och kommunikatören Xavier.

ePostboxen är ett säkert sätt att kommunicera elektroniskt med dina kunder. Som avsändare får du en skyddad leverans och en tillförlitlig indentifiering av mottagaren.

Mottagaren väljer själv var han vill öppna och läsa informationen till exempel via sin mobil, läsplatta eller dator.

ePostboxen – säker elektronisk kommunikation

Välkommen till vår monter B8 på Upphandlingsdagarna.Välkommen till vår monter på eFörvaltningsdagarna!




ePostboxen är ett säkert sätt att kommunicera elektroniskt med dina kunder. Som avsändare får du en skyddad leverans och en tillförlitlig indentifiering av mottagaren.

Mottagaren väljer själv var han vill öppna och läsa informationen till exempel via sin mobil, läsplatta eller dator.

ePostboxen – säker elektronisk kommunikation

Välkommen till vår monter B8 på Upphandlingsdagarna.Välkommen till vår monter på eFörvaltningsdagarna!

Tillhör du dem som inte är bekväm i rollen som presentatör men kanske ändå måste prata inför andra för att det ingår i ditt yrke. Tänk dig att kunna överras-ka dina kollegor och medarbe-tare med att stå trygg inför dem och, om inte trollbinda, så i alla fall få dem intresserade av och nyfikna på vad du har att säga.

et är fullt möjligt! Gösta Palmqvist, intsruktör på Inlär i Väst AB, vet och har hjälpt 10 000 deltagare att bli bättre på presentationer. Me-toden är enkel och går ut på att du helt sonika får träna dig på att tala

inför grupp. – Det handlar inte om retorik i egentlig mening. Det jag arbetar med handlar mer om att våga - om fobi och självförtroende-träning, säger Gösta Palmqvist. Vad är det som driver dig till att inspirera andra? – Incitamentet för mig är väl, liksom för alla andra, att vara behövd och att vilja gör någonting för andra. Det kommer fram folk till mig och säger; Du den där endags-träningen jag gick hos dig, den innebar att jag fick tummen ur. Någon annan har sagt; Kursen hade en jävla betydelse för mig!

D

Bli en skicklig presentatör

Utmana rädslan – du duger som du är– Jag har förfinat innehållet under 10 000 deltagares gång och alla har de varit en del i utformningen av kursen. – En betydelsefull ingrediens är att delta-garna ger varandra positiv respons och det verkar som det väcker någonting inom män-niskorna, att de duger som de är på något vis, säger Gösta Palmqvist. Han har själv en gång i tiden känt sig obe-kväm inför uppgiften att hålla i presentatio-ner. – Jag var datachef på en byggfirma, vilket innebar att jag skulle stå inför ledningsgrup-pen och motivera kostnaderna för data-avdelningen. Jag tyckte verkligen att det var pest och gick då en kurs i att stå inför grupp, vilket innebar en stor förändring för mig. – Jag gick ifrån att tycka det var pest, till att till och med tycka det var roligt att för-bereda mig att tala inför andra, så jag vet av egen erfarenhet vad det gör med människor, och tror att det i stort sätt är lika för alla.

En kurs för allaEfter att ha konstaterat att det var så enkelt, lämnade Gösta Palmqvist så småningom datavärlden för att istället förkovra sig i och arbeta med personlig utveckling. Han har sedan dess hållt i många kurser och för vitt skilda deltagare. – Jag skulle vilja säga att alla kan ha nytta av kursen. Det kommer till och med estra-dörer som är kanonbra inför grupp, men de säger att det ibland blir platt och de vet inte varför. – Den äldste deltagare jag haft var 72 år. På min fråga om vad som fick honom att gå den här träningen svarade han; Allt går all-tid att göra bättre, berättar Gösta Palmqvist.

Han arbetar mycket ute på företag och håller träning för till exempel säljare.

Självförtroende med minnesteknikHan anpassar träningen något när det gäller företag men i princip är det en standardkurs. Under utbildningen får du lära dig använd-bara tekniker och tips som du kan använda i ditt arbete såväl som i din vardag. Du får bland annat lära dig vad som är viktigt att tänka på när du håller en presen-tation och vad som gör den effektiv. Hur du engagerar, blir lyssningsvärd och trovärdig. En självupplevd historia är ett exempel på en bra intresseväckare som fångar publiken. Och när du själv tror på det du säger blir du mer engagerad – ett tips för att bli mer tro-värdig hos lyssnaren. Du får också lära dig fantastiska minnes-tekniker, exempelvis att bygga så kallade minnesstaplar. I korthet går det ut på att skapa inre bilder som hänger samman med varandra. Desto starkare och mer överdrivna bilderna är, till form och färg, dessto bättre fastnar de i minnet, speciellt bilder om sex och blod. Sammanhängande fungerar bilderna som minnesstöd, limmet som håller ihop det du ska säga och hjälper dig att få struktur på din presentation. Att komma ihåg vad du ska säga och få ordning på det du vill förmedla, utan att ris-kera att tappa bort dig, inger trygghet. Att minnas är således viktig för självförtroendet. Med dessa tekniker till ditt förfogande, tillsammans med positiv respons på din egen träningsinsats, stärker du ditt självförtroen-de och har möjlighet att utvecklas och bli en skickligare presentatör. På nästa sida kan du läsa om underteck-nads egen upplevelse av sin träning i att tala inför grupp.

Mona SundquistOm du memorerar den här stapeln kan du sedan solen och planetsystemet i rätt inbördes ordning. Tekniken kan med framgång användas för att förbereda en längre presentation.

På en stor gul ryamatta, står det en vit Ford Mercury. I bilen sitter den vackra Venus med en jordkocka i sitt hår. På jordkockan springer ett marsvin med en stor skylt i gapet. På skylten står det Djupet. Det ryker om skylten, för den är svedd av en låga som kommer från en raket som det står SATURNUS på med stora bokstäver. Längst upp på raketens nos balanserar en kokande gryta. På grytan står det Uran med blinkande bok-stäver. I grytan sitter havsguden Neptu-nus med en treudd i handen. Spetsad på treudden är seriehunden Pluto och i Plutos svans är en iskub fastfrusen.

Minnesramsa över vårt solsystem

Ditt röstläge, att du är påläst, inlevelsefull och flexibel bidrar till att göra en presentation bra. Likaså är budskapet, längden och hur du in-leder viktiga ingredienser för att du ska lyckas nå fram till och tillfredsställa dina åhörare.

Lathund för en lyckad kort presentation1 Berätta en självupplevd händelse 2 Gå rakt in i den3 Ha inlevelse 4 Mana till handling

Att lyckas med en presentation

Gösta Palmqvist, instruktör Inlär i Väst AB,



När jag vaknade var det mörkt. Jag tittade mig förtvivlat omkring, visste inte var jag befann mig. Rädslan anföll mig, jag ropade efter mamma. Upptäckte att mitt värkande vänstra ben var fastspännt rakt upp i luften i en monstruös annordning. Jag var bara fem år och låg ensam på rygg i en sjukhussäng...

n media Rasa – I mitten hoppa, är ett bra sätt att fånga sina lyssnares upp-märksamhet när man ska berätta en historia. Fast det var nära att rädsla hin-drat mig att 47 år senare dela med mig av ovanstående självupplevda händelse i

barndomen.

MotståndJag hade via mitt arbete anmält mig till ett seminarie för att bli bättre på presenta-tioner. När jag på morgonen den aktuella dagen tittade närmare på anmälningsbe-kräftelsen upptäckte jag den skrämmande rubriken; Välkommen till vår träning! Trä-ning? Skulle vi inte bara lyssna och få infor-mation om hur man blir en bättre presenta-tör. Den förkylning som sedan en tid legat på lur gav sig plötsligt till känna. Kände jag mig inte lite febrig och ovanligt hes, kanske smittar jag, borde nog ringa mig sjuk... Säga ja till det okända Gösta Palmqvist, mannen bakom kursen, gick ut stenhårt och sa ganska omgående; En eller två av er, jag säger inte vem eller vil-ka, kommer få en kort stund att förbereda en presentation som ni ska framföra stående inför gruppen! Jag tror att vi alla kände av hjärtat i hals-gropen då. Göstas skrämseltaktik var menat som en tankeväckare för att vi skulle förstå vikten av att gå utanför våra egna komforta-bla zoner – det vi inte vet hur vi ska kunna åstadkomma. Det handlar om våra attityder och att våga säga ja till det okända. Vilket vidare kan ses vara en början och en möj-lighet till utveckling, under förutsättning att vi använder oss av våra erfarenheter och strävar mot att förvärva nya färdigheter.

I

Våga tala i grupp!

Vi satt alla i samma båt Efter att sittande presenterat oss för var-andra och yttrat våra förväntningar fick vi poängsätta våra tänkta upplevelser inför att

”Om du säger åt mig glömmer jag.Om du visar mig kan det hända att jag minns.Om du engagerar mig förstår jag.

hålla i en presentation på en rädslotermome-ter, graderad enligt följande: 0=illa, 5=mod, 10=kul. Vi var fem deltagare. En kraftfull man i 45-årsåldern som skrivit en bok han förelä-ser kring. En 50-årig kvinna med pondus, egenföretagare som utbildar andra i skrivan-dets konst. En till synes kavat, 25-årig stu-dent med intresse för datorer samt en varm och öppen 25-årig kvinna som arbetade med projektledning. Dessutom jag själv, 50+. Ingen av oss satte tio poäng inför tanken på att tala till åhörare. De flesta tyckte det var förenat med mod, alltså en femma eller en sexa på skalan.

Träning ger färdighet Stämningen i gruppen var emellertid öppen-hjärtlig och modiga nödgades vi snart vara. Gösta proklamerade enträget att vägen till att bli en bättre presentatör gick via träning i att tala i grupp. Vi var hela tiden aktiva till innehållet i kursen och alla bidrog generöst med sina ti-digare erfarenheter. Vi hade inte några färdigskrivna manus att luta oss mot, istället berättade vi historier fritt ur minnet och fick lära oss fenomenala minnestekniker. Det pedagogiska upplägget och de andras

deltagande var en del i att min egocentre-rade rädsla försvann, mer och mer. Istället hamnade min fokus på anledningen till att vi var där – vi ville bli tryggare, spontanare, mer bekväma och jordnära och mer struktu-rerade som presentatörer.

Självtillit Gösta sa att vi förtjänar rätten när vi blir ombedda att prata, hålla ett tal eller en pre-sentation och betonade värdet av positiv återkoppling. Något som det bjöds på under kursen. ”Tydlig, naturlig, klar, inlevelsefull, och självsäker. Bra inledningar och avslut-ningar, fängslande och trovärdig”. Det var några av de fantastiska omdömen jag fick efter ett framträdande, som en godispåse att ta med mig hem. Detta trots min egen upp-fattning; att innehållet varit ganska rörigt, jag var otydlig och kände mig osäker. Jag blev dock stabilare och hade lite mer kött på benen för varje gång jag äntrade sce-nen, och till sist kände jag mig till och med lite stolt över mina prestationer. Om själv-tillit är motsatsen till rädsla, var det just det dagen slutligen resulterade i. Jag tyckte det var kul och vill tala mer!

Mona Sundquist

När du själv tror på det du säger blir du mer engagerad – ett tips för att bli mer trovärdig hos lyss-naren. En självupplevd historia är ett exempel på en bra intresseväckare som fångar publiken.


Våga tala i grupp!


Hugo Norlén, advokat, Advokatfirman Lindahl

Pia Hedström, chefsjurist, SKL Kommentus

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige AB

Stora upphandlingar frambringar ibland samarbete mellan leverantörer, men det är inte alltid ett gemensamt anbud är tillåtet enligt konkurrenslagstiftningen. Så kallade anbudskarteller är dock svårupptäckta, det krävs relativt omfattande erfarenhet av upphandlingar för att identifiera omständigheter som kan tyda på brott mot konkurrenslagstiftningen. Därför vet ingen i vilken omfattning de förekommer. Tillsynsmyndigheten Konkurrensverket uppmanar upphandlare att anmäla vid minsta lilla misstanke, men i vilken utsträckning görs det?

Hur kan man upptäcka anbudskarteller? Har du egna erfarenheter?

Konkurrensverket har gett ut en utmärkt check-lista för hur man upptäcker anbudskarteller (i korthet: finns det mönster/något som sticker ut bland anbuden?). Ja, Lindahl anlitas löpande som ombud i konkurrensärenden. Ett exempel är ”asfaltkartellen” (totalt 500 Mkr i konkur-rensskadeavgift).

Det kan finnas flera olika situationer. Om inte alla potentiella leverantörer lämnar anbud i en upphandling så föreligger en uppenbar misstanke om att leverantörerna kommit överens i syfte att undvika konkurrens. Detta gäller även om man får in misstänkt få anbud i en upphandling, då kan man undra om någon form av samarbete pågår. Jag har råkat ut för den situationen att prissättningen i olika anbud var identisk och att anbuden innehöll i princip identiska formuleringar när det gällde svar på frågor som ställts i förfrågningsunderlaget. Då misstänkte vi att ett samarbete av något slag förelåg.

Jag har ingen egen erfarenhet, men har hört om ett par fall då det anmäldes misstankar om karteller. I den välkända asfaltkartellen delade man upp marknaden och kom överens om vem som skulle lägga anbud, och det är nog svårt att upptäcka. Vad jag förstår är det ofta priset som avslöjar samarbeten. Det kan nog också förekomma att man kopierar varandras anbud och därigenom som upphandlare kan bli varse om likheter. Man bör även vara observant när det gäller val av underleverantörer. Det gäller här att leverantörerna verkligen kompletterar varandra och att de inte samarbetar på ett kartelliknande vis.

Behövs det någon form av upphandlingsrättslig sanktion, till exempel att man blir utesluten från kommande upphandlingar om man fälls för otillåtet kartellsamarbete? Som ett komplement till den konkurrensrättsliga lagstiftningen?

Nej, möjligheten finns redan (men används sällan): uteslutning på grund av allvarligt fel i yrkesutöv-ningen. Beställaren kan även använda kontraktet som ”sanktion”: till exempel införa hävningsrätt vid konstaterade konkurrensbrott.

Jag arbetar inte med konkurrensrättsfrågor och det är svårt för mig att bedöma behovet av ytterligare sanktioner inom detta område. Men om en leverantör har fällts för otillåtet kartellsamarbete och har betalat en konkurrensskadeavgift skulle leverantören drabbas av ytterligare bestraffning i form av uteslutning från offentliga upphandlingar. Det känns som en mycket långtgående åtgärd. Ett företag som uteslutande levererar till offentlig sektor kan då lägga ner verk-samheten eller så kommer företaget försöka kringgå förbudet. En sådan uteslutningsgrund borde i så fall vara begränsad i tid så att leverantören endast utesluts under en viss tid efter en fällande dom. Jag vet inte hur omfattande problemet med otillåtet samarbete är. Jag föreställer mig att den konkurrensrättsliga sanktionen borde räcka.

Jag tycker inte att det behövs, det finns reglerat i konkurrenslagstiftningen, med kraftiga påföljder för den som avslöjas. Det handlar i dessa fall om konkur-rensskadeavgift, näringsförbud och skadestånd, så det kan bli mycket kostsamt för den som fälls.

EXPErTPaNELEN Svarar

27 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2012 exPe

rtP

an

elen

Sva

ra

r –

stä

ll d

IN fr

åga

till

brev

@he

xano

va.s

e

Rapportera vid minsta misstanke, uppmanar Konkurrensverket. Hur stor misstanke skulle krävas för att du skulle rapportera till Konkurrensverket?

Jag skulle anmäla tidigt: ”vakenhet” motverkar i sig karteller.

Jag skulle inte tveka att rapportera till Konkurrensverket om vi i en upphandling misstänkte någon form av samarbete, men bara om vi kan påvisa väldigt konkreta tecken på att samarbete kan misstänkas. Det är viktigt att upphandlare är observanta på tecken som tyder på otillåtet samarbete av något slag eftersom det har så förödande konsekvenser för konkurrensen. Att vi inte rapporterade i det fall som jag nämnde hade andra orsaker.

Jag föreställer mig att Konkurrensverkets viktiga arbete mot karteller i mångt och mycket är beroende av tips från oss som dagligen arbetar med upphandlingsfrågor. Jag tycker det är ett allvarligt brott, för att det i hög grad skadar upphand-larens arbete och fördyrar köpen och därigenom orsakar onödigt höga kostnader för offentlig sektor. Jag skulle vilja säga att det gör det nödvändigt att rapportera, även vid låg grad av misstanke. Det kan till exempel vara då priser verkar avvika från det normala. Kanske till och med i upphandlingar där det bara finns en känsla av att konkurrensen på något vis inte fungerar. Sund konkurrens är en grundbult för upphand-lingsarbetet och att bli grundlurad av oseriösa aktörer är inte kul, varken för köpare eller seriösa leverantörer.

Kommers Standard är mer än bara systemet för professionella inköpare och upphandlare. Med Kommers i allas webbläsare uppnås överblick över inköpsbehoven, upphandlingsprojekten, leveran-törerna, avtalen, beställningarna och fakturorna.

Kommers eLite är en nyckelfärdig tjänst för of-fentlig upphandling i små organisationer.

Kommers Annons är en kostnadsfri portal där le-verantörer hanterar anbud, avtal, beställningar och fakturor.

Kommers är smidigare

www.primona.se


JUrIdIk

Tre myndighetschefer kräver nolltolerans mot mutor, karteller och fusk med upphandlings-reglerna. Ingen protesterar mot det, men de tre myndigheter som de representerar bör ta ini-tiativ till det som deras tre chefer efterlyser – ett tydligare ansvar mot sådana oegentligheter. Det kan de göra genom att utarbeta vägledande riktlinjer, anser Helena Rosén Andersson, advokat och delägare på Advokatfirman Lindahl.

pphandlande myndigheter ska ta ett tydligare ansvar för att sätta stopp för mutor, karteller och fusk med upp-handlingsreglerna. Det kräver Kon-kurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom, överåklagaren och chefen

för Riksenheten mot korruption, Gunnar Stetler, och Skattverkets generaldirektör Ingemar Hansson i en gemensam debattar-tikel i Dagens Industri den 12 maj 2012 som en följd av en dom i ett så kallat mutmål i samband med bygget av nationalarenan i Solna och den nya skärpta lagstiftningen mot mutbrott m.fl. brott. De tre myndighetscheferna konstaterar att misstankar om korruption i bland annat kommunala och statliga byggupphandlingar upprör de flesta. De vill ha en nolltolerans mot korruption. De anser att det finns en uppenbar risk för att korruption samman-

U

Nolltolerans, visst! Men hur?!faller med karteller, skattefusk och fusk med upphandlingsreglerna.

Besvarar inte fråganDet är enkelt att hålla med dem. Ett samhälle byggt på korruption hotar demokratins grundvalar. Misstankar om korruption upprör nog också de flesta. Det är därför viktigt att upphandlande myndig-heter har möjlighet, exempelvis genom upp-handlingsreglerna, att stoppa mutor, kartel-ler, skattefusk och annat ekonomiskt fusk som drabbar samhället negativt. Det är självklart att offentliga tjänstemän inte ska ta emot mutor, ingå i karteller eller fuska på annat sätt. Den offentliga sektorn vidtar dessutom olika typer av åtgärder för att stoppa leverantörer som kan kopplas till oegentligheter från att ha affärer med den offentliga sektorn. Den centrala frågan är därför inte om den offentliga sektorn ska ta ett tydligare sådant ansvar, utan hur. På vilket sätt ska den of-fentliga sektorn gå tillväga för att ta ett tydli-gare ansvar mot mutor, karteller, skattefusk och annat ekonomiskt fusk? Denna fråga besvaras inte i artikeln. Det enda konkreta förslag på förebyg-gande sanktioner som omnämns i artikeln är möjligheten att utesluta en leverantör i en upphandling. Myndighetscheferna tip-sar oss om att upphandlande myndigheter kan få information från Skatteverket om en anbudsgivare har obetalda skatter eller avgif-ter för att på så vis lättare utesluta oseriösa aktörer. Den möjligheten känner de flesta upphandlande myndigheter redan till och många har i dag ett väl fungerande informa-tionsutbyte med Skatteverket i det syftet. Tipset är därför ingen nyhet och det ger oss

inte någon vägledning om vilken utredning som ska göras innan beslut fattas om att ute-sluta en leverantör från en upphandling, om vem som ska betraktas som en sådan ”oseriös aktör” som ska uteslutas på grund av Skat-teverkets information eller om vilken typ av ”fusk” som är uteslutningsgrundande.

Hårt tryck på tjänstemannenI avsaknad av vägledande riktlinjer om när en leverantör får uteslutas från en upphandling är det den upphandlande myndigheten som beslutar om uteslutning som får stå risken för att beslutet ifrågasätts och kostnaden för ett sådant ifrågasättande. Om den uteslutne leverantören inte accepterar beslutet kan det innebära långdragna och kostsamma mål om överprövning eller skadestånd i domstol. Det kan dessutom innebära ett hårt tryck på den tjänsteman som beslutat om uteslutning att ändra beslutet, om leverantören gör sa-ken personlig för tjänstemannen genom att ifrågasätta dennes kompetens och saklighet. Det är därför förståeligt om upphandlande myndigheter väljer den för dem enklaste vägen – att inte utesluta en leverantör, trots misstankar om oegentligheter. De blir då i stället skattebetalarna som får bära risken för att leverantören inte lever upp till de höga krav på seriositet som ställs på leverantörer till offentlig sektor. Det blir då också Kon-kurrensverket, Skatteverket och Riksenhe-ten mot Korruption som själva får försöka stoppa mutor, korruption, skattefusk och annat ekonomiskt fusk i det svenska samhäl-let.

Ta fram vägledningOm myndighetscheferna menar allvar med kravet på nolltolerans bör de därför ge-


JUrIdIk

Nolltolerans, visst! Men hur?!mensamt – och med beaktande av de olika regelverkens möjligheter och gränser samt tillgänglig rättspraxis – ta fram vägledande riktlinjer som klargör att en leverantör ska uteslutas från en upphandling i vissa typfall som en direkt följd av en annan myndighets beslut, till exempel ett beslut av Skattever-ket, oavsett om det beslutet har överklagats eller inte. Förslagen i övrigt i artikeln handlar inte om förebyggande arbete. Myndighetsche-ferna räknar upp ett antal sanktioner som kan utgå när fel begås. Även om de sanktio-nerna långsiktigt syftar till att avskräcka från att göra fel kan upphandlande myndigheter inte använda dem i förebyggande syfte för att stoppa fusk. Sanktionerna aktualiseras nämligen först när ett fel har begåtts. De flesta sanktionerna riktar sig dessutom främst mot upphandlande myndigheter, inte mot leverantörer. Det är också Konkur-rensverket, åklagarmyndigheten och – se-dan dessa myndigheter väckt en sanktions-talan – domstolarna som har behörighet att besluta om sådana sanktioner, och inte den offentliga sektorn i vidare mening.

Uttalanden utan innehållDet går inte att utläsa vad myndighetsche-ferna menar med påståendet om att det är ”nödvändigt att lyfta blicken och se kopp-lingar mellan korruption och andra typer av oegentligheter, som karteller, skattefusk och otillåtna direktupphandlingar” eller påståendet att ”Fuskarna är mångsidiga. Då måste de upphandlande myndigheterna (…) också sträva efter att vara det.” Jag utgår från att myndighetscheferna inte menar att den offentliga sektorn i vid mening ska bedriva förundersökning avseende brott. Uppma-

ningarna är farliga eftersom en myndighet, i sina försök att följa dem, kan komma att agera utanför sin behörighet. Myndighetscheferna föreslår att offent-liga aktörer ska ta ett gemensamt ansvar med de privata företagen i det förebyggande arbetet mot fusk och mutor. Menar de då att offentliga sektorn ska samarbeta med det ifrågasatta företaget i utredningen om före-tagets oegentligheter? I så fall, hur ska ett så-dant samarbete åstadkommas? Eller menar

Helena Rosén Andersson är advokat och delägare på Advokatfirman Lindahl i Göteborg. Hon är specialiserad på upp-handlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstift-ningsarbete inom Regeringskansliet.

de att den offentliga sektorn ska samarbeta med konkurrenter till ett visst företag för att få detta företag uteslutet från en upphand-ling eller straffat på annat sätt? Förslaget är i så fall etiskt tveksamt. Om den offentliga sektorn börjar samarbeta med vissa privata företag i jakten på andra företag ligger det nära till hands att betrakta det samarbetet som korrupt.

Nolltolerans fortfarande en utopiInte heller genom nu nämnda påståenden svarar myndighetscheferna därför på frågan om hur den offentliga sektorn ska gå tillväga för att ta ett tydligare ansvar mot mutor, karteller, skattefusk och annat ekonomiskt fusk, trots att de behöver besvara den frågan innan de kan kräva ett tydligare ansvar från den offentliga sektorn i övrigt. Det är fullt möjligt för Konkurrensverket, Riksenheten mot korruption och Skattever-ket att börja ta det offentliga ansvar som de efterlyser i artikeln för en nolltolerans mot mutor, korruption och fusk med upphand-lingsreglerna. Om myndigheterna förklarar vad nolltolerans innebär i verkliga situatio-ner, ja då delar jag deras uppfattning att noll-tolerans inte är en utopi. Med de ambitioner som debattartikeln uttrycker ligger de tre myndigheterna bra till redan för ett sådant ansvar. Myndigheterna kan också – genom att upprätta vägledande riktlinjer som upp-handlande myndigheter kan använda för sina beslut i vissa typsituationer – bli ännu bättre.

Helena Rosén Andersson


FOkUS:FaStighet

Bostadsminister Stefan Attefall och Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, drabbade i Almedalen samman i en debatt kring frågan om bostadsbyggandet.

ebatten om bostadsbristen och avsaknaden av nybyggande har pågått under flera år. Hos regeringen ligger frågan hos civil- och bostadsminister Stefan Attefall, som fått viss kritik för inaktivitet. Förra hösten tog departementet dock initia-tiv till ett antal utredningar och myndighetsuppdrag för att undanröja eventuella hinder för ett ökat bostadsbyggande.

En tydlig fingervisning om att man ansåg att det huvudsakliga problemet låg i kommunernas planprocesser. – Kommunerna har bostadsförsörjningsansvaret. Det spelar ingen roll vilka åtgärder staten vidtar om inte de som sitter på marken och den verkliga makten när det gäller byggandet, det vill säga kommunerna, är med på banan, enligt Stefan Attefall. Han kritiserar bland annat att Stockholms-regionens 26 kranskommuner planerar sin bo-stadsförsörjning utifrån sitt perspektiv, medan människor i regionen betraktar den som en enda arbets- och bostadsmarknad. Storstock-holm växer så det knakar men kranskommu-nerna bygger inte tillräckligt. Och situationen är likartad i Storgöteborg och Stormalmö. – Boverket har i en kartläggning visat att det är långt ifrån alla kommuner som utarbetar riktlinjer för bostadsförsörjningen. Och de riktlinjer som tas fram är av skiftande kvalitet, vilket framgår av länsstyrelsernas analys, skriver Stefan Attefall i en debattartikel i DN.

Skjuter tillbakaMen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, avvisar kritiken och menar att de största hin-dren som behöver åtgärdas är statens ansvar. I samband med Almedalsveckan arrangerade

D

kommunerna slår ifrån sig:Staten har makten över planprocessen

de ett seminarium under titeln Är det verkligen kommunernas fel att det byggs för få bostäder? Och i en debattartikel skriver Anders Knape, ordförande för SKL, att kommunernas arbete är starkt kringskuret av nationella mål, EU-direktiv, lagar och riktlinjer. – För att få igång bostadsbyggandet behövs ett gott samspel mel-lan kommunerna, staten, byggföretag och investerare. Där är vi inte idag, säger Anders Knape, ordförande i SKL. Bland annat handlar det om överprövningsprocessen vid plane-ringen. – Hur länge kan man hålla på och överklaga ärenden? Idag hålls processer vid liv i många år med det vanliga resultatet att de som klagar får fel. Klart att det ska finnas möjlighet att överklaga men regelverket är inte bra idag, det finns möjlighet att vända sig till flera olika instanser och dessutom dra det flera varv, säger Anders Knape i Almedalsdebatten och får ett visst medhåll från bostadsministern. – Jag håller med om att det finns problem, exempelvid vad gäller handläggningstiderna på länsstyrelsen och turordningen. Men, i av-

vaktan på att vi jobbar med de här frågorna kan kommunerna göra mer än de gör idag! Vi dis-kuterar nu ändringar, men det måste få ta tid, vi följer upp den befintliga lagstiftningen. Den pågående utredningen, som led av Magnusson, ska presenteras och sedan ska vi avgöra vad som krävs, säger Stefan Attefall.

Riksintressen – för rikets bästa?Ett annat problem som SKL påtalar är att Sveriges så kallade riksintressen begränsar möjligheterna att bygga. Tomas Rudin, opposi-tionsborgarråd i Stockholms stad medverkade också i debatten och gav exempel. – Stockholms stad bygger mycket och visar att det går att bygga nya bostäder. Men vi upplever problem med riksintresset som ska in. Länsstyrelserna agerar nästan egenmäktigt. I exempelvis Stockholm har länsstyrelsen påver-kat resultatet i sex stycken genomritade förslag. Det blir mycket dyrt och det är ägaren som ska stå för kostnaden. Tack och lov är det i det här

Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting.

1. Ordning och tydlighet. Statens interna samordning måste fungera så att kommunerna inte får motsägelsefulla och icke sammanvägda underlag och besked för den fysiska planeringen.2. Gör om systemet med riksintressen. Riksintressen är områden som staten pekat ut som viktiga att bevara. Att värna värdefulla områden är bra men systemet fungerar inte. Stora områden, ibland hela kommuner, har avsatts utan tydliga skäl eller avgränsningar. Inaktuella och otydliga riksintressen är ett stort och onö-digt hinder för bostadsbyggande.3. Ta bort detaljregleringarna. Staten har satt upp omkring hundra nationella mål som kommunerna måste ta hänsyn till i planeringen. Därtill kommer olika program, strategier och initiativ på såväl nationell, internationell och EU-nivå. Ofta krockar målen med varandra och avvägningarna blir svåra. Kommunerna för-väntas dessutom ta ett stort ansvar för att riksdagens miljömål kan uppnås. Samtidigt kan inte staten bestämma sig för vad som är rätt väg och ger olika signaler via sina myndigheter när det gäller omställningen till ett mer klimatsmart samhälle. En knut som måste lösas.4. Ena myndigheternas syn på buller. Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Trots det har Boverket, Naturvårdsverket och Socialstyrel-sen olika normer för olika typer av buller. Varken kommuner eller verksamhetsutövare och byggbransch vet vad som gäller, en ohållbar situation som försvårar bostadsbyggandet.5. Korta handläggningstiden för länsstyrelser och domstolar. När det ska byggas i tätbebyggda områden ska många intressen vägas samman vilket ofta leder till överklaganden. Att handlägga dessa hos länsstyrelser och i domstolar tar idag orimligt lång tid. Sätt 10 veckor som maxgräns – samma som kommunerna har för tillståndsprövning.6. Variera strandskyddet. Strandskydd finns för att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och för att värna den biologiska mångfalden. Det är bra. Men det är inte rimligt att det ska vara strandskydd kring varenda liten bäck och dike i hela Sverige. Kommunerna vill skapa attraktiva boendemiljöer som alla har tillgång till. Strandskyddsreglerna måste ses över.

SKLs önskelista till Stefan Attefall

FOkUS:FaStighet

31www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2012

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positio-nen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • [email protected] • www.swepos.com

kommunerna slår ifrån sig:Staten har makten över planprocessen

fallet staten, genom Jernhusen, säger Tomas Rudin. – Det är hopplöst att räkna hem projekten och få en kalkyl som håller. Staten måste ta ett steg tillbaka och lita på att kommunerna sköter planprocessen, tillägger Tomas Rudin.Stefan Attefall är debattglad och kontrar: – Stockholms stad har även inrättat ett skön-hetsråd som säkert sätter egna begränsningar. Men tillägger också att man ser över frågan om riksintresse, men att det tar lite tid eftersom det är komplext.

Tre olika lagstiftningarRegler för att minska bullerpåverkan i bostads-områden erbjuder också utmaningar när man vill bygga i städer. Exempelvis anses områden i anslutning till järnvägar vara skyddsområden, men järnvägen går i regel rakt igenom våra städer. Att det finns tre olika lagstiftningar kring buller att ta hänsyn till ställer till problem, anser SKL. – I Stockholm, Värtan, planerar vi att bygga bostäder i hela området fram till år 2030, men med bullerreglerna som de är utformade idag kan vi inte det. Den enda mark som återstår i Stockholm är

industriområden och hamnområden som vi vill förädla, konstaterar Tomas Rudin.

Stefan Attefall är medveten om detta. – Vi har tre olika myndigheter som utfär-das bestämmelser kring buller, vi försöker öka samverkan och skapa gemensamma regler, men det går fruktansvärt trögt. Och det finns idag oklarheter och motstridiga regler. Här måste staten tala med en mun, men eftersom myndigheterna är självstän-diga behöver frågan lyftas till en politisk nivå. Men vi måste även förankra och ve-tenskapligt belägga ämnet så att resultatet blir rätt, säger Stefan Attefall. Det finns även andra åtgärder att ta till för att minska bullret i städerna, exempelvis asfalt, bilar och industri. Gå direkt på bul-lerproblemet, uppmanar Stefan Attefall.– Kommunerna kräver idag ingen bul-lerdämpning på bussarna vad jag vet, säger han. Malin Ulfvarson

Civil- och bostadsminister Stefan Attefall. Foto: Johan Ödmann.

Utställare på

eFörvaltningsdagarna


FOkUS:FaStighet

Kvicksilverarmaturer snart ett minne blottKvicksilverlamporna fasas ut om tre år. De uppfyller inte kraven på energieffektivitet i EU:s ekodesigndirektiv. Det har Norrkö-pings kommun tagit fasta på, som redan har bytt 4 000 kvicksil-verarmaturer. – Förbrukningen kommer att minska med minst 40 procent, säger Paul Lundmark, elingenjör på tekniska kontoret i Norrkö-pings kommun. Totalt kommer man att byta 9 500 kvicksilverlampor och använder de gamla stolparna. Vid nyproduktion kan man sätta stolparna med större mellanrum, eftersom de nya armaturerna lyser starkare. Fördelningen blir 3 500 armaturer för metallha-logenljuskälla, 1 000 induktionsarmaturer, samt 2 300 LED armaturer. Prismässigt är metallhalogen billigast induktion mitt emellan och LED är dyrast. – LED är lite dyrare, men ger mycket ljus till liten effekt. De håller i 12 till 15 år och är då nere på 70 procent av den ursprung-liga effekten, säger Paul Lundmark.

Fredrik Moback

Solfångare värmer utomhusbadetFör att förlänga badsäsongen och minska värmekostnaderna bestämde Sölvesborgs kommun sig för att installera anläggning med solvärme för att värma Hälleviksbadet. Tidigare värmdes anläggningen enbart med värmepump. Nu-mera får anläggningen värme från en nyinstallerad värmepump och 250 kvm plana solfångare. En unik lösning gör det möjligt att dra nytta av värmen när badsäsongen är över – under vintern värmer solfångarna den intilliggande fotbollsplanen på Strandval-len. ExoTech stod för entreprenaden av solvärmesystemet och Svenska S-Solar levererade solfångarna. Solvärmeanläggningen beräknas producera ca 116 000 kWh per år. – Vi räknar med att vi ska spara 50 000 kilowatt om året och det tror jag vi gör. Det beror ju litegrann på hur sommaren är – det kan bli mer, det kan bli mindre, säger Mikael Persson, fastighetsförvaltare på Sölvesborgs kommun till Sveriges Radio Blekinge.

Källa: ExoTech

Telge Hovsjö i Södertälje visar att ett socioekonomiskt bokslut gör renoveringen av miljonpro-grammen till en god affär.

ostadsminister Stefan Attefall har flera gånger uttryckt sig klart i frågan om renoveringsbehoven av miljon-programmet. Det blir inga statliga pengar för att finansiera upprust-ningen. Ansvaret ligger hos fastig-

hetsägarna – men de har inte resurserna. – Ägarna måste ta sitt ansvar och rusta upp sina fastigheter i miljonprogrammet eller sälja till någon som har råd, säger bo-stadsminister Stefan Attefall Att fastighetsägarna bär huvudansvaret för underhållet av sina fastigheter är trots allt de flesta överens om, men problemet är att hyresgästerna kommer i kläm genom att de måste betala genom höjda hyror. Ett hin-der är att den betalningsförmågan inte finns hos många av dem. Ett antal kommuner har också valt att sälja delar av sitt bestånd för att finansiera underhåll, exempelvis Katrineholm, Bot-kyrka, Gävle och Stockholms stad. Hyres-gästföreningen ställer sig mycket kritisk till försäljningarna. – Den kanske viktigaste kritiken mot för-slaget är att problemen kommer att kvarstå. En hyresrätt i behov av upprustning kom-mer fortfarande att vara en lägenhet i behov av upprustning oavsett upplåtelseform. Att sälja lägenheterna till hyresgästerna eller till

B

Lösningen för miljonprogrammet?en privat fastighetsägare, är bara ett sätt att skjuta ifrån sig problemet. Ett problem som kommunen har ett stort ansvar för, skriver Terje Gunnarsson och Simon Safari från Hyresgästföreningen. Regeringens position att inte införa några subventioner och hänvisa till att marknaden riskerar på sikt att öka segregationen i dessa områden. Vems ansvar är det om inte politi-kernas?

En lönsam affärAndra goda exempel kanske kan ge vägled-ning: I Södertälje kommun har det kommu-nala bostadsbolaget Telge Hovsjö givits ett utökat uppdrag – utöver underhåll av fastig-heterna. I en debattartikel från i somras be-skriver de hur rätt angreppssätt gör renove-ringen av bostäderna till en lönsam affär för samhället istället för ett kostsamt underhåll. Telge Hovsjö äger majoriteten av fastighe-terna i miljonprogrammet Hovsjö. I bola-gets uppdrag ingår att renovera fastighe-terna men också att rusta människorna som bor i området. När renoveringsbehoven för en del av fastigheterna blev akut föddes en idé om en byggutbildning. Om lägenhe-terna rustades upp av arbetslösa Hovsjöbor skulle de få både utbildning och praktik och i förlängningen ett arbete. Det är enkelt att se vinsten för individerna men Telge Hovsjö har även anlitat natio-nalekonomen Ingvar Nilsson för att göra ett socioekonomiskt bokslut av Hovsjöbyg-garnas första år. I kalkylen vävs kostnader som samhället bär för arbetslösa individer in, inklusive produktionsförluster. Kalkylen

blev en total vinst på 72 miljoner kronor där hälften är det produktionsvärde som skapas. Stora vinnare är även Södertälje kommun och Försäkringskassan. – Vi ser att break even passeras efter 4 år. Detta bygger på ett antagande om att fram-gångsnivån i projektet är 7 procent eller att drygt en av de 20 deltagande i projektet får ett arbete. Vid detta antagande blir den långsiktiga vinsten på 15 år mellan 6 och 7 miljoner kronor, skriver Telge Hovsjös vd Patrik Derk, m fl i debattartikeln i Dagens Samhälle. Och ställer den retoriska frågan om var-för politikerna tillåter förfallet i miljon-programmet? Utanförskap leder inte bara till mänskligt lidande. Det leder också till mycket höga och onödiga kostnader för samhället. Malin Ulfvarson

Foto: Nicklas R Carlquist

Lanseringar I Bock och mastlyft I Maskinflyttningar I Maskinmontage I Riggning

Vi är experter på lyft. Vi lyfter allt från kassaskåp till broar och hela hus. Vi har helhetslösningar till er.

Våra kunskaper kommer till pass inom alla typer av verksamheter och industrier. Våra helhetslösningar förekommer vid servicestopp, nyinvesteringar eller förändringar i produktion.

Vår teknik och våra tjänster lämpar sig väl där för-utsättningarna är annorlunda och lösningarna inte är självklara. Varje lyftuppdrag är unikt, har sina speciella förutsättningar och kräver där-för ett nära samarbete mellan oss och er som kund.

Tillsammans med er identifierar och analyserar vi problem och skapar lösningar som innefattar alla eller vissa av våra tjänster: lyft, montage, transport, lansering, konsultation, konstruktion, projektering och lyftledning.

Givetvis finns det även en ekonomisk aspekt med vår helhetslösning. Vår erfarenhet är att det lönar sig att låta en leverantör sköta ett lyftuppdrag med allt vad det innebär.

Förmodligen är det så även i ert fall. Och det kanske är det riktigt stora lyftet.

Tunga Lyft med stor precision och säkerhet

www.tungalyft.se

Tunga Lyft i Sverige ABMalmö: Hammarvägen17,23237Arlöv•Tel040-383220Göteborg: SödraHildedalsgatan11-13,Box8044,40277Göteborg•Tel031-656170Stockholm: Skogängsvägen38,16341Spånga•Tel:08-367720Karlstad: Sågverksgatan49,65221Karlstad•Tel054-100540

Tunga Lyft Annons A4.indd 1 2011-12-04 12:45:33

Lösningen för miljonprogrammet?


FOkUS:FaStighet

Fasader kan skadas på flera olika sätt: rostskador, utfällningar och brukskador är tre exempel. Felaktiga reparationer där man lagat en fog i en tegelvägg med hårt cementbruk är ett annat exempel.– Det blir bara pulver under efter några år, säger Per Andersson, utvecklingschef på PEAB, division väst.

å blir fasaden fuktig, vilket ger ökad energiförbrukning. När man ska renovera en tegelfasad gäller det att fräsa ur fogarna 30 till 50 millimeter in i väggen. Man byter ut skadade stenar, armering och kramlor. Är det

en tjockare mur kan man injektera med till exempel Kalkstark. Sedan fogar man med bruk. Det härdar snabbt och som extra sä-kerhet kan man sedan impregnera teglet.

Impregnering– Impregnering kan även läggas på i förebyg-gande syfte, om inte tegelväggen är skadad. Då förlänger man livslängden markant, sä-ger Per Andersson. Men det gäller att välja rätt sorts impreg-nering. Väljer man fel så tränger inte impreg-neringen in i fasaden, utan lägger sig bara på ytan där den bryts ned efter några få år. Med impregnering som ej är anpassad för fasader riskerar man att förstöra fasadmaterialet, menar Per Andersson.

D

att renovera fasader sparar ofta energi

– Undvik siloxanbaserade impregnerings-medel, säger Per Andersson, som rekom-menderar silanbaserade medel istället. Det handlar om storleken på molekyler-na. Silan har tillräckligt små molekyler för att tränga in i väggen. Det har inte siloxan. Silanerna har en vattenavvisande yta, genom vilket vattenånga fritt kan vandra ut. Im-pregneringen tränger in på djupet i betong-en och ger ett varaktigt skydd mot skador som orsakas av fukt.

Rostskadade armeringsjärnPåväxt och frostskador är andra exempel på fasadproblem. När man fräser ur fogarna kan man upptäcka att armeringsjärnen är rostskadade. I några fall är de helt borta. – Då sitter fasaden löst, säger Per Anders-son. När en fastighet är nybyggd och ska för-valtas gäller det att följa de skötselprogram som finns när det gäller tillsyn och förebyg-gande underhåll. För fasaden gäller det att kontrollera att det inte läcker någonstans, att anslutningar och genomföringar är täta och att man inte har ett stuprör eller en hängränna som läcker. De senare måste ren-sas.

Enstegstätade tunnputsfasaderEtt inte okänt problem är de enstegstätade tunnputsfasaderna på cellplast. De är käns-liga vid genomförningar där vatten tränger in och orsakar skador. Andersson jämför dem med en regnrock. Tryckskillnaden blir extra stor och vatten trycks in i väggen vid otätheter. Skadorna blir så stora att man kan tvingas riva hela fasaden – Vi jobbar gärna med en traditionell tjockputs baserad på Kalkstark – en puts som inte tar åt sig fukt men som är genom-släpplig och andas, säger Per Andersson Före en renovering gäller det att åka runt med en lift och noga inspektera för att kunna besluta om rätt åtgärdsprogram och budget. Det gäller att anlita ett företag med utbildad personal med kvalitetssystem och kontroller av de olika momenten genom hela projek-tet. Att fasadrenoveringar misslyckas kan ha flera orsaker.

– Dels har man inte rätt metod och ma-terial, dels har man inte kvalitetssäkring. Det slarvas och man använder till exempel inte regntäckta byggnadsställningar och gör renoveringarna vid alldeles för låga tempera-turer, säger Per Andersson.

LivscykelkostnadEn annan sak som är mycket viktig vid en fa-sadrenovering är att se över genomföringar, plåtanslutningar och fönster. Svaga punkter är ofta mjukfogar. Ett dåligt exempel är ett kommunalt bostadsbolag som bytte fönster till 500 lägenheter och valde de billigaste tvåglasfönstren på marknaden. Då saknar man Livscykelkostnadsperspektiv. Det är bra att göra en Livscykelkostnadskalkyl, LCC, inför renoveringen. Då väger man in kostnader för renovering, drift, energi och underhåll i investeringskalkylen. – Det är konstigt att inte det är mer ut-brett, säger Per Andersson. Alla är vinnare - för fastighetsägaren blir det högre kvalitet, längre livslängd och lägre driftkostnader, lägre totalkostnader, men till en något högre investeringskostnad initialt. Entreprenören kan sälja in en högre kvalitet och miljön är vinnare i lägre energianvänd-ning etc. Att fastighetsägare får renovera sina fa-sader allt oftare beror exempelvis på ökad nederbörd och surare klimat med merkväve-dioxidutsläpp, som ger surare regn. – Organismer som är uppbyggda av kalk bryts ner allt snabbare i haven – samma sak ser vi i fasaderna där surare regn lakar ur bin-demedlen, säger Per Andersson.

Fredrik MobackPer Andersson, utvecklingschef PEAB division väst.

FOkUS:FaStighet


Lars Olsson, teknologie doktor, byggteknik, SP P-märkning av nya fasadsystem och tips för gamla Vad innebär en P-märkning av en fasad?Det är själva systemet vi P-märker. Att allt som ingår är provat och utvärderat. Att montaget genomförs av certifierade entrepre-nörer för en sådan lösning, till exempel att ett fasadsystem på en byggstomme sätts upp av utbildade entreprenörer för systemet. Idag finns det två fasadsystem som är P-märkta: Knauf Danogips som är putsfasadsystem med ventilation bakom och Skanska som är oventilerad puts.

Vilka krav ställer ni för att en fasad ska kunna P-märkas?Alla systemets komponenter som är med ska vara godkända och utprovade av oss. Sedan gäller det systemet som helhet med alla dess egenskaper som fukt, hållbarhet, beständighet, brand, att värmeisolering deklareras, om en viss del ska vara vattenavstö-tande ska det deklareras. Alla funktioner ska deklareras. När det gäller fukt så testar man systemen till max och lägger på en extra fuktbelastning för att vara helt säkra. Ett P-märkt fasadsystem ska hålla i minst 25 år.

Vilka krav ställer ni på anslutningen mot fönster?Om man misstänker att fönstret kan läcka så kan man ha en sekundär tätning under fönstret. Då leds vattnet ut i en luftspalt. Det är någonting ganska nytt som branschen själva rekommen-derar.

Vilka krav ställer ni på infästningar?Infästningar enligt P-metoden provar man så att tätningarna fungerar mellan fasad och infästning. Det kan gälla vid ventiler och balkonger där krav finns på alla detaljer.

Hur underhåller man en fasad för att förebygga problem?Man följer underhållsmanualen. Blir det alger eller annan påväxt som är vanlig på fasader mot norr, så tvättar man dem. En P-märkt putsfasad ska hålla i 25 år, så i god tid innan de 25 åren har gått får man fundera på underhållet.

Vilka är de vanligaste problemen man stöter på?För tegelfasader är det sprickbildningar och sönderfrysningar, Kramlor och armeringsjärn kan rosta sönder. Det är vanligt på västkusten. Numera gör man dem därför ofta rostfria. Putsfasa-der är ofta målade med färger som inte lämpar sig för dem, som täpper till porerna. För träfasader är det vanligt att man inte har valt ett lämpligt målningssystem och inte målat tillräckligt nog-grant. Träfasader bör målas om vart sjunde till vart tionde år. För betongfasader är fogarna de svaga punkterna.

Om man har en enstegstätad putsfasad och fått in fukt, vad rekommenderar ni att man gör då?En vidare teknisk undersökning krävs. Att man tar reda på hur det står till med konstruktionen. Det ger ett resultat som leder vidare i form av att man vidtar åtgärder.

1 Statusbestämning för att se hur det står till med fasaden.2 Åtgärdsförslag med lämpliga åtgärder.3 Det är ofta positivt att tilläggsisolera om man ändå gör åtgärder. 4 Man höjer värdet genom att förbättra fasaden.5 Alla fasader behöver underhållas på något sätt.

Fem tips för att se över fasaden

Lars Olsson, teknologie doktor, byggteknik, SP.

FastighetsFörvaltning är mötesplatsen för dig som berörs av det senaste inom fastighetsbranschen. Här träffar du bland annat chefer, beslutsfattare och ägare från Sveriges fastig-hetsbolag på ett och samma ställe.

Årets största mötesplats – för sveriges fastighetsförvaltare

21-22 november 2012 – Stockholm

Under konferensen kommer vi att beröra områden som ekonomisk förvaltning, teknisk förvaltning, ägande, skötsel och praktikfall. För mer info besök vår hemsida: www.fastighetsforvaltning2012.se

FASTIGHETS

Helsida.indd 1 2012-08-21 10.57

FOkUS:FaStighet


MER INFORMATION OCH ANMÄLAN: www.niras.se Anders Björkestedt,011-26 40 71 [email protected]

FRAMTIDENS GRÖNA FASTIGHETER OCH LOKALER I OFFENTLIG SEKTOR

EKONOMI OFFENTLIG UPPHANDLING ENERGI OCH MILJÖ UTVECKLING OCH TRENDER

KONFERENS ONSDAG 17 OKTOBER 2012, STOCKHOLM

NÅGRA PROGRAMPUNKTER:n Hur påverkas offentlig sektor av ekonomin i Sverige och världen?n Styrning av miljökrav i upphandlingarn Hitta rätt i djungeln av miljöcertifieringar och klassningssystem för fastighetern Nordens mest miljösmarta kontorshus – är detta framtiden för offentlig sektor?n Fördjupningsseminarier

Skulle det offentliga Sveriges fastighetsbestånd idag vara energi-effektiviserat med garanterade energibesparingar, skulle den offent-liga sektorn spara 3 miljarder kronor om året genom lägre energi-förbrukning. Det är pengar som motsvarar en löneförhöjning på över 1500 kronor i månaden till samtliga verksamma lärare eller 8300 fler anställda inom äldreomsorgen.

en offentligt ägda ytan i Sverige är sammanlagt 138 miljoner kvadrat-meter lokaler och fastigheter. Endast en bråkdel av dessa kvadratmeter har energieffektiviserats. Detta är såväl en oförsvarbar belastning av miljön

som ett slöseri med offentliga medel. Slöseri med pengar som i stället skulle kunna gå till olika välfärdssatsningar. Vi har räknat ut den ekonomiska bespa-ring som skulle uppnås om samtliga dessa offentliga kvadratmeter energieffektivisera-des genom så kallade EPC-kontrakt. EPC-kontrakt innebär att investeringar i energi-besparande åtgärder finansieras med hjälp av garanterade framtida energibesparingar, där leverantören står för hela risken. Om de ga-ranterade energibesparingarna inte uppnås är det alltså leverantören som tar den ekono-miska smällen och inte skattebetalarna.

Kostnad och vinstAtt energieffektivisera samtliga fastigheter och lokaler ägda av den offentliga sektorn skulle kosta totalt cirka 40 miljarder kronor. Eftersom investeringen på sikt betalar sig själv, och garanteras av leverantören, tär den

D

Fler lärare och bättre äldrevård genom energieffektivisering

varken på skattekistan eller utgör en risk för skattebetalarna. Skulle det offentligt ägda fastighetsbe-ståndet vara energieffektiviserat skulle en-bart de garanterade besparingar som om-fattas av EPC-kontrakt innebära minst 3 miljarder kronor i lägre energiförbrukning varje år (3,9 TWh). Utöver de energibe-sparingar som garanteras inom ramen för EPC-projekt ingår stipulerade besparingar som inte följs upp. Dessutom kan beställa-ren räkna med indirekta besparingar såsom lägre kostnader för underhåll av fastighe-ten. Besparingspotentialen per år skulle då kunna vara 5 miljarder kronor och återbe-talningstiden för den totala investeringen på 40 miljarder kronor blir bara 8 år. Idag går enorma summor till elbolagen som, om fastighetsbeståndet var energieffek-tiviserat, istället kunde läggas på tjänster inom välfärden. 3 miljarder kronor motsvarar en lö-neförhöjning på över 1500 kronor i månaden till alla 161 000 arbetande lärare. Skulle dessa offentliga miljarder istället läggas på äldre-omsorgen skulle det motsvara drygt 8300 fler heltidsanställda personer. I siffran ingår arbets-givaravgifter och försäkringar.

Det handlar om miljöEnergieffektivisering handlar även om mil-jöarbete. Energieffektivisering är det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläp-pen från energisektorn. Enligt EU:s ener-gitjänstedirektiv ska den offentliga sektorn vara en föregångare inom energieffektivise-ringsområdet och det är hög tid att det of-fentliga Sverige går i bräschen i frågan. Idag går arbetet för långsamt. Vi uppmanar stat, län, kommuner och städer att intensifiera energieffektiviseringen av fastighetsbestånden. Skulle så ske vinner miljön i form av lägre utsläpp, och det of-fentliga Sverige och skattebetalarna i form av mer medel över till bland annat välfärds-satsningar. Varje kvadratmeter som inte är energieffektiviserad är slöseri med skattebe-talarnas pengar.

David Nicholl, vd Schneider Electric och Svante Axelsson, generalsekreterare Natur-skyddsföreningen.

Här är tre av programmets fördelar: Ingen kostnad för administrationsverktyget. Betala endast för publicerade e-tjänster. Tillgång till över 80 färdiga e-tjänster ur vår etjänstekatalog.

Vill du se fler fördelar? Gå in på www.artvise.se/e-tjanst2013

Att e-tjänster länge har varit ett kostsamt och tidskrävande arbete kan många

skriva under på. Vi på Artvise tycker tvärtom, att e-tjänster ska vara billigt och

tidse�ektivt! Därför har vi tagit fram verktyget e-Tjänst 2013 där organisationer

och företag enkelt kan skapa sina egna e-tjänster eller välja mellan 80 färdiga

e-tjänster ur vårt katalog och enkelt publicera dem med några klick!

Hantering av e-tjänsterhar just blivit en skrattmatch!

För- och efternamn Personnummer

Gatuadress

Postnummer, postadress Telefonnr, hem

E-postadress

Modersmål

Antal barn i hemmet

Årsinkomst

Lägenhetsnummer

CivilståndGift Sambo

Mobilnummer

Arbetsplats

Ensamstående


FOkUS:FaStighet


– Vi jobbar bland annat med att auktorisera golvföretag, att dokumentera rutiner för kvalitets-, miljö- och arbetsmil-jöarbete, säger Johan Aspelin.

tt problem för golvbranschen är att de stora byggföretagen inte alltid le-ver som de lär när det gäller att upp-handla underentreprenörer, som till exempel golvföretag. Ett krav man kan komma att ställa i framtiden är

att golvföretaget ska ha dokumenterade kva-litets- och miljörutiner, men det gäller, en-ligt Johan Aspelin, för hela byggbranschen. – Vi har ett livaktigt arbete inom utveck-ling av teknik och miljöfrågor, nämner han som exempel på viktiga verksamheter inom Golvbranschen.

Två föreningarBranschorganisationen har dels en leveran-törsförening med de stora tillverkarna, och dels en entreprenörsförening med represen-tanter från de företag som lägger golven. Så är det inte inom alla branschorganisationer.Golvbranschens vd menar att de har en bra inriktning på verksamheten och ser ingen större anledning till att ändra kompasskurs. Men vissa saker kan förbättras. – Vi kan bli bättre på att hjälpa företagen att sköta omvärldsbevakningen och lösa problemen som uppkommer i den ständiga utveckling som pågår.

E

Golvbranschen kvalitetssäkrar

Golvbranschen erbjuder ett stabilt kurs-utbud. Medlemmarna erbjuds bland annat kurser i miljö, arbetsmiljö, juridik, ekonomi och golvteknik. Kursen Golvteknik tar till exempel sikte på vanliga läggtekniska fel och är en kurs som anordnas höst och vår. Un-derlag till kursen kommer från branschen, så att den alltid är uppdaterad. – Vi prioriterar kurser i ekonomi och ju-

ridik. De verksamhetsnära kurserna är bra, men sidan som hanterar formaliteter, fram-förallt de juridiska är viktig, säger Johan As-pelin.

Outnyttjad garantiHos kunderna kan en oro smyga sig in när man upphandlar hantverkstjänster. Golv-branschen har en garanti sedan 1977 och alla medlemsföretag betalar pengar till en garantifond. Om någonting går snett kan max två prisbasbelopp, 90 000 kronor beta-las ut till kunden. – Golvbranschens golvgaranti har inte be-hövt användas en enda gång de senaste tio åren. Företagen har självmant rättat fel och brister, så vi sköter oss bra, säger Johan As-pelin. Flera nyttigheter kommer att komma medlemmarna till del tack vare organisatio-nens nytillträdde vd. Han vill jobba med att tillgängliggöra det arbete som bedrivs varje dag, gärna via internet. Han säger sig ha en större förståelse för den elektroniska utveck-lingen och alla möjligheter som ligger i den. – Vi jobbar kontinuerligt med att utveck-la våra system. Målet är att det ska bli lättare för företagen att få tag i den information man behöver, men också att kunna infor-mera om sådant företagaren behöver fast de inte visste om det innan behovet uppkom, säger Johan Aspelin. – Man pratar om appar. Jag tror att hitta formatet för att använda telefonen för att fullgöra skyldigheter är för entreprenören väldigt viktigt, säger Johan Aspelin. De mobila kanalerna betyder alltmer. Att komma åt kvalitetsdokumentation är ett ex-empel, så att man kan fokusera på det som är viktigt. Den administrativa navigeringen kan förenklas. Aspelin har varit verksam som jurist inom Golvbranschen sedan 2007. – Jag har ett intresse för entreprenadju-ridik sedan tidigare och kom in i golvbran-schen via det intresset. Det är ofta David mot Goliat när man arbetar med underen-treprenörer, säger Johan Aspelin.

Fredrik Moback

Golvbranschens VD, Johan Aspelin. Foto: Tom Martinsen.

Välj ett GBR anslutet företagVälj ett företag som kan Kretsloppsmärka golvkonstruktionerVälj ett företag som kan återvinna installationsspill via GBR GolvåtervinningVälj ett Auktoriserat Golvföretag med KMA-plan och uppföljning av rutiner (revision)Välj ett GVK-auktoriserat golvföretag när arbete ska utföras i våtrum

Källa: Golvbranschen

Fem råd vid upphandling av golvläggning


UPPhaNdLING

Det kan ge god utdelning att efter en upphandling träffa respektive anbudsgivare och gå igenom tilldelningsbeslutet. Då visar man god vilja, får in rele-vanta synpunkter och eventu-ellt kan man lyckas avvärja en överprövning.

ebriefing betyder ungefär eftersnack. Det är främst en psykologiterm som innebär ett strukturerat samtal efter en traumatisk händelse, eller ett psy-kologiskt experiment, som kan ris-kera att orsaka en negativ reaktion.

Genom att gå igenom vad som har hänt och låta patienten tala om sina reaktioner är må-let att undvika psykologisk skada. I affärsvärlden används termen av inkö-pare som ger återkoppling till anbudsgivare som förlorat en upphandling. Syftet är att

D

debriefing – det betydelsefulla eftersnacket

upprätthålla goda relationer och att hjälpa dem att förbättra sitt nästa anbud. Många drar sig för att genomföra den här typen av uppföljningsmöten och en dåligt genomförd debriefing kan i värsta fall göra skadan än värre. Det kan vara svårt att fram-föra kritik, svårt att pedagogiskt förklara beslutet och att inte vika undan när man ifrågasätts. Men Agneeta Anderson, chef för Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet vill uppmana fler offentliga upphandlare att ta det här steget och på så sätt öka dialogen med leverantörerna. – Som gammal upphandlare vet jag att man många gånger skickar ut sitt tilldel-ningsbeslut och sedan håller andan i tio da-gar till dess att tidfristen för överprövning gått ut, säger Agneeta Anderson. – Ofta vill man kanske att leverantören ska ta kontakten, men att själv ta det initiati-vet tycker jag visar på en god attityd. Kontakten kan tas så snart tilldelningsbe-slutet är fattat. – Alla kontakter mellan köpare och säljare ska förstås skötas professionellt men efter tilldelningsbeslutet är man fri att prata med varandra. Det är dock ändå viktigt att alla får samma typ av information. – Alla leverantörer kanske inte är intresse-rade, men min uppfattning är att många nog skulle uppskatta erbjudandet, säger Agneeta Anderson.

Dubbelt syfteHon rekommenderar att låta samtalet fo-kusera på det anbud som leverantören själv lämnat in och inte gå in på några jämförelser. – Syftet med mötet är inte i första hand att beskriva det vinnande anbudet, utan att gå igenom respektive leverantörers anbud. Var brast det, saknades något eller var det inte tillräckligt utförligt? Visa gärna också på vad som var bra. Utbilda anbudsgivaren så att de har en chans att lämna bättre anbud nästa gång. Förklara de poängsättningar leverantören fått, eventuella brister i anbudet och moti-vera dessa påpekanden. Men syftet med ett möte är dubbelt. – Be gärna anbudsgivaren lämna syn-punkter på förfrågningsunderlaget och an-budsprocessen så att även ni kan förbättra er inför nästa upphandling.

Undvik en överprövningEva Wegsjö Sande har använt sig av debrie-fing och hon minns särskilt en upphandling hon gjorde som inköpschef på Renova. – Det blev väldigt mycket frågor på för-frågningsunderlaget så vid tilldelningsbe-slutet valde vi att ringa upp samtliga an-budslämnare och beskriva förfarandet och informera om vårt beslut. Vi gjorde det bland annat för att undvika en överpröv-ning, vi fick antydningar om att man ansåg att vi hade bestämt oss för en leverantör re-dan innan vi påbörjade upphandlingen. Jag tror att vår extra informationsåtgärd starkt bidrog till att upphandlingen inte överprö-vades, säger Eva Wegsjö Sande, som sedan sommaren arbetar som inköpschef på Göte-borgs Hamn. Vad sa du till dem? – Jag ringde och berättade vad som hade gjort skillnad i utvärderingen, om skälen bakom vårt val av leverantör. Bara det att en mänsklig röst förklarar läget har betydelse. Det är inte alltid enkelt att ta till sig utvärde-

– Som gammal upphandlare vet jag att man många gånger skickar ut sitt tilldelningsbeslut och sedan håller andan i tio dagar till dess att tidfristen för överprövning gått ut, säger Agneeta Anderson på Upphandlingsstödet.

– Leverantörerna lägger ner oerhört mycket arbete på ett anbud och det ingår i en affärs-mässig relation att säga tack, anser Eva Weg-sjö Sande, inköpschef på Göteborgs Hamn.


UPPhaNdLING

debriefing – det betydelsefulla eftersnacket

www.ekan.com

Hör gärna av dig så berättar jag

mer 0736-170432/Petter

Ekan har 25 års erfarenhet av nytänkande. Modeller får aldrig bli lag – gamla tankebanor får aldrig bli eviga. Helt enkelt därför att inget uppdrag är likt något annat. Just nu är nytänkande särskilt viktigt inom den offentliga sektorn. Pengar är en bristvara och du behöver finna nya sätt att effektivisera verksamheten. Vår verktygslåda är fylld med flexibla redskap. Tillsammans kan ni och vi förverkliga stra-tegin – gå från ord till handling.

Folktandvården i Västra Götalandsregionen är ett exempel på organisation som gått från ord till handling för att säkra en effektiv och ändamålsenlig verksamhet även i framtiden. Samarbetet har blivit så framgångsrikt att vi delar monter på Kommek 22-23 augusti i Malmö.

ringsmodellen och bedöma om alla kriterier är uppfyllda eller inte och då behöver ibland beslutet förklaras. Eva Wegsjö Sande har en bakgrund inom sälj- och marknadsföring där relationer är oerhört viktiga. – Vi får tänka på att en leverantör även kan vara kund i ett annat sammanhang. Jag anser att tilldelningsbeslutet är lite för for-mellt och jag brukar hålla en mer personlig ton i mejlet när jag bifogar beslutet, ett mer direkt tilltal. Det finns ingen nackdel i att visa att vi är människor bakom besluten. På Renova införde hon en rutin att skicka ett mejl till alla anbudslämnare i samband med anbudsöppningen. – Vi skriver helt kort ett tack för att be-kräfta att vi tagit emot ett anbud och infor-merar om att vi nu påbörjar anbudsutvärde-ringen och en ungefärlig tidplan. Tidigare har de inte fått den informationen! – Som myndighet sköts kontakterna all-tid så formellt, vissa anser att det bör vara så men leverantörerna lägger ner oerhört mycket arbete på ett anbud och det ingår i en affärsmässig relation att säga tack. Man kan vara trevlig i myndighetsutövningen. Framförallt tror jag att det kan vara en fördel om det uppstår kritiska frågor. Hon framhåller också den dubbla funk-tionen med mötet.

– För att förbättra våra upphandlingar måste vi ta in synpunkter även från de an-budsgivare som inte fått affären. Jag vill påstå att de nästan är ännu viktigare för att bidra till bättre upphandlingar, säger Eva Wegsjö Sande.

SekretessprövningAlla anbud i upphandlingen är i normalfal-let offentlig handling och något som andra kan begära att få ta del av. Men först måste myndigheten göra en sekretessprövning så att ingen affärskritisk information kommer ut. – Det händer inte så ofta. Det är tidskrä-vande att utreda om anbuden innehåller information som behöver sekretessbeläggas, både för oss och för anbudslämnare. Men det är förstås ett arbete vi måste göra skynd-samt när någon begär ut handlingarna, säger Eva Wegsjö Sande. Agneeta Anderson har tips att ge om det handlar om omfattande dokumentation. – Ett sätt att minimera arbetet med att skriva ut och kopiera är att bjuda in till myn-digheten för att ta del av papprena på plats. Det finns lite olika vägar att gå, säger Ag-neeta Andersson.

Malin Ulfvarson

1. En personlig kontakt via telefon, eller ännu hellre ett möte, att rekommen-dera för en debriefing. 2. Förbered mötet noga, gå igenom vad som ska tas upp, vad som är sekretess-belagt och var beredd på ifrågasät-tanden.3. Var tydlig från första kontakten, inled med att berätta syftet och vad som ska diskuteras. Påtala gärna vad som inte kommer att diskuteras under mötet, det vill säga konkurrenternas anbud eller eventuella diskussioner om utvärderingen hade kunnat göras på annat sätt.4. Håll en professionell ton, håll er till sakfrågorna i anbudet samt förfråg-ningsunderlaget.5. Kan du inte besvara en fråga under mötet så be att få återkomma. 6. Gör en kort skriftlig sammanfattning som anbudsgivaren kan ta med till sin egen organisation.7. Saknar ni en känd leverantörs anbud i er upphandling? Ring upp och fråga varför de inte deltog för att få in värde-fulla synpunkter på upphandlingen.

Tips för en bra debriefing


oracle.com/goto/government or call 020-79 40 85


UPPhaNdLING

Öka andelen ekologisk mat i offentliga kök! Slutnotan kommer inte att bli dyrare, snarare tvärtom. Vinsterna kommer att öka. För alla. Det skriver Carola Magnusson, vd för Carolas Eko AB, Kerstin Anders-son, projektledare för ekologisk mat i Lunds kommun, Lars Nellmer, vd för KRAV och Sara Jervfors, kostchef i Södertälje kommun.

ldrig förr har kommuner och lands-ting köpt så stor andel ekologisk mat som de göra idag. Enligt den så kall-lade Ekomatsligan är snittet cirka 18 procent där Lund, Malmö och Sö-dertälje toppar med över 40 procent

ekologiska inköp. En suverän utveckling för de offentliga kök som visar att det fungerar att köpa mat som producerats på ett lång-siktigt hållbart sätt för både människor, djur och miljö.

Ovärderliga vinsterI Sveriges finns det över 4 000 KRAV-bönder som varje dag bidrar till minst 12 av regeringens 16 miljömål, till exempel ett renare grundvatten, friskare jordar och ökad biologisk mångfald. Ovärderliga vinster bara genom att välja mat med omsorg. KRAV-böndernas miljöinsats är framfö-rallt ett resultat av att de inte använder ke-miska bekämpningsmedel och konstgödsel i sin produktion, men också för att de arbetar långsiktigt med att sluta kretslopp. Till ex-empel får den spannmål som odlas på gården oftast näring, gödsel, från gårdens egna djur och djuren på gården får minst 50 procent av sitt foder från den egna gården. Snacka om närodlat! Vid offentliga upphandling är det ofta ett lågt pris som styr matinköpen. Den mat som är billig är oftast den som tär mest på våra gemensamma resurser och kostar mer i längden. Att köpa mer ekologisk mat är inte per automatik dyrare, men för att klara kost-nadskrav måste man tänka lite annorlunda, till exempel behövs en mer säsongsanpassad meny. Vi tycker inte att det är för mycket begärt att samhällets yngsta matgäster ska slippa äta skolmat som odlats med kemiska bekämp-ningsmedel och innehåller många och oftast helt onödiga tillsatser. Just därför arbetar vi för att alla barn ska ha rätt till ekologisk skolmat!

Inga småpengarOffentlig upphandling handlar inte om små-pengar. Om alla offentliga inköp, allt från

A

alla har rätt till ekologisk mat

pennor till infrastrukturprojekt, räknas ihop handlar det om drygt 15 procent av Sveri-ges hela bruttonationalprodukt, det vill säga cirka 480 till 580 miljoner kronor årligen.Köpkraften hos offentlig upphandling är ett viktigt instrument när det gäller att utveckla samhällets livsmedelsproduktion i hållbar riktning. Om vi, tillsammans, ska klara av kommande utmaningar som klimathot, brist på viktiga råvaror och överutnyttjade ekosystem måste vi ha ett långsiktigt per-spektiv - allt vi gör idag måste vara hållbart för människor och miljö imorgon. Det är framförallt detta långsiktiga per-spektiv och strategiska tänkandet som sak-nas i offentlig upphandling idag. Lednings-grupper inom myndigheter måste engageras bättre, likaså måste uppföljning av de krav som ställs på den offentliga upphandlingen förbättras.

Överbygga hinderEn annan viktig del är kunskap. För att fler kommuner och landsting ska köpa mer eko-logisk mat måste de inte bara känna till alla fördelar med maten, utan de måste också veta hur de ska gå till väga för att upphandla mer ekologisk mat. Därför har KRAV, i sam-arbete med Jordbruksverket tagit fram ma-terial till webbplatsen www.merekoiskolan.se där upphandlare steg för steg kan se vilka krav som ska ställas och på vilka sätt för att öka andelen ekologisk mat i de offentliga köken. Att upphandla ekologisk mat kan verka svårt eftersom det saknas en gemensam de-finition för vad ekologisk mat egentligen innebär. Men det går att överbygga hinder som detta genom att hänvisa till de märk-ningar som finns eller helt enkelt göra en egen kravspecifikation på den mat man öns-kar köpa.

De är levande bevisEn annan viktig kunskapskälla är givet-vis att dra lärdom av de goda exempel som finns. Till exempel kommunerna Lund och Södertälje som toppar Ekomatsligan. De är verkliga föregångare och har eko-mål som

är långt högre än det regeringens nationella 25-procentsmål. Lunds mål är 40 procent och Södertäljes 100 procent. De här kommunerna är levande bevis på att ekologisk skolmat är ett ekonomiskt håll-bart alternativ. I Södertälje kommun ingick till exempel inga extra pengar när politiker-na beslutade att laga mer ekologisk mat. Det som behövdes var att kommunen ändrade sitt köpmönster. Istället för hel- och halvfa-brikat köps numer framförallt råvaror som tillagas från grunden. Kommunen köper också mindre mängd kött och mer säsongs-anpassad frukt och grönt. Dessutom arbetar kommunen aktivt med att minska matsvin-net. För både Lund och Södertälje fick beslu-ten om mer ekologisk mat flera positiva följ-deffekter. Båda kommunerna drar slutsatser-na att en större andel ekologisk mat medfört enorma kvalitetslyft för hela verksamheten. Slutnotan blev inte dyrare. Snarare tvärtom. Vinsterna ökade. För alla.

Carola Magnusson, vd och grundare av Carolas Eko ABKerstin Andersson, projektledare för ekologisk mat i

Lunds kommun, Lars Nellmer, vd för KRAVSara Jervfors, Kostchef i Södertälje kommun

Foto: Martin Sejie Hegardt, KRAV

Riksbyggen ägs av våra medlemmar. Det betyder i praktiken att när du köper en bostadsrätt av oss, blir du också genom föreningen ägare av Riksbyggen. Vi är helt enkelt ett kooperativ som arbetar för ditt bästa. Inte ett börsnoterat företag som jobbar för sina aktieägares kortsiktiga vinster. Att vi tar ett långsiktigt ansvar innebär att vi tänker annorlunda redan från början och väljer lösningar som vi vet att vi kan stå för i tio, femtio eller hundra år. Det här tänkandet har vi även när vi tar oss an förvaltnings-uppdrag för kommersiella och offentliga fastigheter. Vi föreslår alltid långsiktigt kloka och lönsamma lösningar – det tjänar vi alla på, decennium efter decennium. Läs mer på riksbyggen.se!

Låt oss förklara fördelarna med decennium- ekonomi


UPPhaNdLING

Ett lyckat upphandlingsresultat kräver kompetens och resurser – inte bara hos upphandlings-enheten utan också i den övriga organisationen. Det kräver ock-så viss förståelse och kompetens hos anbudsgivarna, vilket inte lika ofta lyfts fram i debatten, skriver Petra Hållander, redaktör på JP Upphandlingsnet.

ärdet av den offentliga upphandling-en i Sverige uppskattas till 500-600 miljarder kronor per år. Det är lätt att förstå att upphandlingar hamnar i domstol när det står så mycket på spel. Misslyckanden skylls ofta på

bristande kompetens hos upphandlarna, men det är att förenkla bilden. För en bra kvalitet i upphandlingsarbetet krävs förstå-else hos berörda ledningar för hur strategiskt viktig upphandlingen är. Upphandlaren ska ofta köpa in en mängd olika objekt och tjänster. Regelverket är komplext och samtidigt som man navige-rar snåriga juridiska frågeställningar, ska man göra bästa möjliga affär. Upphandlaren har även den egna organisationens förvänt-ningar och krav att hantera. Ett bra resultat förutsätter att man lyckas förena mål som ibland kan stå i konflikt med varandra. Det finns några fällor man lätt kliver i, på grund av bland annat tidsbrist.

KravställandetDet finns otaliga exempel från domstolarna på att en bristfällig användning av krav le-der till att en upphandling måste rättas eller göras om. Med tanke på att en öppen upp-handling tar cirka sex-åtta månader att ge-nomföra är detta ett stort resursslöseri. Det finns för övrigt inte någon statistik över hur ofta en potentiell anbudsgivare avstår från att lämna anbud på grund av att kraven upp-levs som för omfattande, och vilka förluster det i sin tur leder till för både myndighet/enhet och marknad. Vid varje upphandling måste kraven vara väl avvägda och skall-kraven, det vill säga de obligatoriska krav som måste uppfyllas för

V

Offentlig upphandling – varför går det så fel ibland...

att ett anbud ska få utvärderas, måste vara nödvändiga. Man måste tänka efter vid varje krav; vad är det egentligen vi vill uppnå? Kan kravet formuleras på ett mindre ingri-pande sätt? Man måste givetvis också se till att övriga krav är rätt formulerade och vik-tade. Det här är ofta lättare sagt än gjort; det kräver att man har tillgång till tid och insat-ser från hela den referens-/expertgrupp som arbetar med en upphandling. Jag tror att man ska undvika utvärderings-modeller som är så avancerade att de kräver ett matematiskt geni; om man inte själv förstår modellen, går det knappast att vara transparent och tydlig mot anbudsgivarna. Det kan dessutom medföra att man får ett utfall som inte har förutsetts. Det är lätt att krångla till det… Det är en ömsesidig förlust när ett i öv-rigt bra anbud måste uteslutas, exempelvis då alla skall-krav inte är besvarade. Här har upphandlaren dock inget annat val – man är bunden av regelverket. Det krävs att anbuds-

givarna tar sitt ansvar och skaffar sig viss för-ståelse för vad som gäller! Det gäller framför allt att fråga under den tid man får fråga, det vill säga under annonstiden, och påtala allt som är otydligt eller upplevs som felaktigt. Om man avstår från att lämna anbud, tycker jag att man ska skriva ned skälen för detta och skicka till upphandlaren. Det kan vara till hjälp inför nästa upphandling.

Marknadskännedom och dialogIbland ser man att underlag från tidigare upphandlingar återanvänds. Det beror nog på tidsbrist, men marknaden utvecklas ofta för snabbt för att detta ska fungera. Det finns inga juridiska hinder mot att göra en marknadsundersökning innan en upphand-ling påbörjas. Jag vill påstå att man bör göra det i prin-cip varje gång; för att veta vad som finns, vad man ska fråga efter och inte minst hur man ska fråga. Man måste givetvis alltid ha de grundläggande principerna om bland annat likabehandling i åtanke.

Fokus på resultatetUpphandlingar utmynnar i avtal med stora ekonomiska värden och effekt på verksam-hetens kvalitet. Följaktligen borde det vara självklart att man från början har fokus på ett bra kontrakt och att man har en organisa-tion som följer upp och förvaltar detta kon-trakt när det väl är tecknat. Dessa delar är idag dock ofta bristfälliga. Det tyder på att beställarna det vill säga upphandlingsenhe-tens uppdragsgivare inte har förstått att det är här som effekten av en bra upphandling hämtas hem – eller inte! Sammanfattningsvis är offentlig upp-handling komplex och kräver kompetens och resurser. Fokus måste vara att få ett för båda parter bra kontrakt, som följs upp och förvaltas på bästa sätt. För att upphandla detta goda kontrakt krävs en bra dialog med marknaden och förståelse från samtliga be-rörda; inte minst från beställarna.

Petra HållanderRedaktör för JP Upphandlingsnet

Jur. kand. Petra Hållander har många års erfarenhet som upphandlare och var tidigare upphandlingschef på Södersjuk-huset i Stockholm. JP Upphandlingsnet är en informationstjänst som tillhandahåller regelverk, domar och nyhetsbevakning inom upphandling. Vidare finns referat och analyser skrivna av juridiska experter. Tjänsten är en del av JP Infonet.


dEBaTT

Nästan var tionde inneliggande patient drabbas idag av en vård-relaterad infektion, vilket leder till extra vårdkostnader på fyra miljarder kronor årligen. För-bättringsarbetet går trögt enligt siffror från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Slutsatsen man dragit är att det behövs mätningar och bättre kvalitets-uppföljningar för att göra vården säkrare för patienter.

F

hygienmätningar kan spara miljarder

orskning visar att hög städkvalitet och god handhygien i samverkan reducerar smittspridningsrisken i vårdlokaler.(1) Att rengöringen kva-litetssäkras på ett systematiskt och vetenskapligt sätt torde därför vara

självklart. Men så är ofta inte fallet inom vården och en viktig bidragande orsak är att man saknar objektiva mätverktyg. Man mås-te kunna mäta vårdhygienens kvalitet för att kunna genomföra förbättringar. I princip all kvalitetsuppföljning av städ-ningen i vårdlokaler baseras idag på visuella metoder enligt den nordiska rengörings-standarden INSTA 800. Metoden är subjek-tiv och dessutom otillräcklig för att hantera smittspridning.(2) Ytor som ser rena ut kan nämligen vara kontaminerade med mikro-organismer och annat organiskt material. Vid särskilda behov eller utredningar görs mikrobiologiska analyser. Dessa analyser är resurskrävande och mycket långsamma. Bakterieodlingar tar i regel 2-3 dagar att

slutföra. I det dagliga vårdhygieniska arbetet är detta opraktiskt. Mikrobiologiska mätme-toder ger dessutom inte en fullständig bild av rengöringens effekt då dessa enbart detek-terar levande mikroorganismer. Rent är det först när allt organiskt är borttaget från ytor. Organiska rester utgör grogrunden för mik-roorganismer och i värsta fall biofilm som hämmar verkan av desinfektionsmedel.

Moderna metoder finnsMen idag finns moderna mättekniska alter-nativ för egenkontroller av rengöringen som ger betydligt snabbare och bättre resultat. Flera studier har publicerats som visar att så kallade ATP-mätningar är en användbar hy-gienindikator för rengöring av patientnära ytor i vårdlokaler.(3-5) ATP står för adenosintrifosfat och är cel-lens energitransportör. Ämnet är lika funda-mentalt för liv som DNA och förekommer i allt organiskt cellmaterial såsom bakterier, mögel, livsmedel, hud och kroppsvätskor. ATP kan bestämmas genom en ljusreak-tion som kallas för ATP-bioluminiscens. Ljusreaktionen är samma som förekommer i naturen hos bland annat eldflugor. Provtag-ningen på ytor sker med en svabb samt rea-gens i ett provrör. Svabben stryks över ytan och sätts tillbaka i röret där ljusreaktionen kan starta. Själva ljusmätningen utförs sedan med hjälp av en handhållen ATP-mätare och tar endast några sekunder. Resultatet uttrycks i så kallade Relative Light Units (RLU). Principen är att ju högre värden man får desto smutsigare yta. Rekommen-derade gränsvärden för god rengöring inom vården är 25 RLU för patientnära ytor och 100 RLU för övriga ytor.(5-6).

Kan spara vården miljarder Användningen av ATP-mätningar inom den svenska sjukvården är ännu begrän-

ATP-mätningar på ytor utförs enkelt och snabbt med en Ultrasnap och en handhållen ATP-mätare.

Frank Axelsson, Food Diagnostics

sad trots att tekniken är väl etablerad inom livsmedelsindustrin. Förmodligen är det så att sjukhusledningar ofta inte vill acceptera sambandet mellan städningens kvalitet och frekvensen vårdrelaterade infektioner. Att räkna hem fördelarna med hög städ-kvalitet korrelerad till ATP-mätningar bor-de inte vara svårt. En rapport nyligen från Skottland visar hur ett integrerat förbätt-ringsprogram för vårdhygien med ATP-mät-ning efter två år reducerat Clostridium dif-ficile infektioner med 53 procent.(4) Antar vi att mätningarna kan hjälpa till att halvera de vårdrelaterade infektionerna i Sverige på likartat sätt, då sparar vi två miljarder varje år, och mycket lidande! Det finns alltså oerhört mycket pengar att spara om man vetenskapligt kan avgöra hur rent det behöver vara inom vården. Kontinuerligt förbättringsarbete för rengö-ringskvalitet handlar om att objektivt kunna mäta vad som är bra och vad som är dålig rengöring. Ingen mätteknisk innovation kan dock stå på egna ben. Vad de flesta forskare och experter är överens om är att förbättringsar-betet inom vårdhygien kräver ett integrerat tillvägagångssätt som kan kombinera visu-ella, mikrobiologiska och biokemiska mät-metoder.

Frank Axelsson , Food Diagnostics AB

(1) Dancer S. J. Hospital cleaning in the 21st century, Eur J Clin Microbiol Infect Dis (2011) 30:1473–1481(2) Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH), Städning i vård-lokaler, rapport remissversion 20120320(3) Willis C et al. Evaluation of ATP bioluminescence swab-bing as a monitoring and training tool for effective hospital cleaning, British Journal of Infection Control 2007 8: 17(4) NHS Scotland. Use of ATP as a tool for monitoring clean-liness, Report on visit to North Tees Hospital Trust, March 2011. (5) Dancer S. J. Finding a benchmark for monitoring hospi-tal cleanliness, Journal of hospital infection (2011). (6) Dansk Rengöringsstandard DS 2451-10:2011, Annex D

Ett praktikfall med digitalisering av ärendeflöden, e-arkiv, centralisering av diarie- och arkivfunktion. Det kommer Lennart Larsson, Senior Adviser på Nethouse, Britt-Marie Calles, Avdelningschef Ki och Daniel Bergström, Projektledare Ki, Trafikverket, att föreläsa om under e-Förvaltningsdagarna i Stockholm den 10-11 oktober. En stor utmaning som många organisationer ställs

inför är att verkligen hämta hem nyttan med den kraftigt ökande informationstillgängligheten som digitaliseringen medför. Trafikverket startade 2011 ett effektiviseringsprojekt med förändringsarbete av rutiner och organisation inom informationsför-valtningen.

Vilka är vi då? Nethouse är ett konsultföretag inom IT och Management med engagerade konsulter med fritidsintressen. Det spelar därför ingen roll om du är hockeyspelare, kock eller bara intresserad av e-Förvalt-ning. Välkommen till vår föreläsning eller vår monter på e-Förvaltningsdagarna 10-11 oktober.

Realisera nyttan med digitalisering!

www.nethouse.se • [email protected] konsulter inom it och verksamhetsutveckling.Vi finns i Borlänge, Göteborg, Linköping, Stockholm, Örebro.

Utställare på



EkONOMI

Idag läggs mängder av överblivna hjälpmedel, kontorsmöbler och utrustning på lager hos kommuner och landsting. Tack vare en ny webbtjänst, off2off kan utsorterat material förmedlas vidare till andra verksamheter.

W

Secondhandmarknad för offentlig sektor

ebbtjänsten off2off ger landsting och kommuner en chans att bli fö-regångare i hållbar resursanvänd-ning. Det har både de, samhället och miljön mycket att vinna på. Bakom idén till off2off står

Fredrik Östlin, som tidigare arbetade som sektionsledare för hjälpmedelsservice på landstinget Värmland. Där såg han med egna ögon hur fullt funktionella möbler och hjälpmedel inte kom till användning. – Ett överblivet skrivbord på en vårdcen-tral når ofta inte en annan vårdcentral där det finns ett behov. Det gamla skrivbordet kastas och ett nytt köps in. När värdefulla och befintliga möbler blir stående i ett bort-glömt förråd eller kastas används resurserna inte på bästa sätt. Det måste det bli ändring på, anser Fredrik Östling. Därmed fick han idén om off2off – en webbförmedlingstjänst där offentliga orga-nisationer kan inventera och sälja begagna-de, användbara material.

Synliggör resursernaOff2off har två funktioner, dels att synlig-göra den egna organisationens materiella resurser så att de inte glöms bort i ett förråd. Det höjer den interna återanvändningen och minskar onödiga nyinköp. Den andra möjligheten är att sälja överblivet material vidare. – Tack vare off2off kommer kommuner och landsting nu att kunna minska sina la-gerutrymmen och samtidigt öka tillgången på produkter som är svåra att få tag på, ex-empelvis tillbehör och reservdelar som har utgått hos en leverantör. Dessutom bidrar arbetssättet till en minskad miljöpåverkan då färre saker slängs och istället säljs vidare och får en förlängd livslängd, säger Fredrik Östling. Och tjänsten har redan genererat nytta för bland annat Storängsskolan i Finspång, som fick köpa ett antal begagnade skolbänkar och stolar via off2off, som i sin tur hade köpt dem av Skåreskolan i Karlstad. Nypris för skolmöblerna är 140 000 kro-nor. Besparingen på 124 000 kronor betyder mycket för en skola som bedriver verksam-het med knappa resurser. – För oss är detta en mycket bra affär. Pengarna vi sparar kan istället användas till

läromedel som ökar elevernas måluppfyl-lelse, säger Mats Boström, rektor för Storän-gsskolan i Finspång. Även Birgitta Vuorinen, rektor på Skåre-skolan i Karlstad är nöjd. – Jag gillar idén med off2off, ur många aspekter. Det känns helt rätt att det som är över hos oss när vi saknar lagringsmöjlighet, kan göra nytta någon annanstans. Detta tän-kande behöver vi alla utveckla, då jordens re-surser faktiskt är begränsade, säger Birgitta Vuorinen.

Spara många kronorMaterialet och hjälpmedlen förmedlas via webbplatsen www.off2off.se, en sida som ännu är under utveckling. – Webbplatsen kommer att vara öppen så alla kan söka vad som finns till försäljning och vad som efterlyses. Men för att lägga ut eller köpa material behöver man ha ett kon-to, som man får genom att teckna avtal med off2off, säger Fredrik Östling. Är inte kommuner och landsting bundna av befintliga ramavtal? – När det gäller inköp av begagnat materi-al finns det inget uttalat hinder i ramavtalen, det har inte prövats. Han tillägger att i första hand kan för-medlingen användas för internt bruk, så att till exempel ett landsting kan få överblick över sina materiella resurser. Men det finns andra hinder som försvårar försäljning av

begagnad utrustning, exempelvis säljarens leverantörsansvar vid medicinteknisk ut-rustning. – I dagsläget är det inte många som vill handla sådan utrustning begagnat av det skälet. Men som sagt, för internt bruk kan tjänsten spara många kronor åt organisatio-nerna. Vad får du för respons hos kunderna? – Det tar lång tid att sälja in till kom-muner och landsting. Jag har fått positiv respons, inga nej, men kvarnarna maler lång-samt. Möjligtvis är det en organisatorisk frå-ga, hur ser inköps- beställarorganisationen ut. Han ifrågasätter också att merparten av organisationernas miljöpolicy inte inklude-rar en punkt om återanvändning.

En världsförbättrareFredrik Östling har satsat allt på sin idé, han sa upp sig från sin chefstjänst inom lands-tinget – trots att han har småbarn hemma. Och hans ambitioner sträcker sig längre än till att driva verksamheten. – Vi måste ta större ansvar, för våra barns skull. Min farmor kunde konsten att återan-vända, vi måste hitta tillbaka till den kultu-ren. Min förhoppning är att leverantörerna tänker om och börjar ta ansvar för sina pro-dukter även efter att de sålts till kund.

Malin Ulfvarson

Fredrik Östling har lanserat tjänsten off2off som hjälper kommuner och landsting att återanvända bättre begagnade resurser.

Att själv ta hand om IT-driften kostar kommunerna stora pengar. Om man i stället outsourcar sin IT, skulle man få 3,8 miljarder över att lägga på till exempel fler förskoleplatser, bättre sophantering, fler hemhjälpstimmar, säkrare övergångsställen, bättre skolmaterial, fler lärare eller fler fritidsgårdar.

Visst talar vi i egen sak, men låt oss visa vad vi kan göra för just din kommun. Kontakta oss så visar vi dig vad vi kan åstadkomma.

be brilliant together

Om kommunerna out-sourcade sin IT, skulle man ha råd med 7170 extra platser i äldreomsorgen.

Till exempel.

Tackolo

v

Utställare på


Vi på Nindev är experter på att bygga appar för nytta.

Apps@Work kallar vi det. Appar handlar inte bara om arga

fåglar eller att bygga ord av bokstäver. Det handlar om

användbara och lättförståliga arbetsredskap som används

och gör en skillnad!

Fler och fler går ständigt runt med en smartphone i fickan,

både på jobbet och privat. Hur kan du effektivisera och

förbättra din verksamhet genom att erbjuda en app som

alltid är tillgänglig?

Möjligheterna för att spara tid och pengar är stora för den

som utnyttjar den nya mobila världen. I offentlig sektor

innebär detta inte bara lägre kostnader, utan också större

samhällsnytta och en aktivare dialog med medborgare i

skola, hemtjänst och annan verksamhet.

Vi på Nindev har rötter i offentlig verksamhet och förstår

vad det innebär att arbeta i offentliga organisationer.

Apparska göranytta!

031-762 56 50 [email protected] www.nindev.se

De 10 första som ringer oss erbjuder vi en halvdags workshop om hur er verksamhet kan effektiviseras genom att använda mobilen!

Kontakta oss för en öppen, rak och tekniklös diskussion .

nindev_annons_offentligaaffarer_helsida_02.indd 1 8/9/12 2:36 PM



e-Förvaltning

Säkra metoder för elektronisk legitimering och underskrift är avgörande för utvecklingen av e-förvaltningen och snart kan offentlig sektor upphandla elek-tronisk identifiering genom en samordnande part, E-legitima-tionsnämnden. Men det tar tid, vilket leder till avtalslös väntan och oro när man ska gå från det gamla till det nya.

D

E-id ska förlösa e-förvaltningen

et ska bli enklare för myndigheter, kommuner och landsting att inte-grera tjänster för elektronisk identi-fiering och signering, och de ska inte behöva ha egen kompetens på områ-det för att inkludera dessa funktio-

ner i sina e-tjänster. Dagens e-legitimationer är dessutom dyra för offentlig sektor att använda. Därför finns även ett förslag till ny affärs- och prismodell som ska leda till mer förutsägbara, och för-hoppningsvis lägre, kostnader. Men arbetet med en svensk e-legitimation för offentlig sektor är försenat med minst ett år, kanske mer. Ursprungsplanen var att ha en moderniserad lösning på plats när de fö-regående ramavtalen löpte ut i juli i år, men nu verkar en ny upphandling inte kunna på-börjas förrän tidigast sommaren 2013. Det innebär ett årslångt glapp för dem som inte redan avropat långa avtal som överlappar väntan.

Marknadens aktörerDet är den nya myndigheten E-legitima-tionsnämnden som ansvarar för utveck-lingen av en svensk e-legitimation. Deras uppdrag är att fastställa regler för en infra-struktur men det är fortfarande marknaden som ska ta fram och erbjuda identifierings-tjänster, såsom e-legitimationer. Idag finns flera olika alternativa e-legiti-mationer där bankerna har varit främsta leverantör. Och det är mycket troligt att vi

även fortsättningsvis kommer att ha olika alternativa e-leg som användarna kan välja emellan. E-legitimationsnämnden har också fått i uppdrag att upphandla avtal för offentlig sektor som behöver använda elektroniska identifieringstjänster. Att göra en ny ram-avtalsupphandling liknande den som löpte ut i somras har inte varit aktuellt. Istället behöver man inrätta ett valfrihetssystem för svensk e-legitimation eftersom alla aktörer på marknaden som uppfyller relevanta krav ska kunna bli leverantörer i den nya model-len. Därmed ska en upphandling enligt tjäns-tekoncession göras, men lagen som den ser ut idag tillåter inte det. – Vi har inte upphandlat ett mot-svarande ramavtal på nytt, hur mycket vi än skulle vilja göra det så är vi för-hindrade. Nuvarande LOU medger inte samma lösning som fanns då. Vi är istället beroende av en ny lagstiftning som medger en tjäns-tekoncessionsupphandling, säger Eva Ekenberg, kansliansvarig på E-legitimationsnämnden under konferensen Offentliga Rummet i våras. En författningsändring väntas tidigast till andra kvartalet nästa år och förfrågningsunderlaget för en upphandling enligt tjäns-tekoncession kan tidigast publi-

ceras till sommaren. Vid samtal med Nä-ringsdepartementet är det bland annat det parallella arbetet med e-identifiering inom EU som försenar handläggningen.

Ett statligt alternativ?Sveriges Kommuner och Landsting, SKL var ursprungligen mycket kritiska till försla-get att låta marknadens aktörer ansvara för en svensk e-legitimation. Idag låter det lite annorlunda. Arbetet med E-legitimations-nämnden har pågått ett tag och SKL sitter med i styrelsen. – Vi har varit oroliga för att den typen av mycket känsliga personuppgifter som man hanterar inom vård och omsorg ska komma i orätta händer. Det behövs en mycket sä-ker lösning och vi vill därför se en statlig e-legitimation som kan garantera detta, säger Lennart Jonasson, chef för CeSam, SKL:s satsning på e-samhället. Med en koncessionslösning blir det i teo-rin möjligt att ha ett statligt alternativ jämte

Artikeln fortsätter på nästa sida...

Övergången från det gamla till det nya är kritisk, säger Johan Eriksson, vd på BankID.


e-Förvaltning

Säkerhet framför allt

TRAFIKVERKET ICT är en av Sveriges främsta leverantörer av heltäckande IT- och kommunikationstjänster. Vi tar tillsammans med våra kunder fram lösningar som passar deras behov – oavsett om det rör sig om intelligenta transporttjänster, transport av bilder eller telefoni. Bland våra kunder hittar du såväl Trafikverket och Transportstyrelsen som större teleoperatörer, myndigheter samt en rad stora företag. Som en av de ledande obero-ende leverantörerna i branschen vet vi att vi alltid kan möta och leva upp till de höga krav på tillgänglighet, kapacitet och täckning som ställs på oss.

Trafikverket ICT, 781 89 Borlänge 0771-921 921 [email protected] www.trafikverket.se/ict

Hos oss börjar arbetet med att garantera ökad säkerhet och trygghet för våra kunder, där andra slutar. Trafikverket ICT blev i november 2011 först i Sverige med att certifieras mot ISO 27001:2006 för transmissionstjänster. For oss är säkerhet att våra kunder ska kunna få fokusera på sin kärnverksamhet. Vare sig det handlar om gods-, person- eller

datatrafik ser vi till att det fungerar. 24 timmar om dygnet. Stora ord? Javisst, och med kunder som Trafikverket, Transportstyrelsen, SJ, SL, Tele2 och Volvo IT, har vi stora krav på oss. Våra kunder sover gott om natten. De vet att vi gör vårt bästa för att de kan ta sig an de utmaningar de har framför sig.

Lyssna på oss under eFörvaltningsdagarna 10-11 oktober 2012

Foto: Trafikverket ICT bildbank/Mostphotos

de övriga. Det finns dock ännu inga beslut kring detta, men Lennart Jonasson berättar att man för diskussioner. – Jag är hoppfull men det är för tidigt att ropa hej, säger han.– Bankerna har hittills ställt upp och erbju-dit sina lösningar för användning även i of-

...fortsättning från föregående sida.


fentlig sektor men det vet vi ju inte hur det blir på längre sikt? Om de anser att det lönar sig? Och den osäkerheten är ett av skälen till att vi förespråkar ett statligt alternativ.

Vad säger bankerna?Finansiell ID-Teknik BID AB ansvarar för drift och utveckling av BankID – Sveriges hittills mest spridda e-legitimation. Vi frå-gar vd Johan Eriksson hur han ser på det ar-bete som pågår? – Vi tycker att det är bra att det blir en långsiktighet för offentlig sektor som ska an-vända e-legitimationer. Idag har man haft ett ramavtal som löper i tre år som sedan måste upphandlas igen. Det kommer att bli bättre för alla aktörer med ett avtal som har längre livslängd, säger Johan Eriksson. – Dessutom kan E-legitimationsnämn-dens arbete med att beskriva regelverk och tillitsnivåer ge en kvalitetsstämpel för svensk e-legitimation utomlands.Samtidigt finns det en viss oro inför arbetet som kommer att förändra en fungerande marknad. – Övergången från det gamla till det nya är kritisk. Att arbetet nu är försenat med minst ett år skapar osäkerhet – vi riskerar att alla avvaktar resultatet istället för att fortlö-pande vidareutveckla marknaden. Det är en

Lennart Jonasson, chef för CeSam på Sveriges Kommuner och Landsting förespråkar ett statligt e-leg.

Eva Ekenberg, kansliansvarig på E-legitima-tionsnämnden avvaktar en lagändring för att kunna påbörja en ny upphandling av e-leg för offentlig sektor.

teknikintensiv bransch, och tekniken står inte stilla som bekant – det krävs utveckling, säger Johan Eriksson på BankID.

Ny prismodellOffentlig sektor kommer framöver att teck-na ett enda avtal med nämnden, som i sin


e-Förvaltning

Säkerhet framför allt

TRAFIKVERKET ICT är en av Sveriges främsta leverantörer av heltäckande IT- och kommunikationstjänster. Vi tar tillsammans med våra kunder fram lösningar som passar deras behov – oavsett om det rör sig om intelligenta transporttjänster, transport av bilder eller telefoni. Bland våra kunder hittar du såväl Trafikverket och Transportstyrelsen som större teleoperatörer, myndigheter samt en rad stora företag. Som en av de ledande obero-ende leverantörerna i branschen vet vi att vi alltid kan möta och leva upp till de höga krav på tillgänglighet, kapacitet och täckning som ställs på oss.

Trafikverket ICT, 781 89 Borlänge 0771-921 921 [email protected] www.trafikverket.se/ict

Hos oss börjar arbetet med att garantera ökad säkerhet och trygghet för våra kunder, där andra slutar. Trafikverket ICT blev i november 2011 först i Sverige med att certifieras mot ISO 27001:2006 för transmissionstjänster. For oss är säkerhet att våra kunder ska kunna få fokusera på sin kärnverksamhet. Vare sig det handlar om gods-, person- eller

datatrafik ser vi till att det fungerar. 24 timmar om dygnet. Stora ord? Javisst, och med kunder som Trafikverket, Transportstyrelsen, SJ, SL, Tele2 och Volvo IT, har vi stora krav på oss. Våra kunder sover gott om natten. De vet att vi gör vårt bästa för att de kan ta sig an de utmaningar de har framför sig.

Lyssna på oss under eFörvaltningsdagarna 10-11 oktober 2012

Foto: Trafikverket ICT bildbank/Mostphotos

- Framöver kommer även företag och andra juridiska personer kunna ansöka om e-leg.- En nyhet blir möjligheten att knyta att-ribut till en e-legitimation. Till exempel kan en tjänstelegitimation komplet-teras med uppgifter om den anställdes behörigheter.- En central underskriftstjänst kommer att upphandlas, för offentlig sektor att avropa.- Standardiserade identitetsintyg införs för att förenkla integration och förvalt-ning i e-tjänster och göra det möjligt att anpassa information om innehavaren av e-legitimation efter behov hos tillhan-dahållaren av e-tjänsten. - Avtalshanteringen förenklas genom att offentlig sektor får en samordnande avtalspart, E-legitimationsnämnden. Ett avtal med nämnden räcker för att få till-gång till e-legitimationer i utvecklingen av e-tjänster. - Det tekniska införandet och förvalt-ningen av tjänster för legitimering i e-tjänsterna blir enklare genom att identitetsintyg införs. - Gemensamma register ska underlätta säker kommunikation mellan aktörerna och förenkla anslutningen av nya e-tjänster och eID-tjänster.

Nyheter i korthettur tecknar avtal med utfärdarna. Det blir ingen priskonkurrens, istället ett fast pris som nämnden sätter. – Vi försöker hitta en prismodell där man betalar för faktisk förbrukning istället som tidigare förslag med pris per invånare, säger Eva Ekenberg, kansliansvarig på E-legitima-tionsnämnden. Sen får vi se vilka som svarar på upphand-lingen. – Vi hoppas att alla utfärdare finner vår upphandling tillräckligt attraktiv så att de deltar. Nämnden måste hitta en balans mel-lan krav och erbjudet pris så att vi får med oss så många som möjligt, tillägger Eva Ekenberg. Johan Eriksson på BankID konstaterar ändå att det blir tillkommande initiala samt löpande kostnader för utfärdare av e-leg, men det är ännu oklart vad det landar på. Affärsmodellen är inget som oroar Len-nart Jonasson på SKL. – Det kommer att bli enkelt och billigt att använda, och på det området har jag inga större farhågor, säger Lennart Jonasson.

Malin Ulfvarson

eU förnyar e-identifieringEU-kommissionen presenterade i juni ett förslag till ny förordning för gränsöver-skridande e-signaturer och e-identifiering på den digitala inre marknaden.

EU-kommissionen föreslår nya regler för säkra elektroniska transaktioner över gränserna i Europa. Genom den föreslagna förordningen kommer privatpersoner och företag att kunna använda nationella system för elektronisk identifiering för att få tillgång till offentliga tjänster i andra EU-länder där elektronisk identifiering är tillgänglig. Det skapar även en inre marknad för elektroniska signaturer och betrodda onlinetjänster över gränserna, vilket bland annat kan komma till användning vid e-upphandling. – Via internet borde privatpersoner och företag kunna bedriva handel på en digital inre marknad utan gränser, säger Neelie Kroes, EU-kommissionens viceordförande. Rättssäkerhet och förtroende är också avgö-rande, så det behövs en tydligare förordning om elektroniska signaturer och elektronisk identifiering.

Källa: EU-kommissionen


e-Förvaltning

Största nyttan med dagens servi-cejämförare verkar ligga internt och inte alls hos medborgarna. Den uppfattningen får man om man läser SKLs förstudie inför frågan om man bör utveckla en nationell jämförelsetjänst.

N

Servicejämföraren – för vem?

acka kommun var först ut med att er-bjuda en webbtjänst som skulle un-derlätta för medborgare att jämföra den service som olika enheter och utförare levererar, både kommunala och privata. Det handlar bland an-

nat om möjligheten att jämföra förskolor, skolor, hemtjänst och äldreomsorg. Idag har flera kommuner webblösningar på plats och frågan har även väckts om med-borgaren ska kunna jämföra service från fler kommuner i samma tjänst. Många har vänt sig till SKL med frågan om det inte är läge att ta fram en gemensam nationell tjänst att tillämpa i samtliga kommuner. Under våren genomfördes därför en förstudie på uppdrag av SKL, som belyser hur stort behovet av servicejämförare är och vilket arbete som redan bedrivs. Björn Söderlund, stadsled-ningskontoret Lidingö stad, har på uppdrag av SKL gjort en skarpsint analys där åtta

kommuner intervjuats och sex andra aktörer såsom Cehis, Kolada och Inera som har ut-vecklat likartade webbtjänster.

Svalt intresse från medborgarnaDet kan tyckas att själva målbilden och av-sikterna i utveckling av servicejämförelser är ganska given, men den bild som presenteras i förstudien visar att det inte är så självklart. En av iakttagelserna man gjort är att med-borgarnas intresse för de tjänster som finns i regel inte är särskilt överväldigande. Tjäns-terna har inte blivit några ”kioskvältare” som man skriver. En framgångsrik tjänst bör vara enkel att använda. Men ju fler parametrar kommunen väljer att inkludera, desto svårare för med-borgaren att få överblick. Flera av de para-metrar som påverkar val är dessutom svåra att konkret presentera på ett enkelt sätt. Hur skapar man tydliga, enkla nyckeltal för att jämföra bemötande, närmiljö, trygghet och social trivsel? Det ställer krav på att kommu-nen har kompetens att driva en bra process kring vad nyckeltal är, leder till och vad som är relevant.

Valguide eller utbudsförteckning?Olika kommuner har valt olika utformning. Merparten av de tjänster som finns idag är främst utformade för att presentera utbudet, som en hjälp i medborgarens val – som se-

dan utförs på annat sätt, snarare än en tjänst för valet i sig. Skillnaden kan tydliggöras genom att titta på befintliga kommersiella konsumenttjänster. Om fokus är att erbjuda en del i valprocessen bör den utformas som en tjänst där man aktivt gör val (t ex www.elskling.nu). Detta ställer krav på att kom-munen har designkompetens kring använd-barhet som omfattar dels hur valprocesser fungerar för konsumenter, hur presenta-tionsgränssnitt ska vara och hur information ska presenteras för att vara lätt att ta till sig.Om syftet istället är att presentera utbud för att sedan kunna välja (t ex www.pricerun-ner.se) ställer det andra krav. En intressant iakttagelse är att för kommuner som valt att utforma tjänsten som en utbudsinformation uppstår andra indirekta och positiva bief-fekter. Det skapar drivkraft för internt kvali-tetsutvecklingsarbete eftersom skillnaderna mellan enheterna synliggörs. Det ger även en uppfattning om verksamhetens omfatt-ning, och skapar en upplevelse av transpa-rens och insyn.

”Nice to have”I förstudien skriver Björn Söderlund: – Flera av tjänsterna har utvecklats utifrån verksamheterna, förvisso med medborgaren

Artikeln fortsätter på nästa sida...


e-Förvaltning

som målbild, men inte så ofta med medbor-garen med i arbetet. I vissa fall kan man näs-tan få intryck av att tjänsternas framväxt är mer ”nice to have” än ”must have”. Det läggs heller inte mycket insatser på uppföljning av nyttan med tjänsterna. I den mån det följs upp så är det mest för hur många ”klick” som gjorts. – Nivån på uppföljning kan tyckas be-kräfta bilden av att tjänsterna kanske inte är till för att medborgaren ska göra ett val utan utifrån andra drivkrafter, samt att det också är svårt att fånga upp de verkliga effekterna och nyttan med tjänsterna i sig, skriver rap-portförfattaren Björn Söderlund.

Tekniken och kostnadenDet finns inget färdigt standardverktyg för servicejämförelser att köpa på marknaden. Några leverantörer säger sig kunna leverera detta, bland annat utifrån ledningsinforma-tionssystem, men dessa visar sig ändå kräva omfattande utveckling för att kunna presen-tera resultat på ett bra sätt till medborgare.

Flera av de intervjuade har pekat på den tekniska utvecklingen av verktygen som en utmaning men när förstudien studerat vad kostnader och resurser egentligen investerats i så är det inte osannolikt att den verkliga ut-maningen har bestått av diskussioner och processer för att skapa samsyn kring hur och vad som ska jämföras. För ett framgångsrikt projekt behöver kommunen god beställarkompetens, och i många fall tillgång till utvecklarkompetens med en förståelse för möjligheter och svårig-heter med webbteknik och design. En uppskattning är att det tar cirka 6-12 månader att genomföra en första tjänst och kostnaden för själva tjänsten ligger mellan 0,5-1 miljoner kronor. Till det kommer det interna arbetet, som är minst dubbelt så om-fattande. Uppskattningen är endast en fing-ervisning eftersom ambitionsnivån är helt avgörande för omfattningen.

Behoven varierarEn annan parameter för SKL att ta hänsyn till i beslutet om ett nationellt verktyg är att behovet varierar stort mellan kommunerna i landet. Det är frivilligt för kommuner att

införa valfrihetssystem och obligatoriskt för landstingen inom primärvården. Men gene-rellt är det i storstadsregionerna som valfri-heten nyttjas främst – och där behovet av en servicejämförare kan tänkas uppstå. SKL har ännu inte fattat något beslut kring frågan om att utveckla en gemensam, nationell tjänst. Förstudien är relativt färsk och efter sommaren planerar SKL att hålla en workshop för att diskutera frågan vidare.Ett alternativ som också tas upp i förstudien är möjligheten att tillgängliggöra informa-tionen som öppen data för att låta externa aktörer utforma tjänster. Detta är också något som har diskuterats på flera av de in-tervjuade kommunerna och är möjligtvis en väg för att få fram mer framgångsrika servi-cejämförare.

Källa: SKL Malin Ulfvarson

...fortsättning från föregående sida.

Vi är kronan på verket i dina affärerNär du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss hjälpa dig att se skogen för alla träd. Vi är drygt 200 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att du ska göra bättre affärer.

www.glimstedt.se

Ett säkrare samhälle

– öppet för möjligheter

omöjligt igår är vardagsmat idag. Den digitala agendan låter oss jobba både när, hur och var vi vill. All information vi behöver finns tillgänglig dygnet runt. Ett jättelyft för samhället – men dessvärre har också sårbarheten ökat markant.

Det här är vår hemmaplan. Vi skapar förutsättningar att hantera information både smart och säkert. Korrekt information till rätt person och i rätt tid. Med förtroende och tillit som honnörsord. Och utan att begränsa möjligheterna.

Securing Possibilities™, som vi kallar det.

combitech är ett av Sveriges större konsult öretag, som kombinerar teknik, miljö och säkerhet. Företaget har ca 1200 medarbetare på fler än 20 orter i Sverige och Norge, och ingår i Saab-koncernen. Inom informationssäkerhet har vi fler än 100 konsulter, vilket gör oss störst i Norden. På www.combitech.se får du veta mer.

COMB-276 Annons v1.indd 1 2012-06-29 11:46

Utställare på


Vi är kronan på verket i dina affärerNär du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss hjälpa dig att se skogen för alla träd. Vi är drygt 200 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att du ska göra bättre affärer.

www.glimstedt.se

Den ökade upphandlingen av molnbaserade tjänster ställer nya krav på beställarkompetens vad gäller att hantera risker och fallgropar. På eFörvaltningsdagarna talar Lars Davidsson och Karl Eckberg från Wistrand Advokatbyrå om hur du kan uppnå en tryggare och säkrare e-förvaltning genom att upphandla en molntjänst med rätt avtalskonstruktion. Vi syns på eFörvaltningsdagarna 10-11 oktober!

JURIDIKEN I MOLNET- risker och möjligheter vid upphandling av molntjänster


e-Förvaltning

Att mobiloperatörernas nät håller vad de lovar är ibland avgörande för digitala sam-hällstjänster, som exempelvis moderna trygghetslarm. I Sjuhä-radsbygden har sopbilar spelat en avgörande roll för att kontrol-lera täckningen.

örsöksverksamheten i regeringsupp-draget Digitala trygghetslarm är snart avslutad. I de tre kommunerna Borås, Tranemo och Ulricehamn har närmare 900 digitala larm instal-lerats under det senaste året. Det är

det första fullskaliga försöket med digitala larm som genomförts i Sverige inför över-gången från analoga till digitala larm. – Erfarenheterna från försöksverksam-heten i Sjuhäradsbygden har stor betydelse när nu landets kommuner planerar för över-gång till digitala trygghetslarm, framhåller Johnny Leidegren, som är projektledare för försöksverksamheten i Sjuhäradsbygden.

TäckningskollenVad Johnny Leidegren inte räknade med när försöksverksamheten drogs igång var att bygdens sopbilar skulle få en viktig uppgift med att kartlägga den mobila täckningen och visa vilka operatörer som håller vad de lovar. Det var när de tre kommunerna i höstas planerade för en ny upphandling av mobilte-lefoner som de fick höra talas om Växjöföre-taget IQMTEL Sweden AB som var på väg att lansera en helt ny tjänst; Täckningskol-len. – Vi har alltid varit utlämnade åt operatö-rernas information och egna kartor över nä-tens täckning, berättar Fredrik Nilströmer, IT-chef på Ulricehamns och Tranemo kom-mun. Genom Täckningskollen kan vi på ett enkelt sätt mäta täckningsvärden och utvär-dera vilken operatör som passar våra behov bäst. Våra förhandlingar med operatörerna blir mer korrekt och vi har möjlighet att föl-ja upp utbyggnaden av nya basstationer som utlovats. Täckningskollen är enkelt uttryckt ett program för att jämföra mobiloperatörers täckning och där mätningen sker med van-liga mobiltelefoner. Mätinsamlingen sker automatisk och värdena skickas vidare från

F

Sopbilar kartlägger den mobila täckningen

mobiltelefonerna till IQMTEL som sam-manställer och utvärderar täckningen. – Den utrustning som tidigare använts för att mäta mobiltäckning har varit dyr och krävt speciella mobiltelefoner, berättar Staf-fan Hultqvist, som tillsammans med Mats Nordström äger IQMTEL och utvecklar Täckningskollen. Vi ville ta fram något som var enkelt och användarvänligt.

Sopbilen besöker alla hushållMöjligheten att säkra täckningen för de di-gitala trygghetslarmen, som till största delen är uppkopplade till de mobila näten, var ett givet användningsområde. Och hur kommer då sopbilarna in? – Tidigare brukade man säga att Posten besökte alla hushåll, men så är det inte idag. Det var då vi kom på att sopbilarna – som kommunerna själva förfogar över – är de enda som med säkerhet besöker varje hus-håll, berättar Fredrik Nilströmer. En av dem är Stig Christensen, som kör sopbil 712 för transportföretaget LBC i Borås. Han besöker mer än 400 hushåll i Tranemo på sin långa glesbygdsrunda. På instrumentbrädan i hans bil har han haft ett antal mobiltelefoner uppradade, var och en med SIM-kort från olika operatörer. För Stig Christensson, som kört sopbil i Sjuhä-radsbygden sedan 1988, har det varit en en-kel uppgift som han och hans kollegor dess-utom har sett stora egna fördelar med. – Även vi tjänar på att mobiltäckningen kartläggs, säger Jerry Schroth som ansvarar

för sopbilarna på LBC i Borås. Vi skickar mer och mer information mobilt till bi-larna och vi måste kunna hålla kontakt med chaufförerna var de än är. Företaget svarar för hämtningen av sopor i bland annat Tra-nemo där det kan vara långt mellan mobil-masterna.

Även i storstadenAv de närmare 20 sopbilar som rullar i de tre kommunerna har en handfull utrustats med mobiler för mätning. De har mätt upp ope-ratörernas täckning inte bara i glesbygden i Tranemo och Ulricehamns kommuner utan även i centrala Borås. – De digitala trygghetslarmen är till största delen uppkopplade till det mobila GSM-nätet, berättar Johnny Leidegren. Det är mycket få av de äldre som har bredbands-uppkoppling. Och täckningen kan vara dålig inom vissa områden även i storstäder och därför är det lika viktigt att mäta inne i centrum som i ytterområdena. I det försök med digitala trygghetslarm som genomförts i Sjuhäradsbygden har tre mobilteleoperatörers nät använts och det har fungerat med alla tre, men med varieran-de täckning beroende på var operatörerna har sina master och hur geografin ser ut. Försöksverksamheten i pågår till slutet av sommaren. Erfarenheter och resultat ska sammanställas i en slutrapport som ska ligga klar i september 2012.

Mikael Ivarsson, Hjälpmedelsinstitutet

Sopbilarna – som kommunerna själva förfogar över – är de enda som med säkerhet besöker varje hushåll. Foto: Jonas Arneson.


FOrdON

Fördjupa er i Gröna Bilisters guide till grön bilism. Här får ni allt som kan vara bra att veta inför en uppgradering av er bilpark.

a till ö om grön bilism Aerodynamik. Ett lågt luftmot-stånd pressar förbrukningen och gör bilen snabbare och tystare. På 20 år har det minskat med 50 procent. Du kan själv förbättra din bil genom att ta av takbox och räcken och hålla fönstren stängda.

Bränslecells- eller vätgasbilar har bara vattenånga ur avgasrö-ret – men de totala utsläppen beror på hur vätgasen framställs. Toyota, GM, Honda och Mer-cedes har lovat sälja vätgasbilar från 2015.

Cylindrar. För att göra bilarna snålare blir cylindrarna färre och mindre, Fiat 500 har bara två, Ford Focus bara tre, BMW går från sex till fyra och Volks-wagens nya motorer stänger av två cylindrar när motorn inte belastas.

Drivmedelsrapport 2012 kommer i slutet av månaden från Gröna Bilister, med exakta uppgifter om klimatpåver-kan och hälsoeffekter per bränsle, och en närmare gransk-ning av bolagen.

Elbilar. Nu finns det elbilar från en mängd märken, nästan alla med räckvidd kring 15 mil, toppfart kring 130 km/tim och möjlighet att både laddas i vanliga uttag och snabbladdas på 20 minuter.

Flexifuel. Så kallas etanolbilar, som körs på E85. Görs främst på vete, sockerrör, sockerbetor och vinrester, men kan i fram-tiden göras av skogsavfall och blandade sopor. All bensin har 5 procent etanol, vilket höjs till 10 procent nästa vår.

Gasdrift. I Sverige finns ungefär 40 000 gasbilar, som körs på fossil naturgas eller förnybar biogas. Biogasen kan göras av hushållsavfall, slam och jordbrukets gödsel, med ungefär 85 procent minskad klimatpå-verkan.

Hybrider. Kombinerar förbrän-ningsmotorn med batteridrift, vilket minskar förbrukningen, Toyota Prius är den vanligaste. Laddhybrider laddas med sladd, kör de första milen på el, sedan laddar förbränningsmotorn batterierna. Induktiv laddning.

Om några år kan bilen laddas direkt i garaget, utan sladdar, och lite

längre fram från väg-

banan

– som en bilbana. Försök på-börjas nu med lastbilar utanför Arlanda.

Jästsvampar och enzymer har nyckeln i hur vi kan göra mer biobränslen i framtiden utan att hota matproduktionen. Sverige tillhör världsledningen inom denna forskning – biobränslen ger jobb!

Katalysator blev lagkrav på bensinbilar redan 1989. Dieseldrivna bilar har inga krav på partikelfilter, vilket de flesta ändå har, eller kväverening, vilket bara några få har. Därför är dieselbilen sämsta valet för den som kör mycket i stad.

Livscykelanalyser, bedömer biobränslens utsläpp från att grödan planteras tills drivmed-let förbränns i motorn, utifrån EU:s kriterier. Visar att den som kör på biobränsle drygt halverar bilens klimatpåverkan jämfört med bensin och diesel.

Miljöbilsdefinitionen skärps till årsskiftet, till i snitt 95 gram CO2/km för bensin- och dieselbilar, 150 gram CO2/km för etanol- och gasbilar. Ju mer

bilen väger desto mer får den släppa ut, enligt förslaget som Gröna Bilister är skeptiska till.

Nybilsförsäljningen är en kvarts miljon bilar om året i Sverige, men det rullar redan över fyra miljoner bilar på våra vägar. Därför menar Gröna Bilister att det behövs mer sats-ningar på att förbättra befintliga bilar – t.ex. göra om bensinbilar till etanol-, gas- eller eldrift.

Obekvämt? Inte alls. Miljöbi-larna är lika komfortabla som alla andra bilar, och att tanka etanol eller gas är lika lätt som att tanka bensin. Att ladda en elbil är lättast av allt – sladden i väggen och du är klar!

Poolbilar blir allt vanligare; unga konsumenter vill ha till-gång till bil utan att äga en och då är en bilpool en smart lös-ning. Alltfler kommuner hyr ut sina bilar till pooler kvällar och helger, och får då mer pengar till kärnverksamheten.

Qashqai från Nissan var den första SUV:en att klara miljö-bilsgränsen, genom att skippa fyrhjulsdriften. Men handen på hjärtat – vem behöver en SUV om den inte ens är fyrhjulsdri-ven?

Restvärdet är just nu lågt på etanolbilar – det såldes många för

3-4 år sen och begagnatutbu-det är stort. Av samma skäl

bör begagnade dieselbilar bli billiga om två-tre år.

På sikt bör andrahands-värdet bli bättre på bilar som kan köras på förny-

bara drivmedel än de som


FOrdON

bara går på bensin eller diesel.Supermiljöbilspremie. 40 000 kronor på kontot för den som skaffar en ny elbil eller laddhy-brid, oavsett om det är privatper-son, företag eller organisation.

Trängselavgifter, minskar trängseln i staden, används i bl.a. Stockholm, London och Singa-pore och diskuteras i många fler städer. Ökar möjligheten att själv styra över hur mycket bilen kostar att använda.

Utsläppsvärden och förbruk-ningssiffror för nya bilar är alltid för låga, men du kan närma dig värdet genom att gasa bestämt, växla upp tidigt, släppa gasen helt i utförslöpor, hålla hastig-hetsgränsen, se till att däcken är välpumpade och att bilen inte är nedtyngd av sådant du inte använder.

Växellådor. Sexväxlade manuella lådor blir allt vanligare, högsta växeln pressar förbrukningen i motorvägsfart. De nyaste automaterna, med upp till åtta växlar, är faktiskt snålare än de manuella. De flesta miljöbilar finns med automat, alla elbilar är automat.

Wankelmotorn gick nyligen i graven; framtida utsläppskrav kan inte mötas med gårdagens teknik.

X-factor; de teknikgenombrott vi inte känner till idag, som drivs fram av konsumenternas efterfrågan på grönare bilar och drivmedel. Du är väl delaktig?

Ypsilon heter en av de mest udda bilarna på miljöbilsmarknaden;

det finns en miljöbil för alla. Fram-, bak- eller fyrhjulsdrivna, från tvåsitsiga till tolvsitsiga. Så varför köper 55 procent fortfa-rande icke-miljöbilar?

ZEV, Zero Emission Vehicles, krävs av varje tillverkare som vill sälja bilar i Kalifornien, världens femte största bilmarknad. Driver på utvecklingen av elbilar och tas efter i många andra länder.

Återvinning. 85 procent av bilen ska återvinnas när den skrotas, enligt EU-krav som snart höjs till 95 procent. Det är en del i förklaringen till att 80 procent av bilens klimatpåverkan uppstår när den körs, alltså inte i tillverk-ning eller skrotning.

Ändliga resurser tar slut. När tilltagande brist kombineras med ökad efterfrågan stiger priset. Därför är det bra att välja en bil som använder lite bensin/diesel – eller ingen alls.

Överdrifter slår tillbaks. De till-verkare som kallat sina bilar för ”miljövänliga” eller sina elbilar för ”utsläppsfria” har anmälts och dömts av Konsumentom-budsmannen. Också miljöbilar – till och med elbilar – har utsläpp, därför är det alltid bäst att låta bilen stå om det går.

Mattias Goldmann

resvanor: gör inte som männen, tjejer!Om Malmös kvinnor började resa som männen, alltså mer med bil och mindre kollektivt, skulle miljökostna-den öka med 300 miljoner kronor per år och det skulle behövas extra p-platser för 800 miljoner kronor – enligt stadens egna beräkningar.

Bilen: Plaster av växterCoca-Cola, Ford och Nike ska utveckla 100% växt-baserad PET-plast för bl.a. bilinredningar. Genom att ersätta fossil olja kan både klimatpåverkan och vikt minska. Redan nu har Toyota plaster av socker och soja i sätesstoppningen på modellerna Corolla, Prius och RAV4, och BMW och Mercedes mixar in 50% träfiber i dörrplasten på flera modeller.

Bränslen: Diesel av fiskrensBiobränslen gör störst nytta om de framställs av rester och avfall, eller om de framställs i haven där de inte använder jordbruksmark. Redan nu går det att tanka biodiesel gjord av skogsavfall i Sverige, och finska Neste introducerar nu dieselersättningen NExBTL gjord bland annat av alger och fiskrens, främst från Sydosta-sien.

internationellt: Cykelmotorvägar i Danmark26 cykelmotorvägar ska förbinda centrala Köpenhamn och kransorterna. Cyklarna får företräde framför bi-larna, belysning byggs in i vägbanan och rastplatser med däckpumpar och dricksvatten sätts upp. På så sätt ska 15 000 danskar ställa bilen och ta cykeln till jobbet. För varje mil bilen ersätts med cykel minskar koldioxidut-släppen med två kilo och sjukvårdskostnaderna med en krona, enligt danskarnas beräkningar.


Årets Almedalsvecka bjöd på rekordmånga seminarier och till största delen soligt väder. Offentliga Affärer, tillsammans med partners Advokatfirman Lindahl och fackförbundet Vision, bidrog i år med tre mycket välbesökta seminariepunkter på måndagens eftermiddag.

rbetet med att förändra och för-bättra upphandlingslagstiftningen var ämnet för vår avslutande debatt i Almedalen. Panelen bjöd på både oenighet och skratt och samtalsleda-ren Anders Nilsson från Advokatfir-

man Lindahl satte tonen och höll ordning. Den svenska upphandlingsutredningen publicerade ett delbetänkande för ett halvår sedan och utredare Anders Wijkman be-rättade att de fått in positiv respons med undantag framförallt kring frågorna om möjligheten att ta sociala och miljöhänsyn i samband med upphandling. – Det var på det området som den riktigt vassa kritiken kom, säger Anders Wijkman.Samtidigt pågår en översyn på europeisk nivå och båda arbeten väntas bli klara framåt årsskiftet.

Inte imponeradNågon som inte var imponerad var advokat Helena Rosén Andersson från Lindahl. – Bland annat anser jag att möjligheterna till ökad förhandling är begränsade och mer av ett undantagsregelverk. Överhuvudtaget var hon bekymrad över att de nya förslagen innebär ökad detaljstyr-ning, något som inte gynnar upphandlings-processen. Dessutom pekade hon på pro-

A

debatten hettar till

blemen som uppstår när överprövningarna alltmer drar ut på tiden. – Det har blivit väldigt långa processer som mer börjar likna tvistemål som löper på flera års tid. Det innebär direkt dyrare an-bud om anbudsgivarna ska lämna bud som är giltiga under längre perioder. Vi behöver enklare och effektivare över-prövningsregler, som framförallt ryms i 16e kapitlet i lagen om offentlig upphandling. – Skriv om reglerna i 16e kapitlet, uppma-nar hon och berättar samtidigt att Lindahl planerar att publicera en kommentar till LOU där man inkluderar ett förslag till re-viderat 16e kapitel.

Oklar rättspraxisMattias Sylwan, förbundsjurist på SKL, är även han kritisk till EU-kommissionens för-slag och oroas över att det är alldeles för de-taljerat. Och att det skulle vara otillåtet att ställa långtgående krav på miljö och sociala hänsyn tycker han är förvånande. – Jag kan inte hitta några som helst re-ferenser i lagen om att vi inte skulle kunna ställa högre krav än EUs minimikrav om vad som får saluföras, säger Mattias Sylwan. Just denna fråga bör Sverige ställa till EU-domstolen. – Vi har flest antal överprövningar per

aLMEdaLEN 2012

capita i hela EU, men inte ett enda mål har lyfts till EU-domstolen. Vi hade haft en helt annan praxis om vi hade gjort det, anser Mattias Sylwan. Frågan om rättspraxis kring upphand-lingsreglerna är ett stort problem i Sverige. Olika domstolar kommer till olika slutsat-ser. – Visst, det är viktigt med en snabb över-prövningsprocess men framförallt måste vi ha en praxis vi kan lita på.

Bra med dialogGunnar Stålberg, upphandlingschef i Lands-tinget Dalarna, passade på att berömma Anders Wijkman för upphandlingsutred-ningens ambitiösa kontakter med praktiker som han själv i utredningsarbetet. En omfat-tande dialog har präglat arbetet. – Vi brottas dagligen med att få med oss ledningen i vårt arbete, och den här dialogen underlättar arbetet, säger Gunnar Stålberg. Han vill också framhålla, när man disku-terar upphandlarkompetens, att det finns två viktiga roller i upphandlingsarbetet som bidrar med sin kompetens. – Vi behöver skilja på upphandlarna och beställarna. Beställarna behöver kunskap om det som ska upphandlas och det är också de som ansvarar för uppföljning av affären, sä-ger Gunnar Stålberg. Kvällen avslutades på Kallbadhuset där vi fick lyssna på Mikael Rickfors som spe-lade sina låtar medan solen strax innan solen sjönk ner i vattenhorisonten. Stort tack till alla som medverkade i årets Almedalen.

Malin Ulfvarson

Anders Wijkman utreder reglerna för offentlig upphandling.

Våra seminarier lockade in över hundra åhörare från de soliga gatorna i Visby.

Hänger ni med i utvecklingen?Det är en snabbväxande trend att telefonilösningar behöver kompletteras med nya sätt att kommunicera för att hänga med i marknadens utveckling. Till exempel genom sociala medier och video.

Vi erbjuder smarta tjänster inom kommunikation, IT-säkerhet och telefoni till organisationer i Sverige. Vår långa erfarenhet är din trygghet.

www.sourcecom.se

?

Sourcecom_Annons.indd 1 2012-08-08 15:26:43


LEdarSkaPKOnFerenSGUIdEN

Personlig omtanke, service och hög kvalitet, lovar Friiberghs Herrgård sina konferensgäster. Genom ambitiösa analyser av kundgrupper och kompetensutveckling i bemötande och kommunikation erbjuder personalen ett ovanligt stort engagemang.

riiberghs Herrgård är en av Sveriges äldsta konferensgår-dar. Gården som har anor från medeltiden (se ruta här intill) renoverades under 1960-talet och byggdes om till konferensgård. Fortfarande idag är den största inkomst-källan konferenser, även om man också tar emot en hel del privatgäster på främst helgerna. Konferensbokningarna

kommer från en varierande skara av kunder, både från offentlig sektor och privat näringsliv. – Konferenserna idag är väldigt seriösa, det är inte som på 80-talet då man ordnade fester för sin personal. Vi har ett stort utbud av aktiviteter men majoriteten av alla bokningar kommer hit för att jobba och sedan äter man en mycket god måltid på kvällen. Det är det vanligaste idag, säger Michael Hallbäck, vd på Friiberghs Herrgård. Han har sitt ursprung i Helsingfors där han utbildade sig inom hotellmanagement och blev därmed så kallad restonom, en titel som endast används i Finland. Nyligen vann han en ut-märkelse i sitt hemland som årets restonom, för att han föregått som ett gott exempel genom att göra företagande och interna-tionella karriärmöjligheter kända. Efter sin examen påbörjade han sin karriär i Tyskland och arbetade där i två år innan han flyttade till Sverige och hamnade till sist som vd på Friiberghs Herrgård.

Ambitiösa mötenPå Friiberghs webbsida finns det förslag på moderna mötesmo-deller. – Vi kan erbjuda det via vårt samarbete med Svenska Möten, men det är inte ofta kunderna behöver hjälp med att sätta ihop sitt program. Om det är efterfrågat tar vi in experterna. Däremot kan vi på Friiberghs hjälpa till att rekommendera till exempel hur man bäst ska möblera sittningen och planera för pauser. Mindre grupper har möjlighet att hålla sina möten i andra miljöer än det traditionella konferensrummet. – De kan till exempel boka relaxrummet utanför bastun eller någon av de fyra fristående villor vi har på tomten. Det går även att beställa sina måltider dit så att man får vara ifred om man önskar det. Sådana möten lämpar sig bra för grupper om cirka 6-8 perso-ner och det blir alltmer efterfrågat idag.

Flera utmärkelserFlera konferensanläggningar har idag en utbildad sommelier som bidrar med sina kunskaper om mat och dryck. Friiberghs Herrgård har hela fyra utbildade sommelierer vilket är något i hästväg.

F

Lockar med extra-ordinär service

– Vi satsar mycket våra drycker och vi har många typer av dryckesprovningar. Vi har också en av Sveriges duktigaste whis-kykännare hos oss, nämligen Susan Stenström. Hon bidrog till att Friiberghs Herrgård blev vald till årets whiskykrog för ett antal år sedan. Och de har fått fler utmärkel-ser. År 2009 utsågs de till Årets bästa totalupplevelse. Michael Hallbäck berättar att det är resultatet av ett målmedvetet arbete.

KONFERENS,

SPA & WEEKEND

I ROSLAGEN

WWW.HOTELLHAVSBADEN.SE ✶ TEL 0175-309 30

Spa– INSPIRATION SOM MOTIVERARKONFERENS MED


LEdarSkaP

– Vår personal är otroligt engagerad, mycket tack vare den regelbundna utbildning i grupputveckling och kommunikation som vi ordnar. All personal får denna utbildning och vi anlitar en person som hjälper oss att analysera kunderna, deras behov och hur vi bäst bemöter dem. Det målmedvetna servicearbetet startades 2007 och visade sig direkt på verksamhetens resultat, omsättningen ökade med 30-40 procent från ett år till nästa. – Det är den vanligaste kommentaren vi får från våra kunder – att personalen är så tillmötesgående och serviceminded. Vi har även gjort individuella profilanalyser på alla medarbetare och vi lämnar ingenting åt slumpen. Till exempel händer det ibland att vi byter ut receptionisten beroende av vilka kundgrupper som har bokat. Satsningen är populär även hos medarbetarna. Idag är de 24 fastanställda, men under högsäsong, under tidig höst och sen vår, är de cirka 40 personer som arbetar. – Vi lyfter upp varenda individ och ser utvecklingsmöjlighe-terna. Alla medarbetare behövs och det gör det roligt att jobba vilket även visar sig på resultatet. Friiberghs personal är det som bäst kännetecknar och särskil-jer denna konferensanläggning från många andra, anser Michael Hallbäck. – Sedan har vi förstås ett fantastiskt naturskönt läge vid Mä-laren, men det är det hundra andra anläggningar som har också, säger han uppriktigt.

Friiberghs Herrgård har anor ända tillbaka till medeltiden. År 1329 köpte kyrkan egendomen som då hette Mysingen. Av detta prebendegods finns dock ingenting bevarat ovan mark. Under Gustav Vasas reformation blev Mysinge ett kungligt gods och 1653 köptes det av stormannen Arvid Forbus, som var en framgångsrik fältherre. Fem år senare, 1658, gjorde han Mysinge till säteri under namnet Friibergh, som syftade på frihet till beskattning. Den fylliga stavningen är alltså kvar från 1600-talet. Till gårdsanläggningen byggdes två flyglar varav den östra har behållit sitt ursprungliga utseende.Det är i den östra flygeln som den historiska ”vakten” för Friibergh finns. Här fann man en kniv nergrävd då huset restau-rerades på 1970-talet. Förr grävdes knivar ner i husgrunden för att hålla onda andar borta.Makarna Forbus gifte bort sin äldsta dotter med Axel Julius De la Gardie år 1644. Han satte igång en modernisering för att omvandla Friibergh till en karolinsk sätesgård. Under 1700-ta-lets första årtionden förändrades Friibergh i tidens anda. Det rödstrukna yttre timmret blev ljusgult och den inre inredningen gjordes i ljusare rokokostil. Under 1800-talets början tillkom den nuvarande vitrappade huvudbyggnaden.Friibergh hade under 1700- och 1800-talet flera ägare och alla hade naturligtvis sin smak och sina ideér. Detta kan avläsas i husens och rummens charmiga inredning och byggstil.

Källa: Friiberghs Herrgård

Friiberghs historia

Max konferenskapacitet: cirka 100Hotellbäddar: 67 rum, 109 bäddarKonferenslokaler: 14 stGrupprum: 4 stAntal restaurangplatser: 150Avstånd Stockholm: 65 kmAvstånd Arlanda: 40 km

Fakta


LANDETRUNT

Katrineholm: Lustfyllt lärande för kommunens lärareKatrineholms gymnasielärare fick i augusti en inspirations- och lärodag med Dr Ruben Puentedura, en amerikansk skolforskare med gedigen erfarenhet av forskning på skolors

datorsatsning, en-till-en. – Vi ser Dr Ruben Puentedura som inspiratör för hur elevernas lärande kan utmanas och utvecklas med datorn som pedagogiskt verktyg. Vi kommer att få många konkreta

exempel om hur man kan utforma pedagogiska lärmiljöer med teknikens hjälp. Genom den här satsningen ökar vi den digitala kompetensen både hos

elever och personal, vilket till exempel ger bästa möjliga förutsätt-ningar för eleverna på den framtida arbetsmarknaden, säger rektor Anne-Maj Kihlstrand på Duveholmsgymnasiet.

Trelleborg: Nytt Kinabesök i RådhusetTrelleborg är en intressant kom-mun att studera med kinesiska ögon sett. Under onsdagen besök-te ytterligare en kinesisk delega-tion Rådhuset och ytterligare två är i antågande. Tidigare i vår har flera grupper från olika delar av det väldiga landet besökt Trelleborg. Den här gången är det en delega-tion från Sammenxia som vill veta mer om Trelleborg. Delegationen bestod av fyra representanter från det lokala styret i staden. En journalist från lokala media finns också med för att dokumentera den långväga resan. I Rådhuset togs gruppen om hand av kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård och kanslichef Jonny Sjöstedt.

Ljusdal: Bjuder till samtal om matlådorOmsorgsnämnden i Ljusdals kommun

bjuder in allmänhet och kunder till informations-

träffar i på temat ”Matlådor, valfrihet och kvalitet” .

Kostenheten arbetar ständigt med att förbättra matlådorna, allt

för att kunderna ska känna sig nöjda. Att äta rätt är än viktigare när man

blir äldre, för att bibehålla sin hälsa och kunna bo hemma så länge som möjligt. Alla

deltagare får dessutom en kyld matlåda att ta med hem!

Örebro: Pedagogiskt pris till Stora Mellösa skolaI vintras fick Stora Mellösa skola ta emot utmärkelsen Bättre

skola 2011 från Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ). I augusti var det dags igen då skolan och dess pedagoger fick Pedagogiskt pris

2012 i kategorin grundskola/grundsärskola. Pristagarna fick under varma applåder ta emot blommor och en check

på 20 000 kronor från Thomas Esbjörnsson, ordförande i programnämnd Barn och utbildning i Örebro kommun.

– Vårt arbete med flexibelt lärande är en framgångsfaktor, säger rektor Gunilla Hedman. Flexibelt lärande innebär i korthet att sätta elevernas

kunskapsutveckling i centrum istället för studietiden. Att eleven når målen är viktigare än att de gör det på en bestämd tid som är lika för alla.


Umeå: Open source-festival planerasEn stor kulturfestival, som bygger på ”open source” och bred medverkan från arrangörer och deltagare, planeras i centrala Umeå under kulturhuvudstadsåret 2014. Kom-munen beviljar festivalen två miljoner kronor i startka-pital. Musikfolk, lokala arrangörer och intresserade fes-tivaldeltagare bestämmer tillsammans innehållet och festivalens omfattning genom så kallad ”crowd funding”. Genom att köpa biljetter i förväg kan vem som helst hjälpa till att finansiera festivalen och också påverka vilka artister som ska vara med och hur programmet ska se ut. Ju fler människor som engagerar sig, desto större kan festivalen bli. Projektet har inga kommersiella vinstin-tressen, eventuellt överskott kommer att återinvesteras i kulturarrangemang i Umeå.

Arvika: Ökad satsning på utvecklingsprojektArvika kommun har varit mycket aktiv med att söka bidrag ur EU:s olika fonder. Nu tar kommunen ett nytt steg genom att koppla den strategiska planeringen med genom-

förandet av utvecklingsprojekt. Kommun-styrelsen leder detta arbete och har utsett en arbetsgrupp som ska vara pådrivare. I kommunens olika delar tar nu politiker

och förvaltning ut särskilt viktiga frågor att utveckla. Genom ett samarbete med West Sweden får kommunen hjälp med att hitta

lämpliga fonder och samarbetspartners i Europa för ett tiotal olika projekt.

Linköping: Samarbete för ny utbildning I samarbete med näringslivet satsar Linköpings kommun på en ny industriteknisk utbildning. Utbildningen vänder sig till vuxenstuderande och ger möjligheter till anställning direkt efter examen. Elever som antas till inriktningarna, CNC-operatör, au-tomationstekniker och svetsare erbjuds även kon-takt med Industrikompetens

i Östergötland AB, med syfte att kunna anställa dessa

elever. – Vi ser den här

utbildningen som en viktig del av kompetens-försörjningen inom industrin. Det är en kort och bra utbildning som

ger unga vuxna möjlighet att få

jobb, säger Ann-Charlotte Thorén,

affärsområdeschef på industrikompetens.

Uddevalla: Föräldrastöd i samverkan Uddevalla kommun har med stöd från Statens Folkhälsoinstitut utvecklat nya och befintliga former av föräldrastöd. Arbetet har drivits i nära samar-bete med forskningspartners Uppsala Universitet, Linköpings Universitet samt Hälsokällan Fyrbodal med ingående 15 kommuner samt Västra Göta-landsregionen som samverkanspartners som nu har avslutats under 2012. Syftet med projektet har varit att utveckla ett bättre föräldrastöd inom kommunen samt ur ett Fyrbodalsperspektiv. Inom ett antal delprojekt har olika metoder testats för att bidra till att uppfylla det nationella policy-målet att alla föräldrar skall erbjudas ett generellt föräldrastöd under hela barnets uppväxt 0-17 år.


vi JUBilerar – 20 år i det offentligas tjänst

vi Firar 20 År I dET OFFENTLIG

aS

TJÄ

NST

O

FFen

tliga aFFÄrer 20 År

20

Svensk Kommuninformation, nummer 3 1994 Ur ledaren: När detta läses har svenska folket sagt sitt i EU-frågan. Debat-ten kring EU har nästan enbart handlat om för- och nackdelar för Sverige vid ett eventuellt medlemskap. Frågor som norrlandsstöd, allemansrätt, snus och alkoholpolitik dominerar media. Det finns dock ett europeiskt perspektiv. EU är tydligen mer än bara ett faktiskt samarbete stater emellan.

Svensk Kommuninformation, nummer 3 1998Ur tidningen: Datain-spektionen underlättar hanteringen av personupp-giftslagen som träder i kraft den 24 oktober, genom att medge undantag från anmälningsplikten till inspektionen. Enligt per-sonuppgiftslagen ska alla behandlingar av person-uppgifter anmälas till DI om man inte har utsett ett personuppgiftsombud.

ntresset för offentlig upphandling har ökat kraftigt under de 20 år som vi har gett ut tidningen. En bidragande orsak är att upphandling alltmer spelar en vik-tig roll inom olika politikområden, fram-förallt inom miljöpolitiken men även för

att främja tillväxt, innovation och småföre-tagande. Ju mer strategisk användningen av upphandling blir desto mer efterfrågas rele-vant statistik som kan användas för att analy-sera vilka effekter upphandlingen har. Konkurrensverket är den myndighet som sedan 2007 ansvarar för att samla in statistik. I år gör Konkurrensverket uppskattningen att svenska myndigheter köper upphand-lingspliktiga varor, tjänster och byggentre-prenader för omkring 500–600 miljarder kronor per år. Det är en ganska grov höft-ning eftersom metoderna för att samla in statistik är bristfälliga och omfattar inte all offentlig upphandling. För ett antal år sedan användes helt andra, betydligt lägre siffror i debatten kring offentlig upphandling så siff-rorna är inte heller jämförbara bakåt i tiden. Den pågående Upphandlingsutredningen har dock i uppgift att föreslå förbättringar kring insamlingen.

I

Värdet på den svenska offentliga upphandlingen är…

När alltfler upphandlande myndigheter och enheter tillämpar elektroniska inköps-system, torde det finnas en ocean av statistik att fritt ösa ur. I år publicerade Konkurrensverket en rap-port baserad på statistik från de kommersi-ella annonsdatabaser som finns. Därmed har man för första gången kunnat redovisa hel-årsstatistik för offentlig upphandling. Dess-utom finns i rapporten statistik från Dom-stolverket om antal överprövningar. Här intill kan du finna några av de resultat som presenteras i Konkurrensverkets rapport Siffror och fakta om offentlig upphandling 2012:3.

Statistik i urvalAntalet annonserade upphandlingar är som högst i mars och april. Antalet annonser sjunker under sommarmånaderna och är som lägst i augusti. Antalet är då mindre än hälften än under toppmånaderna mars och april. Även under januari är antalet annonser lägre än under övriga året. Kommunerna gör flest upphandlingar. De svarade för 42 procent av alla upphandlingar som annonserades under 2010, följt av bolag

med 26 procent och statliga myndigheter med 20 procent. Kommuner och landsting svarade tillsammans för hälften av alla upp-handlingar. Tilldelningsgrunden ekonomiskt mest fördelaktiga anbud är vanligast och tilläm-pades i hälften av upphandlingarna, medan lägsta pris används i en tredjedel. I övriga 18 procent av upphandlingarna har tilldel-ningskriteriet inte framgått av de dokument som samlats in. För drygt hälften av upphandlingarna som är registrerade i Visma Opics databas finns en uppgift om avtalstid registrerad. I sju av tio av dessa upphandlingar var avtals-tiden kortare än två år. Endast i tre procent av upphandlingarna var avtalstiden längre än fyra år. I några upphandlingar lämnades det in anbud från fler än hundra anbudsgivare, medan det i andra bara inkom ett eller två. I genomsnitt uppgick antalet anbudsgivare till 4,4 per annonserad upphandling. I genomsnitt utses 39 procent av anbuds-givarna till vinnare i någon form (vinnande), medan 60 procent deltog i upphandlingarna utan att vinna (deltagande). En procent ut-


Stat- och kommuninforma-tion, nummer 4 2002Ur tidningen: Rökare och icke-rökare ska kunna um-gås med varandra. För allas trevnad hyr vi ut Smoke Away, en rökbar som tar hand om alla ämnen i tobaksröken. Idag 10 år senare har allt fler kommuner och lands-ting infört totalt rökför-bud under arbetstid och återförsäljaren i artikeln tillhandahåller inte längre Smoke Away.

Offentliga Affärer, nummer 3 2005Ur tidningen: I decennier har Boverket, Banverket och Vägverket haft ett avgörande inflytande över svenska städer. I en del städer har det fungerat bra, i andra inte.– Det ju hemskt egentligen att vi kallar till presskonfe-rens för att berätta att vi nu ska dra åt samma håll, säger Boverkets generaldirektör Ines Uusmann.

gjordes av anbudsgivare som efter prekvalifi-cering inte tilläts lämna anbud (sökande).Den anbudsgivare som finns registrerad som anbudsgivare i flest upphandlingar 2010 var Peab Sverige AB, med 460 anbud, tätt följd av Svevia AB med 447 anbud och Skanska Sverige AB med 412 anbud. Men statistiken är inte komplett. De 1 237 annonserade upphandlingar som under 2010 överprövades motsvarar 7 procent av samtliga annonserade upphand-lingar. Andelen överprövningar var högst

vid selektivt förfarande, 13 procent. När det gäller de vanligaste upphandlingsförfaran-dena var överprövningar dubbelt så vanliga vid upphandlingar enligt öppet förfarande som vid förenklat förfarande, andelarna var elva respektive fem procent. Överprövningar var vanligast vid upp-handlingar av livsmedel och post- och te-lekommunikationstjänster. Där blev 17 procent av upphandlingarna överprövade år 2010. Överprövningar är däremot relativt ovanliga vid upphandlingar av anläggnings-

arbete, som är det upphandlingsområde där det sker flest upphandlingar. Endast fyra procent av dessa upphandlingar blev över-prövade i domstol. Några myndigheter har fått en avsevärt högre andel av sina upphandlingar överprö-vade än genomsnittet på sju procent. Högst antal upphandlingar som blev överprövade fick Stockholms läns landsting och Arbets-förmedlingen. Och upphandlingar med flera anbudsgivare blir oftare överprövade.

Källa: Konkurrensverket/Visma Opic/Domstolsverket


vi JUBilerar – 20 år i det offentligas tjänst

vi Firar 20 År I dET OFFENTLIG

aS

TJÄ

NST

O

FFen

tliga aFFÄrer 20 År

20

Stat & Kommuninformation, nummer 2, 2003 Profilen: ”Pappa, nu har du varit statsminister sedan i september, men jag märker ändå ingen skillnad i klass-rummet”, sa ett av mina barn en dag. Det finns nog inga som ställer så raka och bra frågor som barnen, säger Fredrik Reinfeldt i en djupintervju med vår journalist.

Offentliga Affärer, nummer 4 2008Ur tidningen: Ett inslag i politik är att debattera. Konflikt blir ett naturligt fenomen i sådana organisa-tioner och kommundirek-törernas naturliga närhet till politiken gör dem inblandade – fast på andra än debattens villkor.Kloka ord från Kommun-forskning i Västsverige, KFI

Tidningen Offentliga Affärer (tidigare Svensk Kommuninformation och Stat & Kommuninformation) har under årens

lopp breddat och fördjupat sin bevakning av utvecklingen när det gäller upphand-

lings- och konkurrensfrågor (inte minst i förhållande till EU) – hela tiden med fokus på de goda affärerna. Upphandlingsreglerna syftar till att upphandlande myndigheter på bästa sätt ska använda de offentliga medel som finansierar upphandlingar genom att dra nytta av konkurrensen på aktuella marknader. Den upphandlande myndigheten ska därmed dra nytta av konkurrensen för att göra goda affärer.

Började våren 2000Ett informellt samarbete med ramavtalsslutande myndigheter lade grunden till bilagan Avtalnytt – helt inriktad på att presentera de statliga ramavtalen och senare också SKL Kommentus ramavtal – med goda möjligheter för antagna leverantörer att presentera sig och vad de har att erbjuda de upphandlande myndighe-terna. Kommunal ekonomi, juridik, HR, arbetsmiljö och ledarskap, utbildningsfrågor, valfrihetssystem (LOV), offentlig säkerhet och mycket annat har tagits upp sedan jag började skriva för tidningen våren 2000. Som kuriosa kan nämnas att vi under en tid också hade en vinspalt – av vissa läsare uppfattat som något kontrover-siellt. I dag finns ju sådana inslag i de flesta tidningar.

Fokus på de goda affärerna Det har handlat en hel del om IT-utvecklingen i Sve-rige – från offentliga investeringar i bredbandsutbygg-nad och stadsnät, användningen av s k öppen källkod inom den offentliga förvaltningen, IT inom vård och omsorg, komplexa och mer eller mindre framgångsrika IT-upphandlingar och outsourcingprojekt till olika aspekter kring dagens och framtidens e-tjänster och e-förvaltning.

Skapar mötenTidningen har också bevakat en rad mässor, konfe-renser och andra event – t ex KOMMEK, Vitalis, Offentliga Rummet och Kvalitetsmässan – och har på senare år även funnits på plats med egna aktiviteter under Almedalsveckan. Tidningen Offentliga Affärer och Hexanova Event AB ligger också bakom en rad event som under de se-naste åren har arrangerats i eget namn eller på uppdrag av och i ett nära samarbete med olika organisationer. Upphandlingsdagarna skapades 2006 och är idag Sveriges största konferens och mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling. 2013 arrangeras de för åttonde året i rad. Det ökande intresset kring utvecklingen av olika ty-per av e-tjänster och en modern e-förvaltning ledde till arrangemanget av eFörvaltningsdagarna. För tredje året i rad genomförs dessa den 10-11 oktober 2012.

Arne Öster

Vår journalist Arne Öster började på

Hexanova och dåvarande Svensk Kommuninforma-tion, våren 2000.

Han har varit med om två namnbyten

på publikationen som först bytte

namn till Stat- och Kommuninforma-tion och sedemera

till Offentliga Af-färer. Arne Öster skriver även för Hexanovas öv-

riga publikationer Svensk Leveran-

törstidning, Fast-ighetsförvaltaren

och Avtalsnytt.

Ett affärsråd ska vara glasklart.

IntE gömmas I En hög av pappEr.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavsett komplexiteten i problemet. Vi har hela affärsjuridiken i ryggmärgen och spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrätt, teknologi, media och telekom.

www.lindahl.se

OffentligaAffärer_210x297.indd 1 2012-05-03 12.47


LEdarSkaP

Fujitsu erbjuder marknadens bredaste sortiment av servrar och lagring. Våra lösningar bidrar till betydande fördelar för din verk-samhet genom kostnadsbesparingar, ökad effektivitet, förbättrad säkerhet och minskat utrymmesbehov. Lagringslösningar från Fujitsu är skalbara och kan växa med dina behov.

Vi har en lång tradition av miljöarbete och energieffektiva pro-dukter, vi var den första leverantören som uppfyllde Energy Star 1.0 för Server.

Läs mer: se.fujitsu.com

© Fujitsu ND/SE 12/08© Copyright 2012 Fujitsu. Fujitsu och Fujitsu logo, är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande Fujitsu Limited i Japan och övriga länder. Andra nämnda företag, produkter och benämningar är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande respektive ägare.

DYNAMISK ITEkonomi för verksamheten

Returadress: Hexanova Media Group AB

Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORGposttidning

offentliga affärer nr-4 2012

Documents