offentliga affärer nr-4 2009

Pr

ofi

len

En stabil och trygg hand för StockholmSten nordin

Avtalsnytt | Konferenshotell och kursgårdarNr

4 20

09 |

Sjut

tond

e år

gång

enU

PPH

AN

DLI

NG

EK

ON

OM

I jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vårD

LE

DA

rSK

AP

MIL

jö

KO

NfE

rEN

SPr

is 7

9 kr

Personalvetarens svåra yrkesroll

lägesrapport

Allt inför Chefsdagarna

finalisternaÅrets Chef

Kvinna på rätt spår

intervju Minoo Akhtarzand

Nationella upphandlingsstödet

2 Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se2

2009-02-11 09:21 (Allmänt) Upphandling gav pris LINDESBERG Lindesbergs kommun ligger i bräschen när det gäller att göra offentliga

upphandlingar. Med nytänkande, modern teknik samt förenkling och

tydlighet har kommunens upphandlare pressat kostnaderna för det nya

resecentrumet i Frövi. Och vunnit pris för framsynthet. Varje år gör Lindesbergs kommun och dess bolag upphandlingar för runt en halv

miljard kronor. Dessa har gjorts på traditionellt sätt med detaljrika

anbudsunderlag. Det innebär en hel del pappershantering innan och efter det

anbuden kommit in och kunnat värderas. - Det kunde gå ett och ett halvt år innan man var igenom processen. Vi tyckte att

det måste gå att förenkla och göras effektivare, säger upphandlingschef Magnus

Nordkvist. Det är han som nu belönats med priset "Handslaget" vid de så kallade

upphandlingsdagarna i Stockholm. Bakom arrangemanget ligger bland andra

Konkurrensverket, tidningen Offentliga Affärer, Ekonomistyrningsverket,

Kommentus och Sveriges Kommuner och Landsting.

I prismotiveringen betonas just att Lindesberg arbetat med ett förenklat

anbudsförfarande och en helt digital upphandlingsprocess. Något som dessutom

inneburit fler anbud och i slutänden en avsevärt lägre kostnad.

- Vi ville göra det enkelt, snabbt och lätt för entreprenörerna och samtidigt tydligt

visa vad vi ville ha. I stället för ett anbud, som vi fick i den första, avbrutna

omgången, fick vi in sex. Bland annat fyra från mindre, lokala företag.

I stället för att i detalj specificera sina önskemål överlämnar man till

anbudsgivaren att föreslå en lämplig lösning.

- Vi ska inte lägga ned tid, pengar och arbete på sådant de kan bättre. Vi ska

lägga kraften på att fundera ut vad vi vill ha och sedan överlåta åt dem att föreslå

en lösning. I upphandlingen av resecentrumet i Frövi har kommunen haft hjälp Oreo AB som

agerat som ett slags mäklare mellan kommunen och intresserade företag.

Företaget har en internetbaserad tjänst som fungerat som länk mellan

upphandlare och anbudsgivare. Tjänsten har anpassats helt efter kommunens

önskemål. - Jag kan säga att Lindesberg är unika i landet i hur de jobbar med upphandlingar,

säger Lars-Göran Fröjd från Oreo. Såväl kommunalrådet Anders Larsson (C), som ekonomichef Lennart Jansson öser

beröm över sin upphandlingschef. - Priset visar att vi jobbar på rätt sätt och att vi har duktiga medarbetare. Vi är

stolta. För dem och Magnus Nordkvist det självklart att fortsätta på den nu inslagna

linjen. Och på sätt och vis har de ministerord på att de gör rätt. På

upphandlingsdagarna talade kommun- och finansmarknadsminster Mats Odell om

framtidens upphandling. - Det var som en beskrivning av vårt arbetssätt, konstaterar man nöjt i

Lindesberg.

Artikel från na.se (http://na.se/artikel.asp?intId=1448330)

Copyright © Nerikes Allehanda 1995-2009 Nerikes Allehanda, N Strandgatan 5, 701 92 Örebro. Tel 019-15 50 00.

Pristagaren Magnus Nordkvist flankeras av kommunalrådet Anders Larsson (C), och Oreos Lars-Görn Fröjd.

Page 1 of 1

Nerikes Allehanda - Nyheter från Örebro län

2009-02-21

http://www.na.se/lindesberg/skrivut.asp?intId=1448330

När Boverket stod inför utmaningen att

upphandla förvaltning och vidareutveck-

ling av verkets system för hantering av

bidrag, ville man ta ett steg framåt också

ifråga om själva upphandlingsarbetet.

Därför valde man att för första gången

genomföra en upphandling med hjälp av

ett helt digitalt system för processtöd och

interaktivitet. – Vi blev inspirerade att testa detta

arbetssätt och då ville vi göra det också

på en av våra svåraste och mest komplexa

upphandlingar, säger Peter Thorsson,

personaldirektör på Boverket.

Den nya tekniken till trots var det inte

själva tekniken som stod i fokus. Visionen

var istället att skapa metoder och proces-

stöd som på ett stabilt sätt skulle leda till

ett optimalt resultat av upphandlingen,

det vill säga att det anbud skulle vinna som

bäst matchade uppställda kvalitetskriterier

i kombination med att vara det ”ekono-

miskt mest fördelaktiga” anbudet.

Strategi och metod

Med den utgångspunkten valdes ett

angreppssätt som inte innebar något

ingrepp i IT-plattformar eller andra stra-

tegiska val som man redan har gjort.

Strategin var således att finna en utvär-

deringsmetod som på ett måluppfyllande

sätt kunde ge utslag på kvalitet under

principen ”ekonomiskt mest fördelaktigt”.

Istället för att sätta olika procenttal för

viktning av pris i förhållande till kvalitet

valde man att skapa ett jämförelsetal med

prispåslag. I kravspecifikationen beskrevs

utvärderingsmodellens grundläggande

principer på följande sätt:

• Kvalitet tillmäts betydligt högre värde

i förhållande till priset, vilket förklarar det

förhållandevis stora prispåslaget vid utvär-

dering av de olika kvalitetskriterierna.

• Kvalitet och pris hanteras så att de

räknas om till ett jämförelsetal. Bästa anbud

är det anbud som har det lägsta jämförel-

setalet. Jämförelsetalet är en uppräkning

av priset enligt följande: För varje procent-

Vilken upphandlare vill inte skapa den perfekta upphandlingen?

En affär där upphandlaren känner att han eller hon verkligen

har valt rätt, samtidigt som alla anbudsgivarna tycker att det

var mödan värt, att det var en juste affär med ett rättvisande

resultat.

Målsökande, transparent upphandling

Hur Boverket skapade det ”ekonomiska målfotot” i en komplex tjänsteupphandling

enhet som det viktade betyget avviker från

bästa möjliga betyg, uppräknas priset med

100 000 kr.

Stringenta mål

I ett antal workshops fastställdes senare de

olika kravens betygskalor och profiler. På

detta sätt fick man ett finmaskigt formulär

för anbudsgivaren att följa vid skapande av

sitt anbud. Upphandlingen skulle säkerställa leve-

rantörens kompetens över avtalstiden,

varjämte tillgänglighet var en högt prio-

riterad faktor. Boverkets olika system

används av alla Länsstyrelser och det finns

således många decentraliserade användare.

I utvecklingen av systemen arbetar man

med att etablera e-tjänster, vilka inom kort

skall kunna erbjudas allmänheten. Det vill

säga att det till exempel skall gå att göra sin

egen ansökning om bidrag för bergvärme

direkt på Internet.

I detta fall valdes ett absolut prispåslag

enligt följande: En anbudsgivare lämnar

ett pris om 1 000 000 kr. Hans kriterium

ger betyget 387, det vill säga 10 procent

från det bästa möjliga totalbetyget om

430. Jämförelsetalet blir då 2 000 000 kr,

eftersom priset skall räknas upp med

1 000 000 kronor (10 x 100 000).

I en digital utvärderingsmetod är

grundprincipen att den skall vara trans-

parent och förutsägbar för anbudsgivare.

Metoden som Boverket valde kallas för

jämförelsemetoden. Här använde man

prispåslag med ett absolut tal, men alter-

nativt kan prispåslaget räkans upp med en

viss procent på respektive anbudspris. Vid

lika kvalitetsnivå får således ett anbud med

högre pris ett i kronor större prispåslag än

ett anbud med lägre utgångspris, vilket

ibland bli onödigt komplext.

Upphandlingsprocessen

De anbudsgivare som klarat pre-kvalifice-

ringen får via e-post inloggningsuppgifter,

vilka ger dem tillgång till det kompletta

förfrågningsunderlaget. Väl inloggad fick

anbudsgivaren också tillgång till ett redan

skapat ”offertförslag”.

– Detta var ett helt nytt sätt för mig

men vi blev positivt överraskade från

första början, säger Anders Ranefjord på

WM-data. – Vi fick snabbt en god överblick och

kunde därefter fokusera på hur vi skulle

formulera vår offert. På ett par timmar var

vi klara med all grundformalia. Uppskatt-

ningsvis sparade vi minst 500 timmar i

offertarbete och dessutom var det tryggt

att veta att vi inte missat några nödvändiga

offertuppgifter. Paul Silfweberg, som är systemansvarig

för Boverkets system för bidragshantering,

är också nöjd:

Viktning – pris och kvalitet

I underlaget presenterades viktningsmodellen på detta sätt:

Följande kvalitetskriterier med respektive viktning och högsta möjliga betyg används

KriterieHögsta betyg Vikt Summa

Databasadministratör - Erfarenhet 2 10 20

Systemutvecklare, Gripen - Utvecklingsverktyg 3 10 30

Systemutvecklare, bofinc - Erfarenhet dotNET 6 40 240

Systemutvecklare, bofinc - Erfarenhet databas 2 10 20

Systemutvecklare, svanen - Erfarenhet databas 2 10 20

Övergripande krav - Inställelsetid 5 20 100

Högsta möjliga betyg430

– Genom att vi under anbudstiden förde

all dialog direkt i den digitala tjänsten har

vi fått en unik helhetsdokumentation

av hela upphandlings- och anbudspro-

cessen. Genom projektet klargjorde vi

initialt vad vi ville uppnå och med det

digitala verktyget har vi fått stabila och

transparenta processer. Lägg därtill att vi

genom upphandlingen har sänkt vår årliga

kostnad med uppskattningsvis mer än en

miljon kronor. – Öppningen och den initiala utvär-

deringen av de digitala anbuden kunde

genomföras på en bråkdel av tiden, jämfört

med om vi hade fått in anbuden på vanligt

sätt, i en icke strukturerad form. Också de

anbudsgivare som inte vann uppskattade

upphandlingsmetoden, med dess tydlighet

och transparens och de stora tidsvinster

den medförde i offertarbetet. Mot den

bakgrunden känns det befogat att tala om

att upphandlingen avgjordes med hjälp av

målfoto mellan två anbudsgivare, där det

förlorande anbudet endast hade ett par

procents lägre kvalitetsbetyg.

Boverket och Oreo, vars digitala

upphandlingsverktyg man använde, gjorde

också en anbudsgivareenkät för att få svar

på hur anbudsgivarna uppfattade den nya

upphandlingsmetoden. Den gav toppbetyg

åt samtliga utvärderade moment, men det

skulle föra för långt att här närmare redo-

visa resultatet. Alla parter är eniga om att framtida

offentliga upphandlingar bör ske i denna

form, med dess potential att minska

processkostnaderna hos upphandlande

enhet, samtidigt som anbudsgivarens

offertkostnader minskar dramatiskt.

– Vi som deltagit i detta projekt

uppskattar enkelheten och kvaliteten i den

interaktiva tjänsten och det supportstöd

som Oreo lämnat under upphandlingsar-

betet. Vi har fått förstklassig hjälp i såväl

tekniska frågor som när det gällt tolk-

ningar av LOU och affärsmässig rådgiv-

ning, säger avslutningsvis Paul Silfwerberg,

Peter Thorsson och Anders Ranefjord. Kent Mossheden

Paul Silfweberg

Peter Thorsson

3www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009 3

Eniro är det ledande sökföretaget på den nordiska mediemarknanden. Eniro gör det enkelt att hitta personer, före-tag och produkter med hjälp av kataloger, nummerupplysning, Internet och mobiltjänster. Eniro Upphandling ger köpare och säljare en plats att direkt och effektivt kunna lämna sitt anbud eller konkurrentutsätta sin upphandling. Eniro har verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Polen.

Vill du veta mer hur vi kan skingra molnen och införa en ny strategi för konkurrentutsättning och upphandling sänd oss ett mail till [email protected]

I höst ritar vi om kartan för Sveriges

Upphandlingstjänster

Vill du vara med när molnen skingras? Kontakta

[email protected]

Se vad som hände i Frövi?http://webbtv.compodium.

se/eniro/frovi1/

Är det du eller omständigheterna som leder er organisation?

Äntligen är mötesplatsen för oss chefer tillbaka!

KÖR DU MASKIN ELLER LEDER DU COMMUNITY?Svaret får du den 8 september.

INNOVATIVT LEDARSKAPHur kombinera verksamhet med medarbetares kompetens?

FRAMGÅNG I KRISTIDER– Utnyttja lågkonjunkturen och ta nya vägar

VAD KRÄVS AV FRAMTIDENS LEDARE?– Experterna talar

MOTIVERA DIN PERSONAL– Inspirera till utveckling

TA ANSVAR FÖR DIN OMVÄRLD– Inte bara ditt företag

ÖVERRASKANDE AVSLUT– Onsdagen den 9 september

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R

Samarbetspartners:Arrangör: På uppdrag av: Mediapartner: Medverkande organisationer:

En verksamhet inom Hexanova Media Group.

Välkommen till Chefsdagarna 8-9 september i Helsingborg!

Äntligen är mötesplatsen för oss chefer tillbaka!

Fredrik Söderlindh Elisabeth DahlinMattias SäkerGunnar HernborgThorbjörn Jordansson

Minoo AkhtarzandAnders DanielssonDan EliassonCarin WredströmChristin Johansson

Foto

: Ric

kard

Sve

nsso

n/St

udio

e.

Foto

: Gör

an B

illes

on

”Vilken inspirerande kombina-tion av föreläsare! Olika pers-pektiv, erfarenheter och roller. Det blir verkligen spännande och givande dagar vi får tillsammans.”

Jonna Jakobsson,moderator

Vem blir årets chef? Svaret får du på kvällen den 8 september.

Endast ett fåtal platser kvar. Anmäl dig på www.chefsdagarna.se

Mat, dryck och stjärnglans

• Utbyt erfarenheter med dina kollegor • Ta del av innovation-erna och trenderna • Möt människorna bakom framgångarna


Några av våra utställare:


UPPHANDLING

Lite kontroll. Mycket kontroll.

Enstaka tjänster

Outsourcing i sin enklaste form innebär att ett företag eller

organisation lägger ut en tydligt avgränsad del av sin verksamhet

på ett annat företag. Ofta rör det sig om fastighetsskötsel,

drift av restaurang och kafé eller bemanning av reception.

Dessa tjänster ligger vanligtvis utanför organisationens huvud-

sakliga verksamhetsområde. När de utförs av den tjänste-

leverantör som fått uppdraget, minskar organisationens

kostnader. Resurserna kan överföras på den huvudsakliga

verksamheten.

Tjänstepaket

När en organisation har lagt ut en enstaka tjänst på en tjänste-

leverantör och blivit nöjd med resultatet, ligger det nära till

hands att fortsätta outsourca fler verksamhetsdelar. Då är

det smidigt om man kan vända sig till en och samma leverantör

för många olika typer av tjänster. Genom att köpa ett helt paket

av tjänster når organisationen ytterligare fördelar. Förutom

lägre kostnader, avlastas nu organisationen från en hel del

administration. Det har en enda motpart för en hel rad tjänster.

Komplexa uppdrag

Vi som tjänsteleverantör ser inga gränser för hur långt vi kan

gå när det gäller att utföra tjänster hos våra kunder. Förr

talade man om ”kärnverksamhet” och ”stödfunktioner”, men

de uttrycken börjar bli ålderdomliga. Vi frågar hellre efter

hur vi ska lösa stora serviceåtaganden tillsammans med våra

kunder. Exempel: SL ansvarar för pendeltågen i Stockholms

kollektivtrafik, och kör tågen. Ett annat företag har i uppdrag

att sköta det tunga underhållsarbetet av tågen. ISS sköter

all service på och kring stationer, information till resenärer,

biljettförsäljning och städning av tågen. Samtliga aktörer är

lika nödvändiga för att trafiken ska fungera, och samtliga

gynnas av övriga aktörers framgång.

Personalintensiva tjänster

Service utförs alltid av människor. Robotar kan inte laga mat,

datamaskiner kan inte transportera patienter från röntgen

till operation. Därför har vi på ISS blivit något av experter på

personalintensiva verksamheter. Genom tiderna har vi samlat

på oss stora mängder statistik med vars hjälp vi kan beräkna

den exakta tidsåtgången och därmed kostnaden för vart

och ett av de tusentals arbetsmoment som våra medarbetare

utför varje dag.

Egen personal

Det är viktigt att tjänsteleverantören kommer in med egen

personal som utför de tjänster som kunden har beställt. När vi

får ett uppdrag övertar vi normalt arbetsgivaransvaret för den

personal som tidigare utförde arbetet, då i kundens regi.

Övergången från en arbetsgivare till en annan kan skapa en

del oro till en början, men erfarenheten visar att efter några

månader är de flesta arbetstagare mer än nöjda med bytet.

Tidigare utförde de ett arbete som låg utanför arbetsgivarens

fokus. Nu utgör dessa personer hela grunden för verksamheten,

de blir prioriterade.

Så skapas effektivitet

Statistik och erfarenhet ger klara besked: Den organisation

som outsourcar en verksamhet för första gången, kapar sina

kostnader med 15–25 procent. Hur kommer det sig att en

och samma tjänst kostar mindre när vi utför den? Särskilt med

tanke på att personalen oftast är densamma. Svaret är att ISS

genom sin storlek kan effektivisera i en hel rad detaljer.

Det gäller givetvis inköp och schemaläggning, men också

genom vår logistiska kompetens. Vi har helt andra möjligheter

än kunden att sätta rätt människa på rätt plats, i rätt tid och

på rätt sätt.

Kontakta oss

Affärsområdeschef Lars Täuber,

0734-36 61 51, berättar gärna mer om

hur man sänker kostnader och ökar

effektiviteten i offentliga verksamheter.

Vinsten för båda parter uppstår när den som får uppdraget har större resurser att utföra tjänsten effektivt än den som lägger ut arbetet. Vi är Sveriges största outsourcingleverantör. Vi avlastar våra kunder genom att utföra tjänster som ligger utanför kundföretagets fokus. Resultatet blir lägre kostnader för kunden, som kan använda frigjorda resurser och kapital till att utveckla sin verksamhet.

www.iss-fs.se 020-155 155

Mgruppens öppna utvecklingsprogram ger dig en flygande start på hösten. Förutom ny kunskap, fördjupade insikter och effektiv situationsträning får du även tillgång till ett inspirerande nätverk. Besök vår hemsida www.mgruppen.se eller kontakta oss för rådgivning på 08-731 41 51

www.mgruppen.se

ansök nu – Begränsat antal platser på vissa starter

s v e n s k a M a n a g e M e n t g r u p p e n

nyblivna chefer 8/9, 13/10

ledarskap för icke-chefer 2/9, 21/10, 9/12

affärsledarskap 20/10

Chef- och ledarskapsprogrammet 8/9, 3/11

Förstärk ditt ledarskap 17/11

tydligt ledarskap 15/9, 24/11

projektledarprogrammet 2/9, 11/11

360° Coaching 21/10

retorik och ledarskap 4/11

att leda på distans 14/9

att leda i förändring 25/9

Diplomerad Hr Business partner 10/2 2010

Hr-Chefsprogrammet 25/11

executive Master of leadership 21/4 2010

executive Master of strategy 20/10

executive Master of Finance 5/5 2010

efter vinter kommer vår.efter vår kommer sommar.efter sommar är det dags att utvecklas som chef och ledare.

kommande starter


Sten Nordin

16

36

38

20

40

innehåll Offentliga Affärer nr 4 2009

16 Profilen Stockholms finansborgarråd Sten Nordin är omtyckt av många. Med en stabil och trygg hand driver han Stockholm Stad framåt.

18 Nationella Upphandlingsstödet Kammarkollegiet har fått regeringens

uppdrag att utveckla och förvalta ett nationellt upphandlingssystem. Offentliga Affärer har intervjuat Daniel Moius på Kammarkollegiet.

20 E-delegationen Regeringen har beslutat att inrätta en

delegation som skal leda och samordna arbetet med att utveckla IT-baserade tjänster och lösningar i staten. Ordförande är Skatteverkets GD Mats Sjöstrand.

36 Fordon Bilen Koenigsegg.

38 Chefsdagarna – Mötesplatsen för tidens chefer och ledare

Dolores Kandelin Mogard, kanslichef svensk Chefsförening om sina förhoppningar inför mötesdagarna.

40 Ledarskap I ledarskapet är det absolut viktigaste för mig

att ha kundnyttan i fokus och åstadkomma bra resultat genom ett engagerat team, säger Minoo Akhtarzand, GD på Banverket.

42 Årets Chef De nominerade till Årets Chef presenteras.

47 Personalvetarens svåra yrkesroll Intervju med Thomas Goldberg,

Akademikerförbundets om personalvetarens många gånger svåra roll.

55 Juridik Ny lagstiftning om in house-anskaffningar.

Advokat Helena Rosén Andersson reder ut begreppen.

66 Avtalsnytt Konferenshotell och kursgårdar


Vi chefer behöver också facket. Ett medlemskap i Svensk Chefsförening gör det både lättare och tryggare att vara chef. Vi ger dig råd och stöd i frågor som rör management, löner, villkor, pensioner, försäkringar samt förhandlings stöd. I medlemskapet ingår också många förmåner, bland annat en riktigt bra inkomstförsäkring.

www.svenskchefsforening.se | 08-617 44 99

Chefsföreningen för akademiker

1111

Chefsrollen förändras med 80-talisterna – det blir mer personalinriktat, med fokus på personlig utveckling och mjuka värden, enligt en magister-uppsats från Lunds universitet.

När Zlatan-generationen tar över chefsstolarna får chefsrollen en ny inriktning. Det spår i alla fall Pernilla Blennow, Angela Svegby och Louise Wilhelmsson i sin magisteruppsats ”80-talisterna som chef i servicebranschen” från Lunds univer-sitet. De har intervjuat manliga och kvinnliga chefer, födda under 80-talet, och med en chefspo-sition i servicebranschen.

Mer personalinriktatOm MeWe-generationen eller Nexters, som 80-talisterna ibland kallas, har sagts att de är hänsynslösa och otrogna och att de är de nya makthavarna.

80-talisterna förändrar chefsrollen genom att deras grundläggande värden är individualism och sociala värden. Det gör att de vill ha ett ledar- och chefskap som är mer personalinriktat och som även inkluderar kunden i serviceproduktionen, och det påverkar deras chefskap och vilka förväntningar de har på chefskapet, enligt Pernilla Blennow.

Nätverkande individualister80-talisterna är individualister som nätverkar, ifrå-gasätter och vågar ta för sig. De har stark fram-tidstro, värderar socialt ansvar och miljöfrågor, är tekniskt kunniga, anti-auktoritära, självständiga, prioriterar flexibilitet och individuella möten. Något som kommer visa sig i också deras ledar-roll.

För dem är det en självklarhet, både som chef och som medarbetare, att de kan utnyttja sin självständighet och de möjligheter som uppstår i organisationer. Tryggheten i arbetslivet ligger inte i anställningen, utan i vetskapen om den egna kompetensen.

Chefdagarna – en spännande mötesplatsI nästan 20 år har Svensk Chefsförening arrang-erat Chefsdagarna, en mötesplats för chefer och ledare.

På Chefsdagarna i Helsingborg den 8-9 september 2009 vill man skapa en dialog som gör att deltagare får nya idéer, finner nya vinklar, hittar lösningar till gamla problem eller får mod och lust att utvecklas i sitt ledarskap.

– Jag tror det kommer att bli otroligt spän-nande dagar. Jag hoppas att deltagare och talare går därifrån med en stark känsla av inspiration och bär med sig något värdefullt, säger Dolores Kandelin Mogard, kanslichef för Svensk Chefs-förening.

Personalvetare har en nyckelroll i förändringsarbeteOffentliga Affärer har inför Personalvetardagarna i Malmö haft ett samtal med Thomas Goldberg som är ombudsman på Akademikerförbundet

SSR med ansvar för personalvetarnas och beteen-devetarnas yrkesfrågor.

Akademikerförbundet SSR är det största fack-liga yrkesförbundet för Personalvetare. Förbundet lägger stor vikt vid att delta i utvecklingen av fram-tidens personalarbete och vid att klargöra perso-nalvetarens framtida yrkesroll.I dagens arbetsliv har personalvetarna en nyckelroll. Oavsett om konjunkturen går upp eller ner är deras speciella kompetens nödvändig i företagens och organisa-tioners förändringsarbete.

Ekonomicheferna har blivit fem månader yngre de senaste fem årenI dag finns det två generationer av ekonomichefer, den ena gruppen är född kring 1950 och den andra runt 1963. Medianvärdet är 1957.

Andelen kvinnor ökar stadigt. 1998 var 14 procent kvinnor, 2004 var motsvarande tal 18 procent och nu 28. Under de senaste fem åren har i genomsnitt 36 procent av de 109 nyrekryterade ekonomicheferna varit kvinnor. Det betyder att andelen kvinnor av de nyrekryterade ökar i förhål-lande till de tidigare undersökningarna. Kvin-norna är nästan tre år yngre än männen, männen är i medeltal 52,6 år och kvinnorna 49,2.

Kammarkollegiets arbete med det nationella upphandlingsstödet har tagit fartKammarkollegiet har fått regeringens uppdrag att utveckla och förvalta ett nationellt upphand-lingsstöd samt driva utvecklingen av elektronisk upphandling och delta i standardiseringsarbetet på området. I detta ingår att utveckla och sprida hjälpmedel och metoder i en dialog med markna-dens aktörer.

Ett väl utformat upphandlingsstöd medför att leverantören kan ägna mindre tid åt att besvara anbud och mer tid till att sälja, utveckla och till-handahålla varor och tjänster.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiMonika [email protected]

RedaktionsledningKlas [email protected]

JournalisterArne österKlas bergqvistKent Mosshedentina Lundberg åsén

Krönikörtina Lundberg åsén

Annonser/TrafficHenrik tonströ[email protected]

Layout Henrik tonströ[email protected]

Prepress och tryckElanders Sverige Abwww.elanders.se

Projektledning GöteborgMartin [email protected] [email protected]

Projektledning StockholmAnita Sanderholm [email protected] [email protected] [email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg tel 031-719 05 00fax 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 Stockholmtel. 08-588 674 02fax. 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

ledare

80-talisten förändrar chefsrollen


NyHeter

www.chambersign.seTjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

– Genom köpet breddar vi vår verk-samhet och blir ett fullsortimentfö-retag inom offentlig upphandling, säger Thomas Idermark, VD på SKL Kommentus.

AffärsConcept är ett konsultfö-retag med 12 anställda, verksamt inom offentlig upphandling. Före-taget har tre huvudinriktningar: upphandlingsstöd, utbildning och utredning.

SKL Kommentus kommer att fortsätta att förstärka och utveckla sin organisation för att kunna erbjuda landets kommuner, landsting och offentliga bolag affärsmässigt effek-tiva ramavtal inom en mängd olika områden, samt rådgivning.

AffärsConcept kommer som dotterbolag till SKL Kommentus

För att underlätta för anbudsgivare och bli än mer effektivare har SKL Kommentus börjat använda Opics upphandlingsverktyg Tendsign.

– Vi vill förenkla och kvalitets-säkra upphandlingsprocessen, säger Carl-Göran Bergstrand, upphand-lingskonsult på SKL Kommentus.

Det som tidigare har gjorts manu-ellt kommer i fortsättningen att göras via Tendsign. Alla upphand-lingskonsulter håller just nu på att lära sig systemet. En av dem som redan påbörjat en upphandling av rekryteringstjänster via Tendsign är upphandlingskonsult Sinikka Suutari:

– Jag kan redan idag se att det bli lättare för leverantörerna att lämna anbud eftersom det görs elektroniskt. Tendsign innebär förhoppningsvis att vi får i fler korrekta anbud, till

SKL Kommentus köper AffärsConceptSKL Kommentus AB har förvärvat samtliga aktier i AffärsConcept i Stockholm AB. Syftet med förvärvet är att i framtiden kunna erbjuda ett heltäckande stöd inom upphandlingsområdet till kommuner, landsting och regioner med tillhörande bolag.

att fortsätta sin konsultverksamhet gentemot en ständigt ökande kund-krets. Förvärvet innebär att ett antal synergier kommer att uppstå, bland annat inom utbildningsområdet.

– Vi ser fram emot att kunna erbjuda kommuner, landsting och regioner fler möjligheter till vidare-utbildning inom upphandlingsom-rådet, säger Thomas Idermark.

AffärsConcept kommer att fort-sätta sin verksamhet under eget namn i de lokaler i Stockholm där bolaget i dag verkar. Samgåendet kommer inte att påverka de avtal som AffärsConcept har med sina kunder. Affären trädde i kraft den 1 juli 2009.

Källa: SKL Kommentus

exempel genom de varningstexter som kommer upp om någon missat att svara på obligatoriska krav.

Carl-Göran Bergstrand har inte kommit så långt ännu, men jobbar via Tendsign just nu på en upphand-ling av bevakningstjänster som ska annonseras i augusti.

– Det kommer att underlätta för oss när alla mallar bli lika och kvali-tetssäkrade. Systemet kommer dess-utom att byggas ut allt eftersom vi upptäcker behoven.

Tendsign är ett helt webba-serat verktyg för upphandling där upphandlare skapar förfrågningsun-derlag, annonserar och utvärderar de anbud som leverantörer lämnat elektroniskt.

Källa: SKL Kommentus

förhöjd kvalitet när SKL Kommentus går över till tendsign


NyHeter

NETGEAR GS724TPS24-portars, stackbar PoE Gigabit Smart Switch

5010317482 | NETGEAR GS724TPS PROSAFE GE POE SMART SWITCH 24-P | 5995:-5010317486 | NETGEAR GS748TPS PROSAFE GE POE SMART SWITCH 48-P | 11995:-

GS724TPS är marknadens första 24-portars övervakningsbara (webb) stack-ningsbara PoE Gigabit Smart Switch med 4 SFP-portar och 2 x HDMI-portar påbaksidan, byggd på en höghastighets (20 Gbps) dual ring redundant hot-swapstackningsarkitektur.

08-553 44 [email protected] www.dustin.se

Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakttillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

5995:-197:-/mån

När Härnösands kommun påbörjade arbetet med att införa elektroniska leverantörsfakturor, år 2004, var de en av de första kommunerna i landet med detta. Under det senaste året

Stort intresse för elektronisk fakturaHela 47 procent av Härnösand kommuns leve-rantörsfakturor är elektroniska. Det resultatet placerar kommunen i Sverigetoppen vad det gäller hantering av e-fakturor.

har intresset hos leverantörerna ökat markant då de börjat inse fördelarna med hanteringen.

De lokala leverantörerna är flitiga sändare av elektroniska fakturor. Hela

40 procent av de leverantörer som skickar e-fakturor är lokala aktörer. Detta ger dem också konkurrensför-delar vid upphandlingar.

Härnösands kommun erbjuder sina leverantörer att skicka elektro-niska fakturor kostnadsfritt via sin webbplats. På hemsidan kan leve-rantörerna också göra en lönsam-hetskalkyl för att se om e-faktura är lönsamt för dem eller ej.

Elektroniska leverantörsfakturor gör en snabbare fakturahantering

möjlig. De bidrar också till mins-kade kostnader för fakturahante-ringen jämfört med pappersfakturor. Ett annat mervärde med elektroniska fakturor är den minskade miljöpå-verkan.

Källa: Härnösands kommun


NyHeter

50 000 kronor är rätt mycket för en kanel-bulle, men inte för ett hus.I många kommuner och landsting upplever politiker och tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på ett tydligare sätt kommunicera till kommuninvånarna vad de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna.

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pengar och för lite på vad som faktiskt händer med dem.

www.ekan.com

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och er-bjuda just den struktur och de verktyg som organisationen behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”.

Ekan annons 2 off affarer 185x65 (4.0).indd 1 09-02-09 09.30.40

Nu drabbas även cheferna av den försämrade konjunkturen. Det visar siffror som Sveriges chefsorganisa-tion Ledarna har tagit fram. Antalet arbetssökande högre chefer registre-rade vid Arbetsförmedlingen ökar kraftigt samtidigt som antalet nyan-mälda platser faller snabbt. Samti-digt som de arbetssökande cheferna blir fler syns en rad tecken på att konjunkturen nu nått botten.

Antalet arbetssökande chefer ökar kraftigt. Sedan juli månad 2008 har antalet sökande ökat med 45 procent. Ökningen av arbetslösa chefer i förra konjunktursvackan 2001 -2002 låg på 15 procent. De nyanmälda platserna har nästan halverats sedan sommaren 2008. I juli 2009 är ca 400 lediga högre chefstjänster nyan-mälda till Arbetsförmedlingen.

– Under de kommande fem åren tappar Sverige 200 000 chefer när 40-talisterna går i pension. Det kan bli svårt för företagen att rekrytera till chefspositioner när konjunk-turen vänder. Det gäller att före-tagen värnar om sina chefer redan nu. Annars finns risken att cheferna väljer bort chefsyrkena och satsar på specialisttjänster, säger Annika Elias ordförande i Ledarna.

Flest arbetssökande chefer anmälda hos Arbetsförmedlingen finns bland försäljnings – och mark-nadschefer.

– Cheferna hanterar varslen och uppsägningarna och försöker moti-vera återstående medarbetare men i värsta fall slutar det med att chefen får gå . Det är en tuff resa många av cheferna gör i lågkonjunkturen, säger Annika Elias.

Uppsägningar följer ett generellt mönster där arbetarna går först, sedan tjänstemännen och sist cheferna. Siffrorna följer samma utveckling som för de cirka 2 000 chefer som är anmälda hos Ledarnas a-kassa.

fler chefer söker jobb

Ledarnas tips till chefer som är på väg mot ett nytt jobb:• Ta till vara alla möjligheter som

bjuds genom de stödåtgärder som din arbetsgivare erbjuder.

• Vet du vilket kollektivavtal somgäller? Är du osäker på vad som gäller kontakta din fackliga före-trädare.

• Använd alla kontakter du har idina nätverk och utforska all infor-mation som finns att få om jobb-möjligheter. Se ditt jobbsökande som ett jobb i din egen tjänst.

• Ha rutiner. Gå aldrig ifrån dinnormala dygnsrytm. Sköt om din hälsa. Håll kvar dina motions-vanor eller lägg till nya.

• Taemotstödfråndinfamiljoch/eller vänner.

• Tatidigtkontaktmeddinbankförrådgivning om du är orolig för din ekonomi.

• Involveradinfamiljidinajobbmål.Det kan handla om långpendling, flytt eller andra saker som påverkar övriga familjen.

• Se hela tiden framåt. Låt inteavslag blockera din energi.

Källa: Ledarna

Regeringen har beslutat om propo-sitionen för konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet.

Konkurrenslagen förstärks med regler som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av Konkur-rensverket, enskilda företag eller en branschorganisation, vid vite får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva sådan verk-samhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.

Sunda spelreglerStaten och kommuner säljer årligen varor och tjänster på marknaden för mångmiljardbelopp. På väl fung-erande marknader ska företag kunna verka i konkurrens på lika och rätt-visa villkor. Sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor måste gälla.

– Nu får Sveriges företag äntligen möjlighet att få osunda konkurrens-villkor prövade. Vi tycker att det offentliga ska ägna sig åt det som är kärnan i välfärden, inte bedriva kommersiell verksamhet. Jag vet att det här är en mycket efterlängtad förändring, säger näringsminister Maud Olofsson.

Motverka snedvriden konkurrensDet är angeläget att komma till rätta med de problem som uppstår när offentliga aktörer ägnar sig åt affärs-verksamhet som snedvrider konkur-rensen på marknaden och därmed tränger undan privat näringsverk-samhet.

Det finns många exempel på att kommuner driver kommersi-ella verksamheter trots att det finns företag som kan utföra dem. Det kan handla om plantskolor, reparation av

motorfordon, kommersiella tvätteri- och konferensverksamheter, försälj-ning av brandskyddsutrustning eller bohagsflyttningar åt privatpersoner.

För att ett förbud ska få meddelas krävs enligt förslaget att förfarandet snedvrider konkurrensen eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Det ska även krävas att det inte är försvarbart från allmän synpunkt. Även konkurrenss-nedvridande kommunala säljverksam-heter kan förbjudas, om verksamheten inte är förenlig med lag.

Träder i kraft vid årsskiftetFörslaget innebär att det ska bli möjligt att pröva och ingripa mot konkurrenssnedvridningar som kan uppstå när stat, kommun eller landsting säljer varor och tjänster på marknaden. Också på den statliga sidan kan regeln tillämpas. Exem-pelvis på konkurrenssnedvridande förfaranden som statliga myndig-heter bedriver på marknaden.

Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2010.

Källa: Näringsdepartementet

Ny lagstiftning mot osund konkurrens

ProDUKtNytt

• E-manualminskarpappersanvändningenmedmerän90procent.• Mindreförpackningminskartransportutsläppenoch

pappersanvändningen.• Minst50procentavplastenäråtervunnen.• HörlurarnaMH300GreenHeart™innehåller100procent

återvunnen plast i de flesta plastdelarna.

Sony Ericsson lanserar två GreenHeart-telefoner och bekräftar åtagandet att vara ledande inom miljöområdet och grön innovation, utan att kompromissa med produktdesign och funktionalitet. GreenHeart-programmet lanseras med två flaggskeppsprodukter – C901 GreenHeart och Naite – samt hörlurarna MH300 GreenHeart. GreenHeart är en av de viktigaste komponenterna i Sony Ericssons förnyade produktstrategi, och de hållbara innovationer som finns i GreenHeart-produkterna kommer framöver att implementeras i ett bredare sortiment.

Naiteinnehåller många av innovationerna som finns i C901 GreenHeart, och kommer dessutom med lågenergiladdaren EP300 GreenHeart, som är en av de första i sitt slag på marknaden. tack vare dessa innovationer minskar den totala koldioxidbelastningen under livscykeln för C901 GreenHeart och Naite med 15 procent.

för mer information, vänligen kontakta:Gustaf brusewitz, Pr-ansvarig, Sony Ericsson Norden och baltikumtelefon: 073-431 15 50, [email protected]

Sony Ericsson lanserar GreenHeart™-telefoner med fokus på hållbar innovation

GreenHeart-telefonerna minskar koldioxidbelastningen med 15 procent:

Seven Sisters – Stjärna

Design: Erika Lagerbielke

Enligt den grekiska mytologin härstammar stjärnformationen ”De sju systrarna” från sju nymfer som jagades av Orion. När de bad jupiter om hjälp så förvandlade han dem till sju duvor och de flög då så högt att de fastnade på stjärnhimlen.

Erika Lagerbielke har fascinerats av den grekiska historien och skapat en gnistrande kristallstjärna, lika klar som den riktiga. I år kommer den tredje stjärnan i serien om sju.

foto: jonas Lindström

1616

”jag vill veta hur män-niskor mår, jag vill veta vad de tycker är roligt och berikande och vad de upplever bekymmersamt, det är viktigt för mig.”


ProfILeN | SteN NorDIN – fINANSBorGArråDet StoCKHoLm StAD

Vem är han Sten Nordin, vad har präglat honom, vad har han gjort, varför är han så omtyckt – är tankar som passerar när jag förhör mig runt. Ofrånkomligt berör han många oavsett partitillhörighet. Det är sällsynt, kanske är det en fråga om hans förmåga att bemöta medmän-niskor med respekt och ett genuint intresse.

Politiskt engagerad sedan barnsben– Ett minne som har präglat mig var när John F Kennedy blev mördad. Jag var inte gammal då, var väl runt sex, minns så väl vilken otrolig genomslagskraft det blev hemma, hur oroliga mina föräldrar blev – plötsligt hade världspolitiken klivit rakt in i vardagsrummet, säger han allvarligt.

Sten Nordin har varit intresserad av politik sedan barnsben, men det var först under studietiden i Uppsala som han blev politiskt aktiv på allvar. Snart var han ordförande i Fören-ingen Heimdal som på den tiden ingick i Fria moderata studentför-bundet.

– Jag kommer så väl ihåg den heta debatten kring bland annat utbild-ningsfrågor och de nya reformerna som var aktuella då, det gjorde mig oerhört engagerad säger han och brister ut i skratt.

Har varit redaktörDärefter har Sten Nordin varit trogen politiken och opinionsbildningen under hela sin yrkeskarriär. Innan han gick över och blev heltidspoli-tiker, var Sten bland annat redaktör för moderaternas medlemstidning

Tryggt och stabilt styr han huvudstaden

Det är inte för inte som Sten Nordin finansbor-garrådet (m) är omtyckt av så många, med en stabil och trygg hand driver han Stockholm Stad framåt. Det kanske heller inte är så konstigt att en av dem han beundrar mest är Burmas opposi-tionsledare Aung San Suu Kyi.

och Skattebetalarnas skrift Sunt Förnuft.

Hans kommunpolitiska karriär tog vid på allvar 1986, sex år senare blev han gruppledare för modera-terna i Stockholms socialnämnd. 1998 utsågs han till gatu- och fast-ighetsborgarråd efter att ha varit oppositionsborgarråd under fyra år. 1994-2006 blev han ledamot i kommunstyrelsen, 1998-2006 vice ordförande för moderaterna i Stock-holms Stadshus, därefter lämnade han posten för att bli riksdagsle-damot. Sedan 2003 har Sten varit förbundsordförande för Stockholms moderater, förra året utsågs han till regeringens talesperson i flykting-dialogen med kommunerna. I april 2008 återvände han till Stadshuset, nu på den inflytelserika posten som finansborgarråd.

– Det var oerhört glädjande när jag fick möjlighet att bli ytterst ansvarig för Stockholms utveck-ling, det här kanske är det roligaste politiska uppdraget man kan ha, säger Sten och skrattar. En av mina bärande idéer är att Stockholm skall vara en trygg stad inte minst för våra äldre, de skall ha det bra och du skall som förälder våga släppa ut din tonåring.

Sten vill att huvudstaden skall utvecklas på ett bra sätt, invånarna skall känna att den offentliga servicen är lättillgänglig och välkomnande oavsett om det gäller skola, vård, bostäder eller annat.

Tro på morgondagen och människanSom ledare anser Sten att det av yttersta vikt att skapa en framtidstro,

lika mycket som han tycker det är viktigt att tro på samhällsutveck-lingen och medmänniskan.

– I svåra tider upplever jag som ledare att det oerhört centralt att aldrig släppa målet ur sikte, utan verkligen försöka inspirera gruppen så att de ser och känner utvecklings-möjligheterna och tron på morgon-dagen. Det är ett sätt att tänka, inte minst nu i finanskrisens tid. Jag kommer ihåg hur media förra hösten basunerade ut ”kristidsrubriker” – då gäller det att hålla huvudet kallt och tänka igenom hur vi kan leda oss ur lågkonjunkturen på ett klokt och realistiskt sätt.

Just nu arbetar Sten med att lägga budgeten inför 2010, samtidigt som han också är fullt engagerad i projektet ”Stimulans för Stockholm” som sjösattes förra hösten med anledning av krisen.

– Där enades vi om ett unikt och omfattande paket för att bromsa lågkonjunkturen. Stadens finanser är goda och vi kunde därför tidiga-relägga stora viktiga investeringar i nyproduktion av bostäder, infra-struktur och upprustningar av bostäder för 20 miljarder kronor under 2009 till 2013.

Sedan poängterar han att äldre-omsorgen och skolan inte är något dragspel som man kan hålla på och dra i åt olika håll, utan att det är mycket, mycket viktigt med stabi-litet och kvalitet även här.

– Även om Stockholm har klarat sig väl måste vi fortsätta arbeta för långsiktig stabilitet och kvalitet, vilket jag tycker är oerhört stimule-rande att arbeta med.

Mötet med andra inspirerarInspirationen hämtar Sten från många håll. Något som skänker energi och kraft är när han är till-sammans med familjen ute på landet i Västervik, där håller han på i träd-gården, promenerar i skogen och möter människorna som bor där. För är det något som inspirerar honom är det att möta människor och tala med dem om hur de har det.

– Jag vill veta hur människor mår, jag vill veta vad de tycker är roligt och berikande och vad de upplever bekymmersamt, det är viktigt för mig. Sedan ger det mig fantastiskt mycket att även prata om hur vi skall gå till väga för att saker och ting skall gå bra och fungera, hur vi tillsam-mans kan utveckla och bygga vidare på något sunt och livsbejakande.

Uppenbart styrs Sten av ett upprik-tigt engagemang till människan, oavsett om det gäller honom som privatperson, medmänniska eller politiker. Detta leder mig ofrånkom-ligt att undra över vilka hans före-bilder är, vilka han beundrar.

– Det är många förstås, inte minst mina föräldrar som fostrade och försörjde sju barn, att de orkade. Sedan tänker jag ofrånkomligt på Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi, hennes mod och personliga uppoffringar, det är helt enormt det hon gör.

Frågan är om inte Sten har en del av Aung San Suu Kyis kaliber om han skulle ha mött det hon nu gör.

Tina Lundberg Åsén


UPPHANDLING

Syftet med Nationella upphandlings-stödet är att underlätta upphand-lingsprocessen för både upphand-lande myndigheter och leverantörer. Ett väl utformat upphandlingsstöd medför att leverantören kan ägna mindre tid åt att besvara anbud och mer tid till att sälja, utveckla och tillhandahålla varor och tjänster. Ett sådant stöd minskar också sannolik-heten för att olagliga direktupphand-lingar genomförs.

Kammarkollegiets arbete med det nationella upphandlingsstödet har tagit fart

Kammarkollegiet har fått regeringens uppdrag att utveckla och förvalta ett nationellt upphand-lingsstöd samt driva utvecklingen av elektronisk upphandling och delta i standardiseringsarbetet på området. I detta ingår att utveckla och sprida hjälpmedel och metoder.

– Vår uppgift är inte att ta fram någon egen teknisk lösning utan att fungera som ett stöd för myndighe-terna i deras samverkan med mark-nadens aktörer. Problem som vi då måste diskutera är till exempel i vilken utsträckning systemlösningar skapar inlåsning och utestängning; bristande interoperabilitet och standardisering; fragmentisering av marknaden som gör det svårare för leverantörer att delta i upphandling

samt den splittrade utvecklingen av upphandlingsprocessen, säger Daniel Moius, projektledare på Kammar-kollegiet.

Dialogmöten om Nationella upphandlingsstödet I slutet av maj och början av juni arrangerade Kammarkollegiet dialogmöten på sex orter för att ta del av tankar och synpunkter kring

arbetet med det nationella upphand-lingsstödet.

– För att lyckas i vårt arbete måste vi ha ett tätt samarbete med upphandlande myndigheter och leverantörer. Vilket stöd behöver de för att upphandlingsarbetet ska bli enklare och bättre? Kammarkollegiet har därför bjudit in upphandlande myndigheter, leverantörer och övriga intressenter till dialogmöten. På mötena har vi gett information om

Nationella upphandlingsstödet samt fört en dialog kring hur det framtida arbetet ska inriktas för att ge bästa möjliga resultat, förklarar Daniel Moius.

– Våra möten har varit mycket givande och vi har fått en bra respons, både beträffande vårt uppdrag och konkret feedback på de förslag och idéer vi har presenterat, säger han.

Målen1. Ett upphandlingsstöd som bidrar till en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig upphandling, där konkurrensen på marknaden bättre tas tillvara så att skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet.

2. Ett upphandlingsstöd som bidrar till en förenklad upphand-lingsprocess till gagn för såväl upphandlande myndigheter och enheter som leverantörer.

3. Genomarbetade, välförankrade och välspridda metoder och hjälp-medel för upphandlingsprocessen, exempelvis mer enhetliga förfråg-ningsunderlag för olika produktka-tegorier.

4. Metoder och hjälpmedel som utvecklas inom upphandlingsstödet bör särskilt syfta till att upphand-lande myndigheter och enheter ska

stärka upphandlingens strategiska betydelse för den offentliga verksam-heten, involvera verksamhetsnära kompetens på ett tidigt stadium av anskaffningsprocessen, beakta utvär-deringar av tidigare inköp, samt analysera vilka behov som upphand-lingen är avsedd att tillgodose, exem-pelvis användbarhet, ges bättre förut-sättningar att prioritera hög kvalitet, uppmuntras till innovationsfräm-jande upphandling, underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandlingarna, samt bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

Uppdrag att utveckla en väg-ledning för upphandling inom vård och omsorg– Kammarkollegiet har också fått regeringens uppdrag att under 2009 vidta de åtgärder som behövs för att utveckla och ansvara för en vägled-ning för upphandling inom vård och omsorg, säger Daniel Moius.

Kammarkollegiet ska i en rapport till Regeringskansliet (Socialdepar-tementet och Finansdepartementet) senast den 1 mars 2010 beskriva arbetet med vägledningen och redo-göra för möjligheterna att på sikt lägga samman vägledningen med det upphandlingsstöd som är under utveckling vid Kammarkollegiet.

Arne Öster


UPPHANDLING

Lättar upp i nacke och axlar.Skona kroppen. Samsungs nya ergonomiska datorbildskärmar har mängder av justeringsmöjligheter, vilket gör det enkelt att välja den inställning som behövs för stunden. Flexibiliteten utvinns ur stativet som har dubbla rörliga leder och möjligheten att vinkla hela skärmen. Tillsammans bidrar dessa lös-ningar till att både nacke och axlar förskonas. Samsung SyncMaster för professionell användning är naturligtvis TCO-certifierade. Det garanterar att datorbildskärmarna lever upp till högt ställda miljökrav samt bra prestanda och bildkvalitet.

Välj datorbildskärmen med många justeringsmöjligheter. Välj Samsung SyncMaster.

Samsung SyncMaster 2243FW och 2443FW finns i 22” och 24” bredbildsformat med färgalternativen svart och silver. www.samsung.se

Samsung_Ergo_A4_klar.indd 1 09-05-05 17.16.55


UPPHANDLING

Verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning med hjälp av Internet och andra IT-lösningar kallas e-förvaltning. E-förvaltning är ett prioriterat område inom den offentliga förvaltningen. Syftet med förvaltningen är att förbättra det sätt på vilket myndigheter, kommuner och landsting kommunicerar och tillhandahåller tjänster gentemot allmänheten.

Bättre service och ökad delaktighet genom satsning på e-förvaltning

Ett samlat grepp ligger i kommuners, landstings och regioners intresse

– Den nya tekniken skapar möjlig-heter till en större delaktighet för enskilda, organisationer och företag i förvaltningens utveckling och dess produktion av tjänster. Arbetet med att stärka e-förvaltningen handlar också om att stärka demokratin

och skapa goda förutsättningar för att förädla den information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn. Därför är jag mycket glad över att E-delegationen nu kommit igång med sitt arbete så att vi kan förverkliga de mål regeringen satt upp och återta en ledande position inom e-förvaltningsområdet, säger kommun- och finansmarknadsmi-nister Mats Odell.

Ta vara på goda erfarenheterFör att nå detta mål måste de goda erfarenheter som gjorts inom förvalt-ningen tas till vara samtidigt som möjligheterna till myndighetsöver-gripande samverkan och integration förbättras. Den ökade samordningen av e-förvaltningsarbetet som behövs för att uppnå detta bör enligt reger-ingens handlingsplan företrädesvis ske inom vissa angivna sektorer där regeringen utser samverkansansva-riga myndigheter. För närvarande finns sektorsvisa arbeten med att förbättra informationshanteringen och utöka det elektroniska infor-mationsutbytet, till exempel inom området geografisk information och fastighetsinformation (Geodatar-ådet), Rättsväsendets Informations-försörjning (RIF-rådet), IT i vård- och omsorgssektorn.

Samordning och förenklingI handlingsplanen anges också att kommunernas e-förvaltningsarbete är av stor betydelse för utvecklingen av e-förvaltningen i stort. Det är därför viktigt att det statliga utveck-lingsarbetet löpande samordnas med Sveriges kommuner och landsting (SKL).

E-delegationen ska bidra till genomförandet av regeringens hand-lingsplan för e-förvaltning och bidra till att uppfylla målet att det ska vara så enkelt som möjligt för medborgare och företag att utöva sina rättigheter

regeringen har beslutat att inrätta en delega-tion som ska leda och samordna arbetet med att utveckla It-baserade tjänster och lösningar i staten. Delegationen består av myndighetsche-ferna från de största och It-intensivaste myndig-heterna. ordförande för e-delegationen är Skat-teverkets generaldirektör mats Sjöstrand.

och fullgöra sina skyldigheter samt att ta del av förvaltningens service.

Delegationen ska öka förut-sättningarna för utvecklingen av fler e-tjänster med användarvän-liga gränssnitt för medborgare och företag, framför allt tjänster som inte-grerar flera myndigheters processer. Att bibehålla ett starkt skydd för den personliga integriteten är en viktig del av arbetet. Delegationen ska även stödja den utveckling som sker inom området e-demokrati.

Näringslivet ska stödjas genom förenklingar för företagen, både när det gäller att lämna uppgifter till myndigheter och att ta del av offentlig information. E-förvalt-ningen ska bidra till att minska före-tagens administrativa kostnader.

Delegationen ska samordna de statliga myndigheternas IT-base-rade utvecklingsprojekt samt följa upp deras effekter för medborgare, företag och medarbetare. Den ska också samordna den statliga förvalt-ningens IT-standardiseringsarbete.

E-delegationen ska i sitt arbete sträva efter att den offentliga förvalt-ningens e-tjänster i så stor utsträck-ning som möjligt ska bygga på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar.

Utvecklingsarbetet inom e-förvalt-ningen ska ske i samverkan mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

E-delegationen ska även bistå regeringen i EU-samarbetet på områdena e-förvaltning och IT-stan-dardisering.

Dess första uppgift är att utforma ett förslag till strategi för myndighe-ternas arbete med e-förvaltning och bland annat föreslå riktlinjer för hur den offentliga sektorns utveckling

forts. sid 23

Mats Sjöstrand, Skatteverkets generaldirektör.


UPPHANDLING

Syftet med uppdraget är att förenkla arbetet med beställningar genom nya rutiner och användning av IT-stöd. Det gör det möjligt att frigöra resurser så att kvalitet och service i myndigheternas verksamhet kan förbättras. Övergången ska också förenkla hanteringen för statens leverantörer.

Införandet av e-beställningar är en del av regeringens handlingsplan för e-förvaltning. Arbetet görs stegvis. I första fasen undantas små myndig-heter, med färre än 50 anställda.

Stor omställning väntarArbetet med e-beställningar omfattar en del av inköpsprocessen, se nedan-stående figur:

Det har visat sig värdefullt att

klargöra begreppen inom området. Med beställning menas en begäran om leverans av varor/tjänster.Beställningar kan förekomma efter alla olika former av upphandlings-förfaranden i LOU.

Själva upphandlingsprocessen avser att annonsera, ta fram förfråg-ningsunderlag, ta in anbud, utvär-dera anbud och tilldela kontrakt föregår beställningsprocessen. I upphandlingsprocessen ingår

Staten ska effektivi-sera sina inköp med e-beställningarregeringen har beslutat att de statliga myndig-heterna ska införa elektroniska beställningar till slutet av 2013. målet är att effektivisera inköps-processen för myndigheterna. ekonomistyr-ningsverket (eSV) har fått i uppdrag att leda och samordna arbetet.

stegen före beställningen för att:• genomföraavroppå rangordnade

ramavtal.• göraenförnyadkonkurrensutsätt-

ning.• direktupphandla.

Beställningsprocessen är den del i inköpsprocessen som följer efter själva upphandlingsprocessen, då kontrakt tilldelats till en given leve-rantör. Den omfattar både interna rutiner hos köparen och kontakten med leverantören fram till leve-ransen. Efter beställningsprocessen tar processerna för leverans och fakturahantering vid.

– Övergången till att hantera beställningar elektroniskt innebär bland annat att köpet ska godkännas

redan vid beställningen och inte i efterhand när fakturan kommer. Rutiner och former för hur inköp hanteras i myndigheterna kommer då att behöva ses över. För att lyckas med detta är det viktigt att hantering av inköpsfrågor beslutas på lednings-nivå, säger Peter Norén, som är funk-tionsansvarig för e-handel vid ESV.

Regeringen prioriterar fråganMålet är att myndigheterna ska

kunna hantera egna och utgående beställningar elektroniskt senast vid utgången av 2013. Införande av e-beställningar har ännu inte reglerats i förordning. Regeringen har dock tydligt uttalat att statliga myndigheter ska införa e-beställ-ningar till utgången av 2013.

Införandet pågår under flera år. Regeringen har gett ESV i uppdrag att ge stöd till myndigheter och leverantörer, bedöma behov av regle-ring och delta i standardiserings-arbetet tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. ESV ska också beakta tillgänglighet och användbarhet i IT-stöd samt särskilt analysera de specifika förutsättningar som finns för e-beställningar vid köp av tjänster.

Samverkan behövs eftersom exempelvis hantering av prislistor berör både upphandlings- och beställningsprocessen. Andra viktiga aktörer utöver ESV är Kammar-kollegiets arbete med Nationellt Upphandlingsstöd samt de myndig-heter som upphandlar gemensamma statliga ramavtal.

Inköpsprocessen – med elektroniska beställningar

Strategisk inköps-planering & styrning

Upphandla& hantera avtal Beställa Leverans- &

fakturahantering

Marknads-analys

Behovsanalys

Planering &uppföljning

Utforma regler,rutiner & policies

Avanceradee-beställningar

Enklae-beställningar

Övrigabeställningar

Bekräftaleveransens

kvalitet

Hantera &betala faktura

Matcha beställning& faktura

Förvalta stöd& process

Upphandla

Tillhandahållaavtal

Förvaltaavtal

ESV är i startgroparnaUnder hösten handlar det om att gå ut med tydlig information till myndigheter och varu- och tjäns-televerantörer om vad införandet innebär.

– Vi kommer omgående att ta fram stöd för myndigheterna och lyfta fram förebilder som kan sprida lärdomar. Vi ska även bedöma och konkretisera behov av reglering inom området samt upphandla statliga ramavtal för e-handel, berättar Peter Norén.

ESV kommer att arbeta nära stat-liga myndigheter och leverantörer. Arbetet tar sin utgångspunkt i de förslag ESV lade i oktober 2008 i avrapportering av regeringsuppdrag att ge förslag till åtgärder för genom-förande av elektroniska beställningar i staten. Dessa rapporter finns via ESV:s webbplats, se http://www.esv.se/e-handel.Frågor tillESVkanockså ställas via [email protected].

Källa: ESV

Vi tar offentlig upphandling på allvar. Gör du?www.upphandlingsdagarna.se

Peter Norén, funktions-ansvarig för e-handel vid ESV.

exPertPANeLeN SVArAr

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till [email protected]

1. Det är ju väldigt svårt att ha någon klar uppfattning om hur rättsväsendet inledningsvis kommer att resonerar kring beloppsnivån avseende marknadsskadeav-giften när rätten också har fastslagit att ett avtal trots allt får bestå. Man får väl anta att Konkurrensverket endast kommer att driva intressanta och betydelsefulla ärenden varför beloppen kanske inte alls hamnar på minimibeloppet utan kanske oftare 10 procent av värdet på upphandlingen i fråga, dvs. kontraktsvärdet.

2. Det är väl klart att det kan ha betydelse för karriären men inte att det generellt kom-mer att bli så. Det beror väl på vilket misstag man har gjort och hur grovt och självklart felet egentligen är. Upphandling och upp-handlingsrätten innehåller många tolkningar och olika synsätt. Det är ju också en ganska spretig rättspraxis som ska tillämpas.

3. I Norge har man en gräns på 500 000 Nkr. Det är svårt att förstå varför vi i Sverige har kommit fram till att nära hälften av den norska beloppsgränsen är det optimala.

Upphandling tar tid och är kostsamt för för-valtningen därför borde alla effektiviseringar och rationaliseringar välkomnas. Man ska vara medveten om att det förekommer att upphandlingskostnaderna på små upphand-lingar ibland inte är försvarbara. Mot denna bakgrund tycker jag naturligtvis att man borde överväga en högre summa.

4. Eftersom jag inte har någon erfarenhet från den kommunala sidan så vet jag faktiskt inte.

1. Svenska domstolar dömer ofta till lägsta påföljden när det gäller brottmål. Hur förvaltningsdomstolar kommer att hanterar dessa mål är svårt att sia om. Allt nytt kan ju ha en tendens att tillämpas med viss försiktighet i början. I detta fall tror jag dock att mindre ärenden inte kommer att kunna prioriteras av Konkurrensverkets begränsade resurser. De kommer sannolikt driva de mest flagranta brotten som rimligen bör ge större påföljd.

2. En upphandlare arbetar som projekt-ledare med bl.a. politiker och brukare som uppdragsgivare. Det krävs mycket till för att kunna styrka att en enskild upphandlare är ensam ansvarig för eventuella fel i en upp-

handling. tillämpningen av lagen är ju inte glasklar heller som vi alla vet. Propositionen har ju uttalat att praxis får utvisa hur nuva-rande LOU ska tolkas/tillämpas. Då får det inte vara straffbart att testa var gränserna går om uppsåtet är gott, dvs att använda skattepengar på bästa sätt. Men visst kom-mer det att påverka upphandlarens sätt att arbeta. vi upphandlare kommer förmodligen börja dokumentera îskiljaktig meningî från möten och i e-post för att ha ryggen fri vid en rättslig prövning. Det är aldrig en merit att vara dömd för îtjänstefelî, men kraven på bevisning är höga så jag tror det blir mycket ovanligt med fällande dom om förslaget skulle genomföras.

3. Det är svårt att fastställa en gräns som är rätt för alla. Det kostar mycket att genom-föra upphandlingar och vi vill ju trots allt att det ska totalekonomiskt ska löna sig att upp-handla med utnyttjande av den konkurrens som finns. Ett viktigt mål vid direktupphand-ling är att avropen ska effektiviseras. Egen arbetstid är dyrbart när många avropare letar efter lämpliga leverantörer.

4. Nej det är inte ett îdoltî problem efter-som vi vet att önskemålen ibland framförs, dock trodde jag inte att det var så vanligt som utredningen visar.

Hans Sundström, Kammarkollegiet

Sinikka Suutari,Upphandlingskonsult

1. En domstol skall följa lagen och kan inte sitta och tycka. frågan är vilket kon-traktsvärde som är det korrekta.

2. Upphandlare inom en offentlig förvalt-ning arbetar som experter och rådgivare. En beställning eller ett avtal som en upphand-lare skriver under, bygger på en upphandling genomförd enligt LOU. Att inköp görs i den offentliga förvaltningen, som ej föregåtts av en upphandling enligt LOU kan upphand-laren ej ta ansvar för. Givetvis är dåliga referenser, oavsett vilket yrke man har, ett hinder i karriärsklättringen.

3. 286 tkr, i relation till annat (vad man upphandlar och vem som upphandlar) kan vara både stort och litet.

En förenklad upphandling tar idag minst 6 veckor och till dessa 6 veckor kommer tilldelningstiden samt tiden som en ev. överprövning kan ta.

En ny beloppsgräns bör relateras till vad som står i kapitel 15 och hur det står. Att i stort sett alla upphandlingar idag kan överprövas är orimligt. Däremot att den upphandlande myndigheten skall vara öp-pen, behandla alla lika, ställa proportionella

krav, släppa in konkurrensen osv. ifrågasätter ingen upphandlare.

4. Nej, men en lokal politiker månar om det lokala näringslivet och skall så göra. De politiker som finns idag upplever jag vara pålästa, man är förtrogen med LOU och man förstår.

vi upphandlare har en viktig uppgift att kontinuerligt uppdatera och informera inte bara politikerna utan även näringslivet. I förfrågningsunderlagen får vi inte lägga hin-der utan vi måste öppna för alla och kunna motivera varför.Ann Linde Koolman,

upphandlare Alingsås Kommun

1. Svårt att svara på. Domstolen kommer att behöva få litet tid på sig för att utveckla en praxis, men min förhoppning är att dom-stolen kommer att utgå från överträdelsens allvarlighet. Det kommer att bli intressant att se hur Konkurrensverket utformar sina yrkanden. jag tycker att det är bra att vi äntligen får marknadsskadeavgifterna men anser att maximibeloppet är litet för lågt satt. vissa upphandlande myndigheter och enheter kanske väljer att ta risken med en marknadsskadeavgift om avgiften högst blir 5 MSEK. I en stor upphandling är 5 MSEK inte mycket. vi skall komma ihåg att den offentliga upphandlingen totalt per år

omsätter omkring 500 miljarder SEK.2. Det tror jag inte och det anser jag inte

heller skall ske. Att bli fälld i domstolen är en normal del av inköparens yrkesroll. jag vill se fler upphandlare som testar nya grepp och verkligen använder LOU, testar lagens gränser. Att bli fälld i domstolen får inte inverka på inköparen och dess vilja att göra goda affärer.

3. Det är en rimlig och bra nivå. Det är dock viktigt att konkurrensen tillvaratas ändå så att inte direktupphandlingarna alltid går till samma företag.

4. jag läste detta och anser att det låter skrämmande. jag har stött på s.k. lokala

hänsyn i upphandlingssammanhang några gånger och blir lika förvånad varje gång. De exempel jag har sett kommer från hela landet, men kanske oftare från glesbygden. Ofta bygger det på okunskap om marknads-ekonomin och dess krafter. jag har sett en ökad användning av klausuler som tar lokala hänsyn det sista året och tror att det kan bero på lågkonjunkturen. förhoppningsvis är det ett övergående problem. Ibland beror det på okunskap - det bästa anbudet skall vinna och det spelar givetvis ingen roll var företaget som lämnat det bästa anbudet är etablerat!

Anna Ulfsdotter Forsell,Advokat, Delphi & Co

Det nya lagförslaget inom offentlig upphandling innebär bland annat att tillsyns-myndigheten Konkurrensverket skall kunna ansöka om påförande av skadeavgift om lägst 10 000 kr, eller 10 procent av kontraktsvärdet, max 5 000 000 kr hos allmän förvaltningsdomstol. Det finns de som tror att domstolen oftast kommer att nöja sig med minimibeloppet – 10 000 kr varför man har råd att systematiskt bryta mot lagen.

1. Tror ni att domstolen kommer att nöja sig med minimibeloppet när lagen träder i kraft eller kommer man att påföra högre belopp bara för att statuera exempel?

2. Att som offentlig upphandlare bli fälld i förvaltningsdomstolen. Är det något som kommer att påverka upphandlarens fortsatta karriär.

3. I samma utredning föreslås en beloppsgräns för direktupphandling på 15 procent, ca 286 000 kr. Synpunkter på om detta är för låg eller hög summa?

4. Med anledning av en avhandling vid Växjö Universitet förekommer uppgifter om att de lokala politikerna försöker påverka upphandlarna att gynna lokala företag. Är det din uppfattning att detta är ett ” dolt” problem?


UPPHANDLING

Finansdepartementet har nyligen presenterat tre nya förslag till ändringar i lagen rörande offentlig upphandling, LOU. Förslagen syftar till att genomföra Europapar-lamentets och rådets direktiv vad gäller effektivare förfaringssätt för prövning av offentlig upphandling. Samtidigt lämnas förslag om att införa en marknadsskadeavgift och ändringar som syftar till att förenkla upphandlingsförfarandet.

Marknadsskadeavgift påförs vid otillåten direktupphandling– Sanktionerna är bra om man gör sig skyldig till att bryta mot lagen, då föreslås en marknadsskadeavgift på lägst 10 000 kronor och högst 5 000 000, fortsätter Olof Erixon och berättar vidare om att avgiften inte får överstiga tio procent av kontraktsvärdet.

I promemorian föreslås att mark-nadsskadeavgift bland annat skall påföras vid otillåten direktupphand-ling. Det föreslås att tillsynsmyndig-heten Konkurrensverket skall ansöka om påförande av skadeavgift hos allmän förvaltningsdomstol.

– Tyvärr har jag erfarenhet av att svenska domstolar dömer vid den

Nya lagförslag inom offentlig upphandling– Vi tycker att de nya lagförslagen är bra, säger olof erixon vid Svenskt Näringsliv, huvudan-svarig för juridiska frågor och den internatio-nella handelspolitiken. Däremot ifrågasätter han förslaget där upphandlande myndigheter inte skall behöva tillämpa LoU.

nedersta gränsen, vilket gör att det är lätt att kunna sätta i system att bryta mot lagen. 10 000 kronor i skadeav-gift är inte tillräckligt avskräckande, skadeavgiften måste vara betydligt högre anser jag, säger Olof Erixon.

Ifrågasätter tröskelvärdet– Däremot är tröskelvärdet är inte bra. Vi tycker att om man skall ha ett bestämt belopp som är betydligt lägre, i värsta fall kan vi tänka oss 200 000 konor, fortsätter Erixon.

Fasta beloppsgränser för direktupphandling föreslås motsva-rande 15 procent av tröskelvärdet, cirka 286 000 kr. Förslaget komplet-teras med bestämmelser för beräk-ning av värdet av ett avtal som man avser att direktupphandla. Värdet skall enligt förslaget uppskattas till det totala beloppet som kan komma att betalas enligt avtalet, exempelvis skall options- och förlängningsklau-suler betraktas som om de utnyttjas.

Myndigheter behöver inte tillämpa LOUI en annan promemoria som nyligen har presenterats föreslås det att en upphandlande myndighet inte behöver tillämpa LOU när den

anskaffar varor eller tjänster från en juridisk person. Det kan exem-pelvis röra sig om ett aktiebolag, ett kommunalförbund, eller en gemensam nämnd som myndigheten helt eller delvis förfogar över eller är medlem i. Detta gäller under förut-sättning att två villkor uppfylls vilka motsvarar de kontroll- och verksam-hetskriterierna som har slagits fast i EG-domstolens rättspraxis.

Kriterierna innebär dels att den upphandlande myndigheten måste utöva kontroll över den juridiska personen som motsvarar samma kontroll som utövas över sin egen förvaltning, och dels att den juridiska personen måste utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den upphandlande myndigheten som förfogar över eller är medlem i den juridiska personen.

– Vilka kan det, undrar Erixon.

Många politiker toppstyr kommunerna– Jag tycker LOU fungerar utmärkt ur ett leverantörsperspektiv, det är upphandlarna som har problem, inte

leverantörerna, menar Erixon.Han anser att lagen i några stycken

är komplicerade men inte svårare än att upphandlarna kan lära sig.

– Det handlar om utbildning och vilja från politikerna att följa lagen. Många politiker toppstyr i kommu-nerna, sedan finns det en och en annan tjänsteman som säger ”så här blir det för att lagen är som den är” vilket inte är korrekt, fortsätter Erixon.

Erixon påpekar också att det många gånger kan det finnas kompis-förhållanden mellan leverantörer och upphandlare som gör att ”man har sin husleverantör”.

– LOU är bra för den sätter en formell grimma på kommunerna att hålla sig till lagen och främja konkur-rensen. LOU skapar en någorlunda jämn spelplan ur ett konkurrensper-spektiv, inte minst när det gäller ur det samhällsekonomiska perspek-tivet som i det långa loppet gynnar skattebetalarna.


felaktigt på ett sätt som strider mot personuppgiftslagen (PuL).

I den kommunala verksamheten finns en medvetenhet om att doku-menthanteringen styrs av flera olika lagar, bl.a. tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. Däremot saknas till viss del kunskaper om personupp-giftslagens bestämmelser. Datain-spektionen har mot bakgrund av sitt uppdrag, och med hänsyn till det stora förändringsarbete som för närvarande pågår inom många kommuner, sett ett behov av att ge vägledning från inspektionen för att IT-system och tjänster ska imple-

menteras i överensstämmelse med personuppgiftslagen.

Ministermöte 18 novemberEtt informellt möte med EU:s ministrar äger rum den 18 november i Malmö. Mötet leds av kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell. Avsikten med mötet är bland annat att lägga grund för en ny hand-lingsplan för e-förvaltning inom EU för perioden 2010-2015.

Ministermöten om e-förvaltning hålls vartannat år. Det senaste mötet ägde rum i Lissabon 2007.

Konferens 19-20 novemberVid konferensen 19-20 november deltar politiker, tjänstemän och representanter från näringsliv och organisationer. Ett tjugotal sessioner kommer att behandla ett stort antal ämnen, som hur vi tar fram nya innovativa e-tjänster inom EU, hur vi kan tillhandahålla och utnyttja värdet som finns i offentlig informa-tion, utvecklingen av e-upphandling och e-inköp, samt hur vi får till stånd en uthållig förvaltning inom EU.

Arne Öster

av e-tjänster ska kunna stödja över-gången till ny teknik. Förslaget ska redovisas för regeringen senast den 30 september 2009.

E-förvaltning och personuppgiftslagenAllt fler kommuner och statliga myndigheter utvecklar nu e-tjänster och inför elektroniska ärendehan-teringssystem samtidigt som infor-mationsutbytet inom och mellan kommuner/myndigheter ökar.Sammantaget innebär det en ökad datoriserad behandling av person-uppgifter vilket i sin tur ökar risken för att personuppgifter behandlas

Hur mycket kan vi spara för Sverige?www.upphandlingsdagarna.se

”LOU är bra för den sätter en formell grimma på kommunerna att hålla sig till lagen och främja konkurrensen.”

Olof Erixon


UPPHANDLING

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

mycket tid!

Tjäna

Tjäna

Tjäna

En del av din dag.

Så här uttalar sig Olof Erixon på Svenskt Näringsliv– Jag tycker LOU fungerar utmärkt ur ett leverantörsperspektiv, det är upphandlarna som har problem, inte leverantörerna, menar Erixon. Han anser att lagen i några stycken är komplicerade men inte svårare än att upphandlarna kan lära sig.

Hur man kan uttrycka sig på det sättet och inkompetensförklara en hel yrkeskår är märkligt och oför-skämt!

Jag har inte problem med Lagen om Offentlig Upphandling. Lagen är bra och jag tillämpar den alltid i alla de projekt jag deltar i.

Den är komplicerad. Ja, det håller jag med om men jag är proffs och har inga problem med tillämpningen.

Problemet, Olof Erixon, är att man i många upphandlande

Debatt: Sluta slå på upphandlarnaSå kan vi offentliga upphandlare återigen läsa att vi är inkompetenta och korrumperade, denna gången är det offentliga Affärers nyhetsbrev från vecka 33. Se även artikel sid 23 i detta nummer av offentliga Affärer.

myndigheter låter människor som inte har upphandling som yrke syssla med något de inte fått utbildning i och inte heller tid avsatt för.

Lär dig skilja på den professio-nella upphandlaren och den som då och då genomför en upphandling.

De problem som finns med dåligt genomförda upphandlingar, eller inga upphandlingar alls, beror till största delen på brist på resurser hos upphandlingsenheterna som inte räcker till för alla behov. De finns små upphandlande myndig-heter som inte har en enda anställd upphandlare.

Det är här problemet ligger, inte i att upphandlare försöker kringgå LOU eller att vi skulle vara korrum-perade.

Och ja, jag umgås gärna med våra leverantörer, men det kan jag göra

över en kopp kaffe. Det handlar om att skapa goda relationer med såväl avtalsleverantörer som presumtiva leverantörer.

Det är ju dessutom kul att Olof Erixon anser att leverantörerna inte har problem med LOU. Jag har under mina snart 15 år som upphandlare hört många företagare klaga över de komplicerade reglerna och jag har sett massor av anbud där man struntat i de krav som ställs.

Så snälla Olof Erixon, bli lite nyanserad! Dra inte alla som sysslar med upphandling över en kam och syssla inte med skyttegravskrig. Låt

oss istället respektera varandra och ha en dialog.

Vårt gemensamma problem är att resurserna för att genomföra profes-sionella anskaffningar inte räcker till alla gånger och det gäller även när företagen när de ska lämna anbud. Jag ställer inte ett enda krav för att j-vlas. Jag ställer bara de krav jag måste ställa.

Christina Nilsson Upphandlare/jurist i Ängelholms

kommun och f. d. Styrelseledamot i SOI


UPPHANDLING

Många tolkade det som att det bara handlade om att skapa nya e-tjänster, eller att myndigheter skulle vara bemannade dygnet runt. Att ordet myndighet fanns med i själva begreppet gjorde också att kommu-nerna inte kände sig omfattade. Det fanns till och med de som tolkade begreppet som att det stod för en särskild myndighet med namnet 24-timmarsmyndigheten.

”Utvecklingen av 24-timmars-myndigheter får inte stå i motsätt-ning till traditionella och invanda kontaktformer. Samhällsservicen måste vara tillgänglig via olika kanaler som personliga möten, reguljärbrev, avancerad telefonser-vice, persondatorer och digital-TV. Medborgarna skall ha möjlighet att använda sig av den form som passar bäst i varje enskilt fall. Samtidigt är det uppenbart att informationstek-niken är ett kraftfullt redskap för ökad tillgänglighet, öppenhet, insyn och effektivitet. Därför måste målet för varje myndighet vara att all infor-mation och service som med bibe-hållen eller ökad kostnadseffektivitet

kan tillhandahållas elektroniskt också skall göras så. Det ankommer därvid på myndigheterna att se till att de elektroniska tjänsterna utformas och tillhandahålls på ett sådant sätt att de kan användas av alla och inte utestänger grupper av medborgare.”

(Ur regeringens uppdrag till Statskontoret om 24-timmarsmyn-digheten).

24-timmarsdelegationenDen 18 juni 2003 beslutade regeringen att tillsätta en delega-tion för utveckling av offentliga e-tjänster, denna delegation kallades 24-timmarsdelegationen.

Syftet för denna delegation var att:1. Identifiera områden i offentlig

sektor där elektroniska tjänster har en potential att skapa stor nytta för enskilda individer och företag samt effektivisera offentlig sektor, men där det finns hinder som behöver undan-röjas eller skäl att påskynda utveck-lingen samt ta initiativ till åtgärder för att driva på utvecklingen inom dessa områden,

2. Pröva nya vägar att öka

samverkan mellan staten, kommuner och landsting samt mellan offentlig sektor och andra aktörer vid utveck-ling och tillhandahållandet av elek-troniska tjänster,

3. Initiera samverkansprojekt med näringslivet,

4. Främja kunskapsöverföring mellan forskning och utveckling och framtagandet av praktiska och nytto-skapande elektroniska tjänster.

Den 31 december 2005 avläm-nade 24-timmarsdelegationen sin rapport och arbetet kom från och med den 1 januari 2006 att förvaltas och drivas vidare av det numera nedlagda VERVA (Verket för förvalt-ningsutveckling).

I dag talar man om e-förvaltningEn rad insatser har de senaste åren genomförts av regeringen för att höja e-förvaltningens samlade kvalitet och tillgänglighet. Införandet av elektro-niska fakturor är genomförd. Andra steget innebär införandet av gemen-samma IT-stöd för beställningar via ramavtal när staten köper varor och tjänster. Regeringen har i år särskilt satsat på att upphandlingen i allt större omfattning ska ske elektro-niskt för att förenkla upphandlings-processen och för att öka den gränsö-verskridande handeln.

E-förvaltningsutveckling i Sveriges kommuner 2008En sammanfattande iakttagelse är att det generellt sett endast är i de större kommunerna som en utveckling av

Från 24-timmarsmyndighet till e-förvaltning

Begreppet 24-timmarsmyndigheten myntades i slutet av 1990-talet och stod för en elektronisk förvaltning i medborgarnas tjänst. Det illustre-rade en vision där myndigheter var mer service-inriktade. Service och information skulle ges via webben på tider och platser som passade indi-viden.

e-förvaltningen skett under de tre år mätningen genomförts.

Samtliga kommuner inbjöds i mars 2006, i juni 2007 och i juni 2008 att delta i en webbaserad undersökning om ”hur man ligger till i förändringsarbetet mot en modern förvaltning”. Totalt har 234 av landets 290 kommuner svarat vid något eller flera tillfällen.

Mätningens syfte är för det första att ”rita kartan” och visa hur långt utvecklingen i kommunerna har nått mot en utvecklad e-förvaltning och för det andra att mäta föränd-ringstakten. Ett tredje syfte med mätningen är att stödja kommun-ledningarna i lednings- och föränd-ringsarbetet.

I en tredje delrapport redovisas ett nuläge av e-förvaltningsutveck-lingen samt en jämförelse mellan de tre mätningarna.

Tre övergripande iakttagelser kan göras utifrån mätningarna:

Det finns ett samband mellan kommunstorlek och redovisat värde för de olika indikatorerna.

Det är endast de större kommu-nerna som påvisar att en tydlig positiv utveckling har skett de senaste tre åren, även om undantag finns.

De generellt låga värdena kring hörnstenen Förändringsledning – kommunikation och kompetens indikerar att det finns en stor förbätt-ringspotential för hörnstenen.

Arne Öster

Vilken nytta kan du dra av att byta erfarenheter med dina kollegor? www.upphandlingsdagarna.se


UPPHANDLING

Upphandling, utvärdering och konkurrensutsättning online sänker processkostnaderna och ökar antalet anbud, menar Lars-Göran Fröjd, Senior Strategist på Eniro Upphand-ling.

– I och med att Eniro har uppar-betade relationer med flera hundra-tusen företag, kan vi genom förvärvet av Oreos väl beprövade interaktiva plattform för upphandling och avtalshantering, förändra processen för både säljare och köpare. Det ska bli enklare, säkrare och ta kortare tid att genomföra upphandlingar. Det borgar för bästa tänkbara konkurrens från flera intressanta lokala företag och därmed lägre inköpskostnader, säger Lars-Göran Fröjd.

För att uppnå syftet ser han fem kritiska nyckelfaktorer.1. Utgå från tanken om en Internet-

baserad marknadsplats i stället för ett fristående systemverktyg. Det finns inget direkt mervärde i bara ett administrativt system.

2. Spridning av budskapet om att upphandlingen finns.

3. Relation till potientiella anbuds-givare.

4. Kopplingen mellan offentlig sektor och privat näringsliv, det vill säga en marknadsplats som kommer att hantera både offent-liga och privata upphandlingar.

5. Enkel tjänst som är lätt till-gänglig via webbläsaren för både upphandlande enheter och

En mötesplats för Sveriges 400 000 företagUnder oktober kommer eniro att lansera Sveriges nya marknadsplats för alla upphandlare och leve-rantörer, det vill säga en naturlig plats där köpare och säljare kan mötas med stor effektivitet.

anbudsgivare där själva upphand-lingen kan genomföras elektro-niskt från vilken dator som helst.

– Eniros styrka är en av Sveriges mest välbesökta webbplatser (med över tre miljoner unika besökare i veckan). Det innebär att annon-serna når ut på bästa möjliga sätt. Genom att hantera både privata och offentliga upphandlingar uppnår vi största möjliga attraktionskraft från privata företag och där även små och medelstora företag kan vara med och konkurrera på bästa sätt. Dessa upplever ofta traditionella upphand-lingar som både krångliga och tidsö-dande, förklarar Lars-Göran Fröjd som nyligen presenterat planerna för Nationella upphandlingsstödet på Kammarkollegiet.

Nationella upphandlingsstödet Kammarkollegiet har fått regeringens uppdrag att utveckla och förvalta ett nationellt upphandlingsstöd samt att driva utvecklingen av en elektronisk upphandlingsplattform och delta i standardiseringsarbetet på området. I detta ingår att utveckla och sprida hjälpmedel och metoder.

Syftet med det nationella upphandlingsstödet är att det ska bidra till en mer effektiv, kvalitets-medveten och rättssäker offentlig upphandling där konkurrensen på marknaden bättre tas tillvara så

www.primona.se

att skattemedlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet.

Bistår upphandlande parter – Vi vill bistå kommuner, landsting, statliga myndigheter och privata företag i deras strategiska planering av sina upphandlingar och visa på ett alternativ som är både enklare, säkrare och snabbare.

Magnus Nordkvist, Lindesbergs kommun tilldelades det nyinstif-tade priset ”Handslaget 2009” för årets upphandling. Den vinnande upphandlingen ledde till att kommunen sparade flera miljoner på om- och tillbyggnationen av Frövis resecentrum, berättar Lars-Göran Fröjd.

Upphandlingen av Frövi resecen-trum genomfördes först på traditio-

nellt vis, utan stöd av marknadsplats och systemstöd. Resultatet blev bara ett enda anbud, vilket kommunen inte var nöjda med. Upphandlingen avbröts och man införde en digital upphandlingsprocess. Resultatet blev sex anbud. Det vinnande anbudet var hela 78 procent billigare än anbudet i den avbrutna upphandlingen.

Framöver kommer Eniro att rulla ut tjänsten i alla nordiska länder och möjliggöra affärer över gränserna.

– I allt vi gör är vi också mycket lyhörda för vad våra kunder säger och vi har redan sedan tidigare refe-rensgrupper ute hos upphandlande enheter som är med och påverkar utvecklingen av tjänsten, förklarar Lars-Göran Fröjd.

Arne Öster

Lars-Göran Fröjd, Senior Strategist på Eniro Upphandling


UPPHANDLING

Vi tycker det är viktigt att skatte-medlen används till goda affärer

Gör du?Upphandlingsdagarna har snabbt blivit en självklar årlig mötesplats för

en stor del av landets offentliga upphandlare. Inte så konstigt kanske,

då många människor gör sitt bästa för att just du skall trivas och börja

ditt år med ännu bättre förutsättningar för goda affärer. Trots detta

kan vi konstatera att årets ca 500 deltagarae utgör endast 10-15% av

de som borde vara här. Vi vill därför uppmana dig som ännu inte hittat

hit att boka in den 3-4 februari 2010 i din kalender redan nu.

Det till 85% färdiga programmet för 2010 års Upphandlingsdagar går

att ladda ner från nätet från och med den 15 september 2009.

Vi i programrådet har gjort vårt yttersta för att du återi-gen ska få idéer, ta del av nyheterna, inspireras och utbyta erfarenheter under 3-4 februari 2010.

Helena rosén Andersson, Advokatfirman LindahlBernt Jacobsson, Akademikerförbundet SSRClaes Aldurén, Allego ABStefan Holm, AlmegaPer eskilsson, EkonomistyrningsverketKent Mossheden, Hexanova Media GroupTess Benschner Johnsson, Hexanova Media Group/Event PlanetUrban nilsson, Hexanova Media Group, Offentliga AffärerDaniel Moius, KammarkollegietJan Schönbeck, KammarkollegietAnders Svensson, KonkurrensverketPeter lindblom, KonkurrensverketAnna lindberg, Miljöstyrningsrådetlars-Göran fröjd, Eniro/Oreo ABfredrik Tamm, SafeTraderichard Anderberg, Doublecheck ABMathias Sylwan, SKLJan Blom, VHS Upphandling

bland utställarna möter du:

Välkommen!


eKoNomI

Det har väl knappast undgått någon att vi som bor tillsammans på denna jord har en rad problem som vi är tvungna att finna lösningar på inom en snar framtid. Jag syftar i första hand på klimatförändringen och dess långtgående konsekvenser men även på brott mot mänskliga rättigheter samt ökande fattigdom världen över. Under det gångna året har vi dess-utom varit tvungna att förhålla oss till en global finanskris. Jag personligen tycker att det är oerhört viktigt att den ekonomiska oro som vi upplever just inte får sätta käppar i hjulet för

Etik- fonder och förvaltning

– Banco är ett fondbolag som är specialiserat på ansvarsfulla placeringar. Det innebär att vi genom vår analysmetod och vårt arbetssätt försöker påverka företag att ta större ansvar för människor och miljö samtidigt som vi arbetar för att våra sparares pengar ska växa. Sedan januari 2009 är Banco en del av Swedbank robur och tillsammans är vi en stark aktör på den svenska marknaden inom området ansvarsfulla place-ringar.

arbetet med att skapa en hållbar ekonomi. Lyckligtvis ser det ut som att vi kan se en del positiva bieffekter i krisens kölvatten. I flera av de stora stimulanspaketen som rullades ut i samband med finanskrisen finns det exempelvis öronmärkta pengar som ska gå till investeringar i förnyelsebar energi såsom solenergi.

Skapandet av en global hållbar utvecklingFinansbranschen, som jag och mina kollegor är en del av, kommer att spela en oerhört viktig roll i

skapandet av en global hållbar utveckling. Av den enkla anledningen att det är aktörer i finansbranschen, eller mer korrekt - deras kunder, som styr över var kapital investeras. I våras var analytiker från Banco och Swedbank Robur med på det globala näringslivets förberedande möte inför FN:s stora klimatmöte i december i år. Syftet med mötet var att inspirera världens politiska ledare till att komma överens om ett nytt internationellt ramverk för politik och näringsliv. Något som diskute-

riskerna med att investera i fossila tekniker blir tydligare. Det blir också allt tydligare att det krävs samar-bete över de traditionella gränserna – mellan politik och näringsliv, och forskning och näringsliv.

Förbättring genom aktivt och långsiktigt ägandeJag är också övertygad om att det krävs ett mer aktivt och långsiktigt ägande för att vi ska få till stånd en förbättring. Det är av den anled-ningen som vi på Banco och Swed-bank Robur gör fältbesök och för dialoger med de företag vi investerar. Syftet med fältbesök är att få en tydlig bild av hur företagen hanterar håll-barhetsfrågor i praktiken. Produk-tionsanläggningar och leverantörer får besök och svar krävs på ibland obekväma frågor. Företagen lyssnar på oss och det märks att den kunskap vi kan bidra med är efterfrågad. Det är glädjande eftersom vårt syfte är att hjälpa företagen bli bättre. Att sälja ut ett innehav är sista utvägen och görs enbart när inga andra medel står till buds

Det finns hoppVi som bor i Sverige och andra västländer har vant oss vid en viss levnadsstandard och när nu resten av jordens befolkning jobbar för att komma upp på samma nivå ställs vi inför svåra moraliska frågor. Hur gör man för att ge alla ett bättre liv samtidigt som vi klarar klimat-krisen? Det vi kan göra är att bidra till smartare lösningar och erbjuda hållbara produkter. Vi kan satsa mer på teknikutveckling fokuserad på ren energi. Tekniklösningar som också måste vara möjliga att exportera till utvecklingsländer. Kunskapsöverfö-ring och utbildning är i många fall bättre än bistånd när vi talar om dessa frågor.

Det finns trots allt gott hopp om att finansbranschen ska lyckas med att bidra till en positiv förändring. Av en mycket enkel anledning - det finns pengar att tjäna. Framtidens vinnare är de företag som kan tillhandahålla klimatsmarta lösningar och hållbara produkter. Vinstintresse är en otro-ligt stark kraft som under historiens gång har utvecklat ekonomier och givit människor bättre levnadsvillkor över hela världen. Om den kraften riktas in på att finna lösningar på klimatförändringen så kommer vi att få se oerhörda resultat.

Camilla Robinson Seippel

Camilla Robinson Seippel är VD Banco Fonder och medlem av Swedbank Roburs ledningsgrupp.

rades flitigt under mötet var vilka mekanismer och finansiella instru-ment som behövs för att förflytta investeringar från fossila tekniker till icke-fossila och långsiktigt uthålliga system.

Det råder inte brist på kapital, så det är inte där skon klämmer. Den stora utmaningen är att komma på hur vi kan styra flödet av kapital till lösningar som ger mindre klimatpå-verkan.

För att detta ska vara möjligt krävs det att riskerna i ”gröna” inves-teringar blir lägre och framför allt att

träffa Camilla robinson Seippel på Chefsdagarna den 8-9 september i Helsingborg.

www.chefsdagarna.se


eKoNomI


eKoNomI

Lågkonjunkturen har nått vården. Vi ser det i rapporter från Sveriges Kommuner och Landsting och vi ser det i dagliga rapporter, insändare i lokalpress landet över. Under den förra lågkonjunkturen handlade det mycket om att spara och effektivi-sera i den egna verksamheten. Nu ligger mer i skålen, nämligen reger-ingens egna valfrihetsreformer inom äldreomsorg och primärvården. Nu riskeras den valfrihet som har ökat i landets kommuner sedan LOV, lagen om valfrihet, som röstades igenom i riksdagen i slutet av förra året. På grund av minskande skatteintäkter uppger kommunerna nu allt fler att de tänker sänka ersättningar till de icke-kommunala aktörerna inom valfrihetssystemen är en möjlighet för att komma tillrätta med de ekonomiska problemen. Detta är kortsiktigt och riskerar de långsikta utvecklingen av vården och valfri-heten i Sverige. Det är på intet sätt fel att jobba med effektiviseringar och att sänka kostnader, men det blir fel när man som många kommuner och landsting idag gör nämligen att inte ändra kraven på kvalitén. Framförallt är det fel när det inte får samma konsekvenser för den verk-samheten som drivs i kommunal och landstingsregi.

Vårdföretagen utnyttjas för att sänka kostnadernaI skuggan av landvinningarna med valfrihet inom vården känner de privata vårdföretagen av hur kommunerna sätter allt lägre ersätt-ningar inom valfrihetssystemen i syfte att sänka kostnaderna för exem-pelvis äldreomsorgen. Bland annat i Uppsala, Västerås, Varberg, Norr-köping, Linköping, Täby och Växjö har äldreomsorgsföretagen haft stora problem med alltför lågt satta ersättningar. Stora vårdföretag såsom Carema och Attendo Care som traditionellt sett har lättare att sänka priserna på grund av skalfördelar har även de tackat nej till att vara med och konkurrera i flera kommuner på grund av de låga ersättningarna. I en del kommuner väljer till och med vårdföretag att lämna marknader.

Ta exemplet Varberg, där ersätt-

Debatt: Regeringen behöver läxa upp kommunpolitikerna

ningen till de icke-kommunala aktörerna varit alltför låg. Här är orsaken de biståndstider som kommunen angivit för kontrakt inom hemtjänsten. Kommunen har slagit fast att det endast tar en minut om dagen att hjälpa en äldre dam eller man på med sina stödstrumpor. Kommunen har även angivit att det tar tre minuter för hemtjänsten att bädda, servera frukost och hjälpa till med övriga morgonrutiner. Även i Växjö har företagen stött på problem. Här erbjuder kommunen hemtjänstens utförare 284 kronor för en timmes hemtjänst i tätort på dagtid, en av de lägsta ersättningarna i ett kundvalssystem hittills enligt de företag vi talat med.

Om utvecklingen med sänkta ersättningar inom vården fortsätter kommer många vårdföretag att dra sig ur de valfrihetssystem som fram-gångsrikt har byggts upp i kommu-nerna. Dessa nedskärningar leder i sin tur till att våra äldre drabbas. Vid sidan av att de äldres frihet att välja mellan olika vårdgivare minskar, riskerar de också att möta en stressad omsorgspersonal som arbetar under orimliga arbetsförhållanden.

Sedan LOV infördes i januari 2009 råder en stark konsensus bland Sveriges partier om att LOV inte är till för att sänka kostnaderna inom äldrevården. I stället är syftet att flera vårdföretag som uppfyller kvalitets-kraven ska kunna väljas direkt av medborgarna. Genom direkt valfrihet blir betoningen på en varm, nära och kundstyrd välfärd tydligare.

Huvudlös kostnadsjaktTyvärr förfelas det syftet om kommunerna och landsting ägnar sig åt en huvudlös kostnadsjakt. Att använda ersättningen till de privata aktörerna som en budgetregulator är inte bara ett hot mot välfärden i Sverige, utan ett hot mot systemet med valfrihet som landets borgliga regering har satsat stort på. En hjär-tefråga som riskerar att förfölja den borgliga regeringen inför valet 2010 om utvecklingen fortsätter som nu. Vi tror att i ett stort antal kommuner och landsting kommer valfriheten minska i stället för att öka som var

tanken om utvecklingen fortsätter som nu.

Kommunalt monopol gynnar ingenEn återgång till ett kommunalt monopol gynnar ingen, inte patien-terna och inte skattebetalarna. Alternativet till privata vårdföretag blir för kommuner och landstig att återta verksamheten ofta till höga kostnader och utan diskus-sion som kvalitetskrav. Detta sker exempelvis idag i Linköping där kommunen sänker kostnaden med 15 000 kronor per vårdbostad och år. Resultat av upphandlingen där talar sitt tydliga språk, cirka 30 procent av vårdbostäderna denna gång återtogs till kommunen och förra upphand-lingen återtog kommunen 100 procent av de verksamheter som då upphandlades. Detta i en kommun som varit känd för att tidigare bejaka

Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Hans Dahlgren skrev i slutet av juni på Politikerbloggen att regeringen håller på att göra självmål på sin egen hemmaplan — när det gäller valfriheten.

valfriheten över partigränserna. Vad tror ni då sker i kommuner där så inte är fallet?

Regeringen behöver läxa upp eller snällare formulerat hjälpa landets kommunpolitiker att tänka mindre kortsiktigt och istället agera långsik-tigtförfortsattmångfald/utvecklingi vården och därmed ökad valfrihet för patienterna. Valfrihetssystemen som sådana och de olika lagarnas intentioner är tydliga på att privata vårdföretag inte är till för att i första hand sänka kostnaderna inom vården och vara en budgetregulator för verk-samhet som bedrivs i kommunal och landstingsregi. I stället är syftet att flera vårdföretag som uppfyller kvali-tetskraven ska kunna väljas direkt av medborgarna.

Hans Dahlgren Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

”regeringen behöver läxa upp eller snällare formulerat hjälpa landets kommunpolitiker att tänka mindre kortsiktigt och istället agera långsiktigt för fortsatt

mångfald/utveckling i vården och därmed ökad valfrihet för patienterna.”

Hans Dahlgren, Vårdföretagarna.

Trött på dåliga nyheter?Då är det dags att boka din plats på årets största mötesplats för offentligt anställda ekonomer.

e EKONOMIÖ r e b r o 2 1 - 2 3 o k t o b e r 2 0 0 9

DAGARNA

Bokar och laddar ner programmet gör du enklast www.ekonomidagarna.se


eKoNomI

Svarsfrekvensen får anses varit tämligen god i alla tre undersökning-arna. I undersökningen från 1998 svarade 222 ekonomichefer, det vill säga 77 procent. Det handlar trots allt om en enkät med ca 240 frågor. Undersökningen 2004 fick 228 svar, det vill säga 79 procent svarade. En skillnad från tidigare undersökningar är att 2009 års undersökning är en webb-enkät men det är samma stora frågebatteri som i de två tidigare. I undersökningen från 2009 finns 229 svar.

I den här artikeln sätts fokus på ekonomichefernas inställning till forskning och utveckling och i vilken mån det kan förklaras av variabler som kön och ålder.

Läget 1998Våra huvudrollsinnehavare var 1998 en ganska homogen grupp. Varia-tioner förekom, men dessa var på tolkningsplanet inom felmarginalen. Om kommunen var stor eller liten, borgerlig eller socialistisk spelade ingen större roll för någonting. Skulle ekonomichefen någon enstaka gång (14 procent) vara en kvinna var hon inte särskilt avvikande från männen. Den största skillnaden mellan kvinn-liga och manliga ekonomichefer var nog åldern, de kvinnliga ekonomic-heferna var lite yngre än männen.

Den typiska kommunala ekono-michefen var alltså en man som i 1998 års enkätunderökning skulle fylla 50 år den 28:e oktober det året. Han var högutbildad och var lite av urtypen för klassvandrare. Han kom från en arbetarmiljö men fanns 1998 i den grupp som kallas medelklass.

Ekonomichefen hämtade inspi-ration hos kollegorna i regionen när det gällde det idémässiga i arbetet. På det lokala planet var det i första hand andra chefer som var viktiga och då

Har vi en ny typ av ekonomichefer?Ju mer man vet desto säkrare blir man på att man inte vet särskilt mycket. Snarare tycks det som om många svar föranleder bättre frågor. Att lägga till mer data ger helt enkelt bättre underlag för att fråga. Den här artikeln är en utbyggnad av en omfattande databas som finns på plats. Huvud-ingrediensen är den tredje rikstäckande enkäten till svenska kommuners ekonomichefer, totalt täcks nu drygt 10 år in. De hade blivit annorlunda mellan de två första enkäterna, i vart fall på en del punkter. och det är rimligt att undra om det hänt något mer de senaste fem åren.

för det dagliga arbetets utformning. Konsultvärlden och näringslivet hade defini tivt tjänat ut sin roll som inspirationskälla, i alla fall just då.

Effektivitet var ekonomichefens största intresse, pragmatism var idé-logiken som gällde. Samtidigt som han hade stort inflyttande över styr-ningens utformning var han också tämligen vetgirig och förändrings-benägen. Han passade med andra ord ganska bra in i den offentliga miljö som kännetecknat större delen av 1990-talet där förändringar av betydelse skett med ekonomiska förtecken.

Läget 2004Ekonomicheferna i Sveriges kommuner år 2004 var en rela-tivt homogen yrkesgrupp som inte uppvisade några större variationer vid första anblicken. De skillnader som fanns låg oftast inom ”felmar-ginalen”. Började man särskåda genusdimensionen i enkätmaterialet uppvisas dock en del intressanta skillnader i förhållande till 1998 års undersökning. I enkäten som genomfördes sex år tidigare framgick det att om ekonomichefen någon enstaka gång skulle vara kvinna var hon inte särskilt annorlunda än männen. Skillnaden då mot 2004 var att det började bli fler och fler kvinnor som var ekonomichefer, andelen var 18 procent. Och de var i viss utsträckning annorlunda än sina manliga kollegor.

En typisk ekonomichef år 2004 var en man som fyllde 51 år den 25 augusti det året. Han var akademiker. Fokus i hans studier var företags-ekonomi och utbildning i förvalt-ning. Mindre vanligt var att han har förkovrat sig i humanistiska ämnen. Ju yngre ekonomichefen var, ju mer kvalificerat första jobb har han haft.

Vandringen mot att bli ekonomichef hade skett genom att han fått mer och mer betydelsefulla arbetsupp-gifter. Sin första ekonomichefstjänst fick ekonomichefen när han nyss hade fyllt fyrtio år. Att sitta still på samma tjänst för länge var ingen-ting för ekonomichefen. Rörligheten inom gruppen var hög och det var få som uttrycker en önskan om att tacka nej till en chans om möjlighet till nytt arbete uppstår.

I stort trivdes ekonomichefen med sitt arbete, även om han i en ideal värld hade behövt arbeta mindre med politiker än vad han gör i sitt dagliga värv. Jobbet tog mycket tid, i snitt 47 timmar i vecka, vilket gjorde att det ibland uppstod kolli-sioner med privat- och familjelivet. Ekonomichefen ville mer 2004 än 1998 ha tid för sitt privatliv.

Effektivitet var ett viktigt begrepp för ekonomichefen. Han ansåg sig själv vara lugn och stabil, vilket var en fördel när man ska leda andra individer i det dagliga arbetet. Tradi-tioner stod inte så högt i kurs för

ekonomichefen, han ansåg snarare att de var till för att inte respekteras. Fokus i ekonomichefens arbete var riktat internt i den kommunala orga-nisationen. Det var sällan han gav sig ut på äventyr utanför hemmaa-renan.

De viktigaste inspirationskällorna för ekonomichefen var kollegor i samma position i andra kommuner. Även chefer inom de egna verksam-heterna är viktiga i detta samman-hang. Konsulter, den privata sektorn och den allmänna facklitteraturen ger dock inte ekonomichefen någon vidare inspiration. Forskning och utveckling tyckte han var allt mindre intressant, särskilt om det var en rela-tivt ung man som tyckte till.

Läget 2009Ekonomicheferna har blivit fem månader yngre de senaste fem åren. Han är fortfarande 51 år i genom-snitt men fyller 52 år i april istället för augusti. Jämfört med 1998 har han blivit nästan 2 år äldre. Det är klart att ekonomichefer också blir

träffa rolf Solli på ekonomidagarna i Örebro den 21-23 oktober.

www.chefsdagarna.se


eKoNomI

LOU [el:o’u:] – Lagen om offentlig upphandling. Juridisk snårskog som

reglerar statens, kommuners, landstings m fl myndigheters inköp av varor,

tjänster, entreprenader m m. Tarvar ofta vägledning och rådgivning av

kompetent juridisk partner.

Specialisering [spesi’alise:ring] – specialist på att göra något. Tyder ofta

på djup inom ett visst område. Exempel på det senare är advokatfirman

Lindahls medarbetare inom offentlig upphandling, som befinner sig i

Sveriges absoluta toppskikt avseende såväl kompetens som kapacitet inom

detta område.

www [ve:ve:ve:] – prefix för träffsida på Internet. Är man t ex intresserad

av rådgivning, utbildning eller annan assistans gällande offentlig upp-

handling går man lämpligen in på www.lindahl.se

handbok för smartare affärer 75

s t o c k h o l m g ö t e b o r g h e l s i n g b o r g m a l m ö u p p s a l a ö r e b r o www.lindahl.se

ett år äldre varje år, men de slutar av olika anledningar. Av de som svarat på enkäten var 25 procent ekonomichefer 1998 och 46 procent av dem som var det 2004. Ålders-strukturen har förändrats över tiden. Spridningen 1998 kan sägas utgöra en så kallad positiv fördelning, den stora massan var något äldre än medelvärdet och ålderstrukturen

planade sedan stadigt ut allt eftersom de blev yngre. Situationen 2009 är annorlunda. Idag finns det två gene-rationer av ekonomichefer, den ena gruppen är född kring 1950 och den andre runt 1963. Medianvärdet är 1957.

Andelen kvinnor ökar stadigt. 1998 var 14 procent kvinnor, 2004 var motsvarande tal 18 procent och

nu 28. Under de senaste fem åren har i genomsnitt 36 procent av de 109 nyrekryterade varit kvinnor. Det betyder att andelen kvinnor av de nyrekryterade ökar i förhållande till de tidigare undersökningarna. Kvinnorna är nästan tre år yngre än männen, männen är i medeltal 52,6 år och kvinnorna 49,2.

Utbildningsbakgrund förändras också över tiden. Allt fler säger sig ha en företagsekonomisk utbildning (53 % år 2009 mot 34 % 1998) och färre har en förvaltningsekonomisk utbildning (47 % 2år 2009 mot 59 % år 1998). Någon annan utbild-ning är tämligen ovanligt.

Inställningen till FoUDet finns mycket att säga om ekonomicheferna. I en tid då vi kan förvänta oss mycket förändring är det rimligt att anta att inspiration till hur man skall göra borde vara särskilt intressant (se tabell).

Som framgår av tabell 1 har också de flesta inspirationskällor 2009 fått högre värden än tidigare, särskilt i förhållande till 2004. God praktik har fått en större betydelse. I mätningen för 2004 framkom helt klart en nedgång särskilt för sådant som kan kallas forskning och utveckling, den grupp som då bäst förklarade nedgången var manliga

ekonomichefer under 40 år. Den gruppen är inte ansvarig för låga värden denna gång, inte ens de som tillhörde gruppen män under 40 år i förra undersökningen, står för särskilt mycket lägre värden än alla andra. Avseende FoU-variablerna finns det däremot en könsskillnad. Kvinnor har i detta sammanhang ett medelvärde på 60 medan män har 55, den lilla gruppen män som är runt 60 år sticker ut lite genom att vara mer lika kvinnorna. Den enda variabel som kvinnor har lägre värden än männen är avseende inspi-ration från konsulter.

Sammantaget finns det alltså tre tendenser. För det första har vi fått två tydliga generationer ekonomic-hefer, de som är födda runt 1950 och de som är födda runt 1963. För det andra ökar andelen kvinnor stadigt, de är nu så pass många att deras atti-tyder slår igenom. För det tredje kan noteras att betydelsen av inspiration har ökat, det vill säga intresset för kompetensutveckling. Inom ramen för den tredje tendensen ligger möjligen det faktum att forskning tillmäts allt mindre betydelse, det tål att fundera över!

Rolf Solli

2009 2004 1998

Inspiration från ekonomichefer i andra kommuner 70 67 64

Inspiration från andra chefer i den kommunala förvalt-ningen.

69 66 65

Kontakt med SKL. 67 62 59

Inspiration från kurser, seminarier etc. 63 61 62

Egen skolutbildning/utbildningsbakgrund. 57 57 60

Sveriges Kommunalekonomer. 57 51 50

Aktuell forskning och utbildning inom universitet/högskola.

54 56 58

Facktidskrifter och liknande. 54 52 56

Aktiviteten i andra yrkesmässiga sammanslutningar. 49 44 44

Inspiration från konsulter. 48 47 44

Den allmänna facklitteraturen. 47 46 51

Inspiration från den privata sektorn. 46 44 45

Tabell 1. Ekonomichefernas inspirationskällor, medelvärdesindex som går från 0-100 där 75 och uppåt betyder mycket stor betydelse


mILJÖ

Varje år tar AFA Försäkring emot en stor mängd anmälningar om hot och våld på arbetsplatser. Troligtvis finns det även ett betydande mörkertal. Skadestatistiken visar dessutom att våld och hot om våld är vanliga skadeorsaker inom vård- och omsorg, socialtjänsten och skolan. Därför har AFA Försäkring fått i uppdrag av

Ingen ska behöva vara rädd på arbetet

Hot och våld är ett stort och svårt problem som många arbetsplatser dagligen ställs inför. för att minska hot och våld mot medarbetare i kommuner och landsting har SKL i samarbete med flera fackliga organisationer gett AfA försäkring i uppdrag att driva ett preventions-projekt. Sex arbetsplatser inom olika verksam-heter i kommuner och landsting har nu valts ut att ingå i projektet.

Sveriges Kommuner och Landsting samt fackliga organisationer att i samverkan genomföra ett preven-tionsprojekt kring hot och våld.

Bättre rutiner och arbetssättProjektets syfte är att skapa bättre rutiner och arbetssätt för att kunna hantera och förebygga hot och våld

på arbetsplatsen. Man vill även uppnå ökad kunskap och förmåga hos individen att hantera hot- och våldsituationer. Förhoppningen är att det i sin tur ska leda till färre hot- och våldrelaterade incidenter och olycksfall samt minskad sjukfrånvaro i de deltagande organisationerna.

– Vi vet genom ett ökat antal anmälningar att det arbetsplatsre-laterade våldet i samhället har ökat. Det är både ett samhällsproblem som statsmakterna måste ta på stort allvar och ett arbetsmiljöproblem som måste bemästras på arbetsplatserna genom bland annat en fungerande

Projekt ska minska hot och våld

– Det finns tyvärr ingen univer-sell lösning på problemet. Behoven och förutsättningarna ser olika ut på varje arbetsplats. Vi hoppas att det projekt som pågår i sex skilda verk-samheter i kommun- och landstings-sektorn, från äldreomsorg och skola till socialtjänst och psykiatri, ska leda till lösningar och förbättrade arbets-sätt som kan spridas till andra arbets-platser, säger Agneta Jöhnk.

Sex arbetsplatser deltarSex arbetsplatser i olika kommuner och landsting ingår i projektet. De kommer att få expertstöd, kommu-nikationsrådgivning och utbildning om hot och våld, men även olika typer av ekonomiskt stöd. Syftet är att upprätta rutiner och arbetssätt för att bättre kunna hantera situa-tioner som uppkommer till följd av hot och våld. Målet är också att öka kunskapen och förmågan hos individen att hantera hot- och våld-situationer. På längre sikt är förhopp-ningen att projektet ska leda till ett mer systematiskt arbete med hot och våld både före, under och efter inci-denter. I de medverkande arbetsplat-sernas uppdrag ingår att dokumen-tera erfarenheter och goda exempel så att dessa kan spridas vidare.

De sex arbetsplatser som valts ut att delta i projektet:• Sahlgrenska Universitetssjuk-

huset,Göteborg,RegionVästra•Götaland (ambulanssjukvård)

• Mälarsjukhuset, Eskilstuna,Landstinget Sörmland (psykiatri)

• Nybrokommun(äldreomsorg)• Nynäshamnskommun(skola)• Lärjedalens stadsdelsförvaltning,

Göteborg (individ- och famil-jeomsorg)

• Hägersten-Liljeholmens stads-delsförvaltning, Stockholms stad (funktionshinder)

Läsmeromprojektetpåhttp://www.suntliv.nu/hotochvald

Följande organisationer står bakom projektetSveriges Kommuner och LandstingKommunalTeaterförbundetAkademikerförbundet SSRSveriges LäkarförbundVårdförbundetAkademikerAlliansenLärarförbundetSveriges SkolledarförbundLärarnas RiksförbundSKTFPactaLedarnaAFA Försäkring

Arne Öster

samverkan med medarbetare och skyddsombud, säger Agneta Jöhnk, chef för SKL:s arbetsgivarpolitiska avdelning.

Preventionsprojektet pågår till 2012. Målet är både att arbeta före-byggande mot hot och våld, men också att hitta bättre rutiner för arbetet under och efter incidenter.

Agneta Jöhnk, chef för den arbetsgivar-politiska avdelningen på Sveriges Kommuner och Landsting


mILJÖ

Det fi nns hundratusentals trafi kanter som inte har något trafi kvett alls, som älgar,grävlingar och hjortar. Trafi klösningarna behöver ta hänsyn till dem, för att skyddaoss alla. Det är vår uppgift. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

www.svevia.se

Alltid på väg

Vi skyddar.

1010136tl-Svevia_Vi_skyddar_210x297.indd 1 8/4/09 7:20:49 PM


forDoN

Världen snabbaste serieproducerade bil

2005 hamnade Koenigsegg i Guin-ness Book of Record som världens snabbaste serieproducerade bil efter att ha uppnått en hastighet av 388 km/tim.Nolltill300km/timgårpå 29 sekunder.

Koenigsegg Automotive AB grundades 1994 av Christian von Koenigsegg som är företagets VD. Företaget är ett offentligt onoterat aktiebolag. Största ägare i Koenigsegg är den norske designern och entre-

Koenigsegg

Alla pratar om att Koenigsegg är den nye ägaren till SAAb. Man pratar väldigt mycket om hur han lyckats framställa den supersportbil som också bär hans namn. överlag undrar man hur han skall få ihop de tre miljarder kronor som fattas för att affären skall komma i hamn.

Mer sällan pratas det om den bil han faktiskt tillverkar utanför Ängelholm i Skåne.

prenören Bård Ekers bolag Eker Group med 49 procent. Christian von Koenigsegg själv äger 18 procent av aktierna i bolaget och resterande del ägs av ett flertal mindre investe-rare.

För helåret 2008 uppgick bolagets omsättning till 105 miljoner kronor, antalet anställa 40 personer. Produk-tionslokalen var tidigare en militär flygflottilj och är av modernt snitt. Detta innebär också att Koenigsegg har en egen 1,7 kilometer lång test-bana. Koenigsegg utvecklar själva bilen och alla kolfiber- och motor-

detaljer på plats i Ängelholm. Den tekniska utvecklingen leds av Chris-tian von Koenigsegg som brinner för sin ambition att göra världens bästa sportbil.

Bil/ MotorFrån början använde sig Christian von Koenigsegg av motorer från Ford. Men Christian ansåg att dessa inte var tillräckligt bra, så han gav sig på att själv konstruera och bygga den V8 som nu sitter i bilen.

I utvecklingen har han dock gått ett steg längre än någon annan tillver-

kare av supersportbilar. Koenigsegg är nämligen även anpassad för E 85. I standardutförande levererar motorn 806 hästkrafter, i etanolutförande 1018 hästkrafter. Uppmätt toppfart 412 km/tim. Själva uppger de attbilen gör 395 + km/tim.Och tänkdå på att detta är en bil som får köras på vanlig landsväg. Särskilt vanlig på våra vägar lär den dock aldrig bli. Prislappen på 9,6 miljoner kronor avskräcker

Klas Bergqvist

– noll till hundra på 3,2 sekunder

Supersportbil – för stadskörning?Foto Carstudio.it


forDoN

Läs mer på www.kks.se/upphandlingsansvarig

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

KK-stiftelsen söker upphandlingsansvarig

För att stärka Sveriges förmåga att skapa värde ska KK-stiftelsen bidra till att näringsliv, lärosäten och institut tillsammans utvecklar internationellt ledande kunskap och kompetens.

Christian von Koenigsegg själv.Foto: Koenigsegg/ Studio E.

Koenigseggs egenutvecklade V8 för bensin/etanol.Foto: Koenigsegg/ Studio E.

Foto Stuart Collins.

Precis som en F1 bil kan bilen plockas isär både fram och bak. Mittmo-tor. Och vill man åka cabbat, tar man av taket och lägger det i bagage-utrymmet fram. Foto: Stuart Collins.


PerSoNAL & LeDArSKAP – INfÖr CHefSDAGArNA

I nästan 20 år har Svensk Chefsför-ening arrangerat Chefsdagarna, en mötesplats för chefer och ledare. Detta år anordnas Chefsdagarna i Helsingborg mellan den 8-9 september.

– Möjligheten för chefer och ledare att finna mötesplatser är oerhört viktigt för att kunna utbyta erfarenheter, kompetensutvecklas och kanske även utveckla nätverk, fortsätter hon. Det kan aldrig nog överskattas, och framförallt inte under rådanden konjunktur. Då blir den här typen av möten och kompe-tensutveckling ännu viktigare.

Dolores upplever att Chefsda-garna avspeglar en helhet där alla delar finns med.

– Det är en stor bredd på talarna vilket är väldigt värdefullt. Jag tror att Chefsdagarna kan leda till att delta-gare och talare befruktar varandra på ett konstruktivt sätt, vi har alla något att lära.

Viktiga teman tas uppDolores var en av dem som satt med i den referensgrupp som beslutade vilka teman Chefsdagarna skulle innehålla denna gång. Gruppen bestod av sju chefer och ledare från näringslivet och offentliga sektorn.

– När vi satt och spånade teman utgick var och en från sina egna erfarenheter, funderingar och vilka chefsfrågor som är aktuella– men också vad vi tycker är viktigt att tänka på som chef idag.

Några viktiga ämnen som kommer att belysas under Chefsda-garna är hur man på ett framgångs-rikt sätt kan utveckla sin verksamhet, motivera sig själv och sina medarbe-tare, inte minst hur man kan skapa

Chefsdagarna – Mötesplatsen för tidens chefer och ledare– jag tror det kommer att bli otroligt

spännande dagar. jag hoppas att

deltagare och talare går därifrån med

en stark känsla av inspiration och bär

med sig något värdefullt, säger Dolo-

res Kandelin Mogard, kanslichef för

Svensk Chefsförening.

ett positivt klimat trots att nedskär-ningar är ett faktum.

Brinner för att stödja och utvecklaUppenbart är att Dolores Kandelin Mogard stortrivs med sitt arbete.

– Det är oerhört stimulerande att stödja chefer och utveckla chefs-frågor, det är detta jag brinner för. Ledarskapet har en otroligt stor bety-delse för en organisation, stor som liten, vilket jag tycker till exempel tydligt belyses just nu av det allvar med vilket den svenska regeringen tar sitt ordförandeskap i EU.

Fler kommuner och landsting behöver satsa– Som arbetsgivare borde det vara en självklarhet att satsa på kompetens-utveckling för sina chefer och ledare, men tyvärr är min bild att man inom kommun och landsting inte alltid prioriterar kompetensutveckling i den utsträckning jag anser att man behöver.

Dolores berättar vidare om att det var en kommun där många chefer hörde av sig och ville vara med på Chefsdagarna, men på grund av dålig ekonomi var det osäkert om arbetsgivaren kunde betala deltagar-avgiften.

– I en tid som denna som chefer får ta ett tungt ansvar och de behöver utrustas med verktyg, inspiration, mötesplatser. Men det kommer också en dag när lågkonjunkturen är över och då är det av största vikt att man som arbetsgivare har satsat på sina chefer.


FAKTA | Svensk Chefsförening

Samtliga chefer som är medlemmar i Akade-miker förbundet SSR är med i Svensk Chefs-förening, föreningen som samordnar och utvecklar chefsfrågor.

Som medlem i Svensk Chefsförening har du en professionell samarbetspartner och ett boll-plank som chef. Dolores Kandelin Mogard är kanslichef och Stig Orustfjord är ordförande i styrelsen.

Dolores Kandelin Mogard.



Thorbjörn Jordansson, skol- och fritidschef i Helsingborgs kommun och kommer att föreläsa om ”Glädje, engagemang och stolthet” på Chefsdagarna.

Läs mer på:www.chefsdagarna.se

Med ett chefansvar för 4000 anställda och med en budget på 2,7 miljarder blev Thorbjörn bedrövad över det han såg när han just hade tillträtt sin tjänst 2006.

– När jag gick runt för att bilda mig en uppfattning om vad förvalt-ningen behövde, upplevde jag en organisation som var mycket splittrad både vertikalt och horisontellt.

Det fanns ingen samverkan mellan enheterna, ingen kontakt med verksamheterna, det var en hög sjukfrånvaro och hög omsättning på

Thorbjörn Jordansson – Den visionsbärande chefen– Starka ledare och personligheter har inspi-rerat mig. Jag har tänkt ”om han lyckades, nog sjutton skall jag lyckas med det här”, säger thor-björn Jordansson, förvaltningschef för Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg med en säll-synt entusiasm.

cheferna, inte minst var konkurrens-situationen mycket, mycket skarp i relation till friskolorna.

– Hur möter förvaltningen den här situationen, undrade jag för mig själv.

Drog igång två projekt 2007Nog visste Thorbjörn vad han skulle göra, han insåg snabbt att splittring-arna måste länkas samman.

2007 drog han igång två projekt ”Den visionsbärande chefen” och ”Varumärkesbygget”. ”Den visions-

bärande chefen” handlade om att lämna det gamla hierarkiska förhåll-ningssättet och istället bli mer coachande i sitt ledarskap, medan det andra projektet handlade om kärnvärden.

– Vi skulle bort från regelstyr-ning och istället över till inflytande, samverkan och visionsstyrd verk-samhet.

Sagt och gjort tillsammans med sina närmaste chefer drog Torbjörn igång processen med förvaltningens samtliga 150 chefer.

– Vi bollade tankar fram och till-baka och kom successivt fram till våra fyra kärnvärden som blev platt-formen för visionen.

Nyfikenhet, inspiration, kommu-nikation och vilja till förändring blev honnörsorden och motorn till att skapa tillit och förtroende i förvalt-ningen.

– Visionen var ”hos oss förverk-ligar barn och unga sina drömmar”.

När vi hade detta på plats våren 2007 började arbetet, jag gav mig ut på en resa och träffade alla 4000 anställda, vilket innebar 60 sittningar under fyra månader.

Enade samtliga 150 enheter– Med hjälp av plattformen och ett intensivt arbete med att få med alla chefer och personal kunde vi våren 2008 sammanföra samtliga enheter under ett gemensamt begrepp – Kunskapsstaden Helsingborg, vårt varumärke.

Det där var en viktig milstolpe, alla gamla logotyper var borta och gemensamt hade de nu en grafisk profil, samtidigt som de gick ut mycket kraftfullt offentligt med en marknadsföringskampanj, deras drömaffischer.

– Vid skolstarten 2008 började vi med en kickoff med all personal, 600-700 personer åt gången. Det blev startpunkten för implemen-tering av visionen. Vi har gått ut med åtta löften till invånarna, där vi bland annat lovar läs- och skriv-garanti, vilket innebär att alla barn skall kunna läsa och skriva efter första klass. Vi lovar också att alla barn skall kunna räkna efter andra året.

Alla barn och unga skall kunna förverkliga sina drömmarThorbjörn berättar vidare om att han hela tiden har haft politikerna i ryggen. Han har fått högt i tak och kunnat arbeta offensivt. Idag har han även så gott som en fullständig uppbackning av hela chefsgruppen.

– Mig veterligen är vi den enda förvaltningen i Sverige med en så tydlig politisk vision som handlar om att alla barn och unga skall kunna förverkliga sina drömmar. Och inte bara det, det är riktigt roligt att personalomsättningen nästan är lika med noll och att sjukskrivningstalen ligger under fem procent.


Thorbjörn Jordanssons vision är att alla barn och unga i Helsingborg ska kunna förverkliga sina drömmar.



– Man skall tro på det man gör och se nyttan i det, fortsätter Minoo och menar att det är oerhört viktigt att ha en gemensam vision och gemen-samma mål som alla tror på och kan samlas kring.

Minoo Akhtarzand är driven. Hon vill alltid se till att åstadkomma verksamhetsresultat genom att försöka skapa engagemang hos dem hon arbetar med.

– Jag är mycket mån om att avsätta tid för att kommunicera med mina medarbetare, visa dem förtro-ende, lyssna och stödja dem när de behöver, samtidigt som jag ständigt har kundnyttan i fokus.

Kundnyttan vill hon även se att hennes chefsteam alltid har i åtanke.

– Jag vill att de skall vara affärs-mässiga i sitt tänkande och åstad-komma resultat genom att skapa värde för alla berörda parter.

När det gäller de personliga egen-skaperna hos cheferna vill Minoo att de hellre ser möjligheter och lösningar, än problem.

– Det betyder inte att de skall sopa problem under mattan, tvärtom. De skall ha en helhetssyn, skapa ett engagerat medarbetarteam runt sig som både utvecklar verksamheten och kollegorna.

Respekt i mötet med varandra, även när det gäller oliktänkande är något annat som Minoo också anser vara centralt.

– Att ha en hög personlig inte-gritet, samtidigt som man är samar-betsvillig är viktigt. Jag vill att chefsteamet skall vara modiga och förändringsbenägna, lika väl som jag vill se att de klarar av att hantera kriser.

Går till botten med problemNormalt brukar Minoo snabbt läsa av om någon mår dåligt. Så fort hon upptäcker det tar hon tag i saken.

– Jag vill lyssna och se om personen vill öppna sig och berätta om sina eventuella bekymmer.

Visar det sig att problemet skulle vara relaterat till konflikter i chefs-

– I ledarskapet är det absolut viktigaste för mig att ha kundnyttan i fokus och åstadkomma bra resultat genom ett engagerat team, säger minoo Akhtarzand generaldirektör vid Banverket.

teamet, pratar hon enskilt med var och en, sedan med hela gruppen.

– Jag vill gå till botten med problem. Utifrån behovet och i över-enskommelse med den det gäller vill jag identifiera olika lösningar bero-ende på vilka orsakerna är. Ibland kan det handla om att ordna med tillfälliga arbetsuppgifter, eller se till att vederbörande får avlastning eller rehabilitering.

Om det däremot skulle visa sig att teamet är orsaken, jobbar Minoo med hela gruppen genom internt och externt gruppstöd.

– Vid undantagsfall kan jag konstatera att individen har hamnat helt fel, då är möjligen den enda lösningen att skiljas och hjälpa personen vidare till annan verk-samhet.

Tror på målstyrningFör att kunna skapa en stabil och ansvarstagande organisation upplever Minoo att det är avgörande att tydliggöra målgruppen, kundernas betydelse och deras behov och vad verksamheten är till för.

– Sedan tror jag mycket på målstyrning som ett bra sätt att skapa engagemang och en ansvarstagande organisation, där ses förändringar som en naturlig del i utvecklingen till det bättre.

Engagerade människor runt sigSjälv upplever Minoo att hon alltid har haft en stark vilja för att vara med och påverka. Även om hon är mål- och resultatinriktad, är hennes stora intresse för människor och glädjen över att ha engagerade människor runt sig, det som driver henne.

– Jag tycker om att lyfta fram deras bästa sidor och åstadkomma bra resultat till gagn för alla berörda parter.

Vad behöver Sverige mer av idag?– Jag tycker att Sverige som land har många styrkor och har kommit långt i många avseenden. Däremot

tycker jag inte att styrkorna har i nämnvärd omfattning lyfts fram och marknadsförts gentemot andra länder. Till exempel när den gäller den unika avreglering och effekti-viteten inom jänvägsmarknaden i Sverige. Jag tycker att energipro-duktionens effektivitet, effektivitets-tänkande som helhet, ledarskapet, samhällsstrukturen borde marknads-föras aktivare främst inom Europa, men även i övriga delar av världen.

– Sedan tycker jag att vi skall satsa mer på ungdomarnas utveckling för att skapa det framtida samhälle vi önskar. Ungdomarna är landets framtid. De behövs för att kunna fylla tomrummen efter den stora massan som under de närmaste åren kommer att gå i pension. Därför måste vi ta vara på de äldre och erfarnas kompetens genom att bland annat utse dem som mentorer till de yngre. Vi måste ”tanka av” de äldres värdefulla kunskaper och erfarenhet

ordentligt innan de går i pension.– Jag tycker att vi skall satsa på

mångfald i alla delar i samhället för att skapa större dynamik och därmed få bättre resultat.

På Chefsdagarna skall du tala om ”Är du en innovativ ledare?” Upplever du dig själv vara en innovativ ledare?

– Det skall väl andra bedöma tänker jag, skrattar Minoo. Men jag upplever mig vara en mycket lösningsfokuserad person som brukar se möjligheter och lösningar i det mesta. Jag upplever mig konstruktiv och är inte rädd för att pröva nya vägar. För det mesta låter jag mig inte hämmas av artificiella hinder. Jag vågar tänka nytt och i nya banor. Naturligtvis i min nuvarande funk-tion som myndighetschef tillämpar jag nytänkande och innovation inom ramen för de gällande regelverken.


En driven kvinnapå spåret

Minoo Akhtarzand, general-direktör vid Banverket, talar om innovativt ledarskap på Chefsdagarna i Helsinborg den 8-9 september.



www.inregodirekt.se Bra för plånboken. Och Miljön.

REKONDITIONERAD IT-UTRUSTNING MED GARANTI, SERVICE & SUPPORT

ERBJUD DINA ELEVER MER DATORTID - HOS OSS RÄCKER DIN IT-BUDGET LÄNGRE!

”Nu kan vi erbjuda betydligt mer datortid för varje elev” Johan Källgren, IT-samordnare Eskilstuna kommun

”Nu har våra elever tre gånger fl er datorer” Bror Bergquist, Lärare Bild/Data/MediaTeglaskolan, Skara

Läs mer om våra nöjda kunder på:www.inregodirekt.se/information/referenser

Finns det något samband mellan ålder och ledarstil? Det har ekonomi-studerande Ulf Åberg försökt ta reda på i sin kandidatuppsats ”Är gammal alltid äldst – en jämförelse mellan yngre och äldre ledares ledarstil” vid avdelningen för företagsekonomi på Högskolan i Väst.

Ulf Åberg har jämfört olika ledares ledarstil och ledaregenskaper. Ledarna har delats in i tre kategorier; unga ledare (35 år och neråt), mellangamla ledare (mellan 35 och 46 år), och äldre ledare (46 år och uppåt).

Finns det något samband mellan ålder och ledarstil?Unga ledare litar mer på sina anställda, låter dem agera fritt och lyssnar mer på deras åsikter innan de fattar beslut, än vad äldre gör. Störst visionärer är dock äldre ledare som passerat 45, enligt en studie som jämfört yngre ledarstilar med äldre.

– Det var intressant att undersöka skillnader mellan olika ledare. Av alla de intervjuer jag gjorde framkom många likheter mellan ledarna men också olikheter, säger Ulf Åberg.

Några tydliga skillnaderInom många områden gick det inte att komma fram till att det fanns några skillnader. Medan andra områden visade på tydliga skill-nader:

Unga ledare litar mycket på sina anställda. De hade ingen detaljupp-

följning utan litade på att de anställda skulle rapportera om de fick några problem. Uppföljning skedde via inplanerade möten där ledaren foku-serade på helheten, att man nått syfte med sin uppgift – inte hur man hade gjort för att lösa uppgiften.

Unga ledare är mer kortsiktiga än äldre ledare. För att känna sig trygga fokuserade de unga ledarna på att leverera vad som förväntades av dem. Äldre ledare var mera långsiktiga i sitt sätt att agera.

Unga ledare lyssnar mer på vad medarbetarna tyckte innan de fattade beslut och detaljstyrde dem inte. På det viset var deras fokusering på uppgiften lägre än de äldre ledarnas fokusering.

– Det var intressant att konstatera att de unga ledarna var relativt lika i sin ledarstil. Jämfört med de äldsta ledarna hade de yngre mindre fokus på uppgiften, vilket också visade sig i

att de litade mer på sina anställda än de äldre ledarna. Hos ledarna mellan 35 och 46 år fanns inget tydligt mönster.

Visionär som ser helhetenEnligt Ulf Åberg bygger de fram-tida ledaregenskaperna främst på att man som ledare är visionär och ser helheten.

– Även om de flesta försöker ser helheten så var det väldigt få av de unga ledarna som var visionärer. De flesta av de unga ledarna vill känna trygghet genom att agera kortsiktigt. De gamla ledarna visade sig mer långsiktiga, och tänkte mer visio-närt, och deras huvudfokus låg på uppgiften.

Källa: Högskolan i Väst



Att göra ett bra jobb som ledare kan vara avgörande, inte bara för företagets framgång utan för en trivsam arbetsmiljö. Och trivs man bra på sin arbetsplats, då gör man ett bra jobb.

En ledare som gör ett bra jobb motiverar sina anställda. Han eller hon sporrar till utveckling, ger konstruktiv kritik, är lyhörd och samtidigt drivande och ambitiös.

Det är inte lätta arbetsuppgifter. Därför har priset årets Chef instiftats. för att visa att ett bra

Årets Chef – De nominerade är...för första gången kommer Svensk Chefsförening att utse årets Chef. Utnämningen kommer att äga rum på Chefsdagarna i Helsingborg 8-9 september.

ledarskap faktiskt ger avkastning. På fler än ett sätt.

förutom ett välförtjänt diplom får vinnaren en resecheck värd 5 000 kronor samt självklart kostnadsfritt deltagande under Chefsdagarna 2009.

De nomineradeAlla som anmält sig till Chefsdagarna har haft möjlighet att anmäla en chef som man tycker är värd att uppmärksammas lite mer. bland alla kandidaterna har juryn bestående

Morten Kildal Akademiska sjukhuset, Plastik- och käkkirurgen

Motivering: ”Morten lyckas med att motivera och stimulera personalen samtidigt som han är mycket framgångsrik i ett omfat-tande förändringsarbete som syftar till smidigare och effektivare verk-samhet. Han visar dessutom vägen för andra chefer inom Akade-miska när det gäller att uppnå Lean Healthcare! Han är ödmjuk, trevlig och engagerad - och är värd en rejäl uppmuntran för sin ledar-stil!”

Thomas Larsson Redcats Nordic AB

Motivering: ”Thomas har genom sitt stora engagemang och ledar-skap med mycket gott resultat lotsat sina underchefer och medarbetare genom ett antal svåra uppsägnings-processer de senaste åren. Alltid med stor respekt för individen och deras bästa i centrum trots att många har förlorat sin anställning eller blivit omplacerade.”

Anders Forsberg Sogeti Sverige AB

Motivering: ”Anders har en fantastisk förmåga att inspirera, motivera och driva på vilket gör att hans enheter utvecklas enormt och har levererat fantastiska resultat under 2008. Genom att kombi-nera denna affärsmässighet med en stor portion empati och omtanke om sina medarbetare så är Anders omtyckt av de allra flesta, och när man träffar kollegor i branschen från andra företag där Anders jobbat så är det otroligt många som säger att han är den bästa chef de någonsin haft.”

Mari-Ann Hanson Vallentuna kommun, socialförvaltningen

Motivering: ”Viktigt att uppmärksamma chefer inom vården, det gör ofta ett utmärkt jobb i det tysta, särskilt denna kvinna. Hon arbetar med stor delaktighet och tydliga förvänt-ningar som verksamhetschef. På hennes initiativ och stöd har hela socialförvaltningen certifierat sig som Investors in People. Hon driver projekt parallellt med sitt ordi-narie arbete och håller också på ett intressant sätt pröva kompetensut-veckling i projektform i sin enhet. Alltid positiv, uppmärksammar sina anställda, kollegor och till och med sin chef för goda insatser.”


Översättning till alla språk

Vi översätter allt, till och från alla språk och inom alla fackområden. Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider.

Vi erbjuder tolkning till och från alla språk.

När du vänder dig till Semantix, vänder du dig till Nordens ledande tolk- och översättningsföretag..

Telefon 077-440 05 [email protected] www.semantix.se

Årets Chef – De nominerade är...av väl initierade personer som ingår i Chefsdagarnas programråd utsett fem – alla värdiga kandidater – till titeln årets Chef. vinnaren kommer att förutom ett välförtjänt diplom att få en resecheck värd 5 000 kr samt kostnadsfritt deltagande under Chefsdagarna 2009. Priset delas ut under Chefsdagarnas fest- och mingelkväll den 8 september 2009.

Motiveringarna varför de nominerade skall utses till årets Chef 2009 kommer från deras

medarbetare som särskilt vill framhålla just sin chefs positiva egenskaper.

Chefsdagarna i Helsingborg arrangeras på uppdrag av Akademikerförbundet SSr och Svensk Chefsförening. juryn som utser vinnaren utgörs av Chefsdagarnas programråd. teknisk arrangör: Event Planet Event Planet är ett företag inom Hexanova Media Group Ab

Marie Alexandersson Best Western Blommenhof Hotell

Motivering: ”Med en lyhördhet och ett äkta intresse för människor vill hon bara vara bäst”. Hennes väg för att bli just ”bäst” är att låta andra människor växa. Marie vågar släppa fram andras drivkraft och idéer, låta andra gå före och har förmågan att se ett resultat även i motgång. Fokus ligger alltid på HUR. Hur = resultat = fram-gång. Framgång är resultat, och med Maries ledning bygger hon långsiktigt en stark ekonomi till-sammans med ”jobbfamiljen” som en viktig del av helheten. Att ha sin egen största drivkraft i att uppleva egen framgång genom att se andra lyckas i sitt eget företag, kan bara bli en framgångsfaktor som chef och företagare. Go Marie Go!

Utlottning av biljetter till 2010 års dagarMingel och festligheter vid brofästet

PERSONALVETARM a l m ö 2 0 0 9

DAGARNApH R - F o r u m f ö r P e r s o n a l v e t a r e , B e t e e n d e v e t a r e o c h F o l k h ä l s o v e t a r e


Samarbetspartners:Arrangör:På uppdrag av: Mediepartners: Medverkande organisationer:

solvicom

Endast ett fåtal platser kvar.Anmäl dig på www.personalvetardagarna.se

”Följ den kontinuerliga uppdateringen på www.personalvetardagarna.se. Vår målsättning är att när vi möts så ska programmet vara högst aktuellt och ange-läget för dig som berörs av HR–frågor.”

Thomas GoldbergOmbudsmanAkademikerförbundet SSRAnsvarig för förbundets arbete med personalvetar-nas och beteendevetarnas professionsfrågor.

Missa inte HR-forum för beteendevetare, personalvetare och folkhälsovetare!

Heta debatter om – Förväntningar på HR– Hälsa och ohälsa

Camilla Robinson Seippel, VD Banco Fonder

Inger Nilsson, Stadsdirektör Malmö Stad

Christin Johansson,Akademikerförbundet SSR

Erik Danhard, Advokatfirman Nilsson & Co

Freddy Hällsten, Fil. Dr. Handelshögskolan Göteborg

Tommy Iseskog, Författare

Några av våra utställare:

Kom och lyssna till hur du skapar ett positivt arbetsklimat och en framgångsrik organisation inom ramen för de nya arbetsrättsliga lagarna och direktiven.

Svensk arbetsrätt– Hur ser den ut i en europeisk jämförelse?

Talent Management – Hur attraherar, behåller och utvecklar vi

värdefulla medarbetare?

HR-Transformation– Vilka är alternativen?

Arbetsmiljö– Vilka är framtidens trender och tendenser?

Välkommen till HR-forum i Malmö den 29-30 september!

4646


– Jag tycker Chefsdagarna är en otro-ligt spännande mötesplats. Vi har de unga som arbetar globalt och vi har de äldre rutinerade. Bara det att Anders Danielsson generaldirektören från SÄPO är med, kontra Fredrik Söderlindh som driver en organisa-tion med nästan bara 80-talister är ju härligt, fortsätter Jonna.

– Föreläsarna och deltagarna kommer både från privata och offent-liga sektorn, bara det i sig är spän-nande. Jag tycker även att upplägget är bra, det finns utrymme att mingla runt och tala med varandra.

Värderingsdriven kommuni-kation och hållbara varumär-kenSedan 15 år tillbaka arbetar Jonna Jakobsson som organisationskonsult och skribent med fokus på värde-ringsdriven kommunikation och hållbara varumärken.

– Kommunikation som drivs

Moderatorn – jag vill se ljuset tändas i ögonen

av värderingar svarar på frågor som ”vad står vi för i vår organisation, vad tycker vi att vi skall ta ansvar för, vad tycker vi är rätt och fel”, fortsätter Jonna och berättar vidare om att genom att öppet diskutera olika värderingar, och agera därefter, utvecklas långsiktigt hållbara varu-märken.

– Jag anser att värderingsdriven kommunikation är grundläggande för ett innovativt och starkt ledar-skap. Man får mer lojala och enga-gerade medarbetare, det är lättare att locka till sig kompetent personal, inte minst blir organisationen mer attraktiv för kunder och samarbets-partners.

Rollen som moderator– I min roll som mode-rator känner jag att min erfarenhet som organi-sationskonsult kommer påverka mitt förhållnings-sätt. I och med att jag har arbetat med chefer och är medveten om dilemman som kan uppstå, vill jag försöka skapa en ganska personlig, varm, rolig och familjär stämning. Inte vi och dem, utan en dialog där alla röster har möjlighet att komma till tals.

Upptäcka nya sidor av livetDet är inte för inte som

Jonna Jakobsson har rollen som moderator vid Chefsdagarna. Hon är en person med många strängar

– Det är en sådan oerhört inspirerande kombi-nation av föreläsare som kommer att vara med, så många perspektiv, erfarenheter och roller, utbrister Jonna Jakobsson moderator vid Chefs-dagarna i Helsingborg förtjust.

på sin lyra. För två år sedan lämnade hon storstaden bakom sig och flyt-tade ut till en hästgård på Rådmansö i Roslagen. Hon har gett ut sin första diktsamling och har fått sina tavlor utställda.

– Att våga förändra, pröva nytt, öppna upp för sådant jag trodde var en omöjlig dröm har gett mig fram-gång på ett sätt jag aldrig kunnat ana.

Vill se det tändas i ögonen på folkEn av Jonnas personliga drivkrafter är ”framgång”, men inte i ordets traditionella mening så som när det handlar om finansiell eller karriär-mässig framgång.

– För mig handlar framgång om nyfikenhet och öppenhet, att upptäcka nya sidor av livet som gör att jag utvecklas som person. Att våga ta en omväg för att hitta något annat än det jag vanligen gör, eller träffa och prata med människor jag inte brukar. På så sätt kan jag ”gå framåt” och få personlig ”framgång”.

Det är just detta Jonna hoppas att deltagarna och talarna får med sig när Chefsdagarna är till ända.

Om hon kan bidra till en dialog som gör att deltagare får nya idéer, finner nya vinklar, hittar lösningar till gamla problem eller får mod och lust att utvecklas i sitt ledarskap, då känns det som hon har lyckats i rollen som moderator.

– Jag tycker om att se det tändas i ögonen på folk, och det är detta jag vill se.


Moderator för Chefsdagarna, Jonna Jakobsson

I Danmark är Lean numera ett välkänt begrepp medan vi i Sverige än så länge är mer på försökssta-diet. Lean administration skiljer sig från traditionell processförbättring genom att tydligare fokusera på fort-löpande förändring som baseras på personalengagemang och aktivering av mellanchefer. I stället för att utgå från en övergripande och abstrakt arbetsnivå börjar man på direkt på avdelningen.

Resultaten i Danmark är anmärk-ningsvärda med halverade handlägg-ningstider och väntelistor, produkti-vitetsökningar på upp till 50 procent samtidigt som medarbetare upplever minskad stress. I Sverige har använ-dandet av Lean inom administration och service ännu inte slagit igenom

Att leda med LeanAtt utarbeta prognoser för kommande arbete, införa målstyrning och delegera utvalda ledningsprocesser till medarbetarna är några av de tjänster som ingår i Lean administration.

med samma kraft som i Danmark. Barn- och ungdomsförvaltningen i Köpenhamns kommun och det danska skatteverket SKAT är två av många danska användare av Lean.

Barn- och ungdomsförvaltningen i Köpenhamns kommun har under de senaste åren haft en turbulent period med stora serviceproblem.

Men genom integrationen av åtta lönedistrikt och implementering av Lean administration visar resultat en minskning av kundfel från 90 procent till 25 procent.

Felaktiga löneutbetalningar och olika sätt att administrera bland annat anställningar, uppsägningar och återbetalningar är några av de problem som Lean administration har löst. Med ett gemensamt styr-

ningskoncept skapades klarhet då relevanta processer anpassats för att kunna ta över samma styrningsprin-ciper.

Framgång kräver ledningEngagemang från chefer, synliga ledningssätt och kontinuerlig fokus på projektet är viktigt för att Lean administration ska fungera till fullo.

Skatteverket i Danmark har som mål att 2010 vara 25 procent mer effektiva än idag och Lean-metoden är verktyget.

Styrgruppen för Lean-imple-menteringen menar att Lean är ett redskap för att skapa ökat kund-värde, optimera processer, etablera en bättre vardag för medarbetarna och stärka ledarrollen. Ledarskapet inom Skatteverket har tidigare inne-fattat fackmässighet, strategi och personalledning men nu har deras Lean-projekt även satt fokus på drift-ledning som är ett nytt och fjärde område där man som ledare går med i produktionen.

Södertälje kommun testar LeanSödertälje kommun har nu bestämt

att införa Leanfilosofin för samtliga verksamheter i kommunen vilket gör detta till ett av de största Leanpro-jekten inom offentlig verksamhet i Sverige. Beslutet som fattats på hög politisk nivå är en satsning som visar på vilja att förbättra kvaliteten i service och tjänster till kommunens medborgare.

Lean ses som ett sätt att ta vara på medarbetarnas kompetenser och engagemang för att frigöra poten-tialen i verksamheten.

Kommunens Leanprogram omfattar projektledning, genomför-ande av Leanprojekt, träning och utbildning, ledarforum samt intern och extern kommunikation.

Tanken är att varje arbetsplats så småningom ska kunna ta över och driva Lean i den egna verksamheten. I nuläget pågår fyra pilotprojekt inom verksamheterna äldreomsorg, utbildning, social och omsorg samt kultur och fritid.

Stina Rangmar

4747


Entreprenören som backar upp 80-talisterna

– Jag upplever att 80-talister är mer otåliga än andra, allt går i rasande tempo. Lönen är inte det viktigaste utan fritid, arbetsuppgifter och kompetensutveckling. De vill göra superkarriär, samtidigt som de vill göra allting på fritiden, säger fredrik Söderlindh VD på Studentum och skrattar.

– När det gäller vår organisation har vi nästan bara 80-talister anställda. Jag kan se att de har haft ett stort utbud att välja på när det gäller skolor och utbildning, nästan alla har pluggat utomlands eller rest, fortsätter han.

De som söker sig till Studentum ställer väldigt höga krav på utveck-ling, karriärmöjligheter, arbetsmiljön och stimulansutbytet i mötet med

”Trender och tendenser i en orga-nisation med många unga medar-betare” – heter föreläsningen som Fredrik Söderlindh skall tala om på Chefsdagarna i Helsingborg.

Läs mer på:www.chefsdagarna.seFredrik Söderlindh,

vd Studentum.

kollegor. Men arbetet är inte allt, lika viktig är fritiden.

– De har inte bildat familj, utan värderar sin fritid högt och är väl uppdaterade med sin omvärld. Men man får inte glömma av att det här är ofta deras första arbetsplats.

Många som arbetar på Studentum har flyttat hit från andra delar av Sverige, sedan finns även norrmän, danskar, finländare och britter som arbetar här.

Bra och mindre bra– Fördelen med 80-talisterna är att de är oerhört drivna, självständiga och tror på sig själva. De har bra utbildning, är ifrågasättande, har internationell erfarenhet, de vill utvecklas, vill vara delaktiga och vill ha öppenhet. Mindre bra, är att de saknar arbetslivserfarenhet. De vill ”för snabbt framåt för fort” och ställer ibland alltför höga krav på både sig själva och arbetsgivaren.

Gjorde något åt sakenFör sju år sedan drog Fredrik igång Studentum tillsammans med två vänner. Idag har företaget 70 anställda.

– Vi startade det här när vi själva skulle börja studera, vi såg att det saknades en tjänst där man snabbt och enkelt kunde hitta och jämföra utbildningar - det var då vi fann vår affärsidé.

– Vår vision är att hjälpa alla att hitta sin utbildning. Vår missionen är att bli världsledande på att mark-nadsföra utbildning. Idag mark-nadsför vi universitet, högskolor, yrkesskolor, gymnasieskolor och vidareutbildning i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Storbritan-nien. Vi har även en global sajt vid namn Educations.com där vi mark-nadsför utbildning internationellt.

Fredrik är helt klart en ”doer”, innan han körde igång Studentum hade han prövat på det mesta - allt från att skapa Sveriges största konfir-mationsläger till att arbeta med trading på Öhman Fondkommission. Idag har han fokus på försäljning, affärsutveckling och utbygget av sälj-organisationen mot nya länder.

Uppenbart är att han vill något. Och med den kombinationen av realism och ödmjuka inställningen han har rörande sin personal, lär han garanterat tillsammans med dem sjösätta både det ena och andra.


4848

PerSoNAL & LeDArSKAP – INfÖr PerSoNALVetArDAGArNA

HP dx2420 + 22" TFT-skärmPrisvärd kontorsdator med 22" TFT-skärm

5010316360 | HP DX2420 CEL 2.2 2GB/160 DVDRW VB/XPP + 22#TFT | 3958:-

• Microtower• Intel Celeron 450 2,2 GHz• 2 GB internminne• 160 GB S-ATA-hårddisk• Intel GMA 3100 256 Mb• 6 st USB 2.0, VGA• 10/100/1000 Mbps• Windows Vista Business /

Windows XP Professional medlevereras• Tangentbord och mus medföljer• Garanti 1 år, på platsen-service• HP 22" TFT-skärm LE2201W

Snabbast på IT-produkter sedan 1984.

www.dustin.se | 08-553 44 020 | [email protected] priser är riktpriser. Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

36 månaders finansiering avses.

HP LaserJet P3005N A4Oerhört snabb skrivare för arbetsgruppen!Nu till 35% rabatt! Endast hos Dustin!

5010098457 | HP LASERJET P3005N A4 | 4125:-

• Svartvit laser, A4• Upplösning 1200x1200 dpi• Utskrift 33 sidor/min• Minne 48 MB (max 320 MB)• 100 + 500 arks pappersmagasin• Inbyggd nätverksanslutning• Garanti 1 år

4125:-134:-/mån

953:-5010100607

1395:-5010074401

3årUtökadgaranti

3958:-125:-/mån

Tommy Iseskog har skrivit ett otal böcker och har under drygt 30 år verkat som föreläsare, författare och universitetslektor inom det arbets-rättsliga området. I sin bok ”Liv och arbete” tar han upp hur vi kan skapa ett arbetsliv som bidrar till livskva-litet, han ställer även frågan om det är dags för en ”människocertifiering” av våra arbetsplatser.

– Vi kvalitetssäkrar ju allt möjligt, så varför inte våra arbetsplatser, fort-sätter han. När det gäller maskiner och serviceavtal är vi måna om att utrustningen skall fungera, men när det gäller humankapital fungerar det inte alls likadant.

Inte tänkt igenom vad vi mår bra av– Vi skall ha en arbetsmiljö där vi känner glädje när vi går till arbetet,

Det handlar om att skapa livskvalitet

menar Iseskog och berättar vidare om att vi egentligen har svar på allt det här i lagstiftningen.

– Redan 1911 beslöt Sveriges riksdag att arbetet skall vara beri-kande för människan, men tyvärr lever vi inte upp till lagstiftningen. Nu far många illa, vi släcker bränder hela tiden. Många gånger visar det sig att det är en fråga om ren kunskap, arbetsmiljölagar används i regel bara när något har gått för långt.

– Jag är övertygad om att det ligger i människans natur att vilja arbeta, men att det gäller att fylla sin dag med rätt innehåll. Jag tror att det handlar om att vi inte har tagit oss tid att tänka igenom vad det är vi egentligen mår bra utav.

Det handlar om att medvetande-göra vad som är viktigt, vad vi mår bra av och även identifiera hindren

som vi tillåter hindra oss.– Om vi berikas genom arbetet

så växer vi, det frigör motivation och livsglädje.

Se individenDet är omöjligt att styra vårt samhälle utan att beakta arbetsmarknadsla-garna, de är så ledande för samhället och människornas villkor när arbetet idag är så centralt.

– Kollektivet inom arbetsrätten är nödvändig, men sedan handlar det också om individen. De gäller att se individen, hela individen. Detta är något vi borde diskutera betydligt mer i den politiska debatten än vad vi gör idag.

I sin bok ”Carl” skildrar Tommy Iseskog Carl von Linné. Han beskriver Linné som en man som hade världslig framgång, men i sitt inre var han, precis som alla vi andra, beroende av glädje, uppmuntran och kärlek. Vem vet det kanske är just detta vi behöver beakta mer.


– Vi behöver vårda mer än vad vi gör, arbetslivet skulle kunna vara mycket bättre för både arbets-givare och arbetstagare om vi gjorde det, säger tommy Iseskog arbetsrättsexpert.

Tommy Iseskog kommer att föreläsa om ”Hur kan samhälle, politik och arbetsrätt samverka?” under Personalve-tardagarna i Malmö.

www.personalvetardagarna.se


PerSoNAL & LeDArSKAP – INfÖr PerSoNALVetArDAGArNA

PersonalvetardagarnaOffentliga Affärer har inför Perso-nalvetardagarna i Malmö haft ett samtal med Thomas Goldberg som är ombudsman på Akademikerför-bundet SSR med ansvar för perso-nalvetarnas och beteendevetarnas professionsfrågor.

Akademikerförbundet SSR är det största fackliga yrkesförbundet för personalvetare. Förbundet lägger stor vikt vid att delta i utvecklingen av framtidens personalarbete och vid att klargöra personalvetarens framtida yrkesroll.I dagens arbetsliv har personalvetarna en nyckelroll. Oavsett om konjunkturen går upp eller ner har de fullt upp att göra och deras speciella kompetens är nödvändig i företags och organisa-tioners förändringsarbete.

Thomas berättar att Akademiker-förbundet SSR är ensamma om att ha arbetat fram en etisk kod för perso-nalvetarnas arbete. Personalvetarna har insett vikten av klarhet inför de etiska problem man ställs inför och de etiska värden och normer som bör vara vägledande för arbetet. En etisk kod har både en symbolisk och vägledande roll och erinrar även om att en yrkesutövare också företräder sin profession.

Personalarbetet har stor betydelse för vitaliteten och välbefinnandet på en arbetsplats. Personalarbetet har också inslag av maktutövning. Det är då viktigt att vara medveten om denna maktställning och använda den på ett ansvarsfullt sätt. I perso-nalarbetet ställs man ofta inför svåra avgöranden som kan bestå av avvägningar mellan olika krav och intressen eller bedömningar av olika konsekvenser. Det kräver en etisk medvetenhet och en förmåga att göra etiska ställningstaganden som är välgrundade och kan redovisas öppet.

Etisk kodThomas berättar mer om förbun-dets etiska kod för personalvetare och kvalificerat personalarbete. Den är inte främst en regelsamling utan är en påminnelse om viktiga etiska

Personalvetarens svåra yrkesrollfå yrkesroller har så många etiska dilemman att hantera som personalvetarens. å ena sidan tillhör man oftast ledningen men skall beakta alla perspektiv och tillvarata företagets/orga-nisationens och medarbetares rättigheter. man skall också bidra till organisationens framgång genom att attrahera, rekrytera, behålla, moti-vera och stödja medarbetare och bidra till deras professionella utveckling. Det kan också innebära krav på förändring och även leda till avveckling av medarbetare.

värden och normer för arbetet och ett stöd för att identifiera etiska problem. Riktlinjerna avser inte att utgöra ett alternativ till en reflexion om konsekvenser. De handlar snarare om hur personalvetaren bör handla för att nå bäst konsekvenser för organisationen och för medarbe-tarna. I många situationer ger dessa riktlinjer dock inga klara besked. I sådana situationer är det viktigt att fråga efter vilka konsekvenser som är sannolika utifrån olika handlingssätt. Då kan det också vara rimligt att beakta en skademinimeringsprincip. I korthet kan de etiska riktlinjerna och råden förklaras utifrån

Personalvetarens profession och personlighet• Personalvetaren ska i sitt arbete

och i sin livsföring i övrigt respektera varje människas höga och lika värde.

• Personalvetaren bör eftersträvaetisk medvetenhet och moralisk mognad.

Personalvetaren och organisationen• Personalvetarenskavaramedveten

om och solidarisk med organisa-tionens grundläggande verksam-hetsidé.

• Personalvetaren ska sträva efteratt organisationen utvecklas. Det innebär inte minst att att arbeta för en långsiktigt hållbar personalpolitik.

• Personalvetaren ska initiera ellervidta åtgärder för att komma till rätta med påtagliga kränkningar och missförhållanden orsakade av organisationens arbetssätt eller av chefers eller andra medarbe-tares agerande. Denna skyldighet bryter andra krav på lojalitet.

Personalvetaren och medarbetarna• Personalvetaren har ett särskilt

ansvar för medarbetarnas villkor och utveckling. Till detta ansvar hör en särskild uppmärksamhet på personer och grupper som är eller kan hamna i en utsatt situation.

Personalvetaren och samhället• Personalvetaren ska arbeta i

enlighet med lagstiftningens intentioner och bestämmelser och följa god sed på arbetsmarknaden.

• Personalvetarenbörsträvaefterattett vidare samhällsansvar beaktas inom organisationen.

Fundera på denPå Akademikerförbundets hemsida finns beskrivningar av konkreta

okunniga om vad en kvalificierad personalvetare kan tillföra organisa-tionen. Genom sin speciella ställning mellan ledning och medarbetarna kan personalvetaren komma i kläm mellan olika intressen. Därför är det viktigt att personalvetaren har en hög integritet, arbetar självständigt och slår vakt om sin specialistfunktion. Och som sagt, oavsett konjunktur är deras arbetsbelastning stor. Om än med olika positiva eller negativa förtecken.

problemsituationer som personalve-taren ställs inför och hur andra har hanterat liknande problem. Hur skulle du till exempel göra om du ställs inför följande val om var man skall satsa sina utbildningsresurser. – Som belöning till de bästa medar-betarna eller på dem som är i störst behov av utbildning för att komma vidare i sitt yrkesliv? Fundera över vilka argument som kan tillämpas i sådana avvägningar.

Personalvetare, personalchef, HR-strategFör dem som genomgått personalve-tarutbildning förekommer en mängd olika yrkestitlar. Specialistfunk-tionen betonas idag mer än tidigare. Personalvetaren har de kunskaper som hjälper företag och organisa-tioner att bli bättre arbetsgivare och därmed effektivare. Fortfarande finns det dock arbetsgivare som är

FramtidenVi på Akademikerförbundet arbetar för att personalvetarna skall få en enhetlig examenstitel och tydligare yrkestitlar, berättar Thomas Gold-berg. Vi önskar också att det skapas ett tvärvetenskapligt huvudämne med egna professurer och eget forsk-ningsfält. Vi vill dessutom att det skall finnas tydliga kompetenskrav för kvalificerat personalarbete. Att personalvetarens självständighet och specialistfunktion värnas och att personalfunktionens chefer ingår i ledningsgruppen, avslutar Thomas Goldberg.

Klas Bergqvist

Thomas Goldberg,ombudsman på Akademikerförbundet SSR.


SäKerHet

William Trading Co. ABwww.alko-test.com Tel. 0730-91 45 00

Alkohol- och Drogtestning

Alcoscan AL9000Alkotestare medbränslecell

UrintestMOR, THC, COC, AMP, MAMP

Salivtest

AMP, BZO, COC, OPI, THC

AlcoQuant 6020Alkotestare med

bränslecell

När vi reser byter vi ut vår relativa trygghet i hemmet mot okända miljöer, eventuellt nya kulturer, annorlunda brottslighet, främmande språk och för kroppen främmande bakterier. Inte heller de sociala skyddsnäten är tillgängliga för oss, eller så är de helt enkelt otillräckliga. Därför vidtar vi extra skyddsåtgärder utöver det vanliga när vi färdas till okända platser. Eller borde göra så.

Skriv resplanNär du planerar din resa är det bra att skriva en resplan, dels för din egen skull men även så att de där hemma vet var du befinner dig utifall att ni tappar kontakten. Det är skönt för anhöriga och arbetsgivaren att veta var du är, utifall att det blir oroligt i landet, det sker en större olycka eller naturkatastrof. Detaljnivån på din planering kan anpassas efter hur väl du känner till området och läget i landet. Några exempel på infor-mation som kan vara bra att ha till hands är en agenda för respektive plats eller dag och att ange platser du tänkt bo och besöka. Komplettera

för att resa säkertSom affärsresenär befinner du dig ofta på nya destinationer där det kan vara svårt att orientera dig. okända platser, nya kulturer och lagar du inte känner till. Klas Nilsson arbetar med säkerhet sedan 16 år tillbaka, och har en bakgrund som bland annat livvakt och säkerhetschef för ett femstjärnigt hotell, ger dig de viktigaste säker-hetstipsen för affärsresan.

med en karta från någon kartjänst på internet, där du markerar platserna du avser besöka samt flygplats, hotell, polisstation, närliggande apotek och sjukhus med akutmottagning. Det kan även vara bra att på förhand ta reda på telefonnummer till taxi, polis, brandkår och ambulans. Så att du slipper söka den informationen på plats. Om du avviker från planen, kontakta de där hemma och meddela dina planer.

Välj hotell med omsorgEn studie av 53 hotell som utsatts för bombattentat mellan 1999-2008, visar att de mest utsatta hotellen till-hörde internationella hotellkedjor i konfliktområden såsom Irak, Afgha-nistan, Pakistan, Indien, Thailand, Colombia, Israel och Egypten. Förutom att det bodde väster-länningar på hotellen hade även internationella organisationer och konsultat tillfälliga kontor på flera av hotellen. Med andra ord, när du ska välja hotell, kan det vara bra att tänka på om det finns några andra gäster på hotellet som kan utgöra en

Planera


SäKerHet

I teori eller via policy löser man inte alla frågor. Vi ger Dig kraft att agera mot reella hot rörande Dina viktigaste informationstillgångar

Bitsec är ett svenskt konsultföretag med inriktning på avancerad

teknisk analys inom informations- och IT-säkerhet.

Vi kan verifiera och säkerställa att Din tekniska miljö lever upp till

Dina krav och förväntningar.

Vi stärker Din organisations förmåga att hantera de verkliga hoten

mot era IT-system och informationstillgångar genom tjänster för inci-

denthantering och säkerhetsgranskningar. Vi vänder hot till möjlighet.

Våra uppdragsgivare återfinns inom myndigheter och privata

marknadsaktörer som ställer särskilda krav på informationssäkerhet.

Såväl svenska som internationella företag och myndigheter har givit

oss förtroendet att leverera tjänster och produkter som stödjer dem

i säkerhetsarbetet.

Vi hjälper våra kunder att identifiera IT-relaterade hot samt utveckla

anpassade säkerhetslösningar. Vi strävar efter att i teknisk realitet

säkra våra kunders informationstillgångar från såväl kända som

opublicerade r risker.

Bitsec Incident Response Team (IRT)

Bitsec IRT är ett modulärt tjänstepaket bestående av specialiserade tjänster för att leverera såväl förebyggande som reaktiv incidenthante-ringsförmåga och forensiska åtgärder.

Säkerhetsgranskningar

Säkerhetsgranskning av pro-dukter, system och lösningar – Nulägesanalys – Penetrationstest – IT-säkerhetsrevision (audit) – Avancerad kodgranskning

Utbildning

Bitsec erbjuder utbildningar som anpassas efter kundens önskemål, t ex:

• Devanligastemisstagenvidprogrammering• Praktiskanalysavaktuellasäkerhetshål• Kodgranskningföratthittaexploaterbarabuggar

Vill ni veta mer?

Kontaktaossdåpå[email protected]

Slöjdgatan9,Box3284,10365StockholmOrg556734-0723Telefon&Fax:[email protected]|www.bitsec.se

Några av våra tjänster är:

förhöjd hotbild mot hotellet. Hotell-verksamhet bygger på service och öppenhet, de har i regel inte samma säkerhet som man kan förvänta sig på ett konsulat och utgör därför ett enkelt mål för en terrorist.

För att enklare kunna välja ett säkert hotell, kan man använda en checklista för hotellsäkerhet, som hotellet fyller i och skickar tillbaka till dig eller din resebokningstjänst. Ett exempel på Hotel Security Survey finns att ladda ner gratis på securitymanager.se.

Turist tacksam måltavlaNär vi åker till ett land som vi uppfattar som billigt att leva i

uppfattas vi som höginkomsttagare och är därför en måltavla för brotts-lighet. Erfarenheter visar att resenärer som precis har anlänt till sin desti-nation oftare utsätts för till exempel bedrägeriförsök. Klassiska misstag är ju att nyanlända blir lurade av taxi-chaufförer, som tar oskäligt betalat eller kör lång omväg. Redan på flyg-platsen ser ju turisten bokstavligen luftlandsatt ut, irrar omkring tills han stannar och vecklar ut hela kartan. Har man ett nordiskt utseende och kommer till ett varmare klimat, så är vi ju ofta bleka eller blir röda av solen de första dagarna, något som avslöjar att vi är nykomlingar. Klädsel och manér avslöjar att personen inte

känner sig hemma och är tacksamma offer för olika typer av brott. Det är viktigt att smälta in i miljön, klä sig diskret, vara påläst, kunna prata lite av språket om det är möjligt.

Ett tips är att ha med sig första-handsbehovet av kontanter så att du inte behöver växla pengar på flygplatsen när du anländer. Om du vet att du behöver åka taxi från flyg-platsen är det klokt att i förväg ha frågat exempelvis hotellet eller någon annan representant på plats om hur mycket det kostar att åka taxi från flygplatsen till din destination.

Stöld är nog den vanligaste inci-denten näst efter att du blir lurad. Baggagestöld är vanligt om du inte har det under uppsikt eller likaså att ditt hotellrum genomsöks när du inte är där. Ficktjuvar och rånare tar i allmänhet en större risk och går på dem som i deras ögon ser förmögna ut. Därför är det viktigt att klä sig diskret och inte hantera eller vifta med större summor än fickpengar än nödvändigt vid vart tillfälle.

Hemma tryggt, borta farligareI vår hemstad vet vi i allmänhet var det är säkert att gå och vilka områden som är bäst att undvika. När vi är på resande fot är det lätt att av misstag

hamna i skumma områden med hög kriminalitet. I början av 90-talet rånmördades två svenska fackför-eningsledare av en lokal rånarliga i Tallinn. Detta uppmärksammades i media och många företag införde råd och anvisningar för sin resande personal. Vi är vana vid att det är låg brottslighet och det är relativt säkert att röra sig fritt dag som natt, men där brottsligheten är grövre är det viktigt att vara uppmärksam på sin omgivning och undvika potentiellt farliga situationer. Den senaste tidens utveckling är piraterna utmed Afrikas östkust, där sjöfarare kidnappas och kidnapparna kräver 2-3 miljoner dollar i lösensumma. Av allt att döma har flera kidnappningsoffer lösts ut vilket leder till att enstaka fall växer till en organiserad brotts-lighet. I Sydamerika har kidnapp-ningar länge varit ett problem för företag och dess personal. Numera riskerar inte bara de allra rikaste att kidnappas, utan även medelklassen utsätts för så kallade expresskidnapp-ningar dagligen.

Klas Nilsson, CPP, PSP, PCI, CFE, CISM, CPOI

Affärsresenärer från USA UK

Saknar resesäkerhetspolicy 36% 61%

Saknar säkerhetsstöd från företaget 23% 56%

Saknar nödtelefonnummer att ringa 54% 72%

Tror inte att företaget kan hjälpa vid kris 36% 59%

Undersöker aldrig riskerna före en resa 12% 38%

Tror det blir farligare att resa inom 5 år 43% 53%

Tror att de är utsatta för en större hotbild 35% 40%

Källa: Control Risks, The business travel report.


It

Även om få företag avvisar fenomenet helt, är det många som avvaktar. En del ser det som en ”tidstjuv”, andra som en ”ungdomsfluga”:

– Många företag är nog rädda för att agera fel i det nya medieland-skapet och väljer därför att avvakta, säger Kari Forsén, vd på Steria i Sverige.

– Vissa har också försökt och fått kritik sedan de misslyckats med att uppträda enligt de nya sociala medi-ernas koder.

Även i övriga Europa är använd-ningen begränsad. En undersökning från analysföretaget Forrester visar att endast 5 procent av de europeiska företagen använder sociala medier.

Twitter lockar turisterEtt fåtal leder dock vägen och iden-

tifierar allt fler möjligheter för hur företag kan använda det sociala medielandskapet till sin fördel. För några veckor sedan lanserade Västerviks kommun en turistportal, utformad av Steria, som använder Twitter, den snabbväxande mikro-bloggtjänsten, för att locka fler turister till staden.

– Många företag upplever också att exempelvis rekrytering under-lättas genom kanaler som Facebook och LinkedIn, säger Kari Forsén.

– Även produktutveckling kan gynnas av de allt mer avancerade verktygen för kunskapsdelning och idéhantering.

Allt fler användningsområden innebär att organisationers processer bör anpassas till de nya medierna. Ofta sker användningen decentra-

liserat i organisationen och utan exempelvis it-avdelningens inbland-ning. Det ställer krav på ett struktu-rerat angreppssätt med riktlinjer för hur organisationen bör agera i dessa sammanhang. Idag är det få företag som tagit fram sådana riktlinjer.

– Företag bör redan nu ta fram sådana riktlinjer, säger Kari Forsén.

Tidigare har många tänkt att det räckt med att starta en blogg eller skapa ett konto på Twitter.

Experter också pionjärerSociala mediernas öppna förhåll-ningssätt uppmuntrar företag att lyssna på andra aktörer och dela med sig av kunskap. Hittills har det ofta varit organisationernas experter som funnit värde i att vara aktiv i de sociala mediernas dialog. Med en större mognad kommer allt fler medarbetare att delta.

– Samtidigt ser vi att använd-ningsområdena för hur de nya medi-erna inte nödvändigtvis identifieras av it-avdelningen eller lednings-gruppen, säger Kari Forsén.

– Men ledningen måste ge

organisatoriska förutsättningar för medarbetarna att hitta bästa sätt för hur sociala medier kan integreras i och förbättra verksamheten.

Även om det fortfarande är få företag som använder sociala medier, är det många medarbetare som använder det på fritiden, och i de sociala medier är uppdelningen mellan privat och yrkesliv stundtals otydlig.

– När de sociala medierna ökar sammanblandningen mellan yrkes- och privatliv måste vi stödja medar-betarna i att hitta ett fungerande förhållningssätt, säger Kari Forsén.

– Därför är det viktigt att organi-sationen skapar strukturer som både uppmuntrar till kreativ användning och stimulerar ett positivt uppträ-dande.

Undersökningen har utförts av Medialect på uppdrag av Steria. De tillfrågade var IT-chefer i svenska privata och offentliga verksamheter. Undersökningen genomfördes under juni månad 2009.

Källa: Steria

endast 1 av 100 svenska företag använder sociala medier i någon större utsträckning. Det visar en nyligen genomförd undersökning av svenska privata och offentliga organisationer, på uppdrag av Steria.

socialamedier

Många missar


ItIt

Gunnar GripTelefon: 018-495 17 17 / 0709-50 75 [email protected] | www.plugghasten.se

Deras affärsidé bygger på att erbjuda konsulttjänster inom IT- och informa-tionssäkerhet. Bolaget vänder sig till företag och kommuner som vill arbeta tydligt och strukturerat med förebyg-gande kvalitetssäkerhet och säkerhets-relaterade frågor.

– Det är roligt är att det har gått så bra, fortsätter Anders Möller.

När Security Solution Scandinavia AB började nischa sig möttes bolaget av en oerhörd respons, vilket innebar att de snabbt kom in i ett expansivt skede. Idag erbjuder de både produkter och konsulttjänster inom området runt om. Huvudkontoret ligger i Göteborg, men projektanställda finns även i Stockholm och Skövde.

– Det är viktigt med förebyg-gande säkerhet, vår produktsida växer i samband med efterfrågan, fortsätter Anders Möller.

Förebyggande IT-säkerhet

Två nya produkter under 2009Under 2009 kommer två nya produkter lanseras, dels AUDITso-lution som används vid genomför-ande av nulägesanalyser, dels Socrates Education, ett utbildningspaket om informationssäkerhet.

– Anställda lär sig företagets policy och själva regelverket kring hur de skall hantera och förhålla sig till företagets information på ett säkert sätt. Till exempel kan ett företags information vara öppen, intern eller konfidentiell. Medarbetarna skall veta hur de skall förhålla sig till detta, de skall även veta hur de skall klassificera informa-tionen, sedan naturligtvis även veta hur konfidentiellt material hanteras, säger Möller.

Produkterna RISKsolution och AUDITsolutionAUDITsolution är ett systerpro-gram till RISKsolution, som i sin tur är ett program för riskhantering. Programmet som har funnits ute på marknaden i ett år hjälper verksam-heter att genomföra riskanalyser och kostnadsuppskatta kritiska risker, samtidigt som programmet även ger möjlighet att ta fram handlingsplaner.

– Orust kommun har implemen-terat RISKsolution i samtliga förvalt-ningar, vilket är glädjande, fortsätter Möller och berättar vidare om att de även arbetar med andra kommuner inom Västra Götaland, Halland och Värmland, inte minst med Tullverket och Rexcell inom Duni koncernen.

– Vi har även skrivit ett samarbets-avtal med Logica AB vad det gäller RISKsolution.

AUDITsolution är ett program som hjälper till att genomföra nulä-gesanalyser med ett antal kontroll-frågeunderlag som stöd. De angivna kontrollfrågorna baseras bland annat på BITS och ISO 27000 serien, vilka är standarder för informationssäkerhet, men går även att använda med andra kontrollfrågeunderlag.

Webbaserad interaktiv utbildning för EON– Det sprider sig, folk hör av sig. Vi har ett samarbete med EON där vi är anli-tade för att ta fram deras webbaserade interaktiva utbildning till årsskiftet. Då skall den installeras på EON:s utbild-ningsportal världen över och kommer uppskattningsvis användas av 150 000 anställda som kommer att genomgå utbildning. Detta är något vi även kommer att erbjuda andra kunder på sikt.

Riskhanteringsakademin lägger in RISKsolution i utbildningsplanenRiskhanteringsakademin i Mölnlycke valde att från och med vårterminen 2009 utbilda blivande specialister inom Risk management och Säker-hetssystem enligt RISKsolutions teore-tiska riskhanteringsprocess. Dessutom används programmet som systemstöd i utbildningarna.

– Det är riktigt kul.

Stina Söder

– Jag har arbetat i branschen i 20 år och då sett en stor brist på ett bra och fullständigt system-stöd inom förebyggande säkerhet. Det är detta vi täcker upp nu och erbjuder en helhetslösning, säger Anders möller VD för Security Solution Scandinavia AB.medier


It

roberth Lundin | Säkerhets-

expert på Steria har arbetat med

smarta kort sedan 1989 och

utgivningssystem för elektroniska

identiteter sedan 1996. Medlem i

standardgruppen för identitets-

kort (SIS TK448) i Sverige samt

europeisk standardisering av

europeiskt identitetskort (CEN

TC224 WG15). Roberth har

en mångårig erfarenhet och

kunskap i frågor som berör

moderna elektroniska identiter.

[email protected]

Varför använder man inte smarta kort som är gjorda i trä?Det är en mycket bra fråga. Det låter dessutom sunt i dagens situation med höga miljöambitioner. Jag har haft ett kundlojalitetskort gjort i trä, och jag hittade det undanstoppat i en låda hemma. Det fungerade dock inte riktigt som ett vanligt plastkort.

Det böjde sig riktigt bra i en rikt-ning men i den andra var det mycket stummare så man förstod att risken var stor att det lätt kunde brytas sönder.

Det var svårt att skriva sin namn-teckning på det och det fanns enbart en magnetremsa och inget chip. Kortet var tillverkat i ett stycke trä och inte laminerat.

Efter samtal med leverantören som gjorde korten visade det sig att det fanns problem med att fästa en chipkontakt på kortet. Eftersom böjligheten var så pass stor i en rikt-

Ibland får man en fråga som är så pass intres-sant bara för att den är så annorlunda. Som den i dagens spalt – ett aktivt kort i trä!

Det andra ämnet i spalten är en aktivitet som jag tror är det mest intressanta inom elektroniska identitetskort… som kommer att hända under hela hösten, en interop och dess analys.

Smarta kort i trä?

ning, var det alldeles för lätt att få chipet att lossa på ett spektakulärt sätt - om man böjde på kortet lite för mycket så lossnade chipet och flög som skjutet ur en kanon!

Det är möjligt att om man lami-nerade i två lager så skulle man få en bättre och stabilare bas att fästa kontakten på. Men det finns också en standard för hur mycket man skall kunna böja ett aktivt kort och även standardkrav för durabilitet (dvs kortets åldringsegenskaper) som gör att ett träkort får problem att uppfylla dessa krav. Ur miljö-synpunkt är det förmodligen bättre att börja använda återvinningsbara plaster som PET i stället. Idag är de flesta företagskort tillverkade av PVC plast.

Varför är det bra med en Interop, dvs. en interoperabi-litetsövning?Det finns flera skäl till varför en Interop är bra, det främsta är att man får facit på vilka produkter och lösningar som fungerar bra och vilka som inte fungerar lika bra. Ett annat skäl är att en Interop utförs av en fristående grupp och att man däri-genom kan få opartisk information om tillgängliga lösningar och hur dessa fungerar enskilt och tillsam-mans?. Det är viktigt att förstå att en Interop löser inga problem utan visar enbart hur saker och ting fung-erar ihop.

Ur Efter? en Interop kan det till exempel framgå att aktiva kortet av modellen X, går att användas i kombination med kortläsaren Y och programvaran Z men däremot inte med kortläsaren R. Eller att om någon använder sig av kort av modellen X2 så fungerar det inte att byta PIN-koden för just det kortet eller annan anledning.

Jag är medlem i ledningsgruppen till Interop TLO-2009, vars syfte är att testa och utvärdera hur olika typer av smarta kort fungerar i olika datormiljöer och utvärdera använd-ningsområdena för olika typer av e-legitimationer.

Målgruppen är både tekniker och beslutsfattare. Jag tycker att det är fantastiskt kul att få vara med i en Interop på detta område som på ett oberoende sätt inkluderar många av de ledande aktörerna på mark-naden. Framför allt är jag glad för att det blir ett dokumenterat Interop, till skillnad från tidigare tillfällen där sådana har genomförts utan att resultaten har dokumenterats. Resultatet från TLO-2009 kommer att analyseras och presenteras på ett seminarium senare i november för allaintresserade.Läsmerhärhttp://www.steria.se/asset/2907/1/2907_1.pdf

Roberth Lundin


It

Finansdepartementet föreslår i promemorian Upphandling från statliga och kommunala företag (Ds 2009:36) som publicerades den 21 juli 2009 att det i Sverige införs tillfällig lagstiftning som tillåter in house-anskaffningar.

Genom den nya regeln genomförs EG-domstolens praxis om Teckal-undantaget i svensk rätt.

Teckal-undantaget innebär enligt EG-domstolens praxis att en upphandlande myndighet inte behöver tillämpa upphandlingsdirek-tiven eller reglerna och principerna i EG-fördraget när den anskaffar varor, byggentreprenader eller andra tjänster från en juridisk person som myndigheten helt eller delvis innehar eller är medlem i (EG-domstolens dom i Teckal, C 107/98, m.fl.avgöranden). Det gäller endast under förutsättning att två kriterier är uppfyllda: den upphandlande myndigheten skall utöva en kontroll över den juridiska personen som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning (kontrollkrite-riet) och utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de upphandlande myndigheter som innehar eller är medlem i den juridiska personen (verksamhets-kriteriet). Om båda kriterierna är uppfyllda anses anskaffningen ske inom en och samma upphandlande myndighet, dvs. in house, och behöver inte föregås av ett upphand-lingsförfarande.

I promemorian föreslår Finans-departementet att EG-domstolens praxis genomförs i svensk rätt genom en bestämmelse som återger Teckal-undantaget i ett nytt stycke i 2 kap. 10 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU).

Bakgrunden till förslaget är att Regeringsrätten i de s.k. SYSAV-domarna (RÅ 2008 ref. 26) kom fram till att EG-domstolens praxis om Teckal-undantaget inte är möjlig att tillämpa i Sverige utan särskild genomförandelagstiftning.

Ny lagstiftning om in house-anskaffningarI denna artikel redovisar advokaten Helena rosén Andersson, verksam vid Advokatfirman Lindahl, det huvudsakliga innehållet i finansdepartemen-tets nyligen publicerade lagförslag om in house-anskaffningar. Helena rosén Andersson är speci-aliserad på upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstift-ningsarbete inom regeringskansliet.

Enligt Regeringsrätten är stat, kommuner och landsting skyl-diga att genomföra upphandling i enlighet med LOU när de anskaffar varor, byggentreprenader och andra tjänster från aktiebolag som de äger själva eller som de äger tillsammans med andra kommuner, landsting eller statliga myndigheter. Domarna har betydelse även för andra före-tagsformer än aktiebolag, såväl stat-liga som kommunala, och även för kommunala samverkansformer som kommunalförbund och gemen-samma nämnder.

SYSAV-domarna har väckt en omfattande debatt i Sverige eftersom många upphandlande myndigheter har utgått från att EG-domstolens praxis om Teckal-undantaget är tillämpligt i Sverige utan särskild genomförandelagstift-ning. Detta särskilt med hänsyn till att EG-domstolens praxis utgår från att Teckal-undantaget är tillämpligt även vid anskaffningar av t.ex. tjäns-tekoncessioner, som regleras enbart av EG-fördragets regler och prin-ciper om bland annat fri rörlighet av tjänster, likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet (och inte av EG-rättsliga upphandlingsdi-rektiv) och dessa regler och principer gäller direkt i medlemsländerna utan nationell genomförandelagstiftning (se t.ex. Parking Brixen, C-458/03ochCoditel,C-324/07).

En betydande del av den kommu-nala verksamheten har organiserats i bolagsform och detsamma gäller för den statliga sektorn. Eftersom SYSAV-domarna ställer krav på en mycket snabb och i vissa fall även potentiellt kostsam omvandling av den offentliga sektorns bolagsin-nehav har Finansdepartementet nu funnit det nödvändigt att införa en tillfällig regel som genomför EG-domstolens Teckal-undantag i svensk rätt. Den tillfälliga lagstift-ningen införs i avvaktan på att frågan om en undantagsregel i svensk lag utreds mer ingående.

Om lagstiftningen antas blir det möjligt för svenska upphand-lande myndigheter att genomföra in house-anskaffningar med stöd av undantagsregeln i LOU under perioden från den 1 juni 2010 till och med den 31 december 2012, utan att först genomföra ett formellt upphandlingsförfarande.

Upphandlande myndigheter har alltsedan Sysav-domarna medde-lades under våren 2008 haft anled-ning att se över anskaffningar inom sin organisation för att säkerställa att de genomförs i enlighet med EG-rättslig och svensk lagstiftning. Översynen bör givetvis fortsätta som en följd av det här beskrivna lagför-slaget. Upphandlande myndigheter som vill använda sig av den nya undantagslagregeln för in house-anskaffningar behöver bland annat se över styrdokumenten för de juridiska personer som myndigheten innehar i syfte att säkerställa att kontrollkri-teriet är uppfyllt. De behöver även se över den juridiska personens verksamhet i syfte att säkerställa att verksamhetskriteriet är uppfyllt. Om inte båda dessa kriterier är uppfyllda kan anskaffningen ifråga komma att betraktas som en otillåten direktupphandling. En otillåten direktupphandling kommer fram-deles att kunna sanktioneras hårdare än i dag, genom de nya lagregler om ogiltigförklaring av upphandlings-kontrakt och marknadsskadeavgift som Finansdepartementet föreslås införas den 1 juni 2010 som en följd av ändringar i de s.k. rättsmedelsdi-rektiven (Ds 2009:30).

Frågan om ett Teckal-undantag i svensk lag har varit aktuell länge och i vart fall sedan Upphandlings-kommittén i mars 2001 lämnade förslag om en sådan undantagsregel i slutbetänkandet SOU 2001:31. Det är därför olyckligt att lagstiftaren inte nu har tagit ställning till frågan om permanent svensk lagstiftning skall införas. Ett tillfälligt Teckal-undantag kommer förmodligen i sig att vara kostnadsdrivande. Eftersom Finansdepartementet har valt att föreslå en temporär lösning av frågan är det min förhoppning att ett lagför-slag om permanent lagstiftning blir färdigt i så god tid före den tempo-rära lagstiftningens upphörande att onödiga omställningar av den offent-liga sektorns bolagsinnehav undviks.

Förslaget väcker även flera andra frågor.

Teckal-undantaget föreslås införas endast i LOU, dvs. endast för upphandlingar inom den klassiska

sektorn. En fråga är därför om de befintliga undantagen för in house-anskaffningar inom försörjningssek-torn (jfr undantagen för anskaffning från anknutna företag och samrisk-företag) är lika omfattande som det föreslagna undantaget i LOU.

En annan fråga är om Teckal-undantaget gäller vid in house-anskaffning av tjänstekoncessioner i Sverige. Tjänstekoncessioner regleras i EG-rättens nuvarande stadium endast av EG-fördragets regler och principer och inte av upphandlings-direktiven. Enligt EG-domstolens rättspraxis skall anskaffningar av tjänstekoncessioner genomföras i enlighet med EG-fördragets regler om fri rörlighet av tjänster och prin-ciper om likabehandling, öppenhet och transparens. Tjänstekonces-sioner måste därför konkurrensut-sättas på EG-rättslig grund. Som ovan beskrivits är Teckal-undantaget emellertid tillämpligt även vid tjäns-tekoncessioner. Ett anbudsförfarande behöver därför inte enligt EG-rätten genomföras vid anskaffning in house av en tjänstekoncession. Eftersom Teckal-undantaget föreslås införas endast i LOU, som inte reglerar tjänstekoncessioner, är det emellertid oklart om vad som gäller i Sverige vid anskaffning av tjänstekonces-sioner in house.

Departementspromemorian är för närvarande föremål för remissbe-handling och det får förmodas att nu nämnda frågeställningar besvaras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Helena Rosén Andersson


JUrIDIK

Ett flertal kommuner i västra Sverige genomförde en upphand-ling av försäkringsmäklartjänster och upphandlingen administre-rades av Kungsbacka kommun. Upphandlingen genomfördes som en förhandlad upphandling och vid anbudstidens utgång hade två anbud inkommit, ett från ett företag som heter Willis AB och ett från ett företag som heter Marsh AB. I till-delningsbeslutet framkom att Marsh vann upphandlingen. Willis ansökte därefter om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle rättas på så sätt att den svarsbilaga avseende pris som Marsh lämnade efter anbudsti-dens utgång skulle bortses ifrån vid en ny utvärdering.

Prissänkning med 43 procentWillis anförde i stora drag bl.a. att de lider skada på grund av att Kungs-backa kommun utvärderat Marsh pris först efter att Marsh sänkt priset kraftigt vid ett förhandlingsmöte. Willis och kommunen hade möte den 27 februari 2009 vilket resulterade i en komplettering till Willis anbud. Mötet mellan kommunen och Marsh hölls den 5 mars 2009 och det ledde till att Marsh sänkte priset med 43 %. Av mötesanteckningarna framgår dels att Marsh hade fördel genom att det genom tidigare samarbete visste hur arbetet kunde beräknas och dels att Marsh gärna ville fort-sätta samarbetet med Kungsbacka. Det framgår även att kommunen påpekat att Marsh låg högt i pris vid anbudslämnandet. Willis anser att Marsh gynnats genom att få lämna ett lägre pris vid förhandlingen och att det inte är förenligt med LOU. Willis ansåg förmodligen att kommunen brutit mot likabehand-lingsprincipen vid förhandlingen

Analys av dom från kammarrätten i Göteborg den 25 juni 2009 med mål nr 3513-09 och som handlar om hur man får förhandla vid en förhandlad upphandling enligt LoU.

när den tillät en prissänkning. Willis ansåg att en förhandlad upphandling med föregående annonsering kunde medföra förhandling av anbuden för att anpassa anbuden till de krav som myndigheten ställer i förfrågnings-underlaget men att LOU inte ger utrymme för kraftiga prissänkningar efter det att anbud har lämnats. Kommunerna ansåg att alla anbuds-givare hade behandlats lika och att anbudsutvärderingen hade gjorts i enlighet med förfrågningsunderlaget. Båda anbudsgivarna fick möjlighet att justera priset. Kommunerna ansåg vidare att det enligt LOU inte finns några hinder för en anbudsgi-vare att i ett förhandlat förfarande kraftigt sänka sina priser.

Länsrätt och kammarrätt enigaLOU framgår att ett förhandlat förfarande är ett förfarande där den upphandlande myndigheten bjuder in utvalda leverantörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem, jfr 2 kap. 9 § LOU och förhandla med anbudsgivarna om de anbud som har lämnats för att anpassa anbuden till de krav som myndigheten har angett i annonsen om upphandling och i förfrågningsunderlaget samt för att få fram bästa anbudet, se 4 kap. 3 § LOU.

Av länsrättens bedömning framgår att länsrätten ansåg att kommunerna vid förhandlingarna brutit mot 1 kap. 9 § LOU genom att upplysa Marsh om att dess anbud inte var konkurrenskraftigt i prishänseende. Länsrätten skriver vidare att det av mötesanteckningarna inte framgår om den nya prisbilagan överläm-nades före eller efter kommunens upplysning om att anbudet inte

var konkurrenskraftigt. Länsrätten skriver vidare att prisbilagan inte har getts in som resultat av någon egentlig förhandling i form av anpassning av anbudet till de upphandlande myndigheternas krav och att den nya prisbilagan inte kan ses på annat sätt än som att Marsh lämnat in ett nytt anbud. Länsrätten konstaterar sedan att anbud skulle ha kommit in senast den 21 januari 2009 och att Marsh prisbilaga kom in den 5 mars 2009 och således för sent. Domen överkla-gades till Kammarrätten i Göteborg som meddelar prövningstillstånd och sedan delar länsrättens bedömning. Domen har överklagats till Reger-ingsrätten och jag kan bara hoppas att de meddelar prövningstillstånd.

Vill kammarrätten ha en prejudicerande domAnledningen, såvitt jag förstår, till att kammarrätten fastställer länsrättens dom och inte bara säger ej prövnings-tillstånd är att kammarrätten vill ha prejudicerande verkan av domen, nämligen att prisförhandlingar vid förhandlad upphandling inte får göras. Det är svårt att förstå domsto-larnas tankar om hur en förhandlad upphandling kan och får gå till. Den enklaste variabeln att bedöma om ett anbud är bra – ur skattebe-talarnas synsätt – är priset. Bästa anbudet är ofta billigaste anbudet under förutsättning att kvalitets-kraven är uppfyllda. Det framstår som mycket märkligt att kammar-rätten vill ha prejudikat på att man inte får förhandla om priset. Det är även andra frågetecken om varför kammarrätten väljer just denna länsrättsdom eftersom länsrättens bedömning i övrigt haltar något när länsrätten exempelvis bedömer frågan om när prisjusteringen gjordes – före

Förhandla om priset

eller efter kommunens påstående om icke konkurrenskraftigt pris -. Det spelar nämligen ingen roll enligt mig eftersom det naturligtvis är helt i enlighet med LOU att förhandla om priset och hur ska en förhandling gå till om inte myndigheten får prata om vad den vill förhandla om? Av direktivet(2004/18/EG)framgårattmyndigheten ska garantera att alla anbudsgivarna behandlas lika och att myndigheten inte särbehandlar någon anbudsgivare. Att säga till ena anbudsgivare att deras pris inte är konkurrenskraftigt är INTE att särbehandla enligt mig. Att upplysa en anbudsgivare om vad andra har lämnat för priser eller att ange ett specifikt pris som anbudsgivaren bör gå under är däremot att särbehandla på ett otillåtet vis men detta hade inte gjorts här.

Länsrättens slutsats haltarPriset är ett område som förhandling kan göras om och det kan vara det absolut viktigaste och mest lämp-liga att förhandla om, enligt min bedömning. Länsrättens konklu-sion om att Marsh anbud kom in för sent är också haltande, enligt mig och det är för övrigt alltid trist med domar där det inte går att förstå hur domstolen tänkt, speciellt med tanke på den osäkerhet som svensk praxis ger i övrigt inom området offentlig upphandling. Självklart får man vid en förhandlad upphand-ling förhandla om priset, allt annat vore dumt att påstå. Ibland bli man orolig för vart upphandlingsjuridiken är på väg någonstans och det är min förhoppning att Regeringsrätten tar upp detta och ändrar på kammarrät-tens dom.

Ofelia Hendar.

i en offentlig upphandlng

Skribenten Ofelia Hendar arbetar sedan den 1 september som kommunjurist i Mark kommun. Hon har även ett företag som heter Upphandlingsjuristen där hon processar och ger rådgivning i upphandlingsjuridik, granskar förfrågningsunderlag, hjälper till med anbud med mera.


Rapporten visar att hälften av elev-erna inte får godkänt i alla kurser och att en tredjedel inte når tillräckliga resultat för att kunna studera vidare på högskola.

Nytt grepp behövsGymnasieskolorna och deras huvudmän måste agera kraftfullare för att samtliga elever skall kunna fullfölja sina studier och få slut-betyg. Framförallt behöver skolans inställning till de elever som har tappat gnistan ändras. Fungerar inte studierna påvisar rapporten att det är elevernas fel, sällan skolans. När en elev upplever att undervisningen är enformig eller svår påvisas att skolan försöker ändra elevens inställning, men inte själva undervisningen och sättet som lärarna lär ut. Därmed missar skolan målet, för att inte tala om att lärare och rektorer smiter från ansvaret att hitta nya undervisnings-metoder i mötet med just den elev som tycker att det är svårt.

Vad är det frågan om?Detta är ytterst oroväckande. Gång efter gång upplever jag samma sak. Gång efter gång finns det skolchefer, rektorer och lärare som vägrar lära nytt. På pappret kanske, men sällan i det direkta mötet med eleven och i själva undervisningen. När det går snett för en elev håller många inom skolan varandra om ryggen och lägger istället ansvaret på eleven och sedan föräldrarna. Med vilken rätt? Och med vilka konsekvenser?

Skolan behöver

eldsjälarVar tredje elev som börjar i gymnasieskolan i höst kommer inte att bli behörig till högskolan, det visar en färsk rapport från Skolinspektionen. Dessutom påvisas att problemet och den alar-merande siffran inte tas på tillräckligt stort allvar bland våra gymnasieskolor runt om.

De griniga kollegornaVar finns de skolchefer, rektorer och lärare som brinner? Var finns de prestigelösa som tar ansvar och kan stå för sina tillkortakommanden? Var finns de som verkligen står öppna för att lära sig mer om inspirerande undervisningsmetoder i hur man uppmuntrar och får eleverna att förstå? Självklart finns de. Och de är många, men oftast är de ensamma i kollegiegruppen. Tyvärr visar det sig att just dessa eldsjälar många gånger blir tilltufsade av griniga kollegor som själva har tappat gnistan och styrs av prestige. De griniga orkar sällan med en positiv frisk fläkt inne i lärarrummet, allra minst vid löneförhandlingen. Det är lättare att beklaga sig över eleven än att erkänna eget misslyckande över att själv ha tappat gnistan.

Dina och mina bristerSkall det vara så svårt att erkänna egna brister? Skall det vara så svårt att vilja lära sig nytt? Vi vuxna har ett enormt ansvar för våra ungas framtid. Vi har ett ansvar att inspi-rera och backa upp de elever som har tappat gnistan. Vi kan inte tillåta vår egen trötthet gå ut över eleverna. Det är fel, åtminstone för mig.

Slå näven i bordetJag vet att många skolor slåss mot nedskärningar. Jag vet att många skolors budgetar pekar under minus-strecken. Men då behövs kraftfulla skolchefer som slår näven i bordet

och i enad front mobiliserar och ställer krav på politikerna att här går gränsen. Gymnasieskolorna i landet måste ta problemet på allvar. Skolorna kan inte tillåta att var tredje elev som börjar skolan nu i höst inte bli behörig på sikt.

Feedback från elevernaJag har mött lärare och rektorer som inte vill lära sig nya undervisnings-metoder, lika lite som rannsaka egna tillkortakommanden. Det är bom stopp. Jag har bett lärarlag i hand-ledningssammanhang att låta deras elever ge dem omdömen kring sättet de lär ut. Tveklöst är eleverna de som bäst kan svara på hur de upplever att deras lärare lär ut. Tyvärr har prestigen ofta tagit över. De flesta lärare har svarat att det inte är elev-erna som skall ge dem omdömen, utan det är deras uppgift. Vad dessa lärare glömmer av är den oerhörda vinst de kan få. Feedback från elev-erna kan hjälpa lärarna att få reda på exakt vad de behöver bli bättre på. Är inte det klokt för båda parter, har jag frågat. Efter den frågan har vissa i lärarlagen i samlad trupp gått till min uppdragsgivare och sagt att det var allt en otrevlig handledare som anlitats. Medan andra har kunnat ringa upp och velat veta mer. Hur gör jag? Hur kan jag bli bättre på att undervisa? Hur går jag tillväga när jag ber om feedback från eleverna?

Insikt om ett enda ordVarje gång blir jag lika glad. Skolan

behöver eldsjälar. Skolan behöver låta kreativiteten flöda och pröva nya sätt. Skolan skulle vara den främsta plats där eleverna fick träna sig att stå rustade för livet på mängd olika sätt, då krävs det lärare som är öppna, lekfulla och kloka. Skolan behöver ta fram strategier för att samtliga elever skall kunna fullfölja sina utbildningar. Skolan behöver arbeta fram och finna exakt det stöd som behövs för att fylla varje elevs behov. Och allt detta i sin helhet börjar med insikt om ett enda ord – INSPIRERA!



UtBILDNING

Län Kommun

Skåne Lomma

Stockholm Danderyd

Västerbotten Sorsele

Norrbotten Överkalix

Kalmar Mörbylånga

Värmland Hammarö

Östergötland Vadstena

Dalarna Malung-Sälen

Västra Götaland Partille

Jönköping Mullsjö

Södermanland Oxelösund

Halland Kungsbacka

Jämtland Krokom

Kronoberg Älmhult

Uppsala Knivsta

Blekinge Olofström

Västernorrland Sollefteå

Västmanland Köping

Gävleborg Ljusdal

Örebro Nora

– Många kommuner bedriver ett lysande arbete med sina skolor. När vi nu lyfter fram de mest framgångs-rika skolkommunerna vill vi sporra till fortsatt utveckling i hela landet. I det arbetet har Öppna jämförelser blivit ett verktyg för att uppmärk-samma och ta tag i utmaningar och problem, säger Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Lands-ting.

”Öppna jämförelser – grund-skolan 2009” redovisar elva resultat- och sju resursindikatorer. Nyheter i år är ett sammanvägt resultat baserat på elevernas betyg och provresultat, ett avsnitt om likvärdig betygssättning, en forskningsöversikt om sambandet mellan resultat och resurser samt en indikator som visar kommunernas effektivitet med hänsyn tagen till deras olika strukturella förutsätt-ningar.

Resultaten för eleverna i landets grundskolor har i många kommuner blivit bättre. Antalet kommuner där fler än 80 procent av eleverna når målen i alla ämnen har ökat och antalet kommuner där fler än 95 procent av eleverna klarar ämnes-proven i årskurs 9 har ökat i både svenska och engelska. Samtidigt har

färre elever blivit behöriga till gymna-sieskolans nationella program.

Framgångsrika skolkommuner ser olika ut när de gäller befolknings-storlek, elevernas socioekonomiska bakgrund och de satsar också olika mycket pengar på skolan. Ett fram-gångsrikt utvecklingsarbete behöver inte nödvändigtvis innebära mer resurser. Det centrala verkar snarare vara hur resurserna används.

– Det viktigaste är skolans medar-betare. Därför gäller att rekrytera och utveckla kompetenta lärare och skolledare som kan involvera elev-erna lärandet. Skolor och kommuner behöver även jämföra sig med andra och ta till sig forskning om hur bra undervisning bedrivs, säger Håkan Sörman.

– En väl fungerande målstyrning med en systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling samt ett genomtänkt värdegrundsarbete ser också ut att leda till framgång. Det kan handla om relationer, bemötande och positiva förvänt-ningar. Några sådan indikatorer är inte med rapporten eftersom det inte finns jämförbar statistik, men fram-gångsrika kommuner pekar själva på det, säger Håkan Sörman.

framgångsrika skolkommuner ser olika ut när det gäller befolkningsstorlek, elevernas socioekono-miska bakgrund och de satsar också olika mycket pengar på skolan. Det visar Sveriges Kommuner och Landsting i rapporten ”Öppna jämförelser – grund-skolan 2009”. I rapporten presenteras kommu-nerna med de bästa sammanvägda resultaten.

Framgångsrika skolkommuner lyfts fram i ny rapport

*Tabellen presenterar kommunernas sammanvägda resultat. Placeringen utgår från ett sammanvägt resultat framtaget utifrån kommunens värden för samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering.

Under hösten arrangerar SKL regionala konferenser om hur Öppna jämförelser kan användas och till årsskiftet publiceras en skrift med

konkreta exempel från framgångs-rika skolkommuner.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

– Vi ställer oss positiva till rektors skyldighet att skyndsamt utreda elevers behov och att försöket med lokala skolstyrelser permanentas. Att timplanerna dock inte avskaffas är ett bakslag för de elever som behöver mer tid med vissa ämnen och mindre i andra, säger Maria Stock-haus, ordförande i utbildningsberedningen för Sveriges Kommuner och Landsting.

– Att staten föreslår detaljstyrning av skol-

maten och simun-dervisningen men inte förmår avveckla timplanerna och skjuter upp frågan om flexibel skolstart är olycksbådande. Varför lägga ned kraft på detaljer och samtidigt värja för de

övergripande frågorna? Vi hoppas att det visar sig annorlunda när vi haft möjlighet att ta del av förslaget i sin helhet under vår remissbehandling som nu följer, säger Maria Stockhaus.

Förslaget om tioårig skolplikt bekräftar den insats många kommuner redan gör för elever som inte klarar grundskolan. Förbundet menar också att utvidgade sanktionsmöjligheter från staten gentemot skolor som inte fullföljer sitt uppdrag

är rimligt. Sanktionerna måste dock åtföljas med positiva incitament så att skolorna ges goda förut-sättningar att utveckla verksamheten.

– Ett stort problem med förslaget är den korta remisstiden. Förslaget är arton månader försenat men ändå vill utbildningsdepartementet tröska igenom det på tre månader. Det är orimligt. Våra medlemmar behöver en förlängd remisstid minst till oktober. Allt annat är oseriöst, säger Maria Stockhaus.

Det finns ett antal förslag i den nya skollagen som omedelbart skulle öka kostnaderna för kommunerna till exempel ökade krav på skolbi-biliotek. SKL utgår från att regeringen avser att följa finansieringsprincipen till fullo. Detta så att nya uppgifter och krav på kommunerna åtföljs av motsvarande satsningar från regeringen.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Många frågetecken i ny skollagSveriges Kommuner och Landsting är positivt till ambitionen i den nya skollagen att uppnå övergripande kunskapsmål och stärka elevernas rättssäkerhet. förbundet hade sett fram emot ett förslag med slopad timplan och flexibel skol-start och tycker det är synd att så inte sker.


VårD

– Det är ett mycket glädjande besked, säger Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Lands-ting. Detta tyder på att landstingen arbetar hårt för att vården ska bli säkrare. Att förebygga infektioner minskar lidande, kortar vårdtider och resurserna kan överföras till annan vård.

Av alla patienter som varit inlagda under ett mättillfälle i april 2009 hade 9,7 procent en vårdrelaterad infektion jämfört med november 2008 då mätresultatet visade på 11 procent.

Resultaten för mätningen när det gäller hur många som drabbats på länssjukhusen så ligger spannet mellan 5,8-12,7 procent och på regionsjukhusen mellan 9,5-13,4 procent.

De tre vanligaste infektionerna som patienter drabbas av är urin-vägsinfektioner (23 %), hud- och sårinfektioner (17 %) samt lungin-flammation (16 %).

– Vårdrelaterade infektioner kan

Infektioner orsakade av sjukvården minskarAlldeles för många patienter drabbas av infek-tioner när de ligger på sjukhus. en ny nationell mätning visar att antalet patienter som fått en vårdrelaterad infektion har minskat med uppemot 30 000 patienter jämfört med ett år tillbaka.

förebyggas. Bland annat handlar det om så enkla metoder som att alltid desinfektera händerna med hand-sprit, använda kortärmat och inte bära ringar och klockor i kontakten med patienter. Huvudansvaret för att detta sker är arbetsgivarens, och det måste ges förutsättningar så att det är lätt att göra rätt, säger Håkan Sörman.

Sveriges Kommuner och Lands-ting tillsammans med landstingen driver sedan ett år tillbaka en särskild satsning för att halvera alla undvik-bara vårdrelaterade infektioner. Experter har tagit fram åtgärdspaket och konsekvent tillämpade medför de minskad risk att drabbas av en vårdrelaterad infektion och hjälper personalen i det förebyggande arbetet.

Nästa mätning presenteras i december 2009.

Källa: SKL

Tyck till!

Kammarkollegiet gör under hösten en ny turné i landet för att träffa upphandlande myndigheter, leverantörer och andra som vill påverka inriktningen av det nationella upphandlingsstödet.

De tankar och synpunkter som framkommit vid olika kontakter, diskussioner och dialogmöten har omsatts till ett förslag till handlingsplan. Vi önskar nu din medverkan för att diskutera innehåll och prioritering av de aktiviteter som ska genomföras. Välkommen!

Läs mer på www.kammarkollegiet.se

Dialogmötena kommer att hållas på följande orter:

SundsvallDatum: måndag 19 oktober Plats: Sundsvalls KonferensCenter, Esplanaden 29Anmälan: [email protected]

LundDatum: onsdag 21 oktoberPlats: Scandic Star, Glimmervägen 5Anmälan: [email protected]

StockholmDatum: fredag 23 oktoberPlats: Garnisonen, Karlavägen 100Anmälan: [email protected]

Datum: tisdag 3 november Plats: Garnisonen, Karlavägen 100Anmälan: [email protected]

LinköpingDatum: måndag 2 november Plats: Scandic Frimurarhotellet, S:t Larsgatan 14Anmälan: [email protected]

GöteborgDatum: torsdag 5 novemberPlats: Scandic Crown, Polhemsplatsen 3Anmälan: [email protected]

Luleå Datum: tisdag 10 novemberPlats: Quality Hotel, Storgatan 17Anmälan: [email protected]

Tiden för samtliga dialogmöten är 10.00-15.00. Förmiddagsfika serveras från 9.30 och lunch mellan 12.00-13.00. Vänligen ange namn, titel, organisation och kontaktuppgifter i samband med anmälan. Antalet platser är begränsat.

Håkan Sörman, vd SKL.

60 Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se6060 Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

61www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009 6161www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

VAD HäNDer I er KommUN?Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunen-käten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till [email protected] om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

Landet runtta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Luleå i norr till i Laholm i söder.

Luleå: Miljöstipendium 2009 utdelat till NordansmakNordansmak tilldelades Luleå kommuns miljövårdsstipendium vid kommunfullmäktiges samman-träde den 15 juni.

Motivering”Att kombinera modern teknik med möjlighet att erbjuda både konsu-menter men också producenter en plattform för handel av närproduce-rade varor är en utveckling som bör stödjas och utvecklas.

NordanSmak visar på ett sådant alternativ och är en viktig motpol till de stora handelscentrum som växer fram i samhället. I sitt engagemang visar NordanSmak på ett föredömligt sätt vägen till ett hållbart samhälls-byggande både socialt, ekologiskt och ekonomiskt.”

Kommentar från miljönämnden– Av årets nominerade valdes Nord-anSmak till stipendiat av Luleå kommuns miljönämnd. Med ett engagemang grundat på socialt ansvar, miljöhänsyn och klimats-mart organisation har NordanSmak utvecklat en webbaserad handel med närproducerade, ekologiska och rätt-visemärkta livsmedel i Luleå.

Utöver den webbaserade handeln har NordanSmak öppnat en ”vanlig” butik på Stationsgatan 25 med ambi-tioner att utveckla en enklare torg-handel vid butiken.

Med sina energisnåla leveranser med cykel och cykelkärra samt el-bil är NordanSmak en motpol till Stor-hedens handelscentrum. Vi hoppas att verksamheten kan utvecklas och det är ett beundransvärt exempel på hur en hållbar utveckling kan ske i det lilla i en stor kommun, avslutar Göran Öhman, ordförande i Miljö-nämnden.

Lycksele: GIS-stipendium Linda Algotsson på IGIS i Lycksele har fått Stefan Stenlunds resestipendium. Stipendiet delas ut till minne av Stefan Stenlunds banbrytande insatser inom GIS-tekniken i Sverige. Med rese-stipendiet ska Linda i höst åka till Vilnius i Litauen och delta på en internationell GIS-konferens.

– Det känns riktigt spännande och roligt att stipendiet går till IGIS i Lycksele och är ett bevis på att vårt arbete uppskattas nationellt. Det är även väldigt betydande för att vi ska få fler internationella kontakter, säger Linda Algotsson.

IGIS är en medlemsförening som stöder företag med tjänste- och produktutveckling av innovationer inom GIS. GIS är en ny IT-teknik för bearbetning, analysering och presentation av lägesbunden infor-mation (GPS, navigering, ruttplane-ring, logistik etc).

Leksand: Leksand Loves Ja-pan – midsommar 2009Leksand Loves Japan är samlings-namnet på de aktiviteter som ägde rum i Leksand i samband med att Leksands kommun fick besök av fjorton representanter från sin japanska vänort Tobetsu och svenska ambassaden i Tokyo veckan innan midsommar.

Huvudsyftet med besöket var att börja planera vänorternas 25-års jubiléum, som kommer att äga rum 2012 i Leksand.

För att fira vänortsbesöket bjöds alla som är nyfikna på Japan in till öppna aktiviteter.

Företagsklimatet i Laholm allt bättre Laholm. ”Kan Laholm försvara sin 13:e plats” var frågan som ställdes när Svenskt Näringsliv bjöd in till presskonferens om rankingen av före-tagsklimatet. Svaret blev nej. Laholm

lyfte nämligen till tolfte plats. Vägskyltarna utmed E 6 kan stå

kvar. Laholm är fortfarande Hallands vassaste företagarkommun. Och det i utklassningsstil. Närmast efter, bland de halländska kommunerna, är Kungsbacka på plats 35.

Varje år sedan 1999 har Svenskt Näringsliv rankat landets 290 kommuner efter hur gott företags-klimat de har.

Många kommuner har åkt berg-och-dalbana i rankingen. Men Laholm har nu sex år i rad med stadig uppgång. Placeringsraden ser ut så här: 65, 38, 26, 19, 13, 12.

Svenskt Näringslivs regiondi-rektör Mikael Kulanko tror inte att kommunen kommer att stanna i utvecklingen.

– Om ni hade gjort en snabb uppgång och sedan sjunkit hade jag inte trott det. Men jag är ganska övertygad om att det blir ännu bättre nästa år, sade han

Politikerna Per Asklund (M) och Roland Gottfridsson (C) satt till-sammans med kommundirektören Kristiina Kosunen Eriksson och utvecklingschefen Gerry Andersson. Kvartetten kunde gotta sig åt siff-rorna.

– Det visar att vi har väldigt bra medarbetare som sköter det här – och kanske en och annan politiker också, sade Per Asklund och fortsatte:

– Vi ligger rätt, nu handlar det om små justeringar. Men vi nöjer oss inte med den här placeringen.

Närhet mellan mellan före-trädarna för näringslivet och kommunen tros vara en orsak till Laholms framgångar.

– Det kan vara en fördel att man inte är en så stor enhet. Man pratar med varandra, inte om varandra, sade Roland Gottfridsson.

Kanske kan det som på idrotts-språk kallas underskattning också vara till lilla Laholms fördel. Åtmins-

tone gentemot större kommuner som Halmstad, Falkenberg och Varberg.

– Där finns höga förväntningar på kommunen som kanske inte kan leverera enligt förväntningarna. Men här i Laholm tror jag att förvänt-ningarna överträffas, spekulerade Mikael Kulanko.

Samtidigt betyder de årliga topplaceringarna att förväntningarna kan stegras.

– Ju högre upp vi kommer, desto svårare blir det att behålla platsen, konstaterade Per Asklund.

200 företagare i Laholms kommun har tillfrågats om olika aspekter av företagsklimatet. Därtill kommer en del rent statistiska fakta. I Laholm låg största förändringen gentemot i fjol inom nyföretagandet. På den punkten sjönk kommunen hela 111 placeringar. Men mycket annat pekade uppåt.

– Ni är bland landets främsta. Och ni får vara beredda på att många andra kommuner kommer att vara intresserade av ert recept, sade Mikael Kulanko.


KonferenSGUIDEN

Det är kanske inte för inte som det går så bra för hotellet. Det är något alldeles särskilt att bo här och mötas av personalen och den vackra interi-ören, inte minst upplevelsen av ett skede från svunna tider som ofrån-komligt passerar förbi. En epok då Sverige just hade blivit en stormakt och nya krav ställdes på hur huvud-staden skulle se ut. 1600-talet var tiden då de stora palatsen byggdes och ön Gråmunkholmen döptes om till Riddarholmen. Det var även då fastigheten som nu fungerar som First Hotel Reisen byggdes.

– Det är en liten pärla, säger Cem och berättar om hur hänförd han blev första gången han kom hit. Jag förstår honom, läget är oslagbart,

Gamla Stans pärla

Skeppsbron, Slottet, kullerstensgrän-derna och utsikten över vattnet.

First Hotel Reisen är ett av Stock-holms äldsta hotell som har byggts ut allt eftersom åren har gått. Redan 1819 började det bedrivas hotell-verksamhet här.

– Det är lite snett och vint, men oerhört charmigt, fortsätter Cem och skrattar. Han beskriver vidare om att det var köpmannen Fredrik Reis som då en gång tillbaka i tid startade upp sitt te-hus här för att kunna ta emot sjömännen som anlände.

Svunna tiderHotellet har idag 144 rum av första klass, tjusningen och smakfullheten är enorm. Rummen är ytterst stilfullt

inredda. Nere bland källarvalven kan gästerna avnjuta vinprovning och samtala i lugn och ro bland tända kandelabrar i en ytterst gemytlig atmosfär. Den som vill kan ta sig ett avkopplande bad i avsvalknings-poolen som ligger i nära anslut-ning till bastun, gymmet och den doftande spa-anläggningen.

– Den som vill unna sig det där lilla extra bokar in Chapmanssviten på sjätte våning, för att där mötas av den sagolika utsikten över Stock-holms stad och vatten.

En av Stockholms tre bästa barer– Det är glädjande att restaurangen, vår franska Bistro, med sin moderna

FAKTA

Kedjan First Hotels är familjeägt av familjen Haare som startade verksam-heten genom att köpa ett antal fastig-heter i Sverige.

Inom kort kommer hotellkedjan också vara Svanencertifierat.

FIRST MEMBER

För att det skall löna sig ännu mer att bo på First Hotels har vi skapat First Member - ett lojalitetsprogram som ger dig som gäst bonuspoäng på varje krona som spenderas. Det spelar inte någon roll på vilket av hotellen du bor, poäng ges alltid. Detsamma gäller all mat och dryck i hotellens restauranger, köp ur minibaren, betal-TV, telefon.

FIRST MEETING

First Hotels har över 8000 konferens- och mötesstolar. Välj det hotell som tillfredsställer dina behov av kapacitet bäst. First Meeting är vårt omfattande konferenskoncept som kan tillgodose dina behov och krav. Vi hjälper även till att skräddarsy din konferens om du vill.

– Den här sommaren har varit helt fantastisk, säger Cem Gürler, General Manager vid First Hotel Reisen i Gamla Stan.


bar för andra året i rad blev nomi-nerad till en av de tre bästa barerna i Stockholm, berättar Cem vidare.

Huvudmenyn utgör smaksensa-tioner från det franska och europe-iska köket, men består även av våra traditionella klassiker.

Mingel, konferenser och pre-sentationer– Vi har också ett litet konferensrum för ett 20-tal personer, måste säga själv att det är en riktigt härlig miljö med tanke på att inredningen där är tagen från en gammal ångbåt som en gång ångade runt på Östersjön. Sedan har vi också ytterligare en bar som tar cirka 100 personer som vi hyr ut till företag för mingel, konfe-renser och presentationer.

Går runt och lerCem trivs, han talar om sin personal och hotellverksamhet med en uppriktighet och ett sällsynt engage-mang som berör.

– Det som är det mest fantastiska är att coacha personalen och ta hand om gästerna. Jag kan komma på mig själv med att gå runt och le åt dem jag möter när jag är på väg till tunnel-banan efter jobbet, den där känslan jag haft i mötet med personalen och gästerna under dagen hänger liksom med, säger han och skrattar igen.

Fingertoppskänsla som chef– Att man gör det man säger är oerhört viktigt när man har rollen som chef eller ledare, fortsätter Cem vidare och berättar om hur viktigt

det är att känna stolthet och glädje över sitt yrke.

– Om det exempelvis är en dag då det är oerhört mycket att göra, då tror jag att det är ytterst viktigt att gå in och hjälpa till där det behövs. Det spelar ingen roll om det är jag som tömmer papperskorgen eller bär ut disken, bara det att jag backar upp min personal tror jag inspirerar.

Uppenbart styrs Cem av ett presti-gelöst ledarskap, hans fingertopps-känsla att snabbt kunna urskilja de väsentliga detaljerna, parallellt som han även tänker i vida banor smittar förmodligen av sig.

– Hotellet skulle bara vara ett tomt skal utan personalen, de är oerhört serviceminded. För mig är hotellverksamheten något mer än

bara checka in och ut, det handlar om att känna att man är en del av en gemenskap, något större, där man skapar utrymme för möjligheter och utveckling. Det är just detta jag hoppas att gästerna skall känna hos oss.

Tina Lundberg Åsen


KonferenSGUIDEN

NALEN, REGERINGSGATAN 74, STOCKHOLM. BOKNING: 08 505 292 35.

DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM

Nalen KONFERENS 90X132 090804.indd 1 2009-06-24 10:20:21

Upplev Vaxholms Kastell höst- och vintertid!

WWW.KASTELLET.COM

Bokning08 541 333 61

GÖR NÅGOT SPÄNNANDE I HÖST OCH VINTER - KONFERERA PÅ VAXHOLMS KASTELL!

Vi gör allt för att du och ditt sällskap skall trivas i våra lokaler, med vår mat och våra aktivieter. Våra lokaler är välutrustade med bl a PC-kanon och gratis trådlöst Internet. Givetvis har vi också färg-skrivare, scanner och gästdator.

När du konfererar ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch, frukt och godis. Du kan också äta en härlig middag i någon av våra restau-ranger och bo skönt på Kastellets Bed & Breakfast.

Vill du vara säker att få plats på vårt populära julbord är det dags att börja boka redan nu.

Välkommen!

Sigtunahöjden Hotell och Konferens 15 min från Arlandaför effektiva möten - med inspiration från Kina!sigtunahojden.se 08-592 577 00

www.diplomathotel.com

Testannons.indd 1 2009-03-31 14:21:57

Konferens med spa– bäst mellan himmel & hav!

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

KONFERENS,

SPA & WEEKEND

I ROSLAGEN

Marieborgs KursgårdKonferera i Norrköping!Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

Telefon: 011-21 96 11www.marieborg.net


Säröhus Konferenshotell

Säröhus uppfyller därutöver; Lagstadgade skallkrav vid upphandling enligt LOU.

* Finansiell status * Hotell och Polistillstånd* Ansvarsförsäkring* Registreringsbevis* Revisionsbesiktning el* Systematiskt Brandskyddsarbete* Köldmediekungörelse: (1992:16)* Utskänkningstillstånd * Värmepannor och tryckkärl* Miljö & Hälsoskydd * Handikappsanpassad anläggning

* Jämställdhetsplan * Rehabplan - Friskvård* Antidiskriminering * Arbetsmiljöplan * Sanningsförsäkran * Legionellasäkrad * Energideklarerad * OVK, Obligatorisk Ventilationskontroll* Hissar * Sami Stim

www.sarohus.se Tel. 031-93 60 90

100% VINDKRAFT EL

100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT.

100% LEGIONELLASÄKRAD

100% RESERVKRAFTSÄKRAD

DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERS.

SHR KVALITETSSTANDARD

www.sarohus.se

Vår kvalitétsstandard

Konferens - Hotell - Weekendpaket - Julweekendpaket

66 Avtalsnytt 4 2009 | www.offentligaaffarer.se66

AvtALSnYTT / KONfErENSHOtELL OCH KUrSGårDAr / fMv

Det finns tre parallella avtal för Inrikes Konferensavtal Staten som gäller till och med 2009-12-31, där 1/3omförhandlas,1/3förlängsmed12månaderoch1/3förlängsmed24månader.

– Vi har redan börjat förbereda arbetet med avtalen för nästa år. Tyvärr blev förhandlingarna om årets avtal försenade så att tilldel-ningsbesluten inte kunde lämnas förrän i slutet av april,men 2/3 avanläggningarna hade dock gällande avtal den 1 januari 2009, berättar Ingela Mildton-Patzelt, Sakansvarig på Försvarsmakten.

Den uppskattade konferens-guiden finns därför inte i tryckt form men en digital snabbguide finns tillgänglig på www.avropa.se. Snabb-

guiden uppdateras vid behov. Avrop av konferens sker genom

rangordning, vilket innebär att förfrågan ställs till den leverantör som är högst rangordnad inom respektive kategori vilka är:

•endagskonferens•konferenshotell•kursgård•slott/herrgård

–Vid beställning av kurs/konferensvänder du dig direkt till anlägg-ningen och hänvisar till Inrikes Konferensavtal Staten. Du får endast nyttja bokningsbolag, resebyrå eller motsvarande om din myndighet har slutit ett avtal med boknings-förmedlaren (motsv) om annan

ersättningmodell än provision från anläggningen, förklarar Ingela Mildton-Patzelt.

Hur man utnyttjar konferens-anläggningarna och vilken typ av anläggning man väljer varierar. Det är ofta dagkonferenser eller konfe-rens med en övernattning.

Information om anläggning-arna är uppdelad kommunvis så att man först söker på ort och sedan på anläggning.

– Vi försöker att göra informa-tionen så lättillgänglig som möjligt och har uppfattningen att majo-riteten av myndigheterna tycker att ramavtalet är bra, säger Ingela Mildton-Patzelt.

Arne Öster

ramavtalsområdet Konferenshotell och kurs-gårdar omfattar totalt 249 avtal, varav 1/3 omför-handlas varje år. försvarsmaktens erfarenhet av området ledde till att de fick i uppdrag att också sluta avtal för statens räkning. 2008 omsatte avtalen 148 miljoner kronor.

Konferenshotell och kursgårdar

Ingela Mildton-Patzelt

67www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 4 2009 67

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.www.wreta.com

För att se klart på sin egen världbehöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningaratt ha din konferens hos oss.Välkommen till Wreta. Inte somandra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anled-ningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

Den moderna konferenskunden är miljömedveten och det ställs allt högre krav på svenska konferensho-tell och konferensanläggningar att den anläggning man väljer ska vara miljöcertifierad och uttalat miljö- och klimatanpassad. Kravmärkta produkter är ett annat önskemål som många konferensanläggningar kan tillgodose.

En svanen-märkt konferensan-läggning eller hotell har tagit ett helhetsgrepp på miljöarbetet. Man söker aktivt att minska använd-ningen av kemiska produkter och man strävar mot att långsiktigt och varaktigt sänka sin förbrukning av vatten. Energiförbrukningen ska hållas så låg som möjligt. Avfall ska sorteras och man strävar efter att minska mängden emballage. Genom att man i sina inköp, i största möjliga mån, väljer andra miljömärkta produkter bidrar man till att minska konferensanläggningens negativa miljöpåverkan.

Vissa konferensanläggningar har gått längre i sin ambition att bli miljöanpassade och man har gått vidare med sitt miljöarbete och miljötänk och förutom Svanenmärk-ningen blivit klimatneutrala.

För att erhålla status som certi-fierad klimatneutral ska verksam-hetens koldioxidutsläpp beräknas

årligen. Åtgärder som minskar koldi-oxidutsläppen ska genomföras och rapporteras, i korthet: 1. Beräkna verksamhetens direkta

koldioxidutsläpp, det vill säga de utsläpp som verksamheten har direkt rådighet över, exempelvis utsläpp från egna transporter.

2. Beräkna koldioxidutsläpp från inköpt el och fjärrvärme.

3. Göra en rimlig uppskattning över verksamhetens indirekta utsläpp; tjänsteresor, underleverantörers transporter och anställdas resor till och från arbetet.

4. Rapportera åtgärder inom trans-porter, energi samt inom verk-samhetens dominerande källa för koldioxidutsläpp.

5. Kvarvarande utsläpp, enligt minst punkt 1, punkt 2 samt tjänste-resor, som inte kunnat reduceras med egna åtgärder ska kompen-seras. Oberoende av storlek på arrang-

emang erbjuds nu klimatneutrala lösningar där den samlade klimat påverkan minimeras och kompen-seras vid varje tillfälle. För mindre arrangemang blir processen själv-klart enklare än för större events med många tillresta deltagare och flera leverantörer, då krävs mer omfat-tande analyser.

Allt fler konferensköpare väljer uteslutande miljömärkta anläggningar och om några år har miljömärkta konferenser förmodligen förvand-lats från en plus i kanten till ett grundkrav. Nu behövs också aktiva åtgärder för att minska resandet och snabbt öka andelen gröna möten som sparar både klimatet, tid och pengar.

Allt fler företag går från att producera ambitiösa men ganska innehållslösa miljöplaner till att göra allt aktivare miljöval. Detta handlar om att skapa alternativ i vårt dagliga beteende som innebär mindre miljö-belastning inom bland annat följande områden:

• Miljöbilar• Kollektivtrafikiställetförtjäns-tebil/bilersättning

• Hemarbetsplatser• Tågiställetförflyg

Vid tjänsteresor med flyg ska den

ökade miljöpåverkan som resan orsakar alltid neutraliseras genom klimatkompensation.

Alla dessa åtgärder handlar om att till största delen bevara ett tradi-tionellt resande men göra det lite mindre miljöbelastande.

Som en del i miljötänkandet ser man också på olika tekniska möjligheter som telefon-, webb- och videokonferenser. I de fall där det personliga mötet inte kan ersättas är endagskonferenser inom närområdet ett allt populärare alternativ.

Arne Öster

Ökat intresse för gröna möten

www.offentligaaffarer.se

68 Avtalsnytt 4 2009 | www.offentligaaffarer.se68

AvtALSnYTT / KONfErENSHOtELL OCH KUrSGårDAr / fMv

BÖRJA I BARCELONA, RUNDA AV HOS GUNDE SVAN.Bosön ligger vackert beläget på Lidingö, med utsikt över Askrikefjärden. Det kan vara svårt att förstå att man inte befinner sig mer än 15 minuters bilfärd från Stockholms innerstad.

Bosön inrymmer två olika konferensanläggningar, Mästarvillan och Olympiahuset. Här kan du arrangera det mesta, såväl liten som stor konferens, middag eller event med upp till flera tusen personer. Valmöjligheterna är oändliga!

www.boson.nu | 08-699 66 06

F i r s t H o t e l R e i s e n

Unna eR det lilla extRaFri tillgång till internet / gym / bastu / avsvalkningspool - och vår populära FrukostbuFFe

F i r s t H o t e l r e i s e n / t: +46 08-22 32 60 / www.Firsthotels.se

Travel is more than A to B. Travel should empower you for success.

V ä l k o m m e n t i l l F i r s t H o t e l l i n k ö p i n g !

g a r a g e / / F r i t t i n t e r n e t / / F r i k V ä l l s b u F F é

( m å - t o ) / / b a r & b i s t r o / / s q u a s h b a n a / /

ta k V å n i n g s r e l a x / / r e s ta u r a n g / / k o n F e r e n s

aV ta l s p r i s F m V s ta n d a r d r u m 7 9 3 k r / 9 9 3 k r

s t o r g ata n 7 0 - 7 6 , 5 8 2 2 8 l i n k ö p i n g , t: 0 1 3 - 1 3 0 2 0 0

l i n k o p i n g @ F i r s t h o t e l s . s e , w w w. F i r s t h o t e l s . s e / l i n k o p i n g

V Ä L K O M M E N T I L L

HOTEL ESPLANADE STRANDVÄGEN 7A, STOCKHOLM

På Hotel Esplanade är det inte som hemma. Det bara känns så.

¬Personlig service¬Förmånliga avtalspriser¬Fyra stjärnor¬Fantastiskt läge

Tel. 08-663 07 40 Fax. 08-662 59 92

epost: [email protected]

Hotel Esplanade 41 x 90 05-03-21, 13.101

Hos oss ingår alltid frukost, fika, kvällsbuffé, internet, parkering och en hemtrevlig atmosfär.

Välkomna hem till oss!För bokning ring 023-701700

Clarion Collection Hotel Bergmästaren | bergmastaren.se

Hotel Bergmästaren

Clarion Hotel WinnHotellet mitt i Gävle.

Stadens Hotell Tel: 026-64 70 00 clarionwinngavle.se

69www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 4 2009 69

BO FÖRMÅNLIGT PÅ PROFILHOTELS

från 832:- per enkelrum

WWW.PROFILHOTELS.SESTOCKHOLM • JÖNKÖPING • KALMAR • UMEÅ • UPPSALA

STJÄRNHOLM MED SLOTTSPARK OCH HAVET INPÅ KNUTARNA

0155-22 27 00 www.stjarnholm.seHOTELL • RESTAURANG • KONFERENS • SKULPTURPARK

En perfekt miljö för kurser, konferenser & oförglömliga fester.

tel 0494-792 90fax: 0494-212 [email protected]

Norrköping City

Från 805 kr per natt**

Bokning: Tel: 011-28 58 40 • E-post: [email protected] 8, Norrköping

** Avtalspris Försvarsmakten, Inkl. moms & frukost

Välkommen!Välkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den kompletta hotell- och konferensanläggningen i södra Stockholm.

För det lilla mötet, eller den stora konferensen, vi ger er de perfekta förutsättningarna för ett lyckat möte.

Vi är fortfarande en flexibel och prisvärd hotellanläggning med stor konferenskapacitet och bra kommunikationer.

Telefon: 08-745 75 00 • www.qualitywinnhaninge.se

Gårda (i centrum, nära Ullevi, Avenyn och Liseberg) Norra Kustbanegatan 15-17, 416 64 Göteborg. Tel 031-752 03 00. Fax 031-752 03 99

Majorna (i väster, nära Slottsskogen och Stena) Karl Johansgatan 66-70, 414 55 Göteborg. Tel 031-751 07 00. Fax 031-751 07 99

Bokning 031-752 03 10

[email protected] www.sparhotel.se

H

H

H

Möten nära Stockholm, i underbar miljö Konferenser · Dagkonferenser · FestVilla Söderås, Elfvik, Lidingö. 08 765 28 95. www.villasoderas.se

Sheraton Stockholm Hotel är beläget i hjärtat av Stockholm, ett stenkast ifrån Centralstationen, Arlanda Express och finanskvarteren finns runt hörnet. Sheraton har 465 rum och erbjuder fantastiska möteslokaler med kapacitet upp till 600 personer.

För mer information kontakta konferensbokning 08-4123700 eller ring rumsbokningen 08-4123502. www.sheratonstockholm.com


AvtALSnYTT

IT-stöd för e-handelEkonomistyrningsverket (ESV) har som uppgift att säkerställa statsför-valtningens tillgång till ändamåls-enliga administrativa system med tillhörande stöd.

Detta har ESV gjort framför allt genom statliga ramavtal som gjort det möjligt för enskilda myndigheter att skaffa systemlösningar utan att gå ut i egna upphandlingar.

Införande av elektroniska beställningar i statenI oktober 2008 slutförde ESV sitt regeringsuppdrag att förbereda infö-randet av elektroniska beställningar i staten.

I juni 2009 beslutade reger-ingen att statliga myndigheter ska införa elektroniska beställningar till utgången av 2013.

ESV ska leda och samordna arbetet.

Upphandling av IT-stöd för e-handelESV ska genomföra en ramavtals-upphandling för e-handelssystem åt staten.

Upphandlingen har bland annat föregåtts av en studie av marknad-strender, enkäter och leverantörs-träffar där leverantörer haft möjlighet att svara på systemrelaterade frågor inom e-handel.

Planerade upphandlingar

ESV har sedan tidigare ramavtal för e-fakturalösning, men nu kommer en ny upphandling genom-föras för att täcka in en större del av e-handelsflödet.

Ramavtalet förväntas vara avrops-bart kvartal 3, 2010.

Sammanfattning av upphandlingsarbetet:(Se tabell 1)Upphandlande organisationEkonomistyrningsverketKontaktpersonSören PedersenE-post: [email protected]

IT-produkter MM10 SKL Kommentus planerar att genomföra en ny IT-upphandling, med målet att teckna användar-vänliga ramavtal, brett sortiment och fördelaktiga villkor och allt detta utifrån kundens behov och önskemål.

Upphandlingens omfattningOmråden som kommer att omfattas är följande:- Arbetsstationer- Bärbara, stationära och tunna

klienter med tillhörande tjänster och tillbehör

- Servrar med tillhörande tjänster och tillbehör

- Nätverksprodukter med tillhö-rande tjänster och tillbehör

Beräknad tid: Status:

Förstudie Verva februari 2007 Klar

Förstudie Införande av e-beställningar i staten

oktober 2008 Klar

Publicering av förfrågningsunderlag 1 oktober 2009 Planerad

Anbud in december 2009 Planerad

Tecknande av ramavtal Kvartal 2, 2010 Planerad

Avropsbara ramavtal Kvartal 3, 2010 Planerad

(Tabell 1)

2009 Preliminär tidplan

Februari - mars Förstudie

14 september Upphandlingen annonseras.

16 november Sista anbudsdag.

Vecka 48 - 51 SKL Kommentus utför anbudssammanställning, anbudsutvärdering samt skriver beslutsunderlag och sänder förslag till tilldelningsbeslut till upphandlande myndighet.

2010

Vecka 4 - 6 Den upphandlande myndigheten tar beslut om val av leverantör/-er och skickar underskrivna tilldelnings-beslut till SKL Kommentus.

1 februari SKL Kommentus sammanställer inkomna tilldelnings-beslut. Beslut skickas till leverantörerna.

12 februari Avtal kan börja tecknas.

1 april Avtalsstart

Vecka 14 Efterannonsering

(Tabell 2)

- Programvara med tillhörande tjänster

Upphandlande myndighetUpphandlande myndigheter som kan delta i upphandlingen är kommuner, kommunala bolag och landsting. Upphandlande myndighet som medverkar i upphandlingen kan ansluta sig till ramavtalet vid den tidpunkt som befintliga avtal upphör (preliminär tidplan, se tabell 2).

Ansvarig upphandlingskonsultTommy KlingströmTelefon: 08-709 59 65E-post: [email protected]

Beställ gärna mer information och kursprogram! Besök vår hemsida www.zober.seZober Arbetsmiljö AB, Själagårdsgatan 19, 111 31 Stockholm • Tfn 08 - 22 04 52 • Fax 018 - 42 20 42

Högaktuell utbildningZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbets-miljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovår-den Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshäl-sovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgifts-fördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombuds-rollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personal-administratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledar-uppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmil-jösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbets-miljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovår-den Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördel-ning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombuds-rollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personal-administratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledar-uppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmil-jösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stock-holm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbets-miljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovår-den Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördel-ning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetsta-garens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skydds-kommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skydds-ombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljö-ansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliterings-ansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbets-miljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovår-den Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördel-ning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombuds-rollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personal-administratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledar-uppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmil-jösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stock-holm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbets-miljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovår-den Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördel-ning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter

Det delegerade

arbetsmiljöarbetet

2-dagarsutbildningChefer • Arbetsledare • Skyddsombud

Stockholm Hilton Slussen 14 - 15 okt 2009 Göteborg Elite Park Avenue Hotel 19 - 20 nov 2009

1 januari 2010:Förändringar i arbetsmiljölag och föreskrifter

Utökade befogenheter för skyddsombudSkyddsombudsbegreppet

Arbetsmiljöansvaret & Straffrättsligt ansvarArbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Personligt straffansvar & FöretagsbotFörändringar med hälsan i behåll Ny rättsordning vid överklagandeInhyrda - gemensamt arbetsställe

Skärpt straff vid arbetsmiljöbrottSystematiskt arbetsmiljöarbete

Samordningsansvar

Arbetsgivarens - Arbetstagarens - Skyddsombudetsrättigheter och skyldigheter i arbetsmiljöarbetet

Lars

Mob

erg

Ben

ny G

usta

fsso

nS

ven-

Erik

Alh

emK

enne

th C

arls

son

Chr

istin

a C

eder

skär

Hilt

on S

luss

en, S

thlm

Par

k E

lite

Ave

nue,

Göt

ebor

g

rEtUrADrESS: Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

posttidning

offentliga affärer nr-4 2009

Documents