offentliga affärer nr-3 2008

KfiBetydelsefullt för kommunernas framtid

Inför KommekLean bemanning inom sjukvården ställer nya krav på chefen

Sverige har blivit protektionistiskt

Nya LOU och försörjningslagen

Småföretag kan också vinna ramavtal

AvknoppningLägesrapport från Stockholm

Swiss Post fick ramavtal men ingen post

I år har redan 23 kommunala skolor

ansökt om att bli friskola

Pr

ofi

len

Nu är det dags för samarbetelisbeth Johnson

Avtalsnytt | IT-produkter med tillhörande tjänster

Nr

3 20

08 |

Sext

onde

årg

ånge

nU

PPH

AN

DLI

NG

E

KO

NO

MI

jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vå

rD

LED

ArS

KA

P

MIL

jö

KO

NfE

rEN

SPr

is 7

9 kr

2 Offentliga Affärer 3 2008 | www.offentligaaffarer.se

Några av våra partners:

Elektroniska signaturer för alla

UpphandlareTa emot elektroniskt signerade anbud och signera avtal elektroniskt direkt via ChamberSigns tjänst eller genom att integrera ditt upphandlings-, diarie- eller dokumenhanteringssystem mot tjänsten.

När du använder tjänsten ser du om anbudslämnaren eller motparten vid avtalssignering har rätt att representera sin organisation som firmatecknare eller via fullmakt. Inom kort kommer du även se om bolaget har skatteskulder.

LeverantörerSkaffa ett ChamberSignkonto och spara tid och pengar genom att skicka dina anbud elektroniskt. Du kan även använda ditt konto för tex. avtalssignering mot dina egna leverantörer. Du får ditt konto och kan börja skicka a

SystemtillverkareSäkra upp juridiken i ditt system genom att integrera ChamberSigns tjänster. Det är mycket enkelt och integrationsgränssnittet är helt kostnadsfritt.

Gå in på www.chambersign.se eller ring 08-191119 för mer information

ChamberSign Sverige AB är ett handelskammarägt bolag och ingår tillsammans med åtta andra länder i ett europeiskt samarbete med

samma namn.

Kontakta ChamberSign på 08-19 11 19 eller går in på www.chambersign.se för mer information

Upphandling.comKommer snart!

Inom kort kan du använda din

e-legitimation i vår tjänst...

3www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2008

Några av våra partners:

Elektroniska signaturer för alla

UpphandlareTa emot elektroniskt signerade anbud och signera avtal elektroniskt direkt via ChamberSigns tjänst eller genom att integrera ditt upphandlings-, diarie- eller dokumenhanteringssystem mot tjänsten.

När du använder tjänsten ser du om anbudslämnaren eller motparten vid avtalssignering har rätt att representera sin organisation som firmatecknare eller via fullmakt. Inom kort kommer du även se om bolaget har skatteskulder.

LeverantörerSkaffa ett ChamberSignkonto och spara tid och pengar genom att skicka dina anbud elektroniskt. Du kan även använda ditt konto för tex. avtalssignering mot dina egna leverantörer. Du får ditt konto och kan börja skicka a

SystemtillverkareSäkra upp juridiken i ditt system genom att integrera ChamberSigns tjänster. Det är mycket enkelt och integrationsgränssnittet är helt kostnadsfritt.

Gå in på www.chambersign.se eller ring 08-191119 för mer information

ChamberSign Sverige AB är ett handelskammarägt bolag och ingår tillsammans med åtta andra länder i ett europeiskt samarbete med

samma namn.

Kontakta ChamberSign på 08-19 11 19 eller går in på www.chambersign.se för mer information

Upphandling.comKommer snart!

Inom kort kan du använda din

e-legitimation i vår tjänst...

AMERICAN EXPRESSBETALSYSTEM

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster.

Bara en leverantör är rankad1:a i alla kategorier.

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer.

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på:Tel 08-429 5831, email: [email protected]

Annons Offentliga Affärer_210x297+3mm_k3 08-05-28 09.36 Sida 1


innehållOffentliga Affärer nr 3 2008

ProfilenNu är det dags för samarbete. Lisbeth johnson, nybliven ordförande för SOI, vill se mer samarbete med leverantörerna för att skapa förståelse för varandras roller.

Östersjöregionen skall bli världsbästfredrik reinfeldt skall under Sveriges ordförandeskap i EU jobba på att östersjöregionen skall bli den främsta tillväxtregionen i Europa.

Sverige missar affärer och jobbNär det gäller tjänstesektorn har Sverige sällat sig till de mest hårdnackade protektionisterna och missar därför enorma affärsmöjligheter i vår omvärld. Det menar fredrik Erixon, chef för ECIPE, en think tank baserrad i bryssel.

Kommunforskningen i Västsverige Offentliga Affärer kommer att publicera en serie korta artiklar från Kfi. först ut är artikeln ”betydelsefullt för kommunernas framtid”.

JuridikNya LOU och nya försörjningslagen – reglerna viktnng av tilldelningskriterier presenteras av advokat Anna Ulfsdotter forsell.

LedarskapCoachning och mental träning ger bättre resultat. Michael Södermalm tredje och avslutande artikel om hur man kan coacha sig själv till ett friskare och bättre liv.

AvtalsnyttIt-produkter med tillhörande tjänster, planerade och pågående upphandlingar.

8

16

36

22

20

8

13

20

16

22

36

47

Lisbeth Johnsontar höjd som ny ordförande för SOI


Nummer ett på betalkort och rese-konto för statliga myndigheter.

Eurocard har återigen vunnit det statliga ramavtalet för betalkort och resekonto. Att samla allt på en faktura ger smartare administration och sparar tid och pengar. Men det unika är tjänsterna ni enkelt kopplar till era kort: system för samman-ställning, analys och uppföljning av alla

inköp. Resultatet är bättre kostnads-kontroll. Kontakta oss gärna om du vill ha fl er skäl att välja Eurocards kort- och betal-ningstjänster. Läs mer på eurocard.se, eller ring oss på 08-14 67 45. Välkommen till en expert på betalningar.

eurocard.se

ECSV4631_Annons_off_upph_210x2971 1 08-05-29 13.52.49

7

Statliga myndigheter ska ha energianvändningen i fokus när de upphandlar datorer och annan kontorsutrustning. Energimyndigheten och Miljöstyrningsrådet arbetar med de nya EU-reg-lerna. De krav som ställs av Energy Star, ett ener-gimärkningssystem som används inom EU, måste uppfyllas.

EU:s förordning om att energimärkningen Energy Star ska användas vid offentliga upphand-lingar av energikrävande kontorsutrustning gäller från och med mars 2008. Apparater som datorer, skärmar, kopiatorer och skannrar omfattas. Ener-giförbrukningen i produkterna måste motsvara de krav som ställs i Energy Star, eller vara ännu energisnålare.

Det blir tuffare för tillverkarna att få Energy Stars märke på sina produkter. Tidigare var i princip alla kända kontorsapparater på marknaden märkta med Energy Star, men nu skärps kraven så att bara de allra mest energieffektiva omfattas. För övriga tillverkare blir de mål att sträva mot. Ener-gikraven kommer att skärpas löpande allt eftersom produkterna förbättras.

EU hoppas att Energy Star ska minska unio-nens energianvändning med 30 TWh. Det är första gången som EU inför obligatoriska krav på energianvändning i offentlig upphandling.

Sveriges väg- och järnvägsnät är eftersatt Ett hållbart och väl fungerande transportsystem är en förutsättning för Sveriges konkurrenskraft och välfärd. Budskapet från landets kommuner, lands-ting och regioner är tydligt – staten måste kraftigt öka satsningarna på vägar och järnvägar.

I Banverkets analys konstateras att det finns marknadsmässiga förutsättningar att bygga Euro-pakorridoren, det vill säga helt nya järnvägar på sträckorna Stockholm – Göteborg och Stockholm – Skåne. Banverket vill först se en satsning på Götalandsbanan Stockholm – Jönköping – Göte-borg och föreslår att regeringen börjar med den så kallade Ostlänken från Järna i Södermanland till Linköping och i andra ändan sträckan Borås – Göteborg. Utredarna beräknar att hela Euro-pakorridoren skulle kosta mellan 100 och 150 miljarder kronor.

I dag råder kapacitetsbrist på Sveriges järnvägar samtidigt som klimatmål och effektiviseringsskäl talar för att mer person- och godstrafik borde föras över till järnväg.

Söder om Skandinavien finns i dag 550 mil höghastighetssträckor och 350 mil är under byggnad.

Nya finansieringsmodeller, som offentlig och privat samfinansiering, s.k. OPS-lösningar, kan i vissa fall prövas som komplement, men inte för att lösa akuta finansieringsproblem eller eftersatt underhåll.

Kritiska synpunkterSkattepengar ska givetvis användas där de gör störst nytta. Offentliga investeringar måste utgå från beräkningar som väger fördelar mot nack-delar. Att lägga miljarder på projekt som kostar betydligt mer än de smakar är ett slöseri med medborgarnas pengar.

Den pågående debatten om höghastighetståg visar hur angelägna sådana samhällsekonomiska beräkningar är. Allt fler politiker talar om att Sverige ska satsa på denna typ av järnväg, men få ställer frågan om det mycket höga priset – minst en miljard kronor per mil – kan motiveras.

Både gods- och pendeltåg måste fungeraÅ andra sidan behöver järnvägsnätet utvecklas på ett sådant sätt att både gods- och pendeltågstra-fiken underlättas. Samordningseffekter av olika investeringar ska inte underskattas. Det gäller inte minst i Västra Götalandsregionen, som ibland är lite bortglömd på sina håll.

Här finns Göteborgs hamn som är en av Skan-dinaviens viktigaste hamnar och har en central roll för regionens näringslivsutveckling och sysselsätt-ning. Hamnen är centralpunkten i ett komplext system av transportleder för väg, järnväg och farleder på havet, där varje del är beroende av de övriga för att säkerställa funktionen av Göteborg som ett nationellt logistiskt centrum. Göteborgs hamn har pekats ut som en av de tio viktigaste hamnarna i Sverige.

Då är det naturligtvis väldigt angeläget att de olika transportlederna till och från hamnen fung-erar så smidigt och effektivt som möjligt.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiMonika [email protected]

RedaktionsledningKlas [email protected]

JournalisterIngrid Saarvatina LundbergArne österKlas bergqvistKent Mossheden

Krönikörtina Lundberg

Annonser/TrafficHenrik tonströ[email protected]

Layout Henrik tonström [email protected]

Prepress och tryckStromia-futurum Grafiska Abwww.stromia.se

Projektledning StockholmAnita Sanderholm [email protected] [email protected]öran [email protected]

Projektledning GöteborgAleksandar Capovski [email protected]

Adress/Namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg tel 031-719 05 00fax 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 Stockholmtel. 08-618 03 21, 08-618 03 17fax. 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Staten tar täten i energi- smartare It-användning

Offentliga Affärer utges av


profIlen | LisBeth johnson – ny ordförande soi

Den första april valdes Lisbeth Johnson till SOI:s ordförande efter Sven-Eric Hargeskog. Med ett förflutet som upphandlingschef för Försvarsmakten och upphandlings-expert på Socialstyrelsen, så även upphandlare inom kommuner och landsting har hon många erfarenheter att ta med sig in i arbetet. Styrelsen som var nästan ny när Lisbeth trädde i kraft som ordförande, har kommit en god bit på väg i arbetet.

– Jag tycker att det har gått jättebra. Vi i styrelsen har pratat igenom var vi står, vad vi vill och vad som är viktigt att prioritera nu. Vi landar i medlemsnyttan. Det är oerhört viktigt att försöka få igång lokala och regionala nätverk som stärker den enskilda upphandlaren, menar Lisbeth.

Förbättra förutsättningarnaSOI är en ideell förening som består av offentliga upphandlare vars syfte är att förbättra förutsättningarna för offentlig upphandling. Idag är det cirka 1100 medlemmar som är knutna till föreningen. Förutom att SOI stödjer medlemmarna med sitt nätverk, hjälper de medlemmarna att utvecklas i sin roll som upphand-lare genom att anordna olika utbild-ningar, konferenser och seminarier.

– Jag vill lyfta fram upphandlaren i vardagen och bredda förståelsen. Som upphandlare är du ensam och ibland upplever jag att upphandlaren inte får gehör av sina chefer, därför känns det oerhört viktigt att stötta upphandlarna. Inte minst därför att upphandlaren ibland även har poli-

tiska krav på sig, vilket är ett krav i sig. Jag vill försöka bidra med att lyfta fram vardagsverktygen och utbildningsfrågor. Lika viktigt som det är att vi syns i debatten, fortsätter Lisbeth.

Nya LOU en kosmetisk natur– Lagen om offentlig upphandling, LOU, fortsätter att vara ett kärt debattämne. Det är bra. Effekterna av lagen behöver diskuteras. Målen om ökad konkurrens och förbättrad rättssäkerhet bör stå fast, men kan säkert nås genom ett enklare ramverk än dagens, menar Lisbeth.

För upphandlare är det många gånger ett omfattande regelverk som är negativt ur flera aspekter. Det skapar byråkrati utan att säkerställa att lagens syften uppnås, inte minst med tanke på att det riskerar att utestänga tänkbara leverantörer och minska konkurrensen.

– De förändringar av LOU, lagen om offentlig upphandling, som trädde ikraft vid årsskiftet var mer av kosmetisk natur och kommer sannolikt inte att innebära någon förenkling av det praktiska arbetet. Vi som är verksamma som upphand-lare i stat, landsting och kommuner, väntar nu på en fortsatt översyn av LOU i huvudsak enligt de linjer som SKL, Sveriges kommuner och lands-ting, drar upp, säger hon. De idéer som SKL drar upp kan vara en bra grund för det fortsatta arbetet

– Direktupphandling upp till ett belopp om 600 000 kr med krav på dokumentation som visar att flera leverantörer fått möjlighet att

lämna anbud innebär att det skapas väsentligt förbättrade möjligheter för mindre företag utan omfattande administrativa resurser att vara med och konkurrera.

– Att säkerställa konkurrens och rättssäkerhet tror vi går att förena, ja, till och med lättare uppnås, med förändringar av lagen i den riktning som SKL anger, menar Lisbeth.

Bristande kommunikation– Det är lätt att prata om att vi är effektiva, men vi måste kunna visa det på ett tydligt och tillgängligt sätt. En bra affär är när vår kund får det han vill ha, till rätt kvalitet och till rätt pris, säger hon.

Lisbeth tycker det är viktigt att skapa större förståelse i kontakterna med Svenskt Näringsliv och Före-tagarna. Hon anser det är viktigt att de möts och diskuterar kring frågan - vad är det som kan gå snett i upphandlingsfrågor.

– Problemet som jag ser det är den bristande kommunikationen. Det hade varit mycket lättare om leveran-tören vid viktiga frågor kontaktade upphandlaren och frågade istället för att dra iväg med egna tankar som kan sluta i domstol, menar hon.

– Om man inte pratar med motparten så kan man ju heller inte skapa förståelse. Jag tycker det är viktigt att vi pratar om hur vi ser på varandra, diskuterar förfrågningsun-derlaget, svagheter i anbuden, ja, hur vi kan skapa broar av större förståelse för varandras roller är ytterst viktigt, fortsätter Lisbeth.

samarbeteDe första månaderna som ordförande för SoI, Sveriges offentliga Inköpare, har varit mycket glädjande för lisbeth Johnson. Både hon och styrelsen har fått många positiva tillrop.

– Det känns fortfarande stort och jag är stolt över förtroendet, säger lisbeth.

En neutral plats– Jag tycker att vi behöver vidareut-veckla forum där vi inte pratar om enskilda affärer, utan en neutral plats där vi möts kring den gemensamma nämnaren – att hjälpas åt att göra bra affärer. Jag ser att fler och fler kommuner bjuder in leverantörer till frukostmöte, vilket är mycket bra. säger hon. Jag har också märkt en annan förändring sista halvåret, vid konferenser nämns inte regelverket, utan man pratar mer om affärer, det säger en del och är positivt, fortsätter Lisbeth.

Sparar 10 miljoner– Kollegor har gjort en inkontinens-upphandling alldeles nyligen som gick riktigt bra. Vi sparar 10 miljoner under en fyra års period, det vill säga om inte den nuvarande förbruk-ningen ökar för då blir besparingen ännu större. Det man har gjort här att man har valt att bara ha en leverantör per produktområde. Det blir mycket bättre priser, inte minst mycket lättare att följa avtalen.

ÖdmjukAtt inte ta åt sig äran själv är något som blir synligt i Lisbeth Johnsons resonemang. Det ligger kanske något i det hon skrev i sitt tacktal till medlemmarna – ”det är naturligt att en styrelseordförande är den som syns och hörs mest men solospel kan aldrig framgångsrikt matcha ett väl fungerande kollektiv”.

Text: Tina Lundberg Foto: Thor Balkhed

Nu är det dags för


profIlen

”Det är naturligt att en styrelseordförande är den

som syns och hörs mest men solospel kan aldrig

framgångsrikt matcha ett väl fungerande kollektiv.”


Affärssystem utan bäst före-datum

God morgon! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpas-sas till nya behov. Oavsett om ditt företag växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. Vill du veta mer: www.agresso.se

Ingen vet hur morgondagen ser ut.

1. 2. 3.


nyheter

Mest sänks kommunalskatten i Täby, där skattesatsen minskas med 0,57 procentenheter. Mest höjs skatten i Falkenberg, där den höjs med 0,82 procentenheter till 31,02. Den kommunala skattesatsen i medeltal för riket sänks från 31,55 till 31,45. En del av sänkningen beror på att landstingsskatten minskar.

Kommuner med störst sänkning av kommunalskatten:Kommun Skattesats FörändringTäby 29,73 -0,57Norrtälje 32,22 -0,47Danderyd 29,30 -0,43Solna 29,22 -0,43 Kommuner med störst höjning av kommunalskattenKommun Skattesats FörändringFalkenberg 31,02 0,82Bräcke 33,47 0,75

Sänkt kommunalskatt i 54 kommuner54 kommuner får sänkt kommunalskatt nästa år, i berörda kommuner bor 37 procent av landets befolkning.

Älvdalen 33,45 0,75Storuman 33,55 0,65

Dals-Ed har den högsta och Vellinge den lägstaDals-Ed har fortfarande den högsta skattesatsen i landet, 34,09 procent. Detta trots att Dals-Ed hör till de kommuner som sänker skatten nästa år. Vellinge har, liksom innevarande år, den lägsta skattesatsen i landet. Stockholm och Täby är nya på listan över de tio kommuner som har lägst skattesats.

Kommuner med högst kommunal-skatt:Kommun Skattesats FörändringDals-Ed 34,09 -0,15Malå 33,80 0,15Norsjö 33,80 0,15Ragunda 33,72 0,00Sollefteå 33,69 0,00

Härnösand 33,64 0,00Ånge 33,63 0,00Smedjebacken 33,59 0,00Mora 33,57 0,009 kommuner med 33,55

Kommuner med lägst kommunal-skatt:Kommun Skattesats FörändringVellinge 28,89 0,00Kävlinge 28,90 0,00Örkelljunga 29,15 0,00Solna 29,22 -0,43Staffanstorp 29,28 0,00Danderyd 29,30 -0,43Ängelholm 29,43 0,00Lomma 29,63 0,00Stockholm 29,68 -0,37

Täby 29,73 -0,57

Tre landsting sänker skatten och ett höjer

Landstingen i Stockholms län (-0,17), Västmanlands län (-0,15) och Kalmar län (-0,26) sänker landstingsskatten. För Kalmar läns landsting är det dock fråga om en så kallad skatteväxling, som beror på att primärkommunerna tagit över verksamhet från landstinget. Väster-bottens läns landsting (+0,15) är det enda landsting som höjer skatten.

Tina Lundberg

Trots att den nya lagen gällt i fyra år har bara 22 procent av kommu-nerna antagit de handlingsprogram för räddningstjänsten som lagen kräver, visar Räddningsverkets färska avstämning.

Kommunerna skyller på att den här processen tar tid, och det är möjligt. Men som lagen är skriven kan vi inte vara nöjda med det här resultatet, menar Lars Ekberg, chef för Räddningsverkets tillsynsavdel-ning.

Den gamla räddningstjänstlagen ersattes 2004 av Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Den nya lagen innehåller bland annat en ökad betoning på förebyggande arbete i kommunerna. I senaste numret av Räddningsverkets tidning Sirenen redovisar myndigheten dystra siffror över efterlevnaden. Kommu-nerna genomför exempelvis bear 65 procent av de brandskyddskon-troller som anses så viktiga att de ska genomföras vartannat år. Såväl i offentliga byggnader som i privata bostäder, till exempel av vedeldade pannor och braskaminer.

Att bara 65 procent av brand-

skyddskontrollerna blir utförda är alldeles för lite, anser Lars Ekberg.

Det påstås vara svårt att få tag i behöriga kontrollanter. Räddnings-verket utbildar för kommunernas behov, men när kurserna som myndigheten anordnar inte fylls kan de inte göra så mycket mer.

Olycksundersökningar viktigaLagen kräver också att kommunerna efter avslutad räddningsinsats ska genomföra en fördjupad under-sökning av olycksorsak, förlopp och räddningsinsats – för att dra lärdomar och undvika nya olyckor. Det gäller inte bara bränder. I hela 81 av landets 202 räddningstjänst-kommuner genomfördes inte en enda sådan olycksundersökning under 2007. Nacka kommun, Västra Sörmland, Kristianstad och Sunds-vall-Timrå återfinns i den skaran. I Stockholm gjordes bara tio olycks-undersökningar.

Här har kommunerna verkligen kommit igång dåligt, konstaterar Lars Ekberg och betonar att olycks-undersökningarna är viktiga.

Han uppmanar länsstyrelserna,

som är regionala tillsynsmyndigheter, att jaga på kommunerna. I övrigt hoppas han mycket på den utvärd-ering av den nya lagen, som reger-ingen utlovat. Att bara 22 procent av kommunerna hunnit anta aktuella handlingsprogram för räddnings-tjänsten kan möjligen vara en signal om att lagen inte riktigt fungerar.

Tragiskt trendbrottDet ser ut att bli ett tragiskt trend-brott i dödsbrandsstatistiken 2008. Hittills i år har 58 människor mist livet i bränder. Första halvåret 2007 omkom 45 personer.

Radhusbränder är relativt sett inte vanligare än villabränder. Men sprids elden blir konsekvenserna mycket

större.På Räddningsverket ser man

kritiskt på röran av radhuskon-truktioner. Här anser man att det är angeläget att radhus byggs och kontrolleras bättre från brands-skyddssynpunkt.

Idealet är att varje radhuslägenhet konstrueras som en avskild brand-cell ända upp till taket. I dag kan vindarna helt sakna brandmurar.

Men kontrollen av radhus efter renoveringar behöver också bli bättre. Det kan räcka att någon borrar ett hål för en kabel i den gipsvägg som är brandmur, för att brandskyddet ska gå om intet.

Arne Öster

Kommuner slarvar med brandskyddBara sex av tio brandskyddskontroller genom-förs som de ska. Det slarvas med olycksunder-sökningar, som enligt lagen ska ske till exempel efter en brand. Kommunerna nonchalerar lagen om skydd mot olyckor (lSo), att döma av rädd-ningsverkets senaste utvärdering.


När Upphandlingsdagarna för fjärde året i rad går av stapeln den 4-5 februari 2009 har ännu ett intressant år av offentlig upphandling passerat, sedan landets upphandlare senast samlades till vår stora upphand-lingskonferens. Vi vill nu slå ytterligare ett slag för den ”goda affären” och har därför instiftat ett pris att dela ut till den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär inom offent-lig förvaltning.

Dock vill vi vidga perspektivet, så att pris även kan delas ut till personer som förtjänstfullt arbetat med att utveckla upphandlingsfunktionen och kompetens-säkra organisationen.

Vi vill ha dina förslag och motiveringar till villken eller villka personer du tycker har bidragit till en eller flera ”goda affärer” under 2008.

Vinnare utses av en jury bestående av väl initierade personer som ingår i Upphandlingsdagarnas programråd.

Priset kallas ”Handslaget”. Det delas ut under Upphandlingsdagarnas fest- och mingelkväll den 4 februari 2009.

Förutom ett välförtjänat diplom får vinnaren en resecheck värd 10 000 kr samt självklart kostnadsfritt deltagande under Upphandlingsdagarna 2009.

Sista dag då du kan lämna förslag är den 10 januari 2009, men vi ser gärna att du redan nu och löpande inkommer med förslag så att vi inte missar några goda affärer som bör belönas.

Ett handslag för effektivare offentlig upphandling

DiplomÅrets upphandling 2008

har tilldelats:Anders Andersson

I 2009 års programråd ingår:Anna lindberg, Miljöstyrningsrådet | Berndt Jakobsson, Akademikerförbundet SSR | Monica Widegren, Konkurrensverket Fredrik Tamm, Upphandlingsdagarna | Jan Blom, VHS Upphandling | Johan Aksberg, Kommentus | Ulf Palm, SKL Lena Svensson, SKL | Sven-Eric Hargeskog, Affärskollegan | Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge | Roland Petersson, Kommentus Urban Nilsson, Offentliga Affärer | Kent Mossheden, Offentliga Affärer | Ylva Mannervik, Ekonomistyrningsverket


nyheter

Sveriges Kommuner och Landsting driver tillsammans med landstingen Nationell satsning för ökad patient-säkerhet, där sex vanligt förekom-mande vårdskador ingår. För att förebygga vårdskador har experter tagit fram flera nya åtgärdspaket som ska användas konsekvent på landets vårdavdelningar. Den 17 juni presen-terar SKL också en första omfattande mätning där förekomsten av de vård-relaterade infektioner i landstingens kartläggs. Målsättningen är att redu-cera de vårdrelaterade infektionerna till hälften vid utgången av 2009.

– Det är bra att Socialstyrelsen lyfter upp frågan om vårdska-dorna. Vi är ytterst medvetna om situationen och det finns inget att kompromissa om när det gäller att komma till rätta med problemen. Det stora engagemang och omfat-tande förbättringsarbete som finns ute i landet skapar samtidigt stora förhoppningar om en positiv utveck-ling, säger Håkan Sörman.

Patientsäkerhet ett prioriterat område– Att människor skadas i vården är oaccepta-belt. Därför arbetar vi intensivt tillsammans med landstingen för att förebygga vårdskador. Svensk sjukvård är i topp när det gäller medi-cinska resultat och vi ska vara i topp också när det gäller patientsäkerhet. Det säger håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och landsting i en kommentar till den rapport om vårdskador i som Socialstyrelsen idag lämnat.

Varje år sker cirka 200 miljoner patientkontakter, varav ca 26 miljoner läkarbesök i öppenvården och drygt 1 miljon vårdtillfällen på sjukhus.

– I de allra flesta fall är vården i Sverige effektiv och säker. För att komma till rätta med de brister som ändå finns krävs att landstingens ledningar skapar säkerhet i rutiner, processer och strukturer. Självfallet har även individen ett ansvar, men det måste vara lätt att göra rätt, säger Håkan Sörman.

FotnotFörutom Nationell satsning för ökad patientsäkerhet pågår mängder av andra aktiviteter i landstingen för att förbättra patienternas säkerhet, till exempel:• VRISS-projekt pågår eller ska

starta på Gotland och i lands-tingen i Jämtland, Västerbotten, Kalmar, Norrbotten, Uppsala. (VRISS = Vårdrelaterade infek-

östersjöregionen ska bli världsbästÖstersjön får högsta prioritet under Sveriges eU-ordförandeskap.

och statsminister fredrik reinfeldt siktar högt. regionen ska inte bara bli bäst på tillväxt i eU, utan i världen. fredrik reinfeldt är övertygad om att Östersjöstrategin kommer att leda till ökad handel, ökad tillväxt och förbättrade miljöinsatser.

– Det finns mycket som talar för att vi verkligen kan bli den främsta tillväxtregionen i europa och också i hela världen, om vi använder detta rätt, säger han.

Östersjöstrategin är en svensk idé som alla stats- och regeringschefer ställde sig bakom på EU-toppmötet i december i fjol. EU-kommissionen fick då en beställning på att ta fram ett konkret innehåll, som ska presen-teras strax före Sverige blir EU-ord-förande den 1 juli 2009.

– Vi vill att det ska vara så konkret att svenska folket känner att

tioner ska stoppas). • SÄLMA – Säker läkemedelsan-

vändning. Arbete pågår i bl.a Stockholm, Jönköping, Gävle-borg, Västra Götaland, Väster-botten, Värmland

• Händelse-ochriskanalys-genom-förs i flera landsting vid inträffad vårdskada bl.a Östergötland, Jönköping, Stockholm.

• Fallskador och trycksår - arbetepågår i flera landsting, bl.a Uppsala, Västra Götaland, Dalarna, Jönköping

• Nationella IT-strategin - syftarbland annat till att ge en samlad bild av en patients vårdkontakter och läkemedelsordinationer

• Kvalitetsregister - för att meto-diskt följa medicinska resultat som en grund till förbättringsåt-gärder

• Öppna jämförelser av hälso- ochsjukvården - där SKL och Social-styrelsen tillsammans kartlägger kvalitet och resultat inom en stor mängd områden

det faktiskt är så att man steg för steg kan se förändringar”, säger Fredrik Reinfeldt.

EU-kommissionen lägger nu örat till marken för att känna av vad regionen efterfrågar. I september kommer den också att hålla en stor Östersjökonferens i Stockholm.

Redan i dag finns olika samar-beten runt Östersjön. Till exempel Östersjöstaternas råd, som haft topp-möte i två dagar i Riga med reger-ingsrepresentanter från alla länder i regionen.

Men detta är inte nog, tycker Reinfeldt. Ingenstans märks det tydligt att åtta av Östersjöstaterna nu är EU-medlemmar och indirekt och direkt påverkas av EU:s lagar och budget.

Mycket i strategin kommer att handla om handel, miljö, energi och transporter.

– Men vi ropar inte på mer pengar. Vi ser det inte som en exklusiv klubb bara för oss i vår del av EU, utan det

ska stå öppet för övriga i Europeiska unionen”, säger Reinfeldt.

Runt om i EU tas nu olika regio-nala initiativ. I södra EU planeras en Medelhavsunion och Sverige och Polen har lanserat en idé om mer samarbete österut. Något som skulle kunna splittra EU, men också kan ses som ett sätt att anpassa EU-kos-tymen till de 27 medlemsländernas olika förutsättningar.

Ett tecken på att Östersjön inte enbart intresserar de närmast berörda var den franske EU-ministerns Jean-Pierre Jouyets något udda begäran på toppmötet i Riga. I sitt tal, på engelska, ansökte han om att Frank-rike ska få bli fullvärdig medlem i Östersjöstaternas råd. Ansökan ska nu behandlas av rådet under danskt ordförandeskap.


nyheter

Den ändrade ansvarsfördelningen som utredningen föreslår innebär att kommunernas ansvar för intro-duktionen av nyanlända och försörj-ningsansvaret under introduktions-tiden upphöra. Kommunerna ska fortfarande ha verksamhetsansvar i samband med flyktingarnas intro-duktion.

– Kommunerna har gjort ett bra jobb med att försöka samordna insatserna för att introducera nyan-lända i samhället. Det har på vissa håll inneburit stora svårigheter att få arbetsförmedling, Försäkrings-kassan och de egna insatserna att gå hand i hand. Därför är det bra om staten tar tillbaka huvudansvaret för samordningen av introduktionen,

Två värdiga vinnareGuldlänken 2008 har fått två vinnare: Umeå Fritid som med Akti-vitetskort på nätet förenklar admi-nistration i föreningslivet och hos

bra med statligt ansvar för introduktion av nyanlända

I utredningen ”egenansvar med professionellt stöd” som i dagarna presenterade sitt betän-kande föreslås att staten ska ha huvudansvaret för introduktionen av nyanlända. Det är bra eftersom det är ett statligt ansvar ta emot flyk-tingar tycker Sveriges Kommuner och landsting.

säger Anders Knape ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

– Att flyktingmottagandet i kommunerna samtidigt har varit kraftigt underfinansierat, något som bekräftas av utredningen, har inte gjort saken lättare för kommunerna, säger Anders Knape.

Utredningen föreslår även att kommuner som inte på frivillig väg tar emot flyktingar ska tvingas att göra det.

– Det är bara ett fåtal kommuner som inte tar emot flyktingar idag. Därför kommer förslaget om pliktlag inte få några större effekter för flyk-tingmottagandet i Sverige. Man kan dock undra hur effektivt det är att alla kommuner ständigt ska ha

beredskap att ta emot flyktingar, med bostäder och den personal som krävs, säger Anders Knape.

– Det vi saknar i betänkandet är en ordentlig utredning om anhö-rigas behov av introduktion. Vi har statistik som visar att många fler anhöriga har behov av introduktion än de som utredningen föreslår ska få det. Det handlar till exempel om personer som är anhöriga till flyk-

tingar som har hunnit bli svenska medborgare. Det måste vara behovet, och inget annat, som avgör om anhö-riga får introduktion eller inte, säger Anders Knape.

– Nu ska vi behandla utredningens förslag i sin helhet för att utreda vilka konsekvenser de olika föreslagna åtgärderna får för kommunerna och de nyanlända, säger Anders Knape.

Segrare: Pliktverket och Umeå fritidTävlingen om landets mest innovativa offentliga e-tjänst

kommunerna samt Pliktverket som med sin nya lämplighetsundersök-ning, CAPISCO, skapat helt nya vägar för hanteringen av lämplig-hetsundersökning och mönstring,

till värnpliktstjänstgöring. Guldlänken är tävlingen som

premierar de bästa e-tjänsterna inom kommuner, landsting och statlig förvaltning.

I Steg 1 valde juryn ut 15 tjänster bland alla förslag som kommit in. Dessa gick vidare till en mer ingå-ende granskning.

I Steg två nominerade juryn fyra finalister. Dessa fyra presenterade sina tjänster på konferensen Offent-liga Rummet i Västerås 3 juni. Samma kväll utsågs vinnarna.

Utöver vinnarna deltog i finalen Biblioteket.se, Stockholms stadsbib-liotek, Kulturförvaltningen Stock-holms Stad som skapar nya vägar för bibliotekens sätt att fungera i en digitaliserad medievärld samt Boverket som med hjälp av elek-tronisk upphandling visat hur man kan skapa lönsamma förenklingar i hanteringen av offentlig upphand-ling.

Juryns presenterade följande motiveringar för vinnarna:

”För ett mycket innovativt arbete med en fullständig förändring av en i högsta grad etablerad och traditionell verksamhet med hjälp av en mycket lönsam e-tjänst och en ny syn på verk-samheten utses Pliktverket till en av vinnarna av Guldlänken 2008!”

För ett kreativt och innovativt arbete med starkt nyttoorienterad användning av lönsamma e-tjänster, där Aktivitetskort på nätet är ett av flera exempel, utses Umeå Fritid till en av vinnarna av Guldlänken 2008.”

Bild från prisutdelningen 2008 då Magnus Kolsjö, finansdepartementet (mitten) gratulerade Lars Klefbohm, Umeå Fritid (till vänster) och Olle Ejner, Pliktverket (till höger) till segern.

– Det vi saknar i betänkan-det är en ordentlig utred-ning om anhörigas behov av introduktion, säger Anders Knape.


eKonomI

Boden kommer under 2009 att få ett nytt centrum med bland annat kläd-butiker som kommer att bidra till att staden kan behålla delar av de stora handelsvolymer som i dag går till grannkommuner, främst Luleå.

Gallerian, som slår upp portarna under hösten 2009, kommer att

innehålla cirka 5 000 kvadratmeter butiksyta och ska inrymma ett 20-tal butiker varav mer än hälften kommer att vara nyetableringar i Boden. Den totala investeringen beräknas till 140 miljoner kronor.

Projektet är viktigt för handelns utveckling i Boden, men också som

mötesplats med kulturella inslag i form av teater och bibliotek. Tillsam-mans med en i övrigt positiv företags-utveckling i såväl nya som etablerade företag i kommunen, ny event- och idrottsarena, som Sveafastigheter har byggt och som invigdes den 6 juni i år samt aktuella framtidsplaner kring underhållnings- och turistdestina-tioner kommer satsningen i centrum att ge Boden en kick.

Lokalt stöd viktigt– Det lokala stödet bland boden-sarna för inte minst utvecklingen av centrum och den nya arenan är stort, vilket är viktigt för oss eftersom vi vet att goda relationer med kommunin-vånarna är en av de avgörande fakto-rerna för ett långsiktigt framgångs-rikt samarbete med en kommun eller kommunalt fastighetsbolag, säger Eric Bergström, ansvarig för Boden-samarbetet på Sveafastigheter.

I och med gallerians utmärkta läge mitt i Boden och en genomarbetad plan för hur ytorna ska utformas finns ett stort intresse bland hyresgäster som tidigare valt bort en etablering i Boden och en stor del av lokalerna är uthyrda redan innan bygget kommit igång.

Gallerian har i dag inget eget namn och för att ytterligare involvera kommuninvånarna har Sveafastigheter och Bodens kommun beslutat att utlysa en tävling bland allmänheten för att hitta ett passande namn på gallerian.

Samarbetet med kommunen sträcker sig längre än till bara handelsytorUnder maj månad köpte Sveafastig-heter, som tidigare ägde en äldrebo-endefastighet i kommunen, reste-rande sju äldreboenden i Bodens kommun från det kommunala bostadsbolaget BodenBo. I och med affärerna har en investering om cirka 50 miljoner kronor i modernisering och ombyggnad av en större äldre-boendefastighet möjliggjorts. För att skapa kontinuitet och säkra kvali-teten för de boende kommer driften av verksamheten att även fortsätt-ningsvis drivas i kommunal regi och BodenBo att sköta den löpande förvaltningen av fastigheterna.

– Det är viktigt att poängtera att ett samarbete med en privat fastighetsinvesterare som Sveafastig-heter skapar möjligheter till inves-teringar i fastigheter som tidigare kanske inte rymts i den kommunala budgeten. Dessutom frigörs tidigare bundet kapital som kan investeras i kommunens kärnverksamhet – att erbjuda bra och kvalitativa tjänster till kommuninvånarna, säger Eric Bergström.

Ytterligare ett exempel på Svea-fastigheters engagemang i Boden är bygget av den nya multiarenan på ett tidigare militärt område. Arenan, som har kapacitet för 5 000 sittande åskådare, ägs och har byggts på uppdrag av Sveafastigheter och har tillkommit för att möta de behov som de lokala idrottsföreningarna, inte minst fotbollsföreningen Boden BK, har på en modern hemmaa-rena. Arenabygget har gått enligt plan och arenan invigdes den 6 juni med bland annat en konsert med Robert Wells och lokalsonen Stefan Gunnarsson.

Om SveafastigheterSveafastigheter är ett fastighetsbolag som grundades 2003 och är aktivt inom fastighetsinvesteringar och utvecklingsprojekt i främst Sverige och Finland, men även i övriga länder runt Östersjön. Ett av Svea-fastigheters huvudområden är inves-teringar i regionstäder tillsammans med lokala partner som kommuner och lokala förvaltare.

Sveafastigheter äger i dag fastig-heter till ett värde av cirka 5 miljarder kronor med en uthyrbar area, inklusive planerade utvecklingsprojekt, om cirka 650 000-700 000 kvadratmeter.

Arne Öster

Sveafastigheter bidrar till den fortsatta utvecklingen i Bodens kommun

Som en del i ett omfattande samarbete med Bodens kommun började Sveafastigheter i april att bygga den nya citygallerian i kvarteret kring hotell Bodensia och medborgarhuset. Den nya gallerian kommer att bidra till att Boden kan behålla delar av de handelsvolymer som i dag försvinner till bland annat grannkommuner.


eKonomI

1. Stabila spelregler mellan stat och kommun

2. Tydliga finansiella förutsätt-ningar

3. Reformera kommunstrukturen (om det krävs för att åstad-komma 1 och 2)

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att spelreglerna mellan stat och kommun är tydliga och stabila. Det är inte ändamålsenligt att besluta om förändringar med kort varsel vare sig det handlar om nya pålagor eller nya medel för att förstärka eller satsa på något poli-tiskt angeläget område. En kvalitet i stabila spelregler är att de bygger på en långtgående decentralisering, den kommunala självstyrelsen måste värnas.

Tydliga finansiella förutsätt-ningar följer av stabila spelregler. Det är viktigt att kommuner och landsting är trygga i sin förvissning om hur deras verksamhet finan-sieras och vilket ansvar staten tar i denna finansiering. Av stor vikt är att riktade ekonomiska bidrag och i synnerhet extraordinärt stöd till så kallade kriskommuner undviks. Det är nödvändigt för att förhindra den dubbelt negativa effekten av bail-out-problematiken. Om staten beviljar extra stöd till kommuner som inte tar ansvar för sin ekonomi behöver dessa kommuner inte heller i fortsättningen göra nödvändiga anpassningar och företrädare övriga kommuner kan komma att göra bedömningen att det inte lönar sig att följa uppsatta spelregler. Mycket

KFi baseras i hög grad på ett omfat-tande nätverk av forskare vid univer-sitet och högskolor och omfattningen på verksamheten beskrivs inte alltid bäst av hur mycket medel som har tillförts verksamheten. Under 2007 avrapporterades många studier, vilket gjorde att rapportfloran var betydligt intensivare än ett normalår. Åtta KFi-rapporter publicerades, vilket innebar att det vid årsskiftet givits ut 92 rapporter sedan verksamheten startade. Till detta kommer åtta så kallade U-rapporter och två RoS-

rapporter som är den särskilda serien där resultat från vår årliga ekonomic-hefsenkät redovisas. Enkäten har nu genomförts tre år i rad och den fjärde studien förbereds i skrivande stund, detta medför att vi får alltmer intres-santa data rörande uppfattning om ekonomi, styrmodeller och ledning i våra kommuner.

Under 2007 har arbetet inom KFi bedrivits inom ramen för fyra programområden; kommunal utveckling, redovisning och finan-siell bedömning, styrning och

Artikel ett i Offentliga Affärers serie korta artiklar ur verksamheten vid Kfi.

Betydelsefullt för kommunernas framtidmot bakgrund av ett stort antal studier av kommu-ners utveckling och tillståndet i kommunsektorn framträder tre saker som betydelsefulla för en gynnsam kommunal utveckling ekonomiskt och verksamhetsmässigt

Kommunforskning i Västsverige 2007

talar också för att en ökad tydlighet i kommunernas ansvar för ekonomin skulle gynnas av att det ekonomiska balanskravet avvecklas. Kravet har urholkats men skapar fortfarande viss förvirring i resonemang kring innebörden av god ekonomisk hushållning och i formulering av finansiella strategier.

En förutsättning för att staten och kommunsektorn ska utveckla den relation som förespråkas ovan kan vara att kommunstrukturen reformeras. Vi förespråkar ingen ny allomfattande kommunindelnings-reform även om vi i våra genomförda studier noterar att organisations-förändringar kan medverka till en gynnsam utveckling eftersom det innebär att etablerade företeelser ifrågasätts och nödvändig förändring kan komma till stånd. På det sättet kan en genomgripande omorgani-sering vara ett betydelsefullt medel för institutionell förändring. Men samtidigt har vi i våra studier noterat att de tidigare kommunsammanslag-ningarna har haft svårt att få genom-slag i praktiken. I alla fall har det tagit tämligen lång tid. Vi är medvetna om

att det är svårt att på generell nivå avgöra hur stor en lagom kommun är och det finns studier som visar att mindre kommuner inte har svårare att hantera ekonomin än större kommuner. Vad vi ändå menar är att det torde finnas ett minimum för hur liten en kommun kan vara för att staten ska våga skapa och respektera stabila spelregler för kommunerna vilket även inbegriper de finansiella förutsättningarna. Om det ska bli möjligt att förverkliga de idéer som finns om att stärka det kommunala självstyret, vilket en expertgrupp till Grundlagsutredningen har före-slagit, kan det finnas skäl att ifråga-sätta de allra minsta kommunernas möjligheter. Dessa kan ha svårt att upprätthålla kompetens och enskilda händelser riskerar att få alltför stort genomslag på deras ekonomi för att den statliga nivån – inte minst riks-politikerna – ska acceptera kommu-nerna och avstå från interventioner.

ledning samt kommunal självsty-relse. En diskussion har påbörjats inom styrelsen och ledningen om en översyn av programstrukturen och en ny indelning av forskningsverksam-heten som bättre svarar mot ange-lägna forskningsbehov och samtidigt är en bättre beskrivning av den profil som forskningen vid KFi har eller bör sträva mot. Som en konsekvens av att forskningen kring klassiska kommunalekonomiska frågor har försvagats i ett nationellt perspektiv är det viktigt att KFi starkt profilerar kommunforskningsverksamheten och driver på utvecklingen. Inför den nya avtalsperioden från och med år 2010 kommer en ny struktur att presenteras.

Det finns ett stort behov av forskning kring hur kommuner och landsting hanterar sitt välfärdsupp-drag och balanserar ställda krav på hög verksamhetskvalitet och kost-nadseffektivitet. Alldeles oavsett om de finansiella förutsättningarna är

gynnsamma eller om försvagningar innebär att reduceringar och priorite-ringar måste göras är forskning viktig för att belysa, förklara och bidra till ökad förståelse för hur effektiv verk-samhet upprätthålls och utvecklas. Inriktningen på verksamheten inom Kommunforskning i Västsverige innebär att vi dessutom erbjuder oss att medverka i utveckling och imple-mentering av lämpliga modeller och metoder för ekonomisk och verk-samhetsmässig bedömning, organi-sation, styrning och ledning.

I detta nummer av Offentliga Affärer redovisas en av de korta artiklar som kompletterar vår årsre-dovisning. I nästa nummer av Offentliga Affärer följer vi upp med ytterligare artiklar som författade av forskare inom Kfi 2007-kretsen.

Trevlig läsning.Björn Brorström, Professor

Rolf Solli, Professor

Verksamheten inom Kommunforskning i Västsve-rige (Kfi) omsatte under 2007 cirka fem miljoner kronor. Under de senaste åren har omfattningen på verksamheten mätt i ekonomiska termer varit runt fem miljoner, vilket är en volym som innebär att de gemensamma kostnaderna för ledning och administration täcks.


eKonomI

KFi-rapporter92. Sven Siverbo, 2007. ”Benchmarking i svenska kommuner år 2007.” ISBN 978-91-976612-9-4

91. Rolf Solli och Peter Demediuk, 2007. ”Tradition som förändrings-förklaring.” ISBN 978-91-976612-8-7

90. Sven Siverbo, 2007. ”Att arbeta med benchmarking.”ISBN 978-91-976612-7-0

89. Lennart Jansson, 2007. ”Läran-deprojekt för skolutveckling, vad kan vi lära av det?” ISBN 978-91-976612-6-3

88. Björn Brorström, Pierre Dona-tella och Hans Petersson, 2007. ”Allt om kommuners årsredovisning.” (Bok utgiven av Studentlitteratur).ISBN 978-91-44-04899-4

87. Björn Brorström, Staffan Lind-vall och Rolf Solli, 2007. ”Ledande

för produktivitet.” ISBN 978-91-7164-265-3

86. Pierre Donatella, Hans Petersson och Björn Brorström, 2007. ”Brist-fälliga budgetdokument. Om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.” ISBN 978-91-976612-4-9

85. Lisa Nöjd, 2007. ”Framgångsrik mot alla odds – En studie av Härje-dalens kommun.” ISBN 978-91-976612-3-2

KFi U-rapporter80. Sara Brorström, Pierre Dona-tella och Björn Brorström, 2007. ”Organisations utveckling i Högsby kommun – En utvärdering.”

79. Sara Danielsson, 2007. ”En jämförande studie av Sveriges social-chefer och skolchefer.”

78. Pierre Donatella och Rolf Solli, 2007. ”En hållbar arbetsplats.”

77. Lisa Nöjd, 2007. ”Praktik i prak-tiken – En utvärdering av ferieprak-tiken i Västra Götalandsregionen.”

76. Sven Siverbo, 2007. ”Kommun-sektorns organisering, styrning och ledning – En enkät studie av kommuncheferna i Sveriges kommuner.”

75. Sofia Wallén, 2007. ”Resultat – benchmarking 2007 – En studie om svårigheterna med att få nyckeltal att komma till användning i kommun-sektorn.”

74. Viveka Nilsson, 2007. ”Kommunal tillväxt – Kommunche-fens motiv till tillväxtsatsningar.”

RoS-rapporterRoS-rapport 3. Pierre Donatella och Tobias Johansson (red), 2007. ”Ekonomi i fokus – om sämre tider, ekonomistyrning och avgiftshöj-ningar.”

RoS-rapport 2. Viveka Nilsson (red), 2007. ”Förbättrad ekonomi och ökad grad av omorientering.”

Keop – kommunal ekonomi och politik

SeminarierFIFA-dagen, den 22 mars 2007.Chefsdagen, den 11 maj 2007.KFi-dagen, den 8 november 2007. Redovisningsseminarium, den 11 december 2007.

UtbildningarUtbildning för förtroendevalda, Bollebygds kommun, Tanums kommun, Öckerö kommun, Göte-borgs stad

Mässor och andra aktiviteterGPMS – Göteborg Public Manage-ment Seminar, den 19-20 november 2007.Kvalitetsmässan, den 20-22 november 2007.

KFi– Aktiviteter 2007

Rolf Solli


eKonomI

I de flesta organisationer utgör tiden och människan de främsta tillgång-arna men samtidigt också de största kostnadsposterna. Men frågan är om detta beaktats i tillräcklig utsträck-ning tidigare eller ens i nuläget med introduktionen av lean. Hittills har ansträngningarna att förändra produktion och öka effektivitet mest handlat om nya processer, omstruk-tureringar eller rent av nedlägg-ningar. Överraskande lite har gjorts för att höja produktivitet genom att modifiera bemanningen för en och samma uppgift. Arbetsgivaren är traditionsbunden och lever ofta i tron att den gällande bemanningen

Lean bemanning lean, som betyder smal, har blivit det nya mode-ordet bland experterna på sjukvårdsproduktion. Sålunda eftersträvas en förändring som i allt väsentligt bygger på toyotas erfarenheter av att metodiskt identifiera och utsortera allt onödigt i produktionsprocessen. Att minimera slöseri förutsätter en kontinuerlig utvärdering kopplat till ständigt förbättringsarbete där verksam-heten ytterst är fokuserad på att öka tjänste-eller produktvärdet för kunden.

är optimal. Dessutom uppfattar facket varje ingrepp i bemanningen som ett hot mot välbefinnandet, eftersom den kan leda till personal-neddragning och därmed stress och utbrändhet. Går det överhuvudtaget att reducera personal med bibehållen produktionsvolym och kvalitet utan att äventyra hälsan? Svaret på frågan är JA. Det är nu gång på gång visat att en och samma verksamhet kan drivas lika bra med 10-15 % färre individer utan att äventyra välbefinnandet. Ytterst handlar det om att synner-ligen noggrant anpassa bemanningen över tid i förhållande till efterfrågan, det vill säga belastningen. För detta

finns det idag nya lösningar som erbjuder långt driven streamline-bemanning kombinerat med själv-valda arbetstider. Detta förutsätter att man i detalj definierar belastning och personalbehov över tiden, vilket i sin tur obönhörligt leder till ett ifrå-gasättande av traditionell skiftgång. I lean-konceptet har emellertid metod och process i produktionen kommit att överskugga bemanningsaspekten. Alltjämt har man inte frigjort sig från skifttänkandet, vilket bland annat avspeglas i kravet på fasta team. Detta i sin tur begränsar flexi-biliteten i produktionen och därmed möjligheterna till ”just in time”samt förutsättningarna för nytt lärande och tänkande.

Nu har alltså sjukvårdssektorn drabbats av lean-epidemin. Lean-tänkandet bör ses som ett välkommet tillskott i en samhällelig verksamhet som ropar efter nya lösningar med hänsyn till dagens situation, och inte minst den annalkande åldringsex-plosionen. Inom vård och omsorg har traditionellt skifttänkande varit under avveckling sedan 90-talet. Här har man istället satsat på individuella schemalösningar som inte är fören-liga med produktion baserad på fasta

team. Därför är det kritiskt viktigt att utarbeta lösningar som medger att lean-konceptet kan kombineras med självvalda arbetstider. Inte minst den nyss avslutade sjusköterskestrejken utgör en påminnelse om betydelsen av goda arbetsvillkor. Att förena lean produktion och lean bemannning har alla förutsättningar att bli den lösning som sjukvården efterlyser i syfte att uppnå effektivare produk-tion och ökat välbefinnande hos de anställda.

Monica Johansson Arbetstidskonsult, Time Care AB

Kommuner och landsting ställer speciella krav

– Vår framgång med kommuner och landsting kan enklast förklaras av att vi är en oberoende leverantör. Utifrån kundens behov, bilpolicy, antal anställda etcetera rekommen-derar vi lämpliga leverantörer och samarbetspartners oavsett om det rör sig om bilköp, däckinköp, oljebolag eller hyrbilsfirmor. Vi rekommen-derar – kunden väljer. Tack vare vårt oberoende kan de alltid lita på vår objektivitet, berättar Daniel Thell På Autoplan.

– Särskilt när det gäller kommuner och landsting kommer vår erfarenhet väl till pass. Till skillnad från före-tagen, är behoven inom kommun och landsting mycket mer varierat. Där kan det handla om rena tjäns-tebilar, lätta lastbilar och transport-

Ledande på vagnparks-administrationAutoplan som är en del av Swedbank är mark-nadsledande på vagnparksadministration i Sverige. man hanterar mer än 33 000 fordon och har drygt 500 kunder. Bland kunderna finns stat, kommuner och landsting och större företag.

bilar men också bilar till hemtjänst och annan personal som delar på bilar i tjänsten. De brukar särskilt uppskatta att vi hjälper dem med att hålla koll på drivmedelskorten när de har två eller flera användare. Genom samlingsfakturering får man också betydligt färre fakturor och bättre, mer effektiv uppföljning av kostna-derna. Kort sagt, vi förenklar hela administrationen av en vagnpark.

Bollplank i bilfrågor– Vi fungerar ofta som bollplank för våra kunder. Genom att vi arbetar med alla stora bilmärken och leve-rantörer knutna till branschen blir vi ständigt uppdaterade om det senaste som gäller miljöfrågor. Är det bensin, diesel eller etanol som gäller i framtiden? Redan nu ser vi hur det blivit svårare att sälja bilar med stora bensinmotorer. Vi har också haft ett

antal uppskattade miljöbilssemina-rium för våra kunder.

– Kort sagt vi har blivit rådgivare inom allt som har med bilar och miljö att göra. Hur skall vi tänka? Vi har också stimulerat våra kunder att lära sig Eco-driving på plats ibland annat på Gillinge och Mantorp som ett led i vår miljösatsning.

Olika typer av leasing– De finns två varianter av leasing, finansiell leasing som är den vanli-gaste i Sverige samt operationell leasing som är vanliga i resten av Europa. I korthet kan man säga att skillnaden mellan de två finansie-ringsformerna är vem som står risken med ett eventuellt ofördelaktigt restvärde. Vid finansiell leasing står leasetagaren risken. – Vi erbjuder bägge formerna berättar Daniel.

Trading– Vårt nytänkande återspeglas fram-förallt i vår tjänsteutveckling. Vi var först med biltrading, och vi jobbar hårt för att vara först även med morgondagens nyheter.– Vår tjänst biltrading gör vi genom Autoplan Trading. Det är ett av de smidigaste och mest lönsamma sättet att sälja företagets fordon. Med vår unika onlinefunktion kan du själv följa med i budgivningen, godkänna köp och ta ut försäljningsstatistik. Varje år förmedlar vi på detta viset med än 4 000 fordon via 280 auktoriserade bilhandlare över hela landet. Erfa-renheten visar att du som kund får 9 000 kr mer per såld bil genom vår effektiva biltrading, avslutar Daniel vårt samtal.

Klas Bergqvist


eKonomI

En del av din dag.

Matbutiken i brevlådan.Och försäkringsbolaget i datorn. Som företagare kan du skicka saldon, fakturor och andra meddelanden precis som din kund vill ha dem. Vissa gillar brevlådan bäst. Andra föredrar datorn. Och för några funkar mobilen toppen. Allt det här skapar större valfrihet. Och ger dig större kundnöjdhet. Vill du veta mer om våra eBrev-lösningar är du välkommen att besöka oss på www.posten.se.

Den offentliga sektorn i Sverige är omfattande, sektorns utgifter i relation till BNP var 52 procent 2006, och därmed bland de högsta i världen. Statens intäkter uppgick till 1 035 miljarder kronor, medan utgifter uppgick till 965 miljarder.

Kommuner och landstingKostnaden för kommunernas verk-samhet uppgick till 433 miljarder, parallellt som ekonomin bland kommunerna har förbättrats senaste åren. Resultatet före extraordi-nära poster var drygt 13 miljarder. Landstingens verksamhetskostnader uppgick till 215 miljarder kronor och uppvisade ett resultat före extra-ordinära poster på 2 miljarder.

Inkomster till offentlig sektorDe totala inkomsterna till den offentliga sektorn var 1 571 miljarder kronor, varav största delen kom från skatter och sociala avgifter. Andelen sysselsatta i offentliga myndigheter var 31 procent, varav ytterligare fem procent var sysselsatta i offentligt ägda företag.

Utgifter42 procent av de totala utgifterna gick till det sociala skyddet och en stor del av dessa utgifter var ersätt-ningar vid bland annast sjukdom, arbetslöshet och ålderdom.

Tina Lundberg

Sveriges offentliga finanser godaSveriges offentliga finanser får nu betraktas som goda, särskilt satt i relation till de stora finan-siella underskotten i början av 1990-talet, enligt Statistiska centralbyrån.

FAKTASveriges Maastrichtsskuld var 47 procent relativt bNP vilket är betydligt lägre än EU-snittet, som ligger på 62 procent.

Sverige är en av de största nettobetalarna i EU med 13 miljarder kronor.


eKonomI

Den officiella bilden är som skriven i sten: Sverige är det mest frihandels-vänliga landet i Europa. Kanske till och med i världen, om vi räknar bort frihandelshamnar som Hongkong och Singapore. Allt sedan finansmi-nister Gripenstedts liberala reformer i mitten på 1800-talet, och efter kampen mot spannmålstullar (svält-tullarna) under missväxtåren senare under samma sekel, har Sverige burit frihandelns fana. Vi har varit den progressiva kraften, de vita riddarna, kämpandes mot textilprotektionister

i EFTAsamarbetet, tullskyddsvänner i världshandelsorganisationen, och nu mot jordbruksprotektionister i EU.

Allt detta är riktigt. Men det är något som får mig att tvivla. Frihan-delspolitik har snabbt ändrat form. Bara för något decennium sedan var handelspolitik en teknisk ingenjörs-form med obskyra förhandlingar om tarifformler i någon avlägsen inter-nationell organisation.

Detta var ett uppdrag för diplo-mater; handelspolitiken var ett

Sverige missar affärer och jobb

ämne utanför den nationella poli-tiken. Handelspolitiken var också sektoralt avgränsad. Den handlade egentligen enbart om handel med konsumentvaror och industri-ella produkter. Denna modell för frihandel passade Sverige bra. Våra stora företag efterfrågade successivt bättre öppningar för export och de var konkurrenskraftiga på interna-tionella marknader.

Men som handelspolitisk strategi är denna modell nu ålderdomlig: tullarna inom industrin och tillverk-ningssektorn har sänkts kraftigt och det råder i princip frihandel i stora delar av världen. Ännu viktigare: som strategisk grund för svensk till-växt är denna modell också uttjänad. Frihandelsreformer i dag handlar särskilt om tjänstesektorn. Men protektionismen inom tjänstehan-deln, som är omfattande, uttrycks inte i tullar eller andra gränsskydd. Protektionismen finns snarare i regle-ringar och offentliga system. När den typen av protektionism granskas står Sverige inte i frihandelns första led.

Långt därifrån. Sverige är defensivt snarare än offensivt. Detta påverkar också våra framtida tillväxtmöjlig-heter.

Låt oss ta två exempel på expansiva tjänstesektorer – högre utbildning och sjukvård. Indiens Knowledge Commission rapporterade nyligen att Indien behöver bygga 1 500 nya universitet de närmaste 20 åren. För tillväxtländerna i Asien beräknas att tillväxten i nya universitetsstudenter till 2020 kommer att vara nära 75 miljoner. Med det snabbt stigande välståndet och utbildningsutgifterna i dessa länder är det en gigantisk värdetillväxt som kommer att ske på marknaden för högre utbildning.

Vad gör svenska universitet för att ta del av tillväxten?Vad gör då svenska universitet för att ta del av denna tillväxt? Inte mycket. Det är till och med så att svenska universitet inte har något ekono-miskt intresse av utlandsexpansion eller att locka utländska studenter till Sverige.

Svenska universitet får i dag inte ta betalt för sina tjänster. Universi-teten skulle faktiskt förlora ekono-miskt om de avgiftsbelade sin export av högre utbildning. Tusentals svenskar pluggar i dag utomlands. Många betalar avgifter för sin utbild-ning. Enbart på läkarutbildningen på Wroclaw-universitet i Polen läser 101 svenskar och de betalar ungefär 100 000 kronor per år för sin utbild-ning. Hur kommer det sig att Polen och inte Sverige blivit exportör av läkarutbildning?

Marknaden för sjukvård kommer också att växa exponentiellt i Asien de närmaste tjugo åren. Det finns studier som pekar på en tillväxt på två biljarder amerikanska dollar för Kinas sjukvårdsmarknad till 2020. Vad gör då svenska sjukhus för att ta del av den tillväxten? Inte mycket. Det finns över huvud taget ingen strategisk satsning från svenska sjukhus att investera utomlands eller att få patienter till Sverige. Estland är i dag en större sjukvårdsexportör än Sverige.

Sveriges välstånd byggdes på en handelsinriktad industri. För arbetarna i blåställ fördes en inter-nationellt offensiv politik. Men för lagerkransarna och vitrockarna gäller protektionismens politik. Med en sådan politik gör Sverige snart Medelhavsländerna sällskap i EU:s protektioniska klubb.

Fredrik Erixon Chef för European Centre for Interna-

tional Political Economy (ECIPE), en think tank baserad i Bryssel

Källa: Handelskammartidningen 6/07

Det forna frihandelslandet Sverige har lämnat de gamla ideal som en gång möjliggjorde den svenska tillverkningsindustrins expansion och etablering på världsmarknaden.när det gäller tjänstesektorn har vi nu istället sällat oss till de mest hårdnackade protektio-nisterna och missar därför enorma affärsmöjlig-heter i vår omvärld.


eKonomI

Lean som begrepp har hämtats från industrin och detta synsätt har nu börjat tillämpas bland annat inom sjukvården. Resultaten med Lean-konceptet har visats sig vara så goda att Universitetssjukhuset i Lund nu håller på att införa Lean på bred front. Syftet som Universitetssjuk-huset i Lund har är att eliminera interna väntetider, så att mycket av utrednings- eller behandlingspro-cessen utförs vid ett enda tillfälle, på en enda geografisk plats.

Lean är en ledningsfilosofiLean är en ledningsfilosofi som bygger på några få grundstenar som handlar om att skala bort allt det som inte är av värde, vara nyttig för andra, föregå som gott exempel, leva som man lär, ge kvalitet, stötta medmänniskor, särskilja det som är lönlöst och se möjligheter. Detta genererar effektivitet och gott arbets-klimat.

Från industrin, sjukvården och finanssektornDen japanska filosofin Lean, där kärnan är allt som inte skapar värde skall bort, är i mångas ögon synonymt med biltillverkaren Toyota. Effektivi-seringsarbetet som inleddes för 80 år sedan har skapat en världsledande koncern. Det visar sig nu att filosofin sprider sig även till många andra aktörer och sektorer, inte bara inom sjukvården utan även inom affärs-världen. Gemensam nämnare är att det är förlegat att ”skära kostnader, öka pressen och arbeta hårdare”, enligt Lean handlar det istället om engagera alla, lära nytt, respektera

individen, betala bra, arbeta långsik-tigt och arbeta smartare.

Lean som målsättningLean är en ledningsfilosofi som bygger på att vara nyttig för samhället, ägarna, medarbetarna och kunden utan någon inbördes rangordning. Målsättningen är att, det kunden vill ha skall levereras så resurssnålt som möjligt, med högsta kvalitet och kortaste ledtid. För att åstadkomma detta handlar det om problemlösning i en företagskultur som framhåller att ”problem är möjligheter”.

Trygghet i ledarrollenLean ställer nya krav på högsta chefen till avdelningschefen, oavsett om det handlar om bilindustrin, sjukvården eller affärsvärlden. Det krävs inte bara att chefen är trygg i sig själv, utan också är sann i sin ledarroll. Det innebär att ansvarig går ut i verksam-heten och engagerar sig i personalen, ställer frågor och stöttar helhjärtat sina medarbetare. Lika mycket som det handlar om att ha klart för sig hur man coachar klokt och även har insikt om när förbättringar blir slöseri.

Vid KOMMEK-mässan i Malmö i augustimånad hålls följande semi-narium:

”Lean Healthcare visar vägen” är ett seminarium där deltagarna får ta del av erfarenheterna från Universi-tetssjukhuset i Lund som nu håller på att införa Lean-konceptet.

Tina Lundberg

Lean visar vägen inom industrin, sjukvården och affärsvärldenför 80 år sedan inleddes effektiviseringsarbetet som sedan resulterade i toyota som en världs-ledande koncern. nu införs samma effektivise-ringsarbete vid Universitetssjukhuset i lund, så även inom affärsvärlden. Den japanska filosofin lean knyter samman de olika världarna.


JUrIDIK

Denna artikel handlar om reglerna om krav på viktning av utvärderings-kriterierna när principen det ekono-miskt mest fördelaktiga anbudet används. Reglerna är desamma för alla upphandlande myndigheter och enheter. Jag kommer att presentera reglerna på ett så objektivt sätt som möjligt. Samtidigt lämnar jag mina, högst personliga, synpunkter på innebörden av dessa nyheter i sitt sammanhang.

De nya reglerna om krav på viktning – öppet, selektivt och förhandlat förfarandeNär en upphandlande myndighet/enhet skall tilldela kontrakt i en upphandling finns två alternativa grunder för tilldelning; lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelak-tiga anbudet. När jag nedan refererar till relevant bestämmelse i Nya LOU avses också motsvarande bestäm-

Nya LOU och nya Försörjningslagen – Reglerna viktning av tilldelningskriterier

melse i Försörjningslagen. Jag citerar inte ur båda lagarna utan bara ur Nya LOU.

Av 12 kap.1 § första stycket Nya LOU:

”En upphandlande myndighet skall anta antingen1. det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphand-lande myndigheten, eller2. det anbud som innehåller det lägsta priset.”

Vad som menas med lägsta pris är ganska uppenbart och tillämpningen av den grunden vållar sällan problem i praktiken. Däremot uppstår ibland vissa svårigheter när grunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet används. Vissa aktörer på marknaden tror fortfarande att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är det med lägst pris. Detta

är fel. När grunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet används behöver kriteriet pris inte tillmätas någon betydelse alls.

Vilka kriterier kan då den upphandlande myndigheten/enheten använda sig av och tillmäta betydelse när utvärderingsgrunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet används? Svaret är att det avgör den upphandlande myndig-heten/enheten på egen hand utifrån dess önskemål och behov.

I 12 kap. 1 § andra stycket Nya LOU nämns följande exempel på kriterier och listan är således inte uttömmande.

”Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, skall myndig-heten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper,

driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd.”

Det är viktigt att notera att de kriterier som myndigheten/enheten väljer att tillmäta betydelse måste vara kopplade till föremålet för kontraktet. Vidare gäller som en följd av transparensprincipen och likabehandlingsprincipen att den upphandlande myndigheten/enheten i annonsen om upphand-lingen eller i förfrågningsunderlaget måste ange vilken grund för tilldel-ning av kontraktet som kommer att tillämpas.

När den upphandlande myndig-heten/enheten har bestämt vilka kriterier den avser att tillmäta bety-delse i sin utvärdering gäller som huvudregel att dessa kriterier måste viktas inbördes. Av 12 kap. 2 § Nya LOU första stycket följer.

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och delägare i Advokatfirman Delphi, Stockholm. Anna är ansvarig för Delphis grupp för Offentlig upphandling och Offentliga projekt. Inom gruppen bistår hon tillsammans med sina medarbetare såväl upphand-lande myndigheter/enheter som leve-rantörer till den offentliga sektorn i alla upphandlingsrelaterade frågor. Gruppens verksamhet kring Offentliga projekt har utvecklats mycket under det senaste året och uppdragen från upphandlande myndigheter som vill investera i större projekt, exempelvis arenor och olika typer av friskvårds-anläggningar, ökar stadigt. Fokus för gruppens arbete liksom Delphis juri-diska råd i allmänhet är att alltid finna den för klienten bästa lösningen.

JUrIDIK


”Den upphandlande myndig-heten skall ange hur sådana krite-rier som avses i 1 § andra stycket kommer att viktas inbördes vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelak-tiga. Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.”

Vad som exakt menas med ”viktas inbördes” framgår inte av lagtexten och inte heller av förarbetena. Jag anser dock att kravet måste förstås på så vis att kriterierna ges viss vikt och att denna vikt måste ställas i relation till något. Låt mig ta ett exempel.

En kommun skall tilldela den anbudsgivare som lämnat det ekono-miskt mest fördelaktiga anbudet, utifrån kriterierna Pris och Kvalitet, kontrakt. För att anbudsgivarna skall kunna veta vad som kommer att tillmätas betydelse i upphand-lingen och hur de bäst skall utforma sina anbud måste de få veta vilket av dessa kriterier som väger tyngst och också hur kriterierna väger i förhål-lande till varandra. Det enklaste och mest effektiva sättet att informera om detta är att ange vikten i procent; Pris 55 % och Kvalitet 45 %. Men, jag kan också tänka mig att detta kan anges genom andelstal på annat sätt, exempelvis genom att ange Pris 1/3 och Kvalitet 2/3. Det viktigaste för anbudsgivarna är att dessa får veta hur kriterierna väger sinsemellan. Självklart måste den upphandlande myndigheten/enheten i sitt underlag nogsamt specificera vad den avser med Kvalitet och Pris. Klara och tydliga riktlinjer för utvärderingen är givetvis också en stor fördel för den upphandlande myndigheten/enheten.

Den upphandlande myndig-heten/enheten får också, se lagtexten ovan, ange kriterieviktningen i inter-vall med en lämplig största tillåtna spridning. Hur ett intervall skall anges om inte procent används är oklart. Vad begreppet ” intervall med en lämplig största tillåtna spridning” betyder är inte heller helt klart. I förarbetena anges dock att denna spridning inte får vara så stor sprid-ning att det i realiteten innebär att informationen förlorar sin betydelse. Som exempel i förarbetena nämns intervallet Kvalitet 60-70 % och Pris 40-30 %. Hur stort detta intervall tillåts vara utan att stå i strid med kravet på transparens kommer att få avgöras i praxis.

Om den upphandlande myndig-heten/enheten inte kan ange vikt-ningen av de olika kriterierna skall dessa anges i fallande prioritetsord-ning. Lagtexten lyder:

”Om det enligt den upphand-lande myndigheten inte är möjligt att ange viktningen av de olika krite-rierna, skall dessa anges i fallande prioritetsordning.

Viktningen av kriterierna eller kriteriernas prioritetsordning skall anges i

1. annonsen om upphandlingen,2. förfrågningsunderlaget, eller i

3. en inbjudan att lämna anbud eller att delta i förhandlingar.”

Vilka situationer som avses här har jag svårt att se. Klart är dock att det är den upphandlande myndig-heten/enheten som har bevisbördan för att det inte är möjligt att ange viktningen. Vilka situationer som avses kommer att få avgöras genom praxis.

Sammanfattningsvis gäller alltså följande när grunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet används.

Kriterierna skall viktas inbördes – detta sker lämpligen med angi-vande av procent kriterierna får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning, och, men bara om det inte är möjligt att ange viktningen av de olika kriterierna, får kriterierna anges i fallande prioritets-ordning.

De nya reglerna om krav på viktning – förenklat förfaran-de och urvalsförfarandeFör upphandlingar med värden under de s.k. tröskelvärdena gäller reglerna i 15 kap. Nya LOU och Försörjningslagen. Av 15 kap. 16 § Nya LOU följer.

”En upphandlande myndighet skall anta antingen

1. det anbud som är det ekono-miskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller

2. det anbud som har lägst pris.Bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga skall göras enligt 12 kap. 1 § andra stycket.

Den upphandlande myndigheten skall antingen ange hur de olika kriterierna som avses i 12 kap. 1 § andra stycket. viktas vid bedöm-ningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga eller ange kriterierna i fallande priori-tetsordning. Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.

Kriterieviktningen eller prioritets-ordningen skall anges i annonsen om upphandling, i ansökningsinbjudan eller i förfrågningsunderlaget.”

I dessa typer av upphandlingar kan således den upphandlande myndigheten/enheten välja mellan att vikta kriterierna (intervall möjligt även här) eller ange kriterierna i fallande prioritetsordning.

Avslutningsvis vill jag påpeka att alla har att vinna på tydliga och bra utvärderingsmodeller, i vilka jag inkluderar ordentliga viktningar – helst angivna i procent. Anbuds-givarna får möjlighet att lämna anbud som är bättre anpassade efter den upphandlande myndighe-tens/enhetens önskemål och behov, vilket leder till bättre affärer för de upphandlande myndigheterna/enhe-terna och ett bättre nyttjande av våra skattemedel.

Anna Ulfsdotter Forssell Advokat och delägare

Advokatfirman Delphi, Stockholm

Översättning till alla språk

[email protected] www.semantix.se

Översättning08-506 225 00

Språkvård och utbildning08-506 225 40

Tolkning 0770-457 400

Vi översätter allt, till och från alla språk och inom alla fackområden. Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider.

När du vänder dig till Semantix, vänder du dig till Nordens ledande översättningsföretag.


UpphAnDlInG

Consensis AB startade i april 2002 när IT-branschen definitivt inte stod på topp . Trots läget då har det bara gått uppåt för Consensis vars första kunder inom den offentliga sektorn var Energimyndigheten och VINNOVA.

Företagets egen produkt – mail-systemet uniForm – ger en enhetlig profil och ett enhetligt arbetssätt med koppling till dokumenthante-ringssystem.

Marianne får priset som Årets nyföretagare 2003 av Köpings kommun och 2003 inleds också ett samarbete med Västerås Miljöför-valtning och ECOS Användarför-ening.

Stora IT-upphandlingar dominerarVerva har regeringens uppdrag att genomföra ramavtalsupphand-lingar inom IT-området. Ramav-talen omfattar större delen av offentlig sektor, det vill säga såväl statliga myndigheter som anslutna kommuner och landsting.

Ramavtalen omfattar cirka 150 ramavtalsleverantörer inom 16 olika ramavtalsområden och omsätter sammanlagt cirka sju miljarder kronor/år. Omsättningen är jämt fördelat mellan myndigheter och kommuner/landsting. Vervas ramavtal omfattar cirka 70 procent av all offentlig IT-upphandling av sådana produkter och tjänster som omfattas av ramavtalen, och cirka 30 procent av all offentlig IT-upphand-ling. Vervas ramavtalupphandlingar utgör därmed en betydande del av den potentiella offentliga marknaden för leverantörer av IT-produkter och IT-tjänster.

Ramavtalen syftar till att under-lätta anskaffningen av den offent-liga sektorns gemensamma och breda behov av produkter, tjänster och funktioner inom IT-området. Offentlig förvaltnings IT-anskaff-ningar är ofta av myndighetskritisk karaktär och tillåter endast aktörer som är erkänt kompetenta och som

kan erbjuda goda kommersiella villkor.

Upphandlingsprocessen är till stor del regelstyrd enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Krav-ställningar och utvärderingar har att följa LOU men också kraven på affärsmässighet.

Beträffande småföretags möjlig-heter att delta i Vervas ramavtals-upphandlingar finns det åtskilliga exempel där dessa blivit antagna som ramavtalsleverantörer, återförsäljare eller underleverantörer. Det finns exempel där flera av dessa mindre företag vuxit och markant ökat sin omsättning tack vare detta.

Småföretag kan också vinna ramavtalKan ett litet företag med kontor i Köping ha stora kunder inom offentlig förvaltning (statliga myndigheter och kommuner) och faktiskt vinna upphandlingar och ha avtal med de flesta?

– Ja, det har gått alldeles utmärkt, säger VD mari-anne manfredsdotter pettersson, Consensis AB.

Konkurrensverket kritisktSom tillsynsmyndighet av offentlig upphandling är dock Konkur-rensverket kritiskt till de effekter som stora centraliserade upphandlingar för med sig.

De statliga upphandlarna ska sträva efter att göra så effektiva affärer som möjligt för skattebeta-larnas pengar, men det är inte själv-

erfarenhet från branschen samt vårt arbetssätt och kvalitetstänkande, förklarar Marianne Manfredsdotter Pettersson, VD Consensis AB som under sina sex års verksamhet har haft 3-4 anställda i Köping.

Vad gör Consensis?– Consensis är specialister på att ta fram dokumentprofiler samt på teknik för att förenkla för använ-dare och organisation. Mailsystemet uniForm är vårt egenutvecklade koncept med strategier, metoder och verktyg för att säkerställa en organisa-tions dokumentprofil och en effektiv dokumentproduktion, säger Mari-anne Manfredsdotter Pettersson.

Vinner kommunal upphandlingConsensis AB fokuserar på traditio-nella kunskaper kombinerade med ny teknik. 2005 vinner företaget Kungsbacka kommuns upphand-ling.

– Vi var helt okända för kommunen men sedan Kungsbacka gjort en gedigen genomgång av alla aspekter vann vi upphandlingen, påpekar Marianne Manfredsdotter Pettersson.

2006 får Consensis AB kontakt med Axalon Tech AB, med kontor i Västerås och Borlänge, som sedan har blivit ett partnerföretag. Axalon Tech är framför allt specialiserade på MOSS, Microsoft Office SharePoint Server 2007.

– Efter år av träget säljarbete är det fantastiskt att själv bli kontaktad, som till exempel av Hudiksvalls, Torsby och Trelleborgs kommuner. Vi vinner också ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studiers upphand-ling, säger Marianne Manfredsdotter Pettersson.

På plats i Stockholm– Genom vårt partnerföretag Alita AB, som drivs av Lena Taavo Ekblom, etablerar vi oss nu i Stock-holmsregionen, säger Marianne Manfredsdotter Pettersson.

– En stor del av våra kunder: Svenska Kraftnät, VINNOVA, Konkurrensverket, Krisbered-skapsmyndigheten, Svensk Energi, KK-stiftelsen, Praktikertjänst, Stockholms stad, med flera finns i Stockholm. Det känns skönt att vi nu kommer att ha högre närvaro i Stockholm med resurser på plats, konstaterar hon.

Arne Öster

Vi var helt okända för kommunen men sedan Kungsbacka gjort en gedigen genomgång av alla aspekter vann vi upp-handlingen, påpekar Marianne Manfredsdotter Pettersson, vd på Consensis AB.

klart att ramavtal leder till de bästa, de billigaste och de mest effektiva upphandlingarna.

Ramavtal kan också tränga undan små och medelstora företag från offentliga upphandlingar och det går stick i stäv med ambitionerna att främja nyföretagande och innova-tionskraft.

Varför har Consensis lyckats?– Flera faktorer samverkade: en affärsidé som låg bra till i tiden och som jag brinner för, fantastiska kunder där några även fungerat som mentorer, Jan-Erik Lundström, vår styrelseordförande med sin gedigna


UpphAnDlInG

Det skulle underlätta för fler små och medelstora företag att delta i de offentliga upphandlingarna. Förslagen kommer från en intervju-undersökning som Konkurrensverket låtit göra.

Enligt de intervjuade konsultföre-tagen finns det en föreställning hos många mindre företag att offentliga upphandlingar är krångliga, byrå-kratiska och tar en massa tid. Därför avstår många från att lägga anbud när kommunerna eller staten ska köpa varor och tjänster.

En annan uppfattning är att många offentliga upphandlingar inte är anpassade till de små och medel-stora företagen. Det kan handla om för stora volymer, för långa kontraktstider och betalningsvillkor som innebär betalning i efterhand i stället för löpande under kontrakts-tiden. Flera villkor som ställs i anbuden passar inte små och medel-stora företags sätt att arbeta.

Det är ett problem att många mindre och medelstora företag avstår från att lämna anbud vid offentliga upphandlingar. Det innebär att många upphandlingar går till stora och redan väl etablerade företag. Därmed kan inte den innovations-kraft, förmåga till anpassning och

Mindre byråkrati ger fler anbudAnpassa betalningsvillkor till mindre före-tags villkor, gör upphandlingar mindre och öka upphandlarnas kunskaper om villkoren för små och medelstora företag.

den lokala kunskap som ofta finns hos mindre företag inte tas till-vara vid offentliga upphandlingar. Konkurrensverket har därför låtit ARS Research AB intervjua företrä-dare för konsultbolag som hjälper företag att lämna anbud vid offent-liga upphandlingar för att ta reda på vilka problem som de små och

medelstora företagen upplever.I rapporten ”Behovet av stöd

och hjälp till små och stora företag vid offentlig upphandling” anges också en rad förslag som förts fram från de tillfrågade konsultföretagen under intervjuerna. Bland förslagen kan nämnas att kunskapen hos upphandlarna bör öka om de små

och medelstora företagens villkor, att de administrativa kraven bör minska vid upphandlingar, att avtalstiden bör kortas för att inte utestänga mindre företag och att kommunerna bör informera bättre om kommande upphandlingar.

Konkurrensverkets granskning av Apoteket Ab avslutadKonkurrensverket gör bedömningen att Apoteket AB:s agerande inom ramen för de granskade problemområdena för närvarande inte utgör hinder för att etablera en väl fungerande marknad efter en avveckling av apoteksmonopolet.

I juni 2007 påbörjade Konkur-rensverket en egeninitierad gransk-ning av områdena för distribution och försäljning av läkemedel inför den kommande avvecklingen av apoteksmonopolet. Granskningen avslutas nu.

Konkurrensverket undanröjer den tidigare beslutade anmaningen mot Apoteket AB att inkomma med svar på de frågor som omfat-tades av anmaningsbeslutet den 24 september 2007. Konkurrensverket har gjort bedömningen att den information som Apoteket AB har lämnat till Konkurrensverket ger svar på de frågorna och att det därför inte längre finns skäl för anmaningen att kvarstå.

Konkurrensverket har i gransk-ningspromemorian ”Granskning av områdena för distribution och försäljning av läkemedel inför avvecklingen av apoteksmonopolet” analyserat ett antal potentiella problemområden som rör Apoteket AB:s verksamhet och åtgärder inför

avvecklingen av apoteksmonopolet. Konkurrensverkets bedömning baseras på den information som erhållits från bland annat Apoteket AB och förutsätter att de föreslagna förändringarna rörande avyttring av apotek från Apoteket AB och sepa-ration av IT-infrastrukturen genom-förs. Bedömningen kan komma att förändras för det fall nya omständig-heter framkommer.

Fortsatt uppföljning och ana-lys av apoteksmarknadenKonkurrensverket har också löpande analyserat utvecklingen av omreg-leringen av apoteksmarknaden och i remissvar lämnat kommentarer och förslag till åtgärder i syfte att stärka konkurrensen. Regeringen har nyligen aviserat ett uppdrag till Konkurrensverket att även fortsätt-ningsvis särskilt följa och analysera utvecklingen på apoteksmarknaden.

Källa. Konkurrenverket


UpphAnDlInG

Värderingsproblematiken ger snett fokusNu när förändringens vindar blåser liv i företagandet igen ser vi prov på avknoppningar runt om i landet. De avknoppningar som brukar få mest uppmärksamhet är när det gått snett eller när någon anser sig blivit förfördelad. Ett exempel är Täby kommun vars avknoppning av Tibble Gymnasium satt fart på debatten och diskussionen kring värdering vid avknoppning. I diskus-sionen kring värdering är det lätt att glömma bort att personalen i sig, vilka är villiga att knoppa av sin egen verksamhet och ta ett utökat ansvar att fortsatt leverera bra tjänster till medborgarna, ingår i själva värde-ringen. Dvs att den värdering som en utomstående aktör är villig att betala är ett överpris i förhållande till det pris som den egna personalen bör erbjudas som riktpris. Svårigheten i att ta fram en helt objektiv värdering är stor och kanske det till syveendes och sist bör vara så att brukarna, dvs, i skolans fall, föräldrarna, ska få fälla

runt om i landet möts vi allt mer av ordet avknoppning. Det är i denna blomstertid inte bara ett ord för att möta sommaren utan även för att beskriva en process där offentligt anställda erbjuds en möjlighet att bli med eget företag. något som tidigare har varit svårt för många av dessa entreprenörer att förverkliga inom den bransch de har varit verksamma då den ofta har varit reglerad och tjänsten levererats av offentlig sektor utan nämnvärd konkurrens.

den avgörande rösten kring vem de vill ha som leverantör av utbildning om deras barns skola är i stånd att knoppas av.

En framgångsrik metodStockholms stad har valt en annan väg än många andra kommuner som tillåter avknoppning och aktivt satsat på sin personal för att stimulera dem att våga ta steget och knoppa av sin verksamhet. I Stockholms stad budget återfinner vi målsättningen som lyder;

Valfriheten ska öka med prioritet på äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, förskola, skola, individ och famil-jeomsorg samt inom vuxenutbild-ningen. Staden ska stimulera till-komsten av fler alternativ inom dessa områden. Ett sätt är att aktivt stödja anställda som önskar att knoppa av verksamhet.

Med denna målsättning i fokus bildades ett avknoppningskansli som genomförde ett antal inspi-rationsseminarium vilka alla blev

fulltecknade. På dessa seminarium kunde intresserade anställda ta del av information kring olika former av företagande, lyssna till erfarenheter av tidigare avknoppare, få råd och tips vart man kan vändas sig för att finna mallar och hjälp med affärs-plan, finansiering mm. Mottagandet var oerhört stort och positivt vilket ledde till att kansliet genomförde en upphandling av Startaeget-utbild-ning och rådgivning för att stötta alla de som är nyfikna på eller intres-serade av att knoppa av.

Upphandlade rådgivare inom AvknoppningEn av dessa leverantörer är Kompe-tensTorget, vilka erbjuder tjänster inom olika arbetsmarknadsåtgärder och är en del av folkbildningsorga-nisationen Medborgarskolan. Enligt deras erfarenheter är uppdraget att coacha och utbilda tjänstemän inom kommunen till stor del detsamma som att coacha de som vill starta eget inom andra områden men det finns några skillnader. Den största och viktigaste är att dessa personer står inför ett val att lämna sin mångåriga trygghet, som det innebär att vara anställd inom offentlig förvaltning, till att själva ta det yttersta ansvaret genom att erbjuda sina tjänster som egenföretagare. Visserligen med fördelen att man agerar inom en bransch de både kan och redan är kända inom, med en kund som är ekonomsikt stark och trygg, men med baksidan att när avtalet löper ut är risken att de står där utan kund och därmed utan tryggheten som anställd. En situation som även gäller andra företagare men är mer påtaglig för en avknoppare då utbudet av

kunder är begränsat och den egna säljinsatsen inte är särskilt påver-kande på kundens möjlighet att välja alternativa leverantörer. Detta gör att uppdraget att hjälpa dessa avknop-pare är extra utmanande, krävande och viktigt vilket på ett bra sätt åter-speglar sig i vad KompetensTorgets VD, Birgitta Wahlman säger:

– För oss på KompetensTorget är uppdraget åt Stockholms Stads avknoppningskansli både spännande och stimulerande. Avknoppning är en ny och viktig del i processen mot en mer differentierad arbets-marknad.

Många av de blivande avknop-pare vi träffar står inför ett stort beslut av betydelse både för deras arbetsliv men även deras liv i övrigt på ett sätt som kanske inte alltid går att överblicka i förväg. Därför känns det meningsfullt för oss att hjälpa till, och det är alltid en stor glädje när ”våra” avknoppare till slut tagit hem sin upphandling och avtalet är undertecknat.

Resultaten låter inte vänta på sigUnder det senaste halvåret som Avknoppningskansliets verksamhet har varit igång med stöd av sina upphandlade leverantörer har 17 nya företag startats och dessa har tagit över 35 arbetsplatser. Med denna takt på nyföretagande kan vi se fram mot dryga hundratalet nya företag under de närmsta två åren. Entreprenör-sandan inom Stockholms stad måste därmed anses vara blomstrande.

Fredrik Tamm

Fakta

Stockholms stads avknopp-ningskansli har genomfört en upphandling av utbildning och rådgivning inom följande områden; företagsekonomi, Af-färsjuridik, Arbetsrätt och inom Offentlig Upphandling.

I och med att man allmänt tillhandahåller utbildning och erbjuder rådgivning till sina tjänstemän inför en eventuell avknoppning, vilken i de flesta tjänsteområdena också innebär en offentlig upphandling av tjänsten, har Stockholms stad gjort bedömningen att man följer de kommunalrättsliga bedömningarna om förbud mot direkt understöd till enskild eller enskilda företag liksom de EG-rättsliga statsstödsreglerna.

De två leverantörerna som vann upphandlingen är Kompetens-torget och Avknoppningsaka-demin. Deras avtal löper tom 2010-12-31 med möjlighet till förlängning ett år.

I försommarens tid

och blommorna slår ut

knoppas det av


UpphAnDlInG

Swiss Post International etablerades i Sverige 2005 och efter tre fram-gångsrika år tar företaget nu ytterli-gare ett betydelsefullt tillväxtsteg på den svenska marknaden. Förvärvet av postdistributionsföretaget IMS Europe AB skedde retroaktivt från och med den 1 januari 2008. IMS Europe AB hade 2007 en omsätt-ning på nära 21 miljoner kronor.

Rikstäckande serviceI dag har SPI två kontor - med 11 medarbetare på kontoret i Arlanda Stad och fem på kontoret i Malmö – dit SPI:s större företagskunder kan

Liten men växande i Sverige – stor internationelltGenom förvärvet av postdistributionsföretaget ImS europe AB i malmö stärker Swiss post Inter-national (SpI) sin skandinaviska närvaro samti-digt som företaget blir en allt viktigare aktör på den svenska postmarknaden. resultatet av ramavtalet om brevförmedlingstjänster har dock hittills blivit en besvikelse.

välja att själva ombesörja transporten av sina utrikes brev och paket. SPI kan också erbjuda sig att hämta och lämna post med hjälp av ett rikstäck-ande nät av samarbetspartner.

– Förvärvet av IMS ligger helt linje med våra expansionsplaner för Skandinavien och i vårt övergripande mål att leverera 100 procent kvalitet till våra kunder. Det förststärker vårt erbjudande mot marknaden ytterligare och ger oss möjlighet att leverera våra tjänster i stort sett över hela Sverige med lokal närvaro, säger Thomas Sjölin, VD Swiss Post Inter-national Sverige AB.

Mindre del Skatteverkets ramavtalsupphandling Brevförmedlingstjänster resulterade i att SPI fick en mindre del som gäller utrikes B-post.

– Det brister kanske en del när det gäller kunskapen om vad vi som en ganska ny aktör på marknaden kan erbjuda myndigheterna och ofta går väl posthanteringen också av gammal vana. Hittills har resultatet varit en besvikelse. Att vi har blivit en godkänd leverantör är dock ett steg i rätt riktning, menar Daniel Klinge på Swiss Post International Sverige AB.

– Att förbättra konkurrensen är ett av målen med upphandlingen. Skatteverket kan dock inte garan-tera några volymer på ramavtalet eller tvinga någon att använda en viss leverantör. Vi är dock medvetna om Swiss Posts svårigheter och följer utvecklingen, säger Nils-Gunnar Sträng, ramavtalsanvarig på Skatte-verket.

Billigare men besvärligare– Vi tycker att nuvarande ramavtal blir billigare men besvärligare än det tidigare ramavtalet, vilket gör det svårare att konkurrera om

uppdragen. Hittills har vi inte fått några distributionsuppdrag alls men har svårt att tro att myndigheterna inte skickar någon utrikes B-post. Nyligen fick vi vårt första avtal – med Försvarsmakten – och vi får se vad det kan leda till, säger VD Thomas Sjölin, Swiss Post Interna-tional Sverige AB.

– Vid sidan av Posten är SPI det enda internationella postverket i Sverige. Att vi har etablerat oss i en av Skandinaviens mest expansiva regioner betyder att företag i södra Sverige och í Danmark kommer att kunna utnyttja samma kostnadsef-fektiva service och tjänster som har gjort oss så framgångsrika i Mälar-dalen. Förvärvet ökar också möjlig-heten för SPI att behålla en stark expansionstakt och att som första företag i Sverige på allvar konkurrera rikstäckande med Svenska Posten på internationell affärspost, det vill säga A-post, förklarar Thomas Sjölin.

Att etablera sig på marknaden för inrikespost är alltför kostnads-krävande och är inte aktuellt för oss, anser Thomas Sjölin.

Arne Öster


KommUnAlteKnIK

GIT-mässan (utställningen) och Kartdagarna (konferensdelen) arrangerades den 16-18 april 2008 på Elmia i Jönköping. Aldrig tidigare har intresset för branschen varit så stort som nu.

Förklaringen är enkel. Geografisk IT har fått sitt genombrott inom produkter och tjänster kopplade till konsumenter. Enbart i Sverige räknar branschen med att omsätta mellan 5 och 10 miljarder kronor i år.

GIT-mässan och Kartdagarna är ett forum för dig som arbetar med Geografisk IT. På mässan hittar du branschens leverantörer av hårda eller mjuka produkter och/eller tjänster med inriktning på insamling av data i fält, efterbehandling och presentation. På konferenserna finns möjlighet till fördjupad kunskap inom allt som rör Geografisk IT.

Konferensen Kartdagar 2008 arrangerades av Kartografiska Säll-skapet i samarbete med Utveck-lingsrådet för Landskapsinformation (ULI) och MBK-leverantörernas Intresseförening. Arrangemanget genomfördes med hjälp av sällska-pets lokalavdelning i Jönköping och Elmia. Inom arrangemanget fanns föredrag, seminarier och kurser inom GIS, geografisk IT, geodesi, foto-grammetri, geografisk information, kartografi, historisk kartografi och arkiv samt en teknisk utställning.

GIT-mässan speglar stark miljardindustriFrån att ha varit en bransch ”i det tysta” har geografisk IT utvecklats till en miljardindustri med extremt stark tillväxt.

– I dag är vi en del av vardagen för gemene man, säger Patrik Ottoson, ordförande Kartografiska Sällskapet.

– Att söka vägbeskrivningar via Internet eller hitta rätt med hjälp av en GPS-navigatorer, är tjänster som utvecklats utifrån vår teknik, förklarar han.

Utställningsdelen (GIT-mässan) var högintressant för den ville se den senaste tekniken och framför allt vilka användningsområden som är på gång i framtiden. Konferensdelen (Kartdagarna) bjöd garanterat på en rad intressanta ämnen och personlig-heter.

Några exempel:Tina Thörner har gjort sig känd

som en av världens skickligaste kart-läsare, med bland annat stora fram-gångar i ökenrallyt Paris-Dakar.

– Jag berättar om mina erfaren-heter med kartor och hur de har kommit att färga mitt liv och att skapa driv och motivation, säger Tina Thörner.

Dan Ericsson, statssekreterare hos Kommun- och finansmarknadsmi-nister Mats Odell, gästade Elmia för både föredrag och debatt. I debatten deltog också Socialdemokraternas Sven-Erik Österberg och Swecos Ulf Johansson. En rad aktuella fråge-ställningar diskuterades, exempelvis; Hur ska staten hantera konkurrens-utsatt verksamhet? Centralisering vs Decentralisering? Vilka konse-kvenser får detta på samhället i stort? Här kunde man räkna med starka åsikter och hett debattklimat.

Frank Yang, från SuperMap i Kina, berättade om hur GIS-tek-niken använts när de olympiska arenorna planerats. Samma teknik blir också viktig för övervakning av

sommarens OS i Kina och för att ge information till den samlade världs-pressen.

Res tre decennier tillbaka i tiden – det blir möjligt med Lantmäte-riets nya satellitdatabas. Användaren kunde studera landskapsföränd-ringar från 1970-talet fram till nutid och tjänsten riktar sig till exempelvis stadsplanerare och folk inom jord-

och skogsbruk. De kostnadsfria satellitbilderna kommer även att vara tillgängliga för nedladdning för allmänheten. Det här är en alldeles färsk nyhet som Lantmäteriet berät-tade mer om under mässan.

På mässans öppningsdag hölls ett presseminarium i Kongresshuset, där deltagarna fick en bild av branschen i dag och förhoppningsvis vart den är på väg. Det som alla frågar sig är, Vilka företag kommer att bli bran-schens vinnare, vilka nya tekniker är på gång, kommer tillväxten att fort-sätta? På plats fanns representanter från TomTom, Nokia, Google, Eniro och Hitta.se.

Lägesbild GI Sverige offentliga sektornUtvecklingsrådet för Landskapsin-formation (ULI), en av arrangörerna av Kartdagar 2008, har sedan början av 1990-talet genomfört studier för att kartlägga användandet av geogra-fisk information (GI) och geografisk informationsteknik (GIT) i Sverige.

Den återkommande undersök-ningen är unik och syftar till att följa utvecklingen och definiera behov och möjligheter för ökad användning och nytta av geografisk information.

Den delundersökning som riktar sig till offentlig sektor (exklusive utbildningssidan) genomfördes med en enkät i slutet av 2007. Utskicket gick till 443 organisationer – statliga myndigheter, kommuner och lands-ting – och svarsfrekvensen var cirka 50 procent.

Det finns vissa svårigheter att undersöka användningen av geogra-fisk information, GIS och GIT i och med de varierande definitionerna på dessa begrepp. Tekniken är också relativt ung och utvecklingen har gått snabbt framåt de senaste två decennierna, vilket har bidragit till att synen på GIS också har föränd-rats för många.

GIS används i så gott som alla organisationerI en tidigare enkät (2003) svarade åtta procent av informanterna från den offentliga sektorn att de inte infört GIS i sin verksamhet. Enligt den nyligen genomförda enkätun-dersökningen är det bara en procent (av de som är användare av GI) som menar att de inte hanterar geografisk information digitalt (till exempel i GIS). I de organisationer där GIS används kan det dock finnas ett eller flera verksamhetsområden där geografisk information inte hanteras i GIS.

Behov av ökad kompetensDet finns ett tydligt behov av ökad kompetens i anslutning till området geografisk information. Av de orga-nisationer som deltog i undersök-ningen svarade 90 procent att de ser ett behov av att höja kompetensen de närmaste tre åren. Inom avan-cerad användning ser flest organi-sationer ett kompetensbehov men spridningen är relativt stor mella de olika kompetensområdena. Enkäten innehöll också frågor om hur organisationerna planerar att täcka kompetensbehovet inom respektive arbetsuppgiftsområde – i fall de planerar att vidareutbilda befintlig personal, köpa tjänster, nyanställa eller något annat.

En rapport om delundersök-ninghen Offentliga sektorn publi-ceras sommaren 2008 och kommer utöver information kring använ-dandet av geografisk information bland annat att innehålla resultat från frågor kring GIS-strategier, dataåtkomst, Internettjänster och standarder.

Arne Öster

Tre intensiva dagar – fullspäckade med nyheter, möten, aktiviteterGIt-mässan 2008 under Kartdagarna är den effek-tivaste mötesplatsen i Sverige för alla som jobbar med Geografisk It. Genom möten och samtal med kunder, kollegor och andra aktörer inom andra grenar av branschen än den egna, kan de mest briljanta idéer uppstå.


KommUnAlteKnIK

Nordic Urban Forum – som i år arrangerades den 22-24 april på Elmia – är en unik mötesplats för alla som på något sätt är engagerade i arbetet med att skapa dagens och morgondagens attraktiva stadsmil-jöer och tillväxtregioner.

– Nordic Urban Forum 2008 pågår i tre dagar och består av en utställning och tre separata konfe-renser. På så sätt kan vi erbjuda unika möjligheter för deltagarna att bredda sina kunskaper och knyta nya kontakter. Förutom trygghets-konferensen ingår också en konfe-rens kring temat Hållbara städer och Svenska Parkeringsföreningens årliga konferens, berättar Jörgen Nyström, Elmia.

NUF startade i blygsam skala på Elmia hösten 2005. Gensvaret var mycket positivt och våren 2007 anordnades NUF som ett tvåda-garsarrangemang med utställning och parallella seminarier. Därmed är grunden lagd för ett återkommande arrangemang med stor bredd som kan spegla trenderna och helhetsper-

Intresset för Nordic Urban Forum på Elmia växeren levande och attraktiv stadskärna uppstår inte av sig själv. Den skapas av människor som vill och vågar, de som ser möjligheterna och är beredda att samverka för att förverkliga en vision.

spektivet inom modern stadsutveck-ling och samhällsbyggande.

Kreativa människor och attraktiva miljöerStädernas utveckling har starka samband med den ekonomiska till-växten i regionerna. När kreativa människor söker sig till städerna påverkas utbudet av service, kultur, upplevelser och arbetstillfällen.

Urbaniseringen innebär också att städerna står inför nya utmaningar. Kraven på effektiva och miljömässigt hållbara kommunikationer ökar och tätorterna måste kunna erbjuda en bra och trygg livsmiljö för alla.

Hållbara Staden lyfte fram nya spännande projekt och belyste aktuella trender. Konferensen hade sin utgångspunkt i stadens hållbara utveckling och stadsmiljön som motor för kommuners och regioners attraktionskraft.

Nationell trygghets- konferens till ElmiaI den tredje upplagan av NUF ingick

också en nationell trygghetskonfe-rens med stark anknytning till lokala och regionala initiativ inom kollek-tivtrafiken.

– Det hela startade som ett jämställdhetsprojekt inom Jönkö-pings Länstrafik för några år sedan, då trygghetsfrågorna kom upp till ytan på ett helt nytt sätt. Arbetet presenterades vid en internatio-nell konferens i Geneve och har nu utmynnat i ett lokalt partnerskap där också bussoperatörerna, Polisen, Vägverket och Jönköpings kommun ingår, berättar Lisa Warsén, projekt-ledare och forskare.

Trygga resor för ökad hållbarhetMånga upplever otrygghet som kan leda till minskat kollektivt resande och därmed påverka klimat och miljö negativt. Helhetsperspektiv och lokal samverkan är avgörande begrepp för framgångsrik stads- och samhällsutveckling. Samverkan ger flera perspektiv och ökar möjlig-heten till trygga resor. Konferensen

”Trygga resor” kommer därför att erbjuda programpunkter som vänder sig till NUF:s samtliga deltagare.

Parkering i förändringFörändringsarbete pågår ständigt i våra olika parkeringsorganisationer. Ofta finns en tanke om miljön i bakgrunden.

Svenska Parkeringsföreningen med ett 70-tal medlemmar och samarbetspartner är Sveriges bransch-organisation för parkering. Årets konferens var ett led i föreningens förändringsarbete. Ett nytt inslag var en halvdag som i synnerhet vände sig till parkeringsvakter och övrig personal som rör sig ute på stan. En aktuell arbetsmiljöfråga som disku-terades var: Hur ska man agera för att undvika hotfulla situationer och våld?

Arne Öster

Henrik Zetterholm, Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings kommun, informerar om den pågå-ende stadsutvecklingen i Jönköping.

expertpAnelen SVArAr

1. Tror du att det finns ett mörkertal när det gäller avsteg? Har du någon uppfattning om omfattningen?

2. När det görs avsteg kan det bero på att ramavtalen har kommit att om-fatta fler myndigheter än vad som är praktiskt hanterbart?

3. Att göra avsteg från ramavtalet är ett konkret svek mot leverantören man tecknat avtalet med. Hur och vad anser du är korrekt att göra då? Skall man straffa myndigheten? Vad är lämpligt då? Skall man kompensera leverantö-ren? Vad är lämpligt då?

”Alla vet” att det görs avsteg från ramavtal, det vill säga att ”man” köper från en annan leverantör än den man har ramavtal med. Enligt reglerna skall om så sker en anmälan göras till upphandlande myndighet. Under föregå-ende år anmäldes 18 avsteg till Konkurrensverket. Se: Förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning. ”När en myndighet avser att upphandla utan att använda de avtal som avses i 2 § skall Ekonomistyrningsverket underrät-tas om skälen till detta.

ann Linde Koolman,upphandlarealingsås Kommun

hans sundström,Chefsjurist Verva

anna Ulfsdotter forsell,advokat, delphi & Co

1. ramavtal är oftast inte bindande för den upphandlande myndigheten. Detta kommer till uttryck på så vis att inga volymer garanteras. Däremot är leve-rantörerna skyldiga att leverera när den upphandlande myndigheten så önskar. Det råder därmed ofta en ”obalans” i ramavtalen.

jag har dock märkt att upphandlande myndigheter hanterar ramavtal de upphandlat på egen hand bättre än de ramavtal som upphandlats för dem tillsammans med andra inom ramen för den statliga inköpssamordningen. De är ”trognare” sina egna ramavtal än de statliga ramavtalen.

När ramavtalen inte är bindande för den upphandlande myndigheten

1. Sannolikt. Har ingen uppfattning om omfattningen.

2. Det åligger ett ansvar på varje myndighet att sprida och informera om ramavtalen. Det spelar kanske i detta avseende ingen roll hur många som ingår i ett ramavtal, bara informationen om dem sprids. ju fler som omfattas av upphandlingen desto svårare blir det dock att följa upp ramavtalstroheten på grund av komplexiteten.

1. vi tror att det finns ett mörkertal, men vi vet väldigt lite om omfattningen. Skälet till att man gör avsteg kan vara ekonomiska, det vill säga att man får bättre villkor någon annanstans. Enligt ESv:s förordning om statlig inköps-samordning är ett sådant avsteg tillåtet om man ”finner annan form av avtal sammantaget är bättre”.

Det kan också finnas administrativa skäl till varför man väljer bort statliga ramavtal. Man kan uppleva att det går snabbare och smidigare med en direktupphandling. Det är därför väldigt viktigt att de ramavtalsansvariga

3. Det fakta som anges i förfråg-ningsunderlaget ligger till grund för leverantörens anbud. Om myndighe-tens uppgifter om exempelvis volymer väsentligt avviker från vad som i praktiken avropas kan detta leda till att leverantörer inte kan lita angivna volymer i förfrågningsunderlaget, vilket kanske inte ger optimala anbud på sikt för myndigheten. Straff eller kompensa-tion leder inte till bättre trohet utan det gäller att leverantören och exempelvis upphandlingsavdelningen tillsammans

myndigheterna har enkla rutiner för att underlätta för dem som ska avropa.Här på verva jobbar vi intensivt med ett sådant projekt för att förenkla avrop från it-ramavtalen. På sikt ska det vara möjligt att göra alla inköp från dessa it-avtal från en e-handelsportal.

2. vi har svårt att uttala oss om andra avtalsområden. När det gäller it-upphandlingen så kan det finnas upp till 850 myndigheter, kommuner och landsting som är berättigade att avropa. Det är förstås väldigt många. våra kundundersökningar visar dock

verkar för att informationen når ut till berörda och att beställarna gör rätt. Statistik och uppföljning på ett tidigt stadium av avtalsperioden ökar möjlig-heterna att fånga upp om ramavtalen följs och därmed finns det en möjlighet att ändra ett felaktigt beteende och kompensation uppnås till viss del.

att över 95 procent använder sig av it-ramavtalen. Ett skäl till den höga siffran är förmodligen komplexiteten i just detta upphandlingsområde. Man behöver hjälp med både produkt, tjänst och själva avtalet.

3. vi tror på morötter när det gäller att få kundtrogenhet på ramavtalen. Straff och vite och liknande är så tungt att hantera administrativt att det inte blir särskilt effektivt. Dessutom skapar det en ovilja mot själva avtalsformen.vi tror på bra villkor och enkel hantering som lösningen på problemen.

är det svårt att kalla det för ”avsteg” och ”mörkertal”. Den upphandlande myndigheten gör sig inte skyldig till något avtalsbrott.

Alla avtalsparter måste ha klart för sig vad som förväntas av respektive part. Avtal som ingås med olika eller oklara förväntningar blir aldrig bra.

2. jag har svårt att kalla det för ”av-steg”, se ovan. Det är svårt att ingå bra ramavtal som passar alla myndigheter under regeringen. Myndigheterna ser så olika ut. Detta kan vara en anledning till att vissa myndigheter upphandlar egna ramavtal istället för att tillämpa de statliga ramavtalen.3. Som jag har sagt ovan så är det inget

avtalsbrott att göra avsteg från ett icke bindande ramavtal. Eftersom det inte är ett avtalsbrott kommer inte heller någon påföljd i fråga.

Om fråga däremot gäller ett bindan-de ramavtal med garanterade volymer och den upphandlande myndigheten inte uppfyller sina åtagande om köp av viss volym föreligger ett avtalsbrott. Den naturliga påföljden är då skadestånd med kompensation för den uteblivna vinsten. Denna påföljd brukar regleras i det aktuella avtalet.

De statliga ramavtalen innehåller såvitt jag vet aldrig något löfte om garanterade volymer, varför avtalsbrott inte heller kan uppkomma.

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till [email protected]


SupraPlus™Gör ett smart val, skydda dina öron.

• Oslagbar komfort och prestanda.

• Välj ljud i ett eller två öron samt bullerdämpande mikrofon eller talrör.

• Finns som trådlöst variant.

• Använd till mobiltelefon, stationär telefon eller både och. Det enda som behöver bytas är en nedre sladd.

Plantronics headset finner du hos återförsäljare i hela landet IsiCom AB - Svensk leverantör av Plantronics headset - www.isicom.se


UtBIlDnInG

Tänk att i stället ha ett integrerat system där alla är med och förbättrar verksamheten.

Ett modernt verksamhetsledningssystem är baserat på information i stället för dokument och kan på ett enkelt och överskådligt sätt presenteras för de anställda och andra intressenter. Ett modernt system visar sambanden mellan strategier, processer, kvalitet och miljö och ger underlag till beslut som går i linje med visioner och mål.

QualiWare Lifecycle Manager, programvaran som kan realisera ett grafiskt och integrerat verksamhetsledningssystem, är ledande i Skandinavien och rekommenderad lösning inom verksamhetsutveckling för offentlig förvaltning i Sverige.

Vill ni ha ett ledningssystem som hjälper er att möta utmaningarna på dagens snabba, rörliga och globala marknad? Kontakta oss så berättar vi mer om vad QualiWare Lifecycle Manager kan göra för er organisation.

Varför nöja sig med ett ledningssystem som bara består av en samling dokument?

qualiware.com

08-429 12 [email protected]

VER

KE

T F

ÖR

FÖRVA LTNINGSU

TV

EC

KLI

N

GVERVA


UtBIlDnInG

Tidigare var det sällsynt att kommu-nala skolor ansökte om att få omvandlas till fristående skolor. Fram till förra året kom det som mest in två sådana ansökningar in till skolverket årligen. Men år 2007 var antalet 59 – varav 17 beviljades

Allt fler skolor knoppar av

Det har blivit vanligare att kommunala skolor omvandlas till fristående skolor genom så kallad avknoppning. framförallt har antalet ansök-ningar ökat markant sedan år 2007. en orsak kan vara att politikerna har blivit mer positivt inställda till privatisering.

Fakta Nästan en fjärdedel av ansökningarna kom från gymnasieskolor förra året, respektive omkring 17 procent år 2008. I huvudsak är det dock grundskolor i Stockholm-sområdet som vill priva-tisera sin verksamhet.

vanligast är att personer ur arbetsplats-ens personal tar över driftsansvaret i privat regi och driver verksamheten vidare som ett företag. I syfte att få nödvändiga kunskaper om hur man sköter ett företag erbjuds personalen ofta utbildn-ing i någon form.

att knoppa av. Och årets skörd är 23 ansökningar, enligt statistik från Skolverket.

– Jag tror att ökningen till en del kan bero på att företagen vill etablera sig på marknaden innan de stora minskningarna i elevkullarna

kommer, säger Birgitta Fredander, chef för skolverkets tillståndspröv-ning.

Fler aktörerEtt annat skäl till ökningen kan vara att politiker både centralt och lokalt nu är mer positiva till fristå-ende skolor, tror Birgitta Fredander. Regeringen har sedan förra året satsat på att stimulera fler aktörer än det offentliga att bedriva verksamhet inom välfärdssektorn, till exempel skolan. Socialdepartementet har bland annat medverkat i arbetet med att starta det nya institutet Avknoppningsakademin som ger råd, kunskaper och kontakter till

anställda som vill konkurrensutsätta och knoppa av sin verksamhet.

Inga förändringarSkolverket har ännu inte gjort någon utvärdering av de skolor som bevil-jats avknoppning. Precis som andra fristående skolor kommer de att granskas under andra verksamhets-året. Men redan nu ser man att de flesta sökande vill fortsätta att driva skolan på ungefär samma sätt som tidigare, enligt Birgitta Fredander.

David GustavssonKälla: Skolverket och

Regeringskansliet


VårD

Prototyper av de två analyslösning-arna presenterades på Vitalis-mässan i Göteborg i slutet av maj.

– De två utvecklingspro-jekten utgår från behov som vi har uppmärksammat att patienter och läkare har av att bättre kunna förut-säga effekten av olika behandlingar och livsstilsfaktorer, berättar Staffan Lindblad som är föreståndare på Hälsoinformatikcentrum (HIC), som drivs av Karolinska Institutet och Stockholms Läns Landsting sedan september 2007.

SAS Institute har en heltäckande lösning för att hämta, lagra, analysera och presentera information. Det är framförallt den sofistikerade analys som finns inbyggd i SAS system som används för att ta fram de patientan-passade lösningarna.

– Hälso- och sjukvård är ett prio-riterat område för oss. Vi har lång erfarenhet av projekt inom vårdsek-torn och en tredjedel av SAS Insti-tute försäljning kommer från hälso- och sjukvård, säger Liselotte Jansson, vd på SAS Institute i Sverige.

De två samarbetsprojekten som presenterades på Vitalis-mässan är:

Prediktiv modell för att hjälpa läkarna att välja den bästa behand-lingen för varje patient.

Patientens vetenskaplig verktygs-låda med syfte att skapa hjälp till självhjälp för patienterna.

– En person med en kronisk sjukdom som reumatism får råd från alla möjliga håll om vad som skulle kunna förbättra deras hälsa. Som privatperson är det svårt att ta ställning till dessa råd. Med Patien-tens Vetenskapliga Verktygslåda kan patienten själv vetenskapligt testa vad som fungerar och inte, säger Staffan Lindblad.

eller trötthet. Patienten väljer sedan upp till fyra livsstilsfaktorer som är oberoende av varandra, till exempel daglig motion, vegetarisk kost och tidiga sovvanor, som kan testas samtidigt under upp till två veckor.

Programmet genererar ett rando-miserat schema (en försöksplan) i form av en dagbok med vilka faktorer som patienten ska testa varje dag försöket pågår. Patienten fyller sedan varje dag i uppgifter om sin uppskattade värk eller trötthet. Siffrorna granskas och bearbetas av programmet. I slutet av försökspe-rioden räknar programmet ut vilka faktorer eller vilken kombination av faktorer som ger den bästa effekten på patientens livskvalitet. Resultatet visualiseras för patienten genom till exempel stapeldiagram i olika färger.

– För oss har det varit viktigt att verktyget mäter rätt saker precist, är känsligt, praktiskt användbart och enkelt för patienten. Dessutom måste rekommendationerna sedan vara praktiskt genomförbara i det vardagliga livet, säger Staffan Lind-blad.

En av de avgörande orsakerna till att HIC valde SAS Institute för projekten var möjligheterna till de sofistikerade beräkningar som behövs för att kunna göra faktoranalysen på ett vetenskapligt sätt.

– Andra orsaker var att SAS program lätt kan integreras med webbgränssnitt, är användarvänliga och kan visualisera resultatet på ett bra sätt. Dessutom använder redan många landsting, sjukhus och även Socialstyrelsen system från SAS, vilket är en fördel när vi ska skapa intresse för lösningarna i landet, säger Staffan Lindblad.

Redan 1995 initierade Staffan ett register för uppföljning av läkarbesök och effekter av olika behandlingar av patienter med reumatoid artrit, RA-registret. Patienterna fyller där själva i hur de mår vid varje läkar-besök. Läkaren väger sedan ihop dessa uppgifter med sina egna under-sökningsresultat och för in uppgifter om mediciner och annan behandling i registret.

Sedan 2001 är systemet webba-serat. Alla Sveriges 54 reumatolog-mottagningar deltar i registret och 10 av dem har tryckkänsliga skärmar som patienten använder vid läkarbe-söket. Från 2003 används en SAS-da-tabas för att också möjliggöra analys av den insamlade informationen.

KI förbättrar patienthälsan med analys från SAS Instituteför första gången kan patienter själva använda avancerad analysteknik för att förbättra sin livs-kvalitet. Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting driver två utvecklingsprojekt i samarbete med SAS Institute, som är ledande på beslutstödssystem och affärsanalys. med patien-tens Vetenskapliga Verktygslåda får reumatiker möjligheten att själva undersöka vilka faktorer som påverkar deras hälsa. med hjälp av prediktiv modellering får reumatologerna ett verktyg som kan hjälpa dem att välja den bästa behandlingen för varje patient.

reumatiker får hjälp till självhjälp

”Hälso- och sjukvård är ett prioriterat om-råde för oss. Vi har lång erfarenhet av

projekt inom vårdsek-torn och en tredjedel av SAS Institute för-

säljning kommer från hälso- och sjukvård”

Med hjälp av SAS program kan man göra en faktoranalys för att pröva olika hypoteser och med hjälp av randomiserade kontrollerade prövningar hitta den bästa kombina-tionen av olika livsstilsfaktorer.

– På så sätt åstadkommer vi alltså en vetenskaplig hypotesprövning i varje enskilt fall, säger Staffan Lind-blad.

Patienten ska själv använda det webbaserade verktyget. Han eller hon får först välja vad han eller hon helst vill förbättra – till exempel värk

Liselotte jansson, vd på SAS Institute i Sverige.


VårD

Välj Nilfisk!Nilfisk har städmaskiner med automatisk dosering (EDS), miljöanpassade rengörings-medel och ergonomiska redskap. Skonsamt både mot människa och miljö! Kontakta oss på 08 555 944 00 så hjälper vi dig att hitta din närmaste återförsäljare!

Nilfi

sk-A

dva

nce

, Bo

x 44

045,

100

73

Sto

ckh

olm

. Tel

08

555

944

00. w

ww

.nilfi

sk.s

e

– Nästa steg är att patienterna får fylla i uppgifterna hemifrån via en säker internetmiljö via Vårdguiden. Det har man börjat med i Falun. Det är den internetmiljön som vi också planerar att kunna använda för Patientens vetenskapliga verktygs-låda, säger Staffan Lindblad.

I dag finns 24 500 patienter med 127 000 besök registrerade i RA-registrets databas. Det innebär en omfattande samling av beprövade erfarenheter.

– Det andra utvecklingsprojektet är en Prediktiv modell som vi har byggt med hjälp av SAS Institute för att stärka denna beprövade erfa-renhet med en vetenskaplig analys, säger Staffan Lindblad.

Modellen använder patientens, inför besöket registrerade, data som underlag för att förutsäga resultat av olika läkemedel och kombinationer

av läkemedel. På så sätt ska läkarna få hjälp att välja den bästa behand-lingen för varje patient.

– Traditionellt går läkarna efter riktlinjer från Socialstyrelsen när de ska välja behandling. Dessa rikt-linjer har tagits fram utifrån kliniska prövningar med ”normalpatienter” och passar inte alltid den enskilda patienten på en vanlig mottagning, säger Staffan Lindblad.

I den prediktiva modellen används de 20 vanligaste läkemedels-kom-binationerna för att få en tillräcklig kritisk massa för ett bra beslutsun-derlag. Med den prediktiva modellen kan vårdgivarna också spara pengar. Kostnaderna har ökat dramatiskt i och med att reumatologerna har börjat skriva ut dyra biologiska läke-medel – en typ av läkemedel som är svår att förutse effekten av på olika individer. Genom att kunna identi-

fiera vilka läkemedel som ger effekt på en viss typ av patient kan patien-terna direkt få den medicin som passar bäst just för dem.

Planen är att dra igång pilot-projekt för de båda projekten efter sommaren 2008. I nästa steg kan informationen från de två analys-lösningarna användas inom Svenska Reumatologi Register, SRR, för att pröva möjligheterna att förbättra patienthälsan i hela landet.

– Vi vill ge sjukvården möjlighet att kombinera styrkan i sofistikerad analys med en lättillgänglig presen-tation och distribution av resultaten till både beslutsfattare, läkare och patienter. Vårt mål på SAS Institute är att kunna stötta alla sjukhus och landsting så att de får det besluts-underlag som krävs för att förbättra den svenska vården, säger Liselotte Jansson på SAS Institute.

SAS Institute är världens ledande mjukvaruföretag inom beslutstöds-system och affärsanalys. SAS Insti-tute, även världens största privatägda mjukvaruföretag, omsätter årligen runt 10 miljarder kronor i 105 länder och har 30 års erfarenhet av att utveckla verktyg och metoder som låter stora organisationer lära av sin historia, mäta och kommu-nicera pågående aktiviteter och inte minst att skapa insikt om framtiden. Världen runt har SAS Institute totalt gjort 40 000 kundinstallationer, bland annat i 90 procent av Fortune 500-företagen. I Sverige startade SAS Institute AB år 1986 och är idag drygt 100 anställda på kontoret i Stockholm . Bland de svenska kunderna finns landets mest bety-dande företag och organisationer.


leDArSKAp


leDArSKAp

I detta nummer har jag för avsikt att gå från begreppet coaching tillden mentala styrkans betydelse. Att vara mentalt stark är en grundförutsätt-ning för att kunna cocha effektivt. Som i allt ledarskap är konsten att kunna coacha sig själv först A och O för att kunna coacha andra. Men för att orka vara en bra coach som är fullt närvarande med energi och passion är det viktigt att man känner en inre mental balans och styrka.

Därför vill jag ge dig möjlig-heten till att bättre förstå hur man kan stärka sig själv mentalt. Mental styrka är nyckeln till bättre hälsa och ökad personlig framgång.

Många pratar om vikten av att vara mentalt stark för att kunna prestera bra och vara bäst när det gäller. Men vad innebär det att vara mentalt stark och varför är det så viktigt? För mig handlar mental styrka primärt om fyra viktiga faktorer:

1) Självbild2) Målbild3) Attityd4) Känsla

är nyckeln till framgång

Jag hoppas att du fått en bättre och bredare förståelse för begreppet coaching som jag förklarat i de senaste numren. Det viktigaste med coachingen är ju att använda metoderna i vardagen. Att tillämpa coachingen som en del i ditt sätt att kommunicera för att uppnå ännu bättre resultat.

1 Din självbild är hur du väljer att se på dig själv. Självbilden bottnar dels i din självkänsla,

som handlar om vem du är som person. Det gäller att acceptera sig själv för den man är och inse att man verkligen är något och inte falla för den klassiska jantelagen ”tro inte att du är något”. Därför är mitt tips att du dagligen upprepar: Jag ”förnamn” är mer än okej för den jag är oavsett vad jag gör.

Självkänslan är som fysisk kondi-tion, det är något du behöver jobba med under hela ditt liv. Vi lever i ett prestationsinriktat samhälle där vi mer mäter och belönar människor för vad de gör mer än för vilka de är.

Den andra viktiga ingrediensen i din självbild är ditt självförtroende. Det är mer kopplat till vad du gör. Självförtroendet är färskvara och kan åka upp och ner från en dag till en annan. Men låt inte en dålig insats rubba din självkänsla. Du kan istället tänka på att det inte finns några misslyckanden, utan endast erfaren-heter och lärdomar.

Den optimala feedback man kan ge någon är att förstärka både själv-känslan och självförtroendet samti-digt. Exempelvis: ”du är en underbar

person som alltid är positiv och glad att ha i gruppen och dessutom gör du verkligen ett bra jobb”. Hur skulle det kännas?

2 Den andra viktiga faktorn är vilka framtidsbilder/målbilder du har. Hur ser

du på framtiden? Med spänning och tillförsikt eller med oro och osäkerhet? När du arbetar med posi-tiva och utvecklande målbilder är det viktigaste att de ger dig en tändning och att bilderna skapar ökad lust och energi i nuet. Tänk på hur du känner dig när du bokar en utlandsresa? Du bokar ett resmål som du ska åka till sen men av blotta tanken på målet så får du massor av lust och energi redan nu, eller hur? Då är det rätt resmål. Njut av resan dit också, det är det som är skillnaden som gör skill-naden. Precis så här ska du arbeta för att lättare nå dina livsmål.Jag brukar säga, om du verkligen vet vad du vill, så ändra aldrig målet utan ändra vägarna dit.

3 Den tredje faktorn är din attityd. Din attityd skulle jag säga är en helt avgörande

faktor i livet i stort. Attityden är ditt

förhållningssätt. Hur väljer du att förhålla dig till olika situationer och människor som du stöter på i livet? Väljer du att tolka situationer, möten och olika förändringar som sker som möjligheter och utmaningar eller ser du det som problem och hot? Jag säger till mina kursdeltagare, det är inte vad som händer i livet som är det viktigaste, utan HUR man väljer att förhålla sig/reagera på det som händer som är det viktigaste.

4 Den fjärde och sista faktorn, som är en mycket viktig del i mental styrka är att ha en inre

känsla av lugn, säkerhet och trygghet – LST. Dessa känslor är en förut-sättning för att må bra och prestera bra resultat. Så fundera på hur dina SMAK-faktorer (Självbild, Målbild, Attityd och Känsla) ser ut och vad du behöver träna på för att må och lyckas ännu bättre? Dessa faktorer är grunden till ökat välbefinnande och bättre välmående.

Michael Södermalm

Certifierad mental tränare

ICC coach

styrkaMental


forDon

Volvo ReCharge Concept premiärvi-sades i en specialdesignad Volvo C30 vid Frankfurt Motor Show.

– En viss andel elfordon kommer att krävas för att klara framtidens CO2-krav. Eftersom Volvo ReCharge Concept både har en utmärkt batte-riräckvidd och en förbrännings-motor som reservkraft är detta ett mycket intressant koncept, säger Magnus Jonsson, Senior Vice Presi-dent Research and Development vid Volvo Personvagnar.

– Detta är en banbrytande uppfinning. Den som kör under 100 kilometer om dagen behöver sällan eller aldrig besöka en mack. I USA gäller detta uppemot 80 procent av alla bilister, säger Magnus Jonsson.

Den utmärkta batteriräckvidden innebär att Volvo ReCharge Concept är exceptionellt snäll mot bilägarens plånbok.

Vid körning enbart på el blir driftskostnaden cirka 80 procent lägre än för en bensindriven bil i samma storlek. Vid körsträckor längre än batteriräckvidden och med

– Plug-in hybrid med 100 km batteriräckvidd och flexifuel som reservkraft

Volvo personvagnar introducerar nu Volvo reCharge Concept - en plug-in hybrid med en elmotor vid varje hjul och batterier som laddas dagligen via ett vanligt eluttag.

Detta ger föraren ca 100 kilometer ren elkör-ning innan bilens fyrcylindriga flexifuelmotor måste aktiveras för att driva bilen och ladda batterierna.

förbränningsmotorn igång varierar förbrukningen från 0 till 5,5 l/100 km beroende på hur länge Flexifuel-motorn körs.

– Använd på effektivaste sätt bör plug-in hybriden ge cirka 66 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med de hybridbilar som finns ute på marknaden i dag. Om elen kommer från CO2-fördelaktiga källor som biogas, vattenkraft och kärnkraft kan siffran bli ännu fördelaktigare, säger Magnus Jonsson.

En elmotor vid varje hjulDet finns ingen mekanisk kraftöver-föring från förbränningsmotorn till hjulen. Volvo ReCharge Concept är en så kallad seriehybrid med ett antal samverkande tekniklösningar:

Ett batteripaket som är placerat under bagageutrymmets golv använder batterier av typen litium-polymer. Batterierna har utformats för att ha en livslängd bortom bilens egen.

Fyra elmotorer, en vid varje hjul, ger individuell fyrhjulsdrift.

En fyrcylindrig 1.6-liters Flex-ifuel-motor driver den avancerade generatorn som ger kraft till hjul-motorerna när batteriet behöver ny laddning.

Föraren kan själv välja kraftkällaFörbränningsmotorn startas automa-tiskt när 70 procent av batterikraften är förbrukad. Men föraren har även möjlighet att manuellt aktivera den fyrcylindriga Flexifuelmotorn via en knapp på instrumentpanelen.

– Det finns en betydande skillnad mellan vår plug-in hybrid och dagens hybrider, som bara använder elmo-torn som ett stöd till förbrännings-motorn under kortare perioder. Vår lösning gör det möjligt för de flesta att köra på el till hundra procent, med en extra trygghet i form av förbränningsmotorn, säger Ichiro Sugioka, projektledare för Volvo ReCharge Concept. Han tillägger:

– Dessutom behåller vår C30 med plug-in hybrid sina pigga och sportiga egenskaper. Accelerationen från 0-100 km/h går på 9 sekunder och toppfarten ligger på 160 km/h.

Specialutvecklade elmotorerDe centrala elektriska komponen-terna i Volvo ReCharge Concept - generatorn för APU-enheten och de fyra hjulmotorerna - har utvecklats i samarbete med det brittiska specia-listföretaget PML Flightlink.

Med en elmotor per hjul blir både viktfördelningen och kraftö-verföringen optimal, utan kuggväx-elförluster. Bilen har ingen traditio-

nell växellåda och följaktligen ingen växelspak.

För att ytterligare optimera miljöeffekterna har Volvo ReCharge Concept högeffektiva däck från Michelin. Däcken har specialutveck-lats för att ge plats åt hjulmotorerna.

Bilen är fyrhjulsdriven i ordets rätta bemärkelse. Drivningen på varje hjul kan regleras individuellt.

Den energi som genereras under inbromsningen leds till batteripa-ketet. När systemet är färdigutvecklat hoppas Volvo kunna ersätta de tradi-tionella bromsarna med elektriska bromsar som ger minskade friktions-förluster av energi.

Miljölösning för pendlareVolvo ReCharge Concept passar bäst för bilförare som kör kortare sträckor varje dag. Till exempel kan en bilä-gare som har mindre än 100 kilo-meter mellan hemmet och arbets-platsen köra enbart på el.

Även den som kör länge sträckor än batteriets räckvidd får stora miljö-fördelar. En tripp på 150 kilometer som startar med fulladdat batteri förbrukar mindre än 2.8 liter bränsle, vilket innebär 1,9 l/100 km.

– Den enda förutsättningen är att bilägaren har tillgång till en vanlig stickkontakt på bekvämt avstånd, hemma eller på jobbet. En fulladdning tar 3 timmar. Men även en timmes snabbladdning ger en körsträcka på ca 50 kilometer, säger Magnus Jonsson.

Klas Bergqvist

Volvo ReCharge Concept

forDon


It

Från: Vad kostar det? Till: Vad får vi för pengarna?

Vi hjälper er med en målstyrning som ger fokus, helhetssyn och styrkraft.

www.ekan.comExperter på styrning i offentlig sektor

Programvara

InstallationFinansiering

Miljö & kvalitet

Hårdvara

Konfiguration

www.dustin.se

Dustin har närmare 20 års samlad kunskap om statliga ramavtal. Vi erbjuder Sverigesbredaste utbud av IT-produkter och är idag den mest kompletta IT-leverantören tilloffentliga och kommunala förvaltningar.

Dustin har närmare 20 års samlad kunskap om statliga ramavtal. Vi erbjuder Sverigesbredaste utbud av IT-produkter och är idag den mest kompletta IT-leverantören tilloffentliga och kommunala förvaltningar.

Sveriges mest kompletta IT-leverantörSveriges mest kompletta IT-leverantör

Vart fjärde svenskt företag kommer att öka IT-budgeten under 2008 och bara 8 procent kommer att minska den. Samtidigt har fler IT-chefer fått större mandat under de senaste två åren och närmare hälften av alla till-frågade sitter idag med i företagets ledningsgrupp. Två av tre upplever dessutom att ledningen är villig att investera i IT som strategisk möjlig-görare.

En övervägande andel av de till-frågade använder fortfarande en stor del av sin budget till drift och förvalt-ning. 72 procent använder minst 40 procent av sin budget. Därför är

ökat inflytande och stora budgetutmaningar för It-chefen under 2008Det finns inga tecken på att en osäker konjunktur har påverkat budgeten för Sveriges It-chefer, som har en oförändrad eller till och med ökad budget i år. Samtidigt står de inför stora utmaningar. It-driften äter upp en stor del av resurserna och lämnar mindre kvar till alla de nysatsningar som finns på agendan. Det visar en skandinavisk under-sökning som Synovate mmI utfört på uppdrag av It-företaget Steria och som presenteras i dag.

det inte helt överraskande att det är just effektivisering av IT-driften som ses som en av de största utma-ningarna under 2008. Var tredje till-frågad önskar dessutom en förnyad IT-plattform.

– I många fall är anledningen till höga driftskostnader just att IT-platt-formen är föråldrad. Många företag borde helt enkelt migrera till en ny och mer effektiv plattform, säger Sterias VD i Sverige Kari Forsén.

Vad planerar man då att satsa budgeten på, förutom underhåll? Bland prioriterade teknologier och plattformar toppar fortfarande

Microsoft, och som nummer två kommer virtualisering som den allra starkaste tekniktrenden just nu i säll-skap av trådlösa nätverk och grön IT.

– Virtualisering har blivit en själv-klarhet i dag, men kostnadsjakten kommer att tvinga fram betydligt mer genomgripande förändringar. Till exempel tror jag att vi bara har sett början på en omfattande stan-dardiseringsvåg där företag och myndigheter väljer att inte bara stan-dardisera sina datahallar, utan även de enskilda arbetsplatserna, både i valet av hårdvaruplattformar och applikationer. Det kommer ständigt nya lösningar för hjälp-till-självhjälp som förenklar supporten och instal-lation av nya programvaror sker med hjälp av fjärruppdatering. Applika-tionsvirtualisering kommer också att bli ett viktigt inslag i den utveck-lingen, säger Kari Forsén.

Liksom under de senaste två åren är arkivering, portaler samt mobil infrastruktur fortsatt bland de prio-riterade områdena. CRM, som det generellt talas mycket om, är det i Sverige bara 12 procent av IT-che-ferna som säger att man prioriterar.

Det kan jämföras med 38 procent i Danmark och 34 procent i Norge.

– Sverige ligger långt fram vad gäller CRM-lösningar och många företag gjorde investeringarna tidigt vilka dessa siffror bekräftar, säger Kari Forsén.

Samma tendens syns på sats-ningen på data warehouse där strax under 20 procent prioriterar detta i Sverige medan nära hälften i Danmark och 34 procent i Norge har fokus på detta område.

De flesta tillfrågade i Sverige har inga planer på att byta ut sina stan-dardsystem såsom ekonomi- och affärssystem (ERP) de närmaste två åren, med undantag för applika-tioner inom HR där en fjärdedel har förändringsplaner.

Undersökningen visar tydligt att effektivisering, processoptimering och kostnadsreducering nu ligger högst på listan över organisationens främsta utmaningar. Att förbättra kundservicen och att utveckla nya produkter och tjänster kommer strax därefter. Utveckling av sälj och marknadsföring hamnar dock allra längst ner på listan.

Ny skandinavisk undersökning:


ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Kalix i norr till i Karlskrona i söder.

Landet runt

VAD hÄnDer I er KommUn?Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunen-käten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till [email protected] om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

Skellefteå: Halverad leverans-tid för bygglov

Med helt nya grepp har Skellefteå kommun lyckats halvera leverans-tiden för bygglov. Den mest radikala nyordningen är aktiviteten ”Bygglov Direkt” där kommunmedborgarna kan få bygglov för ett enklare ärende rakt över disk.

2007 låg mediantiden för leverans av bygglov i Skellefteå på 82 dagar.

– Perioden januari-april 2008 lyckades vi komma ner till 39 dagar, berättar Göran Åström, förvalt-ningschef vid Skellefteå kommuns bygg- och miljökontor och inflikar att mediantiden för samma period 2007 var 67 dagar.

Kommunledningen har satt som mål att 2007 års leveranstid ska halv-eras till 2009.

– Med all sannolikhet kommer vi att klara det redan i år, säger Göran Åström.

Bygg- och miljökontoret har under det senaste året genomlyst hela bygglovsprocessen i detalj för att effektivisera verksamheten. Genomlysningen visade bland annat att hanteringen av enklare bygglovs-ärenden, där det maximalt handlar om om- och tillbyggnader på 50 kvadratmeter, var ett viktigt förbätt-ringsområde.

– När dessa ärenden, som uppgår till en tredjedel av alla bygglovsä-renden, blandas samman med tyngre ärenden kan handläggningstiden bli onödigt lång, konstaterar Göran Åström.

Sollefteå: Årets konsumentkommunSvenska Kommunal Pensionärernas Förbund (SKPF) har utsett Sollefteå kommun till Årets konsument-kommun, ett upplyftande och inspi-rerande pris.

Hela kommunen men speciellt konsumentdelegationen och konsu-mentrådgivare Ingrid Jacobsson tar med glädje emot priset som kommer

att delas ut i samband med SKPF:s kongress i Luleå den 16-18 juni 2008.

SKPF:s motivering:”Sollefteå kommun har sedan

2003 en konsumentdelegation. Dele-gationen består av såväl politiker som medborgarrepresentanter. Inrättandet av delegationen har inneburit att konsumentfrågor och konsumenternas situation har uppmärksammats både politiskt och i samhället som helhet på ett mycket förtjänstfullt sätt.

Som exempel kan nämnas att servicen för synskadade och andra funktionshindrade i matbutiker har uppmärksammats. Likaså har man tittat på bankautomaternas utform-ning och placering. Marknadsföring av lån och krediter till privatpersoner har granskats. Delegationen har också vidgat sin granskning till att omfatta problem vid sjuk- och färd-tjänstresor.

Delegationens arbete präglas av ett genuint intresse att ge konsu-menterna bästa möjliga service. Samarbetet inom delegationen är stort och varje möte avslutats med en stående punkt ”Dagens posi-tiva fråga” där mötesdeltagarna har möjlighet att berätta om något posi-tivt i kommunen. Det kan röra sig om allt ifrån ett trevligt skyltfönster, ett vänligt bemötande eller välansade trottoarer.”

Sundsvall: Årets guldkommunPå PIM-galan den 16 maj utsågs Sundsvall till årets guldkommun.

PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och består av 10 handledningar i mjukvaror som finns tillgängliga på webben. Medarbe-tarna examineras i praktiska färdig-heter och teoretiska kunskaper i upp till fem nivåer.

Flest examinerade Kompetensutvecklingen riktar sig till alla medarbetare inom alla skolformer i Sundsvalls kommun. Sundsvall blev utsedd till årets guldkommun bland annat för att komunen under

den korta tid de varit igång har flest examinerade medarbetare på nivå 5.

Stockholm: Stadens miljöen-gagemang uppmärksammas– Stockholms stad genomför ett omfattande arbete för att minska stadens klimatpå-verkan och det är mycket bra att Naturvårdsverket vill ta tillvara stadens engagemang i miljöarbetet. Nu får vi ett viktigt tillskott för att fortsätta arbetet med att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Det säger miljö- och fast-ighetsborgarrådet Ulla Hamilton (m) med anledning av att Stockholmsprojekt tilldelas 29,6 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket till lokala klimat-investeringar (KLIMP).

Klimatinvesteringarna i Stockholms stad omfattar bland annat satsningar på fjärrvärmeutbyggnad, en ny fordonsgas-tankstation för sopbilar i Högdalen, satsningar på ökad utvinning av biogas ur avloppsslam samt arbete för att minska metangasutsläppen vid Henriksdal och Sicklanläggningen.

– Biogas är ett förnyelsebart bränsle med låg klimatpåverkan och biogasmarknaden i Stock-holm har goda förutsätt-ningar att växa men då krävs det ett större utbud av tanksta-tioner och säkrad tillgång på gas. Naturvårdsverkets besked idag är ett kvitto på att detta är ett viktigt arbete. Bidragen är välkomna till-skott till dessa viktiga projekt för stockholmsmiljön, säger Ulla Hamilton (m).

Strömstad: Konsertflygel donerad till Koster Kammar-musikfestivalKoster Kammarmusikfestival har fått en värdefull donation av en Kosterbo, som vill vara anonym. Festivalsled-ningen har dock fått klartecken att döpa flygeln till ”Elvis”. Donator

har skänkt en alldeles ny konsert-flygel av märket Shigeru Kawai, en japansk flygel av yppersta klass. Flygeln är byggd på ett sådant sätt, att den är förhållandevis okänslig för väderskiftningar. Invigningen av det nya instrumentet sker redan den 23 maj – i god tid före årets Kammar-musikfestival den 28 juli - 3 augusti. Värdet av gåvan uppgår till cirka 350 000 norska kronor.

– Det är en fantastisk gåva, säger festivalgeneralerna Martin G Rasten och Thomas Flodin. Festivalen får tillgång till ett utsökt instrument och vi slipper de bekymmer, som tidigare varit att låna en flygel och transpor-tera den fram och tillbaka. Det är en viktig gåva, som kommer att hjälpa till att utveckla festivalen.

Även kommunens kultur- och informationssekreterare är glad och tacksam över donationen.

– Sedan Musikaliska Akademien lade beslag på instrumenten på Salt-ögården har vi saknat en fullklassig flygel i Strömstad. Nu får Koster ett alldeles nytt instrument, det kommer musikvänner i hela kommunen att få glädje av: Kanske den generösa gåvan också kan väcka tankar hos andra kulturälskare inom kommunen? Privat generositet har under alla tider varit viktig för samhällens kulturliv.

KonferenSGUIDEN

– Jag är ansvarig våra företagskunder, så givetvis är jag väldigt mån om hela kedjan. Vi har idag 20 hotell, två i Stockholm och ett tredje öppnas på Östermalm i september. Gästerna som kommer är allt från företag, statliga verk till grupper och privat-personer, säger Richard Rosén.

Hög konjuktur för hotellen– Vi har hög beläggning och jag ser mycket positivt på framtiden. Idag är det hög konjuktur för hotellbran-schen, det byggs mycket och efter-frågan är väldigt stor. Givetvis har vi stor konkurrens här i Stockholm,

men det är positivt med konkur-rens, det kräver att vi konstant måste förbättra och utveckla vår produkt och service. Självklart är det även kul att vi har vunnit Grand Travel Award både 2007 och 2008, och även då Business Travel Award 2008. Det är den finaste utmärkelsen man kan få inom hotellbranschen, fortsätter Richard Rosén.

Hotel är ett affärs- och konferens-hotell med 14 konferenslokaler som utgör cirka 1000 kvadrat meter av hotellets yta. Med hotellets 215 rum erbjuds enkelrum till två-, tre- och fyra bäddsrum. Erfarenheten finns även att genomföra arrangemang, events och mindre mässor.

– Vi fokuserar på hälsa och välbe-finnande och försöker skapa den hälsoinriktade konferensen. Bullar och kakor byts ut till fruktsallader och smoothies. Dagen kan börja med morgonyoga eller ett träningspass på Elite Nautilus Gym. En nyhet för hela kedjan är Snooze konceptet. Det innebär att de gäster vi har på söndagar, kan ta det lugnt. De kan äta frukost fram till 13.00 och kan

checka ut fram till 18.00, säger Richard Rosén.

Från bil till cykel Elite Palace Hotel slog upp dörrarna 1958. Hotellet byggdes för att då ta emot det växande antalet bilturister. Den smått annorlunda lösningen, där hotellrummen börjar först fyra plan upp, har sin historia i att hotellet byggdes av Philipson koncernen ovanpå dess bilhallar.

– På den tiden kunde man få bilen servad i garaget, idag kan gästen få låna en cykel gratis istället, säger Richard Rosén och skrattar.

Händer mycketElite Palace Hotel ligger beläget i Vasastan i Stockholm. För den som bor där är det nära till stadens attrak-tioner, samtidigt som hotellet ligger i en fridfull omgivning.

– Det händer väldigt mycket i Stockholm just nu. Jag tänker bland annat på vägprojektet Norra Länken Norra stationsområdet som innebär att den tunga trafiken i innerstan läggs under marken från Norrtull

Utmärkelsen gick till

Elite Hotelsmed ett förflutet inom rese- och hotellbran-chen internationellt, så väl som tennisspelare i USA återvände richard rosén till Sverige efter 10 år. Sedan i december är han försäljningschef vid det fyrstjärniga hotellet, elite palace hotel i Stockholm. nu försöker han inte bara sälja in det egna hotellet, utan även hela elitekedjan.

Annons 90x41_080402.indd 1 2008-04-02 11:20:55

fram till Värtahamnen. Det planeras cirka 5 000 nya bostäder, miljön är i fokus och grönområden kommer att ersätta stora delar av trafiken som nu finns. 2012 skall det vara klar, berättar Richard Rosén.

Hotellet har en egen restaurang, Taabla, och icke att förglömma hotellets pub, den engelska puben The Bishop´s Arms som inbjuder till smakupplevelser vad gäller öl- och whiskeyprovningar.

– Vi vill försöka ge det där lilla

extra till våra gäster. Vi har medlems-kvällar då vi bjuder in våra gästar och försöker göra något intressant. Nu sist bjöd vi på mat och dryck på terrassen, åkte sedan till Gamla stan och gick på vernissage. Det var en mycket uppskattad och trevlig kväll. Nu i sommar tänker vi hitta på något i samband med att Swedish Open går av stapeln, fortsätter Richard Rosén.

Lugn mitt i stadens brusPalace SPA Relax erbjuder massage

och ansiktsbehandlingar. Elite Nautilus Gym finns till förfogande för den som vill ta ett pass i spin-ning, aerobics och yoga. Elite Palace Hotel har renoverat ett 40-tal Deluxe rum och junior sviter. De renoverade rummen är utrustade med tänk-bara bekvämligheter såsom tråd-löst internet, flat screen TV, safety deposit box och minibar.

Om två år öppnar vi ytterligare ett hotell vid Nacka Strand. Det är en äldre kvarn som kommer att byggas

om till hotell och konferensanlägg-ning med över 200 rum och med tillgång till swimmingpool, restau-ranger med utsikt över Stockholms hamninlopp. Det skall bli otroligt kul att få ett sådant hotell i Elite-kedjan, skrattar Richard Rosén.

Tina Lundberg

KonferenSGUIDEN

Säröhus Konferenshotell

www.sarohus.se

100% VINDKRAFT EL VARBERGS ENERGI

100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT.

100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING

100% RESERVKRAFTSÄKRAD

DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERSONAL

SHR KVALITETSSTANDARD ENERGIDEKLARERAD FASTIGHET

Vi har tagit vårt miljökvalitetsansvar, Mål 2020.Nytecknade ramavtal med offentlig sektor.

Wreta Gestgifveri 610 50 Jönåker

Välkommen till en unik 1700-talsmiljö i den vackra Kiladalen. Njut av Wretas delikata bakverk och smörgåsar, eller varför inte njuta av en god lunch eller en kulinarisk fantasifull middag?

0155 - 720 22www.wreta.com

Efter middagen unna dig att bo över i ett av våra vackra gästrum.

Välkommen till Wreta. En del av en annan värld.

WRETA NY.indd 1 07-12-16 20.05.09

Konferens på slottet?

www.sundbyholms-slott.se

016 - 42 84 00Vid Mälaren, Eskilstuna, ca.1 timme från Stockholm.

Statligt avtal!

98 hotellrum, 160 bäddar

www.offentligaaffarer.se

Arbetets museum är det enda museet i Sverige som skildrar arbetslivet och vardagslivet – människorna, deras minnen och berättelser. Museet gör det i en rad tillfälliga utställningar, seminarier och programverksamhet för både vuxna och barn. En bild av hur det var att arbeta i textilfabriken får man om man besöker den enda permanenta utställningen på museet. Här berättar rullerskan Alva Carlsson om hur hon under 35 år, från 1927-1962, steg upp klockan fyra varje morgon för att gå till sitt arbete. Utställningen finns i trapphuset och medan man följer Alvas historia går man i samma trappor som hon en gång gjorde.

Museet strävar efter att vara en mötesplats för samtal om människor arbete, liv och villkor.

Redan när museet öppnade 1991 hade man en idé om att också bedriva konferensverksamhet. Idag arbetar två personer på konferens-avdelningen med att skräddarsy arrangemang åt konferensgäster.

– Vi har många återkommande kunder från både företag, offentliga verksamheter och organisationer. Vi arbetar också med avtalskunder och har idag ramavtal med alla statliga myndigheter, Sveriges kommuner och Landsting, statliga verken i Norrköping, Linköpings univer-sitet, Landstinget i Östergötland och Katrineholms kommun, berättar konferensansvarige Marie Grahn.

Konferens kryddad med kulturDen gula sjukantiga byggnaden ser ut att flyta på vattnet där den står på en egen holme mitt i motala ström. Carl milles kallade den en gång för landets vackraste industribyggnad och under arkitekturåret 2001 blev den framröstad som Östergötlands mest omtyckta byggnader. Vi befinner oss i norrköping och i textilfabriken, som i folkmun kallas Strykjärnet, har maskinerna för länge sedan tystnat. Idag är den istället hemvist för Arbetets museum.

Det finns fem lokaler avsedda för konferenser, möten och seminarier för 5-200 personer på museet. Alla har fast internetuppkoppling och videokanon som komplement till standardutrustningen. En av loka-lerna, Laxholmskällaren, ligger i nivå med vattenytan och har en mindre scen och ljudanläggning. Här kan man ha festevenemang, mindre mässor men också möten med lite udda touche.

– Det blir väldigt vackert när vi tänder ljus i alla ljusstakar på bord och väggpelare. Med vattnet utanför känns det lite som man är ute på en

båt – men utan risk för sjögång.Eftersom huset är en gammal

industribyggnad är det högt i tak och många stora fönster. Det gör att konferensrummen är ljusa och luftiga.

I museet finns också Restaurang Laxholmen som dagligen serverar en uppskattad buffélunch för både konferensgäster och museibesökare. Naturligtvis finns en konferens-meny för de grupper som önskar det. Restaurangen är belägen på sjätte våningen och bjuder på en vacker utsikt över Norrköpings innerstad och industrilandskapet. Arbetets

museum är framförallt en dagkon-ferensanläggning, men i samarbete med flera av Norrköpings hotell erbjuder man prisvärda helpensions-paket. Alla hotell finns på gångav-stånd.

Det är charmig industrimiljö både inomhus och utomhus. Den sju våningar höga byggnaden byggdes 1917 som sista industrifastighet i det som idag kallas för industriland-skapet i Norrköping. Här flockades textilindustrierna kring den forsande strömmen. Vattnet behövdes både för att utvinna kraft och i processen att bereda bomullen för tillverkning av tyg. Under 1960-talet lades flera textilfabriker ner men byggnaderna blev kvar. Industrilandskapet väcktes till nytt liv under 1990-talet när museer, konserthus och universitet flyttade in i fabriksbyggnaderna. Idag är Norrköpings industriland-skap en av Sveriges mest intressanta kulturmiljöer och det fortsätter att utvecklas.

Inne på museet finns kulturupp-levelser bara några steg från konfe-renslokalen. Upp till sju utställningar visas samtidigt utspridda på de olika våningsplanen.

– Det är populärt att ägna en stund av lunchen för att gå på egen hand i någon av våra utställningar. Man kan naturligtvis också boka en guide och få en visning av både museet och en aktuell utställning. Våra konferensbokare har 50% rabatt på guidad visning i samband med konferens. Ibland har man kanske inte så mycket tid att avsätta i sitt program och då har det hänt att vi dukar upp eftermiddagskaffet i en utställning. Det finns flera möjlig-heter att få en kulturupplevelse i samband med en konferens hos oss, avslutar Marie Grahn.

Foto: Marcus Eriksson

KonferenSGUIDEN

Bräcke 0693-160 20www.bjorknasgarden.com

Oasen i Jämtland

� JÖRKNÄSGÅRDEN HOTELL

En sagolik plats för kloka möten

Friiberghs Herrgård. Tel 08-611 41 41. E-post [email protected]. www.friibergh.se

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som

inspirerar. Endast 65 km från Stockholm. Välkommen

till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs

samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

06-0324 Annons_90 x 65 06-12-07 08.30 Sida 1

Bo & konferera!08-566 217 20

Välkommen!Välkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den kompletta hotell- och konferensanläggningen i södra Stockholm.

För det lilla mötet, eller den stora konferensen, vi ger er de perfekta förutsättningarna för ett lyckat möte.

Vi är fortfarande en �exibel och prisvärd hotellanläggning med stor konferenskapacitet och bra kommunikationer.

Gör det enkelt.Boka allt- i-ett-paket hos oss.

08-517 517 10scandichotels.se

Kloka konferenserVilda äventyr

www.kirunacongress.se

KONFERENS I KIRUNA

www.hemavantarnaby.nu tel 0954-301 50


IT-produkter 2008 med tillhörande tjänster

AvtALSnYTT / It-PrODUKtEr / KOMMENtUS

– Efter att den avslutades har många kommuner och andra upphand-lande myndigheter kontaktat oss och vill vara med på våra kommande IT-upphandlingar, berättar Roland Pettersson som har varit ansvarig för genomförandet av dessa upphand-lingar.

– Det är väldigt roligt att vårt koncept har tagits emot så väl hos kommuner, landsting och även bland leverantörerna, menar Roland Pettersson. Att vi nu kan erbjuda ett hundratal av landets kommuner och landsting att köpa PC-datorer, servrar, nätverksprodukter samt programvaror till riktigt bra villkor känns väldigt bra.

– När vi fått in ett 30-tal intres-serade upphandlande myndigheter, bedömde vi att det sannolikt skulle finnas intresse från anbudsgivarna att delta i upphandlingen. Denna är beräknad att omsätta 40 miljoner kronor per år fördelat på högst sex leverantörer per produktområde. Ramavtalen gäller under perioden

2008-04-01 till och med 2010-03-31, med möjlighet till förläng-ning på upp till 12 månader.

– Vi tror att vårt framgångsrecept är att vi har ett nära samarbete med våra uppdragsgivare och kan på så vis ställa krav på varor och tjänster så att de väl överensstämmer med de behov som beställarna har. I det här fallet har det bland annat varit viktigt att se inköpen samman-hållet, där varor och tjänster kan hållas samman hos en leverantör, för största möjliga effektivitet för såväl beställare som leverantör, påpekar Roland Pettersson.

– Det känns som att vi har lagt grunden till en riktigt bra utveckling för Kommentus framtida upphand-lingar inom IT-området. Målet är så klart att fler kommuner, landsting och andra upphandlande myndig-heter ser fördelarna med vårt sätt att upphandla denna typ av varor och tjänster. Det skulle medföra att vi kan göra upphandlingarna oftare, med en betydande omsättning i

botten för att få de allra bästa vill-koren från leverantörerna, säger han.

– Vi vill gärna påbörja nästa upphandling av IT-produkter så snart som möjligt. Vi har en del idéer och uppslag som vi skulle vilja få prövade. Men det gäller att vi får tillräckligt många intresserade uppdragsgivare så att leverantörerna kan få lönsamhet, förklarar Roland Pettersson.

Den som är intresserad av Kommentus IT-upphandlingar, genomförda och kommande, kan med fördel vända sig direkt till Roland Pettersson eller Thord Lind-berg och diskutera möjligheter och lösningar.

IT-produkter 2008 med tillhörande tjänsterKommentus Gruppen har genomfört en ny upphandling av It-produkter med tillhörande tjänster. Det har varit ett stort intresse av den förra upphandlingen, som avslutades under 2006. I den ingick ett 70-tal upphandlande myndig-heter och den omsatte årligen cirka 200 miljoner kronor.

Antagna leverantörer per delområde

Område A, PC dator Område C, Server

Atea Sverige Ab Atea Sverige Ab

Caperio Ab Office It-Partner i Sverige Ab

QD It partner Ab QD It partner Ab

Office It-Partner i Sverige Ab Dustin Ab

Dell Ab Dell Ab

Caperio Ab

Område D, Nätverksprodukter Område E, Programvaror

Atea Sverige Ab Caperio Ab

Caperio Ab QD It partner Ab

QD It partner Ab Office It-Partner i Sverige Ab

Atea Sverige Ab

Roland Pettersson

Allt oftare väljer man att standar-disera kontorsdatorer när det gäller prestanda, operativsystem, tillbehör och programvara. Microsofts verktyg är ofta basen i företagens och organi-sationernas IT-miljöer, men de måste fungera ihop med andra typer av lösningar också. Virusskydd, back-upprogram, affärssystem, CRM-verktyg, resursplaneringssystem och annat är ofta nära kopplat till Microsofts produkter. Alternativ med operativsystem och program-vara baserade på så kallad öppen källkod gör dock inbrytningar på många håll.

En orsak till att skatteavdraget för hem-PC togs bort vid årsskiftet 2006-2007 var den växande skill-naden mellan kontors- och hemda-torernas prestanda. De senare ansågs av politikerna vara alltför avance-rade för att subventioneras. I stället förmånsbeskattas samtliga låneda-torer – även de datorer som redan fanns ute på marknaden.

Bärbara datorer har i många fall förändrat verksamhetens arbete så mycket det är svårt att föreställa sig ett arbetsliv utan dem. Men för IT-avdelningen är de inget mindre än en mardröm när det kommer till att handskas med till exempel nätverkssäkerhet eller olycksbenägna användare.

Tunna klienter innebär att en datoranvändare arbetar direkt mot ett centralt nätverk. Lokalt har den enskilde användaren tangentbord, mus och bildskärm kopplat till en minimal centralenhet, utan hårddisk och operativsystem. Centralenheten kräver inte lika snabb CPU och inte lika mycket arbetsminne som en vanlig persondator som kör tillämp-ningsprogrammen lokalt.

Marknaden för lagringssystem fortsätter att växa år för år. Behovet av datorkraft genererar i många fall fler inköp av servrar, ökade drift-kostnader, utrymmes- och värme-problem.

I ett försök att minska använ-dandet av hårddiskar kommer dator-tillverkaren Sun senare i år att erbjuda flashdiskar för utbyte av konventio-nella hårddiskar i kundernas existe-

rande servrar.Virtuella serverlösningar har

också blivit ett gångbart alternativ för att minska energiåtgång och helt enkelt utnyttja lagringskapaciteten på ett effektivare sätt. Här finns mer eller mindre öppna lösningar men också sådana som är låsta till leveran-törens egna produkter.

IBM vill i grunden förändra hur datorhallar arbetar. Så ska personal-behovet minskas, kostnaderna sänkas och energiutnyttjandet förbättras. Enligt bedömare har IBM rätt teknik, men måste bli bättre på att kommunicera värdet för kunderna.

I analysföretaget Gartners senaste rapport kring operativsystem förespås en mörk framtid för traditionella operativsystem och intäktsmodeller. Under de närmaste åren kommer allt fler företag att välja olika hyrmo-deller. Och tekniker som virtualise-ring på större servrar, med många processorkärnor, kommer att tvinga fram nya sätt att ta betalt.

Dagens trend är applikationsvir-tualisering, alltså där program kan levereras i en hypervisor, som gör att de kan köras på vilket operativsystem som helst.

Det skulle göra valet av operativ-system ointressant och kanske inne-bära det största hotet hittills mot Microsoft.

Virtuella datorer har dock fler risker än fysiska datorer. Skillnaden mot konventionella datorer är att om någon tar över kontrollen av huvudoperativsystemet får de samti-digt kontrollen över samtliga virtu-ella datorer.

Till sist en praktisk produktnyhet: Hårdvarutillverkaren Man Machine har nu släppt ett tangentbord som tål fukt, vätskespill och allmänt tuffa tag i miljöer där vanliga tang-entbord snabbt skulle få problem. Med det något överdådiga namnet Really Cool, lovar den rädda dagen när kaffekoppen oväntat dumpar sitt innehåll.

Arne Öster

IT-produkter och trenderen organisations grundläggande It-infrastruktur omfattar oftast både stationära och bärbara datorer, tunna klienter, servrar, nätverkspro-dukter, skrivare, programvara samt tillbehör och tjänster. närmare integration mellan hårdvarure-surser, mjukvara och nätverk är en växande trend liksom olika typer av virtualisering.

FAKTA

Företagsnamn: Dustin Ab

Omsättning: 3,5 miljarder SEK 06/07

Antal anställda i Sverige: 350

Etablerat år: 1984

Huvudkontor: Hangövägen 35, 102 54 Stockholm

Certifieringar miljökvalitet: ISO 9001, 14001

Aktuellt ramavtalsområde: It-produkter med tillhörande tjänster 2008Servrar med tillhörande tjänster och tillbehör.

Giltighetstid: 2008-04-01 till och med 2010-03-31

Referenser inom offentlig sektor: försvarsmakten, fMv, Arvika Kommun, järfälla Kommun, Sollentuna Kommun, Eskilstuna Kom-mun, Skatteverket, Kriminalvården, försäkring-skassan, räddningsverket, Länsstyrelsen, Eko-brottsmyndigheten, bollnäs Kommun, trollhättans Kommun, filipstads Kommun, Eslövs Kommun

Kontaktperson:jan tufvandertelefon 08-410 889 04fax 08-553 44 399E-post [email protected]

Hemsida: www.dustin.se

AvtALSnYTT / KOMMENtUS

Dustin AB» iT-ProDuKTer «

Många upplever svårigheter i att bedöma företagets/organisationens behov av (server) servrar och datalag-ring samt i att ta fram en långsiktig strategi för detta. En ostrukturerad lagringsmiljö kan medföra sårbarhet och potentiell förlust av affärskritisk data. Detta kan leda till ekonomiska konsekvenser för företaget/organi-sationen då medarbetare saknar till-gång till information för att bibehålla servicegraden gentemot kunderna. I värsta fall kan förlust av data även innebära juridiska konsekvenser, om till exempel avtalad servicenivå inte kan upprätthållas eller om känslig information förvaras osäkert alterna-tivt försvinner helt.

Utmaningar för dagens IT-avdelningarIT-avdelningarna ska i dag leverera allt mer funktion till användarna inom ramen för sin budget och när datamängden växer ökar också kraven på en säker och effektiv hantering.

Tidigare lade man oftast en tillämpning på en enskild server. I dag brottas IT-avdelningarna med ett antal olika utmaningar och frågeställ-ningar: man har för litet serverrum, för mycket dyr hårdvara i relation till

utnyttjandegraden, sårbar affärskritisk data, en IT-park som drar för mycket ström och en ständigt växande data-mängd som är svår att övervaka på ett effektivt sätt. Man oroar sig dessutom för om man kan garantera den till-gänglighet, snabbhet och service som ens verksamhet och kunder förväntar sig och för om lösningen är skalbar eller om man i stället ”målar in sig i ett hörn”.

Långsiktiga lösningar som minimerar din sårbarhetDustin erbjuder server/storage-lös-ningar som hjälper dig att hantera en växande datamängd på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt. Vi tar ett helhetsansvar och kan erbjuda allt från inköpssupport till installation.

• Genomgång av din befintligamiljö med behovsanalys baserad på din verksamhet, datalag-ringsmängd, säkerhetskrav med mera

• Hjälp att ta fram en långsiktigIT-strategi som låter dig anpassa server/storageparken vartefter nya behov uppstår

• Tillhandahållandeavinstallationoch montering (om önskvärt)

Dustin tillhandahåller server/storage-lösningar ur ett brett sortiment med produkter från ledande tillverkare som HP, IBM och Fujitsu-Siemens, VMware, Microsoft med flera.

I våra lösningar ingår service och support-avtal från tillverkaren,anpassade efter ditt krav på tillgänglighet.

För mer information kontakta oss på telefon 08-553 44 000 eller maila till [email protected].

Dustin, grundat 1984, är Sveriges största Internetbaserade återförsäljare av IT-produkter och hemelektronik. Försäljningen sker via Internet, post-order och direktförsäljning. I juli 2007 tog Dustin första steget i en nordisk expansion i och med förvärvet av danska Computerstore A/S, en av Danmarks ledande leverantörer av IT-produkter. I Sverige och Danmark har Dustin nu cirka 350 anställda och koncernen beräknas omsätta 4 miljarder kronor under 2008. Sedan Augusti 2006 är Private Equity-bo-laget Altor huvudägare.

Skydda dina affärer med Dustins server/storage-lösningar

Dustin erbjuder server/storage-lösningar som hjälper dig att hantera en växande datamängd på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt. Våra lösningar ger dig omedelbar tillgång till all din affärskritiska data dygnet runt och är dessutom skalbar för framtidens behov.

Jan Tufvander

Skydda dinverksamhet!

Dustin erbjuder offentlig sektor server/storage-lösningar som hjälper organisationenatt hantera en växande datamängd på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt.Våra lösningar ger omedelbar tillgång till all affärskritisk data dygnet runt och ärdessutom skalbar för framtidens behov.

Server/storage-lösningar från Dustin

www.dustin.se

AvtALSnYTT

Bevakningstjänster och larm 2009Upphandlande organisationKommentus Gruppen AB

Ansvarig upphandlareCarl-Göran BergstrandTelefon: 08-709 59 11E-post: [email protected]

Upphandlingens omfattningUpphandlingen av bevaknings-tjänster och larm 2009 omfattar följande tjänster:

• Stationärbevakning• Ronderandebevakning• Larmmottagning och larmför-

medling som utförs av larmcen-tral (t.ex. mottagning av tekniska larm från driftrum och elrum, trygghetslarm som förmedlas av hemtjänsten, nödlarm/personal-larm osv. inklusive GPS-tjänster och Kameratjänster).

• Larmutryckning• Ordningsvakt

Planerade upphandlingar

• Skyddsvakt• Personskyddstjänster• Säkerhets-ochbrandutbildning• Förebyggande intern brand-

skyddskontroll• Telefonjour för felanmälningar,

hisslarm osv.• Utryckning vid störningsä-

renden till inrapporterat objekt (störningsjour)

• Beredskapsstyrka (vid incidentoch beredskapsinsatser kan det föreligga behov av snabbt förhöjda säkerhetsåtgärder där stationära väktare är en del av behovet)

• Receptionstjänst• Parkeringsövervakning på gatu-

mark (kommunal parkeringsvakt på offentlig plats)

• Parkeringsövervakningpå tomt-mark

• Åtgärdsarbeten vid inbrott/skador, såsom t.ex. klottersa-nering och lagning av glasrutor samt återställande till ursprung-ligt skick (klottersanering pris-

sätts per m² inklusive erforder-ligt material (miljödeklarerat), transporter till och från, foto-grafering, polisanmälan, admi-nistration osv. Beträffande glas lämnar leverantören förslagsvis pris på 3 olika sorter med mått 70 * 90. (Float 3 mm, Lamell 6 mm samt Isolerglas D4-12).

• Konsulttjänster inom säker-hetsområdet (t.ex. riskanalyser, analysera nuvarande skydd och ge förslag till åtgärder, säker-hetsbesiktningar och åtgärder på skal-, person-, tekniska skydd m.m).

Planerad avtalstid2009-01-01 – 2012-12-31

AnnonsförmedlingRikspolisstyrelsen (RPS) ansvar för framtagning av ramavtal för annonsförmedlingstjänster. För närvarande är det avtalslöst inom detta område då tidigare upphand-ling inte kunde slutföras på grund av överprövning samt att den senaste upphandlingen har avbrutits.

Rikspolisstyrelsen har kommer starta en ny upphandling av annons-förmedlingstjänster som beräknas vara klar under hösten 2008.

Upphandlande organisationRikspolisstyrelsen

KontaktpersonAnneli LindbergE-post: [email protected]

Fordon 2009Kommentus Gruppen AB genomför samordnad upphandling av fordon.

Upphandlande organisationKommentus Gruppen AB

Ansvarig upphandlareCarl-Göran BergstrandTelefon: 08-709 59 11E-post: [email protected]

Upphandlingens omfattningUpphandlingen Fordon 2009 omfattar konventionella person-bilar, kombibilar, minibussar och lätta lastbilar upp till 3,5 ton samt serietillverkade s.k. miljöfordon. Med begreppet miljöfordon avses följande: metangasdrivna fordon, etanolfordon av FFV-typ, elhybrid-fordon samt fordon som släpper ut maximalt 120 gram CO2 per km.

Anbudsgivaren har även möjlighet att lämna anbud på en finansierings-tjänst där kommunen/kommunala bolaget/landstinget som arbetsgi-vare har möjlighet att utan risk eller extra kostnad kunna erbjuda all sin personal att köra en ny bil, d.v.s. en form av personalbil. Värdet av förmånen beskattas enligt de regler som gäller för bilförmån. Finansie-ringstjänsten skall beskrivas utförligt i anbudet.

Upphandlingen omfattar stan-dardutrustade fordon i tre alter-nativ. Anbuden skall omfatta köp av fordon. Anbud bör även lämnas på Finansiell leasing och Operationell leasing (fullservice).

Parallellt bjuder Kommentus även in till en separat samordnad upphandling av vagnparksfinansie-ring. Den omfattar finansiell leasing, operationell leasing samt vagnparks-administration, vilken kan utnyttjas som ett komplement till denna upphandling av fordon. Ansvarig upphandlare hos Kommentus är Henrik Palmér.

För att kunna erhålla flexibilitet samt det totalt sett bästa reslutatet vad gäller köp + finansiering rekom-menderas att ni anmäler er till bägge dessa upphandlingar.

Planerad avtalstid2009-01-01 - 2012-12-31

Tilldelningsbeslut fattat i ramavtalsupphandling eID2008Verva har den 23 maj 2008 tecknat tilldelningsbeslut med fyra leveran-törer.

Upphandlande organisationVerva

KontaktpersonIrene AnderssonE-post: [email protected]

Tilldelningsbeslutet innnebär att Verva har valt ut fyra leverantörer som får teckna statliga ramavtal om tjänster för elektronisk identifiering och publika personliga e-legitima-tioner:

Svenska Handelsbanken ABSwedbank ABNordea Bank ABTeliaSonera Sverige AB

Avslag om överprövningLänsrätten avslog Eurodocs AB:s ansökan om överprövning av Vervas selekteringsbeslut. Det innebär att Verva kunde fatta tilldelningsbeslut enligt plan.

Befintliga ramavtal med Handels-banken, Nordea, Swedbank och Teli-aSonera gäller till den 30 juni 2008. Fram till denna tidpunkt kan avrop

liksom förlängning av gällande leve-ransavtal göras.

LjuskällorFORTV har nu annonserat upphandling av Ljuskällor (lågener-gilampor, lysrör, urladdningslampor, glödlampor, halogenlampor, fordon-slampor) avseende statligt ramavtal.

Upphandlande organisationFortifikationsverket

KontaktpersonAnn-Charlotte ErikssonE-post: [email protected]

Beräknad tidplanFörstudie: Genomförd Förfrågningsunderlaget utformad: Genomförd

Pågående upphandlingarAnnonsering och anbudstid april-juni 2008: PågårSista anbudsdag: 2008-06-10Utvärdering/tilldelningsbeslut:2008-06-19 Nytt avtal: 2008-07-01

Hygien och städprodukterVerket för högskoleservice (VHS upphandling) har startat arbetet med en ny upphandling av det stat-ligt ramavtal för hygien och städpro-dukter. Det nuvarande avtalet går ut den 14 november 2008. Upphandlande organisationVerket för högskoleservice

KontaktpersonAnnette AnnerstigE-post: [email protected]

Sista dag att lämna anbud är den 25 augusti 2008.

Vitvaror 2008Kommentus genomför samordnad upphandling av storköksmaskiner, fastighetstvättmaskiner och vitvaror.

Upphandlande organisationKommentus Gruppen AB

Ansvarig upphandlareJeanette HemmingssonTelefon: 08-709 59 63

E-post:[email protected]

Upphandlingen omfattar tre delområdenUpphandlingen omfattar köp av produkter inom nedan angivna tre (3) delområden inklusive installation och service. Möjlighet ges till leve-rantören att offerera på ett eller flera delområden. Avtal avses att tecknas med upp till tre (3) leverantörer inom varje delområde för respektive upphandlande enhet.

A. Vitvaror och hushållsprodukter (Vitvaror avses t.ex. kyl, tvättmaskin, ugn, spis m.m. med hushållspro-dukter avses t.ex. dammsugare, köks-apparater etc. för hushållsbruk)

B. Fastighetstvättmaskiner (Tvätt-stugemaskiner, torkskåp, mopptvätt-maskiner, manglar)

C. Storköksmaskiner

Sista anbudsdagSista dag att inkomma med anbud är den 1 juli 2008.

AvtalstidAvtalet tecknas för tre (3) år med möjlighet för Kommentus att förlänga avtalet med upp till ett (1) år. Avtalet beräknas träda i kraft under november-december 2008.

It-konsultupphandlingVerva vann samtliga tolv överpröv-ningar i Länsrätten.

Verva har gjort en upphandling av it-konsulttjänster inom åtta anbuds-områden. Inom sju av områdena överklagades upphandlingen till Länsrätten av totalt tolv anbudsgi-vare.

Länsrätten har nu avgjort de tolv överprövningarna och konstaterar att Verva inte har brutit mot några upphandlingsregler. Det betyder att Verva vunnit samtliga överpröv-ningar.

– Länsrättens dom är mycket glädjande – för leverantörerna som vunnit upphandlingen, för inkö-parna som vill göra bra affärer och för Verva som upphandlare, säger Michaela Kanti, upphandlingsledare Verva.

Få till en bra affärIngen tidigare statlig upphandling inom it-området har fått så många

överprövningar. – Att vinna dem alla visar på

att Verva har både kompetens och kunskap att genomföra sådana kvalificerade upphandlingar som tjänster. Vi visar också att det går att upphandla utifrån kundernas behov och få till en bra affär.

Upphandlingen IT-konsult-tjänster 2008 stoppad av KammarrättenFem leverantörer har överklagat till Kammarrätten.x

Fem överklagningar inkom till Kammarrätten. I ett fall har Kammarrätten nekat prövnings-tillstånd därmed står Länsrättens beslut fast. I ett annat har de beslutat att inte stoppa upphandlingen i avvaktan på att avgöra frågan om prövningstillstånd. I övriga tre har Kammarrätten meddelat interimis-tiskt beslut i väntan på att avgöra frågan om prövningstillstånd. Det

interimistiska beslutet som avser anbudsområde 1-6 och 8 innebär att upphandlingen nu är stoppad inom dessa områden och att ramavtalen inte kan träda ikraft.

Huvudsäte i Stockholms länRamavtalen som Verva upphandlat är tvååriga, med möjlighet till upp till två års förlängning. De avser it-konsulttjänster utan koppling till produkt eller funktion, och gäller leveranser till 52 statliga myndig-heter, 19 kommuner samt 9 stiftelser och liknande, alla med huvudsäte i Stockholms län.

Ett av anbudsområdena i upphandlingen, GIS-kompetens, överklagades inte och ramavtalen inom det området kunde därför träda i kraft redan 13 februari.

Stort intresseVervas upphandling startade i juni 2007 och har tagit längre tid än Verva räknade med från början. Intresset att lämna anbud var oväntat stort

inom alla anbudsområden. Totalt kom det in 307 anbud.

Ramavtal för betalkort, resekonto och inköpskort förlängt till och med 2008Riksgälden utnyttar sin option att förlänga ramavtal för betalkort, resekonto och inköpskort en andra gång.

Riksgäldens ramavtal med SEB Kort AB, American Express Services Europe Ltd, Swedbank AB (tidigare FöreningsSparbanken AB) samt Nordea Finans AB förlängs därmed till och med den 31/12 2008.

Kontaktperson hos Riksgälden:Anita SchönbeckTelefon 08-613 45 85E-post:[email protected]

Upphandlingsnotiser


Jag upplever att våra unga bär svar, viktiga svar, avgörande svar, till oss, om oss, inte minst avgörande svar till oss som arbetar inom skolan, socialtjänsten och ungdomsvården. Tyvärr upplever jag ibland att vi som arbetar där inte alla gånger tar våra ungdomar på allvar.

Jag saknar ungdomarnas röster bland oss vuxna i samhällsdebatten idag, inte minst skoldebatten med utbildningsminister Björklund i spetsen. Jag upplever att vi vuxna alltför ofta riktar fokus på ledsam-heter kring vad de unga gör och låter dem klä skott för vår egen oförmåga och okunskap, istället för att vi har kurage nog att rannsaka oss själva och se vad vi vuxna behöver lära oss mer av. Jag anser att vi behöver fråga barnen och ungdomarna vad de tycker, hur de känner, vad de upplever. Framförallt behöver vi lyssna på just dem som upplever sig vara utsatta just nu idag.

Jag vill ge ett konkret exempel på en flicka som jag mötte som for offer för både skolsystemet, socialtjänsten och ungdomsvården. Jag kallar henne Camilla och börjar med att återge en kort sammanhangsbeskrivning:

Åren 2002-2003 tvångsom-händertogs och SoL-placerades 24 ungdomar i en av Göteborgs krans-kommuner. I en utvärderingsrap-port framtagen av kommunens egen socialförvaltning påvisades att de 24 tvångs- och SoL-placerade ungdo-marna fick större problem med droger, ökad ohälsa och skolproblem under själva behandlingstiden på institution.

– Vi har slängt 14 miljoner i sjön och inte har ungdomarna blivit bättreî - sa dåvarande ordförande i social- och arbetsnämnden.

Utsattes för misshandelCamilla var en av ungdomarna kommunen SoL-placerade. Hon var då 13 år. Det som satte stopp för Camillas institutionsvistelse, var att det uppenbarades att hon hade utsatts för misshandel av fyra behandlings-assistenter på institutionen. Drygt ett år efter misshandeln kontaktade Camillas mor mig. Hon frågade om jag ville ta emot henne och hennes dotter i terapi. Problemen modern delgav, var att Camilla vid

Det handlar om våra barneftersom jag även arbetar som terapeut, har jag tagit del av ungdomars öden i terapirummet, har det även frammanat mitt ställningstagande rörande vikten av att få in mer av barnperspek-tivet i vårt samhälle.

denna tidpunkt pendlade mellan förtvivlan och aggressivitet. Dottern hade börjat skära sig och tillta våld mot henne. Nu visste modern inte längre hur hon skulle hantera situa-tionen. Dels kände Camillas mor misströstan mot socialtjänsten som SoL-placerat Camilla vilket resul-terat i misshandel, och dels för att hon upplevde sig maktlös i mötet med sin dotter. När jag frågade om Camilla själv ville gå i terapi, svarade modern ja.

Jag träffade Camilla och hennes mor varannan vecka under 1 ½ års tid. Uppdraget bestod av att stödja Camilla att bearbeta misshandeln, komma tillrätta med att hon skar sig, hantera förtvivlan och aggressi-viteten, så väl som att modern skulle komma tillrätta med maktlösheten hon erfor inför Camilla, men också socialtjänsten och institutions-vården. Uppdraget bestod också av att mor och dotter skulle arbeta mot konstruktiva förhållningssätt i mötet med varandra för att tillsammans utveckla en sundare relation.

Djup misstro mot vuxnaTill en början upplevde jag att Camilla främst styrdes av djup misstro mot vuxna. Hon ifråga-satte allt och alla, så även mig. Jag minns så väl tillfället som jag efteråt upplevde var en vändpunkt för något nytt för henne, och så även nytt och ytterst lärorikt, för mig. Tack.

Jag minns att jag satt på trappan bredvid Camilla. Plötsligt sa hon:

– Om vi inte accepterade utred-ningen skulle jag bli tvångsom-händertagen enligt LVU sa surkär-ringen på îsocî. Jag förstörde för min omgivning tyckte hon och lärarna, säger Camilla tyst. Hon tar ett djupt andetag, tittar upp på mig, tar sats, fortsätter:

– När jag hörde de där jävla orden gick det fort. Jag började isolera mig och tycka alltmer illa om mig själv. Jag skar mig varje gång jag blev arg, det kändes som jag ville straffa mig för att jag var så dum och elak. Fan vilket helvete det har varit!

Camilla reser sig upp och går nedför trappan. Ser hennes tårar komma. Det hugger till inombords. Jag går sakta efter. Hon vänder sig om med tårdränkt ansikte:

– Du kanske är en lika stor svikare du, säger hon rappt och ger mig en iskall blick.

Jag vet att stunden är inne. Just den där avgörande stunden som svarar på om jag lyckas nå fram. Känner plötsligt mina tårar komma. Jag vill krama henne. Men – den där kramen är mitt behov. Jag avstår.

– Jag vet inte, kanske jag är det, svarar jag. Jag finns här nu och lyssnar gärna på dig om det känns rätt för dig att berätta.

– Du grinar ju.– Ja, svarar jag.Mina tankar snurrar. Var landar

mina ord i henne. Plötsligt ler hon. Vi står där tysta. Länge.

Försiktigt börjar Camilla berätta. Från dagen när hon transporterades till paragraf 12-hemmet, misshandeln på hemmet, mobbingen i skolan och skilsmässan mellan hennes mamma och pappa.

När ni vuxna felar tystas det ner– Jag har fortfarande inte fått något rakt svar på varför behandlingsas-sistenterna gjorde så här mot mig. Inte heller har jag fått något rakt svar på varför min socialsekreterare inte trodde på mig när jag ringde och bad om hjälp. Ungdomshem kan aldrig bli någon lösning. Det handlar om att ni vuxna måste lära er mer om er själva för att vi unga tillsammans med er skall kunna skapa förståelse och respekt. Visst fan, kan jag och andra ungdomar göra fel, men det drabbar sällan mängder av människor. Medan när ni vuxna felar tystas det ner, allt för att inte uppmärksammas. Hur trovärdigt är det, säger Camilla och borrar in sin blick i mig.

Handlar om ömsesidig respektEfter just denna terapisession påmindes jag främst om att Camilla hade mött en situation som inget barn överhuvudtaget skall behöva möta. Jag påmindes också om Camillas klarsyn när hon sa îdet handlar om att ni vuxna måste lära er mer om er själva för att vi unga tillsammans med er skall kunna skapa förståelse och respektî. Hennes påstående delade jag, för mig var det en sanning som hade vuxit fram successivt i mitt arbeta med ungdomar. Lika mycket delade jag Camillas andra påstående - îvisst fan, kan jag och andra ungdomar göra fel, men det drabbar sällan mängder av människor. Medan när ni vuxna felar tystas det ner, allt för att inte uppmärksammas. Hur trovärdigt är det?î Jag delade även detta påstående,

eftersom jag både i mitt yrke, så väl som privat, hade mött situationer rörande utsatta barn, som hade tystats ner och mörkats av vuxna.

En ung människas tragiska erfarenhetTerapisessionen påminde mig åter om en ung människas tragiska erfarenhet. En erfarenhet som jag upplevde var ett svar på ett djupt misslyckande och övergrepp mot ett barn från samhällets sida. Här mötte jag en ung människa som blivit miss-handlad av den personal som skulle hjälpa henne. Det gjorde mig arg. Återigen påmindes jag om luckorna i vårt rättssystem. Återigen påmindes jag om vårt allas delansvar. Mitt delansvar. Ditt delansvar. Föräldrars delansvar. Samhället och medbor-garnas delansvar, inte minst skolan och den sociala myndighet som hade SoL-placerat Camilla och den insti-tutionsvård vars personal hade utsatt henne för misshandel. Hur många gånger i mitt arbete hade jag inte mött liknande situationer där unga människor som på olika sätt hade kommit i kläm för att vi vuxna inte haft kurage nog att ta vårt ansvar?

Vårt gemensamma delansvarVi behöver lyssna på de unga riktigt noga både vad det gäller skolfrågor, institutionsvård och de barn som kommer från andra länder. När vi frågar barnet, ungdomen, eleven îvill du hjälpa mig att bemöta dig på sätt som är bra för digî lär vi garanterat hitta två nycklar. En nyckel som kan leda till ökad förståelse och ömse-sidig respekt mellan barn och vuxna. En annan som kan skapa förutsätt-ningar för att hitta kloka ramar för alla barn i skolan. Vi kan ju inte sätta in alla på institution.

Tina Lundberg

You really need skills to become Europe’s number one.

Konica Minolta. The skills to win.

www.konicaminolta.se

2006_Mag_A4_a_b_c_Swe.indd 1 2008-05-27 15:32:07

rEtUrADrESS: Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

posttidning

För mer information besök vår hemsida www.autoplan.se eller maila till [email protected]

›› Det fi nns en anledning till att vi är marknads-ledande. Vi lyssnar på våra kunder! ‹‹

Mer körglädje.Mindre administration.

AutoPlan erbjuder fl exibel fi nansiering, smarta rutiner föradministration och smidig onlineförsäljning av era fordon.

AutoPlan gör det enklare för era förare genom snabbtelefonsupport, enkla rutiner och lättanvända hjälpmedel.

AutoPlan ger er vagnparksadministration när den är som bäst.

offentliga affärer nr-3 2008

Documents