1(18)

Alexandra Skopal

Miljöinspektör Rapport 2013:15

Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

Miljöförvaltningen

Rapport om Grundvattenkontrollen

Landskrona stad 2013

2(18)

Sammanfattning Sedan 1992 finns det ett kontrollprogram

för grundvattnets kvalitet inom Lands-

krona stad. Syftet med programmet är att

kunna följa långsiktiga förändringar av

grundvattnet. De provpunkter som ingår i

kontrollprogrammet ligger i de mest re-

presentativa vattenförande geologiska

formationerna i kommunen. Dessa prov-

punkter har utarbetats i samarbete med

Sveriges geologiska undersökning. Pro-

verna med grundvatten har analyserats

med avseende på ett flertal fysikaliska,

mikrobiologiska och kemiska parametrar,

bland annat pesticider.

Under år 2013 togs det prov i 10 jordla-

gerbrunnar i april månad. Denna rapport

redovisar endast 2013 års provtagning.

Undersökningarna ger en bild av de olika

vattentäkternas fysikaliska och kemiska

status. Resultaten varierar mellan de olika

provpunkterna. Genomgående kan dock

konstateras att vattnet i kommunen är

hårt. En av provbrunnarna har mycket

hårt vatten, medan de resterande brunnar-

na har hårt vatten. Av brunnarna med hårt

vatten har 7 en hårdhet under 15 tyska

hårdhetsgrader, och 2 över.

Sex av jordlagerbrunnarna har en nitrat-

halt som överstiger 20 mg/l, vilket av

Livsmedelsverket bedöms som tjänligt

med anmärkning och bör ej ges till barn

under ett års ålder.

Vid provtagningen 2013 påvisades rester

av kemiska bekämpningsmedel i 90 % av

brunnarna. Två av dessa brunnar hade

halter som överstiger gränsvärdet för tjän-

ligt vatten.

Enligt det fastställda kontrollprogrammet

kommer nya undersökningar av jordla-

gerbrunnarna att genomföras två gånger

under 2013 och bergbrunnarna kommer

också att undersökas 2013, då de inte blev

undersökta enligt kontrollprogrammet

2013 eftersom de finansiella medlen inte

räckte.

3(18)

Innehållsförteckning Sammanfattning .................................................................................................... 2 1. Inledning ............................................................................................................ 4

1.1 Kontrollprogram ............................................................................................. 5 1.2 Analysmetoder ............................................................................................... 6 1.3 Fortsatt undersökning .................................................................................... 6 1.4 Geologisk översikt .......................................................................................... 6 1.5 Grundvattentillgångar ..................................................................................... 8 1.6 Grundvattenskydd .......................................................................................... 9

2. Resultat .............................................................................................................. 9 2.1 Hårdhet .......................................................................................................... 9 2.2 Kväve ............................................................................................................. 9 2.3 Fluorid .......................................................................................................... 10 2.4 Kadmium ...................................................................................................... 10 2.5 Nitrat ............................................................................................................ 10 2.6 Kemiska bekämpningsmedel ....................................................................... 11 2.7 Arsenik ......................................................................................................... 14 2.8 Bly ................................................................................................................ 15 2.9 Uran ............................................................................................................. 15 2.10 Järn och Mangan ....................................................................................... 15 2.11 E.coli .......................................................................................................... 16 2.12 Övriga parametrar ...................................................................................... 16

Referenser ........................................................................................................... 17

4(18)

1. Inledning Större delen av Landskrona stads yta har

ett gott grundvattenskydd med mäktiga

moränlager som täcker vattenmagasinen.

Några områden har däremot mer lättge-

nomsläppliga jordmåner vilket gör det

enklare för föroreningar att komma ner

till grundvattnet.

Miljönämnden har upprättat ett kontroll-

program för grundvattnet inom kommu-

nen. På uppdrag av nämnden tog Sveriges

geologiska undersökning (SGU) fram ett

kontrollprogram med representativa

provpunkter i kommunen, vilket startade

1992.

Syftet med kontrollprogrammet är att få

en samlad bild av grundvattentillgångarna

i kommunen samt att långsiktigt kunna

följa förändringar i vattenkvaliteten.

Kontrollprogrammet innefattar provtag-

ning av grundvattnet i 15 brunnar; 5

djupa bergborrade brunnar och 10 jordla-

gerbrunnar. Provtagning av de fem dju-

pare brunnarna ska ske med 5 års mellan-

rum, medan provtagning i de grundare

brunnarna ska utföras två gånger per år.

År 2013 räckte inte de finansiella medlen

till två provtagningsomgångar så det togs

enbart prover under våren. Detta innebär

att provtagningen i de djupare bergbor-

rade brunnarna inte har skett med det 5

årsintervall som bestämts i kontrollpro-

grammet.

Denna rapport är en sammanställning av

de undersökningar som utförts under år

2013. Nedan i tabell 1 så det framgår

vilka brunnar det togs prov i under våren

år 2013. Tabell 1. Jordlagerbrunnar i kontrollprogrammet 2013.

Namn Fastighet Adress Djup

B6 Viarp 1:13 Ottarpsvägen 111 Jord 5

B7 Vadensjö 19:2 Hällebovägen 163 Jord 12

B8 Tullstorp 13:1 Tullstorps vattenverk Jord 24

B9 Råga Hörstad 7:4 Råga Hörstadsvägen 33 Jord 4

B10 Tofta 16:1 Ängahusvägen 13 Jord 3

B11 Lilla Hörstad 6:73 Munkebäcks vattenförening Jord -

B12 Saxtorp 4:3 Brunnsvägen, Örebyns vattenförening Jord 17

B13 Saxtorp 7:34 Björnahusvägen 28 Jord 5

B14 Kvärlöv 4:31 Norra Kvärlövsvägen 51 Jord 4

B15 Annelöv 3:10 Annelövs trädgård Jord 3

Av de 10 jordlagerbrunnarna har 3 varit

med sedan kontrollprogrammet startades

1992 och de är:

B8: Tullstorp 13:1, som är Tullstorps

vattenverk och kommunens reservvatten-

täkt,

B11: Lilla Hörstad 6:73, vilken tillhör

Munkebäcks vattenförening, och

5(18)

B12: Saxtorp 4:3, som tillhör Örebyns

vattenförening.

Inför 2013 byttes flera brunnar ut på

grund av att det konstaterades ytvattenin-

trängningar. Detta konstaterades då man

fann bakterier som förekommer i tarmar

hos djur och människor. De nya brunnar-

na är: Viarp 1:13, Tofta 16:1, Kvärlöv

4:31 och Annelöv 3:10.

1.1 Kontrollprogram

De brunnar som provtogs 2013 kan utlä-

sas i tabell 1 där även deras adress fram-

går. Figur 1 visar brunnarnas placering i

kommunen.

Programmet omfattar 5 djupa bergbrun-

nar och 10 grävda jordbrunnar. Fyra

provpunkter har bytts ut inför provtag-

ningen 2013. De provpunkterna är be-

lägna på fastigheterna: Viarp 1:13, Tofta

16:1, Kvärlöv 4:31 och Annelöv 3:10.

Anledningen till att de byttes ut var miss-

tänt förorening av ytvatten. Detta har vi-

sat sig på så sätt att det vid tidigare prov-

tagningar har före-kommit koliforma bak-

terier som inte hör hemma i grundvattnet.

Kontrollprogrammet är konstruerat så att

det tas prov två gånger per år i alla jord-

lagerbrunnar, en gång under våren och en

under hösten, och en provtagning vart

femte år i bergbrunnar. Enligt program-

met så skulle både jordbrunnarna och

bergsbrunnarna kontrolleras år 2013 men

det fanns inte tillräckligt med finansiella

medel för att genomföra två provtagning-

ar. Det genomfördes enbart en kontroll

under våren i jordlagerbrunnarna och

ingen i bergbrunnarna.

6(18)

Figur 1. Karta över de 10 jordlagerbrunnar som användes i 2013 års grundvattenkontroll.

1.2 Analysmetoder

I samtliga brunnar tas prov för analys

med avseende på kemiska och bakterio-

logiska parametrar. Vattnet i samtliga

provpunkter har även analyserats med

avseende på kemiska bekämpningsmedel.

1.3 Fortsatt undersökning

Provtagning i jordlagerbrunnarna kom-

mer under följande år att genomföras en

gång på våren och en gång på hösten, och

planen är att bergbrunnarna kontrolleras

under våren 2014. Provtagningsparamet-

rarna avses att vara samma som vid 2013

års provtagning.

1.4 Geologisk översikt

Skåne är beläget i gränsområdet mellan

den skandinaviska urbergsskölden och de

stora områdena med sedimentär berg-

grund i Danmark och Nordtyskland. I

denna rand zon har upprepade tektoniska

rörelser ägt rum, vilket är anledningen till

att det inom Landskrona kommun före-

kommer åtskilliga bergarter av varierande

ålder och utformning, se figur 2. Den

äldsta berggrunden påträffas i ett litet

område i öster och består av silurisk ler-

skiffer med en ålder på ca 400 miljoner

år. Den följs västerut av ett band av den

s.k. Kågerödsformationens berggrund

(drygt 200 miljoner år gammal) som be-

står av leror och leriga sandstenar, ofta

dåligt konsoliderade och i snabb väx-

ellagring. Bergarterna från undre jura och

rät är 200-190 miljoner år gamla och be-

står av lerstenar och lerskiffrar som väx-

ellagrar med sand och mo-stenar. Tunna

kolflötser och bankar av lerjärnsten före-

kommer också i lagerserien. De bergarter

som bildats under perioden övre krita

mellersta jura (170-70 miljoner år gam-

mal) är brant

Figur 2. Berggrund och grundvattentillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1. Skrivkrita och dan-

kalksten (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mo-stenar etc., övre kritamellersta jura

(mycket varierande uttagsmöjligheter, 0-5 l/s per brunn). 3. Ler-stenar, sandstenar etc., undre jura (goda

7(18)

uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 4. Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0.2 l/s

per brunn). 5. Lerskiffer (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0,2 l/s per brunn).

uppresta och består av leror, lerstenar,

sand och mo-stenar i snabb växellagring.

Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta

bergarterna i området utgörs dels av

skrivkrita (70-65 miljoner år gammal) i

form av vita, mjöliga kalkstenar med

flintlager och dels av dankalksten (65-62

miljoner år gammal) som förekommer

som vita och ljusgrå kalkstenar med

ibland rikliga lager av flinta.

Flera större förkastningar genomsätter

berggrunden, där framför allt Skånes mest

betydande förkastningszon märks. Inom

Landskrona kommun sträcker den sig

mellan Glumslöv och Annelöv. Den väl-

kända Alnarpssänkan passerar under Ven

i kommunens västra del.

Berggrunden är huvudsakligen känd från

borrningar, eftersom den överallt utom på

några få platser i nordöstligaste delen av

kommunen är täckt av jordarter med vari-

erande mäktighet och utformning. Jord-

djupet uppgår oftast till 20-40 m, men

jord-mäktigheter överstigande 100m är

kända från Glumslövstrakten och från

Ven. I södra delen av kommunen domine-

rar sandiga sediment i markytan bestå-

ende av såväl isälvsavlagringar som

svallsand, medan leriga moräner och mo-

ränleror överväger längre norrut, se figur

3. Under moränerna förekommer ibland

sandiga eller leriga sediment om är speci-

ellt vanliga i Glumslövs backar och på

Ven.

Figur 3. Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och grovmo, svall-

sediment (små till måttliga grundvattentillgångar.) 2. Grus och sand, isälvs-avlagringar (måttliga-stora

8(18)

grundvattentillgångar.) 3. Lerig morän och moränlera (små grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under

morän (måttliga-stora grundvattentill-gångar).

1.5 Grundvattentillgångar

De varierande geologiska förhållandena

är anledningen till att det finns betydande

olikheter i grundvattentillgångarnas stor-

lek och kvalitet inom kommunen. Vatten-

föringen i berggrunden är till övervä-

gande del beroende av sprickigheten,

även om porositeten i vissa sand och mo-

stenar är av betydelse för magasinering

och uttag av grundvatten. Inom områden

där leror och lerstenar växellagrar med

sand och mo-stenar, kan flera grundvat-

tenvåningar med skilda grundvattennivåer

och vattenkvaliteter förekomma i de olika

sand- och mo-stenarna.

De största grundvattentillgångarna i berg-

grunden återfinns i sand och mo-stenarna

från undre jura och rät, i skrivkritan och

dankalkstenen. I dessa bergarter kan i

allmänhet 25 l/s (720018000 l/tim) per

brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjlig-

heter kan i gynnsamma fall förekomma i

bergarterna från övre krita – mellersta

jura. De brant uppresta, dåligt konsolide-

rade och mycket varierande lagren gör

emellertid brunnsborrningarna chansar-

tade i dessa bergarter. Små grundvatten-

tillgångar och dåliga uttagsmöjligheter

(ofta 00.2 l/s/brunn) förekommer i

Kågerödsformationens lager och i den

siluriska lerskiffern.

I jordlagren finns de mest betydande

grundvattentillgångarna i grovsedimenten

(grus, sand och grovmo) beroende på

deras höga porositet och permeabilitet.

Av de ytliga förekomsterna är det

isälvsavlagringarna och ibland sväm-

sedimenten som innehåller de största till

gångarna. Mäktiga grovsediment avlag-

ringar med betydandegrundvattentill-

gångar finns bl.a. i Saxåns och Säbydikets

dalgångar. På större djup finns även

grundvattentillgångar i grov-sediment

under morän och andra täta jordarter.

Alnarpssänkan är utfylld med sediment

som till stor del består av grovmo. Lokalt

finns grus och sand med betydande

grundvattentillgångar under morän, bl. a.

omedelbart norr om Säby och Säbydikets

dalgångar. Svallsedimenten är däremot i

allmänhet för tunna för att de skall inne-

hålla mer än begränsade grundvatten-

tillgångar.

1.6 Grundvattenskydd

Det finns alltid en föroreningsrisk av

grundvattnet då de vattenförande lagren

inte är täckta av täta jordar eller berglager

med en tillräcklig mäktighet. I Lands-

krona kommun är det således områden

med tunt jordtäcke som tillsammans med

grovsedimentområden är mest riskfyllda

ur skyddssynpunkt. Inom den övervä-

gande delen av kommunen är det natur-

liga föroreningsskyddet gott för de undre

grundvattenmagasinen i berggrunden,

eftersom de täcks över stora ytor av mo-

rän med betydande mäktighet. Grundvat-

tentillgångarna i de övre jordlagren har

ofta ett mycket dåligt naturligt skydd.

Speciellt gäller detta för isälvsavlagring-

arna och de övriga grovsedimenten i

markytan, där föroreningar snabbt når

grundvattnet.

2. Resultat 2.1 Hårdhet

Hårdheten är ett mått på mängden kal-

cium och magnesium i vattnet och mäts

9(18)

som totalhårdhet i tyska hårdhetsgrader

(◦dH). 10-20 ◦dH benämns som hårt vat-

ten och mer än 21 ◦dH är mycket hårt.

Endast Tullstorp 13:1 hade mycket hårt

vatten medan de övriga brunnarna hade

hårt vatten. Anmärkningen är dock tek-

niskt grundad, d.v.s. den höga hårdheten

ger utfällningar i ledningar, tvättmaski-

ner, kaffekokare etc., men innebär ingen

risk för hälsan. Hårt vatten innebär dock

att dosering av kemikalier till tvätt- och

diskmaskin ökar, vilket leder till högre

miljöbelastning. Det är därför särskilt

viktigt att hushåll som ej har kommunalt

vatten och avlopp använder miljöanpas-

sade rengöringsmedel.

2.2 Kväve

De naturliga systemen i Sverige är kväve-

fattiga. Halter över 0,5 mg/l nitratkväve

kan bedömas vara resultatet av någon

form av påverkan. Höga halter på 5-20

mg/l nitratkväve är inte någon ovanlig

halt i jordbruksbygd. Grundvattnet i en av

brunnarna i Landskronas undersökning

2013 hade mycket låg halt kväve enligt

Natur-vårdsverkets bedömningsgrunder

för grundvatten (SGU rapport 2013:1).

Det var i brunnen på fastigheten Saxtorp

4:3 som tillhör Örebyns dricksvattenför-

ening (1 mg/l nitrat). Denna brunn är be-

lägen i skogsmark i Saxtorpsskogen.

Grundvattnet i två brunnar fick bedöm-

ningen mycket hög halt nitrat; Saxtorp

7:34 med 53 mg/l och Kvärlöv 4:31 med

80 mg/l. Sedan fick 3 brunnar bedöm-

ning hög halt nitrat. I övrigt fick grund-

vattnet i 3 brunnar tillståndsklassningen

måttlig halt och den sista fick låg halt.

2.3 Fluorid

Den svenska berggrunden ger ofta upp-

hov till höga halter av fluorid i berg-

grundvattnet. Grundvatten i jordlager

innehåller vanligen endast låga fluorid-

halter. Grundvattnet i Landskrona kom-

mun är relativt fattigt på fluor. För att

fluor i vatten skall ha en kariesförebyg-

gande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l

eller mer. Samtliga brunnar i undersök-

ningen underskred detta riktvärde.

2.4 Kadmium

Både kadmium och bly är definierade

som särskilt farliga och utgör prioriterade

utfasningsämnen. Ämnena kan före-

komma naturligt i grundvatten, men

högre halter kan också bero på mänsklig

påverkan, främst genom luftburen depo-

sition. Via luften har metaller spridits från

exempelvis smältverk, annan metallindu-

stri och förbränning. Stora mängder bly

har släppts ut i luften genom användning

av blyhaltig bensin. Utsläppen av bly och

kadmium i Europa har minskat betydligt

de senaste decennierna. Proverna från de

10 brunnarna visade att alla brunnarna

klassas till mycket låg halt.

Tabell 2. Mängd av halten natrium i grundvattnet.

10(18)

2.5 Nitrat

De naturliga systemen i Sverige är kvä-

vefattiga men höga nitrathalter i enskilda

brunnar är ett vanligt problem i kommu-

nen. Den naturliga nitrathalten i grund-

vatten överstiger inte 0,5 mg/l nitrat.

Halter över 0,5 mg/l kan bedömas vara

resultatet av någon form av påverkan. Av

de 10 provbrunnarna var det endast 2

som har nitrathalter i nivå med 0,5 mg/l.

Resterade brunnar överskrider detta

värde kraftigt. Gränsen för tjänligt vatten

går vid 20 mg nitrat per liter vatten, och

våren 2013 överskred hälften av prover-

na detta värd. I tabell 2 syns resultatet för

provtagna brunnar i Landskrona med

avseende på nitrat och vilken tillstånds-

klassning grundvattnet får utifrån Sveri-

ges geologiska undersöknings rapport

2013:1.

Kväve är normalt ett bristämne som tas

upp av växtligheten. Förhöjda halter är

oftast orsakade av stallgödselhantering,

kvävegödsling på åkermark eller påver-

kan från avlopp. Den största antropogena

källan för kvävetillförsel står jordbrukets

gödsling för. I de fall enskilda avlopp

använder grundvatten som recipient t ex

vid infiltration kan grundvattenförekoms-

ten påverkas lokalt och ge upphov till

betydande nitrathalter. Gödsling av gräs-

mattor i villaträdgårdar och på golfbanor

kan också ge upphov till förhöjda nitrat-

halter i grundvattnet.

För att kunna ange orsaken till förhöjda

nitrathalter i grundvattnet krävs bl. a kän-

nedom om markanvändning, placering av

avloppsanläggningar och typ av avlopp

samt placering av gödselstäder och depo-

nier.

Grundvattnet i en av brunnarna i grund-

vattenundersökningen 2013 hade mycket

låg halt kväve enligt Bedömningsgrunder

för grundvatten. Det var grundvattnet i

brunnen på fastigheten Saxtorp 4,3 som

tillhör Örebyns dricksvattenförening.

Denna brunn är belägen i skogsmark i

Saxtorpsskogen. Grundvattnet i två brun-

nar fick bedömningen mycket hög halt

nitrat; Saxtorp 7:34 med 53 mg/l och

Kvärlöv 4:31 med 80 mg/l. Sedan fick 3

brunnar bedömning hög halt nitrat. I öv-

rigt fick grundvattnet i 3 brunnar till-

ståndsklassningen måttlig halt och den

sista fick låg halt. Höga halter av kväve-

föreningar i grundvattnet begränsar dess

användbarhet som dricksvatten på grund

av risken för negativa hälsoeffekter.

Brunn Nitrat (mg/l) Tillståndsklass

Viarp 1:13 8 3 – måttlig halt

Vadensjö 19:2 44 4 – hög halt

Tullstorp 13:1 3,8 2 – låg halt

Råga Hörstad 7:4 15 3 – måttlig halt

Tofta 16:1 31 4 – hög halt

Lilla Hörstad 6:73 16 3 – måttlig halt

Saxtorp 4:3 1 1 – mycket låg halt

Saxtorp 7:34 53 5 – mycket hög halt

Kvärlöv 4:31 80 5 – mycket hög halt

Annelöv 3:10 35 4 – hög halt

11(18)

Tabell 3. Tabellen visar vilka jordlagerbrunnar som det förekom bekämpningsmedel i. Det illustreras även

vilka kemikalier som överstiger gränsvärdet för otjänligt dricksvatten, då dessa är starkare markerade.

Längst ner i tabellen visas vilka brunnar som har en total mängd bekämpningsmedel som överstiger det god-

kända gränsvärdet.

2.6 Kemiska bekämpningsmedel

I flertalet brunnar återfanns rester av ke-

miska bekämpningsmedel i grundvattnet,

närmare bestämt i 9 av 10 brunnar. 19st

olika substanser påträffades i grund-

vattnet: Atrazin (5st) Atrazindesetyl (6st),

Atrazindesisopropyl (2st), BAM (7st),

Bentazon (1st), Cyanazin (1st), Hexazi-

non (1st), Imidakloprid (2st), Isoproturon

(1st), Kloridazon (4st),

12(18)

Kvinmerak (2st), Metabenztiazuron (1st),

Metamitron (1st), Metribuzin (1st),

Popamokarb (2st), Simazin (2st),

Terbutylazin (2st), Terbutylazindesetyl

(1st) och Tiametoxam (2st).

I tabell 3 ovan illustreras vilka brunnar

som hade förekomst av olika bekämp-

ningsmedel. Samt om dessa värden över-

skred gränsvärdet för tjänligt dricksvat-

ten. De markeringar som är extra starka

innebär att gränsvärdet för tjänligt dricks-

vatten har överskridits. Längst ner finns

även en rad för total mängd bekämp-

ningsmedel, där två brunnar överskrider

gränsvärdet för tjänligt dricksvatten.

Nedan i tabell 4 visas i vilka provtag-

ningspunkter substanserna påträffades

och i vilka halter.

Tabell 4 visar vilka halter bekämpningsmedel som påträffades i brunnarna, samt den totala mängden i varje

brunn.

Brunn Substans Halt (µg/l) Total halt bekämpningsme-del (µg/l)

Viarp 1:13 BAM isoproturon metabenztiazuron

0,026 0,004 0,002

0,032

Vadensjö 19:2 atrazin atrazindesetyl BAM kloridazin

0,011 0,015 0,017 0,004

0,03

Tullstorp 13:1 bentazon kloridazon kvinmerak

0,012 0,005 0,004

0,021

Råga Hörstad 7:42 atrazin atrazindesetyl atrazindesisopropyl BAM simazin terbutylazin terbutylazindesetyl

0,19 0,41 0,15

0,017 0,009 0,048 0,17

0,0995

Tofta 16:1 kvinmerak metamitron

0,063 0,046

0,109

Lilla Hörstad 6:73 atrazindesetyl BAM Imidakloprid kloridazon popamokarb tiametoxam

0,003 0,02

0,011 0,013 0,08

0,016

0,143

Saxtorp 4:3 - - -

Saxtorp 7:34 atrazin atrazindesetyl BAM hexazinon terbutylazin

0,002 0,002 0,038 0,017 0,003

0,062

Kvärlöv 4:31 atrazin atrazindesetyl

0,01 0,008

13(18)

BAM cyanazin Imidakloprid kloridazon propamokarb tiametoxam

0,1 0,031

0,1 0,19 0,8 0,23

1,469

Annelöv 3:10 atrazin atrazindesetyl atrazindesisopropyl BAM metribuzin siamazin

0,08 0,035 0,014 0,058 0,012 0,015

0,214

14(18)

Tabell 5. Beskrivning av aktuella bekämpningsmedel.

Kemiska bekämp-ningsmedel, verk-sam beståndsdel

Antal brunnar

Högsta uppmätta

halt (µg/l)

Användningsområde

Atrazin

5

0,19

Totalbekämpningsmedel (t.ex. ”Totex Strö”, klass 3) för grusade gångar, gårdsplaner, banvallar mm. Använd-ningsförbud sedan början 90-talet

Atrazindestyl 6 0,41 Se ovan

Atrazindesisopropyl 2 0,15 Se ovan

BAM (2,6-diklorbensamid)

7 0,1 Se ovan

Bentazon 1 0,012 Mot ogräs i odlingar av bl. a vall och ärt (klass 2)

Cyanazin 1 0,031 Mot ogräs i odling av ärtor, gurkor m.m.

Hexazinon 1 0,017 Samtliga preparat upphört. Mot rot- och stubbskottsbildning av lövträd samt mot jätteloka alternativt mot vegetation på grusade ytor, industriområden, upp-lagsplatser och liknande (klass 2).

Imidakloprid 2 0,1 Är en klass 3 insekticid som framför allt används mot myror.

Isoproturon 1 0,004 Mot ogräs i odlingar av höstvete, korn och råg

Kloridazon

4 0,003 Mot ogräs i odlingar av sockerbetor och rödbetor.

Kvinmerak 2 0,063 Mot ogräs i odlingar av raps och rybs. Mot ogräs i odlingar av sockerbetor. (klass 2)

Metabenztiazuron 1 0,002 Mot ogräs i odling av spannmål, majs och potatis

Metamitron 1 0,046 Mot ogräs i odling av betor

Metribuzin 1 0,012 Mot ogräs i odling av potatis och toma-ter

Popamokarb 2 0,8 Används mot svampangrepp

Simazin 2 0,015 Brett användningsområde. Samtliga preparat upphört. Mot ogräs i frukt och bär odling samt i planteringar under träd och buskar. Mot ettåriga gräsogräs och ört-ogräs i höstsäd. För totalbe-kämpning av icke önskvärd vegetation på trädgårdsgångar, upplagsplatser, o d. (klass 2 och 3)

Terbutylazin 2 0,047 Inga godkända preparat. Mot bl. a ogräs i odlingar av potatis och majs, i plants-kolor och frukt- och bärodlingar. 1st klass 3-preparat ”Gardoprim” användes till grusgångar och gårdsplaner

Terbutylazindesetyl 1 0,12 Se ovan

Tiametoxam 2 0,23 Insektsmedel

15(18)

I tabell 5 ovan ges en kort beskrivning av

vad de olika funna bekämpningsmedlen

används till. Tabellen illustrerar även i

hur många brunnar varje rest fanns i samt

det högsta uppmätta värdet. Två av brun-

narna hade så pass höga halter av ke-

miska bekämpningsmedel att de överskri-

der gränsvärdet för otjänligt dricksvatten.

Se tabell 4 för tydligare illustration. Råga

Hörstad 7:4 hade fyra substanser som

överskriden gränsvärdet 0,1µg/l och dessa

är atrazin, atrazindesetyl, atrazindesi-

sopropyl. Vattnet var även otjänligt med

avseende på den totala mängden bekämp-

ningsmedel då det överskred gränsvärdet

0,5 µg/l med värdet 0,995 µg/l. I Kvärlöv

4:31, som är en av de nya brunnarna i

kontrollprogrammet, fanns det höga vär-

den av substanserna BAM, imidakloprid,

kloridazon och tiametoxam. Den totala

mängden bekämpningsmedel uppgick till

hela 1,469 µg/l.

Av de 19 funna substanserna är det 3 som

är frekvent återkommande i vattenprover-

na och det är atrazin, atrazindesetyl och

BAM. BAM är en nedbrytningsprodukt

av diklobenil. Diklobenil och atrazin här-

stammar från preparat som bl. a har an-

vänts för totalbekämpning av ogräs på

grusade gångar och gårdsplaner och på

banvallar. Det finns idag inga godkända

preparat innehållande diklobenil eller

atrazin. Totex Strö är exempel på ett tidi-

gare godkänt klass 3-preparat vilket inne-

bär att det får användas av alla, som inne-

höll både diklobenil och atrazin. Det har

funnits ett användningsförbud för Totex

strö sedan början av 90-talet. Grundvatt-

nets känslighet medför ökade krav på

försiktighet vid användning av bekämp-

ningsmedel, i jordbruket såväl som i vil-

laträdgårdar och på gårdsplaner etc.

2.7 Arsenik

Arsenik finns naturligt i berg och jord

men i dricksvatten vara ett problem då det

är cancerframkallande. I Sverige är hal-

terna i regel låga men mänsklig påverkan

kan orsaka förhöjda värden. I Sveriges

geologiska undersöknings rapport 2013:1

”Bedömningsgrunder för grundvatten”

har grundvattnet delats in i 5 tillstånds-

klasser för bedömning av tillståndet med

avseende på arsenik, se tabell 6.

Tabell 6. Tillståndsklassning för arsenik enligt

Sveriges geologiska undersöknings rapport

2013:1.

Tillståndsklasser

Klass Arsenikhalt (µg/l)

Mycket låg halt 1 <1

Låg halt 2 1-2

Måttlig halt 3 2-5

Hög halt 4 5-10

Mycket hög halt 5 >10

I tabell 7 nedan syns resultatet för prov-

tagna brunnar i Landskrona med avse-

ende på arsenik och vilken tillstånds-

klassning grundvattnet får utifrån Sveri-

ges geologiska undersöknings rapport

2013:1.

Tabell 2. Halten arsenik i provbrunnarna 2013.

Brunn Arsenik (µg/l)

Tillståndsklass-ning

Viarp 1:13 0,66 1- mycket låg halt

Vadensjö 19:2 0,23 1- mycket låg halt

Tullstorp 13:1 0,27 1- mycket låg halt

Råga Hörstad 7:4 1,3 2- låg halt

Tofta 16:1 1,9 2- låg halt

Lilla Hörstad 6:73 0,82 1- mycket låg halt

Saxtorp 4:3 0,28 1- mycket låg halt

Saxtorp 7:34 0,66 1- mycket låg halt

Kvärlöv 4:31 2,1 3- måttlig halt

Annelöv 3:10 0,63 1- mycket låg halt

16(18)

För arsenik i grundvatten tillsåndsklassas

Landskronas 10 brunnar på följande vis:

7st mycket låg halt, 2st låg halt och 1st

måttlig halt.

2.8 Bly

I Sveriges geologiska undersöknings rap-

port 2013:1 ”Bedömningsgrunder för

grundvatten” har grundvattnet delats in i

5 tillståndsklasser för bedömning av till-

ståndet med avseende på bly, se tabell 8

nedan.

Tabell 8. Tillståndsklassning för bly enligt Sveri-

ges geologiska undersöknings rapport 2013:1.

Tillståndsklasser

Klass Blyhalt (µg/l)

Mycket låg halt 1 <0,5

Låg halt 2 0,2-1

Måttlig halt 3 1-2

Hög halt 4 2-10

Mycket hög halt 5 >10

I tabell 9 nedan syns resultatet för prov-

tagna brunnar i Landskrona med avse-

ende på bly och vilken tillståndsklassning

grundvattnet får utifrån Sveriges geolo-

giska undersöknings rapport 2013:1.

Tabell 9. De uppmätta halterna av bly i varje

jordlagerbrunn.

Brunn Bly (µg/l) Tillståndsklassning

Viarp 1:13 11 5- mycket hög halt

Vadensjö 19:2 1,5 3- måttlig halt

Tullstorp 13:1 0,2 1- mycket låg halt

Råga Hörstad 7:4

0,05 1- mycket låg halt

Tofta 16:1 19 5- mycket hög halt

Lilla Hörstad 6:73

0,14 1- mycket låg halt

Saxtorp 4:3 0,52 2- låg halt

Saxtorp 7:34 0,33 1- mycket låg halt

Kvärlöv 4:31 0,11 1- mycket låg halt

Annelöv 3:10 0,17 1- mycket låg halt

För bly i grundvatten tillsåndsklassas

Landskronas 10 brunnar på följande vis:

6st mycket låg halt, 1st låg halt, 1st mått-

lig halt och 2st mycket hög halt. Orsaken

till höga blyhalter är ofta korrosion av

blyhaltiga material i äldre fastighetsin-

stallationer. Det kan också vara en indi-

kation på påverkan från industriutsläpp

och deponi. Det finns risk för kroniska

hälsoeffekter vid långvarigt intag av vat-

ten med höga blyhalter. Särskilt hos små

barn. Om det förekommer höga halter bly

bör vattnet varken användas till dryck

eller livsmedelshantering enligt SOSFS

2003:17.

2.9 Uran

Uran finns naturligt i berg och jord. I

Sverige är halterna i regel låga med risk

för förhöjda värden på grund av mänsklig

påverkan. Grundvattnet i en av brunnarna

avviker markant jämfört med de andra

brunnarna gällande uranhalten. I Tull-

storps vattenverk har grundvattnet 18 µg/l

uran. Detta bedöms som tjänligt med an-

märkning enligt Socialstyrelsens all-

männa råd om försiktighetsmått för

dricksvatten (SOSFS 2003:17). Riktvär-

det för tjänlig med anmärkning är 15 µg/l.

Enligt Sveriges geologiska undersöknings

rapport 2013:1, är tillståndsklassen för

denna brunn hög halt medan de övriga

brunnarna klassas till mycket låg halt.

2.10 Järn och mangan

Järn och mangan i grundvattnet härrör till

största delen från upplösta järnhaltiga

respektive manganhaltiga mineral i jord

och bergarter. Vid förhöjda järn- och/eller

manganhalter finns risk för utfällningar,

missfärgning och dålig smak. Det kan

också medföra skador på textilier och

tvätt. Socialstyrelsen riktvärde för dricks-

17(18)

vatten från enskilda vattentäkter ligger på

0,50 mg järn/liter respektive 0,30 mg

mangan/liter. Riktvärdena är av estetisk

och teknisk karaktär och inte hälsomäss-

ig. Riktvärdet för manganhalten i prov-

tagna brunnsvatten överskreds i Tull-

storps vattenverk. Järnhalten underskred

riktvärdet i samtliga brunnar och de flesta

brunnar hade järnhalter under 0,05 mg/l.

Riktvärdena för järnhalt är av estetisk och

teknisk karaktär och inte hälsomässig.

Riktvärdet för manganhalten i provtagna

brunnsvatten överskreds i Tullstorps vat-

tenverk. Järnhalten underskred riktvärdet

i samtliga brun-nar och de flesta brunnar

hade järnhalter under 0,05 mg/l.

2.11 E.coli

E.coli finns normalt i tarmkanalen hos

människor och djur. Förekomsten av

denna bakterie i vattnet tyder sannolikt på

att vattnet är påverkat av avlopp, gödsel

eller liknande. För privata brunnar betrak-

tas vattnet som otjänligt om antalet bakte-

rier överstiger 9 i 100 ml vatten. Under-

sökningen visade att det endast fanns

e.coli i en brunn nämligen Tofta 16:1.

2.12 Övriga parametrar

Förhöjda värden av flera andra ämnen har

också påträffats vid provtagningen. Dessa

ämnen är följande; fosfat, kalcium och

sul-fat.

18(18)

Referenser

1. Gustavsson, Ove, SGU – Program för kontroll av grundvattenkvaliteten i Landskrona

kommun, 1991. Dnr 08-196/91.

2. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003/17.

3. Sveriges geologiska undersökning 2013:01. Bedömningsgrunder för grundvatten

4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedels-verkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS

2001:30

5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet – en stor undersökning av bekämpnings-medel.

6. Kemikalieinspektionen (1997). Ämnesblad – Bentazon