landskrona stad 2011 · 2016-11-24 · jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i...

Miljöförvaltningen

John Thorbäck

Miljöinspektör Rapport 2012:1

Miljöförvaltningen

261 80 Landskrona

Grundvattenkontrollprogram

LANDSKRONA STAD

2011

Rapport

HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012

2

Sammanfattning

Ett program för kontroll av grundvattnets kvalitet i Landskrona kommun startades hösten

1992. Syftet med programmet är att kunna följa långsiktiga förändringar av grundvattnet.

De provpunkter som ingår i kontrollprogrammet ligger i de mest representativa vattenförande

geologiska formationerna i kommunen. Dessa provpunkter har utarbetats i samarbete med

Sveriges geologiska undersökning. Inför 2011 års provtagning fick en brunn bytas ut mot

lämpligare sådan.

Större delen av Landskrona stads yta har ett gott grundvattenskydd med mäktiga moränlager

som täcker vattenmagasinen. Några områden har däremot mer lättgenomsläppliga jordmåner

vilket gör det enklare för föroreningar att ta sig ner till grundvattnet. En sådan plats är norr om

Säby där Tullstorps vattentäkt ligger. Då detta är kommunens reservvattentäkt och ett av de få

ställen i kommunen med dåligt naturligt skydd skulle området behöva få ett utökat skydd i

form av att klassas som vattenskyddsområde. På så sätt blir det möjligt att ställa krav på

försiktighetsåtgärder inom området och att långsiktigt säkra Landskrona stads dricksvatten-

försörjning.

Prov har tagits vid två tillfällen under året, i mars-april i fyra bergbrunnar och tio

jordlagerbrunnar och i september i en bergbrunn samt de tio jordlagerbrunnarna. Proverna har

analyserats med avseende på ett flertal fysikaliska, mikrobiologiska och kemiska parametrar,

bland annat pesticider.

Undersökningarna ger en bild av de olika vattentäkternas fysikaliska och kemiska status.

Resultaten varierar mellan de olika provpunkterna. Genomgående kan dock konstateras att

vattnet i kommunen är hårt. Endast två av provbrunnarna har mjukt vatten, medan åtta

brunnar har en hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader. Övriga brunnar har medelhårt eller

hårt vatten under 15 tyska hårdhetsgrader.

Fem av jordlagerbrunnarna har en nitrathalt som överstiger 20 mg/l, vilket av Livsmedels-

verket bedöms som tjänligt med anmärkning och bör ej ges till barn under ett års ålder.

Fluoridhalten i grundvattnet understiger kariesförebyggande halter i alla brunnar utom tre.

Vid provtagningen 2011 påvisades rester av kemiska bekämpningsmedel i tio av brunnarna.

Två av dessa brunnar hade halter som överstiger gränsvärdet för tjänligt vatten.

Enligt det fastställda kontrollprogrammet kommer nya undersökningar av jordlagerbrunnarna

att genomföras två gånger under 2012 och bergbrunnarna kommar att undersökas 2016.


3

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3

1. Inledning 5

2. Geologisk översikt 5

3. Grundvattentillgångar 6

4. Grundvattenskydd 7

5. Kontrollprogrammet 7

6. Analysmetoder 8

7. Resultat 9

7.1 Nitrat 9

7.2 Fosfat 9

7.3 Hårdhet 10

7.4 Fluorid 11

7.5 Turbiditet 11

7.6 Järn och mangan 11

7.7 Bly 13

7.8 Koliforma bakterier 13

7.9 E.coli 14

7.10 Övriga parametrar 14

7.11 Bekämpningsmedelsrester 14

7.11.1 Atrazin 15

7.11.2 BAM (2,6-diklorbanzamid) 16

7.11.3 Provplatser 16

8. Regionala resultat och fortsatta undersökningar 16

Referenser 16

Bilaga 1 17


4

1. Inledning

Miljönämnden har upprättat ett

kontrollprogram för grundvattnet inom

kommunen. På uppdrag av nämnden tog

Sveriges geologiska undersökning (SGU)

fram ett kontrollprogram med

representativa provpunkter i kommunen,

vilket startade 1992.

Syftet med kontrollprogrammet är att få en

samlad bild av grundvattentillgångarna i

kommunen samt att långsiktigt kunna följa

förändringar i vattenkvaliteten.

Denna rapport är en sammanställning av de

undersökningar som utförts under år 2011.

2. Geologisk översikt

Skåne är beläget i gränsområdet mellan

den skandinaviska urbergsskölden och de

stora områdena med sedimentär berggrund

i Danmark och Nordtyskland. I denna

randzon har upprepade tektoniska rörelser

ägt rum, vilket är anledningen till att det

inom Landskrona kommun förekommer

åtskilliga bergarter av varierande ålder och

utformning (figur 1).

Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet

område i öster och består av silurisk

lerskiffer med en ålder på ca 400 miljoner

år. Den följs västerut av ett band av den

s.k. Kågerödsformationens berg-

Figur 1. Berggrund och grundvattentillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1.

Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mostenar

etc., övre kritamellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 0-5 l/s per brunn). 3.

Lerstenar, sandstenar etc., undre jura (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 4. Leror

etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0.2 l/s per brunn). 5. Lerskiffer

(dåliga uttagsmöjligheter, 0-0,2 l/s per brunn).


5

grund (drygt 200 Ma) som består av leror

och leriga sandstenar, ofta dåligt

konsoliderade och i snabb växellagring.

Bergarterna från undre jura och rät är 200-

190 miljoner år gamla och består av

lerstenar och lerskiffrar som växellagrar

med sand och mostenar. Tunna kolflötser

och bankar av lerjärnsten förekommer

också i lagerserien. De bergarter som

bildats under perioden övre krita -

mellersta jura (170-70 Ma) är brant

uppresta och består av leror, lerstenar,

sand- och mostenar i snabb växellagring.

Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta

bergarterna i området utgörs dels av

skrivkrita (70-65 Ma) i form av vita,

mjöliga kalkstenar med flintlager och dels

av dankalksten (65-62 Ma) som före-

kommer som vita och ljusgrå kalkstenar

med ibland rikliga lager av flinta (referens

1)

Flera större förkastningar genomsätter

berggrunden, där framför allt Skånes mest

betydande förkastningszon märks. Inom

Landskrona kommun sträcker den sig

mellan Glumslöv och Annelöv. Den

välkända Alnarpssänkan passerar under

Ven i kommunens västra del.

Berggrunden är huvudsakligen känd från

borrningar, eftersom den överallt utom på

några få platser i nordöstligaste delen av

kommunen är täckt av jordarter med

varierande mäktighet och utformning.

Jorddjupet uppgår oftast till 20-40 m, men

jordmäktigheter överstigande 100m är

kända från Glumslövstrakten och från Ven.

I södra delen av kommunen dominerar

sandiga sediment i markytan bestående av

såväl isälvsavlagringar som svallsand,

medan leriga moräner och moränleror

överväger längre norrut (figur 2). Under

moränerna förekommer ibland sandiga

eller leriga sediment om är speciellt

vanliga i Glumslövs backar och på Ven

(referens1).

3. Grundvattentillgångar

De varierande geologiska förhållandena är

anledningen till att det finns betydande

olikheter i grundvattentillgångarnas storlek

och kvalitet inom kommunen. Vatten-

föringen i berggrunden är till övervägande

del beroende av sprickigheten, även om

porositeten i vissa sand- och mostenar är

av betydelse för magasinering och uttag av

Figur 2. Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och

grovmo, svallsediment (små till måttliga grundvattentillgångar. 2. Grus och sand, isälvs-

avlagringar (måttliga-stora grundvattentillgångar. 3. Lerig morän och moränlera (små

grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentill-

gångar).


6

grundvatten. Inom områden där leror och

lerstenar växellagrar med sand- och

mostenar, kan flera grundvattenvåningar

med skilda grundvattennivåer och vatten-

kvaliteter förekomma i de olika sand- och

mostenarna.

De största grundvattentillgångarna i berg-

grunden återfinns i sand- och mostenarna

från undre jura och rät, i skrivkritan och

dankalkstenen. I dessa bergarter kan i

allmänhet 2-5 l/s (7200-18000 l/tim) per

brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjlig-

heter kan i gynnsamma fall förekomma i

bergarterna från övre krita – mellersta jura.

De brant uppresta, dåligt konsoliderade

och mycket varierande lagren gör

emellertid brunnsborrningarna chansartade

i dessa bergarter. Små grundvattentill-

gångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta

0-0.2 l/s/brunn) förekommer i Kågeröds-

formationens lager och i den siluriska

lerskiffern.

I jordlagren finns de mest betydande

grundvattentillgångarna i grovsedimenten

(grus, sand och grovmo) beroende på deras

höga porositet och permeabilitet. Av de

ytliga förekomsterna är det isälvs-

avlagringarna och ibland svämsedimenten

som innehåller de största tillgångarna.

Mäktiga grovsediment avlagringar med

betydande grundvattentillgångar finns bl.a.

i Saxåns och Säbydikets dalgångar.

Svallsedimenten är däremot i allmänhet för

tunna för att de skall innehålla mer än

begränsade grundvattentillgångar.

På större djup finns även grundvatten-

tillgångar i grovsediment under morän och

andra täta jordarter. Alnarpssänkan är

utfylld med sediment som till stor del

består av grovmo. Lokalt finns grus och

sand med betydande grundvattentillgångar

under morän, bl. a. omedelbart norr om

Säby (referens 1).

4. Grundvattenskydd

Det finns alltid en föroreningsrisk av

grundvattnet då de vattenförande lagren

inte är täckta av täta jord- eller berglager

med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona

kommun är det således områden med tunt

jordtäcke som tillsammans med grov-

sedimentområden är mest riskfyllda ur

skyddssynpunkt.

Inom den övervägande delen av

kommunen är det naturliga förorenings-

skyddet gott för de undre grundvatten-

magasinen i berggrunden, eftersom de

täcks över stora ytor av morän med

betydande mäktighet (referens 1).

Grundvattentillgångarna i de övre jord-

lagren har ofta ett mycket dåligt naturligt

skydd. Speciellt gäller detta för isälvs-

avlagringarna och de övriga grovsediment-

en i markytan, där föroreningar snabbt når

grundvattnet.

5. Kontrollprogrammet

De i kontrollprogrammet ingående

brunnarnas adresser samt typ kan utläsas i

tabell 1. Deras exakta belägenhet framgår

dock av bilaga 1.

Programmet omfattar 5 djupa bergbrunnar

och 10 grävda jordbrunnar. Fyra

provpunkter har bytts ut inför prov-

tagningen 2005. De provpunkterna är

belägna på fastigheterna: Vadensjö 19:2,

Saxtorp 7:34, Råga Hörstad 7:42 och

Hilleshög 25:1. Ytterligare en provpunkt

har bytts ut inför 2011 års provtagning.

Den provpunkten flyttades från Annelöv

3:10 till Annelöv 3:11 på grund av att

provplatsen inte längre är i bruk.

Under 2011 har två provtagningsomgångar

genomförts. En under mars-april (våren)

och en under september månad (hösten).

Vid provtagningen på våren provtogs

samtliga jordlagerbrunnar samt fyra av de


7

Nr Fastighet Adress Typ Djup Not.

B1 Hilleshög 25:1 Tingsvägen 111 Berg 150 Ny 2005

B2 Äskatorp 5:10 Äskatorpsvägen 158 Berg 36

B3 Bulten 1 Boliden Bergsöe Berg 106

B4 Asmundtorp 1:270 Toftavägen 27 Berg 103

B5 Saxtorp 32:15 Ålstorpsvägen 26 Berg 76

B6 Viarp 10:12 S. Viarpsvägen 6 Jord 2

B7 Vadensjö 19:2 Hällebovägen 163 Jord 12 Ny 2005

B8 Tullstorp 13:1 Tullstorps vattenverk Jord 24

B9 Råga Hörstad 7:42 Råga Hörstadsvägen 33 Jord 4 Ny 2005

B10 Tofta 9:3 Ängahusvägen 13 Jord 5

B11 Lilla Hörstad 6:73 Munkebäcks vattenförening Jord -

B12 Saxtorp 4:3 Brunnsvägen Jord 17

B13 Saxtorp 7:34 Björnahusvägen 28 Jord 5 Ny 2005

B14 Kvärlöv 6:18 Jonstorpsvägen 13 Jord 3

B15 Annelöv 3:11 Annelövs trädgård Jord - Ny 2011

Tabell 1. Provpunkternas plats och typ.

fem bergsbrunnarna. Under höst-

provtagningen provtogs åter igen samtliga

jordlagerbrunnar samt den kvarvarande

bergsbrunnen (provpunkt B4). Avsikten

var att provta punkt B4 samtidigt som

övriga bergsbrunnar men på grund av en

trasig pump sköts den provtagningen upp.

För att tydliggöra presentationen redovisas

dock punkt B4 i diagrammen för vårens

provtagningar tillsammans med övriga

bergborrade brunnar.

6. Analysmetoder

I samtliga brunnar tas prov för analys med

avseende på kemiska och bakteriologiska

parametrar. Vattnet i samtliga provpunkter

har även analyserats med avseende på

kemiska bekämpningsmedel.

För pesticider anges endast de ämnen som

påvisats i proverna. Följande pesticider har

ingått i analyserna: Acetamiprid, alaklor,

amidosulfuron, atrazin, atrazindesetyl,

atrazindesisopropyl, azoxystrobin, BAM,

bitertanol, cyanazin, cyazofamid, cyklo-

xidim, cyprodinil, dimetoat, diuron, epoxi-

konazol, etofumesat, fenarimol, fenmedi-

fam, fenpropimorf, florasulam, fludioxonil,

flupyrsulfuronmetylnatrium, flurprimidol,

flurtamon, flusilazol, flutriafol, fuberi-

dazol, hexazinon, hexytiazox, imazalil,

imidiakloprid, iprodion, isoproturon, jod-

sulfuronmetylnatrium, karbofuan, kar-

fentrazonetyl, klomazon, klorfenvinfos,

kloridazon, kvinmerak, linuron, meta

benstiazuron, metalaxyl, metamitron,

metazaklor, metolaklor, metribuzin,

metsulfuronmetyl, pendimetalin, pen-

konazol, pikoxystrobin, pirimikarb,

procymidon, prokloraz, propamokarb,

propikonazol, propyzamid, prosulfokarb,

protiokonazoldestio, pyraklostrobin, quin-

oxyfen, rimsuluron, siltiofam, simazin,

spiroxamin, sulfosulfuron, terbutryn,

Terbutylazin, terbutylazindesetyl, tiaklo-

prid, tiametoxam, tifensulfuronmetyl,

tlklofosmetyl, tolylfluanid, tribenuron-

metyl, trifloxystrobin, triflusulfuronmetyl,

tritikonazol, 2,4-D, benazolin, bentazon,

diklorprop, fenoxaprop-P, fluazinam,

fluroxipyr, karfentrazonsyra, MCPA,

mekoprop, mesosulfuronmetyl, propoxi-

karboazon.

Detektionsgränsen för pesticider har legat

på mellan 0,001 g/l och 0,06 g/l.


8

Figur 3. Halten av nitrat i de olika provbrunnarna vid 2011 års provtagning. Halten av

nitrat skall vara under 20 mg/l för att betraktas som tjänligt.

7. Resultat

I denna rapport används resultaten från

analyserna endast för att uppskatta grund-

vattnets kvalitet och jämföra förändringar

över året. I ett senare skede skall grund-

vattenkontrollen även kunna leda till

slutsatser om långsiktiga förändringar i

grundvattnets kvalitet.

Här redovisas resultatet av några ämnen.

7.1 Nitrat

Höga nitrathalter i enskilda brunnar är ett

vanligt problem i kommunen. Naturvårds-

verket har i sina bedömningsgrunder för

miljökvalitet bestämt så kallade jämför-

värden för en del parametrar i grundvatten.

Jämförvärdet skall representera ett

naturligt bakgrundsvärde för det aktuella

ämnet. För nitrat är jämförvärdet 0,5 mg/l.

Endast fyra brunnar har nitrathalter i nivå

med jämförvärdet. Tre av dessa brunnar är

bergbrunnar med s.k. gott grundvatten-

skydd och jordlagerbrunnen tillhör en

vattenförening. Resten av brunnarna har

förhöjda eller mycket förhöjda värden.

Gränsen för tjänligt vatten går vid 20 mg

nitrat per liter vatten (referens 2). På våren

hade fem av jordlagerbrunnarna ett vatten

med högre halter än 20 mg/l (figur 3) och

på hösten hade fyra av jordlagerbrunnarna

högre halt än 20 mg/l. I vissa av brunnarna

hade halten nitrat ökat på hösten och i

vissa hade halten sjunkit. Förhöjda

nitrathalter i grundvattnet antyder påverkan

från avlopp, gödsling eller andra

föroreningskällor.

7.2 Fosfat

Höga halter av fosfat kan indikera

påverkan av föroreningar från enskilda

avlopp, bristfälliga gödselanläggningar

eller liknande. På våren hade fyra av

brunnarna högre halter än 0,6 mg/l (gräns

för tjänligt vatten) (referens 2). En av dessa

var en bergbrunn. I ett fall (Tofta) hade

vattnet mycket höga halter nitrat (figur 4).

På hösten och våren var det samma

provpunkter som hade förhöjda värden.


9

7.3 Hårdhet

Hårdheten är ett mått på mängden kalcium

och magnesium i vattnet. Nästan allt

grundvatten inom Landskrona kommun är

mycket hårt. Endast två av brunnarna har

mjukt vatten (figur 5). De andra brunnarna

har hårt eller mycket hårt vatten. En

hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader,

dH, ger i analysen bedömningen tjänligt

med anmärkning (referens 2). Skillnaden i

hårdhet skiljer sig mycket lite från vår till

höst. Anmärkningen är dock tekniskt

grundad, d.v.s. den höga hårdheten ger

utfällningar i ledningar, tvättmaskiner,

kaffekokare etc., men innebär ingen risk

Figur 4. Halten fosfat i provbrunnarna vid 2011års provtagning på våren. Halten fosfat

skall vara under 0,6 mg/l för att betraktas som tjänligt.

Figur 5. Hårdheten i provtagningsbrunnarna. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader

bedöms som tjänligt med anmärkning.


10

Figur 6. Halten av fluorid i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på våren. Halter under

0,8 mg/l ger endast ett begränsat kariesskydd.

för hälsan. Hårt vatten innebär dock att

dosering av kemikalier till tvätt- och

diskmaskin ökar, vilket leder till högre

miljöbelastning. Det är därför särskilt

viktigt att hushåll som ej har kommunalt

vatten och avlopp använder miljö-

anpassade rengöringsmedel. Viss forskning

tyder på att kalkhaltigt vatten, d.v.s. vatten

med hög hårdhet (särskilt hög magnesium-

halt) ger ett visst skydd mot hjärt- och

kärlsjukdomar.

7.4 Fluorid

Grundvattnet i Landskrona kommun är

relativt fattigt på fluor (figur 6). För att

fluor i vatten skall ha en karies-

förebyggande effekt, skall halten vara 0,8

mg/l eller mer. Endast tre av berg-

brunnarna hade en halt som översteg detta

värde, varav en även översteg halten för

tjänligt med anmärkning som ligger på 1,3

mg/l. Om fluoridhalterna är över det bör

vattnet inte ges till barn under ett halvt års

ålder (referens 2). Ingen av jordbrunnarna

kom upp i halter på 0,8 mg/l varken på

våren eller på hösten

7.5 Turbiditet

Höga värden på turbiditet erhölls i två av

brunnarna (figur 7) på våren och inte i

någon på hösten. Turbiditet är ett mått på

vattnets grumlighet. Höga värden på

turbiditet indikerar påverkan av ytvatten

och bör alltid undersökas om vattnet

används som dricksvatten. Gränsen för

tjänligt dricksvatten går vid 3 FNU

(referens 2).

7.6 Järn och mangan

Järn och mangan i grundvattnet härrör till

största delen från upplösta järnhaltiga

respektive manganhaltiga mineral i jord-

och bergarter.

Vid förhöjda järn- och/eller manganhalter

finns risk för utfällningar, missfärgning

och dålig smak. Det kan också medföra

skador på textilier och tvätt. Livsmedels-

verkets gränsvärde för vatten från enskilda

vattentäkter ligger på 0,50 mg järn/liter

respektive 0,30 mg mangan/liter. Gräns-

värdena är satta ur estetisk och teknisk

synpunkt.


11

Figur 7. Turbiditeten (grumligheten) i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på våren. En

turbiditet på över 3 FNU bedöms som tjänligt med anmärkning.

Figur 8. Järn- och manganhalterna i provbrunnarna vid 2011 års provtagning. En järnhalt

på mer än 0,5 mg/l bedöms som tjänligt med anmärkning. Motsvarande siffra för mangan

är 0,3 mg/l.


12

Några hälsomässigt grundade gränsvärden

för järn och mangan finns inte i

Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse.

Manganhalten i kommunen grundvatten är

lågt och Livsmedelsverkets gränsvärde

överskrids endast i två provpunkter (figur

8).

En av brunnarna har högre järnhalt än 0,5

mg/l. Denna brunn är en bergbrunn och

den höga järnhalten har troligtvis en

naturlig geologisk förklaring. I övriga

brunnar låg järnhalterna under detta

gränsvärde. Ingen större förändring i

halterna sker mellan våren och hösten.

7.7 Bly

Den naturliga halten bly i grundvatten

anges till mellan 0,1-1 g/l. I 12 av 15

provpunkter låg värdena under 1 g/l.

Detta bedöms, enligt Naturvårdsverket,

som mycket låga halter (referens 3).

I en provpunkt uppmättes en blyhalt på 15

g/l. Denna provplats är belägen på en

industrifastighet där man återvinner bly ur

batterier. Enligt Livsmedelsverket ska ett

dricksvatten bedömas som otjänligt om

halten bly överstiger 10 g/l. Vid dessa

halter föreligger risk för kroniska

hälsoeffekter och vattnet bör inte användas

till dryck eller livsmedelshantering.

7.8 Koliforma bakterier

Förekomsten av koliforma bakterier i

grundvattnet kan bero på naturliga

förutsättningar men kan också indikera en

fekal förorening från människor eller djur

(referens 2). I sprickiga bergarter samt

genomsläppliga jordlager kan ytvatten

tränga in och förorena brunnar med otäta

brunnsväggar.

Socialstyrelsens gränsvärdet för tjänligt

med anmärkning ligger på 50 bakterier på

100 ml vatten och gräsen för otjänligt

ligger på 500 bakterier på 100 ml vatten

(referens 2).

Vid provtagningen som genomfördes på

våren var det endast två brunnar som fick

anmärkning på antalet koliforma bakterier.

Vid den uppföljande provtagningen på

hösten hade dock mer än hälften av

brunnarna ett bakterieantal som klassades

som otjänligt som dricksvatten. Samt en

Figur 9. Koliforma bakterier i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på hösten. Fler än

500 koliforma bakterier per 100 ml bedöms som otjänligt. Värden över 2400 koliforma

bakterier per 100 ml skrivs inte ut, utan anges istället som 2400 per 100 ml.


13

provplats där antalet bakterier låg på

tjänligt med anmärkning (figur 9).

Anledningen till den markanta ökningen

mellan vår och höst kan bero på

nederbördsmängd samt gödsling av

intilliggande marker.

7.9 E.coli

E.coli finns normalt i tarmkanalen hos

människor och djur. Förekomsten av denna

bakterie i vattnet tyder sannolikt på att

vattnet är påverkat av avlopp, gödsel eller

liknande. För privata brunnar betraktas

vattnet som otjänligt om antalet bakterier

överstiger 9 i 100 ml vatten (referens 2).

Under vårens provtagningar påträffades

inget prov där E.coli kunde påvisas. På

hösten fan man däremot E.coli i fyra av de

tio proven som togs (figur 10).

7.10 Övriga parametrar

Förhöjda värden av flera andra ämnen har

också påträffats vid provtagningen. Dessa

har inte redovisats på grund av att de flesta

ämnen enbart påträffats i en enstaka

brunnar. Dessa ämnen är följande:

Ammonium, Antimon, Arsenik, Färg,

Kalium, Klorid, Magnesium, Natrium,

Nickel, Nitrit, Odlingsbara mikro-

organismer, Sulfat och Uran.

7.11 Bekämpningsmedelsrester

Följande pesticider har påträffats under

2011 års provtagningar: atrazin (7 ggr),

atrazindesetyl (6 ggr), atrazindesisopropyl

(1 ggr), BAM (7 ggr), bentazon (2 ggr),

fenmedifam (1 ggr), fluroxipyr (1 ggr),

hexazinon (1 ggr), isoproturon (2 ggr),

klopyralid (1 ggr), kloridazon (2 ggr),

Figur 10. E.coli i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på hösten. Fler än 10 E.coli

bakterier per 100 ml bedöms som otjänligt. De provplatser där stapel saknas har antalet

E.coli bakterier varit noll.


14

kvinmerak (2 ggr), metalaxyl (1 ggr),

metazaklor (2 ggr), metsulfuronmetyl (1

ggr), propamokarb (1 ggr), simazin (1 ggr),

terbutylazin (2 ggr), terbutylazindesetyl (2

ggr).

B 3 Spår: BAM

Mätt: Atrazin, atrazindesetyl

B 4 Spår: Fenmedifam

B 6 Mätt: Klopyralid

B 7 Spår: Kloridazon

Mätt: Atrazin, atrazindesetyl,

BAM, isoproturon

B 8 Mätt: Bentazon

Spår: Kvinmerak, propamokarb,

kloridazon

B 9 Mätt: Atrazin, atrazindesetyl,

atrazindesisopropyl, BAM,

terbutylazin, terbutylazindesetyl

Spår: Simazin

B 10 Mätt: Atrazin, atrazindesetyl,

BAM, metazaklor, bentazon,

metsulfuronmetyl, fluroxipyr

Spår: Isoproturon, kvinmerak,

metalaxyl

B 11 Mätt: Atrazin, BAM

Spår: Atrazindesetyl

B 13 Spår: Atrazindesetyl

Mätt: Atrazin, BAM, hexazinon,

terbutylazin, terbutylazindesetyl,

metazaklor

B 15 Spår: Atrazin, atrazindesetyl

Mätt: BAM

Gränsvärdet för enskilda bekämpnings-

medel ligger på 0,1 g/l och för den

sammanlagda halten av bekämpnings-

medelssubstanser på 0,5 g/l (referens 4).

7.11.1 Atrazin

Atrazin återfanns i sju provpunkter, i sex

av dessa har halten blivit uppmätt och på

en av provplatserna har man upptäckt spår

av substansen. På samtliga lokaler där

atrazin hittades fanns det även uppmätt

halter eller spår av dess nedbrytnings-

produkter atrazindesetyl och i ett fall även

atrazindesisopropyl. Detta är en ökning

från 2005 års mätningar då atrazin enbart

hittades på en provplats.

Atrazin är en av substanserna i t.ex. gamla

Totex Strö och Silvorex strö som båda är

förbjudna att sälja sedan 1989 men som

fortfarande får användas.

Figur 11. Atrazin i provbrunnarna vid 2011 års provtagning.


15

7.11.2 BAM (2,6-diklorbanzamid)

BAM påträffades också i samma sju

provpunkter som atrazin.

Ämnet BAM är en nedbrytningsprodukt av

diklobenil som liksom atrazin tidigare

ingått i ett flertal så kallade total-

bekämpningsmedel mot ogräs på grus-

planer och liknande platser. Samtliga

bekämpningsmedelsprodukter som tidigare

innehållit någon av dessa substanser får

sedan 1992 inte säljas. Några medel får ej

heller användas.

BAM är lättrörlig och svårnedbrytbart

vilket innebär att de rester som nu hittas i

grundvattnet mycket väl kan härröra från

bekämpningsmedel som spridits för flera år

sedan.

7.11.3 Provplatser

Två provplatser sticker ut med ovanligt

höga halter bekämpningsmedel.

På provplats B 10 uppmättes mycket höga

värden av ämnet metazaklor, värdet låg på

3,5 g/l vilket är 35 gånger högre än

gränsvärdet för en enskild substans.

Metazaklor är ett ogräsbekämpningsmedel

som fortfarande används aktivt. Dessutom

uppmättes även förhöjda halter av atrazin,

atrazindesetyl, BAM, metazaklor,

bentazon, och metsulfuronmetyl,

fluroxipyr samt rester av isoproturon,

kvinmerak och metalaxyl.

På provplats B 9 överskreds gränsvärdet av

atrazin samt dess båda nedbrytnings-

produkter. Dessutom uppmättes halter av,

terbutylazin, terbutalazindesetyl och BAM.

Terbutylazin används aktivt i dag och då

framförallt mot ogräs i skogsplanteringar,

energi skog och majs.

Övriga bekämpningsmedel förekommer på

en eller två platser och samtliga under

gränsvärdet. Halterna samt vilka av

substanserna som upptäcktes varierade

något mellan vår och höst men i de flesta

av provpunkterna var halterna högre under

vårprovtagningen. (Figur 4)

Grundvattnets känslighet medför ökade

krav på försiktighet vid användning av

bekämpningsmedel, i jordbruket såväl som

i villaträdgårdar och på gårdsplaner etc.

Fortsatta undersökningar får ge underlag

för bedömningen huruvida inskränkningar

i användandet av kemiska bekämpnings-

medel bör ske.

8. Fortsatta undersökningar

Provtagning i jordlagerbrunnarna kommer

under följande år att genomföras en gång

på våren och en gång på hösten på samma

sätt som skett under år 2011. Även

provtagningsparametrarna avses då att vara

samma som vid 2011 års provtagning.

Referenser

1. Gustavsson, Ove, SGU – Program för

kontroll av grundvattenkvaliteten i

Landskrona kommun, 1991. Dnr 08-

196/91.

2. Socialstyrelsens allmänna råd om

försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS

2003/17. Livsmedelshäfte 7a. Maj 2004.

3. Naturvårdsverket (1999). Rapport 4915.

Grundvatten – bedömningsgrunder för

miljökvalitet.

4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedels-

verkets föreskrifter om dricksvatten

SLVFS 2001:30

5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet

– en stor undersökning av bekämpnings-

medel.

6. Kemikalieinspektionen (1997).

Ämnesblad - Bentazon


16

Bilaga 1

Provpunkternas placering

landskrona stad 2011 · 2016-11-24 · jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i...

Documents