rapport - täby kommun · 2017. 8. 1. · de lsa jordlagren består huvudsakligen av lera och silt....

RAPPORT Dagvattenhantering galoppfältsområdet, Täby kommun Underlag för programhandling 2014-09-30 Upprättad av: Anders Rydberg Granskad av: Linda Evjen

Uppdragsnr: 10197088 Blockplan Täby Galopp

Daterad: 2014-09-30 Dagvattenutredning

Reviderad:

Handläggare: Anders Rydberg Status:

2 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

RAPPORT Dagvattenhantering galoppfältsområdet, Täby kommun Underlag för programhandling

Kund Galoppfältet Exploatering AB Att. Malén Wasting JM AB 169 82 Stockholm

Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner Anders Rydberg Telefon: 010 722 82 15 E-post: [email protected]



Reviderad:


3 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Innehåll Sammanfattning

1 Bakgrund 4 2 Utredningens syfte och omfattning 4 3 Nuvarande förhållanden 5 4 Recipientförhållanden 9 5 Framtida utveckling 10 6 Förutsättningar för dagvattenhantering 11 7 Principlösningar för dagvattenhantering 14 8 Avrinning och flödesvägar 19 9 Flödesberäkningar 21 10 Föroreningar 25 11 Miljökonsekvenser 29 12 Skredrisk 30 13 Skedesplanering 30 14 Slutsatser och rekommendationer 32

Bilagor

1. Bebyggelsegologisk karta 2. Avrinningsområden och flödesriktningar 3. Nivåstudier, centrala parkstråket 4. Flödesmätning och provtagning 5. Beräkningsbilaga



Reviderad:


4 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Sammanfattning Den planerade bebyggelsen på galoppfältsområdet kommer att innebära en kraftig förändring jämfört med nuläget. Rapporten redovisar ett förslag till dagvattenlös-ning som anpassas till områdets naturliga förutsättningar, bebyggelsens föreslagna utformning, kommunens krav samt genomförandemässiga förutsättningar.

Redovisat förslag till dagvattenlösning utgörs av trög avledning från gårdar och kvartersmark, ytlig avledning i gröna gatustråk, kompletterande flödesfördröjning eller infiltration där förutsättningar finns samt ytlig avledning med reningsåtgärder i ett centralt parkstråk. Detta innebär en robust kedja av åtgärder som har goda förut-sättningar att uppfylla höga krav på flödesbegränsning och rening av föroreningar under olika driftsituationer.

Beräkningar visar att belastningen på recipienten kommer att minska efter exploate-ring och avveckling av nuvarande galoppverksamhet. Planförslaget innebär att för-utsättningarna ökar att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer för Stora Värtan.

1Bakgrund Nuvarande verksamhet vid Täby galoppfält kommer att upphöra och verksamheten flyttas till annan plats. Markägarna i området planerar tillsammans med Täby kom-mun för en ny stadsbebyggelse i området. En strukturplan1 har tagits fram för områ-dets utveckling.

Som underlag för arbetet med strukturplanen genomfördes i ett tidigt skede en täv-ling mellan fyra arkitektgrupper i form av parallella uppdrag. Inför de parallella uppdragen utfördes en dagvattenutredning2 som översiktligt redovisade vilka krav som den nya bebyggelsen behöver uppfylla ur dagvattensynpunkt, och som beakta-des i de parallella uppdragen.

Efter strukturplanens antagande har ett mer fördjupat arbete påbörjats där bland an-nat utformning av typkvarter studerats, och en blockplan med höjdsatta gatustruk-turer arbetas fram. Blockplanen kommer att utgöra grunden för kommande detalj-planearbete. I samband med framtagande av blockplanen genomförs denna dagvat-tenutredning som även utgör underlag för programhandling för området.

2Utredningens syfte och omfattning Utredningen syftar till att beskriva den föreslagna framtida dagvattenlösningen för den planerade bebyggelsen. Dels beskrivs dagvattensystemets övergripande utform-ning och funktion, dels beskrivs de olika nyckelkomponenternas funktion samt yt- och volymbehov.

1 Strukturplan för ny stadsdel på Galoppfältet, Täby kommun Stadsbyggnadskontoret, 2013-01-28 2 Dagvattenhantering Täby Galopp, WSP 2011-11-05, rev 2011-12-07



Reviderad:


5 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Utredningen belyser också kritiska frågor som behöver uppmärksammas i det fort-satta mer detaljerade planeringsarbetet. Det kan vara kritiska nivåer, behov av djupa schakter, begränsade lutningsförhållanden, begränsade utrymmen, samordning med andra anläggningsarbeten, eller geotekniska svårigheter som behöver uppmärksam-mas.

Vidare görs en översiktlig bedömning av hur dagvattenhanteringen inom olika delar av området är beroende av åtgärder som utförs utanför det aktuella delområdet.

Beräkningar redovisas över nuvarande och framtida dagvattenflöden och volymer samt dagvattnets föroreningsinnehåll. Vidare redovisas bedömningar av i vilken grad föreslaga lösningar påverkar (reducerar) flödena i anslutningspunkter till be-fintliga system samt mängden föroreningar till anslutningspunkt/recipient.

3Nuvarande förhållanden

3.1 Allmänt Galoppområdet ligger mellan Täby centrum och E18 samt mellan Gribbylund och Bergtorpsvägen. Se Figur 1 och Figur 2.

Figur 1. Projektområdets läge i regionen. Kartunderlag: Google Maps.



Reviderad:


6 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Figur 2. Projektområdets läge, detalj. Kartunderlag: Google Maps.

Området präglas starkt av den nuvarande hästverksamheten, dels utgör själva ga-loppbanan en stor del av området men också träningsbanor, stallar och servicebygg-nader liksom parkeringsytor för besökare utgör betydande delar av markanvänd-ningen. Området saknar i stort högre vegetation, undantaget de högre belägna områ-dena i öster, som består av skog.

Figur 3. Flygfoto över projektområdet, från norr 2011. Källa: Strukturplan för ny stadsdel på Galoppfältet, Täby kommun Stadsbyggnadskontoret, 2013-01-28.



Reviderad:


7 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

3.2 Markförhållanden Områdets sydöstra del är kuperad med den högsta marknivån på drygt + 30 meter i närheten av E 18. I den östra delen av området faller marknivåerna norrut ner till ca + 12 meter vid Roslagsbanan. I västra delen är nivåerna lägre. Själva galoppbanan i områdets västra del är flackt med marknivåer på runt + 11 meter vilket är områdets lägsta nivåer. (Alla angivna nivåer i höjdsystem RH2000)

Figur 4. Byggnadsgeologisk karta, tolkade markförhållanden. Källa: PM angående mark- och grundläggningsförhållanden – underlag för detaljplan, Ulf Johnson Geo AB, 2013-03-11. Kartan är baserad på resultat av utförda geotekniska undersökningar, ÅF – Infrastructure AB.

Markförhållandena har undersökts och resultaten har sammanfattats i PM 3 . I områ-det finns dels höjdpartier med berg och morän i dagen, dels låglänt terräng med lösa jordlager ovanpå moränen och berget. De lösa jordlagren består huvudsakligen av lera och silt. Leran är delvis gyttjig i ytan, dvs har ett inslag av organiskt innehåll.

3 PM angående mark- och grundläggningsförhållanden – underlag för detaljplan, Ulf Johnson Geo AB, 2013-03-11



Reviderad:


8 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Ovanpå den naturliga jorden finns fyllningsmassor som lagts ut under årens lopp där vägar, parkeringsytor, byggnader, hästbanor mm har anlagts. Figur 4 nedan redovi-sar de byggnadsgeologiska förhållandena. En större version av kartan återfinns som Bilaga 1.

Grundvattenytan ligger generellt högt - i nivå med nuvarande markyta till någon meter under markytan - inom de lågt liggande terrängavsnitten. Närmast Roslagsba-nan och Bergtorpsvägen ligger grundvattennivåerna djupast i förhållande till marky-tan, ca 2-3 m under befintlig marknivå. Grundvattnets strömningsriktning har tolkats och redovisas i Figur 4.

3.3 Dagvatten Galoppfältsområdet utgörs av två dominerande avrinningsområden. Dels ett som innefattar galoppbanan som ansluter till en dagvattentunnel i områdets södra del. Dels den östra delen av området som avrinner åt norr till befintligt dagvattensystem i Stora Marknadsvägen. Läget för vattendelaren mellan de två avrinningsområdena är otydlig. Exakt läge styrs förutom av markens topografi även av hur dränerings- och avledningsåtgärder är utförda.

Utöver detta sker avledning av några mindre markområden till andra förbindelse-punkter, det handlar om låglänt mark i anslutning till väg- och GC-tunnlar.

Figur 5 visar avrinningsområden, och ungefärligt läge för aktuella anslutningspunk-ter för dagvatten.

Figur 5. Avrinningsområden och nuvarande anslutningspunkter och bedömt läge för vattendelare. Pilar visar dominerande avrinningsriktning.



Reviderad:


9 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Galoppbanan dräneras i dagsläget av en kulvert som löper i nordsydlig riktning un-der galoppbanan. En del av Roslagsbanan bandränering avleds sannolikt till galopp-banans dräneringssystem, men någon dokumentation finns inte kring detta, och detta förhållande behöver verifieras. Inom området finns dag- och dränvattenledningar anlagda för vägar och byggnader. Även här är dokumentationen bristfällig, och det finns stora osäkerheter kring hur nuvarande dagvattensystem fungerar.

De delar av naturmarken på sluttningen mellan Grindtorp och programområdet som inte avvattnas via Täby Allé avvattnas via galoppfältet, och en provisorisk damm i områdets södra del. Några dränerings- eller dagvattensystem finns emellertid inte anlagda för detta. I övrigt avvattnas inte kringliggande mark via programområdet.

Dagvattenkulverten ansluter till dagvattentunnel söder om Norrtäljevägen/E18 via en sidotunnel som sträcker sig norr om E18 fram till planområdets gräns. Tunneln mynnar i Värtan och uppges ha god kapacitet och bedöms inte utgöra någon be-gränsning för dagvattenhanteringen i planområdet. Befintlig dagvattenledning ligger på nivån ca +9.30 vid anslutning till sidotunneln. Sidotunneln ligger på nivåer kring +0,80 (RH 2000) i delen närmast galoppfältet.

Flödesmätningar har genomförts under april-juni 2014 i kulverten under galoppba-nan. Syftet var i första hand att undersöka belastningen (flöden och föroreningar) från galoppbanan och eventuellt klargöra om Roslagsbanana bandränering belastar systemet. Utförda undersökningar redovisas i Bilaga 4. Resultaten visar inte på att några större ytor med snabb avrinning utanför galoppområdet belastar systemet. Föroreningshalterna i avrinnande vatten från Galoppfältet avviker från urbant dag-vatten genom att kvävehalterna är ca 3 gånger högre och metallhalterna huvudsakli-gen är lägre än i urbant dagvatten. Fosforhalterna är av samma storleksordning.

4Recipientförhållanden År 2000 trädde EU:s gemensamma regelverk om vatten, det så kallade vattendirek-tivet, i kraft. Syftet med direktivet är att säkra en god vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten som är tillräckligt stora omfattas av vattendirektivet och kallas då formellt för vattenförekomster. Det finns fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) för alla vattenförekomster.

Miljökvalitetsnormerna omfattar ekologisk och kemisk ytvattenstatus samt kemisk och kvantitativ grundvattenstatus. Den ekologiska statusen bedöms på en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig medan kemisk ytvattenstatus har två klasser: god eller uppnår ej god. Grundvattens kemiska och kvantitativa sta-tus klassas som god eller otillfredsställande.

Samtliga dagvattensystem från Galoppfältsområdet mynnar i Stora Värtan vilket är en definierad vattenförekomst. Den ekologiska statusen fastställdes 2009 som otill-fredsställande men enligt nuvarande arbetsmaterial är statusen måttlig. Kvalitetskra-vet är att god ekologisk status ska uppnås till 2021.

Den kemiska ytvattenstatusen är fastställd som god med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Motsvarande bedömning gäller i dag. Kvalitetskravet är God kemisk ytvattenstatus 2015.



Reviderad:


10 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

I vattenmyndighetens riskbedömning anges att det finns risk att varken ekologisk eller kemisk status uppnås år 2021. Tabell 1. Sammanfattning av Stora Värtans status och miljökvalitetsnormer. Källa: www.viss.lst.se

Vattenförekomst ytvatten

Ekologisk status Miljökvalitets-norm

Kemisk status (exklusive kvicksilver)

Miljökvalitets-norm

Stora Värtan Otillfredsställande (fastställd 2009)

Måttlig (arbets-material 2013)

God ekologisk status till år 2021

Uppnår ej god status

God kemisk ytvatten-status år 2015

5Framtida utveckling Målsättningen med den planerade bebyggelsen är enligt strukturplanen att skapa en levande, sammanhållen och hållbar stad med stort inslag av parkområden av hög kvalitet som en viktig del i stadsdelens karaktär. Totalt planeras för 6 000 bostäder och ca 5 000 arbetsplatser. Under arbetet har ett förslag på bebyggelsestruktur en-ligt Figur 6 nedan arbetats fram.

Figur 6. Förslag Blockplan, Nyréns/Erséus 2014-04-08.



Reviderad:


11 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

6Förutsättningar för dagvattenhantering

6.1 Befintliga system och anslutningspunkter Framtida dagvattenavledning från området kommer att ske via samma anslutnings-punkter som nyttjas redan i dagsläget (se kapitel 3.3 och Figur 5).

Den södra anslutningen till dagvattentunneln och den nordöstra till Stora Marknads-vägen vid Norra Bergtorp utgör de absolut viktigaste. Tillsammans avvattnar dessa ca 90% av det aktuella området.

Utöver detta kommer avvattning av ett antal mindre delområden behöva ske till andra anslutningspunkter. I ett fall, det nordvästra hörnet av området, innebär det avledning till dagvattensystemet som betjänar tunneldelarna av den nya trafiklös-ningen vid Täby centrum. I dag avleds vatten från delar av Täby Allé till detta sy-stem.

I öster sker avvattning av naturmarken mot Bergtorpsvägen. Vägen avvattnas via vegetationsytor och diken, undantaget brunnar och ledningar för avledning vatten från gc-väg och kringliggande markytor via gc-tunnel under Bergtorpsvägen. Dessa ledningar är inte kopplade till något ledningsnät utan dagvatten infiltrerar sannolikt lokalt i grönytor eller avleds i vägens dikeslösningar.

I områdets norra del, vid Roslagsbanans station Galoppfältet, finns förberett för en undergång. I denna undergång finns en dagvattenpumpstation som pumpar dagvat-ten till samma system som anslutningspunkten i Stora Marknadsvägen vid Norra Bergtorp. Kapaciteten i pumpstationen liksom i systemet nedströms är starkt be-gränsad (muntlig uppgift, Elin Kussoffsky).

6.2 Kapacitetsförhållanden Dagvattensystemet i Stora Marknadsvägen är således fullt belastat i dag, och någon ytterligare belastning är knappast möjlig vare sig via pumpstationen vid station Ga-loppfältet eller vid förbindelsepunkten Norra Bergtorp. Det finns anläggningsmäss-iga brister i systemet vilket försvårar situationen, det är osäkert om dessa brister kommer att kunna åtgärdas. Inför fortsatt planering är det nödvändigt att utgå från att nuvarande flödesbelastning på detta dagvattensystem inte får öka jämfört med nuläget.

Dagvattentunneln i områdets södra del har god kapacitet, och kan tekniskt sett ta emot större flöden än i nuläget. Kapaciteten i tunneln kommer dock sannolikt att reduceras något som en följd av förväntade förhöjda vattenstånd i Värtan. Generellt sett behöver även dagvattenflödena begränsas av miljö- och recipientskäl, varför det även här är rimligt att inte öka flödesbelastningen jämfört med nuläget.

Dagvattenlösningen för den tunnelförlagda trafikplatsen vid Täby centrum är di-mensionerad för trafikanläggningens behov. Till denna anläggning kan knappast något ytterligare vatten avledas utöver det som avrinner från Täby Allé. Detta gör att dagvattenlösningar i denna del av området bör utformas med ambitionen att inte öka det dimensionerande flödet till denna anslutningspunkt. För att uppnå detta krävs sannolikt samordnade lösningar som inkluderar avvattningen från Täby Allé.



Reviderad:


12 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

6.3 Styrande dokument, planeringsriktlinjer

6.3.1Nationella och övergripande krav och riktlinjer Lagstiftning

Hanteringen av dagvatten regleras huvudsakligen i tre olika lagar; Miljöbalken (1998:808) , Plan-och bygglagen (2010:900) och Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster.

Dagvatten är enligt miljöbalken ett avloppsvatten. Utsläpp av avloppsvatten är en miljöfarlig och tillståndspliktig verksamhet, om det inte kan ske utan uppenbar olä-genhet. Enskilda dagvattenutsläpp ofta är förhållandevis harmlösa, medan den sammantagna effekten av flera utsläpp kan vara betydande för en recipient. Detta gör att det finns en osäkerhet kring hur lagstiftningen ska tillämpas på dagvatten.

Plan-och bygglagen syftar till att reglera användningen av mark- och vattenområden så den sker på ett långsiktigt hållbart sätt. I detta arbete ska man beakta miljöa-spekter. Här har det under flera år rått osäkerhet kring hur man i planbestämmelser kan formulera krav på dagvattenhanteringen. Planbestämmelser kan normalt inte utformas för att skydda värden utanför planområdet (exempelvis en nedströms lig-gande recipient). Enligt uttalanden av Boverket4 kan man därför inte i detaljplane-bestämmelser införa krav på reningsåtgärder eller reningskrav för dagvatten. Man kan heller inte ange flödesbegränsningskrav i planbestämmelser.

Lagen om allmänna vattentjänster reglerar kommunens skyldighet att inrätta all-männa anläggningar för bland annat dagvattenförsörjning. Den reglerar också det inbördes ansvarsförhållandet mellan kommunens VA-huvudman och fastighetsä-gare. I ABVA har kommunen möjlighet att införa bestämmelser om exempelvis för-behandling av avloppsvatten som skiljer sig från normalt hushållsspillvatten, eller krav på flödesutjämning för dagvatten innan avledning till den allmänna anlägg-ningen. LAV är starkt präglad av likställighetsprincipen vilket gör att de bestämmel-ser som införs måste vara generella, och möjligheten att införa krav för vissa speci-fika fastigheter/bebyggelseområden är begränsade. Bestämmelserna måste utgå från generella förutsättningar.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer (MKN) finns fastställda för Stora Värtan som är recipient för dagvattnet. De MKN som beslutats av Vattenmyndigheten5 är

· God ekologisk status skall uppnås år 2021 · God kemisk status ska uppnås 2015

Nuvarande status har bedömts enligt följande

· Måttlig ekologisk status · God kemisk status

4 Vid föredrag vid Svenskt Vattens konferens Rörnät och Klimat, april 2014. 5 Länsstyrelsernas vatteninformationssystem: http://www.viss.lansstyrelsen.se/



Reviderad:


13 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Övergödning framhävs som betydelsefull för flera av förhållandena som värderas i begreppet ”ekologisk status”. Underlaget för bedömningen av den ekologiska statu-sen uppvisar emellertid tecken på att tillståndet kan vara sämre än klassificeringen.

Planerad bebyggelse på galoppfältet innebär en avsevärd tillkommande mängd dag-vatten jämfört med nuläget. Med hänsyn till MKN är det därför sannolikt att man behöver kunna visa att utvecklingen av området inte innebär en ökad belastning på recipienten. Helst bör man kunna visa på en förbättring.

Riktvärden för rening av dagvatten

Ett regionalt dagvattennätverk har redovisat förslag på riktvärden för en rad förore-ningar i dagvatten för fem olika kategorier av dagvattenrecipienter6. Målet är att dessa ska fungera som en vägledning i de bedömningar som görs för framförallt kommuner i stockholmsregionen. Riktvärdena har inte någon rättsligt bindande sta-tus.

6.3.2Kommunala krav och riktlinjer Dagvattenpolicy

Som grund för dagvattenhanteringen i Täby kommun tillämpas Oxunda dagvatten-policy (2001). Oxunda dagvattenpolicy innehåller målformuleringar och riktlinjer för omhändertagande av dagvatten inom allmän platsmark, kvartersmark samt för trafikerade ytor. Generellt är ambitionen att upprätthålla den lokala vattenbalansen, minimera flödes- och föroreningsmängderna, prioritera avledning i öppna system, rening av förorenat vatten samt flödesutjämning. Till detta kommer starka önskemål om att tillämpa LOD och framhäva dagvattnet i stadsmiljön.

ABVA Kommunen har i informationsdelen till ABVA en bestämmelse om krav på flö-desutjämning från fastighetsmark. Fastigheter anslutna till kommunens dagvattensy-stem med hårdgjord yta > 1000 m² skall förses med flödesfördröjning till minst 50 % av flödet vid varje tillfälle.

ABVA innehåller även bestämmelse om att på fastighet med parkeringsytor för mer än 20 fordon, skall erforderlig oljeavskiljare anordnas.

6.3.3Principer för Galoppfältsområdet Utöver ovanstående krav och riktlinjer har i samband med utvecklingen av galopp-fältsområdet även följande principer fastställts för dagvattenhanteringen:

· Kravet på flödesfördröjning har förtydligats innebära att minst 50% av dag-vattnet ska fördröjas inom kvarteret vid klimatkompenserat 10-årsregn. Klimatkompensering innebär att en klimatfaktor med 20% läggs till det normalt dimensionerande 10-årsregnet.

6 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Regionala dagvattennätverket i Stockholms län Riktvärdesgruppen. Regionplane- och trafikkontoret Stockholms län 2009.



Reviderad:


14 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

· Rening och fördröjning sker i hög grad i småskaliga lösningar i hela områ-det; i gaturum och i gröna stråk. Detta kan ske t.ex. genom skelettjordar, växtbäddar och regnträdgårdar.

· Dagvatten leds till befintlig våtmark i sydöstra området för att bevara be-fintliga värden. Området kan utformas vidare för att öka rekreativa värden.

· Det behov av fördröjning/rening som kvarstår efter hantering på kvar-ter/gaturum/gröna stråk omhändertas i stadsparken, behovet utreds i dagvat-tenutredningen.

· Eventuellt behöver ytor reserveras för översvämningsmöjligheter om sy-stemen går fulla (klimatanpassning). Detta utreds i dagvattenutredningen och beaktas i höjdsättningen.

· Möjlighet att leda (framförallt rent) dagvatten från delar av stadsdelen till stadsparken för att skapa rekreativt värdefulla vattenmiljöer bör kvarstå.

7Principlösningar för dagvattenhantering

7.1 Gårdar/kvartersmark Som en del i arbetsprocessen har utformningen av ett typkvarter studerats. Med ut-gångspunkt från kravet på flödesfördröjning har en översiktlig dimensionering be-räknats för olika fördröjningsåtgärder. Följande förutsättningar har legat till grund för beräkningarna. Tabell 2. Beräkningsförutsättningar för fördröjning inom kvartersmark.

Normalt 10-års regn (10 min varaktighet) 225 l/s, ha Red A7.

Klimatkompenserat 10-årsregn 120% x 225 l/s = 270 l/s, ha Red A

Maxflöde efter fördröjning inom kvarter

Beräknat på normalt regn 50% x 225 l/s = 112,5 l/s ha, Red A

Beräknat på klimatkompenserat regn 50% x 270 l/s = 135 l/s ha, Red A

Genom att dimensionera lösningar för ett klimatkompenserat regn, men beräkna flödesbegränsningskravet utifrån ett normalt regn skapas extra marginal och ökad sannolikhet att den önskade fördröjningseffekten erhålls. Tillämpningen av flödes-fördröjningskravet innebär således att det klimatkompenserade regnet inom kvar-tersmark ska flödesbegränsas till 112 l/s, ha (50% av beräknat flöde vid nuvarande 10-årsregn). För att klara denna fördröjning behövs 6 m³ effektiv magasinvolym per 1 000 m² hårdgjord yta. Denna dagvattenfördröjning kan åstadkommas på olika sätt. Här redovisas tre varianter som kan fungera var för sig, eller i kombination.

A. Makadamfyllning under eller i markytor. B. Prefabricerade dagvattenkassetter under markytor C. Öppna periodvis vattenfyllda översvämningsytor

7 Liter/sekund och hektar reduceras area. Reduceras area är ett mått på de ytor som bidrar till snabb dagvattenavrinning. Förenklad brukar begreppet ”hårdgjord yta ” användas.



Reviderad:


15 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Genom att utnyttja förutsättningarna både på gård och gatusida kan flexibilitet skap-as avseende takfall och stuprörsplaceringar. Alla tre åtgärder kan placeras på gård eller i förgårdsmark.

Räkneexempel, typkvarter

Typkvarteret har en totalyta på 3 300 m². Då garageplan planeras i flertalet fastig-heter kommer gårdarna att vara anlagda ovanpå betongbjälklag. I och med detta be-traktas även gårdens yta som hårdgjord. Den reducerade arean för typkvarteret är i storleksordningen8 ca 3 000 m². Detta kräver motsvarande ca 18 m³ effektiv ma-gasinvolym. För respektive alternativ åtgärd motsvarar detta följande:

A. 90 m² makadam med ett djup på 670 mm. B. 36 m² kassetter med ett djup på 500 mm. C. 90 m² översvämningsyta med ett djup på 200 mm.

Figuren nedan (Figur 7) visar hur stora ytor som behöver tas i anspråk för var och en av de studerade lösningarna. Lösning A och C kan utformas så de utgör delar av en regnträdgår eller nedsänkt växtbädd som periodvis kan vattenfyllas.

Figur 7. Figuren visar ytbehov för olika metoder för flödesfördröjning. En av dessa åtgärder är tillräcklig för typkvarterets behov. Erséus/Nyrens 2013-12-20.

8 Den reducerade ytan i räkneexemplet är snarare 2 700 m², men den använda siffran 3 000 m² ger marginal i beräkningarna.



Reviderad:


16 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Figur 8. Sektion typkvarter. Förslag dagvattenfördröjning. Erséus/Nyrens 2013-12-20.

Gröna tak, skelettjord, planteringytor

För att klara fördröjning av 10-årsregn är varken gröna tak, skelettjord eller plante-ringsytor mer effektiva än åtgärd A, B eller C. Detta eftersom de mättas vid betyd-ligt mindre nederbörd och inte har kapacitet att fördröja mer intensiva regn. Vid normala flöden och nederbörd har de däremot en god flödesutjämnande funktion. De har även andra positiva värden, bland förbättrat mikroklimat, är bra för djurliv och för ekologiska samband samt ger ökade upplevelsevärden.

I och med att redovisade lösningar ger en beräknad flödesutjämning till 50% av nu-varande 10-årsregn, samt att effekten av fördröjning i gröna tak, gårdsmark och planteringsytor inte medräknats finns det marginaler i beräknade volymsbehov. Till detta kan man även lägga effekten av eventuell markinfiltration i naturlig jord, al-ternativt fyllnadsmassor, i förgårdsmark. Denna extra marginal är bra att ha då erfa-renheten är att det kan vara svårt att med precision reglera och styra flöden, plus att funktionen i dagvattenanläggningar av olika skäl tidvis kan vara nedsatt av skräp, is, vandalisering mm.

Total avrinning Som framgår av föregående stycke så har lösningar som gröna tak, planteringsytor, skelettjord mm begränsad effekt vid intensiva nederbördstillfällen, och påverkar därför inte dimensioneringen av de dagvattensystem som ska avleda vatten vid dessa tillfällen. Sett över längre tid kan dock öppna lösningar med vegetation ha stor påverkan på mängden avrinnande dagvatten. Där förhållandena är gynnsamma för infiltration kan också åtgärder i förgårdsmark ha betydelse.

En normal avrinningskoefficient för stadsbebyggelse med gård ovanpå betongbjälk-lag är mycket hög, ca 0,8-0,9. Avrinningskoefficienten för typkvarteret (gård + tak) kan uppskattningsvis reduceras till storleksordningen 0,5-0,6 sett över helår. Detta förutsätter att man medvetet arbetar med ytliga/öppna lösningar och utnyttjar infilt-ration där det är möjligt och inte enbart förlitar sig på underjordiska åtgärder (maka-dam/kasetter) ovan betongbjälklag. Om man tillämpar gröna tak kan avrinningen över helår (dock ej dimensionerande flöde) beräknas reduceras med ytterligare 0,15 för typkvarteret.

Dagvattenåtgärder på betongbjälklag, liksom inom förgårdsmark kräver fuktskydd-ande åtgärder av betong/huskonstruktion.



Reviderad:


17 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

7.2 Gator/vägar med gröna stråk I området planeras ett grönt stråk som är en lokalgata i parkmiljö där det finns visst utrymme för ytliga dagvattenåtgärder. Dessa kan utföras som enklare längsgående öppnare diken ( med mjuka eller hårdare kanter) för att kunna styra och anpassa bredden med bredare lägen punktvis (se Figur 9). I kombination med detta kan krossdiken med dräneringsledningar anläggas för bräddning vid hög belastning samt trög avledning och ytterligare fördröjning vid dessa tillfällen.

Till dessa dagvattensystem avleds dagvatten från uppströms bebyggelse där höjd-sättningen så medger, samt vägdagvatten från stadsgatan. Dessa dagvattensystem kommer tillfälligtvis att vattenfyllas i samband med regn och därefter torka ut.

Figur 9. Exempel på utformning av det gröna stråket.

Vid höjdsättning av området har eftersträvats att möjliggöra en så stor avledning till det gröna stråket som möjligt. I den västra delen av området är förutsättningarna relativt gynnsamma, och ca 25 av totalt 59 ha bedöms kunna avledas till gröna stråk.

I den östra delen är förutsättningarna sämre då det gröna stråket lokaliserats till en del av området där huvudsakligen enbart dagvatten från de angränsande kvarteren och lokalgatan i stråket kan samlas upp. I denna del av området kan ca 4 av 11 ha avledas direkt till det gröna stråket.

Det gröna stråket innebär ytterligare flödesutjämning samt att dagvattenmängderna minskar genom infiltration och ökad avdunstning via vegetationen. Infiltration kan vara betydande i områden där markutfyllnad sker, även om de naturliga jordarna saknar förutsättningar för infiltration.

Rening sker framförallt genom sedimentering och filtrering i mark/växtsystemet samt genom växtupptag. En översiktlig dimensionering av lösningar redovisas i ka-pitel 9.



Reviderad:


18 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

7.3 Övriga gator/vägar Övriga vägar saknar utrymme för ytlig dagvattenhantering, däremot finns trädplan-teringar föreslagna i parkeringszonen längs flera stadsgator. Om dessa utförs som skelettjordsplantering kan dessa utnyttjas för en viss dagvattenhantering. Denna åt-gärd ska ses som ett komplement till en mer konventionell dagvattenavledning. Även här är trög avledning genom krossfyllda täckdiken med dräneringsledning att föredra framför avledning i täta rörledningar.

Genom att detta dagvatten genomgår begränsad fördröjning och förbehandling är det önskvärt att det kan ledas ut i något av de gröna stråken innan det slutligen leds ut i det centrala parkstråket. För att detta ska vara möjligt behöver höjdsättningen av krossdiken och dagvattenledningar anpassas till nivåerna i de gröna stråken.

Dessa åtgärder ökar förutsättningarna för att stora delar av vägdagvattnet genomgått en viss rening/förbehandling innan det leds ut i parkmiljön, vilket ur såväl miljö- som estetisk synpunkt är positivt.

7.4 Centrala parkstråket Den västra sidan av det centrala parkstråket utgör områdets topografiska lågpunkt innan avledning till den södra anslutningspunkten. I parkområdet föreslås ett antal kompletterande reningsåtgärder som integreras i parkmiljön.

Ett huvudstråk föreslås i nord-sydlig riktning längs parkens västra sida. Detta utgörs av ett dike som kan ges en varierande utformning längs olika sträckor, bitvis sling-rande bitvis mer strikt. Växelvis kan man jobba med en tydlig dikesfåra respektive ytor där vattnet kan röra sig på ett friare sätt. En mindre huvudfåra omgiven av flacka partier som periodvis kan vara översvämmade vid höga flöden är en utform-ning som har flera positiva egenskaper, genom att kapaciteten är hög, men flödet koncentreras vid låga flöden.

Nivåförhållandena i parkstråket är kritiska, särskilt i de norra och centrala delarna, med ett genomsnittligt fall på ca 0,3 %. Detta ställer höga krav på en genomtänkt höjdsättning som beaktar möjligheten att avleda vatten. Förutsättningarna begränsas även av att Esplanaden korsar parken, och torgytor och vissa byggnader placeras centralt i anslutning till Esplanaden. Ett höjdområde i anslutning till Esplanaden bidrar till att ytterligare försvåra möjligheterna att skapa en god avledning av vatten. Höjdsättning, dimensionering och utformning av dagvattensystemet i denna del av området behöver fastställas i ett tidigt skede för att möjliggöra anpassning och sam-ordning med övriga intressen.

Ställvis kommer diket genom parkstråket att behöva kulverteras där det passerar gator och bebyggelse som gör det svårt av nivå- och/eller utrymmesskäl att bibe-hålla en öppen avledning. Omfattningen av kulverterade sträckor ska minimeras. Även dessa sträckor behöver identifieras och utformningen fastställas. Ett fall på ca 0,5% bedöms vara rimligt för dessa delsträckor. Dessa flacka ledningssträckor kommer dock att kräva tätare tillsyns- och driftinsatser än normalt.



Reviderad:


19 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Ytterligare reningsåtgärder föreslås i parkstråket. En eller flera periodvis vatten-fyllda dammar kan skapas i eller i anslutning till dikesstråket. Förutsättningar saknas däremot att upprätthålla permanenta dammar utan tillskott av grund- eller renvatten under stora delar av året.

I de norra delarna kan dessa reningsåtgärder integreras med huvudstråket, medan det för de delar som ansluter nedströms Esplanaden är att föredra att rening sker separat innan tillflödena ansluter till huvuddiket. Om rening utförs i huvudfåran blir re-ningseffekten normalt lägre, samt att hänsyn behöver tas till hela flödet vid dimens-ioneringen, vilket gör anläggningarna större och mer kostsamma

Fyra dammar med ca 1 000 m³ volym vardera rymmer den dagvattenavrinning som sker vid ett nederbördstillfälle med ca 15 mm nederbörd, vilket bedöms tillgodose reningsbehovet. Tillsammans med volymerna i övriga delar av dagvattenstråket ger det goda förutsättningar för rening av dagvatten.

7.5Befintligt fuktområde I områdets östra del finns ett fuktområde dit dagvatten i nuläget leds från Viggby-holms trafikplats. Detta upphör i samband med ombyggnation av trafikplatsen. I planeringen av galoppfältsområdet föreslås denna del av området bli ett park/naturområde som även utnyttjas för dagvattenhantering. Genom att leda dag-vatten från närliggande bebyggelse till platsen bör förhållanden liknande de som råder i nuläget kunna upprätthållas, samtidigt som en reningseffekt uppnås.

8Avrinning och flödesvägar Höjdsättning av området har skett utifrån en rad olika utgångspunkter och målsätt-ningar. I de östra delarna av området har föreslagna mark- och gatunivåer huvudsak-ligen anpassats till befintlig marknivå, medan nivåerna i den västra delen i stor ut-sträckning ligger betydligt över nuvarande nivåer. De geotekniska förhållandena gör att man undviker att schakta i lerområdet, utan placerar garageplan på befintlig mark och fyller upp utrymmet emellan.

Bebyggelsen ligger därmed generellt sett högt i förhållande till det centrala park-stråket, vilket gör det naturligt att leda dagvatten från stora delar av området till parkstråket. Se figur 10.



Reviderad:


20 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Figur 10. Flödesvägar dagvattensystem, centrala avrinningsområdet. Stråk med små nivåskillnader är markerade med orange. Underlag: förslag till höjdsättning WSP 2014-05-09.

Det finns ett antal stråk där nivåskillnaderna är små vilket kan skapa problem att avleda vatten på önskat vis om detta inte uppmärksammas i planeringen. Dessa be-höver studeras närmare i kommande arbete, och har markerats i figur 10. I Bilaga 3 redovisas en nivåstudie för dagvattenstråken genom centrala parkområdet. Studien baseras på förslag till höjdsättning daterat 2014-05-09.

Vid den fortsatta mer detaljerade höjdsättningen av området är det även viktigt att gator och kvartersmark höjdsätts så instängda områden undviks.

För vissa delar av bebyggelsen är nivåförhållandena sådana att dagvatten behöver avledas till andra anslutningspunkter. Se figur 11.



Reviderad:


21 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Figur 11. Flödesvägar dagvattensystem, övriga avrinningsområden. Underlag: förslag till höjdsättning WSP 2014-05-09.

9Flödesberäkningar Flödesberäkningar har utförts för nuvarande och framtida förhållanden. Dessa utgår från avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten publikation P90. En bedömning har därefter gjorts avseende rimliga justeringar och anpassningar till de föreslana dagvattenlösningarna. Vid ansättande av avrinningskoefficient för nuvarande avrin-ning från galoppbanorna har resultatet från flödesmätningar nyttjats.

De totala ytligt avrinnande volymerna från hela programområdet sett över helår be-räknas till ca 250 00 m³/år i nuläget, genom föreslagna åtgärder kommer dessa att minska till ca 210 000 m³/år. Det stora inslaget av öppen dagvattenhantering bidrar till att begränsa avrinningen. Den största förklaringen är emellertid att nuvarande bevattning av galoppbanorna kommer att upphöra.

I bilaga 4 och 5 redovisas resultat av genomförda undersökningar, och mer detalje-rad information om utförda beräkningar.



Reviderad:


22 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

9.1 Dimensionering av anläggningar För att bedöma ytbehovet för aktuella reningsåtgärder har översiktliga beräkningar utförts. Dimensionering av enskilda anläggningskomponenter kräver mer detalje-rade beräkningar, vilket sker i senare plan- och projekteringsskeden.

Reningsåtgärder dimensioneras utifrån ett antal olika driftsituationer. För att uppnå en kostnadseffektiv rening är det ofta tillräckligt att dimensionera anläggningar för relativt måttliga nederbördstillfällen. Ca 90 % av årsnederbörden faller med en lägre intensitet än 15 l/s, ha reducerad area, ca 80 % lägre än 10 l/s, ha. Detta ska jämfö-ras med intensiteten för ett 10 min 10-årsregn som är ca 15 ggr mer intensivt (225 l/s, ha)9.

För att ”snålt” dimensionerade anläggningar ska ge en god funktion är det viktigt att höga flöden kan ledas förbi anläggningen för skydda den mot urspolning och eros-ion. Här får man göra avvägningar i varje enskilt fall mellan vilka konsekvenser (kostnader, miljöpåverkan, översvämning etc) som man är beredd att acceptera re-spektive vilka investeringskostnader som anses rimliga.

Önskar man dessutom att reningsanläggningarna ska ha en flödesfördröjande funkt-ion behöver hänsyn tas till detta. Detta kan ofta samordnas med åtgärder för en hög kapacitet.

Ytterligare aspekter att ta hänsyn till är platsspecifika förhållanden och önskemål som vad man har för gestaltningsmässiga ambitioner, och om exempelvis terräng, byggnader eller annat sätter begränsningar för anläggningens utformning.

9.1.1 Kvartersmark En översiktlig dimensionering av dagvattenlösningar för typkvarter redovisas i tidi-gare avsnitt 7.1.

9.1.2 Gröna gatustråk En dikesvolym på 0,1 m³/längdmeter gata är tillräckligt för flödesutjämning och rening av gatans dagvatten.

Utrymmesbehovet för diken som ska ha kapacitet att transportera dagvatten beror på flödet och nivåförhållandena, och kan inte ges en generell dimensionering. För att exempelvis kunna avleda fördröjda flöden från 6 typkvarter och 300 m gata (160-210 l/s) vid ett längsgående fall på 1% behövs exempelvis ett v-format öppet gräsklätt dike med släntlutning 1:3 och 0,35 m djup, eller betongränna 1,0 m bred och 0,2 m vattendjup, eller en ledning med dimension 400 mm.

Ska även dagvatten från ytterligare bebyggelse avledas i det gröna stråket krävs ännu större volymer/ytor. Kompletteras de gröna stråken med ledningar, gärna i krossfyllda dräneringsdiken kan högre flöden avledas i dessa system och dimens-ionerna för ytliga åtgärder i stråket reduceras.

9 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Svenskt Vatten Publikat-ion P104. 2011.



Reviderad:


23 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

9.1.3 Avledning i parkstråket I parkstråket krävs ett system med kapacitet för 10-årsregnet. Flödesbidrag sker från ca 31 ha RedA. Tillrinningstiden med hänsyn till fördröjningsåtgärder och det tröga systemet bedöms uppgå till ca 30 minuter. Nederbördsintensiteten är ca 130 l/s, ha utan fördröjning (klimatkompenserat regn). Fördröjningsåtgärderna bedöms redu-cera avrinningen till ca 80 l/s, ha. Detta ger ett samlat dimensionerande flöde på ca 2,5 m³/s i nedre delarna av parkstråket.

Avledning i öppna system i flack terräng är ofta ytkrävande. I nedre delen av park-stråket krävs ett dike med bottenbredd 1 m, släntlutning 1:5, och ett djup på 1,0 m. I de övre delarna kan dimensionerna minskas. Dimensioneringen förutsätter ett längs-gående fall på 0,3%.

Den kulverterade delen av parkstråket kräver en ledning med dimension 1200 mm eller 2x1000 mm, vid ett längsgående fall på 0,5%. Dessa dimensioner kan möjligen reduceras vid en mer detaljerad dimensionering.

Figur 12. Förslag på huvudsystem för dagatten i det centrala parkstråket, samt ytbe-hov för diken. I figuren redovisas även förslag på placering av kompletterande re-ningsåtgärder (rött) samt dammar (blått).



Reviderad:


24 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

9.1.4 Rening i parkstråket Ytterligare reningsåtgärder föreslås i parkstråket. Här kan olika åtgärder och kombi-nationer av åtgärder bli aktuella. Det kan vara periodvis vattenfyllda dammar/ över-svämningsytor, översilningsytor, fuktstråk med vegetation, meandrande diken, mm. Det finns en ganska stor frihet att jobba med olika lösningar. För att överslagsmäss-igt uppskatta utrymmesbehovet utgår vi från ett dimensioneringsresonemang som innebär att om anläggningen kan rymma avrinningen vid ett nederbördstillfälle med 10 mm nederbörd, kan den behandla ca 80% av den årliga dagvattenvolymen.

För de delar av programområdet som avrinner till det centrala parkstråket innebär 10 mm nederbörd totalt ca 3 000 m³. Om man tänker sig ett medeldjup i aktuella an-läggningar vid regn på 0,75 m så krävs anläggningar med ytor på totalt ca 4 000 m² plus utrymme för gestaltningsåtgärder och anpassning till kringliggande ytor. För-slagsvis delas åtgärderna upp på flera mindre anläggningar med hänsyn till hur till-flödena sker. För en god funktion är det ur reningssynpunkt önskvärt att reningsan-läggningar placeras innan utlopp till huvudfåran, speciellt för de mer nedströms de-larna.

För att upprätthålla en god reningsfunktion behöver anläggningar utformas med bräddnings- eller by-passfunktion som skyddar anläggningar mot alltför höga flö-deshastigheter med urspolning av avsatta sediment som följd.

Figur 12 visar förslag på placering av ett antal åtgärder. Dagvattnet från Esplanaden kan förväntas vara mest förorenat då gatan är den mest trafikerade. Innan detta da-gatten släpps ut i parkstråket bör det genomgå någon form av förbehandling där de skräp och andra grövre partiklar avskiljs. En sådan anläggning kan skapas under torgytan söder om esplanaden. Anläggningen kan utföras som en underjordisk se-dimenteringsbassäng med sandfång och skärm för avskiljning av flytande skräp och olja.

9.1.5Extrema nederbördstillfällen Vid tillfällen då nederbörd inträffar som är mer intensiv än vad systemet har di-mensionerats för kommer översvämningar att inträffa. Konsekvenserna av över-svämning bör därför utredas så utformning av byggnader, entréer mm kan anpassas så risken för skador minimeras.

En grundläggande åtgärd att förebygga risken för översvämning är att med en ge-nomtänkt höjdsättning skapa sekundära avrinningsvägar via gator och mark, och på så sätt undvika instängda områden där större vattenvolymer kan blir stående. Detta krav bedöms generellt sett vara väl uppfyllt för galoppfältsområdet. Det centrala parkstråket kommer däremot att vara utsatt vid dessa tillfällen, särskilt norr om es-planaden som utgör ett instängt område. Genom att antalet byggnader är litet, och det huvudsakligen är ytor som generellt sett är mindre sårbara innebär det att områ-dets grundstruktur bedöms som god sett ur ett översvämningsperspektiv. Riskerna och konsekvenserna vid översvämning norr om esplanaden behöver dock utredas närmare.

I det centrala parkstråket är det lämpligt att utformning av sekundära avrinningsvä-gar och ytor där översvämning medvetet tillåts utförs så att detta samordnas med by-passlösningar för dammar och reningsåtgärder i parkstråket.



Reviderad:


25 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

10Föroreningar

10.1 Schablonhalter Dagvattnets föroreningsinnehåll har beräknats med hjälp av schablonvärden över dagvattnets sammansättning (StormTac version 201401). De schablonvärden som används för denna typ av beräkningar härrör huvudsakligen från mätdata från kon-ventionella dagvattensystem, varför det ger osäkerheter i resultaten när man tilläm-par dem i beräkningar för de förhållanden och lösningar som är aktuella för Galopp-fältet. Tabell 3. Schablonvärden för föroreningsinnehåll i dagvatten som använts i beräk-ningarna. Värden från StormTac version 201401, undantaget galoppbanan som bygger på resultat från utförda provtagningar på plats.

Galopp-banan

Gles be-byggelse

Parkering Centrum-område,

tät bebyg-gelse

Väg

5000 ÅDT

Parkmark Grönyta (skog

och äng)

P mg/l 0,280 0,20 0,10 0,448 0,16 0,12 0,065

N mg/l 5,33 1,4 1,1 2,11 2,4 1,2 0,9

Pb mg/l 0,0031 0,01 0,03 0,04 0,008 0,006 0,0045

Cu mg/l 0,014 0,02 0,04 0,0372 0,030 0,015 0,01075

Zn mg/l 0,23 0,08 0,14 0,244 0,10 0,025 0,02

Cd mg/l 0,00016 0,0005 0,00045 0,0014 0,0003 0,0003 0,00025

Cr mg/l 0,0035 0,004 0,015 0,011 0,009 0,003 0,00025

Ni mg/l 0,015 0,006 0,004 0,0131 0,006 0,002 0,0005

Hg mg/l - 0,000015 0,00005 0,00005 0,00008 0,00002 0,000005

SS mg/l 72 45 140 396 75 49 40

oil mg/l - 0,4 0,8 1,7 0,79 0,2 0,15

PAH mg/l - 0,0006 0,0017 0,00068 0,0003 0 0

BaP mg/l - 0,00005 0,00006 0,00014 0,00002 0 0

Schablonvärden saknas över den kemiska sammansättningen för dag- och dränvat-ten från en galoppbana. Flödesmätningar och provtagningar har genomförts i ga-loppbanans befintliga system. Dessa resultat visar att halterna för metaller (undanta-get Zn och Ni) är lägre än för urbant dagvatten, medan kvävehalterna är betydligt högre. Fosfor och suspenderande ämnen är av samma storleksordning. Vad som bör noteras är att uppmätta halter gäller för hela flödet som utgörs av dag- och dränvat-ten från galoppbanor och bebyggelse, bevattningsvatten samt basflöde.

Med dessa halter som grund för galoppbanan, och vedertagna schabloner för övrig naturmark och bebyggelse inom området har nuvarande och framtida föroreningsbe-lastning från galoppfältsområdet beräknats. I Bilaga 5 redovisas beräkningarna mer detaljerat.



Reviderad:


26 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

10.2Effekter av reningsåtgärder För den framtida bebyggelsen förutsätts lokala fördröjningsåtgärder enligt tidigare beskrivning. Genom att gårdarna konstrueras med relativt mäktiga jordlager ovanpå betongbjälklaget kommer årsavrinningen att reduceras i hög utsträckning. De före-slagna fördröjningsåtgärderna ger även en reduktion av suspenderande ämnen och partikelbundna föroreningar. Utformas dessa som ytliga lösningar med vegetation sker ytterligare rening.

Dagvattensystemet i gatorna skapar flödesfördröjning liksom sedimentering och reduktion av partikelbundna föroreningar. I de gröna stråken ökar reningseffekten genom ytliga och vegetationsklädda dagvattensystem. Detta sker också i gator med trädplantering i skelettjord, men effekten kan inte förväntas vara lika stor.

När dagvatten efter förbehandling leds ut i dikes/dammsystemet i det centrala park-stråket sker ytterligare rening.

Effekten av de olika reningsåtgärderna kan erfarenhetsmässigt bedömas. Den sam-mantagna effekten av flera lösningar är däremot mer svårbedömd. Reningseffekten ökar inte dramatiskt när antalet reningssteg ökar. Den största vinsten är att man får ett robust system som har större förutsättningar att fungera stabilt under varierande förhållanden, och som inte är lika känsligt för störningar. Tabell 4. Bedömd total reningsgrad för de olika kombinationer av åtgärder som är aktuella i Galoppfältsområdet. Som utgångspunkt för bedömningar har schablonvär-den för olika reningstekniker (StormTac version 201401) använts. Anpassning har därefter skett utifrån en bedömning av rimliga effekter av aktuella åtgärdskombinat-ioner.

Antagna sammanlagda reningseffekter (reduktionsgrad, %)

Flödesfördröjning, gårdar

Parkanläggning i komb med lokal för-

dröjning

Parkanläggning i komb med lokal fördröjning +

gröna gatustråk

P 20 32 50

N 15 40 40

Pb 40 70 80

Cu 30 65 70

Zn 20 60 63

Cd 40 75 80

Cr 30 70 75

Ni 20 86 90

Hg 20 25 45

SS 45 73 90

oil 35 80 80

PAH 40 76 80

BaP 40 76 80



Reviderad:


27 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

10.3 Beräknade föroreningsmängder Tabell 5 nedan sammanfattar översiktligt de beräknade föroreningsmängderna, dels de som genereras om bebyggelsen utförts med en konventionell dagvattenlösning utan fördröjning och reningsåtgärder, dels med föreslagen lösning.

Föreslagna åtgärder innebär en avsevärd reduktion av de ämnen som finns i dag-vattnet. Reduktionen liggerhuvudsakligen i ett spann på 50-80%. Tabell 5. Beräknad effekt av de åtgärder som föreslagit jämfört med en konventionell dagvattenhantering utan fördröjnings eller reningsåtgärder. Siffrorna avser beräk-nade föroreningsmängder i dagvatten från hela programområdet.

Föreningsmängd utan åtgärd

(kg/år)

Föreningsmängd med föreslagna åtgärder

(kg/år)

Reduktion (sammanvägd)

(%)

P 96,12 33,44 65%

N 605,92 237,43 61%

Pb 7,94 1,45 82%

Cu 9,51 2,29 76%

Zn 52,89 14,10 73%

Cd 0,28 0,05 82%

Cr 2,82 0,61 79%

Ni 2,91 0,46 84%

Hg 0,02 0,01 60%

SS 78638 11597 85%

oil 379 66 83%

PAH 0,151 0,025 83%

BaP 0,027 0,004 83%

Halter och mängder kan variera starkt mellan olika områden, även om bebyggelse och andra förhållanden är likartade. Schablonvärden innebär alltid en generalisering. Resultatet ska därför betraktas som en grov bedömning av vilka föroreningsmängder som genereras, liksom vilken föroreningsreduktion som kan bli aktuell vid tilläm-pande av föreslagna lösningar. Siffrorna visar storleksordningen på föroreningsbe-lastning samt reningsprestanda för reningsåtgärderna. De föreslagna åtgärderna kan förväntas medföra att mellan 60-85% av de genererade föroreningsmängderna för-hindras att belasta recipienten.

I tabell 6 jämförs beräknad föroreningstransport från området under nuvarande för-hållanden med planförslaget, om föreslagna åtgärder genomförs. Planförslaget kommer generellt sett att innebära en minskad belastning på Stora Värtan för flerta-let parametrar. Hur stor denna förändring är varierar mellan olika ämnen. För fosfor och kväve är minskningen 44% respektive 77%. För bly och kadmium ökar mäng-derna med43% respektive 20%, för övriga metaller minskar de med mellan 23-88%.



Reviderad:


28 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Tabell 6. Sammanställning av beräknade föroreningsmängder och halter till recipient med föreslagna åtgärder samt jämförelse mot nuvarande mängder och halter. Hela planområdet. Ämnen där beräknade halter överstiger föreslagna riktvärden för dag-vatten har markerats med rött.

Planförslag Nuläge Förändring

kg/år mg/l kg/år mg/l mängd halt

P 35,3 0,169 62,6 0,25 56% 66%

N 268 1,28 1157 4,70 23% 27%

Pb 1,5 0,007 1,1 0,004 143% 168%

Cu 2,6 0,013 3,6 0,015 74% 87%

Zn 13,6 0,065 49,7 0,202 27% 32%

Cd 0,06 0,0003 0,05 0,0002 120% 141%

Cr 0,56 0,003 0,89 0,004 63% 74%

Ni 0,39 0,002 3,23 0,013 12% 14%

Hg 0,007 0,00003 - - - -

SS 12 685 61 17 423 71 73% 86%

oil 63,1 0,30 - - - -

10.4 Jämförelse mot riktvärden De beräknade föroreningshalterna har även jämförts mot de föreslagna riktvärden för dagvatten som tagits fram för Stockholm län10. Riktvärden har tagits fram för 5 kategorier av dagvatten (1M, 2M, 1S, 2S, 3VU). Riktvärdena redovisas i Tabell 7.

I samråd med kommunen har Stora Värtan bedömts utgöra en mindre recipient samt att utsläpp till tunneln inte anses utgöra direktutsläpp till recipienten. Detta ger att bedömning görs mot kategorin 2M. Kolumn 2M har markerats i tabell 7, och de be-räknade halter som överstiger riktvärdet har markerats med röd text i tabell 6.

För planförslaget är det endast suspenderande ämnen som överskrider det föreslagna riktvärdet. I nuläget sker detta för fosfor, kväve, zink och suspenderande ämnen.

10 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Regionala dagvattennätverket i Stockholms län Riktvärdesgruppen. Regionplane- och trafikkontoret Stockholms län 2009



Reviderad:


29 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Tabell 7. Föreslagna riktvärden (årsmedelhalt och totalhalt) för dagvattenutsläpp en-ligt Regionplane- och trafikkontoret Stockholms län 2009.

Ämne Enhet 1M 2M 1S 2S 3VU

P µg/l 160 175 200 250 250

N mg/l 2 2.5 2.5 3 3.5

Pb µg//l 8 10 10 15 15

Cu µg//l 18 30 30 40 40

Zn µg//l 75 90 90 125 150

Cd µg//l 0.4 0.5 0.45 0.5 0.5

Cr µg//l 10 15 15 25 25

Ni µg//l 15 30 20 30 30

SS mg/l 40 60 50 75 100

Olja mg/l 0.4 0.7 0.5 0.7 1.0

Förklaring kategorier: M=Mindre recipient, S=större recipient, VU=verksamhetsutövare 1=Direktutsläpp till recipient, 2=Inte direktutsläpp till recipient, 3=VU utan direktutsläpp

11 Miljökonsekvenser Redovisade beräkningar i kapitel 10 visar att de dagvattenburna föroreningarna till Stora Värtan i de flesta fall kommer att minska jämfört med nuläget. För några äm-nen (bly och kadmium) indikerar beräkningarna en ökning.

Halterna ligger under de föreslagna riktvärdena för dagvatten, undantaget suspende-rande ämnen som tangerar riktvärdet.

Den ekologiska statusen i vattenförekomsten Stora Värtan har varierat mellan otill-fredsställande och måttlig vid olika klassificeringstillfällen. Övergödning och be-gränsat siktdjup anges som orsak till att god ekologisk status inte uppnås. Generellt är övergödning den enskilt vanligaste orsaken till att god status inte uppnås i de svenska vattenförekomsterna, och för Östersjön som helhet är det ett dominerande miljöproblem.

För att uppnå god vattenstatus har förbättringsbehov formulerats. För Stora Värtan innebär det att fosforbelastningen bör minska med 25% och kvävebelastningen med 21%. Beräknade värden för Galoppfältet är en reduktion med 44% respektive 77%.

Enligt de källfördelningsbedömningar som SMHI11 har tagit fram uppgår kvävebe-lastningen från Stora Värtans avrinningsområde till 18 ton/år och fosforbelastningen till ca 1000 kg/år. Galoppfältets bidrag utgör således ca 6,2% av dagens fosforbe-lastning, och den planerade bebyggelsen kan förväntas minska detta till ca 3,5%. För kväve minskarbidraget från 6,4 % till 1,5%.

11 http://vattenwebb.smhi.se/



Reviderad:


30 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Beräkningarna visar att planförslaget innebär en starkt positiv förändring avseende kväve och fosfor. Galoppfältets nuvarande näringsämnesbelastning på recipienten har bedömts med utgångspunkt från resultatet av de provtagningar som utförts under april-juni. Genom att dessa utförts under en del av den aktiva vegetationsperioden är det sannolikt den nuvarande närsaltbelastningen är underskattad, sett över hela året. Troligen är den positiva effekten av planförslaget ännu större.

Det måste anses att föreslagen dagvattenhantering innebär att planförslaget på ett tydligt positivt sätt bidrar till att förutsättningarna förbättras att uppnå miljökvali-tetsnormen för Stora Värtan.

12Skredrisk I det geotekniska PM:et12 framgår att risken för sättningar bedöms vara särskilt stor i området med gyttjig lera och schaktdjupet för ledningar bör begränsas till maximalt 2 meter, i annat fall bör s k rörtryckning övervägas. Eventuella dagvattendammar behöver utformas så att tillräcklig säkerhet mot skred uppnås, dvs djupet från mark-ytan till dammbotten behöver begränsas och slänterna utföras med flack lutning.

Ur dagvattensynpunkt behöver dessa risker särskilt uppmärksammas i den södra delen av det centrala parkstråket. Såväl dammar som större diken är aktuella i denna del av området med ogynnsamma förutsättningar.

13Skedesplanering Ett arbetsmaterial har tagits fram som underlag för en skedesplanering av utbyggna-den. Sex geografiska delområden har avgränsats. I följande text beskrivs förutsätt-ningarna och behovet av åtgärder för dagvattenförsörjning av respektive delområde under förutsättning att utbyggnad av övriga områden sker i ett senare skede.

De åtgärder som beskrivs är åtgärder på andra platser (inom övriga områden) som utgör förutsättningar för en fungerande dagvattenlösning för det aktuella området. Även åtgärder inom eller i anslutning till aktuellt område som i sin tur är nödvän-diga i ett senare skede för övriga områden beskrivs.

Inom respektive område förutsätts att de generella åtgärder som beskrivits i tidigare avsnitt utförs på avsett vis (gårdar, gator, gröna stråk).

13.1 Nordvästra delen I denna del av området behöver befintlig dagvattenledning i galoppfältet flyttas och det nya dagvattenstråket i centrala parken skapas för att säkerställa avledning av dagvatten. Samtidigt måste säkerställas att dräneringen av Roslagsbanan inte för-hindras.

12 PM angående mark- och grundläggningsförhållanden – underlag för detaljplan, Ulf Johnson Geo AB, 2013-03-11



Reviderad:


31 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Då området till stor del kommer att utgöras av utfylld mark och ny nivåsättning, behöver utbyggnaden planeras så att instängda områden inte uppkommer under ut-byggnadsskedet.

För att begränsa dagvattenflöden till trafikplatsen under Täby centrum kan samord-nade fördröjningsåtgärder med Täby Allé och anslutande väg från Grindtorp be-höva genomföras i tidigt skede.

13.2 Sydvästra delen Dagvatten från denna del av området kan avledas direkt till tunnelanslutningen i söder. Inga särskilda åtgärder som berör övriga delar av programområdet är nöd-vändiga.

Utformning av anläggningar i centrala parkstråket behöver dock utformas med tanke på framtida funktion och övriga områdets fortsatta utbyggnad.

Funktionen hos befintlig dagvattenledning i galoppfältet behöver säkerställas, vilket gör att omläggningsarbeten blir aktuella. Detta samordnas med övriga åtgärder i det centrala parkstråket (diken, dammar, höjdsättning).

Då området till stor del kommer att utgöras av utfylld mark och ny nivåsättning be-höver utbyggnaden planeras så att instängda områden inte uppkommer under ut-byggnadsskedet.

13.3 Centrala delen De nordöstra delarna av området som avleds mot N Bergtorp är beroende av att dagvattensystem byggs ut framtill anslutningspunkten.

De södra delarna av området är beroende av att det finns ett fungerande avlednings-stråk i centrala parken. För att avledningen ska fungera krävs dessutom att ett anslu-tande stråk i öst-västlig riktning är i funktion så höjdområdet kan passeras.

Utbyggnaden behöver planeras så att instängda områden inte uppkommer under ut-byggnadsskedet, i första hand i samband med markutfyllnad.

13.4 Södra mellandelen De norra delarna kan vara beroende av den öst-västliga dagvattenstråket samt stråk i centrala parken. I övrigt är detta område relativt oberoende av övriga områden.


13.5 Nordöstra delen Denna del har sin huvudsakliga avrinning mot anslutningspunkten mot N Bergtorp. De södra delarna somenligt förslaget avvattnas mot centrala parken, kan i ett inled-ningsskede avledas mot N Bergtorp.




Reviderad:


32 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

13.6 Sydöstra delen Den sydöstra delen är också föreslagen att avleda vatten mot centrala parken. I lik-het med nordöstra delen kan man i ett första skede avleda dagvatten mot N Bergtorp för att i ett senare skede koppla om systemet.

Detta förutsätter att avledningsmöjlighet har anordnats till N Bergtorp alternativt centrala parksstråket.


14Slutsatser och rekommendationer Den planerade bebyggelsen på galoppfältsområdet kommer att innebära en kraftig förändring jämfört med nuläget. Redovisat förslag till dagvattenlösning utgörs av trög avledning från gårdar och kvartersmark, ytlig avledning i gröna gatustråk, kompletterande flödesfördröjning eller infiltration där förutsättningar finns samt ytlig avledning med reningsåtgärder i ett centralt parkstråk. Detta innebär en robust kedja av åtgärder som har goda förutsättningar att uppfylla höga krav på flödesbe-gränsning och rening av föroreningar under olika driftsituationer.

Beräkningar visar att belastningen på recipienten kommer att minska efter exploate-ring och avveckling av nuvarande galoppverksamhet. Planförslaget innebär att för-utsättningarna ökar att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer för Stora Värtan.

Ur dagvattensynpunkt finns det ett antal svårlösta frågor som behöver uppmärk-sammas i det fortsatta arbetet.

· Delar av området är mycket flackt. Höjdsättningen av området är därför kri-tisk för uppbyggnaden av ett väl fungerande dagvattensystem. Några sär-skilt kritiska sträckor har identifierats som styrande ur höjdsättningssyn-punkt, och måste beaktas i den fortsatta planeringen.

· Vid den mer detaljerade höjdsättningen av gator och kvartersmark behöver uppmärksamhet ges åt att undvika att instängda områden skapas.

· Det nordvästra hörnet mot Täby Centrum har sin lågpunkt i den underjor-diska trafiklösningen norr om Roslagsbanan. Där finns en pumpstation, som inte har kapacitet för ytterligare flöden. En viss mängd dagvatten kommer att ha sin avrinning mot denna lågpunkt. För att skapa en fungerande lös-ning behöver fördröjningsåtgärder samordnas med dagvatten från Täby Allé. Detta behöver detaljstuderas.

· Det är oklart hur bandräneringen för Roslagsbanan fungerar. Sannolikt av-leds dränvatten till befintlig dagvattenkulvert genom galoppfältsområdet. Ska denna funktion bibehållas erfordras en dagvattenledning på mycket stort djup under planerad marknivå i områdets norra del. Alternativt kan bandräneringen ledas norrut mot befintligt dagvattensystem i Marknadsvä-gen. Detta behöver detaljstuderas



Reviderad:


33 (33)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

dagv

atte

nrap

port

2014

0930

.doc

M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

· I den sydvästra delen är nivåförhållandena besvärliga. Även här behöver höjdsättningen studeras noga, så dagvatten utan pumpning kan avledas mot parkstråket.

· Utformning av dammar samt djupare diken behöver ske i samråd med geo-teknisk expertis. Särskilt viktigt är detta i det centrala parkstråkets södra del där lermäktigheten är som störst och där schaktdjupen troligen blir störst.

I stora delar av området kommer omfattande markutfyllnad att utföras. I föreslagen lösning har inte medräknats möjligheten att infiltrera och fördröja dagvatten i fyll-nadsmassorna. Detta är en möjlighet som kan komplettera övriga åtgärder. Om detta blir aktuellt är det viktigt att identifiera eventuella krav på hur utfyllnaden utförs för att undvika uppdämning av lokala ytliga grundvattenmagasin eller andra negativa effekter.

V300 SG-90

V100 GJ-68

V40 P

EM

-91

V10 0 G

J -68

V10 0 G

J -68

V200 GJ-66

V300 SG-90

V300 SG-90

V300 GJ-65

V300 GJ-65

V300 GJ-65

V300 GJ-65

V15 0 G

J-6 9

V15 0 G

J- 69

V15 0 G

J -6 9

V15 0 G

J -69

V3 00 G

J -6 8

V3 00 G

J - 68

V63 P

EM-00 (INF)

V63 PEM-08 (INF)

V160 PE-11 (RÖRSPR)


V160 PE

-11 (RÖR

SPR)

V160 P

E-11 (R

ÖR

SPR)

V40 PEH-97 (INF)

V50 P

EM

- 97 (INF )

V50 PE

M- 97 ( IN

F)

V160 P

EH

-07

V160 P

EH

- 07

V160 P

EH-07

V315 PE80-07

V50 PEM-97 (INF)

V50 C

U-54

V32 PEL-57

V40 P

EH

- 97 ( INF)

V40 P

EH

-9 7 (INF )

V160 PEH-97 (INF)

V160 PEH-97 (INF)

V40 P

EH

- 97 (INF )

V 32 PEM-97 V150 GJ-69

V150 GJ-55

V150 GJ-68

V150 GJ-68

V150 GJ-57

V3 00 G

J -67

V3 00 G

J- 67

V300 G

J-67

V300 G

J-67

V300 G

J -68

V100 GJ-58

V100 GJ-58

V300 G J-54

V300 G J-54

V160 PEH-97

V160 PEH-97

V63 PEL-75


V50 P

EL-79

V150 GJ-57

V150 GJ-65

V150 GJ-65 V150 GJ-65

V150 GJ-65

V150 GJ-65

V75 PEL-70

V300 GJ-68

V150 GJ-69

V300 G

J -68

V300 GJ -68

V300 GJ-65

V200 G

J-65V

200 GJ-65

V200 GJ-65

V150 G

J-65

V150 G

J-65

V200 GJ-65

V100 GJ-66

V150 GJ-65

V1 50 G

J-65

V150 G

J-65

V200 GJ-65

V200 GJ- 65

V10 0 G

J- 68

V100 SG -90

V100 SG-90

V100 SG-90

V200 GJ-65

V200 G

J-65

V200 G

J-65V200 G

J-65

V300 GJ-65

V300 GJ-65

V160 P

E- 10 ( INF)

V300 GJ-70

V300 G

J-70

V150 GJ-65

V160 PE- 11 (RÖRSPR)


V200 GJ-65

V200 GJ-65

V160 PE100-02

V300 G

J -68

V1 00 G

J -6 8

V OKÄND-66

V150 GJ-57

V300 O

KÄ ND

-

V300 O

KÄND-

V150 GJ-70

V150 GJ-70

V150 GJ-69

V40 PEL-70

V40 P

EL- 70

V100 GJ-66

V150 GJ-69

V150 GJ-69

V150 G

J - 69

V150 GJ-69

V150 G

J-69

V1 50 G

J -6 9

V150 GJ-69

V300 GJ-68

V100 GJ-68

V300 GJ-68

V150 GJ-58

V150 GJ-58

V300 G

J -68

V100 GJ-66

V200 G

J-65

V1 00 G

J -6 8

S4 00 B

TG

-57

S225 BTG-66

S400 B

TG-68

S225 B

T G-69

S225 B

TG

-69

S300 BTG-65

S300 BTG-65

S300 BTG-65

S500 BT G-64

S500 BTG-64

S50 0 BTG-64

S600 BTG-58

S22 5 B

TG

- 68

S400 B

TG-67

S4 00 B

TG

-67

S400 B

TG-67

S225 FLEX-97 (STRUMPA)

S315 PVC-04S315 PVC-04

TS

700 GA

P- 03

TS

600 BT

G- 60

S400 BTG-68

S160 PVC-97

S225 BTG-57

S160 PE80-03 (INF)

S160 PVC-75

S200 PE-11 (INF)

S4 00 B

TG

-6 8

S4 00 B

TG-6 8

S300 BTG-58

S400 B

TG-68

S400 B TG-68

S200 PE-11 (INF)

S160 PEH-97 (INF)

S225 BTG-69

S22 5 LE

R-69

S400 BTG-68

S225 BTG-68

S160 P

EH-9 7 (I N

F)

S300 BTG-58

S300 BTG-58

S200 PEH- 01 (INF)

S200 PEH-01 (INF)

S225 BTG-66

S300 B

TG

- 69

S300 BTG-65

S225 B

TG

-57

D225 BTG-68

S300 B TG-58

S600 BTG-58

S225 BTG-70

S225 BTG-70

S225 BTG-66

S225 BTG-66

S225 BTG-66

S2 25 B

TG

-68

S400 B

TG-68

S225 BTG-66

S225 BTG-66

S225 BTG-66

S225 BTG-66

S22 5 B

TG-54

S160 PVC-97

S16 0 P

EH

-9 7 ( INF)

S225 BTG-58

S16 0 P

EH

-9 7 (I NF )

S160 PEH-97 (INF)

S315 PE80-04 (INF)

S225 B

TG

- 69

S225 BTG-57

S225 B

TG

-57

S160 PVC-97 (INF)

S160 P

EH

- 97 ( INF)

S 160 PEH

-97 (INF)


S160 P

VC-91

S225 BTG-57

S160 PVC-97 (INF)

S160 P

VC

-79


S225 BTG-57

S400 P

VC-75

S400 P

VC-75

S225 BTG-57 S225 BTG-57

S225 BTG-65

S225 BTG-65

S22 5 L E

R- 69

S225 BTG-66

D225 BTG-68

D200 P

VC

-90

D20 0 PVC

-90

D2 00 PVC-90

S225 BT

G-57

S225 B

TG

-65

S225 BTG-65

S225 B

TG

-65

S225 BTG-65

S225 BTG-65

S225 B

TG-65

S300 BT G-69

S225 BTG-69

S400 BTG-68S400 BTG-68

S225 BTG-66

S225 BTG-66

S225 BTG-65

S2 25 B

TG

-65

S225 BTG-65

S300 B

TG

- 65

S300 BTG-65

S225 BTG-66

S225 LER-70

S22 5 LE

R-70

S22 5 LE

R-6 9

D OKÄND-66

D225 BTG

-68

S225 LER-70

S225 BTG-55

S22 5 LE

R-69

D 225 BTG-70

S225 BTG-66

S400 B

TG-68

S225 BTG-66

S225 B

TG

-65

S225 BTG-65

S225 BTG-65

S225 BTG-65

S225 BTG-65

S225 BTG-65

S160 P

EH

- 97 (I NF)

S225 BT

G- 69

S225 BTG-69

D OKÄND-66

S160 P

E- 10 ( INF)

S225 BTG-65

S225 B

TG-65

S2 25 B

TG

-69

S300 BTG-69

S300 BTG-65

S225 BTG-65

S300 BTG-65

S225 B

TG

-70

D300 BTG-57

D200 PVC-97

D225 BTG-57

D400 BTG-68

D1 40 0 B

TG-6 8

D1 4 00 B

TG-6 8

D T

U NN

EL-60

D225 BTG-59

D160 0 BT

G-64

D50 0 B

TG-69

D500 B

TG

-69

D300 BTG-78

D400 BTG-66

D600 BT

G-68

D800 B

TG

- 69

D225 B

TG

-68

D3 00 B

TG

-68

D3 00 B

TG

-68

D TUNNEL-60

D 225 BTG-70

D1400 BTG-68

D1400 BTG-68

D1400 BTG-68

D225 BTG-68

D225 BT

G- 69

D500 BTG-58

D500 BTG-58

D 225 BTG-66

D 300 BTG-66

D300 BTG-66

D300 BTG-66

D225 BTG-68

D225 BTG-65

D225 B

TG-65

D600 B

TG

-65

D2 25 B

TG

-6 5

D225 BTG-65

D225 BTG-57

D300 BTG

-

D300 BTG

-

TD

110 PEH

-93

D1000 BTG-65

D1000 BTG-65

D1000 BTG-65

D2 25 B

TG

-8 3

D300 BTG-83

D300 BTG-83

D225 BT

G- 69

D225 BTG-69

D 300 BTG-69

D8 00 B

TG

-69

D 800 BT G-69

D400 BTG-68

D300 BTG-90

D225 BTG-90

D1600 B TG-64

D300 BTG-90

D300 B

TG-90

D400 BTG-68

D1600 BT G-64

D300 BTG-65

D200 PVC-90

D200 PVC-97

D160 P

VC-75

D300 B

TG -67

D300 B

TG -67

D3 00 B T G

-

D4 0 0 BTG-

D4 0 0 BTG-

D225 BTG-69

D60 0 B

TG

-69

D40 0 B

TG

-69

D80 0 B

TG

-6 9

D400 BTG-66

D225 B

TG

-69

D2 25 B

TG

-6 9

D1000 BTG-69

D400 BTG-66

D4 00 BT G

-

D6 00 BTG-65

D300 BTG-65

D600 BTG-65

D300 BTG-66

D300 BTG-70

D 300 BT G-84

D300 BTG-65

D300 BTG-65

D225 B

TG-65

D225 BT

G-66

D225 B

TG

-66D

300 BT

G-66

D 225 BTG-57D 225 BTG-57

D500 BTG-65

D400 BTG-65

D300 BTG-57

D1 00 0 B

TG-6 9

D225 BTG-57

D1000 B

TG

-69

D1000 BTG-65

D225 BT

G-69

D300 BTG-66

D300 BTG-66

D 400 BTG-84

D500 BT

G-65

D300 B

TG

-70

D300 B

TG

-65

D200 PVC-97

D300 BTG-70

D300 B

TG

-65

D300 B

TG

-57

D300 BTG-68

D3 00 B

TG

- 68

D300 BTG-66

D60 0 BTG-

D400 BTG-66

D800 BT

G-68

D200 PVC-97

D200 PVC-97

D300 BTG-66

D225 BTG-57

D600 BTG-58

D1000 BT

G-68

D300 BT

G-57

D1000 BTG-65

D1400 BTG-68

D 800 BTG-69

D400 B TG-66

D2 25 B

TG

-6 8

D800 BT

G-68

D400 BTG-66

D300 BTG-66

D300 BTG-66

D300 BTG-66

D300 BTG-66

D400 BTG-66

D400 BTG-66

D300 B

TG

-65

D225 B

TG-65

D225 BTG-65

D300 BTG-65

D300 BTG-65

D 300 BTG-65

D225 BTG

-65

D225 B

TG-65

D 300 BTG-70

D1400 BTG-68

D3 00 B

TG

- 68

D3 00 B

TG

-6 8

D250 P VC-90

D4 00 BT G

-D

300 PE

-12

D150 P

E-12

D 160 PP-12

D160 P

P-12

D160 P

P -12D

160 PE

-12

S225 BTG-70

D1 6 0 P

VC- 81

S 225 BTG-69

D315 P

E- 10 ( INF)

D OKÄND-

D OKÄND-

D OKÄND-

D OKÄND-

S OKÄND-

D O

KÄN

D-

D600 BTG

-58V

40 PEL- 57

DR

11 0 PE -12

S250 PVC-02

D1000 BT

G-69

D1 00 0 B

TG

- 69

VLU

vg+20.42

VZ

Pvg+

19.47

VZ

Pvg+

16.02

VZ

Pvg+

18.22

VP

Ovg

VZ

Pvg+

10.17

vg kl6+11.62?

vg kl10+12.38?

.

?

FAT

TAS PR

OF

ILRITN

ING

FB

P.E

nskilda ledningarD

INM

ÄTES

Servisuppgifter saknas

Osäkert läge

Osäkert läge

SR

B ?

Osäkert läge

Beräknad VG

?

Servis gem

ensamfram

till tomtgräns

Enl.uppgift är denna ledn.proppad.bör kollas! 011205/Etapp1-01

Servisuppgifter saknas

SN

B osäkert läge

DN

B osäkert läge

DN

B osäkert läge

VS

V T

ILL SA

LTA

NLÄG

GN

ING

?

Osäkert läge

Osäkert läge

Obs!

INM

ÄTES

Töm

ningsventil

Osäkert läge

Osäkert läge

Os äk e rt lä ge

Os äk e rt lä ge

FBP

Ledningars och brunnarsläge m

ellan pkt 223Aoch 223C

. mycket osäkert

Osäkert läge

Osäkert läge

Osäkert läge

Osäkert läge

Osäkert läge

Mätar- och

uttagsbrunn.

Osäkert läge

Osäkert läge

Osäkert läge

Osäkert läge

Osäkert läge

Osäkert läge

Osäkert läge

FBP

Bakfall ??

Spill- och D

agvattenledn.i S

TIGO

RT

??

Mätarkam

mare

(enl.uppgift 1988)

Osäkert läge

Osäkert läge

vg kl2 +10.80

vg kl11 +10.65

vg kl2 + 10.49

vg kl8 + 10.51

vg kl8 + 10.80

vg kl8 + 10.22

vg kl2 + 10.11

vg kl8 + 10.13

vg kl3 +9.52

vg kl12 + 9.89

VN

B vg +

14.19

vg kl7 +12.14

vg kl2 + 10.24

V63 o c h T

S6 3 fö rla g da i D

1 00 0

V63 och TS63 förlagda i D1000

65

40

Uppdragsnr: 10197088 1 (6)

WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 4

flöd

esm

ätni

ng T

äby

Gal

opp

1409

30.d

ocx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

BILAGA 4

Flödesmätning och provtagning dagvatten Täby Galopp Flödesmätning och flödesproportionell provtagning av dagvatten har utförts på befint-lig dagvattenledning genom Täby Galopp. Syftet med mätningarna är att få bättre klar-het i hur nuvarande avrinning från området ser ut samt ett mer tillförlitligt underlag för bedömning av miljöpåverkan från nuvarande verksamheter inom området.

Val av mätpunkt gjordes i samband med utsättning av mätutrustning. Det konstaterades att förhållandena att få en tillförlitlig mätning var ogynnsamma i de brunnar som ligger närmast anslutningspunkten till tunneln. En brunn längre uppströms i systemet valdes därför. Se karta nedan.

Figur 1 Översikt nuvarande dagvattenledningar (gröna) och mätpunktens placering.

Mätningar genomfördes under perioden 2014-04-08 till 2014-06-11. Flödet mättes kon-tinuerligt. Delprover togs med automatisk provtagare ut efter varje 50 m³ dagvatten som passerade mätaren. Delproverna samlades upp i ett samlingskärl. Kärlet tömdes vid sammanlagt fem tillfällen och prover lämnades samtidigt in för analys vid ALS la-boratorium i Täby.

Anslutning till dagvattentunnel

Uppdragsnr: 10197088 1 (8)

WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 5

ber

äkni

ngar

140

930.

docx

M

all:

Mem

o.do

t ver

1.0

BILAGA 5 BERÄKNINGAR DAGVATTEN, TÄBY GALOPP

Nuläge, arealuppgifter och avrinning

Anslutningspunkt/ARO Totala ytor Konventionell avledning Avrinning

a koeff (år) Red A Årsvolym

S/Tunneln

m² m³

Galoppbana* 303 000 0,35 106 050 74 659

Bevattning

35 000

Basflöde

100 000

Natur 430 000 0,05 21 500 15 136

Summa 733 000 0,17 127 550 224 795

* Inklusive stallbyggnader p-ytor och övriga bebyggda ytor. Indata enligt resultat från flödesmätning.

NO/Bergtorp

m² Bebyggelse, gles 63 000 0,20 12 600 8 870

Parkering 20 000 0,60 12 000 8 448

Natur 113 000 0,05 5 650 3 978

Summa 196 000 0,15 30 250 21 296 Tabell 1 Beräknade ytor, ansatta avrinningskoefficienter och beräknade årsvoly-

mer för nuläget, södra respektive norra anslutningspunkten.

Avrinning är beräknad med antagande om en årsnederbörd i nuläget på 640 mm samt en framtida klimatfaktor 1,1 vilket ger årsnederbörden 704 mm.

Schablonhalter, nuvarande markanvändning

Schablonvärden StormTac version 201401

P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

Markanvändning mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l

Galoppbana* 0,2804 5,33 0,003 0,014 0,226 0,00016 0,0035 0,0149 - 72 -

Gles bebyggelse 0,200 1,4 0,010 0,020 0,080 0,00050 0,0040 0,0060 0,000015 45 0,40

Parkering 0,100 1,1 0,030 0,040 0,14 0,00045 0,015 0,0040 0,000050 140 0,80

Naturmark 0,065 0,90 0,0045 0,011 0,020 0,0003 0,0003 0,00050 0,000005 40 0,15 * Halter enligt resultat av utförd provtagning våren 2014. Tillämpas på hela flödet (bebyggelse, basflöde, bevattning) till södra anslutningspunkten (tunneln)

Tabell 2 Schablonhalter för olika ämnen i dagvatten som använts i beräkningarna. För Galoppbanan har resultat av utförda flödesmätningar och provtag-ningar använts. Värdena gäller för den samlade avrinningen i nuläget till den södra förbindelsepunkten. Övriga värden från StormTac version 1401.

Uppdragsnr: 10197088 2 (8)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 5

ber

äkni

ngar

140

930.

docx

M

all:

Mem

o.do

t ver

1.0

Föroreningsmängder, nuvarande markanvändning

Föroreningsmängd utan åtgärd


S/Tunneln kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år

Galoppbana* 20,9 398,2 0,2 1,0 16,9 0,012 0,3 1,1 0,0 5375,5 0,0

Bevattning 9,8 186,7 0,1 0,5 7,9 0,0 0,1 0,5 0,0 2520,0 0,0

Basflöde 28,0 533,4 0,3 1,4 22,6 0,0 0,3 1,5 0,0 7200,0 0,0

Natur 0,984 13,622 0,068 0,163 0,303 0,004 0,004 0,008 0,000 605,440 2,270

Summa 60 1 132 0,7 3,0 48 0,04 0,7 3,1 0,0 15 701 2,3


NO/N Bergtorp kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år

Bebyggelse, gles 1,69 11,83 0,08 0,17 0,68 0,004 0,034 0,051 0,000 380 3,4

Parkering 0,84 9,29 0,25 0,34 1,18 0,004 0,127 0,034 0,000 1183 6,8

Natur 0,3 3,6 0,02 0,04 0,08 0,001 0,001 0,002 0,000 159 0,6

Summa 2,8 25 0,4 0,5 1,9 0,01 0,2 0,1 0,001 1 722 11

TOTALT 62,6 1156,6 1,1 3,6 49,7 0,05 0,9 3,2 0,001 17 423 13,0 Tabell 3 Beräknade föroreningsmängder i dagvatten under nuvarande

förhållanden.

Uppdragsnr: 10197088 3 (8)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 5

ber

äkni

ngar

140

930.

docx

M

all:

Mem

o.do

t ver

1.0

Planförslag, arealuppgifter Anslutningspunkt/ARO Totala ytor Konventionell avledning Avrinning

S/Tunneln a koeff (år) Red A (m²) utan åtgärd (m³/år)

Bebyggelse 247 019 0,80* 197 615 139 121

Gator/vägar 184 417 0,60 110 650 77 898

Park 116 702 0,10 11 670 8 216

Natur 74 847 0,05 3 742 2 635

Summa 622 985 0,52 323 678 227 869

* Bedömd sammanvägd koefficient (tak 0,9, gård 0,6)

Anslutningspunkt/ARO Totala ytor Konventionell avledning Avrinning

N/N Bergtorp a koeff (år) Red A (m²) utan åtgärd (m³/år)

Bebyggelse 55 942 0,80* 44 754 31 507

Gator/vägar 30 469 0,60 18 281 12 870

Park 2 673 0,10 267 188

Natur 2 673 0,05 134 94

Summa 91 757 0,69 63 436 44 659

* Bedömd sammanvägd koefficient (tak 0,9, gård 0,6)

Tabell 4 Beräknade ytor, ansatta avrinningskoefficienter och beräknade årsvoly-mer för planförslaget, södra respektive norra anslutningspunkten.

Avrinning är beräknad med antagande om en årsnederbörd i nuläget på 640 mm samt en framtida klimatfaktor 1,1 vilket ger årsnederbörden 704 mm.

Schablonhalter, framtida markanvändning

Schablonvärden StormTac version 201401

Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l

Tät stadsbebyggelse 0,448 2,1 0,04 0,037 0,24 0,00140 0,011 0,0131 0,000050 396 1,70

gator 0,159 2,4 0,0075 0,030 0,10 0,00031 0,0091 0,0060 0,000080 75 0,79

parkmark 0,120 1,2 0,0060 0,015 0,025 0,00030 0,0030 0,0020 0,000020 49 0,20

Natur och basflöde 0,065 0,90 0,0045 0,011 0,020 0,0003 0,0003 0,00050 0,000005 40 0,15 Tabell 5 Schablonhalter för olika ämnen i dagvatten som använts i beräkningarna.

Värden från StormTac version 1401.

Uppdragsnr: 10197088 4 (8)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 5

ber

äkni

ngar

140

930.

docx

M

all:

Mem

o.do

t ver

1.0

Föroreningsmängder framtida markanvändning, innan ev. rening

Föroreningsmängd utan åtgärd


S/Tunneln kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år

Kvartersmark 62,3 293,5 5,6 5,2 33,9 0,19 1,53 1,82 0,007 55092 237

Vägar 12,4 187,0 0,6 2,3 7,6 0,02 0,71 0,46 0,006 5876 62

Park 1,0 9,9 0,0 0,1 0,2 0,00 0,02 0,02 0,000 403 1,6

Natur 0,171 2,371 0,012 0,028 0,053 0,001 0,001 0,001 0,000 105 0,4

Summa 76 493 6,2 7,7 42 0,22 2,3 2,3 0,0 61 476 300

Föroreningsmängd utan åtgärd P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

N/N Bergtorp kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år

Kvartersmark 14,11 66,48 1,26 1,17 7,69 0,044 0,35 0,41 0,002 12477 53,6

Vägar 2,05 30,89 0,10 0,38 1,25 0,004 0,12 0,08 0,001 971 10,2

Park 0,02 0,23 0,00 0,00 0,00 0,000 0,00 0,00 0,000 9,2 0,0

Natur 0,01 0,08 0,00 0,00 0,00 0,000 0,00 0,00 0,000 3,8 0,01

Summa 16 98 1,36 1,56 8,94 0,05 0,46 0,49 0,003 13 460 64 Tabell 6 Beräknade föroreningsmängder i dagvatten enligt planförslaget. resulta-

tetvisar mängder vid konventionell dagvattenavledning, utan reningsåt-gärder.

Uppdragsnr: 10197088 5 (8)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 5

ber

äkni

ngar

140

930.

docx

M

all:

Mem

o.do

t ver

1.0

Föroreningsmängder framtida markanvändning, med hänsyn till fördröjning och rening, södra avrinningsområdet (tunneln)

Tabell 7 Beräknade föroreningsmängder i dagvatten enligt planförslaget. Resulta-

tet visar mängder med föreslagna. Södra anslutningspunkten.

Tabell 8 Sammanställning av beräkningar för södra anslutningspunkten.

Ytor till parkanläggning med lokal fördröjningYta A-koeff Årsvolym P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

S/Tunneln m³/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/årKvartersmark 124 816 0,40 35148 15,75 74,16 1,41 1,31 8,58 0,05 0,39 0,46 0,00 13919 59,75Vägar 93 184 0,40 26241 4,18 62,98 0,20 0,78 2,55 0,01 0,24 0,16 0,00 1979 20,83Park 0 0,10 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Natur 0 0,05 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Summa 218 000 61 389 19,93 137,14 1,60 2,09 11,12 0,06 0,63 0,62 0,00 15898,17 80,58Reduktion, bedömd % % % % % % % % % % %Kvartersmark 32 40 70 65 60 75 70 85,6 25 72,5 80Vägar 32 40 70 65 60 75 70 85,6 25 72,5 80

kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/årKvartersmark 5,039 29,665 0,984 0,850 5,146 0,037 0,271 0,394 0,000 10091 47,802Vägar 1,338 25,191 0,138 0,509 1,527 0,006 0,168 0,134 0,001 1435 16,662Summa föroreningar efter reduktion 0 13,6 82,3 0,48 0,73 4,45 0,01 0,19 0,09 0,0029 4372 16,1

Ytor till parkanläggning med lokal fördröjning + gröna stråkYta A-koeff Årsvolym P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

S/Tunneln m³/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/årKvartersmark 120 236 0,35 29626 13,27 62,51 1,19 1,10 7,23 0,04 0,33 0,39 0,00 11732 50,36Vägar 89 764 0,40 25278 4,03 60,67 0,19 0,75 2,45 0,01 0,23 0,15 0,00 1907 20,06Park 0 0,10 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0 0,00Natur 0 0,05 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0 0,00Summa 210 000 54 904 17,30 123,18 1,37 1,86 9,68 0,05 0,56 0,54 0,00 13639 70,43Reduktion, bedömd % % % % % % % % % % %Kvartersmark 50 40 80 70 63 80 75 90 45 90 80Vägar 50 40 80 70 63 80 75 90 45 90 80

kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/årKvartersmark 6,636 25,004 0,948 0,771 4,554 0,033 0,244 0,349 0,001 10558,7 40,291Vägar 2,014 24,267 0,152 0,528 1,545 0,006 0,173 0,136 0,001 1716,2 16,050Summa föroreningar efter reduktion 0 8,7 73,9 0,27 0,56 3,58 0,01 0,14 0,05 0,0019 1364 14,1

Park och naturYta A-koeff Årsvolym P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

S/Tunneln m³/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/årKvartersmark 0 0,35 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Vägar 0 0,40 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Park 116702 0,10 8216 0,99 9,86 0,05 0,12 0,21 0,00 0,02 0,02 0,00 402,58 1,64Natur 74 847 0,05 2634,6171 0,17 2,37 0,01 0,03 0,05 0,00 0,00 0,00 0,00 105,38 0,40Basflöde 50 000 3,25 45,00 0,23 0,54 1,00 0,01 0,01 0,03 0,00 2000,00 7,50Summa 191 549 60 850 4,4 57,2 0,29 0,69 1,26 0,02 0,04 0,04 0,0004 2508 9,5Ingen reduktion för ämnen från naturmark

Föroreningar till recipient SO avrinningsområdet/Tunneln P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oilUtan åtgärd kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/årKonventionell dagvattensystem 74,7 480,5 6,1 7,5 41,5 0,2 2,2 2,3 0,013 60968 298Park och natur 4,407 57,230 0,286 0,689 1,258 0,016 0,038 0,043 0,000 2508 9,538

79,1 537,7 6,4 8,2 42,8 0,2 2,3 2,3 0,014 63476 308

Åtgärder enl förslagYtor med enbart lokal fördröjning 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,0 0,0Ytor till rening i park med lokal fördröjning 13,6 82,3 0,48 0,73 4,45 0,01 0,19 0,09 0,00 4372 16,1Ytor till rening i park med lokal fördröjning + gröna stråk 8,7 73,9 0,27 0,56 3,58 0,01 0,14 0,05 0,00 1364 14,1Park och natur 4,4 57,2 0,29 0,69 1,26 0,02 0,04 0,04 0,00 2508 9,5

26,6 213,4 1,04 1,98 9,29 0,04 0,37 0,19 0,01 8244 39,7

Uppdragsnr: 10197088 6 (8)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 5

ber

äkni

ngar

140

930.

docx

M

all:

Mem

o.do

t ver

1.0

Föroreningsmängder framtida markanvändning, med hänsyn till fördröjning och rening, norra avrinningsområden (N Bergtorp)

Tabell 9 Beräknade föroreningsmängder i dagvatten enligt planförslaget. Resulta-

tetvisar mängder med föreslagna åtgärderkonventionell dagvattenavled-ning, utan reningsåtgärder. Norra anslutningspunkten.

Ytor med enbart lokal fördröjningYta A-koeff Årsvolym P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

N/N Bergtorp m³/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/årKvartersmark 33 770 0,60 14264 6,39 30,10 0,57 0,53 3,48 0,02 0,16 0,19 0,00 5649 24,25Vägar 18 409 0,60 7776 1,24 18,66 0,06 0,23 0,75 0,00 0,07 0,05 0,00 587 6,17Park 0 0,10 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,0 0,00Natur 0 0,05 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,0 0,00Summa, innan reduktion 52 179 22 040 7,63 48,76 0,63 0,76 4,23 0,02 0,23 0,23 0,00 6235,31 30,42Reduktion, bedömd % % % % % % % % % % %Kvartersmark 15 10 35 25 15 35 25 15 15 40 30Vägar 25 20 45 35 25 45 35 25 25 50 40


Ytor till parkanläggning med lokal fördröjningYta A-koeff Årsvolym P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

N/N Bergtorp m³/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/årKvartersmark 21 992 0,40 6193 2,77 13,07 0,25 0,23 1,51 0,01 0,07 0,08 0,00 2452 10,53Vägar 12 060 0,40 3396 0,54 8,15 0,03 0,10 0,33 0,00 0,03 0,02 0,00 256 2,70Park 0 0,10 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Natur 0 0,05 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Summa 34 052 9 589 3,32 21,22 0,27 0,33 1,84 0,01 0,10 0,10 0,00 2708,59 13,22Reduktion, bedömd % % % % % % % % % % %Kvartersmark 32 40 70 65 60 75 70 85,6 25 72,5 80Vägar 32 40 70 65 60 75 70 85,6 25 72,5 80


Ytor till parkanläggning med lokal fördröjning + gröna stråkYta A-koeff Årsvolym P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

N/N Bergtorp m³/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/årKvartersmark 0 0,35 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Vägar 0 0,40 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Park 0 0,10 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Natur 0 0,05 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Summa 0 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Reduktion, bedömd % % % % % % % % % % %Kvartersmark 50 40 80 70 63 80 75 90 45 90 80Vägar 50 40 80 70 63 80 75 90 45 90 80

kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/årKvartersmark 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000Vägar 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000Summa föroreningar efter reduktion 0 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,0000 0 0,0

Park och naturYta A-koeff Årsvolym P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

S/Tunneln m³/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/årKvartersmark 0,35 0 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,00 0,00 0,000Vägar 0,40 0 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,00 0,00 0,000Park 2763 0,10 195 0,023 0,233 0,001 0,003 0,005 0,000 0,001 0,000 0,00 9,53 0,039Natur 2763 0,05 97 0,006 0,088 0,000 0,001 0,002 0,000 0,000 0,000 0,00 3,89 0,015Summa 5526 292 0,030 0,321 0,002 0,004 0,007 0,000 0,001 0,000 0,0000 13,4 0,053Ingen reduktion för ämnen från naturmark 0,10167

Uppdragsnr: 10197088 7 (8)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 5

ber

äkni

ngar

140

930.

docx

M

all:

Mem

o.do

t ver

1.0

Sammanställning av beräkningar för norra avrinningsområdet (N Bergtorp)

Tabell 10 Sammanställning av beräkningar för norra anslutningspunkten.

Sammanställning av beräkningsresultat för hela planområdet

Jämförelse av föroreningsmängder och halter Beräknade föroreningsmängder i dagvatten

Utan åtgärd (kg/år) Efter åtgärd (kg/år) Reduktion

P 95,3 35,3 63%

N 635 268 58%

Pb 7,8 1,5 80%

Cu 9,7 2,6 73%

Zn 51,7 13,6 74%

Cd 0,28 0,06 80%

Cr 2,7 0,6 80%

Ni 2,8 0,4 86%

Hg 0,016 0,007 58%

SS 76 937 12685 84%

oil 371,7 63,1 83%

Tabell 11 Sammanställning av beräknade föroreningsmängder till recipient med konventionellt dagvattensystem respektive med föreslagna åtgärder. Hela planområdet.

Föroreningar N avrinningsområdet/N Bergtorp P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oilkg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år

Konventionell dagvattensystem 16,2 97,4 1,4 1,6 8,9 0,048 0,464 0,490 0,003 13448 63,8Park och natur 0,029 0,310 0,002 0,004 0,007 0,000 0,001 0,000 0,000 13 0,052

16,2 97,7 1,4 1,6 8,9 0,048 0,465 0,490 0,003 13460 63,8

Ytor med enbart lokal fördröjning 6,4 42,0 0,40 0,55 3,52 0,014 0,164 0,194 0,001 3683 20,7Ytor till rening i park med lokal fördröjning 2,3 12,7 0,08 0,12 0,74 0,002 0,030 0,015 0,000 745 2,6Ytor till rening i park med lokal fördröjning + gröna stråk 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00 0,000 0,000 0,000 0,000 0 0,0Park och natur 0,0 0,3 0,00 0,00 0,01 0,000 0,001 0,000 0,000 13 0,1

8,6 55,1 0,49 0,67 4,27 0,017 0,194 0,209 0,002 4441 23,4

Uppdragsnr: 10197088 8 (8)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 5

ber

äkni

ngar

140

930.

docx

M

all:

Mem

o.do

t ver

1.0

Planförslag Nuläge Förändring

kg/år mg/l kg/år mg/l mängd halt

P 35,3 0,169 62,6 0,25 56% 66%

N 268 1,28 1157 4,70 23% 27%

Pb 1,5 0,007 1,1 0,004 143% 168%

Cu 2,6 0,013 3,6 0,015 74% 87%

Zn 13,6 0,065 49,7 0,202 27% 32%

Cd 0,06 0,0003 0,05 0,0002 120% 141%

Cr 0,56 0,003 0,89 0,004 63% 74%

Ni 0,39 0,002 3,23 0,013 12% 14%

Hg 0,007 0,00003 0,00 0,00000 1049% 1234%

SS 12 685 61 17 423 71 73% 86%

oil 63,1 0,30 13,0 0,05 485% 571%

Tabell 12 Sammanställning av beräknade föroreningsmängder och halter till recipi-ent med föreslagna åtgärder samt jämförelse mot nuvarande mängder och halter. . Hela planområdet.

Uppdragsnr: 10197088 2 (6)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 4

flöd

esm

ätni

ng T

äby

Gal

opp

1409

30.d

ocx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Resultat Figur 2 nedan visar flödets variation under den aktuella mätperioden. Man kan se att flödena inledningsvis sjunker från ca 8 l/s till ca 3 l/s därefter uppträder några flöde-stoppar i samband med nederbörd, varefter de återigen sjunker till en nivå under 2 l/s i slutet av mätperioden. Man kan också se en tydlig och regelbunden dygnsfluktuation.

Figur 2 Registrerade flöden under mätperioden.

Flödestopparna som uppträder 2014-05-01 och 2014-05-10 är typiska för avrinningen i samband med nederbörd från hårdgjorda ytor med snabb avrinning via ledningsnät eller diken. Flödet reagerar snabbt med en hög topp, och en avklingningsfas som kan vara mer eller mindre utsträckt i tiden beroende på hur direktkopplade ytorna är till systemet eller om det sker via exempelvis dräneringssystem eller om det finns fördröjningsåt-gärder. Även den 19:e och 31:a maj förekommer toppar, men nederbörden vid dessa tillfällen är mindre och resultaten svårare att utvärdera.

Det långsamt avklingande flödet är vatten som tranporteras via mark till ledningen. Grundvatten skulle kunna vara en källa, men även vatten som infiltrerar i jordlagren och som ännu inte bildat grundvatten liksom ”ytligt grundvatten” i torrskorpeleran är mer sannolika i detta fall. Resultatet visar således att naturmarker avvattnas av syste-met. Flödesmönstret är typiskt för försommaren om nederbörden är måttlig då markvat-tenhalter och grundvattennivåer sjunker som en följd av varmare väder och vegetation-ens ökade vattenupptag (evapotranspiration).

Den mer ”pulserande” flödesbilden som uppträder varje dygn är av allt att döma kopp-lad till den bevattning som under sommarhalvåret sker av galoppbanorna. Bevattning sker enligt uppgift (Börje Juhlin, muntl) även om det regnar så länge nederbördsmäng-derna inte är alltför stora.

Uppdragsnr: 10197088 3 (6)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 4

flöd

esm

ätni

ng T

äby

Gal

opp

1409

30.d

ocx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Figur 3 visar schematiskt relationerna mellan de olika flödena och hur de varierar i samband med nederbörd. Vid nederbördstillfället 1:a maj föll 10,0 mm regn under ca 12 timmar.

Figur 3 Bilden visar en tolkning av hur flödesbilden påerkas i samband med neder-

börd, samt illustrerar några av de flödesrelaterade begreppen i texten.

Analys av flöden

Direkt och indirekt avrinning vid nederbörd En analys av resultatet från flödesmätningarna i samband med nederbördstillfället den 1:a maj indikerar att systemet i mätpunkten belastas med direkt och indirekt avrinning från ytor på ca 6 ha Red A. En schablonmässig uppskattning av ytorna som belastar systemet baserad på kartunderlag och flygfoton visar att dessa hade kunnat förväntas vara större, se tabell 1.

Total yta Avr-koeff. Red A

Mkt väldränerad bana 6 ha 0,4 2,4 ha

Väldränerad centrumdel, bevuxen 10 ha 0,3 3,0 ha

Läktarbyggnad mm 2,5 ha 0,6 1,5 ha

Stallbyggnader mm 3,6 ha 0,3 1,1 ha

Summa 8,0 ha RedA

Tabell 1 Bedömda avrinningskoefficienter från Galoppbanan och kringliggande be-byggels som avvattnas till dagvattenledning uppströms mätpunkt.

Detta indikerar att dagvatten- och dräneringssystemet inte fullt ut avleder vatten från de ytor som antagits vara anslutna. Det finns emellertid osäkerheter i samtliga beräkningar och antaganden ovan.

Uppdragsnr: 10197088 4 (6)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 4

flöd

esm

ätni

ng T

äby

Gal

opp

1409

30.d

ocx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

· De hydrologiska förhållandena varierar, och det aktuella nederbördstillfällets representativitet är svårbedömd. Vid en annan hydrologisk situation med höga grundvattennivåer och vattenmättade jordar kan resultatet bli annorlunda.

· Det förekommar ansamling av sediment i ledningssystemet vilket kan orsaka uppdämning och en större infiltration som innebär en underskattning av de an-slutna ytorna.

· De ansatta avrinningskoefficienterna är osäkra, dels saknas referensvärden för galoppbanor, dels är uppgifterna ofullständiga om dagvattenledningarnas kon-dition och systemets faktiska funktion, dvs hur väl systemet samlar upp avrin-ning från aktuella bebyggelseytor.

· Kunskapen om dräneringssystemen och anslutande system är begränsad. · Felmarginalen vid flödesmätning är 10-20% även vid goda mätförhållanden.

Som framgår av Figur 1, är mätpunkten belägen en bit uppströms systemets anslutning mot kommunens dagvattentunnel. Detta gör att en del av avrinningen från programom-rådet tillkommer nedströms mätpunkten. Genom en proportionell omräkning av resulta-tet från flödesmätningarna kan den sammanlagda avrinningen från hela avinningsom-rådet, via befintlig dagvattenledning till tunneln uppskattas till ca 8,6 ha Red A.

Basflöde Basflödet som under mätperioden varierar mellan ca 1,5 - 6 l/s utgörs normalt av lång-sam avrinning av ytligt grundvatten från naturmarkerna inom avrinningsområdet. Stor-leken varierar över året och är normalt betydligt större under höst och vår än under sommar och vinter. Då mätning skett under en begränsad period är det svårt att dra slutsatser om hur basflödet varierar. Om man utgår från uppmätta värden och ansätter ett basflöde på 3 l/s för hela året ger det en volym på ca 100 000 m³/år. Detta motsvarar ca 140 mm/år. En normal yt- och grundvattenbildning i Stockholmsområdet är ca 200 mm/år. Det ansatta basflödet förefaller rimligt med hänsyn till att dagvattenbildningen beräknas separat.

Avrinning från bevattning av galoppbanan Banorna bevattnas dagligen under sommarhalvåret. Vatten pumpas från Värtan till dammen i galoppbanans södra del. Från dammen pumpas vatten till en sprinkleran-läggning. Sprinkleranläggningen är indelad i ett antal sektionerade slingor med 10 st spridarmunstycke per slingan. Varje spridare/munstycke har en uppmätt kapacitet, och drifttiden för varje slinga loggas. Det går att utifrån dessa uppgifter beräkna hur stora vattenvolymer som banan bevattnas med. Bevattningsvolymen uppgår till ca 130 m3/d. Dessutom sker normalt bevattning med tankbil. En tankbil/timme mellan kl 7:30 - 11:30 är normalt. Varje tank rymmer 14 m3. Detta ger ytterligare ca75 m³/d. Den totala bevattningen kan därför uppskattas till ca 200 m³/d.

Flödesmätningarna indikerar att det pulserande flödet som hör samman med bevattning är i storleksordningen 60 m³/d. Då ca 20% av galoppbanans dränering avleds nedströms mätpunkten är totala avrinningen uppskattningsvis ca 75m³/d. Med de antagna avrin-ningskoefficienterna enligt tabellen ovan motsvarar detta ca 215 m³/d bevattning. Överensstämmelsen med de uppskattade bevattningsvolymerna får betraktas som till-fredsställande.

Uppdragsnr: 10197088 5 (6)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 4

flöd

esm

ätni

ng T

äby

Gal

opp

1409

30.d

ocx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Om bevattning sker med denna omfattning under hela sommarhalvåret kan volymen uppskattas till ca 35 000 m³/år.

Utöver detta finns det enligt uppgift problem med läckage ur dammen. Detta har man försökt att åtgärda men problemet kvarstår. Då dammen är belägen nedströms mät-punkten så fångas eventuellt läckage inte upp i flödesmätningen. Storleken på förlus-terna via läckage är således svåra att uppskatta. Då det är ett sjövatten som via dagvat-tensystem eller dränering återförs till samma recipient torde läckaget ha obetydlig på-verkan på såväl nuvarande som framtida förhållandena.

Föroreningar Flödesproportionella samlingsprover togs ut för analys vid fem tillfällen. Analysresul-taten framgår av tabellen nedan.

Parameter 20140506 20140514 20140521 20140530 20140612 medel

pH 8 8 7,8 8 7,7 7,9

konduktivitet mS/m 158 173 192 205 211 188

suspenderad substans mg/l 47,1 18,3 50 54,7 190 72

P-tot mg/l 0,135 0,074 0,208 0,258 0,727 0,28

N-tot mg/l 4,64 5,1 3,63 3,89 9,41 5,3

oljeindex µg/l <50 <50 <50 <50 62 -

As µg/l 1,09 1,58 1,37 1,58 4,6 2,04

Cd µg/l 0,155 0,113 0,111 <0.05 0,279 0,16

Co µg/l 4,11 2,78 2,94 2,15 4,23 3,24

Cr µg/l 1,92 1,4 1,6 2,9 9,47 3,46

Cu µg/l 9,75 4,5 10,1 11,5 32,6 13,69

Mo µg/l 1,9 1,96 2,45 2,71 4,12 2,63

Ni µg/l 16,2 14,5 14,7 10,3 19 14,9

Pb µg/l 1,66 0,561 1,5 2,02 9,71 3,09

V µg/l 2,93 0,441 1,87 4,41 12,9 4,51

Zn µg/l 85,9 786 86,4 43,8 130 226

Hg µg/l <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 -

fosfatfosfor mg/l 0,027 0,031 0,046 0,044 0,024 0,034

Tabell 2 Analysresultat för utförda analyser på flödesproportionella samlingsprov. Analyser avser ofiltrerade prov.

En jämförelse av medelhalterna i vattnet från galoppbanan mot dagvatten från gles be-byggelse respektive centrumbebyggelse (se tabell 3) visar att halterna för metaller (un-dantaget Zn och Ni) är lägre än för urbant dagvatten, medan kvävehalterna är betydligt högre. Fosfor och suspenderande ämnen är av samma storleksordning. Att närsalthal-terna är förhöjda är förväntat till följd av djurhållningen, och den viktigaste anledning-en till att provtagningar genomförts. Någon enkel förklaring till att halterna av Zn och Ni är i nivå med starkt urbant påverkat dagvatten kan däremot inte ges.

Uppdragsnr: 10197088 6 (6)

C:\_

WS

PD

ata\

Täby

Gal

opp\

Bila

ga 4

flöd

esm

ätni

ng T

äby

Gal

opp

1409

30.d

ocx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Parameter Analyser Galoppfältet, medelvärde

Schablon Villabebyggelse

Schablon Tät centrum-bebyggelse

P mg/l 0,280 0,200 0,448

N mg/l 5,33 1,4 2,1

Oljeindex µg/l <50 400 1700

Pb µg/l 3,1 10 40

Cu µg/l 13,7 20 37

Zn µg/l 226 80 244

Cd µg/l 0,16 1 1

Cr µg/l 3,5 4 11

Ni µg/l 14,9 6 13

SS mg/l 72 45 396

Tabell 3 Jämförelse mellan halter i dagvatten från Galoppfältet och schablonvär-den för dagvatten för villabebyggelse respektive tät centrumbebyggelse. Schablonvärden från StormTac 2014.

Det är viktigt att notera att de uppmätta halterna avser ett vatten som utgörs av både dagvatten, bevattningsvatten och basflöde från naturmarkerna. Schablonvärdena för bebyggelse avser däremot ett renodlat dagvatten, som normalt blir utspätt med ett mindre förorenat basflöde.

Dagvatten 1 - Del 1

‰

13.10

12.43

BTG 5003.0‰

12.43

12.32

BTG 5004.9‰

12.32

12.09

BTG 5005.0‰

12.09

11.78

BTG 5004.9‰

11.78

11.55

BTG 5004.9‰

11.55

10.61

BTG 5003.0‰

Dagvatten 1 - Del 2

‰10

.61

10.16

BTG 5003.0‰

11.55

10.61

BTG 5003.0‰

Dagvatten 2

‰

12.29

11.80

BTG 5008.8‰

12.61

12.29

BTG 5008.8‰

12.70

12.61

BTG 5008.8‰

14.00

12.70

BTG 5008.8‰

rapport - täby kommun · 2017. 8. 1. · de lsa jordlagren består huvudsakligen av lera och silt....

Documents