4 oktober...
TRANSCRIPT
4 oktober 2017
Lars Hammarborg
CondoConsult AB
Fukt och mögel - arbetssätt och rutiner för
identifiering och tillsyn i skol –och förskolelokaler
Ny om –och tillbyggnad:
• Lokalerna skall vara anpassade för skola /förskola.
• Vid ombyggnad skall byggnaden inventeras med.
avseende på fukt -och miljörisker.
• Takhöjd 2,70 och god luftomsättning.
• Lättstädade ytor gärna plastmatta med uppvik.
• Fuktsäkra väl beprövade och vandalsäkra lösningar.
• Våtrum utförs med plastmatta på golv och vägg.
• VVS installationer enl. gällande branschregler.
• Avstängning vatten när skolan / förskolan är larmad.
• Byggfukt får inte fukta upp fuktkänsliga delar.
• Undvik riskkonstruktioner.
Drift och förvaltning:
• Schemalagd översyn av byggnad och installationer
• OVK-besiktningar
• Driftlarm på ventilationen
• Schemalagd spolning av dag och takavvattning
Städning:
• Dokumenterad städrutin
• Rätt städutrustning
• Torra städmetoder ofta bättre än våta
• För hög koncentration av kem skadar mattorna
• Utbildad städpersonal
Problemhantering:
• Journalför alla anmälningar och klagomål som kan
tänkas vara orsakade av inomhusmiljön.
• Upplevda problem: dålig luft, lukter m.m.
• Tidpunkt, veckodag
• Var, vilken byggnad, rum
• Väder, temperatur, vind, vindriktning, regn m.m.
• Vilka som upplevt problemet, antal
Skadeanmälan:
Journalför alla upptäckta skador och läckage m.m.
• Typ av skada. läckage vid fönster, läckande rör m.m.
• Bedömd omfattning
• Tidpunkt
• Var, vilken byggnad, rum
• Väder, temperatur, vindriktning, regn m.m.
• Person som vet vad som hänt
Vid reparationsarbeten m.m:
• Entreprenören skall redovisa hur han säkerställer att
det inte sker dammspridning från arbetsområdet.
• Vid skador anlita saneringsföretag
• Arbetsområde i undertryck vid dammalstrand
arbeten
• Grunder
• Fasader
• Fönster dörrar
• Tak & Vindar
• Byggfukt
• Mattlim som utsätts för höga fuktnivåer
• Kylrum
• Kemisk behandling av material
• Material som inte klarar fukt eller drar åt sig fukt
• Bristande ventilation
• Bristande underhåll
Fuktskador och riskkonstruktioner
i byggnader
51%
25%
10%
14%
I vilket skede uppstår orsaken till
fuktskador i byggnader och hur
fördelar sig skadorna i de olika
skedena?
(Källa SVR)
Orsaken till fuktskador i samtliga
skeden beror i huvudsak på
kunskapsbrist.
Produktion
Drift & förvaltning
Material
Projektering
Fuktskador och riskkonstruktioner
i byggnader
Organiska material i grunder
Mikrobiella skador i i
kvarsittande formvirke
grunder är vanligt
förekommande.
Ofta saknas tillträde till
grunden.
Träull (Heraklit) är
organiskt material som
ofta användes som
isolering i källarväggar.
OBS! Säljs fortfarande
som ”fuktsäker isolering”
Organiska material i grunder
Krypgrund
Mikrobiella skador i
krypgrunder är vanligt
förekommande.
Virke som är impregnerat med
pentaklorfeol ger med tiden ofta
elaka lukter.
Orsaken till detta är att
pentklorfenolet bryts ner till
kloranisoler, vilket viket ger elaka
lukter i byggnaden.
Även då den luktkällan,
exempelvis syllen bytts ut,
kvarstår lukterna på grund av att
byggnaden ofta är luktsmittad.
Tryckimpregnerat virke i krypgrund
Uteluftsventilerad krypgrund
Saknas ångspärr på schaktbotten
medför detta att fukt kommer att
diffundera upp från marken.
Då utrymmet i krypgrunden är kallt och
uteluften är varm, medför
luftomsättningen av uteluft även ett
betydande fukttillskott i krypgrunden.
Mikrobiella skador i undersida av
bjälklaget är mycket vanliga i
krypgrunder.
Uppreglat golv på mark medför
ofta höga fuktnivåer och
mikrobiella skador.
Invändig isolering av golv
Platta på mark med sandfyllning
Fuktskyddet felaktigt placerat!
Sandavjämning ligger under
PE-folien.
Sanden är fuktig och innehåller
ofta organiskt material.
Gipsskivor och syll ansluter
mot fuktig sand.
Luftspaltbildande matta
Golv och murade väggar i
källarplan har står ofta i kontakt
med markfukt. Luftspaltbildande
matta som fuktskydd löser inte
hela problemet.
Trälister m.m. får inte monteras
utan fuktskydd, mot en murad
vägg som är utsatt för tillskjutande
fukt.
OBS! Passivt ventilerad
luftspaltbildande matta, med
”ventilerade golvlister”, fungerar
som en spridare av mikrobiella
lukter (mögellukt) då man går på
golvet.
Organiskt material mot fuktigt
murverk, exempelvis källarväg
Fuktkvot
29%
Organiskt material mot fuktig murverk
Takfot / Takutsprång
Takfot, eller takutsprång är den
del av ett yttertak som skjuter
utanför fasadväggen. Den har till
uppgift att skydda fasaden från
nederbörd.
En utstickande takfot bidrar till att
det bildas en ”luftkudde” framför
fasaden, vid vindbelastning.
Detta hindrar vattnet att nå
fasaden.
Sockel / Markanslutning
Sockel närmast mark skall
utföras av fukttåligt material.
Byggnadsdelar under mark skall
fuktskyddas.
Sockel / Markanslutning
”Fibercementskiva med cellulosafiberarmering
för inklädnad av grundmurar, marksocklar och
plintgrunder vid t ex fuktisolering och
tilläggsisolering av källarväggar.
Frost- och fuktbeständig. Kan motfyllas”.
Efter 8 år!
Invändig tilläggsisolering
medför att temperaturen i
väggen, sjunker.
Detta kan i sin tur orsaka
mikrobiella skador.
Invändig tilläggsisolering av fasader
Ökad algpåväxt på fasad
efter tilläggsisolering
Invändig tilläggsisolering av fasader
Mikrobiell påväxt på fasad
inom ett år.
Fuktkänsliga ytskikt som väderskydd
utan målningsbehandling.
Enstegstätade fasader Fuktmärken under fönster och
genomföringar , indikerar att fukt
tränger in bakom putsen.
Otätheter vid fönsteranslutningar
medför att drivvatten kommer in i
väggen.
Hur ser det ut i väggarna?
Enstegstätad fasad
Tryckskillnaden skapar ett sug
genom fasaden. Då fasaden
utsätts för slagregn, sugs vatten in
i väggen genom otätheter.
Otätheter förekommer framförallt
vid anslutningar och
genomföringar, så som
fönsterbleck, skärmtag,
infästningar m.m. Även mycket
små sprickor i fasadputsen
innebär risk för att vatten sugas in
i väggen.
En av de vanligaste orsakerna till
fuktskador i enstegstätade
fasader, är inträngande i vatten
vid fönsteranslutningar och
genomföringar.
Skador i enstegstätad fasad
Enstegstätad fasad
Organiska material i
väggkonstruktionen utsätts
ofta för fukt.
Konvektion (luftläckage) genom fasad
Konvektion genom fasad kan ge:
• Energiförluster
• Komfortproblem
• Fuktskador
Fasad med tjockputs.
Fuktinträngning i fasad med tjockputs
- Luftläckage genom klimatskalet.
- Invändig kondensutfällning.
Fuktinträngning förekommer även
genom tjockputs,
vilket kan resultera i invändiga
skador.
Fuktinträngning i fasad med tjockputs
Tröskel vid balkong & terrass
Otätheter vid trösklar
ger komfortproblem
och risk för
inträngande vatten.
Fönstermontage
Invändig fogning måste utföras
mot tät smyg.
Avsaknad av taksprång & luftning av tak
En uteluftsventilerad takkonstruktion utan takfot
Medför att drivvatten lätt sugs in i taket.
Avsaknad av taksprång & luftning av tak
En uteluftsventilerad takkonstruktion utan takfot
Medför att drivvatten lätt sugs in i taket.
Luftning av tak
Ventilerade vindar utsätts även för drivsnö.
Ibland kan det vara nödvändigt att skotta
vinden från snö.
Byggnader med stora fukttillskott
• Badhus
• Klimatstyrning / Befuktning
• Nybyggda lättbetonghus
• Dålig ventilation / Hygroskopisk VVX
Kondens på insidan av
det inre fönsterglaset är
en indikation på högt
fukttillskott. Vilket oftast
bror på att ventilationen är
dålig.
Bristfällig ventilation
Bristande ventilation kan ge
kondens och mikrobiella skador
på invändiga ytskikt.
Byggnader med stora fukttillskott
Byggnader med stora fukttillskott
Luftläckage upp i taket kan ge
förödande konsekvenser
Byggnader med stora fukttillskott
Luftläckage upp i taket kan ge
förödande konsekvenser.
Tak över en bastu
Fuktproduktionen i en bastu
är extremt hög.
Ventilerad takkonstruktion
Även vindar i byggnader
med inget eller mycket litet
fukttillskott, kan skadas av
höga fuktnivåer i råsponten.
Fukten kommer i detta fall
från uteluften.
Sedumtak
Sedumtak kan bidra till
omfattande skador om det
saknas termisk isolering
under tätskiktet eller om
takkonstruktionen utförs
ventilerad.
Värmeläckage takkonstruktionen
Vid stora sömängder smälter undersida av snötäcket.
Smältvattnet återfryser vid takfoten, vilket resulterar i stående vatten på taket.
Takavvattning genom sarg
• Drivvatten vid genomföring
• Snösmältning och återfrysning i stuprör
Omfattande skador i tak och på
vindar i parhus, på grund av
luftsalt från grundläggning upp
till tak.
Luftspalter i byggnader
Ventilation!
Självdragsventilation klarar inte
gällande krav på luftomsättning, i
byggnader utan varm skorsten.
Mekanisk frånluft kräver att lokalerna
har ett undertryck på ca 10-12 Pa
samt att klimatskalet är tätt mot
konvektion.
Vilket sällan eller aldrig är fallet.
FTX - ventilation ger bättre
förutsättningar för en god innemiljö
och bättre energiprestanda för
byggnaden.
Dolda mögelskador
- Mikrobiella skador på grund av tidigare läckage.
Organiskt material i
fuktig miljö möglar.
OBS ! Minerit /Cembrit
innehåller cellulosa!
Mineritskiva i fuktig miljö
Magnesiumskivor
”Magnesiumskivor är oorganiska skivor
för användning i våtrum, som vindskydd
eller som brandskyddsskiva. Skivorna
har brandklass A1 som är bästa
brandklass. De är i tillägg helt mögel-
och insektsresistenta”.
Produktbeskrivning
”Användningsområde: Brand- och
fuktsäker invändig Vägg- och Takskiva.
Även lämplig som Vindskyddsskiva /
Sockelskiva”
Magnesiumskivor
Magnesiumklorid (MgCl2) används bl.a. i ”Torrbollen”
och på grusvägar därför att den drar åt sig fukt.
OBS! Bör inte användas i byggnader!
Magnesiumskivor / Våtrum mot
ångtät yttervägg
Fastighetsförvaltning
Stopp i takavvattningen
orsakar ofta omfattande
skador i byggnader.
Då murverket fuktas upp
medför detta även att
bjälklag och innerväggar
fuktas upp.
Drift och underhåll
Exempel på bristande underhåll,
som ger skador.
Kylrum
Byggnadsdelar som ansluter mot
kylrum är ofta utsatta för kondens,
då det saknas termisk isolering mot
kylrummet.
Kylrum
Kylrum mot yttervägg,
med termisk isolering,
medför låga temperaturer
mellan kylrum och
yttervägg.
Låga temperaturer ger
kondensutfällning under juli
– sept.
Avjämning mot gipsskivor
kan medföra omfattande
mikrobiella skador på
båda sidor av gipsskivan.
Gipsskivor som utsätts för fukt
Mattlim som utsätts för fukt,
kan medföra kemisk
nedbrytning.
Detta kan resultera i att
emissioner tillförs
inomhusmiljön.
OBS! Detta gäller även
gammalt mattlim.
Allt gammalt mattlim bör
fräsas / slipas bort innan ny
avjämningsmassa läggs på
golvet.
Mattlim som utsätts för fukt
Fuktskada tillbaka efter 6 månader.
Om ett betongbjälklag utsätts
för fukt är det viktigt att
återställandet utförs på rätt
sätt för att fukten i betongen
inte orsakar skada på ny
golvkonstruktion.
Om fuktig betongen värms
upp ökar fuktavgivningen och
därmed risken för skada.
Fuktskada tillbaka efter 6 månader.