En prenumeration kostar 690 kr och inkluderar digitalutgåvan. Endast digitalprenumeration kostar 450 kr.

Gå in på svenskbokhandel.prenservice.se och ange internetkod 275-2751040 eller ring kundtjänst: 0770-457 151

BIBLIOTEKARIE, INFORMATÖR ELLER KULTURARBETARE?Läs Svensk Bokhandel - branschens egen tidning!Du får övergripande analyser, ingående reportage, oväntade intervjuer och udda historier.

Svensk Bokhandel utkommer med 21 nummer per år, av vilka tre är våra stora kataloger över bokutgivningen: Vårens Böcker, Sommarens Böcker och Höstens Böcker.

10% rabatt för DIK-medlemmar

PING

2 2013 › D

OK

UM

ENTA

TION

AV

EN S

TAD

› TEA

TER O

CH

KU

LTUR

HU

S GÅ

R SA

MM

AN

› DIG

ITAL A

RB

ETS

MILJÖ

› HÅ

LL KO

LL PÅ EU

RO

PA

Pris: 69:–

#22013

Vägtullar i Göteborg

Att paketeraett projekt

Anna ClarénJonas Söderström

Elaine Eksvärd

 

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Citatet» Mångfalden är

stommen. Vi gallrar inte efter åsikter. «

Bibliotekschef Inga Lundén om biblioteksnormer.

Panelen – litar arbetsgivare på sina kommunikatörer?

Måns Adler har med sin videotjänst bidragit till att förändra världen

Ordspel i telefonenIntresset för ord-spel i mobilen är stort. Passa på att förena nöje med hjärngymnastik.

Mobil evangelist

2 Ping

Går det att mätakommunikation?

28-29 majSundsvalls Stadshus

www.communicaresundsvall.se

SIG

GE

BIRK

ENFA

LK

SOFI

A M

YRE

VIK

JERR

Y S

ILFW

ER

ALE

XA

ND

RA C

ALL

EGA

RI-L

IND

HO

LM

KOMMUNIKATION

EFFE

KT

GU

NN

EL R

YN

ERM.fl

Ping 3

Innehåll

Man ska vara ödmjuk och säga som det är – det är männis-kan som åstadkommit demokratiseringen, inte tekniken Måns Adler, Inspiratören sid 22

16

› Bibliotekscheferna Nick Jones och Inga Lundén diskuterade censur.

09 Aktuellt Digital arbetsmiljö, arkeologin granskad, ofrälse under stormaktsti­den, bildnotisen, panelen, en roman och en falukorv med mera.

16 Samtal om yttrandefrihet Debatten kring ”Lilla hjärtats” vara eller inte på biblioteken har stundtals varit het. Ping har bett två bibliotekschefer med olika uppfattningar utveckla sina argument.

20 Rekordhög arbetslöshet Arbetslösheten bland unga i Europa är högre än någonsin. Något måste göras. De sociala parterna förhandlar sedan september om ett avtal som ska bromsa den oroande utvecklingen.

22 Videoevangelist Möt Måns Adler. Hans mobil­videotjänst Bambuser spelade en nyckelroll i den arabiska våren.

26 Att paketera ett paket Det har blåst mer än vanligt i Göteborg en tid. Mest kring 36 stycken trängselskattstationer. Läs om kommunikatörenas nyckelroll för att inte hela pro­jektet skulle kantra.

› Digital arbetsmiljö en tickande hälsobomb, sid 9.

f o t o : a n d e r s h a g l u n d

4 Ping

Kommunikatörer på politiska minfält

Ledare

Medarbetare i detta nummer:Eyal Sharon Krafft:Samhällsvetare, journalist, person-porträttveteranoch författare. Blir kreativ av människor

som bjuder på sig själva men ävenefter ett hårt träningspass. ‹

Ansvarig utgivareKarin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se

ChefredaktörAnders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@dik.se

Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@dik.se

Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, mail@anders- haglund.com

AnnonserCaroline Kejnemar, 08-466 24 11, caroline.kejnemar@dik.seRing för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Skribenter i detta nummer Lena Fieber, Eyal Sharon Krafft, Stefan Högberg Johan Joelsson, Elaine Eksvärd, Anna Fre-driksson, Ingvar von Malmborg.

Tryck & repro Ineko, Stockholm OmslagUppifrån vänster Inga Lundén, foto: Anders Haglund. Måns Adler, foto: Sören Andersson, Göteborg, foto: Johannes Berner.

Nästa nummernr 3: 26 april

ISSN: 2001-4368

KontaktSe sid 67.

K . iruna i norr. Lidhult, i Småland, i söder. På vägen passerar vi både Stockholm och Göteborg. I det här numret har Ping va-

rit på många olika platser i landet. I Kiruna träffar du fotografen

som fick ett uppdrag att dokumen-tera den stora flytten av staden. Projektet tog slut men det gjorde inte lusten att fånga denna histo-riska händelse på bild. Hittills har det blivit två böcker, men det lär bli fler.

Ping har också tagit sig till Västkusten för att träffa ett gäng kommunikatörer. Deras grannlaga uppgift är att kommunicera det största infrastrukturprojektet som någonsin gjorts i Västsverige. För-sta elddopet var när trängselskatt skulle införas i Göteborg. Som opolitiska tjänstemän skulle de navigera på det politiska minfält som införandet av trängselskatt var. Läs om hur de lyckades tackla detta jätteprojekt trots en minst sagt massiv opinionsstorm.

I Stockholm har det också blåst. Debatten om censur kontra yttrandefrihet på biblioteken har böljat ett tag. Den uppmärksam-made barnboken Lilla hjärtats

vara eller icke vara på biblioteken delade bibliotekarier i två läger. När vinden i debatten börjat mojna känns det angeläget att fortsätta att reflektera kring nor-mer på biblioteken. Ping ordnade ett möte med två bibliotekschefer som har olika syn på gallring, urval och censur.

vår inspiratör den här gången är Måns Adler. Möt energiknippet som grundade en mobilvideotjänst som spelade en nyckelroll under den arabiska våren. Trots att han har ett globalt mångmiljardföretag är det varken pengar eller teknik som är hans drivkraft.

I Lidhult, i Ljungby kommun i Småland, var man också kreativa. Biblioteket blev av med sina lokaler men vände krisen till något positivt. ‹

Anders Regnell, Chefredaktör

Ingvar von MalmborgIngvar von Malmborg är en mångsidig jour-nalist som skrivit om kultur i alla former. Han medverkar i

många svenska medier och har ett stort intresse för Europafrågor. ‹

Lena Fieber:Frilansjournalist med ett förflutet som näringslivsreporter med regelbundet behov av att vistas

i tysta bibliotek och personliga bokhandlar för att må bra. ‹

Ping 5

Innehåll

50

62› Varva ner efter jobbet med ordspel i din telefon.

38 Europa angår digOavsett vad du tycker om EU berör det dig. I Guiden får du sju snabba tips på hur du kan ha koll på vad som händer.

41 Viktigt med intrycketRetorikkonsulten Elaine Eksvärd menar att vi har högst nittio sekunder på oss att göra ett gott första intryck.

42 Flyttkort från Kiruna Fotografen Kjell Törmä har tagit på sig uppgiften att dokumen­tera flytten av Kiruna stad. Ping har träffat honom.

48 Fler fågor än svarStadsteatern och Kulturhuset i Stockholm ska flytta ihop. Det är ett politiskt beslut som hittills har gett fler frågor än svar.

50 Visstidsanställningar Fem frågor och svar om vad som gäller för tidsbegränsade anställ­ningar. Sedan lagen ändrades är det lättare att tidbegränsa.

55 Våga korsa gränser DIK:s ombudsman Magnus Berg skriver om att det är något alldeles speciellt med DIK:s medlemskår.

56 DebattSamlingar ska göras tillgängliga men hindras av obegripliga upp­hovsrättsregler skriver arkivarien Stefan Högberg.

62 Spela ordspel Bokstavsspelet Wordfeud har blivit en succé. Nu finns massor av efterföljare. Ping listar sina favoriter.

65 Hur hamnade du här?Andris Zvejnieks är konsult i strategisk kommunikation. Men hur såg vägen dit ut? Kolla in hans CV.

42

f o t o : j o n ata n j a c o b s o n f o t o : j e n s m a g n u s s o n

foto

: ist

ock

pho

to

6 Ping

illu

stra

tio

n: s

tefa

n m

alm

qu

ist

Ping 7

en 6 mars presenterade Livrust-kammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSH) 40 000 högupplösta bilder ur sina sam-lingar för världen att fritt ladda ner och använda enligt CC-licenser.

Ett fantastiskt initiativ som förhoppningsvis kommer att följas av andra museer och arkiv. Det är något fascinerande med bilder och fotografier – nästan vanebildande. De som haft förmånen att arbeta eller söka i ett bildarkiv vet vad det handlar om – man kan inte sluta, utan tittar gärna i nästa mapp och nästa…

nu är det fullt möjligt att göra för fler än de av oss som arbetar med museer. Det är bara att klicka sig in på LSH:s bilddatabas och använda bilden enligt den licens som är angiven. Låter som en självklarhet eller hur? Men det är mycket mer märkvärdigt än det låter. Alla bilder skulle kunna vara skyddade av upphovsrätt och därmed är den som använder bilden skyldig att leta reda på rättighetsinnehavaren mer än

Ordföranden

50 eller 70 år bakåt i tiden. Skäl som enkelt motiverar att arkivera bilderna, betrakta de som åtkomliga för ett fåtal och därmed låsa hela kreativiteten till ett begränsat fåtal.

LSH har valt att klassificera sina bilder som allmän handling och göra motsatsen. Det är modigt och föredömligt!

Sverige borde gå i bräschen för en öppnare och mer samarbetsorienterad tolkning av upp-hovsrätten där möjligheter för upphovsmän att få ersättning för sina verk går hand i hand med arbetet att underlätta för elever, studenter och den intresserade allmänhetens möjligheter att ta del av och använda kulturarvsinstitutioner-nas bilder.

under de kommande tre månaderna ska jag arbeta i Bryssel på de fackliga centralorgani-sationernas Brysselkontor för att bättre förstå hur övriga Europeiska länder tänker i de här frågorna. Tyvärr ser det ut som Europa går i motsatt riktning när det gäller tolkning av upphovsrätten. Förflyttningen till en mer till-låtande tolkning med öppningar kring till exempel herrelösa verk för en bättre kreativi-tet stannar i juristernas fyrkantiga tolkningar. Det krävs en tydligare politik som omfamnar de möjligheter digitaliseringen ger vad gäller forskning, demokrati och tillväxt i och runt kulturens samlingar.

När de svenska politikerna nu formar sin politik inför valet 2014 är LSH:s 40 000 bilder

ett konkret exempel på hur myndigheter kan arbeta med bilder och kunskap ur ett tillgäng-lighetsperspektiv för alla. Räcker inte de 40 000 bilderna kan jag även rekommendera Riskantikvarieämbetets sedan tidigare utlagda 80 000 bilder. ‹

Sverige borde gå

i bräschen för en öppnare och mer sam-arbetsorien-terad tolkning av upphovs-rätten.

Karin Linder, DIK:s förbundsordförandekarin.linder@dik.se, tel o8-466 2404Twitter: @Karin_Linder

D»Friare tolkning av upphovsrätten gynnar alla«

8 Ping

Utveckla din kompetens

akademikerkompetens

*Seminariena arrangeras i samarbete med fyra andra Sacoförbund

DIK erbjuder* rikstäckande seminarier om bland annat ledarskap, kreativitet och kommunikation. Seminarierna är skapade för att ge dig de bästa förutsättningarna att vara framgångsrik, nu och i framtida befattningar. Program för respektive dag läggs ut cirka en månad innan aktuellt tillfälle på dik.se/kalendarium. Håll utkik! Datum och städer för året är dock redan bestämda. Markera redan nu i din kalender:

› 9 april, Stockholm › 13 maj, Linköping › 20 maj, Örebro › 27 maj, Jönköping › 15 oktober, Umeå › 21 oktober, Göteborg› 28 oktober, Malmö › 4 november, Kalmar› 11 november, Västerås› 18 november, Gävle

Seminarierna är kostnadsfria för medlemmar i DIK. Mer information finns på www.dik.se/akademikerkompetens

Gratis!

Ping 9

Digital arbetsmiljötickande bomb

Aktuellt Läs mer:   www.dik.se   Tipsa oss:  anders.regnell@dik.se

foto

: co

lou

rbo

x

Dåliga IT-system på arbetsplat-sen upplevs som ett problem. Men arbetsmiljöarbetet har inte hängt med. Det vill DIK ändra på.

IT­krångel är en stor källa till stress. Enligt en undersökning som fackförbundet Unionen har gjort, ägnar vi i snitt en halvtimme om dagen åt IT­strul. Det leder till frustration och stor psykisk påfrestning.

Jonas Söderström är informa­tionsarkitekt och har arbetat med användbarhet i datasys­tem sedan mitten av 90­talet. I den uppmärksammade boken Jävla skitsystem, tar han upp de problem som dåliga IT­system

medför. Han ser det som en tick­ande arbetsmiljöbomb.

– IT­systemen är tänkta att underlätta men fungerar ofta för dåligt. Många jobbar i flera system som alla fungerar på olika sätt. Lägg till dålig design och bristande utbildning av använd­arna så har du en del av proble­met, säger Jonas Söderström.

En arbetsgrupp, utsedd av DIK:s styrelse, har under 2012 arbetat med frågan om hur den digitala arbetsmiljön ser ut för

IT-systemen är tänk-ta att underlätta men

fungerar ofta för dåligt.

DIK­medlemmarna. Utöver de positiva effekterna av digitali­seringen har de också sett en rad arbetsmiljöproblem. DIK:s styrelse jobbar nu vidare med hur arbetet med den digitala arbetssituationen kan bli en na­turlig del av arbetsmiljöarbetet.

Det är de vana datoranvän­darna som är mest irriterade över dåliga IT­lösningar.

– Mindre datorvana använ­dare förstår kanske inte att systemet är onödigt krångligt. Att deras arbete kan göras smi­digare och snabbare om man tar bort onödiga moment, säger Jonas Söderström.

Anders Regnell

› Strulande datorer och segt internet skapar frustration på många arbetsplatser.

Utveckla din kompetens

akademikerkompetens

*Seminariena arrangeras i samarbete med fyra andra Sacoförbund

DIK erbjuder* rikstäckande seminarier om bland annat ledarskap, kreativitet och kommunikation. Seminarierna är skapade för att ge dig de bästa förutsättningarna att vara framgångsrik, nu och i framtida befattningar. Program för respektive dag läggs ut cirka en månad innan aktuellt tillfälle på dik.se/kalendarium. Håll utkik! Datum och städer för året är dock redan bestämda. Markera redan nu i din kalender:

› 9 april, Stockholm › 13 maj, Linköping › 20 maj, Örebro › 27 maj, Jönköping › 15 oktober, Umeå › 21 oktober, Göteborg› 28 oktober, Malmö › 4 november, Kalmar› 11 november, Västerås› 18 november, Gävle

Seminarierna är kostnadsfria för medlemmar i DIK. Mer information finns på www.dik.se/akademikerkompetens

Gratis!

10 Ping

Det finns ett behov av en etisk och politisk debatt om arkeologins och humanioras roll i dagens samhälle. Det visar en ny avhandling .

Arkeolog Torgrim Sneve Guttorm­sen, vid Göteborgs universitet, har skrivit en avhandling som behandlar förhållandet mellan arkeologi och samhälle. I fokus står den norska arkeologin och dess framträdande i det offentliga samhälleliga rummet från 1870 fram till i dag.

Avhandlingens källmaterial

består bland annat av forntida vägar och hur de presenteras och används inom ramarna för forsk­ning, kulturarvs­ och vägförvalt­ning samt populärkultur under den aktuella perioden.

Avhandlingen visar på de etiska konsekvenserna av att exponera det förflutna kommersiellt och

politiskt. De etiska överväganden är särskilt viktiga när det gäller hur tillämpad forskning uppfattas inom den offentliga.

– En av mina slutsatser är att arkeologin står inför ett viktigt vägval vad gäller användandet av det förflutna. Inte minst vad gäller relationen mellan professions­ och populärkultur och mellan ar­kologer, kulturarvsförvaltare och en historieintresserad allmänhet.

Torgrim Sneve Guttormsen vill starta en debatt om vilken roll arkeologin och humaniora har i dagens samhälle. ‹

Arkeologins roll granskad

Design, genus och innovation hänger ihopInnovation: På internationella kvinnodagen lanserades Androsto-len på Arkitekturmuseet i Stockholm. Androstolen har utvecklats i projektet Hälsoformer och tekniknormer vid Hälsoteknikcentrum Halland, Högskolan i Halmstad. Vid ett seminarium diskuterades hur innovation, genus och design hänger ihop samt hur erfarenheterna från arbetet med Androstolen kan göras användbara i framtida produkt- och tjänsteutveckling. Läs mer på www.androstolen.se ‹

› Många som forskar behöver ta etiska hänsyn. En ny antologi berättar om problem som kan uppstå.

Arkeologin står inför ett viktigt vägval vad gäller användandet av det förflutna.

› En ny avhandling visar på etiska problem av att exponera det förflutna kommersiellt och politiskt.

Ping 11

Bäst på kommunikationUndersökning: Bäst på kommu­nikation 2013 bland företagen är ICA följt av IKEA och SAS. Skatteverket är vinnare inom offentlig verksamhet följt av Försvaret och Försäkringskas­san. Även Polisen och System­bolaget hamnar högt på listan.Det framkom i undersökningen Kommunikatören 2013 som genomfördes i januari i år och bygger på svar från 3 384 kom­munikatörer i rekryteringsföre­taget Hammer och Hanborgs nätverk. ‹

40tusen bilder finns nu att söka och ladda ner från Livrustkam-marens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets bildarkiv på nätet. Alla bilder får använ-das fritt. Bilderna hittar du på http://emuseumplus.lsh.se ‹

Aktuellt

Det kan ha varit avgörande för

demokratins uppkomst.

De ofrälse stånden under stormaktstiden var mer själv-ständiga än vad som tidigare har framkommit.

Stormaktstidens ofrälse riks­dagsstånd – bönder, borgare och präster – har länge ansetts ha varit osjälvständiga understöd­jare av en stark kungamakt. En ny avhandling visar dock att de kunde vara nog så självständiga gentemot överheten, när tillfälle gavs.

I avhandlingen De ofrälse och makten. En institutionell studie av riksdagen och de ofrälse stån-dens politik i maktdelningsfrågor 1660–1682 analyserar Joakim Scherp, i ett antal fallstudier, hur

de ofrälse agerade i konstitutio­nella frågor under en tidsperiod då Sverige hade en stormakts­ställning i Europa.

– Trots att den svenska riksda­gen var unik på 1600­talet genom sin representation av breda folkgrupper har historikerna mest intresserat sig för maktkampen mellan kung och adel. Min av­handling visar att de ofrälse stån­den var måna om sitt inflytande, säger Joakim Scherp.

Den moderna represen­tativa demokratins rötter i 1500–1700­talets Europa disku­teras även i avhandlingen. Hur kunde den svenska riksdagen och det brittiska parlamentet överleva när de flesta europeiska stater blev allt mer enväldigt styrda?

– De ofrälses politik kan i slutändan ha varit avgörande för den moderna representativa demokratins uppkomst i landet. ‹

‹

Ofrälse kämpadeför ökat inflytande

› Bönder, borgare och präs-ter var inte så osjälvstän-diga under stormaktstiden som vi tidigare trott.

foto

: ist

ock

pho

to

foto

: ist

ock

pho

to

Skriv bättreUtbildning: Nu finns en gratis webbutbildning för dig som vill vässa dina skrivkunskaper. Här finns allmänna skrivråd och specifika råd för beslut, längre texter, e­post och webbtexter. Språklig information varvas med praktiska övningar.

Utbildningen är framtagen på initiativ av Transportstyrel­sen efter en internutbildning. Den heter Att skriva bättre och du hittar den på www.sprakra­det.se. ‹

12 Ping12 Ping

Ping 13Ping 13 foto

: an

na

clar

én (

bild

ern

a är

bes

kurn

a)

Personliga bilderFotografi: På internationella kvinnodagen öppnade Fotografiska museet i Stockholm utställningen Close to home av fotografen Anna Clarén. Hon fotograferar de som står henne allra närmast – familjen, barnen och vännerna och rädslan för att förlora dem. ‹

Ping 13

14 Ping

PanelenPanelen

Annette Ekströmtf informations-chef på Statens maritima muséer– Ja. Det är mer

en tid och resursfråga än en tillitsfråga. Jag blev förvånad över hur mycket våra kom­munikatörer gör själva när jag började här. Myndigheten litar också på att vi har bestäl­larkompentens när vi köper tjänster, att vi gör en analys och en tydlig kravspecifika­tion. Med det klassiska vad vi vill att folk ska tycka, tänka och känna. I en skattefinan­sierad verksamhet måste vi hushålla och följa Lagen om offentlig upphandling. Byrå­erna är inte alltid medvetna om de kraven. Att använda nya idéer och att komma bort från ett myndighetsspråk, gör det bra att köpa utifrån ibland. ‹

Charlotte Wikkommunika-tionsansvarig på Odd Molly– Jag skulle svara absolut ja på den

frågan. Vi litar extremt mycket på våra internt anställda, mer än på externa konsulter. Vi har en stark tro på att vi själva vet vad som är bäst för varumärket och vilket håll vi ska åt. Vårt varumärke är en så viktig del av vårt företag.

Det här hänger också ihop med att alla företagets grundare är kvar och fortfarande opera­tiva i företaget som kreativ chef, chefsdesigner och styrelseord­förande.

Visst är det alltid fantastiskt att få input från andra håll, annars finns risken att man blir hemmablind, så därför tar vi in frilansare då och då. Men vi släpper aldrig kontrollen. Vi tror att vi är tillräckligt bra själva. ‹

Louise Flygtkommunikations-direktör på Norr-köpings kommun– Ja. I vår kom­mun gör man det.

Det visar sig genom bra dialog och gott samarbete. Vi är en beställarorganisation med en informatör på varje förvaltning och de har inte resurser att göra exempelvis kampanjer själva. En byrå kan man också välja för att få input om man inte har kun­skap inom ett område. Man ska inte se kommunikationsarbete som att det är en kostnad utan det ska också ge någonting till­baks. Meningen är att man ska tjäna på det, genom varumär­kesbyggande men också genom ekonomiska effekter. ‹ Meningen är att man ska tjäna på det

Litar arbetsgivare på sina kommunikatörer?

Arbetsförmedlingen köpte debattartiklar som ingen ville publicera från produk­tionsföretaget Baluba och SL fick sin idé att lansera en ombyggd T­banestation som Nya Hornstull från pr­byrån Rewir. text anna fredriksson

f o t o : l a r s l i n d q v i s t / s c a n p i x

› Omdiskuterat PR-trick när SL-skylten temporärt blev Nya Hornstull.

Ping 15

Kvinnor mer sjuka Arbetsmarknad: Svensk arbetsmarknad är starkt köns­segregerad. Män finns främst inom teknisk sektor och kvin­nor främst inom sektorn vård och omsorg. Arbetsvillkoren skiljer sig åt. Detta avspeglar sig bland annat i att kvinnors ohälsa är markant högre än männens.

Det framkommer i en kun­skapssammanställning som fil dr Annika Vänje vid KTH har gjort.

Problematiken med olika villkor för kvinnor och män inte sällan är en icke­fråga för både arbetsgivare och arbetsta­gare. Kvinnors utsatthet har förklarats med att de naturligt och biologiskt är mer sårbara än män – snarare än att det kan vara ojämn ekonomisk och social maktbalans som skapar ohälsa.

Sjukskrivningstalen och ut­försäkringen från arbetsmark­naden drabbar kvinnor i större utsträckning än män. ‹

Ta dig ton på Världsröstdagen Körkonserter, föredrag, semina-rier i en bred blandning ska ma-nifestera röstens betydelse som redskap och musikinstrument.

En global körkonsert som börjar i Nya Zeeland och löper stafett västerut, timme för timme i takt med solen och slutar i Hawaii. Det är ett av alla projekt som finns för världsomspännande World Voice Day den 16 april 2013.

Initiativtagarna, med bland an­dra den svenske röstprofessorn

Johan Sundberg, planerar alle­handa röstevenemang – alltifrån en kör i en intet ont anande folksamling, musikstudenter som sjunger i tunnelbanesta­tioner och bussar, öppet hus på musikhögskolor och sjukhus och ett vetenskapligt symposi­um som arrangeras av Kungliga Vetenskapsakademien.

Syftet med World Voice Day är att få allmänhet, politiker och beslutsfattare att inse röstens betydelse i våra liv som uttrycksmedel, kommunika­tionsredskap, arbetsverktyg och musikinstrument.

I den svenska planeringsgrup­pen ingår bland andra logope­derna Britta Hammarberg, och Maria Södersten.

56

Politiker och beslutsfat­tare ska inse att röstens betydelse i våra liv.

Kulturmiljön får dela på 4,5 miljonerBidrag: I år beviljas 18 ideella organisationer bidrag från Riksantik-varieämbetet. Bidraget möjliggör för organisationerna att bidra till att de nationella kulturpolitiska målen nås genom frivilliga insatser.

– Det ideella engagemanget för kulturarvet omfattar hundra-tusentals människor i Sverige. Vi vill stötta dem i arbetet med att vårda och göra kulturarvet tillgängligt för en bred allmänhet, säger riksantikvarie Lars Amréus.

miljoner föremål har de svenska museerna i sina samlingar. Av dessa är 4,4 miljoner tillgängliga för allmänheten via webben. Det framkom i en undersökning från 2011, som finns med i en ny rapport från Myndigheten för Kulturanalys. ‹

Aktuelltfo

to: c

olo

urb

ox

foto

: ist

ock

pho

to

› Den 16 april 2013 är det dags för World Voice Day.

16 Ping16 Ping

Med i samtalet är Inga Lun-dén, stadsbibliotekarie och avdelningschef på Stockholms stadsbibliotek, och Nick Jones, bibliotekschef i Huddinge kommun.

Ni är överens om folkbib-liotekens inkluderande roll, om tillämpning av barnperspektiv

och om barnkonventionens betydelse för medieurval och aktiviteter. Hur kom det sig att ni resonerade så helt olika i fallet Lilla hjärtat?

Nick: Jag tycker inte att folkbiblioteken hanterat dialogen kring rasism på något särskilt bra sätt. Jag tror att vi

Stina Wirséns omdiskuterade Lilla Hjärtat med en teckning av en svart figur blåste upp en bitvis hätsk debatt. Skulle boken bann-lysas från folkbiblioteken? Censur i ett inkluderande syfte ställdes mot yttrandefrihet. Ping har fått till ett öppet samtal med två tongi-vande bibliotekschefer.

Samtal om normer på biblioteken:

»Vi har en väldig makt att välja och välja bort«

Ping 17Ping 17

mer sig för att inte ha Lilla hjärtat utan ett resonemang. Möjligen kan det finnas biblio-tek som har den kvar utan ett resonemang. Vi lägger mycket kraft på vad vi ska välja att ha på biblioteken. Därför står vi ganska säkra i de besluten. Sedan kan vi ha olika diskus-sioner ute på biblioteken – och det tycker jag att vi ska ha.

Varför ska ni få ha rasistiska böcker på biblioteken?

Inga: Grunden är bredden och mångfalden. Vi har fått en del kritik från Sverigede-mokraterna om att vi inte haft deras tidskrift. Självklart ska vi ha den. Mångfal-den är stommen för biblioteken. Det handlar om yttrande- och åsiktsfrihet – vi gallrar inte efter åsikter.

Kan det finnas lägen då det kan vara klokt att gallra?

Inga: Vi har fått propåer om att filtrera internet och vi säger nej hela tiden – och argumenterar för det! Hittills har vi klarat att inte lägga filter över vårt internet. Jag har sett Family friendly libraries i USA där föräldraföreningar har ett sådant inflytande att de kan ta bort väldigt mycket. Allt som känns lite obekvämt eller lite stökigt. Vi har mycket saker på biblioteken som jag inte ställer mig bakom eller inte tycker om, men då tycker jag att man ska prata om det.

Kan det finnas lägen då det är lämpligt att censurera?

Inga: Ja, vi har en lag om hets mot folkgrupp. Den lagen är tydlig. Ändå måste man pröva, för det finns inte glasklara gränser för någonting. Det är viktigt att ta upp de här diskus-sionerna. För det sätter fokus

kände oss väldigt angripna och hanterade det inte bra. Det har varit problematiskt att vi inte kunnat stanna kvar i fråge-ställningarna om rasism, utan gjort om diskussionen till att handla om censur och det fria ordet. Vi har en väldig makt att välja till och välja bort. Och då är det viktigt att vi klarar av att redovisa våra principer mycket bättre. Det ska medborgarna kunna kräva av oss.

Inga: Vår mediepolicy från 2011 säger att vi erbjuder arenor för det demokratiska samhället och att tillgång till information är yttrande – och tryckfrihet i praktiken. Jag tror inte att något bibliotek bestäm-

Vi har fått en del kritik från Sveri-

gedemokraterna om att vi inte haft deras tidskrift. Självklart ska vi ha den.

på vad det är att vara bibliote-karie.

Ska det ingå i bibliotekariens roll att göra ett urval?

Inga: Vi ska reflektera. Vi säger att bibliotekens uppdrag i Stockholm är att vara stockhol-marnas partner i vardagen – i lärande, läsande och reflektion! Då innebär det ju att vi också måste lära oss och reflektera över vad vi gör.

Har bibliotekarierna i dag de kunskaper som krävs för att kunna reflektera och göra ett urval?

Inga: Vi be-höver hjälp av varandra för att diskutera. Därför är det intressant med våra interna professionella diskussioner och diskussio-

ner med föräldrar och andra grupper.

Hur ska bibliotekarien få till en bra dialog med användarna?

Inga: Öppenhet är en viktig del av detta.

Nick: Därför är det så viktigt att kunna hantera dialogen. Öppenhet når man genom dialog.

Hur ska biblioteken nå dit? Nick: Samhällsanalysen

är oerhört viktig – att förstå sammanhanget vi verkar i. För det påverkar utfallet. Vi träffar människor och ingår i olika for- mer av samtal. Allt vi gör bygger

foto

: an

der

s h

aglu

nd

› Bibliotekscheferna Inga Lundén och Nick Jones diskuterar normer på biblioteken.

Lilla hjärtat› Stina Wirséns tecknade svarta figur har kritiserats som stereotyp och rasistisk. Stockholm har böckerna kvar medan Huddinge inte kom-mit fram till ett gemensamt ställningstagande, utan låtit enheterna fatta egna beslut.

20 Ping

73 miljoner unga mellan 15 och 24 år är arbets-lösa i världen.

Omvärld

I september påbörjade fack och arbetsgivare på europeisk nivå arbetet med ett ramavtal mot ungas arbetslöshet. Avtalet skulle komma med förslag för att möta den mycket kritiska situation som uppstått i flera europeiska länder. Avtalet skulle varit klart för underskrift den 22 februari, för att därefter godkännas av de nationella par-terna. Men varken då eller den 11 mars som var nästa försök kunde parterna enas. Arbetet fortsätter och för var dag blir fler unga européer utan ett jobb att gå till.

vad handlar det hela om? Jo, i EU27 har vi i dag mer än 5,7 miljoner unga, mellan 16 och 25 år, som är utan arbete. Den genomsnittliga ungdomsarbets-lösheten ligger på 23,6 procent och i vissa länder är mer än var-annan ung utan arbete. Sedan förhandlingarna om ramverket påbörjades i september har ytterligare drygt 160 tusen unga

hamnat i arbetslöshet. Enligt Eurofond kommer det kosta mer än 153 billioner euro per år, vilket utgör cirka 1,2 procent av EU:s BNP, om vi har 7,5 miljoner unga utanför jobb eller utbild-ning.

– Ungdomsarbetslösheten är ett stort hot och riktigt allvarlig. Vi riskerar att förlora en generation européer till social utslagning och fattigdom. Därför måste avtalet bli av för att minska de negativa effek-terna, säger Oscar Ernerot, som förhandlar om avtalet för de svenska fackliga centralorgani-sationerna, LO, TCO och Saco.

Avtalet förhandlas fram

inom den sociala dialogen där Europafacket tillsammans med arbetsgivarorganisationer på europeisk nivå arbetar för att nå en överenskommelse. Men förhandlingarna har gått trögt. Problemen och utmaningarna har inte varit svåra att enas om, däremot vad som ska göras och vem som ska betala. Arbets-givarna backar från allt som kan leda till ökade kostnader, trots att om inget görs kom-mer notan för samhället och indirekt även för dem bli större. Facket slåss för att arbetsta-garna inte ska behöva betala genom försämrad trygghet på arbetsmarknaden med osäk-rare anställningsförhållanden och lägre löner.

samtidigt är det viktigt att parterna lyckas enas om ett avtal. Inte enbart för att de har ett enormt problem att hitta lösningar på, utan även för att slå vakt om parternas autonomi och legitimitet. Förtroendet för den sociala dialogen har varit bättre och den har nyligen misslyckats med att komma överens kring ändringar i utsta-tioneringsdirektivet.

– Det är upp till bevis nu,

Rekordmånga unga utan arbete i EuropaArbetslösheten bland unga i Europa är högre än någon-sin och ökar för varje dag. Något måste göras. De sociala parterna förhandlar sedan september om ett avtal som ska försöka bromsa den oroande utvecklingen.

Det behövs både mer kraftfulla åtgärder och mer resurser för att se till att den unga generationen i Europa inte tappar, eller återfår, framtidstron.

I januari var drygt 26 miljoner européer utan arbete. I jämförelse med januari 2012 hade arbetslösheten stigit med nära 2 miljoner människor. Grekland och Spanien toppar med en arbetslöshet på 27 respektive 26 procent. För de unga i Grekland, under 25 år, går sex av tio utan arbete.

Ping 21

Omvärld

både för parternas skull och för alla unga som får bära konse-kvenserna av den ekonomiska krisen.

en del i avtalet är införan-det av en ungdomsgaranti, liknande den svenska jobb och utvecklingsgarantin för unga samt den ungdomsgaranti som europeiska ministerrå-det nyligen kommit överens om. Garantin skulle medföra att unga får erbjudande om jobb, praktik, lärlingskap eller fortsatt utbildning senast fyra

månader efter att de blivit arbetslösa. Om även de sociala parterna ställer sig bakom ga-rantin skulle förslaget starkas.

Garantin kommer inte innebär några förändringar för unga arbetslösa i Sverige. Däremot kan det göra stora skillnader i de länder som har en ungdomsarbetslöshet på över 55 procent och som inte har några aktiviteter eller program för arbetslösa unga. De pengar som kommissionen har budgeterat för aktiviteter inom avtalet kan komma väl

Når over halvdelen af et lands unge står uden arbejde og uden indtægt, så bliver de desperate. Yves Daccord, Internationella Röda Korskommittén, ser stora delar av Europa som en kriszon och varnar i tidningen

Politiken för att fattigdom och matbrist i södra Europa kan leda till folkliga uppror, liknande de i Nordafrika för ett par år sedan.

Stina Hamberg › Stina Hamberg arbetar som utredare på DIK.

› Protester i Pontevedra, Spanien 2012 mot arbets-marknadsreformer.

Ping 21

till pass där, även om det i sammanhanget är alldeles för lite. Sex miljarder under en sjuårsperiod.

– Det behövs både mer kraft-fulla åtgärder och mer resurser för att se till att den unga gene-rationen i Europa inte tappar, eller återfår, framtidstron.

f o t o : i s t o c k p h o t o

18 Ping

stort problem. Frågan är om vi inte står inför samma sak som bolagsstyrelser och ska kvotera.

Vad blir bibliotekariens fram-tida roll, till skillnad från dagens?

Nick: Jag tror att det kommer att finnas behov av bibliotek i framtiden. Det blir ännu mer betoning på samtalet, platsen, dialogen. Vi ser redan i dag att många bibliotek har sviktande utlåningssiffror, men besöken går bra. Det finns ett behov att befolka en plats tillsammans med andra. Vi är den platsen i lokalsamhället runtom i landet. Vi ska ha en kvalificerad ser-

Huddinge:› Antal bibliotek: 6. Tillkommer en mängd lånestationer ute i samhället på förskolor, Folkets hus, ishall och simhallar.› Biblioteksmedarbetare: 44 personer (41 årsverken).› Antalet böcker: 209 513.› Antalet lån: 460 199.› Budget 2012 i miljoner kronor: 32,5.

Stockholm:› Antal bibliotek: 41. Tillkommer en bokbuss samt 19 utlånings-stationer vid servicehus och vårdinrättningar.› Biblioteksmedarbetare: 385 personer (362 årsverken).› Antalet böcker: 1 762 389› Antalet lån: 3 309 632 › Budget 2012 i milj. kronor: 257

foto

: an

der

s h

aglu

nd

› Nick Jones och Inga Lundén är överens om att öppenhet är viktigt för biblioteken.

på dialog. Därför blir jag så be-kymrad när jag ser att vi brister i dialogen, som till exempel i fal-let med Lilla hjärtat. Dialogen är det enda verktyg vi har, och vi har mycket kvar att göra.

Är du också bekymrad?Inga: Jag tycker att repre-

sentativiteten är bekymmer-sam. Av samma skäl som man diskuterar kvinnor i bolagssty-relser. Män säger ”vi tar med de åsikterna ändå”. Men det är inte samma sak som om folk faktiskt är med. Detsamma är det med vår rekrytering.

Vad kan ni göra åt det?Inga: Vi säger att våra besö-

kare ska spegla Stockholms in-vånare och det klarar vi kanske hyfsat, med en viss överrepre-sentation av utrikes födda. Men inte bland våra medarbetare – framförallt inte bland våra chefer. Jag tror att det betyder någonting att ha folk med en annan bakgrund. När man rekryterar blir det väldigt lätt att man rekryterar någon som är väldigt lik sig själv. Det är ett

vice, vi ska jobba läsfrämjande och vi ska jobba med litteratur. Vi ska jobba med inklusion, både digitalt, socialt och vad gäller kunskap och informa-tion. Men det krävs oerhörd kompetens för att hantera de här mötena på ett ansvarsfullt och bra sätt. Och där är vi till-baka till dialogen igen. För allt vi gör i folkbiblioteken gör vi i ett sammanhang. Vi påverkar och påverkas av ett samhälle. Jag tror att vi ofta missar det.

Eyal Sharon Krafft

Läs en längre version av samtalet på www.dik.se/ping.

Ping 19

En roman och en falukorv tackBiblioteket i Lidhult skulle bli av med sina lokaler. Kris? Nej, det blev en nytändning.

I det lilla samhället Lidhult, i Ljungby kommun i Småland, behövde ortens företag större lokaler. De enda utrymmen som fanns att tillgå var de som biblio­teket låg i. Plötsligt stod bibliote­ket utan lokaler och var tvungna att hitta något alternativ.

– Vi bildade en grupp med företagarföreningen, en repre­sentant för kommunen och några till för att försöka hitta en lösning, säger Jenny Svensgård, filialföreståndare för biblioteket i Lidhult.

Det visade sig att lokalen bredvid ICA­affären skulle bli

ledig. Ganska snart såg gruppen möjligheter att göra något mer än att bara fortsätta som vanligt.

– Vi ville ta chansen att göra något tillsammans och dra nytta av våra respektive verksamheter.

De sökte pengar från Tillväxt­verket och drog igång projekt Mötesplats Lidhult.

– Vi bjöd in ortsborna till dialog kring vad de ville ha för verksam­het. De ville ha någonstans där man både kunde träffas och få information om vad som händer på orten.

Det är inte många bibliotek på lands-

orten som kan ha öppet både kvällar och helger.

Resultatet blev ett samarbete mellan ICA och biblioteket. Bu­tiken driver caféet i bibliotekets lokaler och hjälper till med utlå­ning av böcker när bibliotekarien inte finns på plats.

– Jag jobbar tolv timmar i veckan som jag gjorde förut. Den stora skillnaden är att biblioteket är öppet även när jag inte är här. Det är inte många bibliotek på landsorten som kan ha öppet både kvällar och helger.

Biblioteket ser nu en klar ökning av antalet besökare, fler aktiviteter och en ökad utlåning.

– Jag tycker att vi har lyckats bra med satsningen och hoppas att vi kan inspirera andra orter att prova liknande lösningar.

Anders Regnell

foto

: an

der

s re

gn

ell

› Affär, café och bibliotek i sam-verkan. Lidhults 800 invånare har fått en ny mötesplats. Biblioteket har samma öppettider som ICA.

Aktuellt

22 Ping22 Ping

Han kallar sig evangelist. Ty Måns Adler ägnar sig åt just detta – att sprida det fria och kostnadsfria internets evangelium så energiskt han

förmår. Sin konflikträdsla och dåliga planeringsförmåga hade han kunnat vara utan. Med sin blotta närvaro tycks han däremot fylla Klara kyrka med go och glad energi.

För sex år sedan fick denna ener-gispruta en idé under en konferens om rörlig media. I handen höll han en Nokia-mobil fullspäckad med senaste teknologin. Tänk om jag kunde sända konferensen live, tänkte han. Tekni-ken som han sedermera varit med och tagit fram blev Bambuser, en mobil-videotjänst som gör det möjligt att sända online från en mobiltelefon. En funktion tänkt att främst tillfredställa ”socialemotionella” behov. Farmor skulle i fjärran kunna beskåda och glädjas åt barnbarnets skolavslutning, bortresande pappa bevittna dotterns danslektion, en förälskad fria till sin

kära inför släkt och vänner (vilket han själv gjorde efter en tio mils, hjärtfor-mad cykeltur). Folk skulle kunna dela med sig av det de ser med hela världen.

Och störta en diktatur.För hur många demokratisträvande

demonstranters mobiltelefoner den egyptiska polisen än krossat var det för sent. Videofilmer – och därmed levande bevis – på övergrep mot civila, övervåld och folkmassornas omda-nande vilja kablades ut i tiotusental till Bambusers server samma sekund de togs.

världen fick veta. Även Hosni Mu-barak med medlöpare måste omsider ha begripit Bambusers räckvidd. Den 25 januari 2011 klockan 14.00 stängdes både Bambuser och Facebook i Egyp-ten; en vecka senare stängdes resten av internet. Slutet för diktatorn var nära.

– Jag blev överväldigad. Min stora dröm blev verklighet. Vi uppfann något som tog skruv. Det omvälvande var att med en mobil enkelt kunna visa för

Energisk evangelist

Inspiratören: Med sin mobilvideotjänst Bambuser har Måns Adler visat att teknik bokstavligen kan åstadkomma en revolution och spela en nyckelroll i den arabiska vårens demokratiseringsprocess. Men evangelisten från Malmö som startat ett världsomspännande mångmiljard-företag bryr sig föga om vare sig teknik eller pengar. text eyal sharon krafft foto sören andersson

Bilden: Måns Adler fick idén till Bambuser på en konfe-rens.

Ping 23Ping 23

Energisk evangelist

Ping 23

24 Ping24 Ping

hela världen, säger han på sin utpräg-lade skånska.

Även under den pågående revolu-tionen i Syrien spelar Bambuser en nyckelroll. Över 3 000 videofilmer med omskakande vittnesbörd över den syriska regimens brutalitet har distri-buerats till CNN, BBC Sky News och alla andra kanaler i AP:s (Associated Press) omfattande nätverk.

Ändå aktar han sig noga för att hem-falla åt högmod och vägrar att slå sig för bröstet för demokratiseringen i Mel-lanöstern.

– Att ta åt sig äran är en typisk väster-ländsk projektion. Man ska vara ödmjuk och säga som det är – det är människan som åstadkommit demokratiseringen, inte tekniken. Det enda vi har bidragit med är att ge västvärlden möjlighet att se. Det är bara ett indirekt bidrag.

Detta säger lika mycket om hans likgiltighet för teknik, som om hans ge-nuina intresse för kommu-nikation och människor.

– Vi ska aldrig förblin-das av teknik. Det kvit-tar hur många trådlösa nätverk vi sätter upp på vår planet. Det avgörande är att det finns människor i varje ände av sladden och som utbyter någon slags mening.

Han tar sats och förkunnar sitt evang-elium medan hans röda kalufs fladdrar och rösten blir allt ivrigare.

– jag vill förändra världen. Jag drömmer om ett samhälle där alla i åldrarna 0–18 får gratis tillgång till in-ternet. Om man inte har använt internet konstant får man sämre förutsättningar att lösa arbetslivets uppgifter och blir en sorts andrahandsmedborgare. Alldeles uppenbart gäller det även DIK-medlem-mar, säger han åsyftandes DIK-yrkes-gruppens allt komplexare uppgifter.

Detta innebär att mobilvideo vare sig ska anstå till framtiden eller vara förlovad enbart ideella krafter. Tvärtom. Redan i dag används mobilvideo inom

såväl näringslivet som bland DIK-yrkes-grupper. Från att hålla presskonferenser sända talkshow, utbildningar, föredrag, driva opinionen, till att direktsända interna nyheter som ett levande alter-nativ till nyhetsbrev, vilket TeliaSonera gör varannan fredag. Eller som Malmö stadsbibliotek har gjort ett 30-tal gånger – direktsända debatter och föreläsning-ar och därigenom nå världen.

trots denna näringslivsvänliga håll-ning och faktum att företaget som han var med om att grunda värderas till en miljard amerikanska dollar, varav han äger icke föraktliga knappa fem pro-cent, ställer han sig närmast kallsinnig till pengar.

– Det finns överhuvudtaget ingen relation mellan pengar och lycka, in-skärper han.

Nej, det är något annat som driver denne malmöit, med rötter i en djupt

politisk familj – mor har jobbat inom socialdemo-kratin, far framgångsrikt drivit ideella föreningar som Sofielunds folkets hus.

– Jag har fått ett sätt att se på världen. Världen är så individualistisk, men jag tycker att saker som utbildning, vård, hälsa,

rent vatten, vägar, transport och inter-net ska lösas tillsammans. Inte för att det alltid blir effektivare så. Utan för att det är vackert att vara en del av en gemenskap. Man blir lyckligare av det. Jag med.

Nu blir han mycket allvarlig, även ögonen tycks lysa rött.

– Under min uppväxt i början av 1980-talet var vi elva dagisbarn på tre dagispersonal. Välfärden under den perioden var på topp. Därför känner jag en enorm besvikelse över att mina för-äldrars generation inte lyckats bevara detta. Jag vill ta tillbaka det. Jag är inte nostalgiskt, men jag vill slå ett slag för att vi ska lösa våra uppgifter tillsam-mans. ‹

Inspiratören

tips för hur du tillför socialemo-tionell glädje i ditt liv med mobilvideo:

1Tejpa fast din mobil på

ett radiostyrt flygplan. Du får ett helt an-nat perspektiv på världen.

2 Den mer riskbenäg-

ne kan filma hoppandes fallskärm. Eller lika kul med skärmflygning.

3Sänd varma

hälsningar från semes-terparadiset under palmen till dina arbetande kompisar på jobbet.

Om man inte har använt internet

konstant får man sämre förutsättning-ar att lösa arbetsli-vets uppgifter och blir en sorts andra-handsmedborgare.

Ping 25Ping 25

Inspiratören

Måns AdlerÅlder: 31 år.Gör: Grundare och ”evangelist” för Bambuser. Bor: Malmö.Familj: Förlovad med Anna Oscarsson.Bakgrund: Teater-programmet på gymnasiet, magis-terexamen i arbets-rätt och den treåriga utbildningen hos Kaospiloterna.Aktuell: Ansvarig för Hyper Islands pro-gram Mobile Design and Development.

Ping 25

26 Ping26 Ping26 Ping

Ping 27

När Västsveriges största infrastrukturprojekt någonsin skulle ros i hamn möttes det av en snål-blåst som kunde fått projektet att kantra. Nu är projektet i gång, liksom alla 36 omstridda träng-selskattstationer. Bakom kulisserna har en undan-skymd grupp kommunikatörer spelat en nyckelroll. text eyal sharon krafft foto johannes berner

Att paketera ett paket

Ping 27

28 Ping28 Ping

D en 9 november 2009 skrevs avtalet om Västsvenska paketet under. En 34 miljarder kronors satsning på bättre vägar och kollektivtrafik, varav omkring hälften skulle dras in genom

trängselskatt. En mild vinterdag ett drygt år senare går

ett sus genom publiken utanför Nils Ericson-terminalen i Göteborg. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd iförd klarröd kappa tar det första spadtaget till fjärrbussterminalen.

Ett första litet steg mot förverkligandet av ett av Sveriges mest komplexa infrastrukturprojekt – men också kommunikationsdito – har tagits.

– Ett litet steg för människan, men ett jätte-kliv för Västsverige, travesterar Åke Wessman, kommunikationsansvarig vid Trafikverket Region Väst, Neil Armstrong.

Lotta Gustafsson, kommunikationsstrateg vid stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad, har också en anledning att minnas dagen:

– Trots att det var ett begränsat politiskt eve-nemang slog det mig att det kom så många från allmänheten. Jag tyckte att det var otroligt kul.

Ännu rådde alltså en relativ frid. Men svårig-heterna skulle snart torna upp sig för projektet som helhet. Både ut- och inifrån.

utifrån skulle göteborgspartiet Vägvalet utgöra det största hotet med sin envisa kamp mot den planerade trängselskatten. Partiet fick råg i ryggen av över 50 000 namnunderskrifter för en folkomröstning om trängselskatten. Även återkommande kritiska mediekampanjer un-derblåste en bitvis hätsk opinion mot projektet.

Det skulle visa sig att det också fanns inre problem. Ty det är inget som man gör i en handvändning att få sju offentliga organisatio-

ner med skild, ibland vitt skild, kultur, struktur och styrning att gnisselfritt dra åt samma håll. Och kanske krävs en ännu större ansträngning för att opolitiska kommunikatörer skulle kunna operera effektivt i en politiskt minerad zon – med bibehållen politisk neutralitet.

Efteråt kan man konstatera att projektets första fas har kunnat genomföras. Möjligen för att en liten och tämli-gen okänd grupp av väl sammansvetsade kom-munikatörer bara har ”gjort sitt jobb”.

Men hur? Hur har de lyckats tackla detta lika storslagna som kontroversiella projekt?

en vinterdag 2010 trängs en grupp kommuni-katörer i Trafikverkets konferensrum Signalen. Kommunikationsgruppen för Västsvenska paketet kallas gruppen – eller rätt och slätt

kommunikationsgruppen. Rum-met är ”skittråkigt”. Grå väggar och dålig ventilation. Här skulle denna grupp av upp till tolv kommuni-katörer från de avtalsanslutna parterna träffas varannan vecka de kommande två åren. För att jämka samman skilda intressen, staka

ut ”masterplanen” för kommunikationen och genomföra den, lösa problem och kommunicera utåt med en röst. Återigen, hur?

– Vi klämde på varandra och kände på upp-draget. I stället för att konkurrera med varandra försökte vi att stödja varandra, säger Åke Wess-man, som fick i uppdrag att leda gruppen.

Till synes hade de dåliga förutsättningar att kunna dra åt samma håll. Somliga hade nära till sina politiker och därmed till beslut, men långt ifrån alla. Dessutom hade varje organisation sina egna intressen. Hur kunde de enas?

– När vi var oense gick vi tillbaka till ursprung-

› Åke Wessman, kommunkationsansvarig vid Trafikverket Region Väst.

› Lotta Gustafsson

Ping 29

› Tolv kommunikatörer enades om en gemensam strategi för att kommuni-cera utåt med en röst.

Ping 29

30 Ping

et, till vår gemensamma nämnare – avtalet. Avtalet har hållit oss på banan, säger Lena Johansson, in-formationschef vid trafikkontoret i Göteborgs Stad.

bland aktiviteterna de arrangerade för att inte ”spåra ur” fanns en workshop om uppdraget.

– Det krävde disciplin, säger Åke Wessman. Ibland tyckte jag att vi var skittråkiga. Vi hade kunnat sticka i väg och vara mer fantasifulla. Men det gjorde vi inte. Att behålla trovärdigheten och leverera det som är inom ramen för uppdraget hör till mina käpphästar.

En disciplinerad grupp alltså. Dock långt ifrån robotar. Under Åke Wessmans tillåtande vingar gick diskussionsvågorna i det trånga rummet både

högt och fritt. Han såg sig själv främst som en sammankallande person med lika stor röst som alla andra i gruppen, snarare än som en chef som skulle peka med hela handen,

Men hur frispråkigt kunde känsliga spörsmål luftas med politikerna? Projektet var ju i hög grad politiskt,

även om det skulle förklaras av tjänste-män – allt enligt tjänstemännens överlevandsmantra poli-tiker försvarar, vi förklarar. Men verkligheten är sällan svart eller vit, utan en gråzon.

där har vi nått pudelns kärna i politiskt styrda projekt. Åtskilligt hänger på politikers vilja att träda fram och försvara.

Grå eminensen Jens Lisell, senior kommunika-tör vid stadsledningskontoret i Göteborg, har varit gruppens länk till kommunens styrande. Han har tillsammans med Lena Johansson och Lotta Gus-tafsson regelbundet träffat stadssekretare från de sex partierna i kommunstyrelsen. Trots överlag

30 Ping

› Lena Johansson

» Vi hade kunnat sticka i väg och vara mer fantasifulla. Men det gjorde vi inte. Att behålla trovär- digheten och leverera det som är inom ramen för uppdraget hör till mina käpphästar.«

Ping 31Ping 31

› Göteborg är uppbyggd kring älven och påverkar att antalet biltullar blev så många fler än i Stockholm.

Ping 31

32 Ping32 Ping32 Ping

› Västlänken ska vara klar först 2028. Än är det många knutar kvar att lösa.

Ping 33Ping 33

gott samarbete med politikerna minns han väl den 25 oktober 2012.

Han är inte ensam om att komma ihåg dagen då kritiken mot trängselskatten kulminerade. Kring bordet i Göteborgs stadshus – ovanpå en gigantisk Göteborgskarta som täcker hela golvet – sitter fyra kollegor, däribland Lena Jo-

hansson. Det var hon som visade upp den lokala kvällstidningen GT för gruppen. Den braskade rubriken ”De vill köpa dig för 50 miljoner” och den efterföljande texten lämnar inga tvivel.

En direktattack mot gruppens uppdrag.

Attacken lämnar ingen i grup-pen oberörd. Även en glad själ som Linn Berntsson, kommunikatör vid Region Halland, blir ledsen den dagen.

Åke Wessman förklarar: – Artikeln var extrem för den

var riktad direkt mot vårt upp-drag. Vi tänkte länge på hur vi skulle reagera på en helsida som gick ut på att misstänkliggöra oss. Vad skulle vi säga? Skulle vi träda fram och säga nej, vi är inga skur-kar? Det blir en debatt på sandlå-

denivå. En omöjlig diskussion som skulle rikta strålkastarljuset mot något helt annat än det vi har i uppdrag.

Därför avstod de från att gå i svaromål med GT.

det mediala utspelet fick politiker i stads-huset att knorra, minns Jens Lisell. ”Ni infor-matörer måste ha en mediastrategi.”

– Det var ett uttryck för deras frustration

över GT bara. För det blåste kring frågan om trängselskatten. Vi ska bara informera till en viss gräns – opinionsbildning är politikernas roll. Politikerna var tvungna att skärpa sig, säger han.

Ungefär då möts kombattanterna Anna Johansson (S) och projektets bittraste mot-ståndare Theo Papaioannou (Vägvalet) och debatterar i sociala medier. En vändpunkt, framhåller Jens Lisell.

– Politikerna klev plötsligt upp på arenan. Det hade vi länge sagt till dem – ut och tala offentligt om trängselskatten!

Där och då kunde ”masterplanen” börja verka fullt ut.

vad är då masterplanen? Det är en lång-siktig kommunikationsplattform parat med mer tidsbundna kommunikationsplaner som upprättas efterhand. För att kommunikatörer-na ska kunna utnyttja resurserna effektivt så låter de göra kännedomsmätningar, som också innehåller frågor om valet av informationska-naler. Mätningarna spänner över tre huvudom-råden: kännedom om projektet, inställning till detsamma och personlig preferens om infor-mationskanal.

Kommunikationen som följer är sprungen från denna hårda kärna: strategin att inrikta sig på masskommunikation (eftersom känne-domsgraden om paketet inledningsvis mätte låga 29 procent), breda aktiviteter (kunskaps-seminarier för journalister, informationsmö-ten för allmänheten, insändare, annonser) och valet av informationskanaler. Vid något tillfälle har gruppen därför bytt ut planerade radiospottar mot infosnuttar i teve. Som en del i den planerade kommunikationen ingår det att hålla press, radio och tv uppdaterade.

› Åke Wessmanv visar upp GT när trängselskatten hamnade på omslaget.

» Artikeln var extrem för den var riktad direkt mot vårt uppdrag. Vi tänkte länge på hur vi skulle reagera på en helsida som gick ut på att misstänkliggöra oss. Vad skulle vi säga? «

› Jens Lisell

› Theo Papaioannou

› Linn Berntsson

34 Ping34 Ping

Det sker genom återkommande kunskapsse-minarier och pressträffar.

Kort sagt, masterplanen har varit en plan för hur kommunikationsgruppen skulle ”mata medierna”, som Jens Lisell uttrycker det. Eller som det uttrycks i ”Kommunikationsplatt-form Västsvenska paketet”, dokument 2012:1, september:

”då massmedia är ett ombud för allmänhe-ten och en betydelsefull kanal för Västsvenska paketet är det en skyldighet och ett ansvar att ge journalisten sakkunniga svar. … Västsvenska paketets förhållningssätt till press, radio, och tv

skall kännetecknas av öppenhet, saklighet och ska vara förekommande.”

Saklig och snabb pressinformation, kort sagt. Vintern 2012. Prövningens stund nalkas i

takt med att kamerorna i de 36 betalstationerna installeras – allt medan allmänhetens, medias och inte minst Vägvalets protestkör ljuder. Trängselskatten upprör känslorna.

Mitt i stormen vinnlägger sig kommunika-tionsgruppen om att mata media med saklig och snabb information.

Inför införandet av trängselskatten hålls en presskonferens den 17 december. Lockbetet är ”så blir ni bättre på att bevaka oss”. Med andra ord, informera redaktionerna om när och vilka fakta de kan vänta sig om effekterna av träng-selskatten. På plats i det neutrala Centralhuset deltar sakkunniga från de samverkande par-terna för att kunna ge snabba svar. Presskonfe-rensen tycks röna positiv respons.

På D-day, den andra januari 2013 klockan 06.00, trängselskattsinförandet, infinner sig Åke Wessman, andra kommunikatörer och sak-

» Det var god stämning. Journalisterna uppskattade kanelsnäckorna, men poängen var att sakkunniga stod till pressens förfogande. «

Ping 35Ping 35

› Den 2 januari klockan 06.00 håller Åke Wessman en presskonferens i sam-band med införandet av trängselskatten.

kunniga vid Margretebergsgatans betalstation söder om Linnéplatsen. Med sig har de en grön liten väska med kanelsnäckor, te och kaffe. En presskonferens i all sin enkelhet.

– Det var god stämning, minns han. Jour-nalisterna uppskattade kanelsnäckorna, men poängen var att sakkunniga stod till pressens förfogande.

Efter införandet har fakta presenterats om effekterna av trängselskatten på en rad press-träffar. Siffrorna beskriver bland annat minskad trängsel och ökad kapacitet i kollektivtrafiken.

Det gick hem. En mängd saklig information publiceras – i tidningar, radio och tv. Flera pressträffar har sänts direkt i radio och tv.

En mätning från november 2012 tyder på att gruppens arbete burit frukt. Kännedomen om Västsvenska paketet har nämligen ökat från 29 till 69 procent. Målet var att nå en grad av kän-nedom på 60 procent efter höstens kampanj.

Åke Wessman med kollegor kan unna sig en lättnadens suck. Kapitel ett i projektet är avslu-tat; målet är nått.

Detta innebär ingalunda att gruppen saknar anledning till självrannsakan. Shahbaz Khan, kommunikationsstrateg vid Göteborgsregio-nens kommunalförbund (GR), anser att det hade varit bättre om det övergripande målet för projektet hade kommunicerats tidigare. Alltså tala om miljövänligt resande, utvidgad arbets-marknad, kortare restid, smidiga trafiklösning-ar och gott liv i stället för att argumentera för en enskild bro eller tåglösning i taget.

– I varje stort projekt är det viktigt att fråga sig om det finns någon som kommunicerar hela målbilden, inskärper han.

det gruppledaren själv beklagar är att gruppen inte drogs i gång förrän ett år efter avtalets undertecknande. Dyrbar tid gick till spillo, menar Åke Wessman.

Ändå är de i det stora hela nöjda med sitt värv, och förhoppningsfulla inför framtiden.

– Vi står för fakta, säger Åke Wessman. Det gynnar den offentliga debatten och skapar förståelse för motiven. Med lite mer ihärdighet

f o t o : p r i vat

36 Ping36 Ping

kommer vi att nå en punkt där vi bidrar till en bra diskussion om hur förändrade resor och trans-porter kan bidra till att Västsverige utvecklas. Då skulle jag känna mig som en duktig offentlig informatör.

västsvenska paketets första och mest omstridda, kapitel är visserligen avslutat; träng-selskatten är införd. Även om de kritiska rösterna som ropar på folkomröstning om trängselskatten inte tystnat, så har erfarenheten från Stockholm visat att enträget informationsarbete tids nog ger resultat. Likväl kan kommunikationsgruppen inte slå sig till ro. Flera kapitel och kommunikationspla-ner måste till innan detta storslagna paket har ge-nomförts. Härnäst kommer den sammansvetsade gruppen att ägna sig åt en ny uppgift. Då känne-domsgraden om projektet nu är hög ska masskom-munikationen sannolikt bytas mot målgruppskom-munikation. Med tanke på att Västlänken beräknas vara klar först 2028 lär gruppen ha att göra ett bra tag framöver. Dock inte Jens Lisell.

– Jag är 61 redan i dag, så jag är nog på hemmet år 2028. Får se om jag är med på invigningen av Västlänken. Men det känns kul att ha varit med om något så stort, något som vi gör för dem som går i skolan i dag, säger han.

› Älvrummet – en viktig knutpunkt för informationsspridning om infrastruktursatsningen.

Ping 37Ping 37Ping 37

›Trots massiva protester är nu vägtullarna på plats i Göteborg.

Västsvenska paketet › Västsvenska paketet är ett avtal mellan Region Halland, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommu-nalförbund, Göteborgs Stad och Trafikverket. Transport-styrelsen och Västtrafik är anslutna till avtalet. Projektet beräknas kosta 34 miljarder. Pengarna ska bland annat an-vändas till en tågtunnel under centrala Göteborg (Västlän-ken), en vägtunnel under Göta älv (Marieholmstunneln) och en viktig och central älvförbin-delse – en ny Göta älvbro. Av dessa 34 miljarder ska 14 dras in genom trängselskatt.

38 Ping38 Ping

Guiden

Håll kollpå Europa!

Oavsett vad du tycker om EU och europapolitiken berör den dig. Ping ger tips om hur du bevakar och håller dig uppdaterad.text ingela wettergrund

38 Ping

Ping 39Ping 39

Guiden

1 2 3 4 5 6 7

Fackligt.euFackliga Brysselkontoretxpublicerar fortlöpan-de europanyheter med fokus på arbetsmarknad, jämställdhet och löntagarfrågor. Saco, LO och TCO driver gemensamt kontoret med huvud-uppgift att bevaka löntagarnas intressen inom

EU. Kontoret hjälper också till att ordna studie-besök om du vill göra en studieresa med facklig vinkel till Bryssel, till exempel tillsammans med din lokala förening. Under våren kommer DIK:s ordförande Karin Linder att arbeta härifrån. ‹

Europaportalen.seEuropaportalenxär en webbtidning som bevakar EU och Europa från både Stockholm och Bryssel. Här kan du följa senaste nytt om ekonomi och politik med fokus på vad som händer i de olika EU-institutionerna, Sveriges

riksdag och regering. Bakom Europaportalen står en förening med medlemmar från svenska fackförbund och arbetsgivare, inklusive DIK. Erbjuder dessutom en möjlighet att publicera egna europanyheter. ‹

Votewatch.euI Europaparlamentetxingår våra politiker i helt andra grupper än hemma. Lojaliteten inom grupperna är inte heller lika stark som i svensk politik. Att rösta mot sin tillhörighet i EU-par-lamentet är varken konstigt eller ovanligt. Hur

röstade de svenska parlamentarikerna i aktuella frågor? Det kan du ta reda på här. Registrera ett eget konto och var med och ”rösta” själv – så får du hjälp att hitta de parlamentariker som röstar mest likt dig själv. ‹

Europaparlamentet.seEuropaparlamentets informationskontorxi Sverige har till uppgift att informera och entusi-asmera både media och den breda allmänheten för europafrågor. Välmatad och pedagogisk webbsida i retrostil. Härifrån länkas du vid

behov vidare till Europaparlamentets officiella webbsida (www.europarl.europa.eu/). Infor-mationskontorets webb erbjuder dessutom skräddarsydd information för dig som är lärare, journalist eller vill läsa på lättläst svenska. ‹

Europa.eu ger dig helhetsbildenTotalt 495 miljoner invånarexoch en yta på fyra miljoner kvadratkilometer. Här är webbplatsen som samlat allt på ett ställe. Läs till exempel om hur de olika EU-institutionerna (kommission, ministerråd och parlament) hänger ihop och om

vem som gör vad. Under andra rubriker hittar du fakta om att driva företag eller att bo och arbeta, i ett annat EU-land. I barnhörnan hittar du spel och frågesporter om EU – riktat till de allra yngsta EU-medborgarna.‹

Prenumerationer, webb-TV och sociala medierPrenumerera på nyhetsbrevxoch rss-flöden, eller följ till exempel europaportalen ellereuro-paparlamentets informationskontor på Face-book och Twitter. När du hittat en fråga du vill bevaka kan du följa kommitté- och parlaments-

mötena direkt via webb-TV (www.europarl.europa.eu/ep-live/sv/schedule). Kom ihåg att de flesta frågorna avgörs redan i ansvarig kom-mitté, så det är ofta viktigare att hålla koll på dem än på omröstningarna i parlamentet.‹

Din EU-parlamentarikerAtt påverka politiken i Europaxkanske är lättare än du tror. I Europapolitiken är våra folkvalda inte lika hårt styrda av hur parti- och grupp-kamrater röstar som i Sveriges riksdag. I många frågor är det dessutom av större betydelse

vad som beslutas här än på hemmaplan. Ta reda på vem som redan arbetar med din fråga och kontakta din representant i parlamentet. E-postadresser till EU-parlamentarikerna hittar du här: www.europarl.europa.eu/portal/sv.‹

Ping 39

40 Ping

Kortajobb

Läs mer på www.dik.se/korta-jobb-poolen

DIK:s korta-jobb-pool förmedlar kortare anställningar inom kultur- och kommunikationsområdet – enkelt, snabbt och kostnadsfritt. Just nu söker vi fler arbetsgivare.

Tjugotusen till ditt drömprojekt

Läs mer på ww.dik.se/greta-linder-stipendiet

Är du bibliotekarie och vill ha tid till något annat ett tag? Sök stipendium ur DIK:s stipendiefond till Greta Linders minne.

stipendium

inkomstförsäkring

Mer trygghet

Läs mer på www.dik.se/inkomstforsakring

Du vet väl att DIK:s inkomstförsäkring ingår i ditt medlemskap?

Ping 41

den du hälsar på har och sist men inte minst: Memorera namnet. Att sitta halvvägs in i ett

möte och plötsligt fråga ”Vad sa du att du hette nu igen?” är det samma som att säga ”du är inte så viktig”. Koncentrera dig på samma sätt som vi koncentrerar oss när barn säger sina namn. Ha alltid som mål att väcka välvilja. För oavsett hur bra ditt

budskap är lyssnar vi bara om vi tycker att du är en bra person – så visa det.

et där är bara retorik brukar poli-tiker avfärda sina opponenter när de hävdar att det som sägs bara är tomma ord. Men retorik är mer än tomma ord. Det har inte med några tomma ord att göra alls. Det

är konsten att få folk att vilja lyssna. Retoriken tar dig dit – inte tomma ord. Det är inte bara vad du säger utan hur du säger det. Din närvaro, ditt kroppsspråk, ordval, röstläge och inte minst – din person – spelar roll för att få folk att vilja lyssna.

Jag brukar prata om att ta retoriken från talarstolen till folks vardag. Målet är inte att du ska bli en Martin Luther King eller en Barack Obama. Du ska bli den bästa retoriska versionen av dig själv. Folk vill inte höra på en presentatör, de vill höra på en person. Det är retorik korsbe-fruktat med psykologi.

nittio sekunder, det är den tid vi har på oss att göra intryck – högst. Det intrycket du gör när du hälsar på någon för första gången, den uppsy-nen du har vid en presentation, det bemötande du ger någon som kommer på besök för första gången – det påverkar hela upplevelsen som personen kommer ha resterande tid. Det är en psykologisk princip som kallas Haloeffekten. Det första intrycket överskuggar eller överglän-ser det du säger eller gör när 90 sekunder har gått. Tänk dig att du sitter som arbetsgivare på ett företag och du ska intervjua en potentiell an-ställd. Personen går fram till dig och fattar din hand hårt som bara den, du kan nästan höra perso-nens handslag säga ”jag kan döda dig när jag vill”. Den känslan som du fick påverkar ditt intryck av personen under hela mötet, den följer med och det är det som är haloeffekten. Investera därför i de första nittio sekunderna oavsett vad det är för sammanhang.

I det enskilda mötet, beroende på samman-hang, slår ögonkontakt, ett leende och ett hej aldrig fel. Ett handslag som möter styrkan som

Krönika

För oavsett hur bra ditt budskap är

lyssnar vi bara om vi tycker att du är en bra person – så visa det.

Elaine Eksvärd› Retorikkonsult och vd på Retorikbyrån Snacka Snyggt.

D» Du har högst nittio sekunder på dig«

foto

: per

dah

l

› Elaine Eksvärd vill flytta retoriken från scenen till vardagen.

42 Ping

Flyttkortfrån Kiruna

Kjell Törmä har i två böcker dokumenterat Kiruna och dess invånare under den pågående stads- omvandlingen. Något han lär få fortsätta med så länge han lever. text johan joelsson foto jonatan jacobson

42 Ping

Ping 43

Det knastrar un-der Kjell Törmäs kängor när han pulsar omkring i det ödsliga industriområdet

i utkanten av Kiruna. Förutom en övergiven bensinmack, en utbränd minibuss och ett par ruffiga verkstadslokaler finns här ingenting. Ännu. Men om bara några år kommer den folktomma platsen – i folkmun kallad ”Uno X-korsningen” – att sjuda av liv.

”Gruvan ger och gruvan tar” lyder ett gammalt ordspråk. I Kirunas fall har talesättet blivit verklighet. För att den statliga koncernen LKAB ska kunna fortsätta sin verksam-het behöver en malmkropp som ligger inkilad under den nuvarande stadskärnan exploateras, med sprickbild-ning och ras som följd. Därför måste staden flyttas. Just den här gråmulna eftermiddagen känns det en aning surrea-listiskt, men det är faktiskt precis här – på det vidsträckta industriområdet några kilo-meter öster om centrum – som det framtida Kiruna ska växa fram. Eftermiddagssolen

› När Kjell Törmä hörde om dokumenta-tionssatsningen förstod han att det här var projektet han letat efter ända sedan han köpte sin första kamera.

44 Ping

bryter igenom en glipa i molntäcket och lyser för några sekunder upp platsens tomhet. Kjell Törmä greppar sin Nikonkamera och knäpper några bilder.

– Vi har en unik situation. Hela staden kom-mer att förändras inom en överskådlig tid. Det är oerhört viktigt att hela det här skeendet dokumenteras, säger Kjell Törmä.

när den kirunabördige fotografen och frilansjournalisten 2009 fick nys om att Ki-runa kommun och LKAB planerade en ettårig dokumentationssatsning om stadsomvand-lingen förstod Kjell Törmä direkt att det här var projektet han letat efter ända sedan han som 16-åring köpte sin första kamera – en Minolta SRT 101 B – för sina surt förvärvade sommarjobbspengar. För att försäkra sig om att få uppdraget lade Kjell Törmä medvetet ett mycket lågt anbud. I juli 2009 tog han sina första stadsomvandlingsbilder. Ett år och 2 000 fotografier senare var projekttiden och finansieringen slut. Men eftersom stadsom-vandlingen – som beräknas pågå under flera decennier – ännu bara var i sin linda såg Kjell Törmä inga andra alternativ än att fortsätta dokumentera den monstruösa processen. Hittills har han släppt två massiva volymer i fotobokserien ”Ögonblick i Kiruna” som be-handlar staden och dess invånare mellan åren 2009 och 2012.

– Det här är ett drömprojekt som jag kom-mer att jobba med så länge jag lever.

Kjell Törmäs böcker – den första med en hushållstäckning i Kiruna på cirka 45 procent – är kraftfulla tidsdokument över en levande stad i förändring. Stilrena bilder av rivningar och stora byggprojekt varvas med närgångna foto-grafier av de människor som lever och verkar i Kiruna: deltagare i mjölkhävartävlingar, pun-

kare, politiker, kärlekskranka ungdomar, samer och stamkunder i en nu nedlagd närbutik.

– Det är viktigt för mig att få in den mänsk-liga dimensionen. Jag tycker bäst om att fotografera människor i deras miljö, antingen i hemmet eller på jobbet, säger han.

kjell törmä har flera förebilder. Den störste – som han träffade under sin studietid i Stockholm – är dokumentärfotografen Sune Jonsson. Under sin tid som fältetnolog och fo-tograf på Västerbottens museum dokumente-rade Jonsson människorna som levde och ver-kade på landsbygden, bland annat de män och kvinnor som under den stora utflyttningen på 1960-talet lämnade Västerbottens inland. En annan av Kjell Törmäs fotografiska förebilder är Borg Mesch som dokumenterade Kirunas födelse och framväxt i början av 1900-talet.

– Rent tekniskt är hans bilder otroligt väl-gjorda, speciellt gruppbilderna är fantastiska. Jag vet hur svårt det är att ställa upp 50 män-niskor för att ta en bild, säger Kjell Törmä.

I sina fotoböcker har Kjell Törmä inspirerats av familjealbumets upplägg och jobbat utifrån

» Det här är ett drömprojekt som jag kommer att jobba med så länge jag lever. Kjell Törmäs böcker – den första med en hushållstäck ning i Kiruna på cirka 45 procent«

› Kjell Törmä bläddrar i ett exemplar av sin första fotobok.

Ping 45Ping 45

› Från berget Luossavaara har man bra utsikt över nu-varande Kiruna. Härifrån har Kjell Törmä tagit mängder av översiktsbilder.

46 Ping

en strikt kronologi. För att knyta bilderna till samtiden har han i bildtexterna använt världshändelser, exempelvis askmolnet över Island, som tidsmarkörer. Det faktum att Kjell Törmä har blivit känd som ”stadsflyttfotogra-fen” underlättar arbetet. Han behöver sällan förklara vem han är och varför han fotogra-ferar. Men hur hittar han egentligen moti-ven, människorna och de betydelsebärande ögonblicken?

– Jag promenerar mycket i staden. Dess-utom lägger jag lappar i brevlådor för att få tillgång till människor i deras hemmiljö. Sen

får jag också en hel del tips på personer eller skeenden som jag bör fotografera, säger han.

Medier från hela världen har besökt Kiruna för att rapportera om den unika situationen. Men förutom en ny järnvägssträckning och ett nytt elförsörjningssystem har konsekven-serna av stadsomvandlingen hittills inte varit så synliga för den breda massan. Men snart kommer det att bli ändring. Kjell Törmä parkerar sin vinröda Mitsubishi utanför de sjangserade funkishusen i kvarteret Ullspiran på Bolagsområdet närmast LKAB:s gruva. Namntavlorna i trappuppgångarna talar sitt

» Jag promenerar mycket i staden. Dessutom lägger jag lappar i brevlådor för att få tillgång till människor i deras hemmiljö. Sen får jag också en hel del tips på personer eller skeenden som jag bör fotografera.«

› På redaktionen hänger alla Kirunatid-ningens förstasidor sedan starten 1991.

Ping 47

tydliga språk. Här bor bara enstaka studenter och ”fly in fly out:are” på korttidskontrakt. Hyreshusen i Ullspiran kommer att börja tömmas redan i år för rivning 2014. Resten av de cirka 350 bostäderna i den ”mobila oasen” Gruvstadsparken kommer att jämnas med marken senast 2018.

– Det känns bra att jag har varit med på banan från början. På så sätt blir det inte bara bilder på rivna hus. Jag har fått möjligheten att fånga människorna som levt sina liv i dem också, säger han.

kjell törmä bär på ett starkt engagemang för sin hemstad. Han har också en tydlig folk-bildarambition. Förutom jobbet som frilan-sande fotograf och journalist är han medlem i en förening som sedan 2011 driver en fram-gångsrik bokhandel i Kiruna. Som om inte det vore nog var han med och bildade tidningsfö-reningen som 1991 grundade månadsmaga-

sinet Kirunatidningen – en publikation som Kjell Törmä idag är chefredaktör och ansvarig utgivare för.

– Jag är förmodligen Sveriges sämst betalda tidningschef, säger han och ler.

Mörkret har lagt sig över Kiruna. I underjor-den borrar sig LKAB:s maskiner närmare sta-den, millimeter för millimeter. Vi tar farväl av Kjell Törmä som måste skynda hem och knyta slipsen inför kvällens begivenhet: 100-årsfi-randet för Gustaf Wickmans berömda träkyr-ka. Jubileet avslutas med en efterföljande fest på Bolagshotellet där ”en massa LKAB-toppar och andra celebra gäster” kommer att delta. En given händelse att dokumentera för den tredje boken i Kirunaserien med beräknad utgivning i december 2015?

– Nja, jag är bjuden som privatperson så det är nog inte läge att ta med kameran. Men, äh, jag tar nog med lillkameran i fickan i alla fall, säger Kjell Törmä.

› Ett litet urval av Kjell Törmäs tusen-tals Kirunabilder.

48 Ping

magra. ”Båda verksamhe-terna står inför utmaningar att utveckla sin position och popularitet samt att klara framtida kostnadsökning-ar”, skriver kulturdirektör Berit Svedberg inför genom-förandebeslutet. Mer får man inte veta.

Sådana ut-talanden har utlöst oro hos personalen, besökarna och stockhol-marna. Det är ena sidan av myn-tet. Den andra är att Stads-teaterns chef Benny Fredriks-son, Eric Sjöström och andra inblandade chefer lovprisar sammanslagningen.

– Nog känner vi att detta är en förändringstid, säger Kul-turhusets tillförordnade chef Nina Röhlcke och ler förhopp-

ningsfullt.Åtta problem-

lösargrupper arbetar för fullt med detaljerna. För att få inspira-tion tittar man på näraliggande

internationella verksamhe-ter. Centre Pompidou i Paris, Barbican Centre i London, Lincoln Centre i New York och Kennedy Centre i Washington.

– Men vi skickar inte iväg kulturhusdelegationer dit, förklarar Nina Röhlcke. Våra

I november kom oväntat beske-det att Kulturhuset och Stads-teatern i Stockholm går samman i en organisation. Det lanserades som ett rent politiskt beslut. Vad handlar det om egentligen? Fortfarande är frågorna fler än svaren.

Sammanslagningen av Kultur-huset i Stockholm och Stock-holms Stadsteater gäller två av Sveriges största kulturinstitu-tioner med totalt 450 anställda och en samlad utgiftsbudget på 446 miljoner kronor. Det ena är en kommunal verksam-het, det andra ett aktiebolag. Alltihop lanserades som ett rent politiskt beslut, men kul-turvärlden stod frågande. Vad handlade det här om?

Tveksamheten ökade när kulturhuschefen Eric Sjöström meddelade att han inte tänkte fortsätta. Till historien hör att Stockholms kulturliv haft en hel del nedskärningar sedan 2006.

de två verksamheterna delar byggnad vid Sergels Torg i Stockholm. Fastigheten tar emot tre miljoner besökare årligen, varav kulturhusdelen står för 1,8 miljoner. Därmed ligger Kulturhuset nära Euro-pa-toppen vad gäller besökare. Stockholms stadsteater räknas i dag som Nordens ledande teaterhus.

Tjänsteutlåtandena är

Teater och kulturhus slås ihop:

Frågorna är flerän svaren

› Stadsteatern och Kultur-huset i Stockholm blir en och samma organistation.

› Nina Röhlcke

medarbetare har de kontakter-na och rapporterar i samband med sina resor. Vår personal har nyligen varit i både London och Paris.

Kommer Kulturhuset att förändras i framtiden? Frågan ställs till Eva Bergquist, an-ställd som projektledare på två år för att organisera samman-slagningen.

– Vi har precis klimatiserat galleriet på plan 3, vilket banar väg för andra stora satsningar,

Ping 49

Men vi vet att medlemmarnarna

är oroliga över att lämna kommunen för ett aktiebolag.

foto

och

mo

nta

ge:

an

der

s h

aglu

nd

påpekar Eva. Det kommer att finnas utställningsverksam-het där.

Galleriets uppgradering sker eftersom Nationalmu-seum, under sin renovering, ska genomföra en stor barock-utställning på Kulturhuset hösten 2014.

– Man ska inte vara rädd för förändringar, betonar Marga-reta Zetterström, konstnärlig ledare för utställningar på Kul-turhuset. Problemet är istället att vi måste göra så mycket med så lite pengar.

att frågan är het framkom-mer vid samtal med lokala fackliga representanter. Var-

ken på DIK, Vision eller Teaterförbundet vill man uttala sig offentligt.

– Det är en verksamhetsö-vergång, inte i första hand en besparing, säger Magnus Berg, ombudsman på DIK med an-svar för Stockholms stad. Men

vi vet att medlemmarna är oroliga över att lämna kom-munen för ett aktiebolag, fortsätter han.

Vänsterpartisten Heinz Spira, vice ordförande i

Stockholms stadsteaters

styrelse, var den ende

som gick emot beslutet där.

– Alltihop jäktas fram utan utredning eller konsekvens-analys, menar han. Eftersom verksamheterna är helt olika är det svårt att se några för-delar.

Stockholms Stadsteater AB är ett dotterbolag i koncernen Stockholms Stadshus AB. När Kulturhuset 1 juli förs över dit måste man leta fram 85 miljo-ner, motsvarande Kulturhusets skattefinansierade anslag, inom koncernen.

De pengarna finns inte där i dag.

Ingvar von Malmborg

50 Ping

5 frågor om visstidsanställningar

1 Vad är en visstids- anställning?

Visstidsanställning är ett samlingsbegrepp för tids-begränsade anställningar. Huvudregeln, enligt Lagen om anställningsskydd (LAS), är att en anställning gäller tillsvidare – det som i dagligt tal brukar kallas för fast anställning. Vid till exempel en arbetstopp eller ett projektarbete kan arbetsgivare anställa under en begränsad tid. Då kan du få en allmän visstidsanställ-ning. Arbetsgivaren behöver inte uppge några särskilda skäl till tidsbegränsningen. Andra tidsbegränsade anställningar är vikariat, säsongsanställning och provanställning. Även

anställningar för personer som är fyllda 67 år får tidsbegränsas.

2 Kan anställningsavtalet inne-hålla vilka villkor som helst?

Nej. Om din arbetsgivare har ett kollektivavtal får ditt anställningsavtal inte innehålla något som strider mot det. Saknar arbetsgivaren kollektiv-avtal måste arbetsgivaren följa de regler som finns i LAS. Kän-ner du dig osäker på om dina anställningsvillkor är skäliga, kontakta gärna DIK innan du skriver på ditt avtal.

3 Hur länge får jag vara visstidsanställd?

Enligt LAS får en allmän visstidsanställning och vikariat

vara i max två år vardera under en femårsperiod. Du kan alltså vara tidsbegränsad anställd i totalt fyra år om du går mellan vikariat och allmän visstids-anställning. Går anställningen över tidsgränsen övergår den till en tillsvidareanställning. Det är det som brukar kallas för att bli ”inlasad” eller ”inkon-verterad”. Tillsvidareanställ-ningen gäller då med samma villkor som du hade under visstidsanställningen.

Om du är anställd av kom-munen eller landstinget får du lägga ihop anställningsti-derna. Sedan oktober förra året konverteras anställningen till en tillsvidareanställning om du har haft en allmän viss-

En anställning ska i första hand gälla tillsvidare. Ändå är det många som jobbar på tidsbegränsade anställningar. Vad är det som gäller?text anders regnell illustration jens magnusson

Fackligt

Ping 51Ping 51Ping 51

52 Ping

tidsanställning eller vikariat i sammanlagt mer än 3 år under en 5-årsperiod. Men om du av någon anledning inte vill bli tillsvidareanställd kan du avstå din rätt till anställning i upp till sex månader.

En provanställning får vara max sex månader och säsongs-anställningens längd bedöms efter vilken säsong som avses.

4 Vad gäller vid uppsägning av en allmän visstidsanställ-

ning?Reglerna för uppsägning av tidsbegränsade anställningar skiljer sig åt beroende på flera saker: Vilken sektor du arbetar i, om det finns kollektivavtal och vad ni har kommit överens om i ditt anställningsavtal. Om du vill säga upp dig måste du titta på vad som står i kollektiv-avtalet (om det finns) och vad

det står i ditt anställningsavtal. I ditt enskilda avtal bör det fin-nas formuleringar som anger uppsägningstid eller hänvisar till uppsägningstid i LAS eller i kollektivavtal.

Om din arbetsgivare vill säga upp dig innan anställningen lö-per ut gäller reglerna i LAS, kol-lektivavtal eller ditt enskilda avtal. Arbetsgivaren måste ha

saklig grund för att säga upp dig. Det kan vara arbetsbrist el-ler att du har misskött ditt jobb.

Har du varit anställd mer än tolv månader inom en treårs-period har du företrädesrätt till återanställning. Rätten gäller den sista månaden av visstids-anställningen och nio månader efter att du har slutat. Du måste skriftligt tala om för arbetsgi-varen att du vill använda din företrädesrätt och du kan göra anspråk på anställningar som du har tillräckliga kvalifikatio-ner för.

5 Kan DIK hjälpa mig att få en tillsvidareanställning?

Om arbetsgivaren bryter mot reglerna för visstidsanställ-ningar kan DIK hjälpa dig att driva din sak. Kontakta din lokala fackliga företrädare eller en ombudsman på DIK.

Fackligt

I ditt enskilda avtal bör det

finnas formuleringar som anger uppsäg-ningstid eller hän- visar till uppsäg-ningstid i LAS eller i kollektivavtal.

Ping 53

Fackligt

Anna Jadvi, visstidsanställd:

Det har blivit lättare att anställa på begränsad tid. Men visstids-anställningar missbrukas trots att arbetsgivaren inte gör for-mellt fel. DIK vill se ett starkare lagstöd för tillfälligt anställda.

Det finns flera skäl till att en arbetsgivare väljer att tidsbe-gränsa en anställning. Vikariat, när någon ska vara föräldraledig, är en anledning. Sedan 2007 har det blivit lättare att anställa på begränsad tid utan att behöva motivera varför. Då infördes en allmän visstidsanställning som får vara i max två år under en femårsperiod. Grundregeln är dock att en anställning ska gälla tillsvidare enligt lagen om anställningsskydd, LAS. DIK:s ombudsman Magnus Berg upplever att en del arbetsgivare sätter i system att tidsbegränsa anställningar.

– Det är svårt att komma åt arbetsrättsligt med nuvarande lagstiftning. Arbetsgivaren gör inget formellt fel trots att de uppenbart tänjer på syftet med lagen, säger Magnus Berg.

evert van berkel är musikpro-ducent och ordförande i Sacoför-eningen på Sveriges Radio.

Här är det i princip anställ-ningsstopp. Istället är det vanligt att anställa personer för en begränsad tid. Han tycker att det är ett problem att ingen anställs tillsvidare och att de som går i pension inte ersätts.

– Sveriges Radio borde an-ställa tillsvidare när de behöver

» Hur bra jobb jag än gör får jag inte stanna kvar«

folk. Det finns ju ett regelverk om det skulle uppstå arbetsbrist. Det skulle vara mycket rakare puckar än alla tillfälliga anställ-ningar, säger Evert van Berkel.

Parterna på Sveriges Radio har också förhandlat fram anställningsformen Program-anställning. Den innebär att en person kan anställas upp

till tre år för att arbeta med ett visst program, utan att kunna göra anspråk på förtursrätt eller tillsvidareanställning.

På kommunikationsav-delningen på Stadsteatern i Stockholm är tjänsten som grafisk formgivare tidsbegrän-sad. Anställningens längd är just så lång att arbetstagaren inte får

› Anna Jadvi har en tidsbegränsad anställning som grafisk formgivare på Stadsteatern i Stockholm.

foto

: jo

nas

en

gst

röm

54 Ping

förtursrätt till tjänsten när den löper ut. Så har det sett ut under flera år. Anna Jadvi har jobbet just nu.

det är märkligt att en perma-nent funktion bemannas med tillfälliga anställningar. Det spe-lar ingen roll hur bra jobb jag än gör – jag får ju ändå inte stanna kvar, säger hon.

Anledningen till att Stadstea-tern har valt att tidsbegränsa just den tjänsten är att man all-tid vill ha unga och nytänkande formgivare.

– Vi har valt att göra så här för att vi vill ha en pigg och kraftfull kommunikation gentemot vår publik. Vi byter också regel-bundet ut de byråer vi jobbar

med av samma anledning, säger Tommy Svensson, personalchef på Stockholms stadsteater.

Sofi Gregersdotter är kosty-mör och ser problem med LAS ur en annan synvinkel. Hon vill gärna arbeta i olika projekt men det är inte möjligt för henne att

arbeta hos samma arbetsgivare längre än två år under en femårsperiod. För att lösa det kände hon sig tvungen att starta eget företag.

– Visst förstår jag syftet med att lagen ser ut som den gör, men för mig ställer det till det. Jag vill kunna vara anställd på olika projekt utan att behöva tänka på allt vad det innebär

Fackligt

att vara sin egen, säger Sofi Gregersdotter.

Magnus Berg menar att allmänna visstidsanställningar många gånger överutnyttjas. Grundregeln, enligt LAS, är tillsvidareanställning och det måste arbetsgivarna ta större hänsyn till.

– Visstidsanställda måste få ett starkare stöd i lag och avtal, så att facket kan sätta större tryck på arbetsgivare som inte sköter det här korrekt, säger han.

Anders Regnell

Visst förstår jag syftet med lagen men för mig ställer det till det. Jag vill kunna vara

anställd på olika projekt utan att behöva tänka på allt vad det innebär att vara sin egen.

› En tillfällig kugge. Av DIK:s medlemmar är det 6 procent som har en tidsbegränsad anställning.

ill:

ist

ock

pho

to

Tidsbegränsande anställningar › Cirka 15 procent av de yrkes-verksamma i Sverige jobbar i tidsbegränsade anställningar. Det har legat ganska konstant de senaste 20 åren. Av DIK:s yrkesverksamma medlemmar är det sex procent som har en tidsbegränsad anställning.

› Sofi Greg- ersdotter

Ping 55

Ombudsmannen

Magnus Berg

Under den tid jag har jobbat som ombuds-man på DIK har jag samarbetat mycket med andra förbund,

både inom Saco och utanför. Jag kan utifrån det säga att det är något verkligt speciellt med DIK:s medlemskår. Inget annat förbund har vår typ av med-lemsstruktur med så många, relativt jämnstora yrkesgrup-per under ett tak. Den här blandningen av yrken och de arbetsplatser de finns på, är en del av det som gör det så roligt att jobba på DIK och – vill jag hävda – att vara medlem i DIK. Det samma gäller i ett större perspektiv Saco som helhet.

många av våra lokala DIK- eller Sacoföreningar i landet har en härlig blandning av professioner. Jag själv har varit ordförande för en förening som företrädde intendenter, bibliotekarier, arkivarier, administratörer, entrévärdar, producenter, enhetschefer och många fler. Så jag vet att den mångfalden berikar inte bara kollektivet utan även individer-na. Ibland möter jag medlem-mar som tycker att det är svårt eller till och med meningslöst att företräda andra yrkes-grupper än den egna. Kanske sådana som är i minoritet på arbetsplatsen. Jag tror inte alls att det är särskilt svårt och

framför allt inte meningslöst – tvärtom! Det är utvecklande för alla på ett sätt som man kan ha oanad nytta av. Det du lär dig av att som exempelvis in-formatör företräda en logoped, eller tvärtom, kan berika dig. Inte bara i ett fackligt uppdrag, utan också i ditt yrke. Så våga bredda dig och korsa gränser! Det finns ju så mycket som förenar oss också – språket, kommunikationen, betydelsen för verksamheten.

även vi på dik:s kansli blir berikade av blandningen. Den vardagliga kontakten med dig som är medlem är ovär-derlig för att öka vår kunskap och kompetens om ditt yrke. Därmed utvecklas DIK som

förbund. Den mesta kontakten sker på telefon, i till exempel vår medlemsjour. Det är en kontakt som vi verkligen behö-ver. De riktigt kluriga frågorna spetsar vår kompetens som ombudsmän; hur många frågor man än har svarat på dyker det varje vecka upp något helt nytt att djupdyka i. Och även frågor som vi har svarat på hundratals gånger fyller ett syfte – de spri-der kunskap om viktiga fackliga frågor. Fråga på – din fråga är inte dum!

Håller du med? › Läs en längre text av Magnus och tyck till! www.dik.se/ping

Våga bredda dig och korsa

gränser! Det finns ju så mycket som förenar oss också – språket, kom-munikationen, att förmedla något.

» Våga bredda dig och korsa gränser«

foto

: sö

ren

an

der

sso

n

56 Ping

Jodå, du minns rätt – Pippi Långstrump-citatet som titeln anspelar på handlar om snus, inte upphovsrätt. Om ön är Sve-riges arkiv, bibliotek och museer

är det dock upphovsrätten som ställer till problem.

på alla politiska nivåer säger man nu att minnesinstitutioner ska tillgäng-liggöra sina samlingar. Alla måste få ”möjlighet att ta del av, an-vända och vidareutveckla kulturarvet” för att citera ur regeringens kulturpoli-tiska mål. Institutionerna vill inget hellre än att lyda denna uppmaning, men låt oss se på vad den tjänste-man som vill tillgänglig-göra ett alster från de senaste hundra åren har att ta ställning till. Alstret skyd-das om det är ett uttryck för personligt skapande (hur avgör man det?) men kan annars användas fritt, utom när det inte kan det – vilket gäller vissa ljudupptag-ningar och filmer från de senaste femtio åren, kataloger yngre än femton år och foton tagna efter januari 1969. Skydds-tiden varar, i händelse av personligt

skapande, sjuttio år efter upphovsperso-nens död. Rättigheterna måste därmed oftast spåras efter att ha bytt ägare genom avtal, anställningsförhållande och arv. Det är klart att det måste finnas en upphovsrätt, men måste den vara så svårbegriplig?

Nåväl, även om reglerna är krångliga kan vi väl spåra upp rättighetsinnehava-ren och fråga om vi får använda verket? Nja, här finner vi det stora hindret.

Lagen förutsätter just att man kan spåra upp rät-tighetsinnehavaren, att man vet allt om när ett verk skapades, vem som skapade det, huruvida det har of-fentliggjorts, vilka avtal som skrivits och vem som nu äger rättigheterna. När det

gäller material som är ett par decennier gammalt vet man i regel inte detta. Så var det med det tillgängliggörandet.

klichén är förstås att utbrista ”kära nån, vad gör regeringen?” Regeringen tillsatte en utredning som för två år sedan presenterade sitt förslag till ny upphovsrättslag (SOU 2011:32). Denna föreslogs träda i kraft i januari 2013,

Upphovsrätt: Minnesinstitutioner ska tillgänglig-göra sina samlingar men hindras av obegripliga upphovsrättsregler. Regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen har på eget initiativ tagit fram

riktlinjer för att försöka få klarhet. Nu är det hög tid att regeringen agerar, skriver arkivarien Stefan Högberg.

Debatt

Tyck till: På dik.se/ping-debatt kan du ge svar på tal eller kommentera den här artikeln.

Utan vettig upphovsrätt försmäktar vi på denna ö

Det råder ingen tvekan om att

det finns ett skrian-de behov av klarhet i upphovsrättsfrå-gorna.

Ping 57

Debatt

men i skrivande stund har det inte ens kommit någon lagrådsremiss.

Allmänheten efterfrågar allt mer tillgång till det kulturarv de betalat för via skattsedeln. Nu när det finns både uppdrag, efterfråga och teknisk möjlighet kan vi inte vänta längre. Regionstyrelsen för Västra Götalands-regionen fastställde förra året riktlinjer för upphovsrättsfrågor vid regionala minnesinstitutioner, samlade i skriften Över minnesmuren. Där hittar man ett kapitel om hur man kan avgöra vilket skydd det alster man har framför sig besitter och vad detta innebär för institutionen om hur man hanterar verk som man inte vet tillräckligt mycket om och slutligen riktlinjer för att, när så är möjligt, publicera material på nätet under fri licens så att alla kan inte bara se utan även använda det. Ett stort antal jurister har deltagit i arbetet och där lagen inte klart säger vad som gäller har

man tolkat utefter det uppdrag minnes-institutionerna har.

riktlinjerna har tagits väl emot vid arkiv, bibliotek och museer både i Västra Götalandsregionen och i resten av landet. De har hittills presenterats genom en regional utbildningssatsning, vid olika konferenser och för Kungliga bibliotekets expertgrupp för digitali-sering. Det råder ingen tvekan om att det finns ett skriande behov av klarhet i upphovsrättsfrågorna. Ska sådan klar-het verkligen behöva skapas på regional nivå? Är det vettigt att med ena handen ge minnesinstitutioner ett tydligt upp-drag och med den andra en lagstiftning som i princip omöjliggör uppdraget?

Kära nån, vad gör regeringen?

Alldeles före presslägg-ning kom den lagrådsremiss som efterfrågas i artikeln. Stefan välkomnar detta, men menar att det ändå finns mycket för reger-ingen att göra.

Stefan Högberg › Arkivarie på regionarkivet i Göteborg

› Cecilia Schön Jansson anser att det är självklart att även offentliga aktörer anlitar konsulter.i l l : p e r h a r d e s ta m

› Ritning av arkitekten Arvid Bjerke, som avled 1952. Arkivet har inte hittat den som har rät-tigheterna men publicerar ändå.

58 Ping

NATIONALMUSEUM

Nationalmuseum sökerchef till pedagogiska enheten

Läs annons på www.nationalmuseum.se under rubriken Om oss/Lediga jobb

Läs mer under lediga tjänster på:www.alleskolan.eu

Bibliotekariesöker en

Regionarkivet, serviceförvaltningen söker

ArkivarieRef nr A316265

Läs mer på www.gotland.se/jobbahososs

Serviceförvaltningenwww.gotland.se

Ping 59

Storstockholms eget museum

söker nya medarbetare:

ArkeologerVi söker två arkeologer för tillsvidareanställning. Välkommen med din ansökan senast 1 april. Läs mer om tjänsterna på www.stockholmslansmuseum.se

Läs mer om tjänsten på boras.se/ledigajobb

boras.se

Stadsarkivarietill Borås Stadsarkiv, Kulturförvaltningen(Ref nr 22:2013:2)Stadsarkivariens primära uppdrag är att på övergripande nivå leda arbetet med att bygga en effektiv arkivverksamhet internt samt att verka för detta i kommunen som helhet. Vi söker dig som har akademisk examen med inriktning mot arkivkunskap. Du har hög serviceanda, god kommunikationsförmåga och kan organisera så väl verksamhet som ditt eget arbete.

Sörmlands museum söker

ProjektledareFör utvecklingsprojektet: Att använda historia – en rättighet för barn och unga1 år med ev förlängning • heltid • tillträde snarast.

AntikvarieTill enheten Tema Historia och SamtidTillsvidare • heltid • tillträde snarast.

Läs mer på om tjänsterna påwww . s o rm l a n d sm u s e um . s e En del av Landstinget Sörmland

60 Ping

Högskolan i Borås, Institutionenbiblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan och Linnécentret förforskning om lärande, interaktion ochmedierad kommunikation i det modernasamhället (LinCS) vid Göteborgsuniversitet söker

Doktorand i biblioteks- ochinformationsvetenskapmed inriktning motskolbibliotek och digitalamedier

Mer info på www.hb.se/jobb

Högskolan har 15 000 studenter och ca 700 anställda och vårt moderna campus är

beläget mitt i centrala Borås. Forskning och utbildning bedrivs inom områdena biblioteks-

och informationsvetenskap, handel och IT, integrerad vårdutveckling, pedagogiskt arbete,

resursåtervinning samt textil och mode. Sedan 2010 har Högskolan i Borås fyra

examensrättigheter att bedriva forskarutbildning inom tre områden: biblioteks- och

informationsvetenskap, resursåtervinning och textil och mode. Vi på Högskolan i Borås

värdesätter de kvaliteter som en jämn köns- och åldersfördelning samt etnisk och kulturell

mångfald tillför verksamheten.

Masterprogram med start i höst

Vi har även fortbildningskurser inom ledarskap, sociala medier och bibliometri m.m.

Mer information: www.hb.se/bhs/utbildning

Anmäl dig senast den15 april 2013

med andra akademikerlöner

Den största databasen för akademikerlöner

www.dik.se/lonestatistik

Jämför din lön

Ping 61

WagnerPhone

Annons PING i 10 nr (löpande nummer) start nr 9/10 2012 enligt ök med DIK Janina Wannefjord och Wagner Form

Mått annons: 68 x 100 mm

Önskemål placering: Högersida i början av tidningen. Göteborg 121031

www.wagnerform.se

WagnerGUIDE - vägvisare i mobilen

Ljungskile folkhögskola söker 50% bibliotekarie till skolans bibliotek

Arbetsuppgifter: Ansvara för skolans bibliotek och tillsammans med den pedago-giska personalen utveckla biblioteket både analogt och digitalt som kunskapskälla, mötesplats och som inspiration för läsning av skönlitteratur.

Tillträde: 1 augusti 2013. Kompetens: Utbildad bibliotekarie med intresse för ikt-pedagogik. Ansökan: Senast 15 april. Skickas digitalt till ann-kristin.falkeby.lju@folkbildning.net

För mer information: Se folkhögskolans hemsida www.ljungskile.fhsk.se Kontakta skolledare Ann-Kristin Falkeby, mailadress se ovan, tel. 0736 44 65

Kortajobb

Läs mer på www.dik.se/ korta-jobb-poolen

DIK:s korta-jobb-pool förmedlar kortare anställningar inom kultur- och kommunikationsområdet – enkelt, snabbt och kostnadsfritt.

62 Ping

Visste du att idu kan tävla i Wordfeud i ett större sammanhang? Registrera dig på wordfeud.se och spela förbestämda matcher där du får poäng som jämförs med de andras resultat i en tabell. Helt enkelt som en serie i fotboll, fast i Word-feud. Varje månad startar en ny serieomgång som du kan vara med i och försöka klättra så högt du kan i serien. Kanske är du rentav ett mästarämne?

Till och från jobbet

Det är mycket pengar, men jag har stora kostnader också och jag jobbar hårt varje dag. Wordfeuds grundare Håkan Bertheussen till Dagens Industri om att han tjänade 75 000 kr /dag när appen var som hetast.

f o t o : c o l o u r b o x

Per Ericsson SundsvallSpelar du spel på din telefon? – Ja, jag har hållit på i ett år ungefär. Först var det mest Word-feud men nu spelar jag nästan bara Ruzzle. Vilket är bäst? – Nu gillar jag Ruzzle bäst. Jag har tröttnat lite på Wordfeud för att det tar sån tid att spela. När spelar du? –Det blir mest på kvällarna innan jag går och lägger mig och på bussen. Är det viktigt att vinna? – Nja, egentligen inte men det är klart att det kan vara lite frustre-ande om man förlorar för mycket.

Det började med bokstavsspelet Wordfeud härom året. Plöts-ligt började vännerna med smarta telefoner stirra ner i knät när man sågs – upptagna med att hitta de mest poänggivande bokstavskombinationerna. Intresset för ordspel i telefonen är fortfarande stort och en uppsjö av efterföljare har dykt upp. Ping listar några favoriter på nästa sida.

Ordspel i telefonenlockande tidsfördriv

› Intresset för ordspel i telefonen är stort.

Hej medlem!

Ping 63

Till och från jobbet

miljoner. Ungefär så många människor spelar Wordfeud världen över. Spelet gjordes som ett hobbyprojekt av norrmannen Håkon Bertheus-sen och lanserades första gången 2010. I dag finns det tillgängligt i 152 av världens alla länder. 17

Aktuella böckerUtvalt av: Anders Regnell

Bortom horisonten Red. Ingemar Lindberg & Anders NeergaardGlobalisering, högervindar och en förändrad kapitalism ställer fackförenings-rörelsen inför nya utmaningar, nationellt såväl som internatio-nellt.

Hur ser dessa ut och vad bör göras? Denna forskarantologi bidrar med både en internationell utblick och teoretisk analys.

Teoretiker som Karl Marx och Karl Polanyi samsas med historisk forskning och post-kolonialt inspirerade perspektiv.

Kreativ kapital Lars Strannegård & Emma Stenström Kreativitet är en ekono-misk grundbult och en av tillväxtens viktigaste mekanismer. Dessutom står vi inför samhälls-utmaningar som också kräver kreativa lösningar.

Problemet är att vår kunskap är begränsad om hur vi är kreativa på ett sätt som skapar håll-bar ekonomisk tillväxt.

Kan man bli kreativ på beställning? Kan kreati-vitet effektiviseras så att det skapas fler nya idéer, produkter och tjänster på mindre tid och med mindre resurser? För att belysa dessa frågor pre-senterar den här boken fallstudier av 23 fram-gångsrika företag som har det gemensamt att deras verksamheter vilar på ett kreativt kapital.

Problemet är att vår kunskap är begränsad om hur vi är kreativa på ett sätt som skapar hållbar ekonomisk tillväxt.

6tips på roliga ordspel

1 Wordfeud Alfapet/Scrabble-

spelet håller än. Har du inte testat? Varning – starkt beroendefram-kallande.

2 Ruzzle Utmana din

vänner att hitta så många ord som möjligt under två minuter.

3 Ordjakten Av tre bokstäver

ska du bilda ett så långt ord som möjligt. De tre bokstäverna ska ingå i rätt ordning.

4 Ordyatzy Som ett traditio-

nellt Yatzyspel fast med bokstäver itället för siffror.

5 SvD-nian SvD:s legendariska

spel finns förstås som app. Hitta 4 ord eller fler av nio, där mitten-bokstaven alltid måste vara med.

6 Bästa ordet Hitta ord på tid

och samla pluspoäng och ge motståndaren minuspoäng.

Ordspel i telefonenlockande tidsfördriv

Bland hondjävlar och bitterfittor Maria EhrenbergMånga minns böckerna från 1970-talets kvin-nokamp av till exempel Erica Jong, Kerstin Thor-vall och Marilyn French. Men har de något att säga oss i dag? Har vi fortfarande behållning av att läsa dem? Kan vi sätta de böckerna i hän-derna på dagens unga kvinnor och män?

Maria Ehrenberg försöker här ge svar på de frågorna. Här finns en tematisk genomgång över tidens brännande problem och närläs-ningar av nio inflytesrika författare.

64 Ping

Kalendarium

9 april . Halvdagsseminarium om vinsterna med förebyggande företagshälsovård. För alla som ansvarar för eller arbetar med ar-betsmiljöfrågor, även för skydds-

ombud. Prevent arrangerar, kl. 10–15 på Scandic i Skellefteå. Pris 200 kronor, lunch och fika ingår. Information och anmälan på www.prevent.se.

April10/4 Smarta intranät StockholmIntranätet är alltmer det viktigas-te verktyget för internt samar-bete, informationsspridning och kommunikation. Seminarium om hur man släpper kontrollen och låter användarna styra innehållet. Ta del av hur andra gör. Pris 6 490 kr exkl. moms, lunch, kaffe och dokumentation ingår. Information och anmälan på www.kompeten-sinstitutet.se/smartaintranat/

10/4 Information som konkurrensmedelKonferens om informations-försörjning till forskning och innovation. Arrangör är Svensk förening för informationsspecia-lister SFIS. På stadsbiblioteket i Malmö. Start kvällen före med mingel på Orkanenbiblioteket vid Malmö högskola. Pris 1 200

Något på gång?Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webb-plats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

› Prevent arrangerar semi-narium den 9 april, kl 10–15.

foto

: co

lou

rbo

x

kr för SFIS-medlem, 1 600 kr för övriga, exkl. moms, lunch och fika ingår. Anmälningstiden gick ut 21 mars, men restplats kan finnas. Information på www.sfis.nu/konferens/2013/var

18/4 Inspirationsdag för kunskapsföretagareSaco-seminarium med Ste-fan Lindström, utbildare inom entreprenörskap. För dig som är egenföretagare eller som funde-

rar på att starta eget. Kl. 12–15.30, lunchmacka kl. 11.30 i Malmö börshus, Skeppsbron 2. Informa-tion och anmälan senast 2 april på www.saco.se/ kalendariet

19/4 Leadership FridayInspirationssemina-rium för dig som är chef med Sofia Norberg som arbe-tar med att utveckla ledare och medarbe-tare. Hon är medförfat-tare till boken Våga chefa och delar med sig av sina tips., Kl. 9–10, frukost från kl. 8.30, på Slagthuset i Malmö. Information och anmälan på www.dik.se/kalendarium

19/4 Inspirationsmöte SuntarbetslivVälkommen till Suntarbetslivs inspirationsmöte på Södra Berget i Sundsvall, kl. 9.30–16, smörgås från kl. 8.30, pris 500 kr. Suntarbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med SKL, Sveriges kommuner och landsting, samt Pacta. Mer information på www.dik.se/ kalendarium.

24/4 EBSCOs informationsdagarKostnadsfri dag för bibliotekarier och informationsspecialister i Göteborg om den senaste utvecklingen inom den snabbt växande informationsbranschen. EBSCO är ett världsledande före-tag i informationsbranschen. Mer information på http://ebscoopendays.com/

Halvdagsseminarium om förebyggande hälsovård

Ping 65

Mitt CV

Hur hamnade du här?– Jag har jobbat 30 år med kommunikation, varav 16 också i högsta ledningsgruppen. Jag hade haft tankar ett bra tag på att jobba mer renodlat som rådgivare och tog steget i fjol när jag startade Communicate4result.

Varför har arbetsgivare valt dig?– Kanske för min nyfikenhet, min breda erfaren-het från olika branscher, mitt helhetsperspektiv på kommunikation och min vilja att utveckla kommunikationen för att den tydligt ska bidra till att verksamheten når sina mål.

Har du några tips att ge till andra? – Våga välja det du trivs med, det ger dig glädje och energi!

Andris Zvejnieks Ålder: 55 år. Bor: i lägenhet i Liljehol-men i Stockholm. Fritid: Fotograferar, gympar och umgås med vänner.

1981–1982 Informationsse-kreterare i Nacka kommun » Första kommuni-kationsjobbet som jag fortfarande är tacksam över att jag som nyexaminerad fick förtroendet och ansvaret. «

Mellan 1983–1994 hade Andris Zvej-nieks ett antal olika anställningar.

1994–1999 Informations-chef, LFV Arlanda. » Det var första gången som jag hade egen perso-nal och var med i en lednings-grupp.«

2005–2009 Kommunikations-direktör för SAS i Sverige. »Ett utmanande förändringsarbete, med en lyckad satsning på intern kommunikation som involverar medarbetarna. «

2009–2012 Kommunikations-direktör i System-

bolaget. » Ett viktigt,

balanserande kommunikations-

uppdrag och en ambitiös vilja att

ge bästa kund-service.«

2013Konsult

i strategisk kommunikation

Andris Zvejnieks

1999–2005 Informationschef för IBM i Sverige. » Amerikansk, resultatfokuserad managementkul-tur, tack och lov i svensk version. Här lärde jag mig vikten av att fokusera.«

-81

-94

-99

-05

-13-09

66 Ping

Lärarjobbet på en musikskola blev startskottet för Lena Gynnemos karriärbyte. Nyligen utsågs hon till intendent vid Mårbackastiftelsen.

– Jag fick börja jobba med Adolf Fredriks stora Luciakonsert i Globen och det gick så bra att jag startade eget inom kultur- och turistbranschen vid sidan av mitt lärarjobb. Bland annat jobbade jag under tio år med Sånger för livet med Kjell Lönnå och tre tusen sångare på Globen.

Sedan anställdes Lena Gynnemo som programchef vid Värmlands-operan där hon var i nio år innan

På nytt uppdrag

› Lena Gynnemos uppgift är att försöka vända de vikande besökssiffrorna.

Johanna Berghar utsetts till deltagare i Digitalise-ringskom-

missionens expertgrupp. Hon är utredare på Digisam, nationellt sekre-tariat för digitalisering i kultarvet i Sverige.

Gunilla Lille Bauerhar fått tjänsten som ny biblioteks- och IT-chef på Malmö högskola. Hon tillträder efter som-maren. Hon kommer närmast från jobbet som överbib-liotekarie och chef för Riksdagsbiblioteket.

Martin Engmantillträdde i mars en ny tjänst

som samhällspolitisk sekreterare på Svensk Biblioteksförening. Närmast var han jurist på samma förening. Dessförinnan var han pressekreterare, inter-nationell handläggare och revisionsdirektör på Riksrevisionen, senior-konsult på kommunika-tionsbyrå, sekreterare i offentlig utredning, politisk sekreterare i Eu-ropaparlamentet, samt pressekreterare och politiskt sakkunnig på justitiedepartementet.

Ingrid Neilär ny arkivarie vid Leksands lokalhistoriska arkiv inom Leksands kommun. Närmast kom-mer hon från Arkivcen-trum i Dalarna där hon var arkivchef sedan det ombildades från Stora Ensos AB:s centralarkiv. Tidigare var hon vid Nordiska museet och har även varit styrelsele-damot i DIK arkivfacket.

Emelie Broströmhar bytt till en ny tjänst som säljsupport och teamleader vid Ingram Micro Mobility där hon tidigare var inom kundsupport. Dessförin-nan jobbade hon med kundsupport i olika branscher och som printoperatör. Hon har en utbildning i arkeolo-gi, etnologi och historia vid Göteborgs och Umeå universitet.

Ellen Landbergär ny ledarskaps-utvecklare

inom jämställdhet och mångfald på Ledarna. Hon var tidigare projekt-ledare på Tema Likabe-handling.

En värmländska på Mårbacka

hon sa upp sig för att fortsätta med det fria livet som företagare. När Mårbackastiftelsen hörde av sig tackade hon genast ja. Särskilt roligt att hon själv är värmländska och bor bara en mil från Mår-backa. Hennes uppgift blir nu att försöka vända de vikande besöks-siffrorna.

– Vi värmlänningar är patrioter och väldigt stolta över Mårbacka. Jag vill försöka göra det lite mer familjevänligt här.

Det första hon gjorde på nya job-bet var att ta tillbaka Mårbackas rätta postadress, Östra Ämtervik.

Lena Fieber

Ping 67

Nästa nummer

› Lina Thomsgård om rättvisa› Webbdemokrater från mellanöstern› Han räddar kulturarv

#32012

Kultur i småkommunerPanelenGuiden Debatt

Kommer ut den 26 april

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag-torsdag 8:30–12:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00.

foto

: sö

ren

an

der

sso

n

POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen. Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

En prenumeration kostar 690 kr och inkluderar digitalutgåvan. Endast digitalprenumeration kostar 450 kr.

Gå in på svenskbokhandel.prenservice.se och ange internetkod 275-2751040 eller ring kundtjänst: 0770-457 151

BIBLIOTEKARIE, INFORMATÖR ELLER KULTURARBETARE?Läs Svensk Bokhandel - branschens egen tidning!Du får övergripande analyser, ingående reportage, oväntade intervjuer och udda historier.

Svensk Bokhandel utkommer med 21 nummer per år, av vilka tre är våra stora kataloger över bokutgivningen: Vårens Böcker, Sommarens Böcker och Höstens Böcker.

10% rabatt för DIK-medlemmar

PING

2 2013 › D

OK

UM

ENTA

TION

AV

EN S

TAD

› TEA

TER O

CH

KU

LTUR

HU

S GÅ

R SA

MM

AN

› DIG

ITAL A

RB

ETS

MILJÖ

› HÅ

LL KO

LL PÅ EU

RO

PA