magasin västerut nr 2 2006

väste

rut

magasin

et

för

västr

a å

ngerm

anla

nd

2/2006nummer

sid 2 innehåll västerut nummer 1/2006

3 Ledare4 Annonser5 Hänt i västra6 Sången om Taråberg7 Sången om Taråberg8 Reportage om Sarah Mårskog9 ................om Sarah Mårskog10 ................om Sarah Mårskog11 Annonser12 Krönika Bruce Bringerud13 Annonser14 Shopping, produkter från området

15 Shopping16 Dina Försäkringar17 Hydro18 Bilmuséet i Hoting

19 Annonser20 Ett hus på Nipans kant21 ......Cuno Bernhardsson22 Hantverkare i Västra23 Hantverkare i Västra24 Kalendarium25 Kalendarium26 Annonser27 Annonser28 Gästtyckare Monika Thomasson29 Ung Entreprenör30 Hänt i Västra31 Hänt i Västra32 Nipakademin33 Annonser34 Annonser

västerut magasinet för västra ångermanland

Utgivare: DeSign lena & lena 2006Redaktionsråd: Lena Dalgren & Lena StrandqvistAnnonser: Pernilla Magnusson Foto/text: Lena Dalgren Idé och form: Lena Strandqvist Gästskribenter: Åsa Tova Bergh på Eget Bevåg, Thorsten Laxvik, Cuno Bernhardsson, Bruce Bringerud, Monika Thomasson

Tryck: Sollefteå Tryckeri AB

Redaktionena förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Detta är ett GRATISMAGASIN som finns att hämta på dessa utlämningsställen:

Edsele - Edselehallen • Junsele - ICA - Konsum - OKQ8 • Näsåker - ICA - Konsum - BilistenRamsele - Cetehallen - Turistbyrån, SVAR-huset • Sollefteå - Turistbyrån - Sollefteå MuséumBacke - Färg & Presenter • Rossön - Sport & Färg • Hoting - Statoil & Turistbyrå.

Prenumeration av 4 nummer/120 kronor kan beställas på följande vis:• insättning av 120:- på bg: 5763-7373• maila [email protected] • fyll i formuläret på hemsidan www.vasterut.se. • skicka ett kort med namn och adress till Västerut Storgatan 54 880 40 Ramsele • ring design lena & lena tel: 0623-7107, 744 710

Information om magasinet finns på vår hemsida www.vasterut.se.

innehåll

För att hålla kvar till den musikaliska tråden i förra num-rets ledare som hade associationer till Village People låten Go west är det i nuläget verkligt passande att använda Beatlesdängan “Here, there and everywhere”. Titeln beskriver vårt organiserade kaos där vi nu befin-ner oss kastandes mellan olika pro-jekt (here), farandes hit och dit (there) och görandes lite här å där (everywhere).Magasinets geografiska spridnings-område har också utökat så nu finns västerut för upphämtning lite ”here, there and everywhere” .

Den “vita fläck” som vi namn-gav vårt område och använde som arbetsnamn till magasinet tidigare har nu blivit inringat. I detta num-mer kan vi presentera artiklar och händelser från orter i vårt grannlän, de orter som inget hellre vill än att få känna samhörigheten med oss i ”västra”. Vi har mött ett otroligt engagemang och fått ett positivt mottagande vilket känns både roligt och stimulerande. Dessutom har vi vunnit många nya intres-santa kontakter som vi hoppas skall hjälpa oss bevaka aktuella och intressanta händelser i det område som Magasin Västerut representerar.

Vi har breddat geografiskt men krympt redaktionen då våra manliga kollegor dragit sig ur detta projekt, synd men sant. Men eftersom världen är föränderlig och allt är möjligt hop-pas vi nu på nya eventuella konstellationer och möjligheter. Tills något annat händer gläds vi bara åt allt underbart vi fått till oss genom arbetet med denna tidning och naturligtvis åt möjligheten att få ha vår ”PERNILLA” här. En klippa som visar sig ha talanger hon aldrig ens drömt om och dessutom ger oss förutsättningarna att finnas ”here, there & every-where!”

En riktigt skön sommar önskar vi er alla!

Here......there

and everywhere

Lena S Pernilla Lena D

västerut nummer 2/2006 ledare: lena strandqvist sid 3

sid 4 annonser västerut nummer 2/2006

••• Tel: 010-262 10 40 •••

Lastning - Grävning

Schakt - Planeringsarbeten Gallring - Skogsavverkning

Transporter - Leveranser av sand och grus

Görans Schakt AB

070-685 57 59 • 0731-82 19 45

Verkstad Åsmon • 880 30 Näsåker • Tel: 0622-301 13

Ditt lokala försäkringsbolag med personlig service!

vid nyteckning (ej motor)10 % rabatt

Ring för offert0624 · 10001

Lasarettsvägen 11 · 880 50 Backe · 0624-100 01 · [email protected] · www.dina.se

västerut nummer 2/2006 hänt i västra sid 5

Vår nye områdes-utvecklare har ordet”Glesbygdens problem

måste lösas på sikt och

det innebär att samar-

betet mellan byar och

kommuner måste för-

bättras och utökas. För

att behålla servicen och

på så sätt kanske också

öka inflyttningen är en

attitydförändring nöd-

vändig.

Jag ska vara en

resurs som i första

hand skall stödja och stimulera en

positiv utveckling i västraområdet,

som omfattar Junsele-, Ramsele- och

Näsåkersområdet i Sollefteå kom-

mun och Backe- och Rossöområdet i

Strömsunds kommun.

I arbetsuppgifterna ingår också att

fungera som rådgivare och lots för

befintliga och nya utvecklingsinitia-

tiv men även att ta initiativ till och

att samordna insatser för företags-

samverkan, marknadsföring, kompe-

tenshöjning med mera i området. Jag

ska även fungera som länk till kom-

munernas näringslivsfunktioner.

Vi vill alla se en utveckling av väs-

traområdet. Och jag hoppas att detta

skall vara en av flera åtgärder som

våra kommuner kommer att vidta!”

Dans på KullbergI Kullberg, 12 kilometer från Junsele

mot Åsele, håller en nöjesmetropol

på att växa fram. Det är Kjell Mähler

som utökar sin anläggning med

större dansbana, konferensanlägg-

ning och spa. Redan förra sommaren

var det dans på Kullberg. Då kom

över tusen personer och dansade till

Lasse-Stefanz. Inför denna sommar

bygger man alltså större dansbana.

Den ska stå klar till premiärdansen

den 30 juni då Thorleifs kommer till

Kullberg. Sedan upprepar man fjol-

årets succé med Lasse-Stefanz den 21

juli. Under helgerna med dans finns

det möjlighet att ställa husvagnen

på ett område intill dansbanan som

man lånar speciellt för detta

ändamål.

Ramsele Camping

i ny regi

Från och med denna sommar arren-

deras Ramsele Camping av Annika

Palmgren. Sedan tidigare äger och

driver hon Turistgården i Ramsele.

– Campingen blir ett bra komple-

ment till den verksamhet jag redan

har med vandrarhem och läger, säger

Annika. I sommar sker inga större

förändringar utan jag ska känna mig

för och se hur allt fungerar. De som

bott här tidigare kommer att känna

igen sig.

Ramsele camping ligger vid

Faxälvens vackra dalgång och har sju

stugor samt husvagns- och tältplatser.

Tempererad bassäng, vedeldad bastu,

grillplatser och vandringsleder finns

i direkt anslutning till campingen.

SVAR-huset med forskarcentrum lig-

ger alldeles i närheten.

Bilprovning till Hoting

Bilprovningen ”flyttar ut” verksamhet

till Ivars Bil i Hoting. Måndagen den

12 juni blir det invigning med Svensk

Bilprovnings VD Magnus Ehrenstråle

och ordförande Olof Johansson på

plats.

Det är bilbesiktningen i Strömsund

som en dag i veckan skickar besikt-

ningsmän till Hoting, och de bilar

som finns för försäljning hos Ivars

Bil kommer nu att besiktas på plats

av Bilprovningen. Arrangemanget är

det första i sitt slag i Sverige.

Mählers köper Tellefsdal

blir störst i Norden Två av Nordens ledande tillverkare av

produkter för vinterväghållning går

samman då Mählers förvärvar den

norska samarbetspartnern Tellefsdal

AS. - Det här gör oss ännu starkare på

marknaden, menar Hans Åsling, vd

för Mählers. Nu är vi störst i Norden.

Genom köpet fyller Mählers ut de

produktgrupper som tidigare saknats

och skapar därmed ett brett och

kraftfullt sortiment med stora resur-

ser för produktutveckling. Det ger

förutsättningar för ytterligare land-

vinningar i försäljningen av redskap

för vinter- och sommarväghållning.

Avsikten är att generera en betydan-

de produktionsökning och skapa för-

utsättningar för att möta en större

internationell marknad. Tellefsdal

är branschledande i Norge med en

omsättning på ca 75 miljoner SEK.

Den nya koncernen beräknas under

kommande år att omsätta ca 175

miljoner SEK. - Sammanslagningen

av företagen skapar möjligheter att

möta kundernas behov med ett gedi-

get utbud av kvalitetsprodukter och

den samlade kompetensen ger oss

möjlighet att tillhandahålla ett hel-

hetskoncept där rådgivning, service

och utbildning är en integrerad del i

leveransen, säger Hans Åsling.

www.campingen.ramsele.nu

www.turistgarden.ramsele.nu

Tel: 0623-10 100

Lennart Sjödin070 - 19 12 839

Vem kommer inte ihåg avhysningen och bränningen av Taråberg? Händelsen fick stor uppmärksamhet i bör-jan på åttiotalet. Det var 1976 som familjen Bergström - Svea, Björn och deras tre barn sätter den övergivna gården på Taråberg i drift. Men elbolaget Graningever-ken som äger marken vill inte sälja, utan vräker familjen och beordrar att gården ska brännas ner. 100 poliser fanns på plats när bränningen skulle genom-föras. Roland Andersson som var brandchef i Sollefteå fick ett telegram från brandmännen i Märsta som meddelade: Brandkårens uppgift är att hjälpa folk att undvika bränder, och släcka eldsvådor - inte att delta i människoförföljelse. Så det måste ha varit med tungt sinne som dessa män ändå genomförde uppdraget. Stora protester och demonstrationer hade föregått brän-ningen och det hela fick stor uppmärksamhet i media över hela landet. De flesta med någon anknytning till bygden har hört talas om Taråberg, men inte många känner till hela historien. Innan bränningen hade Björn med hjälp av krafter från Skogsnäskollektivet rivit en stor timrad vedbod på gården och gömt i skogen. Efter branden satte man upp den igen på grunden till den gamla huvudbyggnaden. Familjen var fast besluten att bo kvar och bruka jorden vidare på Tarå-berg. Men all uppståndelse och allt arbete med det nya huset tog på krafterna och när man blev erbjuden att flytta till ett fjälltorp i Hotagen tog man chansen och kampen om Taråberg var över. Lars Svedberg bodde själv på Skogsnäs under den här perioden. När han flera år senare jobbade som producent på Rajateatern i Härnösand väcktes intresset av att berätta historien i form av en teaterföreställning. Då han själv tycker att han stod för nära händelsen för att kunna be-rätta den på rätt sätt, pratade han med många andra som var delaktiga i händelsen. På så sätt växte historien fram. Idén var att berätta hela historien om Taråberg. Från den dagen då den förste nybyggaren Henrik Nilsson kom

till Taråberg 1882 till det att hans sonson Henrik Petter lämnade stugan 1947. Därefter stod stugan tom till den dag familjen Bergström flyttade in 1976. Lars fick till en början hjälp genom ett EU-projekt i tre månader för att kunna fördjupa sig i historien. Därefter började manusför-fattandet och kontakter med regissör, scenograf, musikan-svarig med flera. En efterlysning av hugade skådespelare och musiker gjordes i form av en annons och det var många som an-mälde sitt intresse. För att sätta fart på fantasin och ge en bakgrundsbild fick Arvid Jönsson, den nyss bortgångne ramseleprofilen, komma och berätta sina historier kring Taråberg och män-niskorna där. Var det någon som kunde berätta en historia så var det han, och flera av historieran finns inskrivna i pjäsen. Detta var våren 2005. Tyvärr räckte inte finansieringen till den gången utan projektet fick läggas på is. Nya fi-nansiärer jagades och Statens kulturråd gick in med medel och blev tillsammans med landstinget och länsstyrelsen de stora finansiärerna i projektet. Dessutom har Urkult, Skogsnäs, Sollefteå Kommun, Kulturarbetsförmedlingen, Musik i Västernorrland och studieförbundet Bilda gått in med medel. Så var det då dags att dra igång igen. Flera av de som var intresserade första gången fanns kvar och var sugna på att börja jobba. Vissa har man jagat genom kontakter och övertalning. Den 6 maj var det sedan dags för första genomläsning av manus med skådespelarna på plats. Sedan i början av juni har arbetet sedan hållit på, mer eller mindre på heltid för många av de engagerade. 40-50 personer kommer att delta i föreställningen. Cirka 25 av dem är skådespelare. Övriga sjunger i kören, är musiker, dockspelare, statister, tekniker och snickare.Den 16 juli blir det premiär. Spelplatsen ligger vid skolan i Skogsnäs, och tar 200 personer vid varje föreställning. Tolv föreställningar blir det sammanlagt, den sista den 6 augusti.

Sången Taråberg

om

www.taraberg.se

sid 6 text: lena dalgren västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 text/foto: lena dalgren sid 7

sången om taråberg – premiär 16 juli

Manusförfattarens tankar: Vi

lever i en tid då allting verkar

ske någon annan stans, i ett

annat land eller världsdel och

med tanken: det kommer ald-

rig att hända mig, det drabbar

alltid någon annan och när

det likafullt händer står vi lika

handfallna, för det är något vi

aldrig har varit med om förut.

Som med leken eller döden.

Trots att vi vet att dom finns

skakas vi om av kraften i dom.

Jag upplevde att den svenska

folksjälen skakades av det

som utspelades på Taråberg.

En familj ville leva enkelt i na-

turen, eller snarare med natu-

ren, föda upp sina barn och

kunna höra hur det låter när

årstiderna skiftar. När sam-

hället skickar ut ett hundratal

poliser för att avhysa familjen,

bränna ned huset, spränga

skorstensstocken och öde-

lägga jordkällaren med att

hälla ut diesel. Då skakas vi

om. Hur skall vi förhålla oss?

Kärleken och döden kommer

alltid att vara våra följeslagare

men det som hände på Tarå-

berg kan undvikas. Orättfär-

diga handlingar har svårt att

komma till ro. De skall inte

glömmas bort. Vi skriver våran

egen historia.

sid 6 text: lena dalgren västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 text/foto: lena dalgren sid 7

Varför ville du vara med i

Sången om Taråberg?

– Jag älskar att spela teater och

jag har saknat att inte kunna göra

det här i bygden. Dessutom gil-

lar jag de som sätter upp pjäsen

och det ska bli jättespännande

att göra det här tillsammans med

dem.

Vad visste du om Taråberg innan?

– Jag hade ju hört talas om det, men visste inte så mycket

mer. Det som är roligt med den här pjäsen är att den berättar

hela historien. Inte bara om Svea och Björn utan ända från de

första som flyttade dit. Det är en spännande historia!

Lars Svedberg

Manus- författare

��

��

��

��

��

��

��

��

Karin Jonsson

Spelar Svea i pjäsen

sid 8 text: åsa tova berg foto: lena dalgren västerut nummer 2 /2006 västerut nummer 2/2006 reportage sid 9

Jag älskar det här området! Det är rent gudomligt vackert – ren luft och rent vatten!Orden kommer från Sarah Mårskog som vid det här laget hunnit leva på Skogsnäs i 33 års tid. En färgstark kvinna med mycken energi – och en av många som inser att vårt läge i ”glesbygden” faktiskt innebär otroliga möjligheter.Till att börja med naturen – allt det Sarah nämnde i det inledande citatet. Ännu större kanske de mänskliga resur-serna är? Här finns obändig kreativitet och sturig envishet – en naturlig insikt i livets villkor – dessutom är Sarah långt ifrån ensam om sin definition av vad som – egentli-gen! – är Livskvalitet. -Allra viktigast för mig är min familj. Den utgör ett sta-digt fundament, en bas för själva tillvaron. Därefter kom-mer huset och trädgården – att odla och arbeta praktiskt. Jobbet är någonting som sticker in emellan…gränsen mel-lan arbete och fritid är egentligen rätt diffus.

Idag är Sarah väl etablerad som designer med ett stort antal ”höjdpunkter” på sin så kallade ”meritlista” – hon har deltagit i flera av de största Konst- såväl som Mode-mässorna och hennes namn nämns med respekt. Den som dyker in på Dancing Colours hemsida finner en impone-rande bredd och får även veta att Sarah har en ateljé i när-heten av Katarina kyrka i Huvudstaden. Dit åker hon en gång i månaden för att kunna ha personlig kontakt med de kunder som vill specialbeställa individuella kläder eller inredningsdetaljer.

Själv tar Sarah allt med största ro – hon jobbar ju på, som hon alltid gjort. Med jordnära vardagsliv och en självklar glädje över att åstadkomma något vackert. Och att jobba konstnärligt är något som alltid funnits med i hennes liv – bara det att en lycklig slump för drygt tio år sedan gjorde det möjligt för henne att utveckla sin textil-konst i större skala. -Det var Elisabeth i Flyn som gillade mina kläder och själv köpt ett par plagg…hon föreslog att jag skulle göra en scenkostym åt hennes man, och sedan var det som om allt hände på samma gång. Det kändes som om jag ”syntes överallt” och för de flesta är det väl just ”Roger Pontares scenkläder” som är mest bekanta.

Vid den tidpunkten hade Sarah hunnit fylla 49 och till-sammans med sin Göran (Lillis) fostrat fem barn. Ett ska-pande liv har hon alltid levat – både ifråga om det rent konstnärliga och att vara flexibel inför vardagen. Med en pappa som under 30-talet var till Spanien som frivillig, och under barnens uppväxt drev en kommunis-tisk bokhandel blev dottern tidigt politiskt engagerad. 16 år gammal sjunger hon i åtskilliga sammanhang och den engelska musikrörelsen under 1960-talet utgjorde en fan-tastisk plats för Sarah att växa. Vid 21 års ålder avslutade hon studierna vid en konstskola i London och ägnade sedan flera år åt olika former av fri-villigarbete – såväl med fredsprojekt, inom barnverksam-het och bland hemlösa och missbrukare i London.

När man känner i sitt hjärta att någonting är rätt, då gäller det att lyssna - och att handla…

e-post: [email protected]

www.dancingcolours.com

själv köpt ett par plagg…hon föreslog att jag skulle göra en scenkostym åt hennes man, och sedan var det som om allt hände på samma gång. Det kändes som om jag ”syntes överallt” och för de flesta är det väl just ”Roger Pontares allt hände på samma gång. Det kändes som om jag ”syntes överallt” och för de flesta är det väl just ”Roger Pontares scenkläder” som är mest bekanta.överallt” och för de flesta är det väl just ”Roger Pontares scenkläder” som är mest bekanta.

Vid den tidpunkten hade Sarah hunnit fylla 49 och till-

-Det var Elisabeth i Flyn som gillade mina kläder och själv köpt ett par plagg…hon föreslog att jag skulle göra en scenkostym åt hennes man, och sedan var det som om allt hände på samma gång. Det kändes som om jag ”syntes överallt” och för de flesta är det väl just ”Roger Pontares

Vid den tidpunkten hade Sarah hunnit fylla 49 och till-sammans med sin Göran (Lillis) fostrat fem barn. Ett ska-pande liv har hon alltid levat – både ifråga om det rent konstnärliga och att vara flexibel inför vardagen.

sedan gjorde det möjligt för henne att utveckla sin textil-


att jobba konstnärligt är något som alltid funnits med i hennes liv – bara det att en lycklig slump för drygt tio år sedan gjorde det möjligt för henne att utveckla sin textil-




hennes liv – bara det att en lycklig slump för drygt tio år sedan gjorde det möjligt för henne att utveckla sin textil-




sammans med sin Göran (Lillis) fostrat fem barn. Ett ska-pande liv har hon alltid levat – både ifråga om det rent konstnärliga och att vara flexibel inför vardagen. Med en pappa som under 30-talet var till Spanien som frivillig, och under barnens uppväxt drev en kommunis-tisk bokhandel blev dottern tidigt politiskt engagerad. 16 år gammal sjunger hon i åtskilliga sammanhang och den engelska musikrörelsen under 1960-talet utgjorde en fan-


Vid 21 års ålder avslutade hon studierna vid en konstskola


Vid 21 års ålder avslutade hon studierna vid en konstskola


sammans med sin Göran (Lillis) fostrat fem barn. Ett ska-pande liv har hon alltid levat – både ifråga om det rent konstnärliga och att vara flexibel inför vardagen. Med en pappa som under 30-talet var till Spanien som frivillig, och under barnens uppväxt drev en kommunis-tisk bokhandel blev dottern tidigt politiskt engagerad. 16 år gammal sjunger hon i åtskilliga sammanhang och den engelska musikrörelsen under 1960-talet utgjorde en fan-tastisk plats för Sarah att växa.

Vid den tidpunkten hade Sarah hunnit fylla 49 och till-sammans med sin Göran (Lillis) fostrat fem barn. Ett ska-pande liv har hon alltid levat – både ifråga om det rent konstnärliga och att vara flexibel inför vardagen. Med en pappa som under 30-talet var till Spanien som frivillig, och under barnens uppväxt drev en kommunis-tisk bokhandel blev dottern tidigt politiskt engagerad. 16

Vid den tidpunkten hade Sarah hunnit fylla 49 och till-sammans med sin Göran (Lillis) fostrat fem barn. Ett ska-pande liv har hon alltid levat – både ifråga om det rent konstnärliga och att vara flexibel inför vardagen. Med en pappa som under 30-talet var till Spanien som frivillig, och under barnens uppväxt drev en kommunis-

Vid den tidpunkten hade Sarah hunnit fylla 49 och till-sammans med sin Göran (Lillis) fostrat fem barn. Ett ska-pande liv har hon alltid levat – både ifråga om det rent konstnärliga och att vara flexibel inför vardagen. Med en pappa som under 30-talet var till Spanien som frivillig, och under barnens uppväxt drev en kommunis-tisk bokhandel blev dottern tidigt politiskt engagerad. 16 år gammal sjunger hon i åtskilliga sammanhang och den engelska musikrörelsen under 1960-talet utgjorde en fan-

sid 8 text: åsa tova berg foto: lena dalgren västerut nummer 2 /2006 västerut nummer 2/2006 reportage sid 9

The Isle of Wight Rock Festival är ett begrepp som väcker åtskillig nostalgi hos minnesgoda musikfantaster – även om de flesta av oss aldrig själva var där. För den 25-åriga Sarah Larmour kom denna 1970 års största musikhändel-se att innebära betydligt mer än ”bara” en massa häftiga band och roliga happenings. In genom grinden kom nämligen ett glatt gäng cyklande; det var ett par engelsmän och deras kompisar från ett land mitt i Skandinavien. -Jag kände direkt ”Där kommer min familj!” berättar Sa-rah, som än idag har kvar den dagbok där hon samma afton förundrad skrev ned vad som hänt. -Det var en solklar känsla – men hur skulle jag våga gå fram och säga hej? Nåja, det gjorde jag i alla fall – tack och lov! Och nu är jag alltså här…

Minnena är starka och Sarah skrattar ofta, uppriktigt tacksam över det förunderliga liv hon fått ha förmånen att leva. Det där gänget hon mötte på Isle of Wight var den grupp som ett par år senare kom att grunda Skogsnäs – många av dem bor ännu kvar i trakten; på Skogsnäs och i metropoler som t.ex. Sundmo, Näsåker och Undrom. Den allra viktigaste av alla dessa människor är naturligt-vis Göran, Lillis – Sarahs stora kärlek och den man som gränslöst älskar henne lika mycket tillbaka.-Tiden mellan 16 och 25 är ju en period då man arbetar fram vem man egentligen är, konstaterar Sarah. –Det är ett rätt fantastiskt jobb om man tänker efter… själv reste jag mycket, jag liftade till och med tur och retur till In-dien. Vid 25 kände att jag hade ro att slå mig ned och vara mamma.

Sarah ville arbeta konkret och jordnära. När familjen för 33 år sedan kom till Skogsnäs var det med två barn och tusentals goda intentioner. Här skulle man skapa sig ett underbart liv och de enda begränsningar som fanns var hur mycket man orkade arbeta. -Men oj, vad vi slet! Första året var vi flera som bodde på Gården (det ursprungliga hemmanet i byn Strömnäs)

men sedan flyttade vi en liten timmerstuga upp till Brän-nan, 700 meter bort. På den tiden var detta väglöst land och när tredje barnet föddes åkte vi hästskjuts ner till Gården innan vi kunde kliva i taxin och ta oss vidare till BB i Sollefteå.

Idag har byn vuxit väsentligt. Innan man kommer upp till Brännan, där det idag bland annat finns ett utbild-ningscentrum, har man hunnit passera både Culturhuset och Skolan. Det finns en klart duglig grusväg hela sträck-an – och det roligaste av allt är att byn idag befolkas av betydligt fler människor än den lilla entusiastiska ”ur-sprungsfamiljen”. -I fyra år bodde vi i den där timmerstugan, minns Sarah. Den bästa tiden i mitt liv! Tre små barn, ingen el, inget vatten – djur att sköta, mark att bryta, odlingar och byg-gande. Man arbetade tills man stupade i säng och fort-satte sedan på samma sätt nästa dag. Och nästa…Tillvaron som fattig nybyggarfamilj i västra Ångerman-lands skogar skilde sig rätt radikalt från mycket av Sarahs tidigare liv, och hon konstaterar nyktert att ”där försvann de sista skuggorna av det neurotiska stadsbarnet från Lon-don.”

Tack vare sina resor hade Sarah redan hunnit inse att större delen av jordens befolkning faktiskt överlever utan kranvatten och elektricitet – så omgivningens reaktioner att man gjorde någon sorts bragd som levde enligt själv-hushållsprincipen ryckte hon mest på axlarna åt. Familjen hade ju dessutom en viss inkomst – totalt uppgick den visserligen bara till 300 kronor per månad, plus barnbi-draget – men det räckte att leva på och livskvaliteten var hög. Att tillsammans kunna arbeta för någonting man verkligen tror på har alltid varit en bärande grund i Sarahs och Lillis` förhållande.

Under sina första 9 år levde Sarah under den stränga livs-medelsransonering som i England fanns kvar ända fram till 1954, då landet äntligen började hämta sig efter kri-get. -Det var tufft. Nu snackar vi om 20 gram smör per må-nad… så uppväxten i ett grått och fattigt England hade inte direkt gjort mig bortskämd. Den första tiden på Skogsnäs innebar så otroligt mycket, en gammal sanning är ju också att det faktiskt är de jobbiga sakerna som för en framåt, gör att man utvecklas. Det finns många sätt att smita undan – man söker bekräftelser i karriären, pry-lar eller kärleksrelationen. Men det spelar ingen roll hur mycket man än försöker fly – i slutänden så måste man ändå stå på sina egna ben.Disciplinen har blivit något som ger Sarah frihet. En kon-kret arbetsrutin som utvecklades just under dessa första år. Tidiga morgnar med lagård, småbarn och skolungar – vända och lappa kläder, bära ved och spänta stickor. Potatis, lök och morötter – nässelsoppor, hembakt bröd och kärna smör för att ta reda på grädden.

Disciplinen har blivit något som ger Sarah frihet. En kon-kret arbetsrutin som utvecklades just under dessa första år. Tidiga morgnar med lagård, småbarn och skolungar – vända och lappa kläder, bära ved och spänta stickor. Potatis, lök och morötter – nässelsoppor, hembakt bröd och kärna smör för att ta reda på grädden.




kret arbetsrutin som utvecklades just under dessa första år. Tidiga morgnar med lagård, småbarn och skolungar – vända och lappa kläder, bära ved och spänta stickor. Potatis, lök och morötter – nässelsoppor, hembakt bröd och kärna smör för att ta reda på grädden.

ändå stå på sina egna ben.Disciplinen har blivit något som ger Sarah frihet. En kon-kret arbetsrutin som utvecklades just under dessa första år. Tidiga morgnar med lagård, småbarn och skolungar – vända och lappa kläder, bära ved och spänta stickor. Potatis, lök och morötter – nässelsoppor, hembakt bröd och kärna smör för att ta reda på grädden.

mycket man än försöker fly – i slutänden så måste man ändå stå på sina egna ben.Disciplinen har blivit något som ger Sarah frihet. En kon-kret arbetsrutin som utvecklades just under dessa första år. Tidiga morgnar med lagård, småbarn och skolungar

lar eller kärleksrelationen. Men det spelar ingen roll hur mycket man än försöker fly – i slutänden så måste man ändå stå på sina egna ben.Disciplinen har blivit något som ger Sarah frihet. En kon-ändå stå på sina egna ben.Disciplinen har blivit något som ger Sarah frihet. En kon-kret arbetsrutin som utvecklades just under dessa första år. Tidiga morgnar med lagård, småbarn och skolungar – vända och lappa kläder, bära ved och spänta stickor. Potatis, lök och morötter – nässelsoppor, hembakt bröd

att smita undan – man söker bekräftelser i karriären, pry-lar eller kärleksrelationen. Men det spelar ingen roll hur mycket man än försöker fly – i slutänden så måste man

Disciplinen har blivit något som ger Sarah frihet. En kon-Disciplinen har blivit något som ger Sarah frihet. En kon-kret arbetsrutin som utvecklades just under dessa första år. Tidiga morgnar med lagård, småbarn och skolungar – vända och lappa kläder, bära ved och spänta stickor.

Disciplinen har blivit något som ger Sarah frihet. En kon-kret arbetsrutin som utvecklades just under dessa första

lar eller kärleksrelationen. Men det spelar ingen roll hur mycket man än försöker fly – i slutänden så måste man

Disciplinen har blivit något som ger Sarah frihet. En kon-kret arbetsrutin som utvecklades just under dessa första år. Tidiga morgnar med lagård, småbarn och skolungar – vända och lappa kläder, bära ved och spänta stickor. Potatis, lök och morötter – nässelsoppor, hembakt bröd



Disciplinen har blivit något som ger Sarah frihet. En kon-kret arbetsrutin som utvecklades just under dessa första år. Tidiga morgnar med lagård, småbarn och skolungar – vända och lappa kläder, bära ved och spänta stickor. Potatis, lök och morötter – nässelsoppor, hembakt bröd

sid 10 text: åsa tova bergh västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 annonser sid 11

“Att läsa en artikel om sig själv är en märklig känsla...Det är som att titta utifrån - själv ser jag mig från insidan.Jag ser mina brister, såsom att jag har dåligt tålamod med människor som inte kan besluta sig snabbt och vara öppna för nya idéer.När det kommer till kallprat kring kakfatet är jag oduglig, vill helst bara diskret glida undan.Fortfarande bär jag skuggan av det mobbade barnet inom mig,det barn som hellre är en betraktare än vågar delta......och hursomhelst är jag bara jag.Det finns en hel hop av oss här i världen!”

Än idag – med utflugna både barn och kreatur, ett be-tydligt ”bekvämare” boende och överhuvudtaget ”lättare” livsvillkor – är Sarah en disciplinerad morgonmänniska som under arbetsperioderna jobbar i ateljén från sjutiden på morgonen och tio timmar framåt. -Sen är det matlagning, trädgård – ja, helt enkelt praktisk verklighet som gäller. Men struktur och regelbundna va-nor är viktiga för mig, det ger mig tydliga ramar att hålla mig inom.

Någonting väldigt positivt med Sarahs framgångar som textil designer är att hon emellanåt kunnat erbjuda andra sömmerskor en del uppdrag - själv hinner hon ju inte göra allting.Att ”stå på flera ben” är ett begrepp man brukar använda om arbetsvillkoren i glesbygden – och varje möjlighet att arbeta på hemmaplan är värdefull. Dessutom har vänin-nor i olika åldrar ställt upp som fotomodeller med olika karaktärer. -Mina kläder ska inte bara visas av trådsmala 20-åringar, säger Sarah mycket bestämt ifrån. –Vi kvinnor ser ut på så många olika sätt och alla har sin skönhet!

När vi nu är inne på ämnet Kvinnor… Sarah berättar om sin mamma, som under andra världskriget faktiskt syss-lade med husockupation i London. Inte för egen del, utan som ett led i att hjälpa de familjer som blivit hemlösa efter bombernas härjningar. -Det fanns en hel del oskadda hus med stora pampiga paradvåningar som stod tomma eftersom ägarna haft möjlighet att fly till sina lantställen på tryggt avstånd från staden. - Mina föräldrars engagemang har definitivt for-mat mig som person. När man passerat 45 inser man hur mycket man faktiskt bär med sig – även om man trodde man var fri vid 20! Sarah skrattar åt sig själv – och lärdo-mar hon dragit under livet. Konstaterar att man oftast påverkas så otroligt starkt av sin uppväxt.

Att byta land som vuxen innebar en stor omställning på det planet att Sarah, som alltid haft lätt att uttrycka sig, plötsligt förlorade hela sin ”verbala arsenal”. Det var en kämpig tid i början, men hon såg snabbt till att lära sig sitt nya språk. -Rent självförsvar! konstaterar hon med ett skratt. –Jag var ju tvungen!Under vårt samtal rubricerar Sarah ibland sig själv som ”invandrare”. Hon har rest mycket och upplevt många olika kulturer. Hur är det att vara ”invandrare” från Eng-land – och hur tror hon att hennes tillvaro i Sverige skulle se ut om hon istället varit född exempelvis i Pakistan? -Den engelska kulturen ligger den svenska rätt nära, det går rätt lätt att flyta in. Vi har ju också en hel del gemen-sam bakgrund i form av musik och litteratur…fast det är klart, om någon börjar prata om svenska radioprogram som ”alla” minns från 50-talet, då hänger jag ju inte riktigt med. Men på det stora hela har det funkat väldigt bra, och som engelska – eller amerikanska – har man många ”plus” , det anses nog lite ”intressant” och ”högt” i många sammanhang… Hon gör en paus, som för att begrunda detta faktum. Lite märkligt är det ju, detta eviga sorte-rande och rangordnande av människor… -…hade jag däremot varit född i Pakistan…? Då tror jag att mycket av det svenska skulle ha känts rätt obegripligt, inte minst kvinnorollen. För att inte tala om hur annor-lunda många svenskar ser på begreppet Familjen.

För Sarah är Familjen navet som allt spinner kring. Arbe-te, fritid – livet självt pågår hela tiden, en lång spännande resa. Ett sjätte barnbarn på väg och massor av projekt på gång. Att sy kläder till en stor teaterföreställning i gotländ-ska Roma – och, kanske det allra största, nämligen arbetet med att skriva en bok om sin tillvaro på Skogsnäs. En do-kumentär om de första trettio åren från en som verkligen varit med – och tveklöst vill fortsätta vara med!

Det var allt en välsignad tur att hon tog mod till sig och vågade kliva fram till det där glada cykelgänget på Isle of Wight 1970. Att hon vågade säga -Hej, här är jag! trots att hon var blyg och rädd att få ett nej. Men ibland hand-lar livet just om att våga – och när man känner i sitt hjärta att någonting är helt rätt, då gäller det att lyssna - och att handla.Sen kan vad som helst hända…

inte minst kvinnorollen. För att inte tala om hur annor-lunda många svenskar ser på begreppet Familjen.

För Sarah är Familjen navet som allt spinner kring. Arbe-te, fritid – livet självt pågår hela tiden, en lång spännande

inte minst kvinnorollen. För att inte tala om hur annor-lunda många svenskar ser på begreppet Familjen.

rande och rangordnande av människor… -…hade jag däremot varit född i Pakistan…? Då tror jag att mycket av det svenska skulle ha känts rätt obegripligt, inte minst kvinnorollen. För att inte tala om hur annor-lunda många svenskar ser på begreppet Familjen.inte minst kvinnorollen. För att inte tala om hur annor-lunda många svenskar ser på begreppet Familjen.

För Sarah är Familjen navet som allt spinner kring. Arbe-te, fritid – livet självt pågår hela tiden, en lång spännande resa. Ett sjätte barnbarn på väg och massor av projekt på

sammanhang… Hon gör en paus, som för att begrunda detta faktum. Lite märkligt är det ju, detta eviga sorte-rande och rangordnande av människor… -…hade jag däremot varit född i Pakistan…? Då tror jag att mycket av det svenska skulle ha känts rätt obegripligt,

lunda många svenskar ser på begreppet Familjen.

För Sarah är Familjen navet som allt spinner kring. Arbe-te, fritid – livet självt pågår hela tiden, en lång spännande resa. Ett sjätte barnbarn på väg och massor av projekt på gång. Att sy kläder till en stor teaterföreställning i gotländ-ska Roma – och, kanske det allra största, nämligen arbetet ska Roma – och, kanske det allra största, nämligen arbetet med att skriva en bok om sin tillvaro på Skogsnäs. En do-kumentär om de första trettio åren från en som verkligen

För Sarah är Familjen navet som allt spinner kring. Arbe-te, fritid – livet självt pågår hela tiden, en lång spännande resa. Ett sjätte barnbarn på väg och massor av projekt på gång. Att sy kläder till en stor teaterföreställning i gotländ-ska Roma – och, kanske det allra största, nämligen arbetet med att skriva en bok om sin tillvaro på Skogsnäs. En do-

som ”alla” minns från 50-talet, då hänger jag ju inte riktigt med. Men på det stora hela har det funkat väldigt bra, och som engelska – eller amerikanska – har man många ”plus” , det anses nog lite ”intressant” och ”högt” i många sammanhang… Hon gör en paus, som för att begrunda

går rätt lätt att flyta in. Vi har ju också en hel del gemen-sam bakgrund i form av musik och litteratur…fast det är klart, om någon börjar prata om svenska radioprogram som ”alla” minns från 50-talet, då hänger jag ju inte riktigt med. Men på det stora hela har det funkat väldigt bra, och som engelska – eller amerikanska – har man många ”plus” , det anses nog lite ”intressant” och ”högt” i många sammanhang… Hon gör en paus, som för att begrunda detta faktum. Lite märkligt är det ju, detta eviga sorte-rande och rangordnande av människor…

går rätt lätt att flyta in. Vi har ju också en hel del gemen-sam bakgrund i form av musik och litteratur…fast det är klart, om någon börjar prata om svenska radioprogram som ”alla” minns från 50-talet, då hänger jag ju inte riktigt med. Men på det stora hela har det funkat väldigt bra, och som engelska – eller amerikanska – har man många ”plus” , det anses nog lite ”intressant” och ”högt” i många sammanhang… Hon gör en paus, som för att begrunda detta faktum. Lite märkligt är det ju, detta eviga sorte-rande och rangordnande av människor…

sam bakgrund i form av musik och litteratur…fast det är klart, om någon börjar prata om svenska radioprogram som ”alla” minns från 50-talet, då hänger jag ju inte riktigt med. Men på det stora hela har det funkat väldigt bra, och som engelska – eller amerikanska – har man många ”plus” , det anses nog lite ”intressant” och ”högt” i många sammanhang… Hon gör en paus, som för att begrunda detta faktum. Lite märkligt är det ju, detta eviga sorte-rande och rangordnande av människor…

som ”alla” minns från 50-talet, då hänger jag ju inte riktigt med. Men på det stora hela har det funkat väldigt bra, och som engelska – eller amerikanska – har man många ”plus” , det anses nog lite ”intressant” och ”högt” i många sammanhang… Hon gör en paus, som för att begrunda detta faktum. Lite märkligt är det ju, detta eviga sorte-rande och rangordnande av människor… -…hade jag däremot varit född i Pakistan…? Då tror jag

och som engelska – eller amerikanska – har man många ”plus” , det anses nog lite ”intressant” och ”högt” i många sammanhang… Hon gör en paus, som för att begrunda detta faktum. Lite märkligt är det ju, detta eviga sorte-rande och rangordnande av människor… -…hade jag däremot varit född i Pakistan…? Då tror jag

klart, om någon börjar prata om svenska radioprogram som ”alla” minns från 50-talet, då hänger jag ju inte riktigt med. Men på det stora hela har det funkat väldigt bra, och som engelska – eller amerikanska – har man många ”plus” , det anses nog lite ”intressant” och ”högt” i många sammanhang… Hon gör en paus, som för att begrunda detta faktum. Lite märkligt är det ju, detta eviga sorte-rande och rangordnande av människor… -…hade jag däremot varit född i Pakistan…? Då tror jag

sid 10 text: åsa tova bergh västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 annonser sid 11

Filmer, presenter, korv, läsk m.m

västerut nummer 2/2006 annonser sid 13sid 12 krönika västerut nummer 2/2006

Efter en hel vecka på ett ungdomsläger i de småländska skogarna var jag på väg norrut. Bilresan på E4:an var dryg. Det kändes som om det skulle aldrig ta slut. Men då, nå-gonstans utanför Söderhamn, långt borta mot horisonten, helt plötsligt, var de där, höga gröna berg. Då kändes det som - nu är jag hemma, hemma i Norrland. Det var lite märkligt. Jag hade just varit en hel vecka i skogen. Men de småländska skogarna och de norrländska skogarna är helt olika. Det finns en skillnad mellan skog och skog. I Småland är det tätare mellan byarna. Det är mindre ytor. Skogarna är mindre. Här i Norrland är det stort; stora skogar, högre berg, större ytor. Här har man utrymme för att andas. Ah, hemma i Norrland. Nu, är jag inte så naiv. Jag vet att Norrland är ett stort begrepp, ”Norrland” är ett stort område. Eller som jag har hört någon säga förut, ”Norrland är en bra bit av Sverige.” Mitt Norrland är den delen jag känner bäst, Medelpad och Ångermanland, i synnerhet västra Ångermanland. Men då slogs jag av en tanke. Kan jag säga att jag har kommit hem till Norrland? Jag som inte har bott här för mer än sju år. Har jag rätt till att säga det här är mitt hem? Får jag säga att jag kommer från Norrland? Och här är den stora frågan; Har jag rätt att kalla mig för Norrlän-ning? Jag har aldrig bott på ett enda ställe särskilt länge. När jag var barn bodde vi aldrig på ett ställe längre än fem år. Även som vuxen har jag flyttat en hel del. Så jag har ingen riktig hemstad eller hemort. Vad eller vart är hemma då för en som har flyttat mycket? Hör de hemma

någonstans? På amerikanska har vi ett uttryck, ”Home is where you hang your hat.” (grovt översatt, hemma är där man kan hänga av sig sin hatt) Det betyder ungefär att hemma är där man kan komma in och stanna ett tag och pusta ut. Det finns också ett liknande uttryck, ”Home is where your heart is.” (hemma är där man har sitt hjärta) Hemma är det stället som man har starka känslor för eller där man har starka känslomässiga band. När vi flyttade 1999 från Stockholm till Edsele det var ganska många som frågade oss varför? Varför vill ett ungt par med små barn välja med frivilja att flytta från Stockholm (som om det var något fantastiskt) till lille Edsele (som om det var ingenting att hänga i granen)? Vissa människor drog slutsatsen att antingen var det något konstigt med denna familj eller så fanns det något annat skumt. (jag tror inte att vi är något konstigare än någon annan familj, men vad vet jag) Man hade svårt att se att kanske det var något bra här som man vill flytta till. Här finns det bra miljö för barn att växa upp. Här finns det utrymme att andas ut. Frisk luft att andas in. För många år sedan bodde jag i Chicago, USA. Där hade jag bott till och från under tio år, ganska länge i alla fall. En gång hade jag sagt till en kompis som var där för att hälsa på att jag var en Chicagobo (Chicagoan på ame-rikanska) Jaha, då sa en annan kompis till mig, ”du är ingen Chicagobo, du har inte växt upp här.” Han hade visserligen växt upp i staden men hans föräldrar hade im-migrerat – hans pappa från Norge och hans mamma från Sverige. Hur länge måste man bo på en plats för att kalla det för hemma?Får en amerikan i Ångermanland kalla sig för Norrlän-ning? Om han trivs där och har sitt hjärta där? Får en invandare från Tyskland kalla sig för Norrlänning? Eller från Thailand? Eller en flykting från Irak, eller Rwanda. Eller för den delen, kan en skåning få känna sig hemma här? Ja, vi har en underbar och vacker landsdel här, tillräckligt stor för att bjuda på, tillräckligt stor för att bjuda in andra. Men hjälp, tänk om alla vill flytta hit…

k k r ö n i k a

[email protected]

västerut nummer 2/2006 annonser sid 13sid 12 krönika västerut nummer 2/2006

k

��

��

��

��

��

��

��

OLSSONSSÅG & HYVLERI AB

88040 RAMSELE

Storgatan 7 • 880 40 Ramsele • 070-206 61 73

��

��

��

��

��

��

��fastigheter • skogsentreprenad

��

��

Junselelöparen fållad med hålsöm 200:-/mJunseleduken 57x57 cm 150 kr. Fållad med hålsöm Jakobssons Foto & Hantverk Köpmangatan 21 i Junsele Tel. 070-209 51 44 el. 070 - 224 11 04 Hemsideadress www.alltihantverk.se

sid 14 shopping västerut nummer 2/2006

Dörrknopp 95:-/stFinns till försäljning hos Hoting Unlimited 0671-100 70, på designtorget eller på hemsidan www.railnail.nu

Finns att köpa bl.a på Svar i Ramsele Tel: 0623-725 00 och Arton99 i Sollefteå Tel: 0620-159 00

Lillterrsjö keramik

Rälsspik som idag återanvänds som kulturspridande, miljötänkande flasköppnare. Finns till försäljning hos Hoting Unlimited 0671-100 70, på designtorget eller på hemsidan www.railnail.nu

Spiken ”The rail nail” 249:-

Lokalproducerade

från västra området

Spiken 249:-

Produkter

sid 14 shopping västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 shopping sid 15

Trollkors LC produkter 29:-

Enligt gammal sägen skyddar ett trollkors mot allt ont. Ha alltid ett i fickan, i bilen eller stoppa med ett när du skickar in din deklaration. Finns hos hantverkshuset i Ramsele0623-520 48

Edselelöpare & Regnbågelöpare 180:-Detta är ett axplock av de löpare och olika möster som Kurt Lantz i Edsele väver. Försäljning sker från hemmet eller på olika marknader runt om i kom-munen. Kurt . Tel: 0623-201 53 .

Fat i glas Helen Blästa 350:-

Bägare Helen Blästa 90:-

Uggla 210:-

Ugglorna är handmålade naturstenar, som är hämtade ute i markerna runt Junsele. Priserna varierar beroende på storlek och antal ugglor.Allt från 50:- upp till ca 700:-.Jakobssons Foto & Hantverk Köpmangatan 21 i Junsele Tel. 070-209 51 44 el. 070 - 224 11 04 Hemsideadress www.alltihantverk.se

Förutom i sin egen butik och i nystartade butiken på Gålsjö säljs Helens alster till exempel på Jamtli i Östersund, i inredningsbutiken dn’a design and art i Göteborg och på Arton 99 i Sollefteå.www.ovalen.com Helen Blästa 0622-104 09, 073-094 97 33

Förutom i sin egen butik och i nystartade butiken på Gålsjö säljs Helens alster till exempel på Jamtli i Östersund, i inredningsbutiken dn’a design and art i Göteborg och på Arton 99 i Sollefteå.www.ovalen.com Helen Blästa 0622-104 09, 073-094 97 33

sid 16 text & foto: lena dalgren västerut nummer 2/2006

Från enmansföretag till sju anställda på bara något år. Perso-

nen bakom denna utveckling är Nils-Bengt Nilsson och före-

taget Dina Försäkringar Västra.

Nils-Bengt började sin bana som försäkringsman i Ström-

sunds Brandstodsbolag, som längre fram bytte namn till

Strömsunds Försäkringsbolag. Som enmansföretagare skötte

han allt från försäljning till skadereglering och bokföring.

1987 startade datoriseringen av Sockenbolagen. Nils-Bengt

såg utvecklingspotentialen i detta och har sedan dess legat

långt fram i företagets tekniska utveckling.

Man förstår att Nils-Bengt är en man som ser utveckling

och hela tiden ligger lite före. När Sockenbolagen 1995 star-

tade med fordonsförsäkringar sköttes skaderegleringen av

dessa ärenden centralt från Stockholm. Men eftersom antalet

försäkringstagare växte, blev behovet av att fördela arbets-

uppgifterna på flera kontor större.

Därför är det kanske inte konstigt att just Sockenbolaget i

Backe blev ett av de fem kontor i Sverige som kom att hand-

lägga skaderegleringen inom fordonsförsäkring. Skaderegle-

ring av motorfordonsförsäkringar sker till stor del digitalt.

Nils-Bengt har även varit med och påverkat utvecklingen

av nuvarande och tidigare datasystem inom bolagsgruppen

och även organisationen av det tekniska systemet för bildö-

verföring från verkstad till försäkringsbolag som används

idag.

År 2000 hade arbetsuppgifterna till slut blivit för många

även för denna man och företagets första anställning görs.

Sedan följer snabbt fyra till under loppet av två år.

–Det är en hög tröskel att ta sig över innan man som företa-

gare gör sin första anställning, men sen går det av bara farten,

säger Nils-Bengt. Ulrika Eriksson och Torbjörn Persson var

de första som anställdes.

Sommaren 2002 flyttar man till nya lokaler. Kommunen

behövde inte längre lika stor plats för dagis och man fick hyra

halva den fastigheten som ligger vid skolan i Backe.

Samma år blev det aktuellt med ett samgående med Junsele

Försäkringsbolag. Det innebar att Helen Nordström som ar-

betade där flyttade över till Backekontoret. Ulrika Sjödin an-

ställdes senare då ytterligare förstärkning behövdes.

Då Strömsunds Kommun ändrade sin dagisverksamhet

och flyttade all sin verksamhet in i skolans lokaler, köpte

man hela fastigheten och har därefter anpassat den fullt ut

för verksamheten.

Varefter nya anställda har kommit in i företaget har en

renodling av arbetsuppgifter gjorts. Företaget står hela tiden

inför förändringar och Nils-Bengt lägger en stor del av äran

till företagets framgång på att man som team jobbar bra.

–Det är oerhört viktigt med bra medarbetare. Det är när vi

tillsammans jobbar mot samma mål som det händer saker.

Utan team hade vi inte utvecklats så mycket som vi gjort,

säger Nils-Bengt.

2005 behövde man ytterligare personal. Jobben med ska-

dereglering av fordon hade blivit många och Jan Johansson

anställs. Förutom sitt arbete med skadebesiktning av fordon

fungerar han även som vaktmästare för fastigheten.

Just nu finns också Peder Jacobsson på företaget med

en provanställning med inriktning på försäljning och övrig

marknadsföring.

I februari i år bytte Sockenbolagen namn till Dina Försäk-

ringar. En stor marknadsföringskampanj är under sjösättning

för att befästa den nya profilen. Att detta kommer att med-

föra fler försäkringstagare och mer jobb till kontoret i Backe

är Nils-Bengt övertygad om. Hela bolaget expanderar och vi

gör oss kända för att vara nära kunden och ha lokalkännedom.

Det är något som de flesta kunder uppskattar. Dessutom har

vi ett så brett utbud av försäkringar att kunden bara behöver

anlita ett försäkringsbolag för alla sina sakförsäkringar.

– Jag ser stora möjligheter tillsammans med mina medarbe-

tare att försäkringsbolaget utvecklas mycket positivt inom

några år, förutspår Nils-Bengt.

Expansivt företag i Backe

sid 16 text & foto: lena dalgren västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 text & foto: lena dalgren sid 17

I dag är vi vana vid att de flesta stora företag har 020 nummer och stora kundtjänster på olika platser i landet. Du vet aldrig var du hamnar och vem du pratar med, när du gör din beställ-ning eller vill fråga om något. Norsk Hydro kör en annan strategi och satsar lokalt. I stället för att dra in på försäljningskon-tor och placera dom centralt så öppnar man ett nytt. Och detta i Ramsele. Anledningen är att komma nära kunden. När kunden vet vem som svarar och vem som kom-mer med transporten ökar försäljningen. Andra oljebolag anlitar numera utländska åkerier för sina transporter i Sverige och har upplyst sina kunder om att det kanske inte är en svenskre-gistrerad bil som kommer till macken. Att man valde just Ramsele beror på att man sedan tidigare hade en transportör här, Ma-gussons Oljetransporter, och var mycket nöjda med det företaget. Magnussons är numera agent för Hydro och sköter all försäljning i området från Sundsvall och inåt i norrlands inland. Företaget har idag fyra tankbilar placerade i Ramsele, Ånge och Östersund.Att Hydro valde Ramsele som platsen för ett lokalt försäljningskontor har också att göra med att området har ett stort antal skogsentreprenörer som är storkonsumenter av diesel. Magnus-sons har de flesta av dessa som kunder, och levererar diesel och oljor direkt på plats. Till att börja med sköts försäljningskontoret av Jan, Lars-Olof och Marie-Louise som sedan tidigare jobbar åt Magnussons. Men på sikt kan det bli fråga om att utöka personalen. Mag-nussons har inte bara försäljningskontor utan även butik med oljor, bilvårdsprodukter osv. till både privatpersoner och företag.

Mats Lindqvist, Norsk Hydros distriktschef , är mycket nöjd med satsningen i Ramsele.Vi har redan sett en kraftig ökning av volymen i området sedan i april då Magnussons startade som försäljningskontor. Och det här kommer att fortsätta. Vi tror på att komma närmare kunden med försäljningen. Framöver kommer vi också att sälja El från kontoret i Ramsele, det gör vi i resten av landet redan idag.Det förbrukas mycket diesel och smörjmedel i det här området och vi är både glada och stolta över att få vara leve-rantör till alla kunder som finns här.Vi lyssnar mycket på våra kunder för att ta reda på vad dem vill ha, och en grund för en leverantör av bränslen är att man måste ha en vettig prissättning och en bra produkt, men bara det räcker inte. Idag måste man också kunna pre-sentera något mer för kunden än produkter och priser, vi väljer att presentera lokala lösningar så att man som kund känner att det är enkelt att kontakta oss. Man ska veta vem som svarar i telefon, man ska kunna titta in och säga hej, man ska veta vem som levererar, man ska helt enkelt ha en mänsklig relation till sin leverantör och här går vi en helt annan väg än andra i branschen.

Norsk Hydro satsar lokalt Mats Lindqvist Jan-Olof Magnusson Jan Magnusson

västerut nummer 2/2006 annonser sid 19sid 18 text & foto: lena dalgren västerut nummer 2/2006

Öppettider 26/6-27/8 2006 Vardagar 10.00-18.00 Lördagar & Söndagar 11.00-17.00 Tel: 0671-105 10

Stig Nilsson guidar

Jag är inte ett dugg intresserad av bilar. Visst kan jag skilja på en Mercedes och en Saab, men modeller, häst-krafter och skillnader mellan olika årsmodeller är mig to-talt likgiltigt. Däremot älskar jag färg och form, tilltalas av vackra föremål och fascineras av spännande historier. Därför är mitt besök på bilmuséet i Hoting en fantastisk upplevelse. Jag bryr mig inte om att studera fakta om bilarna. Inte en enda gång tittar jag på de skyltar som finns vid varje fordon. Men jag kan inte annat än be-undra dessa vackra och välputsade föremål.

Ivar Ericsson, grundaren av museet är min guide. Det är hans intresse och idoga samlande som gjort samlingen till vad den är idag. Han berättar om alla turer kring mu-seet. Hur det flyttats först till Östersund och sedan un-der en period till Stockholm, men sedan kommit tillbaka till Hoting. Man förstår att Hoting ligger honom varmt om hjärtat och att det är av den anledningen som mu-seet fortfarande finns kvar här. Trots att antalet besökare förmodligen skulle vara större någon annan stans. Det är trots allt ett av Europas mest sevärda bilmuseum och ett av Sveriges största. Det unika med detta museum är den stora bredden. Här finns fordon från sekelskiftet till 70-tal, samt även ett 40-tal motorcyklar. Under de sommar-månader som man håller öppet, kommer cirka sju tusen besökare. Detta gör det till ett av områdets mest besökta anläggningar sommartid.

Jag får under mitt besök även träffa Stig Nilsson, som är den som skall guida och berätta om bilarna i sommar, något som han även gjort tidigare. Stig berättar om var bilarna gått, vad de använts till och i vissa fall vem som ägt och kört bilen. Till exempel finns en bil som tillhört

Gustaf VI Adolf. I handskfacket hittade Ivar en näsduk med drottning Louise´s monogram och näsduken låg på en blå sammetskudde och detta finns naturligtvis kvar på museet.

När jag frågar vilken bil som är muséets riktiga pärla så utbryter en diskussion innan man enas om att det nog är Renaulten från 1909. Även om denna bil finns en spän-nande historia. Vid en renovering, som gjordes i Uppsala, hittade man under lacken ett Röda Korsmärke. Därav kan man dra slutsatsen att den gått som taxi i Paris och använts för att transportera soldater till fronten under första världskriget. När bilen kom till Sverige gjordes en ny kaross i Stockholm och den var sedan landshövding Odelbergs fordon.

En Mercedes 300SL, en s.k. måsvinge, finns också i mu-seet. Det är enligt Stig bilen med den allra vackraste lin-jen. När museet flyttade till sin nuvarande plats för två år sedan fanns utrymme att utöka samlingen med lite nyare bilar. Nu finns en rad rariteter från 60- och 70-tal. Många besökare tycker att dessa bilar är den stora behållningen, då man känner igen dem från sin barndom, som den bilen morfar eller grannen hade. Att komma in och se hela raden, bilar så långt ögat når, är bara det en hisnande upplevelse. Vilket ditt förhål-lande till bilar än är så tycker jag att du ska åka till Hoting i sommar.

Bilmuséet i Hoting

muséets riktiga pärla

mercedes 300SL, sk måsvinge

västerut nummer 2/2006 annonser sid 19sid 18 text & foto: lena dalgren västerut nummer 2/2006

Öppettider 26/6-27/8 2006 Vardagar 10.00-18.00 Lördagar & Söndagar 11.00-17.00 Tel: 0671-105 10

muséets riktiga pärla

mercedes 300SL, sk måsvinge

Kontorshotell

Fullt utrustat kontor!Hyr per månad, dag eller timme.

Perfekt för distansarbete och egna företagare

Gemensamt konferensrumoch pentry

RamselegårdenStorgatan 54, RamselePer Sidén 0623·520 48Mobil 073 813 13 75

RamselegårdenStorgatan 54, RamselePer Sidén 0623·520 48Mobil 073 813 13 75

Kontorshotell

sid 20 text: cuno bernhardsson foto: peter hoelstad västerut nummer 2/2006

E-post: [email protected]

Några tankar kring ett fotografi och en artikel i Dagens Nyheter 20 juni 1999.

-Det var med stor förvåning som jag söndagmorgo-nen den 20 juni vid frukostbordet slog upp ”min DN”. På första sidan ser jag en artikel som handlar om öde-hus, boende och avfolkning i Ångermanlands glesbygd. Jag tänker att det skall bli spännande att läsa eftersom jag kommer ifrån dessa trakter. Som vanligt bläddrar jag igenom söndags-DN del för del, plötsligen slår jag upp avdelningen ”Bostad”. Med ett förvånat igenkännande ser jag först den stora gröna massan, skogen – människans lunga! Mitt i detta gröna hav står det solitära huset, mitt hus. Jag tycker att bilden är underbar, påminner en del om Hans Vikstens målningar, med motiven med båten som glider fram på en stilla sommarsjö. Jag tittar närmare på bilden för att riktigt försäkra mig om att det verkligen är det rätta huset, jag känner igen rönnen på gårdsplanen och det smala, långa, gängliga lärkträdet som sköt skott för 15-20 år sedan. Det var nog den sommaren som mor-far hässjade och bar hässjevirket så att svetten vätte hans panna och rygg.

Jag ser en antydan till något vitt som hänger på väggen ute på altanen, en tom plastpåse som fungerar som vedkorg, vilket tyder på att jag var i huset när bilden togs förra året. Altanen och dess tak börjar bli lite sned och vind av många vintersnöars tyngd, förskjuten och satt, en sak som jag snart måste åtgärda. Men framförallt känner jag igen den gulaktiga färgen, ”herrgårdsgul ska vi måla stugan”, sa morfar när vi som-maren 1969 målade den förra gången. Han sa ” herrgårds-gul” med stolthet och självsäkerhet, han var en av dessa ”skötsamma arbetare”som Ronny Ambjörnsson skriver om i sin bok om Holmsund. Nu hade han ”skött sig”, av-

ancerat från ackordsflottare i småbäckarna till flottnings-förman på Faxälven, han hade nu lyckats i sitt livsprojekt. Nu kunde dagsverkstorparpojken måla sitt hus lika fint som bondgårdarna uppe i Ödsgård. Faluröd hade varit den färg som gällt i alla tider som man haft färg på tor-parstugorna. Man tyckte att faluröd ”släppte eller färgade av sig” som man sa. Ladugården kunde man fortfarande måla röd, men där man bodde skulle det vara bättre. I slutet på 1920-talet när man fick egnahemslånet för detta hus av Hushållningssällskapets Egnahemsnämnd i Väs-ternorrlands län, och vandringsrättaren Adolf Eriksson i Ramsele lämnade ut mönsterritningen och detaljerade beskrivningen på vilket byggnadsmaterial som skulle an-vändas. Vandringsrättarn skulle inspektera när det var färdigt, det blev inga pengar över till någon oljefärg. Man fick hålla till goda med den i mönsterritningen föreslagna rödfärgen.

Mormor brukade säga att ”det va nog Per Albin som gjor-de så folket hade råd att bygga sig en gård”. ”N’Pär Albin” var och förblev en idol för många av Sveriges småbru-kare långt, långt efter sin död, och fotot av hänger fort-farande på väggen i huset. Men på 1930-talet började man se en utflyttning från landsbygden, vilken tillfälligt stoppades av andra världskriget. I ”husets” trakt inträffade den stora utflyttningen efter kriget och den har pågått sedan dess, man flyttade ner till industrin vid de större norrländska kuststäderna. Många hamnade i Stockholms norra kranskommuner. Ortnamnen Sollentuna, Järfälla och Täby hörde man talas om när barnbarnen var hemma hos mor- och farföräldrarna några sommarveckor eller ett helt sommarlov. En del återvänder fortfarande varje vår och sommar för att kanske försöka förstå, de där tomma husen som ser obebott ut kanske brukas ett par veckor per år, trots allt.

Ett hus på n ipans kant, en ström i tidens hav

västerut nummer 2/2006 ett hus på nipans kant sid 21sid 20 text: cuno bernhardsson foto: peter hoelstad västerut nummer 2/2006

Men morfar och mormor flyttade inte, utan hade sina två-tre kor och småkretaur, eller som de sade ”vi visste ju inget annat… vi hade ju alltid haft djur”. Djuren fick bli kvar till 1960-talets mitt. Men att slå åkern med lien i mitten av juli månad skulle ske så länge man orkade, men sista åren blev det nog så att man lejde en traktordri-ven slåttermaskin. Det är därför som marken kring själva huset inte är så igenväxt med skog. När man ser fotogra-fiet frapperas man av den enorma igenväxningen som det norrländska jordbrukslandskapet är utsatt för. Jag förstår plötsligt att svensk skogstillväxt vida överstiger uttaget, när jag ser detta fotografi ochJordbrukslandskapets tillbakagång om man jämför med ett fotografi som är 40-50 år gammalt. Faxälven ligger nere vid nipans fot. En av dessa älvar där: Ångaren gick uppför en vacker flod, mellan höga strän-der. Där ”timmer flöt i gula korpralskap och kompanier förbi” som Pelle Molin skriver i novellen, ”Historien om Gunnel” som ingår i Ådalens poesi. Rader som både visar det modernas intåg i form av ångan och tekniken men också timrets/råvarans flöde ”söderut”. Forsens brus är det inte så mycket bevänt med sedan kraftbolagen som kommit och gått under förra århund-radet gav nådastöten i början av 1960-talet när man med lätthet förvandlade stora delar av Ödsgårdsforsen till ett dike med hjälp av ett monstruöst muddringsverk. Men kraftverket producerar energi som värmer upp cirka

11000 svenska småhus, som det står på en informations-skylt vid kraftverket. Nu finns småhusen även i Nürnberg, Haag eller Basel uppvärmda av roterande generatorer i kraftverkets dolda rum.

Vi som föddes på 1950-talet, barn till de som arbetade med moderniteterna: motorsågarna, kraftverken, Timber-jackarna, barkmaskinerna och lastbilarna, lever vårt liv i de till synes större regionerna, kanske i en universitets-miljö, där vi rör oss i den nya tidens ”brus”, ett ”brus” från informationen i arkiven, biblioteken, datorerna, föreläs-ningsserierna och seminarierum. Vi umgås inte hemma hos varandra utan träffas på caféer och pubar, som blivit våra vardagsrum.

En del av oss känner ibland att vi vill dra oss tillbaka till ”våra rötter”, komma till eftertanke, känna historiens gång, som är vår ständigt närvarande osynliga ledsagare. Öppna kammarens fönster och lyssna till den fantastiska fågel-sången i maj månads slut, eller uppleva det totala höst-mörkret när månen är i nedan och ett höstregn sveper in över Faxälvens ådal. Vi göra upp en eld i järnspisen, drar på oss yllesockarna, kanske till och med skorna ibland. Att fånga sig själv, försöka skapa sig en egen identitet i en snabbt föränderlig värld. Alltså kan tillsynes ett tomt hus på en kulle leva upp då och då, och det har sin historia liksom alla andra tomma hus har sin historia.

Novell/berättelse publicerad första gången i Norrländska författarsällskapets tidskrift, Provins nr. 2 2000. Ovan text är i

vissa stycken omarbetad. Presentation: Cuno Bernhardsson, 1:e Arkivarie vid Umeå universitetsbiblioteks forskningsarkiv.

Norrländsk hembygdsforskare, föreläsare m.m. Presentation: Peter Hoelstad, fotograf. När ovan fotografi togs var Hoelstad

anställd av Dagens Nyheter. Numera har Peter eget fotoföretag med säte i Stockholm och Nyköping.

Rättelse-Resele www.resele.se.

I förra numret av västerut under rubriken ”nyinflyttade i västra” blev Resele församling olyckligt inplacerad under Ådalslidens församling, vilket jag beklagar. Men inte nog med det, inflyttningssiffrorna stämde dessvärre inte hel-ler. Gällande siffror för inflyttade Reselebor till försam-lingen under 2005 skall vara 27 st och inte 12 st som vi hade uppgifter på. Resele är förövrigt en by där det sjuder av aktivitet. Ef-ter ett stormöte som hölls i november 2005 p.g.a att af-fären i byn var nedläggningshotad tillsattes arbetsgrupper för olika utvecklingsinsatser. Målsättningen är att stärka

sammanhållningen i byn och utveckla Resele till en lock-ande plats för såväl pemanentboende och deltidsboende som för turister och andra besökare. Arbetsgrupperna som leds och samordnas av Resele-bygdens Byalag är indelade på följande sätt • boendeut-veckling • information och marknadsföring • aktiviteter • service och omsorg • turistvägen och älven • reseleveck-orna • restaureringsplan för niporna • lokal produktion.Flera av grupperna är redan i full gång vilket man bl. a kan se resultatet av i nya Resele Nytt, en ny framtagen turistfolder och via hemsidan www.resele.se.

sid 22 hantverkare i västra västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 hantverkare i västra sid 23

När vi i första numret av Västerut skulle pre-sentera produkterna från utställningen Utanede-dräkten, kom jag i kontakt med Inger Jacobsson från Meåfors, utanför Ramsele. Det var hon som gjorde duken och kuddarna till den utställningen. Under samtalets gång kom det fram att Inger har vävning som sin huvudsakliga sysselsättning vid sidan av hennes och makens jordbruk. Att hon säljer sina vävar till kunder runt om i Sverige och att hon även broderar provkollektioner åt Al-medahls.Detta gjorde mig nyfiken och jag bad om att få göra ett reportage inför detta nummer. Efter lite tvekan fick jag tillåtelse att skriva om Inger och hennes vävar. Inger kommer ursprungligen från Nordantjäl, och har gått på skola i Ramsele. Efter skolti-den längtade hon bort från byn och flyttade till Stockholm under en kortare period. Väl hemma igen bodde hon i Backe och jobbade bland an-nat på Konsum i Ramsele och inom vården. 1995 startade hon och maken Tommy jordbruk med mjölkdjur på gården de några år tidigare köpt i Meåfors. Numera är de en av få gårdar i kommu-nen som fortfarande har mjölkdjur på gården. Som bonde är man bunden till gården och Inger tillbringar sina dagar antingen i ladugården eller framför vävstolen. Gardiner, dukar, löpare och ”gubbatäcken” växer fram i vävstolen. En hel del är specialbeställda direkt av kunden, medan annat levereras till Jacobssons foto & hantverk i Junsele. Panellängder i hellinne med inslag av ka-relsk spets, Junselelöparen och gubbatäcket ”Ber-nadotterna” är några av de prover jag får se av hennes arbete. Inte mycket finns hemma i lager då Inger säljer det mesta av det hon hinner väva. En liten nedgång i efterfrågan av vävda produk-ter har Inger dock märkt.–Folk tar sig inte tid att sköta sina handvävda dukar och gardiner längre. Därför väljer man att köpa fabriksvävda alternativ, tror Inger. Gubba-täcken däremot är en efterfrågad present. På produktsidan hittar du Junselelöparen som Inger vävt.

Vid Rafnasils kulturområde i Ramsele, vid SVAR-

huset och hembygdsgården, ligger Hantverkshuset.

Det är de lokala hantverkarna som här har sin ut-

ställning. Huset är föreningens eget och har tidigare

varit Gästgiveri i Forsnäs.

Föreningen bildades 1991 och hade redan från

början som målsättning att ordna med en gemen-

sam försäljningslokal. Man undersökte olika lokaler

för ändamålet, men började sedan att jobba för ett

eget hus. Birgitta Lind, keramiker från Lillterrsjö,

var den som var mest drivande i frågan.

– Jag jobbade mer med husfrågan än mitt krukma-

keri under de här åren, säger hon.

I Forsnäs stog det gamla gästgiveriet mitt i byn,

bakom den dåvarande affären. Huset byggdes 1878-

79 av Erik Olof Eriksson, som använde det till lant-

handel, skjutsstation och gästgiveri.

Under 1992 flyttades huset till Ramsele, med hjälp

av Sollefteå Kommun, beredskapsarbete och Vat-

tenregleringsmedel. Ägandet och driften av huset

togs sedan över av Hantverksföreningen.

Sommaren -93 kunde man för första gången an-

vända huset som utställningslokal.

Idag finns ett tjugotal hantverkare representerade

i utställningen på Hantverkshuset. Bland annat hit-

tar man smide, vävt, lappteknik, stickat, smycken

och naturliga hudvårdsprodukter med mera till för-

säljning. Det är hantverkarna själva som sköter pass-

ningen av butiken, som är öppen hela sommaren

samt till jul och vid andra högtider under året.

Vackra vävar växer fram i Meåfors

”Gubbatäcke” Inger Jacobsson

Hantverkshuset i Ramsele

sid 22 hantverkare i västra västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 hantverkare i västra sid 23

Ovalen – keramikverkstad i Näsåker

I ett 300 år gammalt gårdshus mitt i Näsåker, ligger Ovalen keramik. Det är Helen Blästa som i huset på sin gård inrett verkstad och butik. Helen har sedan hon gick konstskola i Uppsala när hon var 16 år, arbetat mer eller mindre på heltid med sitt konstnärliga uttryck.

Som hantverkare är det svårt att enbart försörja sig på sitt skapande. He-len har, som hon tyck-er, hittat den perfekta kombi-nationen. Hon delar tiden mellan verk-staden och kurs-verksamhet, ofta för barn- och ungdo-mar. Bland annat är det hon som startat Kultursko-lans bildverkstad i Sollefteå. I sommar håller hon Hantverkskollo på Gålsjö Bruk den 18-20 juni och den 16-18 augusti. Hit är alla välkomna, oavsett ålder eller erfarenhet.

När Helen för ett år sedan öppnad sin kramikverkstad provade hon att bränna glas i sin ugn. Det visade sig vara ett lyckat försök. Skålar och fönsterprydnader i glas fanns till försäljning i butiken och efterfrågan har sedan dess varit stor.– Med glaset får jag utlopp för min konstnärliga frihet. Jag behöver inte oroa mig för att mina bruksföremål ska försörja mig utan kan experimentera fullt ut och jag får väldigt positiv respons på det jag tillverkar. Det är lite som att jobba med akvarell. Färgstarkt och transperent, säger Helen.Förutom i sin egen butik och i nystartade butiken på Gål-sjö säljs Helens alster till exempel på Jamtli i Östersund, i inredningsbutiken dn’a design and art i Göteborg och på Arton 99 i Sollefteå.

Helen Blästa 0622-104 09, 073-094 97 33www.ovalen.com, [email protected]

mindre på heltid med sitt konstnärliga uttryck.

Som hantverkare är det svårt att enbart försörja sig på sitt skapande. He-len har, som hon tyck-er, hittat den perfekta

nationen. Hon delar tiden mellan verk-staden och kurs-

lans bildverkstad i Sollefteå.



sid 24 kalendarium västerut nummer 2/2006

23 juni Midsommarfirande• Resele kl.11.00 Myre IP• Resele kl.19.00 Hembygdsgården• Edsele Hembygdsgården 15.00• Rossön Hembygdsgården, 14.00• Hoting Dans i Brattbäcken 21-02

24 juni

• Junsele djurpark; The Refreshments och Sebastian www.aventyrsberget.se, biljetter ticnet.se

• Rossön Midsommargudstjänst kl. 11.00

25 juni

• Djurparkens dag i Junsele 13.00 www.aventyrsberget.se

30 juni

• Junsele Dans på Kullberg till Thorleifs

30 juni - 2 juli

• Backe Fjällsjömarknan http://www.fjallsjomarknan.se/default2.asp

1 juli

• Resele Sommarfest 19.00 Hövenbade

2 juli

• Resele Gårdsgudstjänst kl. 12.00

Wennstigs i Höven

4-8 juli

• Musik & Konst i Junsele

www.junseleveckan.nu

6 juli

• Rossön Hembygdsdag kl. 12.00

1-8 juli

• Resele Lustspel ”Filimons bröllop”

Hembygdsgården

8 juli

• Hoting Travtävlingar 13.00

• Hoting Dans, pub Logen travbanan 21-01

• Ramsele Lungsjödagen kl. 11.00

• Rossön Parkdag/stockrace

9 juli

• Reseledagen 11.00 Hembygdsgården

• Hoting Ponnytrav 13.00

Travfest (för aktiva mfl.) Travlogen 19.00

• Ramsele Flygets dag kl.10.00-15.00

• SVAR Ramsele Mats Klingström

”Visor i sommarkväll” 19.00-21.00

• Rossön Spelmansstämma kl. 12.00

• Junsele Fadderdag

10 juli

• Hoting Pub-& Visafton Loge

Travbanan 20.00-24.00

• SVAR Ramsele Släktforskningens dag

• Rossön metartävling

11 juli

• Hoting, Travtävlingar 18.00

(m. Leif Loket Olsson)

• Edseledagen start 12.00

• Resele Torpvandring 18.00 Elljusspåret

Loppis och Hembygdsgården öppen14/6– 6/8 onsdagar 18 – 20, söndagar 15 – 18 OBS 9/7 Reseledagen öppet från 13

Boulespel27/6 – 1/8 tisdagar 1830 Tängstahallen

Friluftsgudstjänster9/7 Hembygdsgården 11.00, 23/7 hos

Kajsa Omberg 14.00, hos Debora Brundin 14.00,

20/8 Björnstugan 14.00

Vad tycker du om Resele?12/7 och 19/7 kl. 18-20, Paviljongen på hembygdsgården. Kom och lämna dina

synpunkter över en kopp kaffe.

Smyrna Tältmöte 22/8-27/8, Ingemar Helmner talar och sjunger

Hembygdsgården Edsele

Öppet för fika mellan 12-1926/6-31/7Evenemangskalender

RossönBingo från 7/6-30/8

varje onsdag kl. 19.00

R

amse

le

Ed

sele

J

un

sele

B

acke

R

ossö

n

Hot

ing

Näs

åker

R

esel

e

sid 24 kalendarium västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 kalendarium sid 25

12 juli

• Ramsele Auktion på Auktionslogen i 15.00

• Hoting Marknadsdag

Kilvamma Camping 10.00-18.00

• Ramsele, Växternas dag kl. 10.00-15.00

• Hotings Camping

Travdraget (Trollingfiske m.m) 9.00-16.00

Metartävling Lojsinit 14.00-16.00

• Ramsele, Sommarkväll i

Gamla kyrkan kl. 19.00

13 juli

• Ramsele Barnens dag kl. 11.00-15.00

14 juli

• Ramsele, torgdag kl. 9.00-17.00.

• Hoting Travtävlingar 18.00

15 juli

• Resele Fäboddag 11.00

Samling hos Handlar´n

• Ramsele Torgdag kl. 9.00- 13.00.

• Ramsele Classic & Veteranfordonsdag

från 10.00.

• Rossön Bäverloppet

• Rossön Golftävling Batltzar Open

16 juli

• Junsele Bodils minicirkus 14.00

Junsele Djurpark www.aventyrsberget.se

• Ramsele Friluftsgudstjänst på Hembygds-

gården kl. 13.00. Kyrknappet kl.12.00.

17-21 juli

• Junsele Cirkusskola

www.aventyrsberget.se

20 juli

• Backe Hembygdsgård Teaterföreställning

Ester och Erik i Lappskatteland av Häst

skoteatern kl 18.00.

Arr: Backe Publikförening teatergruppen

21 juli

• Junsele Dans på Kullberg till Lasse-Stefanz

• Rossön Motionsdans Bygdegården kl.19.00-22.00

22 juli

• Resele Prel Auktion 11.00 Riffen

• Junsele Rock & Bike-meet i Jerry

Williams, The Poodles, Fredrik ”Frog”

Berggren.

www.aventyrsberget.se biljetter ticnet.se

23 Juli

• Backe Hembygdsdag på

Hembygdsgården

• Rossön Slaggolftävling

29 Juli

Edsele Kamsfest Hembygdsgården

30 Juli

• Rossön Golftävling Scramble

5 augusti

• Rossön Golftävling

klubbmäster skap

6 augusti

• Resele Hembygdsgårdensdag

kl. 15.00

• Hoting: Västernorrlands läns

Stövarklubb har utställning vid

Campingplatsen Stenhammaren.

http://www.lokalklubb.stovare.se/

vasternorrland/utstalln.htm

• Rossön Golftävling

klubbmästerskap

11-12 augusti

• Röån 250 år

http://goto.glocalnet.net/roan/

18 augusti

• Rossön, Motionsdans Bygdegården 19-22

18-19 augusti

• Ramsele

Rafnastämman Hembygdsgården

26 Augusti

• Rossön Golftävling Scramble

Evenemangskalender

R

amse

le

Ed

sele

J

un

sele

B

acke

R

ossö

n

Hot

ing

Näs

åker

R

esel

e

sid 26 kalendarium västerut nummer 2/2006

www.edsele.nu

www.ramsele.com

www.nasaker.com

www.aventyrsberget.se

www.resele.se

www.backe.nu

www.rosson.nu

www.hoting-tasjodalen.com

Reselehelg för far och morföräldrar

10/8 – 13/8se www.resele.se

URKULT NÄSÅKER

3-5 Augusti 2006

Lördag 8 juli Lungsjödagen kl. 11.00 knatteloppet (anmälan på plats),

kl. 12.00 stavgång/motion, gåbingo, dreja (prova på och dreja en skål.

Kl. 13.00 Timmer-race, kl. 15.00 prisutdelning. Under hela dagen kl.

11.00-15.00 femkamp, kakfest, frågesport, ponnyridning, marknadsstånd,

lotterier, mat och fika.

Söndag 9 juli Flygets dag kl.10.00-15.00 olika aktiviteter hela dagen.

Se kommande annonsering.

Mats Klingström på SVAR ”Visor i sommarkväll” 19.00-21.00

med paus och fika. Entré 125 kr.

Måndag 10juli Släktforskningens dag i SVAR-huset. Kl. 10.00 guidning-bildspel. kl.

11.00 information om släktforskning. Kl. 12.00 lunch 60 kr. för de som

önskar. Kl. 13.00 prova på forskning med enkel handledning. Kl.15.00

slut på släktforskningens dag.

Tisdag 11juli Edseledagen med början kl. 12.00-19.00 på Hembygdsgården.

Kaffeservering och marknad. Norrevent paintball-aktiviteter i

Ramneå. Föranmälan + frågor “mailto:[email protected]”

[email protected] föranmäl gärna. Crossuppvisningar av Air-Riders i

Ramneå. Matservering vid Bygdegården under eftermiddagen.

Se tider i kommande annonsering.

Onsdag 12 juni Växternas dag kl. 10.00-15.00 Där kommer att finnas till försäljning olika

växter, honung och lotteri. Växtfärgning och utställning av Norrskog.

Bröd kommer att bakas. Auktion på Auktionslogen från kl.15.00.

Sommarkväll i Gamla kyrkan kl. 19.00

”Visor från skog och älv” Lars Åke Melin

Torsdag 13 juli Barnens dag kl. 11.00-15.00. Ponnyridning 12.00-14.00. Minibrandkåren,

minitivoli mm. Se kommande annonsering. Knattedisco kl. 19.00-22.00.

Fredag 14 juli Torgdag kl. 9.00-17.00. Hemslöjdsförsäljning på torget.

Äventyrsaktiviteter för ”ungdomar ” kl. 11.00-15.00 på torget.

Lördag 15 juli Torgdag kl. 9.00- 13.00. Hemslöjdsförsäljning på torget.

Classic & Veteranfordonsdag från 10.00. 10 års-jubileum med jubi-

leumsextra. Marknad inom hobbyn på dagen + övrig

Trädgårdsvisningar14/6 – 6/8 onsdagar 18 – 20, söndagar 15

– 18, hos Debora Brundin i Tängsta16/6 12 – 18 öppen trädgård

Ram

sele

-Edsele

veckan 8

-16

/7 2

00

6Fyrhjulingsbana i HotingVid Hotings camping finns

inhägnat område med fyrhju-lingar för barn.

Kontakt Hotings Camping

Solgårds Islandshästar

Hästgård med inriktning på upplevelseturer

i de stora skogarna kring gården.Solgård ligger i den lilla byn

Karlsmyran i Graninge, mellan Sollefteå och Bispgården.

Allt från en timmes ridtur till ridläger där du

deltar i en långtur med övernattning. För barn, ungdomar och vuxna.Kontakt: Lilian 0620-610 11,

073-831 78 32www.solgard.se, [email protected]

sid 26 kalendarium västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 annonser sid 27

Auktionslogen RamseleÖppet juni · juli · augustifredag & söndag kl. 11-15

Tel: 070-695 90 13

Stor auktion12 juli kl 15

SVAR och mormonkyrkan samarbetar med digitaliseringen

av svenskt arkivmaterialkyrkböcker, domböcker, militära rullor

med mera

Forska gratis i forskarsalen!handledning · forskaruppdrag · kurser

sid 28 gästtyckare västerut nummer 2/2006

mogen att se logiken i mystiken

Tiden

Monica är grundare och VD för Aktiv Kommunikation Öresund AB som jobbar med strategisk kommunikation och PR för näringsliv och offentliga aktörer i Öresundsregionen. Monicas hjärta finns på flera platser i landet. g

monica.thomasson@aktivkommunikation.bizwww.aktivkommunikation.biz

I fredags natt rensade jag bokhyllan i vardagsrummet. Konstböcker samlade med trettioåriga tummade Tintin-album, kartböcker, deckare, facklitteratur, annan skön-litteratur och psalmböcker. Och mitt bland detta Maria Wines diktsamling ”Den dagliga kärleken/Lámour au jour le jour” utgiven 1996 om den känsliga kärleken mellan författarparet Maria Wine och Arthur Lundkvist. Jan Arnald, mer känd som deckarförfattaren Arne Dahl, var krönikör i förra numret av Västerut. En författare vär-dig ett eget djupodlat personporträtt. Han har nyligen kommit ut med sin nya roman ”Maria och Arthur” om det hårt prövade äktenskapet mellan dessa båda förfat-tare. Inte bara deras poesi var nydanande, också deras äk-tenskap var i högsta grad okonventionellt. Inga löften om trohet och istället för barn och familj, bara skrivande och åter skrivande. Troligen är detta svensk litteraturhistorias kanske mest mytomspunna par. Myten och mystiken kring författarparet skulle jag kunna hålla en hel föreläsning om med sikte på hur man formar ett varumärke och slår fast dess värderingar i män-niskors medvetanden. Ett personligt porträtt i ett tidningsmagasin, en upp-märksammad händelse många talar om samtidigt, grafisk tydlig design som symboliserar rätt saker, en tv-intervju i en aktuell studiosoffa. Alla dessa aktiviteter är ofta mycket noga planerade så att budskapet kring det egna varumär-ket ska tränga igenom i det gigantiska informations- och mediabruset.

Jag tror inte på tillfälligheter. Däremot är jag helt överty-gad om att professionellt planerat och välorganiserat varu-märkesarbete alltid lönar sig. Men först måste man ta reda på VAD man ska göra, VARFÖR det ska göras, NÄR det ska göras och HUR det ska gå till. Sedan ska det GÖRAS. Om och om och om igen… Slump finns inte. Det är ingen slump att biografin om Maria och Arthur uppmärksammas som den gör just nu. Bokförlaget har säkert satsat en rejäl slant på sin PR-kam-panj och gör allt som går att göra för att vårda ikonen och varumärket ”Maria och Arthur”. Dags alltså för boklanse-ring i tv-soffor, med vackra foton på författarna och ge-nomarbetade säljargument. Denna pr-kampanj kommer nämligen att visa sig i svarta tydliga försäljningssiffrorredan i förlagets kommande årsbokslut. Magasinet Västerut håller redan på att etablera sig som ett eget starkt varumärke. Här finns både visionen, mis-sionen och inte minst, den brinnande passionen, för att vårda myten, mystiken och nyfikenheten kring vårt om-råde i Ångermanland. Saker och ting bildar ofta logiska mönster bara man öppnar ögonen. Nu är tiden mogen för samtal om hur vi tillsammans sprider goodwill kring vårt varumärke som vi själva fyller med värde. Vi ska helt en-kelt välja rätt myt och rätt mystik, bestämma oss för hur budskapet ska kommuniceras och faktiskt börja kommu-nicera. Kavla upp ärmarna och häng med på ett svettigt sommar-goodwill-arbete! Jag lovar att varumärket har potential att visa svarta siffror redan i nästa årsbokslut.

g ä s t t y c k a r e

sid 28 gästtyckare västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 text & bild: lena dalgren sid 29

– Jag har alltid varit intresserad av skogen, säger Mattias Nordin från Ramsele. Sedan april i år är han egen företagare i skogsbranschen.

Under gymnasietiden var siktet inställt på att bli jägmästare. Men efter lite funderande så insåg Mattias att det var ett mer kroppsligt arbete han ville ha. Så de planerna las på is. Men Mattias är inte helt främmande för att så småningom sätta sig på skolbänken igen.

Sommarloven har ofta ägnats åt plantsättning. Ett naturligt val av sommarjobb för den som tycker om att vistas i skog och mark. Efterforskningar med företaget han arbetade åt då, visade att det fanns gott om jobb med röjning och plan-tering. Därefter vågade han ta steget att bli sin egen. Idag kommer många av uppdragen från Norrskog, men även an-dra skogsbolag och privatpersoner har börjat höra av sig.

Redan nu har en person ytterligare anställts i företaget. Mat-tias ser utvecklingen i företaget och tror sig kunna ha fyra till fem anställda inom några år. – Det jag måste jobba på är att hitta sysselsättning för alla under de lugna månaderna. Under säsong april-december är det inga problem att hitta jobb. Trädfällning är något som man kan syssla med året runt. Nu handlar det mestadels om att hjälpa maskinförare att fälla träd som de inte kommer åt på grunda av till exempel led-ningar eller för brant terräng, men det kan vara den sidan av företaget som ska utvecklas för att skapa sysselsättning året runt.

– Många skogsägare tänker inte på att skogsvård på sikt ökar värdet på skogen. Här finns också många skogsägare som inte bor på orten och som därför inte har riktig koll på om deras marker är i behov av skogsvård, avslutar Mattias.

Entreprenör UNG

sid 30 hänt i västra västerut nummer 2/2006

Vandringsled för älgarI Kullberg, utanför Junsele, kan man på exakt samma ställe

varje år vid samma tid se hundratalet älgar passera över

Ångermanälven. Det är vid Kortingön som älgarna hittat ett

ställe att vada och simma över.

Varje år vid islossningen kommer de. Under några dagar kan

så många som 150 älgar passera. I år fanns ”Mitt i naturen”

på plats för att filma älgarnas väg över Ångermanälven. Pro-

grammet sändes den 14 juni.

Fiskecamp i RossönVid Hocksjöforsen utanför Rossön håller en fiskecamp på att

växa fram. Det är Rörströmsälvens FVO som flyttat en större

stuga och tre små till Lessjön. Tanken är att när verksamhe-

ten kommer igång bli ett mål för jakt- och fisketurism samt

konferenser.

I dagarna väntar man på besked om ansökan för bygdeav-

giftsmedel och EU-medel ska beviljas.

–När vi vet om vi får några bidrag kommer vi att bestämma

hur vi går vidare med bygget. Men hur det än blir så fort-

sätter vi att satsa på fiskecampen, säger Steiner Mårtensson,

ordförande i Rörströmsälvens FVO.

Spela golf i Västra

I början av 1990-talet diskuterade ett antal politiker i Ström-

sunds kommun möjligheten att bygga en golfbaneanlägg-

ning någonstans i kommunen. Fritidskontoret i kommu-

nen sände ut enkäter i frågan, med bl a undersökning av

lämpligt markområde samt ekonomiska möjligheter. Efter

stormöte med bygdens befolkning samt representanter från

Östersund-Frösö beslutades vid detta möte att bilda en golf-

klubb i Rossön. Rossöns GK bildades i januari 1991, sedan

började det strävsamma arbetet att åstadkomma en golfba-

neanläggning i Näsets by.

Banan har idag 9 hål och är under ständig utveckling. Klubb-

hus med servering och veranda, golfshop och kansli har till

exempel tillkommit sedan starten.

– Under 2006 kommer vi att färdigställa breddningen av

hålen 2 och 7. Vi kommer också att under året bygga alter-

nativa utslagsplatser på minst 4 av hålen, meddelar Peter

Sjödin, banchef.

Junsele Rock & Bike-meetI år blir det ingen Countryfestival i Junsele. Men den som

vill höra bra musik och träffa mycket folk kan ändå åka till

Junsele, då man i stället arrangerar Junsele Rock & Bike-

meet. Hit kommer i år Jerry Williams och The Poodles och

intar stora scenen på djurparken den 22 juli. Äventyrsberget

som håller i trådarna tillsammans med Sollefteå motorcy-

kelklubb räknar med cirka 500 motorcyklar och en hel del

andra besökare.

Uppträder gör också Fredrik ”Frog” Berggren.

Mer information www.aventyrsberget.se

CirkusskolaFem dagars spännande äventyr blir det för de som anmäler

sig till cirkusskola i Junsele den 17-21 juli i år. Det är Cir-

kus Cirkör, Sveriges mest etablerade cirkuskompani, som

kommer att lära ut jonglering, akrobatik, trapets, lindans,

enhjuling och balans till de som deltar i cirkusskolan. Alla

från 7 år och uppåt är välkomna! Veckan avslutas med en

gemensam uppvisning för vänner och familjer.

Mer information www.aventyrsberget.se

Nipudden 20 årDen 14:e oktober är det 20 år sedan Nipudden i Ramsele

byggdes. Detta ska firas hela året tyckte några ur personalen

och inledde med pompa och ståt den 26 maj. Härnösands

paradorkester med drillflickor marscherade från torget till

Nipudden. Cirka 200 personer hade kommit trots det rus-

kiga vädret. Efter några inledningsord från platschef Ann-

Christin Nordin blev det underhållning av paradorkestern,

kaffe och tårta.

–Vi får se vad vi hittar på nästa gång, säger Gunnel Laurén,

en av de som ordnat jubileumsinledningen. Klart är i alla

fall att det blir stort kalas för de boende med anhöriga på

20-årsdagen.

sid 30 hänt i västra västerut nummer 2/2006 västerut nummer 2/2006 hänt i västra sid 31

Daniel’s boaUnder 1800- talets sista år startade

Johannes Wallin i Vallens by, Junsele

socken, en handelsbod som de första

åren var inrymd i ett av gårdens ut-

hus. Kunderna var främst skogsarbe-

tare vilka, i och med arbete i skogen,

fått inträdesbiljett till krediten i handelsboden. Varorna be-

stod av skogsarbetarnas nödvändighetsvaror: kaffe, socker,

amerikanskt fläsk samt vetemjöl, snus och tobak. Självklart

fanns det även tillgång till yxa, såg och havre till hästen.

Allt eftersom kundernas köpkraft ökade ökades också sor-

timentet och så förvandlades lyxvaror till nödvändighets-

varor.

I dag finns Daniel Wallins lanthandel återskapad på

Junsele djurpark. Återskapandet startade 2003 som ett EU-

projekt inom ramen för Industrisamhällets kulturarv. Barn-

domshemmet för djurparkens grundare, Johannes “Kebbe”

Johansson, flyttades från Krånge by upp till djurparkens

gårdstun våren 2003 och blev nytt hem för Daniel Wallins

lanthandel.

I Daniel’s boa kan man idag åter få ta del av hur det var

att besöka en lanthandel på slutet av 1960-talet. Hela hu-

set andas dåtidens atmosfär och vill man så kan man även

idag göra små nostalgiska inköp av nymalt kaffe eller godis

i strut med mera.

Jubileum i RöånAtt det är 250 år sedan den första bosättningen i byn tänker

man fira ordentligt i Röån i sommar. Två dagars fullspäckat

program den 11-12 augusti.

Till exempel kommer Fria Teaterns ”Musik, skrönor

och dumheter”, Euskefeurat med Ronny Eriksson och

Tjärnmyrbergar’n till Röåns stora scen.

Jacke och Nicke Sjödin håller i programmet och leder all-

sång.

På föreningshuset kan man se en utställning av Björn Ålan-

ders Röånbilder och Jerker Sjödin hoppas kunna få sin bok

om Röån klar till jubiléet.

Hela programmet hittar du på Röåns hemsida http://goto.

glocalnet.net/roan/

Lanthandelsmuseet har samma öppettider som Junsele Djurpark. www.aventyrsberget.se

sid 32 text: t. laxvik foto n-e humlesjö västerut nummer 2/2006

Det var en relativt månghövdad skara som samlades på

Faxen i Ramsele den 3 april för att konstituera den bli-

vande akademin. När alla var församlade suckade en in-

vandrad östgöte lite besviket att det här inte kommer att

fungera. Han menade att sjutton personer var en för lite

för att bilda en akademi. Då viskade en bordsgranne:

- Jo då, de sjutterton funkar också.

Detta skämt fick anslå tonen på mötet. Av någon anled-

ning förföljer munterheten våra aktiviteter. Mina erfaren-

heter från övrigt föreningsliv är inte alltid sådana.

Interimsstyrelsen föredrog sitt stadgeförslag, en del

smärre ändringar gjordes och syfteparagrafen blev:

Föreningens ändamål är att bevara och utveckla älv-

landskapets kultur och miljö genom att vara ett forum för

verksamma inom naturvård, djurhållning, besöksnäring-

en samt kring vidareförädling av råvaror från naturen.

En ordförande och en styrelse valdes. Undertecknad

fick förtroendet att föra ordet första året och övriga le-

damöter är: Marianne Hansson, Edsele, Åke Wikström,

Ramsele, Elisabeth Sellgren, Näsåker, Anders Johans-

son, Junsele, Anne-Marie Stensvad, Forsmo, Göran

Tängdén, Tängsta, och suppleanterna Birgit Östin,

Tängsta och Nils-Erik Humlesjö, Näsåker.

Styrelsen har beslutat att börja arbeta med frågor kring

turism, slakteri och information kring niprestaurering.

Akademin ska inte själv bedriva verksamhet utan främst

hjälpa till att föra samman människor till arbetsgrupper.

Kanske kan ett nytt kooperativt slakteri uppstå någon-

stans i Västra? Finns det någon lämplig lokal någon-

stans? Finns det fler orter som öppna upp landskapet?

Nipakademin kommer gärna och delar med sig av erfa-

renheter under en nipafton. Du som vill engagera dig är

välkommen som medlem.

Vi ska också ta fram en lista över lokalt producerad

mat för att främja produktion och matkultur i niplandska-

pet.

Nu är vi alltså igång. Det står dig nu fritt att välja mellan

att sitta kvar och sura och beklaga läget i dina igenvuxna

nipbranter eller komma med och röja med oss. Kontakta

någon i styrelsen för medlemskap.

Nipakademins

Humlesjö och Åke Wikström. Saknas på bilden gör Göran Tängdén, Tängsta,

Nipakademin bildad Thorsten Laxvik ordförande • [email protected]

västerut nummer 2/2006 annonser sid 33

UpplevJunseleUpplevJunsele

Midsommarfirande 24-25 juni

med bl a Sebastian & the Refreshments

Cirkusskola 17-21 juli

5-dagars cirkusskola med Cirkus Cirkör

Junsele Rock & Bikemeet 22 juli

med bl a Jerry Williams och The Poodles

Se de unikavita lejonenSe de unikavita lejonen

En sommar fylld medtrevliga arrangemang!En sommar fylld medtrevliga arrangemang!

Jon Zakris väg 7880 37 JunseleTel 0621-710 80Fax 0621-710 [email protected]

Lillsemester från 26 juni-2o augEtt mycket prisvärt familjepaketRing 0621-105 54 för mer info.

HELA STIGAS SORTIMENT, även reservdelar

Vi har

ALLT TILL DIN TRÄDGÅRD från frö & jord till trädgårdsverktyg

Välkommen in!

17.995:-STIGA READY

minsta åkgräs-klipparen med frontmonterat

aggregat

��

��

��

Ge bort en prenumeration

av magasin vasterut??

4 nummer á 120 kronor:

• insättning av 120:- på bg: 5763-7373• maila [email protected] • fyll i formuläret på hemsidan www.vasterut.se. • skicka ett kort med namn och adress till Västerut Storgatan 54 880 40 Ramsele

sid 34 annonser västerut nummer 2/2006

Storgatan 2 • 880 40 Ramsele • 0623-102 10

Butik: Övergårdsvägen 14 • Sollefteå • Tel. 0620-144 11

Vid behov av full-ständig VVS service Ring: Micke, 070-211 05 81

www.oljasanitet.nu

Installation av värmepumpar, pannor, pellets-brännare m.m

Vxl: 0622-107 00 André 070-564 62 66 Bengt-Ivar 070-570 11 24

Själanders Åkeri

••• Vi önskar er alla en härlig sommar ! •••

Vårt uppdrag är att utföra transporter inom skogsbruket på ett sätt så att ni skogsägare ska få mer kvar av värdet. Hör även av er vid vägfrågor, vägunderhåll,sopcontainrar samt andra maskinarbeten.

Vi tror på Skogen!

Prenumeration av 4 nr för 120:-

sid 2 innehåll västerut nummer 1/2006 västerut nummer 1/2006 annnonser sid 33

deSi

gn le

na &

lena

Lena

Lena

Pernilla

Sikte på kommunikation

Näsa för kreativa lösningar

Känsla för kundens behov

En personlig reklambyrå som ordnar allt från design till färdiga produkter!

Storgatan 54 Ramsele0623 · 710 [email protected]

En personlig reklambyrå som ordnar allt från design till färdiga produkter!

Sikte på kommunikationSikte på kommunikationSikte på kommunikation

Näsa för kreativa lösningarNäsa för kreativa lösningarNäsa för kreativa lösningar

Känsla för kundens behovKänsla för kundens behovKänsla för kundens behov

www.vasterut.se

magasin västerut nr 2 2006

Documents