:ruRiii5roRiSKBILDERBO^Iv

jj^:k.,.^\k ^^'

I I i.^^'r ^^

\\:^^Y^^^

;.

L.

oi:

1; TGIFVEN AF 'CARL G. LAIJRIN

s w-u

/\

KULTURHISTORISK

BILDERBOK14001900

o-

^f 4

Qv\f^

KULTURHISTORISK

BILDERBOK14001900

UTGIFVEN AF

CARL G. LAURIN

STOCKHOLMP. A. NORSTEDT & SNERS FRLAG

STOCKHOLMKUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SNER

1905

FRORD.En i tidsfljd ordnad samling af bilder, tillkomna under de sista fem hundra ren, existerar

icke, svidt utgifvaren af detta arbete knner. Han hade drfr tnkt, att en dylik bildfljd,utfrd fotografiskt efter original eller fotografier, skulle kunna fylla ett verkligt behof. For-matet borde vara ltthandterligt, och ndvndigheten af ett lgt pris medfrde anvndandetaf autotypier, d trsnittet ej exakt kan terge originalen och andra fotografiska reproduk-tionsmetoder skulle mngdubbla priset.

Bildmaterialet r under mnga r hopsamladt hr hemma och i utlandet.Hvad bilderna betrffar, har utgifvaren fr att f en ndvndig begrnsning inskrnkt sig

till den europeiska kulturen och endast medtagit sdana bilder, p hvilka personer frekomma,samt slutligen svidt mjligt valt konstnrligt vrdefulla original. De afvikelser, som fre-komma frn sistnmnda princip, ro ftaliga.

Tyvrr har det exakta rtalet fr bildernas tillkomst ej alltid kunnat konstateras.Utgifvaren har frskt att ej ge ngot land fretrde utan lta samlingen vara verkligt

internationell. ItaHen frekommer naturhgtvis starkt representeradt under 1400- och 1500-talen,Nederlnderna under 1500- och 1600-talen samt Frankrike under 1700- och 1800-talen, dettaberoende p de nmnda lndernas stora betydelse fr den formella kulturen i hela Europa,hvarigenom de vid de ofvan anfrda perioderna voro fregngslnder och typiska fr tids-smaken.

Att bilder af konstnrer sdana som Bosse, Hogarth, Chodowiecki frekomma i s stortantal beror p deras sllsynta kulturhistoriska vikt.

Hvad texten betrffar, har utgifvaren nskat vara s exakt som mjligt men velat lmnanotiserna i en lttlst form.

Slutligen vill utgifvaren tacka fr det tillmtesgende, som Nationalmuseets intendentoch amanuenser visat, och dessutom erknna sin stora frbindelse till herr Gustaf Stridsberg,som lmnat honom mnga och vrdefulla upplysningar och srskildt till anmrkningarnameddelat de mest tidstypiska och belysande notiser.

Utgifvaren.

D^^S

FJORTON HUNDRATALET.

r afbiltiaQ tit H] utfortiti laurralj prnnttrkinng iHfklaiill omkring r 1400.ittt framtlirr tn munksotnti mot tit ntijnr odf fr^uarao i iBcrlins koppar^tirksamling. iPokstaf^utn kan furn innrfailli==ligt frttlla mctidtitifnQtriU mot IJct nfa^ Ijuilkttfr lirt gamlas frfktartfirk karaktren af tn skrrk^injagantit i^ftiYa. ifcrn n^atitirns mxHt ombilliar nipyxtr ffortonJjunlirataltt^ fr^

rrnssanstn^ tminstone lie J^gst biltiatirs uppfattning^ od^man kan tirfr uiti tittta rlfunliratits brjan mrtj skl talaom att tn kulturptrioli upplfrt otij att tn ny t\ts inbrutit.

Slaget vid S. Egiuio den 7 juli 14 16.

Af Paolo Uccello, 1397 1475- National Gallery, London.

Carlo Malatesta, condottiere fr Perugia, kmpar i ett af dessa slag, dr legotruppernahggo sina svrd sla p sina motstndares rustningar och dr ofta fltslaget mera liknadeen tornering n en drabbning. Slaget frlorades, och Carlo blef af sin motstndare Bracciodi Montone tillfngatagen.

Den florentinske konstnren Paolo Uccello har ofta mlat slaktningar frn sin stormigasamtid. Trots vl klumpiga hstar och en viss tyngd i framstllningen ro dessa taflor afstrsta intresse. Det r visserligen de perspektiviska problemen, som i frsta hand intresserarkonstnren, men man fr af ofvanstende tafla en god bild af en slaktning under 1400-taletsfrra hlft. I stor rd mssa sprnger anfraren fram p sin hvita hst, en blond yngling,Galeazzo Malatesta, r hans vpnare och hller hans tunga hjlm. Baneren fladdra, tjockalansar splittras, och striden rasar mellan granattrden och apelsinlundarna.

3

PiPPO SpANO, FLORENTINARE under I4OO-TALETS BRJAN.Fresk af Andrea del Castagno i Apolloniamuseet, Florens.

Den p senaste tiden s uppmrksammade florentinske mlaren Andrea del Castagno(1396 1457) har i ngra prktiga portrtt skildrat ett par af sin fdernestads stormn.

Filippo Scolari, mest knd under namnet Pippo Spano, lefde frn 1369 till 1426. Hanvar en af de lnkar, som frbundo Ungern med renssansens Italien. Fltmarskalk t konungSigismund af Ungern, deltog han i tjugotre fltslag mot turkarne. Bredbent och fvermodigstr han och fingrar p sitt svrd. Hela hans varelse andas den sjlfknsla, som gjorde dessafltherrar nstan lika besvrande fr vn som fiende. Af sin herre utnmndes han till grefveaf Temesvar.

Drkter frn 1400-TALETS brjan.Fresk af Masolino i Brancacci-kapellet, Florens.

Det r ej mycket af samtida konst, som visar, hur det sg ut i Florens vid 1400-taletsbrjan. De tv stormn, som vid denna tid grundlade renssansens uppfattning af hur en histo-risk vggmlning br, vara, Masolino och hans lrjunge Masaccio, brukade dock lyckligtvisp sina bilder infra personer i florentinska drkter, ehuru Kristus och apostlarne klddes ide genom miniatyrmlningar och mosaiker knda och traditionella grekiska drkterna. Pden hr afbildade detaljen af en fresk ur Petri historia ser man tv unga florentinska dlingarmed turbanhknande hufvudbonader och med hnderna instuckna i sina kappors vida rmar gfver ett torg i Florens.

De nedre fnstren i huset ha ett d skert vlbehfligt galler. Masolino fddes 1 380 ochverkade sledes i brjan af 1400-talet. Han anses ha dtt omkring 1440. Som konstnr fver-trffades han af sin lrjunge Masaccio, dd 1428. Tillsammans med denne har han prydt Bran-cacci-kapellet i S. Maria del Carmine i Florens med den serie vrldsbermda fresker, af hvilkaden hr afbildade r en. Under hela 1400-talet utgjorde dessa fresker Florens' frtjusning.

5

Brllop i Florens under 1420-TALET.Samtida mlning i Accademia i Florens. (Vnstra delen.)

Sittande p en stor kista cassone srjer en kvartett fr dansmusiken vid BoccaccioAdimaris och Lisa Ricasolis brllop; vissa instrument ro prydda med Florens' rda lilja.I bakgrunden synes den mnghrnade dopkyrkan i svart och hvit marmor il mio bel SanGiovanni, som Dante kallar den. Det var till denna kyrka, som, just vid den tid d dennatafla mlades, Ghiberti utfrde det frsta paret af sina bermda dubbeldrrar.

Till vnster aflgsnar sig en page med ett fat p hufvudet. Det italienska sttet att brafaten s hgt framkallade en rik utsirning fven pa deras undersida, ssom fallet r med enhel del italienska fajans- eller majolikafat i de knda renssansmnstren och de gula, grna ochbl frgerna.

Brllop i Florens under 1420-TALET.Samtida mlning i Accademia i Florens. (Hgra delen.)

Dansen frbiggr under utspndt tlttak. Till hger ser man stadsmurens innersida p-minnande om Visby-muren. Under 1400-talet var det ett bruk att i brllopsgfva sknka enkista med klder eller annat. Denna cassone pryddes ofta med en lngstrckt mlning.Med all sannolikhet utgra de hr tergifna tv bilderna en del af en dylik brudkistmlning.

Ofvanstende naiva skildring af ett florentinskt brllop under 1400-talets frsta rtiondenvisar, att de franska moderna med sina egendomliga hufvudkldnader fven hrskade i Italienoch att slpet ocks i detta land, liksom samtidigt i Flandern, var modernt. Herrarne ha lngthr, korta kappor och tsittande byxor.

Kldeshandlaren Giovanni Arnolfini och hans hustru 1434.Mlning af Jan van Eyck, f 1440, i National Gallery, London.

Johannes van Eyck fuit hic

Jan van Eyck har varit hr str det p denna 1434 mladetafla, och, kan man tillgga, det synes ocks, ty maken till beundransvrd mlning, hvad mikro-skopisk noggrannhet och klar, fast konst angr, kunde ingen samtida mlare utfra. Denitalienske kldeshandlaren i Brligge, drvarande representanten fr en lucca-firma, GiovanniArnolfini och hans maka Jeanne de Chenany ro kldda den ene i hg hatt och skinnbrmadkrage, den andra i grn klnning med bla rmar och med en hvit duk fver den egendom-liga hornartade, d i Burgund och Frankrike moderna hrkldseln, kallad atotirs, om hvarsbrarinnor Hus sger, att de ska likna djuret i Uppenbarelseboken. De hlla hvarandra ihand, och mannen hjer hgra handen som till ett lfte. P golfvet str ett par trtofflor.Inne i rummen gick man d oftast i strumplsten. En metallspegel och ett radband hnga pvggen. Ljuskronan r underbart vl mlad, ty van Eyck har i frmga att terge metallernasglans knappast fvertrfifats.

Denna bild gdes p 1550-talet af drottning Maria af Ungern men gick sedermera fr-lorad och upptcktes efter slaget vid Waterloo af den engelske generalmajoren Hay. Nupryder den engelska statens samling.

Rik Nederlndare p 1430-TALET.Mannen med nejlikan.

Portrtt af Jan van Eyck, f 1440. Berlins museum.

Mannen med nejlikan torde vl vara ett af de mest framstende portrtt, som mlats under1400-talets frra hlft. Jan van Eyck, den bermde skaparen af Genteraltaret, har hr visathvad han frmdde inom den yttre mnniskoframstllningens konst. Man knner p sig, attden gamle mannens skrumpna ansikte med de utstende ronen och den knipsluga blickenmste ha tett rig p detta vis.

Hvad den frnumstige nederlndarens drkt betrffar, br man lgga mrke till den storahga plshatten, ej olik vr cylinderhatt. Om halsen br han ett antonius-kors, antydandehans medlemskap i Antoniusgillet, och nejlikan, som den gamle hller i sin vissnade hand,antyder p den tidens blomstersprk, att han har en hjrtans kr. Jan van Eyck var kammar-herre hos Filip den gode af Burgund och denne kallade konstnren sin bste arbetare, ochhur klent det n var bestlldt med utbetalandet af mbetsmnnens lner i hertigdmet, s erhllJan van Eyck alltid sin ln, ty hans like i konsten kan jag ej finna, anmrkte hertigen med rtta.

Frnma italienare under I40o-talets frra i-ilft.Detalj ur Vittore Pisanos Konungarnes tillbedjan. Museet i Berlin.

Den ryktbare medaljgravren Vittore Pisano, fven kallad Pisanello, fdd omkring 1380och dd 1456, har i ngra sllsynta taflor visat hvad han frmdde som mlare. Den brjanderenssansens naiva praktlystnad lyser mot oss p alla hans taflor. Hr afbildas en detalj urhans mlning Konungarnes tillbedjan. Nstan hela taflan en rundmlning upptages afgenremotiv, falkjakt i en italiensk dalgng och ett sttligt ryttarflje. Den tidens skalder be-sjngo konstnren fr hans skicklighet att mla hstar. Baksidan af den hvita hsten, phvilken en ung page sitter, kan tjna som exempel p hur mycket han fvertrfifade t. ex.Uccello. Med krusadt hr och pfgelsliknande kappor eller med hga hattar horisontalt af-delade, stoltsera de italienska herrarne, frossande i gonens begrelse och ett hgfrdigtlefverne.

10

Lsande dominikanermunk, omkring 1440.Fresk, kallad S:t Dominicus, mlad af Fra Angelico. San Marco-klostret, Florens.

Dominikanerorden, stiftad 121 5 af spanjoren Dominicus Guzman, var en predikande orden,som srskildt lade an p kttaromvndelser och drfr i bsta vlmening verkade fr inkvisi-tionen. Det var frst som femtiorig den store Fra Giovanni Angelico da Fiesole mladesina fromma fresker i Florens' San Marco-kloster, ett dominikanerkloster ombyggdt 1436 ochomedelbart drp prydt af denne munkkonstnr, den bermdaste af alla klostrets inbyggare nst Savonarola. Den hr afbildade munken br dominikanernas hvita drkt och derasspetsiga kapuschong. En strng fromhet, ett upphjdt allvar hvilar fver det ungdomligaansiktet. Tonsuren, den barrakade flcken p hufvudet, skall pminna den prstvigde omKristi trnekrona, heter det vi.sserligen, men den r vl snarare till fr att p sjlfva kroppen haett kastmrke. Den nglalike Fra Giovannis fresk i San Marco hr till det intimaste, ihgsta mening religisa inom hela konstens historia.

II

Ringkp hos en nederlndsk guldsmed. Omkring 1450.Mluing, kallad S:t Eligius, af Petrus Chrisitis. Hos baron Albert Oppenheim, Kln.

Den ofvanstende bilden hr otvifvelaktigt till ngot af det vrdefullaste inom den viddenna tid sllsynta genremlningen. Taflan, signerad 1449, ^i" n^lad af en nederlndsk mlare,som troligen var lrjunge t Jan van Eyck och bar det egendomliga namnet Petrus Christus.Denne konstnr blef 1442 borgare i Briigge.

Guldsmeden, helgonet Eligius, sedermera biskop i Noyon, f 658, framstlls hr i en fjorton-hundratalsbutik, dr prlor, ringar, bitar af korall och bergkristall ro msterligt tergifna. Pden fre hyllan st guldkrl, p bordet en kupig spegel, som visar gatan och ett par frbipasse-rande. Den blifvande hustrun rcker ut handen efter den ring, som guldsmeden just vgt p sinlilla guldvg. Hon ser frtjusande ut under det konstiga burgundiska hucklet, som hvilar p enjrntrdsstllning. Den .unge mannen, med en massiv guldkedja framstickande under denplsbrmade rocken, lgger armen om sin vackra fstm.

12

Ung dam frn omkring 1450.Mlning af Petrus Chrisius. Museet i Berlin.

I sin aftrubbade kniska, burgundiska hufva, den s. k. hennin, med sin franska pann-flta och ett gulblekt, lillgammalt ansikte ser denna unga dam vid frsta pseendet ej vidarefrfrisk ut. Men vid nrmare och lngre betraktande har denna bild ngot i hg grad dis-tingeradt.

En del konsthistoriker anse, att hon tillhrde den hgfrnma engelska slkten Talbot,hvars bermde medlem fltherren John Talbot just vid denna tid afled i Frankrike. PetrusChristus hade 1446 mlat det engelska sndebudet vid det burgundiska hofvet, EdwardGrimstone, och hade kanske genom den senares bemedling ftt en bestllning af en lands-maninna. Huru det drmed n m vara, r den ofvanstende bilden ett ypperligt och individuelltportrtt och ett godt prof p Petrus Christus' konst inom det omrde, dr han anses mestframstende portrttmlningen. Man vet, att konstnren lefde nnu 1472.

13

Italiensk dam omkring 1450.Portrtl af Domenico Veneziano i privalgalleriet Poldi Pezzoli. Milano.

Kanske det sknaste kvinnoportrtt p 1400-talet kallar den grundlrde knnaren afitaliensk konst Jacob Burckhardt denna bild. Den har frut tillskrifvits Piero dei Franceschimen anses nu af knnare vara mlad af Domenico Veneziano, som lefde till 1461.

Mot ljusbl bakgrund aftecknar sig skarpt ssom fven den nyssnmnde Piero lskadeatt mla en ung dam med en fin pikant profil. Pannan r genom hrets afrakande enligt tidensmod ovanligt hg och hrkldseln med sina prlsnren invecklad och konstig. Ett prlbandpryder den lnga halsen, och klnningen af pressad sammet med guldornament r ltt ur-ringad.

14

Kejsar Fredrik III krner Eneas Sylvius Piccolomini till diktarkung.I4OO-TALETS MIDT.

Fresk af Pinturicchio i Sienas bibliotek.

Eneas Sylvius af slkten Piccolomini fddes 1405 i Toscana. Han blef 1442 sekreterarehos kejsar Fredrik III samt af denne p grund af sina frtjnster som humanist och skaldkrnt till diktarkonung.' r 1458 blef han pfve under namn af Pius II och strfvade ener-giskt att befsta pfvedmets sjunkna anseende. Hans frsk att hejda turkarne genom ettfrbund med Europas furstar misslyckades. En slkting, kardinal Francesco Piccolomini,bestllde de fresker ur hans Hf, af hvilka denna r den mest knda.

Det var den utmrkte ceremonimlaren Pinturicchio frn Perugia, som 1502 erhll dettauppdrag, och han har ocks i den hr afbildade fresken lyckats ge en glansfull ehuru i drktertmligen ohistorisk bild af hur dignitrer och pager sjlfmedvetet brsta sig under den hg-tidliga akten, d kejsaren lagerkrner sin favorit, gifvande ett uttryck fr den vrdnad tidenerfor infr de andhga vrdena. Som drktmlare r Pinturicchio en af frrenssansens frmsta.Sitt mest bermda verk hade han, d denna bild mlades, redan utfrt; det var dekoreringenaf pfven Alexander Borgias rum i Vatikanen.

15

Italiensk skola under i4oo-talets midt.Fresk, kallad Den helige Augustinus ledes till skolan. Mlning af Benozzo Gozzoli i staden San Gimignano.

Benozzo Gozzoli var den egentlige genremlaren p 1400-talet i mellersta Italien. Lt vara, attej alla detaljer p denna fresk fverensstmma med bruket i de italienska stderna, den ger nogi alla fall den bsta bild, som finnes af ungdom i skolldern vid 1400-talets midt, och denlrde afrikanske kyrkofadern skulle ej ha knt igen sig i den lille vluppfostrade gosse, sommed fadern och modern Monika bakom sig, med rbart korslagda hnder, lter den vnligelraren klappa sig under hakan. I midten st ngra tjufpojkar, en med gspenna och skrifbok.De tyckas fundera p att ge den lille snlle Augustinus nybakarstut. En mindre gosse, tm-ligen ltt kldd, som det nnu brukas i Italien, bres af sin ldre bror. I bakgrunden tillhger ser man skolgossar hviska fver sina skrifbcker. Den sittande gossen har ett obe.skrifligtkomiskt uttryck i ansiktet. Denna tafla utgr en del af en freskcykel ur Augustinus' lif,som mlaren p 1460-talet fullbordade i Sant' Agostino-kyrkan i den urgamla, sllsynt vl bibe-hllna staden San Gimignano ngra mil sder om Florens.

16

Italiensk riddare omkring 1450.Detalj ur en mlning, kallad den helige Antonius och den helige Georg, af Vittore Pisano. I National Gallery, London.

P den i National Gallery befintliga taflan, dr den ldrige eremiten Antonius liksomvarnande trder en ungdomlig S:t Georg till mtes, br den senare Lionellos af Este manligadrag. Vittore Pisano, fdd i Verona-trakten omkring 1380, var under 1400-talets frra hlften omtyckt konstnr vid nstan alla Italiens furstehof. Hans medaljer utgra hjdpunktenaf renssansens medaljkonst. D det unga lejonet af Ferraras tyrannfamilj Lionello Este1444 frmlde sig, firade Vittore Pisano eller Pisanello, som han fven kallades, hndelsen meden medalj, p hvars baksida man ser Amor lra lejonet (Lionello) sina krlekssnger. Ar1445 mlade konstnren fr den unge furstens lustslott Bellosguardo en madonna, dr fvenden hehge S:t Giorgio pminner om hrskaren. Ofvanstende bild torde vara en ngot fr-ndrad upprepning af denna tafla. Lionello med sin vidbrttade hatt och sin eleganta smrtafigur hrde till den sortens italienska smtyranner, som fven genom sitt upptrdande impo-nerade p sitt knorrande furstendme.

17

Franske riksskattmstaren tienne Chevalier och hans skyddspatronS:t tienne (den helige Stefanus), omkring 1450.

Mlning af yean Fouquet. Museet i Berlin.

I Staden Melun i norra Frankrike funnos intill slutet af i/qo-talet tvenne hopsatta altar-bilder (diptykon), frestllande Karl den VIIis riksskattmstare tienne Chevalier. Till vnsterfrn skdaren synes den hge herrn i bedjande stllning, ikldd den vida, nattrocksliknandehouppelande, som brukades af 1400-talets herrar. Tours-mlaren Jean Fouquet, d Frank-rikes frmste mlare, afbildade Chevalier med skyddshelgonet bredvid, brande p sin boken sten, som skulle pminna om hans ddsstt. tienne Chevalier brjade sin bana, sedanJeanne d'Arc vunnit riket t hans herre. r 1445 var han fransk ambassadr i England, och hanutnmndes 145 1 till trsorier och dog 1474. Mlningen rknas som ett af de frmsta mster-verken af den franska konsten under 1400-talet och frvrfvades 1896 till Berlins museum.Fouquets ryktbaraste arbete r en bnbok, bestlld af tienne Chevalier. Dessa miniatyrer,kanske de frnmsta inom denna art, bevaras nu p slottet Chantilly.

18

Portrtt af Agnes Sorel frn omkring 1450.Mlning, kallad Jungfru Maria med barnet, af Jean Fouquet. Muse Royal, Antwerpen.

Det finnes stor sannolikhet fr att den hga damen, som ^er di t det knubbiga bar-net, r Agnes Sorel, Karl VII:s ryktbara lskarinna, som afled 1450 omkring 40 r gammal.Hennes inflytande p den svage konungen var lyckligt. Etienne ChevaUer var hennes vnoch testamentsexekutr. Hon framstlles hr p hgra sidan af den dubbelsidiga altarmlning,som prydde Chevaliers graf i Melun. Den lilla fltan i pannan var utmrkande fr franskadamer vid midten af 1400-talet. Hennes fiender brukade klandra hennes smak fr urringadeklnningar; hr, som madonna, fick hon ett oskt tillflle att visa sin sknhet. Formernaro en flickas, ansiktet med det afrakade pannhret ngot bondaktigt trots kronan, somAgnes Sorel aldrig fick bra i verkligheten, och hela taflan har, jmfrd med sin granne tillvnster, ngot landsortsmssigt. Den utmrkte mlaren str ej s konstnrligt hgt i dettaarbete, men kulturhistoriskt har taflan det strsta intresse.

19

MeDICEERHOFVET med RYTTARFLJE. I460-TALET.Fresk, kallad Heliga tre konungar, frdig 1463 och mlad af Benozzo Gozzoli i Palazzo Medici, Florens.

Benozzo Gozzoli, den store Fra Angelicos lrjunge, skilde sig 1449 frn sin lrare ochfick af Cosimo di Medici, sedan 1434 republiken Florens' styresman, bestllning p en delfresker, som skulle smycka kapellet i det nybyggda familjepalatset. Med de heliga tre ko-nungar till frevndning mlade nu den fr det genreaktiga srskildt begfvade konstnrenbilder af den rike kpmansfurstefamiljens lif med jakter och festtg. Den fjortonrige Lorenzorider, omgifven af pager, p en hvit gngare med prktig mundering. Ynglingen glder sigt sina lnga sporrar och knner sig redan magnifico i spetsen fr sin farfar Cosimos hof-flje. Hjortar jagas mellan Arnodalens cypresser, och en tinnkrnt borg kanske beboddaf en af det mediceiska folkpartiets aristokratiska motstndare ligger p hjden i bak-grunden. Denna tafla r den bst bibehllna 1400-talsfresk, som finnes.

20

Gudsdom vid en domstolsfrhandling i burgund 1468.Mlning kallad Kejsar Otto III godtgrande sin orttvisa. Tafla af Dirk Bouts. Museet i Bryssel.

De burgundiska drkterna voro vid 1400-talets midt de i nstan hela Europa tongifvande,tack vare det burgundiska hofvets rikedom och elegans. Under Karl den djrfves regeringr 1468 mlade den nederlndske konstnren Dirk Bouts fr en rttegngssal i Louvain dennamrkliga tafla, grundad p en medeltida legend men i 1460-talets kostym. Kejsar Otto III:sgeml hade falskeligen anklagat en man, hvarp kejsaren ltit halshugga denne. Men mannensnka visade genom jrnbrd hans oskuld, och kejsarinnan blef d, som p bildens bakgrundsynes, brnd. I frgrunden str en liten ugn med eldkol fr att gra jrnet gldande. Denhga hufvudbonaden, som bres af nkan, var ett franskt-burgundiskt mod. De samtida fr-fattarne sade skmtande, att damer med dylika hufvudbonader hennins tvungos att viddrrar buga sig, som hjortar bja sina hornkrnta hufvud i skogen. Man brjade viddenna tid att betona midjan, om ocks lifvet sattes mycket hgt. Klnningen fick nu iFrankrike och Burgund namnet robe. Slpen voro enorma. Mnnens snabelskor hade, ddenna tafla mlades, knappast mer n ett decennium kvar att lefva. Himmelens blixt haderedan vid 1300-talets slut genom att sl af skospetsarna p en markgrefve och dennes maka visatden hgstes misshag vid denna frargliga hgfrd. Omkring 1480 blefvo dessa srdeles ibrjan som ktterska ansedda skodon helt enkelt omoderna.

21

TOSKANSKT LANDTFOLK P I47O-TALET.Detalj af en fresk af Benozzo Gozzoli. Campo Santo, Pisa.

I den mot den cypressplanterade kyrkogrden i Pisa ppna omgngen finnas p norrainnervggen tjugufyra under ren 1469 1485 af Benozzo Gozzoli mlade fresker med mnenur Gamla testamentet men med en ondlig mngd detaljer och figurer direkt tergifvandedet d lefvande Toskana. Noas dryckenskap ger konstnren anledning till skildringar frnToskanas vinskrd. Till och med humoristiska smdrag undvikas ej; s lter t. ex. mlarenen kvinna, sedermera kallad la vergognosa di Pisa den blygsamma frn Pisa hlla handenfr gonen, d hon ser p den druckne nakne Noa, men man ser, att hon bokstafligen tittargenom fingrarna. P taflan synas kvinnor brande sina vattenkrukor p hufvudet, somdet nnu brukas i Italien. Gossen, med otillrcklig skjorta, tar lnga steg fr att hinna med,och barnen i frgrunden se s lustigt naiva och snllt dumma ut, som om de vore svenska bond-barn. GozzoH blef af de tacksamma pisanarne begrafven p den kyrkogrd han prydt.

22

Norditaliensk bondkvinna omkring 1470.Mlning, kallad Hsten, af Francesco Cossa. Museet i Berlin.

Francesco Cossa r en tmligen litet knd mlare, om hvilken man dock vet, att hanomkring 1450 var verksam i Ferrara och 1470 begaf sig till Bologna.

Det r i det p 1400-talets itaUenska konst s rika museet i Berlin denna bild af en ungnorditaliensk bondflicka finnes. Stark och kraftig men nd behagfull, vandrar hon fram fversltten mot en bakgrund af odlade kullar, frn hvilka hon hmtat ngra yppiga vinrankor.Hon stder sig p en spade och br fver axeln en hacka af samma form, som nnu anvndesaf bnderna p Lombardiska sltten, dr sedan antikens dagar en kraftig vegetation frodas,hvilken knappast har sin motsvarighet p ngot annat stlle i Europa. Med hvilken stolt vr-dighet rr hon sig icke, den unga italienska bondkvinnan; arbetets slafmrke har aldrig fttfste p denna dla ras. Drkten har kvar ngot af antiken. Lifvet r flyttadt hgt uppunder brsten ssom sedan under empiretiden.

23

GlULIANO DI MeDICI. I47O-TALET.

Mlning tillskrifven Sandro Botticelli. Museet i Berlin.

Den skne Giuliano, bror till Lorenzo il Magnifico, var under 1470-talet helt visst en afde mest afundade mn i Florens. Taflan visar den unge mannen i brstbild, afskuren liksomde samtida bysterna. Det svarta hret svallar kring det enligt modet sltrakade, bleka ansik-tet, som aftecknar sig mot grn fond. Den fagra unga kvinna, som, omgifven af Flora ochgratierna, r hufvudpersonen i Botticellis tafla Vren, anses ha varit hans lskarinna. Hurskn n ungdomen r, s flyr den dock, ingen knner morgondagen, kvad hans broderLorenzo. Midt i Florens' domkyrka fll Giuliano fr mrdarhand, d familjen Pazzi 1478sammansvurit sig mot Medicerfamiljen. Giuliano var vid sin dd endast 25 r. Portrttet afden begfvade unge mannen mlades ngra r senare, ti-oligen p uppdrag af Lorenzo.

24

Tyskt bondfolk hemvndande frn marknaden. Omkring 1475.Kopparstick af Martin Schongaicer.

Bland de tidigare tyska genreframstllningar, som finnas, ro Martin Schongauers koppar-stick. Han fddes omkring 1450 i Kolmar i Elsass, studerade i Nederlnderna och a fl ed1488.

Mer n hundra kopparstick af hans hand ro knda, och hans betydelse fr koppargravyrenhar varit stor.

P den hr meddelade bilden ser man bondfamiljen p hemfrd frn marknaden. Bonden,med ett helt skert under dessa oskra tider vlbehfligt svrd under armen, vandrar krokbentframt ledande sin magra hst. P denna sitter bondkvinnan, ngra inkpta fglar ro hngdaom hstens hals, och bakp sitter i narrdrkt en barbent pojke, som hller i sin mamma.Dylika narrdrkter anvndes p barn i den fattigare klassen nda lngt fram p 1600-talet.

25

Markis Lodovico Gonzaga, omgifven af sin familj. 1474.Fresk af Andrea Mantegna i Garnera degli sposi i Castello di Corte, Mantua.

t den hge markgrefven Lodovico, den bste och i trohet mest obesegrade fursten,och t den hga Barbara, hans geml, ofrHknelig i ra bland kvinnor, har Andrea Mantegna,paduanaren, till deras bermmelse r 1474 fullbordat detta obetydliga arbete), skref den storekonstnren i den latinska inskrift, som pryder det rum, dr denna mlning, den frsta portrtt-gruppbilden i modern mening, frekommer. Mantegna, hvilkens lif infaller mellan ren 143

1

1506, r en af Norditaliens mest betydande mlare under 1400-talet.Den framstende renssansfursten Lodovico Gonzaga sitter i en lnstol och mottager ett

bref af en tjnare. I midten tronar hans maka Barbara HohenzoUern, mellan de tv synessonen Federigo och bakom Barbaras hufvud hans tredje son, Francesco. En liten sondotterbjer sig fver den tyskfdda furstinnan, och en oformlig kvinnlig dvrg str vid Barbarasandra sida. Taflan ger ett sllsynt tillflle att se en italiensk furstefamilj under den tid, ddessa smhof voro kulturcentra af det strsta vrde bde fr samtid och eftervrld.

26

Tysk sngkammare under 1400-TALETS slut.Marias fdelse, mlning af en konstnr, kallad Meister der Lyverbergschen Passion. Gamla Pinakoteket, Miinchen.

I en bred dubbelsng med uppbundna snggardiner ligger en kvinna, som smeker ettnyfdt flickebarn, hvilket rckes mot henne. I frgrunden gra ett par andra kvinnor i ord-ning till ett bad och knna med fingrarna efter, att det ej r fr varmt. Till hger i fr-grunden framtages en handduk ur en linnekista af den lngsmala form, som under 1400-taletvar modern bde i Tyskland och Italien. Vid denna kista str ett par trtofflor med remmar,en sorts skobekldnad som nrmast motsvarar vra galoscher, emedan man inomhus oftastgick i strumplsten.

Hela scenen r tergifven med det strsta intresse fr det genreaktiga och med en tyskgemytlighet af roande verkan. Man ser, hur de tv i bakgrunden stende kvinnorna bestll-samt och ifrigt diskutera den stora hndelsen.

27

Sixtus IV mottager, omgifven af sina brorsner, i audiens bibliotekarien PlatinaP 1470-TALpT.

Fresk af Melozzo da Forli, mlad 1476

77 i Vatikanen.

Sixtus IV regerade kristenheten mellan 147 1 och 1484. Han r mest knd genombyggandet af det Sixtinska kapellet, som sedan blef vrldsbermdt genom Michelangelostakmlningar. Sixtus, en lrd franciskanare, arbetade fr religionen genom infrandet af in-kvisitionen i Spanien, men han glmde ej heller bort vetenskapen. Det bibliotek, som frutlg hljdt af smuts, ser man nu p en hrlig plats, sger bildens latinska inskrift. Med sinanepoter, brorsner, bland hvilka den sedermera ryktbare Julius II befinner sig, mottar pfvenden lrde Platinas knbjande hyllning. Nepoternas lnga rmar tyda p ett orientaliskt drkt-inflytande.

Melozzo da Forli (1438 1494) var en lrjunge till Piero dei Franceschi, hvilkens intressefr perspektivet ocks framlyser i denna hans lrjunges fresk. Det r en sttlig grupp medypperligt karakteriserade ansikten, dessa representanter fr lrdom p 1470-talet, och envrdig lokal, denna pelargng med sitt kasetterade tak. I arkitekturen rder i hvarje detaljde klassiska formerna, och i hjrnorna intaga Plato och den helige Sokrates, som man pskmt sade, frsteget framfr den helige Franciscus.

28

Resa under 1480-TALET.Den heliga Ursula landstiger i Kln. Mlning af Hans Memling i Hpital St. Jean, Brugge.

r 1480 bestllde direktren p St. Jean-hospitalet i Brugge, Adrian Reins, ett relikskrin,som den utmrkte nederlndske konstnren Hans Memling (f 1495) prydde med sex sm olje-mlningar. Hela skrinet r i m. 30 cm. lngt och blott 66 cm. hgt. Taflorna afbilda denheliga Ursulas historia. Ursula var, berttar legenden, en kristen konungadotter i England.Som villkor fr ett ktenskap med en hednisk, brittisk prins fordrade hon hans fvergngtill kristendomen och rtten att frst gra en pilgrimsfrd. Hon reste sedan med sina elfvatusen jungfrur till Kln och drifrn till Rom. P terresan ljt hon tillika med sina flje-slagarinnor martyrdden i Kln.

Fr att f utsikten fver Kln fullt riktig reste Memling tv gnger dit. Den lilla taflanger drfr troligen ett godt intryck af den p kyrkor s rika stadens utseende under 1480-talet. Domen var, som synes, under byggnad, till vnster ser man S:t Martinkyrkan och ifrgrunden en port kallad Bayentornet. Med fltorna p 1480-talsvis lagda om ronen stigerhelgonet i land, vrdnadsfuUt stdd af en af de elfva tusen. Bakom synes braren fra hennesresefifekter in i staden, en realistisk detalj som ej hindrar, att man i tv ppna fnster tillhger ser, hur en ngel uppmanar Ursula till romresan.

29

Tyskt lskande par. Omkring 1480.Kopparstick af den tyske konstnren kallad Meisier des Haitsbitches.

Det r ett kopparstick af mindre vanlig sknhet, som hr afbildas. Redan vid tidenfr dess tillkomst var det i hg grad uppskattadt. Det finnes p prmen af en samtidabok, hvilken nu frvaras i streichisches Museum i Wien.

Konstnren r ej knd till namnet, han kallas dels Amsterdamer Meister, drfr att hanr vl representerad i Amsterdains museum, dels efter ett af sina verk Meister des Hausbuches.I alla hndelser lefde han omkring 1480 i Sydtyskland.

Med sitt krusade hr, sina tsittande byxor och de lnga snabelskorna r den ungelskaren en elegant typ frn 1480-talet, och flickan vid hans sida r i sin blyga lskligheti hg grad tilltalande. Nejlikkrukan antyder deras mma knslor, och vinkylaren p golfvethnvisar till sammanhanget mellan vin och krlek.

30

Nederlndske adelsmannen Martin van Nieuwenhove 1487.Mlning af Hans Memling i St. Jean-hospitalet, Briigge.

Att som Memling kunna trots mikroskopisk noggrannhet i hvarje detalj mla ett portrtt,som r allt annat n torrt, hr till sllsyntheterna. Martin van Nieuwenhove var den ungdomlige,hr tjugutrerige gifvaren af en tvdelad tafla, som kunde hopfllas och hvars ena hlft fre-stller jungfru Maria i rd mantel, rckande ett pple t Jesusbarnet, och hvars andra visar honomsjlf i tillbedjande stllning framfr en helgonbok.

Man ser, hur de tjocka pergamentsbladen bja sig, och med frstoringsglas skulle mankunna lsa den sirliga skriften. Hret, lngt men okrusadt, omger ett allvarligt ansikte. Dethalfppna fnstret visar, hur man anvnde en kombination af trluckor och sm glasrutor.I fnstret till hger ser man en glasmlning frestllande det i Nederlnderna omtycktamnet: den helige Martin skr med svrdet snder sin mantel och lmnar ena hlften till entiggare. Portrttet anses af flera knnare fr Memlings bsta. Martin van Nieuwenhove valdes1497 till borgmstare i Briigge och afled r 1500.

31

VFVANDE dam under 14OO-TALETS SLUT.Odyssevs och Penelope. Fresk af Pinturicchio. National Gallery, London.

P denna fresk, som ursprungligen fanns i Pandolfo Petrucchi o-palatset i Siena och 1874kptes till National Gallery i London, har den kost3'mintresserade Pinturicchio under fre-vndning att skildra Odyssevs' hemkomst till den trogna Penelope mlat en interir frn 1400-talets slut med en hel del genremotiv, ssom till exempel fgeln, som satt sig p vfstolen,en katt lekande med ett nystan.

Man fr en ganska god id om en 1400-talets vfstol med dess skyttel. Invid vfstolensitter en tjnarinna och spolar. Genom ett fnster ser man ett skepp med mastkorg. Detr detta fartyg, som terfrt mannen frn hans irrfrder. Mtte den sienesiska Penelope varitlika trogen som makan p Itaka.

32

Italiensk sngkammare p 1490-TALET.Mlning af V. Carpaccio i Accademia delle belle arti, Venedig.

t en frening fr msesidig hjlp, Scuola di Santa Ursula, mlade Vittore Carpacciomellan 1490

95 en serie taflor fver samma mne, hvarmed Memling ett rtionde frut prydt

det bermda relikskrinet i Briigge. Genremlningen har djupa rtter i Venedig, och det rfrn denna stad den spridde sig till det friga Italien.

Om man tnker sig detta rum utan ngeln, som kommer med sin uppenbarelse till denheliga konungadottern, s finnes intet i bilden, som ej r en verklighetstrogen skildring af envenetiansk sngkammare under 1400-talets sista r. Visserligen hade den unga prinsessannattlinne, och detta torde hrt till sllsyntheterna under en tid, d man brukade ligga nakenunder tcket. Rummet med sina blomkrukor i fnstret, skrifbordet med sin obekvma skrif-stol, sitt timglas, trtofflorna vid sngen, hvilken fverskuggas af en stor baldakin, allt r sverklighetstroget, som man kan nska. En stmning af hghet och ro har konstnren lyckatsbreda fver detta italienska sofrum.

33

Italiensk drktbild frn 1400-TALETS slut.Den heliga Ursula och hennes far. Mlning af Vittore Carpaccio. Accademia delle belle arti, Venedig.

Bilden tillhr den nyssnmnda fljden ur den heliga Ursulas lif. Konungen och hansvackra, fromma dotter resonera om det giftermlsanbud, hvarmed en hednisk konung kommit.Allt frsiggr i det slutande fjortonhundratalets italienska drkter. Lutad mot en sng medsnghimmel, ikldd en drkt med lnga rmar ett orientahskt inflytande sitter konungengrubblande och hr sin dotters uppfattning. Ursula tyckes bevisa sin sikt med bde ordoch gester. Hon r urringad p samma stt som var brukligt fven under Napoleon III:stid. Hennes rmar, dr det hvita fodret sticker ut p underarmen, voro nu hgmoderna iVenedig.

P vggen hnger en liten madonnabild, infattad, som seden var under 1400-talet, afkorintiska pilastrar.

34

''v - "?; ' '-.V-

il'' ,_._''

H

1 ''fl^ "' '^ ^"r"

;i;...'"

f.-"'*".".'*' j;^'^ '^'"^ ^ d

'''i^l*^^^^ "-/ .' .'--'

"

-f!'^ , "' -*> -:

'' "

v',." ^

b ^ J -^.f^^^^H^^.''^'^wmmm^w:^^'- ^. ^,

^:-;-"

.;0s%.w*

Ill Il

.i^^mS^&^

IHHHlli^^iM^^^i^^ .:t:

PFVEN Alexander VI. 1400-TALETS slut.Fresk af Pinturicchio i Borgia-rummen i Vatikanen.

P 1890-talet ppnades fr allmnheten den fljd af praktfulla rum, som af Pinturicchiofrn Perugia pryddes och dekorerades p ett alldeles storartadt stt, syftande till att fr-hrliga pfven Alexander VI Borgia och hans familj. Rodrigo Borgia fddes 143 1 i Valenciai Spanien. Begfvad och hnsynsls lyckades han tack vare sina goda slktfrbindelser attgra karrir i kyrkan. Vid nnu ej fyllda 25 r blef han rkebiskop i sin fdelsestad, och genomfrikostiga mutor till kardinalerna valdes han 1492 till Kristi stllfretrdare p jorden.

Hans pontifikat, som strckte sig till 1503, knnetecknades af en fven p den tiden vlohljd familjepolitik. Af hans barn ro Cesar och Lucrezia de mest knda. I sttlig prlstickadmantel knbjer den stolte kyrkofursten. Tiaran, hvars tre band beteckna herravldetfver himmel, jord och helvete, har han stllt framfr sig, men under tonsuren, en sinnebildaf Kristi trnekrona, hvlfver hans nobla hufvud, som verkningsfullt aftecknar sig mot bak-grunden, helt skert oheliga tankar om makt och prakt, om last och lust.

35

Florentinsk sngkammare omkring 1490.Fresk, kallad Johannes dparens fdelse, af Domenico Ghirlandajo i Santa Maria Novella, Florens.

I en sal i ett florentinskt palats ligger den nnu efter nedkomsten uttrttade modern.Bakom sngen ser man en tjnarinna, som p en bricka bjuder henne vin. Barnet sktes afngra borgarkvinnor. Midt i rummet str i praktfull brokaddrkt en aristokratisk dam medett ovanligt delt tecknadt ansikte. En af hennes tjnsteflickor trder med snabba steg in irumrnet, efter florentinsk sed brande en korg med frukt p hufvudet.

r 1490 fullbordade Ghirlandajo p bestllning af familjen Tornabuoni den serie fresker,hvaraf den afbildade utgr en. Den hga damen r helt skert ett portrtt af ngon Torna-buoni. Ghirlandajo dog r 1494. Han var en mlare med sitt rhundrades intresse frdetaljer och genren, men allt adlades af hans utskta sknhetsknsla.

36

Procession p San Marcoplatsen i Venedig r 1496.Mlning af Gentile Bellini {1427 1507). I akademien i Venedig.

Man befinner sig p det stora San Marco-torget i Venedig. Insatt i en monstrans bresdet iieliga korsets relik under baldakin och fregs af Ijusstafbrande prster. Tv r fruthade Gentile Bellini mlat ett under, som skett genom det heliga korset, och fyra r senareafbildade han det stora undret, d denna dyrbara relik, borttappad, terfanns i en af Vene-digs kanaler. Till hger midt emot Dogepalatset ses foten af det 1902 nedrasade klocktornet.De gtiska klbgarna p Markuskyrkans fasad voro, d denna tafla mlades, nyss frdiga.

Utan att kunna jmfras med sin broder Giovanni var Gentile Bellini en god och sam-vetsgrann mlare, hvilkens stadsbilder dessutom ha det strsta kulturhistoriska vrde.

37

GiROLAMO SaVONAROLA P I49O-TALET.Portrtt af Fra Bartolomeo i San Marco-klostret, Florens.

Bland dem, som frebda reformationen, intager Savonarola en af de frmsta platserna.Han fddes 1452 i Ferrara och blef 1490 prior i dominikanerklostret San Marco i Florens.Staden upprrdes af hans gripande botpredikan, och d medicerna tv r efter Lorenzo ilMagnificos 1492 intrffade dd blefvo frdrifna, ifrade Savonarola fr en demokratisk-religisfrfattning. Jesus skulle vara konung i Florens. Med ljungande kraft angrep han osedlig-heten. Hans hat mot konst och finare kultur blef symboliskt understruket genom hans be-rmda autodaf p taflor och bcker.

Dremot ifrade han fr folkundervisning och inrttade skolor fr de lgre klasserna.Genom sin hnsynslsa framfart vckte han de krafter, som slutligen skulle strta honom.Detta portrtt af Girolamo frn Ferrara, den af Gud snde profeten, r mladt af Fra Barto-lomeo, som var hans ifrige lrjunge och r 1500 ingick i dominikanerorden. Han hade iFlorens' San Marco-kloster en atelj fr altarbilder.

3

Savonarola brnnes p bl den 23 MAJ 1498 P Piazza della Signoria i Florens.Tafla af oknd mlare i Palazzo Corsini, Florens.

Det kom en tid, d florentinarne blefvo utledsna p de grtande, som Savonarolasanhngare p grund af sin klagan fver synden kallades. San Marco-klostret stormades den 8april 1498, och Savonarola fverlmnade sig till sina fiender. Under den tortyr, som hanunderkastades, ansgs han ha medgifvit sin skuld och dmdes efter upprrande orttvisor tillallmn gldje att tillika med tv af sina vnner hngas ofvanfr ett bl, rest p Piazza dellaSignoria ttt invid Palazzo Vecchio.

Frn den loggia, som sedermera fick namnet dei Lanzi, beskdade rdet afrttningen,och folket bar, som bilden visar, beskftigt risknippor till blet. P taflan ro afstnden all-deles fr stora. Platsen utanfr Florens' rdhus r egentligen liten, men man kan med sklsga, att hvarje sten har sin historia och att denna del af sknhetens stad hr till de vack-raste stadspartier, som finnas.

39

Italiensk frnm dam frn 1400-TALETS slut.Mlning tillskrifven Lionardo da Vmci. Ambrosiana-museet i Milano.

Den obekanta modellens sknhet man har gissat p Isabella af Aragonien, p BiancaMaria Sforza och den sllsynt fullndade tekniken ha lnge utgjort konstlskares fr-tjusning. Mnga lrde anse det fr Lionardos verk, andra tillskrifva det en mindre bekantmilanomlare, Ambrogio di Predis, hvilken i s fall skulle ha fvertrfifat sig sjlf i dettaportrtt.

Ett underverk kallas det i alla hndelser af Jacob Burckhardt, den store renssansknnaren.Ansiktets modellering, den varma tonen, de frestande, vlformade purpurlpparna, allt r ut-skt, ej minst den smakfulla, fr 1400-talets slut ovanligt litet tillkrnglade hrkldseln medsitt prlbesatta nt. Hret r, som man ibland ser p samtida portrttbyster, nedkammadtfver ronen. Prlorna, som glnsa p den hvita halsen, ro mlade med frvnande skick-lighet.

40

Tv venetianska damer frn 1400-TALETS slut.Mlning af Vittore Carpaccio. Museo Civico, Venedig.

Det r en genrebild af allra hgsta vrde, denna tafla af Vittore Carpaccio, en af de frstamlare som sder om Alperna mlade en skildring ur lifvet utan annan nskan n att visa, hurman lefde i den njutningslystna staden i Adriatiska hafvet. Damerna hra till den sorten, afhvilka det rika Venedig hade mnga, som ej ha annat att gra n att vara skna. De sittap sin balkong vid den skvalpande kanalen och vnta p de fr stadens gyllene ungdomdyrkpta krleksfventyr, t hvilka de gnat sina lif.

Venedig var redan bermdt fr sina skna, fala kvinnor, det var en handelsstad och enkrleksstad, en stad dr man handlade med krlek. Med friserade pannluggar, urringade ochmed tjocka guldkedjor om halsen leka de likgiltigt med sina hundar. Pfgeln, lik sina hr-skarinnor bde i drkt och frstndsgfvor, brstar sig p marmorbalkongen. En liten gondoljrskter om djuren, och Venus' fgel, dufvan, kuttrar p rckets brstvrn.

41

Tyskt krlekspar frn omkring 1500.Kopparstick af Albrekt Diirer.

Med vajande ullplymer, tsittande byxor, med svrdet vid sidan och halsen bar str denunge mannen vid sidan af den kvinna, som han lskar. Han ser p henne med en p en gngallvarlig och lidelsefull blick och gr med sin hgra hand en rrelse, som kan betyda: Numste jag lmna dig*, eller Allt lgger fr din fot jag ner, hur man vill tolka det. Hon, isnabelskor utan klackar, djupt urringad, med tysk hufva. Hnderna, nstan dolda af de lngarmarna, hller hon i en d fr tiden omtyckt sirlig stllning fver den efter 1400-talets modmed tillhjlp af kuddar framskjutande magen sledes motsatsen till turnyr.

Bakom ett knotigt trd framskymtar benrangelsmannen med ett timglas. Snart ro vialla dda och f ej lska mer. Kopparsticket r signeradt A. D. (Albrekt Diirer.)

42

Riddare med sin vpnare omkring r 1500.Mlning af Giovanni Francisco Caroto. Uffizigalleriet i Florens.

Man har gissat p Giorgione, d frga varit om upphofsmannen till ofvanstende impo-nerande, vackra tafla. Bde i form och frg skiljer den sig dock mycket frn hans genomvekhet och guldglans knda art. Den tillskrifves nu af flera fackmn verona-mlaren Caroto,fdd 1470, verksam i norra Italien och lefvande nda till 1546.

Den tunga hjlmen, en visirhjlm, ligger framfr den unge krigaren, som stder sigp sitt vldiga tvhandssvrd. En ansenlig hjlmkrossare, ett vapen frn hvilket den lttafltherrestafven sedermera skulle utveckla sig, fullbordar utrustningen. Ett melankoliskt draghvilar fver mannen, som br sitt hr lngt, ssom det brukades under 1400-talet. Bakomstr kapprak hans vpnare, en gosse med ett ovanligt kckt utseende. Hela detta hrn aftaflan gr en srdeles god koloristisk effekt.

43

Dekorativ vinjett af Israel van Meckenen. Tysk kopparstickare i slutet af 1400- talet.

FEMTONHNDRATALET.

Vinjett af Lucas van Levden. Nedeklndsk kopfarstickare frn 1500-TALETS brjan, Utfkdt 1528.

Bal p Die neue Veste i Munchen r 1500.Kopparstick af Martin Zasinger.

Man dansar p det hertigliga hofvet i Munchen under 1500-talets frsta r. Dansen rden hgtidliga lngsamma promenadpolons, hvilken passade fr de frnma damerna med sinalnga burgundiska slp.

I bakgrunden spelar hertig Albert IV kort med sin geml. Spelkorten uppfunnos i Kinaoch anvndes redan p 1200-talet i Europa. Hertigen spelar troligen med vr nuvarande 52-korts-lek, ty denna infrdes vid 1400-talets midt. Den ena musiklktaren har paus. P denandra skter en fljt och en trumma om dansmusiken. Till vnster i frgrunden hller entjnare med en kpp det nyfikna folket p afstnd. Bnkarna frefalla vl obekvma fr vrafordringar. P herrarnes skodon ser man, att snabelskorna blifvit omoderna och komuIe-sortenvunnit terrng.

Tecknaren har vl skildrat den galanta stmning, som sticker fram under vrdigheten. P1400-talets senare hlft hade i Tyskland predikats mot urringningar p baler, svl hvad ryggsom brst betrffar; fven ringdanser ogillade prsterna, p grund af att armarna d hllosutstrckta, liksom Kristus hade sina armar p korset.

47

Tyskt krlekspar frn 1503.Kopparstick af Martin Zasinger.

P detta ovanligt stmningsfulla kopparstick ser man in i ett rikt tyskt hem vid rhundrade-skiftet. Den unge mannen synes endast frn ryggen, men det lnga lockiga hret och detsittande byxorna kosorna , s trnga att man endast med hjlp af sina tjnare kundekomma i dem, antyda, i hvilken tid man befinner sig. Damens lnga rikt veckade slp talarom burgundiskt drktinflytande. I Burgund spelade slpet och dess uppbrande, egenhndigteller genom pager, en viktig roll.

I taket hnger en ljuskrona af hjorthorn. Den sida, dr hufvudsklen sitter, dljes af enliten vapenhllande kvinnobild skuren i tr. Under hela 1500-talet voro dylika ljuskronoromtyckta, men p detta stick r denna nya sorts ljuskronor fr frsta gngen svidt kndtr afbildad.

48

Kvinnoportrtt frn omkring 1505.Mlning af Albrekt Durer. Museet i Berlin.

Detta ovanligt sympatiska och vackra kvinnoportrtt har af vissa forskare ansetts varaDurers maka, Agnes Frey, men nu tror man, att det r ett af de portrtt, som Diirer mladeunder sin andra vistelse i Venedig. Hvem denna behagliga venetianska dam r, vet man ej.De bokstfver A. D., som ro insydda i hennes klnning, kunna vara hennes, men de kunnalika vl vara konstnrens signatur. I Venedig bodde DiJrer mellan 1505 och 1507. Det varen lycklig tid fr honom. Han rnte mera inflytande af de venetianska kopparstickarnen af mlarne.

Tyskt i uppfattningen r ocks detta portrtt. Drmmande blickar hon framt, och detvackra hufvudet med sin gulaktiga italienska hy aftecknar sig mot himmeln och hafshorisonten.Jag kommer att frysa och lngta efter solen, brukade Diirer sga i Venedig, d hemresankom p tal. Bland hans sohga minnen frn Venedig kunde vl ocks denna varma italienskarknas.

49

Spdt barn med sin skterska omkring 1500.Kejsar Maximilian som nyfdd. Trsnitt af Leonard Beck i Weisskunig.

Kejsar Maximilian I, son till kejsar Fredrik III, fddes 1456 och blef 1477 gift medMaria, dotter till Karl den djrfve af Burgund, hvarigenom han fick det burgundiska arfvet.Kejsare r 1493 utmrkte han sig bde i krigets och fredens vrf. Maximilian I dog 15 19.

Det var efter hans diktamen den historiska romanen Weisskunig nedskrefs af MarxTreitzsauerwein von Ehi-entreitz. Dr skildrar kejsaren med fingerade namn sitt lif. Ofvanstende bild visar det nyfdda kejserliga barnet, och texten berttar, att en komet, menmrkvrdigt nog ej med olycksbdande sken utan vnligt lysande, visade sig i fdelsestunden,hvilket tiUika med stjrnornas gynnsamma stllning var en god borgen fr kommandelycka och vlgng.

Bilden r in.satt p 1500-talet, ej pa 1450-talet, ty drkterna ro ej samtida med hndelsen.

50

TORNERSPEL VID 1500-TALETS BRJAN.Trsnitt ur Weisskunig af Leonard Beck.

Kejsar Maximilian I kallas fr den siste riddaren,och han framhller i sin bok Weiss-

kunig sitt intresse fr riddarspelen. Sjlfva ordet Weisskunig betyder oftast konungen i denhvita rustningen men ibland fven den vise konungen; med dessa symboliska namn betecknarhan sig sjlf. Srskildt nje hade kejsaren af tornerspel med skrank mellan de kmpandeI bakgrunden p bilden synes detta stridsstt, som kallades att kmpa uber den Dill.

Boken Weisskunig kom ej ut p tryck under Maximilians regering. Troligen tnktekejsaren, att den illustrerade handskriften om hans lif skulle gldja och intressera sonsonen Karl V,och han var srdeles ifrig att f goda illustrationer. Frst 1775 blef arbetet tryckt. Originalmanu-skriptet finnes nu i kejserliga biblioteket i Wien, och originalstockarna hittades under 1700-talet p slottet i Graz.

51

Furstlig undervisning p i5oo-talets brjan.Maximilian I:s undervisning. Trsnitt frn 1500-talels brjan af Leonard Beck. Weisskunig.

Kejsarens egen text berttar till denna bild, hur han som gosse uppfostrades af en lrdman tillsammans med ngra frnma gossar. Fr egen del pstr han sig ha varit s lrd,att han snart frelade sin lrare kvistiga teologiska frgor, p hvilka denne ej kunde svara.Men nr hans far, kejsar Fredrik III, fick hra talas om hans stora skicklighet i de heliga skrifterna,gaf han honom andra lrare, fr att ej, som orden fllo, han skulle genom fverfld af lrandefrlora tiden.

De unga dlingarne, som strfvade och knogade under samme lrare, fingo ofta, sgertexten, straff och prygel, men Maximilian tyckes ha varit ett litet under af snllhet och flit ochlste samvetsgrant fram sig till romersk kejsare.

52

Lektion i svartkonst vid 1500-TALETS brjan.Trsnitt ur Weisskunig.

Enligt sin faders nskan fick Maximilian lra svartkonst. Bilden visar den unge fursten ihermelinsbrmad mantel och en i trolldom frfaren ldre man, som undervisar honom i dettamne. En gammal hxa med en djfvul p hufvudet symboliserar den svarta magien; denhvita magien representeras af en munk med en ngel svfvande fver hufvudet. Hxan trollar,och munken gr under, det r den ganska viktiga skillnaden.

Frn tv stjrnor nedhnga frseglade bcker. Kejsar Maximilians egen text omtalar, atthan haft mycken nytta af sina privatlektioner i trolleri, ty d ngot ktteri uppstod i hansvidstrckta rike, kunde han med sina kunskaper i mrkrets visdom lttare afslja de brottsligaoch i tid energiskt ingripa.

53

Schackparti omkring i 510.Mlning af Lucas van Leyden. Museet i Berlin.

Lucas frn Leyden, hvilkens korta lefnad infaller mellan 1494 och 1533, r en mycketsllsynt mlare. Ofvanstende bild r en af de ytterst f genretaflor i modern mening, somfinnas frn denna tid. Den frestller ett nederlndskt schackparti. Schackspelet, som omkringr 500 efter Kristus lr ha uppkommit i Indien, kom redan fre r 1000 till Europa men erhllfrst vid 1400-talets slut en fullt utvecklad form.

Sju herrar och tv damer fa ndtorftigt rum p den lilla duken. En af damerna frskersig till och med p det svra spelet. Mnnen med tvrklippt lngt hr ro alla utom en sltrakade.Skgg brjade frst ngra r senare bli modernt och bras af de ungdomliga sprttarne bdesder och norr om Alperna. Vanligast var helskgg. Predikanterna dundrade mot detta nyanarrspeb och betecknade det egendomligt nog som fruntimmersaktigt. Den sorts prlstickadekalott, som bres af den bakom schackbrickan stende mannen, var enligt en samtida frord-ning endast tillten fr finare folk, som lefde p sina rntor.

54

Nederlndskt bondfolk omkring i 5 ig.Kopparstick af Lucas van Leyden.

Bndernas stllning vid 1500-talets brjan var ej vidare lysande. En samtida tysk fr-fattare sger, att de ro hrdt besvrade och belastade med skatter af alla slag, med dags-verken, tallar och afgifter, men vilda, baksluga och otmda. Kanske voro frhllandenangot bttre i de rika Nederlnderna.

Den utmrkte kopparstickaren Lucas van Leyden visar oss hr en bonde i den sorts filthatt,som var deras vanliga hufvudbonad, och en bondkvinna, som knogar med sitt mbar. Boska-pen tyckes hra till den rakryggade ras, som nu i dessa bygder utvecklats till en starktmjlkproducerande sort.

Det olyckliga frtrampade folket trodde, att den reformatoriska rrelsen skulle skaffa demrtt, de hoppades p bttre tider genom Luthers upptrdande, men, som en tysk frfattareyttrar, reformationen var fr dem >:en kyrkligt frgad magfrga, och d de reste sig motherrarne fr att f bttre villkor, rdde Luther furstarne att sl ihjl bnderna som galnahundar. nda in pa 1800-talet rckte lifegenskapen i reformationens hemland, och det fre-kom under detta rhundrade, att man bytte en lifegen mot en bra jakthund.

55

Festmltid omkring i 510.Mlning, kallad Herodes' gstabud, af Qtiinten Matsys 1460 1530. Museet i Anlwerpen.

Snickarskret i Antwerpen bestllde 1508 en stor altarmlning af Quinten Matsys. Denfrestllde de heliga kvinnorna vid Kristi lik och hade tv flyglar. Den ena afbildar evan-gelisten Johannes, som kokas i olja, den andra ter visar, under formen af ett gstabud vid1500-talets brjan, historien om Salome med Johannes dparens hufvud.

I utmrkt vacker drkt erbjuder den unga prinsessan med en kokett gest hufvudet t sinmoder. Herodias gr med sin knif ett litet snitt p sin fiende. Herodes r prydd med enpomps ordenskedja, men ansiktet p taflan r skadadt. P den hvita, flandriska damastdukenst delstensprydda praktkrl. En liten page skter om vinet i kylkrlet. Han vnder sig motden skna prinsessan och fven upp mot musiklktaren, som smyckas af dubbelrnen. Bur-gund hrde genom Karl den djrfves dotter Marias gifterml med kejsar Maximilian till husetHabsburg. P lktaren rder ett lifligt intresse fr skandalen nere i matsalen.

56

Tysk riddare, i 5 13.Kopparstick, kalladt Riddaren, dden och djfvulen. Af Albrekt Dunr.

Lt vara, att detta kopparstick, dateradt 15 13, r stucket fre Luthers upptrdande, mendet r liksom genomandadt af evangelisk stmning. Den kristlige riddaren var en idealfigur frnmedeltiden, men hrtill kommer ngot nytt: en frimodighet af andlig art, som kanske beror drp,att den store konstnren inlagt ngot af sin egen manliga sjl. D man ser denne riddareridande genom ddsskuggans dal och frfljd af en grslig djfvul, som nu efter reformationenunder 250 r skulle f kad makt, tnker man p den milde Melanktons 'ord, att intet r ssknt som en fullt vpnad riddare. S djupt satt den gamla krleken till mannakraft ochstyrka kvar i hjrtat till och med hos denne fridens apostel.

Fullt rustad men med ppet visir, lansen frsedd med rfsvans fr att lttare kunna ut-dragas, ett svrd vid sidan, hsten med stng och bridong samt p lnden prydd med ettbandartadt seltyg, s. k. hindertyg, p modet vid 1500-talets brjan, frdas riddaren lugn utanngot latinskt poserande, germanskt allvarlig som den store Diirer sjlf.

57

Dansande tyska bnder, i 5 14.Kopparstick af Albrekt Durer.

D folket dansade, blef det mera lif i spelet n vid de frnmas hgtidliga promenad-polonser. Diirer visar ett par dansande af den mest bastanta art. De hoppa och dansa, satt marken gungar under deras breda sulor. En vild uppsluppenhet lyser ur mannens raansikte, och den tjocka landtliga rofvan med slidknif och nycklar skramlande vid sidan klamparstad med knsla och fvertygelse. Man frstr, d man ser detta vilda dansande par, atttidens dansnjen ofta urartade till svartsjukt grl och slagsml och drfr flerstdes kundefrbjudas.

Dock, man m utdrifva naturen med htjuga, s kommer hon dock tillbaka, heter det,och danstillstllningar, dr man riktigt grundligt slog sig ls, frekommo ej alltfr sllan.De sydtyska bnderna behfde ej frga sina lrda humanister och professorer om betydelsenaf de klassiska orden Det r sknt att ibland f galnas, de fattade, att de glla fr alla tider.

58

ii-^a^-u^ixi-^" ^^

Tysk studerkammare, i 5 14.Kopparstick, kalladt S:t Hieronymus. Af Albrekt Dilrer.

Vill man ha en frestllning om hur det sg ut i en tysk humanists studerkammare vid1500-talets brjan, br man noga betrakta denna bild och ej oroa sig fver att det gamlahelgonet frn 400-talet sitter och fverstter bibeln till latin, den s. k. Vulgata-fversttningenaf Hieronymus, i ett rum, som mest liknar den studerkammare, dr 1500-talets Voltaire,Erasmus Rotterdamus, frjdades t sina mrdande anfall p skolastikens lrdomshumbug ocht bortrensandet af det vrsta ogrset p teologiens ker.

Helgonet, i sin rrande, germanska studiegldje, lejonet, hans trogna fljeslagare, f sledestnkas bort, men knappast den p vggen vid timglaset hngande kardinalshatten, ty ej minstinom sjlfva kyrkan frodades humanismen. Ljuset faller genom de blyinfattade rutorna, alltandas frid i rummet, dr den enda prydnaden utgres af en i taket hngande pumpa. Damm-vippa och radband sitta p vggen. Bredvid ser man bref och papperssax fasthllna af band.Ett par folianter ligga p trbnken. Ngra kuddar ge en vlbehflig bekvmlighet t de frfrigt vackert formade mblerna. En ddskalle ligger i fnstret; fr helgonet r den en dds-pminnelse, fr humanisten vl snarare ett memento vivere.

59

Knabjande riddare. Omkring 1515.Detalj ur Rafaels fresk Mssan i Bolsena. Vatikanen, Rom.

Rafaels frnmsta verk ro hans fresker i Vatikanen. Tre af de fyra rum, som prydasaf dessa mlningar, ro ganska sm, och de 9 meter breda freskerna tcka hela vggarna.I Stanza dell' Eliodoro sitter den stora mlning, ur hvilken ofvanstende gruppbild r tagen.Det r den s. k. Mssan i Bolsena. Fresken framstller berttelsen om hur en tysk prst,sorn tviflade p transubstantiationsundret och sledes ej trodde, att brdet i nattvarden fr-vandlades till Kristi lekamen, fvertygades, d han brt hostian och denna brjade blda.Detta skedde i Bolsena, en stad i provinsen Rom.

Skulle ter ngon, led p Rafaels ofta schematiska madonnor, tvifla p att han fven varkaraktrsmlare, s borde dessa riddare med sina manliga anleten, knabjande och i sina kjol-formiga rockar, fvertyga honom om Rafaels frmga p det realistiska omrdet. Ocks hankan gra undret att frvandla till lefvande ktt och blod.

60

Festmltid under 1500-TALETS brjan.Maximilian deltager i en festmltid. Trsnitt af Leonard Beck. Ur Weisskunig.

Vid det kostligt dukade bordet sitter Weisskunig Maximilian emellan den dam,som i romanen kallas drottningen af Feuereisen hertiginnan af Burgund , och hennesdotter, Maria af Burgund, den blifvande kejsarinnan. Texten meddelar, att den gamla herti-ginnan af Burgund hpnade fver s mycken ungdomlig sknhet hos sin blifvande mg, ochhvad Marias eget hjrta betrffar, s heter det, att ir herz hat sich in demselben wolgefallengegen ime mit der eerlichen lieb entzundt. Europas rikaste arftagerska hade lyckligtvis blifvitfrlskad i den adertonrige rkehertigen.

Drkterna ro ej frn 1470-talet, d den afbildade hndelsen intrffade. Det r moder p1500-talets brjan. Damernas rmar ro slitsade och frsedda med puffar. Vid brjan af1500-talet blef det i Tyskland modernt att frlnga rocken, som kjoUikt omslt lren och fast-hlls af ett blte, dr dolk och svrd hngde. S synes p den uppvaktande riddaren i frgrunden. fven d harnesk bars, frekom denna drkt.

61

Halshuggning vid 1500-TALETS brjan.Kejsar Maximilian tuktar upproriska flamlndare. Trsnitt af Leonard Beck. Ur Weisskunig.

Lt vara, att Becks trsnitt ur den fr kulturhistorien s viktiga boken Weisskunigej i konstvrde gr upp mot dem, som skuros till samma bok af den bermde Hans Burck-maier, s "vore det dock orttvist att frnknna dem karaktr och hllning. Hvad drkternap Weisskunigs illustrationer angr, s frtjnar det att anmrkas, att kejsar Maximilian sjlf hllp deras skrupulsa fverensstmmelse med verkligheten.

Bilden visar, hur kejsaren, sedan han besegiat ett uppror af de bruna, som han kalladeflamlndarne, lter afrtta ngra af deras ledare. A ena sidan vattnet, den andra en afskrc-kande spetsgrd af spjut och hillebarder. Landsknekttyperna med sina snderskurna sHtsadeklder och sina koketta baretter ro redan af den typ, som sedermera skulle hembra segernt Maximilians sonson, den store Karl V.

62

Vid kanongjuteriet. 1500-TALETS brjan.Trsnitt af H. Burckmaier. Ur Weisskunig.

P marken ligga hakebssor och stenkulor. En mrsare str i frgrunden. Tvennekanongjutare frklara vapnet fr Maximilian. Den ene arbetar p en strre kanon, som hanger en sista filning. Man anvnde p den tiden ej blott handtverksskicklighet utan verkligkonst vid kanongjutningen. Arbetaren lngst till vnster har en slt, sid, snderskuren drkt.Han r kldd p landsknektmaner. Dessa soldater brukade vid brjan af 1500-talet anvndastrumpor af lder eller klde, fastbundna vid knet. Skorna hade redan fre 1500-talets brjanfvergtt frn snabelskor till breda komuleskor eller bjrnftter.

Kejsar Maximilian berttar sjlf, att han redan som barn varit s frtjust i skjutvapen, atthans far mste frbjuda honom att rra vid dylika. Han liknar hri de flesta pojkar efterkrutets uppfinning, och livad hans krig betrffar, r hans yttrande om dem alldeles fverens-stmmande med alla tiders kejsares och konungars. De voro, sger han, samt och synnerligenrttvisa, och han sjlf pstod sig vara den rttvisaste och barmhrtigaste bland furstar.Frga de lrde, tillgger han segervisst.

63

Jgare med jakthundar. 1500-TALETS brjan.S:t Huberlus mter en hjort med ett krucifix p pannan. Kopparstick af Albrekt Durer. dd 1528.

Den knbjande riddaren frestller jgarnes skyddspatron, den helige Hubertus, en frans-man, om hvilken helgonlegenden berttar, att han, en ifrig jgare, en gng i en skog mtt enhjort med det heliga korset i pannan. Hubertus, i tjnst hos frankerkonungen Teoderik, hadei fljd af denna syn brjat ett hehgt lif och dog 727 som biskop i Lige.

Hjorten visar sig mellan ngra knotiga trd af det slag, Diirer lskade framstlla. I bak-grunden synes en riddarborg. Sadeln och betslet ro s noga tergifna, att de ha ett kultur-historiskt intresse fr fackmannen. Carl Larsson har meddelat, att detta utmrkta kopparsticks hnfrt honom redan som gosse, srskildt genom den manligt skra teckningen, att hanstreck fr streck kopierat det Diirerska msterverket.

64

Baldassare Castiglione. i 5 15.Portrtt af Rafael. Louvren, Paris.

Under den italienska hgrenssansen intar Baldassare Castiglione en bemrkt plats. Fdd1478, blef han, som de gamla romarne sade, arbiter elegantiarum smakrd i hgre mening vid det fint bildade hofvet i Urbino. Sedermera tjnade han Leo X och Clemens VII,med hvilken senare pfve han sttte sig. Han fverhopades d med ynnestbevis af kejsarKarl V, som gaf honom biskopsstiftet vila i Spanien. Castiglione afled i Toledo r 1529.

Aret frut hade han utgifvit sitt bermda arbete Libro del cortegiano, dr han utlgger, huren hofman i bsta mening br uppfra sig. Mest lgger han an p en harmonisk, individuellutbildning och fster sig mera vid den egna personlighetens frfining i hedersknsla, sport,dans och talandet af frmmande sprk n vid tjnsteplikten till fursten. Han r till och meds detaljerad, att han meddelar, hur lngt man br drifva hrmandet, d man berttar en rolighistoria.

Portrttet hr till Rafaels bsta. Beundransvrd r den fina silfvertonen, den nobla kolo-riten och hllningen i framstllningen af den italienske hofmannen, hvars bok i subtil upp-fattning af svl yttre som sjlisk finhet vckte samtidens frtjusning.

65

llJrr)rmanbt Iftir brr grm lu Irfnra Diitfib frimbm maiaimm rra allrr MrRiftra gruntit bra jrman rrtmArn ftan t)0 Diml^riu Iflrr Drr uor nit rin burlifoibra fean l)rr msjr tiurtjlidi im barnbtBfiffni fin grunlit o unii rr maj non jra ftlbs Irmm fin fdjulliuff fdjnbe iiu lfrn^n mtv m nif grirmm ilan so ungriHiirtomrrf t)fn url idpam nut un ucnpbra flrtnt babra iini gan^niJrt'uon im 3u lon nrmra rt lig tuer nuirU bntw oirr tjanmiers geftUra ftouuim nn )unftouuifn inrr fm brbarff er feim bar jnirruiiit rmutiit) fflnt ura nn ^imlutjra lon- btr ir jtmgr fenabfUttb mtitliu norf) ra ftonuaftm ^if geuionbritift ) 5 ) 6.

Skylt till en skola i Basel, i 516.Mlning af Hans Holbein d. y. (Rtsida.) Museet i Basel.

P denna nu klufna skylt ser man p bgge sidor en text, som berttar, att hvar och en,som grna vill lra sig skrifva och lsa tyska p den allra kortaste tid, som ngon kan tnka,s att hvar och en som frut ej kunde en bokstaf kan snart begripa s mycket, att han sjlfkan skrifva upp sin skuld, s kan han fa lra sig det hr, och den, fortstter inskriften, somr s obegfvad, att han icke kan lra sig, den vill jag fr intet undervisa och ej taga ngonln af honom, han m nu vara borgare, handtverksgesll, fru eller jungfru. Den, som be-hfver, den m komma hit in, den blir troget undervisad fr en sklig ln, men de smgossarne och sm flickorna efter helgfastan som brukligt r.

P ena sidan af skylten ser man skollraren vid en strre pulpet, dr skrifdonen roinstuckna bakom en rem, undervisa en gosse i grn drkt. Magistern med riset i hand rikldd en gulrd drkt med rd mssa. Han ser vnligt p sin lrjunge. Skolmstarenshustru i rd klnning sitter i en fllstol och strfvar med en liten flicka. Tv andra ungdomarstudera p den lga obekvma bnken midt i rummet.

66

"Uirr )mmiili l|ir irr^n lurlt Irnira m\f\ fitjntiniun l&n u61m alirrftiiniOFn r)>imiit tm Irmmi 6itmifirn Kan no tiuntj eiu )tlti ler uor nit rinbuthftabra hm trr majj totf^irh tm balD brouSrn nu guittt lo u\ tvmas uon \m Wbrr Inura Bii fd)uto uff fdjribm intD lofrauuti uirr fjaiiir nclrruum Kan 50 tnirfi^irtlt uimDra unll ub irm imt tin morben prirrt halira unb gan^ niit uonjm 3U bu nmmi rrM >. Hans Holbein gjorde ocks ettfullkomligt msterverk af den vackra, hgvxta furstinnan, som i svart drkt aftecknar sig moten bl bakgrund. Af den lilla fula flickan, som Jan Gossart mlat, hade blifvit en skn kvinna.Kristina slapp lyckligtvis sin tilltnkte make. Hon dog som hertiginna af Lothringen 1590.

84

liMM!& jflSkf .^^SAJjiANNO ^TATr^^^^lPI

:^M^^Jfr'"^ ^

fr

tjttS^^^^^^^B ^^

*..,

.4;,

Ung engelsman med falk p handen. 1542.Mlning af Hans Holbein d. y. Museet i Haag.

Egendomligt nog finnes det i Haags museum tv engelska herrar mlade af Hol-bein, och bgge ha en falk p handen. Den ene var Henrik VIII:s falkvrdare Robert Chese-man, den andre r den hr afbildade tjuguttarige mannen, hvars namn man ej knner. Dettaportrtt mlades i England ett r fre Holbeins dd. Jakter med falk var ett omtyckt njeunder hela medeltiden frn 1400-talet och var fven under 1500-talet mycket i bruk.

P denna bild r handsken ett skydd mot de skarpa klorna, men man drog ocks ofta p sigdenna, nr maten var fr varm. Det var vanligt att ta med fingrarna under 1500-taletsbrjan. I hgra handen hller mannen en hufva, afsedd att fre jakten trdas fver fgelnshufvud fr att gra den spak. Den aftages naturligtvis, d jakten brjar.

Redan ett par rtionden efter Holbeins dd skte den hollndske konstskriftstllaren Karelvan Mander skaffa upplysningar om Holbeins taflor och hvilka de afbildade. Han skref dtill Basel, dr konstnren lnge varit bosatt, men fick det svaret, att han borde frst skickapengar, s skulle han sedan f upplysningar. Nrigheten har, tyckes det, af lder varit bofasti det lilla bergiga bondlandet.

85

Italienskt sllskapslif omkring 1530. Den rike mannens gstabud.Mlning af Bonifazio Veronese. Accademia delle belle arti, Venedig.

I Italien r 1500-talets frsta hlft ovanligt fattig p bilder ur det dagliga lifvet. Skild-ringar ur den heliga historien f en mera ideell karaktr n frr, och det genreartade, somfrut tminstone i bifigurerna och i detaljer kommit fram, ansgs nu fr tarfligt. Tidsbilden imodern mening hade nnu icke uppkommit. Det var endast i Venedig, dr man var meravan vid profana motiv i taflor med religist namn och dr man lskade framstllningar urdet venetianska njeslifvet, som en Tizian, en Paolo Veronese och, fr att tala om stjrnor afandra ordningen, en Bonifazio Veronese med frkrlek visade sin tids lif p sina taflor.

Bonifazio, dd 1 540, var knd fr sin varma purpurrda frg och fr sina .skna kvinno-typer, af hvilka ett par finnas p denna tafla. I pelargngen p en norditaliensk villa sitterett muciserande herrskap. En liten negerpojke hller i noterna. I bakgrunden uppska ngratrdgrdens klippta lfhvalf, andra tmja hstar eller slppa upp falkar. En tiggare (Lasarus)anhller frgfves om en slant.

86

Festmltid och skrdefest p 1540-TALET.Tv kopparstick af Hans Sehald Beham.

Hans Sebald Beham och hans bror Bartel hra till de s. k. tyska Kleinmeister. De hadetta namn, drfr att de till sina kopparstick anvnda ett mycket litet format, hvilket ejhindrar dem att dri inlgga stor konst. Hans Sebald Beham fddes 1500 i Niirnbergoch blef tillika med ngra andra gudlsa mlare frvisad frn staden p grund af fritnkar-sikter. Han lefde sedan mest i Frankfurt, dr han 1550 afled.

Ofvanstende bilder ro reproducerade i originalens storlek. Den fre bilden visar, hurden frlorade sonen och hans kamrater fra ett slsaktigt lif med fala kvinnor. Med slitsadepuffrmar och strutsfjdrar i hatten se de alltfr lskvrda damerna riktigt sttliga ut. Fint ut-trycker konstnren skillnaden i upptrdande, d man kommer till bondbilden. Rttframma,litet tlpiga komma bnderna fram i sina filthattar, som under 1500-talet endast frekommohos folket. Du, gamle, mste dansa med, sga de unga till gubben, som hvilar sig i lfsalenvid ett glas renskt. Det r intressant att jmfra den dla, fria hllningen p den fre bildensstende dam med den klumpiga beskedliga bondflickan till vnster p den nedre bilden.

87

PFVEN Paul Farnese med sina sonsner. Omkring 1545.Mlning af Tizian. Museo Nazionale, Neapel.

Den gamle elake pfven, om hvilken Cellini s skadegladt berttar, hur han under dengamla goda tiden, d Alexander Borgia var Kristi stllfretrdare, satt fngslad fr frfalsk-ning, har hr kallat sina tv sonsner, kardinal Alessandro och dennes yngre bror, OctavioFarnese, till sig. Octavio nrmar sig den helige farfadern med lmsk underdnighet, bjandesig ned fr att att uppfatta gubbens hesa hviskningar. Bgge brderna stmplade mot pfven,och det berttas, att ett ursinnigt hftigt upptrde med Alessandro knckte den ttiotre-rige gubben. Det var 1549.

Denna tafla r troligen mlad fyra r fre pfvens dd. Figurerna ro i kroppsstorlek;rdt r hufvudfrgen. Karakteristiken fver allt berm. Octavio blef tv r sedan dennatafla mlades i sitt gifterml med Karl V:s naturliga dotter Margareta af Parma far till denstore fltherren Alessandro Farnese, det lyckligaste resultatet af denna pfliga och kejserligablodsblandninsf.

PlETRO ArETINO. 1545.Mlning af Tizian. Palazzo Pilti, Florens.

Una meraviglia terribile, ett fasansfullt under, kallade den italienske skandalskrifvarenPietro Aretino detta ypperliga portrtt, som hans vn Tizian mlat t honom. Kanskemenade han, att man i hans sttliga, njutningslystna ansikte och trots figurens imposantahllning kunde se den ihhghet och uselhet, som han visste vara den innersta krnan. Fdd1492 i Arezzo draf Aretino lefde han mest i Rom och Venedig, dr han 1557 afled.Hans periodiskt utkommande bref och artiklar, hvilka, innan de trycktes, cirkulerade i hgrekretsar, voro stilistiskt msterliga men gemena till sitt iimehll.

Aretino var nmligen grundlggaren till den p utpressning grundade journahstiken. Hantnjt pension bde af Karl V och af Frans I och nedsvrtade dem msevis. Gnllande eftermutor, vnde han sig till pfven, till Michelangelo men helst till frmgna furstar, ofta hotandemed skandal. Sanningen fder hatet var hans valsprk. Sjlf ville han tituleras den gudom-lige, och en brefskrifvare kallar honom Guds son. Aretinos groft osedliga komedier ochoanstndiga sonetter voro srskildt i Venedig hgt skattade.

Hans yttre var prktigt. Under den vida, skra drkten framskymtar en guldkedja, ochhelskgget minner om bde Jupiter och Moses, bgge fruktansvrda i sin vrede, sin terri-biUt. Vid dem ville Aretino liknas, d han frn den vllustiga lagunstaden utsnde sinafrgiftade pilar.

89

Karl V till hst i slaget vid Muhlberg vid Elbe. April 1547.Mlning af Tizian. Pradomuseet, Madrid.

P en kastanjebrun spansk hst, en gfva af de Rio, grand af Spanien, galopperar den gamlelikbleke kejsaren fram till segern. Innan solen gtt ned, var det protestantiska schmalkaldiskafrbundet krossadt och kurfursten af Sachsen, Johan Fredrik, en fnge. fver sitt stlharneskmed guldinlggningar br kejsaren en mrkrd bindel med guldfransar, de burgundiska frgerna.Ryttare och hst ha purpurrda fjderbuskar. I Madrids lifrustkammare bevaras rustningenoch hstens mundering.

Portrttet af den gamle giktbrutne monarken han kunde af den anledningen ej brastlskenor p benen hr till den store Tizians allra bsta, trots att han mlade det sommer n sjuttio-rig. Kejsaren var ocks alltid synnerligen njd med sin konstnr och utnmndehonom till grefve af det heliga lateranska palatset och medlem af det kejserliga hofvet ochkonsistoriet med rtt till svrd, kedja och guldsporre.

90

Norditaliensk dling frn omkring 1550.Portrtt af Moreito. National Gallery, London.

Det r ett fverlgset vl mladt portrtt, som Alessandro Bonvicino, kallad Moretto,hr gjort af en ung romantisk italiensk adelsman. Moretto fddes 1498 i Brescia, och hanvann fven ett stort rykte genom sina altartaflor, utmrkta fr ett norditalienskt sinne frfrgen. Mest anslr han dock vr tid genom sina portrtt. Moretto dog 1555.

Man r ej sker p hvem den drmmande unge eleganten frestller. P hans fjderpryddabarett sitter en lapp med ett grekiskt valsprk fastsydd. Jag syftar fr hgt str det, och vissaforskare anse orden hntyda p en krlekshistoria, dr kavaljeren Gromo di Ternengo varhjlten. Meningen med valsprket skulle d vara: jag strfvar efter Julia Potho. Vore dennahypotes riktig, kunde den sorgsne lskaren snart sprtta bort lappen, ty han fick slutligen sinJulia. Helskgget var en modenyhet frn omkring 1530-talet. Fre denna tid var det ganskasllsynt, i synnerhet i Florens. Efter 1530 blef det ungefr samtidigt modernt i helaEuropa.

91

Italiensk flicka frn omkring 1550.Prinsessan Maria di Medici. Mlning af Angelo Bronzino. Uffizigalleriet i Florens.

Den mest framstende mlaren i Florens under 1550- och 60-talen var Angelo Bronzino.Visserligen r han i sina strre figurrika taflor med allegorier eller religisa mnen en trkigefterbildare af Michelangelo, och koloriten r fven hgst tvifvelaktig i dessa taflor, men i sinportrttkonst r han dremot en mstare.

Hvarje detalj p det ofvanstende flickportrttet en liten Medici-furstinna (ej drottningen) r utskt. Hvilken karakteristik har han ej ftt in i de sm hnderna, af hvilka den enas barnsligt tafatt r upplagd med raka fingrar p stolskarmen och den andra leker med guld-kedjan. Halsen prydes af ett prlhalsband och en guldkedja med vidhngande medalj i antikform en uppskattad prydnad under den lrda senrenssansen! Under det sltkammade,benade hret ser man rhngen titta fram. Munnen r knsligt och fast tecknad, hela por-trttet pminner i hllning, om ocks ej i teknik, om Velazquez.

92

Italiensk dam frn omkring 1550.Mlning af yacopo Caj-nicci, kallad Pontormo. Stsdelsches Institut, Frankfurt a. M.

Den framstende amerikanske konstknnaren Berenson anser detta portrtt p ett beund-ransvrdt stt klargra bde den afbildades personliga karaktr och sociala rang. Pontormovar den store portrttmlaren Bronzinos lrare, och man kan af detta frsta rangkonstverk se,hur mycket Bronzino hade att tacka sin lrare fr. Pontormo afled 1557. Han rknas tillflorentinermlarne.

Den afbildade damen r frnm nda ut i fingerspetsarna. Ansiktet r intelligent och sjlf-medvetet. Hret guldgult och upplagdt i turbanform. Med sin lilla ljliga bologneserhundp sktet sitter hon stolt i sin med grnt tyg fverdragna stol, ikldd en rd klnning medgrna rmar. fven p denna afbildning i svart och hvitt kan man se, hur koloristiskt fr-trffligt den hvita isttningen kring halsen mste gra sig.

93

Besk i en nederlndsk bondstuga. Omkring 1550.Mlning i grtt i grtt af Pieter Brueghd d. . Museet i Antwerpen.

Pieter Brueghel d. . r den frste framstende bondmlaren. Visserligen hade Lucasvan Leyden och Durer i utmrkta kopparstick tecknat bndernas lif, men Brueghel gjordebondmlningen till sin hufvuduppgift, och i konsthistorien gr han under namn af Bond-Brueghel.

Det r en stor dag i bondens stuga, en herre och fru frn Antwerpen ha kommit pbesk med presenter. Frun i sin sklformiga antwerpenhatt tar upp en slant till bondgossen,som, endast kldd i en kort skjorta, fnigt stirrar p den frmmande. I bakgrunden krnassmr. P elden hnger en jttekittel, och vid den eld, som sprakar under denna husets medel-punkt, vnner sig eller vrmes den yngsta ungdomen. Hela atmosfren af matos, instngdluft, smutsiga klder, hela symfonien af slammer och barnskrik tycker man sig frnimma urdenna tafla.

94

Nederlndskt kk omkring 1550.Mlning af Pieter Aerisz. Museet i Kpenhamn.

Under 1500- och 1600-talen var en mlning under titeln Det rika kket ej sllsynt.Det var ur dylika taflor det egentliga stillebenet utvecklade sig.

Pieter Aertsz, vanligen kallad Lnge Per, fddes 1507 i Amsterdam men bodde hufvud-sakligen i Antwerpen. Han dog dock i sin fdelsestad 1575. De taflor med religisa mnenhan utfrde frstrdes af de protestantiska bildstormarne, men han efterlmnade ocks ngrabde roliga och dekorativa folklifsbilder. Den hr meddelade taflan har en ansenlig m.ngdmatvaror i frgrunden: ost, drufvor, klhufvud och en briljant mlad flundra. Inlfvorna af enko delar taflan i tv hlfter. Till hger ser man en gumma ge en gosse att dricka. En ungman med skmtsamt ulspegelansikte str bredvid. Inne vid elden fattar en }ngling enbararmad flicka om lifvet och visar p sitt tomma lkrus. Pieter Aertsz r ocks representeradi vrt Nationalmuseum.

95

Landsknektar plundra och mrda i en by under isoo-talets midt.Det s. k. Betlehemitiska barnamordet. Mlning af P. Brtughel d. . Museet i Wien.

Det r en tafla af hgsta intresse, som den gamle Brueghel, dd 1569, hr efterlmnat.Taflans namn gr intet till saken, ty bilden har den starkaste tids- och lokalfrg. Troligenr denna tafla utfrd efter ett af Brueghel d. . utfrdt original. P den bibliska historien,barnamordet i Betlehem, antyder blott den vrdshusskylt, som hnger ut frn den trappstegs-gafvelprydda byggnaden till hger. Vrdshuset Gyllene stjrnan heter stllet, dit lands-knektar med yxor bana sig vg och sparka eller bnda upp drrarna med sina hillebarder.Den hvita snn blodfrgas af de sm stackarne. Bondhustrur vrida sina hnder, bondgubbarfalla p kn. En rytteriafdelning i harnesk hller i bakgrunden. En skog af lansar pekarmot hjden; fr att slakta och plga den arma befolkningen behfvas ej s mnga. Nrhnsen ro stekta och Gyllene stjrnans vinfat ro framrullade, kan det vara tids nog att med-verka.

Det r en god bild af tillstndet i Nederlnderna, d Fihp II:s trupper p 1550-talet plund-rade, skndade och mrdade, skrytande med att de fr njes skull sprttade upp kvinnor.

96

Ett nederlndskt bondbrllop. Omkring 1550.Mlning af Pieter Brueghel d. . Museet i Wien.

Genremleriet har af lder haft rotfste i Nederlnderna, och srskildt inom den gren afdetsamma, som behandlar bndernas lif, r Pieter Brueghel d. ., fdd omkring 1525 och dd1569 i Bryssel, bde den frste och en af de strste. Af hans sllsynta taflor, fversvllandeaf sund och bred humor, finnas de bsta i Wien, dit de kommo genom den konstlskandekejsar Rudolf II (dd 1612), som srskildt var frtjust i denne konstnr.

Kring ett lngt bord sitter brllopsskaran, tande och drickande med nederlndsk grund-lighet. Rtterna bras omkring p en afhktad drr, den stadiga bruden sitter rbar medkorslagda hnder och nedslagna gon, en munk och en krigsman diskutera vid nedre bords-ndan, i drren trngas nyfikna, och sckpipans surrande fverrstar sorlet.

9713

Frnm italiensk gosse. Omkring 1550.Mlning af Angelo Bromino. National Gallery, London.

I rd drkt med gulgrn bakgrund str den sjlfmedvetne unge italienske aristokratenfingrande p sin vrja. Man anar en slende likhet hos detta portrtt, mladt af Florens'strste >/hofmlare Angelo Bronzino. I hans tafla finnes ngot af den litet kalla, frnmtafvisande hllning, som det omkring 1550 fven i Italien moderna spanska inflytandet frt med sig.Bronzino var liksom hans samtida, den store utrechtaren Anthonis Mor fregngare till densorts portrttmleri, hvilket nsta rhundrade skulle n sin kulmen i Velazquez.

Det ligger fver Bronzinos portrtt en intensiv tidsstmning: man knner, d man serdenne lille kaxe, hela den atmosfr, i hvilken en dylik yngling uppvxte, man tnker p denutfrliga hederskodex han hade i sitt vlbildade hufvud, med alla dess regler, om hvilkafrolmpningar tillto duell eller hvilka voro af den svra art, att de fordrade nedhuggandetaf den nrgngne p stllet.

98

Maria Tudor, drottning af England. 1550-TALET.Portrtt af Anihonis Mor. Pradomuseet, Madrid.

Den blodiga Maria, som Maria Tudor mera sanningsenligt n hfligt oftast brukar kallas,fddes 1 5 16 i Henrik VIII:s ktenskap med Katarina af Aragonien. Ifrig katolik lyckadeshon under . sin femriga regering 1553 1558 visa sin gldande tillgifvenhet fr den allenasaliggrande kyrkan genom en lng rad af ddsdomar. r 1554 gifte hon sig med Filip IIaf Spanien, och hennes otillfredsstllda krlek till sin hrde och iskalle geml gjorde ej hennessinne mjukare.

Hur underbart har ej den framstende portrttmlaren Mor ftt fram den omkring fyrtio-riga drottningens inskrnkthet och galla i detta portrtt, dr hon sitter stel i sin stol, hllandekrleksblomman mellan sina magra fingrar. Men var gemlen endast kallsinnig, s omfattadeshon dremot af sitt engelska folk med ett hjrtligt hat, och det var med jubel, som Englandi november 1558 mottog underrttelsen, att deras onda drottning Maria upphrt att lefva.

Portrttet fljde den kejserlige svrfadern Karl V, d han drog sig tillbaka till klostretSan Juste.

99

Pejeron, grefvens af Benevent hofnarr. Omkring 1550.Mlning af Anihonis Mor. Pradogalleriet, Madrid.

Man berttar, att den utmrkte nederlndske portrttmlaren Anthonis Mor, dd 1576,blifvit fullstndigt spansk i sitt personliga upptrdande. Allvarsam och majesttisk, sadespanjorerna bermmande om honom.

En gng lr han dock obetnksamt ha tilltit sig ett litet skmt med konung Filip II. Dennehade klappat honom p axeln, och mlaren hll sin pensel s, att kungen smetade ner sinafingrar med karminfrg. Frskrckt fver livad han gjort kastade han sig fr Filips ftter.Kungen smlog och frlt, men Mor fick under hand veta, att han borde lmna Spanien.

Till och med hofnarren Pejeron, som Mor hr mlat utfrande en kortkonst, har denallvarliga min, som tyckes bofast hos spanjorerna, om hvilka man med skl sger, att de rohrda mot sig sjlfva och grymma mot andra.

100

Karl V:s hofdvrg. Omkring 1550.Mlning af Anthonis Mor. Louvren, Paris.

Det r ett fulldigt konstverk, den store portrttmlaren Anthonis Mor skapat i dennabild af den lille vanskapade dvrgen, som med ett strngt, nstan hotfullt uttryck i ansiktetblickar mot skdaren. Han knner sig nog som en hg herre trots sin litenhet, och vrjanvid hans sida kan nog bli farlig, om han sras i sin lttstuckna spanska pundonr. I allahndelser delar han med jttehunden lusten att bita ifrn sig.

Hos de spanska konungarne hll sig bruket att skmta med dvrgar, krymplingar ochidioter nda in p 1700-talet. Karl V, i ldre r mycket melankolisk, gladde sig skert atthra sin hofdvrgs beska kvickheter. Guldkedjan torde vl varit en grd af kejserlig ynnest. Mrkligt r att se, hur den i Utrecht fdde mlaren kunnat intrnga i spanskt vsende.Mor r i mnga afseenden en frelpare till Velazquez.

lOI

Italiensk skrddare. Omkring 1550.Portrtt af Giovanni Battisia Moroni. National Gallery, London.

Fdd 1525 nra Bergamo i Norditalien, r Moroni mest bel

Plenum under det Tridentinska mtet. Omkring 1550.Mlning af Tizian. Louvren, Paris.

Det mest knda kyrkomtet under den nyare tiden var det tridentinska, hllet med mngaafbrott i den italiensk-tyrolska staden Trient mellan 1545 och 1563. Mtet hade framtvungitsaf de reformatoriska strfvandena inom kyrkan, men resultatet blef en seger fr pfvemakten.Den katolska kyrkan hade ftt sin grundval strkt och intagit en klar, fast stndpunkt motprotestantismen. Beslutet underskrefs af 255 hga kyrkliga dignitrer, och i bullan Benedictusdominus frbehll sig pfvemakten tolkningsrtten.

Bland de viktigare besluten mrkas: Jungru Maria frklarades fri frn arfsynd, denkatolska nattvardslran faststlldes, och bestmmelser utfrdades om de friga sex sakramenten:dopet, konfirmationen, bikten, prstvigningen, ktenskapet och sista smrjeisen. Mtets beslutformulerades i den tridentinska trosbeknnelsen, och slutligen frbannade mtet hgtidligtalla kttare.

103

Eleonora di Medici med sin son don Garcia. i 55 i.Mlning af Angelo Bronzino. Uffizigalleriet, Florens.

Cosimo di Medici, som sedermera 1569 blef storhertig af Toscaiia, regerade det oroligaFlorens med kraftig hand sedan 1537. Han gynnade konst och vetenskap, men hans hgdragnalynne var mera af spansk n af italiensk art. Hans maka, Eleonora de Toledo, frmjade ocksi konst och lif det stela och hrda, som ligger fr den spanska folkkaraktren. AngeloBronzino framstller henne hr i stolt otkomlighet tillsammans med sin lille son don Garcia, fdd^547-

Ingen kunde bttre n Bronzino skildra den unga generationens hofmn, som p 1540- och1550-talen uppvxte vid det florentinska hofvet. Ansiktsfrgen r ofta ngot likblek, menteckningen r fullndad, ensamt den pressade sammetsklnningen p Eleonoras portrtt r ettmsterverk. Det psts, att Eleonora afskydde allt italienskt; andra sidan yttrar sig ensamtida italienare, Benvenuto Cellini, med det mest frenetiska hat om denna invasion af span-jorer och spanskhet.

104

Italiensk adelsman frn isoo-talets midt.Mlning af Angelo Bronzino. Collection Sagan, Paris.

Angelo Bronzino r en hofmlare i god mening. Hans portrtt ro, har ngon sagt,skarpa som klingor. Det var en ny tid han mlade, en lttare, kallare, snabbare tid, frhvilken svrdet var fr tungt, en tid som passade fr den smidiga vrjan, detta vapen slmpadt fr den latinska rasen, vrjan rrlig som en ormtunga, kittlande motstndaren somelaka kvickheter fr att slutligen med en kraftig stt genomborra fienden.

Andra af Bronzinos modeller, en UgoHno Martelli eller den hr afbildade unge mannen isin mrka slitsade drkt, hlla en bok i sina aristokratiska hnder. Ofta ligger det i sjlfvagesten, hvarmed boken framhlles, ngot som kommer att tnka p den frnme dilettantensfrnjelse fver sin lrdom. Masken, hvilken r skulpterad p bordet, frekommer ofta underdenna tid som prydnadsmotiv. Denna tidstypiska portrtt har det allra hgsta konstvrde.

105 14

Tv nederlndska bankirer under 1500-TALETS midt.

Mlning af Marinus van Roymesvale. National Gallery, London.

En med Quinten Matsys beslktad natur var Marinus van Roymersvale, dd 1570. Ilikhet med den nyssnmnde konstnren lskade han att framstlla scener ur det dagliga lifvet,srskildt vxlare och bankirer, hvilkas vinningslystnad han framstller p ett naivt men verk-ningsfullt stt. P denna bild i frg tmligen kall och otillfredsstllande ser man tvgubbar, den ene grimaserande och frmodligen i hufvudet utrknande rntan p ngot ln.

Vid den tiden var man fullt fvertygad om att det stred mot Guds lag att taga rnta ppengar, en sikt som betydligt hjde rntan, d naturligtvis lntagaren fick betala prisfrhj-ning fr den syndighet, till hvilken han tvingade finansmannen. Den kanoniska lagen fr-bjd nmligen alla utom judarne att taga rnta. Hvad de senare betrffa, s hette det, att de i alla/"// skulle bli frdmda. Den ene ockrarens hufvudbonad r af gammal 1400-tals form. Gubbeninfr en skuldsumma i sin rkenskapsbok. P bordet ligger en hg med guldmynt. Mantyckte p 1 500-talet om att p taflorna afbilda dessa rosennobler och gyllen, dubbelt hgaktadeunder en tid, d reda penningar voro sllsynta. P hyllan fver gubbarnes hufvuden str enljusstake med ljussax.

106

Kksscen i Flandern 1552.Kallad S:t Benediktus' under. Af oknd nederlndsk mlare. Muse Royal, Bryssel.

Om denna bild ej r s fverlgsen som konstverk, s r dess kulturhistoriska betydelsei stllet s m