N Y KÖ P I N G S T I D N I N G . N OV E M B E R N R 8 2 0 0 5 . N Y Ä R E N T I D N I N G F R Å N N Y KÖ P I N G S KO M M U N .

“NY. Carli Tornhave underhåller på Stadshuset.

sidan 2

Andra simträningen kl 17.43. Nyköping har fl era specialskolor med intag från hela Sverige. Ida går på simgymnasiet och tillhör landets simmarelit.Andra simträningen kl 17.43. Nyköping har fl era specialskolor med intag från hela Sverige. Ida går på simgymnasiet och tillhör landets simmarelit.

Nyköpings gymnasie-

skolorFOTO ANNA OTTOSSON

29procent av Nyköpings gymnasieelever

kommer från andra kommuner.

Nyköpings Special

Dags att välja gymnasieprogram!Lördag 12 november är det Öppet Hus på gymnasieskolorna i Nyköping. Då får bli-vande elever och föräldrar träffa skolornas elever, lärare och personal som berättar om hur det är att gå på Tessin, Gripen m fl sko-lor.

sidan 8

Linn hittade rätt på TessinLinn från Oxelösund jublade när hon fi ck reda på att »vi Oxelösundare« skulle få börja gymnasiet i Nyköping. Busskortet blev snabbt den käraste ägodelen vid sidan av mobilen. Och fi ck sin plats i bakfi ckan på jeansen.

sidan 2

Ida är uppe 05.30 på morgonen och tränarKlockan ringer före fem och halv sex tränar Ida i bassängen på Hjortensbergsbadet. Det är tuffa dagar för eleverna på simgymnasiet i Nyköping. Elever som kommer från hela landet och tillhör det absoluta toppskiktet i sina åldersklasser.

sidan 7

Nyköping stor vinnare när Ostlänken byggsEn statlig förhandlingsman utses som ska undersöka förutsättningarna för en tidiga-reläggning av snabbtågsystemet Ostlänken mellan Stockholm – Nyköping – Linköping. Statsministerns uttalande i regeringsför-klaringen om tidigareläggning av Ostlän-ken har satt extra fart på arbetet för att för-verkliga de förbättrade tågförbindelserna, där Nyköping är den stora vinnaren

sidan 10

Lärarkåren på Tessin var lika

brokig som skolbussarnas

tygsäten

2

INS IDANN Y N R 8

“

ANSVAR IG UTG IVAR EErik Carlgren erik.carlgren@nykoping.se

R E DAKTÖRUlf Dahlqvist ulf.dahlqvist@nykoping.se

G RAFISK FOR MAnna Ottosson anna.ottosson@nykoping.se

M E DAR B ETAR E N R 8Lars-Göran Bergman larsgoran.bergman@nykoping.se

Gunnar Westerberg gunnar@morotmedia.se

Susanne Sawandersusanne.sawander@telia.com

Tryck: Södermanlands Nyheter AB, Nyköping 2005.

Nyköpings Tidning ges ut som en inlaga i Södermanlands Nyheter. Upplagan är 28 000 och delas ut i Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta.

Extra tidningar finns också att hämta i Stadshuset, Culturum m fl i platser i kommunen.

Nyköpings Tidning kan också läsas på kommunens hemsida www.nykoping.se

Boende i Nyköpings kommun som inte får tidningen enligt ovan, kan få tidningen hemskickad med post!

Lämna namn och adress så kommer Nyköpings Tidning med posten.

Nästa nummer av NY utkommer 14 december 2005.

Nyköpings TidningInfo/Marknadsföring611 83 Nyköping

Tfn: 0155 – 24 83 89

E-post: information@nykoping.se

Fax: 0155 – 24 81 36

DE MOKRATI

Nyköpings kommuns arbete med att förbättra dialogen med invånarna fortsätter. Gå in på Nyköpings hem-sida www.nykoping.se och hjälp till att utveckla Nyköping!

Här är några aktiviteter som på-går för att förbättra dialogen med invånarna:

✔ Nyköpings Medborgarombud

✔ Satsning på mottagningen i tele-fonväxeln, Informationen i Stads-huset och på hemsidan

✔ Fråga Lena förbättrar servicen på hemsidan

✔ Brukarundersökningar

✔ Allmänhetens fråga i kommun-fullmäktige

✔ Lördagsöppet i Stadshuset

✔ Nyköpings Tidning

✔ Öppna nämndsammanträden för allmänheten.

✔ ca 90 procent av kommunens handlingar är offentliga och kan nås via hemsidan eller via besök hos registrator eller till respektive verksamhet. Media får dagligen informationen om inkommande handlingar via postlistor och ge-nom besök på kommunlednings-kansliet.

Allmänheten hälsas speciellt välkomna till kommunens öppna nämndsammanträden. Handlingar till ärendena finns att hämta hos Information Nyköping i Stadshuset,

en vecka före respektive samman-träde.

Ca 14 dagar efter sammanträde-na finns protokollen tillgängliga hos Info Nyköping samt via kommunens hemsida på Internet. Observera att vid vissa ärenden kan inte allmän-heten delta p g a sekretess.

Du kan hitta uppgifter om våra förtroendevalda på Nyköpings hem-sida.

Sökväg: Demokrati, Sök poli-tiker. Du kan också vända dig till Kommunledningskansliet för vidare information. Tfn: 0155-24 84 34, eller vi e-post till kommun@nykoping.se

LARS - GÖRAN BERGMAN

Vi behöver din hjälp att utveckla Nyköping

✔ Kommunfullmäktige tisdag 8 november kl 19.00 Stadshuset sal A

✔ Äldre- och handikappnämnden tisdag 8 november kl 14.00 Stadshuset, sal B

✔ Utbildningsnämnden tisdag 15 november kl 13.30 Stadshuset sal A

✔ Barn- och ungdomsnämnden onsdag 16 november kl 13.30 Stadshuset sal B

✔ Kultur- och föreningsnämnden onsdag 14 december kl 13.30 Stadshuset sal B

ÖPPET FÖR ALLA

R E DAKTION

DIALOG

NYKÖPI NGS TI DN I NG SE PTE M B E R N R 8. NY G ES UT AV NYKÖPI NGS KOM M U N.

Välkommen att kontakta Medborgarombudet Varför har Nyköpings kommun medborgarombud?Vi vill att invånarna skall vara nöjda med kommunens service och handläggning av ärenden. Ibland kan missförstånd uppstå, vi kan göra fel, och ibland räcker inte resurserna till att göra det jobb vi skulle vilja.

Det är i dialog med kommunen som förbättringar kan ske och där har kommuninvånarna en viktig roll.

Hur kommer man i kontakt med er? Lättast når man oss på telefon 0155 – 24 80 40 eller via brev till: Medborgarombudet, 611 83 Nyköpings kommun eller e-post: medborgarombudet@nykoping.se.

Man kan också söka oss i Stadshusets information. Vi är inte alltid tillgängliga men lämna ett meddelande där så hör vi av oss.

FRÅGOR & SVAR

Minnenas televitessin

EnergirådgivningVad skall man tänka på vid tilläggsisolering?

SVAR: Man skall tänka på TVÅ saker som båda förhindrar att man får fuktproblem i sitt hus.

Det ena är att avgöra om huset har en hel fuktspärr som är hel eller inte. Vid trasig eller ingen diffusionsspärr kan fuktig luft tränga igenom innertaket och väggen som då fuktar ner isolering och byggkonstruktion.

Den andra är att försöka få kontroll på trycket i huset. Det skall vara ett undertryck i huset så att inte fuktig luft tränger in i tak och väggar.

Allt flera skaffar bergvärme som tidigare har haft olja, vad skall man då tänka på?

SVAR: Vid självdrag har den varma skorstenen fungerat som en automa-tisk ventilator. Med bergvärme blir skorstenen kallare och ventilationen rimligen sämre. Kontrollera att

ventilationen fungerar tillfredställande efter installationen av bergvärme.

Energirådgivningen svarar på frågor varje vardag kl 8.00–12.00 på tfn: 0155-24 82 80. Eller boka tid för besök. Det är kostnadsfritt.

BudgetrådgivningOm jag inte vet hur mycket jag har i skulder, hur får jag fram det?

SVAR: Du skall spara alla påminnel-ser som du får på dina skulder. Du kan göra en förfrågan hos kronofog-den om du har några skulder som ligger där.

Om jag vill ha hjälp med att få en budget gjord vart vänder jag mig då?

SVAR: Du vänder dig till Budget-rådgivningen, besöksadress: Västra Kvarngatan 42 eller till Helene Eklöf tel 24 80 82 eller till Gunilla Sigfrids-son 24 80 11 för att boka in en tid. Det är kostnadsfritt.

KonsumentinformationÄr du missnöjt med ett köp eller reklam?

SVAR: Kontakta: Råd & Rön Klagoguiden www.radron.se,

Konsumenternas Bank – & Finans-byrå, tfn 08-24 58 28 www.konsumentbankbyran.se

Konsumenternas Elrådgivningsbyrå, tfn 08 - 450 92 92, www.elradgivningsbyran.se,

Konsumenternas Försäkringsbyrå, tfn 08 - 22 58 00, www.kofb.se

Får du samtal från försäljare som du inte vill ha?

SVAR: Anmäl dig till »NIX-registret« som är gratis, slipper du dessa samtal, tfn 020-27 70 00

För gratis råd och hjälp i konsumentfrågor:

Konsumentinformationen

Hospitalsgatan 4, 611 83 Nyköping tfn: 0155-24 80 00 konsumentinformation@nykoping.se

Mina tre år innanför Tessinskolans tegelväggar pendlade mellan håltimmar lika hysteriskt roliga som den röda färgen på plåtskåpen, och kvävande tretimmarsmaraton i samhällskunskap. På Tessin hittade jag någon att lyssna på Kent tillsammans med, och någon som liksom jag tyckte att Lorrygängets film Yrrol var värd att se även en tjugonde gång. Fredagseftermiddagarna tillbringade vi på McDonald’s. Där resonerade vi kring veckan som gått och helgen som börjat, med sugröret till chokladmilkshaken likt en sond i mungipan.

Det är lätt att bli lyrisk när man är hemma i Nyköping och hälsar på flera år senare, ser stammisgängen där innanför glasrutan på Västra Storgatan. Och för en gångs skull tänker jag tillåta mig några tillbakablickar.

Några dagar före sommarlovet fick jag reda på att vi Oxelösundare skulle får börja gymnasiet i Nyköping. Efter att ha gått tio år i skolan med i stort sett samma personer var vi många som jublade, äntligen förstod Oxelösunds kommun att vi ville ha lite ny fräsch luft i våra liv. Jag tog sikte på Tessin. Busskortet blev snabbt den käraste ägodelen vid sidan av mobilen, och fick sin plats i bakfickan på jeansen.

Vi var många Oxelösundare i min klass och ganska snart utkristal-liserade sig två gäng: Nyköpings-borna och utbölingarna. Kampen mellan stadsborna, eller avgasbarnen som vi kallade dem, och oss, utbölingarna, var aldrig riktigt på allvar men innehöll en hel del vassa kommentarer. Under en idrottslektion kulminerade bråket, utböling-arna utmanade stadsborna i brännboll och såvitt jag kommer ihåg var det vi som stod som segrare.

Lärarkåren på Tessin var lika brokig som skolbussarnas tygsäten. När jag tänker på dem idag har även den suraste svensklärare sin charm, även om den kunde vara svår att uppskatta som trulig tonåring. Mina vänner får samma glöd som jag i blicken när de berättar om sin underbara engelsklärare, eller matteläraren med den skönaste mustasch de någonsin sett live. Gymnasielärarna fastnar i minnet, och vissa personligheter glänser fortfarande lika starkt, långt efter både studentens och högskolestudiernas slut.

Det har nu gått sex år sen jag började på Tessin. Oxelösundarna har nog blivit en lika självklar del i elevfloran som esteter, Nävekvarnsbor, och kanotgymnasister. Fredagsklubbarna finns säkerligen kvar, liksom vännerna som förstår varandra, och lärarna med sin svåråtkomliga humor. Tillsammans gör de Tessinskolan till en film man gärna spelar upp en gång extra, för där finns minnen som man inte skulle byta bort för någonting i världen.

Träff 16 nov för anhörigvårdareMånga i vårt samhälle drabbas av psykiska eller fysiska funktions-hinder, synliga eller osynliga. Det handlar om människor, som lider av stroke, demens, sviter efter polio och mycket annat. Behoven av hjälp och vård varierar. Kommunens hem-tjänst gör stora insatser. Ändå fal-ler en stort ansvar på de närmaste anhöriga, på de närstående.

Kommunala Anhörigrådet i Ny-köping inbjuder anhörigvårdare till en träff i Alla Helgona församlings-hem onsdagen den 16 november kl 15.00, där bl.a. Jeja Sundström un-derhåller.

Kommunala Anhörigrådet är ett samrådsorgan mellan förtroende-valda och representanter för lokala frivilligorganisationer: FUB Fören-ing för utvecklingsstörda barn och vuxna, Nyköpings Demensfören-ing, IFSAP – Intresseföreningen för schizofreni och andra psykotiska tillstånd, Röda Korset, Väntjänsten, Svenska kyrkan i Nyköping, Frikyr-korna i Nyköping.

Vi var två gäng: Nyköpings-borna och

utbölingarna

Linn Treijs

Halloweenfirandet har börjat på Nyköpings Friskola.

3

4 N Y S K O L S P E C I A L N R 8

I Nyköping finns några av Sveriges bästa gymnasieskolor.

29 procent av Nyköpings gymnasieelever kommer från andra kommuner.

Efter ett år på det Individuella programmet Navet kan 59 procent av eleverna gå vidare till studier inom andra gymna-sieprogram. Något av ett svenskt rekord för individuella program.

Just nu funderar 100-tals elever i år 9 vilken gymnasieskola de ska välja. Nyköpings Tidning berättar om Nyköpings gymnasieskolor som också inbjuder till Öppet Hus för elever och föräldrar lördag 12 november. Du kan också läsa mer om utbildningsmöjligheterna på Nyköpings hemsida www.nykoping.se

Välkommen till gymnasieskolorna i Nyköping!

SkolspecialFd grosshandlare Pelle Nilsson om sina tidiga skolår.

- Jag lärde mig nästan inte dyft under min korta skoltid. Jag gick ju bara sex år och blev springpojke när jag fyllde 14. Träslöjd och matematik var rätt kul, och så lärde jag mig lite botanik den gången jag fick uppdraget att löva skolsalen med björk och råkade fylla den med asp. Lapparna med anmärkningar vi fick på Västra småskolan och som vi skulle lämna till föräldrarna stoppade jag ned i brunnen, de åkte ut i Nyköpingsån. Och pinglan som användes för att ringa in till lektionerna, den har jag här i samlingarna på Pelles Lusthus.

Konstnären och fd bildläraren Ulf Abrahamson om sin skolgång.

- Jag tyckte om både lärarna och skolan från början, och har egentligen bara bra minnen från den tiden. En enda gång råkade jag lite illa ut, det var när vi hade sång och jag fick ett infall och började jama just när sången tonade ut, det kostade mig en örfil. Jag gick mina första år på S:t Olofskolan i Norrköping och tyckte att lärarna på det hela taget var bra även om den pedagogiska förmågan varie-rade. Jag har ju alltid älskat att teckna och måla, och det har varit mitt favoritområde från första klass till jag pensionerades som bildlärare, och sen också förresten. Det är väldigt trevligt att träffa så många före detta elever när jag är ute på mina dagliga promenader i Nyköping.

Det är fredag eftermid-dag på Tessinskolan och vi befinner oss i bildsalen. Estet-tvåorna ska precis påbörja sin lektion.

– Eleverna håller på med ett gränsöverskri-dande projekt, berättar bildläraren Susanne Fra-goulis-Andersson. Det be-tyder att man arbetar med bild, drama och musik i en blandad grupp. En del arbetar med tonsatta bild-spel, målningar till musik eller videokonst.

Therese har ritat en blyertsteckning med en kyss mellan Aragorn och Arven i Sagan om ringen. Det ser ut som ett foto. Kys-sen symboliserar kärleken och Therese tycker att kär-leken är meningen med livet.

Meningen med livet är nämligen temat som alla eleverna jobbar efter den här terminen.

Med palestinasjal över ansiktet och en lång lockig lugg som döljer ögonen sit-ter Alexander tyst och vän-tar på sina gruppmedlem-mar. De kommer inte.

Vi ska göra en film om allt som är kul i livet, be-rättar han. – Att ha kul är ju meningen med livet, sä-ger han mycket klokt.

Han började på estet-programmet för att han gillar att måla och vill söka sig till Konstfack efter gymnasiet.

Carolin är nyinflyttad i Nyköping. Hon gick tidiga-re på Södra Latin i Stock-holm men hon och hennes mamma flyttade ner för att

båda hade nya pojkvänner här. Hon trivs otroligt bra i Nyköping. – Det är precis lagom stort, säger hon.

Illustrera texter– Jag är ganska ovanlig

som tjej eftersom jag gillar datorer, säger Carolin. Jag och mina killkompisar bru-kar »LAN:a« tillsammans på olika LAN-partyn runt om i landet, berättar hon. Jag har hittat nästan alla mina kompisar genom att jag spelar dataspel. På ett LAN-party spelar vi ibland en vecka i sträck – ingen hygien, ingen sömn, ingen mat, berättar Carolin med ett leende.

Eftersom hon är datain-tresserad ska hon illustrera en sångtext av Bob Dylan med hjälp av dataprogram-met Photoshop. Sångtex-ten ska förstås innehålla meningen med livet. Hon är intresserad av foto och söker aktivt på nätet efter nya tekniker i Photoshop.

– Jag kan sitta i timmar och redigera och trixa med foton, säger Carolin.

En jättemålning av en kvinna med långt svart hår står lutad mot ett skåp. Det är Jennifer som målar och ska sedan skriva en dikt i tavlan som ska handla om livets mening. Allt ska vara klart om två veckor. Hon verkar inte ett dugg stressad.

Två elever visste i bör-jan av lektionen inte hur

deras projekt skulle se ut, men nu vet de.

– Vi ska göra en splat-terfilm, ropar de i kör. – Vi gör specialeffekter själva med ketchup och så ska vi ha cool musik till.Vem vet, kanske får vi se några av Tessinskolans esteter på film, på konstgalleriet el-ler som datasystemutveck-lare? Att få göra det man drömt om är väl meningen med livet?

SUSANNA MÖRNER

– Att ha kul är meningen med livetEsteteleverna på Tessinskolan i Nyköping väljer mellan drama, bild och musik. Ibland samverkar de olika inriktningarna. Nyköpings Tidning har fått ta del av ett sådant samverkansprojekt.

Estetprogrammet på Tessin:

5N Y S K O L S P E C I A L N R 8

Golfproffset Karin Börjeskog om sina skolår.

– Skolan har verkligen givit mig massor. Framför allt gymnasieåren på Tessin-skolan där jag gick på ekonomiska programmet och lärde mig grunderna i företagande. Då visste jag ju ännu inte vad jag skulle komma att syssla med, men nu när jag har eget företag är det perfekt att ha dessa kunskaper i bakfickan. Jag tycker att nästan allt i min skolgång har varit bra, från de första åren i Stigtomta till högstadiet i Oppeby och sedan Tessin. Ska jag nämna något förutom ekonomi som jag gillat särskilt mycket blir det förstås idrott; både barn och ungdomar behöver verkligen få träna och springa av sig.

Gymnasiepräst Mattias Bähr om sin skolgång.

– Två saker bestämde jag mig för tidigt i livet: jag skulle inte bli bonde och inte präst. Jag är uppväxt i Kalmar och gick i skola där fram till och med första

gymnasieåret då vi flyttade till Stockholm. Mitt favoritämne var hela tiden idrott, men jag uppskattade också bredden i den svenska skolan, alla fick chansen att pröva på lite varje. Efter gymnasiet bestämde jag mig för att bli personalvetare och var nästan klar med den utbildningen när jag insåg att jag nog var ämnad att bli präst. Inte nog med det, nu har vi också en liten täppa där jag tycker det är allt roligare att odla potatis och grönsaker...

Rektorn vid Stenkulla-skolan, Harriet Kampe om sin skolgång.

- Jag har i stort sett enbart positiva erfarenheter från min egen skolgång, så pass att jag själv drogs till lärarjobbet. Största problemet under min skoltid var att hinna med, för jag hade också så många andra saker på gång: Basket, ridning och friidrott konkurrerade ständigt med läxläsningstiden, men det lärde mig också att planera noga. En period spelade jag också piano i en jazzorkes-ter som bestod av mig och fem killar på skolan. Jag har alltid gillat språk och gick faktiskt latinlinjen på läroverket i Nyköping, fast så värst mycket latin talar jag ju inte till vardags.

Högskolecentrum Högskolecentrum är en länk till universitet och högskolor.

• Utbildningar: Bland annat finns sjuk-sköterskeutbildning 120p, elingenjör 120p och eltekniker 85p.

• Distanskurser från universitet och högskolor www.netuniversity.se

• Kvalificerade Yrkesutbildningar (KY-utbildningar). Bland annat finns utbildningar inom elteknik, musik- och eventarrangörskap, logistik och psykiatri. Näringslivets behov styr utbildningarnas innehåll och utbildningarna innehåller både teoretiska och praktiska moment. Ca 1/3 av utbildnings-tiden är företagsförlagd. De flesta KY-utbildningarna är tvååriga.

• Studerandeservice: information om kurser/utbildningar, handledning och tentamensmöjligheter, grupp-rum, datorer med Internet-uppkoppling, kopiator och fax.

• Lokalerna öppet alla dagar från kl. 06.00 till 22.30.

• Studentföreningen, Nyköpings Nation, har en egen lokal i stan.

För mer information:Högskolecentrum, V. Trädgårdsgatan 36, tfn: 0155-24 89 84 eller 24 81 88

www.hc.nykoping.se

MåndagVarje måndag vid halv nio samlas klassen i vårt hem-klassrum för mentorstid. Tanken med den tiden är att gå igenom veckans händel-ser och viktig information. Men våra mentorer Peter och Jan-Eric kommer alltid på en massa andra trevliga ämnen att prata om.

Idag ska vi ha fysikprov på elektromagnetism. Efter prov och lunch är det dags för IV-val. Det är kurser var och en får välja efter intresse, vilket är mycket bra. Det är bra, ef-tersom man då kan läsa kurser som inte ingår i programmet. Vi har till exempel valt biotek-nik, historia, retorik m.m.

TisdagVår samhälls- och svensklära-re är i Sydafrika i två veckor, så i stället har vi fått uppgifter om Sveriges styrelseskick att jobba med själva. Sedan åt vi makaroner, färsbiff och sås i matsalen och det var riktigt gott.

På mattelektionen efter lunch räknade vi integraler, d.v.s. areor under kurvor. Det är inte så svårt som det låter. På IV-valet efteråt hade vi matte diskret. Det är inte nå-gon form av smygmatte vi hål-ler på med, utan mängdlära och kombinatorik.

Nästa IV-lektion var filoso-fi för vår del. Just nu läser vi argumentationsteknik och det är väldigt användbart. Vi får lära oss hur man genomskå-dar fula knep, som till exempel politiker kan använda sig av.

OnsdagProjektarbetsdag. I trean mås-te alla elever göra ett projekt-arbete, som ska ha något att göra med programmets inrikt-

ning. (För äldre läsare är det samma sak som ett slags exa-mensarbete.) Vi ska tillverka nagellack, så vi håller på att beställa ingredienser just nu samt att ta reda på de olika ämnenas egenskaper.

TorsdagDagen började med IV-val – prov i matte diskret. Sedan hade vi vanlig matte, vi läser matematik D den här termi-nen. Efter pannkakslunch var det fysiklabb. Vi bestämde jor-dens magnetfälts flödestäthet. Det kanske låter komplicerat, men det var ganska lätt.

Fredag»Är alla människor egoistiska innerst inne?« Det var vår inledning på fredagsmorgo-nen, som började med filosofi. Sedan var det dags för reto-rik med Peter – han är som Vargen. Först är man livrädd för honom, han verkar både sträng och hård, men efter ett tag börjar han vekna och det visar sig att han är en riktig mjukis. För övrigt är de flesta lärare på Gripen riktigt justa och snälla.

Nu är veckan slut och vi längtar redan tills nästa veck-as mentorstid... ANNA HÖGBERG & MALIN RALMÉ går i årskurs 3 på Naturvetenskapliga programmet på Gripenskolan.

En vecka på Gripen

Komvux i Nyköpingca 800 elever

• Du måste ha fyllt 20 år. Du kan vara yngre, om du har slutfört en gymnasieutbildning.

• Grundläggande vuxenutbildning motsvarar grundskolan upp t.o.m årskurs 9. Du kan repetera eller komplettera grundskolans kunskapsområden på ett vuxenanpassat sätt. Komvux har även en del egna kurser i bl a data på grundläggande nivå.

• Gymnasial vuxenutbildning: Datoranvändning och datortek-nik, Ekonomi, handel och företagande, engelska, Matema-tik, Moderna språk, Naturveten-skap, Pedagogik, psykologi och filosofi, Samhällskunskap, religionskunskap och historia, Svenska och svenska som andraspråk, Vård, hälsa och omsorg.

• Datakörkortet, ECDL• SFI, Svenska för vuxna

invandrare.• Särvux, för vuxna

utvecklingsstörda.• Läs- och skrivcenter• Uppdragsutbildning

Studier på:• dag- och kvällstid • heltid eller deltid

Sista ansökningsdag till studier: 15 november

För mer information:Rektor Birgitta Frid, tfn 0155-24 84 59, Stora Torget 7e-post: birgitta.frid@nykoping.se

www.edu.nykoping.se/komvux

6 N Y S K O L S P E C I A L N R 8

GYMNASIESKOLOR Tessinskolan Nyköpings näst största gymnasieskola• Ca 1 000 elever

Samhällsvetenskaps-programmet Inriktning: språk, ekonomi, samhällsvetenskaplig, kultur

Idrottsprogrammet Ett lokalt specialutformat program

Mediekommunikation Ett lokalt specialutformat program

Barn- och fritidsprogrammetInriktning: fritid, pedagogisk och social verksamhet

HandelsgymnasietEn utveckling av handels- och administrationsprogrammet

Omvårdnadsprogrammet Inriktning: friskvård, geriatrik och hemsjukvård, psykiatri, utvecklingsstörning och funktionshinder och sjukvård

Estetiska programmet Inriktning: musik, teater, bild

Tessinskolans gymnasium är också ett idrottsgymnasium.

www.edu.nykoping.se/tessin/

Nyköpings kanotgymnasiumDrivs i samarbete mellan Svenska Kanotförbundet, Riksidrottsförbundet och Nyköpings kommun

Antal elever: 21

Inriktning: Idrottslig utveckling i kombination med gymnasie-studier på Tessin eller Gripen

Boende: Ringvägen i möblerade lägenheter

Antagningsregler: Skolbetyg, idrottsmeriter och attityd

www.kanot.com

Proteam Finns i Linköping, Norrköping och Nyköping.

På alla orterna kan man utbilda sig i Automationsteknik och CNC-teknik och i Nyköping kan man dessutom utbilda sig inom Svets- och VVS-teknik.

ca 150 elever + 30–50 vuxenstuderande.

• Utbildning till olika tekniska yrken.

• Goda möjligheter till bra arbete.

• Minst 15 veckors APU.

• Gratis läromedel, skrivmaterial och räknare.

• Flitstipendium på 300 kr per månad vid full närvaro.

• Betygsstipendium på 3 000 kr för godkänt betyg i alla ämnen.

www.proteam.nu

Gripenskolan• ca 1 200 elever

Skolan arbetar aktivt med demo-krati och värdegrundsarbete och tillämpar ett undersökande och problembaserat arbetssätt.

På Gripenskolan finns bl a:

• naturprogrammet

• natur/samhällsprogrammet

• teknikprogrammet

• fordonsprogrammet

• byggprogrammet

• hantverksprogrammet

• elprogrammet

www.edu.nykoping.se/gripen

Flygteknik, Technical TrainingDrivs av Nyköpings kommun

Antal elever: 90

Inriktning: Flygmekaniker och flygtekniker i kombination med övriga studier på skolan i Skavsta samt på Gripen

Boende: I lägenhet, Hotell Fyren, elevboende Jollen i Oxelösund. Skolan har nära samarbete med flera hyresvärdar i Nyköping och Oxelösund

Antagningsregler: Skolbetyg

www.edu.nykoping.se/flyg

Nyköpings Enskilda GymnasiumHos oss skall man känna närhet och vikänsla. Det är en viktig förutsättning för ansvar, engagemang och motivation och därmed en levande demokrati.

ca 150 elever (planerat för 280)

Program: naturvetenskaps-programmet och samhälls-vetenskapsprogrammet.

Inriktningar: samhälle, natur och ekonomi. Till samtliga inriktningar går det att läsa en medieprofil.

www.nykopingsenskilda.se

Nyköpings Hotell- och RestaurangskolaDrivs som en fristående gymnasieskola

Antal elever: 180

Inriktning: Hotell, turism, kök och servering i kombination med övriga studier på skolan

Boende: Eget boende, de flesta elever bor redan på orten

Antagningsregler: Skolbetyg

www.nsutbildning.se

PÅ SPANING

2005

Byggprogrammet är ett av Gri-penskolans populära program och har i år haft höga intagnings-poäng. Programmet har två olika inriktningar – husbyggnad och måleri. Tre dagar i veckan är det teori. NY har fått vara med under en så kallad byggdag då eleverna enbart arbetar praktiskt.

– Hur ska jag böja nu då?, undrar Maria där hon står med en plåtbit i handen och blå arbetsbyxor med knä-skydd. Hennes lärare visar att man mäter från ytterkant och in på plåtbi-ten och sedan in i maskinen som ska böja plåten.

Maria är en av tre tjejer som går första året på byggprogrammet på Gri-penskolan.

Hon vill bli snickare men alla elever får prova på alla olika moment på byggprogrammet under första året. Snickeri, måleri, armering och plåt är de inriktningar eleverna får prova på.

Säljer till självkostnadsprisDet ekar av hammarslag, skrap

från murslevar och plåt som böjs. Alla elever är i full gång med någon aktivi-tet.

– Ni måste se om bockarna är stabi-la och går att använda, ropar bygglära-ren Börje Pettersson till eleverna som snickrar ihop bockar att lägga virke på. De som är klara med sina bockar har börjat öva sig på att mura. Murbruket skvätter över golvet när eleverna läg-ger det ena lättbetongsblocket efter det andra.

Mitt i stora salen står en rödmålad

Friggebod som 3:orna byggt och se-dan säljer till materialkostnad. En av elevernas pappa har köpt den. Mycket av det som byggs försöker skolan åter-använda eller sälja till självkostnads-pris.

På måleriavdelningen är det full aktivitet. Alla elever får varsitt rum att disponera över. I rummet får eleven öva sig på olika moment, till exempel att spackla, slipa, måla och tapetsera.

– Spacklingen är svårast, tycker Mar-tin som går i 2:an. – Man måste vara noggrann och det är svårt att få det perfekt... fortsätter han.

Betygsätter varandraVikarierande måleriläraren Sören

Magnusson berättar att underarbetet är en viktig del för att få måleriet bra. – Vi får färger från målerifirmor i stan att öva med. Ofta är det färger som är utgående och inte säljs längre, fortsät-ter han.

I rummen är nedre delen av högra väggen målad med svampteknik och ovanför det finns schablonmålningar där eleverna själva får skära ut scha-

blonerna. De får också lära sig att ta-petsera och hur man skär till en tapet för att den ska passa runt en dörr eller eluttag.

– Betygssättningen av rummen görs mellan lärare och elever där eleverna också får betygssätta varandras rum. På så vis är alla överens om sitt betyg och det behöver inte bli en konflikt mellan lärare och elev, säger Sören.

Robert Karlsson är målerielev och ensam i Sörmland om inriktningen billackering. Han gör sin APU (Arbets-platsförlagd utbildning) på en billack-ering i Jönåker. – Jag är intresserad av bilar och valde därför den inriktning-en, berättar Robert.

Renoverar i Ryssland I ett annat rum står Tishko och

skrapar tapetskarvar, eller upprens-ning av tapet som det också kallas. Tis-hko är liksom de flesta elever mycket nöjd med byggprogrammet. Han vill läsa till arkitekt på högskolan och tyck-er det är bra att ha en byggbas i botten. Han behöver komplettera med några ytterligare kurser på Komvux för att vara behörig sökande till arkitektlin-jen efter sina år på byggprogrammet.

Eleverna på byggprogrammet på Gripenskolan ska i år liksom tidigare år resa till Ryssland för att renovera upp ett barnhem. Det har varit mycket uppskattat både bland elever och lära-re och inte minst för barnhemmet som fått nya fräscha miljöer att vistas i.

Efter en stimmig, rolig och lärorik förmiddag i byggsalen lämnar vi Gri-penskolan och tänker att det kanske är dags att måla om hemma...

SUSANNA MÖRNER

Populärt byggprogram

Omvårdnadsprogrammet• Bedrivs både i Tessinskola och

i Kunskapens hus i Nyköpings kommun.

• 3-årigt gymnasieprogram

• Utbildningen är yrkesförberedande

• Vill du veta mer? Kontakta programrek-tor: Kerstin Ericsson, 0155-24 87 81 eller besök www.edu.nykoping.se/tessin

– Eleverna reser till Ryss-

land för att måla om ett

barnhem

Malena Soini, 3:e året på Omvårdnadsprogrammet, Tessinskolan i Nyköping

Varför valde du Omvårdnads-programmet?– Dels för att jag alltid varit intresserad av sjukvård, dels för att mamma är sjuksköterska. Sedan har jag alltid velat vara med i en ambulans. Jag är social och trivs att arbeta med människor.

Vad vill du jobba med?– Antagligen akutsjukvård.

Var gjorde du din APU (programmet har 16 veckors arbetsplatsutbildning under 3 år)?

– Hemtjänsten 4 veckor, medicinavdelningen 4 veckor och i år blir det nog 8 veckor på lasarettet.

Vad har varit roligast på programmet?– APU eftersom man då får känna på arbetslivet på riktigt.

Tänker du vidareutbilda dig?– Ja, jag tänker förmodligen läsa till sjuksköterska vid Linköpings universitet. Men de har numera distansutbildningar så jag kan läsa kurserna i Nyköping om jag vill.

Kan du rekommendera omvårdnadsprogrammet?– Absolut!

Visste du att i Nyköpings kommun...

✔ kostar en gymnasieelev 81 100 kr/år

✔ går det 12, 5 gymnasieelever per lärare

✔ kommer 29 % av gymnasieeleverna från andra kommuner

✔ fullföljer 76 % av gymnasieeleverna sin utbildning inom 4 år

✔ har 63 % av 20-åringarna behörighet till universitet och högskola

UTDRAG FRÅN SKOLVERKETS RAPPORT NR 259 OCH NR 262, 2005

NY RINGER UPP...

Öknaskolan sid 8

Bygg-eleverna på Gripenskolan är mycket nöjda med både sin praktiska och sin teoretiska undervisning. Friggeboden har eleverna byggt och ska sedan sälja den för materialkostnaden.

FOTO ANNA OTTOSSON

7N Y S K O L S P E C I A L N R 8

GYMNASIESKOLOR 16.38 andra simträningen. På ett vanligt pass simmar Ida ca 6 000 meter.

18.32 middag på kollektivet i Brandkärr. Är detta stuvade eller vanliga makaroner? frågar Jenny Mattsson 16 år från Laholm när hon lassar upp på tallriken.

19.30 i egna rummet i 3:an som delas med en annan simmare fyller Ida i dagens träning. Sen väntar eventuellt plugg om man har något, annars går man över till någon av de andra i huset. Alla 16 elever har sina dörrar öppna på vid gavel.

18.32. Ikväll hann köttbullarna ta slut innan alla fick. Maten kommer ifrån Mariebergsgården och serveras måndag till torsdag. Både frukost och middag äts här. Övriga dagar får eleverna laga mat själva.

13.35 svenskalektion på Tessinskolan. Efter studenten nästa vår hoppas Ida att kunna läsa på simcollage i USA.

05.28 på väg mot första simträningen på Hjortens.

Klor, crawl och kollektivMinst två mornar i veckan ringer klockan före fem. Halv sex är hon i bas-sängen och efter ett par timmars trä-ning börjar första lektionen på Tessin. Ida Persson, 18 år från Östersund går på Nyköpings simgymnasium.

I trappuppgångarna på Ortvägen 1–3 i Brandkärr står lägenhetsdörrarna på vid gavel. Folk går runt hos varandra och snack-ar en stund, ser på tv, några pluggar på sina rum. Här bor de 16 eleverna på Nyköpings simgymnasium. Två och två i varsin trea med gemensam matsal på nedre botten där de äter fruktost och middag. Ett slags kollek-tiv i miljonprogrammiljö.

De kommer från hela Sverige och tillhör det ab-soluta toppskiktet i sina respektive årsklasser. Det är med andra ord svårt att komma på Nyköpings sim-gymnasium som faktiskt är det enda i landet som ger högskolekompetens.

Ida Persson går sitt tredje och sista år på sim-gymnasiet och mediapro-grammet på Tessin.

Aldrig ensamt– Ja, fy, det kommer

att bli lite ångestladdat att sluta, man blir som en familj här, konstate-rar hon.

Att gå på gymnasiet många mil hemifrån innebär för de flesta ett helt annat liv än vad man är van vid.

Ny miljö, nytt boende, ny skola, nya kom-pisar, eget ansvar för städning, tvätt och mat på helger. Och framför allt – långt till trygg-heten därhemma.

– En tuff omställning men de allra flesta klarar det jättebra. Vi erbjuder också de som söker att komma hit på en praovecka redan i nian, så man får lite hum om vad som väntar, säger simtränare Jens Fridorff.

Som simtränare träffar han och kollegan Ulf Kaustinen sina elever mellan tio och 20 timmar i veckan.

– Det betyder att vi lär känna våra elever-na väldigt väl, man blir lite av en extrapappa, säger Jens Fridorff som också bor granne med simmarkollektivet på Ortvägen.

Det är en kluven tillvaro man lever i, tycker Ida. Många gånger har hon längtat hem till Östersund för att väl hemma en helg, längta tillbaka till Nyköping.

– Första tiden är förstås värst men man kommer in i det rätt fort och nu trivs jag jät-tebra. Fördelen med att bo såhär är att alla vet hur det känns när man är ny. Därför bor elever i trean tillsammans med elever i et-tan, det ger lite trygghet i början. När man väl lärt känna alla här i huset inser man att man faktiskt aldrig behöver vara ensam. Och så har vi ju väldigt roligt också, säger Ida.

Förutom otaliga timmar i bassängen på Hjortensbergsbadet – oftast är det simträ-ning både på mornar och eftermiddagar – läser simeleverna på de vanliga gymnasie-

programmen på Tessin eller Gripen.

Siktar mot USA– Man lär känna

mycket folk, inte bara de som simmar och det är kul, tycker Jenny Matts-son från Laholm som går första året på simgymna-siet.

Att studera långt hem-ifrån innebär stor frihet men också mycket an-svar.

– Man lär sig att klara sig själv. Men samtidigt

kändes det lite sorgligt när jag insåg jag att jag förmodligen aldrig kommer att flytta hem till mamma och pappa igen. För det skulle kännas lika konstigt, nu när jag vant mig att bo ensam, säger Ida som siktar på simcollege i USA efter gymnasiet.

Genom det inackorderingsbidrag som respektive hemkommuner ger täcks en del av de merkostnader som skola på annan ort för med sig.

– Vi betalar 1 900 kronor i hyra plus 800 kronor för mat i månaden. Inackorderings-bidraget är knappt 1 300 kronor. Dessutom sponsrar min simklubb i Östersund med 700 kronor till hemresor och massage. Resten får jag av mamma och pappa, så jag klarar mig, säger Ida. Ikväll ställer hon väckarklockan på fem igen.

TEXT SUSANNE SAWANDER

FOTO ANNA OTTOSSON

– Det kommer att bli lite

ångestladdat att sluta, man blir som en familj här.

Nyköpings simgymnasium

Drivs i samarbete mellan Svenska simförbundet, Riksidrottsförbundet och Nyköpings kommun

Antal elever: 16

Inriktning: Målmedveten simträning på elitnivå i kombinationer med gymnasie-studier på Tessin eller Gripen

Boende: Parvis i trerumslägenheter i Brandkärr

Hemsida: www.edu.nykoping.se/simgymnasium

Antagningsregler: Skolbetyg och idrottsmeriter

Visste du att i Nyköpings kommun...

✔ kostar en gymnasieelev 81 100 kr/år

✔ går det 12, 5 gymnasieelever per lärare

✔ kommer 29 % av gymnasieeleverna från andra kommuner

✔ fullföljer 76 % av gymnasieeleverna sin utbildning inom 4 år

✔ har 63 % av 20-åringarna behörighet till universitet och högskola

UTDRAG FRÅN SKOLVERKETS RAPPORT NR 259 OCH NR 262, 2005

8 N Y S K O L S P E C I A L N R 8

Uppmärksammat arbete med ungdomar

En lätt doft av gödsel och fro-dig växtlighet slår emot mig när jag kliver ur bilen på Ök-naskolan utanför Tystberga.

Det vita sekelskiftesslot-tet, som idag är rektorsexpe-dition, gnistrar i höstsolen.

Rabatterna och träd-gårdslanden är noga rensade där blommor och grönsaker fullkomligt svämmar över alla bräddar. Ett tjugotal hjortar betar fridfullt på en åker.

I denna idyll studerar ca 200 elever där några har med sig sina hästar och andra sin hund.

– Eleverna har många framtida yrken att välja på ef-ter naturbruksprogrammet: hästskötare, landskapsarki-tekt, biolog/zoolog, lantbru-kare, djurvårdare, agronom, miljötekniker, trädgårds-arbetare, jägmästare och många fler, berättar Lisbeth Åhlund, Öknaskolan. En del yrken kräver fortsatta stu-dier på högskola eller uni-versitet, andra kan du söka direkt efter gymnasiet.

TEXT & FOTO SUSANNA MÖRNER

Eget rum och stallplats

Öknaskolan• Ägs av Landstinget

Sörmland

• Basprofiler: djurvård, jordbruk, trädgård, jakt och miljö- och naturvård

• Tillägg: naturvetenskap, djurskötsel, hästhållning, trädgård, jordbruk fördjup-ning och viltvård

www.oknaskolan.se

I dessa yrken finns det jobb idag:AkutsjuksköterskaAnläggningsmaskinförareApotekareBarnmorskaBarnsjuksköterskaBergarbetareBrunnsborrareByggnadsplåtslagareCNC/FMS-operatörDistriktssköterskaFritidspedagogFörskollärareGeriatriksjuksköterskaGolvläggareGrovplåtslagareGymnasielärare, yrkesämnen, estetiska ämnenIndustrplåtslagareLantbrukare/avbytareLastbilsmekanikerLogopedLäkare, allmänmedicinLäkare, specialistMurarePsykologSkogsmaskinförareSocialsekreterare/KuratorSpecialkockSpecialpedagogTandläkareVerktygsmakareVeterinärVVS-montör

Till dessa yrkes finns det överskott på sökanden:Administratör offentlig förvaltningBarnskötareBokförings-/redovisningsass.FastighetsskötareFörsäljare, dagligvarorReceptionist/TelefonistSekreterare/KontoristSystemdesigner/-utvecklareVaktmästareVårdbiträde

Här finns jobben

Lördagen den 12 november inbjuder gymnasieskolorna Tessin, Gripen

och Flygteknik Technical Train-ing, Nyköping till Öppet Hus för elever och föräldrar. Besökar-na får träffa elever, lärare och

övrig personal som informerar om skolans arbete. Abonnerad

buss går mellan Gripenskolan och Skavsta för de som vill titta närmare på

utbildningen vid Skavsta.Cafeteria finns på Tessinskolan, Gripen-

skolan, Folkets Hus och Skavsta.Tider och program på skolorna:

TessinskolanKl 10.00–14.00 på Tessins väg, kan du besöka:

• Barn- och fritidsprogrammet

• Handels- och administrationsprogrammet

• Samhällsvetenskapsprogrammet

• Estetiska programmet

• Idrottsprogrammet

Kl 10.00–14.00 på Folkets Hus, Ö Kyrkogatan,kan du besöka:• Mediekommunikation

Kl 10.00–12.00 på Kunskapens Hus, Stora Torget 7, kan du besöka:

• Omvårdnadsprogrammet

GripenskolanKl 10.00–14.00 på Svedelius väg 7, kan du besöka:• Bygg-, El- och Teknikprogrammen

• Naturvetenskaps- och Natur-/samhälls-programmen

• Individuella programmet - Navet

• Boendeservice- och storköksprogrammet, BS

• Fastighetsserviceprogrammet, FS

• Specialutformat individuellt program, IV spec

Kl 10.00–14.00 på V Kvarngatan 54 kan du besöka• Hantverksprogrammet

Kl 10.00–14.00 på Skavsta industriby kan du besöka• Fordonsprogrammet

Flygteknik Technical TrainingKl 10.00–14.00 på Skavsta industriby kan du besöka:• Fordonsprogrammet, inriktning flygteknik

• Påbyggnadsutbildning flygtekniker

Abonnerad buss: Gripen–Skavsta kl 10.00, 12.00 samt Skavsta–Gripen kl. 11.30, 13.30.

Föräldrar och elever hälsas varmt välkomna!

Vilket program väljer du?– Välkommen till Öppet Hus 12 november

KÄLLA: YRKESBARO -METERN 2005

– På Navet i Nyköping jobbar vi med en helhetssyn på ungdomar, berättar Björn Littmarck, rektor på Navet, kommunens skol – och ung-domsenhet som uppmärksam-mats över hela Sverige för sin framgångsrika verksamhet. Vi hjälps åt över verksam-hetsgränserna när det gäller att jobba med allt från utveck-lingsfrågor kring ungdomar till mera konkreta frågor som klotter, skadegörelse, miss-bruk, skateboardfrågor o dyl.

Navet har sedan 1998 haft en styrgrupp. Idag består denna grupp av divisionsche-ferna för utbildning, social samt tekniska divisionen och Brottsförebyggande rådet. Även chefen för ungdoms-gruppen, och en rektor och områdeschef från grundsko-lan ingår. När det t ex dyker upp problem med skadegö-relse ute på skolorna eller på stan, diskuterar gruppen tillsammans hur man skall kunna ta tag i frågorna.

Kommunen har ju ansvar för ungdomarna t o m 20 år och då gäller det att man tar ett gemensamt ansvar över verksamhetsgränserna. Det är sällan ett isolerat skolpro-blem när det på olika sätt börjar gå snett för elever. Då gäller det att få med föräldrar, social, fastighetsförvaltare, skolor m fl som kan hjälpas åt att hitta lösningar på proble-men.

Med styrgruppen som mo-tor fungerar även samarbetet

på handläggarnivån mycket bättre så att man tidigare kan gå in med gemensamma åt-gärder

Styrgruppen för ungdoms-frågor träffas regelbundet och »läser av« läget bland Nykö-pings ungdomar.

Vill du veta mer om styr-gruppen för ungdomsfrågor i Nyköpings kommun är Du välkommen att ringa Björn Littmarck, tfn 0155 – 24 84 57.

LARS - GÖRAN BERGMAN

Kronärtskocka odlas av eleverna på Ökna skolan.

9

10

Regeringens löfte om en statlig förhandlingsman var en vitamininjektion som nu höjer farten på långloppet Ostlänken.Nästa år kan det stå klart vilket av de alternativa sträckningarna som blir järnvägsutredningens huvudalternativ.

Statsminister Göran Pers-sons löfte om en statlig för-handlingsman som ska se över möjligheterna att på-skynda byggandet av Ostlän-ken har inneburit en påtaglig nytändning för järnvägspro-jektet.

Regeringen nickar gillan-de till en tidigareläggning och bjuder på draghäst i form av en statlig förhandlingsman, vilket definitivt ökar sanno-likheten att Nyköping ska få snabbtåget tidigare än vad de flesta intressenter trodde var möjligt så sent som i somras.

Göran Persons erbju-

dande är ett initiativ från högsta ort och regeringens draghjälp kan visa sig vara guld värt, men de lokala in-tressenterna utmed den pla-nerade Ostlänken tänker för den sakens skulle inte sätta sig i släpvagnen:

40 minuter till Stockholm– Vi kommer inte att sitta

still och vänta på att en för-handlingsman ska komma till oss, utan tänker snart knacka på dörren och fråga efter honom, säger Per Sand-ström VD, för Nyköping-Öst-götalänken. Statsministerns uttalande i regeringsförkla-ringen är en stark signal, men vi kommer inte att få något om vi inte samtidigt anstränger oss själva. Sta-ten kommer att ställa krav på kommunerna och regio-nerna att noga jobba igenom sina delar, exempelvis aktu-ella resecentrumområden. Vi har mycket eget arbete fram-för oss, men utsikterna att få god lön i form av en tidigare-lagd byggstart är bättre än på

länge, det känns verkligen roligt att jobba nu.

Projekt Ostlänken har pe-riodvis kommit att framstå som om det mest handlade om att korta restiderna för Nyköpingsbor som dags-pendlar till huvudstaden, och detta är naturligtvis nog så viktigt för dagens pend-lare som sitter drygt två tim-mar om dagen på tåget. Men Ostlänken kommer samti-digt att innebära mycket långtgående förändringar av hela regionen Linköping-Stockholm. Kanske kommer det att märkas allra mest i Nyköping som tidsmässigt kommer att ligga lika nära huvudstaden som flera Stock-holmsförorter men till skill-nad från dem ha god tillgång till byggbar mark, flygplats, hamn och motorväg sam-tidigt som trängselskatter, bilköer och högkostnadsläge lyser med sin frånvaro. Lägre bostadskostnader liksom rik-lig tillgång på oexploaterad skärgård och natur kommer naturligtvis också att väga

tyngre när tidsavståndet krympt till 40 resminuter på tåget.

Exakt vilken sträckning den planerade järnvägen får, vet vi ännu inte. Förstudien har pekat ut tre alternativ: Det Blå följer i stort nuva-rande järnväg och går genom Nyköpings tätort med hu-vudstation i Nyköping och anslutning till Skavsta. Röda alternativet följer ungefär motorvägen och viker sedan av norr om Nyköping för att ha huvudstationen vid Skav-sta och anslutning till Nykö-ping. Det Gröna alternativet går något längre in i landet, genom i stort sett orörd na-tur, och får Skavsta som hu-vudstation och anslutning till Nyköping.

Klar 2015? Banverket är nu som

bäst i färd med den så kal-lade Järnvägsutredningen, där ett av de tre alternativen kommer att pekas ut som hu-vudalternativ.

– Troligen får vi veta

nästa höst vilket som blir huvudalternativ, säger Per Sandström. Går det spikrakt kan hela Ostlänken vara klar 2015.

Bolaget Nyköping-Östgötalänken kommer närmast att genomföra tre seminarier om samhällsut-vecklingen längs den plane-rade järnvägskorridoren. Första träffen blir den 11 no-vember och de övriga under första halvåret 2006. Fokus i seminarierna kommer att vara Ostlänken som motor i ett samhällsbyggnadsprojekt av nationellt intresse.

– Det gäller för kommu-nerna och övriga intressen-ter att visa att man nu är med och jobbar på detta. Att man syns, skaffar kunskap, plane-rar och inger förtroende; det är sådant som ökar sanno-likheten för att det verkligen blir något. Det är inte minst viktigt för Nyköping, som är den kanske största vinnaren i projekt Ostlänken.

GUNNAR WESTERBERG

Så här byggs Ostlänken✔ Förstudien, (med bl a de tre

alternativa sträckningarna) var klar 2003.

✔ Järnvägsutredningen, pågår nu och väntas vara klar 2007.

✔ Tillåtlighetsprövningen, är en avstämning med regeringen. Om det blir ett ja till fortsätt-ning sker endast mindre ändringar efter denna prövning.

✔ Järnvägsplanen, där vald sträckning detaljprojekteras.

✔ Samråd, under hela projek-teringstiden ska samråd hållas med aktörer och andra intressenter.

Ostlänken färdig 2015?✔ Ostlänken är ett av landets

största järnvägsprojekt, kostnaden beräknas till 11 miljarder kr i 2003 års priser.

✔ Sträckningen berör i första hand de fem kommunerna Linköping, Norrköping, Nyköping, Trosa, och Södertälje.

✔ Järnvägen kommer att bestå av 15 mil dubbelspår för hastigheter upp till cirka 250 km/tim.

✔ Byggstarten som tidigare var planerad till 2010 kommer troligen att tidigareläggas. Går projekteringen riktigt snabbt kan Ostlänken vara helt klar 2015.

✔ Ostlänken blir del av den planerade Götalandsbanan (Stockholm–Nyköping–Jönköping–Göteborg).

✔ Ostlänken blir en del av den så kallade Nordiska triangeln, som förbinder huvudstäderna Stockholm, Oslo och Köpenhamn.

✔ Nordiska triangeln är ett av EU prioriterat transport-projekt.

Nyköping – Östgötalänken AB✔ Nyköping–Östgötalänken AB

bildades 2001. Kommunerna Nyköping, Oxelösund, Trosa, Norrköping, Linköping, Mjölby, Södertälje och Botkyrka samt av Regionförbundet i Sörmland och Regionför-bundet Östsam är med.

✔ Bolagets huvuduppgift är att driva och bevaka ägarnas gemensamma frågor i projektet. Arbetet koncentreras nu på att ta fram en samlad utvecklings-plan för den 15 mil långa järnvägskorridoren.

✔ Bolaget samarbetar nära med bland annat Banverket och kommer inom kort att inleda samverkan med den statliga förhandlingsman som ska utses.

Lördag 12 november kl 11.00 – 15.00 inbjuder Företagsarkivet till Öppet Hus på Östra Trädgårds-gatan 2, i Sörmlands museums lokaler Arkiv och Bibliotek.

Här finns unika bilder och handlingar från en rad Nyköpingsföretag, allt från Sunlight, Glödlampan, Wed-holms och Mjölkcentralen till

Periodens Bomullsspinneri och Näfveqvarns bruk.

På plats finns Assar Alex-andersson som berättar om Bildgruppens verksamhet.

Genline – släktforskning på Internet presenteras.

Ett föredrag av Magnus Jo-sefsson, Sörmlands Museum, utlovas också, liksom serve-ring av kaffe med dopp.

Några av Kulturnämndens ca 10 000 bilder visas. De flesta av fotograferna Eric Kling

och Dan Samuelsson. Många av bilderna är från centrala Nyköping från tidigt 1900-tal.

Besökarna kan också titta på handlingar och teateraf-fischer mm från Folkets Hus och Träffen.

Företagsarkivet är en kommunal verksamhet som startade september 1999 och det öppna huset ingår Riks-arkivets landsomfattande satsning på »Öppet Hus i arkiven«.

– Vi fortsätter att hålla högsta fart och även jobba för att kommunerna och regionerna ska lägga i överväxeln nu, säger Per Sandström, vd för Nyköping-Östgötalänken. Regeringen har öppnat för en tidigare byggstart och den möjligheten ska vi utnyttja.

FOTO GUNNAR WESTERBERG

Nyköping har en strategiskt bra plats nästan i mitten av den planerade snabbtågslänken. Hela sträckan Linköping – Stockholm ligger inom bekvämt pendlingsavstånd.

FOTO PER-ER IK ADAMSSON

Ett dubbelt höghastighetsspår byggs intill dagens standardjärnväg och ger en restid Nyköping – Stockholm på 40 minuter.

FOTO KASPER DUDZ IK

Löfte sätter fart på Ostlänken

En av Företags-arkivet historiska

bilder som du kan titta närmare på

lördag 12 novem-ber: Lådbilsrally på Stora Torget 1944.

Fotograf: Dan Samuelsson

Unika bilder visas på Företagsarkivets Öppet Hus

N Y N R 8

11

Nyköping ligger vid kusten en timme söder om Stockholm. Närheten till havet, lokal prägel och Europas storstäder inom räckhåll ger dig möjligheter att andas och växa.