goda exempel - universitetskanslersämbetet...goda exempel var. en majoritet av högsko-lorna valde...
TRANSCRIPT
Rapport 2007:29 R
Goda exempel på hur universitet och högskolor arbetar med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård
Högskoleverket • Luntmakargatan 13 • Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 • fax 08-563 085 50
e-post [email protected]
Goda exempel på hur universitet och högskolor arbetar
med studievägledning, karriärvägledning
och studenthälsovård
Utgiven av Högskoleverket 2007
Högskoleverkets rapportserie 2007:29 R
ISSN 1400-948X
Innehåll: Högskoleverket, utredningsavdelningen, Karin Holmvall
Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning
Tryck: Davidsons Tryckeri AB, Växsjö, maj 2007
Tryckt på miljömärkt papper
Goda exempel Rapport 2007:29 R
TEC
KN
ING
Hug
o Fr
edrik
sson
www.hsv.se
InnehållStudenthälsovård 7Alkoholkommittén – ett samverkansperspektiv 7
Första kontakten med studenthälsan – testa ditt blodvärde 7
Samarbete förebygger alkoholmissbruk 8
Studenter erbjuds våga tala-kurs 8
Våga tala-kurser – stor hjälp för studenter 9
Stödgrupp för studenter som vuxit upp med missbrukande förälder 9
P6 – en modell för STI-/hivprevention 10
Kampanj för att motverka spridning av klamydia 10
Gruppverksamhet ska förebygga stress 11
Studentmiljöns påverkan på studenternas hälsotillstånd 12
Drop-in-mottagning på studenthälsan 12
Seminarieutbud ger bättre kontakt 13
Campushälsan – primärvård för studenter 14
Stöd till studenter med funktionshinder 14
Studievägledning och karriärvägledning 15Karriärvägledning i grupp 15
Karriärvägledningsgrupper i samverkan med studievägledningen 15
Supplemental Instruction (SI) – en inlärningsmetod 16
Individuell coachning för juridikstudenter 16
Stöd till studenter som bygger sin examen på fristående kurser 17
Studievägledning – uppföljning på individnivå 17
Marknadsför dig själv – ett informationspass för studenter 18
Mentorprogram för tandläkarprogrammet 18
Placement report stöttar studenters yrkesval 19
Karriärvägledning – intervjuteknikkurser med individuell coachning 20
Studiemotivationsprojekt ska lära studenter att ta eget ansvar 20
Språkverkstaden – hjälp till självhjälp 21
Särskilt skrivstöd till doktorander 21
FERIA – sommarjobbservice till studenter och arbetsgivare 22
Karriärplanering inom forskarutbildningen 22
KIR – karriär i regionen 23
Studievägledning på webben för distansstudenter 23
Studievägledning för distansstudenter 24
Mötesplats för effektiv kunskapsutveckling 24
Studievägledarnätverk ökar kunskap och professionalism 25
Studievägledningen för studenter på lärarutbildningen 26
Studiebesök för nyantagna studenter 26
Seminarieverksamheten vid Studenter & Arbetsmarknad 27
Studenter som mentorer 28
Samtalsmodeller för karriärplanering och studievanor 29
Peer Helping – student hjälper student 30
Introduktions-samtal/”nollsamtal” 30
Studentmottagande och övrigt 31Fadderverksamhet för studenter på det tekniska basåret 31
Studenthälsan erbjuder fadderutbildning 31
Samordnad mottagning av nya studenter 32
Studentmenyn – en samordning av studentstödet 33
Kompassen – ett informations- och vägledningscenter för studenter 34
Äldre studenter ansvarar för studentmottagandet 34
Omfattande introduktionsprogram för utbytesstudenter 35
Välkomstmöte för distansstudenter via videokonferens och
strömmande video 36
Kårutbildning ökar förutsättningar för studentinflytande 37
Fadderverksamhet underlättar studiestarten inom teknik och
naturvetenskap 38
Studieverkstad – färdigheter för framgångsrika studier 39
Introduktionsföreläsning lugnar studenter 40
Fokusgrupper har höjt kvaliteten i både studenthälsovärden och
kårarbetet 41
Goda exempel 1
2 Goda exempel
Inledning
Den här skriften med goda exempel är ett resultat av Högskoleverkets utvärdering av lärosätenas arbete med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård som genomfördes under hösten 2006. De viktigaste slutsatserna från utvärderingens huvudrapport� finns sammanfattade i nästa kapitel. Syftet med utvärderingen har varit att stimulera högskolor och universitet i deras fortsatta arbete med stöd till studen-ter. Vi vill med den här skriften sprida goda idéer och ge inspiration till fortsatt utveck-ling inom dessa viktiga områden. Skriften kan också tjäna som en konkret beskrivning av det arbete som görs inom de utvärderade verksamheterna och kompletterar på det sättet det mer övergripande perspektivet i huvudrapporten.
Arbetet med utvärderingen har genom-förts av en bedömargrupp som är samman-satt för att bidra med olika erfarenheter av
�. Högskoleverket (2007), Studier – karriär
– hälsa, en utvärdering av högskolornas arbete med
studievägledning, karriärvägledning och studenthälso-
vård, Högskoleverkets rapportserie 2007:24R
och perspektiv på högskolans verksamhet. Gruppen består att fyra externa experter och två utredare från Högskoleverket. Underlaget till utvärderingen har bestått av lärosätenas svar på en enkät med frågor om studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård. Vi har också träffat representanter från 39 av landets lärosäten liksom studentrepresentanter.
I samband med att lärosätena skickade in det skriftliga underlaget till utvärde-ringen inbjöd Högskoleverket dem även att presentera goda exempel på insatser inom området, såväl löpande verksamhet som projekt. Lärosätena fick skicka in högst fem goda exempel var. En majoritet av högsko-lorna valde att skicka in exempel och bland dem har Högskoleverket sedan gjort ett ur-val. I de fall det fanns projekt som liknade varandra har ett eller två exempel valts ut medan vi refererar till de övriga lärosätena.
För några av de goda exemplen har vi också valt att intervjua kontaktpersonen.
Exemplen presenteras uppdelade i tre avsnitt nämligen studenthälsovård, studie- och karriärvägledning samt studentmotta-gande och övrigt. Många av dem passar in i fler än ett av avsnitten.
Högskoleverket har valt att presentera bredden i det arbete som högskolorna gör. Det innebär att vissa exempel till synes är små och enkla, medan andra kräver mer planering och kanske större resurser. Vissa exempel är generella och redovisades av många lärosäten, medan andra är mer uni-ka. Några av exemplen är lättare att omsätta i praktiken och andra fyller en funktion ge-nom att vara inspirerande för det framtida utvecklingsarbetet. Häri ligger också tanken bakom den här samlingen goda exempel – den ska inspirera i smått och stort, på både kort och på lång sikt. <
Goda exempel 3
4 Goda exempel
Sammanfattning av huvudrapportenDen stora expansionen av högskolan och den breddade rekryteringen ställer nya krav på både utbildning och stödfunktioner. Ar-betet med olika typer av stöd till studenter är på grund av detta viktigare än någonsin. Bland annat därför har Högskoleverket valt att utvärdera verksamheterna studievägled-ning, karriärvägledning och studenthälso-vård. Uppdraget till bedömargruppen har varit att beskriva och analysera hur högsko-lorna arbetar med dessa stödfunktioner och att identifiera de lärosäten som har de bästa arbetssätten inom områdena. Linköpings universitet utsågs till bästa lärosäte.
Ytterligare ett uppdrag har varit att sprida framgångsrika arbetssätt. Syftet med både utvärderingen och de goda exemplen är att stimulera högskolornas fortsatta ut-veckling och arbete med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård.
En grundförutsättning för en god stu-dietid är självfallet bra undervisning och i övrigt goda förhållanden på högskolan. Men som komplement till detta är väl fungerade stödfunktioner viktiga. För att arbetet med olika typer av stöd ska nå sitt syfte – att ge studenten så bra förutsätt-ningar som möjligt att genomföra sina studier – krävs en helhetssyn på både stu-denten och det stöd som ska erbjudas. Högskol-verkets bedömargrupp menar att stödfunktio-nerna studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård kan motiveras både med hänsyn till studentens bästa och av ekono-miska skäl, eftersom en student som mår bra och klarar sin ut-bildning är gynnsam även för högskolan.
Rekommendationer på en övergripande nivåBedömargruppen anser att de utvärderade verksamheterna i huvudsak fungerar bra och utförs av kompetenta och engagerade personer. Det finns dock områden som är problematiska och nödvändiga att utveckla ytterligare. • Ledningens engagemang och ansvars-
tagande måste öka genom att de aktivt deltar vid utformning av mål och riktlin-jer säkerställer uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete samt tar ställning i fråga om resurser. Det gäller särskilt att man ser till att ett likvärdigt stöd ges till alla studenter, främst vad gäller den lokala studievägledningen och sådan studenthäl-sovård som utförs av en extern part.
• Formerna för uppföljning och utvärde-ring ska utvecklas och systematiseras. Utifrån detta, och lärosätets övergripande målsättningar för studentstöd, är det sedan viktigt att bedriva ett utvecklingsar-bete.
• Undersökningar som vänder sig till alla studenter, dvs. även de som inte besöker stödfunktionerna, bör genomföras i större utsträckning.
• Informationen till studenterna om stödfunktionerna behöver förbättras. Vi
bedömer dock inte att information generellt saknas vid introduktio-nen till högskolestudier, utan att det snarare saknas uppföljande in-formation senare under terminen.• Lärosäten, kårer och studenter i allmänhet måste ta ett aktivt ansvar för att förbättra studen-ternas inflytande inom de aktuella funktionerna.
Utvecklingsområden inom respektive funktionInom de tre funktionerna är det, utöver de ovan nämnda rekommendationerna, några specifika områden som bedömargruppen särskilt vill lyfta fram.
Arbetet med studievägledning:• De högskolor som har en samlad, central
studievägledning bör arbeta aktivt för att åstadkomma bra kunskap om och koppling till lärosätets olika ämnen och program.
• Den studievägledning som utförs på lokal nivå bör ha enhetliga riktlinjer och former för utvecklingsarbete över hela lärosätet.
• Det ska finnas rutiner för utbildning och fortbildning inom vägledning. Det gäller främst för de studievägledare som arbetar på lokal nivå.
• Studievägledare som har uppgiften på deltid bör ha tillräckligt stort tjänsteut-rymme för kompetensutveckling.
• När studievägledning ingår som en del av annan tjänst, exempelvis en lärares, måste den förtydligas genom riktlinjer för verksamheten och utbildning av personen som ska ge vägledning. Lärosätets ledning behöver också ta ett större ansvar för upp-följning och utvärdering och stimulera utvecklingsarbetet.
• Så kallade early warning systems bör an-vändas i större utsträckning i syfte att så tidigt som möjligt fånga upp eventuella problem.
Arbetet med karriärvägledning:• För att på bästa sätt kunna möta den
stora efterfrågan på karriärvägledning bör alla lärosäten analysera studenternas be-hov för att sedan, i samarbete med dem, vidareutveckla befintlig eller bygga upp en ny verksamhet.
Goda exempel 5
• De lärosäten som ger karriärvägledning som poänggivande kurs bör närmare un-dersöka konsekvenserna av detta.
Arbetet med studenthälsovård:• De lärosäten som har avtal med annan
vårdgivare för att utföra studenthälsovård måste förvissa sig om att vården fungerar som det är tänkt och att den möter stu-denternas behov.
• De lärosäten som har valt bort medicinsk kompetens i den egna organisationen ska se till att det finns ett väl strukturerat samarbete med övriga vårdgivare, så att studenterna får god möjlighet till medi-cinsk vård för studierelaterade problem.
• Formerna för lärosätesövergripande un-dersökningar av hur studenterna mår bör utvecklas. Sådana undersökningar är an-vändbara instrument både för att utveckla studenthälsovården och för att identifiera andra problem inom hela eller delar av högskolan. <
Bedömargruppen:Lars Anell, ordförande i Forsknings-rådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och tidigare styrelseordförande för Umeå universitet.
Kerstin Lindbom, tidigare chef för studerandeenheten vid Lunds univer-sitet.
Maria Noleryd, student, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).
Bo Samuelsson, professor och tidi-gare rektor för Göteborgs universitet.
Karin Holmvall, utredare på Högsko-leverket och projektledare,
Maria Lönn, utredare på Högskole-verket.
6 Goda exempel
Studenthälsovård
Unga vuxna är den grupp som har den högsta alkoholkonsumtionen och eftersom 40 procent av de unga vuxna finns på universiteten eller högskolorna har Mälardalens högskolas studenthälsa och Väs-terås stad startat ett alkoholpro-jekt för att på sikt minska alkohol-konsumtionen hos de studenter som dricker mest.
På Mälardalens högskola samverkade stu-denthälsan med Västerås stad i ett alkohol-projekt under 2005 och 2006. Västerås stad finansierade större delen av projektet med medel man ansökt om hos Länsstyrelsen i Västmanland.
AlkoholhanteringsutbildningProjektet syftade till att finna insatser och målgrupper på Mälardalens högskola för att minska alkoholkonsumtionen på sikt bland de studenter som dricker mest. En av meto-derna som användes var Prime for life. Stu-denthälsan erbjöd Prime for life-kurser till institutioner, enskilda studenter, studentkå-ren och vissa personalgrupper. Kontakten med Socialstyrelsens alkoholkommitté var betydelsefull i arbetet. Utbildning i ansvars-full alkoholhantering genomfördes under november månad 2005. Den föll väl ut och studenthälsans och Mälardalens studentkårs målsättning är att nu genomföra utbild-ningen kontinuerligt.
Många studenter vet oftast inte om att studenthälsan finns. Ett sätt är att göra som Högskolan i Borås som erbjöd studenterna att testa sitt blodvärde. Aktiviteten i sig gjorde studenthälsan mer känd hos studenterna.
Under våren 2006 gjorde studentsjukskö-terskan reklam för vikten av att äta rätt, och samtidigt erbjöds studenterna att
Alkoholkommittén – ett samverkansperspektiv
Samverkan mellan myndigheterDet är viktigt att högskolan samverkar med samhällets övriga instanser i arbetet med studenters alkoholvanor. Studenthälsan och studentkåren på Mälardalens högskola sam-verkar idag bland annat med kommunerna Västerås och Eskilstuna, länssamordnarna i alkohol- och drogfrågor (landsting/länssty-relse) och polismyndigheterna i Västman-land och Södermanland. Intresset för grup-pen unga vuxna, som är den grupp som har den högsta alkoholkonsumtionen, är stort. Att över 40 procent av de unga vuxna finns inom högskola/universitet gör att det är angeläget för många delar i samhället att samverka med högskolorna och universite-ten i alkoholfrågor. <
MAy-ChARlOTTE NIlSON,
kontrollera sitt blodvärde vid två tillfällen i anslutning till ingången till bibliotek och lärosalar. Platsen ansågs strategisk eftersom många studenter går ut och in från bib-liotekslokalen. Ett bord, några stolar och ett stort fruktfat utgjorde en liten trevlig vrå där studenten hade möjlighet att sitta ner en stund. Studenterna kunde testa sitt blodvärde på förmiddagen. Sköterskan tog blodprov och läste av blodvärdet och studenterna fick en frukt. Det fanns också
möjlighet för studenterna att ta del av tryckt information om kostråd och att ställa frågor till sköterskan.
Dessa tillfällen var välbesökta och, förutom att verka förebyggande, gjorde de också sjuksköterskan och studenthälsans verksamhet mer känd bland studenterna. <
ANITA lINDAhl
Första kontakten med studenthälsan – testa ditt blodvärde
Goda exempel 7
Studenthälsan vid Linköpings universitet har tillsammans med studentkårerna under åren 2003–2006 arbetat med att förebygga alkoholmissbruk hos studenterna. Projektet har finansierats av Al-koholkommittén. Syftet med pro-jektet har varit att minska berus-ningsdrickandet bland studenter. Sju insatser har präglat arbetet, som givit gott resultat.
Studenthälsan har tillsammans med kårerna valt att arbeta alkoholpreventivt inom föl-jande områden:• Brief intervention vid enskilda sam-
tal – vid besök på studenthälsan ställs frågor om alkoholkonsumtion och droganvändande. Ett kortfattat infor-mationsblad om risknivåer lämnas ut, som underlag för fortsatt diskussion vid behov.
• Alkoholvanetest – webbaserat, med normativ återkoppling, har utvecklats i samarbete med alkoholforskare vid universitetet. Testet innehåller �0 frågor om alkoholvanor och negativa konse-kvenser, som blackouter, skador och frågor om ifall man är nöjd med sina alkoholvanor. En datoriserad personlig svarsprofil har under fem terminer skickats ut till programstudenter. En grupp studenter har haft möjlighet att besvara alkoholvanetestet vid tre tillfäl-len. Sammanlagt har ca 5 000 studenter använt sig av möjligheten att göra testet. Studenthälsan har genom alko-holvanetestet haft möjlighet att få en samlad bild av hela gruppens alkohol-konsumtion, vilken ligger till grund för fortsatt alkoholpreventivt arbete inom exempelvis fadderutbildningen.
• Festeristutbildning – festerister är nyckelpersoner vid festarrangemang
för studenter och det är viktigt att nå ut till den gruppen med kunskaper om alkohol och risknivåer. Utbildningar har genomförts inom projektet, och från 2007 finansieras och genomförs de i samarbete med kommunen, länssty-relsen och kårservice (som ansvarar för studentpubarna).
• Ansvarsfull alkoholservering är en utbildning som riktar sig till driftche-fer för studentpubar och barpersonal. Innehållet fokuserar på alkohol-lagen, alkohol och droger, våld på krogen, samarbetet med polisen och konflikthantering. Utbildningen har genomförts under två år och kommer fortsättningsvis att genomföras i samar-bete mellan studenthälsan, kommunen, länsstyrelsen och kårservice.
• ”Varannan vatten” är en kampanj där friskt vatten erbjudits vid barerna och studenterna uppmuntrats till att dricka vatten i stället för alkohol för att släcka törsten, eftersom alkohol är vätskedri-vande. Budskapet är nu tydligt för stu-denterna och barerna är medvetna om ansvaret att erbjuda friskt kallt vatten i barerna. Betydelsen av vatten för att må bra dagen efter är en kunskap som förmedlas till studenterna vid fadderut-bildningen och under mottagningen av nya studenter.
• Genom uppsökande verksamhet på studentarrangemang tar vi kontakt med enskilda studenter som behöver stöd att minska konsumtionen av eller helt avstå från alkohol.
• All personal har genom kontinuerlig
utbildning inom området alkoholpre-vention god kompetens för att möta studenter med alkoholproblem. <
EwA RASCh
Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor:
[email protected]@stu.lu.se
Studenter erbjuds våga tala-kurs
Att tala offentligt kan upplevas som jobbigt av många studenter. Därför arrangerar studentcen-trum vid Högskolan i Kalmar årli-gen olika aktiviteter för att stärka studenterna och underlätta deras studier.
Sedan flera år erbjuder studentcentrum en kurs i att våga tala. Det rör sig om en kurs i kommunikation, som huvudsakligen är in-riktad på träning i att våga tala inför andra. Kursens målgrupp är studenter som tycker att det är stressande att behöva redovisa ett arbete inför studiekamraterna. Meningen är att deltagarna ska få kunskap och träning i de vanligaste grundelementen vid en pre-sentation. Kursen omfattar ca �6 timmar och är uppdelade på fyra tillfällen.
Genomförda utvärderingar talar för att deltagande studenter får en rad tips och idéer, som stärker förmågan att agera inför grupp. <
DAN FOGby
Samarbete förebygger alkoholmissbruk
8 Goda exempel
Studenthälsan vid Växjö universi-tet erbjuder stödgrupper för stu-denter som vuxit upp med föräld-rar med missbruk. Förhoppningen är att kunskapen ska mynna ut i en manual för gruppbehandling som kan spridas vidare till andra studenthälsor i Sverige.
I Sverige ökar alkoholkonsumtionen på ett dramatiskt sätt, sedan �990 har totalkon-sumtionen ökat med ca 30 procent och den allra kraftigaste förändringen har skett de senaste åren. Riksdagens nationella hand-lingsplan för att motverka alkoholskador (2000-0�:2�) hade sin grund i den ökande alkoholkonsumtionen. Grundtanken med handlingsplanen är att ge stöd åt riskgrup-perna, exempelvis barn till alkoholberoende föräldrar där genetisk ärftlighet och upp-växtmiljö har betydelse.
Möten för studenter med alkoholberoende föräldrarHögskolestuderande som har vuxit upp med alkoholberoende föräldrar kan sägas vara en riskgrupp i dubbel bemärkelse. De flesta studenter är unga vuxna, �8–25 år, och det finns studier som visar att denna
åldersgrupp dricker mest. Med ytterligare riskfaktorer som studierelaterad stress, sociala förändringar och studentlivets alko-holpositiva normer är studenterna en utsatt grupp.
På Studenthälsan vid Växjö universitet träffas studenter som har vuxit upp med alkoholberoende föräldrar. Studenterna söker hjälp av olika anledningar som ned-stämdhet, prestationsångest och svårigheter att upprätthålla varaktiga kärleksrelationer. Gemensamt har de en uppövad förmåga att fokusera på omgivningens behov snarare än sina egna samt en bristande tillit till andra människor. Genomgående vittnar dessa stu-denter om känslan av att vara annorlunda andra jämnåriga.
Forskning (Lindstein, �997) visar po-sitiva resultat av att arbeta i grupp med ungdomar med alkoholberoende föräldrar. Vinsterna med att få behandling i grupp är ökad social förmåga, bättre självkänsla och bättre realitetsförankring. Isolering och skamkänslor är sådant som kan förändras, och därmed minskar känslan av utanför-skap.
Gruppbehandlingen startade hösten 2003. Vad universitetet känner till finns det inte någon annan studenthälsa i Sverige
som erbjuder gruppbehandling (stödgrupp, typ självhjälpsgrupp, finns på något ställe) för studenter som har vuxit upp med alko-holberoende föräldrar. Därför är det viktigt att utveckla och utvärdera den gruppbe-handling som finns för studenter på Växjö universitet. Förhoppningen är att kunskap och erfarenheter från gruppbehandlingarna ska mynna ut i en ”manual” som kan spri-das vidare till andra studenthälsor i Sverige.
Programmet ska ge kunskap och insiktDen gruppmodell som i dag används vid Studenthälsan på Växjö universitet grun-dar sig på ett behandlingsprogram (Zet-terlind & Hansson) som är utvecklad vid avdelningen för klinisk alkoholforskning. Syftet med programmet är att ge kunskap och insikt i de problem som ofta uppstår i familjer med alkoholmissbruk samt att ge studenten möjlighet att tala om sin situation. Att prata med andra i samma situation är viktigt, liksom att förstå vilken betydelse för ens eget vuxenliv det kan ha att vara uppvuxen i en familj med alkohol-problem. <
bODIl EDVARDSSON
Stödgrupp för studenter som vuxit upp med missbrukande förälder
Studenthälsan vid Södertörns högskola har under flera år hållit kurser i att våga tala. Utvärde-ringar visar att innehållet i kursen har utvecklats och förbättrats. Studenterna anser att kurserna har varit till stor hjälp.
Studenthälsan vid Södertörns högskola, som utförs i samarbete med Karolinska Institutet, har under 2006 hållit en kurs i yttrandeträning i grupp för studenter med talängslan. Syftet var att minska oron inför framträdanden så att studenten kan göra sig och sin kunskap rättvisa. Liknande kurser har hållits för högskolans studenter under flera år. Utifrån deltagarnas utvärderingar
Våga tala-kurser – stor hjälp för studenter har kursutformning och kursinnehåll konti-nuerligt utvecklats.
Deltagarna har angivit att det varit till stor hjälp att få öva inför andra och att få dela tankar och känslor i en trygg atmosfär. De har stöttat varandra i att finna kon-struktiva tankar som minskar oron och som möjliggör nya erfarenheter. Deltagarna har också arbetat med sin prestationsångest, att inte jämföra sig med andra eller �00-procentiga ideal, utan i stället utgå från sin egen nivå och kunskapsprocess.
Studenter har fått göra intresseanmälan till kursen och intervjuats av kursledare för bedömning av om studentens förvänt-ningar överensstämmer med vad kursen kan erbjuda. Om rädslan är för stor att
delta i grupp, erbjuds i första hand indivi-duella samtal. Hänvisning görs även till un-dervisning i retorik eller andra alternativa teknik-/Powerpoint-kurser. Kursansvariga är kurator och företagssköterska. <
INGER EKROTh DAhl,
ANN wENKEl hARuP
Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor:[email protected]
[email protected] [email protected]
[email protected] [email protected]
för Karolinska institutet
Goda exempel 9
Klamydia har blivit vanligare och även risken för att få andra köns-sjukdomar har ökat. Högskolan i Kalmar, landstinget i Kalmar län och landstinget i Jönköpings län driver tillsammans ett folkhälso-projekt för att öka studenternas kunskaper om riskerna med kla-mydia.
Projektet klamydia.nu var ett folkhälso-projekt som initierades hösten 2002 av referensgruppen för sex och samlevnad i landstinget i Kalmar län. Projektets of-ficiella titel var Sexuellt riskbeteende och klamydiaincidens bland unga i sydöstra Sverige. Projektet fick ekonomiskt stöd från
Folkhälsoinstitutet och FORSS – Forsk-ningsrådet i sydöstra Sverige. Den mest centrala delen av projektet klamydia.nu var en kampanj. Kampanjens första målgrupp var studenter vid Högskolan i Kalmar. Därefter startade kampanjen på Högskolan i Jönköping i oktober 2004 och avslutades den sista november.
Kampanjen bestod av tre delar:• Information och debatt om könssjuk-
domar på en nyskapad webbplats, www.klamydia.nu.
• Enkät för att kartlägga attityder och riskbeteende bland studenterna i Jönkö-ping.
• En möjlighet för både tjejer och killar att ta prov på sig själva och anonymt testa sig för klamydia.
Totalt svarade 5�5 personer på enkäterna och 4�� lämnade ett prov för analys av klamydia och den nyuppmärksammade könssjukdomen Mycoplasma genitalium. 3,4 procent var positiva för klamydia och 2 procent för Mycoplasma genitalium. Svaren visade att studenterna upplevde risken att få en könssjukdom som liten. Endast 3 av �3 använder alltid kondom vid första kontak-ten med en ny sexpartner, resten använder inte kondom alls eller bara ibland.
Möjligheten för killar att testa sig för klamydia har funnits i flera år, och finns även idag efter projektets avslut. <
MARIE böwING lINDSTRöM
Kampanj för att motverka spridning av klamydia
P6 består av en grupp studenter som arbetar för att sprida infor-mation om sexuellt överförbara infektioner (STI) och därmed nyt-tan av att använda kondom. Målet är att få en större medvetenhet och ett säkrare sexuellt beteende bland Blekinge tekniska högskolas studenter genom att sprida in-formation och kondomer. P6 ska också finnas till hands för hjälp och stöd när det behövs.
P6-gruppen vid Blekinge tekniska högskola bildades 2004 i samverkan med studenthäl-san och landstingets ungdomsmottagning och gruppen har fått ekonomisk stöd för
sin verksamhet via Folkhälsoinstitutet.P6 arbetar enligt en metod som kallas
peer education (jämlike utbildar jämlike). Peer education är ett helt koncept för läran-de. Grundtanken är att viss kunskap bäst förs över från individer som befinner sig på samma nivå. Peer education har visat sig fungera utmärkt inom sexualundervisning världen över.
Bygger på medlemmarnas önskemålAlla P6:are ges en möjlighet att få utbild-ning av sakkunniga såväl som av andra medlemmar. De är alltså inte själva experter men genom deras kontaktnät med profes-sionella inom olika områden finns det
möjlighet att förmedla kontakt mellan stu-denter och dessa. Aktiviteterna bygger på medlemmarnas önskemål och P6-gruppen finns som ett naturligt inslag i studiesociala sammanhang med sina kondomraider. Eve-nemangskvällar med kända sexualrådgivare samt riktade dagar som de nationella insat-serna klamydiamåndagen och hivdagen är återkommande aktiviteter som P6 erbjuder våra studenter.
Regionalt har det medfört att vi har etablerat goda relationer och hittat sam-verkansformer med landstingets könsmot-tagning, smittskyddsmottagning och infek-tionsmottagning. <
MAy GulIS
P6 – en modell för STI-/hivprevention
10 Goda exempel
Högskolan i Borås arbetar med fö-rebyggande studenthälsovård som har sitt ursprung i de enskilda studenternas livssituation. Genom gruppverksamhet får studenterna hjälp med att hantera stress.
Sedan höstterminen 2004 har kurator vid studenthälsan anordnat gruppverksamhet i stressförebyggande syfte, eftersom allt fler studenter kontaktade kurator för att få hjälp med stressreaktioner. Stressande fak-torer var studierna men också livet i sin hel-het. För en del studenter var situationen så dålig att det blev nödvändigt med hänvis-ning till distriktsläkare och sjukskrivning. I andra fall kunde studenten genom samtal och rådgivning förändra sin situation så att fortsatta studier blev möjliga.
I förebyggande syfte inbjuds studenter till gruppverksamhet vid högskolan i Borås. Varje grupp har högst åtta deltagare och är kostnadsfri. Gruppen träffas vid fem tillfäl-len, någon termin har en kortare variant prövats med tre grupptillfällen. Grupple-dare har varit kurator i samarbete med en extern sjukgymnast.
Det kunskapsförmedlande inslaget i gruppen bygger på den forskning om stress som bland annat Karolinska institutet och Institutet för psykosocial medicin i Stock-holm gjort och som beskrivs i boken Ur balans�. Studenthälsans kurator har deltagit i deras kursdagar i ämnet.
Kropp och själ är en helhetUnder gruppsammankomsterna förmedlas kunskap om vad stress är, vilka riskfaktorer och varningssignaler som man idag känner till samt de friskfaktorer som finns. Dess-utom har gruppdeltagarna fått kunskap om andningsteknik, avspänningsövningar och enklare massage.
�. Perski, Alexander (2002). Ur balans: om stress,
utbrändhet och vägen tillbaka till ett balanserat liv.
Stockholm: Bonnier Fakta.
Huvudbudskapet har varit att kropp och själ är en helhet och att man själv kan påverka hur man mår genom de val man gör. Det har också varit viktigt att förmedla att man inte är ensam om sina problem och att de övriga i gruppen känner och tänker likadant. Att tillsammans med andra få dis-kutera sin situation har ett stort värde.
Stor efterfrågan från studenternaDet har varit stor efterfrågan på kunskap om stress vilket visat sig i att platserna i grupperna snabbt fyllts. Studenterna har medverkat med stort intresse och engage-mang under gruppsammankomsterna. Vid utvärderingar har de varit nöjda med den kunskap de fått och det förändringsarbete som påbörjats. För vissa studenter har grup-pen varit det som fått dem att senare ta in-dividuell kuratorskontakt för att arbeta mer med frågan på ett personligt plan.
Denna gruppverksamhet är ett gott exempel på förebyggande studenthälsovård som har sitt ursprung i de enskilda studen-ternas livssituation. Det har också varit en mycket stimulerande och rolig arbetsuppgift och på så sätt bidragit till en positiv arbets-miljö för den inblandade personalen. <
yVONNE OhlSSON
[email protected] verksamheter finns även vid andra högskolor:
[email protected] [email protected]
för Karolinska institutet
[email protected] [email protected]
för Södertörns högskola
Gruppverksamhet ska förebygga stress
Goda exempel 11
Studenthälsan vid Uppsala uni-versitet utför som ett led i studie-miljöarbetet sedan senare delen av 1990-talet undersökningar om hälsotillståndet bland studenter. Syftet är att analysera hur studen-terna mår och hur hälsotillstån-det i olika avseenden påverkas av studiemiljön. Problemen åtgärdas och förebyggande insatser utveck-las.
Studiemiljöundersökningarna förankras alltid hos och beställs formellt av institutio-nens ledning. Undersökningen genomförs i enkätform i omedelbar anslutning till undervisningsmomenten för att säkerställa maximal svarsfrekvens. Enkäten har både strukturerade och öppna frågor. Student-hälsan bearbetar, dokumenterar och avrap-porterar resultaten till beställaren.
Undersökningsprocessen kan se ut på följande sätt:
Studenter på en kurs eller institution kan formellt eller informellt via studieom-bud/skyddsombud/ämnesrepresentanter
eller motsvarande redovisa att det finns problem och brister i exempelvis utbild-ningsorganisationen. Institutionen gör en bedömning om klagomålen är av den arten att en undersökning är motiverad.
Både positiva och negativa omdömen rapporterasEtt avtal upprättas mellan institutionen och studenthälsan om undersökningens genomförande och vad den ska innehålla. När enkäten har genomförts och bearbetats överlämnas resultatet till institutionen. Vid ett möte avrapporteras undersökningen muntligen till representanter för institutio-nen och studenterna. Såväl negativa som positiva omdömen avrapporteras som ett led i att skapa en god studiemiljö. Diskus-sionen vid dessa möten leder oftast fram till förslag på åtgärder. Ibland kräver kritiken att flera möten hålls separat med lärare eller med studenter. Det är då viktigt att stu-denthälsans personal, när det gäller kritik mot lärare, inskränker sig till att påvisa vad som objektivt framkommit och överlämnar problemlösandet till den ansvariga institu-
tionen. Om däremot samarbetsproblem på studentgruppsnivå framkommit kan perso-nalen på studenthälsan inom ramen för sitt uppdrag hantera sådana problem genom fortsatta kontakter på gruppnivå eller ge-nom individuella samtal med studenter.Det är lärosätet/institutionen som har an-svaret för att synpunkter som framkommit tas tillvara. Undersökningarnas represen-tativitet kan någon gång ifrågasättas då de undersökta studiegrupperna kan innehålla få personer.
Undersökningarna leder till ett internt förbättringsarbeteSammanfattningsvis leder undersökning-arna med mycket få undantag till fortsatta och konstruktiva kontakter med personalen på studenthälsan och till ett internt för-bättringsarbete. Resultatet från undersök-ningarna ger en god bild av studierelaterade problem på kurs- och institutionsnivå. Denna kunskap bidrar definitivt till att det förebyggande arbetets former och innehåll kan utvecklas. <
ClAES-GöRAN SwAhN
Studenthälsan vid Högskolan i Gävle försöker tillgodose en god tillgänglighet och vid behov snabb hänvisning till andra vårdgivare. God tillgänglighet får man genom sin drop-in-mottagning, som har öppet sammanlagt sex timmar per vecka fördelat på tre dagar. Telefontid erbjuds tre dagar i veckan varav en dag även under sen eftermiddagstid (17.00–19.00).
Studentmiljöns påverkan på studenternas hälsotillstånd
För att på bästa sätt försöka tillgodose studenternas behov av stöd och hjälp dis-kuteras alla nybesök vid en remissgenom-gång. Vid kontakttillfället tas en noggrann anamnes som ligger till grund för hur stu-denthälsan fördelar ärendena. Detta har lett till att även andra vårdgivare snabbare kan kopplas in. Det är viktigt att studenthälsan, som ska vara ett komplement till annan vård, hänvisar vidare till rätt vårdnivå och vårdgivare. <
MARIE-lOuISE hOlMbERG
Drop-in-mottagning på studenthälsan
12 Goda exempel
Studenthälsan i Uppsala – som an-ordnar studenthälsovård på upp-drag av Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet – an-vänder seminarier som verktyg för att få en bättre studiemiljö. Seminarierna har även lett till en ökad kännedom om studenthäl-san och dess verksamhet.
Varje vår går studenthälsan ut med ett erbjudande till alla institutioner om att genomföra seminarier kring studiemiljö. Temat för ett seminarium anpassas till de behov och önskemål som finns hos den som beställer seminariet. Studenthälsans personal är ständigt aktiv och arbetar upp-sökande för att etablera ett nätverk.
– Den här verksamheten bygger till stor del på förtroende och personliga relationer. Våra målgrupper måste veta att vi gör ett bra arbete om de anlitar oss, säger Claes-Göran Swahn, direktör för Studenthälsan Uppsala.
Kontakterna inom nätverket leder se-dan till förfrågningar om seminarier som i sin tur bidrar till att förbättra studiemiljön för studenterna. Studenthälsans personal genomför årligen ett 40-tal seminarier på uppdrag av institutioner, kårer och andra aktörer inom universiteten.
Designade seminarierInnehållet i seminarierna knyter an till de problem och bekymmer som framkommer i studiemiljöundersökningar, vid samtal
med enskilda studenter samt inom student-hälsans nätverk. De ämnesområden som seminarierna främst kretsar kring är stress av olika slag, prestationskrav och presta-tionsångest samt livsstilsproblem. Men det kan även handla om konflikthantering och relationen mellan lärare och studenter eller hur man fungerar i grupp.
– Exakt vilket innehåll ett seminarium får beror på behovet hos beställaren som ofta är kursledare eller annan ansvarig på en institution. Ibland ingår lite av alla kom-ponenter och ibland är det fokuserat på en särskild del, säger Claes-Göran Swahn.
Seminarierna är främst riktade till studenterna men det har även hänt att det funnits efterfrågan på seminarier för per-sonal. Seminarietillfället i sig pågår i cirka två timmar och består av en blandning av information, diskussion och värderingsöv-ningar. Deltagarantalet varierar beroende på kursstorlek och seminariet leds av student-hälsans läkare, kuratorer, psykologer och sjuksköterskor.
Rustad för påfrestningarSeminarieverksamheten, i den strukturera-de form som den har idag, har pågått sedan mitten av 90-talet. Syftet med seminarierna är att studenterna ska få kunskap om or-sakerna till de problem som finns i deras studiemiljö och därmed bli bättre rustade att klara av påfrestningar.
– Alla är ju inte individuellt motiverade att ta tag i problem, men när man deltar i ett seminarium kring dessa frågor tvingas
INTERVJU
man tänka efter. I bästa fall får man aha-upplevelser som leder någon vart och gör att man kan tackla vissa situationer bättre, menar Claes-Göran Swahn.
Verksamheten är också en bra informa-tionskanal för studenthälsan. På detta sätt når man många fler och efterfrågan och kännedomen om den övriga verksamheten ökar bland både studenter och personal. <
ClAES-GöRAN SwAhN,
– Exakt vilket innehåll ett seminarium får beror på behovet hos beställaren, säger Claes-Göran Swahn.
Seminarieutbud ger bättre kontakt
Goda exempel 13
Studenter vid Växjö universitet kan på Campushälsan få hjälp både med allmän läkarvård och psykiatriska problem.
Växjö universitetet har expanderat kraftigt de senaste åren och har ett campusboende med ca 4 000 studenter i stadsdelen Tele-borg. Det ökade antalet studenter, i kom-bination med ett ökat problem med unga vuxnas psykiska ohälsa, var anledningen till att psykiatrin, primärvården och student-hälsan inledde ett samarbete.
Lättillgänglig vård på primärnivåDen ökade psykiska ohälsan hos unga är viktig att förebygga genom att de erbjuds lättillgänglig och snabb primärvård där deras symtom tas på allvar. Unga vuxna med normala utvecklingskriser ska inte behandlas i psykiatrin. Målet var att öppna
en mottagning för unga vuxna som bor på området. Arbetssättet skulle motsvara pro-blembilden hos studenterna. Kompetensen skulle vara av både psykiatrisk och allmän-medicinsk karaktär. Det skulle vara lätt för studenten att få kontakt för ett första råd.
Universitetet har inte fått några extra resurser till den här verksamheten, däremot fick vårdcentralen som tjänar universitetets campusområde ett resurstillskott.
Egen mottagningMottagningen döptes till Campushälsan. Rekrytering, planering av lokaler och de-finiering av verksamheten gjordes under våren 2006. Mottagningen öppnades i september 2006. Mottagningen finns i samma byggnad som vårdcentralen. Den får karaktären av en egen mottagning men är ändå väl integrerad i landstingets övriga verksamhet.
Från och med höstterminen 2004 har högskolan i Gävle gjort en ex-trasatsning för målgruppen funk-tionshindrade studenter. Olika in-satser och utökat samarbete inom högskolan har präglat arbetet.
Vid studenthälsan har 0,5 tjänst i pro-jektform tillkommit för uppdraget som samordnare för studenter med funktions-hinder. Utöver kontakten med studenter har uppdraget även inneburit ett utökat samarbete med institutioner och avdel-ningar inom högskolan. Samordnaren har vid institutionsmöten och arbetsplatsträffar informerat om funktionshinder och rutiner kring stödåtgärder.
Samarbete för att hjälpa studenter med fobi och ångestEn grupp studenter som i allt större ut-sträckning söker sig till studenthälsan är de
med fobi- och ångestproblematik. Kring dessa studenter finns ett samarbete i form av insatser både från studentsköterska/ku-rator och från samordnaren för studenter med funktionshinder. Exempel på hur detta samarbete kan se ut är att studentsköter-skan eller kuratorn står för stödjande en-skilda samtal. Samordnarens uppgift i sam-manhanget blir att till exempel ordna med alternativ tentamen och examination. I de fall som exemplet tar upp kan det handla om att studenten behöver sitta enskilt eller kan få göra en skriftlig tentamen istället för en muntlig. <
MARIE-lOuISE hOlMbERG
Campushälsan – primärvård för studenterPå Campushälsan är två sjuksköterskor
anställda, en distriktssköterska och en psykiatrisjuksköterska. Läkare tas från vård-centralen och läkarna går till Campushälsan för att möta patienten. Dokumentation, kassafunktion och avgifter är samma som för övriga primärvårdsbesök.
Utbytesstudenter vid universitetet samt studenter som bor inom stadsdelen Tele-borg är välkomna att vända sig till Cam-pushälsan och blir debiterade efter insats. Det finns öppen mottagning, möjlighet till kontakt via e-post och telefontid varje dag med direktnummer till sjuksköterska.
Campushälsan har kvällsmottagning på måndagar med möjlighet till läkarbesök. <
bODIl EDVARDSSON
Stöd till studenter med funktionshinder
14 Goda exempel
Studievägledning och karriärvägledning
För att öka studenternas chanser att få jobb efter studierna har högskolan i Borås utbildat perso-nalen i karriärvägledning som i sin tur hållit utbildningar för studen-ter i grupp.
Dagens arbetsmarknad har blivit tuffare, och att ha en bra utbildning räcker inte alltid för att vara den som arbetsgivaren anställer. Personliga egenskaper och kän-nedom om sig själv har blivit allt viktigare. Under hösten 2005 deltog en av de centrala studievägledarna vid Högskolan i Borås i en kurs i karriärvägledning i grupp. Kursen hade upphandlats av Chalmers tekniska
högskola och i utbildningen deltog förutom studie- och karriärvägledare från Chalmers och Borås även karriärvägledare från Göte-borgs universitet.
Karriärvägledning i grupp – en effektiv metodKursen syftade till att lära vägledarna arbeta med karriärvägledning i grupp, en effektiv metod för att lära studenter mer om sig själva. I konceptet ingick att kursdeltagarna själva skulle genomföra karriärvägledning i grupp på det egna lärosätet.
Den centrala studievägledaren på Hög-skolan i Borås har genomfört en utvecklad
Under 2002 och 2003 genomfördes ett tiotal karriärvägledningsgrup-per för studenter i samverkan med studievägledarna vid Sö-dertörns högskola. Karriärväg-ledningsgrupperna vände sig till studenter som var osäkra på sina utbildningsval. Målet med karriär-vägledningsgruppen var att stödja studenterna i deras valprocess.
Karriärvägledningsgrupperna omfattade fyra träffar à 2,5 timmar utsträckt över en till två veckors tid. Det material som an-vändes vid träffarna var Vägvisaren som ges ut av Psykologiförlaget. Materialet består
av tre häften med frågor kring intressen, kompetenser och karriär och bygger på en vedertagen vägledningsteori.
Studenternas frågor ofta allmängiltigaUnder karriärvägledningsgrupperna fram-kom det att frågor som studenterna bar på i regel var allmängiltiga. Det kunde gälla osä-kerhet kring inriktning, påverkan hemifrån, okunskaper om innehåll i studierna/kom-mande studier, oklarhet kring intressen/in-riktning beroende på brist på vägledning i tidigare studier, bristande självförtroende och okunskap om arbetsmarknaden. Ut-värdering av karriärvägledningsgrupperna
skedde genom kvalitativa frågor. Karriärvägledningsgrupperna var uppskat-tade, men det var svårt att få tiderna att passa ihop med studenternas tider. Därför är det kanske bättre att förlägga karriärväg-ledningsgrupperna till sommaren. <
EIjA VARTIAINEN,
Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor:
[email protected] [email protected]
[email protected] [email protected]
Karriärvägledningsgrupper i samverkan med studievägledningen
Karriärvägledning i grupp
variant av det koncept som presenterades i utbildningen Karriärvägledning i grupp med blandade grupper studenter från hög-skolan. De studenter som deltagit har varit mycket nöjda efter de fem gånger som er-bjudits. Efter att i grupp ha diskuterat sina färdigheter, styrkor och drivkrafter har de flesta upplevt att det varit lättare att skriva bra ansökningshandlingar.
Under de fem träffarna har en del traditionella gruppvägledningsövningar använts, men med en tydlig vinkling mot arbetslivet. <
MATTIAS DANIElSSON
Goda exempel 15
Supplemental Instruction (SI) är en inlärningsmetod som bearbe-tar den kunskap som ges på före-läsningar och övningar, och som erbjuds frivilligt till alla teknologer på Chalmers tekniska högskola. Målet med SI är att förbättra stu-dieresultaten och minska avhop-pen.
Chalmers har använt SI-metoden i olika kurser sedan �999 med syftet att lära stu-denterna arbeta i grupp, ge positiva studie-förebilder och en högskolemässig attityd till studier. Studenterna förbättrar sin studieteknik, ökar förståelsen i ämnet, samt får problem förklarade på alternativa sätt då mötena leds av en mer erfaren teknolog.
SI-ledaren visar på lösningsstrategierSI-metoden erbjuds i svåra kurser som till exempel matematik och programmering och är ett schemalagt komplement till ordi-narie undervisning. SI-ledarna tillför ingen ny ämneskunskap utan stimulerar och un-derlättar förståelsen. De använder en fråge-teknik som får deltagarna att arbeta aktivt och tillsammans diskutera problemlösning. SI-ledaren fungerar som en moderator när mötena struktureras upp och när ledaren visar på olika lösningsstrategier.
SI-ledarna genomgår en tvådagarsut-bildning och arbetar sju timmar i veckan. En metodhandledare (till exempel en stu-dievägledare eller lärare) stöttar SI-ledarna genom att ge dem feedback. På så sätt sä-
En av hörnstenarna i Bolognapro-cessen, och i högskolepropositio-nen Ny värld – ny högskola, är att utbildningen ska leda till att höja studenternas anställningsbarhet. Den nationella strategin för in-ternationalisering har därför som mål att de högskoleutbildade ska vara attraktiva på arbetsmarkna-den nationellt och internationellt. Därför erbjöd Handelshögskolan vid Göteborgs universitet juridik-studenter coachning i karriärpla-nering våren 2006.
Under vårterminen 2006 erbjöds juridik-studenter som gick sitt tredje studieår på
Supplemental Instruction (SI) – en inlärningsmetodkerställs metoden. Föreläsaren har regelbunden kontakt med SI-ledarna och får då information om hur kursen tas emot och kan göra justeringar eller repetitioner under kursens gång. SI-metoden ger stöd åt föreläsaren genom att kvaliteten i studenternas arbete förbättras.
SI-ledaren får genom sina erfarenheter en ökad förståelse för lärande och studier. De förbättrar själva sina kunskaper i ämnet och får gruppledarerfarenhet. <
MARIE bERNElO
lENA luNDSTRöM
Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor:
Handelshögskolan vid Göteborgs univer-sitet ett introduktionsseminarium om livs- och karriärplanering och därefter två indivi-duella coachningssamtal som genomfördes av Career Service. Seminariet var ca en timme och den individuella coachningen bestod av två inbokade samtal där studen-terna fick frågor och övningar att fundera på inför både första och andra samtalet.
Syftet med den individuella coach-ningen var att ge studenterna möjlighet att tänka igenom hur de ville använda sin kompetens och hur de kunde styra sin kar-riär och personliga utveckling.
Redskap att göra medvetna valStudenterna fick med den individuella
coachningen en möjlighet att göra med-vetna val och komplettera sin akademiska utbildning med kunskap om vilka färdig-heter de skulle kunna utveckla för att stärka sin anställningsbarhet.
Utvärderingsresultaten visar att studen-terna var mycket nöjda med den individu-ella livs- och karriärplaneringen. <
jONNA AlFREDSSON
Individuell coachning för juridikstudenter
16 Goda exempel
Högskolan i Halmstad arbetar för att de studenter som läser till en examen via fristående kurser ska få så bra information som möjligt på vägen mot sin examen. Dessa studenter har inte tillgång till lika omfattande information som programstudenter, som får konti-nuerlig information under utbild-ningens gång.
Högskolan i Halmstad har många stu-denter som läser fristående kurser, till exempel inom beteendevetenskap och ekonomi. Dessa studenter behöver se olika alternativa vägar för att nå en exa-men. En av idéerna med att läsa friståen-de kurser till en examen, är att man som student har stora möjligheter att hitta en egen profil på utbildningen.
Högskolan har hittills valt att göra fö-reläsningar riktade till studenter som läser
ekonomi. Studenterna har fått information om föreläsningarna via hemsidan, där de också kunnat anmäla sig till föreläsning-arna. På föreläsningarna har högskolan tagit upp olika kombinationsmöjligheter, både nationellt och internationellt. Dessutom har exempel på följande profiler presente-rats:• Entreprenörskapsprofil• Internationell profil• IT-profil• ”Traditionell” profil (Ekonomie kandi-
datexamen).• PA-inriktad profilI samband med presentation av den in-ternationella profilen har en representant från internationella avdelningen deltagit och berättat om alla möjligheter som erbjuds studenterna när det gäller att förlägga delar av utbildningen utom-lands inom ramen för högskolans avtal. Lärare som undervisar i ekonomi har
Handelshögskolan i Stockholm er-bjuder studenter som tagit få eller inga poäng efter en termins stu-dier individuell studievägledning. Målet är att studenterna ska ta sin examen.
Studenterna kontaktas regelmässigt i bör-jan av andra terminen och proceduren upprepas inför den tredje terminen. Där-
Stöd till studenter som bygger sin examen på fristående kurserockså bjudits in till föreläsningarna för att fördjupa informationen.
Föreläsningarna innehåller också in-formation om examensregler och vad som är viktigt att tänka på när det gäller dessa regler och skillnaden mellan olika examen-stitlar.
Översikt över arbetsmarknaden för ekonomerAvslutningsvis har högskolan i Halmstad gjort en översikt av ekonomernas arbets-marknad. Högskolan gör en uppföljning av programstudenter två år efter avslutad examen och det är ett bra tillfälle att ge konkreta exempel på var studenter har fått arbete efter en viss inriktning. <
ANNAlENA STENljuNG
efter kontaktas kontinuerligt de studenter som riskerar att inte klara den stipulerade studietiden, som för närvarande är sju år. Studievägledningen på Handelshögskolan i Stockholm samarbetar tätt med institu-tioner, lärare och handledare i syfte att få studenterna att ta sin examen. <
CECIlIA FRIETSCh
Studievägledning – uppföljning på individnivå
Goda exempel 17
Studenterna har numera i större utsträckning en längre väg till ett adekvat arbete efter sin ut-bildning. Därför har Högskolan i Halmstad satsat på informations-passet Marknadsför dig själv, ett initiativ som är uppskattat av stu-denterna som en förberedelse för arbetsmarknaden.
Arbetslösheten bland akademiker har stigit. Det är inte länge exklusivt att ha en akade-misk utbildning. Dessa signaler från om-världen och studenternas egna önskemål är bakgrunden till att Högskolan i Halmstad hösten 2005 genomförde det första infor-mationspasset under rubriken Marknadsför dig själv. Under ca två timmar togs följande upp:• Var finns jobben? (utan spaning ingen
aning)• Meritportföljen• I huvudet på en arbetsgivare
Två studievägledare har hållit i informatio-nen. En personalsekreterare från högskolan har deltagit under den senare delen av pro-grammet. Aktiviteten har annonserats på högskolans hemsida och på anslagstavlor.
Granskning av vinnande ansökan – ett uppskattat inslagHittills har Högskolan i Halmstad haft fyra informationspass med fullt deltagande. Antalet deltagare i informationspasset begränsades till 20 förhandsanmälda delta-gare. I praktiken bestod gruppen av �4–�8 deltagare vilket var en bra gruppstorlek för att kunna föra samtal.
Informationspasset var tänkt som ren information men utvecklades och fick karaktären av ett seminarium, eftersom flera av deltagarna hade med sina cv:n och ställde frågor utifrån dem.
Ett uppskattat inslag i informations-passet var en granskning av en autentiskt vinnande ansökan och vad i ansökan som
Karolinska institutet driver ett mentorprogram för studenter som studerar till tandläkare. Men-torprogrammet ska ge stöd och vägledning för studenter i deras professionella utveckling till tand-läkare.
Programmets mål är att• introducera mentorskap med reflekte-
rande samtal som ett verktyg för profes-sionell utveckling.
• öka förståelsen för och uppmuntra an-svarstagande för eget lärande.
• stödja studenten att utveckla sitt profes-sionella kliniska jag genom att identifie-ra sina personliga styrkor och svagheter.
• studenten tillsammans med mentorn ska upprätta en åtgärdsplan för sin pro-fessionella utveckling.
• på ett tidigt stadium identifiera stu-denter som tvivlar på sitt yrkesval och hjälpa dem att göra en konstruktiv
analys av huruvida de ska fullfölja eller avsluta sina studier.
Genomförande:• En mentor som är en erfaren tandlä-
kare (lärare, specialiststuderande eller doktorand vid institutionen för odon-tologi, Huddinge), leder en grupp på tre studenter i ett erfarenhetsbaserat reflekterande samtal om deras framtida roll som tandläkare.
• Gruppen träffas två timmar två gånger per termin under det första läsåret. Träf-farna äger rum i en förbestämd lokal, avskilt och ostört. För år 2–5 rekom-menderas fortsatta gruppträffar efter behov, men minst en gång per termin.
• Gruppdeltagarna är aktiva i samtalen genom att bidra med eget material och ge återkoppling till övriga gruppdelta-gare.
• Mentorn följer gruppen under hela utbildningen och ska vara en spegel
som bidrar med kloka erfarenheter och hjälper studenterna att sätta upp nya personliga mål.
• Mentorn ska sträva efter att skapa en at-mosfär som inbjuder till djupdiskussion om svåra ämnen, och använda metoder och strategier anpassade för att hantera olika frågeställningar.
• Studenten utför en självreflekterande analys som noteras i en personlig dag-bok före och efter gruppträffarna.
• Studenten arbetar med en Personal De-velopment Plan för att öka förståelsen för och uppmuntra ansvarstagandet för det egna lärandet.
• Samtalen genomförs enligt givna ramar och under det första året ges förslag på frågor/ämnen som kan diskuteras i gruppen.
• Mentorssamtalen utvärderas av men-torn och studenterna tillsammans. <
SOFIA TRANAEuS
gjorde att denna person kom vidare till en anställningsintervju.
Andra frågor som diskuterades var vilka meriter som värderas högt av arbetsgivare och hur man mäter och visar drivkrafter/ambitioner och social kompetens.
Utvärderingar av informationspassen har visat att studenterna är nöjda med ak-tiviteten och att man uppskattar initiativet att ges möjlighet förbereda sig för arbets-marknaden. Några vill ha mer kunskap om anställningsintervjun. Högskolan i Halmstad kommer att fortsätta att erbjuda studenterna informationspassen eftersom de känts mycket meningsfulla. <
jONAS ElFVING
KAj OlSSON
Marknadsför dig själv – ett informationspass för studenter
Mentorprogram för tandläkarprogrammet
18 Goda exempel
Varje år publicerar Handelshög-skolan i Stockholm en rapport som visar var tidigare studenter fått jobb, vad de tjänar och hur mycket de arbetar.
– Det är ett viktigt instrument för studen-terna när det gäller att bilda sig en uppfatt-ning om arbetsmarknaden, säger Cecilia Frietsch, områdeschef på Handelshögsko-lans karriärcenter.
Handelshögskolans så kallade placement report utgår ifrån en amerikansk modell som ofta används internationellt av uni-versitet och högskolor. Rapporten har pu-blicerats årligen sedan �999 och bygger på en enkät som skickas ut till alla studenter
som tagit examen vid högskolan under ett år. Resultaten av enkäten sammanställs i en rapport som visar var studenterna hamnar i arbetslivet, hur fort de fick jobb, på vilket sätt de fick sitt jobb, varför de valt ett visst yrke, vad de tjänar och hur många timmar i veckan de arbetar.
– Informationen är mycket uppskat-tad och används i stor utsträckning av våra studenter när de ska välja inriktning, säger Cecilia Frietsch.
Slå hål på myternaSyftet med rapporten är att stötta studen-terna i sina beslut genom att ge dem så mycket kunskap som möjligt. Samtidigt vill Handelshögskolan slå hål på myterna som
finns kring vissa branschområden.– Det syns tydligt vilka branscher som
är populära och hur detta varierar med konjunkturerna. Ett exempel är investment banking som är ett väldigt populärt område för våra studenter nu. Då syns det i denna rapport att man inte bara tjänar mycket pengar utan att man också jobbar väldigt många timmar, menar Cecilia Frietsch.
De som arbetar med att fram placement report är högskolans karriärcenter som har som uppgift att stödja studenterna i alla frå-gor som rör deras framtida yrkesliv. Förut-om att sammanställa denna rapport stöttar de studenterna när det gäller deras studieval och inriktning, erbjuder coachning, inter-vju- och förhandlingsteknik med mera.
– Vi hjälper även våra studenter med hur de ska ”förpacka” sig själva och hur man kan tänka för att få fram sina styrkor och svagheter, säger Cecilia Frietsch.
Ett levande dokumentHandelshögskolans placement report utvär-deras kontinuerligt och mätningar visar att den används flitigt av studenterna. Innehål-let i rapporten har utvecklats med åren, till exempel syns numera variationer mellan kvinnor och män samt hur många som arbetar utomlands, vilket rör sig om en hel del för Handelshögskolans del. Högskolan använder även rapporten i sin marknads-föring för att visa hur arbetsmarknaden ser ut.
– Vi ser detta som ett levande doku-ment som anpassas och förändras över tiden i och med att det revideras varje år, avslutar Cecilia Frietsch. <
CECIlIA FRIETSCh
INTERVJU
– Vi hjälper även våra studenter med hur de kan tänka för att få fram sina styrkor och svagheter, säger Cecilia Frietsch.
Placement report stöttar studenters yrkesval
Goda exempel 19
Sedan vårterminen 2005 ges inom ramen för färdighetsprogrammet vid Handelshögskolan i Stockholm en särskild kurs i intervjuteknik som blivit mycket uppskattad och efterfrågad av studenterna. Kursen Intervjuteknik inklusive caseintervjuträning är uppdelad i tre moduler.
Modul 1: föreläsningDen första modulen består av en föreläs-ning med rubriken Anställningsintervjun – the moment of truth. Vilka faktorer påverkar möjligheterna att få sitt dröm-jobb? Föreläsningen handlar om hur man kan tänka runt sin karriär, identifikation av en potentiell arbetsgivare, författande av ansökningshandlingen (brev och cv), praktiska tips om hur man får till stånd en intervju, förberedelser inför intervjutillfäl-let samt genomförande av själva intervjun.
Under föreläsningen får studenterna möj-ligheter att ställa frågor runt anställnings-förfaranden och intervjumetodik.
Föreläsningen äger rum vid två tillfällen per grupp i grupper om 8 personer. Varje föreläsning tar tre timmar och är i form av ett colloquium – en interaktiv dialog där deltagarna, varvat med föreläsning, får dela med sig av sina egna erfarenheter och testa svarsalternativ och beteenden mot föreläsaren och övriga gruppmedlemmar. Vid det första tillfället behandlas karriärval, identifikation av potentiella arbetsgivare och ansökningshandlingen och vid det an-dra tillfället behandlas taktik och tips runt själva intervjutillfället.
Modul 2: individuell intervjuDen andra modulen består av en individu-ell intervju inklusive feedback på intervju och cv. Deltagarna intervjuas under två timmar, som om det vore skarpt läge,
Handelshögskolan BBS vid Hög-skolan i Kalmar driver ett obliga-toriskt studiemotivationsprojekt som är integrerat i ordinarie ut-bildningsverksamhet. Projektets syfte är att studenterna ska förstå vilka krav som ställs på dem och därmed vara förberedda för yr-keslivet efter examen.
Åren 2005 och 2006 genomfördes en serie seminarier i studiemotiverande syfte på Handelshögskolan BBS vid Högskolan i Kalmar. Seminarieserien syftade till att utveckla studentens förmåga att reflektera över sina attityder till studierna. Seminari-erna erbjöd också en omvärldsorientering och visade på sambandet mellan studentliv och arbetsliv. Avsikten var att lägga en grund för den enskilda studentens karriär-planering och därmed ge kunskap om de olika steg som ingår i denna process.
Seminarierna var avsedda att ge den studerande:
• förståelse för högskolans roll i samhället och den studerandes i högskolan.
• möjlighet till reflexion kring och per-spektiv på den egna utbildningen.
• förståelse för vilka faktorer som påver-kar studieframgång.
• kunskap i inlärningsprocessen.• förståelse för samband mellan mål, mo-
tivation och studieframgång.• kunskap att utveckla och upprätthålla
den egna motivationen.• kunskap om hur man arbetar med den
egna karriärplaneringen.
Utbildning – ett personligt utvecklingsprojektMålet med seminarieserien var att se till att högskolans studenter är väl informerade om vad utbildningen innehåller och vilka arbetsområden den kan leda till för att på så sätt ge målbilder och skapa motivation. Det var viktigt att studenterna såg sin utbild-ningssatsning som ett personligt utveck-lingsprojekt. Detta förhållningssätt är inte
baserat på ett i förväg tillsänt cv. Under intervjun utvärderas kandidaten utifrån fyra kriterier: problemlösningsförmåga, ledarskap, energinivå och social kompetens. Efter intervjun får kandidaten feedback på sitt cv, intervjuutförandet och får möjlighet att ställa frågor.
Modul 3: återkopplingDen tredje modulen är en återkoppling på kursen genom individuell coachning per telefon. Bästa sättet att ta till sig ny kun-skap är att testa den i skarpt läge. För att ge deltagarna en möjlighet till detta erbjuds de att tidsmässigt förlägga återkopplingen till ett tillfälle där det har mest relevans för individen, till exempel i samband med en intervju, inom ett år efter att modul två har genomförts. <
CECIlIA FRIETSCh
något nytt inom universitetsvärlden, men det är extra viktigt att tydliggöra detta för nya studentgrupper. Högskolan ser det som självklart att studenten ska läsa och lära för att kunna producera kunskap/kompetens i arbetslivet (inte enkom för att klara tentor), och att det ska vara självklart att den stude-rande lär och tar ansvar för sitt eget lärande.
Det är viktigt att högskolan betonar vikten av att satsa på studierna och vara mottaglig för de tips och instruktioner som ges (om till exempel studieteknik, upplägg och inställning), så att studierna därmed blir en framgång.
Effekten av seminarieserierna har varit svår att mäta, men de har varit mycket upp-skattade av deltagarna.
Deltagandet under läsåret 2005/2006 var frivilligt, men det är nu obligatoriskt och integrerat i de ordinarie ämneskur-serna. <
KATARINA.ZAMbREll
Studiemotivationsprojekt ska lära studenter att ta eget ansvar
Karriärvägledning – intervjuteknikkurser med individuell coachning
20 Goda exempel
Karolinska institutets språkverk-stad stöttar studenter i akade-miskt skrivande. På språkverksta-den får de hjälp till självhjälp.
Språkverkstaden vid Karolinska institutet startades 2003 som ett led i arbetet för breddad rekrytering av studenter med fokus på social och etnisk härkomst. Språkverkstadens uppgift är att utgöra en stödfunktion med hjälp till självhjälp och skrivuppgifter i syfte att förbättra möjlighe-terna till goda studieresultat och att minska avhoppen från utbildningarna. Stödet erbjuds studenterna inom all grundutbild-ning. Tanken är att studenten ska få hjälp med det svenska språket vid skrivandet av rapporter, uppsatser, grupp- eller enskilda projektarbeten.
Lärare i svenska hjälper studenterna att förbättra sina texter
Studenten ges möjlighet att komma med
frågor och funderingar kring alla typer av inlämningsuppgifter, från små pm till avslutande uppsatser och projektarbeten. Språkverkstaden har öppet �8 timmar per vecka och den ansvariga läraren är ämneslä-rare i svenska och svenska som andra språk. Tillsammans med studenten hittar läraren språkliga lösningar och möjligheter till förbättringar av inlämningsuppgifterna. Lä-raren läser igenom kortare texter eller delar av längre texter. Sedan diskuterar studenten och läraren förslag till förbättringar. Stu-denten arbetar själv in ändringarna och lär sig på så sätt att skriva bättre. Det är även möjligt att konsultera språkverkstaden via telefon eller e-post.
Studenterna erbjuds studiestödjande seminarierBland studenterna finns en entydig och överväldigande positiv inställning till språk-verkstaden. Sedan starten har öppettiderna utökats och antalet besök har ökat konti-nuerligt. Genom närheten till och den or-
Eftersom forskarutbildningen ställer höga krav på doktoran-dernas skrivkompetens har Växjö universitet satsat på särskilt stöd till doktorander i form av text-verkstadens kurser i akademiskt skrivande.
Doktoranderna ska självständigt kunna författa välkomponerade och språkligt korrekta texter som stämmer med de krav som ställs på vetenskapliga avhandlingar, tidskriftsartiklar och olika typer av ansök-ningar. På textverkstadens kurser i akademiskt skri-vande ges texthandledning som minskar doktorandernas skrivängslan och därmed främjar deras studier. Där har doktorander-na också möjlighet att diskutera sina texter. Eftersom frågan om långtidssjuka dokto-rander är ett växande problem har universi-tetet i rehabiliterande syfte dessutom börjat
ge mer omfattande texthandledning.
Doktoranderna erbjuds kurser i akademiskt skrivandeSedan universitetet startade textverkstaden 2002 erbjuds doktoranderna två kurser i akademiskt skrivande. Den ena är på 3 po-äng och syftar till att utveckla förmågan att skriva avhandlingstext och att skriva popu-lärvetenskapliga texter. Den andra är på 2 poäng och syftar till att utveckla förmågan att skriva akademiska texter på engelska. Kurserna tydliggör de krav som ställs på de akademiska texterna, och doktoranderna tränar skrivandet och får individuell åter-koppling på sina texter. Under vårterminen fullföljde �4 doktorander 3-poängskursen, och 2-poängskursen ska genomföras un-der hösten. Kursutvärderingarna visar att doktoranderna får nyttig kunskap om text och skrivande. I flera utvärderingar framkommer det också att kurserna stärker
ganisatoriska placeringen tillsammans med studievägledningen kan studenter som har svårigheter med de skriftliga uppgifterna slussas vidare från studievägledningen. I övrigt sker marknadsföringen med hjälp av skriftlig information till nya studenter och på Karolinska institutets hemsida.
Vid sidan av den enskilda konsultatio-nen ger språkverkstaden även studiestöd-jande seminarier kring konsten att skriva inlämningsuppgifter och uppsatser. Semi-narierna är öppna för alla studenter på Ka-rolinska institutets grundutbildningar. <
hElENA hAllGREN löNN
lENA SEwAll
Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor:
[email protected]@sb.su.se
deras självförtroende och minskar deras skrivängslan.
Individuell texthandledningLiksom universitetets grundstudenter har doktoranderna möjlighet att boka tid för individuell texthandledning. När textverk-staden startade var det ovanligt att dok-toranderna vände sig till texthandledarna för att diskutera sina texter, men efterhand har fler och fler doktorander sökt det här stödet. Under vårterminen 2006 fick åtta doktorander sådan texthandledning. Utvär-deringarna visar att texthandledningen är ett gott komplement till den gängse fors-karhandledningen. Textverkstadens resurser är dock inte så stora att doktoranderna kan komma vid fler än två tillfällen. <
MARIA lINDGREN
Språkverkstaden – hjälp till självhjälp
Särskilt skrivstöd till doktorander
Goda exempel 21
Knutpunkten Career Center vid Högskolan i Jönköping erbjuder sommarjobbsservice till studen-ter och arbetsgivare i Jönköpings län. Projektet FERIA syftar till att underlätta för studenterna att hitta sommarjobb i länet och för företag, organisationer och myndigheter i länet att hitta som-marvikarier. Studenterna ska för-hoppningsvis även söka anställning i Jönköpings län efter avslutade studier.
Verksamheten startade 2002 som ett pro-jekt i samarbete med Jönköpings kommun och länsarbetsnämnden, men sedan 2003 bedriver Knutpunkten verksamheten i egen regi inom ordinarie verksamhet.
FERIA syftar till att underlätta för studenter vid Högskolan i Jönköping att
hitta sommarjobb i länet och för företag, organisationer och myndigheter i länet att hitta sommarjobbare. Tanken är att dessa kontakter mellan student och arbetsgivare ska kunna vidareutvecklas och förhopp-ningsvis leda till att studenterna i ökad utsträckning söker anställning i Jönköpings län efter avslutade studier. Genom FERIA vill Knutpunkten låta studenter och företag få insikt i varandras kapacitet och visa de möjligheter som finns för båda parter i re-gionens yrkesliv.
Lediga sommarjobb presenteras på Knutpunktens hemsidaNär sommarjobbsservicen startade år 2000 fick de studenter som anmält intresse kän-nedom om jobben via uppdaterade listor som e-postades ut varje vecka. Sedan 2003 presenteras sommarjobbserbjudandena på Knutpunktens hemsida.
Jobberbjudandena presenteras suc-cessivt under våren och jobben tas bort allteftersom arbetsgivare kontaktar FERIA om att man har tillräckligt med sökande. Numera är det många arbetsgivare som känner till servicen och själva tar kontakt med FERIA och vill komma med på sidan. Många arbetsgivare uppger också att de har studenter som återkommer som sommar-jobbare år från år. Under vårterminen 2006 fanns �76 arbetsgivare med på sidan med ett eller i de flesta fall flera jobberbjudan-den. 2 496 studenter besökte sidan under vårterminen.
FERIA-sidan marknadsförs bland stu-denterna genom affischer, foldrar, högsko-lans och Knutpunktens hemsida, annonser i kårtidningen KårsOrdet och via e-post direkt till studenterna. <
lIllEMOR bOSTRöM huGOSSON,
För de forskarstuderande som stannar inom universitetsväsendet finns sedan länge ett gott stöd. Större delen av de studenter som disputerar vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet börjar dock arbeta inom näringslivet el-ler inom den offentliga sektorn. För dem anordnar högskolan kur-ser i karriärplanering.
Utbildningen är traditionellt upplagd så att man publicerar sig på internationella konferenser och därigenom ges möjlighet att bygga personliga nätverk som kan leda till post-doktoral anställning efter avlagd examen. Samtliga doktorander som under-visar genomgår en inledande obligatorisk pedagogisk utbildning som är meriterande för en karriär inom akademin. Fakulteten och flera institutioner organiserar också forskarutbildningskurser i till exempel ve-tenskapligt skrivande och publicerande med mål att öka medvetenheten om betydelsen
av publicering och citering. Större delen av dem som disputerar vid Tekniska högskolan lämnar emellertid idag den akademiska världen och börjar arbeta i näringslivet eller på andra myndigheter. På grund av detta har fakulteten och institutionerna på olika sätt försökt stötta även denna grupp. Sedan några år ges forskarutbildningskurser i till exempel ledarskap och entreprenörskap. Det finns även ett entreprenörskaps- och nyföretagarprogram (ENP) som riktar sig till studenter, forskare och andra, både inom Linköpings universitet och bland fö-retagen i regionen.
Möjlighet att skapa nätverk utanför universitetetLinköpings universitet äger också ett holdingbolag (Universitetsholding) med uppdrag att främja kommersialisering av forskningsresultat. Forskarna kan få yt-terligare stöd genom Innovationsbron AB samt teknikparkerna Mjärdevi Science Park i Linköping (200 företag och 4 000
anställda) och Norrköping Science Park (90 företag och 700 anställda).Tekniska högskolans forskning bedrivs i mycket hög grad i samarbete med det om-givande samhället och forskarstuderande ges därigenom möjlighet att skapa nätverk också utanför akademin. Förutom att många doktorander deltar i forskningspro-jekt som bedrivs i samarbete med industrin så hjälper också många doktorander till med handledning av examensarbeten som ofta utförs i industrin, vilket i sin tur kan underlätta framtida anställning utanför akademin.På institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) har man i den individuella studiepla-nen infört ett avsnitt om karriärplanering, så att handledaren och den forskarstude-rande vid den årliga uppföljningen planerar även för tiden efter disputationen. <
ulF NIlSSON
FERIA – sommarjobbservice till studenter och arbetsgivare
Karriärplanering inom forskarutbildningen
22 Goda exempel
Högskolan i Jönköping driver pro-jektet KIR, karriär i regionen, som erbjuder studenter att besöka fö-retag, myndigheter och organisa-tioner i Jönköpings län. Besöken, som sker i små grupper, skapar möjlighet till en nära dialog mel-lan studenter och företaget repre-sentanter.
Syftet med KIR är att studenterna ska få kunskap om vilka företag och karriärmöj-ligheter som finns i Jönköpings län. Stu-denterna får vid besöken veta allt från hur företagets verksamhet är utformad, och hur företagen bedömer ansökningshandlingar och genomför anställningsintervjuer, till och hur man ser på företagets framtid och framtida rekryteringsbehov. Arbetsgivarna får information om vilka kompetenser studenterna har och hur man kan komma i kontakt med studenterna redan under studietiden.
KIR – ett samarbetsprojektKIR-projektet startade �999 som ett sam-projekt mellan Knutpunkten Career Center och dåvarande SAF, Svenska Arbetsgiva-
reföreningen. Idag drivs projektet som ett samarbetsprojekt mellan Knutpunkten och kårsektionerna på fackhögskolorna. På varje fackhögskola finns en student som fungerar som kontaktperson. Kontaktpersonerna är mycket aktiva när det gäller planering och genomförande av KIR-besöken samt mark-nadsföringen av besöken till studenterna. Besöken riktas till företag som är intres-santa för respektive studentgrupp så att till exempel dataföretag besöks av studenter som läser datateknik, kemister besöker kemiföretag och medie- och kommuni-kationsvetare besöker företagens informa-tionsavdelningar.
Studenterna uppskattar att få träffa alumnerEn strävan är att studenterna får träffa alumner vid besöken och önskemål fram-förs till företagen om detta. Studenterna uppskattar att få träffa före detta studenter som kan berätta om hur de fick jobbet och vad de arbetar med idag och hur de ser på framtiden. För de internationella utbytes-studenterna genomförs särskilda besök på företag med internationell verksamhet. Besöken genomförs vanligen på en onsdags-
Att kunna nå en studievägledare ska inte begränsas av studentens bostadsort. Därför har Mälarda-lens högskola utvecklat webbväg-ledning för de studenter som läser på distans. Genom webbvägled-ning nås en större grupp män-niskor som har långt till närmaste lärcentrum eller till högskolan.
Som en del av it-utvecklingen har studie-vägledningen på Mälardalens högskola utvecklat sin verksamhet mot att även möta presumtiva studenter och studenter i dis-tansutbildningen genom internet. Utöver
KIR – karriär i regionenförmiddag och avslutas med lunch, som företaget eller Knutpunkten bjuder på. Om företaget bjuder på lunch har studenterna möjlighet att få kompletterande informa-tion och ställa de där frågorna som det inte blev av att ställa vid presentationen. Är det Knutpunkten som står för lunchen sam-manfattas och diskuteras intrycken från besöket.
Kontaktpersonerna varierar från år till år och därför står Knutpunkten för konti-nuiteten i projektet. Planeringsmöten hålls 3–4 gånger per år med samtliga kontakt-personer. Minst en representant för Knut-punkten Career Center är med vid samtliga företagsbesök och Knutpunktens personal får på så sätt kontinuerlig fortbildning om länets företag, myndigheter och organisa-tioner.
År 2005 besöktes 25 företag i länet av 250 studenter. Sedan KIR-besöken startade �999 har totalt �46 företagsbesök genom-förts. <
GERD ENGSTRöM
e-postfunktionen finns även möjligheten att få studievägledning genom ett mer person-ligt möte genom webbkamera. I dagsläget kan man få vägledning via sitt lärcentrum genom programmet Marratech Pro och genom programmet MSN messenger som idag finns på de flesta hemdatorer. De olika programmen ger olika fördelar som att kunna guida någon på en internetsida eller att skicka filer och få en återkoppling direkt. En viktig del av vägledningen är in-teraktionen mellan människor, och genom ljud och bild breddas vägledningen och ger en djupare betydelse. Kropps- och ljudsprå-ket kan inte ersättas av skriven text.
Den centrala studievägledningen och institutionen för vård- och folkhälsoveten-skap (med sjuksköterskeutbildningen på distans) ger denna möjlighet till webbväg-ledning och bokningen sker genom e-post eller telefonsamtal. <
MARKuS OlSSON
Studievägledning på webben för distansstudenter
Goda exempel 23
Örebro universitet har länge haft som mål att ge distansstuden-terna samma studieväglednings-service som de studenter som läser på campus. Exempelvis har institutionen för ekonomi, statis-tik och informatik under ett antal år utvecklat sin service till studen-ter som läser på distans. En erfa-renhet institutionen har är att de insatser som görs för studenter på distans även kommer campusstu-denterna till godo.
All text på webbsidan www.oru.se/esi/
studievagledning som handlar om studie-vägledning har anpassats och gäller såväl campus- som distansstudenter. På webbsi-dan finns också frågor och svar där många frågor handlar om att läsa på distans.
Webbplats om yrke och framtidÖrebro universitets hemsida har komplet-terats med en ny sida om yrke och framtid med länkar om jobb, statistik och prog-noser. På sidan finns även länkar till AMS
yrkesfilmer. Universitetet har planer på att i framtiden komplettera med att göra egna filmer om yrken som inte finns på AMS hemsida. Sidan har kompletterats med en digital föreläsning om kursval (hur exa-mensreglerna ser ut, hur man ska planera sina studier, hur man ansöker m.m.). De digitala föreläsningarna gjordes i två ver-sioner, en för campusstudenter och en för distansstudenter.
Föreläsning om studieteknik i digital formUniversitetet har tagit fram en studietek-nikfilm som dels fungerar som en introduk-tion i ämnet studieteknik, dels ska locka studenterna att fördjupa sig i ämnet. En längre digital föreläsning om studieteknik för distansstudenter har också utvecklats. Föreläsningen bygger på ett samarbete mel-lan olika studievägledare vid Örebro uni-versitet och har ett modulsystem. Man kan enkelt lägga till eller ta bort en modul. Det finns planer på att lägga till moduler om att våga tala inför grupp, stöd till studenter med funktionshinder samt en modul om
Mötesplats är ett samarbete mel-lan Mälardalens högskola, Mälar-dalens studentkår och åtta kom-muner i Västmanland. Genom att ordna återkommande träffar och kontaktmässor skapas möjligheter till fler och varaktiga kontakter mellan studenter, högskolan och näringslivet i regionen.
Projektet gör det möjligt för företag och organisationer i Västmanland att med-verka i informationsträffar och seminarier
Studievägledning för distansstudenter
i respektive kommun, samt att delta på kontaktmässor på Mälardalens högskola. Aktiviteterna genomförs i en eller några kommuner i taget. Många förslag till exa-mensjobb kommer in till högskolan genom detta projekt och annonseras i nationella exjobbspoolen, varefter en matchning sker direkt mellan företag och studenter. Projektet finansieras av EU mål 2 Norra, länsstyrelsen och ett antal kommuner i Västmanlands län, samt av högskolan. Ge-nom att delta i projektet har högskolan fått en utökad roll i regionen och relationer
skapas. Genom kontakter med näringslivet ökar utbildningens relevans och studentens anställningsbarhet. Dessutom ses Västerås och Eskilstuna som attraktiva studentstä-der. <
Mer information finns på http://www.mdh.se/samverkan/motesplats/
ClAS TEGERSTRAND
Mötesplats för effektiv kunskapsutveckling
att skriva. Modulsystemet är också skapat så att studenterna själva kan plocka ut intres-sant information.
Svagt studentintresse för studievägledning via webbkamera
Det personliga mötet har länge saknats för de studenter som läser på distans. Ett sätt att utveckla detta är att använda webb-kamera vid studievägledningen. Örebro universitet ingår i Nätuniversitetets projekt JoinIt och deras studievägledning via webb-kamera. Eftersom intresset från studenterna fortfarande är för lågt för att universitetet ska skapa en egen studievägledning via webbkamera blir studenterna fortsätt-ningsvis hänvisade till JoinIts gemensamma studievägledning. Om intresset från stu-denterna ökar har universitetet kompetens och teknik att snabbt starta egen studieväg-ledning via webbkamera då erfarenheterna fåtts genom JoinIt-projektet. <
hENRIK STRANDAhl
24 Goda exempel
Lunds universitet har en lång tradition av nätverkande mellan universitetets studievägledare. De ses regelbundet för gemensam kompetensutveckling och erfa-renhetsutbyte. Detta gör att de lättare håller sig uppdaterade om universitetets egen verksamhet och om frågor som rör högskolan.
Alla studievägledare vid Lunds universitet har en gång i månaden möjlighet att ses för gemensam fortbildning. Vid dessa träffar bjuds interna eller externa föreläsare in för att prata kring något speciellt tema.
– Våra sammankomster fyller två funk-tioner. Den ena är förstås fortbildningen i sig och att få med sig lite matnyttig in-formation men också att få möjlighet att ses och diskutera, säger Cecilia Johansson, studievägledare och ansvarig för studieväg-ledarnätverket.
Varierande innehållDet är den centrala studievägledningen som står för träffarnas innehåll. Ett program läggs upp för en termin i taget och studie-vägledarnätverket föreslår själva teman och innehåll de vill ta upp och lära sig mer om. Innehållet utgår alltid ifrån studentperspek-tivet och syftet är att ge information om hur man tacklar studenters olika problem och funderingar – både när det gäller mju-ka och hårda frågor.
– Vi har förstås haft mycket informa-tion om Bologna, antagning och de nya reglerna. Men vi har även haft föreläsningar kring ätstörningar, hedersproblematik och kulturkrockar, och efter tsunami-katastro-
fen hade vi en föreläsning om akuta reak-tioner på traumatiska upplevelser. Detta för att vi bättre ska kunna möta studenter med olika typer av problem, berättar Cecilia Johansson.
Kaffepausen fyller en nästan lika viktig funktion som föreläsningarna. Det är en bra chans att prata med varandra och ut-byta tankar och erfarenheter om verksam-heten och studievägledarrollen. Med över 70 studievägledare inom universitetet blir det annars inte många tillfällen då de träffas över gränserna.
Inarbetat konceptStudievägledarnätverket har funnits ända sedan 70-talet och är därför ett väl inarbetat koncept. Två gånger per år håller de sina nätverksträffar ute hos någon av studieväg-ledarna.
– Ibland kommer det ju nya institu-tioner och ibland renoverar eller flyttar institutioner och då försöker vi vara där för att vi alla ska få se lite olika delar av univer-sitetet. Det handlar ju också om att utöka kunskapen om vårt lärosätes olika verksam-heter, förklarar Cecilia Johansson.Nätverket kompletteras också med infor-mationsutskick varje vecka om nyheter och information.
Utbildning för nytillträddaVarje år ordnar Cecilia Johansson och hen-nes kolleger även en utbildningsdag för alla nya studievägledare. Då informerar de om hur den centrala studievägledningen arbetar och hur de kompletterar de studievägledare som arbetar till exempel på en institution. De nya får även gå runt och träffa alla cen-
INTERVJU
Studievägledarnätverk ökar kunskap och professionalism
trala funktioner som antagningsenheten, Ladok-gruppen, studenthälsan och karriär-planerarna. På detta sätt får de nytillträdda alla de grundfakta om organisationen de behöver för att kunna möta och stötta stu-denterna. <
CECIlIA jOhANSSON
– Vi har haft föreläsningar i olika ämnen för att vi bättre ska kunna möta studenter med olika typer av problem, säger Cecilia Johansson.
Goda exempel 25
Institutionen för lärarutbildning på Uppsala universitet arbetar enligt ett särskilt vägledningspro-gram för att stötta lärarstuden-terna. Programmet, som sträcker sig från den dag studenterna registrerar sig till slutet på andra terminen av utbildningen, är upp-byggt i tre delar.
Den första delen startar med att de nya studenterna registreras på lärarprogram-met och får en allmän information av studievägledare, prefekt, viktiga personer på institutionen, studenthälsan, studentkå-ren med flera. Studenterna bjuds på enkel lunch. Studenterna får också faddrar. Första veckan har studievägledarna dagligen ett välbesökt öppet hus där studenterna infor-meras och får fika. Någon studievägledare finns alltid på plats. Förutom nybörjarna är
alla studenter på lärarutbildningen välkom-na, och denna möjlighet till information utnyttjas också flitigt.
Den andra delen består av studieväg-ledarinformation under mitten av första terminen. Studenterna får i grupper om ca 30 personer en detaljerad genomgång av lärarprogrammet och dess ramar och möj-ligheter. Studenterna är mer mottagliga för informationen vid detta tillfälle än i starten av utbildningen.
Den tredje delen av programmet sker under andra terminen, lagom före valet till tredje terminens studier. En utbildnings-mässa ordnas av studievägledarna och alla (nära 30) institutioner som deltar i lärar-utbildningen medverkar med postrar och information om kurser inom lärarprogram-met. Förutom detta ges tydlig information om att varje student är välkommen till in-dividuell handledning hos studievägledarna
Institutionen för biologisk grund-utbildning (BIG) vid Stockholms universitet driver sedan ett antal år tillbaka en introduktionsverk-samhet där studenterna bland annat skickas ut på studiebesök till före detta studenters arbets-platser.
De antagna till biologlinjen och mole-kylärbiologlinjen (hösten 2006 totalt 60 studenter, tidigare antagningar brukar det vara omkring 90 studenter) erbjuds intro-duktionsdagar som inleds med upprop där bland annat linjens uppläggning och hur det är att studera på Stockholms universitet ingår. Under introduktionen får studenter-na också information om vilken kompetens man får genom att läsa utbildningen.
I förväg vidtalas ett antal före detta studenter som finns på olika typer av ar-betsplatser i regionen. De ombeds ta emot grupper om 4–5 studenter för studiebesök.
Under introduktionens första dag presen-teras de olika arbetsplatserna och de före detta studenterna för de nyantagna studen-terna som får välja vilka de helst vill träffa.
Träff med en professorDag två under introduktionen inleds med att studenterna får träffa en professor på förmiddagen. Före lunch får också studen-terna information om vilken arbetsplats de ska besöka under eftermiddagen. De får namn och mobiltelefonnummer till den före detta student som kommer att ta emot dem, samt vägbeskrivning. Alumnerna får information om vilka studenter de kommer att få träffa.
Förberedda frågor till alumnernaInför studiebesöket förbereder studenterna frågor att ställa. Frågorna kan röra allt från hur alumnen fick jobbet, hur de gjort karri-är, vad det kan innebär att vara chef, hur det är att arbeta i labb, vad som är roligt i jobbet,
hur det är att vara biolog och vilken speciali-sering de skaffat sig under utbildningen.
Dag tre delar alla med sig av erfaren-heterna. Alla grupper berättar vad de fått med sig av studiebesöket. Studenterna fyller också i en utvärdering av besöket specifikt och av hela introduktionsdagarna.
Arbetsplatsbesöket mest populärtI de utvärderingar som gjorts har arbets-platsbesöket upplevts som det mest positiva under introduktionen. Studenterna lyfter bland annat fram att de fått lära känna äldre studenter. Genom att de nyantagna studen-terna får namn och e-postadress till alla de �4 alumner som tagit emot studiebesök kan de börja bygga upp sitt nätverk för framti-den. Många av nybörjarna berättar om hur positivt överraskade de blivit då de besökt en arbetsplats ”Det verkar så kul”. <
bIRGITTA ÅKERMAN
Studiebesök för nyantagna studenter
med syftet att lägga upp ett personligt studieprogram. Detta görs för att skapa en trygghet hos studenten eftersom valmöjlig-heterna inom lärarprogrammet är många.
Studievägledarna vid institutionen för lärarutbildning har också tagit initiativ till ett nätverk med studievägledare och studie-rektorer verksamma på andra institutioner som medverkar i lärarprogrammet, där aktuella frågor tas upp till diskussion. Nät-verket träffas en gång per termin. När det gäller studenter med funktionshinder har riktlinjer utarbetats för lärarna som deltar i lärarprogrammet. I detta material beskrivs olika typer av stödåtgärder. Stödåtgärderna diskuteras och tas också upp vid olika infor-mationsmöten med lärare och studenter. <
CATRIN SChulZE
Studievägledningen för studenter på lärarutbildningen
26 Goda exempel
Projektet Studenter & Arbets-marknad vid Uppsala universitet har som en del i sin verksamhet under tio års tid bedrivit en po-pulär och väl fungerande föreläs-nings- och seminarieserie för stu-denter. Syftet med seminarierna är att ge studenter användbara kunskaper när de ska söka jobb.
Seminarierna har mycket goda besöks-siffror. För åtta år sedan var målet fem del-tagare för att genomföra seminariet. I dag fylls en hel sal med intresserade studenter. De föreläsningar som har förhandsbokning har ofta kö med reserver. Seminarierna är runt två timmar långa och vänder sig oftast till studenter inom många ämnesgrupper.
Etablerade kontakter med det omgivande samhälletSeminarierna äger rum i universitets loka-ler och evenemangen fördelas över olika campus. Många varierande frågeställningar inom området jobbsökande har behandlats. Föreläsare från universitet, fackförbund, näringsliv och kommuner har deltagit och dessa kontakter är nu väl etablerade. Vissa seminarier har riktats mot speciella grup-per. Punktinsatser, större heldagsevenemang eller kortare föreläsningar på begäran av studentföreningar eller studievägledare har också genomförts. Dessa har då komplet-terat det planerade, tryckta program som distribueras vid varje termins början.
Populära söka jobb-seminarierDe ämnen som tagits upp har främst varit avsedda att ge studenterna en verktygslåda för jobbsökande. Verktygslådan kan exem-pelvis innehålla hur man skriver ett cv och ett ansökningsbrev, hur man löneförhandlar och söker jobb utomlands och hur man blir färdig med en gammal uppsats alternativt examensarbete. Vad behöver man då man
ska söka jobb och aldrig gått på en inter-vju? Vilka frågor möter man och vilka krav ställs? Med åren har verksamheten utfor-mats till att bli ett basprogram. Hela tiden ändras och utvecklas verksamheten. I viss mån sker en anpassning till grupper som för tillfället har det svårare på arbetsmark-naden. Det kan ta sig uttryck i riktade akti-viteter och punktinsatser. Ämnesområdena har varierat, en viss basverksamhet i form av söka jobb-seminarier och frågeställningar runt detta har varit det vanligaste och i sär-klass mest populära inslaget.
Liveintervju inför publikEftersom resurserna är begränsade så har vissa programpunkter omformats. Exem-pelvis har simulerade anställningsintervjuer gjorts om till liveintervju inför publik. En liveintervju går till så att en student intervjuas inför sittande auditorium på ca 60 personer. Intervjuaren kommer från bemanningsbranschen och har stor vana vid intervjuer. Studenten har inför intervjun skickat in sitt cv och sitt ansökningsbrev. Utvärderingarna visar att även om man inte är den som blir intervjuad så lär man sig mycket genom att delta. Tidigare var den individuella intervjuträningen begränsad till sex studenter per dag ca tre gånger per termin.
Föreläsningar om att jobba utomlands är också mycket populära. Kanske allra mest då det gäller möjligheten att jobba med bistånd. I samarbete med arbetsför-medlingen har vi även seminarier i hur man skriver cv på engelska och franska.
Annonser i Ergo ger bäst marknadsföringEvenemangen marknadsförs via Studenter och Arbetsmarknads nyhetsbrev, men även internet och e-post används. Men annon-sering i studenttidningen Ergo är det bästa marknadsföringsinstrumentet. Universite-
tets studievägledare är ytterligare en viktig informationskälla. Erfarenheten visar att det är svårare att nå vissa grupper än andra. Så gott som alla seminarier har utvärderats via ett enkelt utvärderingsformulär som deltagarna får fylla i. Svarsfrekvensen är mycket god. Formuläret är ett kvalitetssäk-ringsinstrument för verksamheten. <
lENA SÄTERbERG
Seminarieverksamheten vid Studenter & Arbetsmarknad
Goda exempel 27
Vid engelska institutionen på Stockholms universitet delar gam-la studenter med sig av sina erfa-renheter till nya studenter genom att de fungerar som mentorer. Metoden med mentorer uppskat-tas mycket av de studenter som har engelska som första ämne.
Institutionen introducerade vårterminen 2005 ett system med mentorer på grund-kursnivå. Tanken var att komplettera insti-tutionens ordinarie information och studie-vägledning. Ett annat syfte var att pröva om ett organiserat mentorssystem skulle kunna utgöra ett verkningsfullt stöd för studen-terna. Motivet för särskilda insatser är att engelska i betydande utsträckning är ett förstaämne för studenterna. Bedömningen var att studenter på högre nivå skulle kunna bidra med erfarenheter och synpunkter som skulle kunna stödja de nyantagna studenterna att genomföra studierna och förbereda sig för tentamina m.m. De som utses till mentorer är studenter på B- och C-nivå som bedöms ha de egenskaper som krävs för att kunna fungera som mentorer. Utöver framgångsrika studier ser institutio-nen till personliga egenskaper. De studenter som tillfrågats har regelmässigt varit posi-tiva och närmast uttryckt förtjusning över att ha blivit utvalda.
Alla studenter erbjuds föreläsning i studievanor och studieteknik
Två mentorer träffar tillsammans varsin grundkursgrupp vid tre schemalagda till-fällen. Mentorerna förbereds genom att institutionen ordnar ett första möte då studierektor och studievägledare går ige-nom tankarna bakom mentorskapet. Vid ett andra möte ges de blivande mentorerna en utbildning om ca två timmar om studie-vanor och studieteknik som universitetets språkverkstad ansvarar för. Från och med vårterminen 2005 genomförs projektet så att en gammal och en ny mentor arbetar tillsammans för att på så sätt kunna föra vidare en mer erfaren mentors kunskaper och iakttagelser till nya mentorer. Från vårterminen 2006 har institutionen utö-kat verksamheten så att alla studenter på grundkursen ges en 2-timmars föreläsning i studievanor och studieteknik. Institu-tionen förser vid första mötet de blivande mentorerna med ett mentorspaket som innehåller kursplan, handbok för studenter, gruppschema, föreläsningsuppställning, skrivningskompendium, e-postlista över mentorerna m.m. Mentorerna ersätts med ��0 kronor i timmen.
Mentorerna utgår i diskussionerna med gruppen från sina egna erfarenheter som student, de diskuterar hur man bäst
Studenter som mentorer förbereder sig för skriftliga prov, hur man planerar sina studier så att inte tentor och uppsatser kommer som en obehaglig över-raskning, hur man hittar någon att plugga ihop med och vilket eget ansvar man har för sina studier.
Uppskattad information om hur man förbereder sig för prov I slutet av vårterminen 2006 gjordes en frivillig elektronisk utvärdering som ca 25 procent av studenterna besvarade. Av dem som svarade uppgav ca 35 procent att de tyckte att de fått mycket hjälp genom mentorerna. De för vilka engelska inte var ett förstaämne upplevde naturligt nog mentorsinsatserna som mindre givande. De flesta ansåg att det bästa var informationen om hur man förberedde sig för proven. I de fall studenterna i mentorssammanhang framför synpunkter på lärare/föreläsare slussas sådana frågor direkt till studierektor eller studievägledare. Det är självfallet vik-tigt att inga oklarheter finns när det gäller mentorernas roll och ansvar.
Institutionen tror mycket på idén att gamla studenter delar med sig av sina egna erfarenheter. Överlag har mentorerna en bakgrund med varierande ämneskombina-tioner, de har prövat olika arbeten, studerat utomlands, varit första akademikern i fa-miljen etc. Dessa faktorer bidrar till att de upplevs veta vad de talar om. <
INGElA KARlSSON
28 Goda exempel
Stressen ökar ständigt för dagens studenter. Studievägledarna vid Umeå universitet har därför tagit fram arbetsmodeller för individu-ella samtal för att hjälpa studen-ter få ordning på sina studievanor eller hantera svåra beslut.
Umeå universitets studievägledare träffar många studenter i behov av att hitta rutiner och former som hjälper dem i studierna. Som stöd vid individuella samtal med studenter har studievägledningen därför utarbetat två arbetsmodeller. Modellerna påminner om varandra men den ena handlar om karriärplanering och val av utbildning och den andra är inriktad på att förbättra studievanor och studieteknik. Vilken modell som ska användas bedömer studievägledaren efter att först ha träffat en student och bildat sig en uppfattning om problemet.
– Problem och funderingar kan vara väldigt olika för olika studenter men ge-mensamt för dem är ofta att de inte vet vad de vill läsa eller att de inte klarar av studi-erna, säger Maria Salomonsson, studieväg-ledare vid Umeå universitet.
Hjälp att hitta rättModellerna är uppbyggda kring ett antal olika teman för att få med alla bitar, men samtalet i sig är alltid i fokus. När det gäller karriärplanering gör man först en kartläggning av nuläget för att bestämma vilken hjälp som behövs. Sedan går man i tur och ordning igenom jag själv, där sam-talet fokuserar kring vem studenten är och vad han eller hon kan, min omvärld där blicken vänds utåt för att se på möjligheter och utbud, och valet där man knyter ihop
det man kommit fram till och sätter upp mål. Slutligen tar man tillsammans fram en handlingsplan (genomföra).
– Alla är inte medvetna om vad de har med sig i livet. Med denna modell blir det lättare att se samband mellan sin egen kom-petens och sina förutsättningar och var i arbetslivet man kommer att passa, säger Ka-rina Arvidsson, även hon studievägledare.
Antalet samtal varierar beroende på var i beslutsprocessen studenten befinner sig och vilka behov han eller hon har, men 5–6 träffar tar det att gå igenom hela modellen.
Framgångsrika studierDen andra samtalsmodellen handlar om förbättrade studievanor och studieteknik.
– Undersökningar visar att studenter är den grupp i samhället som är mest stressad. Man är sin egen projektledare samtidigt som man inte är van att planera och orga-nisera sin egen tid. Då kan det vara bra att få hjälp att sortera och prioritera, menar Karina Arvidsson.
Studievägledaren gör tillsammans med studenten en djupare kartläggning av hans eller hennes studier, relationer, fritid och hälsa. Studenten får börja med att fylla i ett schema där man dagligen skriver ner vad man gör under en vecka.
– När de ser resultatet blir det oerhört tydligt var tidstjuvar-na finns. Där syns det vad som funkar bra och vad som fungerar mindre bra, säger Karina Arvids-son.
Det är just vanorna som står i fokus för denna modell. Under samtalen försöker vi förändra det som inte fungerar i studen-
tens tillvaro samt ge en del nya kunskaper och färdigheter, till exempel kring min-nesteknik, läs- och anteckningsteknik eller planering.
– När studenterna kommer till oss är de ofta stressade, får inte ihop sina studier och ibland kanske till och med studiemedlen är hotade. Men efter några träffar är de oftast mycket motiverade att få till en förändring, säger Maria Salomonsson.
Uppföljning med studentenEn tid efter att någon fått hjälp enligt nå-gon av arbetsmodellerna har studievägleda-ren ett uppföljningssamtal med studenten.
– De flesta är då mer tillfreds och nöjda med sina liv, de klarar sina poäng och många kommer spontant tillbaka och tackar för den hjälp de fått, avslutar Maria Salomonsson. <
KARINA ARVIDSSON
MARIA SAlOMONSSON
INTERVJU
Samtalsmodeller för karriärplanering och studievanor
Goda exempel 29
För att möta studenternas behov av stöd och hjälp startade Göte-borgs universitet 2004 ett projekt som kallas peer helping, på svenska Student hjälper student. Pro-jektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Nelson Mandela Metropolitan University i Sydafrika, där systemet med peer helping har utarbetats. Student-stödjarna får handledning av spe-cialutbildade studievägledare.
Mötet med den akademiska världen är ofta omtumlande för nya studenter. De kan uppleva att de måste lära sig ett nytt språk, nya koder och sociala mönster förutom mötet med själva ämnesstudierna. I flera undersökningar har det visat sig att studen-terna vid svårigheter i studierna börjar med att vända sig till sina kurskamrater för att få hjälp eller stöd. Först i ett senare skede söker man professionellt stöd eller hjälp.
Studentstödjarna utformar själva sitt arbeteFör att möta studenternas behov startades
därför peer helping vid Göteborgs universi-tet år 2004 i samarbete med Nelson Man-dela Metropolitan University i Sydafrika. Det svenska namnet på verksamheten blev Student hjälper student.De utbildade studentstödjarna verkar vid sin institution eller vid sitt utbildnings-program. De utformar själva sitt arbete utifrån det behov som studenterna har på institutionen. De kan till exempel stödja studenter som har misslyckats efter en tentamen, prata med en kamrat om den stressade studiesituationen, diskutera CSN och studenternas dåliga ekonomi, tala om vart man ska vända sig för att söka vidare hjälp, diskutera vad man kan göra när man inte trivs med sin arbetsgrupp, hjälpa till att planera studierna bättre och tala om var man köper begagnade böcker.
Peer helping bygger på frivillighet och studentstödjarna har i allmänhet verksam-het vid ett eller två tillfällen i veckan. Som studentstödjare får man kontinuerlig hand-ledning av specialutbildade studievägledare. Verksamheten skapar både en mötesplats mellan studenter och studenter och mellan studenter och institutionens personal.
Fokus på att skapa goda relationerStudent hjälper student bygger på att så kallade peer helpers utbildas enligt en särskild kursplan och med en särskild upplevelsebaserad pedagogik. Det över-gripande syftet för kursen är att utveckla kommunikativa färdigheter och empatisk förmåga. Kursen innehåller värderingsöv-ningar, samarbetsövningar, problemlösning och beslutsfattande, diskussion om etik och hänvisningsförfarande. Fokus ligger på att öva studenterna i att skapa goda relationer. Kursen har fått mycket goda utvärderingar och studenterna upplever att de snabbt lär känna varandra och får respekt för varan-dras olikheter. Kursen är på cirka 30 tim-mar och deltagarna består av ca �6 personer från olika fakulteter. <
CAThERINE GIllO
Efter en tids studier på civilin-genjörsutbildningen erbjuds de nyantagna studenterna intro-duktionssamtal/nollsamtal med studievägledaren för att få svar på frågor och funderingar om studi-erna och tiden de ska tillbringa på Chalmers tekniska högskola.
Mål och syfte:Att ge information till studenten och att få information om studenten som en del i stu-dentens introduktion till högskolestudier. Efter en tids studier på civilingenjörsutbild-ningen har de nyantagna studenterna en mängd frågor och funderingar om studier-na och tiden de ska tillbringa på Chalmers.Introduktionssamtalet/nollsamtalet med
studievägledaren ger en möjlighet att få ställa alla de frågor man har och få svar på de funderingar som väckts. Eftersom samta-let sker i mindre grupp eller individuellt ger det också student och studievägledare en möjlighet att lära känna varandra. Studen-ten får veta vad studievägledaren kan hjälpa till med och studievägledaren får en upp-fattning om studenten och dennes behov. Detta ger ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla och förbättra introduktionen och grundutbildningen samt identifiera de behov av stöd och hjälp som nyantagna stu-dentgrupper kan ha.
Innehåll:Presentation: studenten får berätta om sig själv, sin bakgrund och varför han eller hon
valt just Chalmers och aktuellt program, vilka förväntningar och mål studenten har.Genomgång av:• Chalmers organisation• Utbildningen – krav/obligatorium
– rättigheter/skyldigheter – examens-fordringar.
• Studierna – hur det är att läsa
Samtalen äger rum i samband med termins-starten och återkommer i regel hela första terminen.
En del program genomför samtalen efter att resultaten på första tentan kom-mit. <
lENA bERG
Peer Helping – student hjälper student
Introduktions-samtal/”nollsamtal”
30 Goda exempel
På Chalmers tekniska högskola har man startat en fadderverk-samhet där äldre studenter fung-erar som stöd för studenterna på det tekniska basåret för att und-vika misslyckanden och avhopp.
Det har tidigare visat sig att studenter på det tekniska basåret har känt sig vilsna. De inte är högskolestuderande på samma villkor som övriga studenter och eftersom de läser gymnasiekurser på högskolan till-hör de inte någon sektion. De medverkar inte heller i några nollningsaktiviteter. En stor del av studenterna på basåret har gått olika yrkesprogram på gymnasiet och har därmed ofta en annan bakgrund. Att läsa in naturvetenskaplig kompetens på ett läsår
är krävande och det är viktigt att eleverna är motiverade och har ett mål med sin utbildning. De är dessutom en stor rekry-teringskälla till Chalmers olika utbildnings-program.
Äldre studenter mest trovärdigaGenom fadderverksamheten hoppas Chal-mers på att få studenterna att känna sig trygga och känna en större social gemen-skap. På så sätt får studenterna bättre förut-sättningar att slutföra sina studier. Genom att diskutera olika metoder att studera på, och ge exempel på goda studievanor, kan studenterna hitta bra sätt att ta sig an sina studier redan från start. De som är mest trovärdiga och är bäst på att förmedla ett positivt budskap är äldre studenter som
Studenthälsan vid Växjö universi-tet har under flera år erbjudit stu-denter med ett fadderuppdrag en utbildning med syfte att förbättra introduktionen av nya studenter. Sedan 2005 arbetar högskolan efter en introduktionspolicy som beskriver vad en god introduktion är. Fadderutbildningen innehål-ler föreläsningar och praktiska övningar om alkoholmedvetenhet och ledarskap samt en introduk-tion till första hjälpen. Varje år genomgår ca 150 studenter utbild-ningen.
Under arbetet med fadderutbildningen framkom att det behövdes ett samlat grepp om introduktionen för de nyantagna stu-denterna. En arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en introduktionspolicy tillsattes. I gruppen ingick representanter från univer-
själva går på utbildningen. De delar med sig av sina erfarenheter och ger goda råd och stöd till de nya studenterna, vilket hjälper till att öka studiemotivationen. Faddrarnas uppgift är att vara ett extra stöd för stu-denterna på basåret och fungera som sam-talsledare på tre till fyra träffar under den första terminen. Under höstterminen träffar faddrarna basårseleverna i grupper om 30 studenter/fadder. Träffarna ligger efter sche-malagd tid och varar i ca �, 5 timme. Anta-let studenter på basåret varierar mellan �50 och 250. Ungefär hälften av basårseleverna brukar vara närvarande på träffarna. <
TITTI wAhlSTRöM
lENA luNDSTRöM
sitetsledningen, studenthälsan, studentkå-ren samt utbildningsföreningarna. Fram till dess hade studerandeföreningarna varit tongivande vid introduktionerna. Med en policy önskade man förankra tankarna om en god introduktion ute på institutionerna. Prefekterna ville dessutom ha riktlinjer för hur de principiellt skulle arbeta med frågan. En policy arbetades fram och ett rektorsbe-slut togs.
Utgångsläget för arbetet var att göra en levande policy vilket innebär att det ska ske en kontinuerlig uppföljning efter genom-förd introduktion.
Policy har resulterat i bättre introduktionIntroduktionspolicyn har slagit igenom nästan genomgående vilket har resulterat i en bättre introduktion, som är mera hel-täckande och framför allt med mindre alko-hol. Dock finns det gemensamma problem
kring distansstudenterna och studenterna på fristående kurs då de är en mer hetero-gen och svårfångad grupp.Förslag till hur vi går vidare:• Vi måste utarbeta ett webbaserat in-
troduktionspaket riktat till distansstu-denterna, men som också kan användas på fristående kurser. Paketet kan med fördel vara universitetsövergripande.
• Se över introduktionen av doktoran-derna. Även den behöver antagligen skräddarsys.
• Se över introduktionen av de interna-tionella studenterna, för att se hur frå-gor om alkohol- och droganvändning ska hanteras. <
bODIl EDVARDSSON
Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor:
[email protected]@liu.se
Fadderverksamhet för studenter på det tekniska basåret
Studentmottagande och övrigt
Studenthälsan erbjuder fadderutbildning
Goda exempel 31
mans med representanter från antagning, grundutbildning och kårens sociala utskott bildar sedan den mottagningsgrupp som årligen arbetar med mottagningen av de nya studenterna.
– Tidigare hade skolan och kåren varsin del i mottagningen och då var insynen i varandras verksamhet liten. Nu har vi hela programmet gemensamt och planerar allt tillsammans, säger Rickard Ambring. Alla studenter som jobbar med mot-tagningsarbetet åker varje år iväg på en utbildning för att lära sig om gruppdyna-mik, ledarskap, självkännedom, stress och konflikthantering. Man diskuterar också etik och moral och tar upp frågor som varför man inte ska låta de nya studenterna springa nakna längs Avenyn, eller hur man påverkas av alkohol.
FadderverksamhetEn kortare utbildning på samma tema ges även till de äldre studenter som är faddrar
På Chalmers tekniska högskola finns en lång tradition av att stu-denterna själva har ansvar för mottagningen av nya studenter. Synen på detta har dock ändrats och numera anordnas och sam-ordnas introduktionen gemen-samt av högskolan och studentkå-ren.
Den första dagen på grundutbildningen samlas Chalmers alla nya studenter på Gö-taplatsen i centrala Göteborg. Tillsammans tågar man ner mot Liseberg där alla tar del av ett gemensamt välkomstprogram.
– Vår rektor medverkar i detta program och sedan är det en mix av att högskolans olika verksamheter och kårens föreningar presenterar sig. Vi brukar även bjuda in talare från näringslivet för att prata lite om framtidsutsikter och hur det är ute i arbets-livet, säger Rickard Ambring, ansvarig för studentcentrum på campus Lindholmen och samordnare av mottagningsverksamhe-ten vid Chalmers.
Efter de gemensamma aktiviteterna blir studenterna bjudna på lunch på sina res-pektive utbildningar där också de program-ansvariga välkomnar och studenterna får mer information. Mottagningsprogrammet pågår sedan i fyra till fem veckor och inne-håller alltifrån fester och skärgårdsturer till räknestugor där man räknar matematik till-sammans med studenter i högre årskurser.
Ökad insynChalmers har fyra så kallade studentcentra som jobbar för studenterna och program-men. På ett studentcentrum ryms aktörer som studievägledning och studenthälsa och tanken är att studenter ska kunna vända sig till ett enda ställe med sina olika frågor. En representant för varje centrum tillsam-
INTERVJU
och tar hand om 8–�0 nya studenter var under den första tiden. Syftet med fad-derverksamheten är att de nyantagna stu-denterna direkt ska lära känna någon och kunna vända sig till faddern med olika frå-gor. På fadderutbildningen går man därför även igenom hur det är att vara ledare för en grupp och hur en förebild ska vara.
Färre incidenterSyftet med mottagningsprogrammet är att de nya studenterna ska lära känna varandra, känna sig välkomna och trivas på Chalmers.
– Den samordnade mottagningen bi-drar till att vi alla får möjlighet att tycka till om varandras delar i programmet. Sedan införandet av det gemensamma program-met ser vi också att inslagen av ovälkomna aktiviteter har minskat och det tycker både högskolan och studentkåren är positivt, menar Rickard Ambring. <
RICKARD AMbRING
Samordnad mottagning av nya studenter
32 Goda exempel
Vid Malmö högskola har man samordnat studentstödet via Studentmenyn. Fokus har varit att via menyn marknadsföra det gruppinriktade stödet. Att samla aktiviteterna och marknadsföra dem i en meny, gör det lättare för studenten att hitta det stöd som han eller hon söker och verk-samheterna spar tid på att inte behöva marknadsföra sig via flera olika kanaler. Verksamheterna blir också bättre på att utnyttja varan-dras resurser och kompetens och får lättare syn på möjligheter till samverkan.
Hösten 2002 bildades en projektgrupp med representanter från studenthälsan, studievägledningen, studentprästerna och studentkåren. Målet var att bygga upp, samordna och presentera ett gemensamt utbud av kurser, grupper och andra ak-tiviteter som på ett eller annat sätt skulle kunna fungera utvecklande, förebyggande och stödjande för studenter i deras studie-situation. Arbetsnamnet för projektet blev Studentmenyn.
Menyn skulle ses som basen i ett er-bjudande om stöd och utvecklingsmöjlig-heter till studenterna vid högskolans olika utbildningsområden, men också som ett erbjudande till personal och studentkårs-sektioner att medverka i och komplettera med andra liknande projekt i egen regi eller i olika samarbetskonstellationer.
Utbudet styrs av studenternas behovUtbudet i menyn skulle styras av studen-ternas behov. En enkät våren 2002 till studenter och lärare låg till grund för upp-byggandet av kurs- och gruppverksamheten i menyn. Resultatet från enkäten komplet-terades med statistik och erfarenheter av studentkontakter från de verksamheter som ingick i projektgruppen.
En första meny presenterades till höstterminen 2003. Innehållet bestod av följande kurser, grupper och aktiviteter: studieteknik, stresshantering, retreat, medi-tation, karriärvägledning i grupp, kost- och viktgrupp, ångesthantering, våga tala, grub-belgrupp, cv-skrivning, studentdatorut-bildning, sluta –röka-grupp och språk- och kommunikationsinsatser. En folder och en affisch utarbetades och distribuerades till studenter och personal runt om på högsko-lan. En webbsida – www.mah.se/student-
menyn – skapades och marknadsfördes.
Fokus på det gruppinriktade stödetStudentmenyn har därefter utvecklats och kompletterats från år till år efter studenter-nas behov. Fokus har legat på att via menyn marknadsföra det gruppinriktade stödet till studenterna, men också att hjälpa dem att hitta vägar till enskilda samtalskontakter och individuell vägledning när det gäller allt från frågor om studier och framtidsvä-gar till hur man mår i kroppen och själen. Det individuella stödet för den som har funktionshinder eller är i behov av språkligt stöd hittas också via Studentmenyn.
Samlade aktiviteter spar tid och energiAtt samla aktiviteterna och marknadsföra dem på det sätt som görs i en meny, gör det lättare för studenten att hitta det stöd som han eller hon söker. Verksamheterna spar även tid och energi på att inte behöva marknadsföra sig via flera olika kanaler.
Verksamheterna som bidrar till akti-viteterna i menyn blir också bättre på att utnyttja varandras resurser och kompetens och får lättare syn på samverkansmöjlighe-ter. Menyn blir på så sätt också ett forum för kompetensutveckling. Externt bidrar menyn till synen på Malmö högskola som en gemensam högskola. <
OlA TOSTRuP
Studentmenyn – en samordning av studentstödet
Goda exempel 33
Kompassen är ett informations- och vägledningscenter för studen-ter vid Södertörns högskola som invigdes våren 2002 då högskolan fick nya, större lokaler. Kompas-sen ligger centralt placerad och är en samlingspunkt för alla vägled-ningsrelaterade frågor. Till Kom-passen kommer både högskolans studenter och personer som är intresserade av att börja läsa på högskolan. Under vårterminen 2006 hade Kompassen ca 3 000 besökare.
På Kompassen finns studievägledare, karriärvägledare, internationella handläg-gare och idérådgivare. Öppettiderna och bemanningen har varierat under åren. Idag är Kompassen öppen när trycket är som störst och bemannas med två funktioner samtidigt. Under en vecka är studievägle-dare på plats alla dagar, karriärvägledare en
dag, internationella handläggare tre dagar och idérådgivare två dagar. För studievägle-dare och karriärvägledare är Kompassen en plats där studenterna kan komma med kor-tare frågor och få kontakt inför ett längre vägledningssamtal. De internationella handläggarna möter både studenter som ska resa utomlands och utbytesstudenter som kommer till högskolan. Idérådgivaren arbetar med att inspirera studenter att ut-veckla sina affärsidéer, och finns tillgänglig som bollplank och rådgivare. Inför sista ansökningsdag finns även personal från antagningen på plats i Kompassen för att svara på frågor.
Informationsmaterialet är alltid tillgängligt för studenternaI Kompassen finner studenterna utbildningskataloger, ansökningshandling-ar, viss ämnes- och programinformation, material från CSN, information från fack-förbund, information om utlandsstudier,
Kompassen – ett informations- och vägledningscenter för studenter
stipendier, praktik och anställningar. Här finns också information om examen och om Södertörns högskolas alumniverksam-het.
Informationsmaterialet finns alltid till-gängligt för studenterna, även när Kompas-sen inte är bemannat. Under öppettiderna har studenterna även tillgång till studentda-torer där de kan söka information och göra utskrifter från Ladok på webb.
Kompassen är en mötesplats som nytt-jas för olika aktiviteter för studenterna, bland annat har studenthälsan erbjudit blodtrycksmätning. Även examenshandläg-garen och samordnaren för SH Alumni har haft informationsbord. Kompassen har också arrangerat seminarier i studieteknik och karriärcoachning. I samband med utbytesstudenternas ankomstdagar brukar Kompassen användas för utlämning av rumsnycklar, träff med faddrar m.m. <
ANNA MAlMbORG
Studentmottagandet vid Luleå tekniska universitet har till syfte att ge studenterna en känsla av samhörighet med universitetet och dess institutioner. Universite-tet och studentkårerna samverkar för att de nya studenterna ska få de verktyg som behövs i den fort-satta tillvaron som student.
Ett gott studentmottagande ska starta en process där varje student känner ansvar för sin utbildning, sitt lärande och sin person-liga utveckling. Studentmottagandet ska ge de nya studenterna ett positivt första intryck av universitetet, skapa trygghet och gemenskap samt ge en kunskapsmässig in-troduktion till universitetsstudierna.
Kåren har huvudansvar för mottagandet av nya studenterStudentkårerna har sedan lång tid ansvaret
för den sociala delen av studentmottagan-det. Detta sker genom att äldre studenter, så kallade phösare, tar emot de nya studen-terna. Phösarna är tre per klass. Phösarna leds av en så kallad nolleperiodsgrupp som har huvudansvaret för mottagandet och som utses av studentkårerna. Studenthälsan ansvarar för att utbilda både nolleperiods-gruppen och phösarna.
Nolleperiodsgruppen genomgår en grupputbildning i början av sitt uppdrag dvs. i början av vårterminen. Utbildningens innehåll är samarbetsövningar, konflikt-hantering och ledarskap. Phösarna utbildas under en internathelg under vårterminen. Utbildningen planeras och genomförs i samverkan mellan studenthälsan och nol-leperiodsgruppen. Utbildningen syftar till att ge phösarna en ökad trygghet i sin roll som phösare. Innehållet i utbildningen är ledarskap, alkohol och droger, universitets-kunskap och förebildsträning.
Äldre studenter ansvarar för studentmottagandetMottagandet finansieras via studenthälsans budgetPhösarutbildningen har funnits sedan �99� vid Luleå tekniska universitet och sedan dess har en stor förändring av phösarnas sätt att arbeta med mottagandet skett. De tar ansvar för att skapa trygghet och ge-menskap och lägger en bra grund för att de nya studenterna ska lyckas i sina studier. Utbildningen finansieras av universitetet via studenthälsans budget.
I nolleperioden ingår en drog- och alkoholföreläsning för alla studenter vid universitetet. Föreläsningen är schemalagd och genomförs av studenthälsan. En före-läsning om studieteknik ingår också i stu-dieintroduktionen. Även den föreläsningen är schemalagd. <
MARIA KERO
Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor
34 Goda exempel
Växjö universitet har sedan länge satsat på ett gott mottagande för de inkommande utbytesstuden-terna och har ett väl fungerande mottagningssystem för hitresande studenter, med särskild vikt vid deras sociala integration.
Mottagandet inleds med en introduktions-helg för studenterna. Till detta kommer föreläsningar om kulturchock samt föredrag av tidigare utbytesstudenter. Dessutom erbjuds en rad sociala aktiviteter och en svensk fadder för varje utbytesstudent. Arbetet bedrivs i nära samarbete mellan universitetets International Office och Stu-dentkåren i Växjö. Här presenteras också Växjö som stad med guidade bussturer.
Studentkåren har en central roll i mottagandet av internationella studenter
International Office har en International Student Adviser på heltid som ansvarar för kontakten med de inkommande utbytes-studenterna. Här ingår studievägledning både innan ankomst, under och efter vis-telsen vid Växjö universitet. Eftersom de flesta internationella studenter kommer inom ett utbytesprogram har vi möjlighet till större framförhållning och chans till bättre information/utbildning om de har ett funktionshinder. Alla inkommande utbytesstudenter får studentbostäder, vilket integrerar dem med andra studenter. En central roll i integrationssammanhang har studentkåren i Växjö och VIS (Växjö Inter-
national Students). Den senare organiserar sociala aktiviteter, fester, resor, föreläsningar och studiebesök. Studentkåren i Växjö har en heltidsanställd International Student Life Coordinator dit utbytesstudenter kan vända sig med problem av icke akademisk natur. Lärarna på de internationella kurserna är också engagerade i arbetet med utbytes-studenter, liksom studievägledare, student-kuratorer, studentpräst, studentsköterska med flera.
Växjö universitet erbjuder kurser i svenska; en heltidskurs på 20 poäng i ny-börjarsvenska samt såväl nybörjarkurser som fortsättningskurser på kvällstid på deltid.
Allt fler funktionshindrade studenterUnder senare år har det kommit allt fler funktionshindrade utbytesstudenter och detta har ställt nya och andra krav på sam-ordning av stödet till dess studenter. Nyck-eln till framgång för en funktionshindrad utbytesstudent är goda kontakter både med hemuniversitetet och berörda myndigheter i Sverige.
Alla utbytesstudenter erbjuds en vänfamiljInternational Student Life Coordinator arbe-tar främst med integrationsfrämjande akti-viteter. Ett exempel är fadderverksamheten som har byggts upp under lång tid. De svenska studenter som vill bli faddrar får genomgå en kortare utbildning för att kun-na tillgodose utbytesstudenternas behov.
Personen som innehar tjänsten på Student-kåren fungerar också som kontaktperson i sociala och praktiska frågor. Studentkåren samarbetar med Växjö universitet och Växjö kommun för att ge utbytesstudenterna en minnesvärd tid i Växjö. Ett av de mest lyckade projekten har varit att kunna erbjuda intresserade utbytes-studenter en vänfamilj. Med hjälp av Växjö kommun hittades intresserade familjer. Ini-tiativet blev mycket uppskattat både bland de deltagande familjerna och bland de ut-ländska studenterna. Tanken är att detta ska bli ett återkommande projekt.
Välkomstmiddag ett uppskattat inslagStudentkåren i Växjö samarbetar också med VIS (Växjö Internationella Studenter) som är en studentförening som ordnar aktiviteter för utländska studenter, faddrar och andra som vill umgås med studenter från andra länder. En av VIS mest uppskat-tade aktiviteter är välkomstmiddagen som ordnas i samarbete med studentkåren och Växjö universitet. Välkomstmiddagen är till för nyanlända utbytesstudenter och deras faddrar och det bjuds på såväl svensk mat som underhållning. <
MARGARETA NORDSTRAND
KARIN Sjöö
Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor
Omfattande introduktionsprogram för utbytesstudenter
Goda exempel 35
Högskolan Väst har sedan flera år en stor andel studenter som läser hela utbildningsprogram på distans. De erbjuds samma intro-duktion som campusstudenterna. För att nå studenterna som läser utbildningsprogram på distans an-vänds samma teknik som i under-visningen, dvs. både videokonfe-rens och strömmande video. Inne-hållet är samma program som för campusstudenterna, anpassat för distansstudenternas speciella stu-diesituation.
Högskolan Väst har sedan flera år en stor andel studenter som läser hela utbildnings-program på distans, antingen via lärcentra eller mer nätbaserat. Dessa studenter be-finner sig sällan eller aldrig på högskolan, utan har sin studiemiljö på sitt kommunala lärcentrum eller hemma. Eftersom ge-nomströmningen på distansutbildningar
generellt är sämre än för campusförlagda utbildningar, är det mycket viktigt att dessa studenter får tillgång till samma stöd och service som övriga. Det gäller bland annat funktioner som studievägledning, bibliotek, it-support samt stöd till studenter med funktionshinder.
Samma introduktion för alla studenterDistansstudenterna ska också erbjudas sam-ma introduktion som campusstudenterna för att deras förutsättningar att lyckas med studierna ska bli så goda som möjligt. För att nå studenterna som läser utbildnings-program på distans använder Högskolan Väst samma teknik som i undervisningen, dvs. både videokonferens till de lärcentra som högskolan samarbetar med och ström-mande video för de studenter som läser nätbaserat. Innehållet är samma program som för campusstudenterna men till del an-passat just för distansstudenternas speciella
studiesituation. Tio deltagande lärcentra kopplas upp via en så kallad bryggkoppling under ca två timmar, och sänder också samtidigt samma program över internet via strömmande video. De studenter som deltar från sitt lärcentrum kan ställa frågor under sändningens gång och de som deltar via strömmande video kan skriva frågor i en textbaserad chatt samtidigt. Högskolans rektor, studievägledare, bibliotekarie, stu-dentkåren, studenthälsan och it-enheten deltar alla i sändningen.
Efter avslutad sändning redigeras de olika inslagen och görs tillgängliga via hög-skolans hemsida, både för dem som inte kunnat följa sändningen live och för alla andra studenter som läser fristående kurser på halvfart/kvartsfart/kvällstid eller ännu mer flexibelt. <
ANDERS EKlANN
Välkomstmöte för distansstudenter via videokonferens och strömmande video
36 Goda exempel
Varje höst anordnar Linköpings universitet en introduktionsut-bildning för de nya studentkårs-styrelserna. Utbildningen gör att startsträckan för en nytillsatt kår-styrelse blir kortare och kontak-terna mellan universitet och kårer underlättas.
Vid Linköpings universitet finns tre stu-dentkårer. För att hjälpa de kåraktiva stu-denterna att få en bra introduktion till sina arbetsuppgifter anordnar universitetet varje år en studentkårsutbildning. Kårutbild-ningen är en del i ett utbildningspaket som även består av ett informationsmaterial, teambuilding samt några aktiviteter under året som är av mer social karaktär.
– Det primära syftet med utbildningen är att ge goda förutsättningar för reellt stu-dentinflytande. Men det handlar också om att representanter från kårer och universite-tet ska få ansikten på varandra och att ge de nytillträdda styrelserna en gemensam kun-skapsbas, säger Camilla Larsson, studentko-ordinator vid Linköpings universitet.
Underlättar arbetetKårutbildningen består av två tillfällen då de nya kårstyrelserna åker på internat tillsammans med representanter för uni-versitetet. Under utbildningsdagarna får de tillfälle att träffa rektor, dekaner och andra nyckelpersoner.
– Utbildningen underlättar helt klart vårt arbete och även vårt samarbete med de andra kårerna. Vi får kunskap om hur universitetet fungerar och samtidigt får vi träffa och lära känna de personer inom
universitetet som vi behöver ha kontakt med eller jobbar indirekt med, säger Sofia Wahlström, vice kårordförande för StuFF – filosofiska fakultetens studentkår.
De två utbildningsinternaten består av en blandning av föreläsningar, seminarier med diskussion, värderingsövningar samt sociala aktiviteter. Studenterna får bland annat en inblick i universitetets organisa-tion, beslutsvägar och finansiering, men får också möjlighet att diskutera olika fokusfrå-gor som Bologna-processen, studentrekry-tering eller arbetsmiljö.
SFS bidrar till innehålletSedan förra året har universitetet även bjudit in Sveriges förenade studentkårer (SFS) att vara med under två av utbild-ningsdagarna. De är till exempel med och diskuterar frågor som juridiskt ansvar, arbetsgivaransvar, ledarskap samt kris- och stresshantering.
– Det är väldigt givande att få tid att sitta ner och diskutera med personer som har stor erfarenhet och vet hur vår speciella arbetssituation ser ut, säger Sofia Wahl-ström.
En utvärdering visade också att detta var ett mycket uppskattat inslag och att det är bra att inkludera SFS i diskussionerna.
Kortare startsträckaTidigare var startsträckan för varje ny kår-styrelse lång och därför väcktes idén om en kårutbildning för 7–8 år sedan. Univer-sitetet ville ge studenterna goda förutsätt-ningar för att utöva sitt studentinflytande och utbildningen har sedan dess vuxit och utvecklats.
INTERVJU
Kårutbildning ökar förutsättningar för studentinflytande
– Detta bygger på öppenhet och enga-gemang från universitetets sida, men också på att kunna se värdet av reellt studentinfly-tande. Universitetet har alltid varit lyhörda för kårernas önskemål och utbildningen bidrar definitivt till att vi har lyckats skapa en informell struktur, avslutar Camilla Larsson. <
CAMIllA lARSSON
– Det primära syftet med utbildnin-gen är att ge goda förutsättningar för reellt studentinflytande, säger Camilla Larsson.
(På bilden: Camilla Larsson och Sofia Wahlström.)
Goda exempel 37
På Uppsala universitet arbetar man med förbättringar för att behålla nya studenter och moti-vera dem att fullfölja studierna. Arbetet har resulterat i en hand-lingsplan för mottagandet av nya studenter och för första årets stu-dier. De nya studenterna tas emot under introduktionsveckorna som organiseras av studenter, med ekonomiskt bidrag från fakulte-ten. Under introduktionsveckorna anordnas förberedande kurser och sociala aktiviteter, och varje student tilldelas en fadder.
Under senare år har det blivit vanligare att studenter hoppar av från utbildningar inom teknik och naturvetenskap, samtidigt som utbildningsplatserna blivit svårare att fylla. För att behålla de nya studenterna och motivera dem att fullfölja studierna, arbetar man systematiskt med förbättringar. Detta har resulterat i en handlingsplan för mottagandet av nya studenter och för första årets studier. Målet med aktiviteterna är att minska avhoppen och förbättra resultaten.
Utifrån befintlig forskning och eget underlag tas pilotprojekt fram, utvärderas noga och revideras vid behov. Väl fung-erande projekt införlivas sedan i reguljär verksamhet.
Förberedande kurser i matematik och kemiDe nya studenterna tas sedan många år emot under introduktionsveckorna (noll-ningen) som organiseras av studenter via studentföreningen Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår (UTN), med ekonomiskt bidrag från fakulteten. Under introduk-tionsveckorna ligger förberedande kurser i matematik och kemi, datorintroduktion samt sociala aktiviteter, och varje student tilldelas en fadder från en högre årskurs. Flera studenter har vittnat om fadderns och faddergruppens betydelse för motivationen att studera.Studentmentorsprojektet START innebär ett förlängt fadderskap som varar höstterminen ut, med aktiviteter i smågrupper under ledning av en student från en högre årskurs. Målen är att öka kontakten mellan nya och äldre studenter på samma program, och att förmedla konkreta studietips. Projektet, som togs fram i samarbete mellan UTN och fakulteten och där studenthälsan också deltog, sjösattes 2005.
Schemalagda träffarCoachning infördes på tekniska program hösten 2004. Coachen, oftast studievägle-daren på respektive utbildningsprogram, informerar, motiverar och hänvisar vidare. Under höstterminen schemaläggs träffar
Fadderverksamhet underlättar studiestarten inom teknik och naturvetenskap
med olika teman som program- och tenta-mensinformation, äldre studenter bjuds in för att berätta om studierna m.m. På våren hålls träffarna vid behov. Två gånger per läsår kontrolleras studenternas resultat på kursnivå. Studenter kontaktas vid behov och erbjuds studievägledning.
Studenterna är positivaStudieteknik � poäng infördes hösten 2004 för att ge verktyg för effektivare studier. En grundpelare är samverkan mellan stu-dietekniken och en central ämneskurs på respektive program för att studietekniken inte ska uppfattas som fristående utan läras in i ett sammanhang. Coacherna är undervisande lärare i studieteknik � poäng och ämnesbundet material används i de olika övningarna. Det är ännu lite tidigt att avgöra vilken effekt projekten har på avhoppsfrekvensen, men klart är att stu-denterna är mycket positiva till insatserna. Kvinnor är mer positiva än män till flera av projekten. <
MARIA ORVEhED
38 Goda exempel
Studievägledning, studenthälsa och språkverkstad finns inom samma enhet, StudentCentrum, på Umeå universitet. I arbets-gruppen med särskilt ansvar för studentstöd medverkar också universitetets studentpräster och representanter från studentkårer-na. Det är i första hand studenter med särskilda behov och studen-ter med studiesvårigheter som söker sig till StudentCentrum.
Studenter med behov av att förbättra sina färdigheter för att bli framgångsrika i stu-dierna blir allt fler. Idén till studieverkstad har vuxit fram och utvecklats under flera år och nya stödinsatser har kommit till. Sedan 2004 finns studievägledning, studenthälsa och språkverkstad inom samma enhet, StudentCentrum. Det har inneburit goda förutsättningar att samarbeta och utveckla våra studenttjänster. Vi har en arbetsgrupp med särskilt ansvar för studentstöd där uni-versitetets studentpräster och representanter från studentkårerna också medverkar.
Aktiva stödinsatserGenom aktiva stödinsatser till studenter som stöter på svårigheter under studietiden vill vi bidra till att fler studenter framgångs-rikt genomför sina studier inom planerad tid. Ett större utbud av stödinsatser gör det lättare att hjälpa fler eftersom behoven av hjälp varierar. Syftet är också att så snabbt som möjligt lotsa studenten till rätt stöd, vilket underlättas av vårt samarbete. De
som kommer till oss är i första hand stu-denter med särskilda behov och studenter med studiesvårigheter av olika karaktär.
Sex huvudfärdigheterVår gruppverksamhet inom studieverk-staden utgår från sex huvudfärdigheter. De är tala, skriva, läsa, motivation/mål, studievanor och välbefinnande. För varje färdighet finns flera stödinsatser för stu-denter att välja utifrån behov. Formen för stödinsatserna varierar och kan vara en fö-reläsning, en kurs, en handledning eller ett seminarium.
läsa Läskurs för dyslektiker och seminarium med rubriken Effektivare läsning erbjuds av dys-lexipedagog, språkverkstaden.
Motivation/mål
Vägval under studietiden – seminarium för studenter som är osäkra på sitt studieval och behöver studievägledning. Studera i Sverige – utländsk utbildningsbak-grund – seminarium för studenter som vill förbättra sina kunskaper kring högskolestu-dier i Sverige.
Studievanor Vägen till framgångsrika studier – en föreläs-ning om studievanor och studieteknik ges flera gånger per termin.
Välbefinnande Ökat välbefinnande/stresshantering – kurs erbjuds av kurator och sjuksköterska, stu-
denthälsan. Samtalsgrupp för vuxna barn till missbrukare – erbjuds av kurator, studenthälsa och dia-kon, studentprästerna.
Tala Våga tala – kurs för studenter med talrädsla erbjuds av kurator, studenthälsan. Talängslan – seminarium för studenter er-bjuds av kurator, studenthälsan.
Skriva Skriv- och läskurs för dyslektiker erbjuds av dyslexipedagog, språkverkstaden. Att skriva akademiska texter – föreläsningar i akademiskt skrivande erbjuds flera gånger per termin av språkkonsult, språkverksta-den.
Universitetet erbjuder dessa stödinsatser i ett gemensamt program där också student-prästerna medverkar. Det finns planer på att erbjuda skrivhandledning till studenter på engelska (academic writing) inom språk-verkstaden. En workshop i programmet Word planeras för dem som behöver skriva bättre för att klara de akademiska studierna. Fördjupning i anteckningsteknik är efter-frågat.
Presentationsteknik och någon form av riktat stöd för studenter med tentamens- och prestationsångest ligger också i plane-ringen. <
hElENA lINDVAll
Studieverkstad – färdigheter för framgångsrika studier
Goda exempel 39
Studenthälsan och studievägled-ningen vid Malmö högskola håller en gemensam introduktionsföre-läsning kring stresshantering och studieteknik för nya studenter. På detta sätt lyfts frågorna tidigt och studenterna blir bättre rustade inför sin studietid.
För varje utbildningsområde vid Malmö högskola finns ett nätverk för studiesociala frågor som studenthälsan håller i. Förutom studenthälsan, representanter för utbild-ningsområdet samt en studentrepresentant, ingår även studentprästerna och en sam-ordnare för studenter med funktionshinder i detta nätverk. Vid en av träffarna med utbildningsområdet Hälsa och samhälle lyftes för några år sedan det faktum fram, att många studenter är stressade över sin studiesituation.
– Oavsett om man som student kom-mer direkt från gymnasiet eller från arbets-livet så innebär studierna en stor omställ-ning. Förändring överlag skapar stress och detta är en ny situation för de allra flesta, säger Karolina Källoff, kurator på student-hälsan vid Malmö högskola.
Nätverket diskuterade hur man på bästa sätt skulle möta denna utveckling och bestämde sig för att införa en introduk-tionsföreläsning på temat studieteknik och stresshantering.
Konkreta tips och exempelIntroduktionsföreläsningen om studietek-nik och stresshantering pågår i två timmar och är obligatorisk inom ramen för de introduktionsveckor som Hälsa och sam-hälle har vid varje terminsstart. Tanken är att studenterna ska få verktyg för att tackla
stressen när den kommer, men även att stu-denterna ska få en insikt om att många bär på samma tankar, känslor och funderingar inför sina påbörjade studier.
– Vi varvar information, exempel och tips med att aktivera studenterna. De får till exempel diskutera två och två vad de har för känslor kring att vara ny som student, vad som stressar dem eller på vilket sätt de bäst lär sig nya saker, förklarar Karolina Källoff.
Föreläsningen är konkret och fylld av vardagliga exempel. De pratar om stress-reaktioner, vad som händer i kroppen vid stress och hur man kan hantera olika situa-tioner. Men också hur våra tankar påverkar oss och hur man kan tänka annorlunda för att inte bli stressad. När det sedan handlar om studieteknik tar de upp lärstilar, me-toder för hur man läser facklitteratur samt studieplanering.
– Tidigare har studenterna oftast haft någon annan som bestämt över deras tid. Högskolestudier innebär en stor frihet och det är inte lätt att veta hur man gör när man är sin egen chef, menar Karolina Käl-loff.
Närmare till studenthälsanIntroduktionsföreläsningen innebär också ett bra tillfälle för studenthälsan och studie-vägledningen att presentera sina verksamhe-ter. Efter föreläsningen har studenterna fått ansikten på personerna, vet var de finns och vilken typ av hjälp som finns att få.
– Det är en oerhört viktig del att göra verksamheten synlig och visa att det inte är så farligt att söka sig till oss, säger Karolina Källoff.
Utvärderingar visar också att studen-terna tycker det är tryggt att känna till
studenthälsan och dess verksamhet. De visar även att många känner sig lugnare och mindre stressade efter föreläsningen och att de fått konkreta verktyg för att bättra tackla sin studiesituation.
Inkluderande synsättSamarbetet med utbildningsområdena är mycket viktigt för studenthälsan och studievägledningen. De är noga med att inte enbart vara separata enheter som ger stöd till studenter, utan strävar istället efter att arbeta tillsammans med andra delar av högskolan. Introduktionsföreläsningen har hittills överförts till ytterligare ett utbild-ningsområde, men förhoppningen är att kunna utveckla detta koncept så att alla studenter på högskolan får ta del av denna föreläsning. <
KAROlINA KÄllOFF
(Hit hör bild Karolina Källoff_Malmö)
INTERVJU
Introduktionsföreläsning lugnar studenter
– Det är en oerhört viktig del att göra verksamheten synlig och visa att det inte är så farligt att söka sig till oss, säger Karolina Källoff.
40 Goda exempel
Studenthälsan i Halmstad använ-der fokusgrupper i sitt kvalitets-förbättrande arbete för att lyfta fram värdet av studenternas re-fl ektion över egna upplevelser och för att komma åt fl er än ledarge-stalternas åsikter.
Den grundläggande hållningen till arbetet med ett processorienterat fokusgruppsar-bete är att det är skillnad mellan upprep-ningar och traditioner. I både vårt eget och i studentkårens arbete fi nns risken att upp-repa förra årets eller förra gångens program eller upplägg. Särskilt stor är kanske risken om kunskapsöverföringen sker orefl ekterat mellan olika studentkullar.
Mycket lever vidare utan eftertankeUpplevelser och värderingar hos ledarge-stalterna och hos de tysta i en grupp är inte alltid de samma och ingenting är så bra att det inte går att förbättra. Risken är att det vi minns upprepas och det är oftast ytter-ligheterna som sätter spår – både det riktigt bra och det anmärkningsvärt dåliga lever vidare utan refl ektion.
Fokusgruppernas upplägg Det upplägg som vi nu använder genom-förs med ungefär följande faser eller mo-ment och brukar ta en halvdag med avbrott för fi ka. Annan plats än högskolemiljön är att föredra.• Isbrytare och presentation. Namnlek
eller övning som fokuserar på deltagar-nas förfl utna och inte på roller i nuet.
• Syfte och tidsramar. • Perspektivövning. Övning som tar fasta
på att vi alla har ett perspektiv och inte ”sanningen”.
• Dialog och debatt. Samtal om förde-larna med dialog respektive debatt. Här väljer vi dialogen som form, dvs. vi har våra perspektiv och värderar våra upple-velser olika. Vi lyssnar alltså för att lära och inte för att försöka vinna.
• Problemställning. Diskussion om vad som har varit så bra att det inte får glömmas bort nästa gång, vad som har varit mindre bra och vad som har sak-nats helt. Alla synpunkter som kommit fram tas tillvara för framtiden.
• Förändringsförslag. Samtal om hur man skulle kunna förändra nuet. Försla-gen ska vara konstruktiva och inte vär-derande av vad som eventuellt inte går.
• Sammanfattning, tack och löfte om
återkoppling.
Fokusgrupper har höjt kvaliteten i både studenthälsovården och kårarbetet
Arbetet med fokusgrupper har varit läroriktSammanhanget kräver en lyhörd och kom-munikativ samtalsledare. Varje grupp bör inte vara större än åtta till tio personer. I vissa fall har deltagarna i grupperna aldrig träff ats förut. Andra gånger har grupperna redan varit formerade i arbetsgrupper bestå-ende av studentkårens aktiva. Vi har ibland haft fl era parallella grupper vid olika bord i samma lokal. Vi har haft god respons och kontinuitet i arbetet med att processa redan befi ntliga arbetsgrupper inom kåren, men svårare att få till grupper för att belysa mer allmänna fenomen eller behov. Kvaliteten på kårarbetet har blivit betydligt högre och vi på studenthälsan har skaff at oss värdefull kunskap tack vare arbetet med fokusgrup-perna.
PER ÖSTERBERG
Goda exempel 41
Högskoleverket är en central myndighet för frågor som rör universitet och
högskolor. Verket arbetar med kvalitetsbedömningar, tillsyn, uppföljningar, ut-
veckling av högre utbildning, utredningar och analyser, bedömning av utländsk
utbildning och studieinformation.
Läs mer på vår webbplats www.hsv.se.