goda exempel från vår egen verksamhet i norrbotten

Division Länssjukvård

Goda exempel från vår egen verksamhet i Norrbotten


Behovet av att kunna hjälpa en man med akut urinstämma har funnits så länge människan har funnits.

För mer än 3000 år sedan lindrades den urinstämdes kval med hjälp av katetrar gjorda av metall, trä, vasstrån, fjädrar och dyl.

För ca 2000 år sedan insåg man vikten av att tömma blåsan inför en förlossning och vid ryggmärgsskador med paralytisk blåsa.

Sedan 1986 har det funnits ett verktyg i form av ultraljudsmätning för att mäta blåsvolym.

Historik


För att på ett noninvasivt sätt mäta volymen i urinblåsan, vilket ger vårdgivaren den information han behöver för att ge patienten den bästa vården.

För att mäta residualurin, avgöra om patienten behöver kateteriseras samt utredning av urininkontinens.

Höjer vårdkvaliteten då onödiga kateteriseringar som kan leda till infektioner inte behöver utföras.

Bladder Scan Varför gör man ultraljudsmätningar?


Godartad prostataförstoring (BPH)

Fysiologiska åldersförändringar

Instabil blåsa ex vid ryggmärgsskada

Neurologiska sjukdomar ex MS, parkinsson

Nokturi polyuri Prostata- och blåscancer

Orsaker till urinretention Uretrastriktur Blåshalsskleros Kronisk prostatit UVI Blåssten Prolaps Medfödda

missbildningar

Informera patienten Patienten får ligga i sängen så plant det går, uppmana

patienten att ej prata eller skratta under mätningen Inställning av apparaten man/kvinna Palpera symfysen Ultraljudsgel Scanna Förvissa dig om att du är i rätt läge När mätningen är utförd torkas patienten och proben

av. Vid behov tvättas proben med tvål och vatten.

Inför mätning



Kontakt mellan probe och hud måste alltid finnas. Man kan ej mäta genom ett förband.

Om vätskemängden misstänks vara för liten kan man föra proben högre upp på buken för att försäkra sig om att man verkligen har fått med hela blåsan.

Om vätskevolymen är högre än vad man fått ut vid en urintappning, kan det bla bero på cysta, ascites, hematom, koagler, dialyspatienter och nyförlösta

Felvärden


Charrière 1803 - 1876

Fransk instrumentmakare

Kateterns storlek mäts i Charriére

alt ”French” 1Ch = 1/3 mm 1Ch = 1 Fr

KateterstorlekarCh / Fr Diamet

er(mm)

12 4

14 4,7

16 5,3

18 6


Tappningskateter Kvarliggande kateter 2vägs kateter 3vägs kateter Suprapubisk kateter

Kateter typer


Olika katetertippar


Latex Silicon Blandmaterial PVC/PVC fria

Material


http://www.vardhandboken.se/Texter/Kateterisering-av-urinblasa/KAD-man/

Kateterisering







Slutet system Kateterventil – Klämma Dokumentera tidpunkt, indikation, storlek och planerad

behandlingstid vid insättning av urinkateter. Utvärdera behovet av KAD <700ml urinretention = engångstappning 700-1500ml måttliga blåstömmningsbesvär och normalt

krea = KAD med ventil 2-3 dagar. Kateterdragning efter 3 dagar ev RIK.

>1500ml urinretention KAD öppen urinmätning kontroll av Krea, Na, K


http://www.youtube.com/watch?v=pMc6Uaxj0HA

RIK




Hur ofta ska jag tappa mig? 3-5 gånger per dag är den vanligaste rekommendationen

och det bör du göra om du t.ex. har drabbats av urinretention (inte kunnat kissa alls)eller har en residualurin (den mängd urin som är kvar i blåsan efter det att du har kissat) som är 200 ml eller mer.

Om du kan, försök att kissa innan du kateteriserar dig. När kan jag sluta med RIK? När residualurinen under flera dagar understiger 100 ml.

RIK - Patientinformation


Varför är det viktigt att tömma urinblåsan ofta och regelbundet?

Vid varje tappningstillfälle förs det in lite bakterier, dessa tappas dock ur vid nästa tappning, därför är det viktigt att tappningarna inte sker för sällan och att blåsan blir fullständigt tom vid varje tillfälle.

OBS! Tappad volym bör aldrig överstiga 400 ml (morgonurinen undantaget), gör den det måste tappningsfrekvensen ökas eller vätskeintaget minskas, detta för att minimera risken för urinvägsinfektion.

En tumregel är att det alltid är bättre att RIK: a sig en gång för mycket än en gång för lite.

Du bör kateterisera dig: ………………………………………… gånger per dag

Katetersort: ……………………………………………… Storlek: ………….…

Sjuksköterska: ………………………………………………………. Telefonnummer till Urologmottagning:

…………………………………..


Uridom• Ett alternativ vid inkontinens

• Material och skötsel


http://insidan.nll.se/NLL/For-vardgivare-inom-halso--och-sjukvard/Verksamhetsomraden/Allmankirurgiurologi/Patientinformation-urologi/

Länk till patientinformation





goda exempel från vår egen verksamhet i norrbotten

Documents