GODA EXEMPEL

En förstudie om hur tillgängligheten till säkra ridvägar/ridstigar ser ut i dag för hästekipage i Tjörns kommun.

Med goda exempel från andra kommuner som anlagt ridvägar och förslag för framtiden.

Ett projekt finansierat av Leader/Terra et Mare

Projektägare: Projektkonsult i VästProjektledare: Annika Grundberg i samarbete med ridklubbar, stallägare, hobbyryttare och hästföretagare i kommunen

1

Innehållsförteckning

Inledning 3

Varför är hästen viktig 4

Säkra ridvägar i Ale 10

Säker häst på Orust 12

Veneröd, Kungälvs kommun 13

Ridfrämjandet Lerum 14

Så gör man i Göteborg 16

Praktiska exempel 17

Markägaravtal 21

Finansieringsmöjligheter 26

Tjörn 27

Källor 33

2

GODA EXEMPEL

När man ska anlägga ridvägar är det många intressen som ska tillgodoses. Hästsport omfattar många grenar och hästarna både rids och körs så de vägar som iordningställs ska passa för den verksamhet som finns i området.

För att anlägga ett par hundra meter ridstig kan man vara tvungen att förhandla med flera olika markägare. Ofta är relationen mellan markägare och hästburna dålig på grund av kommunikationsproblem som går långt bakåt i tiden. De som genomfört framgångsrika ridvägsprojekt menar att det allra viktigaste, och det man bör göra först, är att skapa goda relationer med markägarna.

Kommunernas satsning på hästsporten varierar kraftigt. Många ridvägsprojekt genomförs utan att kommunen involveras nästan någonting alls. I andra kommuner ser kommunledningen vinsterna med en väl fungerande hästnäring. Det ger pengar tillbaka genom turism och hästföretagande.

Hur ska anläggandet av ridvägen finansieras? EU-bidrag? Andra bidrag? Kommunen? Ideella krafter och sponsring? Det går att göra billiga ridvägar och det går att göra dyra, viktigt är att man från start har klart för sig vad för ridväg det ska bli, hur den ska finansieras och hur underhållet ska skötas. En illa skött ridväg kan växa igen på ett par år.

I arbetet med att göra ridvägsförstudier i fyra västkustkommuner har stor vikt lagts vid att ta del av goda exempel. Varför ska man uppfylla hjulet gång på gång. Varsågod, här kommer en samling goda exempel och information om finansieringsalternativ. Lycka till med framtida ridvägsprojekt.

3

Varför är hästen viktig

Antalet hästar har mångdubblats i Sverige såväl som i övriga västvärlden under de senaste 40 åren och hästsektorn representerar idag en markanvändning som har en stor betydelse för landsbygdens utveckling och förändring. Hästsektorns bas är en användning av hasten för hobby och fritidsändamål. Detta har skapat en markanvändning som ger nya förutsättningar på landsbygden, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Samtidigt skapar det även konflikter mellan traditionell markanvändning och den framväxande fritidsbaserade aktiviteten.Utmaningen ligger i att tillvarata den drivkraft som finns inom sektorn och att ge den möjlighet att utvecklas i samklang med annan markanvändning. En av de stora problemställningarna som sektorn ställs inför är tillgänglighetsfrågan för och till ridning och användning av annans mark för ridning (Elgåker, 2012). Det pågår ett flertal projekt på såväl nationell, regional som lokal nivå för att hitta modeller för att arbeta med tillgänglighetsfrågan på ett praktisk tillämpbart sätt.

Hästsektorns utveckling i relation till det traditionella jordbruket – en översiktHästen har traditionellt använts som ett redskap för transporter och inom jord- och skogsbruk. Antalet hästar minskade från cirka 700 000 i början av 1900-talet till cirka 70 000 på 1970-talet. Sedan dess har hästen fått en renässans s samhället och antalet hästar i Sverige uppgår till över 360 000 år 2010. Dessa hästar används inte för transporter och jordbruk utan för hobby, fritid och sportändamål. Utvecklingen är likartad i hela västvärlden även om strukturen och formen den tar styrs av lokala, regionala och nationella förutsättningar för bland annat markanvändning genom regler, lagar och traditioner, ekonomisk utveckling, markpriser, jordbrukets struktur och arbetsmarknad (Elgåker, 2011). Hästsektorn är kvinnodominerad och i Sverige är cirka 80 procent av de aktiva utövarna kvinnor (Ridsportförbundet, 2009; Riksidrottsförbundet, 2008).

Jordbrukets djurslagAntalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till strax över 71 000, vilket motsvarar en minskning med 26 procent under de senaste 20 åren. Utvecklingen kan illustreras genom att antalet kor för mjölkproduktion har minskat med 68 procent samtidigt som den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat från 27 till 62 djur under samma tidsperiod. Under de senaste 100 åren har en genomsnittlig besättningsstorlek gått från cirka åtta nötkreatur per företag jämfört år 1937 till cirka 70 nötkreatur per företag idag. Jämfört med 1930-talet finns endast sex procent av företagen kvar. Mer än var fjärde jorbruksföretagare som driver enskild firma var 65 år eller äldre år 2010, vilket är en ökning jämfört med år 2007. Knappt var femte jordbruksföretagare är under 45 år gammal. Skillnaden i åldersfördelning mellan kvinnor och män är relativt liten. Bland kvinnorna var dock andelen yngre

4

företagare något högre än bland männen. Statistiken påvisar en pågående och snabb strukturförändring där de traditionella djurslagen minskar snabbt, där kvarvarande lantbrukare är äldre och där kvarvarande jordbruksenheter blir allt större och färre.

Hästhållningen – dess markanvändning och ekonomiI motsats till det traditionella jordbrukets djurslag har antalet hästar ökat med 10-20 procent mellan år 2004 och år 2010. Idag är antalet hästar lika stort som antalet mjölkkor i Sverige. Antalet platser med häst uppskattas år 2010 till 77 800, en ökning med 22 000 platser från år 2004 och varje plats hyser i snitt cirka fem hästar (Jordbruksverket, 2010). Statistiken visar att ¾ delar av alla hästar och ⅔ av alla platser med häst finns inom större tätorter eller i tätortsnäraområden. Rapporten Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse från 2004 anger att hästsektorn omsätter 20 miljarder kronor per år i direkta ekonomiska effekter och ytterligare 10-26 miljarder I spridningseffekter (Johansson m.fl., 2004). Modellen som använts för beräkningen är en input-output analys och utgår från ett hästbestånd på cirka 250 000 hästar. Sedan dess har antalet hästar ökat till över 360 000 så siffrorna torde vara underskattade i dagens situation.

De flesta hästar hålls inte med det primära syftet att generera en ekonomisk vinst för ägaren. Därför är hästsektorns utveckling inte som de traditionella jordbruksnäringarna baserad på en produktion och försäljning av varor. Hästsektorns framväxt baseras på andra incitament än ekonomiska; människor håller häst för att kunna utöva en hobby och fritidssysselsättning.Traditionell markanvändning på landsbygden baseras på produktion, hästens markanvändning baseras på möjligheten att utöva ridning och körning med häst som en hobby. Detta gör att ekonomin kring hästsektorn ser annorlunda ut eftersom pengarna inte tjänas på djuret direkt utan på de tjänster och varor som krävs för att utöva hobbyn.

Hästsektorn bidrar till en ekonomisk diversifiering på landsbygden och nya affärsmöjligheter för lantbrukare eftersom hästägarna ofta köper in de tjänster och produkter som behövs till den egna hästgården (Elgåker m.fl., 2010). Jordbruksföretagen har fördelen av att oftast redan ha tillgång till den maskinpark, kunskap och lokalisering som behövs för att kunna införlivahästsektorn som en ekonomisk nisch i företaget eller helt gå över till denna bransch. Detta illustreras inte minst av att antalet jordbruksföretag med häst har ökat från 95 660 till 117 000. Av dessa var 68 000 egna och 49 000 installade, det vill säga ägaren betalde för att ha hästen hos någon annan (Jordbruksverket, 2010).

Hästsektorns ekonomi kan beskrivas genom kluster där olika typer av tjänster kräver olika stor täthet av hästar (Garkovich m.fl., 2009). Det första klustret

5

närmast hästen består av de primära varor och tjänster som måste produceras för att hålla hästen, detta inbegriper foderproducenter, hovslagare, veterinärer med flera. Nästa del består till exempel av försäljning av utrustning,hästtransporter, träning och annat kopplade direkt till användningen av hästen.Utanför detta tillkommer yrken som kräver en allt större mängd hästar för att ha en tillräckligt stor kundbas, till exempel hästkiropraktorer, hästrehabilitering, hästfotografer etc.

Hästarna är starkt kopplade till storstadsregionerna och till tätbefolkade områden. Genom att hästsektorns ekonomi baseras på att de flesta som håller hästarna har en inkomst från något annat arbete överförs pengar till landsbygden som annars kanske inte hade kommit landsbygden till del.

Tätortsnära områden har specifika kvalitéer med egenskaper som är specifikt urbana, specifikt rurala och unika för dessa gränslandsområden. I tätortsnära områden är det till exempel möjligt att förhållandevis enkelt pendla mellan en boendemiljö på landsbygden och arbetstillfällen i staden och på så sätt förs en urban ekonomi ut på landsbygden. Hur detta sker beror på till exempel livsstil, arbetstillfällen och pendlingsmöjligheter, infrastruktur, populationstäthetoch jordbrukets struktur och förutsättningar. I dessa områden råder det även en stark konkurrens om mark och många olika intressen måste samsas kring markresursen (Marsden & Sonnino, 2008).

En studie från Tyskland visar att strukturen på hästsektorn där liksom i Sverige är heterogen och fyra olika kategorier av hästgårdstyper kan identifieras med olika förutsättningar för att bidra till en mångfunktionellt tätortsnära landsbygd med avseende på ekonomisk utveckling, miljö och naturskydd, kulturlandskap och till rekreation och friluftsliv (Zasada, m.fl., 2011);

Diversifierad traditionell verksamheto Hästverksamhet som ett komplement till gårdens övriga

aktiviteter och som ytterligare inkomstgenereringo Tydlig inriktning på ekonomisk vinning genom närheten till

befolkningscentrao Generellt lokaliserad i mer rurala miljöer, längre bort från tätorto Bidrar till naturvård genom att underhålla mindre produktiva

marker och kulturlandskapo Använder mer bekämpningsmedel och gödningsmedel än

genomsnittet

Extensiv hästorienterad verksamheto Tillhandahåller ofta ett brett spektrum av hästorienterad service

och verksamhet, till exempel inackordering, uthyrning och/eller turistverksamhet

o Företagen drivs som specialiserade och ekonomiskt orienterade 6

företago Mindre vanligt är utbildningsverksamhet som ridskola eller

terapiverksamhet Hobbyverksamhet

o Ren hobbyhästhållning utan krav på ekonomisk vinsto Har stor betydelse för miljö och kulturlandskap eftersom

hästhållningen till stor del bedrivs extensivt och utan stor mängd gödnings- och bekämpningsmedel

Intensiv verksamhet inriktad enbart på hästo Små enheter där hästhållningen bedrivs intensivto Har stor ekonomisk betydelse eftersom dessa gårdar har anställda

och en hög omsättning

De kategorier av hästhållningstyper som beskrivs ovan av Zasada (2011) finns i Sverige också, men med en annan fördelning och struktur. I Sverige karakteriseras hästsektorn av en större andel ren privat hobbyverksamhet med endast ett fåtal hästar per anläggning än vad som är möjligt i Tyskland. Eftersom konkurrensen om marken och folkmängden är större i Tyskland så finns det mindre utrymme för att hålla en egen gård med ett fåtal hobbyhästarutan dessa inackorderas i större omfattning på en större anläggning istället, vilket gör den inriktningen vanligare än i Sverige. Detta är möjligen också förklaringen till att antalet hästar per anläggning ökar närmare större tätorter och städer, till exempel i Stockholmsområdet (Elgåker m.fl., 2012).

Betydelse av tillgänglighet för och till ridningHästsektorns ekonomiska bas i Sverige utgörs av användningen av hästen för hobby och fritidsändamål. Detta har skapat en ny och annorlunda markanvändning som skapar nya förutsättningar på landsbygden, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Utmaningen ligger i att tillvarata den drivkraft som finns inom sektorn och att ge den möjlighet att utvecklas isamklang med annan markanvändning. Samtidigt skapas det även konflikter mellan traditionell markanvändning och den framväxande fritidsbaserade aktiviteten. En av de stora problemställningarna som sektorn ställs inför är tillgänglighetsfrågan för och till ridning och användning av annans mark för ridning (Elgåker, 2011; Elgåker m.fl., 2012).

Allemansrätten och ridningenAllemansrätten är inskriven i den Svenska grundlagen sedan 1994 (18 kap 2§). Allemansrätten har dock ingen egen lagstiftning utan begränsas av lagstiftning kring intrång, skadegörelse och egenmäktigt förfarande. Allemansrätten är det som återstår utanför dessa lagar och kan sammanfattas som att det inte är tillåtet att störa och förstöra. Det är tillåtet att gå, cykla eller rida över privat eller statligt/kommunalt ägd mark vid enstaka tillfällen, det är tillåtet attplocka svamp och bär, samt att tälta i liten omfattning. Det är inte tillåtet att

7

färdas på växande grödor och över tomtmark.Allemansrätten ses internationellt som ett väl fungerande system för att lösa frågor kring tillgänglighet och modellen har testats i försök att utveckla tillgängligheten för allmänheten till exempel i Skottland (Marshall och Myrvang-Brown, 2009; Vergunst, 2009). Den ideologiska hållningen att naturen skall vara tillgänglig för alla kan förklaras av en socialdemokratisk tradition (Kaltenborn m.fl., 2001) och idén att privat ägande har en social dimension och ansvarkopplat till sig. En del av den sociala dimensionen av markägande innefattar att markägaren är ålagd att tillåta allmänheten tillträde enligt allemansrätten till gagn för allmänheten att i viss mån kunna utnyttja och få tillträde till naturen (Åslund, 2008).Allemansrätten är i många fall välfungerande, framför allt i de delar av landet som har en låg populationstäthet, det vill säga gott om mark och få användare. Allemansrätten blir problematisk när det finns alltför många användare på en alltför liten yta; ingen individ är nödvändigtvis skyldig till skada men sammantaget riskerar det ändå att uppstå ett slitage som ligger utanför detsom rimligen kan förväntas ingå i allemansrätten. Vidare är det i områden där det råder brist på allemansrättslig mark problematiskt ur två synvinklar; den mark som finns riskerar att bli överutnyttjad och de som är i behov av tillgänglig mark för rekreation står inför en reell brist. Westerlund (1994) påtalar en förändring av allemansrätten åtminstone i vissa regioner där många aktörer och intressenter skapar fler konfliktytor; privatpersonen som vill utöva friluftslivgenom att plocka svamp, rida eller tälta; kommunen som vill kanalisera allmänheten till vissa rekreationsområden eller badplatser; entreprenören som vill utnyttja ett markområde för ett frilufts- och turismföretag etcetera. Konflikten mellan markägaren och samhället är framför allt riktad mot problemställningar som berör markanvändning och miljö men även hurkomponenterna som utgör allemansrätten bör utvecklas och förändras (Sandell & Svenning, 2011).

Kommunens betydelseÖversiktlig planering i Sverige är traditionellt en kommunal, lokal och urban aktivitet utförd av arkitekter och ingenjörer med fokus på infrastruktur och bebyggelse och på senare tid även av ekologer och andra grupper med miljökompetens. Lagstiftningen har framför allt hanterat skydd av natur- och kulturlandskap från exploatering av naturresurser genom modernt jord- ochskogsbruk, industri, och energiproduktion (Nilsson, 2001). Sverige har kommunalt planmonopol vilket innebär att kommunen är den minsta och enda administrativa enhet som utför planering för markanvändning, även om ramen för detta sätts av gällande lagstiftning genom till exempel plan- och bygglagen och miljöbalken. Det svenska planeringssystemet ger kommunenett starkt eget bestämmande medan stat och region har betydligt mindre makt över markanvändningen. Kommunen spelar genom planmonopolet en viktig roll för hästsektorns möjlighet att utvecklas med avseende på tillgänglighetsfrågan

8

(Elgåker 2011; Elgåker m.fl. 2012).I ett flertal av de tillgänglighetsprojekt för ridning som genomförts har kommunens engagemang spelat en viktig roll baserat på tre faktorer för att understödja processen kring tillgänglighetsarbetet.Dessa faktorer är enligt Elgåker (2011) att kommunen agerat:

Legitimerandeo Kommunen legitimerar genom sin medverkan att det finns ett

behov och att det finns en medvetenhet om behovet och problemställningen.

Faciliterandeo Kommunen fungerar som en neutral part och medverkar i

framtagandet av ridslingor genom att tillhandahålla en mötesarena för de inblandade intressenterna.

Koordinerandeo Kommunen har ett ovanifrån perspektiv och kan binda samman

olika projekt och identifiera fysiska problemområden där det kan behövas punktinsatser för att möjliggöra sammanlänkning av slingor.

(Kapitlet “Varför är hästen viktig” är ett utdrag ur rapporten “Planering och tillgänglighet för ridning i det skånska landskapet” som skrivits av Hanna Elgåker.)

9

Säkra ridvägar i Ale

Säkra ridvägar i Ale är en ideell förening. Projektet med ridvägar i Ale startade 2010 och man har finansierat anläggandet av ridvägar genom projektmedel från Leader och kommunen. Här följer tips och erfarenheter från dem.

Projektet startade genom att man kallade till ett informationsmöte i lokalpressen. Man fick med sig politiker men framhåller att det är viktigt att inte göra politik av frågan om ridvägar, det kan vara konfliktskapande.

Mycket tid har ägnats åt lobbying mot politiker, fysiska möten och per telefon. Man har också sökt mycket kontakt med kommunens tjänstemän.

Viktigt att lyfta fram vad kommunen kan vinna på att bygga ut ridvägs- och ridledsnätet.

Föreningen har kontrakten med markägarna. I första kontakten med markägarna är det viktigt att ha med ridintresserade i området som det gäller.

I Ale bygger man riktiga vägar, man har en timanställd projektledare med erfarenhet av att anlägga vägar. Deras erfarenhet är att det nästan alltid lönar sig att bygga 2,5-3,0 meter brett med bärlager än smala lösningar med otjänligt bärlager av sämre kvalitet. Lägg till p-platser för bil med släp i anslutning till ridslingor och ridvägar.

De har inget långsiktigt skötselavtal än men det är på gång. Ridvägar av god kvalitet minskar behovet av skötsel.

Många ideella timmar har gått åt. Man försöker lägga ridvägarna så att de inte ligger i direkt anslutning till

bil- och cykelvägar. Leta efter alternativ med så lite konfrontation som möjligt, det gör inget om sträckan blir lite längre om man därigenom undviker konflikter.

I dag finns totalt cirka 6-7 mil sammanhängande ridvägar Ta kontakt med markägaren först och helst personligen. Regelverket är krångligt. På en anordnad ridled gäller

vägtrafikkungörelsen och på en enskild slinga gäller allemansrätten. Starta en ideell förening med ett bestämt mål. Säkra ridvägar i Ale har cirka 30 medlemmar. Att anlägga ridvägar på gamla kyrkvägar är inte helt lätt då det är

markägaren som har rätten till vägen. Dock är det så att så kallade ”fägator” och kyrkstigar redan är tillgängliga (allmänna) enligt dess ursprung.

Man försöker att undvika att fälla stora träd och undviker att dra ridvägar där det behöver sprängas. Bortledning av vatten viktigt liksom markprofilering och markduk.

Vägarna är gjorda med grovt makadam i botten och 0.6 väggrus uppe på. Ett riktigt godkänt bärlager och ett för hästhovar godkänt slitlager.

10

Samarbetar med golfklubben där man anlagt en del av en ridslinga. Man har också samarbete med pilgrimsvandrare.

Försöker undvika att bygga nära bebyggelse men om man kommer nära bebyggelse, sök kontakt med de boende i förväg.

Viktigt att framhålla inför politiker och tjänstemän att hästnäringen främjar företagande, arbetstillfällen och turism. Och att även en ridled är infrastruktur.

Viktigt att ta hänsyn till fornminnen när man planerar samtidigt som närhet till sådana ger en bättre tillgänglighet för besökare vilket givetvis är önskvärt.

Medelpriset har varit omkring 300-500 kronor per löpmeter, vid svåra sträckor kan det bli dyrare.

Använd lokala entreprenörer och gör inköp genom kommunen för att få bättre priser. Kolla alltid hur momsavdragen fungerar när bidrag lämnas. Gör klart i förväg hur arbetsfördelningen ska se ut.

www.sakraridvagar.se

11

Säker häst på Orust

På Orust finns den ideella föreningen Häst på Orust. Föreningens mål är att sammanbinda befintliga vägar och stigar till lokala säkra ridslingor. På lång sikt vill man binda samman de olika ridslingorna med varandra. I dag har man en färdig ridstig som är cirka åtta kilometer lång på den östra delen av Orust. Ridstigarna finansieras via sökta bidrag, sponsorer och stor ideell insats. Man har även samverkat med Hushållningssällskapet i Väst. Man har gott samarbete med markägarna och har skrivit avtal om att få bruka marken där ridstigarna går. Man sköter själva underhållet av ridstigarna genom årliga arbetsdagar. Orust kommun har inte medverkat aktivt i anläggandet av ridvägar. Vid ridslingorna har man satt upp ”ordningsregler” för dem som nyttjar ridstigarna.

Förutom att skapa ridstigar har man utbildningsdagar som kan handla om allemansrätten, säker hästhantering, hovvård etcetera.

www.hastpaorust.se

12

Veneröd, Kungälvs kommun

Sammanlagt har man gjort 2 800 meter ny ridväg och 900 meter anslutningsvägar har grusats. Detta gjordes inom ramen för ett LONA-projekt. Man har även märkt upp ridstigar i Guddehjälms naturreservat men inte anlagt några ridvägar. Det saknas anslutningsvägar för ridande in i reservatet. Under projektets gång ändrades förutsättningarna och projekttiden förlängdes två gånger. Det slutliga resultatet blev bättre än förväntat. I LONA-projekt krävs en 50 procentig medfinansiering vilket uppfyllts genom ideella insatser av medlemmar i de två föreningar som var involverade i projektet. Kungälvs kommun bidrog med tryckning och plastning av kartor och ridvägsskyltar samt fakturahantering, granskning och goda råd.

Underhållet av ridvägarna sköts av ryttarna som nyttjar dem och detta fungerar väl fortfarande efter fyra år. Ridvägarna smälter in i den omgivande naturen och underlaget har hållit väl så här långt.

13

Ridvägsfrämjandet Lerum

I Lerum har man fått med kommunen på tåget och de ridvägar man anlagt har helt finansierats av Lerums kommun. Man har inte sökt några projektmedel så här långt.

En av ridvägarna är belyst med solcellslampor. Belysningen består av 17 lampor som drivs av solceller och lamporna är rörelsestyrda och tänds upp allteftersom man rider på ridvägen.

14

Föreningen bildades 2005 och 2007 anlades den första ridvägen, hittills har det blivit ett tiotal ridvägar runtom i kommunen. Intresset från andra föreningar och organisationer. Bland annat fick man besök av Finlands motsvarighet till Hästnäringens Nationella Stiftelse i samband med Gothenburg Horse Show 2014. Förutom att samarbeta med kommunen för fler ridvägar arrangerar man föreläsningar och seminarier.

Lerums kommun säger att föreningen fungerat som en buffert gentemot ryttarna. Det har varit ett gott samarbete som har fungerat väl och där alla intressenter kunnat komma överens och därmed har ridvägsnätet kunnat byggas ut i den omfattning som gjorts.

www.ridvaglerum.se

www.lerum.se

15

Så gör man i Göteborg

I Göteborg gjorde man en omfattande utbyggnad av kommunens ridvägar, ett projekt som avslutades 2010. I dag har man ungefär 80 kilometer anlagda ridvägar. De anlagda ridvägarna är konstruerade som gångvägar vad gäller vägkroppen. Beroende på hur man anlagt dem har det varit olika svårt. Utbyggnaden av ridvägsnätet föregicks av ett omfattande planeringsarbete för att hitta bra sträckningar som det var möjligt att bygga på.

Underhållet och driften av ridvägarna sköts av Park- och naturförvaltningen i Göteborgs kommun. Man har som målsättning att ha vägkantsslåtter av ridvägarna en gång om året och därutöver reparationer när skador på vägarna upptäcks. Vid mer omfattande reparationer till exempel efter skyfall görs en prioritering av förvaltningen utifrån vilka resurser som finns.

Det finns ingen egen budget för underhållet av ridvägarna men man har en schablon om 200 kronor per meter och år samt en underhållskostnad för trummor och liknande om 32 000 kronor per år. Detta är genomsnittskostnader och de kan variera från år till år.

För mer information om Göteborgs ridvägar se www.goteborg.se, klicka på Kultur & Fritid, därefter Motion och hälsa och där Utomhusmotion.

16

Praktiska exempel

I rapporten ”Planering och tillgänglighet för ridning i det skånska landskapet. En dokumentation av fyra seminarier kring tillgänglighet för ridning 2011” av Hanna Elgåker, utgiven av Hästen i Skåne, ges fler exempel på hur man kan anlägga ridstigar/ridvägar i anslutning

till befintliga gång- och cykelbanor.

17

18

19

20

Markägaravtal

Markägaravtalen kan se olika ut, det allra viktigaste är att de finns. Här har några av de ridledsprojekt som är med som goda exempel delat med sig av sina avtal:

ÖVERENSKOMMELSE

Mellan xx yy ägare till fastigheten zzzzz 1:1 i Kungälvs kommun (nedan kallad Vägrättsinnehavaren) och Hålta IK och LRF Hålta (Hålta IK och LRF Hålta nedan kallade Huvudmannen) har följande överenskommelse träffats för Ridslinga Ytterby-Veneröd :

1, Vägrättsinnehavaren lämnar Huvudmannen tillstånd att använda Vägrättsinnehavarens servitut på väg genom zzzzz 1:2, zzzzzz 1:8 och zzzzz s:6 för ridning. Ridslingans sträckning har godkänts av Vägrättsinnehavaren och markerats på karta tillhörande denna överenskommelse.

2, Vid överlåtelse av fastigheten zzzzz 1:1 åligger det Vägrättsinnehavaren att förbehålla denna rätt gentemot ny ägare varvid denna överenskommelse förutsätts fortsätta gälla.

3, Ändringar eller tillägg till denna överenskommelse skall för att vara bindande vara skriftligen avfattade och behörigen undertecknade av parterna.

4, De eventuella skador som uppkommer vid ridning samt vid byggnation av ridväg återställes av Huvudmannen.

Av denna överenskommelse har tre lika lydande exemplar upprättats, varav parterna tagit var sitt.

21

ÖVERENSKOMMELSE

Mellan xx yy ägare till fastigheten zzz 11:222 i Kungälvs kommun (nedan kallad Markägaren) och Hålta IK och LRF Hålta (Hålta IK och LRF Hålta nedan kallade Huvudmannen) har följande överenskommelse träffats för Ridslinga Ytterby-Veneröd :

1,Markägaren lämnar Huvudmannen tillstånd att framdraga och underhålla en ridslinga på angiven fastighet. Ridslingans sträckning har godkänts av markägaren och markerats på karta tillhörande denna överenskommelse.

2, Alla kostnader för ridslingan bekostas av Huvudmannen.

3, Avverkning av träd med stamdiameter grövre än 10 cm i brösthöjd får endast ske efter godkännande av Markägaren. Vid sådan avverkning är Huvudmannen skyldig att iaktta varsamhet med avseende på övrig växtlighet och mark. Virket läggs upp för Markägarens räkning.

4, Markägaren skall vid skogliga åtgärder så långt möjligt undvika skador på ridslingan.

5, Huvudmannen svarar för all drift och skötsel av ridslingan.

6, Vid överlåtelse av fastigheten åligger det markägaren att förbehålla denna rätt gentemot ny ägare varvid denna överenskommelse förutsätts fortsätta gälla.

7, Ändringar eller tillägg till denna överenskommelse skall för att vara bindande vara skriftligen avfattade och behörigen undertecknade av parterna.

8, Överenskommelsen är giltig till och med 2012-12-31 och förlänges härefter automatiskt ett år i sänder under förutsättning att uppsägning inte sker av någon part senast sex månader innan eller att ny överenskommelse träffats. Uppsägning skall för att äga giltighet vara skriftlig.

Av denna överenskommelse har tre lika lydande exemplar upprättats, varav parterna tagit var sitt.

AVTAL om nyttjanderätt av mark för ridled och ridslingaMarkägare: Postadress: Fastighetsbeteckning: Nyttjanderättshavare: Föreningen ”Häst på Orust”

OmfattningMarkägaren till ovanstående fastighet i Morlanda socken, Orust kommun och Västra Götalands län medger att nyttjanderättshavaren får bedriva hästrelaterad

22

verksamhet på den ridled/ridslinga som iordningsställts och som markerats på bifogad karta.

Arrendetid och uppsägningDetta avtal gäller för en tid av 10 år fr o m 15 novber 2013 och förlängs automatiskt med 5 år i taget med en ömsesidig uppsägningstid på minst 2 månader före avtalstidens utgång. Uppsägningen skall vara skriftlig.

Förtida uppsägningMarkägaren äger rätt att säga upp avtalet, skriftligen och med 2 månaders framförhållning, under löpande avtalsperiod om avsevärd skada och/eller olägenhet uppstår till följd av markens nyttjande.

ErsättningNyttjanderättshavaren äger rätt att nyttja upplåtet område utan att erlägga ersättning. Markägaren äger dock rätt till ersättning för skada på de vägar, stigar och det upplåtna området som ingår i ridleden/ridslingan och som uppstått till följd av den verksamhet som nyttjanderättshavaren bedriver och som medför direkta kostnader. Om skador inträffar till följd av verksamhet utanför det upplåtna området skall dessa ersättas enligt gängse skadeståndsrättsliga principer. Ersättningsanspråk för skada skall föregås av besiktning som parterna genomför gemensamt.

FärdigställandeNyttjanderättshavaren svarar för kostnaderna för iordningställande av den tilltänkta ridslingan/ridleden som tagits fram i samråd med markägaren. Nyttjanderättshavaren skall i samråd med markägaren vidta nödvändiga förebyggande och förbättrande åtgärder såsom dränering och/eller grusning för att undvika skador på marken till följd av verksamheten.

Nyttjanderättshavare rättigheterMarkägaren medger ledningsägaren rätt att

på avsedd mark anlägga, bibehålla och vid behov förnya ridslingan/ridleden. ta bort träd och andra föremål som är till hinder då ridslingan/ridleden

anläggs och underhålls, eller är till direkt men för dess säkerhet. Avverkade träd tillhör markägaren. Om markägaren själv inte vill ta hand om träden, ska nyttjanderättshavare lösa in och bortforsla bort dem.

disponera ett arbetsområde om högst 4 meters bredd då ridslingan/ridleden anläggs och underhålls.

omedelbart ta i anspråk ovan nämnda rättigheter.

Nyttjanderättshavare skyldigheterDå ridslingan/ridleden anläggs och underhålls ska nyttjanderättshavaren

23

eftersträva att minsta möjliga intrång och olägenhet uppkommer för markägaren. Härvid ska bl.a. följande iakttas:

På jordbruks- och skogsmark ska ridslingan/ridleden förläggas så att normalt brukande av jord kan bedrivas, och så att skogsbruk inte onödigtvis försvåras.

Skador som nyttjanderättshavaren förorsakar då ridslingan/ridleden anläggs eller underhålls ska skyndsamt åtgärdas.

Ridslingan/ridleden ska vara färdigbyggd senast 1 juni 2014.

Besiktning, skötsel och underhåll

När den tilltänkta ridslingan/ridleden iordningställts skall den besiktigas av parterna före nyttjanderättshavarens verksamhet startas.Därefter skall markägaren och nyttjanderättshavaren årligen gemensamt besiktiga upplåtet område. Det ankommer på markägaren att ta initiativ tillsådan besiktning.

Städning av upplåtet område skall ombesörjas av nyttjanderättshavaren. Nyttjanderättshavaren ansvarar för övrigt i samråd med markägare för skötsel och underhåll av området enligt följande:Markägare tar bort vindfällor och annat som hindrar framkomligheten på ridleden/ridslingan samt i möjligaste mån tillrättalägger skador som orsakats av skogsröjningsmaskiner och liknande. Nyttjanderättshavaren sköter underhåll av ridledens/ridlingans mark, såsom dränering och grusning, samt underhåll av annan utrustning som tillhör den ridrelaterade verksamheten såsom skyltar, rastplatser mm.

Uppförande av byggnader mmNyttjanderätthavaren äger ej rätt att uppföra byggnader eller andra anläggningar inom det upplåtna området, ej heller fälla träd eller på annat sätt förändra markområdets beskaffenhet om det ej överenskommits om detta i samband med iordningställandet av ridleden/ridslingan eller enligt annan skriftlig överenskommelse.InformationNyttjanderättshavaren förbinder sig att upplysa deltagarna i den hästrelaterade verksamheten om allemansrättens hänsyns- och ansvarsregler samt eventuella andra ordningsregler som gäller för det disponerade området.

Skyltning och märkningNyttjanderättshavaren ombesörjer och bekostar erforderlig skyltning och märkning av ridslingan/ridleden som omfattas av avtalet eller i övrigt är motiverad med anledning av verksamheten på fastigheten. Skyltning och märkning får ej ske på växande träd.

24

Markägarens rättigheterUpplåtelsen utgör inget hinder för markägaren eller den han sätter i sitt ställe att för näringsverksamhet, jakt och fiske utnyttja det upplåtna området. Vid oförutsedda händelser över vilka parterna ej kan råda inom området åligger det markägaren att samråda med nyttjanderättshavaren och om möjligt att i förväg informera nyttjanderättshavaren om verksamhet inom det upplåtna området som kan påverka den hästrelaterade verksamheten. Om behov föreligger skall parterna överenskomma om nytt område för nyttjanderättshavarens verksamhet.

Markägarens skyldigheterMarkägaren ska iaktta försiktighet vid aktiviteter i ridslingans/ridledens närhet för att undvika skador på ridslingan/ridleden. Har markägaren behov av att utföra åtgärd som hindras av rid-slingan/ridleden, eller kan utgöra en fara för den, ska parterna samråda och samverka för att söka hitta en lösning på det uppkomna problemet.

Borttagning av skyltar mmNär avtalet upphört att gälla, skall nyttjanderättshavaren inom 1 (en) månad efter upphörandet ta bort alla skyltar och anordningar som hör samman med avtalet.

Information till andra nyttjanderättshavareMarkägaren är skyldig att informera andra nyttjanderättshavare på fastigheten om detta avtals innehåll.

Överlåtelse av fastighetÖverlåts fastigheten åligger det markägaren att informera ny ägare om detta avtal. Det åligger också markägaren att utan dröjsmål informera nyttjanderätts-havaren om att överlåtelsen skett.

InskrivningDetta avtal får ej inskrivas.

Överlåtelse av avtalDetta avtal får ej överlåtas.

SkiljeklausulTvister med anledning av detta avtal skall i första hand lösas av parterna eller av dem utsedda företrädare. Misslyckas detta skall tvisten lösas vid allmän domstol.

Detta avtal, om fyra sidor, är upprättat i två exemplar varav parterna tagit var sitt.

25

Finansieringsmöjligheter

Thordénstiftelsen:Kan sökas av organisationer i Bohuslän som driver idrottsverksamhet bland annat. Sista ansökningsdag 2014 är den 25 september. Stiftelsen har bland annat gett bidrag till såväl Stenungsunds RK och Stora Höga RK tidigare. För mer info se stiftelsens hemsida, www.thordenstiftelsen.se

Arvsfonden:Arvsfonden stödjer ideella föreningar och andra icke vinstdrivande organsiationer och som vill utveckla versamheter för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Man kan säka två sorters stöd; projektstöd och lokalstöd. Sotenäs RK har fått medel från Arvsfonden för att göra en ridväg med vändplatser runt anläggningen för att kunna utöka sin verksamhet för personer med funktionshinder. För mer info se Arvsfondens hemsida, www.arvsfonden.se

Landsbygdsprogrammet:EU:s programperioder löper över sju år och en ny period startade 2014 och pågår till och med 2020. Dock är man inte klara med utformningen av det nya Landsbygdsprogrammet så det finns än så länge inga projektmedel att söka och kommer inte att finnas under 2014. Det som nu heter Leader kommer att finnas kvar i någon form. Just nu pågår arbetet med att ta fram nya utvecklingsstrategier. Runt sommaren 2015 kommer de nya leaderområdena att få sina startbeslut. Mer info på Jordbruksverkets hemsida, www.jordbruksverket.se och Länsstyrelsen, www.lansstyrelsen.se

26

Tjörn

På Tjörn finns två ridklubbar, Tjörns RK och Valsängs RK med drygt 300 medlemmar tillsammans. Båda ridskolorna bedriver ridskola. Därutöver finns många privatstall och omkring tio ridhus på olika anläggningar och med olika inriktning. På ön finns såväl ridshop, foderleverantörer, hovslagare och veterinärklinik.

Tjörn har många framgångsrika tävlingsryttare både i dressyr och hoppning. De senaste åren har ryttare från ön ridit final i GP-Ponnyn, unghästchampionat, SM och andra stora tävlingar.

Tjörns kommun har, i sin översiktsplan, tagit med invånarnas önskemål om ridvägar. I dagsläget finns det få anlagda ridvägar/stigar.

De områden som i den här förstudien identifierats som mest angelägna att vidta åtgärder vid är kring de två ridskolorna, öster om Skärhamn och längs Wallhamnsrakan där många hästekipage måste korsa den tungt trafikerade vägen. Dessutom har man tidigare utrett möjligheterna att anlägga ridstigar runt Sundsby Säteri, något som kommer att tas upp igen.

Under hösten kommer en projektansökan om LONA-stöd för anläggning av ridvägar/stigar att lämnas in. Om den ansökan inte går igenom kommer underlaget att kunna ligga till grund för andra ansökningar i framtiden, till exempel inom det nya Landsbygdsprogrammet då det är färdigt.

I det första möte som hållits deltog från Tjörns kommun; Tinna Harling, planarkitekt, Åke Jonasson, kultur- och fritidskonsulent, Tina Liljered-Myrmark, chef för kultur- och fritidsförvaltningen, Christina Kristiansson, chef för Samhällsbyggnadsförvaltningen, och Lene Larsson, miljöinspektör.För hästnäringen deltog Johan Karlsson, Tjörns RK, Jessica och Fredrik Bergstedt, Valsäng, Eva Lindgren, Ranneberga Gård, Caroline Monthelie, Apelgården, samt Annika Grundberg, hästägare och projektledare.

Framöver kommer Tinna Harling att vara kommunens kontaktperson när det gäller att arbeta för att öka tillgängligheten för öns hästekipage.

27

Tjörns Ridklubb

Planer på ridvägar vid Tjörns Ridklubb har funnits sedan tidigare. I dagsläget finns tankar på att anlägga kortare slingor runt befintliga hagar samt upp i skogen ovanför stallet. Inga konkreta åtgärder är gjorda förutom enklare idéskisser och kontakt med enstaka markägare. Det ser dock positivt ut och är sannolikt genomförbart i närtid.Vissa markägarkontakter samt avtal måste göras. Enklare ridväg utan omfattande åtgärder och kostnader kan genomföras med ideella krafter (ej grusad väg). Mer permanenta ridvägar måste tillföras ekonomiska lösningar samt större engagemang från klubbens medlemmar.

Idéer om ridvägar kring Tjörns RK

Orange väg o Bredda och jämna till befintlig väg/stig för att kunna köra traktor och

rida. Tillgänglighet till skogsområde (A) för markägaren och även för nyttjande av ridklubben. Vägen blir något backig på sina ställen vilket ridklubben kan nyttja vid till exempel lektioner.

Röd vägo Enklare gångväg med stängsel på båda sidor där vägen går mellan

hagarna. Grön väg

o Ridväg som binder ihop stallet med den röda vägen och skapar en kortare slinga med hjälp av grusvägen.

Lila vägo Möjlig slinga kring hagarna.

28

29

Ridvägar Skärhamn

Ranneberga – Häle – Kurlanda – Siröd – Ranneberga

I anslutning till denna ridväg finns i dag sex hästgårdar med cirka 50 ridhästar. Ytterligare fyra hästgårdar med cirka 15 ridhästar finns i närheten av ridvägen. Totalt omkring 65 ridhästar skulle nå denna ridväg på ett enkelt och säkert sätt.

Stall:Rannerberga Gård, Stall Kurlanda, Stall Äppelgården, Lotten Hermansgårds stall, Carina Jonssons stall, Margita Prince stall, Marie Olssons stall, Lisa Johansson och Herman Gustavssons stall samt Lisbeth Hanssons stall.

30

Valsängs RK

Ridklubben har börjat anlägga en ridväg med egna resurser, cirka 100 meter med matta och stenmjöl. Har även anlagt en ridstig längs vägen mot Skärhamn men den är svårare att hålla efter då den inte är grusad. Man kommer under somamren att ha tävlingar på Sibräcka fotbollsplan och planerar även att anlägga ridstigar i skogen runt fotbollsplanen.

Det finns i dag en del grusvägar för ryttarna i området att rida på men alltfler asfalteras. Man ser en möjlighet att knyta ihop fler hästgårdar runt Toröd och ner mot Björholmen och Kyrkesund. På somrarna rider man med ridlägereleverna till Stall Kurlanda. Ordentliga ridvägar åt det hållet skulle gå att knyta samman med de förslag som finns på ridleder runt Skärhamn. Vilket i en framtid skulle innebära att man knyter samman öns två ridskolor med en ridled.

31

Sundsby och Mjörn

Sedan tidigare har funnits planer på att iordningställa historiska vägar i området till ridstigar. Möjligheter finns att knyta an dessa såväl mot Valsäng som mot Valla. Från Fjälebro finns en historisk ridväg som går till Sundsby. Tankar finns om ridturism kopplat till dessa ridstigar.

32

Källor

Arvsfonden, www.arvsfonden.seGöteborgs Stad, Park- och Naturförvaltningen, www.goteborg.seHäst på Orust, www.hastpaorust.seHästen och vi – tillsammans skapas mervärden, Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet, 2013Hästnäringens Nationella Stiftelse, www.nshorse.seJordbruksverket, www.jordbruksverket.seLänsstyrelsen, www.lansstyrelsen.seNaturvårdsverket, LONA-stöd, lona.naturvardsverket.sePlanering och tillgänglighet för ridning i det skånska landskapet, Hanna Elgåker, Hästen i Skåne, 2011.Ranneberga Gård, www.ranneberga.seRidvägsfrämjandet i Lerum, www.ridvaglerum.se samt www.lerum.se, Bo BackmanSlutrapport för det lokala naturvårdsprojektet ”Ridslinga Ytterby-Veneröd etapp 1, Länsstyrelsen i Västra Götaland, http://www.kungalv.se/upload/H%C3%A5llbar%20utveckling/Milj%C3%B6/Ridstigsprojekt/Slutrapport%20Ridslinga%20Ytterby-Vener%C3%B6d%20etapp%201.pdfSvenska Ridsportförbundet, www.ridsport.seSäkra Ridvägar i Ale, www.sakraridvagar.seThordénstiftelsen, www.thordenstiftelsen.seTjörns kommun, www.tjorn.seTjörns kommun, översiktsplan och medborgarenkät, http://www.tjorn.se/byggabomiljo/samhallsplanering/oversiktligplanering/oversiktsplan2013.4.39137d1112f1e217aa580000.htmlTjörns Ridklubb, http://www2.idrottonline.se/TjornsRK-Ridsport/Valsängs Ridklubb, http://www1.idrottonline.se/ValsangsRF-Ridsport/

33