frisk i munnen hela livet - fugomat.fuv.sefugomat.fuv.se/svenska_med/regionmag_tandlakeri.pdf · i...

www.vgregion.se ::: nr 1. 2007

En tidning från Västra Götalandsregionen till hushållen

Tandblekning – en del av skönhetshysterinSid 4–5

Spara pengar med nya FrisktandvårdenSid 6

Rädd för tandläkaren?Här finns hjälpenSid 18–19

Tandblekning – en del av skönhetshysterinSid 4–5

Spara pengar med nya FrisktandvårdenSid 6

Rädd för tandläkaren?Här finns hjälpenSid 18–19

Frisk i munnenhela livet

Frisk i munnenhela livet

Extra sidor om europaveckan mitten

LättlästSid 27–29

Extra sidor om europaveckanmitten

LättlästSid 27–29

Om du blir sjukOm du blir sjuk ska du först ringadin vanliga läkare eller vårdcentral.

På helger, kvällar och nätterringer du till sjukvårdsrådgivningen.Personalen ger dig råd om du behöver vård.Telefonnummer till sjukvårdsrådgivningenfinns på sidan 31 här i Regionmagasinetoch i telefonkatalogens blåa sidor.

Ring ambulansen på telefonnummer 112om någon är allvarligt sjukeller om det har hänt en olycka

Ring sjukvårdsrådgivningenför att få råd om någon sjukdomeller få veta vart du ska åka om du är sjuk.Telefonnummer finns på sidan 31 i den här tidningen.

Detta är vårdgarantiOm du blir sjuk ska du få prata mednågon i telefon eller få hjälp samma dag.Du kan få hjälp på vårdcentral, husläkarmottagning, jourcentral eller av sjukvårdsupplysningen.Om du får veta att du behöver träffa en läkareska du få en tid inom en vecka.

Om du får veta att du behöver hjälpav en specialistläkareska du få en tid så snart som möjligt.Du ska inte vänta mer än tre månaderefter att en läkare har skrivit ett intyg,det vill säga en remiss,att du behöver hjälp av specialist.Om du själv ringer till en specialistläkareräknas tre månader från den dagenspecialistläkaren skriver att du behöver vård.

Om en specialistläkare sägeratt du behöver behandlingmåste du få det inom tre månader.

Om vårdcentralen eller sjukhusetinte kan ge dig vård inom garantitidenska de hjälpa dig att få vård någon annanstans.

Du kan få pengarna tillbakaOm du har beställt tid på en vårdcentraloch får vänta mer än en halvtimmehar du rätt att få tillbaka avgiften du betalade.Detta gäller inte på akutmottagningeneller jourmottagningen.

Vårdgaranti vid sjukdomen cancerOm läkaren tror att du har cancerska du få en tid hos en specialistläkaresenast två veckor efter attdin läkare skrivit en remiss.Barn ska inte vänta mer än två dagar.

Du kan välja själv var du vill ha vårdDu har rätt att välja vårdcentraleller sjukhus i Västra Götalandsregionen.Du kan också välja vård i Halland.Du kan välja privata läkare som har avtalmed Västra Götalandsregioneneller med Landstinget Halland.

Du har rätt att få vård på sjukhusi ett annat landsting om det finns plats där.Västra Götalandsregionen betalar vårdenmen du får själv betala resan dit.

Om vården i ett annat landstingkostar mer än 20 tusen kronormåste Vårdslussen skriva att de betalar din vård.Ring Vårdslussen för hjälp med detta.Telefonnummer: 020- 44 55 55.

Du kan inte själv välja var du vill hasärskild specialistvård,till exempel befruktning med provröreller operation mot fetma.

Du har rätt att läsa din journal När du söker hjälp hos läkare skriver läkarenen journal om dig och din sjukdom.

Du har rätt att få läsa journalen utom i särskilda fall, som läkaren kan bestämma.

SjukresorVästra Götalandsregionen betalar dina resortill och från sjukvårdeninom regionen och Halland eller till läkare som har avtal med Västra Götalandsregionen eller Landstinget Halland.Du betalar en liten kostnad själv.Ring sjukresekontoret om du har frågor.Telefonnummer hittar dupå de blå sidorna i telefonkatalogen.

Rätt till tolkDu som inte förstår svenska, är döv,har hörselskada eller talsvårigheterhar rätt till tolk när du besöker sjukvården.Du eller ditt ombud ska säga tillföre besöket om du vill ha hjälp av tolk.Tolkservicen är gratis.

Om du vill klaga på vårdenOm du inte är nöjd med den vård du har fåttska du först prata med din läkareeller personal där du fick vård.Om du ändå inte är nöjd efter detkan du ringa till patientnämnden.

Patientnämnden ska ge dig stöd med attprata med eller klaga påsjukvården eller tandvården.På en del sjukhus finns patientombudeller patientkonsulenter.De kan hjälpa till att prata med sjukvården.

Telefonnummer till patientnämnder:

Patientnämnden i Borås: 033-17 48 50

Patientnämnden i Göteborg: 031-63 70 10

Patientnämnden i Mariestad: 0501-621 80

Patientnämnden i Uddevalla: 0522-67 08 60

Du har rätt att få informationDet är viktigt att du berättar för läkarenvad du själv vet om din sjukdomoch om du till exempel äter mediciner.Då är det lättare för läkaren att ge dig rätt vård.

Läkaren måste berätta för dig om din sjukdom,om vilka undersökningar som måste görasoch om vilken vård som du kan få.

Du bestämmer själv om din hälsaoch du har rätt att tacka nej till vårdsom du inte vill ha.Du kan inte kräva att få en viss vårdeller undersökningom inte läkaren tror att det behövs.

Hitta rätt i sjukvården

Mer information finns på:

www.vgregion.se(klicka på Patientinformation)

Den här sidan är på lättläst svenska. Fler lättlästa artiklar finns på sidorna 27–29.

REGIONMAGASINET 1 .2007 3

Ansvarig utgivare: Kerstin Einarsson | Chefredaktör: Bettina Axelsson | Form Chi Tsai/ETC | Repro: ETC, EKTAB | Tryck: EKTAB | Upplaga: 740 000 ex

Kostnad/tidning: 2 kronor | Regionmagasinet: Regionens Hus 462 80 Vänersborg | Tel: 0521-27 59 20 | E-post: [email protected]

Webbplats: www.vgregion.se/regionmagasinet | Omslagsbild: André Maslennikov | ISSN: 1651-6443

På 70-talet när jag växte upp var det vanligt med skräck-

propaganda. I skolan fick vi lära oss hur det kunde gå om

man klättrade upp på järnvägsvagnar, gick ut på förrädis-

ka isar eller inte borstade tänderna ordentligt. Till det

rytmiska klickandet från diabildsprojektorn uppenbarade

sig de mest fasansfulla bilder på den vita duken längst

fram i klassrummet. Effekten var nästan för bra. Vem

vågade gå ut på en naturis eller slarva med tandborst-

ningen efter det. Inte jag i alla fall. Fluortant hade vi

också. Att spotta ut fluoren i muggen efter avslutad skölj-

ning var bland det äckligaste som fanns tyckte jag då. Och

det berodde mest på att sköljningen ibland skedde på

eftermiddagen då lunchen fortfarande satt kvar mellan

tänderna. Nåväl, skräck eller inte. Tänder och tandvård

kan nog de flesta relatera till. Och många är de som kan

vittna om allehanda upplevelser där tänder har en central

roll. Man kan oja och förfasa sig, men tänder kan ju också

vara en källa till glädje och vällust. De första små risgry-

nen i underkäken på en bebis. De charmiga gluggarna

efter mjölktänderna som ramlar ut en efter en, och själva

känslan av att vicka på en lös tand tills det bara är en tunn

tråd kvar som man kan rycka av om man är tillräckligt

modig. Att le mot någon och få ett leende tillbaks, att bita

i ett äpple.

Svenska barn har idag världens bästa tänder. Något som vi

kan tacka folktandvården för. På 40- och 50-talen kanske

metoderna inte alltid var så pedagogiska men mycket har

förbättrats genom åren. Idag resonerar Västra Götalands-

regionens folktandvård som så, att kommer inte barnen

till oss så får vi komma till dom. Med tandvårdsbuss,

mobil tandvårdsstol och annan uppsökande verksamhet

försöker man nå så många barn som möjligt. Samarbete

mellan barnavårdcentral och folktandvård ska ge barnens

tänder en bra start. Mitt i livet är det tänkt att man ska

kunna ta ett större eget ansvar för sin tandhälsa, något

som nu uppmuntras genom erbjudandet om frisktand-

vård. Och slutligen när man blir gammal och inte så

rörlig längre kan tandvården återigen komma på besök.

Förutsättningarna verkar alltså ganska goda för att upp-

fylla visionen för Folktandvården i Västra Götaland –

frisk i munnen hela livet.

Ps. Nu finns en del av våra artiklar på lättläst svenska.

Titta på sidorna 27–29.

Med önskan om trevlig läsning!

Bettina Axelsson,chefredaktör

Välkommen till RM

10

www.vgregion.se/regionmagasinet Vill du ha RM som taltidning – ring 033-35 76 16

Hur viktigt är ett bländande leende? 4

Stoppa hålen i både tänder och plånbok 6

Tandhygienisten ger dig råd 7

Från världens sämsta till världens bästa tänder 8

Undvik tjat vid matbordet 10

En buss lastad med tandvård 11

Fluortanten i ny skepnad 12

Gamla har rätt till tandvård 14

Tandlossning – en folksjukdom 16

Information om europaveckan Mitten

Tandvårdsrädda får hoppet tillbaka 18

Därför kostar tandvård 20

Är amalgamkrigen över? 21

Konsten tar plats i Härryda 22

Läsarnas brev 24

Västra Götalandsregionen visar vägen 25

Sjukhusen ska klara vårdgarantin 26

Lättlästa sidor 27

Korsord 30

En dag på jobbet 32

12

7

18

innehåll nr 1.07

LYSSNA PÅ RM VIA INTERNET

– Ja, tyvärr. Det är en smitta som

kommer från USA och bärs hit via

reklam, skönhetstidningar och TV-

program som Extreme Makeover,

säger övertandläkare Catarina Wall-

man vid Odontologen i Göteborg,

expert på tandbleking.

Hon suckar när hon säger det,

för hon är inte glad åt trenden att

unga människor med friska, vita

tänder vill ha ÄNNU vitare leenden.

–Tråkigt att vi inte kan acceptera

oss som vi är, utan är så påverkade

av reklamens och medias mallar.

Ändå utför den offentliga tand-

vården blekningar.

–Vi måste hänga med. Tandblek-

ning är en del av den odontologiska

verkligheten idag, ett krav från våra

patienter. Men de får betala alltihop

själva, ungefär 3 000–4 000 kr, säger

Catarina Wallman.

Hon bleker tänder med svåra

missfärgningar, orsakade av sjukdom

eller att tänderna inte har samma

färg som porslinskronan som sattes

in för många år sedan. Tack vare

blekning kan man slippa större

ingrepp, som att sätta in nya kronor

eller skalfasader.

En sådan patient är Mark Hodge, 39-

årig göteborgare med eget svetsföre-

tag. Han har haft problem med tand-

lossning och en genetisk förändring

som missfärgar tänderna. När vi

träffas i februari har han gått hos

Catarina sedan i december och

hunnit bleka både över- och under-

käken.

– Här har vi fått en färgföränd-

ring på tolv steg – det är jättebra,

säger Catarina Wallman när hon

jämför Marks tänder med en färg-

skala.

Hon anser att tandblekning –

rätt använd – är en bra behandling.

Men hon avråder från blekning på

ungdomar som redan har ljusa

tänder.

– I så fall binder man upp dem

långsiktigt i en överdriven estetik.

Blekningen varar ju inte för evigt.

Och vi vet faktiskt inte hur det

påverkar kroppen att bleka tänderna

kanske en gång om året i 20 års tid.

Den yngsta flicka som Catarina Wall-

man ombetts att bleka var nio år!

– Självklart sa jag nej. Ibland

undrar jag om det är ungdomarna

eller föräldrarna som ligger bakom.

En del föräldrar kräver att deras

barn ska vara perfekta.

Tandblekning började tillämpas i

USA 1989 och kom till Sverige i

början av 90-talet.

– Hela 90-talet var kroppens

decennium, med massor av nya gym,

dieter, träningsmetoder och sedan

plastikkirurgin, säger professor

Thomas Johansson vid Göteborgs

4 REGIONMAGASINET 1 .2007

”Tråkigt att vi inte kan acceptera osssom vi är, utan är så påverkade avreklamens och medias mallar.”

Hur viktigt är ett blän

Ett bländande leende utstrålar självsäkerhet

och framgång, i alla fall i amerikanska TV-

serier. Idag väljer många att köpa sig vitare

tänder hos frisören. Tandblekning har blivit

stort – en del av skönhetsindustrin.

Catarina Wallman, expert på tandblek-ning, tycker att skönhetsivern blandunga blivit överdriven.


universitet som skrivit böckerna

Den skulpterade kroppen och Bilder

av självet.

– Nu känns det som att även

tandläkarna dragits in i skönhets-

industrin. Jag tror att hela den här

fåfängan – att vi ska träna eller

operera oss till en perfekt kropp –

har blivit en del av vår kultur. Man

ska bry sig om sin kropp och se sund

ut. Och leendet är en väldigt viktig

del av kroppen och framträdandet,

säger Thomas Johansson.

Den vanligaste blekmetoden går ut på

att tandläkaren gör en individuellt

anpassad skena. Den fylls med en

blekgel och sedan har patienten

skenan i munnen någon timme per

dag i 1–2 veckor. Blekgelen innehål-

ler väteperoxid som tränger djupt in

i tanden, där missfärgningen sitter.

Det är alltså inte på tandytan som

blekningen sker.

– Nej, det tror många, men väte-

peroxiden måste in i tandsubstansen

för att ha effekt. Och där kan den

irritera nerven, pulpan. Det är en av

anledningarna till att ungdomar inte

bör bleka sina tänder, för de har

större och känsligare nerv än vuxna,

säger Catarina Wallman.

En annan metod är ”airflow”, en

stråle med luft, vatten och salter

putsar tänderna rena från fläckar av

kaffe, snus och tobaksrök. Och vill

man bleka själv hemma, kan vem

som helst köpa blekgel på Internet,

i klädaffärer eller varuhus.

Catarina Wallman vill inte

rekommendera någon att bleka

tänderna själv eller hos frissan.

– Det skulle jag passa mig för, då

är man inte patient utan kund och

kan inte klaga hos till exempel Soci-

alstyrelsen om man blir felbehand-

lad. Ska man bleka sina tänder, ska

man vända sig till tandvården och få

en professionell behandling.

– En frisör skulle ju inte be mig

klippa honom – det skulle inte bli så

fint, säger Catarina Wallman och

skrattar.

Inför en tandblekning bör många frågor

ställas: Hur ser sjukdomshistorien

ut? Finns det hål i tänderna? Snusar

eller röker patienten? Har tand-

stenen tagits bort? Alltihop påverkar

hur blekningen ska ske och kan

medföra risker om det inte går rätt

till.

Ibland används lampor med

speciella våglängder för att förstärka

blekeffekten. Då är det viktigt att

patienten inte äter vissa mediciner.

Vanliga bieffekter vid tandblek-

ning är isningar i tanden och irrita-

tion i tandköttet, men det brukar gå

över efter något dygn – om behand-

lingen görs rätt.

– Med blottlagda rotytor är risken

för isningar mycket större. Och om

en person med mycket tunn emalj

sätter sig i en frisörstol och får tän-

derna blekta med stark väteperoxid

kombinerat med ljus, kan det bli en

chock för tanden – och stor risk för

bieffekter, säger Catarina Wallman.

Hon är orolig för att tandvården de

närmaste åren får in misslyckade fall

från frisörer, skönhetssalonger och

hemmablekare. Oron späs på av ett

förslag inom EU att gränsen för hur

starka blekgeler som får säljas öppet

ska höjas från 0,1 procent väte-

peroxid till 6,0 procent – alltså 60

gånger starkare!

– Så starka geler använder inte

jag. Ett skräckpanorama framöver är

att vi får ta hand om många patien-

ter med stora problem därför att

blekningen inte gjorts professionellt,

säger Catarina Wallman.

Några exakta siffror över hur

många tandblekningar folktand-

vården gör, har vi inte lyckats få

fram. Men Ann-Charlotte Sundelin,

tandvårdschef i södra Bohuslän, är

säker på att det inte drabbar den

övriga tandvården:

– Min bedömning är att den van-

liga tandvården inte får stå tillbaka

för att vi gör estetisk vård istället,

inte på långa vägar!

TEXT: MATS FAHLGREN

FOTO: SCANPIX, ANNA REHNBERG

ILLUSTRATION: KARIN DAHLGREN

– De allra flesta tandregleringar görs på grund av

utseendet, säger Ken Hansen, klinikchef för

ortodonti på Odontologen

i Göteborg.

För några år sedan var det tre års väntetid på

tandreglering i Göteborg – och kön växte. Då

infördes strängare kriterier för att få stå på

väntelistan, som nu kortats ner till cirka ett år.

Idag krävs att tändernas utseende är ”psyko-

socialt belastande” och för de fallen har det inte

blivit svårare att få tandreglering.

– Men här finns inga exakta gränser, det är en

subjektiv bedömning av till exempel hur stort

mellanrum mellan framtänderna man ska för att

det ska upplevas som störande. Rent kosmetiska

behov anser vi inte att det är vårt uppdrag att

behandla, säger Ken Hansen.

Gränsfallen avgörs av en grupp med fem specialis-

ter som träffas varannan vecka och säger ja eller

nej till behandling.

– Ju mer vi påverkas av Amerika och ju fler

som får behandling, desto fler upplever ett

behov eftersom de inte ”ser lika perfekta ut som

alla andra”. Men vi kan inte tillmötesgå allas

krav, säger Ken Hansen.

Eftersom tandreglering är ett specialist-

område är det inte lätt att hitta en privat tand-

läkare, ifall folktandvården sagt nej.

– Det är inte schysst att ungdomar inte kan få

tandreglering om de verkligen vill ha den, så vi

erbjuder behandling enligt samma taxa som för

vuxentandvården, säger Ken Hansen.

Det innebär en kostnad på mellan 10 000 och

30 000 kr.

TEXT: MATS FAHLGREN

Svårare att få gratis tandreglering

”Ett skräckpanorama framöver är attvi får ta hand om många patienter medstora problem därför att blekningeninte gjorts professionellt.”

Det har blivit svårare för ung-

domar att få tandreglering

gratis. Ett resultat av att allt

fler vill ha det.

dande leende?

Det positivt laddade begreppet frisk-

tandvård har fått ge namn till det

nya avtal som Folktandvården i

Västra Götalandsregionen nu er-

bjuder alla mellan 20 och 65 år.

Ett friskvårdskontrakt ger en fast

månadskostnad för all bastandvård.

– Men det är inte bara en betal-

form. Det är mest ett folkhälsopro-

jekt, säger Ann-Charlotte Sundelin,

tandvårdschef för Folktandvårdens

område södra Bohuslän.

Folkhälsan blir stimulerad genom

att patienterna förbinder sig att

sköta om och regelbundet kontrolle-

ra sina tänder. Ju bättre satsning på

egenvård, desto större blir möjlig-

heten att sedan påverka premien för

den professionella vården.

Första steget mot ett avtal är en

grundläggande undersökning med

en riskbedömning som placerar in

patienten i en av fem premiegrupper.

Logiken är enkel – god tandhälsa ger

låg avgift, sämre tandstatus ger en

högre premie.

För att kunna göra rätt bedömning

tar tandvårdskliniken datorn till

hjälp och matar in uppgifter om

bland annat förekomst av karies

och risk för tandlossning. Även

faktorer som kostvanor och mun-

torrhet vägs in.

– Syftet är att behålla friska

tänder och att göra så tidiga insatser

som möjligt, säger Ann-Charlotte

Sundelin.

Mot bakgrund av dagens samlade

kunskap om tänder och tandvård

tycker hon att varje större hål hos en

patient är ett misslyckande.

– Tänk om alla skulle kunna

behålla hyfsat besvärsfria tänder

livet ut.

Speciellt de yngsta i målgruppen

för Frisktandvård har goda förutsätt-

ningar för det. Många av dem

lämnar den kostnadsfria tandvården

utan att ha haft ett enda hål. Sedan

kan det ta flera år innan de återvän-

der, och då inte sällan med ett så

stort behov av vård att tusenlappar-

na snabbt rullar iväg.

För tandhälsan är 20-årsåldern

känslig.

– Det är då man flyttar hemifrån.

Ofta får man sämre matvanor, säger

Ann-Charlotte Sundelin och syftar

både på innehållet i kosten och på

att den intas på oregelbundna tider.

Med erfarenhet av ett lyckat pilotför-

sök med Frisktandvård i Göteborg

har Ann-Charlotte Sundelin stora

förhoppningar om att patienterna

kommer att se kontraktet som för-

delaktigt. Dels för att kostnaden

sprids jämnt över tiden och dels för

att förhandsbetalningen sätter tryck

på att man verkligen kommer i väg

till behandlingen.

Med Frisktandvård blir det också

tydligt att tiden är förbi när ett

besök hos Folktandvården per auto-

matik innebar ett möte med en tand-

läkare. Beroende på i vilken risk-

grupp man placeras kan det räcka

med att regelbundet gå till en tand-

hygienist.

– Tandläkaren borde man helst

bara träffa när man blir sjuk, säger

Ann-Charlotte Sundelin.

TEXT: EVA AHLSTRAND BERKLAND

FOTO: PER LANDÉN,

EVA AHLSTRAND BERKLAND


Karies gröper inte bara hål i tänderna – även

ekonomin löper risk att holkas ur. Trots det

väljer framför allt de yngre vuxna bort besöken

hos tandläkaren när de inte längre är gratis.

Med abonnemang på tandvård vill Folktand-

vården i Västra Götaland nu försöka bita tag

om de unga även när vården börjar kosta.

… är ett 3-årigt avtal som ger en

fast månadskostnad för bas-

tandvård, som exempelvis bort-

tagning av tandsten, lagningar,

rotbehandlingar och tandutdrag-

ningar samt akuta besök mellan

de avtalade besöken.

… tecknas efter en riskbedöm-

ning som fastställer hur ofta

man ska komma och hur hög

premie man ska betala.

… kan tecknas av alla mellan

20 och 65 år på Folktandvår-

dens kliniker i Västra Götalands-

regionen efter 16 april.

Regionfullmäktige fattar beslut

om avgiften för Frisktandvård

16 april.

Förslaget är fem olika premie-

nivåer:

Nivå 1: 45 kr/månad.





FRISKTANDVÅRDEN…

Ann-Charlotte Sundelin.

Kontrakt på tandvårdkan stoppa hålen i både tänder och plånbok


Tandläkartid har blivit dyrtid, inte bara

räknat i kronor. Bristen på tandläka-

re är stor i Sverige och inget tyder på

att den kommer att minska under

överskådlig tid. Det gör att ett allt

större ansvar för tandhälsan har

förts över till tandhygienisterna.

–Yrket har utvecklats mycket på

20 år. Förr innebar det mest att

skrapa tandsten, säger Ulrika Hassel

som är en av fem legitimerade tand-

hygienister på tandvårdskliniken

Lilla Torget i Uddevalla.

Där tar hon och kollegerna

numera hand om allt ifrån röntgen

och undersökningar till besvär med

tandsten, inflammerat tandkött och

ytliga hål. De tar också bakterie-

prover och gör kariesutredningar.

Men inte minst ger de patienterna

hjälp till självhjälp, med sina goda

råd om förebyggande vanor.

–Vi arbetar för att avskaffa oss

själva, säger Lotta Myrehag Rahm

och visar den egna tandraden i ett

leende.

Någon större risk för att de ska

lyckas verkar dock inte finnas. En

mänsklig svaghet är att förtränga

eller skjuta upp goda rutiner till

sedan.

– De flesta vet vad de ska göra

och att fem – tio minuter per dag

skulle räcka. Men undersökningar

visar att man i medeltal bara ägnar

46 sekunder om dagen åt tänderna.

När det gäller friska tänder har

naturen inte varit helt rättvis mot

alla. Förutsättningarna varierar,

bland annat på grund av nedärvda

anlag eller salivens sammansättning.

– Men man kan alltid hjälpa

naturen på traven.

Att hålla sig frisk i munnen

bygger i stor sett på gamla sanningar

som att äta rätt, borsta rätt och att

vara noga med att skölja med fluor.

Ett av de största hoten mot god tand-

hälsa kommer som alla vet från

socker, som ofta finns dolt i mäng-

der av produkter. Men attackerna

kommer också från annat.

– Den nya livsstilen med mycket

syrarika drycker som läsk, juicer och

lightdricka ger frätskador på emal-

jen, säger Ulrika Hassel och varnar

även för syror från mindre väntat

håll, som exempelvis i frukt.

Speciellt unga tjejer tror att de är

riktigt hälsosamma när de äter

många äpplen om dagen, men de

utsätter i själva verket tänderna för

betydande risker. Ett annat ung-

domsfenomen som får en tandhygie-

nist att rysa är LAN, där mängder av

datorfantaster träffas för att spela

dataspel flera dygn i sträck.

– Då flödar det av cola och sport-

dryck. Vatten är absolut bäst – och

att låta munnen vila. Det är det som

man äter mellan målen som är mest

farligt.

En tandhygienist ser inte heller med

blida ögon på vanan att snusa.

Snuset kan ge allvarliga skador, inte

minst på tandköttet.

Enligt Lilla Torgets grupp tand-

hygienister har de ett riktigt trivsel-

yrke. Det ger god och nära kontakt

med människor, det innebär ett stort

eget ansvar och allra bäst – insatserna

ger ofta snabbt och synligt resultat.

TEXT: EVA AHLSTRAND BERKLAND

FOTO: PER LANDÉN

TandhygienistUtbildningen är en treårig högskoleutbildning som ger kandidatexamen.

Legitimation kan begäras ut efter två år. Utbildningen finns på åtta orter.

Möjlighet finns att läsa på distans.

Kandidatexamen ger rätt att söka forskarutbildning. Yrket är kraftigt

kvinnodominerat.

Läs mer på: www.tandhygienistforening.se

FAKTA

Tandhygienistens råd:

Låt munnen vilamellan måltidernaAtt inte gå till tandläkaren behöver inte betyda

att man slarvar med munhälsovården.

Tvärt om – sköter man sina tänder kan det

räcka med ett besök hos tandhygienisten.

Det sparar dessutom både du och sam-

hället pengar på.

Att hitta rätt hjälpmedel till rätt personär en drivkraft för Christina Hägglund.Här ger hon Anna- Karin Hägglund rådom vad som är bra för munnen.

Det hjälpte naturligtvis inte. Hela klas-

sen tågade i samlad tropp till den

tegelröda byggnaden mitt i samhäl-

let. Och inte visste man om det var

bra att man hade ett efternamn som

renderade en plats långt bak i kön.

Pest eller kolera – att gå in som en av

de skräckslagna första – eller sitta

och vänta och svettas och plågas

inför vad som komma skulle?

Tandläkarbesöken för 40- och 50-

talets skolbarn var inte som dagens.

Ingen vattenkyld highspeed-borr,

och ingen bedövning – om det inte

var nåt jättestort hål förstås. Och

fort skulle det gå. Tandläkaren var

hård i nyporna och stressad.

Herregud, inte visste vi barn att det

berodde på att tandläkarbristen på

landets folktandvårdskliniker var

skriande och att den stackars tand-

läkaren var tvungen att klara av så

många barn som möjligt under

dagen. Politikerna ansåg att maximal

effektivitet var en nödvändighet. Så

hade det varit länge.

För att bättra på statistiken beslöt

en tandläkare i Göteborg att hinna

med 100 tandfyllningar på en dag.

För att lugna de många barnen trak-

terades de med wienerbröd.

Men på 50-talet trodde vi att

”Skräcken”, som vi kallade tand-

läkaren, hatade barn.

Och inte fick vi några bokmärken

heller. Men det var kul att tåga till

Missionshuset och titta på färgfilm

om två små troll som byggde sig ett

hem i jättestora tänder, och som

sedan kördes bort av den elaka tand-

borsten. Nästan så man tyckte lite

synd om Karius och Baktus, figurer-

na som Tandvärnet använde i sin

stora kampanj för bättre tandvård.

Annars gick man inte till tand-

läkaren i onödan.

Tandröta och värk var en av de

vanligaste frånvaroorsakerna för

skolbarn på det tidiga 1900-talet.

Av dåliga tänder fick man mag-

katarr, aptitlöshet, blodbrist, allmän

svaghet och i vissa fall tbc och

lunginflammation. Skräckrapporter

duggade in – åtta månaders bebisar

hade karies och en tvååring kunde

visa en mun med enbart inflamme-

rade rotstumpar kvar. Tandrötan var

en folksjukdom och drabbade alla.

På 1800-talet var det mer rättvist. Då

var det bara de rika som råkade illa

ut, de som hade råd med rörsocker.

I motsats till idag blev deras tänder

maskstungna. Jo, man trodde verk-

ligen att det var maskar som grävde

sig in i tänderna. Och sedan kan man

fundera på varför de fina damerna

och herrarna på alla gamla oljemål-

ningar aldrig ler.

Men som sagt – det varade inte

länge. Med sockerbetorna i mitten

på 1800-talet fick också de fattiga

”råd med trasiga tänder”.

Och värre skulle det bli innan

Folktandvården växte fram. Faktum

är att 1950-talets svenska barn hade

de sämsta tänderna i världen. De

allra flesta av oss hade tänderna

pepprade med amalgam, både fram

och bak i munhålan. På de tänder

som fortfarande var kvar vill säga.


– Fröken, jag är nog sjuk i morron.

– Inte då. Du ser så pigg ut och i morgon

ska vi ju till tandläkaren hela klassen!

– Men jag har tappat bort mitt tandläkarkort...

EN LITEN TILLBAKABLICK

På 1800-talet borrades tänder-

na med hjälp av en fottrampad

remborr.

Sedan kom den remdrivna elek-

triska borren – alla barns och

vuxnas skräck.

1960-talet lyftes borrningen till

högre nivåer – även om det tog

tid innan den blev allmän på alla

kliniker. Vattenkyld highspeed-

borr gjorde borrandet till något

nästan helt överkomligt.

EN SKRÄCKHISTORIA

Från världens sämsta…

I början på 1900-talet togs enstaka initiativ till

barntandvård. Tandläkarorganisationen i Sverige

drev på att tandvården skulle börja i tidig ålder

även för de fattiga.

Riksdag och regering diskuterade redan i början

av 1900-talet tandvård åt alla, den ena statliga

utredningen efter den andra tillsattes utan att

något egentligen hände.

Det fanns så många andra problem att ta itu med.

Men i maj 1938 slogs riksdagsklubban i bordet

och Sverige blev därmed först i hela världen med

social tandvård för hela folket. Om vi nu ska

skryta lite.

Men beslutet var ett frivilligt åtagande för lands-

tingen – så utbyggnadstakten varierade. Det var

brist på pengar – och på tandläkare. Speciellt på

landsbygden.

En av dem som ska ha en stor eloge för sitt

arbete med insamlade medel och ambulerande

tandvårdsbussar är Röda Korset som var en av de

pådrivande.

Först 1974 blev riksdagsbeslutet från 1938 ett

måste. Nu blev det lag på att alla barn och ung-

domar till och med 19 år skulle ha gratis tand-

vård. Och har så än idag.

En tandsköterska i Skärhamn räkna-

de en gång ända upp till 48 hål i en

12-årig pojkes tänder.

Det blev så när man som

40-talistbarn fötts upp på sockrad

välling, socker på tomaterna och

godisindustrins enorma satsning på

tablettaskar, sega klubbor och dixie-

kolor. Ordet lördagsgodis existerade

inte.

Sämst tänder i världen! Varför just

Sverige?

Det hade med kriget att göra.

Under andra världskriget var sock-

ret ransonerat och när freden kom,

släppte man loss i en fullkomlig

sockerorgie. Godisindustrin hängde

på och trots en massiv protest från

landets tandläkare hävdade godisin-

dustrin att det inte fanns några

vetenskapliga bevis på att socker

faktiskt skadade tänderna.

På 50-talet beräknades samhäl-

lets tandvårdskostnader uppgå till

270 miljoner kronor årligen – sam-

tidigt som svenska folket köpte

godis för 500 miljoner kronor.

Det fanns tandläkare som hävdade att

om det skulle fortsätta på det här

sättet så skulle Sverige om 50 år (det

vill säga idag på 2000-talet) ha en

befolkning där hälften var tand-

läkare som på heltid lagade den

andra halvans tänder.

TEXT: MAUD PIHLBLAD



– Om man tittar på 19-åringarna, vars

tandstatus är slutbetyget på om vi

lyckats, så hade varje 19-åring år

2006 i snitt 3,6 lagningar. Bland 12-

åringarna är siffran 1,1.

Det här gäller alltså Göteborg,

i övriga Västra Götalandsregionen

är siffrorna ännu bättre.

Karies är fortfarande en klass-

fråga. I välbeställda villaområden

har man bättre tänder än där man

lever sämre. Det handlar om utom-

nordisk härkomst, utbildning,

arbetslöshet och familjer med

försörjningsstöd.

– Därför satsar vi i Göteborg –

förutom den ”tandvårdspeng” som

utgår till varje enskilt barn i hela

regionen – ytterligare åtta miljoner

kronor på de tunga områdena, för-

klarar Ingegerd Zickert.

Men för att nå en ännu bättre

tandhälsa behövs mer hjälp från för-

äldrarna.

–Vi skulle önska att vi mer påtag-

ligt kunde få föräldrar att förstå att

den avgiftsfria barn- och ungdoms-

tandvården inte bara är en rättighet

utan också en skyldighet. Föräldrar-

na måste följa barnens tandvård, och

se till att de inte uteblir från uppsat-

ta tider.

– Bara för att det är ”gratis” – så

är det inte kostnadsfritt att gå till

tandläkaren!

– Många föräldrar och barn tror att det

är tandvårdens ansvar att hålla

barnen friska. Så är det inte. Tand-

sjukdomar är i viss mån en livsstils-

sjukdom, och inget barn väljer sina

föräldrar eller deras livsstil.

– Alla måste hjälpa till. Tillsam-

mans kan vi bli ännu bättre! Och det

mår barnen allra bäst av.

TEXT: MAUD PIHLBLAD


KÄLLOR

Peter Englund: Tystnadens historia och andra essäer

Christer Lindblom: I väntan på tandvård

Carl-Herman Tillhagen: Folklig Läkekonst

Den kommunala tandvården i Göteborg 1884–1984

Holger Nilson & Carl Gösta Rasmusson: …torde stenindustridistrikten

och fiskelägena komma i åtanke för folktandvård

Michael Helgesson: Från ideellt arbete till folktandvård

Tandvård för folket – Västerbottens läns landsting

Naurin & Pihlblad: Bohuslandstingets historia

Idag kan tandvårdschefen i Göteborg Ingegerd

Zickert berätta att svenska barn har världens

bästa tänder.

Västra Götalandsregionen ligger riktigt bra

till i statistiken, även om storstaden Göteborg

drar ner det hela en aning.

…till världens bästa tänder

”Av dåliga tänderfick man mag-katarr, aptitlös-het, blodbrist,allmän svaghet.”

REDAN KINESERNA…

Tandborstar började tillverkas i Kina redan i slutet av 1400-talet.

I Europa skedde genombrottet först på 1700-talet – hantverksgjorda

träskaft med vinkelställd borst av hästtagel, grävlingshår eller gris-

borst.

Under 1800-talet startade massproduktion och 1884 byttes träskaften

mot celluloid. 1938 var det så dags för nylonborsten… och så kom

eltandborsten, fast den fanns på experimentstadiet redan 1908.

Allt enligt Peter Englunds Tystnadens Historia.

– Det rätta, det är att varje förälder är

expert på sitt eget barn. Vi vill abso-

lut inte ge några pekpinnar, men vi

vill gärna få föräldrar att tänka till

kring matvanor och förhoppningsvis

så några frön, säger Marita Gabre,

BVC-sköterska, som tillsammans

med tandläkaren Ulrika Elgh driver

pilotförsöket ”På Studs” i Bollebygd.

(se faktaruta)

Frisk vikt och friska tänder är

målet och det tänker man nå genom

att samarbeta på bred front. För-

utom barnavårdscentralen och folk-

tandvården, är också kommunens

folkhälsosamordnare, en förskola,

biblioteket och den lokala livsmedels-

affären involverade i projektet.

När Regionmagasinet besöker

Bollebygd har sex föräldrar (för

dagen enbart mammor) träffats med

sina bebisar för att diskutera mat-

vanornas betydelse.

–Vi tror att man är mer benägen

att ändra sina vanor när man får

barn, säger Marita Gabre och visar

en bild på en familj som sitter runt

ett matbord.

Det ser trivsamt ut, tycker mammorna,

men hur ska det bli när vi börjar

jobba igen? Kommer tiden att räcka

till?

Lilla Agnes är en månad gammal.

Hon ligger och sover på mamma

Ylvas mage, medan diskussionen

pågår om hur hennes och hennes

kompisars framtida matvanor skulle

kunna se ut.

– Jag tycker det är jätteviktigt att

vi sitter ner allihop kring ett lagat

mål mat på kvällen. Jag kommer ihåg

hur lite jag åt på skollunchen och det

är bra att börja i tid. Vi har faktiskt

redan börjat och låter Agnes vara

med vid bordet, i sin barnvagns-

insats, säger Ylva Alonzo.

– Jag tror det är bra om vi skaffar

bra rutiner från början, även om


– Ät upp din mat. Annars blir det ingen efterrätt!

Hur många föräldrar har inte använt de orden?

Men hur gör vi för att undvika tjatet vid mat-

bordet? I Bollebygd får nyblivna föräldrar de

rätta tipsen redan från början.

Barnmorskan Marita Gabre på Bollebygds vårdcentral ger unga mammor råd om allt från amning, smakportioner, måltidsordningtill tandvård, för sina växande bebisar.

Undvik tjat vid matbordet!

”Det viktiga är att man tänkertill. Man ska intefå dåligt samvete,för att det inteblir som mantänkt.”


vi inte har all tid i världen, säger

Martina Lindmark, mamma till

Haylie, fem månader.

Andra sätt att skapa matglädje, kan

vara att man tänder ljus och dukar

fint, att allt står framme på bordet

för att undvika spring och att man

stänger av TV:n. Marita Gabre

presenterar en hel rad med tips,

men framhåller samtidigt att det

inte alltid går att åstadkomma en

perfekt måltid.

– Det viktiga är att man tänker

till. Man ska inte få dåligt samvete,

för att det inte blir som man tänkt.

Att prata om positiva saker vid

bordet, är ett annat tips för att skapa

matglädje. Det vill säga, vi ska und-

vika tjat. Och inte hota med utebli-

ven efterrätt, om inte den varma

maten äts upp.

–Vi brukar förespråka en fransk

måltid, med förrätt, varmrätt och

efterrätt. Men då kan förrätten vara

en rå morot och efterrätten ett halvt

äpple. Efterrätten toppar måltiden,

ger ett extra tillskott C-vitamin som

hjälper till att ta upp järnet och för-

länger mättnadskänslan, säger

Marita Gabre.

Och en bättre mättnadskänsla

gagnar en bättre måltidsordning och

förhindrar småätande mellan mål-

tiderna. Bra för både mage och

tänder, med andra ord.

TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG

FOTO: ANNA REHNBERG

Det är tidig morgon och tandsköter-

skan/busschauffören Eva Karlsson

har parkerat bussen vid Solbacke-

skolan i Bergsjön. I dag är det

eleverna i klass 5 C som ska under-

sökas.

– Det är roligt att gå hit. Jag tror

det ska gå bra för jag har varit noga

med att borsta tänderna både

morgon och kväll, säger Ari Kula,

innan han ska gå in till tandläkaren.

Tandborstningen har gett resultat.

Inga hål. Ari går tillbaka till sitt klass-

rum och kan fortsätta skoldagen.

Dagens arbetslag i bussen består av

tandläkare Kajsa Berge Lygner och

tandsköterskorna Eva Karlsson och

Ann-Louise Boström. De tar rönt-

genbilder, undersöker och skrapar

tandsten. De barn som har hål i

tänderna får med sig en ny tid till

kliniken.

För folktandvården i Bergsjön

har bussen blivit en lyckad metod

för att nå alla barn.

– Nu träffar vi 90 procent av

barnen. Tidigare, när vi kallade alla

barn till kliniken, kom lite mer än

hälften, säger Mina Mehrpour,

klinikchef.

Många nyanlända invandrare

kommer till Bergsjön och det är inte

alltid tandvården lyckas nå alla. Att

gå till tandläkaren regelbundet i

förebyggande syfte har kanske inte

varit någon vana i hemlandet.

En del kommer bara hit när det är

för sent, när de fått tandvärk. Därför

har det inte heller varit självklart att

gå till kliniken med sina barn för att

enbart undersöka dem, säger Mina

Mehrpour.

Tiden före bussen beskriver Mina

Mehrpour som ett slöseri med

resurser. Personalen kallade barnen,

som ofta uteblev trots både telefon-

samtal och brev hem. Nu är bussen

inne på sitt fjärde år och barnen har

blivit vana att gå dit. Samtidigt kan

personalen på kliniken koncentrera

sig på de vuxna patienterna och de

barn som behöver göra lagningar.

Men det har inte alltid varit pro-

blemfritt med bussen. I Bergsjön

fungerar arbetet bra. I Angered har

bussen slutat gå till två skolor på

grund av skadegörelse och stölder.

I Hjällbo, som var med från början,

avvaktar man lite till på grund av att

man infört andra rutiner för att nå ut

till familjerna och vill utvärdera

dessa först. Dock använder Hjällbo

bussen till viss förebyggande vård

ute i skolorna, en verksamhet man

har planer på att utöka i framtiden.

När Regionmagasinet besöker

bussen får vi bevittna hur fruktbart

samarbetet mellan skola och tand-

vård kan vara när det fungerar som

bäst. En lärare på skolan är bekym-

rad över en av sina elever, som är

hemma från skolan på grund av

tandvärk.

– Har ni möjlighet att kolla i jour-

nalen om han varit här? Han kanske

inte har vågat komma hit?

Mycket riktigt. Eleven tillhör

dem som blivit kallade men utebli-

vit. Nu får hans lärare med sig en tid

till kliniken och hon kan på så vis

hjälpa både familjen och tandvårds-

personalen.

TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG

FOTO: ANNA REHNBERG

Pilotförsöket ”På studs” är ett

av sexton pilotförsök i Västra

Götalandsregionen som går

under det gemensamma projekt-

namnet ”Mål i mun”. Under

parollen Frisk vikt – Friska

tänder samarbetar primärvården

med folktandvården för att

främja goda matvanor hos barn-

familjer.

I Bollebygd samarbetar förutom

folktandvården och BVC, också

folkhälsoplaneraren, en förskola,

en dietist, en livsmedelsaffär,

biblioteket och MVC. Bland

annat kommer en matlagnings-

kurs att erbjudas barnfamiljer.

FAKTA

Tandvårdsbussen används två dagar i veckan, en dag i Bergsjön, en dag

i Angered, för undersökningar av barnens tänder. De barn som behöver

göra en lagning eller någon annan åtgärd får göra detta på respektive

folktandvårdsklinik.

Bussen används också sommartid under Gothia cup-veckan i Göteborg.

Då görs alla typer av akutbehandlingar, som lagningar, justering av tand-

ställningar och omhändertagande av olycksfall (t.ex. utslagna tänder).

FAKTA

En buss lastad med tandvård– Om inte barnen

kommer till oss, får

vi komma till dom.

Så resonerar

man i Bergsjön och

Angered, där en buss

utrustad med tand-

läkarstol åker runt

bland skolorna.

Tandvårdsbussen åker runt till alla skolor i Bergsjön. Den här dagen var den påSolbackeskolan där bland andra Robert och Isabelle Malkki fick sina tänder kollade.

–Jag upptäckte att tonåringar inte alls

har så friska tänder som i den offici-

ella statistiken. Min forskning tydlig-

gör att många tonåringar har emalj-

skador och mindre hål som inte syns

i Socialstyrelsens rapporter, berättar

Ulla Moberg Sköld, övertandläkare

vid Tandhälsovården i södra

Bohuslän och odontologie doktor.

Hennes doktorsavhandling om

karies hos svenska tonåringar och

förebyggande fluorbehandling, visar

att fluortanten återigen kan behövas

ute på skolorna. I studien har 13–16-

åringar i Hjällbo och Hammarkullen

fluorlackats två gånger per år i sko-

lan. De hade 69 procent färre hål i

tänderna än en kontrollgrupp som

inte hade fluorlackats. I Mölndal

minskade andelen hål med 66

procent för de tonåringar som

fluorlackats.

– Genom att använda fluor kan de

tidiga hålen stoppas upp och läka ut.

Det blir både en samhällsekonomisk

vinst och en hälsovinst för enskilda

personer, säger Ulla Moberg Sköld.

Som en direkt följd av forsknings-

resultaten har Kungälv, Mölndal,

Härryda, Partille, Ale, Öckerö,

Stenungsund och Tjörn återinfört

fluortanten. I ny skepnad.

– Barnen sitter ovanpå på bänk-

arna, gapar och får tänderna lackade

med en lackspruta. Äldre tiders


Ny forskning visar att hon behövs. Med lack-

spruta i hand gör fluortanten comeback på

grundskolorna i åtta kommuner utanför

Göteborg.

Fluortanten är tillbaka fast på nytt sätt. Här är tandsköterskan Ulla-Britt Fransson i full gång med fluorsprutan.

Flourbehandling på Karebyskolan norrom Kungälv.Tandsköterskorna Ulla-BrittFransson och Siv Landgren rengör medtandtråd och sprutar flour på förskole-klassens tänder.

”I Mölndal mins-kade andelen hålmed 66 procentför de tonåringarsom fluorlackats.”

Fluor är ett grundämne som finns i olika föreningar i berggrund, mineraler

och jordarter. Vi får i oss fluor genom mat, dryck och tandvårdspreparat.

Fluor lagras i vävnader som ben och tänder.

I över 60 år har fluor använts för att förebygga karies och är det enskilda

ämne som har haft störst betydelse för en förbättrad tandhälsa.

Källa: Sjukvårdsrådgivningen.se

FAKTA

Fluortanten i ny skepnad


fluorsköljning varannan vecka

passar inte in i skolans pressade

tidsscheman, men lackning en gång

per termin har visat sig ge lika bra

resultat, säger Ulla Moberg Sköld.

Dessutom har fluortanten grupp-

samtal om hur man använder tand-

tråd och diskuterar kostvanor med

samtliga grundskoleelever i området.

Anders Ljungné, tillsynstandläkare vid

Socialstyrelsen är positiv till att

fluortanten har införts på skolorna.

–Trots att tandhälsan har förbätt-

rats i hela befolkningen, är vi med-

vetna om att det finns en grupp ton-

åringar med kariesproblem som är

svår att fånga upp.

I några länder, till exempel i USA

finns det motståndrörelser mot

ämnet fluor. Kritiska röster hävdar

att fluor kan framkalla olika typer av

sjukdomar, exempelvis benskörhet.

Motståndet gäller framförallt till-

sättningen av fluor i dricksvatten

som en metod att förbättra tandhäl-

san för hela befolkningen. I Sverige

fördes den debatten i slutet av 70-

talet.

– Av etiska skäl bestämdes det att

svenskarna inte skulle massmedici-

neras med fluor. Om vi tillsatt fluor i

dricksvattnet hade vi inte behövt

några fluortanter idag, säger Ulla

Moberg Sköld.

Fluor förekommer naturligt i

vatten. I högre eller lägre halter.

I halländska Kungsbacka har dricks-

vattnet en naturlig fluorhalt som ger

invånarna ett kariesskydd.

– Mina studier av kariesföre-

komsten hos 13–16-åringar i Kungs-

backa och Onsala visar att där

behövs ingen fluorlackning. Fluoret i

vattnet bidrar till en god tandhälsa.

Men är fluoranvändningen helt utan

risker? Som med så mycket annat

handlar det om att använda rätt

mängd. Vid för höga halter av fluor

kan tänderna få vita fläckar, i säll-

synta fall kan emaljskador uppstå.

Det är i åldern 0–6 år när tänderna

byggs upp som känsligheten är störst.

– Den enda risken att få i sig för

mycket fluor är om man har en egen

djupborrad brunn med mycket höga

fluorhalter. Folktandvården kan

hjälpa till med att nivåbestämma

fluorhalten. I det kommunala dricks-

vattnet är halten alltid låg, berättar

Ulla Moberg Sköld.

Socialstyrelsen rekommenderar alla att

använda fluortandkräm, morgon och

kväll. Det finns vetenskapligt stöd

för att den förebygger karies.

– Andra fluorbehandlingar ser vi

som tilläggsåtgärder och kan använ-

das till exempel om man har låg

fluorhalt i sitt dricksvatten eller lätt

får hål i tänderna. Fluortabletter

som sväljs ser vi ingen anledning

till att använda i skolorna. De bästa

metoderna är de som verkar direkt

på tänderna som fluorsköljning och

lackning, säger Anders Ljungné.

TEXT: KRISTINA KARLBERG

FOTO: ANNA REHNBERG

”Om vi tillsatt fluor i dricksvattnethade vi inte behövt några fluortanteridag.”

I början av 60-talet infördes regelbunden fluorsköljning i alla Sveriges

skolor med start i Göteborg. Initiativet togs av professor Per Torell.

Under 80-talet avvecklades fluortanten på de flesta ställen, eftersom

tandhälsan förbättrats och de ekonomiska resurserna i tandvården mins-

kade. Fluorbehandling av barn och ungdomar med hög risk att utveckla

karies ägde istället rum på tandklinikerna.

Under 2000-talet har fluortanten återinförts på skolor i vissa delar av

landet, till exempel i södra Bohuslän, Halland och Uppland.

”Fluortanten” är utbildad tandsköterska eller tandhygienist. Yrket

domineras av kvinnor.

FLUORTANTENS HISTORIA

Berit Rydlinger, 79 år, var med när

fluorsköljningen infördes på skolor-

na. Från 1964 fram till pensionen

1990, arbetade hon som fluortant

på skolorna i Partille och Härryda.

Är det okej att använd ordet fluor-

tant?

– Ja, det är det. Egentligen heter

det tandhälsovårdssköterska men

eleverna sa nästan alltid fluortanten.

Eller Berit. På den tiden när tv-seri-

erna Forsythesagan och Hemsöbor-

na var populära, fick jag också heta

Fleur eller Madame Fluor.

Berätta om ditt arbete.

– Det var omväxlande och fullt

upp. På min heltidstjänst hann jag

fluorskölja 300–400 ungar i veckan.

Bara i Härryda fanns det 29 skolor

att besöka. I början hade jag inte

körkort utan en vaktmästare fick

köra runt mig mellan skolorna.

– Bästa lektionen för fluorskölj-

ning brukade vara matten. Då var

det lugnt i klassrummet och alla var

på plats.

Hur blev du mottagen i klasserna?

– För det mesta fungerade det

bra. Jag fick god kontakt med både

lärare och elever.

Hade du kollegor eller jobbade du

ensam?

–Vi var 21 tandhälsovårdssköter-

skor som arbetade i Göteborgs och

Bohusläns landsting. På skolbesöken

var vi ute en och en.

Hade du bara kvinnliga kollegor?

– Ja, jag har aldrig hört talas om

någon fluorgubbe. Det finns fort-

farande inte många män som utbil-

dar sig till tandsköterskor eller tand-

hygienister.

Hur var tandhälsan hos eleverna när

du började på 60-talet?

– Mycket karies hos de flesta. Det

var bingo om man någon gång kunde

hitta en elev utan hål i tänderna.

Då skickades en särskild rapport

till Kungliga Medicinalstyrelsen

om fyndet. Det går nog att säga att

fluorsköljningen infördes som ett

slags folkhälsoprojekt på skolorna.

Dagens föräldrar har därför oftast

bra tänder, medan deras barn inte

har samma skydd mot karies.


FOTO: ANNA REHNBERG

…och Berit var pionjärBerit Rydlinger i Landvetter är en av Sveriges

äldsta fluortanter. Som avskedspresent från

eleverna fick hon en tand gjord i träslöjden,

med inskriptionen: ”Det var tråkit när du kom

och det var roligt när du gick. Tack för dom hål

som vi inte fick.”

Berit tycker det är helt okej att kallasfluortant men har också kallats Fleuroch Madame Fluor.


– Nu kommer vi med ljus och spegel.

– Kors då.

– Hur känns det i tänderna?

Något som gör ont?

– Känns bra.

Genom fönster på långväggen tar

sig tidigt förmiddagsljus in i Elnas

stora rum. På kortväggen ovanför

sängen finns alla barn, barnbarn och

barnbarnsbarn i dubbla rader. Elna

bor på ett äldreboende, ett demens-

boende, högst upp i ett villaområde i

södra delen av Strömstad. Så ser hon

också livsglad och nöjd ut.

– Här ligger jag och kosar mig –

och jag har en sådan fin utsikt,

säger hon.

Karina och Margaretha är ett samman-

svetsat litet uppsökande tandvårds-

team i Strömstad som tillhör Folk-

tandvården Fyrbodal och som gör

munhälsobedömningar i ett område

från norska gränsen i norr till

Tanums kommun i söder.

–Vårt arbete är jätteroligt. Vi får

igen så mycket av vårdtagarna – de

är upp till 100 år gamla – och perso-

nalen förstår hur viktigt detta är.

Men det är psykiskt påfrestande

också; människor dör ju ifrån oss.

Karina slår sig ner vid Elnas sängkant

och börjar undersökningen medan

Margaretha står intill och antecknar.

– Går det bra? Känns det något

när jag rör den här tanden?

– Nej, ingenting.

– Du har många fina egna tänder

kvar.

Elna blundar och tycker att

behandlingen är behaglig. Det är

ovanligt. För många är det integri-

tetskränkande att bli synade i mun-

nen, som oftast upplevs privatare än

det mest privata. Men inte Elna. Hon

har inga problem med att gapa stort.

– Det är möjligt att vi måste ta

röntgen på kliniken. En tand är lös.

Personalen följer med dig dit.

– Ja det får gå det också, säger

Elna.

Besöket hos henne tar knappt en

halvtimme. Utöver undersökning

och småpratet fylls ett munvårds-

”Vårt arbete ärjätteroligt. Vi fårigen så mycket av vårdtagarna”

När Karina Forsberg och Margaretha Andrén

packar ner tandvårdsutrustning i den blå bagen

på Folktandvården i Strömstad och sätter på sig

ytterkläderna får Elna Nilsson, 81 år, håret

upplagt på papiljotter uppe på Solbogården.

En kvart senare när de två tandsköterskorna

knackar på hennes dörr ligger hon under den

rosa filten på sin nybäddade säng.

Välkommet besökhos de gamla på Solbogården i Strömstad

Annie Wiliamsson, 86 år, har egna finatänder. Hon har varit på Solbogården i cirka ett halvår. Idag tar Margarethabort tandsten.

I den blå bagen ryms det som behövsför undersökning och bedömning.

När Karina slår sig ned vid sängkanten och börjar undersökningen blundar Elna ochtycker att det är riktigt behagligt. Under tiden står Margaretha bredvid och antecknar.


Tandhälsan hos gamla har förbättrats

de senaste 25 åren. Idag har de flesta

egna tänder kvar.

– Det höjer definitivt livskvalite-

ten, säger Karin Melander, ny chef

för Folktandvårdens område Fyrbo-

dal med 15 kommuner och cirka

250 000 invånare.

Men tyvärr är det inte bara

positivt att ha tänderna kvar på

gamla dar. För om de inte blir skötta

rasar allt samman i munnen. Sjuk-

domar och medicinering gör att det

kan gå väldigt fort.

– Protesgenerationen har vi

redan klarat av. Nästa generation

är de som nu är i övre medelåldern

och som har haft råd att göra broar,

kronor och implantat, förklarar

Karin.

Hon vill inte att det ska låta skräm-

mande. Men faktum är att kronor

och bryggor går sönder, implantaten

likaså.

Åldrandet innebär naturliga för-

ändringar även i munnen. Muntorr-

het till exempel som är vanligt ökar

risken för karies och infektioner.

Med sviktande hälsa, många medici-

ner och onyttig kost, är det svårt att

upprätthålla sina goda munhygien.

Rätten till den uppsökande mun-

hälsobedömning och nödvändig

tandvård har funnits i drygt sex år i

hela Sverige. För många är det

fortfarande okänt. Informationen

har inte varit tillräcklig.

Folktandvården i Fyrbodal har

uppdraget att utföra den upp-

sökande tandvården i området.

Tandvårdschefen Karin Melan-

der förklarar:

– Förmågan att ta hand om

sig själv, det vill säga omvårdnads-

behovet, är det som avgör, inte mun-

hälsan, inte ålder. Både gamla och

personer med psykiska funktions-

hinder omfattas, oavsett om de bor i

ett särskilt boende eller hemma.

Ansvaret för att den uppsökande

verksamheten fungerar har den

medicinskt ansvariga sjuksköterskan

i kommunerna, eller personer som

hon delegerat det till, föreståndare

på äldreboenden till exempel. De

har även ansvaret för remisserna.

Bor du alltså på ett äldreboende

och inte blivit erbjuden remiss till

munhälsobedömning kan du själv

kontakta föreståndaren om detta.

Bor du hemma tar du kontakt med

medicinskt ansvarig sjuksköterska

i din kommun.

Tandhygienister och tandsköter-

skor sköter sedan den uppsökande

verksamheten, eller ett tandvårds-

team med tandläkare. Vårdtagaren

betalar ingen avgift.

Om det behövs föreslås vårdtaga-

ren nödvändig tandvård, varken mer

eller mindre, hos tandläkare. Avgif-

ten är där densamma som vid ett

vanlig läkarbesök, och frikortet gäl-

ler. Här får man lov att välja tand-

läkare. Både den uppsökande och

nödvändiga tandvården är statligt

finansierade.

– För oss är patienternas behov

viktigast, att se till att de får den

hjälp de behöver så att de kan funge-

ra socialt, säger Karin Melander.

Förra året hade Folktandvården i

Fyrbodals uppsökande verksamhet

2 800 vårdtagare och den nödvändiga

tandvården lika många, i en verk-

samhet med totalt 67 000 vuxna

tandvårdspatienter.

I övriga Västra Götaland är det

privata vårdgivare som står för den

uppsökande verksamheten genom

avtal med Västra Götalandsregio-

nen. För den nödvändiga tandvår-

den får man välja vilken tandläkare

man vill.

TEXT: MONICA HIRSCH

kort i som visar vilka tänder som är

de egna, vilka som är kronor eller

bryggor och vilka som eventuellt

saknas. Alla som bedöms får sådana

kort och här finns även information

om rekommenderade hjälpmedel

och hur pass väl munhygienen

klaras på egen hand.

– Fler och fler har sina egna

tänder i behåll, påpekar Karina och

Margaretha, som tycker att korten

borde vara uppsatta i badrummen.

Men det är inte många som gillar

den idén. Munnen är som sagt

verkligen en privatsak.

Tandvårdsbesöket är över. Tråkigt

tycker Elna.

– Jasså, ska ni redan ger er av,

säger hon och följer sjuksköter-

skorna till dörren som leder ut i

korridoren.

TEXT: MONICA HIRSCH

FOTO: MARIA OLSSON

Du som är gammal och inte längre klarar dig

själv, bor på ett äldreboende eller hemma, kan

få gratis uppsökande munhälsobedömning,

där du bor. Om det behövs får du sedan nöd-

vändig tandvård och betalar då lika mycket

som vid ett läkarbesök. Men först måste du

ha en remiss.

”För oss är pati-enternas behovviktigast, att setill att de får denhjälp de behöverså att de kanfungera socialt.”

Gamla kan fågratis tandvård

Gunvor Johansson är en av de boendepå Solbogården som fått remiss förbedömning av munhälsan. Här är detMargaretha Andrén som sköter under-sökningen.

För de flesta är det laddat att tappa

tänder. En glugg mellan tänderna

ger sociala och kulturella signaler.

– Jag har patienter med mar-

drömmar. Implantaten har räddat

många från socialt armod, säger Per

Ramberg.

Han anser att tandlossnings-

behandlingen inte bara ska leda

till att man ska kunna tugga bra utan

även att man kan le igen. Men han

tycker att det finns en estetisk med-

vetenhet som slagit över och blivit

till estetiska krav istället.

Tandlossning är en lömsk sjukdom,

som kommer smygande och börjar

med blödande tandkött – en tand-

köttsinflammation. Den gör sällan

ont och kan därför vara svår att

upptäcka. Om sjukdomen utvecklas

förstörs fästen i käken långsamt, ben

och tandkött likaså.

Per Ramberg säger att den som

har blödande tandkött bör uppsöka

sin vanliga tandläkare, som bör klara

av att ställa den tidiga diagnosen och

utföra den då inte så omfattande

behandlingen – och att remittera till

specialistklinik om det behövs.

– Hit kommer patienterna ibland

för sent, först när tänder blivit lösa,

flyttar på sig och håller på att lossna,

säger Per Ramberg.

Bara till tandlossningskliniken

på Odontologen remitteras 1 200

patienter med olika långt fram-

skriden tandlossning varje år.

Specialistkliniker finns i alla

universitetsstäder och på större

tätorter i hela landet.

Behandlingarna kan bli dyra. Mats

Andersson i artikeln här intill har

betalat 60 000 kronor. Tandloss-

ningssjukdomar täcks inte av det

allmänna sjukförsäkringssystemet.

Det är i regel medelålders och

äldre som får tandlossning. Men

även unga under 20 år drabbas, ja till

och med barn som har sina mjölk-

tänder kvar.

30–40 procent av befolkningen

har måttlig tandlossning. Bland dem

som är över 60 år är siffran ännu

högre, 75 procent.

Tandlossning, en infektionssjuk-

dom som utvecklas av bakterier i

munnen, är redan efter 40 års ålder

en vanligare orsak till tandförluster

än hål i tänderna.

På tänderna bildas ständigt

bakteriebeläggningar. Bakterierna

förökar sig snabbt, intill tandkötts-

randen, mellan tänderna och på

tändernas insidor. Det är alltså rik-

liga bakteriebeläggningar i ostörd

och nära kontakt med tandköttet

som ger inflammationen.

Man vet inte vilka som utvecklar

tandlossningssjukdomar. Men

rökare och de med illa skött diabetes

är överrepresenterade. De som har

dåliga kostvanor och äter sockerrik

mat och mellanmål får ett snabbare

sjukdomsförlopp.


Var tionde person i Sverige har allvarlig tand-

lossning och riskerar att förlora tänder.

För många en mardröm, skämmigt och inget

man talar högt om.

– Tidig diagnostik är viktigt, säger Per

Ramberg, övertandläkare på specialistkliniken

för tandlossning på Odontologen i Göteborg.

”Rökare och demed illa sköttdiabetes är över-representerade.”

Per Ramberg.

Tandlossning– en folksjukdom


– De som har bra munhygien får

däremot mycket sällan tandlossnig,

säger Per Ramberg.

Patienter som kommer till honom har

alltifrån den aggressiva formen till

mer kronisk tandlossning. Innan den

omfattande behandlingen påbörjas

kontrolleras patientens allmänna

hälsotillstånd. Röntgen tas och

samtliga tänder undersöks noga.

Därefter upprättas en behandlings-

plan med tydliga mål.

– Det resulterar i fyra till fem

besök med tandstensskrapning

under bedövning. Sedan kan det bli

fråga om tandköttsoperation där jag

samtidigt minskar tandfickornas

djup. Förlorat tandfäste är förlorat

för alltid, fast det finns metoder att

få tillbaks ben. Och om tanden inte

kan bevaras kan man ibland ersätta

den med titan-implantat.

–Det går att behandla tänder

även med lite fäste kvar. Den helt

avgörande faktorn vid behandling av

tandlossning är dock att patienten

kan hålla sina tänder rena och för-

hindra att nya bakteriebeläggningar

bildas.

TEXT: MONICA HIRSCH

BILD: MATS PETERSSON

Operationerna är inte så farliga. Jag är

ju van, säger han efter ett kirurgiskt

ingrepp på en och en halv timme.

Han var 45 år när den aggressiva

tandlossningen upptäcktes. Men då

var det för sent.

– Om min tandläkare upptäckt

den tidigare hade jag haft alla mina

tänder kvar. Vissa tänder gick inte

att rädda, berättar Mats.

Rent fysiskt tycker han att det är

jobbigt. Han måste ju alltid tänka på

vad han äter. En biff till exempel kan

han inte tugga. Psykiskt har han inga

problem. Han talar öppet om sin

tandlossning.

Mats är 60 år och arbetar fortfarande

som reparatör i verkstadsbranschen.

– Jobbet är viktigt. Jag ville inte

vara utan tänder och tänkte att det

får kosta vad det kosta vill.

– Hade jag inte fått remiss hit till

specialistkliniken och blivit opere-

rad hade jag inte haft en tand i

käften. De senaste fyra operationer-

na har Pelle här (Per Ramberg)

gjort. Jag har gått hos honom på

kontroller vartannat år.

Första tiden på specialistkliniken fick

Mats också gå en gång i veckan till

tandhygienist. Numer räcker det

med tre gånger om året.

– Min vanliga tandläkare satte in

bryggan i överkäken. I underkäken

är mina tänder ihoplimmade.

Den här dagen har Per Ramberg

opererat Mats i överkäken, men han

är inte nämnvärt tagen av behand-

lingen.

– Ont? Nej inte alls; det är smärt-

fritt, säger han.

Någon ersättning får man inte för

tandlossningsoperationer och Mats

har lagt ut cirka 60 000 kronor på

sina behandlingar ur egen ficka,

kanske till och med 80 000 kronor.

Han minns inte riktigt hur mycket

han kostat på sina tänder. Att det

varit värt alla pengar är han över-

tygad om.

– Nu har vi diskuterat implantat

också, men då måste eventuellt

käkben transplanteras, jag har förlo-

rat så mycket fäste. Så vi får se hur

det blir med den saken.

TEXT: MONICA HIRSCH

FOTO: MATS PETERSSON

– Det kändes hårt att

bli av med tänderna.

Men jag är en jordnära

person och visste vad

som väntade.

För femton år sedan

fick Mats Andersson

allvarlig tandlossning.

Idag är han opererad sex

gånger på specialistkli-

niken för tandlossnings-

sjukdomar i Göteborg.

Per Ramberg, övertandläkare på specialistkliniken för tandlossning i Göteborg,har just opererat Mats Andersson.

Mats Andersson.

Mats har blivit opererad sex gånger

”Om min tand-läkare upptäcktden tidigare hadejag haft alla minatänder kvar. ”

Ljudet från en borr, minnen av smärta

från tidigare tandläkarbesök, röntgen-

undersökningar. Hos psykologen

Jesper Lundgren får patienter med

tandvårdsrädsla stegvis träna sig

att klara av situationer som känns

obehagliga i ett tandläkarbesök.

I hans behandlingsrum på sjätte

våningen på Odontologen i Göte-

borg finns inga mjuka samtals-

fåtöljer. Rummet är istället inrett

som en vanlig tandläkarmottagning.

Det enda som avviker är de två

skärmarna monterade framför tand-

läkarstolen.

–Vi varvar videosekvenser med

samtal. Ofta väcks associationer,

minnen och känslor från bilderna.

En tanke med behandlingen är att

patienterna gradvis ska utsättas för

det som de är rädda för, säger Jesper

Lundgren.

Videosekvenserna innehåller

situationer som kan uppstå hos en

tandläkare. Från väntrum och tids-

beställning till lokalbedövning och

tandstensbehandling.

– Allt måste ske i patientens takt.

I början kan det räcka med att bara

sitta någorlunda avslappnat i tandlä-

karstolen och kunna andas på ett bra

sätt.

Många människor känner någon form

av rädsla eller obehag inför tandlä-

karbesök. För de allra flesta är oron

hanterbar. Hos en liten grupp, unge-

fär två procent av befolkningen,

växer sig rädslan så stark att de helt

undviker tandläkarbesök. Det är de

personerna som kommer till Tand-

vårdsrädslekliniken.

–Våra patienter har i genomsnitt

inte varit hos tandläkaren på 13–14 år.

Jag får höra berättelser från perso-

ner som hellre skulle pilla ut sina

tänder med skruvmejsel än uppsöka

tandläkare vid tandvärk.

Känslorna varierar. Några är

rädda för smärta, att de ska få panik,

bli förgiftade eller svimma. Andra

känner rädsla för att tappa kontrol-

len eller bli kränkta vid tandläkarbe-

söket. De bakomliggande orsakerna

är många. Många har upplevt tandlä-

karbesök som har varit smärtsamma

eller traumatiska.

– Om tandläkarbesöket ägde rum

när man var liten knyts ofta rädslan

till tandläkaren. När man blivit lite

äldre brukar rädslan istället fokuse-

ras till ett eller flera behandlings-

moment.

Rädslan upplevs ofta som irra-

tionell och hopplös att förändra,

berättar Jesper Lundgren. En av

hans patienter vågade hoppa bungy

jump och hålla föredrag inför stora


På Tandvårdsrädslekliniken får rotfyllningarna

vänta. Här är det rädslan som behandlas i

första hand.

– Vi vill ge en lösning som håller på lång

sikt, säger Jesper Lundgren, psykolog på mot-

tagningen.

Jesper Lundgrens tips för attminska rädslan:Tala om för tandläkaren att du

är rädd.

Försökprecisera vad du är rädd för.

Kom överens med tandläkaren

hur behandlingen kan avbrytas.

Till exempel genom att höja

handen som tecken.

Försök att andas djupt och lugnt.

TIPS

Tandvårdrädda får hop


grupper av människor, men när han

skulle gå till tandläkaren skakade

han som ett asplöv.

– Det är inte ovanligt att man är

kompetent inom många områden i

livet, men står handfallen just vid

tandläkarbesöket.

En del tandvårdsrädda kommer

till mottagningen och vill bli sövda

med narkos. De ser ingen annan

utväg.

–Vi försöker ge dem en annan

lösning som även håller på lång sikt.

Därför prioriterar vi behandlingen

av rädslan. Hålen och rotfyllning-

arna kan göras senare.

I genomsnitt kommer patienterna till

Tandvårdsrädslekliniken tio gånger.

Första gången kallas patienten till

ett samtal med en tandläkare. En

bedömning görs om personen har

tandvårdsrädsla och därför har und-

vikit tandläkarbesök. Därefter

skapar psykologen, tandläkaren och

patienten en gemensam behandlings-

plan, som oftast inleds med träning

hos psykologen. Metoden som

används är kognitiv beteendeterapi

och innehåller bland annat fobiträ-

ning anpassad till tandvård. Med

stöd från psykologen tränas patien-

ten i att närma sig de situationer

som väcker rädsla. Efter sju eller

åtta tillfällen hos psykologen brukar

behandlingen avslutas med några

besök hos mottagningens tandläka-

re. Som en slags examen.

– Då har den irrationella rädslan

klingat av för de allra flesta och de är

redo att söka hjälp hos vanliga tand-

läkare.


FOTO: ANNA REHNBERG

Det var i tonåren den kom. Rädslan.

– Jag kände mig illamående och

yr efter en bedövning. Sen blev det

värre vid varje nytt tandläkarbesök.

Jag blev rädd för att kvävas och få

ner saker i halsen, berättar Madelei-

ne Johansson.

Hon bytte tandläkare gång efter

gång. Och sökte hjälp endast vid

akuta besvär.

– Det blev som en ond spiral. Vid

flera tillfällen sprang jag ut från

behandlingsrummet med munnen

full av tandläkarinstrument. Till slut

klarade jag inte ens av att gå till

tandhygienisten.

En tandläkare reagerade och

uppmanade henne att söka hjälp för

sin rädsla. Två år senare träffar vi

Madeleine Johansson, 40 år från

Bollebygd, när hon ska på rotbe-

handling vid Tandvårdsrädsleklini-

ken i Göteborg.

Madeleine har båda händerna

placerade på magen när hon ligger i

tandläkarstolen hos övertandläkaren

Magnus Hakeberg.

– Det är ett sätt för mig att

komma ihåg att andas djupt. Jag har

lärt mig att panikkänslorna avtar om

jag andas rätt.

Den erfarenheten har hon fått från

besöken hos sin psykolog Jesper

Lundgren. I början tyckte hon att det

kändes lite märkligt att gå till en

psykolog när hon hade besvär med

tänderna. Men ganska snart förstod

hon varför. Hos Jesper Lundgren

utsattes Madeleine stegvis för de

situationer som hon kände störst

obehag inför. Ibland med viss över-

talning. Panikkänslorna kom, men

hon lärde sig att de klingade av. De

värsta som kunde hända inträffade

aldrig. Hon slutade upp med att söka

efter hemska scenarier om tandlä-

karbesök på Internet. De kroppsliga

och själsliga reaktionerna program-

merades om.

– Jag kunde sitta med munnen

full med grejer hos Jesper, utan att få

hjärtklappning och svårt att andas.

Det kändes nästan som ett trolleri.

Jag förstår fortfarande inte riktigt

vad det är som har hänt.

Madeleine är inne i slutfasen av sin

behandling på Tandvårdsrädsleklini-

ken. Rädslan har avtagit. Nu går hon

hos några olika tandläkare för att

vänja sig vid tandläkarbesök och

samtidigt få hjälp med sina tandbe-

svär. Den här gången ska en tand

rotbehandlas. Madeleine känner en

viss spänning när hon sitter i vänt-

rummet, men tror inte att den är

större än för många andra. Inne hos

tandläkaren måste hon ha en gum-

miduk över ansiktet för att minska

infektionsrisken vid ingreppet. En

situation som tidigare skulle ha

väckt kvävningskänslor.

– Tandläkaren och jag har hittat

en lösning. Gummiduken är onödigt

stor och kan klippas ner till en

mindre storlek. Då funkar det.

Efter en dryg timme är tandläkar-

besöket över. Utifrån sett ett helt

vanligt tandläkarbesök, möjligen

med något mer tid avsatt för frågor,

småprat och lite fnissande. När

Madeleine reser sig ur tandläkarsto-

len berättar hon att ett liknande

besök hade varit totalt omöjligt för

två år sedan. Nu är läget ett helt

annat.

– Det är en lättnad att kunna söka

hjälp när jag vill och inte behöva

vänta tills besvären blivit jätteallvar-

liga, säger Madeleine med nyfunnet

självförtroende i rösten.


FOTO: ANNA REHNBERG

Tandvårdsrädslekliniken är

Folktandvårdens specialklinik

för tandvårdsrädda i Väst-

sverige. Den ingår som en del

av Kliniken för Oral medicin på

Odontologen i Göteborg.

Telefonnummer 031- 741 34 00.

Ingen remiss behövs. Kötiden är

ungefär sex månader.

Många allmänkliniker inom

Folktandvården och privattand-

läkare har specialkompetens i

behandling av tandvårdsrädsla.

Kontakta din tandläkare om du

vill veta mer.

HIT KAN DU VÄNDA DIG

Madeleine utmanar

RRÄÄDDSSLLAANNFör två år sedan sprang hon ut från tandläka-

ren med panikkänslor och munnen full av tand-

läkarinstrument. Idag är rädslan borta. Region-

magasinet följde med Madeleine Johansson på

återbesök till Tandvårdsrädslekliniken.

pet tillbaka

Tack vare behandlingen på Tandvårdsrädsleklinken klarar Madeleine Johansson idagsin rotbehandling utan problem.

Samma tandvård till

samma pris, oavsett

var man bor. Det är

vad som gäller inom

Folktandvården i

Västra Götaland. Till-

gången på tandvård

kan variera lite mellan

olika orter, men kö-

erna är inte särskilt

långa någonstans.

I Sverige är tandvård till barn gratis,

men Folktandvården har krav på sig

att den vård som ges till vuxna ska

vara självfinansierad, det vill säga att

man tar så mycket betalt att kostna-

derna täcks. Tandvården omfattas

alltså inte av sjukvårdsförsäkringen.

– Det är en politisk fråga, säger

Bent Petersen, utvecklingschef för

Folktandvården i Västra Götalands-

regionen. Man har beräknat att fri

tandvård i Sverige skulle kosta minst

20 miljarder kronor per år. Det finns

inget land i världen som har helt fri

tandvård. Faktum är att Sverige är

unikt som har gratis tandvård till

och med 19 års ålder.

Prissättningen för vuxentandvård

inom Folktandvården är densamma i

hela Västra Götaland och beslutas

av regionfullmäktige utifrån förslag

från en arbetsgrupp från verksamhe-

ten. I prissättningen försöker man se

till att kliniken ska få täckning för de

kostnader som patientbehandlingen

medför. Vissa åtgärder ska inte löna

sig mer att utföra än andra åtgärder.

– Detta gör att man får samma

vård oavsett vilken klinik man går

till, säger Bent Petersen. Men det är

klart, ibland finns det ju flera olika

åtgärder som kan vara rätt vid till

exempel en lagning, så det kan ju

skilja något från fall till fall, beroen-

de på vilken tandläkare man har.

Inom de olika åtgärderna, som till

exempel lagning av kindtand, har

man också lagt in ett par prisnivåer

för att se till att komplicerade fall

som tar längre tid kostar lite mer än

de som går snabbt att utföra.

Tillgången på tider kan variera en del

beroende på var man bor. I Göte-

borgsområdet finns inga köer alls

inom Folktandvården, men i vissa

områden är det tandläkarbrist och

där kan man få vänta lite på att få en

tid.

– Det är framför allt i en del gles-

bygdsområden. Men köerna är inte

alarmerande långa någonstans. Sam-

manlagt saknas i dagsläget cirka 15

tandläkare i regionen. I Skaraborg och

Fyrbodal har man anställt en hel del

utländska tandläkare på senare tid,

så där är köerna kortare nu än förut.

Man ser också över rutinerna för hur

ofta det är dags att kalla patienterna.

Tidigare brukade man säga att

det var lämpligt att gå till tand-

läkaren en gång per år. Men så ofta

behöver man inte gå, enligt Bent

Petersen. Inte om man är någor-

lunda frisk och inte har särskilda

tandproblem. Då räcker det med

tandläkarbesök vart tredje år och

besök hos tandhygienisten någon

gång däremellan.

– Det lönar sig ju även för patienten

att göra så kallad egenvård, säger

Bent Petersen.

Från den 16 april i år införs införs

Frisktandvård i Västra Götalands-

regionen. Det är ett erbjudande om

att teckna treårsavtal för bastand-

vård. Priset blir från 45 kronor i

månaden, beroende på vilken tand-

status man har, och målsättningen är

att förmå unga patienter att fortsätta

gå till tandläkaren när de inte får

gratis tandvård längre från 20 års

ålder.

TEXT: LENA FREDRIKSSON

FOTO: ANNA REHNBERG


Folktandvården i Västra Götaland:Sköter 95–97 procent av barntandvården och cirka 50 procent av vuxen-

tandvården i regionen. Man får söka vilken folktandvårdsklinik man vill,

oavsett bostadsort.

Har visionen: ”Frisk i munnen hela livet”. Målet är att förbättra tand-

hälsan hos hela befolkningen och hålla den bra, bland annat genom att

informera om bra munhygien.

FAKTA

Därför kostar tandvård


Amalgam har varit omtvistat ända sedan

det började användas i mitten av

1800-talet, och man brukar tala om

amalgamkrigen berättar John Bratel.

Det senaste rasade på 1980-talet då

människor började koppla samman

sina hälsoproblem med kvicksilvret

i amalgamfyllningarna. Sedan dess

har forskare både försökt bevisa och

motbevisa att man kan bli sjuk av

amalgam. Några vetenskapliga studi-

er har dock inte kunnat belägga att

amalgam är ett allmänt hälsopro-

blem. Däremot kan det ge kontakt-

allergi för några få.

– Men det är väldigt få studier

som visar att det skulle vara ett stort

problem.

Trots skepsis från tandvården när det

gäller amalgamets påstådda hälso-

farliga effekter undersöks och utreds

alla patienter förutsättningslöst.

Misstänker en patient kvicksilver-

förgiftning tas ett blod- eller urin-

prov för att mäta kvicksilverhalten i

kroppen. Proverna visar att de allra

flesta ligger under gränsvärdena.

– Med den kunskap tandvården

har idag kan man då utesluta att

besvären hänger samman med

amalgamfyllningar.

Ungefär hälften av patienterna John

Bratel möter i dagsläget blir lättade

av att få höra att han inte tror att

deras hälsobesvär beror på amal-

gamet, och bestämmer sig för att

inte byta. De erbjuds i stället

symptombehandling.

– Man får inte vara främmande

för att sätta in andra åtgärder. En del

patienter har testat kognitiv beteen-

deterapi och mått mycket bättre av

det.

Andra vill ändå byta ut sina fyll-

ningar, och några av dem tycker att

de blir bättre efter amalgamsaner-

ingen. I de fallen tror John Bratel att

kanske placeboeffekten spelar in,

eller andra livsavgörande föränd-

ringar som inträffar i samband med

saneringen.

Trots undersökningar som varken visar

på förgiftning eller allergi hävdar

ändå vissa patienter att de är över-

känsliga mot amalgam.

– Men hur visar man att vissa är

känsligare för kvicksilver än andra?

Vi har inga mätmetoder för det och

så kommer man inte längre.

John Bratel utesluter dock inte att

det kan ligga något i det de säger. Att

amalgamkriget skulle bryta ut på

nytt har han däremot svårt att se,

eftersom det numera sätts in mycket

lite amalgam.

TEXT: JENS EKELUND

FOTO: MAGNUS LIAM

1995 beslöt företrädare för Socialdepartementet och Landstingsförbun-

det att amalgam skulle börja avvecklas inom skoltandvården. Även anta-

let amalgamfyllningar på vuxna har sedan mitten av 1990-talet sjunkit

kraftigt. De utgör numera bara ett par procent av alla fyllningar.

Källa: Oralmedicin, Socialstyrelsen

AMALGAM IDAG

Övertandläkaren John Bratel på Oral-

medicin i Göteborg har i tjugo års tid

jobbat med patienter som upplever sig

vara sjuka av amalgam. När amalgam-

frågan var som störst tog kliniken

emot 400–500 remisser om året, men

antalet har numera sjunkit till 20–25.

– Det här är inget stort problem

idag, säger han.

Är amalgamkrigen över?

”Men det ärväldigt få studiersom visar att det skulle vara ett stort problem.”

–Vi vill skapa platser som framkallar reaktioner och

upplevelser hos människor, säger Margreth Tall-

vid, kultursekreterare i Härryda.

För några år sedan väckte konstnären Lars

Kleens konstverk ”Arton” placerat i Mölndalsån i

centrala Mölnlycke, starka reaktioner. En del blev

arga och tyckte att pengarna istället borde ha sat-

sats på skola och barnomsorg.

– Nu fem år senare tror jag att de flesta skulle

bli jättearga om vi tog bort Lars Kleens konstverk

ur vattnet. Folk har vant sig vid att det finns där

och har gett det olika personliga betydelser. På

senare tid har många börjat använda konstverket

som en slags nivåmätare för det stigande vattnet i

Mölndalsån.

Sedan år 2000 har politikerna i Härryda medvetet

satsat på den offentliga konsten. En procent av

kommunens totala investeringsbudget avsätts årli-

gen till konst i offentliga miljöer. För 2007 är

summan 1 150 000 kronor

– Jag tror att politikernas långsiktiga satsning

på den offentliga konsten här är ovanlig. Oftast

anslås pengar till exempel i samband med nybygg-

nationer. I Härryda har vi större möjligheter att

satsa konstnärligt även i andra miljöer. På torg och

i gatumiljöer. Eller på mer oväntade platser.

I Margreth Tallvids arbetsrum i Kulturhuset i

Mölnlycke, står flera modeller gjorda av gips och

kartong. De är förslag till kommande projekt. Pro-

cessen fram till en färdig konstnärlig gestaltning

sker i etapper och måste få ta tid, anser hon. Inför

varje nytt konstprojekt tillsätts en arbetsgrupp.


I rondeller. I vattendrag.

På stenmuren utanför skolan.

Härryda kommun satsar på

konst i vardagsmiljön.

Konsten får taplats i Härryda

Den kan bestå av stadsarkitekt, fastighetschef och

kultursekreterare samt representanter från de

kommunala verksamheter som berörs. Allas åsik-

ter ska lyssnas på.

– Handlar det till exempel om en skola är det

viktigt att även lärare, föräldrar och barn är med

och lämnar synpunkter. Men vi måste också

beakta andra faktorer som slitage, säkerhet, färg-

sättning och kostnader.

Därefter väljs en eller flera konstnärer ut. De får i

uppdrag att arbeta efter arbetsgruppens riktlinjer.

Vissa konstverk ska väcka frågor. Andra kanske

ska skapa trivsel eller fungera som mötesplatser.

Margreth Tallvid tar fram en bild i sin dator på en

kommande utsmyckning i Mölnlycke centrum.

–Visst blir man glad bara av att titta på den!

utbrister Margreth Tallvid och pekar på en stor

spole i sprakande färger.

Förutom en och annan rondellhund, blir Leo

Petterssons spole i streckplåt, Härrydas första

konstnärliga utsmyckning i en rondell.

– Spolen har en historisk koppling till textil-

fabriken, men vi hoppas att den även ska få en

praktisk funktion som orienteringspunkt för

besökarna i Mölnlycke nya centrum.


FOTO: ANNA REHNBERG


KONSTBRÅK VI MINNS?

NYA RUM FÖR OFFENTLIG

KONST I FYRBODAL

FOTO

: JO

N L

IINAS

ON

I början var en del arga över Lars Kleens konstverk"Arton" som är placerat i Mölndalsån. Idag tror Mar-greh Tallvid att de skulle bli arga om kostverket togsbort.

Konst väcker känslor. Och konst i offentliga miljöer väcker massor av känslor.

Läs mer om konstbråk vi minns – eller kanske har glömt? – på www.kulturvast.se

Göteborg, 1996Känslorna stormade som ett vildsint hav och

debattens vågor gick höga, för att nu använda

ett slitet bildspråk som anknyter till själva

huvudpersonen i dramat.

Året var 1996 och ämnet för det årets

konstkontrovers var Evert Taube. Eller rättare

sagt, författaren och skulptören Eino Hanskis

bronsstaty föreställande nationalskalden. Alla

– från professionella konsttyckare till politiker

och mannen på gatan – hade en åsikt.

Vad kontroversen egentligen gällde beror på

vem man frågar. Några säger att det nog var

platsen som var fel. Andra att det var själva

statyn som inte ansågs hålla tillräckligt hög

kvalitet. Vilket i klarspråk betyder att folk

antingen tyckte att den var ful eller att den

inte var tillräckligt lik Taube.

En tredje grupp menar att utsmyckningen

varken var demokratiskt eller folkligt förank-

rad. Vissa vill till och med minnas argument

som att Taube minsann inte var någon riktig

göteborgare efter alla år i Stockholm, och

därför inte borde hyllas med en staty!

Men nu, elva år efter avtäckningen, står han

där i alla fall. Längst ner vid vattnet, som om

han just har klivit ur en båt, med den karakte-

ristiska baskern och halsduken, och blickar ut

mot Vinga.

Någon folkstorm syns inte till.

TEXT: DAVID BJÖRKLUND

I februari 2007 gick startskottet för projektet ”Konst i offentlig miljö – en framtidsfaktor i

Fyrbodal”. Ett ovanligt konstsamarbete mellan fjorton kommuner med hög ambitionsnivå.

Redan till sommaren ska en plats i varje kommun få någon form av konstnärlig gestaltning.

– Platserna som väljs ut kan vara allt från synliga torg och köpcentrum till en okänd dunge

i skogen, säger projektledare Göran Vogel-Rödin.

I varje kommun bildas en arbetsgrupp som består av personer från skilda verksamheter till

exempel konstnärer, trädgårdsarkitekter och trafikplanerare.

– Idén är att människor med olika bakgrund ska stimuleras till ett helhetstänkande kring

konst, arkitektur och offentlig planering, säger Göran Vogel-Rödin.

Projektet som pågår i två år, finansieras av de berörda kommunerna, Fyrbodals kommunal-

förbund och Västra Götalandsregionen.

De fjorton kommuner som ingår i Fyrbodals kommunalförbund ligger i Dalsland, norra

Bohuslän och Fyrstad.

Staty: Evert Taube. Konstnär: Eino Hanski (1928–2000). Material och mått: Brons, 168 cm.

Plats: Jussi Björlings plats utanför Göteborgsoperan. Initiativ och finansiering: Taubesäll-

skapet Västanvind. Avtäckt: Av kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson 10 augusti

1996. Titta också på: Graham Stacys (f. 1940) skulptur Evert Taube från 1990 som finns vid

Taubehuset i Göteborg.

Följ artikelserien ”Vårt gemensamma rum”

på www.kulturvast.se Där finns också

mycket annat spännande att läsa om kultur-

livet i Västra Götaland.


Jag har ett minne från slutet av

50-talet av tandvården. Vi skolbarnvar på Teater-Bion i Karlsborg ochsåg filmen om de elaka tandtrollenKarius och Baktus. Efter filmendelades det ut en glasflaska mjölk,som var från det lokala mejeriet,vilken lyx eller hur? Tandtrollenspolades bort och mjölk var bra förtänderna var budskapet då.

/ROGER

Tandläkarskräckhar förföljt mig genomåren. Dessbättre har detinte yttrat sig så, somman skulle kunna befara,att jag undvek tandläkar-besök. Istället var jag sårädd att mina tänderskulle förfalla och fordrastora och än mer smärt-samma ingrepp att jagsnällt som ett offerlammmed tvekande, darrandeben gick till pinostolen,vid varje kallelse. Jag lyckades på så sättbehålla mina tändernågorlunda hela och finaända till 83 års ålder, då jag måste få en tandutdragen för förstagången.

/M-B

Den myndiga Flour-tantens uppdykande iklassrummet framkalladerysningar och en känslaav att inte kunna kommaundan. Tillhörde denotacksamma generatio-nen som gick i mellan-stadiet i mitten av 60-talet och inte förstodatt uppskatta värdet av den service som detinnebar att få fluoretserverat regelbundetoch gratis. Att gurglarunt så lite som möjligtoch spotta ut det äck-liga så snabbt som möjligtvar en dum protest moten jättebra idé.

/KATARINA

Jag har varit

lågstadielärare

i 27 år och mina elever

har alltid fått en krona

i ”tandpeng” om de

tappat tänder i skolan.

Ibland kan det dröja

månader mellan utdel-

ningarna av tandpengar

men rekorden har min

nuvarande klass satt:

tre tänder på en lek-

tion i tvåan samt fyra

tänder på en lektion i

trean!

/GUN

I början av förra år-

hundradet kom modet med

skoltandvård. Besökte den

söta tandläkaren och dito

tandsköterskan., för under-

sökning. Hade inga hål,

fick en godispralin som

belöning. Sen dess har jag

besökt många tandläkare,

haft hål nästan varje gång

och fått betala stora pengar

för att vara hel i munnen

trots att jag varit flitig med

tandborsten. Tänk om fluor-

tanten funnits tidigare!/KJELL

Fluortanten – ett kapitelför sig, minns jag mycket väl.Det var 60-tal och ”smilet”som hon kallades kom meden försiktig knackning ochsteg in i klassrummet medett solskensleende.

/EVAH55

När jag gick i skolan kom

alltid fluortanten. Mina klass-

kamrater buade och försökte

smita. Själv gillade jag att skölja

fluor och jag tyckte fluortanten

var jättemysig. Detta var 20 år

sedan, och när jag träffar henne

idag kallar jag henne fortfaran-

de fluortanten. Jag vet faktiskt

inte vad hon heter./J-A

Jag minns att varje gång fluortanten kom ingenom dörren till klass-rummet så skrek allaelever: Neeej! Jag varnog den enda som intesa något alls. Även omjag ogillade det likamycket som alla andraskolbarn så tänkte jagändå på något sätt påden stackars människansom fick höra alla barnskrika nej så fort mankom in genom dörren.Det var ju faktiskt förvåra tänders skull…

/TINGELING

Läsarnas brev:

I förra numret efterfrågade vi läsarnas minnen och tankar kring tänder.

Att fluortanten var ett fenomen som väcker starka känslor hos många

har vi förstått av alla brev vi fått. Här publiceras utdrag från några av de,

både lyckliga och mindre lyckliga, minnen som ni läsare delat med er av.

/REDAKTIONEN

Visst minnsvi fluortanten!

››

››

››

››

Plastmuggar med fluor i

Vi får inte låta bli

Att våra munnar skölja

Många kan nu inte dölja

Att det smakar blä

Men jag håller inte mé

Det känns ganska friskt och skönt

Nästan som att äta grönt/IRENE

››

››

››

››››


Inför regionbildningen 1999 var det

många som ifrågasatte nyttan med

en storregion. Landstingen i Älvs-

borg, Skaraborg, Göteborgs- och

Bohus län och Göteborgs sjukvård

slogs då ihop. Den nya regionen fick

förutom sjukvård också, på försök,

ett ökat ansvar för regional tillväxt

och utveckling. Motsvarande region-

bildning gjordes samtidigt i Skåne.

De nya regionerna har nu utvärde-

rats och landat i ett förslag på reger-

ingens bord. Förslaget går i korthet

ut på att inrätta 6–9 direktvalda

regionkommuner som ska ersätta

dagens 21 landsting och med ett

utökat ansvar precis som Västra

Götalandsregionen och Region

Skåne har idag.

Hur har det då gått för Västra

Götalandsregionen? Svaret blir nog

olika beroende på vem man frågar.

Men det finns flera områden där

regionen otvivelaktigt har gjort

nytta för invånarna.

Ett sådant område är insatserna

för tillväxt och utveckling i Västra

Götaland. Tack vare beskattnings-

rätten och de korta beslutsvägar som

ett direktvalt regionfullmäktige ger,

har regionen exempelvis kunnat för-

skottera pengar och trycka på så att

satsningar på förbättringar och

utbyggnad av vägar och järnvägar

har kunna tidigareläggas. Exempel

på detta är Lundsbrunn–Holmestad

på E 20, dubbelspårsutbyggnaden i

Göta älvdalen, väg 172 i Dalsland och

del av riksväg 40 öster om Borås.

När GM hotade att flytta delar

av Saabs produktion i Trollhättan till

tyska Rüsselsheim gick regeringen,

Västra Götalandsregionen och

Trollhättans kommun ihop om att

förbättra möjligheterna till forsk-

ning och utveckling inom fordons-

industrin, där regionens andel var

närmare 100 miljoner kronor.

Kulturen har både fått mer pengar och

större geografisk spridning sedan

regionen bildades. Eftersom kultur

är viktigt både för samhällets och

den enskilda människans utveckling

har det varit ett medvetet val att

satsa på kultur. En grundsten i denna

satsning är att göra kulturen i Västra

Götaland mer tillgänglig så att så

många som möjligt kan ta del av den.

Exempel på detta är Vara konserthus

där Vara kommun vågade satsa med

hjälp av stöd och uppmuntran från

Västra Götalandsregionen. Här

finns också ett riktat uppdrag som

innebär att Göteborgssymfonikerna

ska lägga en viss del av sina konser-

ter utanför Göteborg, bland annat i

Vara.

På samma sätt finns ett uppdrag som

säger att Göteborgsoperan ska sätta

upp fler föreställningar för mindre

scener så att de kan turnera mer

runt om i regionen.

När det gäller hälso- och sjuk-

vården finns vinsterna främst i

kunskapsutveckling och kunskaps-

spridning. Sjukvården var i stora

delar samordnad redan före region-

bildningen och valfrihet i vården har

funnits sedan 1989.

TEXT: BETTINA AXELSSON

FOTO: STEFAN BENNHAGE TTELA

Beställ tid hos doktorn via nätetSödra Älvsborgs sjukhus erbjuder nu sina patienter ett

antal tjänster via internet. Det är barn- och ungdoms-

kliniken, ortopedkliniken, neurologmottagningen och

könsmottagningen som sedan 1 februari kan kommu-

nicera med sina patienter via nätet på ett säkert sätt.

Med tjänsten Mina vårdkontakter som finns på

www.vgregion.se/sas kan man bland annat beställa

tid, av- och omboka besök, förnya recept, begära intyg

för förlängning av sjukskrivning, begära journalkopia,

förnya hjälpmedel och begära att bli kontaktad.

Den som ringer till någon av mottagningarna och

hamnar i telefonkö får automatiskt besked om att

tjänsten finns. För den som är intresserad är det bara

att gå in på hemsidan och följa instruktionerna för att

skaffa ett användarkonto.

– Det är smidigt och lättarbetat och man får svar

snabbt. Det finns egentligen inga nackdelar med det,

säger Uno Axelsson, infomaster på SÄS.

Mina vårdkontakter är ett pilotprojekt på sex

månader som sedan ska utvärderas.

Västra Götalandsregionen visar vägenVästra Götalandsregionen och Region Skåne

var först i Sverige. Nu kan de komma att stå

modell när övriga landsting i Sverige föreslås

följa efter och bilda regioner. Efter en trevande

start har bildandet av Västra Götalandsregio-

nen visat sig få ett antal positiva effekter.

Västra Götalandsregionen har

huvudansvaret för hälso- och

sjukvården. Det särskilda uppdrag

som gavs i samband med regionbild-

ningen 1999 innebär att regionen

tagit över en del av de uppgifter

som länsstyrelsen tidigare hade.

Det handlar bland annat om att ta

fram visioner och strategier för

Västra Götalands utveckling, främja

företagande så att fler jobb kan

skapas i regionen och besluta om

investeringar i regionala vägar och

järnvägar.

FAKTA

Västra Götalandsregionen har medverkattill att bland annat utbyggnaden av dubbel-spåret på sträckan Trollhättan – Velandakommit till stånd.


Nytt är också att sjukhusen kan

använda sig av ett 15-tal privata

vårdgivare när de själva inte har

möjlighet att erbjuda vård inom

garantitiden.

Vårdgarantin gäller inte bara

mottagning och behandling på sjuk-

hus, utan även i dina kontakter med

vårdcentralen. Du ska kunna få kon-

takt med vårdcentralen på telefon

eller på plats samma dag. Om man

där bedömer att du behöver träffa

en läkare ska du erbjudas en tid

inom sju dagar. Om detta inte är

möjligt så ska vårdcentralen du har

kontakt med ordna en tid på en

annan vårdcentral.

När vårdgarantin infördes den 1 novem-

ber 2005 var den på många håll den

puff som behövdes för att sätta fart

på arbetet med kökortning. Vänte-

listor har gåtts igenom och rensats,

arbetet har effektiviserats och

pengar har skjutits till för att beta av

de värsta köerna för de som väntat

allra längst. Exempelvis har antalet

som väntat mer än 90 dagar till

öron-, näs- och halsmottagning och

hudmottagning minskat med över

70 procent. Men det finns också

stora problemområden, främst inom

ortopedin där man bara lyckats

minska köerna med 30 procent.

31 januari fanns närmare 6 000 per-

soner i Västra Götaland som väntat

mer än 90 dagar för att få tid på

ortopedmottagning.

Den senaste mätningen visar att

möjligheten att få kontakt med vård-

centralen på telefon samma dag inte

har förbättrats nämnvärt sedan

vårdgarantin infördes. I Göteborg

och Fyrbodal har den istället för-

sämrats. Andelen patienter som fått

tid för läkarbesök inom sju dagar har

ökat något men är alltså inte 100

procent utan 86 procent.

Vill du veta var väntetiderna

inom specialistsjukvården är kortast

går det att följa på www.vantetider.se.

Detta ska även den person du har

kontakt med inom sjukvården kunna

upplysa om. Det kan vara bra att

veta att om man blir erbjuden ett

besök eller en behandling och tackar

nej så gäller inte vårdgarantin i det

fallet. Men inte ens de som tackar

nej, kanske för att de vill vara trogna

sitt hemsjukhus, ska behöva vänta

mer än 180 dagar.

Om något år kommer alla som söker

vård på en specialistmottagning att

kunna få en tid för läkarbesök

bokad direkt. Detsamma gäller tid

för behandling om det bedöms att

man behöver det. Ett projekt för att

förebereda införandet av det nya

tidbokningssystemet startar under

2007.

Du kan läsa om vad vårdgarantin

innebär på sidan två i denna tidning.

TEXT: BETTINA AXELSSON

FOTO: CURT WARÅS

Det är nu ett och ett halvt år sedan den

nationella vårdgarantin infördes. Fortfarande

uppfylls den inte inom alla områden i Västra

Götaland. Från och med i år är det sjukhusen

som har både det ekonomiska och praktiska

ansvaret för att klara vårdgarantin.

Sjukhusen tar hjälp Köper privat vård för att klara vårdgarantin

Så här används dina pengar

Hälso- och sjukvård 9,49

Regional utveckling 0,47

Kollektivtrafik/Västtrafik AB 0,30

Regiongemensam verksamhet 0,19

Ortopedin är ett område där köerna ärlånga. Här är det Göran Hedenstedt påDalslands sjukhus som undersökerpatienten Ulrika Henriksson.

10 kronor och 45 öre av varje intjänad hundralapp går till regionskatt. Här kan du se hur de fördelas.

Bra att veta om hjälpmedelEn broschyr om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och

sjukvården finns nu att beställa och få per post eller via internet.

Den heter ”Bra att veta om hjälpmedel” och berättar om vad ett person-

ligt hjälpmedel är, vem som får låna dem, vilka regler som gäller och

annat som är bra att veta.

Broschyren går att beställa från: Adress och distributionscentrum,

Regionens Hus, 542 87 Mariestad, telefon: 0501-620 84.

E-post: [email protected] eller ladda ned den

på www.vgregion.se/hjalpmedelshandbokDen kan även beställas i anpassad form, till exempel som punktskrift

eller som lättläst.

Nyfiken på politikerna?Ledamöterna i regionfullmäktige som varit i tjänst sedan 1 november

2006 börjar nu bli varma i kläderna. Är du nyfiken på vilka de och de

andra förtroendevalda i Västra Götalandsregionen är kan du gå in på

www.vgregion.se/trointNär Regionmagasinet redovisade vilka politiker som valts till region-

styrelsen i förra numret smög det sig in ett litet fel. Oppositionsrådet

Martin Andréasson(m) bor inte i Göteborg utan i Dals Ed.


Det är dyrt att gå till tandläkaren. Många unga vuxna går inte till tandläkarenför att de tycker att det kostar för mycket. Därför får många sämre och sämre tänder. Nu har folktandvården i Västra Götalandsregionenkommit på ett sätt som ska ge bättre tänderoch som blir billigare för dig som sköter om dina tänder.

– Vi kallar det Frisktandvård, berättar Ann-Charlotte Sundelinsom är chef för tandvården i södra Bohuslän. Frisktandvård är ett sätt som ska göraatt alla får bättre tänder som håller längre. Du betalar lite varje månadoch det blir inte så dyrt på en gång när du går till tandläkaren.

Så här fungerar FrisktandvårdFrisktandvården börjar efter 16 april. Du som är mellan 20 år och 65 år kan vara med i Frisktandvården. Du börjar med ett besök hos tandläkaren. Tandläkaren undersöker dina tänder ordentligt. Tandläkaren frågar dig om din hälsa och använder datorn för att räkna uthur mycket tandvård du behöver varje år.

Om du har väldigt friska tänder och behöver lite tandvårdbetalar du lite pengar varje månad. Har du sämre tänder och sköter dina tänder sämrefår du betala mer varje månad. Det kallas för olika nivåer.

Om du går med i Frisktandvården skriver du ett avtal med tandvården. Avtalet gäller i tre år. Under den tiden får du den tandvård du behöver och betalar din bestämda kostnad varje månad. Frisktandvård gäller vanlig tandvårdsom att laga tänder, att rotfylla tänderoch att ta bort tandsten. Du har också rätt till akut tandvård om du skulle få tandvärk.

Så här mycket kostar FrisktandvårdenNivå ett betalar 45 kronor i månaden.Nivå två betalar 85 kronor i månaden.Nivå tre betalar 165 kronor i månaden. Nivå fyra betalar 265 kronor i månaden. Nivå fem betalar 465 kronor i månaden.

Göteborg har provat Frisktandvård ett tag. – Det har gått jättebra.

Betala tandvård i förskottEtt sätt att få bättre tänder

Lättlästa sidor


Tandlossning är en allvarlig sjukdom som gör att tänderna lossnar och ramlar ur. – Det är hemskt att tappa tänder, man skäms och pratar inte om det, säger Per Ramberg. Per är tandläkare och chef på specialist-mottagningen, på Odontologen i Göteborg. Där kan du få vård för tandlossning.

Tandlossning är svår att upptäcka i början.Det gör inte ont men tandköttet blöder.Då har du redan inflammation i tandköttetsom är början till tandlossning. – Gå till din vanliga tandläkare så fort du märkeratt ditt tandkött blöder, säger Per.

Tandläkaren kan se om du har tandlossning,och ge vård i början av tandlossning. Om du redan har fått tandlossning måste du gå till specialistmottagningen. Din tandläkare skriver en remiss, alltså ett intyg som säger att du ska få vård. Vården för tandlossning är mycket dyr

och du måste betala hela vården själv. Vården tar lång tid och är besvärlig. Du måste skrapa tänderna flera gånger och kanske sövas och operera tandköttet. Om du har tappat tänder kan tandläkaren operera in konstgjorda tänder med skruvar. – Om tanden har lossnat från sitt fäste kan den aldrig växa dit igen, berättar Per.

Vad beror tandlossning på? Tandlossning beror på att bakterier i munnen får vara kvar på tandköttet nära tändernaoch mellan tänderna. Bakterierna blir fler och gör inflammationen.

Vem får tandlossning? Väldigt många har tandlossning, nästan 40 personer av 100.Bland gamla är det ännu vanligare. Rökare får lättare tandlossning.Den som har sjukdomen diabetes och inte sköter om sjukdomen får lättare tandlossning. Den som äter onyttig mat och mycket socker får lättare tandlossning.

Hur kan jag slippa tandlossning? Borsta tänderna noga och använd tandtråd.Ät nyttig mat, ät på bestämda tider och ät mindre socker.

Tandlossning är en allvarlig sjukdom

Tandläkare Per Ramberg.

Lättlästa sidor


Det är dyrt att gå till tandläkaren. Det finns för lite tandläkare i Sverige. Därför kan det vara bra att gå till tandhygienisten för att få tandvård. Tandhygienisten kan undersöka dina tänder, röntga dem, ta bort tandsten, sköta om tandköttsinflammation och laga små hål i tänderna.

Tandhygienistens viktigaste uppgift är att ge patienterna råd om hurde ska sköta sina tänder på ett bra sätt. – Vi gör så att du slipper gå till tandläkaren,säger tandhygienisten Lotta Myrehag Rahm.

Många äter för mycket socker som kan ge hål i tänderna. Det är också skadligt för tänderna att ofta dricka juice och läsk eller att äta frukt ofta. – Att snusa kan skada tandköttet, säger Lotta.

Alla har inte lika bra och starka tänder. En del måste vara mer noga,

andra får nästan aldrig hål i tänderna. Men alla kan själva sköta om sina tändereller få hjälp av någon personal.

Du behöver sköta om dina tänder mellanfem och tio minuter om dagen. De flesta vet det men sköter tänderna i mindre än en minut.Använd tandborste men också tandtråd eller tandstickor eller en liten borste mellan tänderna.– Borsta tänderna noga, ät bra och nyttig matoch skölj tänderna med fluor, säger Lotta.

Lotta är en av tandhygienisterna på Lilla Torget i Uddevalla.Att vara tandhygienist är roligt och de träffar många människor. – Men det kan vara svårt att se när barn får dålig hjälp av sina föräldrar att sköta sina tänder, säger Lotta.Gamla människor får ibland för dålig tandvård.– Gamla och sjuka som bor hemma har rätt att få besök hemma av en tandhygienist, säger Lotta.

Tandhygienisten ger tandvård och råd

Tandhygienisten undersöker dina tänder och kan se om du hartandköttsinflammation,tandsten eller bakterier och hål i tänderna.

Lättlästa sidor


De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med boken ”Köksvägentill Västsverige”. Ytterligare fem korsordslösare vinner två biobiljetter var-dera. Skriv ner svaret som döljer sig i de skuggade fälten i korsordet ochskicka det till RM – Regionmagasinet, Regionens Hus 462 80 Väners-borg (eller mejla till: [email protected]) senast den 30 april 2007.OBS! Kom ihåg att märka kuvertet/vykortet/mejlet med ”Kryss 1-07”.

Hur är det med spriten?Där spriten går in går vettet ut sägs det. Alkoholens skadeverkningarär många och väl omvittnade. Men kan det finnas positiva effekterav alkohol också? Vilka är dina erfarenheter?

Skriv och berätta. Några av breven publiceras i nästa tidning.

Du får gärna vara anonym, bara vi på redaktionen vet vem du är.

Vi lottar 25 brevskrivare som får två biobiljetter vardera som tack.

Skriv till: ”ALKOHOL”, Regionmagasinet, Regionens Hus

462 80 Vänersborg eller mejla till [email protected]

– glöm inte märka mejl/brev med ”ALKOHOL”.

OBS! Senast den 30 april vill vi ha ditt brev.

Korsord

Kryss RM nr 1-07

Namn: ..............................................................................

Adress: .............................................................................

Postnummer & Ort: ..............................................................

Rätta svaret: ......................................................................

Följande korsordslösare vann ”Köksvägen till Västsverige”:Göte Andersson, Lerum, Inga-Lill Ahbin, StenungsundBirgith Jörnäs, Mellerud, Sture Abrahamsson, Vänersborg,Florence Bengtsson, Götene.

Följande korsordslösare vann två biobiljetter var:

Siv Jacobsson, Henån, Arne Wassén, Göteborg,

Elisabeth Andersson, Ambjörnarp, Aina Brolin, Stenum, Skara,

Kjell Alfredsson, Lindome.

Lösning till kryss i RM 4-06

Vinnare Regionmagasinet nr 4-06

Tävla och vinn!Tävla och vinn!

�

visst småargvanligt

pålägg

gammal

kultur-

mjölk

något

längre

ut

det ska

vara

klara

konst-

närs-

alster

kan seunderli-ga väsen

förälskad

omodern

byggerhus påpapper

spelasroll på

inne-musik

balja

maskin-

lära

lyser

upp i

natten

kan viresa

till må-nen i

är

kvar

enan in gför f ina

i ut-kanten

matchigen

klarar

pärsen

.... gal-lery i

london

snott

tänker

sede-

sam på

han sombarjesukors

fl it

väsenkringevene-mang

grishud

kan varasvårt

attstå på

kan

föla

har ska

vi ta i

samlas

publik

på

besökersevärt

liggerkon på

vårdat

väl

gillarläget

fälls vidaktslut

var detså?!

på sammalinje

liter

kort

harpliktgammalt

strängin-trument

bildar

vänt-

ande

bör ej

fånge

vara

i

denna

stund

brukar

synen

går om

konst

drog en

vals

kan vi

bok på

bibblan

hörsmyggsom

flyga

de ska

dra

ange-

näm

rum för

många

blir

skämd© svenska korsord ab

Ç

Ç Ç

Ç Ç

Ç

÷

÷ ‹

‹

‹

Ç

›

ççÇ

⁄

⁄

⁄

⁄

f

v

t

u

r

i

s

m

r

o

d

e

o

s

a

g

g

a

t

a

t

t

r

e

n

t

j

i

v

e

g

a

t

a

n

e

d

i

t

m

u

t

r

e

t

t

s

l

e

v

a

n

d

e

s

t

e

k

y

t

a

i

d

o

l

u

n

o

s

o

l

i

d

l

i

s

t

l

s

e

d

e

n

k

o

v

a

s

k

r

i

n

g

v

ä

g

m

e

k

a

s

å

a

r

ä

l

t

a

r

s

k

u

r

t

r

a

s

a

r

l

o

t

s

t

a

n

k

o

p

p

f

e

k

e

g

a

l

l

e

r

t

a

l

a

n

g

e

r

e

n

e

vill vi att vårasjöar och

vattendragska vara

fältpålit-

lig

den tarman dit

mankommer

stråksom led-er runt

city

vridsur för

ren-görning

leder

rätta

vägen

för-

mågor

gör

lycklig-

as ögon

mjuk

hårt

virke

att gåprakt-

iskt tillväga

genom-

kass

flöden

domnad

av

köld

är med

hyllasav

fans

kortkyrka

fylls påbilen

skymf

har enfråga somgett svar

penning

till

vardags

kisensbil

brukarsmarta

skakar

fången

gammal

ledare

viktig näring somgynnas av att vi

har friskt vatten

vild hästtävling

tjata

ärviktigtför vår

hälsa

firas

31 ok-

tober

har enbra vits

kyrkansman

meddela

tar omoch om

igen

avenyn

vanlig

söndags-

mat

begär

fixamed

bilen

brukar

skämt

blevtilltalad

börjarbisats

skrapaihop

kort-kille

upp i

toppen

ger

rök-

virke

kurra-gömma-

lek

ackord

rymd-figur

användekniven

börjardoff-ramsa

typ

gjortstörre

lång-randigt

säger

ilsken

till på

ena

vännen

i paret

hopparöver

lektio-ner

för-

ord© svenska korsord ab

ç

ç

ç

⁄

⁄

⁄

‹

‹

Ç

⁄

ç

ç

ç

‹ Ç

÷

÷


Viktiga adresser och telefonnummer

Sjukvårdsrådgivningen:Har du frågor eller behöver råd omsjukdom och hälsa?

Vill du veta vart du skall sökahjälp för en viss sjukdom?

Ring till sjukvårdsrådgivningenså får du tala med kunnig vård-personal som kan hjälpa digvidare.

Göteborg(betjänar även Bohuslän utanförFyrbodalsområdet)Tel: 031-703 15 00. Öppet dygnet runt.

SkaraborgVardagar kl 08.00–17.00: ring din vårdcentral. Övriga tider: ring sjukvårdsrådgivningen. Tel: 0774-40 20 20.

Södra ÄlvsborgTel: 0771-801 801.Öppet dygnet runt.

FyrbodalTel: 0771-117 117.Öppet dygnet runt

Vill du veta mer om regionenshälso- och sjukvård, gå in påwww.vgregion.se (klicka på hälsaoch sjukvård).

Patientnämnden:Borås, tel: 033-17 48 50.Göteborg, tel: 031-63 70 10.Mariestad, tel: 0501-621 80.Uddevalla, tel: 0522-67 08 60.

Vårdgaranti och Valfrihet i vårdenHar du frågor om vårdgarantin skadu i första hand vända dig till dinläkare/mottagning. Allmän infor-mation om vårdgarantin och omvalfrihet i vården finns påwww.vgregion.se/vardgarantioch hos Vårdslussen på tel: 020-44 55 55, e-post: [email protected]

Regionens HusGöteborg, tel: 031-63 05 00.Vänersborg, tel: 0521-27 57 00.Mariestad, tel: 0501-620 00.Uddevalla, tel: 0522-67 08 00.Borås, tel: 033-17 48 00.Skövde, tel: 0500-49 56 00.

Tillväxt och utvecklingVästra Götalandsregionen. Tel:031-63 05 00. www.vgregion.se(klicka på Tillväxt & Utveckling)

Kontakta din politikerVästra Götalandsregionen.Tel: 0521-27 57 00. www.vgregion.se(klicka på Politik och beslut)

Allmänna handlingarHos Västra Götalandsregionen kandu hitta handlingar på:www.vgregion.se (klicka på Diariet)Eller kontakta något av regionensdiarier:

Diariet Regionens Hus i Borås, tel: 033-17 48 04.

Diariet Regionens Hus i Göteborg, tel: 031-63 09 03,031-63 06 38.

Diariet Regionens Hus i Mariestad, tel: 0501-620 88,0501-620 89, 0501-620 91.

Diariet Regionens Hus i Skövde,tel: 0500-49 56 12,0500-49 56 13.

Diariet Regionens Hus i Uddevalla, tel: 0522-67 08 58.

Diariet Regionens Hus i Vänersborg, tel: 0521-27 51 09,0521-27 51 10.

Regionfullmäktige via radionLyssna via www.vgn.nu eller se i lokaltidningen för rätt frekvens i ditt område.

Regionfakta

Västra Götaland,länet, regionen och länsstyrelsen

Vad är egentli-

gen skillnaden

mellan Västra

Götalands-

regionen, Västra

Götaland, landsting och läns-

styrelsen? Att hålla isär begrep-

pen är inte helt lätt. Här är en

lathund:

Västra Götalands länDet geografiska området, länet,

Västra Götaland bildades 1998

då Göteborgs och Bohus län,

Älvsborgs län samt Skaraborgs

län slogs ihop.

Västra Götalandsregionen(Västra Götalands läns

landsting)

Regionen är vårt lokala

självstyre. De tre landstingen i

Bohuslän, Älvsborg och Skara-

borg slogs ihop med sjukvården

i Göteborg 1999 och bildar idag

Västra Götalandsregionen.

Förutom hälso- och sjukvården

har Västra Götalandsregionen

numera, liksom Region Skåne i

söder, övertagit ansvaret även

för de regionala tillväxt- och ut-

vecklingsfrågorna (till exempel

utbyggnad av vägar och järn-

vägar), från länsstyrelserna

för att flytta besluten närmare

invånarna.

LänsstyrelsenLänsstyrelsen är en tillsynsmyn-

dighet som svarar för den statli-

ga förvaltningen i länet. Den är

statens ”lokalkontor” och kon-

taktyta i länet. Länsstyrelsen

ansvarar bland annat för tillsy-

nen inom naturvård, miljöskydd

och social omvårdnad med

mera. Chefen för länsstyrelsen

är landshövdingen.

KommunernaKommunen har hand om det

kommunala, lokala politiska

styret och förvaltningen.

I Västra Götaland finns 49

kommuner.

Returadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg

Nu kan du lyssna på Regionmagasinet via internet. Gå in på www.regionmagasinet.se. Klicka på Lättläst och taltidning.

Nästa nummer av Regionmagasinet kommer i juni

Lyssna på RM via internet!

Klockan 09.13, Studentkliniken, Odontologen. Käkkirurg Lennart Göransson desinficerar sina händer. Han ska strax operera bort en visdomstand på Marie Holmkvist.Käkkirurgen är inhyst hos studentkliniken i några månader då deras egen avdelning byggs om. Foto: Anna Rehnberg

EN DAG PÅ JOBBET…

Klimatfrågan och möjligheten att söka vård i valfritt EU-land är andra huvudfrågor som hon och den nya regeringen satsar på.

Cecilia Malmström tar emot i sitt rum på Re-geringskansliet i Rosenbad mitt i Stockholm. Hon har ett pressat schema och spiller ingen tid. En kort hälsning och intervjun har börjat.

På EU-dagen den 9 maj ska hon tala på ett semi-narium i Göteborg, som är hennes hemstad, men när vi träffas i ett vintrigt Stockholm har hon inte bestämt om vad. Hon vill under sin tid som minis-ter ha bidragit till att EU känns öppnare, mindre krångligt och närmare för var och en.

– Det är fortfarande för mycket krångel i onödan för till exempel tjänsteföretag som vill konkurrera om jobb på EUs inre marknad. En arkitektfirma i Västsverige ska kunna lämna anbud på tex en arena i Spanien. Idag är det visserligen tillåtet men i prak-tiken nästan omöjligt på grund av att varje land har sina egna krav och regler, säger hon.

Cecilia tror att svenska tjänsteföretag har allt att tjäna på en öppnare inre marknad, även om det också innebär att exempelvis alla arkitektfirmor i EU-länderna kan konkurrera om uppdrag i Sverige. Sjukvården tror hon också har allt att vinna på en

Cecilia vill ha minskat krångel i EUCecilia Malmström i Vänersborg tillsammans med Regionstyrelsens ordförande Roland Andersson.

EU-minister Cecilia Malmström (fp) vill arbeta för att få bort

”onödigt krångel” inom EU. Till exempel vill hon göra det

enklare för svenska tjänsteföretag att konkurrera om jobb.

större samverkan. Hon tror att vårdköerna kan mins-kas om EU-medborgare får möjlighet att söka vård i vilket land de vill inom unionen. Frågan är vem som ska betala och vilken typ av vård det ska gälla.

Vad har en region som Västra Götaland för nytta av EU?

Cecilia räknar raskt upp flera exempel. – Muséet med hällristningarna i Tanum, Film

i Väst och Trollywood. Uddevallabron, E6. Inget av de skulle vara vad de är idag utan stöd från EU, säger hon.

– Ett annat exempel är EU:s kemikaliedirektiv som direkt kommer att påverka kemiindustrin i Stenungsund, säger hon.

En av de största utmaningarna för henne som EU-minister och alla andra som arbetar med EU-frågor är att människor ska se EU i sin vardag, menar hon.

– Mer än hälften, 60 procent, av alla ärenden som behandlas i kommunfullmäktige och i lands-ting i Sverige har kopplingar till EU, säger hon.

För att göra regeringens EU-politik mer lokalt och regionalt förankrad och samtidigt fånga upp vad som är viktiga frågor ute i landet har hon star-tat en turné. Under ett par år ska hon resa runt till

Bilaga med information om

Europaveckan i Västsverige

Foto

: Cu

rt W

arås

alla landsting och regioner och träffa politiker och besöka skolor. Turnén startade i Västra Götaland.

Varför ska vi fira EU-dagen? - Det finns alla anledningar. EU är världens

största allians av demokratier. Det är en stark kraft för demokratiseringsreformer. Länderna på Balkan och Turkiet, som vill bli medlemmar, sporras till att göra förändringar. Att bli medlem är en sten-hård process. Och inte minst är EU en fredsbeva-rande kraft. I Europa har vi hittat andra sätt att lösa problem än i skyttegravarna. Och alltihop på bara drygt 50 år. Det är väl fantastiskt, säger hon.

Karin åström bengtsson

Hållbar tillväxt i Europa – Utopi eller verklighet?

Seminarium på Europadagen den 9:e maj med EU - minister Cecilia Malmström.

Med rubriken ”Hållbar tillväxt – Utopi el-

ler verklighet?” anordnas ett seminarium

på Europadagen den 9:e maj. Seminariet

syftar till att diskutera praktiskt arbete

och visioner kring dagens och framtidens

Europa. Tillsammans med EU-minister

Cecilia Malmström kommer regionala och

kommunala politiker samt representanter

från Göteborgs Universitet att diskutera

hållbar tillväxt i Göteborg, Västra Göta-

land och Europa. Seminariet kommer att

äga rum på Göteborgs Universitet, i nya

Pedagogens lokaler i centrala Göteborg.

För ytterligare information se Europa-

veckans hemsida www.europaveckan.nu.

faktaInnan Cecilia Malmström blev EU-minister i höstas

var hon EU-parlamentariker i sju år. Dessförinnan

hade hon uppdrag som lokal och regional politiker för

folkpartiet i Göteborg och Västra Götaland samtidigt

som hon forskade och undervisade i statsvetenskap

vid Göteborgs universitet. Hennes doktorsavhandling

heter Regionen, makten och härligheten.

På www.cecilia.nu kan du anmäla dig att bli

ministerns rådgivare i EU-frågor.

EU-projektsamordnare i Mölndal –ny utbildning med kompetens som efterfrågas

EU-projektsamordnare är en helt ny praktiskt inriktad kvalificerad yrkesutbildning som ger goda kunskaper och verktyg för att planera, skriva projektansökningar och driva EU-projekt. Utbildningen är ett samarbete mellan: Vuxenutbildning Mölndal, Göteborgs Univer-sitet, Göteborgsregionens kommunalförbund GR och Studieförbundet SENSUS.

Under Europaveckan kommer studenter från utbildning-en att erbjuda ett antal kommuner och organisationer i Västra Götalandsregionen kostnadsfri information om EU:s nya ungdomsprogram. Detta erbjudande vänder sig i första hand till ungdomsgrupper, föreningar, fritids-gårdar och personalgrupper som arbetar med ungdomar. För mer information kontakta [email protected]

samtliga ungdomsambassadörer hade i upp-drag att under hösten genomföra ett ungdomspro-jekt på hemmaplan efter sommarskolan. Maries projekt syftade till att informera ungdomar om vilka möjligheter som finns att åka ut i Europa och jobba/studera/leva/eller driva projekt efter studenten.

- När jag gick sista året i gymnasiet visste jag inte vilka alternativ eller möjligheter som fanns, förkla-rar Marie. Genom att vara medborgare i Europa har vi ju så många möjligheter! Vi ville också att det skulle vara ungdomar som stod för informationen; av ungdomar och för ungdomar var vårt mantra.

Maries sista uppdrag som ungdomsambas-sadör för Västra Götalandsregionen var att återkoppla ungdomarnas åsikter till Sveriges kommissionär Margot Wallström. Margot lanserade för drygt ett år sedan en Plan D för Demokrati, Dialog och Debatt där hon särskilt betonade vikten av att inkludera ungdomar i debatten om Europas framtid.

– Margot var jätteintresserad av vad vi hade åstadkommit! Men framförallt var det otroligt inspirerande att få träffa henne och att hon tog sig tid att lyssna på oss.

Foto

: Li

sa B

elfr

age

Marie träffade Margot Wallström i Bryssel

Efter ett år som EVS-volontär (European Volontary Service)

i Polen blev Marie Munther uttagen till European Youth

Ambassador för Västra Götalandsregionen och deltog vid

en sommarskola i Baia Mare i norra Rumänien.

www.europaveckan.nu

notiser

Johanna Salonen och Sofie Helsing från Hvitfeldtska gymnasiets samhällsprogram skriver ett projektarbete om EU:s nya ungdomsprogram och framförallt den del som handlar om ungdomsutbyten.

Varför har ni valt att skriva om EU-programmet Ung och

aktiv i Europa?

Vi deltog själva i ett ungdomsutbyte i Italien sommaren

2006 som delfinansierades av EU. Där träffade vi

ungdomar från olika delar av Europa, bland annat från

Turkiet och Bulgarien. Vi lärde mycket av varandra och

om oss själva. Vi fick utbyta idéer och erfarenheter som

har gett oss ökad förståelse för människor från olika

kulturer. Det var verkligen lärorikt! Nu vill vi inspirera fler

ungdomar att genomföra ungdomsutbyten.

Vad är det som gäller för att en grupp ungdomar ska

kunna genomföra ett ungdomsutbyte?

Målgruppen för programmet är ungdomar i åldern 13-

25 år och för att man ska kunna söka bidrag måste det

finnas en mottagande och en sändande ungdomsgrupp.

Utbytet ska pågå 6-21 dagar med minst 16 och mest 60

deltagare. Om man vill veta mer om EU-programmet Ung

och Aktiv i Europa, föreslår vi att man tar kontakt med

Ungdomsstyrelsen som ansvarar för programmet.

Vad gör ni under Europaveckan?

Vi kommer bland annat att finnas i Slottsskogen under

Lilla Göteborgsvarvet den 13 maj för att informera om

ungdomsutbyten.

Nya EU-pengar till ungdomarUng och aktiv under Europaveckan

Assembly of European Regions (AER) arrangerar årligen

en Youth Summer School dit Västra Götalandsregionen

vill skicka två ungdomar mellan 18-24 år för att delta

i sommarskolans workshops och debatter men också

för att utbyta erfarenheter . Deltagarna utnämns till

European Youth Ambassadors och ska genomföra ett

projekt på hemmaplan efter sommarskolan.

Den 26-31 augusti arrangeras årets sommarskola i Exeter

i Storbritannien. Miljö och hållbar utveckling kommer att

vara temat för skolan. Västra Götalandsregionen betalar

deltagaravgiften, vilket inkluderar boende och måltider,

samt resan till och från Exeter.

I din ansökan vill vi ha:• En presentation av dig

• Dina tankar kring Europafrågor

– gärna med kopplingen till årets tema Miljö och

Hållbar utveckling.

• Förslag på projektidéer eller aktiviteter som du

skulle vilja genomföra i Västra Götaland under

hösten 2007 och som återkopplar till Europa,

ungdomar och miljö.

Sista ansökningsdag är 16 maj!

vid frågor kontakta lisa belfrage på tel 0521-275859 eller via [email protected] dit du också skickar din ansökan.

Vill du bli European Youth Ambassador för Västra Götaland?

Margot Wallström och Marie Munther på plats i Bryssel

Bilaga med information om Europaveckan i Västsverige

Ungdomskonferens i Åmål EYE – Engage Young Europe

Ett sextiotal ungdomar från Portugal, Polen, Skottland

och Sverige kommer att träffas i Åmål 13-20 maj för

att diskutera hur man kan engagera ungdomar i

samhällsfrågor. Konferensen är tänkt att ge ungdomarna

ökad kunskap om varandra och dess kulturer och på så

sätt öka förståelsen mellan ungdomar i olika länder.

Ungdomarna kommer att jämföra vilka möjligheter

de har i respektive land att som ung kunna påverka

samhällsutvecklingen. Tanken är också att försöka

utveckla förslag på hur ungdomar mer effektivt kan

påverka det som sker i kommunen.

Viktigt att sprida kunskap om internationellt arbete

I Lidköping uppmärksammas

kommunens internationella arbete

under Europaveckan. Dels arrangeras

en utställning för att visa den mångfald

av projekt som finns i kommunen.

Dels anordnar ett av kommunens

projekt, SustAccess, ett seminarium

på Europadagen den 9 maj. Temat är

Regionförstoring och EU. Seminariet

ska behandla hur förbindelserna kan

förbättras och hur man kan öka resandet

med kollektivtrafiken.

SustAccess är ett EU-finansierat

projekt inom North Sea programmet.

SustAccess står för ”Sustainable

Accessability” eller hållbar tillgänglighet

och projektet har som mål att stötta och

öka miljövänliga transporter. Projektet

1Vad har ni på gång i Lidköping under Europaveckan?Förutom att vi flaggar med de

europeiska flaggorna runt

Lidan och har europeisk

mat i skolorna som vi

brukar så har vi en

projektutställning

i stadshuset och

tipspromenad på

biblioteket och i

stadshuset. På

Europadagen

har ett av

kommunens

projekt planerat in ett seminarium på

temat regionförstoring och EU.

2 Tycker du att kunskapen om Europadagen och Europaveckan växer från år till år?

Ja, lite för varje år.

3Varför ska vi ha en särskild vecka för Europafrågor här i Västra Götaland?

Det är mycket internationell aktivitet

i kommunerna och det är bra att det

finns ett särskilt tillfälle då detta kan

uppmärksammas.

”Europaveckan en hävstång för vår kommun”

Idéerna flödar och kreativiteten är stor hos Jonas och Eva i Svenljunga

Västra Götalands yttersta utpost mot Bryssel heter

Svenljunga. Det är en av anledningarna till att

engagemanget är stort i kommunen när firandet av

Europaveckan sätter igång.

har arbetet med att ta fram ett förslag

på ett nytt resecentrum i Lidköping.

I projektet har det framkommit att

invånarna i Lidköping vill att deras

resecentrum ska kännas välkomnande

och ha kontakt med vattnet i staden.

EU:s jordbrukspolitik – En global utvecklingsfråga

En stabil politik för jordbruk är en

nödvändighet för EU-länderna, för en

fungerande expansion av EU och för

omvärlden. EU:s sätt att tillgodose de

europeiska böndernas behov har blivit

djupt kritiserat. Överkonsumtion,

dumping och importkvoter befaras vara

ett hårt slag mot världens fattiga.

Utrikespolitiska föreningen anordnar

10:e maj en debatt om EU och jordbruket,

för mer information se www.uf.ffs.gu.se.

Tre frågor till:

Lisbeth Nyströminternationell koordinator i Lidköping

när jag träffar jonas Widerström, ansvarig för internationella frågor, och kommunalrådet Eva Johansson är planeringen av Europaveckan 2007 i full gång. Idéerna flödar och kreativiteten är stor. Ett viktigt mål, som de båda ser, är att få så stor spridning på aktiviteterna som möjligt och att nå ut med budskapet om att vi alla är en del av EU.

En satsning under årets vecka är EU information för äldre. Vid två tillfällen kommer boende på ser-vicehemmen Klockaregården och Furubergsgården att få besök av Jonas och Eva.

– De äldre är en viktig målgrupp för oss. Vi har valt att satsa på dem i år. Det blir generell EU infor-mation med lite historia och uppdatering om vad EU är och gör. Vi kommer också att berätta om hur kom-munen arbetar med olika EU projekt säger Jonas.

– Ja, fyller Eva in, Europaveckan fungerar lite som en hävstång för vår kommun. Vi når ut med information om hur vi aktivt arbetar med EU och med EU-projekt till våra kommuninvånare men även på ett regionalt och nationellt plan.

Det är inte bara de äldre som får ta del av Eu-ropaveckan i Svenljunga. Under hela veckan sker det mängder med aktiviteter med koppling till EU. Det är föreläsning om språkets betydelse i Europa, ungdomsutbyte mellan Svenljunga, Danmark och Tyskland med musik som tema, tipspromenad och inte minst flaggning med europaflaggan på kommunens alla flaggstänger. Ansvaret att fira Eu-ropaveckan vilar lätt på Västra Götalandsregionens yttersta utpost mot Bryssel.

notiser

Foto

: Ke

rsti

n J

ohan

sson

www.europaveckan.nu Europaveckan i Västsverige

Här är ett axplock av de aktiviteter som sker i Västsverige under Euro-paveckan. Mer detaljerad information finner du under respektive kom-muns hemsida www.kommunnamn.se

AlingsåsJournalisten och skribenten

Annika Ström Melin före-

läser i Alingsås Konsthall

tisdagen den 8 maj kl.

18.30 under rubriken

Europa igår, idag, imorgon.

BoråsVad innebär det att arbeta

utanför gränserna, inom

Europa? I Borås kommer

en buss att turnera med

information om hur det

fungerar och vad som krävs

för att söka jobb i Europa.

HerrljungaBesök Herrljunga och ut-

ställningen om EU:s nyligen

antagna alkoholstrategi,

som visar bakgrunden till

strategin, hur ungdoms-

situationen ser ut och hur

alkoholpolitiken har ut-

vecklats i olika EU-länder.

SkaraPå Stifts- och landsbibliote-

ket visas utställningen ”Den

europeiska grannskaps-

politiken”, arrangerad av

Europa Direkt. På biblioteket

finns även böcker och aktu-

ellt material om EU.

Den 8:e maj arrangerar Europa

Direkt i Skara ett seminarium

på temat “Nya regeringen

och EU i kommunerna”.

SkövdePå kulturhuset i Skövde vi-

sas en utställning på temat

EU:s 50-åriga historia, där

1957 och 2007 jämförs med

hjälp av böcker, tidningar,

film, teater och konst.

TibroHär anordnas tipsprome-

nader och biblioteket har

Europatema med inriktning

på europeiska författare.

UlricehamnI Ulricehamn erbjuds en

möjlighet att lyssna på

föreläsaren och entrepre-

nören Ivan Daza, grundare

av Blatteförmedlingen, och

hans tankar kring en mång-

kulturell arbetsmarknad.

VårgårdaMissa inte fotoutställ-

ningen med Europatema i

Vårgårda!

ÅmålPå Hamncompagniet i Åmål

arrangeras en After Work-

debatt den 10 maj. Aktuella

Europafrågor debatteras

med politiker från Riksda-

gen och Europaparlamentet.

På gång under Europaveckan i Västsverige

EU-information för dig i Västra GötalandEtt bra sätt att skapa sig en bild av Europeiska Unionen

är att besöka EU:s webbportal på www.europa.eu. Där

kan du hitta all upptänklig information om Europeiska

Unionen. Om du har en specifik fråga som du vill ha svar

på, finns ett flertal möjligheter att få svar på just din

fråga. Både Europeiska kommissionens representation

i Sverige och Europaparlamentets informationskontor

i Sverige har informationsenheter som svarar på

allmänhetens frågor om verksamheten inom de båda

institutionerna.

EU-upplysningen i Stockholm ger partipolitiskt

neutral information till allmänheten om EU, Sveriges

medlemskap i EU och EU-arbetet i riksdagen. EU-

upplysningen når du på tel: 020-250 000 eller www.

eu-upplysningen.se

Europa Direkt är Europeiska kommissionens nätverk

av informationskontor. I Sverige finns ett tjugotal

Europa Direkt-kontor, och tre av dem ligger i Västra

Götaland. Europa Direkt-kontoren kan kostnadsfritt

hjälpa dig med svar på alla typer av allmänna EU-

frågor. Man erbjuder också föreläsningar och arrangerar

informationsevenemang. För mer information se www.

europadirekt.org.

Europa Direkt Västra GötalandTel: 0511-248 70Webb: www.hush.se/r/

Europa Direkt VästsverigeTel: 031-701 88 20Webb: www.europadirekt.nu

Europa Direkt ÅmålTel: 0532-170 20Webb: www.amal.se

Utges av Arbetsgruppen för Europaveckan • Kontakt Europa Direkt Västsverige • Telefon 031-701 88 20E-post [email protected] • Grafisk form ETC

Bilaga med information om Europaveckan i Västsverige

tävling

Frågesport

www.europaveckan.nu

notiser

I vecka 19 är det europavecka i Västsverige. Men i Västsverige är egentligen varje vecka en Eu-ropavecka. För att Västsverige ligger i Europa – och inte i Asien eller Antarktis. För att Västsverige ligger i EU och vår vardag därför påverkas av rader av beslut som EU-länderna fattat tillsammans. För att vi lever, reser, jobbar, studerar, handlar och delar kulturella upplevelser i Europa och med människor i andra europeiska länder.

När nu regioner och kommuner i Västsverige under en vecka i maj ordnar olika programpunkter med fokus på Europa betyder inte det att Europa är mindre viktigt resten av året. Exporten håller igång den västsvenska industrin varje dag året runt – och det är i stor utsträckning våra europeiska grannar vi handlar med. Flyg och färjor fraktar varje dag tusentals människor mellan Västsverige och övriga Europa på semestrar och jobbresor.

EU-samarbetet som omfattar alltfler europeiska länder är inget som äger rum långt borta över våra huvuden. För regioner och kommuner betyder ett aktivt EU-arbete nya möjligheter att lära och sam-arbeta för att förbättra sin verksamhet. Det inne-bär nya vägar för att hantera sådana utmaningar som vi delar med regioner och kommuner i andra länder. Västra Götalandsregionen är aktiv i en rad

europeiska regionorganisationer för att påverka EU-politiken på områden som livslångt lärande, innovationer, miljö, folkhälsa, havsfrågor, etc.

Allt detta och mycket mer vill Europaveckan uppmärksamma. Besök gärna något evenemang under veckan – och tänk en tanke på vad Eu-ropa betyder för dig. Hissa gärna flaggan på EU:s ”födelsedag” 9 maj. Vi önskar en glad och god Europavecka!

Magnus EngelbrektssonChef för internationella enheten

Västra Götalandsregionen

För att delta, skicka ditt svar med kontaktuppgifter via e-post till: [email protected] eller med ett vykort till:

Europa Direkt Västsverige, Viktoriagatan 15B, 411 25 Göteborg. Svaren måste vara oss tillhanda senast fredagen den 11:e maj 2007.

Märk svaret ”Frågesport Europaveckan”. Fem vinnare får två biobiljetter var.

Pröva dina kunskaper om EU genom att svara på följande fem frågor. Du kan vinna två biobiljetter! 1. Cecilia Malmström är numera Sveriges EU-minister. Vad var hon innan?

1. Ledamot i Europeiska kommissionen

X. Ledamot i Europaparlamentet

2. Ledamot i Europeiska rådet

2. Vid årsskiftet fick EU två nya medlemsstater. Vad heter deras huvudstäder?

1. Sofia och Bukarest.

X. Ljubljana och Budapest

2. Valletta och Bratislava

3. EU har nu 27 medlemsländer. Hur många invånare har EU 2007?

1. C:a 247 miljoner

X. C:a 375 miljoner

2. C:a 493 miljoner

4. Hur många Europa Direkt-kontor finns det i Västra Götaland?

1. Ett, i Göteborg

X. Två, i Göteborg och Skara

2. Tre, i Göteborg, Skara och Åmål

5. Vid årsskiftet införde ytterligare ett land euron som valuta. Antalet euroländer är nu 13, men vilka av följande hör dit?

1. Danmark, Tyskland och Spanien

X. Belgien, Frankrike och Slovenien

2. Finland, Italien och Slovakien

Varje vecka är en Europavecka”Exporten håller igång den västsvenska industrin

varje dag året runt – och det är i stor utsträckning

våra europeiska grannar vi handlar med.”

frisk i munnen hela livet - fugomat.fuv.sefugomat.fuv.se/svenska_med/regionmag_tandlakeri.pdf · i...

Documents