Från trafiklärare till transportlärare

From driving instructor to transport teacher

Växjö, 20110814 15 hp/2UV06L Yrkeslärarutbildningen

Handledare: Mouwitz Lars

Linnéuniversitetet, institutionen för pedagogik.

Författare: Mattsson David

2

Organisation/ Organization Författare/Author(s) Mattsson David Linnéuniversitetet Institutionen för teknik Linnaeus University School of Engineering

Dokumenttyp/Type of Document Handledare/tutor Examinator/examiner

Examensarbete/Diploma Work Mouwitz Lars Anders Ingwald

Titel och undertitel/Title and subtitle Från trafiklärare till transportlärare From driving instructor to transport teacher

Sammanfattning (på svenska)

Syftet med arbetet är att ta reda på vad trafiklärare som idag arbetar som transportlärare anser om dagens körutbildning på transportgymnasiet mot hur den fungerar på trafikskolan. Jag beskriver i arbetet om hur man idag blir trafiklärare, även hur man blir en transportlärare samt om deras vardagliga arbete. Även vad andra har skrivit när det gäller detta ämne om körutbildning. Jag har även intervjuat fyra trafiklärare som idag arbetar som transportlärare, om vad de har för åsikter om denna frågeställning. Metoden som jag använde mig av var ostrukturerade frågor för att få så beskrivande svar på frågorna som möjligt. 1. Hur upplever trafiklärare att körutbildningen på ett transportgymnasium fungerar jämfört med den på en trafikskola.? 2. Vilka skillnader tycker trafiklärarna att det finns i körutbildningen på en trafikskola gentemot den på en gymnasieskola? 3. Vilka pedagogiska konsekvenser medför detta för körutbildningen? Resultatet gav både oväntade och relativt förväntade svar. I resultatet så berättar jag om vad som kom fram i undersökningen, samt i diskussionen mer ingående analyser av det som framkom. Jag tar även upp vad som man skulle kunna forska vidare på inom detta ämne.

Nyckelord

Trafiklärare, Transportlärare, Respondenter, körutbildning

Abstract (in English)

The purpose of this work is to find out what the driving instructor who currently works as a transport teachers feel about today´s driving education to transport high school to how it works at driving school. I describe in the study on how to become a transport teachers and on their everyday work. Even what others have written on this topic on driver training. I also interviewed four driving instructor who currently works as a transport teacher, about what they had for opinions on this issue. The method I have used myself of where unstructured questions to get so descriptive answers to questions as possible. 1 st How experienced driving instructor to also be

3

assessed on a vehicle secondary functions compared to a traffic school? 2. Nd What differences do sevice teachers that it´s also be assessed on driving towards the secondary school? 3. Rd What pedagogical implications this entails for also be assessed? The result was both unexpected response. The results will tell me in detail with analysis of what has emerged. I will also discuss what could be more research on the subject.

Key Words Drivingteacher, Transportteacher, Respondents, Driving education

Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages

2011 Svenska 29

Internet/WWW http://www.lnu.se

Förord Jag arbetar som transportlärare sedan sju år tillbaka. Jag har ett förflutet som yrkeschaufför

samt innehar trafiklärarexamen, och har även arbetat som det i flera år. Jag anser att dagens

4

körutbildningar som bedrivs på olika fordonsgymnasier behöver granskas i sömmarna. Dels

för att öka kompetensen på de som bedriver denna form av utbildning, samt för att skapa en

öppen debatt om man kan skapa ett samarbete mellan dagens trafikskolor och dessa

gymnasieskolor. Detta arbete är ett sätt att lyfta fram dessa två arbetsplatserna som båda har

saker gemensamt och inte. Ett speciellt tack till personalen på Linnéuniversitetets bibliotek

som hjälpte mig med material inom detta ämne, även tack till Simeon Schill som är den enda

som tidigare har skrivit ett liknande arbete (En transportlärares första tid bredvid ratten 2008)

Det arbetet gav idéer och nya uppslag i mitt arbete. Slutligen ett stort tack till min gamla

kollega Sara Svensson, svenskalärare på Växjö fria fordonsgymnasium som har tagit sig tid

till att ögna igenom min stavning och mina formuleringar i detta arbete.

Sammanfattning

Mattsson David

5

Från Trafiklärare till Transportlärare

………………………………………………………………………………........................

Syftet med arbetet är att ta reda på vad trafiklärare som idag arbetar som transportlärare anser

om dagens körutbildning på transportgymnasiet mot hur det fungerar på trafikskolan. Jag

beskriver i arbetet om hur man idag blir trafiklärare, även hur man blir en transportlärare

samt om deras vardagliga arbete. Jag kommer dessutom nämna vad andra har skrivit när det

gäller detta ämne om körutbildning. Jag har även intervjuat fyra trafiklärare som idag arbetar

som transportlärare, om vad de hade för åsikter om denna frågeställning. Metoden som jag

använde mig av var ostrukturerade frågor för att få så beskrivande svar på frågorna som

möjligt.1. Hur upplever trafiklärare att körutbildningen på ett fordonsgymnasium fungerar

jämfört med en trafikskola? 2. Vilka skillnader tycker trafiklärarna att det finns i

körutbildningen på en trafikskola gentemot gymnasieskolan? 3. Vilka pedagogiska

konsekvenser medför detta för körutbildningen? Resultatet gav både oväntade och relativt

förväntande svar. I resultatet så framkom att det krävs mer dokumentation på gymnasiet mot

den på trafikskolan. Även pedagogiken var olika på arbetsplatserna, samt att trafikläraryrket

är mer stressigt på grund av tidspress, vilket ställer högre krav på den enskilde utbildaren än

på transportgymnasiet. Mer ingående resonemang följer i diskussionsdelen.

……………………………………………………………………………………

Sökord : Trafiklärare, Transportlärare, Respondenter, Körutbildning

6

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ............................................................................................................ 8

1.1 Personliga utgångspunkter ...................................................................................................................... 8

1.2 Intressant för verksamma lärare ................................................................................................................ 9

2 BAKGRUND ......................................................................................................... 10

2.1 Utbildning till trafiklärare ........................................................................................................................ 10 2.1.3 En trafiklärares vardag .................................................................................................................... 13

2.2 Utbildning till transportlärare .................................................................................................................. 15 2.2.1 Vägen till behörig transportlärare ................................................................................................... 16 2.2.2 En transportlärares arbetsdag .......................................................................................................... 16

2.3 Huvudmän och gällande styrdokument för båda yrkesrollerna ............................................................ 17

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................... 18

3.1 Frågeställningar ........................................................................................................................................ 18

4 METOD ................................................................................................................. 19

4.1Kvalitativ undersökning ............................................................................................................................ 19

4.2 Urval av respondenter- Intervjuer ........................................................................................................... 19

4.3 Genomförande ........................................................................................................................................... 19

4.4 Etiska aspekter .......................................................................................................................................... 20

4.5 Analys och metodkritik ............................................................................................................................. 20

5 RESULTAT ........................................................................................................... 20

5.1 Intervjufrågor och nyckelord ................................................................................................................ 21

5.2 Resultatsammanfattning ........................................................................................................................... 22

5.3 Trafikläraryrket och transportläraryrket .............................................................................................. 23 5.3.1 Trafikläraryrket ................................................................................................................................... 23 5.3.2 Transportläraryrket .............................................................................................................................. 24 5.3.3 En jämförelse....................................................................................................................................... 24

6 DISKUSSION ........................................................................................................ 25

6.1 Tidigare forskning ..................................................................................................................................... 26

6.2 Syftet .......................................................................................................................................................... 27

6.4 Metoddiskussion ........................................................................................................................................ 27

7

6.5 Fortsatt forskning...................................................................................................................................... 28

7 REFERENSENSLISTA ......................................................................................... 29

BILAGA 1 INTERVJUER

BILAGA 2 KÖRÖVNINGAR

BILAGA 3 SAMMANSTÄLLNING INTERVJUER

8

1 Inledning

Förarprövare från Trafikverket och transportgymnasiernas egna förarprövare samarbetar

sällan. Yrket är detsamma - förarprövare, men miljön skiljer sig åt vilket enligt egna

erfarenheter kan påverka både det dagliga arbetet och ibland även resultaten. Jag anser att det

finns mycket att vinna på en öppen debatt mellan dessa två typer av förarprövare.

Detta arbete utgår från en undersökning om hur yrkeslärare med trafiklärarbakgrund anser att

körutbildningen fungerar på en transportutbildning. Det är intressant framför allt eftersom

kraven är desamma, men miljön och förutsättningarna skiljer sig åt. Vad ger det för

konsekvenser?

Jag ger en beskrivning av hur det går till att bli trafiklärare respektive transportlärare, samt

hur det är att arbeta som trafiklärare, och vad man får uppleva inom arbetet. Hur en

transportlärares arbetsdag kan se ut kommer att skildras med fokus på de regler man har att

förhålla sig till och de moment som ska genomföras.

Som trafiklärare arbetar man från morgon till kväll med olika individer, som alla har olika

förutsättningar för att lyckas med sin uppgift att bli säkra bilförare. Man ska förmedla

information till dessa elever på kort tid och för eleven kostar denna information ungefär 11 kr/

min. Deras lektion varar ofta i 40 min. Det är ett ansvarsfullt jobb med många svårigheter att

lösa. Beskrivning hur detta går till kommer längre fram i texten.

Som transportlärare har man elever som man får följa under en längre period, vilket gör att

man känner dessa personer mer ingående efter ett tag. Man har mycket som ska förmedlas till

dem i olika kurser som ingår i deras undervisning, men även där arbetar man mot klockan

hela tiden, för att skapa resultat och lärande för eleverna. Ingående beskrivning tas upp längre

fram i uppsatsen.

1.1 Personliga utgångspunkter

Efter att själv ha arbetat både som trafiklärare, och nu som transportlärare, vill jag belysa

denna komplexa situation som det handlar om att utbilda inom trafik, med kunskaper och

erfarenhet som krävs för att lyckas med arbetet. Exempel på olika situationer som man ställs

9

inför på de olika arbetsplatserna kommer att nämnas. Jag har arbetat som lastbils-, buss- och

taxichaufför, samt därefter som trafiklärare i sju år på personbil och mc. Jag har även arbetat

som obehörig lärare på gymnasiet och undervisat som transportlärare och övningskört

praktiskt med eleverna. De senaste två åren även som förarprövare, vilket innebär att man

både kan utbilda elever på deras körkortsbehörigheter och examinera deras körkort. Eleverna

på gymnasiet behöver inte köra upp på trafikverket om de har klarat teori och de praktiska

körövningarna, samt vissa krav kurser som ingår för respektive behörighet. I detta arbete

kommer skillnaderna mellan körutbildningen på en trafikskola och på ett fordonsgymnasium

att beskrivas.

1.2 Intressant för verksamma lärare

Jag tror att många lärare behöver få insyn i hur körutbildningen fungerar på gymnasiet.

Speciellt för kärnämneslärare så de får veta vilket arbete som ligger bakom karaktärsämnena.

Trafiklärare som kommer ut i arbetslivet som nyexaminerade behöver få en större insikt om

vad de verkligen kommer att arbeta med, vad de kommer att utsättas för och hur man tvingas

att agera i olika situationer. Precis som den tyske vetenskapsmannen Ebbinghaus sa för över

hundra år sedan med tesen att övning ger färdighet och att behållningen av det inlärda var

tämligen blygsamt, redan efter att en kort tid hade förflutit från inlärningstillfället (Marton m

fl, 1977). Även transportlärare behöver få upp ögonen för vad det är som vi ska förmedla till

eleverna, och hur man kan göra detta på olika sätt. Kärnämneslärarna behöver också få en

större insikt i vad som faktiskt i många moment är liknande undervisning som de också

genomför. På sikt kan det leda till en bättre samverkan mellan kärn- och

karaktärsämneslärare. Den viktigaste aspekten när det gäller trafikantutbildning är att alla är

lika, alla är olika (Lpf94). Med det menar jag att du som utbildare måste ha förmågan att

behandla alla likvärdigt men på olika sätt, varje elev är en enskild elev som måste få den

utbildning som passar just den individen. För att lyckas med detta går det inte att sitta i

fordonet och ge en kort instruktion före körningen till eleven och sen ut och åka med eleven

under lektionspasset och avsluta med att förklara för eleven vad som var bra och inte. Så är

det alldeles för många som arbetar idag både på trafikskolor och på transportgymnasium. I

stället så måste man som lärare fånga elevens intresse och ha människokännedom av vad just

den här enskilde eleven behöver för hjälp för att klara av att ta sig igenom utbildningen.

10

2 Bakgrund

Nedan följer en bakgrund till utbildning av trafiklärare och transportlärare, vilka huvudmän

som måste följas samt gällande dokument. Jag kommer också att ta upp pedagogiska

dilemman i de olika yrkesrollerna samt nämna tidigare forskning kring ämnet.

2.1 Utbildning till trafiklärare

Fram till 1950 fanns inga krav på formell utbildning för de som arbetade på trafikskolor. Det

räckte med att ägaren hade tillstånd att driva trafikskola (Franke, 1993).

För att idag bli trafiklärare krävs att den sökande till utbildningen (som finns på flera platser i

landet) har slutfört utbildningen på ett nationellt program eller en likvärdig utbildning i

gymnasieskolan, eller ha motsvarande kunskaper. Du ska ha fyllt 21 år, ha ett körkort med

minst behörighet B, under sammanlagt minst tre av de senaste tio åren haft körkort med den

behörigheten. Detta ska kunna styrkas genom utdrag från Länsstyrelsens körkortsregister. Du

måste också kunna styrka sin allsidiga kör- och trafikvana, detta görs genom skolans särskilda

körtest (Trafiklärarutbildningen Nybro Brunn AB, 2011).

Utbildningen omfattar tre terminers studier vilket ger 300 yrkeshögskolepoäng. Utbildningen

ger en yrkesutbildning anpassad för att klara en undervisningskompetens som motsvarar de

krav som ställs från Sveriges trafikskolor. Som färdig trafiklärare arbetar man mot

Trafikverkets kursplan B (Trafikverket, vvfs2007:227).

De huvudmän som man som trafiklärare måste följa är Trafikverket och Sveriges

trafikskolors riksförbund.

Utbildningen ska innehålla följande moment:

1. Manövrering, fordon och miljö

2. Körning i olika trafikmiljöer

3. Resande med bil i speciella sammanhang

4. Personliga förutsättningar och mål.

De fyra momenten skall delas upp på två följande kunskapsområden.

11

1. Teori och färdighet

2. Självvärdering (Transportstyrelsen, vvfs2007:227 kursplan b)

För att genomföra detta så arbetar man som trafiklärare med undervisning i klassrum med

eleverna när det gäller den teoretiska delen av inlärningen och ute i bilen när det gäller den

praktiska kördelen. Den praktiska delen genomförs enligt Sveriges trafikskolors riksförbund

(STR). För en mer detaljerad körplan för körkort B, se bilaga två.

2.1.1 Körprov på Trafikverket

Inför körprov på Trafikverket får eleven legitimera sig för förarprövaren och därefter inleda

provet med en säkerhetskontroll av bilen. Därefter går förarprövaren igenom hur provet går

till, sen kör eleven ca 35 min och när de kommer tillbaka så får eleven resultatet. Om det går

bra så får eleven köra på ett pappersbevis som körkort tillsammans med legitimation, och efter

ca en vecka kan eleven kvittera ut sitt riktiga körkort. Om körningen blir underkänd så går det

resultatet inte att överklaga, utan då får eleven komma tillbaka och göra ett nytt körprov.

2.1.2 Farlig körning

Det finns en ansenlig mängd forskning som visar att det är en komplicerad process att bli en

säker förare. Redan 1977 var ( Marton m fl1977), inne på att ytinriktat inlärningsätt och

djupinriktat inlärningsätt finns inbyggt hos människor och det som avgör hur resultatet blir är

den som lär ut, och hur det uppfattas av individen (Marton m fl, 1977). Om en nybliven

körkortsaspirant bara har ytinlärningskunskaper så kan det ge katastrofala följder i trafiken. I

en tidigare utförd översikt om unga oerfarna förare och förarutbildning, befanns enligt

Gregersen (2002) faktorer som är viktiga korrelater till farlig körning. Det som Gregersen tar

upp är mycket relevanta aspekter att ta hänsyn till när det gäller utbildning av elever, både på

trafikskolor och på gymnasiet. Detta med farlig körning kommer att utvecklas i min

diskussionsdel. Nedan följer dessa:

. Kön (exponering, körstil…)

. Geografiska skillnader (exponering, transportbehov, körkortsfrekvens)

. Livsstil (bilintresse, drogmissbruk, problembeteende)

12

. Social ställning (utbildning, yrke)

. Personlighet (spänningsökning, test av gränserna, medvetet risktagande)

. Förmåga att reflektera (konsekvenser av det egna beteendet)

. Invandrare från vissa delar av världen (förarutbildning, kulturella skillnader)

. Grupptryck (utanför och inne i bilen)

. Alkohol (festdrickande, alkoholberoende)

. Trötthet (yrkesförare, unga förare)

. Tidpunkt (kvällar och helger)

. Säkerhetsbälte (unga män)

. Rutiner (automatisering, mental arbetsbelastning, avsökning)

. Anpassning i trafiken (samarbete, oskrivna regler)

. Övermod, riskbedömning, socialiseringsprocess bland unga, brist på

återkoppling/avpassning av sin förmåga)

. Överskriden hastighet (singelolyckor, förlust av kontrollen, skador)

Om man delar upp dessa faktorer så kan man enligt Gregersen (2002) utröna att könet har

betydelse i sammanhanget bilkörning. Kvinnor är de som har mest förståelse för andras

felbeteenden i trafiken, och själva inte överskrider sin körförmåga. Vad gäller geografiska

skillnader har en person som bor på landet och är uppvuxen där, svårare när det gäller

bilkörning i stadsmiljö jämfört med en person som är uppvuxen i stan.

Vad man har för livsstil är en avgörande faktor för hur stor olycksrisken blir i framtiden, om

man är en spänningssökare som vill ha kickar i vardagen, är risken stor att man på sikt råkar

ut för en olycka i trafiken. Personligheten spelar också roll, beroende på vilka värderingar

man har, om man är risktagare eller medveten om sina begränsningar.

Invandrare från olika delar av världen, speciellt förare från Afrika och Mellanöstern är fyra

gånger oftare inblandade i olyckor än infödda svenskar.

Grupptryck kan vara positivt och negativt. Ett negativt grupptryck där medpassagerarna hetsar

på den som kör medför en ökad olycksrisk, likaså alkohol. Antingen om ett beroende finns,

eller om bilkörningen kompletteras ihop med festdrickande så ökar riskerna (Gregersen

2002).

13

2.1.3 En trafiklärares vardag

Sven är min första elev för dagen. Jag öppnar Svens utbildningskort och tittar på vad han ska

lära sig - övning åtta, inledande tätort står det. Det innebär att han ska lära sig att använda

trafikreglerna i praktiken och lära sig att använda backspeglarna under tiden som han kör. Han

ska även träna på att planera sin körning mot korsningar och cirkulationsplatser. Jag inleder

kort med målet med dagens övning och därefter rullar vi iväg. Jag startar med en berättande

körning vilket innebär att jag talar om vad jag ser framför bilen, vilken väg vi kör på, vilka

regler som gäller, vilken hastighet som ska hållas, och vilka risker man ska vara medveten

om. Därefter får Sven göra likadant, han kör på en huvudled och börjar berätta om det, och

det första som händer är att han börjar köra långsamt, vilket är vanligt när någon både ska

köra och berätta vad som man gör under tiden. Fördelen med detta är att man får ett kvitto på

om eleven har förstått reglerna och vilka risker man ska ta hänsyn till när det gäller inledande

tätort. En annan fördel med berättande körning kan vara att man får ner en persons tempo på

körningen när man ber den berätta om vad den ser och vad som händer och gäller när man

kör. Detta är effektivt om man har en elev som kör alldeles för fort, och som dessutom missar

viktig information som man passerar när man kör. Därefter instruerade jag Sven i vilka regler

som gäller var, och hur man kör med bromsberedskap och när man istället kör med

handlingsberedskap.

Bromsberedskap innebär att man innan en korsning där högerregeln gäller sänker hastigheten

till den fart som behövs för att man ska kunna stanna utan någon risk om någon med fordon

närmar sig från höger, och hastigheten som man väljer beror på sikten i korsningen. Innan du

är framme i korsningen så släpper eleven gasen och håller fötterna över broms och koppling

för att snabbt kunna frikoppla och stanna om något fordon dyker upp från höger. Många

elever kör ändå alldeles för fort i korsningar med dålig sikt, för att de tror att de ska hinna

stanna. De brukar säga: ”men jag kör ju bara i 30.” Då brukar jag byta plats med eleven och

köra i 30 km/h i en korsning, göra en inbromsning och visa var bilen stannar. Ofta stannar

man då där korsningen nästan är slut vilket skulle leda till en krock om det kommer ett

fordon. Detta gör att eleven får en ökad förståelse för att sikten i korsningen avgör mitt val av

hastighet. 30 km/h kan alltså vara för hög fart när det är dålig sikt, medan det kanske fungerar

alldeles perfekt när sikten tillåter.

14

Nästa delmoment att lära ut denna morgon är hur Sven skulle använda sina backspeglar. På

utbildningsspråk kallas det för Blicken, pilen, och filen. För att eleven ska förstå så berättar

man hur viktigt det alltid är att ha en bra uppsikt när man kör bil. Innan Sven ska göra en

högersväng i en korsning så ber jag honom att titta bakåt för att han ska se om han har någon

trafik bakom bilen. Därefter ber jag honom att titta i högerspegeln för att upptäcka om han har

något jämte bilen och om det finns en cykelbana eller trottoar jämte bilen. Då ber jag honom

även att vrida på sitt huvud åt höger för att täcka upp sikten i döda vinkeln som finns snett ut

åt höger från bilen sett. Detta är många korta kommandon på kort tid, så det är viktigt att säga

åt eleven i god tid för att den ska hinna med detta innan han tar sin sväng. Både detta och att

köra med eller utan bromsberedskap i korsningarna beroende på vilken väg man befinner sig

på, är moment som tar en stund för eleven att få till för att det ska ske på rutin.

Det sista som jag hinner med att lära ut denna morgon är att Sven ska få träna på att planera

sin körning mot korsningar. Det innebär att när Sven kör på en huvudled och närmar sig en

cirkulationsplats så ber jag honom att släppa gasen från 50 km/h, därefter titta bakåt för att se

hur mycket trafik som befinner sig bakom bilen. Sen ber jag honom att bromsa och växla ner

så att nedväxlingen är klar ca två billängder innan vi är framme vid cirkulationsplatsen. Under

tiden som han växlar ner så ber jag honom att börja titta åt vänster, oh därefter åt höger under

tiden som bilen rullar med växlingen klar och ingen gas fram mot rondellen. När han har ca

tio meter kvar till korsningen så har han hunnit avgöra om han är tvungen att frikoppla och

stanna eller om han kan släppa bromsen, trycka på gasen och köra vidare utan att stanna.

Detta är det viktigaste momentet i bilkörningen, att planera sin körning och arbeta med

framförhållning, och att planera sin körning fram emot korsningar så att man tack vare det

många gånger slipper att stanna och börja om, vilket också gör att bilen drar mindre bränsle.

Det kallas eco-driving.

Därefter avslutas lektionen och jag tar fram Svens utbildningskort och fyller i vad vi gjort

under 40 min och vad han ska fortsätta att träna på till nästa körpass, även hans egen

självvärdering av sin körning stämde bra överens med min bedömning.

15

2.2 Utbildning till transportlärare

Simeon Schill (2008) har tidigare forskat kring transportlärares syn på sin kompetens. Han

använder termen transportlärare för alla personer som arbetar med transportteknik och

övningskör i gymnasieskolan. Han har delat in transportlärare i tre grupper. Den första

gruppen är de som är anställda som instruktörer (saknar lärarexamen). Instruktörer kan ha två

bakgrunder säger Simeon när det gäller utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet:

1. Saknar gymnasial lärarbehörighet och trafiklärarutbildning, men har troligen

arbetslivserfarenhet från transportbranschen. Alla personer i undersökningen

tillhörde denna grupp i början av sina yrkesliv inom skolan.

2. Saknar gymnasial lärarbehörighet, men har trafiklärarutbildning och troligen

arbetslivserfarenhet från transportbranschen.

Den andra gruppen är de som är anställda som lärare i transportteknik (=behöriga

gymnasielärare inom transport). Denna grupp kan också ha två olika bakgrunder säger Schill

när det gäller utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet från transportbranschen:

1. Har gymnasielärarexamen och antingen bred arbetslivserfarenhet eller

arbetslivserfarenhet kombinerat med relevanta studier på högskola eller

universitet, men saknar trafiklärarexamen.

2. Har gymnasielärarexamen, trafiklärarexamen och antingen bred

arbetslivserfarenhet eller arbetslivserfarenhet kombinerat med relevanta

studier på högskola eller universitet.

Den tredje gruppen som utbildar i körning inom gymnasieskolan är emellertid ovanlig och

ingår inte som en urvalsgrupp i undersökningen. Denna grupp består av t.ex. matematiklärare,

vaktmästare och extrainsatt personal vid utbildningstoppar och längre sjukskrivningar, säger

Schill i sin undersökning (2008).

16

2.2.1 Vägen till behörig transportlärare

För att bli behörig gymnasielärare inom transport har personer tidigare alltid först skaffat sig

yrkeskompetens inom transportbranschen. Därefter har personen börjat arbeta som

transportlärare, för att efter detta gå på högskola/universitet för at ta lärarexamen (Isacsson,

2008). Detta förfaringssätt för att bli behörig lärare finns fortfarande, men har kompletterats

med en mer heltäckande yrkeslärarutbildning enligt Schill (2008).

För att bli transportlärare på ett fordonsgymnasium idag så behöver du ha en anknytning till

det yrket som du ska arbeta med. Tidigare branscherfarenhet är ett måste. Du ska ha fullgjort

ett treårigt gymnasium med godkända betyg eller likvärdiga betyg från tvåårigt gymnasium

med kompletterande kärnämnen på Komvux eller liknande. Därefter kan man söka

yrkeshögskolan för att på sikt bli transportlärare. Först görs en validering av personens betyg

och tidigare yrkeserfarenheter, därefter räknas dessa ihop till poäng. Max 90 högskolepoäng

kan man få tillgodoräknat sig, och har då 90 poäng till att klara av under fyra terminer.

Därefter blir man godkänd gymnasielärare men endast med inriktning att utbilda inom trafik

2.2.2 En transportlärares arbetsdag

Denna dag ska jag undervisa i Transportfordon grundkurs där elevernas personbilsteori ingår.

Se bilaga nr 3. Dagens ämne är den levande kraften. Jag säger god morgon till eleverna och

fyller i klasslistan om vilka elever som är närvarande, därefter så berättar jag om syfte och

mål med dagens lektion. Jag ber eleverna slå upp sina körkortsböcker så att de under tiden

som jag har föreläsning kan följa med i undervisningen. Jag fortsätter sen att fråga eleverna

vad de tror att de har för reaktionstid när det gäller att reagera på en fara, får svar på allt ifrån

en sekund till fyra sekunder. Därefter berättar jag att en normal reaktionstid ligger på ca en

halv sekund till en sekund, som givetvis kan bli längre om man inte är frisk eller har någon

annan nedsättning som förkylning, feber, har druckit alkohol eller något annat som kan

påverka reaktionen.

Därefter berättar jag att man kan omvandla km/h när man kör bil till m/s vilket gör att om

man framför bilen i 30 km/h så rullar bilen ca 9 m/s (30X3 = 9 m/s). Alltså om det springer ut

ett barn framför bilen så tar det 9 m innan du ens har tryckt på bromsen ifall man inte är

17

beredd. Jag ger några fler exempel på detta med reaktionstid och reaktionssträckor så att jag

känner att flertalet har förstått. Sen fortsätter jag med att beskriva vad bromssträcka är för

något, den tid det tar för en förare att bromsa bilen tills den står still. Jag frågar vad en

bromssträcka på torr asfalt med personbil borde vara och får svaret en meter till fem meter.

Ingen tror att det är mer. Jag berättar att en normal bromssträcka med personbil om man

bromsar maximalt brukar ligga på ungefär sex meter. Jag undrar varför en del trodde att man

kan stanna på en till fyra meter. De svarar att ”det går ju så sakta så det känns som om man

stannar direkt”. Jag fortsätter med att ge ett exempel. Om man kör förbi ett dagis i 30 km/h

och det helt plötsligt springer ut ett barn framför en parkerad bil och ni ligger med foten på

gasen, då tar det först ca en sekund innan föraren hinner flytta foten från gasen till bromsen.

På den tiden som det tar, rullar bilen ca nio meter, innan föraren sedan har hittat bromsen och

börjar bromsa tar det ca sex meter vid torr asfalt innan bilen står still, vilket är lika med bilens

stoppsträcka (bromssträckan varierar också beroende på hur man bromsar, vilket väglag som

råder, vilken kondition som bromsarna har, vilken förare det är, vägens lutning etc.). Det

scenariot som jag just målade upp för eleverna var effektfullt, och därpå följer en livlig

diskussion kring ämnet.

Efter ytterligare ett par exempel på liknande situationer så fortsätter jag med att vi ska göra en

uträkning av hur rörelseenergin påverkar bilen i olika hastigheter. Teorin i transportfordon

grundkurs innehåller många svåra moment som innefattar matematik, men innehåller också

lagtexter som ska tolkas. Det krävs alltså många olika kompetenser hos en transportlärare.

Jag avrundar sedan lektionen med att kort återberätta vad vi hade gått igenom, och att de nästa

lektion ska få några övningsuppgifter att arbeta med för att själva få kvitto på om de har

förstått allt eller inte.

2.3 Huvudmän och gällande styrdokument för båda yrkesrollerna

Som transportlärare har du Skolverkets kursplaner att arbeta mot, men i flera kurser så ingår

trafikteori och när man genomför dessa så har man både Skolverket och Transportstyrelsen

krav att följa.

18

3 Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att undersöka hur transportlärare med trafiklärarexamen upplever

skillnaderna i körutbildningen på trafikskolan och gymnasiet.

3.1 Frågeställningar

Hur upplever trafiklärare att körutbildningen på ett fordonsgymnasium fungerar jämfört

med en trafikskola?

Vilka skillnader tycker trafiklärare att det finns i körutbildningen på en trafikskola

gentemot gymnasieskolan?

Vilka pedagogiska konsekvenser medför detta för körutbildningen?

19

4 Metod

I detta kapitel så förklarar jag vilken metod som har använts, vilket urval som jag gjort, hur

genomförandet har gått till, vilka etiska aspekter som jag har tagit hänsyn till, och en analys

av hur mitt resultat har redovisats.

4.1Kvalitativ undersökning

Jag valde att genomföra min undersökning som en kvalitativ intervjustudie. Valet av intervju

föll på ostrukturerade frågor (Kvale 2009) där svaren skulle bli så öppna och beskrivande som

möjligt. Litteratur som jag använde mig av var En trafiklärares pedagogiska dilemman

(Franke1993). Även Simeon Schills forskningsrapport om Transportlärarens första tid vid

ratten (2008) och Gregersen rapport om Farlig körning (2002)

4.2 Urval av respondenter- Intervjuer

Eftersom min studie inte är vetenskaplig med stöd för olika teorier, utan bygger på mitt syfte

att undersöka hur transportlärare med trafiklärarexamen tycker att skillnaderna är i

körutbildningen mellan trafikskolor och transportgymnasier, så valde jag efter samråd med

min handledare Lars Mouwitz att genomföra fyra längre intervjuer av trafiklärare som arbetar

på ett transportgymnasium. Respondenterna var väl lämpade för uppgiften eftersom de arbetar

som transportlärare sedan flera år tillbaka, och har ett förflutet som trafiklärare under flera år.

Personerna som intervjuades var män i åldern 39-45 år. Alla respondenterna var från olika

platser i landet, för att få så stor spridning på undersökningen som möjligt.

4.3 Genomförande

Jag påbörjade min insamling av fakta genom att söka om tidigare forskning inom ämnet. Jag

fann en bok om trafiklärares pedagogiska tankar där jag fick idéer. Jag hittade även ett

liknande arbete om Transportlärares tid bakom ratten (2008) av Simeon Schill. Utöver detta

läste jag forskningsmaterial om farlig körning av Nils Petter Gregerssen på VTI (2002)

I studien så gjordes fyra intervjuer av trafiklärare som arbetar på olika transportgymnasium.

Enligt Kvale (1997) så är det bättre med ett fåtal intervjuer för att kunna undersöka och

analysera ett särskilt förhållande. Respondenterna fick svara på fem frågor var, som gav dem

stora möjligheter att ge målande beskrivningar om ämnet. Intervjuerna pågick i ungefär 30

20

min/person. Att jag fick så bra beskrivna svar var för att jag hade frågor med öppningsord

som beskriv, berätta eller vad tycker du.

4.4 Etiska aspekter

Jag skickade personliga brev till respondenterna som jag ville intervjua, och frågade dem om

de ville vara med i min undersökning. Samtliga tackade ja till detta. Innan intervjun

genomfördes så talade jag om syftet med intervjuerna via telefon med respondenterna, samt

att det var helt frivilligt att vara med. Dessutom att de när som helst hade möjlighet att avbryta

intervjun om önskemål skulle finnas. De intervjuade fick vara helt anonyma och inga

uppgifter om respondenterna skulle kunna komma ut. Intervjuerna skedde via

telefoninspelning via ett fysiskt möte i lugn miljö. Vid forskning så ska man tillämpa en del

krav: informationskrav, konfidencialitetskrav, nyttjandekrav samt samtyckekrav (Bell 2006)

vilket har genomförts innan intervjuerna skedde.

4.5 Analys och metodkritik

Jag har vid varje intervju gjort ljudupptagningar för att efter intervjun kunna transkribera

innehållet. Jag har använt mina frågeställningar och tagit fram nyckelord som respondenterna

sagt, och därefter gjort en sammanfattning av vad som framgick av intervjuerna. Därefter så

har jag gjort en kartläggning av vad undersökningen ledde till, se diskussionsdelen.

Den kvalitativa metod jag utgår ifrån passar väl in på mitt syfte, där jag söker ett personligt

och detaljrikt resultat. Dock kunde en kvantitativ studie gett ett bredare och mer tillförlitligt

resultat.

5 Resultat

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad transportlärare med trafiklärarexamen

anser om körutbildningen på en trafikskola, mot hur den fungerar på ett transportgymnasium.

Det som har framkommit efter att intervjuerna genomförts har både gemensamma nämnare

och olikheter från respondenterna. Jag har beskrivit vilka frågor som ställdes under

intervjuerna, (de finns även med som bilaga ett) samt plockat fram vissa nyckelord som sagts

21

från respondenterna för att skapa en tydlig överblick. Därefter har jag gjort en

resultatsammanställning av det som framkom av intervjuerna, (se bilaga tre) och slutligen har

jag gjort en egen analys av innehållet som jag beskriver i min diskussionsdel. En intressant

aspekt var att alla fyra respondenterna hade liknande nyckelord i sina svar på de ställda

frågorna, vilket var lite överraskande. Respondenterna ansåg att skillnaden på körutbildningen

som bedrivs på ett transportgymnasium, var den att det krävs mycket mer dokumentation där

gentemot på trafikskolan. Varför är det så? Jo på trafikskolan så dokumenterar man bara

personuppgifter av eleven och därefter dokumenteras elevens insats efter varje

utbildningspass, i ett utbildningskort där man skriver ner korta kommentarer om hur det har

gått och vad som eleven ska träna på nästa gång. På gymnasiet så krävs daglig dokumentation,

för varje enskilt moment som eleven genomför i respektive kurs, för att få en tillräcklig

bedömning av varje enskild elev inför kommande utvecklingssamtal och betygsättningar.

Respondenterna svarade även på frågan om pedagogiken på de olika arbetsplatserna. Svaren

blev att trafiklärare tyckte att de är bättre pedagoger i bilen men att transportlärare är bättre

pedagoger i klassrummet. Varför upplever dem det så? Anledningen kan vara att trafiklärare

tillbringar en stor del av sin arbetstid i bilen, och får då en stor rutin på att undervisa

pedagogiskt där. En transportlärare har mer salsundervisning, även planering av sin

undervisning, och endast en liten del av sin tid till att utbilda ute i bilen.

5.1 Intervjufrågor och nyckelord

1. Berätta hur det var att arbeta som trafiklärare?

Stressigt, svårt arbete, tidspress, snabb utbildning, höga krav som lärare.

2. Beskriv hur det är att arbeta på ett transportgymnasium?

Egen frihet under ansvar, massor av dokumentation, många kursplaner, mer tid för

eleverna, kan skapa bra struktur, motiverade elever inför körning.

3. Vilka är de största skillnaderna mellan att arbeta som trafiklärare och transportlärare?

Bättre utbildningskompetens på trafikskolan, enklare dokumentation på trafikskolan,

många fler kurser att ta hänsyn till på gymnasiet, man känner eleverna bättre på

gymnasiet, mer stressig vardag på trafikskolan, många olika kunskapsnivåer hos

utbildarna på gymnasiet.

22

4. Vad kan man lära av varandra på trafikskolan mot på transportgymnasiet?

Trafikskolan kan utveckla sin körutbildning på ett djupare plan, gymnasiet kan lära sig att

strukturera sin utbildning bättre och även målstyra den bättre för varje elev, på gymnasiet

är yrkeskunnandet bättre, trafikskolan kan utveckla sin körutbildning genom delprov

vilket ger en bra inblick för både elev och förälder, hur det går.

5. Vilka är de största pedagogiska skillnaderna mellan trafikskolan och gymnasiet?

Trafikskolan har bättre pedagoger i bilen, gymnasiet har bättre pedagoger i klassrummet,

trafikskolan saknar ofta resurser för elever med dyslexi, på gymnasiet finns mer hjälp att

tillgå, trafikskolan har bättre körutbildningspedagogik, på gymnasiet saknar många

utbildare nödvändig pedagogik för körutbildningen.

5.2 Resultatsammanfattning

Nedan följer en summering av vad som framkom av resultatet.

Skillnaden i körutbildningen som är syftet att ta reda på, visade sig i fråga 1 och 2. På

trafikskolan arbetar man mer under stress, man utför en snabb utbildning, det är ett svårt

arbete, man arbetar under tidspress, man har höga krav på sig som utbildare. På gymnasiet så

arbetar man med frihet under ansvar som lärare, man har mycket dokumentation i sitt arbete

och man måste också ta hänsyn till alla kursplaner som ska följas. Men man får följa eleverna

under en längre tidsperiod, och man borde då kunna skapa en bra struktur i sin utbildning.

Respondenterna ansåg också att det finns en bättre struktur på körutbildningen på en

trafikskola, kanske på grund av att det är mycket mer att dokumentera på gymnasiet och

många kurser att genomföra. På gymnasiet finns många olika kunskapsnivåer på utbildarna

och det krävs mycket yrkesrelaterad kunskap för att klara av utlärningen av kurserna. På

trafikskolan fick man en värdemätning av ens egna kunskaper genom uppkörningarna, men

trafikskolan har en stressigare arbetssituation och en ytligare kontakt med eleverna.

Trafikskolan kan lära av gymnasiet genom att utveckla sin körutbildning på ett bredare plan,

med mer manövrering och tips i körutbildningen. Gymnasiet kan lära av trafikskolan att

skapa en bättre struktur i sin körutbildning. Trafikskolan kan lära sig att ha en bredare

23

utbildning där eleverna får lära sig svårare saker som att läsa trafiken och få in en djupare

förståelse för situationer. Gymnasiet kan lära sig att ha personal med trafiklärarutbildning i

botten som ansvarar för körutbildningen för att få en bra kvalitet på sina elever.

Trafiklärare är bättre pedagoger i bilen anser respondenterna, de anser också att lärarna på

gymnasiet är bättre pedagoger i klassrummet. Trafikskolan pratar mer till varje enskild elev,

på gymnasiet pratas det mer till en grupp. Trafiklärare har bättre utbildningspedagogik när

det gäller körutbildning men på gymnasiet finns mer yrkesrelaterad pedagogik.

5.3 Trafikläraryrket och transportläraryrket

Nedan delar jag upp trafikläraryrket för sig och transportläraryrket för sig och utvecklar

svaren som framkom under intervjuerna.

5.3.1 Trafikläraryrket

Stressigt Alla tillfrågade respondenter beskrev med egna ord att

trafikläraryrket var väldigt stressigt. Alla vet att en viss form av stress höjer

prestationsförmågan hos den som upplever stress i sin arbetssituation. Men sen har alla

människor olika trösklar där stressen inte får bli för stor, för då bidrar stressen till

resultatet av det man gör, inte uppfyller målet av det som ska genomföras.

Tidspress Två av respondenterna tyckte att arbetet hade för stor tidspress på

utbildarna. Vilket i sin tur leder till ännu mer stress i arbetet. Det i sin tur påverkar

utbildaren samt ställer höga krav på den personens prestation inom yrket.

Höga krav på utbildaren Två respondenter sa att kraven på utbildaren var

väldigt höga, dels kraven som eleven ställer som betalar för sin utbildning, dels kraven

att få fram ett bra resultat av eleven inom en begränsad tidsperiod, dessutom se till så

utbildningen därefter håller måttet när den ska granskas av Trafikverket vid

kommande uppkörningar.

Pedagogik och positiva saker Alla respondenter beskrev att trafiklärare är bättre

pedagoger i bilen än vad transportlärare som saknar trafiklärarutbildning är. Dessutom

24

beskrev alla fyra respondenterna att trafikskolan har en bättre struktur på sin

körutbildning än den som bedrivs på transportgymnasiet.

5.3.2 Transportläraryrket

Dokumentation Alla respondenterna tyckte att det var för mycket som hela tiden

skulle dokumenteras på transportgymnasiet.

Kursplaner Även kursplanerna tyckte alla tillfrågade att det var mycket att ta

hänsyn till för att hinna genomföra en bra utbildning och få med allt.

Utbildare Alla respondenterna tyckte att de som utbildar inom körning på

transportgymnasiet hade för olika utbildningskompetenser inom körning, vilket ledde

till att det var svårt att få en bra struktur i utbildningen.

Pedagogik och tips Alla respondenter tyckte att

pedagogiken utbildningsmässigt var bättre på trafikskolan, men att pedagogiken i

klassrummet var bättre på transportgymnasiet mot trafikskolan. De tyckte också att

transportgymnasiet saknar personal med tillräckliga kunskaper för att utbilda elever

med en bra pedagogik i körning.

5.3.3 En jämförelse

Om man gör en kort jämförelse av svaren från respondenterna gällande körutbildningen på

trafikskolan mot den körutbildning som bedrivs på transportgymnasiet, så är det att

trafiklärarjobbet är mer stressigt, och att man där arbetar mer mot klockan, samt mot snabbare

resultat än på transportgymnasiet. De anser också att trafikskolan har mycket mindre att

dokumentera än vad som görs på gymnasiet. De tycker också att det finns för stora skillnader

mellan utbildarna i körning på gymnasiet mot var det är på en trafikskola. Trots att det är

många kursplaner som ska genomföras på gymnasiet, mot endast en på trafikskolan, där det är

kursplan B som man arbetar mot. Pedagogiken anser respondenterna är väldigt olik den som

genomförs på trafikskolan, mot pedagogiken på gymnasiet. En mer ingående jämförelse med

egna kommentarer från mig, kommer i min diskussionsdel.

25

6 Diskussion

Om man granskar de aspekter som framkommit från respondenterna så är följande de

konsekvenser som upplevts: Stressigt, trafiklärare tycker att arbetet som trafiklärare är väldigt

stressigt, anledningen anser jag som har arbetat som trafiklärare i många år är att man arbetar

resultatinriktat med betalande elever vilket ger en stor tidspress, och även en förhöjd

stressfaktor. Deras upplevelse utav tidspress har med detta att göra, du har 40 min på dig med

varje elev, och det kostar eleven ca elva kronor i minuten för undervisningen, vilket innebär

att du som lärare ska kunna leverera både kunskap till eleven och framkalla en viss form av

resultat, för att eleven ska känna sig nöjd och vilja komma tillbaka för att lära sig mer.

Däremot på gymnasiet så anser respondanterna att det finns mer tid för eleverna, men att en

striktare struktur och en förhöjd kompetens behövs för att få körutbildningen bättre. Jag tror

att det behövs en transportlärare med trafiklärarexamen som leder körutbildningen på

gymnasiet, för att höja kompetensen bland lärarna. Ett annat nyckelord som trafiklärarna

beskrev från min frågeställning var, pedagogiken. De ansåg att trafiklärare är bättre

pedagoger i bilen. Jag anser med arbetet som det innebär med betalande elever, så måste en

fungerande pedagogik bedrivas i bilen. För att dagligen få till en resultatmässig och bra

utbildning. När det gällde frågorna om gymnasiedelen så blev ett par av nyckelorden dessa,

utbildare. Respondenterna tyckte att de utbildare som ansvarar för körutbildningen på

transportgymnasierna hade för olika utbildningskompetenser för utlärning av körning. Jag tror

att anledningen till att flera upplever det såhär beror på en bristande insyn av ledningen på

varje skola när det gäller personalen. De borde granska sin personal bättre för att få en större

insyn i vad varje utbildare har för egenskaper när det gäller körutbildning. På så sätt kan de

placera varje utbildare inom det område som passar dem bäst. Flera saknar dessutom

trafiklärarexamen, vilket jag anser borde vara ett krav även på gymnasiet, för att få utbilda

elever inom körning. Pedagogik. Alla respondenterna tyckte att pedagogiken och strukturen

på körutbildningen är bättre på trafikskolan än på gymnasiet. Jag tror även här att skolans

ledningsgrupp måste granska sin personal bättre än vad som görs idag, för att få till en så

slagkraftig och professionell utbildning, med rätt personal på rätt plats. Resultatet borde då

bli, nöjda elever och föräldrar samt duktiga utbildare som är stolta med sin arbetsinsats. Detta

borde ju varje skola vinna på, ett bra rykte för skolan, och elever som kämpar för att komma

in på dessa skolor med hög kvalitet på sin utbildning. Efter att ha gjort denna undersökning

om trafiklärare som arbetar på olika transportgymnasium så är det både saker som man

26

reagerar på och inte. När jag läste (Franke Anita Trafiklärares tänkande kring pedagogiskt

arbete 1993) så gjorde hon intervjuer med 35 trafiklärare över hela landet, hon använde några

liknande frågeställningar som även jag hade med i mina intervjuer, det intressanta är att nu

nästan 20 år senare så är svaren på frågorna väldigt lika de som jag själv fick svar på, stressig

arbetsmiljö, höga krav på utbildaren, pedagogiken viktig, tidspress, osv. Detta gör ju att man

borde få till ett fungerande samarbete mellan trafikskolorna och de gymnasieskolor som håller

på med trafikantutbildning. Båda instanserna har saker att lära av varandra, trafikskolorna

borde lära sig att hantera sina elever så att de anställda får en bättre vardag, utan att stressa

sönder sin personal. Annars riskerar yrket inte ha någon hållbar utveckling i framtiden.

Transportgymnasierna tycker jag borde ha krav på sig att ha utbildare med trafiklärarexamen

som ansvarar för körutbildningen på skolorna, för på det sättet borde de få till en hållbar

utveckling på gymnasieskolorna. Respektive kommun rekryterar trafiklärare till

gymnasieskolorna genom att köpa tjänster av trafikskolorna, eller helt enkelt ha som krav på

sig att körutbildning ej ska bedrivas av andra än de med trafiklärarexamen i botten, samt med

en bred yrkesrelaterad bakgrund som exempelvis tidigare lastbilschaufför eller liknande.

6.1 Tidigare forskning

När jag började undersöka lämpligt material inför denna studie så fanns det inte så mycket

tidigare forskning kring ämnet. Jag har använt mig av Simeon Schills arbete

Transportläraens första tid bakom ratten (2008) och En trafiklärares pedagogiska tankar av

Anita Franke (1993). Jag har även tagit del utav Nils Petter Gregerssen från VTI farlig

körning(2002)

Jag har undersökt den lilla forskning som finns inom ämnet, samt försökt att analysera om det

finns någon gemensam nämnare från forskningen med det som jag fick fram genom mina

intervjuer. Mitt resultat stämmer bra med vad tidigare undersökningar visat. I början på 90-

talet så genomförde Franke (1993) en stor studie med intervjuer av 35 trafiklärare från hela

landet, med en del liknande frågor som jag hade i min intervju. Det intressanta är att nästan

alla respondenter från den intervjun svarade att arbetet som trafiklärare var stressigt,

stimulerande, slitsamt med långa dagar och många möten med olika former av människor.

Franke framhäver också att det är den pedagogiska skickligheten som utmärker en bra

27

trafiklärare. Dessa svar är i stort sett liknande svar som jag fick från mina fyra respondanter

nästan tjugo år senare.

Nils Petter Gregersens rapport om farlig körning(2002) som bygger på GDE matrisen är en

sammanställning av unga människors personliga aspekter, samt hur de fungerar med sina

olika personliga livsstilar. Vilket används som utbildningsmaterial både i teorisalen och

ibland även i bilen, eftersom att det handlar om unga människors många personliga olikheter.

Det som jag vill göra en koppling till i denna sammanställning är att enligt Gregersen så har

könet en stor betydelse för om individen framför sitt fordon på ett säkert sätt. Kvinnor har

större förståelse för andras felbeteende i trafiken. På transportgymnasierna i Sverige så är det

fortfarande flest män som söker utbildningarna, vilket ställer stora krav på oss som utbildar

för att få fram säkra förare. Det är också av stor vikt att man idag arbetar aktivt med att

påverka unga människors olika personliga beteénde som Gregersen beskrev i sin rapport om

farlig körning, så man på sikt kan minimera de största riskerna. Tittar man på Schills

forskning om transportlärarnas första tid i bilen som utbildare (2008), så visade det sig att av

de som Simeon intervjuade så tyckte alla utom en respondent att de kände en stor

osäkerhetskänsla av att sitta och utbilda elever i bilkörning under början av deras

utbildningskarriär, men att det även var stimulerande och roligt. Dock så ansåg de själva att de

så småningom växte in i rollen som utbildare.

6.2 Syftet

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur transportlärare med trafiklärarexamen

upplevde skillnaderna mellan körutbildningen på trafikskolorna, respektive

transportgymnasierna, och det har jag fått tydliga svar på.

6.4 Metoddiskussion

Jag valde att undersöka hur transportlärare med trafiklärarbakgrund såg på körutbildningen på

ett transportgymnasium, i förhållande till trafikskolan. Jag valde trafiklärare som aktivt

arbetar som utbildare på ett transportgymnasium idag. Jag gjorde fyra stycken intervjuer för

att lyfta fram några aspekter som de tyckte var viktiga att belysa för detta sammanhang.

Intervjuerna skedde via telefoninspelning, och tog ca 30 minuter per respondent som alla var

närvarande fysiskt. Därefter transkriberade jag samtalen från intervjuerna och gjorde en

sammanställning av dem. Fördelarna med denna metod var att jag fick väldigt beskrivande

28

svar från respondenterna. Nackdelarna med mitt metodval är nog att det vetenskapligt inte går

att bevisa att såhär ligger det till, utan denna undersökning bygger endast på tidigare forskning

inom ämnet samt på de svar som jag har fått av mina fyra respondanter.

6.5 Fortsatt forskning

Denna undersökning är delvis komplex, i och med att det handlar om två olika instanser,

trafikskolan om hur den arbetar inom körning, och sen transportgymnasiet som är ett

gymnasie men som dock har hand om trafikantutbildning. Det som vore intressant att forska

vidare på är: Vad anser Trafikverkets förarprövare om transportgymnasiernas egna

förarprövare? Gör de likvärdiga bedömningar av sina elever vid en provsituation? Testas

eleverna på sina kunskaper hårdare av Trafikverkets prövare? Än av gymnasiets egna

prövare?

Varför vore denna undersökning så intressant? För att skapa en öppen debatt mellan både

förarprövare från Trafikverket och Transportgymnasiernas egna förarprövare, vilket

förhoppningsvis på sikt kan leda till ett bra samarbete dem emellan. Dessutom på sikt leda till

säkrare förare på våra vägar.

29

7 Referensenslista Ebbinghaus Marton m fl (1977) från Franke Anita (1993) Trafiklärares tänkande kring

pedagogiskt arbete

Franke Anita (1993) Trafiklärares tänkande kring pedagogiskt arbete. En

Intervjuundersökning kring trafikpedagogiskt arbete. Universitetet i Linköping Instutitionen

för pedagogik och psykologi juni 1993

Schill Simeon (2008) Transportlärarens första tid bredvid ratten. Högskolan för lärande och

kommunikation (2009) Martin Hugo.

Kvale,S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:Studentlitteratur.

Bell,J (2006) Introduktion till forskningsmetodik. Lund:Studentlitteratur.

Isacsson (2008) från Schill Simeon (2008) Transportlärarens första tid bakom ratten

Elektroniska referenser

www.skolverket.se/lpf 1994 20110503

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=5&skolform=21&id

=3677&extraId 20110508

www.studentum.se/Trafiklaerarutbildning_37362.htm-Cachad 20110412

www.trafikverket.se/vvfs2007:227kursplan b 20110316

www.str.se/korovningar/korhafte 20110426

www.yvonnetevstrom.com/uploads/exempeloversattning.pdf (Nils Petter Gregersen, Farlig

körning)20110413

30

Bilaga 1

Intervjufrågor till transportlärare med trafiklärarexamen

1. Berätta hur du tycker att det var att arbeta som trafiklärare

2. Beskriv hur det är att arbeta på ett transportgymnasium

3. Vad tycker du är de största skillnaderna mellan att arbeta som trafiklärare mot att

arbeta som transportlärare ?

4. Vad kan trafikskolor och fordonsgymnasier lära av varandra?

5. Vilka pedagogiska skillnader upplever du att det finns i arbetet på en trafikskola

kontra gymnasiet?

31

Bilaga 2

Körövningar

Moment 1 – Körställning.

Mål med övning 1. = För att bli godkänd på övningen ska du kunna inta en riktig körställning

samt kunna hitta och använda de olika manöver -, kontroll och hjälporganen.

Moment 2- Inledande manövrering

Mål : För att bli godkänd på övningen ska du kunna starta motorn, köra igång och stanna bilen

mjukt utan motorstopp. Du ska kunna styra och krypköra så att rattföring och pedalarbete sker

oberoende av varandra.

Moment3- Växling

Mål: För att bli godkänd på övningen ska du kunna de olika växlarnas läge samt när upp och

nedväxling bör ske. Du ska mjukt kunna hantera bromspedal, kopplingspedal, växelspak, och

gaspedal vid upp och nedväxling, utan att blicken lämnar vägbanan.

Moment 4- Motlut-Medlut

Mål: För att bli godkänd på övningen ska du kunna starta i motlut-såväl med som utan

parkeringsbroms-så att bilen kan hållas stilla under tiden bakomvarande trafik kontrolleras.

Du ska också vid korta stopp i motlut kunna göra en uppfångning. Vid start i medlut ska du

kunna sätta igång bilen såväl framåt som bakåt.

Moment 5 Backning –vändning –parkering

Mål: För att bli godkänd på övningen ska du kunna inta lämplig körställning, bedöma bilens

begränsning i sid- och längdled, hjulets väg och kring vilken punkt bilen vrider sig. Du ska

kunna backa rakt och styra bilen i trånga utrymmen med varierande hinder.

Moment 6 Vård och kontroll

Funktion och vård- säkerhetskontroll-last

Mål: För att bli godkänd på övningen ska du utifrån givna förutsättningar beträffande

väderlek/väglag och resmål, systematiskt kunna utföra kontroll av bilen.

Moment 7 Samordning och bromsning

32

Avsökning och riskbedömning-samordning och motorik-acceleration-hård bromsning

Mål: För att bli godkänd på övningen ska du kunna manövrera bilen samt samordna uppsikt

och tecken utan att bilen kommer ur kurs. Du ska också kunna använda olika reglage och

manöver-organ utan att uppmärksamheten avleds. Du ska snabbt kunna få upp bilen i hög fart

och kunna bromsa till stillastående på kortast möjliga sträcka med bibehållen styrförmåga.

Moment 8 Inledande tätort

Avsökning och riskbedömning-hastighetsanpassning-placering-väjningsregler

Mål: För att bli godkänd på övningen ska du inta handlings-och bromsberedskap på sådana

platser och vid sådana tillfällen där det är befogat på grund av siktförhållandena eller där det

finns risk för olyckstillbud/olycka. Därför ska du kunna upptäcka vägkorsningar, vägmärken,

vägmarkeringar och andra trafikanter och hålla en väl anpassad hastighet till dessa

förhållanden. Du ska också kunna tillämpa de grundläggande väjningsreglerna.

Moment 9 Mindre landsväg

Avsökning och riskbedömning-hastighetsanpassning-placering-väjningsregler-

järnvägskorsning

Mål: För att bli godkänd på övningen ska du kunna samordna och tillämpa inlärda färdigheter

på mindre landsväg. Du ska kunna anpassa hastighet och placering till rådande förhållanden.

Du ska också på ett säkert sätt kunna passera järnvägskorsning.

Moment 10 Stadstrafik

Avsökning och riskbedömning-hastighetsanpassning-högerregel-huvudled-trafiksignal-

enkelriktad gata-cirkulationsplats-körfält-vändning och parkering

Mål: För att bli godkänd på övningen ska du kunna placera bilen rätt före, i och efter

korsningen samt tillämpa väjningsregler på ett riktigt sätt. Du ska kunna anpassa farten till

övrig trafik, sikt och väglag. Du ska se dig för och hålla ett tillräckligt säkerhetsavstånd till

andra trafikanter vid kö körning, körfälts byten och omkörningar. Du ska kunna vända och

parkera på olika platser.

Moment 11 Landsväg

Avsökning och riskbedömning-hastighetsanpassning-placering-påfart och avfart-omkörning-

vändning och parkering.

33

Mål: För att bli godkänd på övningen ska du kunna göra på – och avfarter samt omkörningar

på landsväg. Du ska kunna följa trafikrytmen, hålla ett tillräckligt säkerhetsavstånd till

framförvarande samt hela tiden ha uppsikt på bakomvarande trafik. Du ska ha

handledningsberedskap samt rätt kunna anpassa dig till de speciella risker som föreligger vid

landsvägskörning.

Moment 12 Motorväg

Avsökning och riskbedömning-hastighetsanpassning-motorväg-motortrafikled

Mål: För att bli godkänd på övningen ska du kunna göra på- och avfart samt tillämpa de

särskilda regler som gäller här (Körhäfte A, B, C, STR Service AB Grundläggande

körövningar 1995-2011)

34

Bilaga 3 Sammanställning av intervjuer

Fråga 1. Berätta hur du tyckte att det var att arbeta som trafiklärare.

Svårt arbete, stort ansvar, stressigt, Eleven i fokus hela tiden, klockan mot sig, nervöst att

mäta sina kunskaper mot vägverket varje vecka. Av respondent 4.

Stressigt, Ge allt, Intensivt med många lektioner/dag. Målinriktat mot körkortet. Av

respondent 1.

Stressigt, korta pauser, Snabb utbildning, körkort fort, många olika typer av elever. Höga krav

som lärare. Prestera mycket på kort tid. Av respondent 2.

Kort tid för utbildningen, Ytlig kontakt, Stressigt, Pengakostnad för eleven, höga krav på bra

utbildning. Många elever på kort tid. Av respondent 3.

Fråga 2. Beskriv hur det är att arbeta på ett transportgymnasium.

Respondent 1.

. Ungdomar i specifik ålder, kräver mkt uppmärksamhet, krävs motivation för att komma

vidare med dem och slutföra moment. Undervisningen är kul. Man kan sikta på hög kvalitet.

Egen frihet under ansvar. Massor med dokumentation. Många dokument, administration,

individuell betygsättning.

Respondent 2. Många kursplaner att följa, längre tid med eleverna, fler huvudmän att följa

som skolverket, transportstyrelsen. Samtal med föräldrar och elever.

Respondent 3. Annan arbetstakt, inte klockan mot sig, svåra elever får mer tid för att lyckas,

många slarvar med körutbildningen, känner eleverna bra efter ett tag, mycket dokumentation.

Respondent 4. Mer tid för eleverna, längre tid med eleverna, känner eleverna väl. Man kan

skapa en bra struktur. Mycket dokumentation. Svårt att hinna med allt. Flera stressar igenom

utbildningen som undervisar.

Fråga 3. Vad tycker du är de största skillnaderna mellan att arbeta som trafiklärare

mot att arbeta som transportlärare?

Respondent 1. Lugnare arbetsdagar, ändå många bollar i luften samtidigt, krävs mycket mer

allsidig kunskap, både som trafiklärare och för att klara av den yrkesrelaterade delen.

35

Respondent 2. Trafikskolan har bättre struktur på utbildningen, betalande elever är mer

resultatinriktade, på trafikskolan fick man alltid en egen värdemätning av ens

utbildningskunskaper.

Respondent 3. Som trafiklärare har man bara trafikverket att arbeta mot, nu är det mer

sjävständigt arbete för att hinna med allt. På trf skolan var det enklare med dokumentationen,

endast utbildningskort. Transportlärare har mer dokumentation, det är så mycket mer än bara

körning, planering inför kurser, svårare att få en gemensam samsyn bland utbildarna.

Respondent 4. Friare arbete som transportlärare, många kurser att genomföra på gymnasiet,

utbildningsmässigt bättre på gymn, känner eleverna bättre på gymn, än på trf skolan.

Fråga 4. Vad kan trafikskolor och transportgymnasier lära av varandra?

Respondent 1. Trafikskolan kan lära sig att utveckla sin körutbildning på ett djupare plan, mer

manövrering, och tips i körutbildningen. Individanpassa sin utbildning bättre. Lära sig att

bemöta eleverna på nya sätt. Gymnasiet kan lära sig att strukturera upp sin utbildning bättre,

och mer målstyra den för varje elev.

Respondent 2. Trafikskolan kan lära sig att låta svåra elever åka med på lektioner med duktiga

elever, för att underlätta för deras egen utbildning. Bredda sin körutbildning vilket ger fler

duktiga elever. Gymnasiet kan lära sig att strukturera sin körutbildning bättre, för att få mer

kvalitet hos eleverna på kort tid. Även lära sig att utbilda mer likvärdigt.

Respondent 3. Trafikskolan kan lära sig att få till en bredare utbildning där en duktig elev får

lära sig svårare saker, som att läsa trafiken och lära sig att hantera svåra situationer med

snabba beslut.

Gymnasieskolan kan lära sig att strukturera körutbildningen som de gör på trafikskolan.

Genom det tvingas en bättre utbildning fram bland utbildarna som har för olika kunskaper.

Respondent4. Trafikskolorna kan använda sin personal till att utbilda elever på

gymnasieskolorna, i de fall när den ordinarie personalen inte hinner med detta med bra

resultat. Trafiklärare skulle också kunna hyras in som handledare åt instruktörer som inte kan

utbilda på ett rättvist sätt mot sina elever. Gymnasieskolan borde lära sig att bättre strukturera

sin körutbildning, yrkeskunnandet är bättre än körutbildningen.

Fråga 5. Vilka pedagogiska skillnader upplever du att finns i arbetet på en trafikskola

kontra gymnasiet?

36

Respondent 1. Trafikskolan pratar mer till varje enskild elev, på gymnasieskolan pratas det

mer till en stor grupp.

Respondent 2. Trafiklärare är bättre pedagoger i bilen, gymnasielärare har bättre pedagogik i

klassrummet.

Respondent3. Trafiklärare saknar ofta resurser för elever med dyselexi och olika bokstavs

sjukdomar, gymnasieskolan har fler resurser för att ge dessa elever vad de behöver.

Respondent 4.. Trafikskolorna har lärare med trafiklärarexamen vilket ger en överlägsen

pedagogisk skillnad utbildningsmässigt mot de lärare på gymnasiet som saknar det.

Gymnasiet har många duktiga pedagoger men de saknar trafikutbildningspedagogik.