från insats till individ:
DESCRIPTION
Från insats till individ: Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg Rolf Bowin Björn Ljung Dag Norén HCM Health Care Management 13 mars 2014 [email protected] [email protected] - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
BILD 1
Från insats till individ:Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg
Rolf BowinBjörn LjungDag Norén
HCM Health Care Management13 mars 2014
BILD 2
Från insatsstyrning till individstyrning; ett paradigmskifte för vården och omsorgen?Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg
HCM Health Care Management13 mars 2014
Produkt-och tjänste-utveckling
Produktion;produkteroch tjänster
Förmedling av erbjudanden;distribution
Den insatsorienterade värdekedjan
BEHOVForskning ochutveckling,Kompetenser
Geriatrik Internmedicin Omsorg Sjukgymnastik Farmaci Etc.
VårdprogramRiktlinjer Biståndsprogram Läkemedels-
föreskrifter• Etc.
DiagnosBehandlingsplanTerapi FörskrivningUtvärderingEtc.
SjukhusklinikerVård-/hälsocentralerAkutmottagningTelefonHemsjukvårdHemtjänstEtc.
KOMPETENSER SOM AVGRÄNSNING FÖR OLIKA INSATSER
Insatsstyrning - den etablerade produktionsformen
Resultat insatsstyrningPatient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader
ILLUSTRATIVT EXEMPELStudie i samarbete med SKL
Resultat insatsstyrningPatient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader
ILLUSTRATIVT EXEMPELStudie i samarbete med SKL
Resultat insatsstyrningPatient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader
ILLUSTRATIVT EXEMPELStudie i samarbete med SKL
Former förförmedling av erbjudandentill patienter
Produkt-och tjänste-utveckling
Produktion;produkteroch tjänster
Den individorienterade värdekedjan
KOMPETENSER
Individers/gruppers
behov
Hantera instabilitet/skörhet
Övervakning Bemöta symptom Planering Hantera orolighet Förebyggande insatser Läkemedelsgenomgång Etc.
ScreeningAvancerad vård &
omsorg i hemmetMultidisciplinära
team Särskild koordinator Direktinläggningar Hälsoförebyggande Etc.
Äldreteam Fast vårdkontaktMobil allmän-
läkareSamordnad
individuell planPatientnätverkEgenvårdHälsocoacherEtc.
Kombinationer avInsatser: Geriatrik InternmedicinSjuksköterske-
insatsOmsorgHemtjänstHemsjukvård Etc.
TJÄNSTEKONCEPT SOM BEMÖTER HELHETER AV BEHOV
Individstyrning - en ny produktionsform
Resultat individstyrningPatient/Individexempel – Översikt av skifte från insatsstyrning till individstyrning
Källa: Närvård västra Skaraborg, 2012
Röda markeringar= sjukhusvård
Blåa markeringar = ordinär team- verksamhet i västra Skaraborg
Reducering av antalet vårddagar med 92%
Reducering av antalet mottagningsbesök med 89%
Reducering av antalet akutbesök med 80%
Reducering av antalet undvikbara inläggningar med ca 88%.
Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell till grupper med stora behov
Grundbult 1: Personcentrering Alla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga
resurser m.m.) – för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska insatsen
Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell till grupper med stora behov
Grundbult 1: Personcentrering Alla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga
resurser m.m.) – för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska insatsen
Grundbult 2: FörmedlingTjänsten genereras utifrån en ohälsosituation, symptom eller skada samt utifrån ett unikt sammanhang (individen, boendet, social situation)
– leder ofta till teambaserade och mobila förmedlingsformer
Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell till grupper med stora behov
Grundbult 1: Personcentrering Alla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga
resurser m.m.) – för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska insatsen
Grundbult 2: FörmedlingTjänsten genereras utifrån en ohälsosituation, symptom eller skada samt utifrån ett unikt sammanhang (individen, boendet, social situation)
– leder ofta till teambaserade och mobila förmedlingsformer
Grundbult 3: MedskapandeTjänsten planeras och utförs löpande i samspel med
patienten/brukaren (och ev. anhöriga) med syfte att involvera dennes resurser, förmågor och förståelse – från passivt objekt till medskapande subjekt
Resultat av piloter inom det nya paradigmet
Piloter som har lyckats med tre grundbultarna visar på stora kvalitetslyft i kombination med resurseffektiviseringar från 50% och uppåt
PERSON-CENTRERING FÖRMEDLING
MEDSKAPANDE
Referensexempel: Projekt NISSE, Malmö stad/Prim.vård Region Skåne/SUS Malmö (HCM) Höftfrakturer, Ortopedkliniken Sahlgrenska (GPCC)Gastroenterologi, Mag- och tarmkliniken Höglandssjukhuset JLL (Harvard Business School)
Potential Högsta evidens Godtagbar evidens
Mindre antal dagar i vården Strax under 50% Tonvikt på 75-47%
Mindre involvering av sjukhuspersonal Mellan 40-30% Tonvikt på 49-31%
Minskade inläggningar vid sjukhus Tonvikt på 50-25% Tonvikt på 49-20%
Minskat behov av primärvård Tonvikt på 45-10% Tonvikt på 47-21%
Minskad användning av akutsjukvård Strax över 40% Tonvikt på 39-29%
Förbättrade hälsoresultat Tonvikt på 30-9% Tonvikt på 75-9%
Totala vårdkostnader Tonvikt på 20-5% Tonvikt på 50-6%
Källa: ”The Business Case for People Powered Health”, Nesta/Innovation Unit/PPL
Resultat från införandet av nya vårdformer baserat på medskapande arbetsformer- Kartläggningar från Storbritannien
PATIENT
INSATS 1 INSATS 2
INSATS 3
INSATS 4
INSATS 6
INSATS 5
PERSON
TJÄNSTEKONCEPT 1
TJÄNSTEKONCEPT 2
Insatsstyrning Individstyrning
Paradigmskiftet: Från insatsstyrning till individstyrning
Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning
Kännetecken för…. …insatsstyrning …individstyrning
Ansvar och styrning Kompetensen och insatsen Hälsosituationen och förmedlingsformen
Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning
Kännetecken för…. …insatsstyrning …individstyrning
Ansvar och styrning Kompetensen och insatsen Hälsosituationen och förmedlingsformen
Dominerande Insatsen och mottagningen Sammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser
Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning
Kännetecken för…. …insatsstyrning …individstyrning
Ansvar och styrning Kompetensen och insatsen Hälsosituationen och förmedlingsformen
Dominerande Insatsen och mottagningen Sammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser
Främsta värde Bedömning och genomförande Kvalitet för individ i av respektive insats kombination med
effektivitet för vårdsystemet
Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning
Kännetecken för…. …insatsstyrning …individstyrning
Ansvar och styrning Kompetensen och insatsen Hälsosituationen och förmedlingsformen
Dominerande Insatsen och mottagningen Sammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser
Främsta värde Bedömning och genomförande Kvalitet för individ i av respektive insats kombination med
effektivitet för vårdsystemet
Incitament Egna insatsen Effektiv samverkan
Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning
Kännetecken för…. …insatsstyrning …individstyrning
Ansvar och styrning Kompetensen och insatsen Hälsosituationen och förmedlingsformen
Dominerande Insatsen och mottagningen Sammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser
Främsta värde Bedömning och genomförande Kvalitet för individ i av respektive insats kombination med
effektivitet för vårdsystemet
Incitament Egna insatsen Effektiv samverkan
Kvalitet Den specifika insatsen Grad av löpande matchning mellan behov och kompetens
Paradigmskiftet!
Vad krävs för att ett skifte ska ske?
Kommer vi att se ett skifte?
Hur har västra Skaraborg utvecklat vården och omsorgen till grupper med stora behov?Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg
HCM Health Care Management
13 mars 2014
Individer med stora vård- och omsorgsbehov- målgrupper som kräver nya arbetssättIndivider med multisjuklighet
som befinner sig i ett instabilt skede.Målgrupp för Närsjukvårdsteamet
Individer med multisjuklighetsom befinner sig i ett stabilt skede.Målgrupp för Hemsjukvårdsläkaren
Individer med en eller två stabila kroniska
sjukdomar som tas hand om den ”vanliga”
sjukvården
Individer som uppsöker sjukvårdvid behov
Individer med stora vård- och omsorgsbehov- målgrupper som kräver nya arbetssättIndivider med multisjuklighet
som befinner sig i ett instabilt skede.Målgrupp för Närsjukvårdsteamet
Individer med multisjuklighetsom befinner sig i ett stabilt skede.Målgrupp för Hemsjukvårdsläkaren
Individer med en eller två stabila kroniska
sjukdomar som tas hand om den ”vanliga”
sjukvården
Individer som uppsöker sjukvårdvid behov
Mobil hemsjukvårdsläkare
Mobilt närsjukvårdsteamMobilt palliativt team
• Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre tid.
Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (1)
• Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre tid.
• Ett samspel där patienten/brukaren är en medaktör. Tjänsterna anpassas utifrån de varierande situationer som patienter/brukare befinner sig i.
Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (1)
• Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre tid.
• Ett samspel där patienten/brukaren är en medaktör. Tjänsterna anpassas utifrån de varierande situationer som patienter/brukare befinner sig i.
• Ett arbetssättet som är situationsanpassat tack vare den uppsökande och mobila förmedlingsformen
Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (1)
Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (2)• Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade
vårdlogiken.
Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (2)• Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade
vårdlogiken.
• En ledningsgrupp som representerar samtliga involverade vård- och omsorgsgivare; sjukhus, primärvård och kommunens vård och omsorg.
Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (2)• Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade
vårdlogiken.
• En ledningsgrupp som representerar samtliga involverade vård- och omsorgsgivare; sjukhus, primärvård och kommunens vård och omsorg.
• Matchningen mellan en väl avgränsad målgrupps behov och förmedlingsformen för tjänsterna skapar hög resurseffektivitet, parallellt med mycket hög kvalitet i tjänsterna till patienter/brukare.
Från insats till individ- Närvård västra Skaraborg
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Basal kommunal hemsjukvård
1. MobiltNärsjukvårdsteam
2. MobiltPalliativt team
SkaSMedicin
SkaSKirurg
De tre vårdmodellerna/tjänstekoncepten1.Närsjukvårdsteamet2.Mobila palliativa teamet, samarbete mellan Stiftelsen Hospice Gabriel och Närvård västra Skaraborg3.Mobil hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun
Närsjukvårdsteamet
Närsjukvårdsteamet vänder sig till patienter med komplexa behov
där det krävs en samverkan mellan kommunens hemsjukvård, primärvård och slutenvård
Arbetssättet är symtomorienterat i stället för diagnosorienterat, situationsanpassat i stället för systemorienterat.
Inklusionskriterier:• Tre eller fler kroniska diagnoser (huvudsakligen frånsett cancer).• Inlagd på sjukhus tre gånger eller mer de senaste tolv månaderna.• Sex stående mediciner eller fler (exkl. ögondroppar, salvor etc.).• Klarar ej sin personliga vård.• 75 år eller äldre (yngre patienter förekommer också).• Inskriven i hemsjukvården.Minst fyra av dessa kriterier måste uppfyllas för att bli inskriven i
teamet.
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Basal kommunal hemsjukvård
1. MobiltNärsjukvårdsteam
2. MobiltPalliativt team
SkaSMedicin
SkaSKirurg
Närsjukvårdsteamet
Teamet består av en läkare (geriatriker) och två specialistsjuksköterskor, som arbetar måndag till fredag kl. 8-17.
Två ST-läkare (geriatrik) knutna till verksamheten. Arbetar intensivt under en begränsad period där hela livssituationen
beaktas, dvs. alla sjukdomar. funktionsnedsättningar och omsorgsbehov samtidigt.
Patienterna besöks i hemmet eller, i enstaka fall, också vid vårdavdelning där patienten vistas tillfälligtvis.
Har omkring 24 patienter inskrivna samtidigt.
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Basal kommunal hemsjukvård
1. MobiltNärsjukvårdsteam
2. MobiltPalliativt team
SkaSMedicin
SkaSKirurg
Det Mobila palliativa teamet
Det Mobila palliativa teamet finns för alla vuxna i västra Skaraborg med behov av palliativ vård och insatser, vilket innefattar personer i eget boende och särskilt boende (SÄBO).
Inklusionskriterier:• Patientens eget önskemål.• Obotlig cancersjukdom.• Brytpunktssamtal skall vara genomfört, d v s patienten skall vara
informerad av behandlande läkare om att patientens sjukdom inte är möjlig att bota.
• Besvärande komplexa symtom.• Förväntad kort överlevnad veckor-månader.
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Basal kommunal hemsjukvård
1. MobiltNärsjukvårdsteam
2. MobiltPalliativt team
SkaSMedicin
SkaSKirurg
Det Mobila palliativa teamet
Teamet består av två läkare (en heltid) och tre sjuksköterskor (två heltider). Kurator och präst konsulteras vid behov.
Teamet samarbetar med kommunens hemsjukvård, primärvården, Hospice Gabriel och huvudsakligen kirurgkliniken vid SkaS Lidköping och är tillgänglig dygnet runt.
Teamet ger också fortlöpande utbildning och rådgivning i palliativ vård till kommunens hemvård (hemtjänst och hemsjukvård).
Teamets arbetssätt har reducerat återinläggningarna (s.k. "öppen retur") vid kirurgkliniken med drygt 50 procent för sin patientgrupp
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Basal kommunal hemsjukvård
1. MobiltNärsjukvårdsteam
2. MobiltPalliativt team
SkaSMedicin
SkaSKirurg
Den mobile hemsjukvårdsläkaren
Den mobile hemsjukvårdsläkaren vänder sig till patienter inskrivna i hemsjukvården i Lidköpings kommun
Inklusionskriterier:• Inskriven i hemsjukvården
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Basal kommunal hemsjukvård
1. MobiltNärsjukvårdsteam
2. MobiltPalliativt team
SkaSMedicin
SkaSKirurg
Den mobile hemsjukvårdsläkaren
Har mellan 270-350 patienter listade (ca halvtidstjänst). Patienterna är inskrivna i den kommunala hemsjukvården i
Lidköpings kommun och har sammansatt vårdbehov och nedsatt autonomi (definierat som tre eller flera medicinska insatser inom hemsjukvården).
Finansieras av två vårdcentraler samt av Lidköpings kommun.
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Basal kommunal hemsjukvård
1. MobiltNärsjukvårdsteam
2. MobiltPalliativt team
SkaSMedicin
SkaSKirurg
Resultat insatsstyrningPatient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 12 månader
Resultat individstyrningPatient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 12 månader
Närvård västra Skaraborg – slutsatser och rekommendationerFramtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg
HCM Health Care Management
13 mars 2014
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Basal kommunal hemsjukvård
1. MobiltNärsjukvårdsteam
2. MobiltPalliativt team
SkaSMedicin
SkaSKirurg
De tre vårdmodellerna/tjänstekoncepten1.Närsjukvårdsteamet2.Mobila palliativa teamet, samarbete mellan Stiftelsen Hospice Gabriel och Närvård västra Skaraborg3.Mobil hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun
Från insats till individ- Närvård västra Skaraborg
Viktiga framgångsfaktorer
1. Samverkande mikrosystem; mobilt närsjukvårdsteam, mobilt palliativt team och mobil hemsjukvårdsläkare som skapar en hävstångseffekt i värdeskapandet:
Patienten/brukaren är medskapare, ej passiv mottagare En sömlös samverkan mellan vård- och omsorgspartners Situationsanpassat och flexibelt arbetssätt tack vare uppsökande och
mobila förmedlingsformer i nära samverkan Försvinner ett mikrosystem kan det särskilda värdeskapandet gå
förlorat
Viktiga framgångsfaktorer
2. God överensstämmelse mellan en avgränsad målgrupps behov och förmedlingsform
Vårdformerna/tjänstekoncepten vänder sig till en väl avgränsad målgrupp
Patienter/brukare behöver kontinuerligt situationsanpassade insatser från teamens unika kompetens
Patienten/brukaren blir delaktig bl.a genom att man utvecklar en optimal förmedlingsform av vård- och omsorgstjänster
När förmedlingsformen av tjänsterna överensstämmer väl med behoven och patientens delaktighet uppnås väsentligt bättre resursanvändning
SlutsatserDen känsliga ”samverkansbalansen”
Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet
SlutsatserDen känsliga ”samverkansbalansen”
Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet
Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet
SlutsatserDen känsliga ”samverkansbalansen”
Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet
Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga
SlutsatserDen känsliga ”samverkansbalansen”
Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet
Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande
och delaktighet
SlutsatserDen känsliga ”samverkansbalansen”
Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet
Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande
och delaktighetInsikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”
Från systemtillvänt till personcentrerat
SlutsatserDen känsliga ”samverkansbalansen”
Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet
Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande
och delaktighetInsikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”
Från systemtillvänt till personcentrerat Från mottagningslogik till mobil logik
SlutsatserDen känsliga ”samverkansbalansen”
Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet
Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande
och delaktighetInsikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”
Från systemtillvänt till personcentrerat Från mottagningslogik till mobil logik
Avgränsad vårdform. Symtom- i stället för diagnosstyrd vård för en tydligt preciserad målgrupp -
som man vågat prioritera högt
SlutsatserDen känsliga ”samverkansbalansen”
Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet
Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande
och delaktighetInsikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”
Från systemtillvänt till personcentrerat Från mottagningslogik till mobil logik
Avgränsad vårdform. Symtom- i stället för diagnosstyrd vård för en tydligt preciserad målgrupp -
som man vågat prioritera högt Mycket god överensstämmelse mellan målgruppens behov och tjänsterna
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid
Rekommendationer (1)
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att
patienter/brukare blir kvar för länge
Rekommendationer (1)
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att
patienter/brukare blir kvar för länge
Möjliga utvecklingssteg Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av
sjukdomstillstånd
Rekommendationer (1)
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att
patienter/brukare blir kvar för länge
Möjliga utvecklingssteg Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av
sjukdomstillstånd Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell
Rekommendationer (1)
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att
patienter/brukare blir kvar för länge
Möjliga utvecklingssteg Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av
sjukdomstillstånd Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell Helt andra patient-/brukargrupper genom nya vårdmodeller
(utifrån liknande angreppssätt)
Rekommendationer (1)
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att
patienter/brukare blir kvar för länge
Möjliga utvecklingssteg Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av
sjukdomstillstånd Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell Helt andra patient-/brukargrupper genom nya vårdmodeller
(utifrån liknande angreppssätt) Förflyttning nedåt i vårdbehovstrappan – ex. arbeta systematiskt
med riskgrupper
Rekommendationer (1)
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen
Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen
Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen
Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och
resurseffektivitet i vården och omsorgen
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen
Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och
resurseffektivitet i vården och omsorgen Angeläget att FOU-stöd finns för att utveckla kunskaper och stödja en
spridning och breddning
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen
Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och
resurseffektivitet i vården och omsorgen Angeläget att FOU-stöd finns för att utveckla kunskaper och stödja en
spridning och breddning Nya vårdformer som kan passa in i vårdvalssystem eller motsvarande
för deltagande av övriga (privata) vårdgivare
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen
Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och
resurseffektivitet i vården och omsorgen Angeläget att FOU-stöd finns för att utveckla kunskaper och stödja en
spridning och breddning Nya vårdformer som kan passa in i vårdvalssystem eller motsvarande
för deltagande av övriga (privata) vårdgivare
Från insats till individ:Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg
Rolf BowinBjörn LjungDag Norén
HCM Health Care Management13 mars 2014
BILAGOR
Kliniskt mikrosystem
Ett kliniskt mikrosystem:•är ett litet team som arbetar tillsammans för att ge vård och omsorg till en definierad grupp patienter,
•arbetar kliniskt och ekonomiskt rationellt och delar med sig av sin information,
•utvecklas kontinuerligt och når resultat,
•är komplexa system som dels ska genomföra sina arbetsuppgifter, dels möta behoven bland den egna personalen samt också överleva som team i systemet.
Sverige
FörståelseseminarierErsä
ttningssyste
m
SamarbeteVinnova
Flervårdgivare
SKL
Landsting Regioner
Mission och spridning: från insatsstyrd till individstyrd vård och omsorg