fars dag men inte för alla

Download Fars dag men inte för alla

Post on 15-Oct-2015

136 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Runt 40 000 barni Sverige träffar inte sin pappa alls. 150 000 barn träffar honom en gångi månaden, eller mindre.Läs artikeln från Correns bilaga, Paus.

TRANSCRIPT

  • Fot

    o: J

    epp

    e G

    ust

    afss

    on

    Del C frn & 7 november 2009

    20 Nu r rtt tid att ka till New York. Hr r bsta tipsen.Christina Strindlund leker med former och satsar stort.16

    Red

    iger

    ing:

    An

    nel

    ie B

    ostr

    m Fars dag men inte fr alla

    14 Stark som en oxe, sa bonden och spnde musklerna.

  • Redigering: Annelie Bostrmlrdag 7 november 2009 NORRKPINGS TIDNINGAR STGTA CORRESPONDENTEN

    I morgon r det Fars dag.En dag som fr hundratusentals pappor innebr frukost p sngen, slipsar och mt hjrtbestrdda teckningar.

    Fr andra r den en dolk i hjrtat.

    pappaDet m vara en av Mammon uppfun-nen dag fr att ge klirr i kassan. Men visst har Fars dag ocks kommit att f ett symbolvrde. Precis som Mors dag. Nej d, den r inte alls viktigt, sger jag till barnen, men om det inte ens dk upp ett sms skulle jag nog, p allvar, bli lite ledsen.

    Det finns pappor som r riktiga svin, precis som det finns mammor som r det. Som har frverkat rtten att vrda sina barn.

    Men det hr handlar inte om dem. Det hr ska handla om alla de allde-les vanliga farsor som inget hellre vill n att f tillbringa mer tid med sina barn. Men som inte fr det. Fr barnets mamma.

    Fr s r det ju. Med en obegrip-lig ryggradslogik tycker fortfarande mnga kvinnor att de r den sjlvkla-ra chefen ver barnen. Den sjlvklara vrdnadshavaren, den bst lmpade. Varfr d? r det fr att ka sin sjlv-knsla? Eller bara tradition? Fr att kvinnor historiskt har tjnat mindre n mnnen och kompenserar det med

    ett sjlvptaget chefsskap ver barn och hem?

    Eller hnger det ihop med att mam-man, som redan nr barnet fds har nio mnaders frsprng, tar det mesta av frldraledigheten, och efter det tyck-er sig besitta kunskaper om barnet som r s milsvitt strre n pappans att det inte ens r lnt fr honom att frska komma i kapp?

    Runt 40 000 barn i Sverige trffar inte sin pappa alls. 150 000 barn trffar honom en gng i mnaden, eller mindre.

    Allt fler pappor finner sig inte i situa-tionen som marginaliserade kulisser i sina barns liv. De krver delaktighet, inte bara fre separationen, utan ven efter.

    De allra flesta par som separerar har gemensam vrdnad. Mnga har det bara p pappret. Men begreppet tolkas p vldigt olika stt och mnga pap-

    por tycker att det r mamman som helt dikterar villkoren.

    500 000 barn lever med separerade frldrar.

    En fjrdedel av frldrarna upp-ger att samarbetet med den andre fr-ldern fungerar dligt eller mycket d-ligt.

    2006 kom en ny lag som skulle mins-ka processerna vid vrdnadstvister. I stllet har de kat. rligen har vi nu nra 4 000 sdana tvister i Sverige. I de allra flesta fall avgr mamman med segern.

    Striderna r uppslitande och vapnen ofta sjaskiga. Det mest verkningsfulla av dem alla r en anklagelse om sexu-ella vergrepp.Pappaombudsmannen Arne Wirn kallar rdande praxis fr ett enormt mansfrtryck, fr den strsta ortt- visan mellan knen i modern tid.stgten Jan Angner har i mnga r kmpat fr att kunna hlla uppe kon-takten med sin dotter under hennes uppvxt. Nu r han starkt engagerad i freningen Pappa-barn.

    Paus har ocks trffat fem pappor (med fingerade namn) i lnet. Alla be-finner sig mitt i konflikter och berttar drfr sina historier anonymt. Men vi har ocks pratat med en farmor som vittnar om mardrmmen att, frn en dag till en annan, bli bervad sina barn-barn.

    Det hr r minerad mark. Mnga pappor knner sig konsekvent motar-betade av etablissemanget. Mnga slu-ter sig, orkar inte driva sin sak lngre utan ger upp.

    De r oerhrt rdda fr att missupp-fattas. En av dem sger: Du fr inte tro att det handlar om ngot hat mot kvinnor. Vi r bara alldeles vanliga farsor. Farsor som vill vara med vra barn.

    arina GlenninG013-28 01 61

    carina.glenning@corren.se

    Fotnot. Siffrorna i detta reportage r hmtade frn Statistiska Centralbyrn, Domstolsverket och Barnombuds- mannen.

    Pappor som vill vara

  • Redigering: Annelie Bostrm STGTA CORRESPONDENTEN NORRKPINGS TIDNINGAR lrdag 7 november 2009

    Samhllets strategi vid vrdnadstvister r: bort med en av frldrarna, s lser sig problemen. Och jag menar verkligen bort. Det r inte s att man fr ett tidsbestmt straff ens, utan man dms p livstid. Och det tycks vara den som brkar minst som blir bortdmd. (anonym pappa)

    fOTO: jEPPE GuSTAfSSON

  • Redigering: Annelie Bostrmlrdag 7 november 2009 NORRKPINGS TIDNINGAR STGTA CORRESPONDENTEN

    Han r sjlvutnmnd Pappaombudsman och den som gr i brschen fr ett mer jmstllt samhlle nr det gller det viktigaste vi har barnen. Han heter Arne Wirn.

    Du talar om ett enormt mansfr-tryck i rdande praxis kring hur vrd-nadstvister faller ut. Frklara.

    Hela samhllsmaskineriet r upp-byggt kring att hjlpa mamman. Hon frutstts vara den lmpligaste vrd-nadshavaren. Fr pappan rcker det inte med att vara lika bra som henne, han mste vara bttre fr att ha en chans. Det r utan tvekan den strs-ta orttvisan mellan knen i modern tid.

    Du har vnt dig mot hur begreppet vrdnadstvist ofta tolkas?

    Det brukar illustreras med tv vuxna som drar i ett barn. Men i de all-ra flesta fall r det bara en som drar, mamman. Hon vill ha hela tiden med barnet, medan pappan r ute efter hal-va tiden.

    190 000 barn trffar sina pappor sllan eller inte alls. Kommentar?

    Ponera att det handlade om n-gon mystisk sjukdom som gav liknan-de symtom, tomhetsknslor som gjor-de vissa deprimerade eller aggressiva. Samhllet skulle satsa enorma resur-ser fr att frska lsa gtan. Jag fr-str inte varfr inte fler reagerar och demonstrerar p gator och torg. Vi vet ju, till exempel, att det knappt finns en enda kkfarare i detta land som haft en bra relation med sin pappa.

    Jmstlldhetsdebatten r uppt vggarna, anser du. Varfr?

    Vi pratar om lika ln och kvinnor i styrelserummen, men vi diskuterar inte snedfrdelningen nr det gller det viktigaste vi har barnen.

    Enligt frldrabalken ska barnet

    bo hos den frlder som bst kan till- godose dess behov av ven den andra frldern. Hur efterlevs det?

    I mnga fall inte alls, eftersom domstolarna dmer efter kontinui-tetsprincipen, det vill sga barnet ska bo dr det har bott mest. Mnga mam-mor flyttar med barnen och etablerar dem p en ny plats. Efter det har pap-pan en enorm uppfrsbacke fr att f till stnd nrhet och en bra kontakt med sitt barn.

    Ja, mnga pappor r frtvivlade just fr att deras ex har flyttat ivg lngt med barnen . . .

    Ja, sjlvklart. Det sdana mammor gr mot sina barn r fruktansvrt. De reducerar pappan (halva barnets jag) till ngon man gr p Skansen med en gng i halvret. Mtet med pappan

    blir ett barnkalas dr pappan inte kan/hinner vara en uppfostrande auktori-tet. Mnga vgar inte det. De vill hl-la sig vl med barnet som hgre upp i ldern sjlv kan bestmma vart det ska bo. Det blir totalt snett och de hamnar i en utpressningssituation.

    Men r det inte uppslitande fr ett barn med en vrdnadstvist?

    Jag r vertygad om att det r mer uppslitande att frlora sin pappa fr alltid.

    Men en hel del av dem kanske r svi-kare?

    Ja, men sk upp dem d och krv att de tar ansvar!

    . . . eller de kanske inte brydde sig nr barnen var sm?

    Vad r det fr argument? Nu bryr han sig ju, bttre sent n aldrig. Och

    Pappan mste vara fr att ha en chansbttre

  • Redigering: Annelie Bostrm STGTA CORRESPONDENTEN NORRKPINGS TIDNINGAR lrdag 7 november 2009

    vem sger att han inte brydde sig? Han snickrade den dr altanen fr hela fa-miljen, han lagade bilen fr att kunna kra barnen till fotbollen, han jobbade ver fr att f ihop till fjllresan. Men nu rknas inte det, det har kvinnan be-stmt, fr p det hr omrdet har hon tolkningsmonopol. Det finns tusen stt att bry sig. Byta bljor och prata med dagisfrken kan inte vara de en-da stten.

    Frekommer det anklagelser om sexuella vergrepp i samband med vrdnadstvister?

    Ja tyvrr. Ofta. Och i sdan mngd att det r hpnadsvckande att inte samhllet reagerar. Det r ett med-el som tas till nr steg ett och tv (han skter inte barnen ordentligt/det hn-der att han slr dem) inte fungerar.

    Men om en mamma till exempel har grava missbruksproblem, d mste det vl nd vara sjlvklart att pappan blir den huvudsaklige vrdnadshava-ren?

    Nej. De papporna fr ofta av social-assistenter/BUP hra att det r upp-byggligt fr mamman att ha barnen hos sig. Det fr henne att anstrnga sig. Barnet ska allts fungera som ett slags lyckopiller t sin mamma. De argumenten anvnds dock aldrig i motsatta fall, dr det r pappan som drogar.

    Vilken r den viktigaste frndring-en i lagstiftningen som borde gras?

    1. Nr pappan skriver under fader-skapsbeviset s ska han ocks per au-tomatik vara vrdnadshavare. 2. Prax-is att oense rcker fr att det inte ska

    bli gemensam vrdnad missbrukas enormt och mste bort. Domstolar-na kan inte bara konstatera att frld-rarna inte r verens, de mste utreda vems felet till det r.

    Och hur kan soc, BUP och familjertt bli bttre?

    Genom att inte lta mamman st-ta normen. Genom att sluta frutst-ta att kvinnor alltid talar sanning. Ge-nom att sttta den svaga parten, oftast pappan eftersom det r han som blir bervad sina barn. Och sedan tycker jag att vi ska knskvotera in mn p socialkontoren!

    Vad frvnar dig mest? Det finns en liten grupp destruk-

    tiva mn i samhllet som begr brott. Det vet vi alla och dr frsker samhl-let bekmpa tendenserna. P samma

    stt finns det en liten grupp destrukti-va kvinnor som gr allt fr att frvgra sina barn deras pappa. Jag tycker det r konstigt att samhllet inte genom- skdar dem och hjlper dessa barn att bli befriade frn mammornas tota-la inflytande. I sin iver att skydda och hjlpa r socialen s frblindad att de ibland skyddar barnen mot fel per-son.

    Bertta om din egen skilsmssa? Den