etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...

Click here to load reader

Post on 16-Jul-2015

245 views

Category:

News & Politics

1 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

I skuggan av hg arbetslshet - Om flykting- och anhriginvandrares arbetsmarknadsetablering Frfattare: Ulrika Vedin

1I skuggan av hg arbetslshet

- Om flykting- och anhriginvandrares arbetsmarknadsetablering

Frfattare: Ulrika Vedin

Det hr r allts en underlagsrapport till LOs projekt Full sysselsttning och solidarisk lnepolitik. LOs ml full sysselsttning och jmlikhet, inte kande inkomstskillnader. Som ni kanske redan frstr s kommer jag drmed inte att presentera ngra frslag om snkta lgstalner eller frsmrad anstllningstrygghet. Inte heller r min utgngspunkt att allt r fackets fel.

Alla frslag som ligger i linje med det, r klassiskt marknadsliberala, hmtade frn lnder med samhllsmodeller som r just prglade av det, som Storbritannien och USA. Med stora inkomstskillnader bland annat till fljd av stora lneskillnader p arbetsmarknaden.

Min utgngspunkt r att jmlikhet alla gnger r att fredra framfr stora klyftor, och d mste vgval fr att frbttra den svenska modellens institutioner st i centrum.

Jag vill ge perspektiv p det, p arbetsmarknad och arbetsliv, som alltfr sllan kommer till uttryck Det genom att se till tre omrden som kan sgas utgra delar av en strre helhet.

Mte med hg arbetslshet Skillnader som grs i policy och praktik (O-) frmgan att verbrygga migrationseffekter - byte av land, sprk, institutioner, arbetsmarknad och sociala kontakter av betydelse fr arbetsmarknaden.

Efterfrgan, utbud och matchning.

Flyktingar och flyktingars anhriga, men ocks vriga anhriginvandrare i fokus. Inte arbetskraftsinvandring, EU/EES och gststuderande.1

2Den svenska befolkningen 2013Andel, bda knen, 20-64 rKlla: SCB/AKU, rsmedeltal 2013Frst, bara en versikt ver den svenska befolkningens sammansttning utifrn svensk och utlndsk bakgrund 2013. Utgngspunkten fr kartlggning av arbetsmarknad och arbetsliv.2

3De grupper som str i fokus i rapportenAndel, bda knen, 20-64 rKlla: SCB/AKU, rsmedeltal 2013Frgymnasial utbildning: 24 %Eftergymnasial utbildning: 47 %

Upp till 39 r: 68 %50 r eller ldre: 10 %Frgymnasial utbildning: 19 %Eftergymnasial utbildning: 37 %

Upp till 39 r: 32 %50 r eller ldre: 41 %Frgymnasial utbildning: 10 %Eftergymnasial utbildning: 43 %

Upp till 39 r: 43 %50 r eller ldre: 33 %Ngra viktiga skillnader

Kort tid i Sverige jmfrelsevis unga, har ett lng (arbets-) liv framfr sig. Srskilt flykting- och anhriginvandrare etablerar sig varaktigt i Sverige i hg grad. Kort tid i Sverige fler med frgymnasial utbildning, ocks relativt unga, men frhllandevis f till antalet, eftersom de utgr cirka 8 procent av befolkningen. Nstan hlften bde kvinnor och mn har eftergymnasial utbildning.

Lng tid i Sverige jmfrelsevis flest ldre, vl etableradeLng tid i Sverige fler med frgymnasial utbildning, relativt sett fler ldre, som etablerade sig p arbetsmarknaden nr utbildningskraven var annorlunda.

Inrikes fdda intar en mittenposition vadgller lderssammansttning, specifika problem med etablering och mot slutet av arbetslivet inte lika tydliga drmed. Inrikes fdda minst andel med frgymnasial utbildning, antalsmssigt flest. Kvinnor i hgre grad n mn eftergymnasialt utbildade. 3Rasism och rasistiska frestllningar som en integrerad del av centrala institutioner som prglar individer, organisationer och samhlle: ena sidan en rad olika former av diskriminering, marginalisering, utestngning eller problematisering och andra sidan frdomsfulla och stereotypa sikter, attityder och ideologier (van Dijk 2005, s 115).

Likhet inom gruppen betonas p bekostnad av likhet mellan grupper, olikhet mellan grupper betonas p bekostnad av olikhet inom grupper. Den etniska gruppens historia hamnar i frgrunden, medan vardagslivets mten med samhlleliga institutioner, arbetsmarknad och media hamnar i bakgrunden (Hertzberg 2006, s 183).Rasifiering riktar blicken mot processer och att ngot grs viktigt fr hur rasistiskt grundad diskriminering kan motverkas: Om det r ngot som grs, mste man stlla sig frgan hur gr detta till, genom vilka aktrer och med vilka konsekvenser fr individ och samhlle? (Molina 2005, s 96). 4Rasism och rasifiering viktiga ingngar fr att n frndringCentralt att komma bort frn det med att betona likhet inom grupper p bekostnad av likhet mellan grupper.Det r djupt missvisande att i svepande ordalag tala om utrikes fdda. Centralt att se resurser och gemensamma hinder och mjligheter utifrn samspelet klass, kn och etnicitet. Problembilden r komplex. Bilden av de andra blir ett verktyg fr att underblsa att de andra r ofrnderliga, i ett fr vrigt frnderligt samhlle dr normer och vrderingar stndigt omfrhandlas utifrn konflikter, maktresurser, politisk vilja, policy och praktik och mlsttningar.

Att det r processer dr ngot grs aktivt (medvetet och omedvetet, vardagligt och normalt) - av viktiga aktrer p arbetsmarknaden. I fokus i den hr rapporten frmst policy och praktik, institutioner som kommuner, stat (aktiv arbetsmarknadspolitik) och arbetsgivare - efterfrgan. Och att det blir till mnster som r starkt - klass-, kns- och etnicitetsbundna.

4Invandrarkvinnors frhllande till arbetsmarknaden har lnge har getts en annan tolkningsram n den som gller fr mn och kvinnor med svensk bakgrund: Det r kulturen som anses styra invandrarkvinnors liv och arbete. Det riskerar att frlgga problemet med exkludering och marginalisering p arbetsmarknaden hos invandrarkvinnorna sjlva, inte i rasifieringsprocesser eller fr den delen, hos arbetsgivare som anstller eller i svag efterfrgan p arbetskraft.Genom att koppla invandrarkvinnors lga sysselsttningsniv i Sverige till ett (problematiskt) kulturbetingat beteende som kvinnorna tar med sig frn hemlandet, framstlls dessa kvinnors arbetslshet som ngot som inte har med det svenska samhllet att gra. // Viktigt att notera hr r ocks att fokus i det kulturbetingade resonemanget har frflyttats under de senaste trettio ren frn finska, grekiska eller chilenska invandrarkvinnor till kvinnor fdda i Mellanstern. Det // grs p bekostnad av analys av de sociala, strukturella och klassmssiga aspekter som finns i dessa frgor (Yazdanpanah 2013, s 94). 5Srskild uppmrksamhet p frestllningar om invandrade kvinnorDet mesta talar fr att rasifiering mste kopplas till frestllningar om kvinnor. Kultur istllet fr politiskt formade institutioner som formar resurser och mjligheter. Skillnader i vilka insatser som ges till kvinnor och mn inom etableringsreformen kvinnor i hgre grad aktiviteter av social karaktr. I rapporten, frmst fokus p institutioner och politisk policyniv, samt i ngon mn skillnader som grs inom aktiv arbetsmarknadspolitik. Den statistik som visas r hur det ser ut fr kvinnor oberoende av klass och etnicitet s ser det i princip alltid smre ut fr kvinnor n mn. 5Klass: Maktfrhllandet den som kper respektive sljer arbetskraft, utbildningsniv som proxy fr social klass. Kn: Maktfrhllandet mn och kvinnor. Etnicitet: Maktfrhllandet vi och de andra som utgr frn rasistiska frestllningar (rasifiering). Syfte: Att pvisa komplexiteten, och att flera maktfrhllanden samtidigt kan skra in i varandra och pverka hur individer och grupper uppfattas i olika situationer och sammanhang. Det formar ramar och (handlings-) utrymme och leder till att skillnader grs och etableras p ett systematiskt vis. 6Tre maktfrhllanden i samspel fr att frst skillnader som grs Aktivt och medvetet val att spegla samspelet klass, kn och etnicitet fr att INTE bidra till att frstrka likhet inom grupper p bekostnad av likhet mellan grupper. 67Arbetstagarnas gemensamma intressenKlass, kn och etnicitet pverkarArbetstagarnas gemensamma intresse r, oberoende av klass, kn och etnicitet, lg arbetslshet, hg sysselsttning, hg grad av matchning, fasta anstllningar p heltid, en ln som det gr att leva p och arbetsvillkor som gr det mjligt att lnearbeta fram till pension. Det lgger grunden fr ett samhlle prglat av jmlikhet.

Det r ocks grunden fr arbetstagarnas frmga att bra det fackliga lftet, det vill sga att hlla ihop och inte tvingas konkurrera om arbete genom att snka kraven p villkor och lner.Arbetstagarnas gemensamma intresse r, oberoende av klass, kn och etnicitet, lg arbetslshet, hg sysselsttning, hg grad av matchning, fasta anstllningar p heltid, en ln som det gr att leva p och arbetsvillkor som gr det mjligt att lnearbeta fram till pension. Det lgger grunden fr ett samhlle prglat av jmlikhet. Det r ocks grunden fr arbetstagarnas frmga att bra det fackliga lftet, det vill sga att hlla ihop och inte tvingas konkurrera om arbetet genom att snka kraven p villkor och lner. Fackfreningsrrelsen mste p ett bttre stt se och frm hantera samspelet mellan maktfrhllanden som utgr frn klass, kn och etnicitet och identifierar strategier fr att frndra strukturella skillnader. Skillnader som utgr frn att makt frdelas ojmnt utifrn klass, kn och etnicitet. Den fackliga styrkan, bygger p att ingen arbetstagare ska kunna behandlas godtyckligt och orttvist.Den viktigaste uppgiften r drmed att vara pdrivande fr att utrymmet att gra skillnad mellan arbetstagare genom klass-, kns- och rasifieringsprocesser minskar. Det r drfr som full sysselsttning med en facklig utgngspunkt, aldrig bara kan handla om lg arbetslshet och hg sysselsttningsgrad till vilket pris som helst. Det mste ocks alltid handla om att vrna msesidigheten mellan det goda och hllbara arbetet och det fackliga lftet eftersom de r varandras frutsttningar. En nyckel till det r rimligen att de gemensamma intressena i hgre grad definieras utifrn en samlad bild av de processer som leder till srskiljande och skillnader mellan arbetstagargrupper med likvrdigt socialt och ekonomiskt kapital p arbetsmarknaden och i arbetslivet.78Ej i arbetskraften: Strre utslag av klass, kn och etnicitet bland kvinnorKvinnor ej i arbetskraften 1990-2013. Andel av befolkningen, 20-64 r.Klla: SCB/AKU, rsmedeltal 1990-2013

Frst en del av hg sysselsttning handlar om hgt arbetskraf

View more