redogörelse för penningpolitiken 2014,...

Redogörelse för penningpolitiken

2014

Diagram 1.1. InflationsutvecklingenÅrlig procentuell förändring

Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

Diagram 1.2. BNPÅrlig procentuell förändring

Anm. Streckad linje avser genomsnitt för perioden 2000–2014. Källa: SCB

Diagram 1.3. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade aktörerProcent

Källa: TNS Sifo Prospera

Diagram 1.4. BNP-tillväxt, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring

-2

0

2

4

6

8

-2

0

2

4

6

8

10 11 12 13 14 15 16

2012

2013

Utfall

Källor: SCB och Riksbanken Anm. De gula och blå linjerna avser Riksbankens prognoser under 2012–2013. Markeringarna visar startpunkt för varje prognos och kan därför avvika från senaste utfall för den tidpunkten.

Diagram 1.5. KPIF, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring

-1

0

1

2

3

-1

0

1

2

3

10 11 12 13 14 15 16

2012

2013

Utfall

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Se anmärkning till diagram 1:4. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 1.6. Prognoser 2013 och 2014 för KPIF-inflationen 2014Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

-1

0

1

2

3

-1

0

1

2

3

jan-13 jul-13 jan-14 jul-14

KPIF 2014

Andra bedömare

Riksbanken

Källor: Respektive bedömare, SCB och Riksbanken

Anm. Andra bedömare är Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, LO, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken, Svenskt Näringsliv och Swedbank. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 1.7. Prognoser 2013 och 2014 för BNP-tillväxten 2014Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4


BNP 2014

Andra bedömare

Riksbanken


Anm. Andra bedömare avser HUI Research AB samt de som anges i diagram 1:6 förutom LO.

Diagram 1.8. Reporänta, prognoser 2014Procent

Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

Diagram 2.1. InflationsutvecklingenÅrlig procentuell förändring

Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

Diagram 2.2. Inflation i Sverige och omvärldenÅrlig procentuell förändring

Anm. För Sverige visas KPIF och för euroområdet visas HIKP. Övriga avser KPI. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.

Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics, SCB och Riksbanken

Diagram 2.3. Arbetskostnad per producerad enhetÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data

Källa: SCB

Diagram 2.4. KPIF och trend i arbetskostnad per producerad enhetÅrlig procentuell förändring

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Trenden i arbetskostnad per producerad enhet är framräknad via ett så kallat HP-filter. Vid trendberäkningen används Riksbankens prognos i februari 2015.

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

00 02 04 06 08 10 12 14

Arbetskostnad per producerad enhet, trend

KPIF

Diagram 2.5. BNP i Sverige och omvärldenÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics och SCB

-9

-6

-3

0

3

6

9

-9

-6

-3

0

3

6

9

09 10 11 12 13 14

Storbritannien

USA

Euroområdet

Sverige

Diagram 2.6. Export, konsumtion och investeringarÅrlig procentuell förändring

Källa: SCB

-15

-10

-5

0

5

10

15

-15

-10

-5

0

5

10

15

09 10 11 12 13 14

Export

Konsumtion

Investeringar

Diagram 2.7. BNPÅrlig procentuell förändring

Anm. Streckad linje avser genomsnitt för perioden 2000–2014. Källa: SCB

Diagram 2.8. Arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshetProcent av befolkningen respektive procent av arbetskraften, 15–74 år, säsongsrensade data, tre månaders glidande medelvärde

Källa: SCB

Diagram 2.9. RU-indikatorn, BNP-gap och timgapStandardavvikelse respektive procent

Anm. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend.

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.10. KPI, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring

-1

0

1

2

3

4

-1

0

1

2

3

4

10 11 12 13 14 15 16

2012

2013

Utfall

Källor: SCB och RiksbankenAnm. De gula och blå linjerna avser Riksbankens prognoser under 2012–2013. Markeringarna visar startpunkt för varje prognos och kan därför avvika från senaste utfall för den tidpunkten.

Diagram 2.11. KPIF, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring

-1

0

1

2

3

-1

0

1

2

3

10 11 12 13 14 15 16

2012

2013

Utfall

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Se anmärkningen till diagram 2:10. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 2.12. BNP i omvärlden, utfall och prognoserKIX-vägd, kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data

Källor: Nationella källor och Riksbanken

Anm. Se anmärkningen till diagram 2:10. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. KIX-baserade prognoser började Riksbanken publicera i slutet av 2012.

-1

0

1

2

3

4

5

-1

0

1

2

3

4

5

10 11 12 13 14 15 16

2012

2013

Utfall

Diagram 2.13. BNP, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring

-2

0

2

4

6

8

-2

0

2

4

6

8

10 11 12 13 14 15 16

2012

2013

Utfall

Källor: SCB och Riksbanken Anm. Se anmärkningen till diagram 2:10.

Diagram 2.14. Arbetslöshet, utfall och prognoserProcent av arbetskraften, 15–74 år, säsongsrensade data

6

7

8

9

6

7

8

9

10 11 12 13 14 15 16

2012

2013

Utfall

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Se anmärkningen till diagram 2:10. I februari 2013 gjorde SCB en metodändring i AKU-statistiken och uppdaterade tidigare utfall. Det är anledningen till att startpunkterna för prognoserna gjorda 2012 ligger på en lägre nivå än utfallen.

Diagram 2.15. Reporänta, utfall och prognoserProcent, kvartalsmedelvärden

Källa: RiksbankenAnm. Se anmärkningen till diagram 2:10.

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

10 11 12 13 14 15 16

2012

2013

Utfall

Diagram 2.16. Arbetskostnad per producerad enhet, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring

-4

-2

0

2

4

6

-4

-2

0

2

4

6

10 11 12 13 14 15 16

2012

2013

Utfall

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Se anmärkningen till diagram 2:10.

Diagram 2.17. Riksbankens och marknadens kortsiktsprognoser för KPIF-inflationenÅrlig procentuell förändring

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 jul-14 okt-14

Utfall

Marknadsförväntningar(Medel exklusive Riksbanken)Riksbanken

Källor: Bloomberg, SCB och Riksbanken

Anm. Riksbankens KPIF-prognoser enligt senast publicerade prognos och marknadsförväntningar, jämfört med utfall. Riksbankens siffror är inte helt jämförbara med marknadsaktörernas förväntningar, eftersom Riksbankens prognoser ofta är äldre. Streckade linjer avser högsta och lägsta prognoserna hos samtliga prognosmakare.

Diagram 2.18. Hushållens skulderProcent av disponibel inkomst

Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen.

Källa: SCB

Diagram 2.19. Prognoser 2013 och 2014 för BNP-tillväxten 2014Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4


BNP 2014

Andra bedömare

Riksbanken


Anm. Andra bedömare är Finansdepartementet, HUI Research AB, Konjunkturinstitutet, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken, Svenskt Näringsliv och Swedbank.

Diagram 2.20. Prognoser 2013 och 2014 för arbetslösheten 2014Procent av arbetskraften, 15–74 år, årsgenomsnitt

7,0

7,5

8,0

8,5

9,0

7,0

7,5

8,0

8,5

9,0


Arbetslöshet 2014

Andra bedömare

Riksbanken


Anm. Andra bedömare avser LO samt de som anges i diagram 2:19.

Diagram 2.21. Prognoser 2013 och 2014 för KPIF-inflationen 2014Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

-1

0

1

2

3

-1

0

1

2

3


KPIF 2014

Andra bedömare

Riksbanken


Anm. Andra bedömare avser LO samt de som anges i diagram 2:19 förutom HUI research AB. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 2.22. Prognoser 2013 och 2014 för KPI-inflationen 2014Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

-1

0

1

2

3

-1

0

1

2

3


KPI 2014

Andra bedömare

Riksbanken


Anm. Andra bedömare avser LO samt de som anges i diagram 2:19.

Diagram 2.23. Prognoser 2013 och 2014 för reporäntan i slutet av 2014Procent

-1

0

1

2

3

-1

0

1

2

3


Reporänta i slutet av 2014

Marknadsförväntningar

Andra bedömare

Riksbanken

Källor: Respektive bedömare och Riksbanken

Anm. Andra bedömare är Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Nordea, SEB och Swedbank. Marknadsförväntningarna är beräknade utifrån terminsräntor med hjälp av räntor på derivatkontrakt (RIBA och FRA), justerade för genomsnittliga riskpremier motsvarande en räntepunkt per månads löptid.

Diagram 2.24. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade aktörerProcent


Diagram 2.25. KPI och inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörerÅrlig procentuell förändring respektive procent

Källor: SCB och TNS Sifo ProsperaAnm. Gula markeringar avser ett, två respektive fem års sikt i undersökningen från december 2014.

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

07 09 11 13 15 17 19

Inflationsförväntningar

KPI

Diagram 2.26. Inflation 2014 i ett antal länder med inflationsmålProcent

Källor: OECD och respektive centralbank

Anm. Länder med ett inflationsmål i termer av ett intervall har sin markering mitt i intervallet. Länder med ett tak för inflationen har taket som markering. Euroområdet avser HIKP. KPIF är KPI med fast bostadsränta. En del av inflationsutvecklingen i Japan förklaras av en momshöjning i april 2014.

-1

0

1

2

3

4

-1

0

1

2

3

4KPI

KPIF

Inflationsmål

Diagram 2.27. HIKP-inflation i Sverige och NorgeÅrlig procentuell förändring

-1

0

1

2

3

4

5

6

-1

0

1

2

3

4

5

6

07 08 09 10 11 12 13 14

Norge

Sverige

Källa: Eurostat

Diagram 2.28. Produktionsgap enligt IMF och OECDProcent

-6

-4

-2

0

2

4

-6

-4

-2

0

2

4

08 09 10 11 12 13 14

Norge, OECDNorge, IMFSverige, OECDSverige, IMF

Källor: IMF och OECDAnm. Avser IMF WEO oktober 2014 respektive OECD Economic Outlook november 2014.

Diagram 2.29. LöneökningarÅrlig procentuell förändring

0

1

2

3

4

5

6

7

0

1

2

3

4

5

6

7

08 09 10 11 12 13

Norge Sverige

Källa: OECDAnm. Streckade linjer avser medel för perioden 2008–2013.

Diagram 2.30. Arbetskostnad per producerad enhetÅrlig procentuell förändring

-4

-2

0

2

4

6

8

-4

-2

0

2

4

6

8

09 10 11 12 13 14

Norge

Sverige

Källor: ECB, Norges Bank och RiksbankenAnm. Data från Norges Bank har räknats om från att vara uttryckt i euro till att vara uttryckt i norska kronor. Streckade linjer avser medel för perioden 2009 kv1–2014 kv2.

Diagram 2.31. Styrränta i Sverige och i NorgeProcent

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

08 09 10 11 12 13 14

Norge

Sverige

Källor: Norges Bank och Riksbanken

Diagram 2.32. VäxelkursIndex, 2008-01-01 = 100

85

90

95

100

105

110

115

120

125

85

90

95

100

105

110

115

120

125

08 09 10 11 12 13 14

Norge, TWI

Sverige, KIX

Källor: Norges Bank och RiksbankenAnm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. TWI är ett handelsviktat index.

Diagram 2.33. Inflationsförväntningar i NorgeProcent

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

08 09 10 11 12 13 14

2 års sikt

5 års sikt

Källa: Norges BankAnm. Förväntningarna avser samtliga tillfrågade aktörer. Streckad linje avser Norges Banks inflationsmål.

Diagram 2.34. Inflationsförväntningar i SverigeProcent

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

08 09 10 11 12 13 14

2 års sikt

5 års sikt

Källa: TNS Sifo ProsperaAnm. Förväntningarna avser samtliga tillfrågade aktörer. Streckad linje avser Riksbankens inflationsmål.

Diagram 3.1. Riksbankens och marknadens kortsiktsprognoser för KPIF-inflationenÅrlig procentuell förändring

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 jul-14 okt-14

Utfall

Marknadsförväntningar(Medel exklusive Riksbanken)Riksbanken

Källor: Bloomberg, SCB och Riksbanken

Anm. Riksbankens KPIF-prognoser enligt senast publicerade prognos och marknadsförväntningar, jämfört med utfall. Riksbankens siffror är inte helt jämförbara med marknadsaktörernas förväntningar, eftersom Riksbankens prognoser ofta är äldre. Streckade linjer avser högsta och lägsta prognoserna hos samtliga prognosmakare.

Diagram 3.2. BarometerindikatornIndex, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10

Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 3.3. KPIF, prognoser 2014Årlig procentuell förändring

Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3.4. Reporänta, prognoser 2014Procent

Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

Diagram 3.5 Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade aktörerProcent


Diagram 3.6. Svenska räntorProcent

Anm. Ut- och inlåningsräntan avser nytecknade avtal. Inlåningsräntan är beräknad som bankernas genomsnittliga inlåningsränta medan utlåningsräntan avser MFI:s genomsnittliga utlåningsränta.

Källa: SCB och Riksbanken

Diagram 3.7. Räntor till företagProcent

Källor: Eurostat och SCBAnm. Utlåningsräntor från MFI till icke-finansiella företag avseende nya avtal med räntebindningstid upp till och med ett år.

1

2

3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

08 09 10 11 12 13 14

Italien

Spanien

Tyskland

Euroområdet

Sverige

Diagram 3.8. Räntor till hushållProcent

Källor: Eurostat och SCBAnm. Utlåningsräntor från MFI till hushåll med bostad som säkerhet avseende nya lån med räntebindningstid upp till och med ett år.

1

2

3

4

5

6

7

1

2

3

4

5

6

7

08 09 10 11 12 13 14

Italien

Spanien

Storbritannien

Tyskland

Euroområdet

Sverige

Diagram 3.9. Hushållens skulderProcent av disponibel inkomst

Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen.

Källa: SCB

Diagram 4.1. Träffsäkerhet och systematiska fel i prognoserna för KPI-inflationen hos olika bedömare 2007–2014

-0,5

-0,4

-0,3

-0,2

-0,1

0,0

0,1

-0,5

-0,4

-0,3

-0,2

-0,1

0,0

0,1

Träffsäkerhet (justerat medelabsolutfel)

Systematiska fel (medelfel)


Anm. FiD = Finansdepartementet, HUI = HUI Research AB, KI = Konjunkturinstitutet, RB = Riksbanken, SHB = Svenska Handelsbanken, SN = Svenskt Näringsliv och SWED = Swedbank. Se fotnot 27 och 28 för information om underlaget till diagrammet.

Diagram 4.2. Träffsäkerhet och systematiska fel i prognoserna för KPIF-inflationen hos olika bedömare 2008–2014

-0,4

-0,3

-0,2

-0,1

0,0

0,1

-0,4

-0,3

-0,2

-0,1

0,0

0,1

KI LO RB FiD NORDEA SHB SEB SWED SN




Anm. Se diagram 4:1 för en förklaring av förkortningarna. Se fotnot 27 och 28 för information om underlaget till diagrammet. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 4.3. Träffsäkerhet och systematiska fel i prognoserna för BNP-tillväxten hos olika bedömare 2007–2014

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

RB SEB SN NORDEA SHB SWED KI HUI FiD




Anm. Se diagram 4:1 för en förklaring av förkortningarna. Se fotnot 27 och 28 för information om underlaget till diagrammet.

Diagram 4.4. Träffsäkerhet och systematiska fel i prognoserna för arbetslösheten hos olika bedömare 2007–2014

-0,4

-0,3

-0,2

-0,1

0,0

0,1

0,2

-0,4

-0,3

-0,2

-0,1

0,0

0,1

0,2




Anm. Se diagram 4:1 för en förklaring av förkortningarna. Se fotnot 27 och 28 för information om underlaget till diagrammet.

Diagram 4.5. Träffsäkerhet och systematiska fel i prognoserna för reporäntan vid årets slut hos olika bedömare 2007–2014

-1,0

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

-1,0

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

SEB MarknF KI FiD SWED RB




Anm. FiD = Finansdepartementet, KI = Konjunkturinstitutet, RB = Riksbanken och SWED = Swedbank. MarknF = Marknadsförväntningarna beräknade utifrån marknadsprissättningen. Terminsräntorna är justerade för genomsnittliga riskpremier motsvarande en räntepunkt per månads löptid. Riksbankens kvartalsprognoser har interpolerats till dagsvärden för att få fram ett värde i slutet av året. Se fotnot 27 och 28 för information om underlaget till diagrammet.

Diagram A1. Träffsäkerhet och systematiska fel i prognoserna för KPI-inflationen 2014 hos olika bedömare

-1,2

-1,0

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4

-1,2

-1,0

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4




Anm. FiD = Finansdepartementet, HUI = HUI Research AB, KI = Konjunkturinstitutet, RB = Riksbanken, SHB = Svenska Handelsbanken, SN = Svenskt Näringsliv och SWED = Swedbank.

Diagram A2. Träffsäkerhet och systematiska fel i prognoserna för KPIF-inflationen 2014 hos olika bedömare

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0

0,2

SHB KI FiD NORDEA SEB LO RB SN SWED




Anm. Se diagram A1 för en förklaring av förkortningarna.

Diagram A3. Träffsäkerhet och systematiska fel i prognoserna för BNP-tillväxten 2014 hos olika bedömare

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

SN SEB KI HUI FiD NORDEA RB SWED SHB





Diagram A4. Träffsäkerhet och systematiska fel i prognoserna för arbetslösheten 2014 hos olika bedömare

-0,3

-0,2

-0,1

0,0

0,1

0,2

-0,3

-0,2

-0,1

0,0

0,1

0,2





Diagram A5. Träffsäkerhet och systematiska fel i prognoserna för reporäntan i slutet av 2014 hos olika bedömare

-1,2

-1,0

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4

-1,2

-1,0

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4

SEB KI FiD MarknF RB SWED




Anm. FiD = Finansdepartementet, KI = Konjunkturinstitutet, RB = Riksbanken och SWED = Swedbank. MarknF = Marknadsförväntningarna beräknade utifrån marknadsprissättningen. Terminsräntorna är justerade för genomsnittliga riskpremier motsvarande en räntepunkt per månads löptid. Riksbankens kvartalsprognoser har interpolerats till dagsvärden för att få fram ett värde i slutet av året.

redogörelse för penningpolitiken 2014,...

Documents