sysselsättning och arbetslöshet 1976–2004 (pdf)

Click here to load reader

Post on 30-Jan-2017

217 views

Category:

Documents

1 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • Statistiska centralbyrn 2005-11-21 Avdelningen fr arbetsmarknads- och utbildningsstatistik

    Sysselsttning och arbetslshet 19762004

    Denna sammanstllning ger en verblick av utvecklingen p arbetsmark-

    naden under 19762004, med undantag fr vissa tabeller dr serierna brjar senare n 1976.

    Fr januari 1988 december 2004 visas utvecklingen av sysselsatta och arbetslsa mnadsvis.

    Klla r arbetskraftsunderskningarna (AKU).

    Uppgifterna avser ldrarna 16-64 r.

    Genomfrda frndringar och omlggningar i AKU under redo-visningsperioden som pverkat jmfrbarhet ver tiden

    Under 1987 skedde en omlggning av AKU som har medfrt att uppgifter fre och efter 1987 inte r jmfrbara. Mellan uppgifterna fr r 1986 och 1987 har dock en "lnkning" skett, varvid 1986 rs siffror har justerats, med hnsyn tagen till frndringen. I tabeller och diagram finns sledes tv vrden fr 1986, ett jmfrbart med 1985 och bakt och ett jmfrbart med 1987 och framt. 1993 skedde ytterligare frndringar i AKU avseende upprkningssystem, mtvecks-system och definition av arbetslshet. Fr att f jmfrbarhet med ren fre och efter 1993 har skattningarna fr 1987-1992 justerats, med hnsyn tagen till frndringarna 1993. ven de justerade skattningarna fr 1986 har rknats om. Fr.o.m. 1995 tillmpas version SNI92 av nringsgrensstandarden, vid kodningen av AKU. Fr att kunna gra jmfrelser bakt i tiden har uppgifterna fr 1987-1994 revi-derats enligt SNI92. r 2003 trdde en reviderad standard, SNI2002, i kraft. Det r redovisningen av utbildningsvsendet (SNI-kod 80) och vrd och omsorg (SNI-kod 85) som pverkas, och det medfr bristande jmfrbarhet med tidigare publicerade data. Fr.o.m. 2001 tillmpar AKU en harmoniserad sektorsredovisning. Uppgifterna fre och efter 2001 r drfr inte jmfrbara. En lnkning har skett varvid siffrorna fr r 2000 har justerats med hnsyn tagen till frndringen. Dessa anvnds fr jmfrelse med 2001 och framt, och de ursprungliga vrdena (r 2000) anvnds vid jmfrelse bakt i tiden.

    Fr ytterligare upplysningar om AKU hnvisas till Bakgrundsfakta "De svenska arbetskraftsunderskningarna (AKU) 1996:2". En nrmare beskrivning av AKU liksom ytterligare resultat r tkomliga via SCB:s hemsida www.scb.se

    Information frn Arbetskraftsunderskningarna 2005:1

  • 2Innehll

    Genomfrda frndringar och omlggningar i AKU under redo-visningsperioden som pverkat jmfrbarhet ver tiden 1

    Definitioner m.m. 3

    Sysselsatta 1976-2004 5

    Sysselsatta januari 1988-december 2004 6

    Sysselsttningsintensitet 1976-2004 7

    Sysselsttningsintensitet i olika ldersgrupper 1976-2004 8

    Sysselsatta efter nringsgren 1976-2004, tabeller 9

    Sysselsatta efter nringsgren 1987-2004, diagram 10

    Anstllda efter statlig, kommunal respektive enskild tjnst (sektortillhrighet) 1977-2004 11

    Anstllda efter fast respektive tidsbegrnsad anstllning 1987-2004 12

    Totalt antal arbetade timmar per vecka 1976-2004 13

    Veckoarbetstid 1976-2004 14

    Arbetslsa 1976-2004 (i procent av arbetskraften) 15

    Arbetslsa januari 1988 - december 2004 16

    Arbetslshet i olika ldersgrupper 1976-2004 17

    Undersysselsatta 19872004 18

    Latent arbetsskande 19762004 19

    Befolkningen i ldern 16-64 efter arbetskraftstillhrighet och kn 19872004 20

    Ngot om underskningsresultatens tillfrlitlighet 21

  • 3Definitioner m.m.

    Befolkningen

    I arbetskraften Ej i arbetskraften

    Sysselsatta Arbetslsa Velat Ej velat arbeta arbeta*

    I Tillflligt Kunde arbeta Frhindrad arbete frnvarande (latent arbets- att arbeta hela veckan skande)

    * Inklusive lngvarigt sjuka, personer utomlands m.fl.

    Sysselsatta I gruppen sysselsatta ingr: 1) personer som under referensveckan utfrde ngot arbete (minst 1 timme) antingen som avlnade arbetstagare eller egna fretagare (inklusive fria yrkesutvare) samt oavlnade medhjlpare i fretag tillhrande make/maka eller annan familjemedlem som han/hon bor tillsammans med (= sysselsatta, i arbete). 2) personer som inte utfrde ngot arbete enligt ovan, men som hade anstllning eller arbete som medhjlpande familjemedlem eller egen fretagare (inklusive fria yrkes-utvare) och var tillflligt frnvarande (hela referensveckan). Orsak till frnvaron kan vara sjukdom, semester, tjnstledighet (t ex fr vrd av barn eller fr studier), vrnplikts-tjnstgring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning, oavsett om frnvaron varit betald eller inte (=sysselsatta, frnvarande frn arbetet). Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program rknas som sysselsatta, t.ex. offentligt skyddat arbete, Samhall, start av nringsverksamhet eller anstllning med lnebidrag eller anstllningsstd.

    Anstllda bestr av fast anstllda och tidsbegrnsat anstllda. Med fast anstllda menas tillsvidareanstllda personer. Tidsbegrnsat anstllda omfattar personer med anstllningsstd eller ssongsarbete, provanstllning, objekts-/projektsanstllning samt vriga former av tillflliga arbeten. Undersysselsatta omfattar personer som av arbetsmarknadsskl arbetar mindre n de skulle vilja gra.

    Sysselsttningsintensitet anger andelen (%) sysselsatta av befolkningen 1664 r. Relativa frnvarotalet anger andelen (%) frnvarande av antalet sysselsatta.

  • 4Arbetslsa I gruppen arbetslsa ingr: 1) personer som under referensveckan inte var sysselsatta men ville och kunde arbeta och ven skt arbete (skulle ha skt arbete men var tillflligt frhindrade att ska) under de senaste fyra veckorna (inklusive referensveckan). 2) personer som avvaktade nytt arbete med brjan inom fyra veckor. I vrt svenska arbetslshetsbegrepp ingr inte heltidsstuderande som skt arbete. Relativa arbetslshetstalet: Andelen (%) arbetslsa av antalet personer i arbetskraften. I arbetskraften Personer som antingen r sysselsatta eller arbetslsa. Relativa arbetskraftstalet: Andelen (%) personer i arbetskraften av befolkningen 16 64 r. Ej i arbetskraften Personer som varken r sysselsatta eller arbetslsa tillhr gruppen ej i arbetskraften. Gruppen omfattar bl.a. personer som inte r sysselsatta och r studerande, pensionrer, hemarbetande eller vrnpliktiga. Till gruppen rknas ocks personer i vissa arbetsmarknadspolitiska program t.ex. arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning.

    Latent arbetsskande omfattar personer ej i arbetskraften som nskat och kunnat arbeta referensveckan, men som ej skt arbete, samt heltidsstuderande som skt arbete. Sdana studerande definieras dock enligt ILO:s internationella rekommendationer som arbetslsa.

    Nringsgren Kodningen r anpassad till Standard fr svensk nringsgrensindelning (SNI) och har som bas EU:s nringsgrensstandard NACE (Nomenclature Generale des Activits Economiques dans les Communautes Europennes). Versionen SNI92 infrdes i AKU 1995 och skattningarna 1987-1994 r justerade med hnsyn tagen till den. Den frsta januari 2003 trdde en reviderad standard, SNI2002, i kraft. I AKU anvnds denna standard fr.o.m. publiceringen AKU april. Det r redo-visningen av utbildningsvsendet (SNI80) och vrd och omsorg (SNI85) som pverkas och det medfr bristande jmfrbarhet med tidigare publicerade data. Nringsgren bestms fr personer i arbetskraften med utgngspunkt frn det enskilda fretagets huvudsakliga verksamhet vid det arbetsstlle dr urvalspersonen r eller senast varit sysselsatt. Sektor (anstllda) Vid klassificeringen av de anstllda efter sektortillhrighet (statlig, kommunal, privat) tillmpar AKU fr.o.m. januari 2001 en harmoniserad sektorredovisning utifrn standarden fr institutionell sektor-indelning 2000. Klassificering grs utifrn fretagets sektortillhrighet.

  • 5Sysselsatta 1976-2004

    3400

    3600

    3800

    4000

    4200

    4400

    4600

    1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004

    1000-tal

    Bda knen

    *Fr r 1986 se not nedan efter tabl

    Antalet sysselsatta kvinnor och mn kade kraftigt under hela 1970- och 80-talen med undantag fr 80-talets frsta r. Mellan 1990 och 1994 minskade antalet sysselsatta med drygt 550 000. Sysselsttningen var 1994 nere p ungefr samma niv som i mitten av 70-talet. Sysselsttningen har minskat mer bland mnnen n bland kvinnorna under den hr perioden. 1995 brts den nedtgende sysselsttningskurvan fr frsta gngen sedan 1990, men vnde nedt igen 1996. Den nedt-gende trenden fortsatte under frsta halvret 1997 fr att sedan vnda. Mellan 1997 och 2001 kade det genomsnittliga antalet sysselsatta med drygt 300 000 personer. Frndringen i antalet sysselatta mellan r 2001 och 2002, liksom mellan r 2002 och 2003 ligger inom den statistiska felmarginalen. Under 2004 minskade antalet sysselsatta. Sysselsatta mn och kvinnor 1976-2004 (tusental) r Bda knen Mn Kvinnor

    1976 4 010 2 283 1 7261977 4 030 2 266 1 7641978 4 045 2 246 1 7991979 4 109 2 262 1 8471980 4 162 2 272 1 8901981 4 157 2 236 1 9211982 4 150 2 221 1 9291983 4 160 2 212 1 9481984 4 196 2 219 1 9771985 4 243 2 234 2 0081986 4 269 2 238 2 0311986* 4 278 2 228 2 0501987 4 316 2 244 2 0721988 4 375 2 272 2 1031989 4 442 2 312 2 1301990 4 485 2 333 2 1521991 4 396 2 278 2 1181992 4 209 2 164 2 0451993 3 964 2 026 1 9381994 3 928 2 017 1 9111995 3 986 2 061 1 9251996 3 963 2 058 1 9051997 3 922 2 042 1 8801998 3 979 2 079 1 9011999 4 068 2 121 1 9462000 4 159 2 167 1 9922001 4 239 2 203 2 0362002 4 244 2 197 2 0472003 4 234 2 191 2 0432004 4 213 2 186 2 027 *Justerade vrden med hnsyn tagen till frndringar i metod m.m. som gt rum fr.o.m. 1987 Skattningarna fr 1987 - 1992 och de justerade skattningarna fr 1986 har reviderats med hnsyn tagen till de frndringar som genomfrts i AKU fr.o.m. 1993.

  • 6Sysselsatta januari 1988-december 2004 Sysselsatta januari 1990-december 2004 (tusental)

    3 700

    3 800

    3 900

    4 000

    4 100

    4 200

    4 300

    4 400

    4 500

    4 600

    4 700

    jan feb mars april maj ju

View more