rapport - umeå kommun

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

SWEDAVIA AB

PFAS Umeå Airport UPPDRAGSNUMMER 13002832

UTREDNING AV PFAS VID UMEÅ AIRPORT

SLUTRAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

Sweco Environment AB

MARTIN BERGVALL

MAJA ÖRBERG

ANNA SORELIUS

ANDERS LÄTTSTRÖM

CARINA BJÖRKBLOM

MAGNUS BERGKNUT

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

MB p:\1631\1634301_pfas_umeå_fpl\000_pfas_umeå_fpl\10 arbetsmtrl_dok\10_kompletteringar_2018_2019\huvudrapport pfas umeå airport slutlig 20190701, rev 20190911.docx

Sammanfattning

Perfluorerande ämnen (PFAS) har använts i släckskum vid Umeå Airport. Användning har

skett vid den nuvarande brandövningsplatsen (BÖP) men även vid andra platser.

Tidsperioden då släckskum innehållande PFAS har använts uppges huvudsakligen vara

1991 till 2008 då släckskum av typen AFFF användes. PFAS eller fluorbaserade ämnen

kan dock ha förekommit även tidigare som tillsats i detergentskum eller i samband med

övningar där utrustning tidvis hyrdes in från militären.

Sweco Environment AB har på uppdrag av Swedavia genomfört en övergripande utredning

av föroreningssituationen samt påbörjat en riskbedömning för att avgöra eventuella

åtgärdsbehov avseende PFAS.

Utförda undersökningar har kunnat påvisa att det finns sju olika källområden med förhöjda

halter av PFAS i både mark och grundvatten. Medelhalter i mark är i storleksordningen

1,2–11 gånger över generella riktvärden, medelhalter i grundvatten är i storleksordningen

3–1 400 gånger över generella riktvärden medan dag- och ytvatten är påverkat i

storleksordningen 1,5–21 500 gånger över generella riktvärden. Störst mängd PFAS i jord

och grundvatten finns vid den nuvarande brandövningsplatsen. Totalt inom

flygplatsområdet beräknas finnas ca 20 kg (medelvärde) till 130 kg (maxvärde) PFAS-11 i

jorden, varav mer än 80 % bedöms finnas vid den nuvarande brandövningsplatsen.

Mängden PFAS-11 i grundvatten bedöms uppgå till ungefär en tiondel av det som

beräknats för jord.

Från den nuvarande brandövningsplatsen sprids föroreningarna både mot

Degernäsbäcken och via dag- och grundvatten till Umeälven. För flygplatsområdet i sin

helhet bedöms den dominerande spridningsvägen vara via dagvattensystemet till

Umeälven (medel ca 720 g/år), men en betydande spridning sker även med grundvatten

till Umeälven (medel ca 240 g/år) samt via Degernäsbäcken till Storrinneln (medel ca

230 g/år).

Jordlagren utgörs till största del av sandiga älvsediment som underlagras av sulfidhaltig

silt. Spridningsförutsättningarna varierar inom flygplatsområdet och ökar generellt österut

med ökad sandmäktighet i riktning mot älven. Spridningsförutsättningarna inom den

nuvarande brandövningsplatsen bedöms vara måttliga. Inom kommunens gamla

brandövningsplats samt i ett källområde i mellersta delen av flygplatsområdet bedöms

spridningsförutsättningarna vara mycket goda.

För markmiljö förekommer delområden inom flygplatsen som klassas som akuta risker för

miljön och dessa omfattar nuvarande brandövningsplats, ett övningsområde i norra delen,

samt ett område där Försvarsmakten bedrivit övningar. Hälsoriskerna med avseende på

PFAS i jord inom flygplatsområdet bedöms som små, men lokalt inom nämnda områden

finns risker för marklevande organismer. Riskbedömningen visar att spridning av

föroreningar till ytvatten blir styrande för bedömning av riktvärden för PFOS i mark.

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Ytvatten är också påverkat men analyserade PFAS-halter i fisk är inom normala nivåer,

vilket indikerar att det sannolikt inte finns hälsorisker m a p PFAS genom intag av fisk. Vid

kontroll av grödor på närliggande Natura 2000-område (Degernässlätten) visade resultaten

halter under detektionsgräns (<1,0 µg/kg TS) för samtliga analyserade PFAS-ämnen

inklusive PFOS.

De undersökningar och den riskbedömning som genomförts för Umeå Airport visar att det

finns ett åtgärdsbehov för ovan nämnda identifierade delområden vad gäller att snarast

reducera risker för markmiljön samt minska spridning från området. En åtgärdsutredning

som även inkluderar kostnadsskattning och riskvärdering för föreslagna åtgärder

rekommenderas därför som nästa steg. Åtgärdsutredningen bör inkludera utökad utredning

av dagvatten som ett delmoment för att möjliggöra dimensionering av åtgärd och föreslå

rätt typ av åtgärd.

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Innehållsförteckning

1 Orientering 1

1.1 Uppdragets omfattning och syfte 1

1.2 Bakgrund 1

1.3 Tidigare utförda undersökningar och utredningar 2

1.4 Koordinatsystem 2

2 Historisk beskrivning av verksamheten 3

2.1 Användning av släckskum 4

2.2 Källområde 1 – nuvarande brandövningsplats 5

2.3 Källområde 2 – läge terräng södra 5

2.4 Källområde 3 – gamla brandövningsplatsen 5

2.5 Källområde 4 – kommunens gamla brandövningsplats 5

2.6 Källområde 5 – renspolningsyta 6

2.7 Källområde 6 – skogsdunge mellersta delen 6

2.8 Källområde 7 – haveriområde 6

2.9 Källområde 8 och 9 – läge terräng norra 6

2.10 Källområde 10 – Försvarsmaktens övningsområde 6

2.11 Källområde 11 – mindre övningsplats 6

3 Områdesbeskrivning 7

3.1 Topografi 7

3.2 Hydrologi 7

3.3 Geologi 8

3.4 Hydrogeologi 9

4 Föroreningssituation 11

4.1 Utförda undersökningar 11

4.2 Bedömningsgrunder 13

4.3 Föroreningssituationen i jord, grundvatten och ytvatten 14 4.3.1 Källområde 1 och 2 – läge terräng södra samt nuvarande BÖP 15 4.3.2 Källområde 4 – kommunens gamla BÖP 17 4.3.3 Källområde 5 – renspolningsyta 19 4.3.4 Källområde 6 – skogsdunge mellersta delen 20 4.3.5 Källområde 9 – läge terräng norra, väster om Åholmsdiket 21 4.3.6 Källområde 10 – Försvarsmaktens övningsområde 22 4.3.7 Gamla Obbolavägen 23

4.4 Beräkning av föroreningsmängder 23

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4.4.1 Jord 23 4.4.2 Grundvatten 24

4.5 Föroreningstransport 25 4.5.1 Masstransport med grundvatten 25 4.5.2 Masstransport med dag- och ytvatten 26 4.5.3 Bedömning av spridningsvägar 28 4.5.4 Spridningsförutsättningar 29

4.6 Utvärdering av PFAS sammansättning 30

5 Riskbedömning 32

5.1 Övergripande åtgärdsmål 32

5.2 Identifiering av riskobjekt 34 5.2.1 Dricksvattenbrunnar och dricksvattenuttag 34 5.2.2 Fisk som konsumeras 34 5.2.3 Ytvatten 34 5.2.4 Natura 2000 35 5.2.5 Humanexponering samt markmiljö 37

5.3 Skyddsobjekt 38

5.4 Spridningsförutsättningar 38

5.5 Exponeringsvägar 39

5.6 Konceptuell modell 39

5.7 Riskbedömning mark 41 5.7.1 Människors hälsa 42 5.7.2 Markmiljö 44 5.7.3 Ytvatten 45 5.7.4 Grundvatten 45

5.8 Riskbedömning ytvatten/dagvatten 45

5.9 Riskbedömning grundvatten 46

5.10 Omgivningspåverkan 47

5.11 Sammanfattning riskbedömning och diskussion 48

6 Bedömning av åtgärdsbehov 51

7 Osäkerheter 52

8 Fortsatt arbete 53

9 Sammanfattande slutsatser 54

10 Referenser 55

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Bilagor

Bilaga 1 – Hydrogeologisk beskrivning

Bilaga 2 – Resultatrapport

Bilaga 3 – Kartor med masstransport i ytvatten för PFOS och PFAS-11

Bilaga 4 – Utvärdering av PFAS sammansättning

Bilaga 5 – Fiskinventering

Bilaga 6 – Naturinventering

Bilaga 7 – Miljörapport Landside Umeå Airport

1(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

1 Orientering

1.1 Uppdragets omfattning och syfte

På uppdrag av Swedavia har Sweco Environment undersökt omfattningen av PFAS-

föroreningar vid Umeå Airport, fastigheterna Österteg 29:1 samt del av Västerteg 49:1.

Uppdragets syfte har varit att leverera en bedömning av problemomfattningen vad gäller

PFAS. Uppdraget har omfattat att:

• kartlägga utbredningen av PFAS inom flygplatsområdet (airside + landside). Detta

innebär identifiering av alla punktkällor (jord), samt förekomst av PFAS i

grundvatten och ytvatten inom flygplatsområdet. Momentet omfattar inte en

fullständig avgränsning av punktkällor. Avgränsning av punktkällor blir endast

nödvändigt om åtgärder är aktuella.

• kartlägga PFAS spridning utanför flygplatsområdet, d v s att fastställa förekomst

eller avsaknad av spridning utanför flygplatsområdet.

• identifiera primära riskobjekt, samt riskbedömning i form av nutida och framtida

risker.

• identifiera åtgärdsbehov, dock inte en fullständig åtgärdsutredning.

Åtgärdsutredningen igångsätts endast om åtgärdsbehov identifieras samt efter

eventuellt kompletterande undersökningar.

Denna rapport omfattar verksamhetsbeskrivning, områdesbeskrivning, bedömning av

föroreningssituationen samt riskbedömning.

1.2 Bakgrund

Perfluorerande ämnen (PFAS) har använts i släckskum vid Umeå Airport. Användning har

skett vid den nuvarande brandövningsplatsen (BÖP) men även vid andra platser inom

flygplatsområdet.

Vid den gamla brandövningsplatsen har troligen inte någon användning av släckskum

innehållande PFAS skett. Detta har framkommit av såväl uppgifter från personal vid

Swedavia som från tidigare provtagningar som utförts i jord och grundvatten.

Tidsperioden då släckskum innehållande PFAS har använts uppges huvudsakligen vara

1991 till 2008 då släckskum av typen AFFF användes. Användning av släckskum

innehållande PFAS har troligen även skett före 1991 i samband med övningar där

utrustning inklusive släckmedel tidvis hyrdes in från militären. Möjligtvis kan PFAS eller

fluorbaserade ämnen ha förekommit även tidigare än 1991 som tillsats i detergentskum

(KEMI, 2014).

PFAS har i tidigare utredningar konstaterats i jord, grundvatten och dagvatten på

flygplatsområdet. Spridning har konstaterats mot Umeälven antingen direkt via utlopp från

dagvattensystemet eller via utläckage mot diken som når Degernäsbäcken, vars mynning

når Storrinneln, en del av Umeälvens delta. Storrinneln mynnar i sin tur i Västerfjärden.

2(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Sammantaget finns behov av att utreda föroreningssituationen, risker och eventuella

åtgärdsbehov avseende PFAS vid Umeå Airport.

Swedavia genomför olika typer av PFAS-utredningar på flera andra flygplatser (t ex

Arlanda, Visby Airport och Kiruna Airport) bland annat rörande spridningsförutsättningar

och åtgärdsmetoder.

1.3 Tidigare utförda undersökningar och utredningar

Med avseende på PFAS har följande undersökningar och utredningar utförts vid Umeå

Airport:

• PM-miljö – kompletterande undersökningar vid Umeå Airport, Vägverket konsult,

2008-11-12

• PM Grundvattenförhållanden vid Umeå Airport, Sweco, 2015-11-02

• Undersökningar av PFAS i jord och grundvatten vid Umeå Airport, Sweco, 2017-

05-18

Jord har tidigare provtagits och analyserats med avseende på PFAS under 2016 (Sweco,

2017).

Grundvatten analyserades första gången 2008 med avseende på PFOS (Vägverket, 2008).

Sedan 2014 har grundvatten analyserats minst två gånger årligen med avseende på flera

PFAS.

Dagvatten analyserades första gången 2008 med avseende på PFOS (Vägverket, 2008).

Sedan dess har dagvatten inom ramen för Swedavias egenkontrollprogram analyserats

flera gånger årligen med avseende på en eller flera PFAS.

1.4 Koordinatsystem

Inmätningar har gjorts i referenssystem SWEREF 99, projektion 20 15, höjdsystem

RH 2000.

3(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

2 Historisk beskrivning av verksamheten

Detta avsnitt har om inget annat anges tagits fram utifrån muntliga uppgifter från Swedavias

personal. Informationen har erhållits vid i huvudsak två tillfällen:

- Ett möte med flera anställda hölls på Swedavia 2017-04-03. Flera av dessa

personer har varit knutna till verksamheten vid flygplatsen sedan 70- eller 80-talet.

- Ett platsbesök med rundvandring gjordes 2017-09-07 då alla tänkbara områden

visades där släckskum kan ha använts.

Figur 1 ger en översikt över flygplatsområdet och visar alla identifierade källområden.

Källområdena är numrerade från 1 till 11, till vilka nedanstående text (avsnitt 2.2 – 2.11)

refererar. Generellt har ingen dokumentation kunnat erhållas som kan bekräfta uppgifterna.

4(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 1. Översiktskarta över Umeå Airport med alla identifierade källområden (1-11) av vilka område 1 visar nuvarande brandövningsplats (BÖP) och område 3 gamla BÖP. Kommunens gamla BÖP (område 4) och nuvarande BÖP anges med blå trianglar. I kartan visas även dagvattensystem (mörkblå linjer) samt diken och ytvattendrag (ljusblå linjer).

2.1 Användning av släckskum

I brandövningarna har följande användning av släckskum förekommit:

- Generellt användes detergentskum under perioden 1962-1991. Dessa uppges ha

varit fluorfria. Dock kan PFAS eller fluorbaserade ämnen ha förekommit som tillsats

i detergentskum (KEMI, 2014). Under denna period hyrdes däremot ibland in

släckbilar från Flygvapnet som använde 3M-skum innehållande PFAS.

5(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

- Under perioden 1991-2008 användes både AFFF och detergentskum

- Under 2008-2012 fanns en PFOS-fri variant av släckskum men inga övningar med

skum genomfördes

- Från 2012 och framåt används Moussol (etanol, sulfat, m m) som är fluorfritt

släckskum. Övningar genomförs med gasol och vatten.

2.2 Källområde 1 – nuvarande brandövningsplats

Enligt utförd MIFO-inventering (Vägverket konsult, 2008) har den nuvarande

brandövningsplatsen använts sedan 1976. I mitten av övningsplatsen finns en gjuten

betongplatta (brännplatta) inom vilken släckskum huvudsakligen har använts. Kring 1984

gjöts kanter runt betongplattan. Efter utförda övningar renspolades dock betongplattan så

att vatten ändå kan ha kommit utanför kanten. Vid övningar avleds vatten och släckskum

från betongplattan till en uppsamlingstank som finns i skogskanten nordost om

betongplattan. Uppsamlingstanken har funnits sedan brandövningsplatsen anlades och

töms vid behov med sugbil. Innehållet hanteras som farligt avfall och går till destruktion.

Utanför betongplattan finns en grusyta som anlades 1996.

Vid övningar sprutades släckskum framför allt från infartsvägen i nordost mot plattan i

sydvästlig riktning. Beroende på vindriktning gjordes dock vissa korrigeringar i vilken

riktning man sprutade. Enligt data från SMHI (Umeå flygplats, station 140480, åren 1962-

2017) är de dominerande vindriktningarna sydlig vind (23 % av tiden) och nordvästlig vind

(22 % av tiden).

Antalet övningar trappades generellt upp under av slutet 1970-talet och var som mest

frekventa under början av 1980-talet. Kommunens räddningstjänst uppges ha övat på

brännplattan vid några få tillfällen (några gånger på 10 år).

2.3 Källområde 2 – läge terräng södra

Intill den nuvarande brandövningsplatsen finns en skogsdunge inom vilken terrängövningar

har genomförts, s k läge terräng. I läge terräng genomfördes övningar vanligtvis genom

släckning av härd i halverade oljefat. Övningar med släckskum uppges ej ha genomförts

på bussen som står i skogsdungen. Vid läge terräng övades med detergentskum och dessa

övningar pågick från 1960-talet fram till 1997.

2.4 Källområde 3 – gamla brandövningsplatsen

Den gamla brandövningsplatsen började användas under 60-talet och stängdes i början av

80-talet. Vid den gamla brandövningsplatsen uppges att användning av släckskum

innehållande PFAS troligen inte har skett. I området växer gräs samt några mindre buskar.

2.5 Källområde 4 – kommunens gamla brandövningsplats

Kommunens gamla brandövningsplats ligger inom flygplatsens nuvarande

verksamhetsområde. Verksamhet bedrevs mellan åren 1997 till 2004. Fram tills rullbanan

förlängdes söderut låg brandövningsplatsen öster om Obbolavägen. Gamla Obbolavägen

6(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


revs men den gamla vägkroppen kan anas i terrängen och på ortofoto. Efter

rullbaneförlängningen hamnade övningsplatsen väster om nuvarande sträckning av

Obbolavägen (nuvarande väg E12).

2.6 Källområde 5 – renspolningsyta

I källområde 5 renspolades släckbilarna efter genomförda övningar. Källområdet utgör en

gräsbevuxen del av stråkytan.

2.7 Källområde 6 – skogsdunge mellersta delen

Källområde 6 tillhör ett område som nyttjats av Lapplandsflyg. Swedavia äger marken men

det slöts ett tomrättsavtal med Lapplandsflyg, som dock avvecklades 2012 då avtalet

övergick till Babcock. Lapplandsflyg som företag finns kvar även flygverksamheten är

nedlagd. I området uppges att det troligen har stått en flygplanskropp som släckövningar

genomförts på. Området består för närvarande av en skogsdunge med björk och sly.

2.8 Källområde 7 – haveriområde

Vid källområde 7 havererade ett mindre flygplan 1991 och en mindre släckningsinsats

genomfördes. Källområdet utgör en gräsbevuxen del av stråkytan.

2.9 Källområde 8 och 9 – läge terräng norra

Övningar i terrängen, s k läge terräng, uppges ha genomförts i skogsområdena i norra

delen av flygplatsområdet, se källområde 8 och 9 i Figur 1. Övningarna i denna del har

framför allt genomförts genom släckning av härd i halverade oljefat och uppges ha

förekommit från sent 1980-tal till tidigt 1990-tal.

Källområde 8 ligger numera utanför flygplatsens inhägnade område och används ej. Idag

används källområde 9 som lagringsyta för sly som röjts inom flygplatsområdet.

2.10 Källområde 10 – Försvarsmaktens övningsområde

Uppgifter som framkommit efter genomförda fältundersökningar 2017 talar för att

Försvarsmakten har övat med släckskum i källområde 10. Försvarsmakten har inte längre

någon verksamhet på platsen och omfattningen av den tidigare övningsverksamheten är i

nuläget ej känd. Området utgörs av gräsbeväxta ytor och asfalterade vägar.

2.11 Källområde 11 – mindre övningsplats

Vid källområde 11 uppges att övningar genom släckning av härd i halverade oljefat kan ha

förekommit vid något eller några enstaka tillfällen. Området är gräsbevuxet och ligger intill

en mindre asfalterad väg.

7(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

3 Områdesbeskrivning

3.1 Topografi

Flygplatsområdet ligger i relativt flack terräng med sandiga älvssediment. Markytan sluttar

generellt mot Umeälven i nordostlig riktning. Den nordvästra delen av befintlig rullbana

ligger på nivån ca +7 m och sydöstra delen på nivån ca +3,5 m. Delar av flygplatsområdet

väster om rullbanan sluttar dock västerut och har avrinning via diken mot Degernäsbäcken,

som längre söderut når Umeälven.

3.2 Hydrologi

De hydrologiska förhållandena beskrivs närmare i den hydrogeologiska beskrivningen i

Bilaga 1. Där framgår avrinningsområden, markanvändning, nederbörd samt beskrivning

av flygplatsens dag- och ytvattensystem. Nedan följer en sammanfattning av dag- och

ytvattensystemet.

På Umeå Airport finns ett dagvattensystem som huvudsakligen avleder dagvattnet direkt

till Umeälven. All avrinning från rullbanan och från större delen av uppställningsplatsen för

flygplan avleds via ett slutet dräneringssystem som passerar dagvattenbrunnen som

benämns PP2 (Figur 2). Ytor i nordöstra delen av flygplatsområdet avvattnas till Umeälven

via det s k Åholmsdiket, se PP3 i Figur 2.

Längst i norr sker ett mindre inflöde via ett grävt dike som inne på flygplatsområdet avleds

västerut. De västra delarna av flygplatsområdet avvattnas via ett flertal öppna diken som

längre nedströms når Degernäsbäcken. I vissa delar av det öppna dikessystemet är

lutningen så pass flack att vatten blir stillastående.

Invid den nuvarande brandövningsplatsen finns flera diken och flera möjliga

avrinningsvägar. Vatten från brännplattan avleds till en uppsamlingstank. Utanför

brännplattan sker avrinningen framför allt mot dagvattensystemet och PP2, men det finns

ytterligare fyra andra avrinningsvägar. En av dessa leder söderut, förbi gokartbanan, och

har sitt utlopp i Umeälven. De övriga tre ingår i ett dikessystem som leder till

Degernäsbäcken med utlopp i vattendraget Storrinneln. Storrinneln mynnar i sin tur i

Västerfjärden som är en del av Umedeltat.

Längst i söder finns även ett öppet dike med avrinning direkt mot Umeälven, se Figur 2. I

denna del har rullbanan förlängts ut över ett område som tidigare utgjorde vägen mot

Obbola. Då det längs den gamla vägkroppen kan finnas vattenförande skikt är detta dikes

och tillrinningsområde något oklar.

8(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 2. Översikt över flygplatsområdets dag- och ytvattensystem. Slutet system visas med mörkblå linje och öppet system med ljusblå linje. Större delen avleds mot PP2 och PP3. Källområdena är

numrerade och anges med röd kontur.

3.3 Geologi

De geologiska förhållandena beskrivs mer ingående i den hydrogeologiska beskrivningen

i Bilaga 1. Generellt karaktäriseras jordprofilen inom flygplatsområdet av ett överliggande

lager av ca 0 till 3 m sand som övergår i siltigare sand med ökande djup. Generellt ökar

sandens mäktighet österut i riktning mot älven. Sanden underlagras av sulfidhaltig silt/lera

9(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

som bedöms kunna ha en mäktighet på 0 till 25 m. Endast i två av femtio undersökta

punkter saknades den sulfidhaltiga silten/leran. Under silten/leran finns morän med en

uppskattad mäktighet på 0 till 5 m, därunder berg.

3.4 Hydrogeologi

De hydrogeologiska förhållandena beskrivs utförligt i Bilaga 1. Här redovisas endast en

sammanfattning av de hydrogeologiska förhållandena.

Generellt karakteriseras området av ett övre grundvattenmagasin som finns i de ytliga

sandiga älvssedimenten. Därunder finns tät sulfidhaltig silt och lera som utgör en barriär

mot ett undre grundvattenmagasin i underliggande morän och berg. En sammanställning

av den generella tolkningen finns i Tabell 1. I två borrpunkter vid haveriplatsen (källområde

7) noterades dock en avvikelse från den generella tolkningen då morän påträffades direkt

under älvssedimenten.

Tabell 1. Sammanställning av jordlagerföljd från markyta till berg (geologiska lagerenheter), dess uppskattade mäktighet samt dess vattenförande egenskaper.

Geologisk lagerenhet Mäktighet (m) Vattenförande egenskaper

Fyllning (sand) 0-1 Hög genomsläpplighet

Älvssediment (sand, siltig sand) 0-3 (6) Övre akvifär, hög genomsläpplighet

Undre sediment (silt-lera) 0-25 Låg genomsläpplighet

Morän 0-5 Måttlig genomsläpplighet, begränsad

uttagsmöjlighet

Berg - Undre akvifär, god uttagsmöjlighet

Generellt medför den flacka terrängen att grundvattenytan ligger nära markytan, framför

allt gäller detta i områden där jorden också har låg genomsläpplighet. Vid mätningar under

hösten 2017 har i den norra delen av flygplatsområdet (källområdena 7-11) det

genomsnittliga djupet till grundvattenytan varierat mellan 0,0-2,2 m under markytan. I den

östra delen av flygplatsområdet (källområdena 5 och 6) har det genomsnittliga djupet till

grundvattenytan varierat mellan 0,4-1,3 m. Vid brandövningsplatsen (källområdena 1-3)

har det genomsnittliga djupet till grundvattenytan varierat mellan 0,0-0,9 m. I sydöstra delen

av flygplatsområdet där kommunens gamla brandövningsplats ligger (källområde 4) har

det genomsnittliga djupet till grundvattenytan varierat mellan 1,1-1,7 m.

Grundvattnets generella strömningsriktning är ostlig mot Umeälven. Dock finns en

grundvattendelare som ligger i västra delen av flygplatsområdet och skär igenom den

nuvarande brandövningsplatsen. Väster om grundvattendelaren har grundvattnet en

västlig flödesriktning mot diken som leder ut i Degernäsbäcken. I Figur 3 redovisas

interpolerade grundvattennivåkurvor, bedömd grundvattendelare samt strömningsriktning.

10(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 3. Interpolerade grundvattennivåer, bedömd grundvattendelare och strömningsriktning utifrån grundvattennivåmätning som utfördes i flygplatsområdet 2018-04-26.

11(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4 Föroreningssituation

4.1 Utförda undersökningar

Miljötekniska markundersökningar med avseende på PFAS har genomförts under 2016,

2017 och 2018. Provtagningsstrategi, metodbeskrivning och fullständiga analysresultat

redovisas i Resultatrapport i Bilaga 2.

Samtliga provtagningspunkter framgår av Figur 4. I avsnitt 4.3 redovisas de delar av

resultaten som har störst betydelse för riskbedömningen.

Jordprovtagning har utförts i totalt 55 punkter och sedimentprov har tagits i tre punkter.

Övervägande del har provtagits med skruvborr ansluten till geoteknisk borrvagn men även

spade har använts. Till sediment räknas de jordprover där den provtagna jorden

transporterats genom ytvattentransport och avsatts på annan plats. I de sedimentprov som

tagits har ett prov tagits i dagvattenbrunn och två prov tagits i dikesbotten.

Grundvattenprovtagning har utförts i totalt 38 grundvattenrör. Av dessa har 19 rör provtagits

vid två tillfällen under 2017 och 31 stycken provtagits under 2018. Därtill har en grävd

brunn, som dock ej används för dricksvattenförsörjning, provtagits vid ett tillfälle under

2017.

Dag- och ytvattenprov har tagits i totalt 26 punkter, varav 3 st provtagits vid tre tillfällen

under 2017–2018, 11 st vid två tillfällen under 2017 och övriga vid ett tillfälle under antingen

2017 eller 2018. Därutöver har dagvatten provtagits av Swedavia vid ytterligare tillfällen i

deras egenkontrollprogram.

Fisk (fyra abborrar) samt ett stycke bottenfauna togs under hösten 2018 i Umeälven.

Grödor (vass och korn) togs i fyra punkter under hösten 2018 från Degernässlätten.

Under 2016 analyserades samtliga jord- och vattenprover av ALS Scandinavia AB och

under 2017 och 2018 av Eurofins AB. Ytvattenprover, fisk, biota och grödor som provtogs

under hösten 2018 analyserades av ALS Scandinavia AB.

Utöver ovanstående har Sweco under våren 2019 genomfört marktekniska

markundersökningar på område ”Landside” (nuvarande långtidsparkering) för att utreda

föroreningssituationen inför eventuellt kommande etableringar. Bland flera parametrar som

analyserades fanns PFAS-ämnen med. Dessa provtagningar inkluderar totalt nio

provpunkter inklusive ett grundvattenrör.

12(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 4. Samtliga provpunkter som provtagits vid Swedavias undersökningar under 2016-2019.

Biota inklusive fisk togs på muskel i abborre i Umeälven under 2018 (Bilaga 5).

13(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4.2 Bedömningsgrunder

För Umeå Airport bedöms mindre känslig markanvändning (MKM) vara relevant

bedömningsgrund som utgångspunkt för skydd av människor, markmiljö, grundvatten och

ytvatten.

MKM innebär att markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet

skyddas. Marken kan t.ex. användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattnet

skyddas som en naturresurs. Ytvatten skyddas för vattenlevande organismer.

Enligt SGI:s (Statens geotekniska institut) rapport Preliminära riktvärden för högfluorerade

ämnen (PFAS) i mark och grundvatten (SGI, 2015) föreslås följande riktvärden för PFOS:

Preliminärt riktvärde PFOS jord: MKM = 20 µg/kg TS

Preliminärt riktvärde PFOS grundvatten: 45 ng/l

Preliminärt riktvärde PFOS ytvatten: 0,65 ng/l

För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för PFOS (EQS – Environmental Quality Standards)

och dessa finns presenterade i Havs – och vattenmyndighetens föreskrifter om

klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19).

Miljökvalitetsnorm för PFOS i ytvatten (årsmedelvärde): 0,65 ng/l

Bedömningsgrund för fisk utgår från miljökvalitetsnormen för PFOS i fiskmuskel: 9,1 µg/kg

våtvikt.

För alla övriga PFAS-ämnen saknas riktvärden. SGI rekommenderar dock i sin rapport att

det preliminära riktvärdet används för summan av de sju PFAS-föreningar som

Livsmedelsverket rekommenderar ska analyseras, vilka enligt rapporten omfattar PFPeA,

PFHxA, PFHpA, PFOA, PFBS, PFHxS och PFOS. Livsmedelsverkets lista har senare

utökats till att omfatta elva ämnen vilka förutom de redan nämnda även omfattar PFBA,

PFNA, PFDA och 6:2 FTS (SLV, 2019).

Enligt branschpraxis jämförs SGI:s preliminära riktvärden med uppmätta halter av summan

PFAS-11 (Livsmedelsverkets definition).

Anledningen till att riktvärdena är preliminära beror på att de delar av riktvärdet för PFOS

som kopplar till hälsorisker utgår från ett TDI-värde (tolerabelt dagligt intag) som EFSA

(European Food Safety Authority) tog fram 2008. EFSA har under hösten 2018 föreslagit

nya reviderade (sänkta) TWI-värden (Tolerabla veckointag); dessa är dock fortfarande

preliminära och en revidering av riktvärden kan troligtvis ske tidigast under 2020. En

revidering av TWI-värdet för PFOS kan komma att påverka riktvärdena för PFOS i

åtminstone mark, grundvatten och biota i framtiden.

14(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


4.3 Föroreningssituationen i jord, grundvatten och ytvatten

Utifrån resultaten (Bilaga 2) kan flygplatsområdet delas in i sju PFAS-förorenade

delområden:

1) Den nuvarande brandövningsplatsen samt den skogsdunge som ligger i anslutning

till nuvarande BÖP. Området motsvaras av källområde 1 och 2 i Figur 1.

2) Kommunens gamla brandövningsplats som motsvaras av källområde 4 i Figur 1.

3) Det område där släckbilar renspolades vilket motsvaras av källområde 5 i Figur 1.

4) Det område som utgörs av en skogsdunge och motsvarar källområde 6 i Figur 1.

5) Skogsområdet i norr som motsvarar källområde 9 i Figur 1.

6) Försvarsmaktens övningsområde i norr, motsvarande källområde 10 i Figur 1.

7) Gamla Obbolavägen i söder för vilken källområde ej identifierats.

Undersökningarna kunde bekräfta tidigare erhållna grundvattenresultat att PFAS ej tycks

ha använts vid den gamla brandövningsplatsen (källområde 3). Påträffade halter i

grundvatten i UB08-02 bedöms ha sitt ursprung i den intilliggande skogsdungen, se avsnitt

4.3.1.

Vid haveriplatsen (källområde 7) var halterna under rapporteringsgräns för samtliga PFAS

i jord medan summan för PFAS-11 överskred riktvärdet i grundvatten vid den ena

provtagningen (sep 2017). Vid den andra provtagningen var dock halten med marginal

under riktvärdet.

I skogsdungen på östra sidan om Åholmsdiket i norr (källområde 8) var halterna under

rapporteringsgräns för samtliga PFAS i jord och med marginal under riktvärdet i

grundvatten.

Vid källområde 11 var resultaten desamma som vid haveriplatsen; halterna var under

rapporteringsgräns för samtliga PFAS i jord medan summan för PFAS-11 överskred

riktvärdet i grundvatten vid den ena provtagningen (sep 2017). Vid den andra

provtagningen var dock halten med marginal under riktvärdet. Vid provtagningen 2018

kunde prov ej tas eftersom det var is i grundvattenröret.

Utöver dessa områden noterades höga halter i grundvattenrör (GV1831) som ligger väster

om kommunens nuvarande BÖP. Röret är satt i spridningsriktningen från den nuvarande

brandövningsplatsen (källområde 1) men påträffade halter är så pass höga att det kan röra

sig om en annan för närvarande okänd källa. Halterna kan också ha sin förklaring i att

förorenat vatten från källområde 1 och 2 läcker ut från dräneringsledningen öster om

rullbanan.

15(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4.3.1 Källområde 1 och 2 – läge terräng södra samt nuvarande BÖP

Resultaten inom källområde 1 och 2 sammanfattas i Tabell 2 och Figur 5. Figuren visar

även resultat från närliggande områden.

Tabell 2. Min-, medel- och maxhalter av PFOS och summan PFAS-11 i källområdena 1 och 2 i jord och grundvatten. Halter i jord under riktvärdet för MKM (20 µg/kg TS) är markerade med grönt och halter över MKM är markerade med rött. Halter i grundvatten under riktvärdet (45 ng/l) är markerade med grönt, halter över riktvärdet är markerade med rött.

Min Medel Max Antal

PFOS PFAS-11 PFOS PFAS-11 PFOS PFAS-11 analyser

JORD (µg/kg TS)

0-0,5 m <3,0 <3,0 99 110 350 380 4

0,5-1 m 0,4 1,7 69 130 530 1 020 9

1-1,5 m <3,0 <3,0 210 240 600 690 3

Hela 0,4 1,7 100 140 600 1 020 16

GRUNDVATTEN (ng/l)

74 2 400 6 000 66 000 24 000 300 000 14

16(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 5. Sammanfattande karta som visar medelhalter (summan PFAS-11) i jord, grundvatten och ytvatten i anslutning till källområde 1 och 2 (markerade i figuren). Halt i jord anges till höger om punkten. Med vit bakgrund anges medelhalt i grundvatten ovanför punkten och medelhalt i ytvatten snett nedanför till höger om respektive punkt. För jord anges ID nedanför punkten, och för yt- och grundvatten anges ID till vänster om punkten.

Både i jord och grundvatten har halter över riktvärdet påträffats i flertalet punkter.

Resultaten visar att den tidigare bilden av föroreningssituationen vid nuvarande BÖP kan

utvidgas till att även omfatta intilliggande skogsdunge (källområde 2).

I centrum av den nuvarande brandövningsplatsen, i punkten GJ4, visar resultaten att det

sker en generell ökning av PFAS i den djupare delen av jordmatrisen då maxhalten

påträffades på nivån 1-1,5 m. Detta kan bero på att jorden gradvis blir finare med djupet

och att det sker en större ackumulation av PFAS mot de finare jordpartiklarna. Det kan

också vara ett resultat av att tid har förflutit sedan brandsläckningsskum innehållande

PFAS slutade användas, och att ämnena långsamt förflyttas nedåt i jordprofilen. Enligt

mätningar i grundvattenrör UB08-04, som står alldeles intill J4, ligger grundvattenytan ca

1 m under markytan. Detta tillsammans med jordanalyserna indikerar att PFAS sprider sig

2

1

17(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

med grundvatten både på djupet och i sidled. Enligt analysen av

grundvattennivåmätningarna som redovisades i Figur 3 ligger UB08-04 på en

grundvattendelare varifrån grundvatten kan strömma både västerut och österut.

Även i punkten GJ3, som ligger öster om brandövningsplatsen, påträffades halter över

riktvärdet ner till 1,5 m djup samtidigt som grundvattenytan enligt närliggande UB08-03

ligger i marknivå. Också här indikerar detta på att spridning med grundvatten sker både på

djupet och i sidled. Grundvattennivåmätningarna visar att utströmning av grundvatten sker

ut i diket intill UB08-03.

Resultaten i punkterna GJ5 och GJ6, som ligger väster om betongplattan, visar på låga

halter PFAS i jord. Vid flygplatsen dominerar sydliga och nordvästliga vindar och resultaten

(jämför GJ3) skulle kunna tolkas som att den förhärskande vindriktningen bidragit till

spridning framför allt österut. Dock har det uppgivits att man ofta sprutade släckskum från

infartsvägen d v s från nordost.

I de tre grundvattenrören intill BÖP samt de två rören i skogsdungen noterades PFAS-

halter över SGI:s föreslagna riktvärde. Viss osäkerhet råder kring hur halterna i närliggande

UB08-02 ska tolkas, d v s om påträffade halter beror på spridning från skogsdungen eller

om det finns en närmare källa. Muntliga uppgifter talar för att inga övningar med skum

innehållande PFAS genomförts i det område som hör till gamla BÖP och att spridning

därför kan ha skett från övningsverksamhet i skogsdungen. Grundvattnets

strömningsriktning talar för att det är så, särskilt som inga PFAS-halter påträffats i jord intill

UB08-02.

Förekomst av PFAS i UB16-07 samt GV1829-GV1831 indikerar att spridning med

grundvatten sker under eller från rullbanans dagvattensystem från källområde 1 och 2. Då

dagvattensystemets nivå är okänd är det dock oklart i vilken omfattning detta sker. Om

grundvatten rinner ut i dagvattensystemet når det Umeälven via dagvattenbrunnen PP2.

Påträffade halter i GV1831 är mycket höga och kan eventuellt ha sitt ursprung i ett annat

hittills okänt källområde.

Påträffade halter i GV1826 och GV1827 bedöms, utifrån grundvattnets och

dagvattensystemets strömningsriktning, inte kunna ha sitt ursprung i källområde 1 och 2.

4.3.2 Källområde 4 – kommunens gamla BÖP

Resultaten inom källområde 4 sammanfattas i Tabell 3 och Figur 6. Figuren visar även

resultat från närliggande områden.

Analysresultaten i jord visar på halter under laboratoriets rapporteringsgränser för samtliga

analyserade prov. I grundvatten var däremot halterna över riktvärdet och fyra gånger högre

än vad som påträffades i GV1829 som ligger uppströms. En mindre del av halterna i

grundvatten bedöms komma med spridning från Swedavias brandövningsplats (källområde

1) medan resterande del bedöms ha sitt ursprung i källområde 4, trots att inga halter

hittades i de analyserade jordproverna. Andelen PFOS av summan PFAS-11 i GV1828 är

betydligt högre än vad som hittas uppströms vilket påverkar bedömningen att halterna

kommer från källområde 4.

18(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Tabell 3. Min-, medel- och maxhalter av PFOS och summan PFAS-11 i källområde 4 i jord och grundvatten. Halter i jord under riktvärdet för MKM (20 µg/kg TS) är markerade med grönt och halter över MKM är markerade med rött. Halter i grundvatten under riktvärdet (45 ng/l) är markerade med grönt, halter över riktvärdet är markerade med rött.

Min Medel Max Antal


JORD (µg/kg TS)

0-1,5 m <0,1 <1 <3 <3 <3 <3 4

GRUNDVATTEN (ng/l)

Halt - - 50 140 - - 1

Figur 6. Sammanfattande karta som visar medelhalter (summan PFAS-11) i jord, grundvatten och ytvatten i anslutning till källområde 4 (markerat i figuren). Halt i jord anges till höger om punkten. Med vit bakgrund anges medelhalt i grundvatten ovanför punkten och medelhalt i ytvatten snett nedanför till höger om respektive punkt. För jord anges ID nedanför punkten, och för yt- och grundvatten anges ID till vänster om punkten.

19(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4.3.3 Källområde 5 – renspolningsyta

Resultaten inom källområde 5 sammanfattas i Tabell 4 och Figur 7. Figuren visar även

resultat från källområde 6.


Min Medel Max Antal


JORD (µg/kg TS)

0,5-1,5 m 0,1 1,1 22 25 59 62 6

GRUNDVATTEN (ng/l)

11 57 1 430 2 990 4 000 7 760 7

Figur 7. Sammanfattande karta som visar medelhalter (summan PFAS-11) i jord, grundvatten och ytvatten i anslutning till källområdena 5 och 6 (markerade i figuren). Halt i jord anges till höger om punkten. Med vit bakgrund anges medelhalt i grundvatten snett ovanför till höger och medelhalt i ytvatten snett nedanför till höger om respektive punkt. För jord anges ID nedanför punkten, och för yt- och grundvatten anges ID till vänster om punkten.

5

6

20(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Analysresultaten i jord visar på en varierande föroreningsgrad där tre av sex punkter har

halt över riktvärdet. I grundvatten har däremot halterna varit långt över riktvärdet vid alla

provtagningar utom den senaste i GV1710 då PFOS-halten var lägre än riktvärdet. Från

området sker föroreningsspridning till Åholmsdiket.

4.3.4 Källområde 6 – skogsdunge mellersta delen

Resultaten inom källområde 6 sammanfattas i Tabell 5 och Figur 7. Figuren visar också

resultat från källområde 5.


Min Medel Max Antal


JORD (µg/kg TS)

0,5-1,5 m <0,1 <1,0 3,9 5,1 21 24 6

GRUNDVATTEN (ng/l)

230 380 1 920 3 420 5 300 6 800 6

Analysresultaten visar på låga halter i jord men höga halter i grundvatten. Endast i en punkt

i jord överskreds riktvärdet medan riktvärdet överskreds vid samtliga provtagningar i

grundvatten. I GV1712 var halterna av PFAS-11 ca hundra gånger högre än det föreslagna

riktvärdet vid samtliga provtagningar. Analys av grundvattnets strömningsriktning visar att

en grundvattendelare går rakt igenom området (Figur 3) vilket utesluter att källområde 5

kan vara källan. Den huvudsakliga källan i jord har därmed inte hittats men det råder inget

tvivel om att släckskum eller annan produkt innehållande PFAS har använts i närområdet.

Föroreningsspridning från området sker dels mot Åholmsdiket och dels direkt mot

Umeälven. Grundvattenytan ligger i sand och spridningsförutsättningarna från området

bedöms vara mycket goda. Dock är spridningsförutsättningarna sämre mot Åholmsdiket än

mot Umeälven där den mer genomsläppliga sandens mäktighet ökar.

Ca 120 m nordväst om det antagna källområdet finns GV1834 där PFAS-halterna också

överskred riktvärdet. Det är för närvarande oklart om dessa halter också har sitt ursprung i

källområde 6. Dock visar analys av grundvattnets strömningsriktning att halterna inte kan

komma från det område där GV1712 och GV1713 står, utan i så fall är själva källområdet

större än vad som hittills antagits.

I spridningsriktningen mot älven finns fyra grundvattenrör varav halterna i GV1836

överskred riktvärdet. Anmärkningsvärt är att halterna i det närliggande GV1833 var så pass

låga att riktvärdet underskreds.

Fler undersökningar krävs i framför allt jord för att klarlägga föroreningssituationen i

källområdet och om detta är större än vad som hittills antagits.

21(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4.3.5 Källområde 9 – läge terräng norra, väster om Åholmsdiket


resultat från källområde 10 och andra närliggande källområden.


Min Medel Max Antal


JORD (µg/kg TS)

0-0,5 m <0,1 1,1 200 220 610 650 3

GRUNDVATTEN (ng/l)

3,3 14 6,2 210 11 470 6

Figur 8. Sammanfattande karta som visar medelhalter (summan PFAS-11) i jord, grundvatten och ytvatten i anslutning till källområdena 9 och 10 (markerade i figuren). Halt i jord anges till höger om punkten. Med vit bakgrund anges medelhalt i grundvatten snett ovanför till höger och medelhalt i ytvatten snett nedanför till höger om respektive punkt. För jord anges ID nedanför punkten, och för yt- och grundvatten anges ID till vänster om punkten.

10 9

22(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


I jord förekom halt över riktvärdet i en punkt, J20, där det ursprungligen var planerat att

sättas ett grundvattenrör. Då jorden var mycket tät utan framträngande grundvatten

bedömdes det dock vara av litet värde att sätta grundvattenrör i J20, varför röret istället

sattes i punkten J21 där GV1718 sitter. Eftersom jorden är tät vid J20 bedöms spridningen

av PFAS vara begränsad.

I J21 där GV1718 placerades var det låga halter i jord medan summan av PFAS-11 varit

hög vid samtliga provtagningstillfällen i grundvatten. Jämfört med den generella bilden på

flygplatsen är andelen PFOS av PFAS-11 mycket låg. I förhållande till grundvattnets

strömningsriktning ligger GV1718 uppströms punkten J20 där det var höga halter i jord.

Utifrån utförda undersökningar är det oklart var källan till de höga halterna i grundvatten

finns. Utförda undersökningar visar heller ingen tydlig koppling till att källan skulle finnas i

källområde 10, som ligger uppströms, även om det inte går att utesluta.

I övriga punkter i jord och grundvatten var halterna låga och under föreslagna riktvärden.

4.3.6 Källområde 10 – Försvarsmaktens övningsområde


resultat från källområde 9 och andra närliggande källområden.


Min Medel Max Antal


JORD (µg/kg TS)

0-1 m <0,1 <1,0 82 84 410 420 5

GRUNDVATTEN (ng/l)

<10 26 14 35 23 43 2

I jord var halterna under laboratoriets rapporteringsgräns för alla punkter utom J49 där

halten var högt över föreslaget riktvärde för MKM. I denna punkt utgjorde PFOS en mycket

stor andel av summan PFAS-11.

Grundvattenrören har satts i punkter där inga halter påträffades i jord. Halterna i

grundvatten är mätbara men under föreslaget riktvärde.

I anslutning till källområde 9 och 10 har ytvatten provtagits i PP3 och YT1. I dessa punkter

har halterna PFOS och PFAS-11 varit något lägre i YT1. Men med hänsyn till att

ytvattenflödet ökar längs sträckan beräknas mängden PFOS och PFAS-11 öka ca tre

gånger, se kapitel 4.5.2 samt Bilaga 3. Det innebär att det trots de till synes dåliga

spridningsförutsättningarna inom källområde 9 och 10 sker ett betydande tillskott från

källområdena till Åholmsdiket.

23(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4.3.7 Gamla Obbolavägen

Gamla Obbolavägen betraktas inte som ett källområde men har visat sig innehålla höga

halter PFAS-11 i grundvatten. Halterna PFOS har däremot varit under laboratoriets

rapporteringsgräns.

Resultaten från provtagningar vid gamla Obbolavägen sammanfattas i Tabell 8 och

framgår även av Figur 6.

Tabell 8. Min-, medel- och maxhalter av PFOS och summan PFAS-11 i jord och grundvatten vid gamla Obbolavägen. Halter i jord under riktvärdet för MKM (20 µg/kg TS) är markerade med grönt och halter över MKM är markerade med rött. Halter i grundvatten under riktvärdet (45 ng/l) är markerade med grönt, halter över riktvärdet är markerade med rött.

Min Medel Max Antal


JORD (µg/kg TS)

0-1 m <0,1 <1 <0,1 <1 <0,1 <1 2

GRUNDVATTEN (ng/l)

<10 140 <10 400 <10 660 2

4.4 Beräkning av föroreningsmängder

4.4.1 Jord

För att bedöma hur stora volymer jord som kan vara förorenade har ett rutnät med

dimension 40x40 m lagts över de förorenade områdena. En grov beräkning av de

förorenade områdenas yta och volym har därmed kunnat utföras. I Tabell 9 sammanfattas

beräkningen av hur mycket jord som kan antas vara förorenad för respektive källområde,

d v s där summahalten PFAS-11 är ≥ 20 µg/kg TS.

Tabell 9. Redovisning av bedömd förorenad yta och volym samt vilka provpunkter beräkningen baseras på.

Källområde Djup Provpunkter Area (m2) Volym (m3)

1 och 2 – BÖP 0-1,5 m GJ2-GJ7, J01-J03 52 800 67 200

4 – kommunal BÖP 0-1,5 m GJ8, J44-J46 4 800 7 200

5 – renspolning 0-1,5 m J08-J12, J47 9 600 14 400

6 – mellersta 0-1,5 m J13-J14, J64-J65 1 600 2 400

9 – norra 0-1,0 m J20-J23 4 800 4 800

10 – Försvarsmakten 0-1,0 m J48-J51 3 200 3 200

Summa 76 800 99 200

Mängden PFAS-11 beräknades sedan utifrån volymen förorenad jord samt medel- och

maxhalter inom det förorenade området. I Tabell 9 redovisas vilka provpunkter medel- och

maxvärdet baseras på. Övriga punkter bedöms inte ha någon koppling till källområdena. I

24(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


källområde 1 har föroreningsgraden bedömts utifrån analyserade halter vara som störst

översta halvmetern och som lägst mellan 1 till 1,5 m djup (26 400 m3 vid 0-0,5 m; 23 200

m3 vid 0,5-1 m; och 17 600 m3 vid 1-1,5 m). För övriga källområden har föroreningsgraden

antagits vara densamma över hela den förorenade jordprofilen.

I Tabell 10 redovisas beräknade medel- och maxhalter samt mängd PFAS-11 i jord för

respektive källområde. I beräkningarna har jordens torrdensitet antagits vara 1 700 kg/m3.

När summahalten varit lägre än rapporteringsgränsen har halten antagits vara halva värdet

för rapporteringsgränsen.

Tabell 10. Redovisning av medel- och maxhalt samt beräknad mängd PFAS-11 i jord för respektive källområde.

Källområde Halt PFAS-11 (µg/kg TS) Mängd PFAS-11 (kg)

Medel Max Medel Max

1 och 2 – BÖP 144 1018 16 116

4 – kommunal BÖP 0,8 1,5 0,009 0,018

5 – renspolning 25 62 0,6 1,5

6 – mellersta 5,1 24 0,02 0,10

9 – norra 163 650 1,3 5,3

10 – Försvarsmakten 105 420 0,6 2,3

Summa 19 126

Beräkningen ger en grov indikation på föroreningsmängden men får betecknas som relativt

osäker då antalet provpunkter är mycket litet. Beräkningen kan antas stämma bäst för

källområde 1 och 2 där flest prover har analyserats.

4.4.2 Grundvatten

För att bedöma volymen förorenat grundvatten antogs en föroreningsplym där halten

PFAS-11 ≥ 0,045 µg/l, d v s det område där det preliminära riktvärdet för grundvatten

överskrids. Bedömda föroreningsplymer för respektive källområde framgår av figurer och

tabell i Bilaga 1. Av bilagan framgår också metodik och antaganden för beräkning av

föroreningsmängder i grundvatten. I Tabell 11 sammanfattas beräknade medel- och

maxhalter samt mängd PFAS-11 i grundvatten för respektive källområde. I

haltberäkningarna har alla analyserade prover från 2017 och 2018 använts.

25(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Tabell 11. Redovisning av medel- och maxhalt samt beräknad mängd PFAS-11 i grundvatten för respektive källområde.

Källområde Halt PFAS-11 (ng/l) Mängd PFAS-11 (kg)

Medel Max Medel Max

1 och 2 – BÖP, mot älven 52 700 300 000 1,4 8,2

1 och 2 – BÖP, mot Degernäsb. 47 800 300 000 0,8 5,3

1 och 2 – öster dagvattensystem 420 1 900 0,01 0,06

4 – kommunens gamla BÖP 140 140 0,0009 0,0009

5 – renspolning 3 550 7 800 0,02 0,04

6 – mellersta mot Åholmsdiket 2 510 6 800 0,01 0,04

6 – mellersta mot älven 1 430 6 800 0,05 0,24

9 – norra 410 470 0,0007 0,0008

9, 10, 11 – norra, FM 110 470 0,002 0,010

Gamla Obbolavägen 400 660 0,003 0,006

Summa 2,4 14

Beräkningen ger en indikation på föroreningsmängden men får betecknas som relativt

osäker då antalet provpunkter, förutom för källområde 1 och 2, är mycket litet. Särskilt

märks detta för källområdena 4 och 9, samt område längs gamla Obbolavägen, där endast

en provtagningspunkt ligger till grund för haltberäkningen. Storleken på

föroreningsplymerna för källområdena 4, 5, 6 och 9, samt område längs gamla

Obbolavägen, har också varit svår att bedöma. Beräkningen kan antas stämma bäst för

källområde 1 och 2 där det finns flest provtagningspunkter och flest prover har analyserats.

4.5 Föroreningstransport

4.5.1 Masstransport med grundvatten

Masstransport med grundvatten har uppskattats på två olika sätt: dels utifrån beräkning av

grundvattnets transporthastighet (a), och dels utifrån potentiell grundvattenbildning inom

det förorenade området (b). Närmare detaljer kring beräkningarna framgår av Bilaga 1. I

Tabell 12 redovisas en sammanställning över beräknad masstransport i grundvatten av

PFAS-11 från varje källområde till recipienten.

26(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Tabell 12. Sammanställning av beräknad masstransport med grundvatten till recipienten från respektive källområde.

Källområde Masstransport PFAS-11 (g/år)

Medel Max

Mot Åholmsdiket (Umeälven)

Källområde 5 12 30


Källområde 9 0,5 0,7

Källområde 9, 10, 11 1 9

Summa Åholmsdiket (Umeälven) 27 92

Direkt mot Umeälven

Källområde 1 och 2, väst rullbanan 330 3 500

Källområde 1 och 2, öst rullbanan 100 440



Gamla Obbolavägen 30 50

Summa direkt mot Umeälven 580 4 900

Mot Degernäsbäcken (Storrinneln)

Källområde 1 och 2, via dike 190 2 300

Källområde 1 och 2, under dike 1 7

Summa Degernäsbäcken 190 2 300

4.5.2 Masstransport med dag- och ytvatten

Masstransporten ut från flygplatsområdet med dag- och ytvatten beräknades på följande

sätt:

1) För varje provtagningspunkt (PPx och YTxx i Tabell 13) beräknades ett teoretiskt

delavrinningsområde utifrån nationella höjddatabasen med 2 m upplösning (GSD-

höjddata, grid 2+). Delavrinningsområdena beräknades genom att analysera

markytans lutning och studera vattnets rinnvägar.

2) För några punkter upptäcktes uppenbara fel i det teoretiskt beräknade

delavrinningsområdet och manuella justeringar av delavrinningsområdena gjordes

i dessa fall. Exempelvis justerades avrinningen i de delar av flygplatsområdet där

det finns ett slutet dräneringssystem.

3) Flygplatsområdet ligger i tre av SMHI definierade delavrinningsområden.

Nordöstra delen tillhör ”Kolbäcken i Umeälvens vattendragsyta” (AROID 708846-

172011). Sydöstra delen kallas ”Mynnar i havet” (AROID 708213-172251). Västra

delen kallas ”Mynnar i Storrinneln” (AROID 707922-172108) vilket motsvaras av

Degernäsbäckens avrinningsområde. För det sistnämnda avrinningsområdet

27(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

anges arean till 36 km2 och där finns det flödesstatistik för perioden 1981-2010.

Under perioden uppgick dygnsmedelflödet för delavrinningsområdet till 0,49 m3/s.

4) Flödet för de teoretiskt beräknade delavrinningsområdena beräknades sedan

utifrån dess storlek i proportion till storleken på SMHI:s avrinningsområde, d v s

𝑄𝑎𝑣𝑟 = 𝑄𝑆𝑀𝐻𝐼𝐴𝑎𝑣𝑟

𝐴𝑆𝑀𝐻𝐼 ,där Q är flödet och A avrinningsområdets area. Det

framräknade flödet kan antas motsvara ett dygnsmedelflöde för respektive

delavrinningsområde

5) Masstransporten beräknades utifrån beräknat flöde och uppmätt medel- och

maxhalt av PFOS och PFAS-11 under 2017 och 2018. Halter framgår av Bilaga 2.

Generellt sett var beräkningarna relativt svåra att utföra då området är flackt. Särskilt

svårtolkade är markförhållandena invid den nuvarande brandövningsplatsen där det finns

flera diken och flera möjliga rinnvägar. För dessa provtagningspunkter är därför den

beräknade masstransporten mer osäker, särskilt som de uppmätta PFAS-halterna i några

punkter är mycket höga. Mest tillförlitliga beräkningsresultat kan antas för de punkter som

ligger mest nedströms – detta eftersom säkerheten i de beräknade avrinningsområdena

ökar allteftersom antalet alternativa flödesvägar minskar.

Beräkningsresultaten för PFAS-11 redovisas för ett urval av provpunkter i Tabell 13.

Samtliga resultat beräknade för medelhalter PFOS och PFAS-11 redovisas på karta i

Bilaga 3. Då Umeälven är stor och uppmätta halter av PFAS inte kan anses representera

hela älvens vattenföring gjordes ingen beräkning för YT2, YT3 och YT4.

Tabell 13. Beräknad masstransport med avseende på PFOS och PFAS-11 för provtagningspunkter i dag- och ytvatten. Beräkningarna är utförda på uppmätta maxhalter i respektive provtagningspunkt. För varje provpunkt anges aktuella källområden. Observera att tillskottet mot Degernäsbäcken är beräknat som differensen mellan referensvärdet i YT9 och YT8.

Prov-

punkt

Beskrivning Källområde Masstransport PFAS-11

(g/år)

medel max

PP3 Åholmsdiket mot Umeälven 5, 6 26 28

YT1 Åholmsdiket mot Umeälven 5, 6, 9, 10 74 95

Summa Åholmsdiket (Umeälven) 74 95

PP2 Dagvattenutlopp mot Umeälven 1, 2 640 2 800

YT10 Dike i söder mot Umeälven gamla Obbolav. 7,0 10

YT11 Dike i söder genom gokartbanan mot Umeälven 1 2,4 3,1

Summa direkt mot Umeälven 650 2 800

YT9 Uppströms Degernäsbäcken referens 38 39

YT8 Nedströms Degernäsbäcken 1, 2 273 345

Tillskott mot Degernäsbäcken 230 310

28(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


4.5.3 Bedömning av spridningsvägar

• PFAS sprider sig med grundvatten både på djupet och i sidled. I djupled bedöms

spridning ske ned till de tätare jordlagren bestående av sulfidhaltig silt och lera.

Större delen av föroreningstransporten bedöms ske med det ytliga grundvattnet.

• För källområde 1 och 2 når en stor del av föroreningarna befintliga diken genom

grundvattentransport, varifrån vattnet avleds via dagvattensystemet.

• Föroreningar från källområde 1 och 2 kan dock även spridas österut med

grundvattnet vidare direkt till älven, då sandskiktet bedöms vara mäktigare och

diken inte skär hela vägen ned till det tätare undre sedimentskiktet.

• Ett tänkbart scenario för källområdena 1 och 2 kan också vara att

dräneringsledningarna på västra sidan om rullbanan dränerar grundvatten medan

ledningarna på östra sidan läcker vatten till grundvattnet. En möjlig transportväg

för PFAS är därmed via grundvattenflöde till dräneringssystemet och sedan åter

via grundvattenflöde till Umeälven.

• Viss föroreningstransport för källområdena 1 och 2 bedöms kunna ske under diket

vid brandövningsplatsen under perioder med låga grundvattennivåer. Sett till

masstransport av PFAS bedöms dock transportvägen ha relativt liten betydelse då

jordens genomsläpplighet är låg i området och dessutom minskar med djupet. D v

s när grundvattennivåerna sjunker, minskar grundvattnets spridningshastighet till

följd av den minskade genomsläppligheten.

• Från källområde 4 samt från större delen av gamla Obbolavägen sker

föroreningstransporten via grundvatten mot Umeälven. För en mindre del av gamla

Obbolavägen kan även visst grundvattenutflöde ske mot antingen

dräneringssystemet som avleder vatten till PP2 eller diket som avvattnar södra

delen av området och sedan når Umeälven.

• För källområde 5 och 9 samt västra delen av källområde 6 når föroreningarna

Åholmsdiket genom grundvattentransport, varifrån vattnet avleds till Umeälven.

Även föroreningar som finns i källområde 10 och 11 transporteras på detta sätt.

För dessa områden bedöms Åholmsdiket vara den huvudsakliga spridningsvägen

från området till recipienten, förutsatt att spridning genom det undre

sedimentskiktet (silt-lera) sker mycket långsamt på grund av den låga

genomsläppligheten.

• För den östra sidan av källområde 6 bedöms föroreningarna nå Umeälven enbart

genom grundvattentransport.

I Tabell 14 sammanfattas masstransportberäkningarna för de aktuella spridningsvägarna

från flygplatsområdet till recipienterna. Masstransportberäkningarna bedöms vara relativt

osäkra men indikerar att:

- transporten av PFAS-11 via grundvatten till Åholmsdiket har underskattats något.

Beräkningar utförda på medelhalt i grundvatten ger ca tre gånger för liten

29(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

masstransport via grundvatten än vad som beräknats för ytvatten i punkten YT1 i

Åholmsdiket (jämför Tabell 12 och Tabell 13). Däremot är överenstämmelsen god

för beräkningar utförda på maxhalter. Troligen är grundvattnet i källområdena 9,

10 och 11 mer förorenat än vad analysresultaten från aktuella provpunkter visar.

- transporten av PFAS-11 till Umeälven är ca två till tre gånger större via

dagvattensystemet än vad som transporteras direkt via grundvatten.

- den tidigare bedömda grundvattendelaren och transportvägen via grundvatten från

källområde 1 och 2 mot kringliggande dikessystem västerut mot Degernäsbäcken

verkar ha tolkats rätt. Beräkningar utförda på medelhalter visar att

masstransporten av PFAS-11 i grundvatten till Degernäsbäcken är i samma

storleksordning som vad som uppmätts i ytvattnet i Degernäsbäcken (jämför Tabell

12 och Tabell 13).

Tabell 14. Sammanfattande tabell över aktuella spridningsvägar och beräknad masstransport.

Spridningsväg Masstransport PFAS-11 (g/år)

Medel Max

Via grundvatten till Åholmsdiket mot Umeälven 74 95

Via dag- och ytvatten mot Umeälven 650 2 800

Via grundvatten mot Umeälven 240 1 400

Via ytvatten mot Degernäsbäcken 230 310

TOTALT 1 200 4 600

4.5.4 Spridningsförutsättningar

Generellt är spridningsförutsättningarna högst i den östra delen av flygplatsområdet och

ökar i riktning mot älven. Enligt utvärderade värden för jordlagrens hydrauliska konduktivitet

(Bilaga 1) kan spridningsförutsättningarna sägas vara:

- mycket stora i källområde 4 och 6.

- stora i källområde 8 och 11

- måttliga i källområde 1, 3, 5, 7

- små i källområde 2, 9 och 10

Föroreningshalterna i yt- och grundvatten har varierat mellan provtagningstillfällena. Detta

skulle kunna förklaras med variation i nederbörd och varierande grundvattenbildning. När

det varit högre grundvattennivåer efter en period med hög grundvattenbildning (exempelvis

november 2017) har det generellt varit högre halter PFAS i grundvattnet och lägre halter i

ytvattnet. Att det är lägre halter i ytvattenpunkterna kan bero på att en ökad ytavrinning till

följd av nederbörd ger en utspädning av halterna i ytvatten. Vid ökad grundvattenbildning

sker en ökad mobilisering av PFAS till grundvatten och även en ökad grundvattentransport.

Denna process blir extra tydlig i områden med högre genomsläpplighet, såsom

30(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


källområde 6 samt öster om nuvarande brandövningsplats, där grundvattenbildningen

bedöms vara högre.

4.6 Utvärdering av PFAS sammansättning

Den relativa sammansättningen av PFAS i grund- och ytvatten har analyserats för alla

provpunkter där minst elva PFAS har analyserats. Analysen presenteras i sin helhet i

Bilaga 4.

Generellt är det en stor skillnad i sammansättning mellan provpunkterna. Skillnaderna i

sammansättning är dock svårtolkade. Vid en jämförelse mellan känd sammansättning av

olika brandskumsprodukter (se t ex Kemikalieinspektionen, 2014) framgår att PFAS-

mönstren i aktuella provpunkter inte liknar specifika produkter. Skillnaderna i

sammansättning kan bero på:

1) Användning av olika släckskum som har markanta skillnader i PFAS sammansättning

2) Olika beteende i miljön där vissa PFAS t.ex. bryts ner lättare (d v s omvandlas till andra

liknande ämnen) och/eller rör sig lättare med grundvatten. Ett exempel är 6:2 FTS som

bryts ner till PFHxA.

3) Att sammansättningen i enskilda skumprodukter har förändrats över tid.

Möjliga slutsatser som kan dras från en icke statistisk jämförelse mellan proven är följande:

- Kortkedjiga PFAS dominerar i UB08-03 och UB08-02, vilket indikerar att

grundvattenrören inte står direkt i ett källområde. Detta eftersom kortkedjiga PFAS

rör sig fortare och därför ökar i andel längre bort från källan. I dessa fall talar allt

för att nuvarande brandövningsplats (källområde 1) respektive skogsdungen i

söder (källområde 2) är källorna.

- PFAS-sammansättningen i UB08-05 (källområde 1) är relativt unik för området

vilket indikerar olika brandövningsverksamheter/släckskum än på

brandövningsplatsen i övrigt.

- Ytvattenprov i södra delen av flygplatsområdet i YT10, YT11 och YT13 har stora

likheter i sammansättning, men skiljer sig från närliggande YT12 och mot vad som

i övrigt ses i källområdena 1 och 2. De tre förstnämnda är även ganska lika UME1

(prov taget av Länsstyrelsen, se Bilaga 2), bortsett från att andelen 6:2 FTS är

högre i UME1. UME1 är anmärkningsvärd i det avseendet att även totalhalten är

mycket hög trots att provet togs i Umeälven. Sammansättningen i UME1 samt

YT10, YT11 och YT13 indikerar att det kan finnas ett hittills okänt källområde.

Möjligen hänger detta samman med GV1826 och GV1827 (gamla Obbolavägen)

och GV1828 (källområde 4) då sammansättningen i dessa grundvattenprov har

vissa likheter med nämnda ytvattenprov.

- I mellersta delen av flygplatsområdet är den kemiska sammansättningen relativt lik

mellan provtagningspunkterna. Vissa avvikelser finns dock i källområde 5

(GV1710) där andelen PFOA, PFPeA och PFHxS är högre samt PFOS är lägre

jämfört med övriga närliggande punkter.

31(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

- I norra delen av flygplatsområdet skiljer sig den kemiska sammansättningen

ganska mycket åt mellan grundvattenprov tagna i källområdena 9 (GV1718,

GV1719), 10 (GV1838, GV1839) och 11 (GV1720). Vissa likheter finns mellan

område 9 och 11, medan sammansättningen i område 10 ser ut ha annat ursprung.

32(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


5 Riskbedömning

Riskbedömning utförs utifrån den rådande föroreningssituationen vid området. I

riskbedömningen resoneras kring befintliga risker för dagens och morgondagens

markanvändning dessutom tas risker upp i ett långtidsperspektiv. Riskbedömningen

omfattar följande:

• Konceptuell modell.

• Beskrivning av förutsättningar för pågående spridning av PFAS-föroreningarna

samt förutsättningar för spridning på längre sikt.

• Identifierade primära riskobjekt.

• Risker för människors hälsa belyses för nuvarande förhållanden samt under längre

sikt.

• Sammantagen bedömning av risker och bedömning av behov av riskreduktion.

5.1 Övergripande åtgärdsmål

De övergripande åtgärdsmålen beskriver vad som ska uppnås med en efterbehandlings-

åtgärd och visar i första hand vilken användning eller funktion som önskas inom ett område

efter genomförd åtgärd samt vilka störningar som kan accepteras inom området eller i

omgivningen. De övergripande åtgärdsmålen ska ligga till grund för det fortsatta arbetet

med att bedöma risker och eventuellt behov av åtgärder för att reducera risker.

Åtgärdsmål ska baseras på ett långtidsperspektiv och ska helst styra mot en permanent

acceptabel miljösituation. Vid målformuleringen bör utgångspunkten också vara allmänna

ställda miljömål, Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling, olika intressenters

och aktörers ståndpunkter, planerad markanvändning, förekomst av skyddad natur och

kulturminnen, närhet till vattentäkter och tekniska förutsättningar, se Figur 9.Figur 9.

Vid målformuleringen beaktas även de ekonomiska förutsättningarna för att undvika att

orealistiska mål sätts. Målen bör främja val av långsiktigt hållbara åtgärder där också social

och ekologisk hållbarhet vägs in för att undvika oacceptabla effekter i samhället och

uppmuntra till lösningar som snarare har positiva effekter. Vidare bör målen uppmuntra till

hushållning med material genom återanvändning och återvinning.

33(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figur 9. Olika aktörer samverkar kring övergripande åtgärdsmål.

Nuvarande markanvändning har använts som utgångspunkt för de övergripande

åtgärdsmålen med antagandet att samma markanvändning är aktuell även i ett 100-

årsperspektiv. Detta innebär att föroreningar i jord och grundvatten inte ska begränsa

möjligheten att använda fastigheten för flygplatsverksamhet.

Utifrån detta perspektiv kan följande övergripande åtgärdsmål föreslås avseende PFAS-

förorening för Umeå Airport:

• Markanvändningen ska i framtiden kunna vara oförändrad jämfört med dagens

markanvändning utan signifikanta risker för människor (vuxna och barn) och djur

som tillfälligt vistas inom området eller för närboende.

• Nuvarande och framtida spridning av PFAS från området ska inte ge ett signifikant

tillskott av föroreningar till Umeälven och Degernäsbäcken som utgör recipienter.

34(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


5.2 Identifiering av riskobjekt

5.2.1 Dricksvattenbrunnar och dricksvattenuttag

Enligt utförd brunnsinventering förekommer inga dricksvattenbrunnar i anslutning till

flygplatsområdet. Samtliga bebyggda fastigheter inom sökområdet är anslutna till

kommunalt vatten. Ingen stödbevattning används vid Sveaskogs fröplantager som ligger

väster och söder om flygplatsområdet.

En grävd brunn finns på fastigheten Ön 2:20 sydost om flygplatsområdet (ca 350 m utanför

gränsen såsom definierad i Figur 1), men den är gammal och används inte längre till

dricksvatten. Vattenprovtagning utfördes i brunnen den 2017-11-16 för analys av PFAS

och resultaten visade att såväl PFOS- som PFAS-11-halter låg under riktvärdet för

grundvatten. För mer information se den hydrogeologiska rapporten i Bilaga 1 och

resultatrapporten i Bilaga 2.

5.2.2 Fisk som konsumeras

PFAS-ämnena är mycket bioackumulerbara och den slutliga matrisen i ytvattensystem är

fisk. Potentiellt kan risken vara störst i Degernäsbäcken som har betydligt lägre flöde än

Umeälven. Därför har Degernäsbäcken inventerats för att avgöra om den kan utgöra

habitat eller uppväxtlokal för fisk. Under fiskinventeringen av Degernäsbäcken fångades

dock ingen fisk. En helhetsbedömning av inventeringen av bäcken uppvisar otillräcklig

kvalitet med avseende på habitat för att hysa en stationär fiskfauna. Vattendragets

omgivning utgörs till stora delar av människan påverkad mark, då bäcken är rensad och

rätad. Inga hinder för uppströmsvandring av fisk förekommer dock längs den inventerade

sträckningen av Degernäsbäcken. Däremot har fisk som fångats i Umeälven analyserats

för förekomst av PFAS-föreningar. För mer information återfinns hela

inventeringsrapporten i Bilaga 5.

5.2.3 Ytvatten

Ytvatten i sig anses vara ett skyddsobjekt eftersom det finns mycket låga

miljökvalitetsnormer (MKN) för PFOS (0,65 ng/l). Nivåerna för MKN styrs dock primärt av

upptag i fisk som konsumeras så detta täcks även in av bedömningen av fiskkonsumtion

inom influensområdet.

Avseende miljön bedöms ytvattenrecipienten vara det primära skyddsobjektet med hänsyn

till förekomst av akvatiskt liv samt att vatten rinner slutligen till Umeälven. De uppmätta

medelhalterna i ytvattensystemet jämförs därmed med gränsvärdena för

miljökvalitetsnormerna.

Recipienter för källområden vid Umeå Airport är Degernäsbäcken (mynnar i Storrinneln),

Åholmsdiket (mynnar i Umeälven) och Umeälven.

35(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

5.2.4 Natura 2000

Fåglar och däggdjur har utvärderats som potentiella riskobjekt. Även hänsyn till skyddade

områden såsom Natura 2000-områden har undersökts. Kartläggningen av Natura 2000-

områden återfinns i sin helhet i Bilaga 6.

I samband med kartläggningen har det identifierats att i direkt anslutning till flygplatsens

västra sida domineras närområdet av nedlagd jordbruksmark som till största delen övergått

till fröplantager och igenväxande åkermark, det finns dock ett fåtal fortfarande aktiva åkrar.

Majoriteten av jordbruksmarken ingår i Natura 2000-områdena Umeälvens delta och slätter

(SE0810475) samt Umeälvens delta (SE0810491). Umeälvens delta och slätter är ett

mycket viktigt område för rastande fåglar, med betydelse för många flyttfåglar från bl.a.

stora delar av den nordsvenska fjällkedjan. I anslutning till landningsbanans södra del finns

en mindre motorpark där huvuddelen av aktiviteten utgörs av gokartverksamhet. Söder om

motorparken ligger naturreservatet Ängsbacka. Reservatet ingår som en del av det

intilliggande Natura 2000-området (Figur 10). Det finns ytterligare reservat som ligger

nedströms flygplatsen och som ligger geografiskt anslutna till Degernäsbäcken. Dessa

reservat inkluderas dock i Natura 2000 området och förväntas påverkas på samma sätt

varvid de inte beskrivs närmare.

36(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 10. Flygplatsen med omgivande naturmiljöer omfattade av områdesskydd, d v s naturreservat och/eller Natura 2000 samt de diken och vattendrag som avvattnar området.

37(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Som framgår av Figur 10 finns ett flertal dagvattendiken som avvattnar flygplatsområdet åt

sydväst. Större delen av dessa diken leder så småningom ut i Degernäsbäcken som rinner

centralt genom det intilliggande Natura 2000-området. I och med att en av de

kompensationsåtgärder som Banverket åtog sig i och med anläggandet av Botniabanan

innebär att svämsjöar i form av flödvattenytor skapas för att stärka områdets värden som

rastningslokal för migrerande fåglar. Flödvattenytorna skapas främst genom att dämning

av smältvatten från åkermarken. De år då smältvattnet ej räcker till för att skapa

flödvattenytor, pumpas vatten från Degernäsbäcken upp på den åkermark som ligger söder

om väg 530 och väster om Degernäsbäcken. Syftet med kompensationsåtgärden är att

skapa våtmarksmiljöer för rastande fåglar under deras vårmigration.

I och med att det förekommer föroreningar av PFAS i ytvattnet i Degernäsbäcken finns det

risk att PFAS också pumpas upp på åkermarken och därigenom kommer in i de

näringskedjor som har sin bas i de grödor som växer på åkermarken. Eftersom Umeälvens

delta och slätter är en viktig rastningslokal för ett flertal våtmarksfåglar samt att ett stort

antal rovfåglar lockas till området, tack vare god tillgång på byten som åkersork, finns det

risk att PFAS-halterna stiger genom näringskedjan och ackumuleras i de rovfåglar som

befinner sig högst i näringskedjan, exempelvis tornfalk.

Ett av dikena som avvattnar flygplatsområde i rakt sydlig riktning, rinner igenom

naturreservatet Ängsbacka. Risken för att PFAS ska komma ut i omgivningarna är mindre

i reservatet än i flödvattenytorna som skapas i och med tidigare nämnda

kompensationsåtgärder. Det förekommer dock ett antal fågelarter, exempelvis

enkelbeckasin, som observerats inom reservatet och kan tänkas inhämta viss del av sin

föda i dikesmiljön och därigenom exponeras för PFAS.

5.2.5 Humanexponering samt markmiljö

Humanexponering och markmiljö gäller framförallt om det t.ex. förekommer friluftsliv inom

det egentliga flygplatsområdet vilket får anses vara högst osannolikt. Yrkesverksamma

vuxna vistas mer eller mindre regelbundet på området. Dessa utgörs främst av personal

vid flygplatsen och arbetar med underhåll och använder området för olika ändamål.

I Tabell 15 är medel och maxhalter PFOS och PFAS i jord i de identifierade källområdena

sammanställda. Riskbedömningen utförs utgående från uppmätta maxhalter i respektive

källområde.

38(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Tabell 15. Sammanställning av medel och maxhalter PFOS och PFAS i jord i de olika källområdena.

Källområde Area m2 PFOS medel µg/kg

PFOS max

µg/kg

PFAS-11 Medel µg/kg

PFAS-11 max

µg/kg

1 och 2 - BÖP 52 800 103 598 144 1018

4 – kommunal BÖP 4 800 0,4 1,5 0,8 1,5

5 – renspolning 9 600 22 59 25 62

6 – mellersta 1 600 3,9 21 5,1 24

9 – norra 4 800 153 610 163 650

10-försvarsmakten 3 200 103 410 105 420

5.3 Skyddsobjekt

Följande skyddsobjekt har därmed identifierats:

- Människor som arbetar på eller tillfälligt besöker flygplatsområdet

- Människor som äter fisk från omgivande ytvatten

- Människor som nyttjar närliggande områden för rekreation

- Akvatisk miljö i ytvatten

- Flora och fauna inom flygplatsområdet

- Markmiljö inom flygplatsområdet

- Grundvatten utanför området

5.4 Spridningsförutsättningar

Föreningarna i jordlagren inom området kan komma att spridas till omgivande grundvatten

och vidare till närliggande ytvattenrecipient. Spridningsprocesserna är beroende av de

geologiska, geokemiska och hydrogeologiska förhållanden som finns i området. I Bilaga 1

beskrivs översiktligt de områdesspecifika förutsättningarna så som jordlagrens

egenskaper, hydrogeologi och utspädningsförutsättningar.

Spridning av föroreningar kan ske på följande sätt:

• Via ev. damning från ytliga föroreningar

• Från jord till grundvatten

• Från grundvatten till ytvatten

• Från jord till ytvatten via ytvattenavrinning.

• Från jord/grundvatten/ytvatten till dikes/bäcksediment

39(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

• Från sediment till ytvatten

5.5 Exponeringsvägar

Föroreningarna utgörs av PFAS som inte är flyktiga varför inandning av ångor inte är

aktuell. Däremot kan exponering via hudkontakt med förorenad jord eller damm vara

relevant. Oralt intag av förorenad jord samt inandning av damm är därför aktuella

exponeringsvägar.

Människor som vistas inom det förorenade området kan exponeras genom direkt oralt intag

av jord, hudkontakt med jord och damm, inandning av damm samt intag av växter (såsom

bär och svamp). För människor som vistas på området, under kortare tid men regelbundet,

bedöms direktintag vara den viktigaste exponeringsvägen under normala förhållanden. Det

är inte aktuellt med bostäder på området. Därför bedöms enbart arbetande och besökande

som vistas på området.

Grundvatten kan tas ut såväl inom som nedströms det förorenade området. Uppumpat

grundvatten kan exempelvis användas som dricksvatten och för bevattning. Människor och

boskap kan även exponeras via grödor som har bevattnats med förorenat grundvatten.

Föroreningar som har spridits till ytvattendrag kan tas upp av organismer som lever i

ytvattnet. Därmed kan konsumtion av exempelvis fisk också utgöra en exponeringsväg för

människor. Ytvatten kan även användas för bevattning och människor och boskap kan då

även exponeras via grödor som har bevattnats med förorenat ytvatten.

Intag av växter från området, samt intag av dricksvatten eller annan kontakt via grundvatten

har inte bedömts som aktuell inom området.

Marklevande organismer exponeras för föreningarna genom direkt kontakt med den

förorenade jorden.

5.6 Konceptuell modell

Den konceptuella modellen beskriver på ett översiktligt sätt vilka skyddsobjekt som har

identifierats samt hur dessa exponeras för förekommande föroreningar och vilka

spridningsvägar som finns på området. Den konceptuella modellen baserades på kunskap

om troliga punktkällors utbredning i plan och djup kopplat till existerande observationer av

PFAS i olika matriser.

Inom området har produkter innehållande PFAS använts vilket har lett till att marken och

grundvattnet är förorenat med PFAS.

Föroreningar i den omättade zonen, marken ovanför grundvattenytan, mobiliseras av

infiltrerande nederbörd och transporteras ned till grundvattnet. Grundvatten som strömmar

genom förorenade massor innebär att förorening i den mättade zonen frigörs. Mobiliserade

föroreningar (i löst form och partikelbundna) transporteras med grundvattnet. Vid

transporten genom marken kan lösta föroreningar fastläggas (sorberas) till såväl organiskt

kol som oxidytor i marken. Även transporten av partikelbundna föroreningar kan bromsas

upp beroende på markens porstruktur. Detta gör att transporten av föroreningar går

40(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


långsammare än grundvattnets flödeshastighet. Hur mycket transporten fördröjs är

beroende av typen av PFAS-förening och jordens egenskaper. Fastläggning av

föroreningar i marken och utspädning av förorenat grundvatten med oförorenat grundvatten

gör att halten i grundvattnet avtar med ökande avstånd från källan. Föroreningar i

grundvattnet transporteras vidare till nedströms liggande vattendrag eller våtmark där de

späds ut ytterligare.

Damning från området kan leda till att föroreningar sprids från ytlig mark eller från djupare

skikt i samband med markarbeten. Vilda eller odlade växter kan ta upp föroreningar i mark

och grundvatten samt från det vatten som används för bevattning.

Vid Umeå Airport har identifierats sju källområden med PFAS-föroreningar som överstiger

riktvärden i jord eller grundvatten och dessa är;

- två områden kring brandövningsplatsen (BÖP),

- området där kommunens gamla BÖP låg,

- renspolningsytan,

- ett område i mellersta delen (f.d. Lapplandsflyg),

- ett område i norr där övning i terrängen s.k. läge terräng har genomförts,

- samt området där Försvarsmakten tidigare har övat.

Källområdet som utgörs av BÖP består av en mindre hårdgjord yta omgiven av grus,

medan de övriga källområden består av grus, gräs eller skogsmark. Från en punktkälla kan

föreningar transporteras nedåt genom jordlagren via nedträngande ytvatten och nederbörd,

vilket gör att ämnena även återfinns i grundvattnet. De adsorberande egenskaperna och

hur hårt bundna föreningarna är till markpartiklar varierar beroende på längden på

föreningens kolkedja och mängden organiskt material i marken. Längre kolkedja och

ökande halt av organiska material gör att fastläggningen i marken ökar. PFAS återfinns i

grundvattnet, främst i anslutning till förorenade områden. Spridning av PFAS från Umeå

Airport sker via grundvatten både på djupet och i sidled, genom befintligt dagvattensystem

och till ytvatten (Figur 11).

Spridningsförutsättningarna inom den nuvarande BÖP bedöms vara måttliga men inom

kommunens gamla BÖP samt i mellersta delen av flygplatsområdet bedöms de som

mycket goda. För Umeå Airport har påverkan av PFAS på grundvatten och framförallt

ytvatten identifierats som viktiga risker att utreda. Därför fokuserar den konceptuella

modellen mycket på kopplingen mellan källområden och recipienter (yt- och grundvatten).

41(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figur 11. Konceptuell modell för Umeå Airport som visar källområden för PFAS samt spridningsvägar, exponeringsvägar och skyddsobjekt.

5.7 Riskbedömning mark

Naturvårdsverket har tagit fram en metodik för att beräkna riktvärdet för föroreningar i mark

(Naturvårdsverket 2009) och en vägledning för att riskbedöma och åtgärda PFAS-

föroreningar (2019). Metodiken har använts då SGI tog fram preliminära riktvärden för

PFOS i mark. Denna metodik bygger på att framtagna riktvärden tar hänsyn till de risker

som ett förorenat markområde utgör för människor som vistas på området (hälsorisker) och

de risker som markområdet innebär för miljön inom och nedströms området (miljörisker).

Inom området bedöms skyddsnivån vara densamma som för Naturvårdsverkets generella

scenario för mindre känslig markanvändning. Det innebär en skyddsnivå på 50%

(Naturvårdsverket, 2009). Markekosystemen i urbana miljöer är ofta påverkade av

mänsklig aktivitet, inte minst inom industriområden och under vägar. Här begränsas ofta

markmiljön av andra parametrar än markföroreningar tex genom att ytan är hårdgjord.

I modellen för beräkning av riktvärden beräknas fyra olika riktvärden;

- Hälsobaserat riktvärde.

- Riktvärde för skydd av markens funktion, markmiljö samt djur som tillfälligt vistas

inom området.

- Skydd av miljön i en nedströms liggande ytvattenrecipient.

- Skydd av grundvatten som naturresurs (som dricksvattensresurs).

42(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Dessa fyra värden vägs samman till ett integrerat riktvärde som utgör det preliminära

riktvärdet. Det är det lägsta av dessa fyra framräknade riktvärden som i sin tur ger det

preliminära riktvärdet. Genom att göra avsteg från generella scenarierna kan platsspecifika

riktvärden beräknas. Det kan handla om att exponeringstider justeras eller att parametrar

som styr transporten av föroreningar genom marken justeras. Den verksamhet som bedrivs

på Umeå Airport hamnar definitionsmässigt under kategorin mindre känslig

markanvändning (MKM). De riktvärden som redovisas för MKM visar att det är skyddet av

naturresurser (grundvatten, ytvatten) som är styrande för riktvärdet för PFOS i mark. I

Tabell 16 redovisas riktvärden för PFOS i mark för olika skyddsobjekt. Det slutliga,

integrerade riktvärdet representerar det lägsta av de framräknade värdena för olika

skyddsobjekt. Noteras att riskbedömningen utgår från halter PFOS.

Tabell 16. Beräknade riktvärden för PFOS i mark för olika skyddsobjekt (mg/kg TS) (SGI, 2015)

Skyddsobjekt MKM värde

Justerat hälsobaserat riktvärde 11

Skydd av markmiljö 0,3

Skydd av grundvatten 0,021

Skydd av ytvatten 0,027

Integrerat riktvärde 0,020

En mer detaljerad genomgång av riskbedömning av PFOS för respektive skyddsobjekt

beskrivs nedan.

5.7.1 Människors hälsa

En av de viktigaste parametrarna som krävs för att beräkna ett hälsoriskbaserat riktvärde

är det tolerabla dagliga intaget (TDI). De preliminära riktvärdena för PFOS baseras på ett

TDI-värde på 0,15 µg/kg och dag samt för PFOA 1,5 µg/kg och dag och dessa fastställdes

av EFSA (2008). Med tiden har kunskaperna om de toxikologiska egenskaperna för PFOS

och PFOA fördjupats, och det finns starka indikationer på att ämnena kan komma att

bedömas vara mer toxiska än man har gjort tidigare.

Tidigare föreslagna TDI-värden antyder alltså att det bedöms vara utan nämnvärd hälsorisk

för människor att exponeras för upp till 0,15 µg PFOS/kg kroppsvikt och dag samt upp till

1,5 µg PFOA/kg kroppsvikt och dag. Beräkningar visar att normalbefolkningen i Europa har

en exponering för PFOS och PFOA, som ligger under TDI-värdena. Personer med hög

fiskkonsumtion, samt även barn och vuxna, som exponeras för PFOS via förorenat

dricksvatten, kan överskrida TDI-värdet för PFOS. EFSA har dock under hösten 2018

utkommit med förslag på reviderade värden. De nya föreslagna värdena är 13 ng/kg

kroppsvikt och vecka (TWI) för PFOS samt 6 ng/kg och vecka för PFOA. Dessa föreslagna

värden innebär en markant sänkning av tidigare föreslagna riktvärden, vilket i sin tur kan

komma att påverka alla de riktvärden i vilket hälsobaserade riktvärden ingår (bland annat

43(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

mark och grundvatten). EFSA bedömer också att för bägge föreningarna överskrids den

föreslagna TWI exponeringen för en betydande del av befolkningen.

EFSA förtydligar dock att på grund av arten av de vetenskapliga osäkerheter som beskrivs

i deras yttrande och den eventuella tillämpningen av den kommande vetenskapliga

kommitténs vägledning om kombinerad exponering för flera kemikalier, kommer

slutsatserna av denna bedömning att ses över parallellt med slutförandet av det

vetenskapliga yttrandet gällande riskerna för människors hälsa. Den vägledande tidslinjen

för detta är december 2019. Fram till dess ska slutsatserna och de erhållna tolererbara

veckointagen betraktas som preliminära. Därför utgår riskbedömning av människors hälsa

i denna rapport fortfarande från de riktvärden som föreslås i SGI:s publikation 2015.

Exponeringsvägar för människors hälsa som beaktas i det generella scenariot för MKM är

- Intag av jord

- Hudkontakt

- Intag av damm

- Inandning av ånga

I Tabell 17 anges riktvärden för PFOS i mark för de olika exponeringsvägarna för

människors hälsa i mg/kg TS (SGI, 2015).

Tabell 17. Riktvärden för PFOS i mark för de olika exponeringsvägarna för människors hälsa i mg/kg TS (SGI 2015).

Riktvärde KM MKM

Justerat hälsoriskbaserat riktvärde 0,031 11

Intag av jord 1,9 17

Hudkontakt 6,8 34

Inandning av damm 2 100 21 000

Inandning av ångor 3 600 36 000

Intag av grundvatten som dricksvatten 0,033 -

Intag av växter 0,6 -

KM – Känslig markanvändning; MKM – Mindre känslig markanvändning

Det hälsobaserade riktvärdet vid markanvändning vid MKM-scenariot styrs i första hand av

exponering genom ett direktintag av jord samt genom att föroreningar tas upp via huden.

Detta ger alltså ett hälsobaserat riktvärde för PFOS på 11 mg/kg TS som ligger högre

än de högsta uppmätta halterna PFOS i jord.

De högsta halterna PFOS som uppmättes i jord (610 µg/kg vid källområdet 9 - norra och

598 µg/kg vid källområde 1 och 2 - BOP) är under riktvärdet för alla exponeringsvägar som

ingår i markanvändningstypen mindre känslig markanvändning. Hälsoriskerna med

avseende på exponeringsvägarna intag av jord, damning, hudkontakt och inandning av

44(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


ångor inom området bedöms därför som låga. Området är också inhägnat och belagt med

restriktioner avseende beträdande då det är ett flygplatsområde vilket ytterligare minskar

exponeringen och därmed riskerna med avseende på hälsa. Däremot ligger den högsta

enskilda halten uppmätt PFAS-11 i jord precis vid gränsen av detta riktvärde

(1018 µg/kg TS vid källområde 1 och 2 - BOP).

Hälsorisker med föroreningar i jord och intag av växter

Vid kartläggningen av PFAS förekomst och eventuell spridning utanför Umeå Airport

provtogs bland annat jord och ytvatten från området kring Degernässlätten. Samtliga

analyserade jordprover från området uppvisade halter under riktvärdet för PFOS i jord

medan ytvatten analyserat från Degernäsbäcken i samma område uppvisade halter över

riktvärdet. Degernässlätten ingår i de områden i vilka kompensationsåtgärder som

Banverket i tiden åtog sig i och med anläggande av Botniabanan, och därför pumpas

ytvatten från Degernäsbäcken upp på åkermark för att skapa våtmarksmiljöer under

fåglarnas vårmigration. För det mesta står åkermarken i träda men det förekommer ibland

att det odlas korn på åkrarna, och kornet kan komma att användas som foder åt djur.

För kontroll av förekomst av PFAS-föreningar i växter har grödor i form av vass och korn

provtagits från området. Fyra stycken prover insamlades från området kring

Degernäsbäckens åkermark och skickades för analys av PFAS-föreningar. Resultaten

visar halter under analysens detektionsgränser (<1,0 µg/kg TS) på samtliga analyserade

PFAS-ämnen inklusive PFOS.

Tidigare studier med PFOS i grödor visar att biokoncentrering kan ske. Intag av korn med

ett analyserat PFOS-innehåll på 3,9 ng/kg tillsammans med ensilage (PFOS innehåll 6,3

ng/kg) har visats sig biokoncentreras hos kor med halter uppmätta till 6 ng/l i mjölk

(Vestergren et al., 2013). Det är därför sannolikt att PFOS kan biokoncentreras även i andra

organismer, inklusive människa. Det berörda området används dock inte för

matproduktion. De låga halterna (om man bortser från en relativt hög detektionsgräns) gör

att risken för intag hos människa bedöms vara låg / försumbar. Underlaget bedöms inte

tillräckligt för att bedöma risken hos djur som får sin huvudsakliga näring från området.

Eventuellt kan det behövas kompletterande analyser med en lägre detektionsnivå för att

bedöma slutlig risk, efter att revidering av EFSA:s föreslagna TDI/TWI-värden har

fastställts.

5.7.2 Markmiljö

I det generella scenariot för MKM ingår ett begränsat skydd av markens ekologiska funktion

som innebär att 50% av de marklevande arterna ska skyddas. Enligt SGI:s preliminära

riktvärden för PFOS är riktvärdet för PFOS för skydd av markmiljö 0,3 mg/kg TS.

Riktvärdet överskrids i provpunkter vid källområdet 1 och 2 - BOP (maxvärde 598 µg/kg

TS), i källområde 9 – norra (maxvärde 610 µg/kg) och i källområde 10 – Försvarsmakten

(maxvärde 410 µg/kg TS). Samma mönster uppvisas för halter av PFAS. Övriga

provpunkter i resterande källområden uppvisar halter som är under riktvärdet för skydd av

markmiljö.

45(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Att markmiljön påverkas negativt av PFAS är troligt i enighet med dessa riktvärden. Då det

är en brandövningsplats förekommer flera anledningar till att markmiljön förstörts, genom

bland annat förhöjda temperaturer, hantering av brännbara vätskor med mera.

5.7.3 Ytvatten

Halter PFOS/PFAS i jord överskrider riktvärdet för skydd av ytvatten som är

0,27 mg/kg TS. Avståndet till ytvattenrecipienterna från källområdena är inte stort. De

halter PFOS/PFAS som uppmätts i ytvatten bedöms som höga.

Umeälven är ett vattendrag med högre vattenföring än det givna scenariot i

Naturvårdsverkets riktvärdesmodell. För vattendrag antas vattenföringen i denna modell

vara 1 miljon m3/år (ca 30 l/s). Medelvattenföringen i Umeälven är betydlig högre då

medelvattenföringen vid mynningen är beräknad till cirka 450 m3/s. Riktvärdet för skydd av

ytvatten bedöms därför som konservativt med hänsyn till Umeälven.

5.7.4 Grundvatten

I det generella scenariot för MKM skyddas grundvattnet 200 m nedströms området.

Uppmätta halter i jorden ligger över de preliminära riktvärdena för skydd av grundvatten,

som är 0,021 mg/kg TS. De halter som uppmätts i grundvatten i anslutning till

flygplatsområdet/källområden bedöms som höga. Föroreningar har inte uppmätts över

riktvärden i grävda brunnar i området.

5.8 Riskbedömning yt- och dagvatten

Inom ramen av detta projekt har provtagning av fisk utförts i Umeälven. Fyra stycken fiskar

(alla aborre, Perca fluviatilis) samt ett prov med bottenfauna (olika snäckor) provtogs från

Umeälven utanför flygplatsen under hösten 2018 och skickades för analyser av PFAS-

föreningar. Samtliga resultat visar halter under detektionsgränser för samtliga PFAS-

ämnen inkl. PFOS dvs. <1,0 µg/kg.

PFOS ingår bland de ämnen som är prioriterade enligt ramdirektivet för vatten och för vilka

en miljökvalitetsnorm (MKN) fastställts (som ska användas för att fastställa en

vattenförekomsts kemiska status). Miljökvalitetsnormen ska vara skyddande för både

människors hälsa och miljön. För PFOS utgår miljökvalitetsnormen från EFSA:s TDI på

0,15 µg/kg/dag och är fastställt för fisk (MKN biota) till 9,1 µg/kg våtvikt (Naturvårdsverket,

2008). Det innebär att det bedöms som säkert för människor att äta fisk som innehåller

lägre halter PFOS. Miljökvalitetsnormen är satt utifrån skydd av människors hälsa och

baseras på ett intag av 115 g fisk per dag (för vuxna) samt att högst 10 % av TDI får komma

från fisk. Observera att dessa gränsvärden kan komma att revideras i takt med att EFSA:s

TDI/TWI-värden revideras (pågående arbete, se kap 5.7.1). Alla analyserade fisk och biota

prov från Umeälven uppvisade därmed halter under gällande miljökvalitetsnorm för PFOS

i fiskmuskel.

För att helt utvärdera fiskproverna bör även vikt, längd, ålder, fettinnehåll i fisken samt

tidpunkt på året studeras. Fiskens lipidinnehåll är högt under sensommaren (och halten

46(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


miljögifter lägre) för att vara betydligt lägre under senvintern (och halten miljögifter då

högre). Dessa parametrar har dock inte beaktats i denna undersökning.

Abborren är företrädesvis bottenlevande men stora abborrar jagar ofta ytligt levande

stimfiskar som löja, stäm, mört och liknande på kvällen och abborre räknas därför som en

rovfisk. En viss biomagnifieringsfaktor av PFAS (anrikning i näringskedjan) förväntas därför

förekomma hos abborre. Abborre räknas dock inte som en stationär fisk och därför går det

inte med full säkerhet att koppla uppmätta halter till en specifik källa i området. Därför

provtogs också stationära snäckor från samma område. Inga påslag av PFAS kunde dock

detekteras i de snäckor som provtogs i Umeälven, och kan därför inte heller kopplas till

någon specifik källa i området.

PFOS toxicitet har även bedömts med avseende på risk för sekundär förgiftning samt

giftighet för vattenlevande organismer. Halterna av PFOS i fisk bör inte överskrida 33 µg/kg

våtvikt för skydd av predatorer för att pelagiska organismer ska skyddas (EU, 2011).

Analyserade halter i fisk och snäckor understiger även dessa riktvärden.

Omräknat till vattenfas blir miljökvalitetsnormen för ytvatten 0,65 ng/l (EU, 2011).

Resultaten från provtagningar av dag- och ytvatten visar att riktvärdet för PFOS överskridits

i nästan samtliga punkter förutom i referenspunkt i Umeälven uppströms utsläppspunkten

för Åholmsdiket, i referenspunkt i Degernäsbäcken samt uppströms och nedströms

avloppsreningsverket på Ön (VAKIN). I de övriga fallen (speciellt i dagvattensystem och

diken) överskrids riktvärdet flerfalt, med halter upp till 21 500 gånger över riktvärdet.

Länsstyrelsens provtagningar i Umeälven visar också förhöjda halter PFOS i Umeälven

(förutom punkt 20 km uppströms), med halter upp mot 120 gånger över riktvärdet. Källor

till de förhöjda halterna kan därmed härledas till Åholmsdiket och utströmningsområden

nedströms Åholmsdikets mynning. Dock förekommer utsläpp av flera andra aktörers

dagvattensystem inom det nämnda området, vilka inte utretts vidare. Det går dock inte att

frångå att Umeå Airport är en bidragande aktör till de förhöjda halterna uppmätta i

recipienten Umeälven.

5.9 Riskbedömning grundvatten

Det finns idag inga rättsligt bindande gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Enligt 7 § i

Livsmedelsverkets föreskrifter (SLV 2001:30) om dricksvatten får dricksvattnet inte

innehålla ämnen i sådana halter att de kan utgöra en risk för människors hälsa.

Livsmedelsverket har därför fastställt en åtgärdsgräns respektive ett hälsobaserat riktvärde

som gäller för summan av elva PFAS-föreningar (PFBS, PFHxS, PFOS, 6:2 FTS, PFBA,

PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA och PFDA). Då toxikologiska data saknas för

flertalet av dessa föreningar har man utgått från toxiciteten hos PFOS, som bedömts vara

den mest toxiska, och riskerna har antagits vara additiva (SLV, 2019). Åtgärdsgränsen är

satt till 90 ng/l och ska tillämpas av dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter för att

avgöra om förekomsten av PFAS i dricksvattnet kan utgöra en hälsofara. Om

åtgärdsgränsen överskrids i dricksvatten ska producenten snarast vidta åtgärder för att

sänka halten av PFAS.

47(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

SGI har tagit fram ett preliminärt riktvärde för PFOS för skydd av grundvatten på 45 ng/l

(SGI, 2015). Det skyddsobjekt som huvudsakligen påverkar det preliminära riktvärdet för

grundvatten är skydd av grundvatten som potentiell dricksvattenresurs, men även intag av

grundvatten som dricksvatten samt skydd av ytvatten respektive våtmark. Nivån för skydd

av grundvatten som en naturresurs är satt till en halt som motsvarar halva värdet av

Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för PFAS.

För skydd av grundvatten som dricksvattenresurs kan det konkluderas att såväl PFOS som

PFAS-11 låg under riktvärdet för grundvatten i den brunn som identifierades i närområdet.

Övriga skyddsobjekt i form av grundvatten som dricksvattenresurs har inte identifierats i

närområdet. Generellt kan dock konstateras att höga halter av PFAS förekommer i

grundvatten härstammande från identifierade källområden inom det undersökta området,

och en spridning av föroreningar sker via grundvattnet.

5.10 Omgivningspåverkan

Ytvattenprovtagningar som utfördes av Länsstyrelsen under 2016 och 2017 visar förhöjda

halter PFAS-föreningar (upp till >1000 ng/l) i alla punkter kring Umeå förutom uppströms

Umeälven.

Provtagningar av ytvatten kring Umeå Airport i föreliggande undersökning visar att förhöjda

halter (205 ng/l) PFAS förekommer i områdena nedströms Åholmsdikets mynning.

Ume- och Vindelälvens vattenvårdsförbund är en ideell förening där medlemmarna

huvudsakligen tillhör kommunala VA-anläggningar, vattenregleringsföretag, industrier och

fiskodlingar med utsläpp till de båda älvarna. Medlemmarnas behov av att långsiktigt kunna

följa eventuella förändringar av Ume- och Vindelälvens vattenkvalitet har lett till en

samordning av recipientundersökningarna i vattenvårdsförbundets regi. Under hösten

2018 genomfördes provtagningar avseende PFAS inom förbundets område, och

provresultaten visar halter på <5 ng/l vid alla provpunkter (uppströms Hemavan, Tjulån,

Vännäsby, Vännäs vattenverk, och nedströms SCA). Värt att notera är att 5 ng/l är

detektionsgräns för analysen, och säger inget om bedömningsgrunden för ytvatten (MKN

0,65 ng/l) egentligen är överskriden. Det ger dock goda indikationer att inga alarmerande

halter av PFAS har påträffats vid dessa punkter.

Beräkningar av föroreningsmängd (kap 4.4) och föroreningstransport (kap 4.5) vid Umeå

Airport visar att det uppskattningsvis finns 2,4 till max 14 kg PFAS-föroreningar i jord och

att en potentiell masstransport till recipienten (Umeälven) på 1,2 kg PFAS/år i medeltal kan

ske. Vad som anses vara acceptabla halter i miljön går inte att koppla direkt till

totalmängderna p.g.a. utspädningsfaktorer, biokoncentreringsmöjligheter i näringskedjan

med mera. Det kan dock konstateras att för tillfället verkar det vara begränsat upptag av

PFAS-föreningar i fisk och grödor kring Umeälven.

Information gällande potentiella mängder PFAS som når recipienten från övriga aktörer

kring Umeälven saknas i dagsläget. Det finns ingen primär produktion av PFAS i Umeå

utan utsläpp kommer enbart från konsumentanvändning och sekundära utsläpp. PFAS

spridningsvägar från produkter och konsumtionsvaror i samhället till miljön är fortfarande

48(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


föremål för forskning. Det är däremot välkänt att PFAS sprids via luft, sediment och vatten.

Klart är också att urbana miljöer har högre halter.

Det är allmänt känt att avloppsreningsverken tar emot PFAS från olika källor, t.ex. via

lakvatten från deponier, processvatten från industrier samt via det kommunala

avloppsvatten som avgår från hushållen. Det innebär att även avloppsreningsverken är en

potentiell källa till spridning av PFAS i miljön via förbränning, slam och renat avloppsvatten.

Fortfarande saknas kunskap för många andra verksamheter inom städerna såsom

sjukhusens helikopterplattformar, övriga industrier samt industriernas brandövningsplatser,

kommunala brandövningsplatser och militära anläggningar.

5.11 Sammanfattning riskbedömning och diskussion

Generella riktvärden anger en föroreningsnivå under vilken det inte förväntas uppstå några

skadliga effekter på människa och miljö. Ett överskridande av riktvärdena är dock inte

liktydigt med att negativa effekter föreligger. Riktvärden motsvarar en föroreningsnivå som

utgör en acceptabel risk. Sammanfattningsvis innebär det att om representativa halter av

en förorening i mark eller grundvatten inom ett förorenat område överskrider riktvärden kan

risk föreligga. Det är inte halten i ett enskilt jordprov som är avgörande för om

skyddsområdet påverkas negativt eller inte, utan den representativa halten för ett aktuellt

område (t.ex. ett delområde).

Spridning av PFAS-ämnen från identifierade källområden sker via grundvattnet och de

ytvattenflöden som avvattnar området. För scenariot mindre känslig markanvändning är

det skydd av grundvatten och ytvatten som är styrande för nivån av PFOS i mark, medan

skydd av markmiljön och hälsorisker har underordnad betydelse. De delmodeller som

beskriver utlakningen och transporten av PFOS till yt- och grundvatten är därför viktiga vid

beräkning av riktvärdet för PFOS i mark.

Hälsoriskerna med avseende på PFOS/PFAS i jord inom flygplatsområdet bedöms som

små. Det finns risker för marklevande organismer lokalt på brandövningsplatsen men detta

bedöms inte i första hand påverka riskbedömningen utan det är riskerna för yt- och

grundvatten som blir styrande för bedömningen.

Grundvatten som en naturresurs, t.ex. som potentiell dricksvattenresurs inom och

nedströms området anses inte vara aktuellt i detta fall. I närområdet finns inga vattentäkter

i varken jord eller berg och grundvattnet bedöms därför inte som en mycket värdefull

vattenförekomst. Dessutom är förutsättningarna i området för grundvattenuttag i jord

generellt dåliga. Inga kommunala vattentäkter nedströms källområdena finns heller

planerade. Ytvatten blir därför styrande för riskbedömningen. När det gäller skydd av

ytvatten finns det många osäkerheter att beakta vid bedömning. Spridningen är komplex

och transport av PFOS/PFAS kan ske via ytligt grundvatten, dräneringsdiken och lokala

fördjupningar i terrängen ut till recipient.

Akuta risker för markmiljö bedöms förekomma inom lokala begränsade områden som

omfattar källområdena 1 och 2 (nuvarande brandövningsplats), källområde 9 (läge terräng

norra) och källområde 10 (Försvarsmakten).

49(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

PFAS-ämnen är en komplex grupp av föroreningar. Tidigare forskning har visat att

transporten av PFAS i mark och grundvatten påverkas även av andra föroreningar som är

vanligt förekommande på brandövningsplatser, så som bränslen och klorerade

lösningsämnen. Tidigare studier påpekar därför att det är viktigt att även se på hur andra

föroreningar än PFAS påverkar utlakning och transport av PFAS i mark och vatten.

Från de i denna undersökning presenterade resultaten kan det konstateras att:

• PFAS-förorening härstammar från brandövningsplatsen och att mark, grundvatten och

ytvatten nedströms brandövningsplatsen är påverkade av PFAS.

• Medelhalter i mark är i storleksordningen 1,2 till 11 gånger över det generella riktvärdet

och medelhalter i grundvatten är i storleksordningen 3 till 1 400 gånger över det

generella riktvärdet. Därmed bedöms att det föreligger risk för negativa effekter på

miljön.

• Dag- och ytvatten är också påverkat (i dagvattenbrunn i storleksordningen 1,5–21 500

gånger över det generella riktvärdet, generellt i diken upp till 5 800 gånger över

riktvärdet medan uppmätta halter i älven är ca 300 gånger över det generella riktvärdet

(Länsstyrelsens värden upp till 1 600 gånger över)) medan analyserade halter i fisk är

inom normala nivåer, vilket indikerar att det sannolikt inte finns hälsorisker genom intag

av fisk.

Som ett led i att bedöma risker, utreda åtgärdsbehov och föreslå mätbara åtgärdsmål tas

det vanligtvis fram platsspecifika riktvärden (PSRV). Platsspecifika riktvärden tar hänsyn

till de förhållanden som råder i det aktuella området. Naturvårdsverket rapport 6871,

Vägledning om att riskbedöma och åtgärda PFAS-föroreningar inom förorenade områden,

anger att:

• Det preliminära riktvärdet för PFOS i grundvatten styrs av skyddet av grundvatten som

en naturresurs, följt av intag av grundvatten som dricksvatten samt skydd av ytvatten

respektive våtmark. Den låga flyktigheten hos PFOS gör att såväl exponeringsvägen

inandning av ånga i inomhusmiljö, som inandning av ånga vid bevattning, blir

försumbar. Riskerna vid intag av fisk från närliggande recipient respektive grönsaker

bevattnade med förorenat grundvatten är inte styrande för riktvärdet, men kan vara

aktuella risker i en platsspecifik situation med höga halter i grundvattnet samtidigt som

grundvattenresursen inte bedöms vara skyddsvärd och inget dricksvattenuttag sker.

• För det föreslagna preliminära riktvärdet för PFOS, för såväl mark som grundvatten,

har det valda angreppssättet för beräkning av exponering vid intag av dricksvatten

ingen praktisk betydelse. Eftersom det hälsoriskbaserade riktvärdet inte är styrande för

de preliminära riktvärdena, skulle dessa ha varit desamma även om intaget av

dricksvatten hade baserats på exponering av t.ex. spädbarn.

• I en platsspecifik bedömning kan det vara motiverat att göra avsteg från de antaganden

som ligger till grund för de preliminära riktvärdena för PFOS på samma sätt som gäller

vid framtagande av platsspecifika riktvärden för de föroreningar som omfattas av

Naturvårdsverkets vägledning (2009, uppdaterad 2016). Platsspecifikt kan situationen

50(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


vara annorlunda än vad som har antagits vid beräkning av generella riktvärden. Det

kan exempelvis vara andra exponeringsvägar än dem som omfattas av

beräkningsmodellen, att den platsspecifika markens genomsläpplighet är högre eller

lägre än i den generella modellen eller att den lokala utspädningen som sker när

förorenat grundvatten strömmar ut i en recipient skiljer från det generella scenariot.

Beaktandes de förutsättningar som bedöms råda vid Umeå Airport, jämfört med de

parametrar som listas i punkterna ovan, är det sannolikt att även framtagande av

platsspecifika riktvärden resulterar i förslag om åtgärd utifrån nuvarande kunskapsläge.

Därmed föreslås att PSRV i stället tas fram som en del av åtgärdsutredningen. På så sätt

är det möjligt att bättre anpassa de framtagna PSRV efter de åtgärder som anses rimliga,

t.ex. specifika schaktdjup, möjliga täckåtgärder eller avledning/rening av dag/grundvatten.

51(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

6 Bedömning av åtgärdsbehov

Utifrån kartläggning av halter PFAS-ämnen vid Umeå Airport är det identifierat ett antal

källområden där förhöjda halter av PFAS-ämnen har detekterats i mark, grundvatten och

ytvatten. För markmiljö förekommer lokala begränsade områden som klassas som akuta

risker och dessa omfattar källområde 1 och 2 (nuvarande brandövningsplats), källområde

9 (läge terräng norra) och källområde 10 (Försvarsmakten). Riskbedömningen visar att

skydd av grund- och ytvatten blir styrande för bedömning av riktvärden för PFOS i mark.

De undersökningar och den riskbedömning som genomförts vid Umeå Airport visar att det

finns ett åtgärdsbehov för ovannämnda identifierade delområden vad gäller att reducera

risker för markmiljön samt minska spridning från området. Det beräknade läckaget av PFAS

bedöms också vara av sådan storleksordning att det inte kan uteslutas att det kan ha en

påverkan på recipienten Umeälven. Om åtgärd inriktas på områden där höga halter PFAS

påträffats kan det med relativt små medel bidra till en kraftigt reducerad totalrisk.

Egenskaper hos olika PFAS-föreningar varierar vilket gör att en åtgärdsmetod som är

effektiv på en PFAS-förening inte nödvändigtvis fungerar för en annan. De metoder som

tillämpas inom PFAS-förorenade områden är förenade med ett flertal osäkerheter såsom

effekterna av åtgärder, erfarenhet från tidigare utföranden, kostnader och behandlingstider.

Vanliga åtgärdsstrategier inkluderar reduktion av källområde, långsiktig haltövervakning,

administrativa åtgärder, grundvattenrening och behandling av föroreningsplym.

En åtgärdsutredning för Umeå Airport är därför nästa steg i PFAS-frågan. Osäkerheter

gällande dagvattensystem kvarstår dock ännu. Utredning av dagvatten behövs som ett

första steg för att dimensionera åtgärd och föreslå rätt typ av åtgärd.

52(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


7 Osäkerheter

- För hela flygplatsområdet är det oklart på vilket djup dagvattensystemet ligger. Det

påverkar hur stor uttransporten blir genom detta. Dock ger beräkningar av

masstransport i grundvatten och dagvatten vissa indikationer på hur det ser ut.

- I framför allt södra delen av flygplatsområdet är det oklart hur avrinningen sker.

Där finns flera diken och flera tänkbara avrinningsvägar. Då nivåer på

dagvattensystemet saknas är det är också till viss del oklart om grundvatten kan

rinna ut i dagvattensystemet eller om det huvudsakligen strömmar under detta.

- Avrinningen mot diket i söder, där provtagningspunkten YT10 finns, är oklar då

rullbanan har förlängts ut över ett område som tidigare utgjorde vägen mot Obbola.

- Det är oklart vilka PFAS-halter som sprids från kommunens nuvarande

övningsområde som ligger mellan flygplatsområdet och älven (uppströms punkten

UME1).

- Umeälven är sannolikt recipient för utsläpp av PFAS från andra källor än Umeå

Airport. Någon sådan inventering har dock inte gjorts. En total riskbedömning av

älven är därför svår att utföra.

- Det är svårt med analys av fisk då det inte går att avgöra var fisken huvudsakligen

har vistats. Det är därför svårt att dra några slutsatser avseende föroreningskälla

utifrån provtagning och analys av fisk i recipienten.

- Hänsyn till bakgrundshalter i mark och grundvatten borde tas. Dels är det inte

rimligt att riktvärden är lägre än lokala eller regionala bakgrundshalter, dels ska

föroreningar i mark inte ge upphov till ett oacceptabelt tillskott av föroreningar till

grundvattnet. Uppgifter om bakgrundshalter av PFAS i mark är för närvarande

mycket begränsade, men kunskap om bakgrundshalter av PFAS kommer sannolikt

att öka i framtiden (SGI, 2015). Rekommendationer om att underlag för att bedöma

bakgrundshalter ska tas fram i samband med PFAS-undersökningar bedöms

därför komma i större fokus.

- Kunskap gällande de toxikologiska egenskaperna hos PFOS och PFOA fördjupas

med tiden och det finns starka indikationer på att ämnena kommer att bedömas

vara mer toxiska än vad man gjort tidigare. Detta kommer att påverka

beräkningarna för ett hälsobaserat riktvärde vilket i sin tur kommer att påverka

riktvärden för både mark och grundvatten.

53(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

8 Fortsatt arbete

- För att få bättre kontroll på var utflödena sker behöver dag- och ytvattensystemet

mätas in.

- Flödesmätning i alla diken där avrinningen är oklar bör övervägas. Detta gäller

framför allt södra delen av flygplatsområdet intill nuvarande BÖP.

- Utökad åtgärdsutredning som även inkluderar kostnadsskattning och riskvärdering

för föreslagna åtgärder. Åtgärdsutredningen bör inkludera redan föreslagen utökad

utredning av dagvatten som ett delmoment för att möjliggöra dimensionering av

åtgärd och för att föreslå rätt typ av åtgärd.

- Det rekommenderas att man inom utredningar av PFAS-förorenade områden även

tar fram underlag för att bedöma andra källor till PFAS i regionen (SGI, 2015).

- Uppdatering av bedömningar där hälsobaserade riktvärden ingår, efter att värden

från EFSA är fastställda.

54(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


9 Sammanfattande slutsatser

Utifrån kartläggning av PFAS-halter vid Umeå Airport är det nu identifierat huvudsakliga

källområden där förhöjda halter av PFAS-ämnen har detekterats i både mark och

grundvatten. Störst mängd PFAS i jord och grundvatten finns vid den nuvarande

brandövningsplatsen. Från den nuvarande brandövningsplatsen sprids föroreningarna

både mot Degernäsbäcken och via dag- och grundvatten till Umeälven. För

flygplatsområdet i sin helhet bedöms den dominerande spridningsvägen vara via

dagvattensystemet till Umeälven, men en betydande spridning sker även med grundvatten

till Umeälven samt via Degernäsbäcken till Storrinneln.

För markmiljö förekommer delområden som klassas som akuta risker och dessa omfattar

nuvarande brandövningsplats (källområde 1 och 2), ett övningsområde i norra delen

(källområde 9), samt ett område där Försvarsmakten bedrivit övningar (källområde 10).

Hälsoriskerna med avseende på PFAS i jord inom flygplatsområdet bedöms som små, men

lokalt inom nämnda områden finns risker för marklevande organismer.

Halter PFAS-föreningar i mark och grundvatten är över generella riktvärden. Därmed

bedöms det att det föreligger risk för negativa effekter på miljön. Ytvatten är också påverkat

men halterna i fisk verkar fortfarande vara inom normala nivåer, vilket indikerar att det

sannolikt inte finns hälsorisker genom intag av fisk.

De undersökningar och den riskbedömning som genomförts för Umeå Airport visar att det

finns ett åtgärdsbehov för ovannämnda identifierade delområden vad gäller att reducera

risker för markmiljön samt minska spridning från området. En åtgärdsutredning som även

inkluderar kostnadsskattning och riskvärdering för föreslagna åtgärder rekommenderas

därför som nästa steg. Åtgärdsutredningen bör inkludera utökad utredning av dagvatten

som ett delmoment för att möjliggöra dimensionering av åtgärd och föreslå rätt typ av

åtgärd.

55(56)

RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

10 Referenser

EFSA, 2008. Perfluorooctane sulfonate (PFOS), perfluorooctanoic acid (PFOA) and their

salts – Scientific Opinion of the Panel on Contaminants in the Food chain, EFSA Journal,

653, 1-131.

EFSA, 2018. CONTAM Panel (EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain), Knutsen

HK, Alexander J, Barregard L, Bignami M, Bruschweiler B, Ceccatelli S, Cott rill B, Dinovi

M, Edler L, Grasl-Kraupp B, Hogstrand C, Hoogenboom LR, Nebbia CS, Oswald IP,

Petersen A, Rose M, Roudot A-C, Vleminckx C, Vollmer G, Wallace H, Bodin L, Cravedi J-

P, Halldorsson TI, Haug LS, Johansson N, van Loveren H, Gergelova P, Mackay K,

Levorato S, van Manen M and Schwerdtle T, 2018. Scientific Opinion on the risk to human

health related to the presence of perfluorooctane sulfonic acid and per fluorooctanoic acid

in food. EFSA Journal 2018;16(12):5194, 284 pp. https://doi.org/10.2903/j.efsa.2018.5194

EU, 2011. Perfluorooctane sulphonate (PFOS). PFOS EQS Dossier 2011. Supporting

background documents 2012 Priority Substances proposal - EQS dossiers: The European

Commission. https://circabc.europa.eu/faces/jsp/extension/wai/navigation/container.jsp

Hav- och vattenmyndigheten, 2013. Hav- och vattenmyndighetens föreskrifter om

klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19.

KEMI, 2014. Kartläggning av brandsläckningsskum, PM 3/14, Kemikalieinspektionen.

Naturvårdsverket, 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenade ämnen, Stöd till

vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN. Rapport 5799.

Naturvårdsverket, 2009. Riskbedömning av förorenade områden. Rapport 5977.

Naturvårdsverket, 2019. Vägledning om att riskbedöma och åtgärda PFAS-föroreningar

inom förorenade områden, rapport 6871.

SGI, 2015. Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten,

SGI Publikation 21, Statens geotekniska institut.

SLV, 2019. Information hämtad från Livsmedelsverkets webbplats.

https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--

kontroll/dricksvattenproduktion/riskhantering-pfaa-i-

dricksvatten?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg==&_t_q=pfos&_t_tags=language:sv,sit

eid:67f9c486-281d-4765-ba72-

ba3914739e3b&_t_ip=195.66.47.242&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_Articl

ePage/_ee4f9186-1e8a-452c-a83d-

fc93d9de77b3_sv&_t_hit.pos=8&AspxAutoDetectCookieSupport=1#Hälsomässig

bedömning av fynd av PFAS i dricksvatten och åtgärdsgränsen

Sweco, 2015. PM Grundvattenförhållanden vid Umeå Airport, 2015-11-02.

Vestergren, R., Orata, F., Berger, U., Cousins, I.T., 2013. Bioaccumulation of perfluoroalkyl

acids in dairy cows in a naturally contaminated environment. Environ Sci Pollut Res

DOI10.1007/s11356-013-1722-x.

https://doi.org/10.2903/j.efsa.2018.5194

https://circabc.europa.eu/faces/jsp/extension/wai/navigation/container.jsp

https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/dricksvattenproduktion/riskhantering-pfaa-i-dricksvatten?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg==&_t_q=pfos&_t_tags=language:sv,siteid:67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=195.66.47.242&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ArticlePage/_ee4f9186-1e8a-452c-a83d-fc93d9de77b3_sv&_t_hit.pos=8&AspxAutoDetectCookieSupport=1#Hälsomässig bedömning av fynd av PFAS i dricksvatten och åtgärdsgränsen








56(56) RAPPORT

2019-07-01, REV. 2019-09-11

SLUTRAPPORT

PFAS UMEÅ AIRPORT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Vägverket konsult, 2008. PM-miljö – Kompletterande undersökningar vid Umeå Airport,

2008-11-12.

rapport - umeå kommun

Documents