Digitalt berättande I den här modulen får du inblick i hur du och dina elever kan arbeta med digitaltberättande inom olika medier såsom film, ljud och bild. Modulen tar också upp hurpublika arbetssätt kan utveckla din undervisning och du kommer att få kunskap omhur du kan utvidga ditt kollegium genom att ta aktiv del i olika forum på nätet. Deavslutande delarna av modulen handlar om hur digitaliseringen av undervisningenockså påverkar och skapar nya möjligheter för ditt bedömningsarbete.

Modulen syftar till att du som lärare ska fördjupa din förståelse för och förtrogenhet attutnyttja digitaliseringens möjligheter i din undervisning. Till exempel kommer du att fåplanera och utföra en aktivitet med dina elever där den digitala berättelsen står i fokus.I den här modulen har handledaren ett extra ansvar gällande att ta fram den digitalapresentationsyta som ni i kollegiet tillsammans kommer att använda er av i modulen.Därför finns under del 2 i modulen ett dokument som riktar sig till dig som handledarei vilket du kan få stöd i den uppgiften. Om ni är flera handledare på din skola kan nigärna arbeta tillsammans när ni väljer digital presentationsyta.

Modulen består av åtta delar:

1. Digitalt berättande - vad och varför?2. Nätet i undervisningen3. Dela digitalt4. Elever producerar digitalt5. Bedömning i digitala lärmiljöer 6. Att använda film i lärandesyfte7. Publika arbetssätt8. Digitalt berättande – en sammanfattning

Revision: 21 Datum: 2018-11-16

Del 1. Digitalt berättande – vad ochvarför?Modulens första del redogör för begreppet digitalt berättande. I den här delen får duoch dina kollegor ta del av historiken kring det digitala berättandet och hur berättandetkan se ut i klassrum idag. Delen svarar på frågor som:

• Vilka olika typer av digitalt berättande finns?• Varför ska du och dina kollegor arbeta med digitalt

berättande?

Den aktivitet du kommer att planera för i moment C i den härdelen kommer du sedan att genomföra i del 4 av modulen Digitalt berättande.

Del 1: Moment A - individuell förberedelseTa del av materialet och för kontinuerligt anteckningarmedan du läser, tittar eller lyssnar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant,viktigt eller saker som förvånar dig. Skriv ner idéer och tankar kring hur du, utifrånmaterialet, kan utforma och utveckla din egen undervisning. Dina anteckningar bildarunderlag för de kollegiala diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B.

LäsLäs artikeln ”Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det iundervisningen?”

Se filmSe filmen ”Digitalt berättande – svenska årskurs 3 grundskola”.

Se filmen "Digitalt berättande – matematik årskurs 3 gymnasiet”.

MaterialVad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det iundervisningen?I.Söderman och A-C. Klinga

Digitalt berättande – svenska årskurs 3 grundskolahttps://www.youtube.com/watch?v=CHnZgKW4YWoFilformatet kan inte skrivas ut

Digitalt berättande – matematik årskurs 3 gymnasiethttps://www.youtube.com/watch?v=zeZvWRHdI_cFilformatet kan inte skrivas ut

Revision: 21 Datum: 2018-11-16

Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen?

November 2016

www.larportalen.skolverket.se 1 (8)

Digitalisering - grundskola och gymnasieskola Modul: Digitalt berättande Del 1: Digitalt berättande – vad och varför?

Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det

i undervisningen?

Ida Söderman, lärare/utvecklingsledare och Anki Demred Klinga, lärare/it-pedagog

Allt börjar med en bra historia. I alla tider har vi människor berättat och delat historier med

varandra. Denna förmåga är en av våra allra starkaste drivkrafter för lärande och förståelse

(Skolverket, 2015). Digitala verktyg har gett oss fler möjligheter än någonsin att skapa och

sprida våra berättelser eftersom tekniken är lättillgänglig och lätthanterlig. Oavsett vilken

teknik som kommer att finnas i framtiden, så kommer människor att fortsätta att berätta

och distribuera sina historier.

Enligt Jason Ohler (2013), forskare, lärare och författare finns det inte några genvägar för

att en digital berättelse ska bli lyckad. Berättelsen blir aldrig bättre bara för att den är digital.

Det är lätt att överväldigas av alla möjligheter som digitala verktyg kan ge. Men digitalt

berättande handlar först och främst om berättandet, i andra hand om det digitala. Det

krävs en genomarbetad historia för att den slutliga produkten ska bli bra. Berättelsen måste

vara tydlig, organiserad och fängslande. Ohler menar att digitala verktyg fungerar som en

förstärkare, om din berättelse inte är bra blir detta än tydligare med tekniken. En

fungerande liknelse är att musiken blir inte bättre om du ger en dålig gitarrist en bättre

förstärkare. Det är därför av största vikt att eleverna får undervisning, stöd och möjligheter

att skapa grunden och förståelse för vad en god berättelse är innan de fokuserar på tekniken

i sig.

Vad är digitalt berättande?

Termen Digitalt berättande kommer från engelskans Digital Storytelling. I början av 1990-

talet grundades San Fransisco Digital Media Center; en organisation som skapade ett

koncept vilket fokuserade på att låta personliga historier berättas med hjälp av digitala

verktyg. Grundarna av organisationen, Dana Atchley, Joe Lambert och Nina Mullen,

upptäckte snart att även människor med ingen eller relativt lite erfarenhet av digital teknik

på ett enkelt sätt lyckades skapa starka digitala berättelser. Berättelserna publicerades på

Internet. Konceptet fick namnet Digital Storytelling, i Sverige digitalt berättande, och växte

snabbt över världen.

Center for Digital Storytelling utvecklade sju element som fick fungera som redskap i

skapandet av en historia, men som också blev en beskrivning av innehållet i konceptet.

Sammanfattat ska den digitala berättelsen innehålla (Lambert, 2010):

• ett budskap och en poäng

• dramatik

• emotionellt berörande stoff

Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen?

November 2016

www.larportalen.skolverket.se 2 (8)

• en personlig röst som förmedlar budskapet

• auditiva komponenter för att förstärka innehållet

• en väldisponerad presentation

• ett tempo som håller publikens intresse vid liv

Från att inledningsvis ha varit en relativt styrd aktivitet, kan vi idag konstatera att digitalt

berättande snarare beskrivs som en berättarform som använder digital teknik för att

kombinera ett fritt antal medier, exempelvis stillbild, rörlig bild, musik, ljud, berättarröst, till

en kort, sammanhängande berättelse. Idag är det vanligt att utgå ifrån exempelvis ett tema,

en tanke, ett arbetsområde eller en idé när de digitala berättelserna skapas. Ohler (2013)

klassificerar två typer av berättelser; personliga och akademiska, där den personliga

berättelsen i större utsträckning utgår ifrån en historia. Att skapa berättande och poetiska

texter, presentationer, biografier, personporträtt och cv:s är exempel på personliga

berättelser. Instruktioner, begreppsförklaringar, rapporter, demonstrationer för att utforska

och undersöka ett ämnesinnehåll är akademiska varianter. Naturligtvis går de båda

varianterna att kombinera.

Att skapa digitala berättelser handlar i stor utsträckning om att arbeta med och utveckla de

språkliga förmågorna. Det är genom språket vi skapar sammanhang och meningsfullhet.

Ohler (2013) menar att oavsett om en digital berättelse i dess slutgiltliga form innehåller text

eller inte, så bör processen till slutprodukten göra det. Planeringsarbetet av en digital

berättelse innebär att eleverna, i kortare eller längre form, strukturerar upp innehållet i ett

manus och/eller en serieliknande översikt, en så kallad storyboard.

Alla texter tillhör en specifik genre, där det finns en given struktur, ordval och språkliga

drag. Detta gäller även digitala berättelser, som skulle kunna beskrivas som multimodala

texter. Multimodala texter kan enligt Björkvall (2009) bestå av skrift och bild (exempelvis en

serie), tal och musik (som en radioreklam), rörliga bilder och musik (som en musikvideo)

samt rörliga bilder, tal och musik (exempelvis en film). Wedin & Hedman (2013) skriver att

”multimodala texter är alltså texter där man anvander flera uttrycksformer i samverkan”.

Eleverna behöver hjälp att möta de multimodala texterna och få veta hur de ska tolka och

hantera dem. Det är skillnad på hur vi tar till oss information i en film, jämfört med hur vi

tar till oss information i en text. Vårt sätt att ta till oss information är beroende av flera

faktorer, som till exempel vilken genre informationen tillhör, vilken kontext informationen

finns i och vilket medie informationen framförs via (Rasmusson, 2015).

Genom att eleverna själva skapar multimodala digitala berättelser får de en djupare

förståelse för deras komplexitet och för vilka möjligheter de ger till delaktighet i och

påverkan på samhället. Idag pratas det emellanåt om barn och unga som digitala infödingar,

vilket innebär att de i princip redan från födseln växer upp omgivna av digital teknik. Bland

10-11-åringarna har 64 procent någon gång skapat eget innehåll på internet, men bara 35

procent använder internet dagligen i skolarbetet. 22 procent använder aldrig internet i

Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen?

November 2016

www.larportalen.skolverket.se 3 (8)

skolan. (Findahl & Davidsson, 2015) Det föranleder oss att anta att elever idag behöver

hjälp med att förstå hur och varför digitala verktyg kan användas i en lärandeprocess.

Olika typer av digitalt berättande

Det finns en uppsjö av applikationer och webbaserade tjänster som möjliggör ett enkelt och

kreativt skapande där text, bild, foto, film och ljud kan samspela. Att som lärare förhålla sig

kritisk till valet av verktyg och resonera kring vilka möjligheter, fördelar respektive

nackdelar ett visst verktyg ger i lärprocessen är av vikt och något som bör problematiseras i

lärarlaget. Verktyget ska inte vara målet, endast ett möjliggörande medel.

När berättelsen byggs av bild och foto

Bilder har alltid haft en språklig funktion, de finns överallt omkring oss, de finns som en

naturlig del av vår vardag och är en del av vår kultur. Bilden kan användas som

ämnesövergripande uttrycksform och behöver därmed inte bara finnas som ett enskilt

isolerat ämne i skolan utan kan integreras i alla de olika skolämnena. Ordet “bild”

förekommer över 140 gånger i fler än tio kursplaner i Lgr 11 (Skolverket, 2011), och nämns

i flera ämnesplaner för gymnasieskolan (Skolverket, 2011). Bilder och foton är enkla att

redigera och publicera och därigenom tillgängliga medier för alla åldrar. Elever kan själva

berätta och dokumentera utifrån bilder och dessa kan fungera som stöd, både för minnet

och språket. I digitalt berättande kan alla sorters foton och bilder användas, och naturligtvis

också allt som går att fotografera.

Skolverket (2016) betonar seriernas positiva effekt. Kombinationen av bild och text i serier

är en framgångsfaktor när det gäller läsutvecklingen för många elever. Att själva kunna

skapa och enkelt dela egna serier är numera möjligt på flera olika sätt.

När film berättar

Precis som med bilder så går film att använda sig av oavsett vilket ämne man undervisar i.

Filmen gör det möjligt för eleven att visa sina förmågor på andra sätt än att skriva, vilket

kan gynna elever som har svårigheter med att uttrycka sig i text. En film som digital

berättelse kan användas för att utveckla sin berättarförmåga, redovisa kunskaper,

dokumentera en laboration eller en process.

Ytterligare ett exempel på att berätta med film är skärminspelning. En skärminspelning är

en film som spelar in det du gör på datorn/läsplattan och är ett vanligt moment i det s.k.

flippade klassrummet. Ett flippat klassrum innebär förenklat att läraren gör inspelade

genomgångar, vilka eleverna tar del av innan lektionen som förförståelse, vilket ger tid och

utrymme i klassrummet för mer diskussioner och laborativt arbete. En skärminspelning kan

även användas för att låta eleven spela in sitt arbete och på så sätt dokumentera sin

arbetsprocess.

När berättelsen består av ljud

Möjligheterna att dokumentera eller föreviga samtal och muntliga framföranden har

historiskt varit begränsade. Vi kan numera hantera det talade ordet på samma sätt som det

Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen?

November 2016

www.larportalen.skolverket.se 4 (8)

skrivna, vi kan dokumentera och vi kan redigera det. Muntliga berättartraditioner har flera

årtusenden på nacken. Oavsett hur högteknologiska vi blir, kommer de muntliga

berättelserna att bestå som en av våra främsta och mest kraftfulla former av

kommunikation.

Digitala berättelser som består av ljud är i sin enklaste form en oredigerad ljudfil. Det kan

även vara en mer bearbetad och redigerad ljudfil, exempelvis i form av en podcast. En

podcast är ett slags radioprogram som enkelt kan publiceras på Internet genom olika

plattformar och kan bäddas in eller länkas på t.ex. en klassblogg. Ljudinspelningar innebär

att eleven får använda sig av fler nyanser av sitt språk än bara det skrivna. Det innebär

dessutom att elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter får möjlighet att delta och

visa sina förmågor utan att det skrivna ordet blir en tröskel.

När bild och film förstärks av ljud

I läroplanerna för både grundskolan och gymnasieskolan framgår det att eleverna ska

kombinera, variera och förstärka sitt budskap såväl muntligt, skriftligt som med bilder och

ljud (Skolverket 2011). I läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011) går det

exempelvis i syftestexterna i ämnesplanerna i historia och samhällskunskap att läsa:

“Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att presentera resultatet av sitt arbete

med hjälp av varierande uttrycksformer, såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av

modern informationsteknik.” Eleverna ska således i både grundskolan och gymnasieskolan

uppmanas och uppmuntras till att kombinera dessa uttrycksmedel.

I ovanstående stycken har stillbildens, filmens och ljudets möjligheter för att skapa digitala

berättelser i undervisningen diskuterats var för sig. Men när dessa kombineras kan eleverna

förstärka sitt budskap på ännu fler och effektivare sätt. Eleven kan förtydliga en process

genom att lägga på en berättarröst till antingen stillbilder eller en film. Eleven kan även

förändra en känsla i en film eller bild helt genom valet av musik. Ohler (2013) menar att

bilden ger oss information, medan musiken berättar hur vi ska känna.

När berättelsen är interaktiv

Interaktiva berättelser är historier där handlingen till viss del formas av läsaren. Då och då

under berättelsens gång får läsaren välja mellan olika möjliga fortsättningar. Fortsättningen

beror sedan på vad läsaren svarar. Detta innebär att läsaren kan lockas att läsa om texten

flera gånger för att se hur den skulle kunna varieras genom olika val. I dagsläget finns fler

olika digitala tjänster för att skapa egna interaktiva berättelser, så som Glogster, Thinglink

och Inklewriter. Det finns flera vinster med att låta eleverna skapa egna interaktiva

berättelser. Eleverna utvecklar ett kreativt tänkande, får förståelse för vikten av en klar

kommunikation och får även arbeta med en systematisk analys då de ska designa de olika

interaktiva momenten (Ohler, 2013).

När berättelsen är förstärkt eller virtuell

Tekniken utvecklas med en otrolig hastighet och två tekniker som de senaste åren har blivit

mer kända för allmänheten är augmented reality (förstärkt verklighet) och virtuell reality

Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen?

November 2016

www.larportalen.skolverket.se 5 (8)

(virtuell verklighet). I den förstärkta verkligheten skapas ett lager på den verkliga världen.

Eleverna tar del av en berättelse genom interaktion med ett digitalt verktyg. Ett nyligen

uppmärksammat exempel på Augmented reality är spelet Pokémon Go.

I den virtuella verkligheten ersätts riktiga sinnesintryck, till exempel syn och hörsel, med

virtuellt framkallade. Lärare har länge använt simuleringar och olika sätt att visualisera för

att underlätta, konkretisera och skapa förståelse kring olika moment eller arbetsområden.

Den virtuella verkligheten gör det möjligt att få uppleva platser, miljöer och situationer och

eleverna kan resa i tid och rum utan att lämna klassrummet. Eleven kliver in i den virtuella

miljön och blir en del av berättelsen.

Varför ska vi använda digitalt berättande i skolan?

Genlott och Grönlunds (2016) forskning visar på vikten av att kombinera skolans

digitalisering med en strukturerad metod för undervisningen. De undersökte tre

referensgrupper i årskurs 3 i grundskolan. Resultaten på elevernas nationella prov visade att

de elever vars lärare använt en strukturerad metod kopplat till digitala verktyg ökade sina

resultat markant jämfört med övriga kontrollgrupper. De elever som däremot fått använda

sig av digital teknik i undervisningen utan någon särskild metod , fick istället sämre resultat

än de elever som inte alls använt digital teknik.

Att hitta stöd för digitala berättelser i styrdokumenten är relativt lätt. Skolan ska ansvara för

att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

kommunikation, skapande och lärande. (Skolverket 2011) Verb som beskriva, redogöra,

formulera och kommunicera är återkommande förmågor i alla ämnen. I många kursplaner

för grundskolan står det att eleven ska dokumentera med hjälp av olika uttrycksformer

vilket kan rymma olika varianter av multimodala uttryck. Liknande formuleringar finns i

läroplanen för gymnasiet då eleven ska kunna kommunicera och presentera kunskaper,

bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier. Möjligheterna till detta är stora i

digitala berättelser.

Genom att arbeta med digitala berättelser utvecklar eleverna digital kompetens. De lär sig

hantera digitala verktyg i en lärsituation, vilket ger dem användbara kunskaper inför ett

kommande arbetsliv. I förslaget om förändringar i styrdokumenten tydliggör Skolverket

(2016) att utbildningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens.

Det finns flera faktorer som gör användandet av digitala berättelser viktiga i skolan.

Kreativitet, motivation och anpassade arbetsuppgifter ökar elevernas möjlighet att lyckas i

skolan.

Kreativitet, motivation och anpassade arbetsuppgifter

Fleischer och Kvarnsell (2015) skriver att den utökade tillgången till digitala verktyg ger

större möjligheter att producera annat än skriven text, vilket de menar kan vara ett uttryck

för kreativitet. Att vara kreativ i klassrummet har blivit enklare tack vare tillgången till

digitala verktyg. I en språklig kontext är det lätt att likställa kreativitet med att kunna och

våga leka med ord för att skapa betydelse eller känsla. Det kan innebära mer än så. Att vara

Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen?

November 2016

www.larportalen.skolverket.se 6 (8)

kreativ är att förstärka orden, ibland med fler eller andra ord, men andra gånger med

multimodala medel.

Motivation och elevens skolprestation är stark sammankopplade (Wery & Thomson, 2013).

En motivationshöjande faktor hos eleverna är att använda digitala verktyg i klassrummet

(Fleischer & Kvarnsell, 2015). Genom att få jobba tillsammans med andra, på ett kreativt

sätt och få möjlighet att styra arbetsgången och välja digitalt medie, skapas större

engagemang för ämnet. Detta ligger även i linje med läroplanen där det tydligt framgår att

läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningens innehåll.

En autentisk publik är en av de saker forskning konstaterar kan fungera motivationshöjande

i skolan (Wery & Thomson, 2013). När elever vet att de kommer att publicera sina digitala

berättelser på en digital presentationsyta, exempelvis en blogg, är sannolikheten stor för att

engagemanget i skapandeprocessen ökar. Det i sin tur leder till en mer långsiktig och

djupare förståelse för ämnesinnehållet (Ohler, 2013). Med digitala verktyg kan eleverna få

mottagare från hela världen. I syftestexten i kursplanen för svenska och svenska som

andraspråk (Skolverket, 2011, s. 223) går det att läsa att “eleverna ska ges förutsättningar att

utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang”.

Att arbeta med digitala berättelser innebär att uppgiften enklare kan anpassas till varje elev.

Tillgången till enkla berättandeverktyg inom olika medier ger fler elever möjighet att visa

sina förmågor. Eleverna kan nu visa sina kunskaper muntligt, skriftligt, med hjälp av bilder

eller film samt genom olika kombinationer av dessa medier.

Att ge eleverna en möjlighet att använda fler förmågor än de som endast är kopplade till

skriftspråket stöttar elevernas språkutveckling. Det är, enligt styrdokumenten, lärarens

ansvar att organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och

kommunikationsutveckling.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis ger arbetet med digitala berättelser skolan många möjligheter:

● Mångsidigt: Det finns inte en digital berättelse, det finns oändliga variationer.

● Kreativitet: Det ger elever möjligheter att utforska olika digitala berättelsers

innehåll, form och känsla. Alla medier bidrar på olika sätt i produktionen och

elever får möjlighet att laborera och se hur olika uttryckssätt påverkar berättelsens

innehåll.

● Stora möjligheter till differentiering: Alla elever kan ges möjlighet att visa sina

kunskaper på fler sätt än endast de som är bundna till skriftspråket.

● Publikt arbetssätt: Digitala berättelser är lätta att publicera publikt. Elever kan

därmed få en autentisk mottagare.

Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen?

November 2016

www.larportalen.skolverket.se 7 (8)

● Motivation: Viktigt för elevernas kunskapsutveckling är motivation. Ett mångsidigt,

kreativt arbetssätt med möjligheter till både differentiering och publikt

publicerande är nyckelfaktorer i undervisningen.

Referenser

Litteratur

Björkvall, Anders. (2009) Den visuella texten: multimodal analys i teori och praktik.

Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Findahl, Olle & Davidsson, Pamela. (2015) Svenskarna och Internet, Stockholm: IIS

Tillgänglig: https://www.iis.se/fakta/svenskarna-och-internet-2015/

Fleischer, Håkan & Kvarnsell, Helena (2015). Digitaliseringen som lyfter skolan, teori

möter praktik. Stockholm: Gothia Fortbildning AB

Genlott, Annika Agelii & Grönlund, Åke (2016) Closing the gaps - Improving literacy and

mathematics by ict-enhanced collaboration. Örebro: Örebro Universitet

Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131516300859

Lambert, Joe (2010). Digital Storytelling Cookbook. Berkley: Digital Diner Press Tillgänglig:

http://www.storycenter.org/inventory/digital-storytelling-cookbook

Ohler, Jason. (2013) Digital Storytelling in the Classroom - New Media Pathways to

Litteracy, Learning and Creativity. Thousand Oaks, CA : Corwin Press

Rasmusson, Maria. (2015) Det digitala läsandet (Akademisk avhandling i pedagogik)

Tillgänglig: http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdf

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket. (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011

Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705

Skolverket (2016) Nya språket lyfter! - följ elevens språkutveckling. Hämtad från

http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/svenska-och-

svenska-som-andrasprak/nya-spraket-lyfter-folj-elevens-sprakutveckling-1.196607

Skolverket (2016) Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella it-strategier för

skolväsendet - förändringar i läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen?

November 2016

www.larportalen.skolverket.se 8 (8)

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok

%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3668.pdf%3Fk%3D3668

Wedin, Asa & Hedman, Christina (2013). Flersprakighet, litteracitet och multimodalitet.

Lund: Studentlitteratur.

Wery, Jessica & Thomson, Margareta Maria (2013). "Motivational strategies to enhance

effective learning in teaching struggling students" i Support for Learning.

Webbsidor

Skolverket (2016) Vad har bilder med läs- och skrivutveckling att göra? Hämtad 2016-08-

17, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-

kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/vad-har-bilder-med-las-och-skrivutveckling-att-

gora-1.157523

Skolverket (2015) Elevers lust att förstå - en bortglömd drivkraft? Hämtad 2016-08-31 från

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-

andra/overgripande/elevers-lust-att-forsta-en-bortglomd-drivkraft-1.154935

Del 1: Moment B – kollegialt lärandeDiskuteraI diskussionen ska ni utgå från era reflektioner och det niantecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt omni tillsammans vill läsa delar av artikeln eller se någon av filmerna igen. Om ni vill kanni också använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet.

Förslag på frågor att diskutera:

• Vilka möjligheter ger ni eleverna att berätta? Vilken erfarenhet har ni av digitaltberättande?

• Vilka förmågor skulle kunna utvecklas med hjälp av digitala berättelser?

• Vilka olika typer av berättelser kan ni ge exempel på och hur skulle de kunnaanvändas i er undervisning? Vilka vinsterskulle de kunna ge?

• Hur skulle ni kunna kombinera arbetet med de språkliga förmågorna och digitalaberättelser?

• Vilka fördelar ser ni i att låta eleverna samarbeta kring digitala berättelser?

• Har ni sett några konkreta exempel på ökad motivation hos eleverna när dearbetat digitalt, och i så fall vilka?

• Vilka mottagare har era elever för sitt arbete? Når de en autentisk publik?

Gå in på kartan över skolor som deltar i kompetensutvecklingen. Länken finns i Seäven-rutan på modulpresentationen.

• Vilka möjligheter ser ni med att kontakta ochsamarbeta med någon av de andra som arbetar med modulen?

Planera och förberedNi kommer att få planera ett arbetsområde eller en aktivitet utifrån aktuellastyrdokument. Utgå ifrån ett arbetsområde eller en aktivitet du planerar att genomföramed en klass eller en grupp elever under de närmaste veckorna. Låt skapandet av endigital berättelse finnas med som ett arbetsmoment eller en slutprodukt.

I del 4 av modulen kommer du sedan att genomföra din planerade aktivitet samtreflektera kring och diskutera utfallet av den.

Del 1: Moment C – aktivitetSkapa planeringSkapa den planering som du förberett i moment B. Dokumenteraplaneringen så att du kan presentera den för dina kollegor i moment D. Ta med dinplanering till moment D.

Revision: 21 Datum: 2018-11-16

Del 1: Moment D – gemensam uppföljningPresenteraPresentera era pedagogiska planeringar för varandra.

DiskuteraFörslag på diskussionsfrågor:

• Vilka delar av planeringen kändes enkla respektive svåra att formulera?

• På vilket sätt kommer användandet av digitala berättelser bidra till en djupareförståelse för ämnesinnehållet?

• På vilket sätt kan den planerade aktiviteten anpassas utifrån elevernas olikabehov och nivåer?

• Vad har den digitala berättelsen bidragit med som tidigare inte varit möjligt?

• Hur ska du bedöma elevernas förmågor?

• Hur ska elevernas digitala berättelser få mottagare?

• Hur kan ni involvera eleverna i planeringsarbetet?

Om tiden räcker till, revidera planeringarna efter den återkoppling ni ger varandra.

Revision: 21 Datum: 2018-11-16