LANDA IGÖTEBORG!

Allt om hur det är att plugga på Göteborgs universitet

VI ÄR DINA GUIDER

TILL GÖTEBORGS

UNIVERSITET

Funderar du på att plugga i Göteborg? Då är det

säkert en massa saker du undrar över. Vi har bett

studenterna Anna, Carl-Johan och Mattias att dela

med sig av sina bästa tips och funderingar kring

brännande frågor, som hur man fixar en bostad,

hur det är att plugga på universitet och var man

kan ha kul i studentstaden Göteborg.

Dessutom kan du läsa intervjuer med studenter

från olika utbildningar. Kanske får du några bra

tips, om du är osäker på vilken väg du ska gå.

NAMN: Mattias Bolin

LÄSER: Musiklärarprogrammet

KOMMER FRÅN: Hässleholm

BOR: I studentlägenhet vidMarklandsgatan.

DÄRFÖR VALDE JAG GÖTEBORG:Jag sökte både till Malmö och Göteborgoch kom in här.

FRAMTIDSPLANER: Någon form avmusikkarriär. Vi får se hur långt det räcker.

NAMN: Anna Larsson

LÄSER: Folkhälsovetenskapligt program

KOMMER FRÅN: Lidköping

BOR: I hyresrätt i Majorna.

DÄRFÖR VALDE JAG GÖTEBORG:Jag ville till en lite större stad. Dessutom kände jag folk i Göteborg somrekommenderade mig att plugga här.

FRAMTIDSPLANER: Jag ska förändramänniskors liv.

NAMN: Carl-Johan Lindqvist

LÄSER: Engelska, fristående kurser

KOMMER FRÅN: Göteborg

BOR: Tillsammans med två kompisar i enfyra i Linnéstan.

DÄRFÖR VALDE JAG GÖTEBORG:För att jag trivs bra på hemmaplan.

FRAMTIDSPLANER: Jag vill inte ge uppmina konstnärsdrömmar redan nu. Därförvalde jag att läsa fristående kurser istället för ett helt program.

BÖRJA HÄR!

HEJ!

32

Hur hittar man en lägenhet i Göteborg och hur får manstudielånet att räcka? Här kommer några historier ur verkligheten.

CARL-JOHAN: Vi bor tre killar i en fyrarummare. Jag

kallar det för delat boende. Man måste vara fler än

fyra stycken för att det ska räknas som ett kollektiv

tycker jag. Fast en kille gör lumpen nu och är bara

hemma på helgerna så egentligen är vi bara två.

Mitt tips är att hitta några att dela med. Då blir det

billigare och dessutom lättare att hitta nåt nära stan.

ANNA: Jag stod i kö på en massa olika ställen. Sen

åkte jag till England ett halvår och då tappade jag

köplatsen. Mitt första boende var ett studentrum på

Johanneberg. Läget var bra men det var rätt sunkigt.

En bra grej med SGS är att man får behålla sin kö-

plats om man ”bara” får ett studentrum. Till slut blev

jag erbjuden en studentlägenhet. Men en vecka

efter att jag hade flyttat in fick jag erbjudande om en

”riktig” lägenhet, en 2:a i Majorna. Så det blev ett

snabbt flyttlass igen. Totalt tog det bara två år för

mig att gå från studentrum till förstahandskontrakt.

MATTIAS: För mig var det rätt knepigt att få bostad.

Eftersom jag var ny i stan och inte hade några kon-

takter så jag gick till Boplats Göteborg och ställde

mig i kö. Det var typ i maj när jag fick reda på att

jag hade kommit in. När det var en vecka kvar tills

jag skulle börja, fick jag besked om att jag hade fått

en lägenhet i Backa. Just då var jag glad över att få

något överhuvudtaget, men jag trivdes aldrig riktigt

där. Nu har jag flyttat till en studentlägenhet på Mark-

landsgatan som är jättefin, så jag är grymt nöjd.

ANNA: Man måste inte käka nudlar för att äta billigt.

Linssoppa är billigt och gott. Det är mycket billigare

att göra storkok än att äta fastfood. När jag bodde i

studentkorridoren var det en kille som skulle göra

ett storkok men glömde grytan. Köket brann ner så

vi fick ha köksvagn på gården i flera veckor.

MATTIAS: Jag får gage om jag spelar ute och sen

jobbar jag extra på Ikea ibland. I höst har jag 10–11

musikerjobb inbokade och det blir alltid fler. Det kan

vara allt möjligt – från bröllop och mingelmusik på

konferenser till spelningar på Sticky med nåt pop-

eller rockband. Den första terminen var det ju näs-

tan ingenting. Men sen bygger man upp ett nätverk

och så börjar det hända saker. Hade jag bara levt på

studiebidraget hade det blivit tufft. Mer än hälften

går till hyran. Men jag vill inte leva på nudlar. Det

livet passar inte mig.

CARL-JOHAN: Jag jobbar i kassan på Hemköp på hel-

gerna och en del vardagkvällar. Det funkar, fast det

gäller att plugga effektivt. Men visst. Det gäller att

hålla i pengarna och inte äta pizza tre gånger i veck-

an eller fika ute jämt. Fast jag tycker det hör till stu-

dentlivet att vara lite fattig.

ANNA: En rätt stor utgiftspost är alla böckerna som

du ska köpa. Ett bra tips är att börja leta böcker

redan innan kursen börjar. Ibland är det t ex kö på

vissa böcker på biblioteket. Sen ordnar man bok-

bord också i början av terminen. Då säljer 2:orna

sina böcker till 1:orna.

CARL-JOHAN: När det gäller kurslitteratur så är adres-

sen www.kurslitteratur.se bra att känna till. Det är

typ som studentlitteraturens Blocket.

BOPLATS GÖTEBORG– På Boplats Göteborg hittar dumånga lägenheter som passar digsom studerar, säger ShahbazKhan på Boplats Göteborg. Varjesommar ordnar vi också en bo-utställning speciellt för studenter. www.boplats.se

UNIVERSITETSBIBLIOTEKETBöcker är en stor utgift när dustuderar. Ett tips är att låna kurs-litteratur på Universitetsbiblioteket(UB). Tänk bara på att vara ute igod tid.

SGS– Ställ dig i bostadskö på vårwebbsida så fort du funderar påatt läsa i Göteborg. Det är kötidensom räknas, säger Gunnar Wike-hult på SGS Studentbostäder.www.sgsstudentbostader.se

BÄSTA

BOSTADSTIPSEN

Ställ dig i kö tidigt.

Du behöver inte ha kommit in på

en utbildning för att få stå i kö.

Kom ihåg att uppdatera din

köplats regelbundet. Särskilt

om du åker utomlands eller

ändrar mejladress.

Hur hittar man en lägenhet i Göteborg och hur får man studielånet att räcka? Här kommer några historier ur verkligheten.

54

NY STAD, NYA VÄNNER

Bästa fiken!Frank´s Coffe & Copå Kungsportsplatsen.

Dom har mycket gott kaffe.Cigarren på Järntorget, bra kaffe,

bra personal, bra läge.Café Zenith i Majorna.

Grym couscous sallad och

sköna människor.

NÄRHET TILL HAVETMed spårvägen kommer dusnabbt ut till havet och öarna.

KULTGenom KULT, kulturnyheter förstudenter, får Göteborgs studenterförmånliga erbjudanden till bl ateater, dans, spelningar, vernissage.– Vi jobbar med många avGöteborgs kulturarrangörer somgärna ser studenter i publiken,säger Ingela Clarholm, ansvarigför KULT.

VÄLKOMSTFESTI september anordnar Göteborgsuniversitet, Chalmers, GFS (Göte-borgs Förenade Studentkårer) ochGöteborg & Co en stor välkomst-fest för alla nya studenter i stan.

Vill du läsa mer om vad Göteborghar att erbjuda sina studenter, gåin på www.goteborg.com/student

ANNA: Oavsett om du är student eller inte så finns

det alltid något att göra här i Göteborg. Att kunna

gå ut en tisdagkväll t ex, det är underbart. Det finns

inte i min hemstad.

MATTIAS: Det finns många bra uteställen här och en

ganska fin musikscen. Nefertiti är speciellt för

Göteborg. Där finns inte bara bra jazz utan även

reggae, house mm. Varje tisdag har dom jam-kväll.

Då kan vem som helst gå upp och lira.

ANNA: Första halvåret var jag mycket på Avenyn.

Men inte nu längre. Nu blir det mer Linné och

Magasinsgatan. Det är bra drag på Tranquillo. Dom

har jättegoda mojitos. På Viktoriagatan finns också

många bra ställen med okej priser, Vasastan t ex.

CARL-JOHAN: Vi har inte så mycket studentliv med

nationer och så. Men det finns ju ett otroligt utbud

av nöjen som inte är arrangerade av universitetet.

Ställen med billig öl och bra klubbar med vettiga

inriktningar. Reggae-scenen är större än någon

annanstans. Och Scratch på Pustervik är lätt den

bästa hip-hop-klubben i Sverige. På djungeltrum-

man.se hittar du bra tips om klubbar.

ANNA: Om man gärna vill ha mer studentliv är ett bra

sätt att engagera sig i kårverksamhet. Jag är t ex med

och ordnar fester och introducerar nya studenter.

CARL-JOHAN: En sak som är bra med Göteborg är att

man kan cykla överallt. Man sparar mycket pengar

på det för kollektivtrafiken är ganska dyr.

ANNA: Havet är en sak som jag verkligen uppskattar

med Göteborg. Jag gillar att ta 11:an till Saltholmen

och fortsätta ut i skärgården med båtarna.

CARL-JOHAN: Jag hittar det jag kan begära här i

Göteborg. Det är ju inte som skivaffärerna i NY

kanske, men om man gillar böcker och skivor som

jag gör, så finns det massor av bra ställen. Det finns

också gott om småbutiker med annorlunda kläd-

märken. Kolla in Andra Långgatan, där finns det

massor med roliga affärer.

ANNA: Mitt tips är att hänga med på alla nollnings-

aktiviteter, typ stadsvandringar och pubrundor och

sånt. Speciellt om du inte känner någon i stan.

En solig höstdag i Göteborg är det lätt att älska Göteborg. Men detfinns massor att göra även en regnig tisdagkväll i januari.

76

Hur stor skillnad är det mellan gymnasiet och universitetet? Är det lättare att plugga på biblioteket än hemma? Guiderna berättar.

BÄSTA PLUGGTIPSEN:Plugga ihop. Flera är

klokare än en.

Du hinner inte läsa allt. Skumma

och plocka ut det viktiga.

Föreläsningsfria dagar

är inte lediga dagar.

STUDENTHÄLSAN– Det är mycket som är nytt ochovant när man börjar på universi-tetet, säger Jennie Skoglund påStudenthälsan. Då kan det vara tillstor hjälp att delta i någon av våragruppverksamheter för studenter,t ex våga-tala-kurser. Läs mer påwww.studenthalsan.se

ANNA: Det är ju en lite annan studiesituation jämfört

med gymnasiet. På universitetet kan du ha 2 000

sidor litteratur i en kurs och sen är det upp till dig

att sålla ut det som är viktigt.

CARL-JOHAN: Det är färre schemalagda lektionstimmar

jämfört med gymnasiet så det blir mycket ”fritid”.

ANNA: Försök att inte tänka på föreläsningsfria dagar

som lediga dagar. Det är dom inte. Du behöver den

tiden för att plugga. Ett tips är att diskutera med

kompisar. Flera huvuden är ju ofta klokare än ett.

CARL-JOHAN: Fast tänk på att om man sitter ett gäng

klasskompisar så blir det lätt att samtalet glider in

på annat, en fest eller någon lärare.

ANNA: Acceptera att du inte hinner läsa allt. Man

måste skumma sig igenom och försöka plocka upp

det som känns intressant och viktigt. Men en sak

som är enklare är att du bara läser ett ämne i taget.

CARL-JOHAN: Om man vet med sig att man har svårt

att koncentrera sig hemma så är det smart att sitta

kvar i universitetets lokaler, eller på typ biblioteket.

ANNA: Jag tycker att Handels bibliotek eller KTB

(Kurs- och tidningsbiblioteket) är absolut bäst. Där

finns det stora, tysta läsesalar. Man känner sig inte

instängd.

MATTIAS: För mig är det lite annorlunda. Jag har ju i

princip inga läsläxor. Däremot måsta jag öva mycket

på gitarren. Vi har särskilda övningsrum på Musik-

högskolan. Dessutom finns det replokaler som är

öppna till kl 24.

CARL-JOHAN: Centralbiblioteket vid Humanisten är

min favorit. Där finns det sköna läsrum och det är

rätt lite folk. Annars tycker jag att lärarna är den

stora skillnaden mot gymnasiet. Där blev jag positivt

överraskad.

ANNA: Överlag har vi haft väldigt bra föreläsare. Vi

har t ex haft Bengt Johansson, förre landslagsträna-

ren i handboll, som föreläsare. Fast en gång hade vi

en lärare i statistik som bara bläddrade PowerPoint-

bilder och läste innantill. Det var inte kul.

MATTIAS: Alla mina lärare är riktigt duktiga musiker.

Några är faktiskt världsmusiker. Anders Jormin är

t ex en riktig guru på kontrabas. Men det är klart att

alla är ju inte bra pedagoger. Rent generellt tycker

jag nog att dom äldre lärarna är bättre på att lära ut.

CARL-JOHAN: I engelskan har vi också några rätt

tunga namn, folk som har skrivit läroböcker och så.

FRÅGA STUDIEVÄGLEDNINGEN– Jag får ofta frågan, vad det är förskillnad mellan kurser och program,berättar studievägledare Christer Ek.Lite förenklat kan man säga att alluniversitetsutbildning består av kurser, men det finns två sätt attläsa på. Du kan själv kombinera fristående kurser till en examen ellerfölja ett program där kurserna ärbestämda i förväg. Läs mer på sid 31.

98

Nu har du fått en liten inblick i hur det är attplugga på Göteborgs universitet. Nu kommer ensnabb genomgång av de olika inriktningar somdet finns att välja mellan. Faktum är att detfinns cirka 1 500 olika kurser och program …

1110

Konst

INOM KONST KAN DU STUDERA• Design• Filmregi• Fotografi• Fri konst• Konsthantverk• Litterär gestaltning• Musik• Musikal• Opera• Teater

TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGEN• Filmproducent• Filmregissör• Fotograf• Författare• Grafisk designer• Inredningsarkitekt• Jazzmusiker• Keramikkonstnär• Klädformgivare, kostymdesigner• Komponist• Konstnär• Lärare med inriktning musik, bild, form• Medlem i symfoniorkester• Metallkonstnär• Musikalartist• Möbelformgivare, möbelsnickare• Operasångare• Organist• Produkt/Industriell designer• Skulptör• Skådespelare• Smyckekonstnär• Studiomusiker• Textilkonstnär• Världsmusikartist

LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.konst.gu.se

Ett typiskt TV-barn, uppväxt på MTV. Så beskriver

Gabriela Pichler sig själv. Drömmen om att bli regissör

kom sent, först efter gymnasiet förstod hon att den var

möjlig.

Mamma: städerska från Bosnien med fyra års skol-

gång. Pappa: lastbilschaufför från Österrike.

– Det var det första jag ville bli, lastbilschaufför, som

pappa, säger Gabriela Pichler.

Att läsa vidare var ingen självklarhet. Ingen i hennes

släkt hade gjort det tidigare.

– Jag trodde länge att skolan slutade efter nian. Det

var först när kompisarna började söka till gymnasiet som

jag fattade att man skulle läsa vidare.

När vännerna sökte humanistisk linje med språkinriktning

gjorde Gabriela det också. Alla hamnade i samma klass.

– Det blev ändå bra. Jag hade ett stort språkintresse.

Hemma blandade vi svenska, tyska och bosniska.

Efter gymnasiet funderade hon på vad hon skulle göra

med sitt liv. Skulle hon läsa något klokt och logiskt?

Något som ledde till ett säkert och tryggt liv? Eller skulle

hon följa sina drömmar? Hon bestämde sig för det senare

och började läsa filmvetenskap på högskolan i Halmstad

år 2000.

– Där fick jag se film jag aldrig sett innan. Fransk,

japansk, svartvit film från Indien … Hollywoodnormen

upplöstes helt. Jag förstod att det finns många sätt att

berätta på, att det inte finns några regler.

Drömmen om att bli regissör hade inte slagit rot ännu.

Det skulle dröja ett par år till. Efter att ha läst filmvetenskap

ett par år började hon på Ölands dokumentärfilmskola 2003.

Det blev, som hon säger, hennes räddning.

– Jag hade aldrig hållit i en kamera tidigare. Egentligen

hade jag nog velat det länge, men inte vågat erkänna det.

Gabriela var inte ensam. Hälften av eleverna var tjejer.

Flera hade aldrig filmat tidigare.

– De sa till oss att gå ut och filma. Skosnören och

moln. Rakt på. Det gjorde att man tappade respekten för

mediet.

Regissörsdrömmen började gro. När det var dags för

examensfilm gjorde Gabriela en kortfilm om en arbetslös

man i hennes hemort Örkelljunga.

– Jag ville skildra en vanlig människa som inte gör

något spektakulärt. Hans tankar om livet och framtiden.

En film utan konflikter.

Inför höstterminen 2005 sökte hon in på Filmhögskolan

vid Göteborgs universitet och skickade med den som

arbetsprov.

– Det är inte lätt att komma in. Tvåhundra söker vart-

annat år, fem kommer in. Om jag inte lyckats vet jag inte

vad jag hade gjort. Jag hade inget annat alternativ.

Filmhögskolan har totalt 15 elever och ett tiotal lärare. Så

stämningen är mer familjär än på andra delar av universitetet.

– Vi hjälper varandra mycket. Det ingår liksom. Nyligen

var jag produktionsledare för en examensfilm som görs av

en student som går klassen över min. Hon tjänar på att

jag hjälper till och jag tjänar på att lära mig något nytt.

Utbildningen består delvis av teori, men mest praktik.

Det får man aldrig för mycket av, menar Gabriela. Hon och

studiekamraterna kan få ett par dagar på sig att gå ut och

”undersöka” (ett ord som ofta används på skolan när man

filmar) saker, platser, människor osv. Sedan får de en dag

på sig att klippa.

– Ofta sitter man hela nätterna innan deadline. Men

det är bra träning att arbeta snabbt. Efteråt diskuterar vi

igenom filmerna. Vad var bra? Vad kan göras bättre nästa

gång? Ofta är det enkla saker man kommer på, som att

man borde använt stativ för den eller den scenen.

Annars är det mycket upp till en själv vad man vill åstad-

komma under de tre åren på skolan. Vissa vill till Hollywood

medan andra bara vill syssla med experimentell film.

Göran du Reés, professor och konstnärlig ledare på

Filmhögskolan, berättar att den digitala tekniken har föränd-

rat förutsättningarna för filmskapande på ett radikalt sätt.

– Rörliga bilder har blivit ett sätt att kommunicera. Det

räcker att ha en enkel kamera och en dator för att börja.

Sedan kan man visa sina filmer på internet eller ge ut på

egna dvd-skivor. Det digitala mediet har gjort samma sak

för filmen som elgitarren gjorde för musiken. Plötsligt kan

alla hålla på med det, säger han och fortsätter:

– Tjejer brukar ha ett lite friare och mer sökande förhåll-

ningssätt. De vill i första hand utforska någonting, berätta

om sig själva. Killar härmar oftare sina filmiska inspira-

tionskällor.

Själv är Gabriela inte riktigt säker på vilken typ av film

hon vill göra. Hon är dock säker på vad hon inte vill göra.

– Svensk film av idag är ganska tråkig. Den utgår oftast

från en lyckad medelklass och deras problem och konflikter.

Det säger mig ingenting. Jag vill göra film med öppnare

ramar, med ett modigare berättarsätt. Jag vill visa männi-

skor i min omgivning. Deras liv och konflikter. Om det blir

spel- eller dokumentärfilm beror på idén. Just nu är en

lyckad kortfilm som håller i 30 minuter nog för mig.

Vid Göteborgs universitet finns den enda konstnärliga fakulteten i Sverige, med en unik bredd av utbildningar internationellt sett. Fakulteten består av HDK(Högskolan för design & konsthantverk), Högskolan för fotografi, Filmhögskolan, Konsthögskolan Valand, Litterär gestaltning, Högskolan för scen och musik och Göteborg Organ Art Center.

Satsa på dinkonstnärlighet

”För 100 år sedan kanske jag hade velat bli författare, men hurska jag uttrycka mig idag om inte genom rörliga bilder?”

Gabriela Pichler, som läser på Filmhögskolan

1312 1312

Om du vill förstå hur allt hänger ihop

Naturvetenskap

INOM NATURVETENSKAP KAN DU STUDERA• Biologi• Farmaci• Fysik• Geovetenskaper• Kemi• Kulturvård – det vill säga att skydda viktiga kulturvärden som

byggnader och konst från bland annat miljöförstöring• Marin vetenskap• Matematik• Miljövetenskap

TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGENMed en naturvetenskaplig utbildning kan du arbeta inom en radolika branscher. Här följer ett axplock av de jobb som våra utbild-ningar kan leda till.

• Bebyggelseantikvarie• Biolog, till exempel naturvårdsbiolog inom reservatsskötsel• Bygg- och trädgårdshantverkare• Forskare vid universitet i Sverige eller utomlands• Fysiker, till exempel sjukhusfysiker inom hälso- och sjukvården• Geovetare, till exempel oceanograf eller klimatolog• Kemist, till exempel läkemedelskemist på ett företag• Konservator• Konsult, inom exempelvis miljöbranschen• Lärare (kräver vidareutbildning i pedagogik)• Matematiker• Molekylärbiolog, till exempel inom bioteknikindustrin• Projektledare• Receptarie

LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.science.gu.se/utbildning

Gasexplosioner, industriolyckor, giftutsläpp och frätande

syror … Kemi förknippas ofta med dåliga saker, menar

Anders Ekstrand.

– Det folk inte tänker på är att kemin också ger oss

mycket bra saker som vi tar för givet: läkemedel, plast,

energi och mycket annat. Kemiska reaktioner styr och

påverkar allt levande.

Han har full förståelse för gymnasister som tycker kemi

är torrt och bara såååå tråkigt. Det tyckte han själv en gång.

Han minns med fasa rabblandet av periodiska systemet

och korvstoppandet av kemiska beteckningar. Men han

försäkrar: kemin på universitet och den på gymnasiet har

inte mycket med varandra att göra.

– Här sätts kemin in i ett större sammanhang. När man

väl förstår den – hur elektroner bygger upp precis allt

omkring oss – så förstår man också världen. Man förstår

varför himlen är blå, varför något är flytande medan annat

är fast, varför något går över från en form till en annan.

Han beskriver aha-upplevelsen från första baskursen i

kemi som en av de största han haft i sitt liv. Och han som

inte ens hade tänkt läsa kemi.

– Jag sorterade paket på en godsterminal efter gymna-

siet. Det var inte direkt min grej. Så jag fattade att jag

måste plugga. Men vad, det var jag inte säker på. Kanske

fysik eller något med politik, som statsvetenskap eller idé-

historia. Jag flyttade till Göteborg för att det fanns ett så

stort utbud av kurser att välja på här.

Han bestämde sig för engelska – ett bra ämne att läsa

om man vill känna på hur det är att studera vid universite-

tet. Han kom in och hade kunnat börja. Om han inte åkt

hem till Växjö under några sommarveckor vill säga. I brev-

lådan i Göteborg låg nämligen ett antagningsbesked och

väntade. Det hade ett sista svarsdatum. Anders missade det.

– Min plats vandrade iväg till någon annan och jag var

helt plötsligt sysslolös. Jag gick in på nätet och letade

efter lediga platser på andra utbildningar och såg att det

fanns på baskursen i kemi. Det var rena slumpen att jag

hamnade här.

Han hade inte alltför stora förväntningar; trodde att

han skulle begravas i böcker med konstiga formler och

obegripligheter. Men det var inte så svårt. Istället fick han

otroliga kickar av att få lära sig så mycket om hur världen

fungerar. Han bestämde sig för att fortsätta och för att

bättra på sina kunskaper i matte – ett ämne han avskydde

på gymnasiet.

– Jag behövde det för att bli mer effektiv och kunna bli

en riktigt bra kemist.

Han upptäckte också att matten inte var något att vara

rädd för. Det tycker inte heller Kristina Sundell, professor

och lärare i zoofysiologi, att man ska vara.

– Det är klart att matte ingår och det är bra att ha med

sig matte D från gymnasiet. Men på de flesta naturveten-

skapliga utbildningar är inte matten svårare än den som

krävs när man räknar ut vad det kostar att köpa en TV på

avbetalning.

Däremot är mycket av tiden på naturvetenskapliga

utbildningar schemalagd. Speciellt de första två åren då

man får räkna med att halva arbetsveckan ägnas åt

föreläsningar, gruppundervisning och laborationer.

– Men vi försöker alltid ha en verklighetsanknytning i

undervisningen. Om man utgår från sig själv och sin

omgivning, till exempel funderar över varför fiskarna i

haven dör eller varför man får ont i magen, så blir allt så

mycket mer intressant. En naturvetare är inte någon som

sitter inne på sitt rum och hittar på formler, säger Kristina

Sundell.

Det kan Anders skriva under på. Kemiundervisningen

på Göteborgs universitet är känd för att ha mycket labora-

tioner och under sina fyra år på universitetet har han till-

verkat allt från supraledare till smärtstillande tabletter och

rent koffein.

– Vem som helst kan blanda två saker, men det krävs

mer för att bli bra på att labba. Det är ett hantverk som

kräver både noggrannhet och en speciell känsla.

Själv har han dock blivit tillräckligt bra på kemi för att

få en doktorandplats. Formellt krävs det 120 poäng (tre

års heltidsstudier) men de flesta har läst mer. Anders har

läst 180. Men inte på något av de två program – Kemi-

programmet eller Läkemedelsprogrammet – som finns

på institutionen för kemi.

– Jag har satt ihop en egen utbildning. Läst de kurser

som intresserat mig. Då blir det mesta roligt. Men jag är

medveten om att kemi inte passar alla. Jag brukar säga

som prästerna säger om sitt yrke: Det är inte du som

väljer kemin, det är den som väljer dig.

Naturvetenskapen är byggstenen som ligger till grund för förståelsen för allt liv. Ny teknik, förbättrade läkemedel, miljövänliga alternativ. För att inte tala om kunskapen om vårt klimat, våra växter och djur och om de processer som skapar alla fenomen i naturen.

”Jag har satt ihop en egen utbildning och läst de kursersom intresserat mig. Då blir det mesta roligt. ”

Anders Ekstrand, som läser kemi

1514

När världen förändras i allt snabbare takt

Handelshögskolan

INOM HANDELSHÖGSKOLAN KAN DU STUDERA• Ekonomisk geografi• Ekonomisk historia• Företagsekonomi• Juridik• Kulturgeografi• Nationalekonomi• Statistik

Handelshögskolans Civilekonomprogram och Juristprogrammet är basen i Handelshögskolans utbildningsutbud. Här finns ävenHandelshögskolans logistikprogram och Samhällsvetenskapligtmiljövetarprogram samt ett antal program på avancerad nivå.

TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGENEkonomi och juridik är breda utbildningar som ger många möjligheter efter examen, både i Sverige och utomlands. Du kan exempelvis jobba som:• Advokat• Biståndsarbetare• Chef• Controller• Diplomat• Domare• Ekonom• Entreprenör• Finansanalytiker• Forskare• Företagare• Företagsjurist• Kreatör• Marknadsförare• Revisor• Samhällsplanerare• Utredare• Åklagare

LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.handels.gu.se

När hon, mest av en slump, hamnade på inriktningen

”företagargymnasiet” hemma i Örebro förstod hon direkt

vad hon ville syssla med i framtiden.

– Vi fick kontakt med folk från näringslivet och vi

arbetade i projekt mot befintliga företag. Det var otroligt

kul att se hur den världen fungerade. Jag fastnade helt för

ekonomi och började här på Handels direkt efter gymna-

siet, säger Anna Fernlund.

Nu är hon inne på sitt andra år på Civilekonom-

programmet med analytisk inriktning. Det innebär att hon

framför allt läser mer statistik än de som till exempel väljer

någon av de språkliga inriktningarna.

– Kinesiska är väldigt populärt just nu, men jag är mer

matematiskt lagd. Min tanke är att bli revisor, att få jobba

med bokföring och redovisning i något större företag.

Anna trivs bra på Handelshögskolan. Att hon var några

år yngre än en del andra kursare har inte spelat någon roll.

Alla är ju nybörjare, oavsett ålder och man hittar en

gemenskap i det.

– Mottagningen av nya studenter, nollningen, var

fantastisk. Ett väldigt bra sätt att lära känna nya människor

och att ha roligt tillsammans. För mig som inte kände

någon i stan betydde det enormt mycket och jag har själv

engagerat mig som huvudfadder under årets nollning.

En bra sammanhållning gör studierna så mycket roligare.

Anna är också aktiv inom studentkåren. Som ordföran-

de för utbildningsutskottet ansvarar hon för att studenter-

nas intressen kring utbildningen tillvaratas. När olika

nämnder sammanträder sitter hon med bland professorer

och andra lärare. Och de lyssnar på vad hon har att säga.

– Det känns som om Handels är en skola som vill

framåt, som vill utvecklas och som tycker studenternas

perspektiv är viktigt. Vill du få din röst hörd så finns det

möjligheter.

Kårarbetet tar mycket tid, men ger också mycket. Hon

har besökt andra universitet och lärt känna deras student-

representanter. Och genom några tidigare kårmedlemmar

fick hon sommarjobb uppe i Stockholm.

– Det var kul. Kåren är väldigt bra på att få olika män-

niskor, till exempel från olika utbildningar, att mötas och

ha roligt tillsammans. Det kan man också ha glädje av

efter studietiden. Yrkeslivet bygger ju mycket på kontakter.

Framöver blir det troligtvis också en utlandsvistelse för

Anna. På Civilekonomprogrammet har studenterna nämlig-

en möjlighet att under en termin förlägga studierna till ett

utländskt universitet.

– Jag behöver bättra på min engelska så jag skulle vilja

läsa i ett engelskspråkigt land, gärna England eller USA.

Här hemma tycker hon att studierna ligger på en lagom

nivå. Den stora skillnaden mot gymnasiet är att man

ansvarar för upplägget av studierna själv, att man inte har

undervisning mellan åtta och fyra på dagen.

– Vi har föreläsningar ungefär tre timmar per dag.

Kurserna innehåller också oftast en eller flera inlämnings-

uppgifter som man löser själv eller i grupp. Själva examina-

tionen sker genom tentor. Då gäller det att planera sina

studier så man inte måste sitta och råplugga kvällar och

helger precis innan tentorna.

Christina Ramberg, professor på juridiska institutionen,

menar att en annan stor skillnad mot gymnasiet är att man

på universitet kan välja att läsa det man är intresserad av.

Och är man intresserad, ja då blir studierna enklare.

– Det som krävs är intresse och självdisciplin. Har man

det, så är det kul och inte så svårt att läsa på Handels.

På Civilekonomprogrammet är det mest genom tradi-

tionella salstentor man tar sin poäng. För Anna brukar det

gå bra.

– Hur mycket man pluggar beror helt klart på vilka mål

man har. Siktar man på VG så får man plugga lite hårdare.

Handelshögskolans två huvudområden är ekonomi och juridik. Efter examen är våra studenter verksamma i svenska och internationella företag och orga-nisationer som både påverkar och påverkas av den samhällsutveckling som sker. Därför är det viktigt att studenterna lär sig att förhålla sig till komplexaproblem, kan tänka kreativt och vågar ta ansvar. Tolerans, förståelse och vidsynthet är andra egenskaper som vi vill förstärka hos våra studenter.

”Mottagningen av nya studenter, nollningen, var fantastisk.Ett väldigt bra sätt att lära känna nya människor och attha roligt tillsammans.”

Anna Fernlund, som läser Civilekonomprogrammet

1716

För att kunna förstå och tolka världen

Samhällsvetenskap

INOM SAMHÄLLSVETENSKAP KAN DU STUDERA• Afrikakunskap• Asienkunskap• Europakunskap • Freds- och utvecklingsstudier • Humanekologi• Hälso- och sjukvårdsadministration• Internationella relationer • Journalistik• Kriminologi• Medie- och kommunikationsvetenskap• Mellanösternkunskap• Mänskliga rättigheter• Offentlig förvaltning• Personal och arbetsliv• Psykologi• Regional utveckling och planering• Socialantropologi• Socialt arbete, nationell eller internationell inriktning • Sociologi • Statsvetenskap • Utveckling och internationellt samarbete

TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGEN• Administratör/handläggare inom kommun eller företag• Informatör inom företag, organisationer eller kommuner/regioner• Journalist, exempelvis Mellanösternkorrespondent • Personalansvarig • Psykolog • Sakkunnig inom intresseorganisation eller ett politiskt parti• Socionom, exempelvis socialassistent• Utredare/tjänsteman inom exempelvis ett FN-organ eller offentlig

förvaltning

LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.samfak.gu.se

På gymnasiet skrapade undervisningen i samhällskunskap

bara på ytan, säger Louise Pekkanen som läser tredje året

på Socionomprogrammet.

– Vi fick lära oss hur det ser ut och vilka problem som

finns i vårt samhälle. Här går man ett par steg längre.

Diskuterar orsakerna och vad man kan göra åt dem. Vi

studenter måste ju förberedas och få förståelse för de

problem vi ska kunna lösa när vi kommer ut i arbetslivet.

Det handlar om att skapa förståelse.

Själv har hon med sig en grundläggande förståelse

hemifrån. Hon växte upp i ett litet västsvenskt samhälle

med sin mamma och två syskon. De ekonomiska resurs-

erna var knappa. Hennes mamma arbetade som under-

sköterska och ingen i familjen hade tidigare satt sin fot på

ett universitet. Det skulle inte Louise heller göra.

Universitet var ju bara till för superintelligenta. Och det

var ju inte Louise. Toppbetygen lös med sin frånvaro och

hon var dessutom skoltrött. Men hon hade ett drömyrke –

hon ville, i en slags kuratorsroll, arbeta med barn och ung-

domar som kom från utsatta miljöer.

– Jag visste inte att man behövde vara socionom för

det. När jag väl förstod det läste jag upp mina betyg

under ett år, säger Louise.

Hon var en rädd 22-åring när hon började på universitetet.

Rädd för att misslyckas, rädd för att inte förstå. Men hon

insåg snart att hon inte behövde oroa sig. Visst, det var

tufft i början, hon hade inte med sig det akademiska språ-

ket hemifrån och studietekniken var annorlunda, men när

hon väl lärt sig knepen gick det lättare.

– Det är begreppen som är främmande. Vi läser ju

mycket utvecklingspsykologi och sociologi. Psykologi vet

ju alla vad det är, men sociologi – det hade jag ingen

aning om vad det var.

Men sociologin låg närmare henne än vad hon trodde.

Det är en samhällsvetenskap som försöker förstå och för-

klara olika samhällsförhållanden och hur dessa påverkar

människors levnadsvillkor. Sociologer forskar om makt-

relationer, könsrelationer, social ojämlikhet, etniska

konflikter, ungdomskultur, barns utveckling, brottslighet,

arbetsliv, boende och mycket annat.

– Sociologin gav mig en aha-upplevelse. Jag fick en

förklaring till varför universitetsstudier inte varit någon

självklarhet för mig; att det handlar mer om det sociala

arvet än om intelligens.

Hon har lärt sig mycket om sig själv. Speciellt under en

kurs i utvecklingspsykologi. Den bästa hon gått, men

samtidigt också den jobbigaste.

– Man bearbetar och reflekterar över sin egen uppväxt

samtidigt som man ska ta in all information. Men det är

nödvändigt. Om man senare i sitt arbete ska vara ett stöd

för andra som farit illa är det viktigt att man är färdig med

sig själv.

I de samhällsvetenskapliga ämnena läser man mycket.

Maria Oskarson, universitetslektor på statsvetenskapliga

institutionen, menar att man får vara beredd att ta sig ige-

nom 150–200 sidor i veckan. Det är mer än på de flesta

andra delar av universitetet.

– Mycket är dessutom på engelska. Så det blir intensivt.

Men man läser inte på samma sätt som på gymnasiet. Här

gäller det att förstå sammanhang, att kunna problemati-

sera och analysera. På senare tid har vi också alltmer gått

ifrån de regelrätta salstentorna. Istället ägnar sig student-

erna mer åt grupparbeten och att skriva hemtentor, PM

och uppsatser för att visa att de har förstått.

Louise tycker att alla borde läsa samhällsvetenskapliga

ämnen en tid i livet. Inte minst för att man blir medveten

om sina fördomar; man får lära sig hur de fungerar och

varför man har dem. Att också journalister och psykologer

utbildas inom Samhällsvetenskapliga fakulteten tycker hon

är logiskt. Men de flesta ämnena är egentligen inte inrikta-

de mot något speciellt yrke, utan är en bra bas för många

olika arbeten. Andra vanliga jobb för samhällsvetare är till

exempel utredare, informatör, personaladministratör, hand-

läggare, forskare och lärare.

– Det är viktigt att man vet hur samhället fungerar, vare

sig man är journalist eller handläggare på försäkringskassan.

Inom de samhällsvetenskapliga ämnena ligger fokus på att förståmännikans villkor och hur samhällen fungerar.

”Alla borde läsa samhällsvetenskapliga ämnen en tid i livet.Inte minst för att man blir medveten om sina fördomar.”

Louise Pekkanen, som läser på Socionomprogrammet

1918

Mjukvara i den hårda verkligheten

IT-universitetet

PÅ IT-UNIVERSITETET KAN DU STUDERA• Datavetenskap• Lärande, undervisning och IT• Software Engineering and Management• Systemvetenskap: IT, människa och organisation

TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGEN• Designer• Entreprenör, IT-strateg• IT-arkitekt, IT-chef• IT-ingenjör• Interaktionsdesigner• Konsult• Mjukvaruingenjör• Programmerare• Projektledare• Systemarkitekt• Systemutvecklare• Verksamhetsutvecklare

Studier på IT-universitetet ger också möjligheter att arbeta med utveckling och problemlösning inom vården, industrin, miljöområdet, konsten, skolan,media, transporter, polisen mm.

LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.ituniv.se

Marcus Lindholm arbetar i projekt. Uppdragen, som ofta

kommer från företag, handlar om att designa smarta och

effektiva IT-lösningar. Klockan nio varje vardagsmorgon

är han på plats i IT-universitetets moderna lokaler på

Lindholmen och går sällan hem före fem.

– Det här är inte som vanliga universitetsstudier. Här

arbetar alla tillsammans: studenter, forskare, lärare och

handledare från näringslivet.

En webbkamera. Ett teleskop. En dator. Webbkameran

sätts på teleskopet och riktas mot stjärnhimlen. Kamerans

bilder behandlas i datorn och på en skärm skapas en

karta där varje stjärna är identifierad.

Dataprogrammet som gör det möjligt är det senaste

projektet Marcus Lindholm varit med att utveckla.

– Kartan arbetar otroligt snabbt. Identifierar alla stjär-

nor som finns med i realtid. Vad jag vet, har det inte gjorts

tidigare.

Det är lätt att projekten suger tag i en; att man blir sit-

tandes långt in på kvällar och programmerar och testar

problemlösningar.

– Sedan har man alltid en deadline att följa. I det här

projektet jobbade vi nästan dygnet runt mot slutet för att

hinna klart i tid. Examinering sker oftast i samband med

projektredovisning.

Software Engineering and Management heter programmet

som Marcus läser. På ren gammalsvenska kan man säga

att det handlar om projektledning i mjukvaruutveckling.

Men det gör man inte. IT-universitetet har en internationell

prägel med stor del utländska studenter från hela världen.

Marcus har lärt känna både kineser och indier.

– All undervisning sker på engelska. Det är ju språket

som gäller inom branschen och de flesta facktermer kan

man innan. Så det gör det inte svårare.

Men utbildningen är ändå tuff, faktiskt tuffare än vad

Marcus trodde. Kan man inte vissa saker innan, som till

exempel HTML, får man lära sig det på egen hand vid

sidan av kursen. Det är också en fördel om man sysslat

en del med programmering innan.

– Jämfört med den dataekonomiutbildning som jag

hade tänkt läsa på Högskolan i Borås så läser vi nog dub-

belt så fort här.

Borås? Jo, egentligen är det rena slumpen att Marcus

hamnade på IT-universitetet i sin gamla hemstad

Göteborg. Några år innan hade han träffat en tjej från

Södertälje och flyttade dit. Samtidigt hade han tröttnat på

sitt elektrikerjobb och ville göra något mer stimulerande.

När flickvännen började plugga på högskolan i Borås flyt-

tade Marcus med och läste ekonomiskt basår på komvux.

När det sedan var dags för studier på högre nivå så fick

det gärna bli något IT-relaterat.

– Jag höll på med datorer redan på grundskolan.

Skickade virus till lärarna som ändrade deras uppstartsfiler

och så, säger Marcus och skrattar.

Men så bestämde sig flickvännen för att läsa till

apotekare i Göteborg. Glöm dataekonomiutbildningen.

Glöm Borås. Istället blev det IT-universitetet.

Men det har han inte ångrat. För samtidigt som det är

krävande är det också himla roligt. Och lärorikt.

– Förutom de rena praktiska kunskaperna så lär man

sig också en hel del om att arbeta i grupp. Alla är ju olika

personer med olika bakgrund. Någon kan bygga hemsidor,

en annan kan programmera medan en tredje har vissa

kunskaper i logik. De flesta är självlärda, har suttit på sina

rum och lärt sig.

Helena Holmström, programledare på IT-universitetet,

menar att en problembaserad undervisningsmiljö där lärar-

na mer fungerar som handledare har flera fördelar.

– Studenterna får känna av en miljö som till stor del lik-

nar den de senare kommer att möta ute i arbetslivet. De

får arbeta i projektgrupper, där man inte alltid får välja vem

man arbetar med, och de får själva ta ansvar för hur de

löser ett problem. Det tror vi leder till ökad motivation.

I framtiden kommer säkert flera av Marcus kurskamrater

att arbeta som software engineers på storföretag som

Volvo eller Ericsson – själv har han andra planer.

– Just nu är jag inne på att läsa vidare på Handels.

Entreprenörskap. Efter det kan jag tänka mig att starta

eget. Kanske kring utveckling av logistiksystem. Men vem

vet, jag kanske ändrar mig.

På IT-universitetet studerar ekonomer och ingenjörer tillsammans med designers och lärare –alla med ett gemensamt intresse för tillämpningen av IT. Undervisningen bygger på projekt-och problembaserat lärande och sker i nära samarbete med näringslivet.

”Det här är inte som vanliga universitetsstudier.Här arbetar alla tillsammans: studenter, forskare,lärare och handledare från näringslivet.”

Marcus Lindholm, som läser på IT-universitetet

2120

Hur lär vi,och hur lär vi andra?

Utbildningsvetenskap

INOM UTBILDNINGSVETENSKAP KAN DU STUDERA• Arbetsvetenskap• Barn- och ungdomsvetenskap• Didaktik (konsten att undervisa i olika ämnen)• Idrottsvetenskap• Kost- och friskvård• Kostekonomi med inriktning mot ledarskap• Lärande, kommunikation och IT • Pedagogik• Restaurangmanager• Specialpedagogik• Ämnesdidaktik

Här läser blivande lärare ett stort antal inriktningar inom lärar-utbildningen, det allmänna utvecklingsområdet samt ett antalspecialiseringar mot tidigare åldrar.

TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGEN• Arbeten inom utbildnings- och undervisningssektorn,

privat och offentligt• Handläggare inom det beteendevetenskapliga fältet• Hälsopedagog• Idrottsledare• Kost- och friskvårdspedagog• Kostrådgivare/kostchef• Lärare på t ex förskola, fritidshem, grundskola eller gymnasium• Projektkoordinator • Projektledare, inom privat och offentlig verksamhet• Restaurangmanager• Specialpedagog, inom skolan• Säljare/inköpare inom restaurangbranschen

LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.ufn.gu.se

– Man blir nästan mörkrädd av alla felaktiga bantnings-

kurer som sprids i media. En kvällstidning gick till exempel

ut med Linda Rosings stenhårda diet. Två veckor senare

kollapsade hon. Hennes dagliga kaloriintag rymdes inte

ens i en normal frukost. Att vara smal är inte lika med att

må bra.

Det säger Camilla Oldberg, som just har börjat sitt

tredje år på Kost- och friskvårdsprogrammet. Hon ger inte

mycket för bantningskurer. De gör bara att man snabbt

går ner några kilo – kilon som man lika snabbt går upp

igen när man slutar med den tillfälliga dieten. Camilla

Oldberg talar redan som den friskvårdspedagog hon

tänker arbeta som i framtiden. På frågan om det inte är

så att vissa har anlag för att bli feta svarar hon snabbt:

– Till viss del spelar det genetiska in, men det är inte

hela sanningen. Oavsett anlag kan man behöva se över

sina kostvanor. Och sin livsstil. Inaktivitet är en större risk-

faktor för hälsan än övervikt, säger Camilla.

Christina Berg, lärare på utbildningen, tycker det är

positivt att Camilla är kritisk till alla modedieter som figu-

rerar i media. Att granska och reflektera över olika bud-

skap är en del av utbildningen, menar hon.

– Många studenter har en felaktig bild om kost och

hälsa när de börjar sina utbildningar hos oss. När de tagit

del av vetenskapliga fakta och övat sig i att vara reflekte-

rande och kritiska så brukar deras uppfattning förändras.

För att kunna ge råd kring kost och friskvård krävs en

bredare och djupare utbildning än vad många tror.

Camilla har fått läsa allt från kemi till psykologi.

– I början var det mycket kemi; organisk, oorganisk och

biokemi. Man undrar, vad har citronsyracykeln med kost

att göra? Men när man senare lär sig om hur närings-

ämnen bryts ner i kroppen och blir energi, faller allt på plats.

De första terminerna betas mycket teori av med vanliga

salstentor, men sedan blir det lite mer variation. Camilla

har till exempel fått testa på tai-chi, jujutsu, vattengympa,

pilates, curling och wet west training – allt för att hon ska

veta vad de fysiskt kräver av en person. Hur ska hon

annars kunna rekommendera de olika träningsmetoderna

för framtida klienter?

– Vi tränade ganska intensivt i några veckor. Det var

kul och jag skulle vilja testa på fler saker.

Hon gillar sport. Spelade handboll och fotboll under

uppväxten hemma i Eskilstuna och hade egentligen tänkt

bli sportjournalist. Därför började hon läsa medie- och

kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet

2002. Men efter ett år, då hon tänkt söka in på

journalisthögskolan, ändrade hon sig.

– Jag kände att det inte riktigt var min grej. Det är inte

lätt att få jobb och man måste armbåga sig fram. Kanske

är det ändå bäst att ha sporten som ett fritidsintresse,

säger Camilla som nu håller aerobicpass på ett gym ett

par gånger i veckan.

Efter gymnasiet reste hon och jobbade en del, bland

annat i Australien där hon träffade en göteborgare. Snart

var hon sambo i Göteborg och jobbade på Förenings-

sparbanken. När hon lade sportjournalistiken på hyllan

gick hon tillbaka till det jobbet och funderade ytterligare

ett år.

– Jag tycker inte att man bara ska hoppa på första

bästa utbildning efter gymnasiet. Då är det bättre att

arbeta och fundera. Och flytta hemifrån. Det är viktigt

att bli självständig.

Hon var 23 år när hon till sist hittade rätt utbildning.

Men för Camilla och hennes kurskamrater är framtiden

inte självklar. Som yrke är kost- och friskvårdspedagog

ganska nytt och arbetsmarknaden har ännu inte riktigt fått

upp ögonen för det.

– Vi kommer själva att få söka upp jobben och tala om

att vi finns. Men jag tror det löser sig. Företag och

organisationer behöver hjälp med alltifrån personlig råd-

givning kring kost och motion till hur maten på personal-

restaurangen kan förbättras.

Helst skulle hon vilja ha en fast anställning, men är

också beredd på att starta eget. Bara hon får syssla med

det hon vill.

– Jag har varit i kontakt med Drivhuset* här på univer-

sitetet, som hjälper studenter att starta eget. Jag har lite

tankar om en konsultverksamhet, men ingenting utarbetat.

Vi får se vad framtiden bär med sig.

* Drivhuset i Göteborg ger studenter vid Göteborgs universitetoch Chalmers hjälp och stöd att utveckla idéer och starta livs-kraftiga företag eller projekt. www.goteborg.drivhuset.se

På Utbildningsvetenskapliga fakulteten utbildas lärare, arbetsledare och rådgivare inom vitt skildaområden – från restaurangbranschen till skola och friskvård. Nyligen flyttade de utbildnings-vetenskapliga utbildningarna från Mölndal in i nya moderna lokaler mitt i Göteborg, och därmedfinns hela universitetet samlat i de centrala delarna av Göteborg.

”Jag tycker inte att man bara ska hoppa på första bästa utbildningefter gymnasiet. Då är det bättre att arbeta och fundera.”

Camilla Oldberg, som läser på Kost- och friskvårdsprogrammet

Nu mitt i stan!

2322

Konsten att lära och leda

Lärarutbildningen

LÄRARUTBILDNINGFör att få en lärarexamen krävs 3,5 till 5,5 års studier på Lärar-programmet. Med utgångspunkt från egna intressen och vilkenåldersgrupp man vill arbeta med, finns en mängd olika inriktningaratt välja mellan. Samtidigt som man ansöker till Lärarprogrammetsöker man också sin första inriktning. Ytterligare val görs underutbildningens gång.

Det går också att uppnå en lärarexamen genom ämnesstudier viafristående kurser och därefter ansöka till Korta lärarprogrammet,som omfattar tre terminers helfartsstudier alternativt sex terminershalvfartsstudier inom pedagogik, didaktik och verksamhetsförlagdutbildning. Korta lärarprogrammet kan även ge en lärarexamenmot gymnasieskolans yrkesämnen för den som har minst fyra års yrkeserfarenhet och relevanta yrkesinriktade högskolestudier.

TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGENLärare inom olika verksamheter:• Förskola• Förskoleklass • Fritidshem• Grundskolans tidigare år • Grundskolans senare år • Gymnasieskolan

Inom lärarutbildningen ryms även påbyggnadsutbildningar, som t ex Specialpedagogiska programmet. För att kunna antas till detSpecialpedagogiska programmet krävs lärarexamen samt minsttre års yrkeserfarenhet från pedagogiskt verksamhetsområde.

LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.ufl.gu.se

Han har gått en intensiv språkkurs och praktiserat som

lärare i Norge. I höst läser han engelska i England.

– Det finns många och roliga möjligheter att ta vara på

när man läser lärarprogrammet, säger Andreas Karlberg.

Tillsammans med fyra kursare har han bestämt sig för

att läsa andra terminen i engelska i Brighton. De har fått

10 000 kronor var i stipendium att dryga ut studielånet

med.

– Vi åker över några dagar innan kursen börjar och kol-

lar efter rum. Sånt brukar lösa sig, säger Andreas.

Att vara ifrån flickvännen Eva i fyra månader är kanske

inte så kul, men får man möjligheten att läsa engelska i

dess rätta miljö måste man ta den. Och från Brighton till

London tar det bara en timme med tåg. Bara en sån sak.

– Språkkursen i Norge var väldigt givande. Vi hade

norska föreläsare som guidade oss i språket och landets

kultur och historia. Det är en helt annan sak att läsa ett

språk där det talas och används.

Andreas har tänkt att bli gymnasielärare med svenska

och engelska som huvudämnen. Det är därför han har fått

möjlighet att läsa utomlands. Engelskkursen i Brighton är

öppen för alla som är behöriga och språkkurser i Norge,

Danmark och Finland kan sökas av studenter som läser

sitt modersmål.

Under kursen i Norge fick han ett tips om att han

kunde göra en del av sin VFU (verksamhetsförlagd utbild-

ning) i Norge. Det ledde till ett par veckor som lärare i

Lofoten – en miljö som skiljde sig ganska kraftigt ifrån den

skola i en Göteborgsförort där han praktiserat i flera

omgångar.

– Det är inte lätt när man som ganska oerfaren lärar-

student blir satt att undervisa i en stökig skola. Man kan

inga namn och eleverna försöker hela tiden testa en. Man

känner sig maktlös. Som tur var hade jag en bra hand-

ledare på skolan som stöttade mig.

Andreas bestämde sig ganska sent för att bli lärare.

Under gymnasietiden, då han läste medieprogrammet,

var det ungefär det sista han ville bli. Farsan var ju lärare,

säger han. Men efter att ha gjort lumpen och testat på

diverse ströjobb så stod han plötsligt där i 25-årsåldern

och insåg att han behövde utbilda sig. Men till vad?

Då insåg han att det roligaste jobbet han hade haft, var

när han, under några månader efter gymnasiet, hjälpte till

på en skola för elever med koncentrationssvårigheter.

– Det sitter väl i generna. Jag tycker det är kul att

jobba med ungdomar, att bidra till att de blir goda sam-

hällsmedborgare. Det är också ett dynamiskt arbete där

man möter nya människor hela tiden.

Studierna har varit roligare och lättare än han trodde.

Speciellt svenskan. Ett intresse för litteratur har väckts

och han har alltid tyckt att det har varit roligt att skriva.

– Man utvecklas hela tiden. Man får lättare att formulera

sig, att strukturera och veta hur man ska använda tecken

och lägga upp en uppsats. Och ju lättare, desto roligare.

För att bli en bra lärare är det också viktigt att man

är trygg i sig själv, menar Annika Lantz-Andreasson,

universitetsadjunkt och lärare. Och tanken är att utbild-

ningen ska få studenten att reflektera över sig själv och på

så sätt successivt göra honom eller henne mer säker i sin

yrkesroll.

– Man ska försöka utveckla kvaliteter man redan har i

sin personlighet. Du kanske är en god lyssnare eller en

estradör. Det spelar ingen roll. Vem du än är blir du proffs

på att hjälpa andra att lära, förstå och utvecklas inom vitt

skilda områden. Är man ingen lustigkurre så ska man inte

försöka bli det. Det är ingen idé att försöka slå knut på sig

själv. Olika typer av lärare behövs, säger hon.

På lärarprogrammet går man inte i en och samma klass

hela tiden. Istället läser man på olika delar av universitetet

beroende på vilken inriktning man väljer. För Andreas har

det inneburit att han studerat svenska och engelska på

Humanisten mitt i Göteborg, medan han läst pedagogik

och andra ämnen som tillhör det allmänna utbildnings-

området (AUO) för lärare ute på Pedagogen i Mölndal.

Men från och med i höst slipper alla lärarstudenter

pendlandet mellan Göteborg och Mölndal eftersom

Pedagogen flyttat till fräscha, moderna lokaler mitt i centrala

Göteborg. För Andreas egen del kommer flytten dock inte

att betyda så mycket. Efter Englandssejouren har han bara

ett halvår kvar på sin fyra år långa utbildning. Sedan räknar

han med att det blir ganska lätt att få en tjänst som

gymnasielärare.

– Jag kommer ju ut precis när 40-talisterna börjar lägga

sig på sofflocket. Nu är precis rätt tid att läsa till lärare.

”Jag kommer ju ut precis när 40-talisterna börjar lägga sig påsofflocket. Nu är precis rätt tid att läsa till lärare.”

Andreas Karlberg, som läser till gymnasielärare Läraryrket handlar om att leda barns och elevers lärande så att de kan växa och utvecklas, från det lilla barnets upptäckande av världen till gymnasieeleversintresse för t ex ekonomi, språk, teknik eller musik.

2524

Se världen – lär språken– förstå kulturerna

Humaniora

INOM HUMANIORA KAN DU STUDERA• Allmän språkvetenskap• Antikens kultur och samhällsliv• Arkeologi• Arkivvetenskap• Barn- och ungdomskultur• Dramatik• Etnologi• Filmvetenskap• Filosofi• Fonetik• Genusvetenskap• Historia• Idé- och lärdomshistoria• Kognitionsvetenskap• Kommunikation• Konst- och bildvetenskap• Kulturvetenskap• Latinamerikakunskap• Litteraturvetenskap• Logik• Musikvetenskap• Religionsvetenskap• Språk• Språkteknologi• Sydösteuropeiska kulturer och språk• Vetenskapsteori• Översättarutbildning

Här läser blivande lärare inriktningar inom språk, historia, religions-kunskap, svenska samt kultur och språk för tidigare åldrar.

TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGENSpråkkunskaper och kulturkännedom är en ovärderlig tillgånginom många yrken, både inom privat näringsliv och inom offentligförvaltning. Studier inom humaniora kan bland annat leda tillarbete som:• Administratör/handläggare inom offentlig förvaltning• Arkeolog• Arkivarie• Informatör/kommunikatör• Konst- och kulturkonsulent och liknande inom kultursektorn• Lärare• Museipedagog, intendent och andra yrken inom museisektorn• Omvärldsanalytiker• Präst• Redaktör och andra yrken inom massmedia• Skribent• Språkgranskare• Språkteknolog• Utredare/tjänsteman inom offentlig förvaltning• Översättare

LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARhttp://hum.gu.se

Han har ingen tydlig yrkesdröm. Det skulle han inte må

bra av. Istället vill han lära sig så mycket som möjligt om

hur samhället fungerar och, som han säger, skaffa sig

verktygen för att kunna ta sig fram och verka i det. Därför

läser Hunar Adabanijan fristående kurser.

– Det kommer att leda mig till ett yrke. Jag vet inte vil-

ket, men det är ganska uppenbart att jag inte kommer att

bli någon slipsklädd tjänsteman.

Det bästa jobbet han har haft var på ett äldreboende.

Att hjälpa människor, öga mot öga, och mötas av deras

tacksamhet kändes både roligt och meningsfullt. Därför

tänkte han plugga till sjuksköterska. Men så märkte han

hur påtagliga makthierarkierna var inom sjukvården. Det

fick honom på andra tankar. I framtiden hoppas han

kunna hjälpa människor på ett annat sätt, kanske genom

politiken som han är engagerad i.

– Mina politiska visioner är kopplade till feminism, anti-

rasism och sociala rättigheter. Därför läser jag både

humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Vad som

är humaniora och vad som är samhällskunskap är ofta

svårt att avgöra. Ämnena går in och ut i varandra.

På Samhällsvetenskapliga fakulteten har han till exem-

pel läst statsvetenskap och sociologi. Han har också pla-

ner på att läsa juridik och nationalekonomi. Förklarar det

med att juridiken förmedlar politikens spelregler och att

nationalekonomiska aspekter ofta ligger bakom politiska

beslut. På Humanistiska fakulteten – dit de språkveten-

skapliga och historisk filosofiska ämnena hör – tänker

han läsa genusvetenskap, praktisk filosofi och idéhistoria.

Hittills har han hunnit med två språk – arabiska och

engelska.

– Språken är grunden för att kunna ta till sig information

i samhället. Och engelska är världens huvudspråk. Jag

vill framför allt bli bättre på att skriva det. Även om man

förstår och läser mycket engelska så blir det aldrig lik-

tydigt med att skriva bra.

Arabiskan har han ett lite annorlunda förhållningssätt

till. Först och främst kan det ge tillgång till förstahands-

information från arabvärlden.

– Mycket av det vi i Sverige tar till oss om Irakkriget

och Palestinakonflikten har passerat genom västerländska

filter. Jag vill kunna ta del av en utsaga på arabernas egna

villkor. Det är viktigt att kunna se världen med olika språk.

Arabiskan är också det språk, även om han inte själv

behärskar det, som har präglat hans uppväxt. Det är

nämligen hans föräldrars modersmål. De flydde från hem-

landet Irak till Ukraina, där Hunar föddes för 24 år sedan.

Några år senare kom familjen till Sverige.

– På grund av min hudfärg har jag aldrig känt mig riktigt

svensk och kommer heller aldrig att kunna göra det, vilka

koder jag än anammar. Jag känner mig ganska statslös.

Jag ser inte det som något problem, men jag tror att det

skulle kännas ganska fel att bara kunna svenska när jag

är 40.

Hunar tror att alla med en liknande bakgrund som hans

förr eller senare hamnar i en identitetskris. Och då kan uni-

versitetsstudier hjälpa till att finna svar. Utbildning behöver

inte bara leda till arbete, utan precis som i ordets rätta

bemärkelse, kan det förstås också handla om bildning, om

att lära för livet. Alf Björnberg, professor i musikvetenskap,

tror att det är viktigare än någonsin.

– Det handlar om kulturell orientering. I vår tid, då vi

måste lära oss att hantera en situation där allt fler kulturer

pockar på uppmärksamhet, har alla på något sätt nytta

av det.

Idag står begreppet bildning för ökad förståelse – en

kompetens som kan förena människor och kulturer. Så var

det inte förr, menar Alf Björnberg.

– Då urskiljde sig de bildade från den stora massan.

Bildning var vad man skulle ha för att framstå som en

kvalificerad medborgare.

Humanistiska fakulteten är den del av universitetet där

bildning kanske förekommer mest. Majoriteten av student-

erna läser fristående kurser och trots att det är en av de

största fakulteterna så finns det bara två utbildningspro-

gram med en klar yrkesinriktning.

– Humaniora är så brett, säger Hunar. Därför är det en

bra startgrop om man vill känna på vad universitetsstudier

är för något. För många som börjar här handlar det om att

ta reda på vad man vill bli.

De humanistiska utbildningarna tar sin utgångspunkt i språk, kultur,människans levnadsförhållanden och historia.

”Språken är grunden för att kunna ta till sig informationi samhället. Och engelska är världens huvudspråk.”

Hunar Adabanijan, som läser fristående kurser på Humanisten

2726

Hon gick upp kvart i fem varje morgon. Tränade nio till

elva gånger i veckan. Det gav ett guld i junior-SM, och

både silver och brons i senior-SM. Men 21 år gammal

valde Frida Wallin att sluta med simningen för att istället

satsa på universitetsstudier. Inte så konstigt att det blev

något med koppling till människokroppen.

– Jag var helt fokuserad på simningen och på gymna-

siet valde jag därför att läsa vanlig naturvetenskaplig linje

i fyra år istället för tre. Simhallen låg intill skolan.

Det går an att hålla drömmen vid liv och simma på elit-

nivå under tonåren och gymnasietiden, men sedan blir det

svårare, menar Frida. Det är mycket man får uppoffra: stu-

dier, resor, nöjen och andra saker man vill göra som ung.

Dessutom behöver man sponsring om man ska klara sig

ekonomiskt.

Hon hade egentligen alltid vetat att hon skulle plugga

vidare efter gymnasiet, men inte riktigt gjort klart för sig

hur hon skulle kombinera det med simningen. Efter hand

förstod hon att det inte skulle gå och hon valde att satsa

på utbildning. Frågan var bara vad hon skulle plugga.

– Ganska länge var jag inne på att bli civilingenjör.

Men så insåg jag att jag tyckte biologi och kemi var så

mycket roligare än matte. Och människokroppen hade

alltid fascinerat mig.

Det fick bli något kring biomedicin. Hon sökte till det

biovetenskapliga läkemedelsprogrammet och kom in. Men

i samma veva frågade hennes faster och farbror om hon

inte ville komma och bo med dem i Australien ett år. När

hon kom hem igen hade programmet lagts ner. Först då

fick hon klart för sig att det sedan några år tillbaka också

fanns ett femårigt apotekarprogram.

– De sju första terminerna läser man exakt samma

saker som på det biovetenskapliga läkemedelsprogram-

met, säger Frida och fortsätter:

– Egentligen tycker jag att namnet Apotekarprogrammet

är lite missvisande. När jag berättar vad jag studerar brukar

folk fråga om man verkligen behöver läsa fem år för att

jobba på apotek. Då får man förklara att det är mest

apotekstekniker och receptarier som arbetar med försälj-

ning på apoteken.

Själv hoppas Frida att få jobba med forskning och

utveckling inom läkemedelsindustrin i framtiden. Som

apotekare har hon också möjlighet att arbeta som läke-

medelsinformatör eller som läkemedelsspecialist med

gransknings- och utredningsuppgifter vid olika myndigheter.

– En fördel med apotekarprogrammet är att man fak-

tiskt får en yrkesexamen. Det får man inte om man bara

läser biomedicin, som jag egentligen är mest intresserad

av. Om jag hade valt att göra det hade jag nog varit

tvungen att doktorera för att få ett arbete efteråt. Det tar

ju flera år till.

Frida har just påbörjat sitt tredje år på programmet.

Med mål att förbättra hälsa och livskvalitet

Sahlgrenska akademin

INOM SAHLGRENSKA AKADEMIN KAN DU STUDERA• Farmaci – kunskap om läkemedel• Medicin – kunskap om människokroppen• Odontologi – kunskap om munhålan• Vårdvetenskap – kunskap om omvårdnad

De flesta av våra program leder till en yrkesexamen. Många avvåra yrken är legitimationsyrken. På www.sos.se hittar du merinformation om legitimation.

TÄNKBARA JOBB EFTER UTBILDNINGEN• Apotekare• Audionom• Barnmorska • Biomedicinsk analytiker • Dietist • Folkhälsoplanerare• Logoped • Läkare • Receptarie • Röntgensjuksköterska • Sjukgymnast • Sjukhusfysiker• Sjuksköterska • Specialistsjuksköterska • Tandhygienist • Tandläkare • Tandtekniker

LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGARwww.sahlgrenska.gu.se

Vad tycker hon om studierna hittills?

– Jag tycker det är skoj. Men alla kurser har inte varit

toppen. Det kommer man aldrig att tycka. Första terminen

läste vi till exempel kemi. Då kände jag mig inte alls säker

på att det var det här jag ville göra. Men nu förstår jag att

det var nödvändigt. Allt har ju sin grund i kemin och man

måste ha det med sig för att förstå saker som farmakologi

och biomedicin.

Det är någonting som egentligen gäller för alla

medicinarutbildningar, menar Gunnar Tobin, lärare på

Apotekarprogrammet:

– Den klassiska indelningen på medicinarstudier är att

man börjar med anatomi och biokemi. Man går från de

små byggstenarna till de större; från de minsta substans-

erna till människokroppen och arbetet på kliniken. Det

svåra är att skapa en helhetssyn, att få studenterna att

sätta in allt i ett sammanhang; hur kemin och deras kom-

mande yrkesutövning hör ihop.

Så här efteråt tror Frida att hennes hårda satsning på

simningen faktiskt har gynnat henne som student. Träningen

har helt enkelt smittat av sig på personligheten och hon

beskriver sig som disciplinerad och målmedveten. Det

behövs ibland. Hittills har alla kurserna på Apotekar-

programmet avslutats med traditionella salstentor. Inför

dem gäller det att plugga ganska hårt.

– Hur du lägger upp dina studier är helt upp till dig

själv. Ingen annan kommer att se till att du går på före-

läsningarna eller klarar dina tentor. Men det är ju inte så

att man måste sitta med näsan i böckerna varje dag.

”Det är inte så att man sitter med näsan i böckerna varje dag,men det är helt upp till dig själv hur du lägger upp dina studier.”

Frida Wallin, som läser på Apotekarprogrammet

Vid Sahlgrenska akademin handlar studierna om att förstå människokroppen, oavsett om mani framtiden kommer att arbeta som exempelvis sjuksköterska, tandläkare eller audionom.

2928

Inför steget att börja studera och kanske flytta till en

ny stad infinner sig naturligt en massa frågor. Till

Studentavdelningen kan du vända dig med alla dina

frågor. Vi kan svara på det mesta som handlar om

studier och studentliv. Tveka inte att ta kontakt med

oss så hjälper vi dig att reda ut begreppen!

STUDIEVÄGLEDNING

Om du inte riktigt vet vad du vill läsa, vad som krävs

för en viss utbildning eller om det är kurser eller

program som skulle passa dig bäst kan det vara bra

att prata med en studievägledare. Vid vår centrala

studievägledning finns studievägledare som du kan

prata med om just din situation.

Centrala studievägledningen

Tel: 031-773 1860, må–to 9–12

(031-786 1860 fr o m 2007)

E-post: study.info@gu.se

STUDIEINFORMATIONEN/INFORMATIONSHALLEN

Har du mer allmänna frågor om studier kan du vända

dig till studieinformationen. I Informationshallen på

Karl Gustavsgatan 29 kan du själv söka information

om studier både i Sverige och utomlands. Här finns

också studieinformatörer som kan svara på dina

frågor och ge personlig service.

Studieinformationen

Tel: 031-773 1050, må–fr 9–12

(031-786 1050 fr o m 2007)

E-post: study.info@gu.se

UTBILDNINGSKATALOGEN

Universitetets alla kurser och program kan du läsa om

i vår utbildningskatalog. Den kommer ut i mars och du

kan beställa den via telefon, 031-773 5620, eller ladda

ner från www.utbildning.gu.se/utbildningskatalog.

BESÖKSDAGEN

I mars har vi öppet hus på Göteborgs universitet. Vi

kallar det Besöksdagen och alla som funderar på att

börja studera är välkomna hit och få information om

våra olika kurser och program. Läs mer om Besöks-

dagen på www.utbildning.gu.se/besoksdag.

www.utbildning.gu.se/villstudera

På våra webbsidor finns information för dig som

funderar på att börja läsa. Här kan du själv hitta svar

på många frågor om studier och studentliv.

Produktion: Studentavdelningen/Lena Hallgren • Innehåll och grafisk form: Lars Nicklason Reportage, Frank&Earnest • Foto: Erik Berglin (student vidHögskolan för fotografi), Peter Brundin, Göran Olofsson, Getty Images, Pressens Bild • Illustration: Claes Stridsberg • Tryck: Elanders Infologistics AB,2006. Tryckt på miljövänligt papper, 130 g Arctic silk

Göteborgs universitet StudentavdelningenBox 100, 405 30 Göteborg • Besöksadress: Karl Gustavsgatan 29 • Tel 773 1050 • E-post study.info@gu.se • www.utbildning.gu.se/villstudera

Till sist …

Snart börjar det!

INFORMATIONSHALLENMånga studenter kommer till Informationshallen på Karl Gustavs-gatan 29. Här kan du använda våradatorer för att söka information elleranmäla dig till kurser och program.

3130