NR 3 2012 1

Kivik Art Centre Marianne Elofsson Konstrundan 2012 Olle Bengtssons nya studiolägenheter Tio matställen värda ett besök (eller tio) Galleri Brange Kiviks musteris glögg Gynning X2

BLICKPUNKT

ÖSTERLEN

Pantone 7418 C Färgvärden: C:17 M:83 Y:64 K:3 Pantone 696 C Färgvärden: C:34 M:81 Y:55 K:20Pantone 576 C Färgvärden: C:64 M:25 Y:100 K:7

ÖSTERLEN

2 BLICKPUNKT

Årstiderna förändras och så även KI-VIK ART CENTRE Programmet för våren 2012 är äntligen här

En kvinna med starka åsikter MARI-ANNE ELOFSSONS konst talar klar-språk

OLLE BENGTSSON var en helt van-lig man Men han hade en vision Nu lanseras studiolägenheterna i det gamla kostallet i Hammenhög

KONSTRUNDAN 2012 Äntligen är schemat klart Fullständig guide till årets smultronställen

I LOVE EKO Tio matställen värda ett besök (eller tio) Göran Besk har åkt Österlen runt för att hitta det bästa av det bästa

5

7

14

18

23

27

30

34

36

38

42

Sådan mamma sådan dotter GYN-NING X2 I år öppnar konstrundan en vecka tidigt på Galleri Gynning

En kvinna med starka åsikter MARI-ANNE ELOFSSONS konst talar klar-språk

Premiär! GALLERI BRANGE I vår öppnar Elsa Brange upp sitt andra galleri Till förmån för andra värl-den ställs konst av alla dess slag ut

PERSONLIGT Fyra kreatörer från Tomelilla med en ljus framtid

Våren är här! Blickpunkts KALEN-DARIUM är fullspäckat med roliga events!

Dags att anmäla sig till SOMMA-RENS KVÄLLSKURSER! Vi guidar dig till både de populäraste och mest unika aktiviteterna

14

34

27

30

erPSONLigt

KoTLA R

E

i DETTANUMMER

edsn

NR 3 2012 3

4 BLICKPUNKT

NR 3 2012 5

Är detta relevant?ANNA LARSSON, KOMMUNALRÅD

Detta är ett citat. Österlen är väl trevligt, eller hur? Det är väl hela poängen med det hela. Eller?

Många kritiker saknade Vilks, men även Anna Odell. Nu är ett urval inget annat än just ett urval och jag saknade dem inte – de har ju redan fått all tänkbar uppmärksamhet. Jag fastnade i stället för den meditativa vardagligheten i Ann-Sofi Sidéns filmade 38-dagarsritt från Stockholm till Wanås, i Andreas Erikssons målningar och i Viktor Rosdahls detaljrika, svarta berättelser.

Modernautställningen kallades tam och utan riktning, men då gick intendenten Fredrik Liew i taket och läxade upp kritikerna och påpekade att utställningen är uppbyggd av “ömsesidigt förstärkande olikheter”. Ja, ja – därmed kom möjligheterna till en kreativ debatt helt av sig.

Som så ofta diskuterar vi fortfarande konstens effekter mer än dess innehåll. De flesta av oss har tydliga åsikter om t ex Anna Odells verk – men hur många har verkligen sett det? Kalmar konstmuseum bjöd på möjligheten under året!

I Skåne var det första året för Malmö Modernas verk-samhet. Öppningsutställningen, med Luc Tuymans, Astrid Svangren och alla “Karamellerna” ur Stockholmssamling-arna kändes både som en säker och riskfri positionering i de samtida hierarkierna. det magnifika, stora utställnings-

rummet utnyttjades dåligt medan trängseln i rummet med samlingarna blev riktigt besvärande. Bättre blev det senare när man visade Alice Neels säregna bildvärld.

Den kanske viktigast konsthändelsen i vår region blev nu i stället de plats-specifika gestaltningarna på tre stationer i Citytunneln. Det är kanske inga offentliga verk som skri-ker ut sin närvaro, men i två av fal-len fungerar detta mycket bra: Tania Ruiz Guitterez glidande filmer på Centralstationen och Christian Par-tos insektssvärmande ljuspunkter på Triangeln. Däremot blir Kristina Ma-touschs installationer på Hylliesta-tionen alltför anonyma och undan-glidande.

Modernautställningen kallades tam och utan riktning, men då gick intendenten Fredrik Liew i taket och läxade upp kritikerna och påpekade att utställ-ningen är uppbyggd av “ömsesidigt förstärkande olikheter”. Ja, ja – därmed kom möjligheterna till en kreativ debatt helt av sig.

Som så ofta diskuterar vi fortfarande konstens effekter mer än dess innehåll. De flesta av oss har tydliga åsikter om t ex Anna Odells verk – men hur många har verkligen sett det? Kalmar konstmuseum bjöd på möjligheten under året!

Vad räknas egentligen som konst? Eller ännu svårare, vad räknas egentligen som bra konst? Elin Sundborn är en föredetta social psykolog som fört över sina ideologier på konst. Vad är tillåtet och vad är inte? Det finns många frågor rörande konst, och de flesta grundar sig i människans tycke och uppfattningar om hur ting bör kategoriseras.

Text av Elin Sundborn

Något Konstigt? Bild

: Rob

ert M

appe

lthor

pe

erPSONLigt

KoTLA R

E

i DETTANUMMER

edsn

6 BLICKPUNKT

Med utrymme för individen

Länge var projektet bara en dröm. Men när Jacob Qvists fru började tjata på honom om att den gamla ladan stod och förföll på tomten valde han att göra drömmen till verklighet. Idag är åtta av de blivande tolv studioutrymmena klara och i maj öppnar kollektivet sina dörrar för allmänheten.

BEGREPPET KONST har haft olika betydelser under olika epoker. Tolkningen och användningen av begreppet skiftar heller inte bara över tid, utan också mellan individer och kulturer. I antikens Grekland stod konstbegreppet för praktiskt kunnande, satt i kontrast till teoretiska kunskaper. Man skilde också på sådana aktiviteter som resulterade i verkliga ting och sådana som producerade bilder av ting. Ända fram till 1700-talet kallades sådant avbildande för just konst. Under 1700-talet fick konstbegreppet gradvis en ny innebörd. Nu omtalades även själva konstobjekten som konst, inte bara kunnandet. 1900-talets postmodernism förkastade idén om att konsten skulle ha ett egenvärde el-ler “inre kärna och mening”. Detta har förändrat synen på konstens “äkthet” och frågan om “god” och “dålig” konst. Ett samtida konstbegrepp är det så kallade institutionella konstbegreppet, som bygger på cirkelargumentet, att det som konstvärlden behandlar och benämner som konst är konst.

Konst är ett begrepp som omfattat en rad olika förete-elser, och som definierats mycket olika, vid olika tidpunk-ter och platser. Det svenska ordet härstammar ifrån forn-germanskans kunst vilket härstammar från “können” och som betyder “kunnande”. Det engelska ordet för konst, art härstammar istället ifrån latinets ars vilket ungefär bety-der “arrangemang” eller “att arrangera”.Idag används of-tast begreppet i anknytning till vad som förr benämndes de sköna konsterna, som bland annat omfattar bildkonst, arkitektur, konsthantverk, skulptur och musik, det vill säga

Text av Amanda Gren. Foto av Erik Möller

erPSONLigt

KoTLA R

E

i DETTANUMMER

edsn

NR 3 2012 7

ERIK ÖSTER, KULTURRÅD

Den här sortens anläggning är något vi länge velat utveckla. När Jacob kom till oss med skisserna på sin gamla lada och ville ha kommunens stöd var det ett självklart val. Vi har redan fem hyresgäster och väntar oss många fler innan vi slår upp portarna i maj.

skapande verksamhet som syftar till emotionella eller ex-pressiva uttryck, eller resultatet av en sådan verksamhet. Denna användning av begreppet är en utveckling ifrån den antikens tanken om de sju fria konsterna (på latin septem artes liberales) vilka var akademiska ämnen som exempel-vis grammatik och retorik men även musik. Konsten var då starkt förknippat med ett hantverk. Utifrån detta perspektiv omfattade begreppet konst även senare mer handfasta företeelser som ingenjörskonst eller stridskonst. I samma anda som den senare användningen brukas begreppet ex-empelvis fortfarande för cirkuskonster och kampsport som på engelska kallas martial arts.

Abstrakt konst, eller icke-föreställande konst, är konst som inte imiterar eller direkt skildrar den yttre verkligheten. Vissa begränsar termen till att gälla endast nonfigurativ konst, medan andra använder den om konst som inte före-ställer något, men som har sitt ursprung i verkligheten.

FLERTALET OLIKA beteckningar har föreslagits (icke-föreställande konst, absolut konst, konkret konst) men ingen har blivit allmänt accepterad. “Abstrakt” används ofta som ett ungefärligt begrepp om målningar som har ett mer eller mindre abstrakt utförande. Det ursprungliga motivet till en abstrakt målning, till exempel ett landskap eller ett stilleben, kan vara synligt eller utläsbart; de flesta kubistiska målningar är av det slaget. Det kan också röra sig om en-bart symboliska eller geometriska former utan något direkt samband med den yttre verkligheten, som hos Mondrian. I en tredje form av abstrakt konst kan penselskrift, färg och struktur hos det använda materialet ge en antydan om hur målningen växt fram, som i Pollocks verk.

Bakom all abstrakt konst ligger tanken att form och färg i sig själva kan påverka betraktaren, och en stor del av 1900-talets måleri och skulptur har strävat efter att, i likhet med musiken, vara utan föreställande innehåll. Källor och paralleller till den här sortens konst finner man i keramisk dekor, dekorativa mönster i handskrifter och konsthantverk (särskilt i keltisk konst, till exempel Book of Kells), i islamisk och i primitiv konst, i stamskulptur samt i icke-realistiska inslag i europeisk konst, till exempel förenklade arkitektur-

bakgrunder i Fra Angelicos målningar.1900-talets abstrakta konst har sitt ursprung hos Cé-

zanne, som behandlade vissa landskapsmotiv som solida geometriska former och vars målningar beundrades av ku-

bisterna. Kubismen, den för-sta abstrakta stilen, hade en avgörande inverkan på andra konstnärer och grupper, men det var inte kubisterna utan andra grupper som under-strök färgens självständiga och egna värde.

Konst är ett begrepp som omfattat en rad olika före-teelser, och som definierats

mycket olika, vid olika tidpunkter och platser. Det svenska ordet härstammar ifrån forngermanskans kunst vilket här-stammar från “können” och som betyder “kunnande”. Det engelska ordet för konst, art härstammar istället ifrån lati-nets ars vilket ungefär betyder “arrangemang” eller “att ar-rangera”

8 BLICKPUNKT

Madeleine Pyk har med sitt fantasi-fulla och berättande måleri vunnit en plats i allas våra hjärtan. En poetisk naivist med en enastående känsla för kolorism – så kan man beskriva denna personliga konstnärinna. Här finns både ömsinthet och allvar, humor och lekfullhet. Madeleine Pyk har målat sig genom livet, av en obändig lust till ska-pandets glädje. I sommar är hon aktuell med en ny ut-ställning på Galleri Brange.

Madeleine PykKONSTNÄR/FÖRFATTARE

Sven-Göran ErikssonKERAMIKER

Det började med en semesterresa till Turkiet någon gång i början av åttiotalet. Sven-Göran förälskade sig i de många vackra skålarna han såg överallt och kunde aldrig riktigt släppa minnet av dem. Ett par år senare åkte han tillbaka till Turkiet och köpte då med sig ett par skålar hem. Skå-larna var väldigt uppskattade av vänner och bekanta och Sven-Göran som börjat tröttna på sitt kontorsjobb tog ut pensionen några år tidigt och började satsa på de turkiska skålarna. Från början var det tänkt att han skulle importera skålar, kanske köpa en lägenhet där nere och bo där ett par månader om året. Men snart växte intresset för att själv skapa liknande skålar, och på den vägen är det. I sin studio tillverkar och målar Sven-Göran nu sina egna skålar, och vänner och bekanta står på väntelista för ett eget exemplar av de fina skålarna.

Lars GrönkvistSMYCKEDESIGNER

Smycken, prydnader med syfte att smycka kroppen, ofta i ädla metall-ler, men även plast, läder etc. Vanligast torde vara halsband, fingerringar, arm-band och örhängen. Sedan 1990-talet har användandet av piercingsmycken ökat kraftigt. Idag betraktas också klockor ofta som smycken.Förutom det rent dekorativa kan smycken även vara symboler. De kan berätta något om bäraren; exempelvis bärarens civilstånd eller grupptillhörig-het. Med juvel avses en slipad ädel-sten. Juvel i pluralform, det vill säga ju-veler, har även betydelsen juvelbesatta smycken. Bling-bling är hip-hop-slang för juveler och andra uppsendeväck-ande accessoarer. Termen kan även användas om en livsstil.

Stina PerssonILLUSTRATION

Många illustratörer har en utbildning på konstskola, folk-högskola med bildinriktning, serietecknarskola, anima-tionsskola eller som någon form av designer. Men det finns även många som är helt självlärda. Att arbeta som illustra-tör innebär oftast att man jobbar som egenföretagare då det är ganska få företag som anställer en illustratör. Istäl-let jobbar illustratören med kortare eller längre uppdrag till flera olika uppdragsgivare eller med helt egna projekt. Det kan handla om allt från flera illustrationer till en bok, möns-ter till ett tryck på en handduk, en seriestrip eller kanske en enstaka bild till en reklamkampanj.

Blickpunkts favoriter!

erPSONLigt

KoTLA R

E

i DETTANUMMER

edsn

NR 3 2012 9