blickpunkt bank 2014

Till dig som arbetar inom banksektorn Nr 1 2014

Ur detta nummer:

• Fullt möjligt att outsourca under tillsyn

• Effektiv revision av fi nansiella instrument genom iRadar

• De globala bankerna intensifi erar sitt arbete mot penningtvätt

Innehåll

Välkommen till Sveriges nya banktidning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5

Islamic Banking i Sverige – är det möjligt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6

Fullt möjligt att outsourca under tillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Svensk riskhantering i världsklass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Effektiv revision av fi nansiella instrument genom iRadar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

De globala bankerna intensifi erar sitt arbete mot penningtvätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Slopade momsgruppsregler ger högre kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

BLICKPUNKT: BANK skickas till dig som är verksam inom den svenska banksektorn och är ett initiativ av KPMGs områdesspecialister.

Vill ni veta mer om något specifi kt område kontakta gärna Joachim Grebe, [email protected] eller Christer Brattlöf, [email protected]

4 | Blickpunkt Bank Blickpunkt Bank | 5

Vi på KPMG vill hälsa dig varmt välkommen till det första, efterlängtade numret av Blickpunkt Bank, KPMGs nya tidning för den svenska banksektorn som i två num-mer per år kommer att er-bjuda initierad rapportering, intressanta perspektiv och djupgående branschanalyser.

tgivningstakten blir den-samma som för KPMGs andra tidning Blickpunkt Försäkring, som under fl era

år har varit en uppskattad publikation bland läsare inom framför allt försäk-ringsbranschen. De båda sektorerna har emellertid mycket gemensamt, vilket innebär att material som kan vara av intresse för bägge läsekretsarna kommer att publiceras parallellt.

Med tanke på hur bank- och fi nanssek-torn utvecklas kommer det garanterat inte att råda brist på ämnen att skriva om. Förändringstakten inom branschen är fortsatt hög, och varje månad kommer ny information och statistik som initialt påverkar de större bankerna men i förlängningen även de mindre bankerna.

Vi på KPMG och våra kunder gör vad vi kan för att tolka befi ntlig information, identifi era trender och bedöma eventu-ella konsekvenser. Dessvärre är bilden alltjämt svårtolkad och förutsättning-arna kan förändras radikalt från ett kvartal till ett annat, till exempel på grund av nya ekonomiska data eller nya omskrivningar av regelverk. Lägg därtill den snabba utvecklingen inom sociala nätverk, nya affärsmodeller och IT.

Bankindustrin har fl era utmaningar. På längre sikt behöver bankerna utveck-la nya affärsmodeller för tiden efter

den ekonomiska krisen, trots att ingen vet hur det nya landskapet kommer att se ut. Här och nu är det däremot nödvändigt att fokusera på lönsamhet och regelefterlevnad, trots att ibland inte ens tillsynsmyndig-heterna vet hur lagtexterna ska tolkas.

Dagens fokus på lönsamhet och regel-verk är sig inte helt oproblematiskt. Arbetet med att öka lönsamheten genom att optimera kapitalstrukturer och minska kostnader motverkas av högre krav från samhället via media och opinion, låga räntor, högre kapital-krav och andra regelverkskrav.

Vi på KPMG är helt inriktade på att hjälpa våra kunder inom bankbranschen på denna spännande men utmanande resa. Vi är ett globalt företag med några av de största internationella och största svenska bankerna som kunder, och vi vill utnyttja våra medarbetares erfarenheter och ge mervärde till våra svenska kunder.

Vi hoppas att Blickpunkt Bank blir en pusselbit till branschens lösningar på dagens och framtidens utmaningar. Nästa nummer kommer ut i höst.

Trevlig läsning!

Välkommen till Sveriges nya banktidning

Av Joachim GrebeSenior Manager, Head of Banking

Joachim Grebe har mångårig erfarenhet som programledare och fi nans-analytiker. Han har bland annat drivit projekt inom regelverk, compliance, upphandling, sourcing och IT hos en lång rad olika aktörer inom den fi nansiella sektorn.

U

Islamic Banking i Sverige – är det möjligt?Ännu erbjuder ingen bank i Sverige produkter eller tjänster som är förenliga med muslimsk tro. Detta trots att så kallad Islamic Banking har blivit ett dynamiskt fenomen på den globala fi nansmarknaden det senaste decenniet. I dag fi nns fl er än 700 islamiska fi nansinstitut i 75 länder. Med en genomsnittlig tillväxt på 10–20 procent är detta den snabbast växande etiska fi nansieringstypen som fi nns. Islamic Banking är inte begränsat till den muslimska världen, utan fi nns numera över hela världen. Så vad hindrar oss från att erbjuda detta på den svenska fi nansmarknaden?

Den svenska fi nanssektorn är stabil, välutvecklad och diver-sifi erad. De fl esta svenskar är aktiva bankkunder och nyttjar

olika typer av banktjänster, både som privat- och som företagskunder. Det fi nns dock en potentiell kundgrupp som bankerna inte fångar in, nämligen Sveriges troende muslimer för vilka dagens produktutbud inte är förenligt med deras tro.

Det bor i dag ungefär 500 000 muslimer i Sverige, och denna målgrupp beräknas dubbleras till år 2030 och utgöra cirka 10

procent av befolkningen. Även om Sveri-ges muslimer är en heterogen grupp, för vilka religionen är av olika vikt, indikerar KPMGs unika studie ”Islamic Banking in Sweden – Is it possible?”, att en ansenlig andel muslimer helt eller delvis avstår från att vara bankkunder idag. Till exem-pel anger 80 procent att de avstår från att ta bostadslån, trots att detta egentligen är den mest efterfrågade bankproduk-ten. Denna siffra står i stark kontrast till beteendet hos befolkningen i övrigt. Enligt Bankföreningen äger nämligen 70 procent av svenskarna sitt boende, och 95 procent av dessa har bostadslån.

Förklaringsfaktorn att den muslimska kundgruppen skulle vara ”ekonomiskt svagare”, och därmed ha svårare att bli beviljade lån, stöds inte av vår studie. Däremot tyder studiens resultat på att det fi nns en påtaglig efterfrågan på bankprodukter som är förenliga med islamiska principer då hela 95 procent av de tillfrågade anger att de skulle byta till en ”islamisk bank”, eller en befi ntlig bank som erbjuder anpassade produkter, om det alternativet fanns.

Islamic Banking ter sig alltså vara ett intressant marknadsområde för

svenska banker att utforska. Förutom den potentiella effekten för banken att nå ut till nya kunder, samt bredare kundengagemang genom Islamic Banking, antyder vår studie också att etablering av denna typ av produkter skulle ha positiva samhällsekono-miska effekter. Både kommunpolitiker och muslimska representanter som medverkat i studien framhäver hur alternativa fi nansieringsmöjligheter skulle kunna stimulera företagande och bidra till minskad bostadssegrega-tion. Dessutom anger en stor andel av respondenterna i studien att de skulle starta eget företag, eller investera mer i befi ntlig verksamhet, om islamisk fi nansiering fanns.

Men om nu allting talar för Islamic Ban-king, varför har då ingen svensk bank anammat detta? Islamic Banking är inte ett helt okänt begrepp för svenska ban-ker. Av de tio banker som inkluderades i KPMGs studie (inklusive de fyra stor-bankerna) hade hälften tittat på frågan, varav några få mer djupgående. Avanza

och Folksam har till och med förmedlat Sharia-godkänt fondsparande.

Men de anledningar som av fl era ban-ker angetts som avgörande för att man inte har skridit till verket är följande:

Avsaknad av globalt regelverk och standarder för Islamic BankingDet saknas ännu en global standard för hur banker som erbjuder Sharia-godkända produkter ska vara upp-rättade för att uppfylla kraven som


Islamic Banking – grundprinciper

De generella principer som Islamic Banking baseras på, i enlighet med Sharia (islamisk lag), är följande:

• Förbud mot ränta: Det är oacceptabelt att pengar ökar i värde genom att enbart lånas ut till en annan person.

• Förbud mot otydlighet och spekulation: Avtalsvillkor får ej vara tvetydiga eller otydliga eftersom detta kan ge upphov till spekulation. Transaktioner ska inte göras i rent spekulationssyfte.

• Förbud mot investeringar i specifi ka branscher: Investeringar får ej ske i branscher som är oförenliga med muslimsk tro, till exempel vapen, alkohol, spel eller pornografi .

• Delning av risk och avkastning: Risk och avkastning ska delas mellan institutionen och kunden, och transaktioner ska knytas till en under-liggande eller materiell tillgång.


”Islamic banks”. Hittills har regler för detta utformats nationellt, i respektive land. I skrivande stund utarbetas dock tydligare globala regler av huvudaktörer inom den islamiska fi nansvärlden som ska träda ikraft inom kort. Dessa kommer att tydliggöra vilka krav som ställs på Islamic Banking ur ett legalt, skattemässigt, tillsynsmässigt, redovis-ningsmässigt och ur ett Sharia-perspek-tiv, vilket underlättar även för svenska banker samt Finansinspektionen (FI).

Hämmande svensk lagstiftningDagens lagstiftning missgynnar islamisk bankverksamhet på olika sätt, vilket tydliggörs i KPMGs rapport. För att svenska banker ska kunna erbjuda Sharia-godkända produkter, enligt de traditionella produktuppläggen, krävs att det görs mindre undantag i bland annat skattelagstiftningen, konsu-mentskyddslagstiftningen samt lag för bank- och fi nansieringsrörelse. I Storbritannien stötte bankerna tidigare på likartade lagmässiga svårigheter, men där har man lyckats röja undan alla hinder för Islamic Banking.

Stora initiala investeringarFör att säkerställa att alla islamiska transaktioner är separerade från den övriga banken, vilket de behöver vara för att vara Sharia-godkända, tror de fl esta banker att de skulle behöva sätta upp helt separata system för att kunna erbjuda Islamic Banking. Detta skulle innebära stora investeringar för enbart de islamiska produkterna. Dock visar best practice att det räcker med att kunna redovisa och säkerställa att hela

transaktionskedjan är separerad, vilket ger en avsevärt lägre kostnadsbild.

Branding – Islamic?En viktig fråga för bankerna är hur de ska kunna attrahera en bredare kund-grupp med Islamic Banking för att säkerställa att de inte särbehandlar en specifi k målgrupp, som dessutom är baserad på något så känsligt som religion. Som fi nansieringsalternativ har Islamic Banking potential att attrahera en större kundgrupp än enbart den muslimska. Det är inget som säger att produkterna behöver betecknas som ”Islamic”. Istället kan ord som till exempel räntefri eller etisk användas för att göra produkterna mindre ”laddade”. KPMGs erfarenheter från Storbritannien visar på bättre framgång när man har

valt att marknadsföra Sharia-anpassade tjänster och produkter med en formule-ring som exkluderar ordet ”Islamic”.

Hur stor är efterfrågan?Hur stor den faktiska efterfrågan på Islamic Banking egentligen är bland Sveriges muslimer är tiotusenkronors-frågan för bankerna. KPMGs studie visar på ett tydligt behov och ger en inblick i hur marknaden för Sharia-god-kända produkter ser ut i Sverige, men för att verkligen veta behövs djupare undersökningar och teststudier av bankerna själva

För att ta del av mer information om Islamic Banking eller KPMGs rapport, vänligen kontakta Sandra Buijsse eller Leif Waller.

Av Leif WallerPartner, Financial Risk Management, RMIF/B programansvarig

Leif har drygt 20 års erfarenhet från arbete inom den fi nansiella sektorn i Sverige och internationellt. Utöver samarbetet med Sida har han även genomfört uppdrag för bland annat IFC, IMF och Världsbanken. Leif har lång erfarenhet av att ta fram behovsanpassade utbildningsprogram inom bank- och fi nans i utvecklingsländer men även för aktörer på den svenska fi nansmarknaden.

Best practice från Storbritannien

Runt millennieskiftet fanns liknande lagmässiga hinder för Islamic Banking i Storbritannien som det gör i Sverige i dag, till exempel krav på dubbel stämpelskatt. Där har dock anpassningar gjorts i exempelvis skatte- och banklagstiftningen för att underlätta för Islamic Banking och samtidigt försäkra att dessa inte missbrukas.

Dessa anpassningar har resulterat i att det i dag fi nns 23 banker som erbjuder produkter i enlighet med islamiska principer, antingen som del av sitt totala produktutbud (till exempel Barclays och HSBC) eller som fristående islamisk bank (Islamic Bank of Britain). Värt att nämna är att andelen muslimer är större i Sverige än i Storbritannien. I dag är London ett av världens stora center för Islamic Banking.

KPMG har som internationellt erkänd rådgivare i Islamic Finance aktivt medverkat i gjorda anpassningar av regelverk och lagstiftning samt hjälpt bankerna att uforma sina produkter och organisationer för att uppnå de krav som ställs på islamiska banker.

Av Sandra BuijsseSenior Associate, Financial Risk Management

Sandra arbetar med projekt relaterade till intern styrning, kontroll och risk-hantering inom fi nansiell sektor. Hon har också varit projektledare för KPMGs studie ”Islamic Banking in Sweden – is it possible?” och har erfarenhet av arbete med internationella aktörer inom den islamiska fi nanssektorn.

Skulle du byta till en Islamisk Bank om ett sådant alternativ fanns?

Övrigt

Ja, jag skulle byta bank2%

3%

Nej, jag skulle inte byta bank

95%

Avstår du från att ta bostadslån på grund av att de svenska bankerna inte tillhandahåller produkter och tjänster i enlighet med Sharia?

Övrigt 6%

14%

Ja

Nej

80%

Vilka produkter eller tjänster använder du som bankkund?

Konventionell bank

Övrigt

Andra lån

Bostadslån

Företagslån

Investeringar – fonder, aktier, etc.

Försäkringar

7%

8%

1%

1%

7%

7%

23%

Bankkonto

Sparande

46%

Islamic Banking

Bostadslån

Försäkringar

Vilka produkter eller tjänster är du intresserad av?

6%

14%

13%

21%

11%

10%

Sparande

Andra lån

Bankkonto

Företagslån

Investeringar – fonder, aktier, etc.

24%

Hur skulle Sharia–anpassade produkter och tjänster i Sverige påverka din nuvarande verksamhet/ditt intresse för att starta företag?

Övrigt 7%23%

24%

Det skulle inte påverka min nuvarande verk-samhet/intresse av att starta ett företag

Jag skulle starta eget företag om det fanns en Islamisk Bank

Verksamheten skulle växa/jag skulle investera mer i verksamheten

46%

Urval av resultat från KPMGs studie

Blickpunkt Bank | 11

Av Joachim GrebeSenior Manager, Head of Financial Services

Joachim Grebe har mångårig erfarenhet som programledare och fi nans-analytiker. Han har bland annat drivit projekt inom regelverk, compliance, upphandling, sourcing och IT hos en lång rad olika aktörer inom den fi nansiella sektorn.

I jakten på kostnads-besparingar kommer ofta outsourcing på tal. Men för försäkringsbolag och banker som ligger under Finansinspektionens tillsyn fi nns det en del fallgropar.

utsourcing innebär att ett företag låter ett annat företag sköta en eller fl era funktioner eller processer.

Tanken är att det outsourcande företaget ska kunna fokusera på sin kärnverk-samhet. Eller så hoppas företaget kunna omvandla fasta kostnader till rörliga, öka lönsamheten genom att minska kostnaderna och endast behöva söka och rekrytera personal inom kärnverksamheten. Ett annat företag med annan kärnverksamhet kan uppnå bättre effektivitet, kvalitet och snabbare så kallad time to market.

Vanligtvis rör det sig om någon av följande typer av outsourcing: offshore som innebär att arbetsmoment eller processer läggs ut på ett annat företag eller onsite, som innebär att arbetsmo-ment eller processer görs på företaget i den dagliga verksamheten.

Outsourcing kan vara mer eller mindre omfattande. Ibland berörs hela avdel-ningar. Men det kan också handla om specifi ka processer eller enstaka IT-system och aktiviteter. Ett område där outsourcing länge har varit vanligt förkommande är IT. Traditionellt har det handlat om drift och förvaltning, men på senare tid har även Software as a Service (SaaS) blivit allt vanligare.

Ett annat område med omfattande outsourcing är call center-verksamheter,där det numera ofta handlar om att köpa upp enskilda tjänster eller funktioner. Det är alltså inte hela processer som outsourcas, utan enskilda individer och roller som till exempel administrativa roller i bok-föringsprocesser. Rent praktiskt fungerar det så att den anställde på outsourcingföretaget loggar in sig på kundens IT-system via exempelvis en

Fullt möjligt att outsourca under tillsyn

Citrix-lösning för att precis som vanligt jobba tillsammans med kundens anställda.

Konsekvensen blir att gränsen mellan att hyra in extra personal och att outsourca suddas ut. Den anställde på outsourcingföretaget blir en sorts virtuell anställd som kostar betydligt mindre. Men det fi nns också invänd-ningar mot outsourcing. Vanliga farhågor berör kvalitet, effektivitet och konkurrenssituation. Blir slutkundens upplevelse lika bra? Blir det onödiga överlämningar som sänker effektivite-ten och förståelsen för helheten? Vill företaget verkligen överföra kunskap till ett annat företag som kan bli en framtida konkurrent?

Invändningarna kan också gälla skatter. Inte minst bland banker som inte kan kvitta sin moms eftersom fi nansiella tjänster är momsbefriade. Det gör inköpta tjänster 25 procent dyrare än att ha egna anställda. Förslaget om slopade momsgrupper kommer också att leda till nya frågeställningar.

Ytterligare en aspekt handlar om regelverk. Det fi nns nämligen fl era regler som begränsar utrymmet för outsourcing för företag som ligger under Finansinspektionens tillsyn.

Både svenska och internationella banker har sedan länge arbetat med att sänka kostnader genom att fl ytta sina verksamheter till lågkostnadsländer. Det handlar emellertid ofta inte om outsourcing, eftersom det fortfarande är banken som genomför arbetsmo-menten. Ett exempel är de stora internationella bankerna som har förlagt delar av sina verksamheter

i Indien. Ett annat exempel är svenska Swedbank, som har fl yttat sin IT-verk-samhet till sin egen bank i Tallinn.

Men det fi nns också exempel på outsourcing av bankverksamheter. Till exempel har både Nordea och SBAB outsourcat sina IT-verksamheter till Tieto.

Svenska banker och försäkringsbolag outsourcar sällan till leverantörer utanför EU. En viktig anledning är att många regelverk är gemensamma inom EU. Det betyder att reglerna i stort sett är desamma och att det inte är så stor skillnad på att outsourca inom Sverige respektive EU. Det fi nns skillnader i lagtexter, men innebörden är snarlik. Dessa problem är också relativt enkla att hantera eftersom EU har ett gemensamt ramverk för utbyte av varor och tjänster. Mycket går att hantera genom att formulera avtal på ett visst sätt.

För den som vill minska kostnaderna rejält är outsourcing till låglöneländer utanför EU mer intressant, eftersom både löner och priser där är betydligt lägre. Här uppstår emellertid den stora utmaningen, eftersom det fi nns en rad olika aspekter som måste hanteras utifrån ett regelverksperspektiv.

Allra svårast är det att outsourca hela IT-system och processerna runt dessa. Viss information får helt enkelt inte lagras utanför EU. Det är också svårt att lägga ut delar av utvecklingsprojekt, efter-som data inte får föras ut utanför EU.

Ett sätt att outsourca administrativa processer är att lägga IT-systemet i Sverige och samtidigt låta inloggning

och bearbetning ske i ett land utanför EU. På så sätt är informationen lagrad i Sverige.

Det här tillvägagångssättet ställer dock stora krav på både det egna bolaget och leverantören. Inte minst måste bolagets styrelse säkerställa att leverantören uppfyller alla regler som gäller för det egna bolaget. Det räcker inte med att bara formulera kontraktet på ett visst sätt, utan det måste göras på samma sätt som om det vore det egna bolaget.

Till de viktigare områdena hör bland annat risk, intern kontroll och regel-efterlevnad. Ett exempel är processer som omfattar affärsbeslut och därige-nom påverkar risker. Därför har styrelsen fullt ansvar, även om de görs av en underleverantör. Det krävs med andra ord en noggrann genomgång av processerna och mappning mot vilka regler som gäller för respektive aktivitet. Andra exempel är speciella krav på ansvar vad avser SLA, säkerhet och användarrättigheter.

Även om man löser regelverksaspekt-erna rent legalt så fi nns det ett antal konsekvenser som banker och försäk-ringsbolag bör beakta. Några av de viktigaste är:

• Regelkravens påverkan på business caset.

• Nya roller kommer att behöva defi nieras och tillsättas.

• Nya risker behöver identifi eras och följas.

10 | Blickpunkt Bank

O


Svensk riskhantering i världsklass

PMG har vunnit Sidas upphandlingsprocess vid två tillfällen och har därigenom genomfört programmet vid

26 tillfällen under de senaste tio åren. Fler än 600 beslutsfattare inom fi nans-sektorn i ett 50-tal länder i Sydostasien, Latinamerika, Östafrika och Östeuropa har genomgått utbildningen.

När Sverige öppnade ambassad i Bagdad 2010 gavs också möjligheten för Sida att inom sin landstrategi för biståndet erbjuda utbildningspro-grammet för den irakiska banksektorn. Fyra år senare har KPMG utbildat cirka 100 irakiska beslutsfattare. Många av dessa bidrar till att förstärka landets ekonomiska utveckling och förbättra relationerna till Sverige.

Målet med utbildningsprogrammet är att öka kompetensen hos bankernas ledningar och medarbetare, inte minst inom områden som riskhantering och kreditprocessen. Utgångspunkten är att en väl fungerande fi nanssektor är en förutsättning för att uthålligt kunna främja ekonomisk tillväxt och motverka fattigdom. Med bättre riskhantering i bankerna kan man i större utsträckning låna ut pengar och främja tillväxt bland småföretagare.

Varje program innehåller en tre veckor lång intensivkurs i Stockholm som ger deltagarna en övergripande och praktiskt tillämpbar kunskap om hur utvecklingen av fi nansmarknaden, diversifi ering av aktörer, användningen av nya teknolo-gier, förbättrad kredithandläggning och mer avancerad riskhantering kan bidra till ökad fi nansiell stabilitet, ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning.

Kursens studiebesök hos någon av de svenska sparbankerna, för att ta del av deras modell och dess bidrag till Sve-riges utveckling, brukar väcka många intressanta diskussioner och idéer bland deltagarna.

Programmets innehåll har utvecklats under åren och berör en rad priori-terade riskområden och utmaningar som i dag bromsar utvecklingen i de fl esta deltagande länder. Bland annat behandlas de begränsade möjlighe-terna att bedöma ett företags eller en persons kreditvärdighet eftersom tillgång till tillförlitlig data saknas.

Ett annat problemområde är en bris-tande riskkultur, som försämrar kvali-teten i bankernas kreditverksamhet och ökar förekomsten av kreditför-luster. Andra områden som behandlas är bristande regelverk, korruption och penningtvätt.

Ytterligare en utmaning för bankerna är att möta behovet av krediter bland de små och medelstora företagen när de saknar eller har bristande fi nansiella kunskaper. Detta är något som defi ni-tivt begränsar utveckling och tillväxt i privatsektorn. Programmet möjliggör också diskussioner mellan fi nansiella aktörer och tillsynsmyndigheter.

Eftersom programmet bjuder in delta-gare från alla aktörer inom fi nanssek-torn, från centralbank till mikrofi nans-institut, bidrar varje program till att öka förståelsen för banksektorns regionala utmaningar. Programmet bidrar även till en ökad dialog bland beslutsfattare på centralbanker och tillsynsmyndigheter.Det är värdefullt att dessa parter kan

träffas på neutral mark och ger även centralbanker möjlighet att dela erfa-renheter med andra länder och skapa sig en bättre förståelse för bankernas verksamhet och best practice inom riskhantering.

Utbildningsfasen i Stockholm – som kombinerar föreläsningar, grupparbete och ett stort antal praktiska övningar – bygger på erfarenhetsutbyte från fl era företagsbesök hos svenska banker och sparbanker. Även möten med gäst-föreläsare från Finansinspektionen, Riksbanken och andra representanter för svenskt näringsliv är viktiga inslag i programmet. Under de regionala uppföljningarna medverkar också lokala fi nansiella aktörer, centralbanker och även företag med stor betydelse för den fi nansiella utvecklingen och tillväxt i privatsektorn. Ett par exempel är tele-komföretaget Vodafone, som har drivit utvecklingen av mobile banking i östra Afrika, eller fordonstillverkaren Scania, som i samarbete med Sida driver ett utbildningsprogram för mekaniker i Irak.

En viktig del av programmet är delta-garnas förändringsarbeten. Det går till på så sätt att deltagarna rekryteras till programmet i grupper om två till fem personer som gemensamt har identi-fi erat ett förändringsinitiativ som de ska arbeta med under programmet.

Med stöd av mentorer från KPMG utvecklar och konkretiserar deltagarna sina förändringsinitiativ under de tre veckorna i Sverige. För att ge delta-garna bättre förutsättningar att lyckas med sitt arbete tränar mentorerna del-tagarna med hjälp av praktiska övningar i presentationsteknik och projektled-

Sedan 2003 har KPMG utvecklat och drivit Risk Management in Finance/Banking, ett internationellt Sida-sponsrat utbildningsprogram som bidrar till fi nansiell stabilitet, ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i Sida:s samarbetsländer.

K


Så här säger deltagarna:

“The program has been amazing with valued added topic and changes initiatives from various country which enable me to understand how things are going in other countries.”

“I enjoyed the learning experience. It was crafted very cleverly in a manner that it mixed learning and fun seamlessly. It is very effective.”

“It’s a great opportunity for people from countries, like Georgia, to build a strong network with the same background professionals and share experiences.”

ningsmetodik. Deltagarna får även stöd vid specifi ka ämnesrelaterade frågor av KPMGs ämnesexperter under programmets gång.

Sex månader efter kurstart följs arbetet med förändringsinitiativen upp vid ett regionalt seminarium, som i första hand fokuserar på resultatuppfölj-ning och erfarenhetsutbyte mellan grupperna. Denna fas är anpassad till deltagarnas behov med inslag av regio-nala alternativt nationella experter som bjuds in för att bidra med presenta-tioner, gruppövningar och diskussioner. Det fi nns många exempel på positiva resultat bland de 160 förändringsini-tiativ som hittills har genomförts inom ramen för programmet. Här fi nns resultat som inte bara har bidragit till att förbättra stabiliteten i den fi nansiella sektorn, utan som också har bidragit till att främja utvecklingen av den privata sektorn och minska fattigdomen i de deltagande länderna.

Mentorsstöd tillhandahålls efter en fastställd tids- och aktivitetsplan, och sträcker sig även under sex månader efter den regionala uppföljningen. Risk Management in Finance/Banking har varit ett framgångsrikt utbildningspro-gram som har fått uppmärksamhet och stöd av bland annat Världsbanken, Sidas amerikanska motsvarighet USAID och även riskhanteringsorga-nisationen Global Association of Risk Professionals (GARP), som också sponsrar ett förändringsinitiativ i Azerbajdzjan.

Löpande deltagarutvärderingar visar på mycket positiv feedback överlag, och

även feedbacken från kursdeltagarnas arbetsgivare, däribland banker och cen-tralbanker, är positiv. Programledningen arbetar löpande med att vidareutveckla programinnehållet, inte minst med hänsyn till de nya trender som driver regionerna, som exempelvis Mobile banking och Islamic banking.

Tre framgångsrika förändringsinitiativ1. Bättre tillgång till krediter för kvinnliga företagare i RwandaMed hjälp av en kartläggning har teamet tagit fram en riktlinje som föreslår en rad åtgärder för att främja utlåning till kvinnor. Ett samarbete och

diskussioner med tre lokala banker och tre mikrofi nansinstitut har inletts för att identifi era, utvärdera och anpassa befi ntliga produkter till företagskoope-rativ drivna av kvinnor.

2. Riktlinjer för användning av intern ratingmodellvid kreditbeslutEtt team från Makedonien har skapat riktlinjer för användning av interna ratingmodeller vid kreditbe-slut. Initiativet med en riskbaserad modell kommer att höja kvaliteten i riskbedömning och prissättning i utlåningsprocessen. Teamet har även inlett diskussioner med ett ledande

kreditvärderingsinstitut för ett möjligt samarbete.

3. Ökad utlåning baserad på kassafl ödesanalys Ett team från Irak har arbetat för att få till en kulturförändring i utlånings-processen i deltagande banker genom att vidareutveckla kreditpolicyn till att omfatta kassafl ödesanalys samt integrera andra typer av säkerheter än fastigheter. Fastigheter är i dag den vanligaste typen av säkerhet, vilket rejält försämrar utlåningsmöjlig-heterna till små och medelstora irakiska företag.

Av Leif WallerPartner, Financial Risk Management, RMIF/B programansvarig

Leif har drygt 20 års erfarenhet från arbete inom den fi nansiella sektorn i Sverige och internationellt. Utöver samarbetet med Sida har han även genomfört uppdrag för bland annat IFC, IMF och Världsbanken. Leif har lång erfarenhet av att ta fram behovsanpassade utbildningsprogram inom bank- och fi nans i utvecklingsländer men även för aktörer på den svenska fi nansmarknaden.

Av Francois-Xavier BonnevieDirector, Financial Risk Management, RMIF/B programledare

Francois-Xavier har 20 års arbetserfarenhet inom kreditverksamhet, utveckling av riskhanteringsramverk och styrningsmodeller både i Sverige och utomlands. Hans erfarenhet som fi nansrevisor, banktjänsteman och de senaste 13 år som fi nans- och riskrådgivare har gett honom möjlighet att utveckla en gedigen förståelse av de aktuella drivkrafter, utmaningar och utvecklingsmöjligheter som påverkar fi nansmarknadernas utveckling i Afrika, Asien, Mellanöstern och Östeuropa.


Effektiv revision av fi nansiella instrument genom iRadar

et var KPMG Frankfurt som utvecklade verktyget som numera inte bara används av samtliga fi nansiella

revisionskunder i Tyskland utan också av andra kunder över hela världen. Till exempel används iRadar för i stort sett samtliga KPMG Sveriges större revisions-uppdrag inom försäkrings-branschen.

– Som exempel kan vi nämna en kund där vi analyserade 1 000 instrument inom en vecka, och presenterade en

rapport som på ett tydligt sätt visar vilken andel av portföljen som kunnat stämmas av mot referensvärden, var differenser uppstått och hur dessa kunde analyseras vidare, berättar Mohammed Farahani, Manager inom Financial Services Audit.

– De slutsatser vi presenterar för kunden är tydliga och ger kunden detaljerad information presenterad på ett övergripande sätt som ger dem ytterligare kännedom om sina innehav.

En stor fördel med KPMGs verktyg – som sysselsätter ett team med trettiotalet specialister som på heltid ägnar sig åt värdering av fi nansiella instrument – är att det erbjuder möjlig-heten att jämföra värderingsteknik och värderingar som avser verkligt värde för fi nansiella instrument. iRadar är med andra ord ett unikt hjälpmedel för att hantera utmaningarna vid analys av komplexa portföljer av instrument, nya fi nansiella produkter och investerings-strategier.

iRadar är ett verktyg som KPMG använder och som gör det möjligt med en oberoende verifi ering av priser på hela portföljer av fi nansiella instrument. Totalt analyseras uppemot 40 000 portföljer årligen med hjälp av verktyget, som bygger på en databas med cirka 250 000 analyserade värdepapper.

Av Mårten AsplundPartner, KPMG FS Audit

Mårten Asplund är auktoriserad revisor och arbetar sedan många år med revision av fi nansiella bolag, främst försäkringsbolag. Han jobbar även med utveckling av FS Audit inom KPMG.

Av Magnus RipaSenior manager, KPMG FS Audit

Magnus Ripa är auktoriserad revisor och arbetar med fl era av KPMGs största kunder inom FS, främst försäkringsbolag.


Faktaruta:

KPMGs användning av iRadar i revisionsuppdrag i Sverige är ett led i företagets

strävan att modernisera revisionen av komplexa fi nansiell data. Samtliga kunder kan

dra nytta av dess fördelar, som innebär en ytterligare kvalitetssäkring.

Dessutom kan resultaten från en iRadar-analys användas till:

• Oberoende analys av bland annat rating, förfallostruktur, geografi ska sektorer, som

inte syns vid en vanlig avstämning av marknadsvärden mot motpart.

• Kvalitativ marknadsanalys på portföljnivå.

• Underlag för att påvisa var riskerna i en portfölj ligger, vilket gör det möjligt att

– i samverkan med kunden – inrikta revisionen mot rätt områden.

• Utvärdering av kundens egna data som deras värdering bygger på

• Benchmarking av värden för jämförbara investeringar mellan olika klienter. Det stora

antalet användare innebär att verktyget kan ligga till grund för en unik benchmark.

• Tillgång till specialister som kan användas för att hantera mer komplexa instrument,

både internationellt och lokalt.

The KPMG iRadar Audit Assist – Hur fungerar det?

Användningsområdet är visserligen brett, men inom revisionsuppdragen är den tydligaste fördelen med iRadar att verktyget på ett effektivt och tryggt sätt ger en fullständig avstämning av marknadsvärdet av en hel portfölj som innehåller ett stort antal instrument. Det kan handla om exempelvis aktier, obligationer och fonder eller om kom-plexa derivatinstrument.

Mårten Asplund, Partner inom Financial Services Audit, konstaterar att gransk-ning och värdering med hjälp av iRadar utförs på ett mer effektivt sätt med ett tydligt kundvärde som följd.

– Vi kan ge ledningen och styrelsen trygghet i att vi analyserat stora delar av deras portfölj, ibland upp till 90-95 procent av det totala värdet, och kan visa på exakt vilka avvikelser vi har på totalnivå, och även nedbrutet på varje instrument, säger han.

– Det blir konkret och tydligt för dem att vårt arbete bidrar till att ge dem trygghet och därmed mervärde. Det känns också bra att veta att detta är ett verktyg som vi inom KPMG använder

på fl era av våra största, och därmed världens största, förvaltare av fi nan-siella tillgångar.

Hedge Fund Data Upload

• No specifi c format required

• Secure interface

• Generally accepted data

integrity

Data Mapping

• Mapping to the KPMG

iRADAR’s specifi c tables

• Quality check done by the

KPMG iRADAR

Independent Valuation

• 10 years in production

• 30+ specialists involved

• 530 clients in 20 countries

• 40,000 portfolios processed

annually

• 250,000 securities analyzed

in database

• The KPMG iRADAR operates

out of the Cayman Islands,

Germany and India

Assurance Package

• Tailored quarterly assurance

reporting

• Detailed results and analytics

• Regular on-site workshops

• Knowledge transfers

• Process benchmarking

• Industry best practice

recommendations

Local Contact

• Local client support

• Communication of results

Stakeholders

AdvisorInvestor

Director

Admini-strator

Manager

D

De globala bankerna intensifi erar sitt arbete mot penningtvätt

Nu ökar åter intresset för AML (Anti Money Launde-ring) bland världens största globala banker. Det visar en aktuell enkätstudie från KPMG, som har intervjuat 300 anställda med AML-relaterad yrkesbakgrund på globala bankerna i drygt 40 länder.

Av KPMGs enkätstudie framgår bland annat att arbetet med att motverka penningtvätt får allt högre prioritet inom den

internationella bank- och fi nanssektor, där ekonomin i övrigt kännetecknas av instabilitet, stora svängningar och drama-tiska förändringar i affärsmiljön.

Till exempel uppgav hela 88 procent av dem som medverkade i enkäten att deras styrelse visade ett aktivt intresse för AML-frågor, vilket är 26 procent fl er än i 2011 års enkätstudie. Bötesbeloppen för bristande efterlev-nad av regelverket uppgår numera till fl era miljarder USD, och de reglerande åtgärderna innebär allvarliga hot mot rätten att bedriva verksamhet. Den globala trenden med allt mer aktiva tillsynsmyndigheter märks också i Sverige, där vi på senare tid har haft ett antal uppmärksammade sanktions-beslut och ingripanden från Finansin-spektionen.

I fl era regioner har antalet böter mins-kat. Däremot har beloppen för varje

enskild bot ökat markant, vilket visar att tillsynsmyndigheterna är fortsatt fast beslutna att förhindra olaglig verksamhet.

De omfattande förändringar som genomförs av fi nansinstituten är en reaktion på de allt mer långtgående globala penningtvättsreglerna, däri-bland det fjärde penningtvättsdirekti-vet och det amerikanska regelverket Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA).

Trots dessa förändringar frågar sig många om det är möjligt för globala företag att ha ett AML-program som uppfyller alla de krav och förväntningar som ställs på de fi nansiella instituten. Inte minst mot bakgrund av att företa-gen fortsätter att misslyckas med att leva upp till kraven som tycks föränd-ras allt oftare.

Av KPMGs omfattande enkätstudie framgår bland annat att kostnaderna för att efterleva de nya reglerna fort-sätter att öka med i genomsnitt 53

procent för banker, vilket överstiger de tidigare prognoserna på över 40 procent under 2011. Det handlar fram-för allt om system för transaktions-övervakning, genomgång, uppdate-ring och underhåll av kundfi ler samt rekrytering av personal.

Bland de medverkande bankerna hade hela 95 procent infört en global strategi för att hantera frågorna, visar studien. Av dessa uppgav dock endast 32 procent att de lyckades upprätthålla global enhetlighet i tillämpningen av policyn på dotterbolag och fi lialer.

Av enkäten framgår också att personer i politiskt utsatt ställning (PEP) fortsätter att vara ett fokusområde som företags-ledningarna uppmärksammar allt mer. Av de tillfrågade uppgav 82 procent att deras företagsledning är delaktig i godkännandeprocessen av kunder som identifi eras som så kallade PEPs.

Tre tips för att hantera penningtvättLiksom med andra affärskritiska frågor är ledningens och styrelsens engage-mang en kritisk framgångsfaktor.

• Utse en person i styrelsen som har ansvar för alla frågor som rör penningtvätt.

• Se till att det fi nns ett fastställt pro-gram för hela bolaget för hur regler om penningtvätt ska kunna efterlevas.

• Var öppen för olika tekniska lösningar och automatisering som kan bidra till effektivitet givet god övervakning och kontroll.

Av Minela HadziomerovicManager

Minela är ekonom och arbetar med praktiskt tillämpning av fi nansiella regelverk. Hon har erfarenhet från reglerade sektorer i både Sverige och internationellt och arbetar primärt mot fi nansiella företag inom etik och compliance med särskilt fokus på penningtvättsfrågor och antikorruption.

Hur kan kpmg hjälpa till?

• Är ditt bolag redo för det fjärde penningtvättsdirektivet? Vår tjänst ”KPMG AML Health check” hjälper er identifi era brister och förbereda er inför de kommande regelverksförändringarna.

• Sitter du i styrelsen på ett fi nansiellt institut som träffas av penningtvätts-reglerna? KPMG erbjuder bolagsanspassad styrelseutbildning inom penningtvätt och anti-korruption.

• Hur står sig ert arbete på penningtvättsområdet relativt andra fi nansiella institut? Med ”KPMG AML Benchmarking Tool” kan vi jämföra ert AML Complianceprogram med andra banker runt om i världen.



Möjligheten för fi nansiella företag att gruppregistrera sig för moms kan försvinna redan nästa år. Det är inne-börden av ett nytt förslag som lades fram av regering-en den 9 april 2014 i prome-morian ”Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015”. Motivet är att beskattningen ska bli mer neutral mellan den fi nan-siella sektorn och övriga sektorer.

Även företag i inkomstskatte-rättslig kommission, som har möjlighet att gruppregistrera sig för moms, berörs då

förslaget innebär att möjligheten till gruppregistrering för moms helt tas bort. Om förslaget blir verklighet inne-bär det ett hårt slag för företag inom den fi nansiella sektorn som har organi-serat och effektviserat sin verksamhet med utgångspunkt från möjligheten att gruppregistrera sig för moms. Slopan-det av möjligheten till gruppregistrering kommer leda till ökade momskost-nader för de fi nansiella företag som utnyttjat denna möjlighet.

Rent konkret innebär förslaget att momspliktiga tjänster som tillhanda-hålls mellan medlemmarna i en moms-grupp kommer att momsbeskattas från och med den 1 januari 2015. Säljaren kommer därmed behöva redovisa moms på priset för tjänsterna. Denna moms kommer normalt inte vara av-dragsgill hos köparen då företag inom den fi nansiella sektorn huvudsakligen bedriver momsfri verksamhet. Säljaren

av tjänsterna kommer dock att ha rätt till avdrag för ingående moms på inköp för att utföra den momspliktiga tjänsten.

Vid externa inköp kommer kostnaden för ej avdragsgill moms på koncernnivå i viss mån tas ut av den avdragsgilla momsen hos säljaren. Den merkostnad som uppkommer genom slopandet av möjligheten till gruppregistrering motsvaras av det mervärde som tillförs av säljaren.

Det mervärde som skapas hos säljaren kan många gånger utgöra huvuddelen av priset på tjänsterna, särskilt med avseende på inom koncernen internt producerade tjänster eftersom kost-naden för dessa till stor del består av momsfria personalkostnader. I dessa fall skapas i princip hela mervärdet hos säljaren och den ej avdragsgilla ingående momsen hos köparen motsvaras inte av en avdragsgill ingående moms hos säljaren. Detta innebär en betydande kostnadsökning på koncernnivå som inte uppkommit om möjligheten till gruppregistrering för moms funnits kvar.

Slopade momsgruppsregler ger högre kostnader

Förslaget har väckt stark kritik från företag inom den fi nansiella sektorn vars verksamhet bedrivs genom regio-nala och lokala företag. Enligt en artikel i Dagens Industri har socialdemokraterna genom Magdalena Andersson förklarat att de avser att stoppa förslaget om de vinner valet. Det föreligger således en stor osäkerhet kring framtiden för be-stämmelserna om gruppregistrering för moms. Tidsramen för de berörda före-tagen att anpassa sig till en ny ordning utan möjlighet till gruppregistrering för moms var redan när förslaget presen-terades kort, cirka 8 månader. Vid ett regeringsskifte kommer tidsramen vara ännu kortare innan de berörda företagen får klarhet kring under vilken ordning som de kommer bedriva sin verksamhet efter årsskiftet.

Trots den osäkerhet som råder fi nns det med anledning av tidsaspekten skäl att analysera vilken effekt ett slopande av reglerna för gruppregistrering skulle ha för företag som i dag är medlemmar i en momsgrupp. Det fi nns också anled-ning att titta närmare på vilka kortsiktiga

respektive långsiktiga åtgärder som skulle kunna mildra dessa effekter. Det är en långtifrån enkel uppgift som –

beroende på omfattningen av försäljning-en mellan gruppmedlemmarna – kom-mer att ta betydande resurser i anspråk.

Momsgrupp – så funkar det

Samtliga företag som ingår i en momsgrupp betraktas som ett enda företag i momshänseende. Om momsgruppen bedriver momspliktig eller momsfri verksamhet beror på vilka varor eller tjänster som medlemmarna tillhandahåller kunder utanför momsgruppen. Bedömningen av avdragsrätten för ingående moms på gruppmedlemmars inköp utgår från hur inköpen används i moms-gruppens utåtriktade verksamhet.

Försäljningar mellan medlemmar i en momsgrupp sker utan momsbeskatt-ning, eftersom försäljningen momsmässigt anses ske inom samma enhet. Det innebär i praktiken att moms inte tas ut om en medlem i momsgruppen säljer normalt sett momspliktiga tjänster till övriga medlemmar i gruppen. Eftersom företag inom bank- och försäkringssektorn huvudsakligen bedriver momsfri verksamhet, som inte ger rätt till momsavdrag, kan de därmed undvika kostnaden för ej avdragsgill ingående moms.

Den inbesparing som bildandet av en momsgrupp kan ge är dock begränsad till det värde som skapas inom momsgruppen, exempelvis av anställd personal hos medlemmarna. Detta beror på att avdragsrätten för moms på externa inköp är begränsad om de helt eller delvis avser den momsfria verksamheten som momsgruppen bedriver.

Momseffekter med momsgrupp

Momsfri verksamhet

inget avdrag för moms

Kostnad tjänst

Ej avdrag

moms Kostnad tjänst

+25% moms

Kostnad tjänst

Momsfri verksamhet


X AB Y AB

Stödbolag AB

Extern leverantör

✘

Kommentar. Genom gruppregistrering sker ingen momsbe-

skattning av de tjänster som Stödbolaget AB tillhandahåller

X AB och Y AB. Eftersom inköpet från den externa leverantören

avser momsgruppens momsfria verksamhet saknas avdragsrätt

för ingående moms.

Momseffekter utan momsgrupp

Momsfri verksamhet


Kostnad tjänst

+25% moms

Avdrag

moms

Ej avdrag

moms

Kostnad tjänst

+25% moms

Kostnad tjänst

+25% moms

Momsfri verksamhet


X AB Y AB

Stödbolag AB

Extern leverantör

✘ ✘

Kommentar. X AB respektive Y AB saknar rätt till avdrag för moms

som faktureras från Stödbolaget AB. Däremot har Stödbolaget AB

avdragsrätt för moms på inköpet från den externa leverantören. Den

kostnadsökning som uppkommer på koncernnivå till följd av att inte

vara gruppregistrerad hänför sig till det värde som Stödbolaget AB

tillför tjänsterna som utförs till X AB och Y AB.


Av Steven RobertsonSenior manager, Financial Services Tax

Steven Robertson har arbetat med momsfrågor för fi nansiella företag sedan 2001. Han har tidigare bl.a. varit ansvarig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Sedan 2008 har han lett KPMGs särskilda grupp för indirekta skatter inom den fi nansiella sektorn.

Av Stefan WahrenbergManager, Financial Services Tax

Stefan Wahrenberg är skattekonsult med inriktning mot momsfrågor inom den fi nansiella sektorn. Stefan har lång erfarenhet inom momsområdet och har bland annat varit ansvarig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket.

Fram till i dag har medlemmar i moms-grupper inte behövt göra bedömningen huruvida de tjänster som säljs till andra medlemmar inom gruppen är momspliktiga eller momsfria. Nu kommer de att behöva göra denna bedömning för varje enskilt tillhandahållande, både för att kunna analysera effekterna av förslaget och för att följa gällande bestämmelser efter årsskiftet. Även prissättningen av dessa tjänster behöver ses över, eftersom momslagens bestäm-melser om omvärdering av det pris som moms ska redovisas på kan bli aktuell, om priset på tjänsterna inte är marknadsmässigt.

Det bör också, utifrån förutsättning-arna i respektive koncern, analyseras hur verksamheten ska organiseras för att undvika att momskostnader som skulle kunna undvikas upp-kommer. Till exempel har försäk-ringsbranschen i vissa fall tillämpat tillikaanställning av personalen, vilket

innebär att de anställda utför sitt arbete i egenskap av anställda i de olika företagen och att någon tjänst i momshänseende inte föreligger jämfört med om de varit anställda i ett av företagen. Det kan även bli aktuellt med andra sätt att mildra konsekvenserna av moms.

KPMG bistår med sakkunskap och strategiskt stöd

Vi på KPMG har stor erfarenhet av att hjälpa företag att effektivisera sin momssituation. En genomgripande förändring som borttagandet av möjlig-heten att vara momsgrupp kommer att påverka alla delar av en företags-grupp inom den momsfria sektorn som har organiserats utifrån denna möjlighet. Med en risk för upp till upp 25 procent dyrare koncerninterna transaktioner fi nns starka skäl att redan nu påbörja en fokuserad process som beaktar hur en eventuell förändring slår och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska denna potentiella kostnadsökning. Med både lokal och internationell expertis till vårt förfogande kan vi biträda med allt från kvalifi cerade lagtekniska frågor till biträde eller utförande av förändrings-processer och stöd i större strategiska frågor.

KKortaa ffaakkttaa omm EEU:s nya reeeeeeeggggeeeeellvvveeerrkkkk •• EEU inför regler om obbligatorisk rottaatttttatiooonn aaavv rrrevevissioionsnsnssssbybybybyb rå

minst vart 10 år. Tidsgrgränsen kak n utttttttststträääckkc asss ttill 20200 åår rr omomomomm det genomförs en ny upphandling eeeeefefefe tttterrr 100 årrr occhh föreetatagggsom har mer än een vaald revisionsbybyyyyyyyrårååårr kkkaana aanvvänndada sammama byyrå upp till 24 år.

•• EEEEUUUUUUU inför förbud mot aattt leverera ickkeeeeeeke---rrevvvvisssioonsnstjtjänänststererr ttilillreeeevivvvv sionsks under. De föörbjudna tjänsssstststeeeernaaaa kkommmemer r atatttttttt liliststttasa i ssäsäärsrssr kikk lddaa gemensamma och natatioionennnenneen llaa kakaaataalologeer.r

• AAAArvrvrvvvvododododooooo etett förör ddddeeee tilläggsstjännster somm iiinnnnte ffööörbrbrbjujuudds fffffårårååå iiiinteeupppgpggggpggå ååå tititt ll merer äännnn 7077 pprocent av dett ggeenonnonoonn mmsm ninin ttttlilililiigagaggg rrrrreve isioonss--arara vvooodddedddd t t övövövövö er en trtreååeårsrsrsr pepepepepepepepeperirrr od.


KPMG erbjuder branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med 152 000 specialister i 156 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med 1 600 medarbetare på 60 orter.

© 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. K3t1200ex/1404/2/B881

KPMGBesöksadress: Tegelbacken 4 APostadress: Box 16106103 23 Stockholm

Tel: 08-723 91 00Fax: 08-10 52 58E-post: [email protected]

kpmg.se

För mer information om KPMGs bank relaterade tjänster, vänligen kontakta:

Joachim GrebeSenior Manager, Head of BankingTel: 070-813 02 29E-post: [email protected]

blickpunkt bank 2014

Economy & Finance